Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att avskaffa lagen om byggnadstillstånd.
Det finns fortfarande en hel del regler som kostar mer än de ger för både företags och myndigheters administration. Kravet om byggnadstillstånd för att påbörja ett bygge infördes på 1970-talet. Lagen ger staten befogenhet att bestämma vem som får bygga vad och när, detta för att få ett jämnare utnyttjande av arbetskraften över året och för att minska risken för överhettning på byggmarknaden. Arbetsmarknadens parter har i vissa fall satt upp det som kallas byggarbetsnämnder, där ansökningar om byggnadstillstånd behandlas. Den som bygger något till ett värde som överstiger fem miljoner kronor utan att söka tillstånd för detta, utöver bygglov och andra tillstånd som krävs, kan dömas till böter.
I en marknadsekonomi är privat äganderätt och fri avtalsrätt grunden för ekonomisk verksamhet. Men lagen om byggnadstillstånd bygger på idéer om planhushållning och en övertro på att fack och arbetsgivare är mer lämpade att fatta beslut som rör fler än deras egna medlemmar. I en marknadsekonomi löses bristsituationer genom att priserna tillåts stiga för att locka fler företag och människor till ett område där brist förekommer. Samma prisökningar leder till att projekt som i den nya prissituationen inte blir lönsamma får vänta tills bristen minskat och priserna sjunker.
Lagen om byggnadstillstånd är skadlig och otidsenlig. Den kan vara konkurrenshämmande och rättsosäker då särintressen befolkar de byggarbetsnämnder som finns och en företagare måste be om tillstånd för att få starta ett bygge. Möjligheten att avskaffa lagen om byggnadstillstånd bör därför ses över.