Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en nationell strategi i syfte att få fler utrikes födda kvinnor i arbete.
Enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning har utrikes födda kvinnor en betydligt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda kvinnor. Sysselsättningsgraden för utrikes födda kvinnor låg på 51,3 procent (15–74 år) och 57,4 (16–64 år). Detta är att jämföra med inrikes födda kvinnor där motsvarande utfall låg på 64,9 procent (15–74 år) och 75,9 procent (16–64 år).
Dessa siffror visar på en problematik som måste tas på största allvar. Att 309 400 (15–74 år) utrikes födda kvinnor står utanför arbetsmarknaden är alarmerande. Konsekvenserna för många av dessa kvinnor är att de har ställts utanför möjligheten till egen försörjning, arbetsgemenskap och en framtida rimlig pension.
De flesta politiska partier är överens om att arbetslinjen är central för ökad sysselsättning och att ökad sysselsättning kan säkra bra välfärdstjänster även i framtiden. Därför måste man också våga utmana det faktum att sysselsättningsnivån bland utrikes födda kvinnor endast är dryga 50 procent – bara dryg hälften befinner sig på arbetsmarknaden.
Med ovanstående anledning bör regeringen se över möjligheten att införa en nationell strategi i syfte att få fler utrikes födda kvinnor i arbete. Detta bör ges regeringen till känna.