Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbeta fram en genomgripande ”Sternrapport”, som behandlar och belyser statens, näringslivets, samhällets och individens totala kostnader för ojämställdhet, relaterade till de mål för jämställdhetspolitiken som riksdagen antagit.
Riksdagens utredningstjänst har utrett vad ojämställdhet kostar staten, samhället och individen. Utredningstjänsten konstaterar att det främst är kostnader i individekonomisk mening som det finns studier om i relation till ojämställdhet. Det finns många studier om jämställdhet och bristen på sådan. En del av dessa studier har ett ekonomiskt perspektiv och belyser då till exempel samband mellan jämställdhet och lönsamhet i företag, jämställdhetens betydelse för samhällens tillväxt eller hur avsaknad av jämställdhet påverkar kvinnors inkomster. Mycket få av de studier som utredningstjänsten har studerat inom ramen för utredningen behandlar dock bristen på jämställdhet ur ett kostnadsperspektiv.
Ojämställdhet finns i alla delar av samhället. De kostnader och den outnyttjade potential som är relaterade till ojämställdheten är inte belagda. Bara vad det gäller ett av riksdagens och regeringens fyra jämställdhetsmål finns det beräkningar på kostnader. Det handlar om kostnader för våld mot kvinnor. I en rapport från Socialstyrelsen år 2006 (Kostnader för mäns våld mot kvinnor – en samhällsekonomisk analys) uppskattas kostnaderna för våld mot kvinnor i nära relationer till omkring 2,7–3,3 miljarder kronor per år. Ett område där det saknas beräkningar är det obetalda hemarbetet. En av de få kostnadsberäkningar som finns på det ojämnt fördelade hem- och omsorgsarbetet visar att kvinnor under ett år bara i Botkyrka kommun utför motsvarande 100 miljoner kronor mer i arbete än män i hemtjänsten i form av anhörigvård.
Ekonomen Nicholas Stern publicerade år 2006 på uppdrag av den dåvarande brittiske finansministern Gordon Brown en uppmärksammad rapport. Rapporten beskriver ett scenario där följderna av den globala uppvärmningen mäts i pengar. Kostnaderna för ett ojämställt samhälle är fortfarande i stort sett en vit fläck på både forskarnas och politikernas karta. För att snabbare kunna åstadkomma förändringar är det viktigt att frågan får en grundlig belysning ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Politiken behöver oberoende siffror på vad ojämställdheten kostar för staten, samhället och individen. Med en sådan rapport får vi underlag för att, förutom den mänskliga aspekten, också visa på att det även kan vara ekonomiskt motiverat att göra något åt ojämställdheten. Detta ges regeringen tillkänna.