Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitik syftar till att underlätta att nå målet arbete åt alla och att skapa ett arbetsliv präglat av goda arbetsvillkor, bra arbetsmiljö, ökat inflytande och utvecklingsmöjligheter för löntagarna. En arbetslöshetsförsäkring som ger trygghet och håller lönenivåerna uppe, en arbetsförmedling som har ett brett utbud av effektiva insatser för att rusta arbetssökande för ett föränderligt arbetsliv och ett ambitiöst arbetsmiljöarbete är viktiga beståndsdelar i denna politik. Vi ökar sammantaget anslagen med närmare 7,9 miljarder kronor. Vi satsar 5,7 miljarder kronor på arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Vi höjer den högsta dagpenningen till 930 kronor och grundbeloppet till 400 kronor från den 1 januari 2012. För att undvika en fortsatt urholkning av försäkringen indexerar vi beloppen till löneutvecklingen. Vi höjer också ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tid med aktivitetsstöd. Vi minskar också antalet karensdagar med två och tar bort 75-dagarsbegränsningen vid deltidsarbetslöshet. Dessutom förstärker vi grundförsäkringen.
Vi avskaffar fas 3 och höjer kvaliteten i arbetsmarknadspolitiken. Vi prioriterar yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning och riktade anställningsstöd. Vi anslår medel till 35 250 fler årsanställningsstöd än regeringen i övergångsjobb, traineeanställningar, utbildningsvikariat och lärlingsanställningar. Vi avsätter medel för 5 000 fler årsplatser än regeringen i arbetsmarknadsutbildning och vi gör 1 000 årsplatser i företagsvikariat möjliga.
Vi stärker insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga genom att höja taket för lönebidragsersättning med 2 000 kronor per månad och öka anslagen till arbetshjälpmedel.
Vi förstärker arbetsmiljöarbetet genom ökade anslag till Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete, utbildning av skyddsombud och de regionala skyddsombudens verksamhet.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt uppställning:
En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen ska utgöra en integrerad del i den svenska arbetsmarknadsmodellen, där samverkan sker med parterna och lokala och regionala aktörer spelar en viktig roll.
Arbetsförmedling ska inte ske i vinstsyfte. Vi avvecklar därför systemet med de s.k. kompletterande aktörerna. Vi avslutar också alla kontrakt med de privata s.k. jobbcoacherna. Dessa coacher kostar mångmiljardbelopp varje år och ett flertal av de företag som anlitats har visat sig vara oseriösa. Vi för i stället över medlen till Arbetsförmedlingens egen verksamhet som går att kontrollera och utvärdera.
Vi välkomnar att regeringen anslår medel till ökad handläggartäthet. Resurserna måste dock användas där de gör mest nytta. Regeringen satsar, i en tid med massarbetslöshet, mer resurser på ökad kontroll och aktivitetsrapporter. Arbetsförmedlingens viktigaste uppgift är inte att lägga skulden för arbetslösheten hos den enskilde arbetssökande. Vad som behövs är en förbättrad förmedlingsverksamhet och mer kraftfulla och riktade insatser för personer med kort utbildning, utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättningar och för arbetssökande som är fyllda 55 år. Medel bör öronmärkas till handläggare som har särskild kompetens att ge stöd till tidigare långtidssjukskrivna, personer med funktionsnedsättning och nyanlända flyktingar. Arbetsförmedlingen måste också arbeta mer med arbetsgivarkontakter, rekryteringsmässor och att utveckla branschförmedlingar.
En frivillig arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är en viktig del i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Med en urholkad arbetslöshetsförsäkring förskjuts maktförhållandena på arbetsmarknaden och alla löntagare riskerar press nedåt på löner och arbetsvillkor. Efter regeringsskiftet 2006 raserade regeringen snabbt och strategiskt viktiga grundstenar i arbetslöshetsförsäkringen. Bara en tredjedel av de arbetslösa har i dag rätt till ersättning och bara 4 procent av dem som förlorat ett heltidsarbete får ut 80 procent av tidigare inkomst. Sammantaget har arbetslöshetsförsäkringen blivit mycket sämre, dyrare att vara ansluten till och mer orättvis.
Vi ökar anslagen för att kunna genomföra ett antal förändringar som är nödvändiga för att minska de negativa effekterna av regeringens sabotage mot arbetslöshetsförsäkringen och återupprätta arbetslöshetsförsäkringen som en inkomstförsäkring.
Vi slopar den s.k. arbetslöshetsavgiften som i dag gör avgifterna för a-kassornas medlemmar orättvisa och oförutsägbara. Med vårt förslag kommer ingen att behöva betala mer än max 100 kronor i månaden i medlemsavgift till a-kassan. Vi inför också en avdragsrätt för medlemskap i a-kassan. Dessa reformer belastar budgetens inkomstsida med 2,46 respektive 1,6 miljarder kronor år 2012.
Vi höjer den högsta dagpenningen till 930 kronor och grundbeloppet till 400 kronor från den 1 januari 2012. För att undvika en fortsatt urholkning av försäkringen indexerar vi beloppen till löneutvecklingen. Vi höjer också ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tid med aktivitetsstöd. Vi minskar också antalet karensdagar med två. Bruttokostnaden för dessa förbättringar är 8,7 miljarder kronor år 2012.
Vi tar också bort 75-dagarsbegränsningen vid deltidsarbetslöshet. Bruttokostnaden för detta är 2,5 miljarder kronor år 2012.
Regeringen har gjort det betydligt svårare att kvalificera sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Den som jobbar deltid eller har tillfälliga jobb ställs i dag ofta helt utanför arbetslöshetsförsäkringen. Det är inte heller längre möjligt att kvalificera sig till ersättning från grundförsäkringen genom studier. Det har lett till att framför allt unga och nyanlända invandrare är hänvisade att leva på släktingar eller söka bidrag hos kommunen om de blir arbetslösa. Det är inte rimligt. Vi föreslår därför en kraftig förstärkning av grundförsäkringen. Vi föreslår att alla som uppfyller grundvillkoren i 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring och har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen i tre månader ska få rätt till ersättning med grundbeloppet. Bland andra ungdomar som tidigare skulle ha omfattats av studerandevillkoret, deltidsarbetande och utlandsfödda som inte har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden kommer att kunna ta del av grundförsäkringen med vårt förslag. Bruttokostnaden för denna förstärkning är 3,3 miljarder år 2012.
Nettokostnaderna för våra förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen blir väsentligt lägre, eftersom vi gör stora satsningar på investeringar i jobb och utbildning, som minskar antalet personer med arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och utvecklingsersättning.
Effekter på anslag 1:2 av Vänsterpartiets satsningar, jämfört med regeringens förslag
Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget 1:2 med 5 723 miljoner kronor 2012 jämfört med regeringens förslag.
Jobbsökaraktiviteter och coachning, i och utanför massåtgärderna jobbgarantin för unga och jobb- och utvecklingsgarantin, slukar i dag det mesta av de resurser som regeringen avsätter för arbetsmarknadspolitiken. Bara drygt var tionde deltagare i jobbgarantin för unga och jobb- och utvecklingsgarantins första och andra fas får ta del av aktiva åtgärder utöver det som Arbetsförmedlingen ska erbjuda alla arbetssökande. Den politiken har lett till en explosionsartad ökning av långtidsarbetslösheten, samtidigt som det är brist på arbetskraft inom vissa yrken.
Vänsterpartiet slopar de rigida garantiprogrammen och satsar i stället på aktiva åtgärder med högre kvalitet som stärker de arbetssökandes möjligheter till anställning. Arbetsförmedlingen ska ha större frihet att erbjuda arbetslösa aktiva insatser som utbildning, riktat anställningsstöd eller praktik vid den tidpunkt som efter en individuell bedömning anses lämpligt, utan att invänta en fast tidsgräns.
Regeringens mest kränkande åtgärd är den s.k. fas 3. I september 2011 var mer än 27 000 personer placerade i fas 3. Deltagarna i fas 3 anvisas vad som kallas ”varaktig samhällsnyttig sysselsättning” på en arbetsplats. Deltagarna får ingen lön, utan tvingas jobba för att behålla aktivitetsstöd eller ekonomiskt bistånd. Arbetsgivarna däremot får en ersättning på 5 000 kronor per månad och deltagare de tar emot.
Fas 3 har blivit en lukrativ marknad för dem som har som affärsidé att tjäna pengar på arbetslösheten. Regeringen har efter omfattande kritik öppnat för kortare arbetsmarknadsutbildningar och särskilt anställningsstöd för deltagare i fas 3.
Det förändrar inte det grundläggande problemet att exploatering är inbyggd i själva åtgärden. Det har inte heller kunnat visas att åtgärden har några positiva arbetsmarknadseffekter.
Vi avskaffar därför fas 3 och erbjuder i stället aktiva insatser utformade utifrån den enskildes behov. De som nu är placerade i fas 3 kommer bl.a. att erbjudas meningsfullt arbete till kollektivavtalsenliga villkor i nyinrättade övergångsjobb i offentligt finansierad verksamhet och ideella organisationer, yrkesutbildning inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen, yrkeshögskolan eller som anställd lärling. De som behöver kommer också att få delta i vår utbildningssatsning, med möjlighet att läsa in grundskole-, gymnasie- eller högskolekurser med förmånliga villkor.
Vi inrättar 10 000 årsplatser i det vi kallar övergångsjobb år 2012. Dessa anställningar är reserverade för dem som varit anvisade till fas 3. Anställningar kan ske inom stat, kommun, landsting eller hos entreprenör anlitad av dessa organisationer samt i ideella organisationer. Övergångsjobbet får pågå i högst två år. Deltagarna ska ha lön enligt kollektivavtal. Anställningsstödet är maximalt 1 150 kronor per arbetsdag. Stöd för merkostnader kan lämnas med 100 kronor per dag.
Vänsterpartiets alternativ till regeringens sänkning av krogmomsen är ett program för generationsväxling i arbetslivet. Satsningen möjliggör 25 000 årsanställningar som trainee, utbildningsvikarie eller lärling år 2012. Anställningar som behövs för att vårt samhälle ska fungera och utvecklas. På både kort och lång sikt är det en betydligt säkrare investering än att ge krogägarna skattelättnader.
Rekordstora pensionsavgångar kommer att ske i statlig förvaltning och annan offentlig verksamhet de närmaste åren. I stället för att låta nyutexaminerade unga gå arbetslösa underlättar vi traineeanställningar vid de myndigheter och förvaltningar som inom kort måste börja rekrytera ny arbetskraft. Genom att äldre anställda handleder nyanställda tas kunskaper och erfarenheter tillvara och överförs till nästa generation. Vi avsätter medel till 11 250 årsanställningsstöd år 2012. Stöd utgår med hälften av den totala lönekostnaden för en arbetstagare som fyllt 60 år och är handledare till en nyanställd. Generationsväxlingsstödet anvisas genom Arbetsförmedlingen och den nyanställde ska ha lön och arbetsvillkor enligt kollektivavtal. Den tid som behövs för introduktion varierar avsevärt mellan olika yrken och arbetsuppgifter. Stöd kan utgå i tre till tolv månader.
En annan viktig del i vårt program för generationsväxling är utbildningsvikariat inom äldreomsorgen. En stor andel av personalen saknar relevant yrkesutbildning. Samtidigt är många av dem som genomgått det yrkesförberedande omvårdnadsprogrammet på gymnasiet eller komvux utan jobb. Den som blir arbetslös direkt efter gymnasieskolan har sämre chanser på arbetsmarknaden även på lång sikt. Det är därför viktigt att underlätta arbetsmarknadsinträdet. Även långtidsarbetslösa behöver fler vägar till arbete. Vi satsar därför på ett kunskapslyft för anställda i äldreomsorgen. Under utbildningen bereds nästa generations omsorgsarbetare möjlighet att komma in i yrket genom utbildningsvikariat. Vi inrättar 3 000 årsplatser i utbildningsvikariat år 2012. Kommuner som anställer en arbetslös som utbildningsvikarie erhåller anställningsstöd med 80 procent av lönekostnaden, dock maximalt 850 kronor per dag. Därutöver tillkommer en merkostnadsersättning om 100 kronor per dag. Kommunerna står för medfinansiering av halva utbildningskostnaden för personalen. Utbildningsvikariaten bidrar till att både höja kvaliteten och förbereda för den förestående generationsväxlingen.
Sverige behöver fler yrkesutbildade arbetare. Därför skapar vi som en del i vårt program för generationsväxling bättre förutsättningar för lärlingsanställningar i bristyrken. Det är redan i dag brist på t.ex. byggnadsplåtslagare, VVS-montörer och betongarbetare. En satsning på stöd till anställning av lärlingar är en långsiktig investering. Fler lärlingsanställningar ökar möjligheterna för vuxna att skaffa sig en kvalificerad yrkesutbildning. Vi avsätter därför medel till anställningsstöd till hälften av den totala lönekostnaden plus bidrag till handledartillägg med 100 kronor per arbetsdag under det första lärlingsåret för att uppmuntra lärlingsanställningar. Anställningsstödet kan även användas under färdigutbildningsåret för dem som har examen från yrkesförberedande gymnasieprogram. Det kommer att finnas 11 000 årsanställningsstöd att fördela till arbetsgivare som anställer en arbetslös som lärling under 2012. Hälften av platserna reserveras för ungdomar som inte har fyllt 25 år. Lärlingarna ska garanteras handledning. Parterna ska vara med och utforma utbildningen och kontrollera att dess kvalitetsmål uppnås. Anställnings- och utbildningsbevis ska upprättas och villkoren för lärlingarna ska vara reglerade i kollektivavtal mellan parterna. Vi vill ta tillvara erfarenheterna från de branscher som har väl fungerande lärlingssystem och så småningom utvidga lärlingssystemet till fler yrken.
Till skillnad från regeringen menar vi att subventionerade anställningar ska anvisas av Arbetsförmedlingen. Vi vill därför ändra reglerna för nystartsjobben så att de i fortsättningen anvisas av Arbetsförmedlingen. För att garantera kvaliteten ska de också godkännas av berörd facklig organisation och anställnings- och lönevillkoren ska vara i enlighet med kollektivavtal.
Det är ofta lättare för den som har ett arbete att starta eget än för den som är arbetslös. Vi vill därför att den som får tjänstledigt för att starta eget ska kunna få stöd för start av näringsverksamhet under förutsättning att arbetsgivaren anställer en arbetslös som vikarie. Vi avsätter medel till 1 000 företagsvikariat år 2012.
Det behövs också fler platser i arbetsmarknadsutbildningar. De ska riktas in på områden där det riskerar uppstå flaskhalsar och brister och underlättar därmed strukturomvandling och leder ofta till varaktig anställning. Vi vill att det ska gå att få en fullständig yrkesutbildning genom att delta i arbetsmarknadsutbildning. Därför tar vi bort 6-månadersgränsen. Särskild vikt ska läggas vid att erbjuda utbildningar till kvinnor, som länge varit underrepresenterade i arbetsmarknadsutbildningarna. Dagens arbetsmarknadsutbildningar avspeglar traditionella yrkesval vad gäller kvinno- respektive mansdominerade yrken. Aktiva insatser måste göras för att bryta detta mönster. Vi tillför 5 000 fler årsplatser inom den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen än regeringen år 2012.
Vänsterpartiets förslag anslag 1:3 jämfört med regeringens i BP 12
Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget 1:3 med 519 miljoner kronor 2012 jämfört med regeringens förslag.
Det hårdnade klimatet, högre tempot och allt högre krav på produktivitet har gjort det svårare för människor med funktionsnedsättningar som medför nedsatt arbetsförmåga att göra sig gällande i arbetslivet. Sysselsättningsgraden bland personer med funktionsnedsättningar har minskat drastiskt. Insatser i syfte att underlätta arbetsmarknadsinträdet är därför högt prioriterat.
Det viktigaste för att riva ner de hinder som personer med funktionsnedsättningar möter i arbetslivet är generellt ökad tillgänglighet, bättre kunskaper om funktionsnedsättningar, intensifierade informationsinsatser och framför allt ändrade attityder. Vänsterpartiet driver därför sedan länge kravet att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Om arbetsplatserna redan är tillgänglighetsanpassade minskar trösklarna för att anställa personer med funktionsnedsättningar. Vi ser positivt på den informationskampanj Arbetsförmedlingen bedriver under hösten för att förmå fler arbetsgivare att anställa personer med funktionsnedsättningar. Men det krävs också en satsning på särskilda arbetsförmedlare med fördjupade kunskaper om funktionsnedsättningar.
Personer med funktionsnedsättningar är inte en homogen grupp. Det måste därför finnas en bredd i de stöd och insatser som erbjuds. Lönebidrag är avgörande för att skapa fler arbeten för personer som behöver särskilt stöd för att kvarstå på eller få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Särskilt i nuvarande läge är det viktigt att investera i människors möjligheter att stanna kvar i arbete och säkerställa att de inte hamnar i utanförskap genom arbetslöshet. Vi vill därför göra det möjligt för den som har en anställning och drabbas av en funktionsnedsättning att beviljas lönebidrag för att kunna stanna kvar på sin arbetsplats. Vänsterpartiet föreslår att lönebidraget görs personligt och beviljas en person i stället för en arbetsplats. Vi vill också att lönebidraget ska beviljas för fyra år i taget. Det är ett hinder för många med funktionsnedsättningar som söker arbete att inte i förväg veta om man kommer att få lönebidrag eller inte. För att förhindra utnyttjande av personer med funktionsnedsättning är det dock viktigt att Arbetsförmedlingen har möjlighet att kontrollera arbetsgivarens seriositet, att villkoren är i enlighet med kollektivavtal och att arbetsmiljön är tillfredställande.
Taket för lönebidragsersättningen behöver höjas, då dagens låga nivå enligt såväl Arbetsförmedlingen som arbetsgivare utgör ett hinder för att anställa personer med lönebidrag. Vi anslår medel för att höja taket med 2 000 kronor per månad. Det innebär att lön upp till 18 700 kronor får ligga till grund för bidraget. Samma takhöjning sker för skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA), utvecklingsanställning och trygghetsanställning. Vi höjer anslaget för lönebidrag med 1,5 miljard år 2012.
Genom kulturarvslyftet vill regeringen ge möjlighet för utförsäkrade ur sjukförsäkringen som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att i en lönebidragsanställning delta i arbetet med kunskapsuppbyggnad, vård och tillgängliggörande av vårt kulturarv. Vi ser positivt på att detta viktiga arbete blir gjort och att det även kommer att bereda kulturarbetare anställning som handledare. Vi menar dock att målgruppen för lönebidragsanställningarna har avgränsats för snävt. Alla arbetslösa som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga bör kunna få ta del i satsningen. Det finns även behov av att skärpa de kulturpolitiska målen för satsningen, vilket vi redogör för i motion 2011/12:Kr307.
Vi vill att de hjälpmedel man kan behöva för att kunna arbeta ska vara personliga och att det ska räcka att vända sig till en myndighet för att få dem. Vi anslår 15 miljoner mer än regeringen till arbetshjälpmedel år 2012.
Socialförsäkringarna behöver också bli flexiblare när det gäller arbetstider och möjligheten att pröva arbete eller studier utan att riskera att falla ur försörjningssystemet. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har det ofta särskilt svårt att finna en plats i arbetslivet. Vi vill ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att tillsammans med intresseorganisationer se över förutsättningarna för att teckna avtal med olika anordnare om s.k. övergångsanställningar där personerna får möjlighet att prova på att arbeta under trygga former. Det ska finnas utrymme för att kunna misslyckas både en och två gånger utan att riskera att falla ur trygghetssystemen.
Samhall AB fyller en viktig funktion för att erbjuda personer med funktionsnedsättningar meningsfullt arbete och egen försörjning. Samhall AB:s grundläggande och viktigaste uppdrag är att erbjuda arbete åt dem som har det allra svårast att hitta jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Regeringen vill nu införa tillfälliga anställningar på Samhall AB för personer som utförsäkrats från sjukförsäkringen. Vi säger definitivt nej till visstidsanställningar på Samhall. De som har det svårast på arbetsmarknaden ska kunna känna sig trygga i anställningen när de kommer till Samhall. Vi välkomnar däremot utökningen av antalet platser, men det ska vara tillsvidareanställningar.
Vänsterpartiets förslag anslag 1:4 jämfört med regeringens BP 12
Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget 1:4 med 1 515 miljoner kronor 2012 jämfört med regeringens förslag.
Sedan 2006 har regeringen genomfört omfattande besparingar på Arbetsmiljöverket. Det innebär att den centrala och regionala tillsynen samt möjligheterna till förebyggande arbete genom regelutveckling minskat. Studier visar att det finns ett samband mellan antalet inspektörer och arbetsmiljöns positiva utveckling. Regeringens nedskärningar riskerar därför att leda till ökad sjukfrånvaro och fler olyckor på sikt.
Sverige lever inte upp till Internationella arbetsorganisationens (ILO) rekommendation om en arbetsmiljöinspektör per 10 000 anställda. Sverige har efter regeringens nedskärningar 0,62 inspektörer per 10 000 anställda. Vi menar att Sverige som ett minimum bör nå upp till ILO:s rekommendation. Vänsterpartiet ökar därför anslaget för Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete i ett första steg med 60 miljoner år 2012.
Det systematiska förebyggande arbetet är av avgörande betydelse för att på sikt minska belastningen och ohälsan i arbetslivet. Arbetsmiljöarbetet måste stärkas och utvecklas. Vi avsätter därför också 40 miljoner mer till utbildning av skyddsombud och 10 miljoner mer till de regionala skyddsombudens verksamhet år 2012. De fackliga organisationerna betalar i ag för denna verksamhet. I princip ska skyddsombudens verksamhet betalas av arbetsgivare, för den regionala verksamheten indirekt via statsanslag.
Vänsterpartiets förslag anslag 2:1 jämfört med regeringens BP 12
Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget 2:1 med 110 miljoner kronor 2012 jämfört med regeringens förslag.
Den svenska modellen bygger på hög organisationsgrad bland såväl arbetsgivare som arbetstagare. I dag är arbetsgivares medlemskap i arbetsgivarorganisationer skattemässigt gynnade, men inte löntagarnas. Det är en skevhet i systemet. Vänsterpartiet vill gynna en hög facklig organisationsgrad och inför därför en avdragsrätt för medlemskap i facklig organisation.
Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga är en stor utgift för staten med låg träffsäkerhet. Eftersom inga krav på motprestation i form av nyanställningar ställs för nedsättningen är den största effekten rimligen ökade vinstmarginaler i de branscher och företag som har många unga anställda. Utvärderingar gjorda av bland annat Riksrevisionen har dessutom visat att tidigare försök med nedsatta arbetsgivaravgifter inte lett till ökad sysselsättning. Vi anser att subventioner ska utgå till individer som har svårt att få jobb, inte till stora grupper där en majoritet rimligen skulle ha fått jobb även utan subvention. Vi avskaffar därför regeringens nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga.