Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den generella 25-årsgränsen i starta-eget-bidraget bör sänkas till 20 år.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tiden för vilken starta-eget-bidraget utbetalas bör öka från sex till nio månader.
Starta-eget-bidrag, eller stöd av näringsverksamhet som det egentligen kallas, är en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som ger ersättning till den som vill driva näringsverksamhet. Stödet kan bara sökas av den som är arbetslös eller har mycket hög risk för att bli det. Dessutom måste den sökande ha fyllt 25 år. Några undantag från den generella regeln finns, vilket innebär att somliga under 25 år kan söka bidraget. Det gäller till exempel personer som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare, personer inom jobb- och utvecklingsgarantin m.fl.
Under 2011 har antalet deltagare i programmet sjunkit kraftigt till nära nog en halvering jämfört med 2010. Antalet deltagare kan dock förväntas öka om den ekonomiska recessionen slår rot, då det finns en negativ korrelation mellan deltagarantal i starta-eget-programmet och det allmänna läget på arbetsmarknaden.
Programmet är förhållandevis billigt och har de senaste åren legat på ett par hundra miljoner kronor i snitt. Som en jämförelse satsar regeringen tio- eller femtonfalt gånger mer pengar på instegsjobb för nyanlända invandrare än man gör på starta-eget-verksamhet för arbetslösa.
Riksrevisionen har i sin utvärdering av programmet varit mycket positiv. Mellan 60 och 80 procent av de företag som startats genom programmet skulle inte ha startats i en kontrafaktisk situation utan programmet. Överlevnadsgraden för de program som startats har funnits vara lika stark för de företag som ej startats genom programmet. Riksrevisionen fann också att programmet, i jämförelse med andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, hade betydande effekter för individernas möjlighet att erhålla ett reguljärt arbete.
Riksdagens utredningstjänst har bedömt bruttokostnaden för att inkludera alla under 26 år till ca 190 miljoner kronor. Denna kostnad är antagligen överskattad, dels eftersom unga generellt sett får lägre aktivitetsstöd i programmet då de mer sällan är kvalificerade för a-kassa, dels eftersom unga generellt sett har kortare arbetslöshetstider än andra grupper och därmed i komparativt mindre utsträckning kan förväntas ingå i programmet. Dessutom utgår siffran från rekordåret 2010, medan prognoser gör gällande att deltagarantalet med mycket liten sannolikhet kommer nå upp till de nivåerna framöver.
Stödet ges bara i sex månader. Vi sverigedemokrater menar att det är en alltför kort tid. Vi föreslår, precis som vi lovade i vårbudgeten, att tiden ökas till nio månader. Den satsningen skulle kosta 400 miljoner kronor givet att även folk under 25 omfattas av bidraget. Kostnaden är brutto, och har bedömts ceteris paribus. Det finns anledning att tro att fler företag startas och att överlevnadsgraden ökar ju längre i tid som bidraget sträcker sig, men de positiva effekterna kan inte bedömas. Att sänka den generella 25-årsgränsen till 20 skulle kosta 200 miljoner kronor, som tidigare nämnts. Sverigedemokraternas satsning för ett rättvist och utökat starta-eget-bidrag blir alltså 600 miljoner utöver vad regeringen satsar (räknat utifrån 2010 års höga siffror).
Det som anförs i motionen om en sänkning av den generella 25-årsgränsen till 20 år och en utökad programlängd från sex till nio månader bör ges regeringen tillkänna.