Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en lagstiftning som föreskriver energiaktiva ytmaterial vid nybyggnation och renovering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lagstifta om ett mål för solenergi på hustak.
En viktig förutsättning för att vi i Sverige liksom i övriga världen ska ha en god levnadsstandard samtidigt som vi lever på ett långsiktigt hållbart sätt, är att vi utvecklar nya tekniker som på ett effektivt sätt sparar på naturens resurser och ersätter fossila bränslen med förnybara.
En bostadspolitik som inte inkluderar smarta teknikval är enligt min uppfattning inte heller på sikt vare sig ekologiskt, ekonomiskt eller socialt hållbar. Idag finns en mängd tekniska lösningar som är hållbara, men de används fortfarande i allt för liten omfattning i Sverige och jag anser att regeringen inte ger tillräckligt tydliga signaler och den stimulans som behövs för att klimatsmarta tekniska lösningar ska växa tillräckligt snabbt. Regeringen har istället signalerat att man vill utveckla kärnkraften som den primära energikällan i landet. Risken är stor att sådana signaler skapar oro och försenar den nödvändiga introduktionen och utvecklingen av ny klimatsmart teknik.
Parallellt med introduktion av förnybar energi är effektivisering och minskning av energianvändningen viktigt. Alliansregeringens förda politik har på flera områden fått motsatt effekt. Ett exempel är det helt kravlösa ROT-avdrag man infört som i praktiken innebär att många av de insatser som görs med statligt bidrag ökar energiförbrukningen i fastigheterna.
Att skattemedel subventionerar något som är kontraproduktivt ur energisparsynpunkt kan inte motiveras med den tveksamma sysselsättningseffekt stödet antas ha gett. Det rimliga vore att ett avdrag villkoras med även ge tydliga energivinster. Miljöpartiet har drivit såväl en energibonus i ROT-systemet för privata bostäder och ett särskilt klimat-ROT för hyresfastigheter som ett riktat skol-ROT för att förbättra skollokaler. Där ingår också krav på energieffektivisering (detaljer om detta finns i Miljöpartiets budgetmotioner).
Bebyggelse och boende svarar för drygt 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Direktverkande el och fossila bränslen värmer än i dag alltför många bostäder. Att minska energianvändningen genom bättre isolering och att använda en allt större andel förnybara energikällor är ett viktigt steg för ett långsiktigt hållbart boende.
Det är viktigt med ett fortsatt stöd till utvecklingen av förnybara energikällor, t.ex. solvärme, solceller, vind- och vågkraft, liksom biobränslen och andra tekniker som innebär en långsiktigt hållbar energiförsörjning.
Potentialen för användning av solenergi är stor även i Sverige, och energibehovet i moderna hus är i huvudsak kopplat till användningen av varmt vatten som ofta är större på sommaren än på vintern. Behovet av värme på vintern är i dag marginellt större än behovet av energi för kyla i ett modernt hus på sommaren. Den skillnaden kommer troligen att ytterligare minska om det förslag till EU-direktiv för all nybyggnation som i praktiken innebär det vi brukar benämna ”passivhus” skulle börja gälla från 2019. Och självklart bör Sverige anamma det som norm långt tidigare.
Att använda husens tak och fasader som energiaktiva ytor för att minimera behovet av utifrån tillförd energi är en självklar och långsiktig lösning på en stor del av energiförsörjningen. Trots att inga regler har föreskrivit det är ändå många hustak vända i för solenergi lämpligt vädersträck.
För att nå det mål Miljöpartiet de gröna har satt upp, nämligen att vart fjärde tak senast år 2020 ska vara klätt med solfångare eller solceller, krävs inte bara morötter utan även styrande regler. En modern bygglagstiftning bör innehålla regler inte bara om energisnåla lösningar och hållbara materialval utan även om att yttre ytmaterial på nya byggnader så långt som möjligt ska ta till vara på den energi som faller på byggnaden. Ett sätt att styra i den riktningen är att bygglagstiftningen innehåller regler om nybyggnation som ställer krav på energiaktiva ytmaterial för tak och fasader. Samma krav borde kunna ställas när det är dags att byta ytmaterial på miljonprogrammets alla byggnader och andra stora renoveringsobjekt.
Spanien och Portugal har infört en lagstiftning om solfångare för nybyggnation och renoveringar som borde kunna ligga till grund för initiativ i Sverige. Riksdagen bör uppmana regeringen att återkomma till riksdagen med lagförslag i linje med denna motion.