Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd (LAS).
Den oroliga världsekonomin påverkar Sverige och har bland annat som följd att vi får en allt mindre rörlig arbetsmarknad. Till del beror detta på bristande arbetskraftsbehov inom vissa sektorer, men till del beror det också på den nuvarande utformningen av arbetsrätten.
Lagen om anställningsskydd (LAS) har i dagens arbetsmarknad flera starka konsekvenser. För det första gör utformningen av lagen att färre företag vågar nyanställa arbetskraft. Många företag är i olika tider osäkra om framtida tillväxt och lönsamhet och önskar därför inte hamna i en arbetsrättslig problematik om eventuella uppsägningar.
Det finns en anledning till att bemanningsföretagen i Sverige går otroligt bra. Företag föredrar att hyra in personal istället för att riskera att anställa fel person. Detta kan fungera i vissa branscher medan i andra branscher kan upplärningstiden för en anställd vara mycket lång innan denne är lönsam – i dessa fall är inhyrd personal inte ett alternativ. Eftersom det är mycket svårt att säga upp en person kan resultatet av en anställning som inte fungerar bli mycket dyr för företaget.
För att ett företag skall utvecklas krävs nytänkande och kreativitet. Detta tillför ofta nya anställda företaget. Att då i dåliga tider kanske tvingas säga upp personal som är både lönsam och kreativ är inget bra alternativ. Men tyvärr det enda alternativet då uppsägning av en tidigare anställd kräver allt för mycket i både tid och pengar för företaget, och därmed även kan riskera övriga anställdas trygghet. Turordningen, först in sist ut, ger en inlåsningseffekt och kan mycket väl riskera företagets överlevnad. Viktigt är att företaget utifrån sina behov kan behålla viktig och nödvändig kompetens.
Den generation arbetstagare som idag startar sin karriär har oftast inte som mål att få en livstidsanställning. Man hungrar efter erfarenhet och nya utmaningar och vill naturligtvis få ett jobb även om tiderna är kärva. Dessa jobb blir tyvärr inte tillgängliga eftersom arbetsgivare inte törs anställa.
För det andra innebär lagen att individuella arbetstagare blir allt mindre benägna att söka nya jobb, dels eftersom de ofta sitter relativt tryggt på sin nuvarande plats (med lagen som stöd), dels eftersom färre företag då nyanställer. Tryggheten i anställningen förbehålls den som stannar kvar på samma arbetsplats – utan hänsyn tagen till individens kompetens och önskemål eller arbetsgivarens behov av flexibilitet och utveckling. Följden av dessa resultat blir en mindre rörlig arbetsmarknad, vilket i sin tur hindrar företag från att växa samtidigt som det pressar ner arbetstagarnas löner.
I den globala ekonomin är ökad rörlighet på arbetsmarkanden en stark förutsättning för människors och företags tillväxt. För individen betyder en rörligare arbetsmarknad en större möjlighet att växla mellan jobb och arbetsgivare, större möjligheter att avancera och främja den personliga utvecklingen samt bättre förutsättningar att på sikt höja både löner och förmåner. För arbetsgivaren ger större rörlighet på arbetsmarknaden utvidgade möjligheter att rekrytera och säkerställa kvalificerat personal för rätt ändamål – med bredare urval av kandidater och kompetens.
Den nuvarande utformningen av arbetsrätten resulterar i en mindre rörlig arbetsmarknad, med negativa konsekvenser för såväl tillväxt, företagsamhet som löner. Fortsatt god tillväxt i landet är beroende av en mer rörlig och flexibel arbetsmarknad. Därför bör möjligheterna utökas att se över lagen om anställningsskydd.