Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att otillgänglighet ska klassas som diskriminering.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillgänglighetsskapande åtgärder.1
1 Yrkande 2 hänvisat till SoU.
Alla ska ha lika stor rätt att ta del av samhällets möjligheter. Varor, tjänster, information och samhällelig service måste vara tillgänglig även för personer med olika former av funktionsnedsättningar. Människor förvägras sina medborgerliga rättigheter om de inte får röra sig som de vill eller om de inte får kommunicera och ta del av information enbart på grund av en funktionsnedsättning. Alla har också rätt att vara delaktiga i och påverka samhället. Tillgänglighet är en demokratifråga. Därför bör bristande tillgänglighet skrivas in i diskrimineringslagen. Det innebär t.ex. att Diskrimineringsombudsmannen (DO) kan driva fallen till domstol. Uppenbarligen råder oenighet bland regeringens partier om hur stort värde de sätter på de rättigheter som anges i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Frågan har nämligen utretts och ett färdigt förslag finns på regeringens bord. Det ansvariga statsrådet har stött utredningens förslag, men ändå kommer regeringen inte till skott.
I Norge är otillgänglighet klassat som diskriminering sedan januari 2009. Där har lagstiftningen varit ett viktigt verktyg och effekten har varit att arbetet för tillgänglighet har synliggjorts och tagits på mer allvar av företag och myndigheter. De rättar till brister redan innan de blir anmälda och byggbranschen har påverkats redan på planeringsstadiet. Exemplet från Norge visar också att det inte finns någon anledning att dramatisera kostnaderna, vilket ibland har gjorts i den svenska debatten.
Vad som här anförs om att otillgänglighet ska klassas som diskriminering, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Den fysiska tillgängligheten i samhället behöver bli bättre. I regeringens strategi för funktionshinderspolitiken berättas om planer på att ge Boverket i uppdrag att bl.a. få en skarpare tillsyn i kommunerna, arbeta vidare med strategier för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder och stimulera inventeringar av bostadsområden. Dessa uppdrag är mycket viktiga eftersom det redan i dag finns lagstiftning om tillgänglighet som inte följs i tillräcklig utsträckning.
Vi tror dock att det också behövs mer ekonomisk stimulans för att få fart på arbetet för tillgänglighet. Större delen av pengarna bör gå till kommuner, landsting och myndigheter. Det kan t.ex. handla om att skolor ska kunna byggas om så att alla elever får möjlighet att enkelt komma in genom dörrarna. Gårdar på förskolor ska göras framkomliga så att alla föräldrar kan hämta och lämna sina barn. Alla ska kunna komma in i och röra sig inom offentliga lokaler, som exempelvis platser för kultur. Detta vill vi satsa 2 miljarder kronor per år på.
Men hela samhället behöver bli tillgängligt, inte enbart offentliga lokaler. Det är ofta svårt för kvinnor och män med rörelsehinder att äta ute eller shoppa var som helst. Men det kan vara för dyrt för mindre företag att bygga om sina lokaler. Därför vill vi att en del av vår tillgänglighetssatsning, 500 miljoner kronor per år, ska gå till kaféer och restauranger som vill göra det lättare att välkomna alla besökare. Efter något år kan stödet gå till andra småföretagsbranscher.
Vad som här anförs om en satsning på tillgänglighetsskapande åtgärder, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Förutom att det handlar om att sluta diskriminera människor, så skulle ett tillgängligt samhälle berika oss både ekonomiskt och kulturellt. Det river ner hinder som gör det svårare för alla människor i vårt land att arbeta, att vara vanliga konsumenter och göra vad man vill på fritiden.
Mångas vardag blir ständigt påverkad av den bristande tillgängligheten. En ökad tillgänglighet gynnar alla i samhället. Alla blir vi gamla och får svårare att gå i trappor. De flesta försöker någon gång i livet ta sig fram med en barnvagn. Och alla riskerar vi att bli rörelsehindrade på grund av någon olycka eller sjukdom. Alla tjänar på ett mer tillgängligt samhälle.