2011/12:UU1 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utrikesutskottets betänkande 2011/12:UU1
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12:1 med förslag till anslag för 2012 och bemyndiganden under utgiftsområde 5 Internationell samverkan. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen ska anvisa sammanlagt 2 023 930 000 kr till detta utgiftsområde för budgetåret 2012. Utgiftsområdet omfattar elva olika anslag. I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning för de olika anslagen och avstyrker därmed två motioner. Därutöver tillstyrker utskottet att åtaganden som rör ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen får göras.

Utskottet tar även ställning till ett antal motioner som gäller konflikthantering, medling och fredsarbete samt kvinnor, fred och säkerhet. Samtliga motioner avstyrks.

Till betänkandet har fogats tre reservationer, varav en avser motiveringen, och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Bemyndigande för ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 168 500 000 kr 2013–2017. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 utgiftsområde 5 punkt 1.

2.	Anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan
	Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 utgiftsområde 5 punkt 2 och avslår motionerna 2011/12:U322 yrkande 1 och 2011/12:U334.

Reservation 1 (SD)

3.	Konflikthantering, medling och fredsarbete
	Riksdagen avslår motion 2011/12:U315 yrkandena 6 och 40.

Reservation 2 (SD) – motiveringen

4.	Kvinnor, fred och säkerhet
	Riksdagen avslår motionerna 2010/11:U236 yrkandena 1 och 2, 2010/11:U247, 2010/11:U296 yrkandena 20 och 23–25, 2010/11:U306 yrkande 38, 2011/12:U212, 2011/12:U226 yrkande 4, 2011/12:U236 yrkandena 1–3, 2011/12:U245 yrkandena 20–23 och 2011/12:U315 yrkande 39.

Reservation 3 (MP)

5.	Övriga yrkanden
	Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Stockholm den 22 november 2011

På utrikesutskottets vägnar

Karin Enström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Enström (M), Urban Ahlin (S), Walburga Habsburg Douglas (M), Carina Hägg (S), Christian Holm (M), Kent Härstedt (S), Mats Johansson (M), Carin Runeson (S), Fredrik Malm (FP), Kenneth G Forslund (S), Christer Winbäck (FP), Bodil Ceballos (MP), Julia Kronlid (SD), Désirée Liljevall (S), Robert Halef (KD) och Abir Al-Sahlani (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Anslagen inom varje utgiftsområde ska, enligt 5 kap. 12 § riksdagsordningen, fastställas genom ett särskilt riksdagsbeslut.

Riksdagen kommer den 23 november 2011 att behandla finansutskottets betänkande 2011/12:FiU där budgetpropositionens förslag till utgiftsram för bl.a. utgiftsområde 5 behandlas. Summan av de utgifter som hör till utgiftsområdet får högst uppgå till det belopp som riksdagen kommer att besluta. I finansutskottets betänkande som justerades den 15 november 2011, tillstyrker finansutskottet propositionens förslag (i denna del), enligt vilket utgifterna för utgiftsområdet ska uppgå till sammanlagt 2 023 930 000 kr.

Utskottets ställningstagande i detta betänkande är alltså villkorat av att riksdagen den 23 november 2011 fattar beslut om en utgiftsram för utgiftsområde 5 Internationell samverkan på sammanlagt 2 023 930 000 kr.

I budgetpropositionen för 2012 lämnar regeringen förslag till anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan för budgetåret 2012.

Regeringen föreslår även att riksdagen tillstyrker att åtaganden som rör ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen får göras.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 2.

I betänkandet behandlar utskottet också ett antal motioner som väckts under de allmänna motionstiderna 2010 och 2011. Dessa förslag återges i bilaga 1.

Utskottet föreslår i ett avslutande avsnitt i detta betänkande att två enskilda motioner avstyrks i enlighet med utskottets riktlinjer för förenklad motionshantering.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utgiftsområdet Internationell samverkan består av elva anslag och omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Inom utgiftsområdet verkar två myndigheter: Inspektionen för strategiska produkter och Svenska institutet.

I propositionen föreslås anslag för budgetåret 2012 samt vissa bemyndiganden. Regeringen föreslår i punkt 1 att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om bidrag för ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 168 500 000 kr under perioden 2013–2017. När det gäller anslagen för budgetåret 2012 under utgiftsområde 5 Internationell samverkan föreslår regeringen i punkt 2 att riksdagen anvisar anslag enligt bilaga 2 till detta betänkande.

Utskottet

Internationell samverkan, inklusive anslagsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om bidrag för ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 168 500 000 kr under perioden 2013–2017.

Riksdagen bifaller regeringens förslag om anslagsfördelning inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt uppställningen i propositionen och avstyrker därmed två motioner.

Riksdagen avslår också motionsyrkanden som gäller konflikthantering, medling och fredsarbete samt kvinnor, fred och säkerhet.

Jämför reservationerna 1 (SD), 2 (SD) och 3 (MP) samt särskilt yttrande (MP).

Anslagsfrågor, konflikthantering

Propositionen

Målet för utgiftsområdet Internationell samverkan är att säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna med andra länder. Regeringen redovisar i propositionen resultatet av sina insatser och anger politikens inriktning för budgetåret 2012.

Det framgår av propositionen att medverkan i och utveckling av freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet är en prioriterad uppgift. Vidare framgår det att regeringen fortsätter att arbeta aktivt för jämställdhetsfrågor och genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325, 1820, 1888 och 1889. Nedrustnings- och ickespridningsarbetet anges som en annan viktig del av svensk utrikespolitik där regeringen främst inriktar sig på att förhandla fram internationella avtal och att verka för att dessa genomförs. När det gäller exportkontroll anges att regeringen, på riksdagens begäran, för närvarande bereder ett förslag om ny lagstiftning om krigsmateriel.

I propositionen redogörs också för Sveriges engagemang i internationella organisationer, bl.a. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, FN, Nordiska ministerrådet, OSSE, Europarådet, OECD, Nato och Arktiska rådet. Regeringen betonar att alla dessa organisationer har en viktig roll i den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken, men att EU är det centrala forumet för svensk politik inom området.

Sverige kommer att ha ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet under 2013. I Regeringskansliet pågår ett omfattande arbete för att ta fram svenska prioriteringar. En viktig målsättning för det nordiska arbetet är att bidra till ökad politisk dynamik i det nordiska samarbetet. Under 2010 genomfördes en översyn av de medel som används för samarbete inom Östersjöregionen, vilket resulterade i vissa förändringar av hur verksamheten organiseras.

Regeringen konstaterar även att det konsulära biståndet är en kärnverksamhet för utrikesförvaltningen. Ett arbete pågår för att ytterligare effektivisera den konsulära beredskapen. Inom Sverigefrämjandet kommer under 2012 särskilt fokus att läggas på de s.k. kreativa näringarna, inkluderande musik, mode och den digitala spelbranschen.

Motionerna

Socialdemokraterna påtalar i kommittémotion 2011/12:U315 (S) yrkande 6 att Sverige genom sin utrikes- och utvecklingspolitik över tiden byggt upp en stor trovärdighet. Motionärerna vill stärka arbetet för fred och säkerhet och göra en särskild satsning på medling, konflikthantering och förebyggande fredsarbete. Sverige ska utveckla sin kapacitet på området men också arbeta tillsammans med andra nordiska och internationella aktörer. Vidare menar motionärerna i motionens yrkande 40 att EU behöver mer av gemensamt uppträdande i viktiga utrikespolitiska situationer för att kunna påverka stormakternas agerande. Motionärerna vill stärka EU:s förmåga att med medlemsstaternas resurser bidra till att bevara fred, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet genom civila och militära insatser, men understryker samtidigt att EU till skillnad från Nato inte är en militärallians.

Miljöpartiet de Gröna föreslår i kommittémotion 2011/12:U322 (MP) yrkande 1 att medlen till den s.k. fredsmiljonen under anslaget 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning, som administreras av Folke Bernadotteakademin, ska öka med 5 miljoner kronor. Motionärerna menar också att det är viktigt att fredsforskningen inom Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, har en stabil finansiering och vill därför öka även anslaget 1:7 med 5 miljoner kronor. Slutligen föreslår motionärerna att ytterligare 20 miljoner kronor anslås under anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen, dels för att bygga upp beredskap för skydd vid oljeutsläpp i Östersjön, dels för ökat samarbete i Arktis och Barents hav.

Sverigedemokraterna anser i kommmittémotion 2011/12:U334 (SD) att det efter 15 år av svenskt miljö- och demokratistöd till Ryssland är dags för en avslutning. Partiet föreslår därför att anslaget 1:9 Svenska institutet minskas med 39 miljoner kronor, anslaget 1:10 Information om Sverige i utlandet minskas med 10 miljoner kronor och anslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen minskas med 83 miljoner kronor.

Utskottets överväganden

Utskottet vill understryka vikten av ett fortsatt starkt svenskt engagemang för konflikthantering och förebyggande fredsarbete. Insatser för att förebygga, dämpa och lösa väpnade konflikter bidrar också till att lägga en grund för andra viktiga mål, såsom fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter.

Utskottet konstaterar att medverkan i och utveckling av freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och fredsbyggande arbete är en prioriterad uppgift för en aktiv svensk utrikespolitik. Utrikes-, utvecklings- säkerhets-, och försvarspolitik ska ömsesidigt stödja varandra inom ramen för sammanhållna svenska insatser för freds- och säkerhetsfrämjande.

Den politiska utvecklingen under 2011, inte minst i Nordafrika och Mellanöstern, visar att nya krishanteringsinsatser på kort tid kan bli nödvändiga, där en konflikt blossat upp som en följd av bristen på demokrati och respekt för mänskliga rättigheter och där staten inte lever upp till sitt ansvar att skydda befolkningen. Inom de ramar som är avsatta ska Sverige kunna ha möjlighet att delta i nya insatser som kan bli aktuella, bl.a. i de nyss nämnda regionerna.

EU:s roll i internationell krishantering har ökat markant de senaste åren. En stark politisk drivkraft inom unionen har varit att genom engagemang i krishantering underbygga EU:s strävan att utveckla sin aktörsroll på ett globalt plan. Antalet militära och civila insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) fortsätter att öka.

Kommissionen ger i årsrapporten om stabilitetsinstrumentet (KOM(2011) 494) en översikt över hur EU:s stabilitetsinstrument har använts under 2010 för att hantera kriser och möta hot över hela världen. Den totala budgeten för stabilitetsinstrumentet för 2010 var drygt 213 miljoner euro, varav drygt 131 miljoner euro användes för direkta insatser vid kriser eller framväxande kriser. Övriga medel har använts bl.a. för transregionala säkerhetshot, riskminimering i samband med kemiska, biologiska och nukleära material samt till kapacitetsuppbyggnad i samband med kriser. Insatser har genomförts i bl.a. Haiti, Pakistan, Sudan, Kirgizistan, Filippinerna och Georgien samt för lagföring av pirater utanför Somalias kust. I slutet av 2010 inleddes en extern utvärdering av stabilitetsinstrumentet. Utvärderingen gav enligt kommissionens rapport vid handen att utformningen och förvaltningen av instrumentet har lett till ett betydande antal resultat som är viktiga bidrag till fred och stabilitet runtom i världen.

Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige bör ha förmåga att aktivt bidra till medling i konflikter där vi har särskild kompetens eller förutsättningar. Sverige bör också vara pådrivande för att stärka EU:s dialog- och medlingskapacitet, och utskottet ser det som positivt att Sverige som ett led i denna strävan arbetar för att etablera ett europeiskt fredsinstitut. Utskottet välkomnar också att regeringen även fortsättningsvis kommer att verka för att stärka FN:s medlingskapacitet, inte minst genom Folke Bernadotteakademins utbildningsinsatser.

Utskottet konstaterar vidare att regeringen i budgetpropositionen understryker att EU intar en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Utskottet välkomnar att regeringen prioriterar att bidra till såväl den operationella som konceptuella utvecklingen av EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP). Behovet att snabbt kunna samla och situationsanpassa instrumenten inom EU:s externa relationer för att ge stöd till demokratisk utveckling har blivit tydligt, inte minst genom utvecklingen i Nordafrika och Mellanöstern. Lissabonfördraget och tillkomsten av den gemensamma utrikestjänsten, EEAS, öppnar nya möjligheter att genomföra insatser och projekt som på ett bättre sätt ökar effektiviteten genom att tydligare samordna de instrument som finns till förfogande. Det är även viktigt att fortsätta att verka för att den europeiska säkerhetsstrategin från 2003, tillsammans med rapporten om dess genomförande från 2008, ses över för att denbättre ska svara mot dagens utmaningar och kunna utgöra en strategisk vägledning för EU:s engagemang.

Utskottet vill också, i likhet med regeringen, understryka FN:s roll som ett centralt forum för Sveriges arbete inom internationell fred och säkerhet. Utskottet välkomnar regeringens ambition att utveckla samarbetet mellan EU och FN, såväl militärt som civilt, och delar regeringens bedömning att en av GSFP:s viktigaste uppgifter är att ge stöd till FN:s fredsfrämjande arbete. Utskottet vill också betona den viktiga roll medlemskapet i OSSE och Europarådet, samarbetet med Nato och det regionala samarbetet i närområdet spelar i en samlad svensk säkerhetspolitik.

Utskottet konstaterar att regeringen i sin resultatredovisning för utgiftsområde 5 Internationell samverkan redovisar att Sverige under 2010 bidrog till krishanteringsinsatser huvudsakligen i Afghanistan, Västra Balkan, Mellanöstern, Afrika söder om Sahara och södra Kaukasien. I juni 2010 fanns sammanlagt 1 159 personer utsända från Sverige för att delta i internationella krishanteringsinsatser. Under innevarande riksmöte kommer utskottet i olika betänkanden att ha anledning att närmare behandla ett flertal av ovanstående insatser och frågor, varför någon mer utförlig kommentar till resultatredovisningen inte lämnas i detta sammanhang.

Medel för samarbete inom Östersjöregionen har avsatts sedan 2005. Under våren 2010 genomfördes en översyn för att ta fram förslag på hur medlen kan användas mer effektivt och hur detta samarbete bäst bör genomföras. Resultatet blev enligt budgetpropositionen att den verksamhet som bedrivits på Sidas Östersjöenhet och Svenska institutets Visbyprogram sammanförts inom Svenska institutet. Målsättningen för det framtida stödet ska vara att aktivt bidra till att utveckla relationer och samarbeten som främjar en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling i Östersjöregionen och dess närområde, utöka svenska aktörers deltagande i Östersjösamarbetet inom dessa prioriterade områden samt bistå och komplettera den verksamhet svenska aktörer utför för att genomföra EU:s strategi för Östersjöregionen. Enligt utskottets uppfattning är samarbetet inom Östersjöområdet av stor betydelse såväl för att förbättra miljön som för att göra regionen mer konkurrenskraftig och öka respekten för demokrati och mänskliga rättigheter. Utskottet har behandlat frågor om samarbete inom Östersjöområdet mer utförligt i betänkande 2011/12:UU3 Norden.

Forskning och andra insatser som rör utrikes- och säkerhetspolitiska frågor är betydelsefulla för att ge beslutsfattare fullvärdiga underlag för att utforma och ta ställning till olika handlingsalternativ. Forskningen bidrar också till att stimulera den allmänna debatten kring utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

Inom ramen för ärendets beredning hölls en föredragning inför utskottet den 15 november med deltagande av Sipris direktör Dr. Bates Gill samt den biträdande direktören Daniel Nord. Utskottet konstaterar att Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) bedriver forskning inom bl.a. områdena nedrustning, icke-spridning, militära utgifter och regional säkerhetspolitik. Sipris styrka är förmågan att i internationell konkurrens även fortsättningsvis bedriva forsknings- och dokumentationsverksamhet av högsta kvalitet. Sipri:s ambition är att bidra till ökad säkerhetspolitisk transparens genom att även fortsättningsvis vara en informationskälla som är öppen och tillförlitlig. Institutet arbetar för närvarande med att utveckla nya och effektiva sätt att kommunicera den information och kunskap som utvecklas inom organisationen. Som sägs i propositionen och bekräftas i internationella utvärderingar av institut av denna typ är Sipris expertis av betydande relevans. Den hittillsvarande förmågan att locka till sig extern finansiering är ett kvitto på att så är fallet. Sådan finansiering avser i allmänhet speciella projekt och är inte sällan kortsiktig. Som utskottet tidigare anfört är det en förutsättning för institutets framgångar att vissa kärnfunktioner (dokumentation, databaser, administration m.m.), vilka är svåra att finansiera från externa källor, är välfungerande och uthålliga (bet. 2008/09:UU1). Utskottet vidhåller sin uppfattning att det är angeläget att dessa aspekter på institutets finansiering säkerställs på lång sikt och att en rimlig balans etableras.

Forskningen vid Folke Bernadotteakademin har också en betydelsefull roll när det gäller att fördjupa kunskapen om fredsfrämjande arbete och konfliktfrågor. Utskottet vill särskilt uppmärksamma den forskning som bedrivs om FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 och 1820 och det samarbete som sker med internationella forskararbetsgrupper.

Avslutningsvis konstaterar utskottet att Riksrevisionen inte har haft några invändningar inom området.

Mot bakgrund av det ovan anförda avstyrker utskottet motion 2011/12:U315 (S) yrkandena 6 och 40.

Utskottet anser att regeringens förslag till medelstilldelning är väl avvägda och tillstyrker propositionens punkt 2. Riksdagen anvisar därmed anslagen för budgetåret 2012 under utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med uppställningen i bilaga 3. Utskottet avstyrker därmed motionerna 2011/12:U322 (MP) yrkande 1 och 2011/12:U334 (SD).

Utskottet tillstyrker även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om bidrag för ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 168 500 000 kr under perioden 2013–2017 (propositionens punkt 1).

Kvinnor, fred och säkerhet

Motionerna

Socialdemokraterna understryker i kommittémotionerna 2010/11:U306 (S) yrkande 38 och 2011/12:U315 (S) yrkande 39 kvinnors avgörande roll och uppgifter i fredsprocesser. Motionärerna menar att kvinnors rättigheter och perspektiv måste få bättre genomslag i arbetet för fred och säkerhet och påtalar vikten av att Sverige agerar både nationellt och internationellt för att förbättra arbetet med FN:s resolutioner 1325 och 1820. Miljöpartiet anför i kommittémotion 2011/12:U236 (MP) att Sverige bör driva frågan om att uppmärksamma kvinnors särskilda situation i konflikter (yrkande 1), att personal som deltar i säkerhets- och fredsfrämjande insatser ska utbildas i genuskunskap och resolutionerna 1325 och 1820 (yrkande 2) och att EU bör upprätta en handlingsplan för att implementera ovannämnda resolutioner (yrkande 3). Vänsterpartiet föreslår i kommittémotion 2010/11:U296 (V) att Sverige bör driva frågan om att EU bör utforma en handlingsplan för att implementera FN:s resolutioner 1325 och 1820 i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (yrkande 20). Motionärerna föreslår också i motionens yrkande 23 att Sverige i FN ska driva frågan om att uppmärksamma kvinnors särskilda situation i konflikter och att Sverige ska verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser har en handlingsplan för att implementera resolution 1325 (yrkande 24). Vidare anser motionärerna (yrkande 25) att Sverige bör stödja den organisation som FN byggt upp för att se till att de som gör sig skyldiga till övergrepp mot kvinnor och barn i konflikter grips i enlighet med resolution 1820. I kommittémotion 2011/12:U245 (V) föreslår Vänsterpartiet att Sverige ska verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser har en handlingsplan för att implementera resolution 1325 (yrkande 20), att EU ska upprätta handlingsplaner för FN:s resolutioner 1325 och 1820 (yrkande 21), att det i EU:s säkerhetsstrategi ska ingå en förpliktelse att leva upp till dem (yrkande 22) och att Sverige bör verka för en förlängning av mandatet för FN:s särskilda representant i frågor som rör sexuellt våld i krig och konflikter (yrkande 23). Det sistnämnda förslaget återkommer i Vänsterpartiets kommittémotion 2011/12:U226 (V) yrkande 4. I den enskilda motionen 2011/12:U212 (S) föreslås att Sverige ska verka för att ta fram kvantitativa och kvalitativa mål för att säkerställa att vi uppnår målen i FN:s resolution 1325. I den enskilda motionen 2010/11:U236 (FP) anförs i yrkande 1 att regeringen bör verka för att alla FN:s medlemsländer ska anta och uppfylla resolutionerna 1325 och 1820 och i yrkande 2 att ett genusperspektiv bör integreras i all fredsfrämjande verksamhet. I den enskilda motionen 2010/11:U247 (KD) anförs att Sverige ska vara drivande i arbetet med att uppfylla och efterleva resolutionerna 1325 och 1820 i fredsbyggande processer.

Utskottets överväganden

FN:s säkerhetsråd antog år 2000 resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Resolutionen betonar vikten av att kvinnor som berörs av konflikter också deltar i lösningen av dem och att kvinnor finns representerade som aktörer i det internationella samfundets insatser för att skapa fred. Dessutom framhålls att kvinnor och flickor är särskilt utsatta i konflikter, vilket gör att det krävs ett ökat skydd för dem. Den senare frågan har ytterligare uppmärksammats genom säkerhetsrådets resolution 1820 som kräver att alla parter i konflikter omedelbart upphör med sexuellt våld mot civila. Resolution 1820 har senare följts upp och konkretiserats genom resolutionerna 1888 och 1889 genom vilka det bl.a. beslutades att en särskild representant (SRSG) för generalsekreteraren ska utses för att bekämpa sexuellt våld i konflikter. Margot Wallström utsågs i februari 2010 till särskild representant på ett tvåårigt mandat.

Utskottet anser att frågan om kvinnors roll i konflikter är viktig och bör vara en integrerad del av regeringens arbete inom den freds- och säkerhetsbyggande verksamheten. Arbetet måste omfatta såväl skyddsaspekten som att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser och i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser i syfte att förbättra insatsernas effektivitet och kvalitet. Utskottet välkomnar därför att regeringen i propositionen aviserar att man under mandatperioden kommer att ta initiativ för att förstärka arbetet på området.

Regeringen antog i februari 2009 en handlingsplan för genomförande av resolutionerna 1325 och 1820 under perioden 2009–2012. Handlingsplanen omfattar konkreta åtgärder och aktiviteter för att få stopp på sexuellt våld mot kvinnor och flickor, motverka straffrihet för våldsverkarna och stärka kvinnors deltagande och inflytande i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser.

Utskottet noterar att den svenska handlingsplanen innehåller mål och konkreta aktiviteter i syfte att uppnå tre prioriterade målsättningar: att en betydligt större del kvinnor deltar i internationella freds- och säkerhetsfrämjande insatser, att skyddet av kvinnor och flickor i konfliktsituationer stärks och att kvinnor i konfliktområden deltar fullt ut och på lika villkor som män i alla skeden av en fredsprocess. Enligt utskottets uppfattning måste insatserna för att genomföra FN:s resolutioner på området avse såväl nationell som regional och global nivå, och utskottet välkomnar särskilt att handlingsplanen innehåller konkreta mål på samtliga dessa nivåer.

EU antog år 2008 en handlingsplan för att integrera resolutionerna 1325 och 1820 i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Sverige har aktivt deltagit i utvecklingen av handlingsplanen och anordnade bl.a. under det svenska ordförandeskapet hösten 2009 ett seminarium med inriktning på utbildning om resolutionerna 1325 och 1820 inom ramen för EU:s säkerhetsfrämjande och fredsbyggande insatser.

På den globala nivån är inrättandet av FN:s generalsekreterares speciella representant (SRSG) för att bekämpa sexuellt våld i konflikter ett viktigt steg för att genomföra resolution 1820. Den särskilda representanten, Margot Wallström, sammanträffade i mars 2011 med företrädare för utrikesutskottet och redogjorde för erfarenheter och slutsatser från det första året av sitt uppdrag. Hon har fyra huvudprioriteringar för sitt arbete. Den första är att få slut på straffriheten för sexuellt våld. Den andra är att kvinnor måste få stöd i sina ansträngningar att ställa förövarna till svars och få sina rättigheter tillgodosedda. Den tredje prioriteringen är att mobilisera politiskt ägarskap så att såväl formella som traditionella ledare i konfliktområden känner ett ansvar för agendan. Den fjärde slutligen, är att öka medvetenheten om att sexuellt våld försvårar ansträngningarna att uppnå fred genom att vara såväl en källa till som ett redskap i konflikter.

I den särskilda representantens uppdrag ingår även att koordinera FN:s insatser för att genomföra resolution 1820. För detta ändamål har ett nätverk bildats kallat UN Action Against Sexual Violence in Conflict. I detta nätverk ingår bl.a. den nya FN-organisationen UN Women, som formellt började sitt arbete i januari 2011. Sverige har varit aktivt i bildandet av den nya organisationen som har genomförandet av resolutionerna 1325 och 1820 som en viktig del av sitt arbete.

Utskottet utgår från att regeringen fortsätter att stödja och påskynda ansträngningarna att fullt ut genomföra resolutionerna 1325 och 1820 i enlighet med den handlingsplan som utarbetats. Det är väsentligt att arbetet fortsätter även efter 2012 och att de erfarenheter som gjorts tas till vara när en ny handlingsplan utarbetas. I det sammanhanget vill utskottet särskilt betona vikten av samarbete med aktörer på olika nivåer såväl i Sverige som internationellt. Enligt utskottets bedömning har det arbete som utförts av FN:s särskilda representant för att bekämpa sexuellt våld i konflikter inneburit att frågorna fått ökad tyngd inom det internationella samfundet och underlättat samordning inom FN-systemet. Utskottet utgår från att regeringen även fortsättningsvis tar en aktiv del i diskussionerna om genomförandet av resolutionerna 1325 och 1820 för att säkerställa att det momentum som frågorna fått inom FN-systemet inte går förlorat. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 2010/11:U236 (FP) yrkandena 1 och 2, 2010/11:U247 (KD), 2010/11:U296 (V) yrkandena 20 och 23–25, 2010/11:U306 (S) yrkande 38, 2011/12:U212 (S), 2011/12:U226 (V) yrkande 4, 2011/12:U236 (MP) yrkandena 1–3, 2011/12:U245 (V) yrkandena 20–23 och 2011/12:U315 (S) yrkande 39.

Övriga yrkanden

Utöver de yrkanden som behandlas tidigare i detta betänkande finns förslag som förs fram i motioner som behandlas förenklat enligt de riktlinjer som fastslagits av riksdagen med anledning av Riksdagskommitténs betänkande 2005/06:RS3 och i enlighet med den promemoria som fastställdes av utrikesutskottet i oktober 2010, Förenklad motionsbehandling under återstoden av mandatperioden. Utskottet har vid en genomgång och beredning funnit att de yrkanden som redovisas i bilaga 5 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen. Efter denna behandling avstyrker ett enigt utskott motionerna i bilaga 5.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, punkt 2 (SD)
	av Julia Kronlid (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2011/12:U334 och avslår proposition 2011/12:1 utgiftsområde 5 punkt 2 och motion 2011/12:U322 yrkande 1.

Ställningstagande

Efter 15 år av svenskt miljö- och demokratistöd till Ryssland är det dags för en avslutning. Vi anser exempelvis att Ryssland bör ta ansvar för finansieringen av sina egna reningsverk i Östersjöregionen, i stället för att det ska ligga på svenska skattebetalare. Ett gott samarbete med Ryssland bör kunna ske genom ett ömsesidigt förtroende och gemensamma intressen i stället för genom bistånd till ett land som enligt OECD-Dacs kriterier inte räknas som utvecklingsland. Den typ av jämställdhetsarbete som bedrivits av Sida inom ramen för Östersjöarbetet är också en verksamhet som bör falla inom det enskilda landets ansvar. Med hänvisning till det anförda bör anslaget 1:9 minskas med 39 miljoner kronor, anslaget 1:10 minskas med 10 miljoner kronor och anslaget 1:11 minskas med 83 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Med det ovan anförda bör riksdagen för budgetåret 2012 anvisa anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan i enlighet med tabellen i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2011/12:U334 och avslår proposition 2011/12:1 utgiftsområde 5 punkt 2 och motion 2011/12:U322 yrkande 1.

2.	Konflikthantering, medling och fredsarbete, punkt 3 – motiveringen (SD)
	av Julia Kronlid (SD).

Ställningstagande

Sverigedemokraterna är inte principiellt emot internationella insatser i andra länder, utan anser att det i flera fall är viktigt för att bidra till fred och stabilitet. Vi kan dock inte instämma i utskottets positiva inställning till utvecklingen av EU:s gemensamma säkerhet och försvarspolitik samt EU:s gemensamma utrikestjänst, EEAS. Sverigedemokraterna är kritiskt inställda till EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik och ser med oro på att Sverige alltmer engagerar sig i internationella militära insatser som både har en begränsad förankring hos det svenska folket och ger Riksdagen begränsade möjligheter till inflytande. Vi ser även kritiskt på EEAS eftersom det ofrånkomligen urholkar svenska utrikespolitiska intressen när mycket av vår utrikespolitik överlåts åt EU:s gemensamma utrikestjänst.

3.	Kvinnor, fred och säkerhet, punkt 4 (MP)
	av Bodil Ceballos (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2010/11:U296 yrkandena 20 och 23–25, 2011/12:U226 yrkande 4, 2011/12:U236 yrkandena 1–3 och 2011/12:U245 yrkandena 20–23 och avslår motionerna 2010/11:U236 yrkandena 1 och 2, 2010/11:U247, 2010/11:U306 yrkande 38, 2011/12:U212 och 2011/12:U315 yrkande 39.

Ställningstagande

Systematiska våldtäkter och massvåldtäkter har alltid använts i väpnade konflikter. Massvåldtäkter påverkar familjer och samhällen ekonomiskt, socialt och moraliskt. Det är därför viktigt att de olika krigstribunalerna bedömer massvåldtäkter och systematiska våldtäkter som krigsförbrytelser.

I arbetet med mänsklig säkerhet saknas oftast det genusperspektiv som behövs för att se skillnader i mäns och kvinnors säkerhetsbehov. Genusperspektivet ska inte behandlas som en separat fråga utan inkorporeras i all politik och i alla aktiviteter. Kvinnor och barn är de som drabbas hårdast i en konflikt, och betydande resurser måste därför satsas på de behov som kvinnor och barn har av skydd och stöd under och efter en konflikt. Betydande resurser måste även satsas på utbildning i genusfrågor och i resolutionerna 1325 och 1820 för både kvinnor och män som ska tjänstgöra i fredsbyggande insatser.

Sveriges militära insatser i andra länder ökar och därmed också det militära samarbetet med andra länder. För att öka genomslaget av syftet med resolutionerna 1325 och 1820 bör Sverige verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser har en handlingsplan för att implementera de ovan nämnda resolutionerna. Frågan om kvinnors säkerhet i konflikter bör även lyftas fram inom EU-samarbetet genom att regeringen tydligare än i dag verkar för att EU upprättar handlingsplaner för genomförande av resolutionerna 1325 och 1820 och att det i EU:s säkerhetsstrategi skrivs in en politisk förpliktelse att leva upp till resolutionerna.

Regeringen bör också snarast ta upp en diskussion om en förlängning av mandatet för generalsekreterarens särskilda representant (SRSG) för att bekämpa sexuellt våld i konflikter. Arbetet med att genomföra resolution 1820 är långsiktigt, och det två år långa förordnande som den nuvarande representanten inledde i februari 2012 bör därför förlängas.

Särskilt yttrande

Anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, punkt 2 (MP)

Bodil Ceballos (MP) anför:

Anslaget till den s.k. fredsmiljonen som administreras av Folke Bernadotteakademin har under de senaste åren minskat. Ur fonden kan organisationer som arbetar med fredsfrämjande och nedrustning söka medel. Vi i Miljöpartiet de Gröna menar att det sänder fel signaler att sänka anslaget då Sverige samtidigt är en mycket stor exportör av vapen och det till och med finns en särskild myndighet som skapats för att öka exporten ytterligare. Vi anser därför att anslaget 1:6 bör öka med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Sipri (Stockholm International Peace Research Institute) drabbades för några år sedan av en besparing på 5 miljoner kronor med syfte att öka ansträngningarna att finna externa finansiärer. Det är mycket angeläget att fredsforskningen har en stabil finansiering och inte hänvisas till att arbeta i projektform. Miljöpartiet anser därför att anslaget 1:7 bör ökas med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Den nordiska dimensionen och Östersjösamarbetet är två fundament för vår säkerhet. Det ekonomiska samarbetet och handelsutbytet förväntas öka betydligt i vårt närområde och sjötransportsystemet kommer att öka i motsvarande grad. Enligt Miljöpartiets uppfattning bör Sverige därför ta initiativ till att det byggs upp en oljeskyddsberedskap i anslutning till de planerade rutterna för oljetrafiken, och detta bör ske i samverkan med övriga strandstater. För detta ändamål bör 10 miljoner anslås.

Arktis och Barents hav får en allt större strategisk betydelse, och i takt med att isarna smälter öppnar sig både nya möjligheter och hot. Det är viktigt att vi står rustade att möta dessa utmaningar och att vi också är beredda att prioritera samarbetet allra längst i norr. Vi föreslår därför att 10 miljoner anslås för detta ändamål.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 utgiftsområde 5:

1.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 168 500 000 kronor 2013–2017 (avsnitt 2.6.11).
2.	Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt uppställning i propositionen.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2010

2010/11:U236 av Eva Flyborg m.fl. (FP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska arbeta för att alla FN:s medlemsländer ska anta och uppfylla resolution 1325 och resolution 1820.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att integrera ett genusperspektiv i all fredsfrämjande verksamhet.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör stödja den rekommendation som lämnades till FN:s säkerhetsråd hösten 2002 om att inrätta en internationell kommission om våld mot kvinnor.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att våldtagna kvinnor som blir utfrusna från samhället bör kunna få status som flyktingar precis som människor som förföljs för sin tro, politiska åsikt eller sexuella läggning.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta för att systematiskt våldtagna kvinnor ska kunna kräva skadestånd av den stat som beordrat eller underlåtit att avstyra sådana övergrepp.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i alla internationella insatser bör erbjuda stöd och rehabilitering på plats åt våldtagna kvinnor.

2010/11:U247 av Caroline Szyber och Irene Oskarsson (båda KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska vara drivande i uppfyllandet och efterlevandet av resolutionerna 1325 och 1820 i fredsbyggande processer.

2010/11:U296 av Hans Linde m.fl. (V):

20.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör driva frågan om en handlingsplan för att implementera FN:s resolutioner 1325 och 1820 i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik för att stärka kvinnors säkerhet i konflikter och att öka andelen kvinnor i EU:s insatser.
23.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige i FN ska driva frågan om att uppmärksamma kvinnors särskilda situation under en konflikt.
24.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser har en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325.
25.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska stödja den nya organisation som FN byggt upp för att se till att de som gör sig skyldiga till övergrepp mot kvinnor och barn under konflikter ska gripas, i enlighet med FN-resolution 1820.

2010/11:U306 av Urban Ahlin m.fl. (S):

38.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 6.2 Kvinnor i konflikter.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:U212 av Åsa Lindestam (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att ta fram kvantitativa och kvalitativa mål så att vi kan säkerställa att vi närmar oss målen i FN:s resolution 1325.

2011/12:U226 av Hans Linde m.fl. (V):

4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige, som medlem i FN, ska verka för en förlängning av mandatet för FN:s särskilda representant i frågor som rör sexuellt våld i krig och konflikter.

2011/12:U236 av Peter Rådberg m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i FN driva frågan om att uppmärksamma kvinnors särskilda situation under en konflikt och vikten av att fler kvinnor deltar i arbetet samt att både kvinnor och män får kunskap och utbildning i genusperspektivet.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att prioritera utbildning i genuskunskap och i FN-resolutionerna 1325 och 1820, både vad gäller den personal som tjänstgör i Sverige och den personal som ska delta i internationella operationer.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att driva frågan om en handlingsplan för att implementera FN:s resolutioner 1325 och 1820 i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik för att stärka kvinnors säkerhet i konflikter och öka andelen kvinnor i EU:s insatser.

2011/12:U245 av Torbjörn Björlund m.fl. (V):

20.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att alla samarbetsländer vid internationella insatser har en handlingsplan för att implementera FN:s resolution 1325.
21.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige mycket tydligare än i dag ska verka för att EU upprättar handlingsplaner för implementering av FN:s resolutioner 1325 och 1820.
22.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inom EU ska verka för att det i EU:s säkerhetsstrategi hänvisas till förslagen i FN:s resolutioner 1325 och 1820 samt att det skrivs in en politisk förpliktelse att leva upp till dessa förslag.
23.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige snarast bör ta upp en diskussion med FN om en förlängning av mandatet för FN:s särskilda representant i frågor som rör sexuellt våld i krig och konflikter.

2011/12:U281 av Gunnar Axén (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sveriges regering i EU och FN bör verka för att Taiwan/Republiken Kina ska kunna delta i och bidra till FN och dess underorganisationer.

2011/12:U315 av Urban Ahlin m.fl. (S):

6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 2.5 Konflikthantering, medling och fredsarbete.
39.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 6.2 Kvinnor i konflikter.
40.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 6.3 EU:s krishantering.

2011/12:U322 av Bodil Ceballos m.fl. (MP):

1.	Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt uppställning:

	Anslag	2012	2013	2014
1:6	Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning	+5	+5	+5
1:7	Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri)	+5	+5	+5
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	+20	+20	+20
	Summa	+30	+30	+30
	Specificering av anslagsförändringar
1:6	Förstärkning av "fredsmiljonen"	+5	+5	+5
1:11	Samverkan kring Östersjön	+10	+10	+10
1:11	Samverkan kring Arktis och Barents hav	+10	+10	+10

2011/12:U334 av Julia Kronlid m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen 2012 under utgiftsområde 5 Internationell samverkan enligt uppställning:

	Anslag	Regeringens förslag (tkr)	Anslagsförändring (tkr)
1:9	Svenska institutet	94 212	–39 000
1:10	Information om Sverige i utlandet	14 475	–10 000
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	188 715	–83 000
	Summa		–132 000

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens förslag

Förslag till anslag för 2012 under utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Tusental kronor

Ramanslag			Regeringens förslag		Avvikelse gentemot regeringen
					S		MP		SD		V
1:1	Avgifter till internationella organisationer	1 448 054
1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet	135 645
1:3	Nordiskt samarbete	15 995
1:4	Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet	3 826
1:5	Inspektionen för strategiska produkter	29 291
1:6	Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning	55 626				+5 000
1:7	Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)	24 094				+5 000
1:8	Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)	13 997
1:9	Svenska institutet	94 212						−39 000
1:10	Information om Sverige i utlandet	14 475						−10 000
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen	188 715				+20 000		−83 000
Summa för utgiftsområdet		2 023 930		±0		+30 000		−132 000		±0

Bilaga 3

Utskottets anslagsförslag

Utskottets förslag till anslag för 2012 under utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Tusental kronor

Ramanslag		Avvikelse gentemot regeringen		Utskottets förslag
1:1	Avgifter till internationella organisationer		±0	1 448 054
1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet		±0	135 645
1:3	Nordiskt samarbete		±0	15 995
1:4	Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet		±0	3 826
1:5	Inspektionen för strategiska produkter		±0	29 291
1:6	Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning		±0	55 626
1:7	Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)		±0	24 094
1:8	Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)		±0	13 997
1:9	Svenska institutet		±0	94 212
1:10	Information om Sverige i utlandet		±0	14 475
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen		±0	188 715
Summa för utgiftsområdet			±0	2 023 930

Bilaga 4

Reservantens anslagsförslag

Reservation 1, punkt 2 (SD)

Förslag till beslut om anslag för 2012 inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Tusental kronor

Ramanslag		Avvikelse gentemot regeringen		Reservantens förslag
1:1	Avgifter till internationella organisationer		±0	1 448 054
1:2	Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet		±0	135 645
1:3	Nordiskt samarbete		±0	15 995
1:4	Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet		±0	3 826
1:5	Inspektionen för strategiska produkter		±0	29 291
1:6	Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning		±0	55 626
1:7	Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)		±0	24 094
1:8	Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)		±0	13 997
1:9	Svenska institutet		−39 000	55 212
1:10	Information om Sverige i utlandet		−10 000	4 475
1:11	Samarbete inom Östersjöregionen		−83 000	105 715
Summa för utgiftsområdet			−132 000	1 891 930

Bilaga 5

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 5

Motion		Motionärer	Yrkanden
5.	Övriga yrkanden
2010/11:U236		Eva Flyborg m.fl. (FP)	3–6
2011/12:U281		Gunnar Axén (M)