Utbildningsutskottets betänkande

2011/12:UbU21

Leveransplikt för elektroniskt material

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2011/12:121 Leveransplikt för elektroniskt material. I propositionen föreslås en lag om leveransplikt för elektroniskt material. Enligt förslaget ska ett pliktexemplar lämnas till Kungl. biblioteket av elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk. Detta gäller dock bara elektroniskt material som rör svenska förhållanden och som publiceras antingen med grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen, men inte med frivilligt grundlagsskydd till följd av ett utgivningsbevis, eller av massmedieföretag. Pliktexemplar ska lämnas av den som har låtit framställa det elektroniska materialet. Är denne inte etablerad i Sverige, ska pliktexemplaret i stället lämnas av den som har låtit göra det elektroniska materialet tillgängligt för allmänheten här i landet om denne är etablerad här. Enligt förslaget undantas från leveransplikt bl.a. sådant material som till innehållet väsentligt motsvarar sådant som det redan har lämnats pliktexemplar av eller sådant som det ska lämnas pliktexemplar av enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Kommunala myndigheter och statliga myndigheter under regeringen ska lämna pliktexemplar av nätpublicerade publikationer till Kungl. biblioteket.

I propositionen föreslås också ändringar i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument som innebär att pliktexemplar av s.k. omtryck inte längre ska lämnas till Kungl. biblioteket.

Regeringen föreslår att lagstiftningen ska träda i kraft den 1 juli 2012 och gälla för det som tillgängliggörs efter den 31 december 2014. Vissa massmedieföretag och myndigheter kommer dock enligt förslaget att bli skyldiga att lämna pliktexemplar redan av det som publiceras efter den 31 mars 2013.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om pliktexemplar av elektroniskt material,

2. lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:121 punkterna 1 och 2.

Stockholm den 31 maj 2012

På utbildningsutskottets vägnar

Margareta Pålsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Margareta Pålsson (M), Ibrahim Baylan (S), Oskar Öholm (M), Louise Malmström (S), Betty Malmberg (M), Thomas Strand (S), Jan Ericson (M), Caroline Helmersson Olsson (S), Tina Acketoft (FP), Gunilla Svantorp (S), Nina Lundström (FP), Jabar Amin (MP), Richard Jomshof (SD), Rossana Dinamarca (V), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C) och Annika Eclund (KD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas proposition 2011/12:121 Leveransplikt för elektroniskt material. I propositionen föreslås en lag om leveransplikt för elektroniskt material. I propositionen föreslås också ändringar i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument som innebär att pliktexemplar av s.k. omtryck inte längre ska lämnas till Kungl. biblioteket.

Regeringen föreslår att lagstiftningen ska träda i kraft den 1 juli 2012 och gälla för det som tillgängliggörs efter den 31 december 2014. Vissa massmedieföretag och myndigheter kommer dock enligt förslaget att bli skyldiga att lämna pliktexemplar redan av det som publiceras efter den 31 mars 2013.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen. Konstitutionsutskottet och kulturutskottet har beretts tillfälle att yttra sig till utbildningsutskottet. Båda utskotten har avstått från att yttra sig.

Bakgrund

E-pliktutredningen föreslog i betänkandet E-plikt – att säkra det elektroniska kulturarvet (SOU 1998:111) författningsändringar så att bl.a. Kungl. biblioteket (KB) skulle kunna samla in och bevara allmänt tillgängligt onlinematerial. En stor del av remissopinionen var positivt inställd till ett så stort bevarande som möjligt av vårt digitala kulturarv (prop. 2000/01:3 s. 201 f.). Regeringen ansåg att det är viktigt att för eftervärlden och för forskningsändamål bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur. E-pliktutredningens förslag i fråga om elektroniskt material ledde emellertid inte till några lagändringar.

KB har sedan 1997 med hjälp av automatiserad robotteknik samlat in svenskt material som publiceras på internet i projektet Kulturarw³. År 2002 utfärdades förordningen (2002:287) om behandling av personuppgifter i Kungl. bibliotekets digitala kulturarvsprojekt.

KB-utredningen föreslog i betänkandet KB – ett nav i kunskapssamhället. Kungl. biblioteket – Sveriges nationalbibliotek – Verksamhet och visioner (SOU 2003:129) bl.a. att lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (pliktexemplarslagen) skulle omfatta även distansöverfört digitalt material. Det fanns en bred enighet bland remissinstanserna om att även distansöverfört material ska pliktlevereras. Regeringen ansåg att det fanns ett behov av att utöka pliktexemplarslagen till att omfatta även distansöverfört digitalt material, men att definitionen av vilket material som ska omfattas av detta tillägg, liksom upphovsrättsliga aspekter av materialets tillgängliggörande och eventuell inverkan på integritetskänsliga uppgifter, behövde utredas vidare (prop. 2004/05:80 s. 108 f.).

SLBA-utredningen föreslog i betänkandet Bevara ljud och rörlig bild – Insamling, migrering – prioritering (SOU 2004:53) att dåvarande Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) skulle ges i uppdrag att samla in radio- och televisionsprogram genom egen inspelning i digital form. Regeringen delade utredningens uppfattning att den explosionsartade utvecklingen på medieområdet gjorde det nödvändigt att ge SLBA möjlighet till egen insamling. Detta medförde i sin tur ett behov av en lagändring så att myndigheten kunde ge undantag från leveransplikt vid arkivets egen insamling. Regeringen anförde att den avsåg att återkomma med förslag till ändringar i pliktexemplarslagen (prop. 2004/05:80 s. 107).

Den 1 januari 2009 upphörde SLBA att vara en egen myndighet och verksamheten inordnades i KB.

Genom beslut den 19 februari 2009 uppdrog Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) åt en utredare att lämna förslag till en författningsreglerad skyldighet att till myndighet leverera publicerat elektroniskt material som överförs via nätverk (U 2008:C). Uppdraget gällde själva pliktleveransen, och det anfördes att övriga aktualiserade frågor, bl.a. upphovsrättsliga aspekter och integritetsskyddsaspekter på tillgängliggörandet av det insamlade materialet, fick anstå. Utredaren redovisade sina förslag i november 2009 i departementspromemorian Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61). Regeringskansliet uppdrog även åt en utredare från Statskontoret att göra en konsekvensanalys i fråga om effekterna för berörda företag. Vidare har under beredningen inom Regeringskansliet samråd ägt rum med företrädare för massmedier.

I den aktuella propositionen tar regeringen upp de frågor om leveransplikt som behandlas i departementspromemorian. Regeringen avser att senare återkomma när det gäller tillgängliggörandet av det material som samlas in med leveransplikt.

Regeringen beslutade den 25 augusti 2011 att begära in ett yttrande från Lagrådet. Regeringen har följt de flesta av Lagrådets förslag.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en lag om leveransplikt för elektroniskt material. Enligt förslaget ska under vissa förutsättningar ett pliktexemplar lämnas till Kungl. biblioteket av elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk.

I propositionen föreslås också ändringar i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument som innebär att pliktexemplar av s.k. omtryck inte längre ska lämnas till Kungl. biblioteket.

Regeringen föreslår att lagstiftningen ska träda i kraft den 1 juli 2012 och gälla för det som tillgängliggörs efter den 31 december 2014. Vissa massmedieföretag och myndigheter kommer dock enligt förslaget att bli skyldiga att lämna pliktexemplar redan av det som publiceras efter den 31 mars 2013.

Utskottets överväganden

Leveransplikt för elektroniskt material

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om pliktexemplar av elektroniskt material och till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument.

Därmed bifalls propositionen.

Propositionen

I propositionen föreslås en lag om leveransplikt för elektroniskt material. Enligt förslaget ska ett pliktexemplar lämnas till Kungl. biblioteket av elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk. Detta gäller dock bara elektroniskt material som rör svenska förhållanden och som publiceras antingen med grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen, men inte med frivilligt grundlagsskydd till följd av ett utgivningsbevis, eller av massmedieföretag. Pliktexemplar ska lämnas av den som har låtit framställa det elektroniska materialet. Är denne inte etablerad i Sverige, ska pliktexemplaret i stället lämnas av den som har låtit göra det elektroniska materialet tillgängligt för allmänheten här i landet om denne är etablerad här. Enligt förslaget undantas från leveransplikt bl.a. sådant material som till innehållet väsentligt motsvarar sådant som det redan har lämnats pliktexemplar av eller sådant som det ska lämnas pliktexemplar av enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Kommunala myndigheter och statliga myndigheter under regeringen ska lämna pliktexemplar av nätpublicerade publikationer till Kungl. biblioteket.

Det föreslås också ändringar i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument som innebär att pliktexemplar av s.k. omtryck inte längre ska lämnas till Kungl. biblioteket.

Regeringen föreslår att lagstiftningen ska träda i kraft den 1 juli 2012 och gälla för det som tillgängliggörs efter den 31 december 2014. Vissa massmedieföretag och myndigheter kommer dock enligt förslaget att bli skyldiga att lämna pliktexemplar redan av det som publiceras efter den 31 mars 2013.

Nätpublicerat elektroniskt material

I propositionen föreslås att leveransplikt ska kunna finnas för elektroniskt material som har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk. Med elektroniskt material avses en avgränsad enhet av en elektronisk upptagning med text, ljud eller bild som har ett på förhand bestämt innehåll som är avsett att presenteras vid varje användning.

Dynamiska webbsidor och databaser omfattas inte i sig av leveransplikt, eftersom den eller de filer som utgör webbsidan eller databasen inte är avsedda att presenteras vid varje användning.

Elektroniskt material som utgör programvara eller av annan anledning bara innehåller koder omfattas inte, eftersom materialet inte är avsett för läsning, avlyssning eller visning av eller för en människa.

Direktströmmad media – dvs. elektroniskt material som strömmas ut i realtid i form av en direktsändning där publicisten inte har någon fil att strömma materialet från utan bara t.ex. en webbkamera – omfattas inte, eftersom det i dessa fall inte finns någon avgränsad enhet av elektroniskt material.

Filer som förs fortlöpande omfattas inte, eftersom dessa inte har ett på förhand bestämt innehåll. Den avgränsade enheten av elektroniskt material, dvs. en fil eller annat objekt, ska alltså ha en permanent och avslutad karaktär för att omfattas av leveransplikt. Det är inte fallet med filer som publicisten avser att låta fortlöpande ändra eller komplettera, t.ex. wikiwebbplatser, bloggar och chattar. Sådana publiceringar kan för övrigt ofta inte heller omfattas av grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen.

När publicisten bestämt sig för att inte längre låta ändra eller komplettera filen, kan det dock finnas leveransplikt om publiceringen av den avslutade filen fortsätter. Är det inte fråga om en fil som förs fortlöpande utan om filer som publiceras i olika upplagor eller versioner, finns det leveransplikt, eftersom varje upplaga eller version har ett på förhand bestämt innehåll.

I likhet med vad som gäller enligt pliktexemplarslagen bör det för leveransplikt krävas att det elektroniska materialet har gjorts tillgängligt för allmänheten här i landet. Tillgängliggörandet för allmänheten ska vidare ha skett genom överföring via nätverk.

Överföringar via interna kommunikationsnät, s.k. intranät, omfattas inte utan det krävs att det elektroniska materialet är åtkomligt för i princip vem som helst, gratis eller mot betalning.

Inget hindrar att även sådant som inte faller under definitionerna levereras.

Det elektroniska material som ska lämnas

Regeringen anser att det inte är möjligt eller rimligt att med leveransplikt samla in allt elektroniskt material som publiceras via nätverk i Sverige. En rimlig utgångspunkt är då att det bör finnas leveransplikt för den elektroniska publicering via nätverk som har grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Att något har getts ett särskilt grundlagsskydd för publiceringen är en indikation på att den ansetts särskilt viktigt i yttrandefrihetshänseende. Omfattningen av grundlagsskyddet för olika former av elektronisk publicering har sedan lång tid tillbaka kontinuerligt setts över och anpassats och utvidgats i takt med att nya publiceringsformer blivit vanliga. Grundlagsskyddet enligt yttrandefrihetsgrundlagen är vidare som regel redan förknippat med administrativa skyldigheter för publicisten, såsom att anmäla sig eller ansvarig utgivare till myndighet för registrering och att dokumentera det som publiceras.

Pliktexemplar av elektroniska material ska således bara lämnas om

1. tillgängliggörandet haft grundlagsskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen (1 kap. 6 § eller 9 § första stycket), eller

2. ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa det elektroniska materialet och det har gjorts tillgängligt på det sätt som avses i databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen av framställaren eller av ett företag för yrkesmässigt tillhandahållande av elektroniskt material eller andra yttranden (jfr nedan i avsnitten Grundlagsskydd enligt databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen och Elektroniskt material som har framställts av ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material och andra yttranden).

Pliktexemplar behöver dock inte lämnas om tillgängliggörandet bara har ett frivilligt grundlagsskydd enligt databasregelns andra stycke.

Pliktexemplar behöver vidare bara lämnas av elektroniskt material som rör svenska förhållanden.

Grundlagsskydd enligt databasregeln i yttrandefrihetsgrundlagen

I den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen finns det regler om grundlagsskydd för viss databasverksamhet. Med databas avses i yttrandefrihetsgrundlagen en samling av information lagrad för automatiserad behandling (1 kap. 1 § femte stycket yttrandefrihetsgrundlagen). De massmedieföretag som nämns i databasregelns första stycke får automatiskt grundlagsskydd för tillhandahållande till allmänheten av information ur en databas. Det är redaktioner för tryckta periodiska skrifter eller för radioprogram, företag för yrkesmässig framställning av tryckta eller därmed enligt tryckfrihetsförordningen jämställda skrifter eller av tekniska upptagningar samt nyhetsbyråer. Andra aktörer får grundlagsskydd enligt andra stycket i databasregeln om de ansöker om och får utgivningsbevis och överföringarna utgår från Sverige, behörig utgivare har utsetts och åtagit sig uppdraget samt verksamheten har ett namn som inte lätt kan förväxlas med en annan databasverksamhet som har grundlagsskydd. För dessa aktörer är grundlagsskyddet således frivilligt.

Det elektroniska material som nätpubliceras med grundlagsskydd enligt första stycket i databasregeln av där uppräknade massmedieföretag bör omfattas av leveransplikt. De övriga krav som gäller för att det ska finnas leveransplikt, t.ex. kravet på nätpublicering, gör dock att inte allt som publicerats med grundlagsskydd enligt första stycket i databasregeln omfattas av leveransplikt. Det gäller t.ex. print on demand-verksamhet och offentliga uppspelningar.

När det däremot gäller elektroniskt material som nätpubliceras med frivilligt grundlagsskydd enligt andra stycket i databasregeln, finns det anledning att göra en annan bedömning. Eftersom grundlagsskyddet är just frivilligt, framstår det som i viss mån slumpmässigt vilka företag, organisationer eller personer som väljer att grundlagsskydda sin verksamhet. Redan en översiktlig genomgång av vilka aktörer som har frivilligt grundlagsskydd visar att de inte kan anses särskilt representativa för alla som publicerar på internet. Regeringen anser att det saknas tillräckliga skäl för att låta leveransplikten omfatta sådant som publicerats med bara frivilligt grundlagsskydd enligt databasregeln.

Elektroniskt material som har framställts av ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material och andra yttranden

Det företag som framställer eller tillhandahåller elektroniskt material, t.ex. e-böcker, e-tidskrifter, e-musik eller e-filmer, på det sätt som avses i databasregeln har normalt sett inte ett automatiskt grundlagsskydd för sin verksamhet. Följaktligen omfattas inte det elektroniska material som dessa aktörer gör tillgängligt för allmänheten av leveransplikt, om man nöjer sig med leveransplikt för sådant elektroniskt material som publiceras med grundlagsskydd.

Det kan förmodas att företag som bara publicerar material elektroniskt kan komma att bli viktiga aktörer i framtiden för folkupplysningen och samhällsdebatten. Det framstår alltså som väsentligt att få in och för framtiden bevara det material som dessa företag publicerar. För att KB ska få in även elektroniskt material som publiceras av sådana aktörer, krävs det att leveransplikten omfattar även visst elektroniskt material vars tillgängliggörande inte har grundlagsskydd.

Leveransplikten bör därför omfatta även nätpublicerat elektroniskt material som ett företag som yrkesmässigt låter framställa elektroniskt material eller andra yttranden har låtit framställa. Med andra yttranden avses i princip alla former och typer av yttranden oavsett hur de förmedlas. Avsikten är att elektroniskt material som massmedieföretag, dvs. professionella publicister, såsom förlag och andra utgivare, och, när det gäller t.ex. musik eller film, professionella producenter, låter framställa ska omfattas oavsett om just det elektroniska materialet har framställts yrkesmässigt.

Under remissbehandlingen har KB påtalat att den föreslagna avgränsningen inte fångar upp alla fall där yttranden framförs professionellt, t.ex. det som publiceras av politiska partier. Om politiska partier eller andra har ett grundlagsskydd för sin publicering, dock inte ett frivilligt sådant, t.ex. därför att det finns en nätpublicerande redaktion för en tryckt periodisk skrift omfattas dock publiceringen av leveransplikt. Regeringen anser att det är rimligt att ideella föreningar och andra som inte har grundlagsskydd för sin publicering eller annars yrkesmässigt låter framställa yttranden slipper leveransplikt. Att föreskriva en särskild leveransplikt för exempelvis politiska partiers nätpublicering skulle leda till betänkligheter i förhållande till den grundlagsfästa yttrandefriheten.

Elektroniskt material som rör svenska förhållanden

Via nätverk, som till sin natur ofta är internationella, kan det publiceras också sådant elektroniskt material som inte har någon egentlig anknytning till Sverige. Det är rimligt att leveransplikten för elektroniskt material, i likhet med vad som gäller enligt pliktexemplarslagen, begränsas till att avse sådant material som rör svenska förhållanden.

Undantag från leveransplikten

Regeringen föreslår att undantag från skyldigheten att lämna pliktexemplar ska gälla för elektroniskt material

1. som har ett obetydligt innehåll i det sammanhang det har gjorts tillgängligt

2. som utgör eller ingår i en kommersiell annons från någon annan än den som ska lämna pliktexemplar

3. som har samma eller i allt väsentligt samma innehåll som redan lämnat elektroniskt material eller något som det ska lämnas pliktexemplar av enligt pliktexemplarslagen, eller

4. som utgör utdrag ur redan lämnat elektroniskt material eller sådant som ska lämnas enligt pliktexemplarslagen.

Nätpublicerat elektroniskt material kan vara försett med olika former av skydd. Det kan t.ex. gälla skyddsåtgärder som förhindrar kopiering av materialet eller innehållet i det eller som gör att man efter en viss tid eller efter ett visst antal användningar inte längre kan ta del av innehållet i materialet. Sådana skyddsåtgärder kan i praktiken hindra att det elektroniska materialet bevaras för framtiden så att intresserade kan ta del av innehållet i det. Det kan dock förekomma att samma innehåll publiceras först i form av skyddat elektroniskt material och senare i form av oskyddat elektroniskt material. I sådana fall bör även det oskyddade elektroniska materialet lämnas som pliktexemplar för att underlätta långtidsbevarandet av innehållet i materialet. Är redan lämnat elektroniskt material försett med sådant skydd som gör det omöjligt eller påtagligt svårt att bevara innehållet i det, bör alltså pliktexemplar alltid lämnas av senare tillgängliggjort elektroniskt material som saknar sådant skydd.

Har ett elektroniskt material samtidigt gjorts tillgängligt i flera olika logiska format, ska pliktexemplar lämnas i det format som kan anses mest lämpat för långtidsbevaring.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får i enskilda fall besluta om ytterligare undantag.

Vem som ska lämna pliktexemplar

Regeringen föreslår att pliktexemplar av elektroniskt material som någon som är etablerad här i landet har låtit framställa ska lämnas av denne. I annat fall ska pliktexemplar lämnas av den som har låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet om denne är etablerad här.

I fråga om elektroniskt material som någon som inte är etablerad här i landet har låtit framställa kan leveransplikten inte belasta denne, t.ex. ett utländskt skivbolag som ger ut e-musik av en svensk upphovsman. I dessa fall bör skyldigheten att lämna pliktexemplar i stället fullgöras av distributören här i landet, dvs. den som har låtit göra materialet tillgängligt för allmänheten här i landet om denne är etablerad här. Bestämmelsen om detta har utformats enligt förslag från Lagrådet så att det tydligt framgår att skyldigheten att leverera tillgängliggjort material ska fullgöras av distributören endast under förutsättning att denne är etablerad här i landet.

Hur pliktexemplar ska lämnas

Pliktexemplar av elektroniskt material ska lämnas till Kungl. biblioteket på en databärare i det logiska format som det har gjorts tillgängligt i inom tre månader från tillgängliggörandet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har möjlighet att i enskilda fall besluta att skyldigheten får fullgöras på annat sätt.

Pliktexemplar av elektroniskt material ska vara åtföljt av information om tillgängliggörandet, det elektroniska materialets logiska format och samband med annat som omfattas av leveransplikt samt koder eller liknande som kan krävas för att man på avsett vis ska kunna ta del av innehållet i det elektroniska materialet.

Den myndighet som regeringen bestämmer kan vid vite förelägga någon att fullgöra sin skyldighet att lämna pliktexemplar. Ett beslut om vite får överklagas. Andra beslut enligt lagen får inte överklagas.

Myndigheters skyldighet att lämna pliktexemplar

Myndigheterna undantas från leveransplikt enligt de bestämmelser som gäller för enskilda. Myndigheters leveransplikt regleras i en särskild bestämmelse. Regeringen föreslår att en kommunal myndighet eller en statlig myndighet under regeringen som har låtit framställa en promemoria, en rapport, en utredning, en vägledning eller någon annan liknande publikation och som låter göra den tillgänglig för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk i form av en avgränsad enhet av en elektronisk upptagning, ska lämna ett pliktexemplar av handlingen till Kungl. biblioteket inom tre månader från tillgängliggörandet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har möjlighet att meddela undantag från skyldigheten.

Leveransplikten för omtryck enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument

Regeringen föreslår att pliktexemplar av s.k. omtryck av annan skrift än dagstidningar, av dokument för elektronisk återgivning, av skrift i mikrofilm och av s.k. kombinerat material inte längre ska lämnas till Kungl. biblioteket utan bara till Lunds universitetsbibliotek.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att lagstiftningen ska träda i kraft den 1 juli 2012.

Under en övergångsperiod ska dock bara vissa publicister och vissa myndigheter ha leveransplikt för elektroniskt material som publiceras efter den 31 mars 2013. För övriga ska skyldigheten att lämna pliktexemplar gälla sådant elektroniskt material som publiceras efter den 31 december 2014, då lagstiftningen ska träda i full kraft.

Den nya lagstiftningen innebär att KB tillförs helt nya arbetsuppgifter med material i många olika elektroniska format som för KB är i princip helt nya. Det kommer att ta ett tag för KB att bygga upp den tekniska infrastruktur och utveckla den kompetens som krävs för att ta emot och lagra det tillkommande materialet som kan komma att bli ganska omfattande och komma från många olika leveranspliktiga. En ordning med automatiserad leverans via nätverk kan innebära betydande fördelar för både leveranspliktiga och KB. Det krävs tid och samråd med de leveranspliktiga för att med beaktande av befintliga funktioner hos den programvara som de leveranspliktiga allmänt använder göra tekniska utredningar och utforma nödvändiga beslut så att en smidig ordning för alla inblandade kan uppnås.

Det framstår vidare som svårt, eller åtminstone resurskrävande, att låta en ganska omfattande leveransplikt träda i kraft vid ett enda datum i förhållande till förmodligen väldigt många leveranspliktiga. Det behövs därför en viss inledande period – en övergångsperiod – under vilken KB, efter samråd med ett behändigt antal leveranspliktiga, kan bygga upp nödvändig kunskap, utreda tekniska frågor och utforma rutiner som är smidiga för alla inblandade.

Regeringen anser att följande ordning för ikraftträdandet är lämplig.

Den nya lagen föreslås träda formellt i kraft den 1 juli 2012 för att göra det möjligt att införa föreskrifter och fatta beslut i anslutning till lagen som de leveranspliktiga kan anpassa sig till. Ändringarna i pliktexemplarslagen – som innebär att pliktexemplar av s.k. omtryck av annan skrift än dagstidningar, av dokument för elektronisk återgivning, av skrift i mikrofilm och av s.k. kombinerat material inte längre ska lämnas till KB utan bara till Lunds universitetsbibliotek – föreslås också träda i kraft den 1 juli 2012.

Skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt den nya lagen ska dock inte gälla för alla förrän drygt två år därefter, nämligen för elektroniskt material som görs tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk efter den 31 december 2014. Skyldigheten gäller alltså bara nytt material som görs tillgängligt efter det datumet. För att få till stånd en övergångsperiod med ett begränsat antal leveranspliktiga ska skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt den nya lagen börja gälla tidigare än så – för elektroniskt material som görs tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk efter den 31 mars 2013 – i förhållande till ett visst antal potentiellt leveranspliktiga.

Följande enskilda och myndigheter ska vara leveranspliktiga under övergångsperioden, dvs. för elektroniskt material som görs tillgängligt för allmänheten här i landet genom överföring via nätverk efter den 31 mars 2013:

–     Den som den 1 juli 2012 har tillstånd att sända tv till hela landet.

–     Den som den 1 juli 2012 har tillstånd att sända rikstäckande radio eller kommersiell radio eller lokalradio med Göteborg som sändningsområde.

–     De tio dagstidningar respektive tidskrifter som har den största genomsnittliga upplagan per utgivningsdag under 2011.

–     15 statliga myndigheter under regeringen, valda bl.a. utifrån myndigheternas statistikansvar och nuvarande verksamhet med nätpublicering.

Regeringen anför att den föreslår sådana ikraftträdande- och övergångsbestämmelser som gör att det kommer att finnas tid och möjlighet att efter samråd med branschen besluta om nödvändiga undantag och anpassningar samt utforma övriga instruktioner som kan behövas. Regeringen framhåller också att det enligt förslaget finns möjlighet att besluta i enskilda fall om bl.a. undantag från leveransplikt, något som kan användas för att se till att leveransplikten inte blir onödigt betungande för någon aktör ens under den föreslagna övergångsperioden. Det finns alltså förutsättningar för att utforma smidiga lösningar i samråd med branschen. Regeringen framhåller i propositionen att den avser att aktivt följa utvecklingen och bl.a. se till att nödvändigt samråd med branschen sker. För det fall det skulle visa sig att leveransplikten blir oskäligt betungande eller om det av någon annan anledning finns skäl till förändring av regelverket kommer regeringen att vidta åtgärder.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att propositionen tar upp ett angeläget område. Det är viktigt att för eftervärlden och för forskningsändamål bevara och tillhandahålla yttringar av svenskt liv, svenskt samhälle och svensk kultur.

Utskottet kan konstatera att i Sverige finns det i dag inte någon lagstiftning om leveransplikt för elektroniskt publicerat material. Samtidigt fortsätter den tekniska utvecklingen med en övergång till digitalt distribuerat material som inte träffas av skyldigheten att lämna pliktexemplar enligt pliktexemplarslagen eller kan nås genom KB:s egen insamling i projektet Kulturarw³. Det gör att mycket material som kan vara av stor betydelse för forskningen och det svenska kulturarvet riskerar att förloras för all framtid, om inte något görs för att säkerställa att materialet levereras till en myndighet för att bevaras.

Det är viktigt att elektroniskt material som bara görs tillgängligt för allmänheten via nätverk bevaras för framtiden hos en myndighet. Därmed kan forskningens behov tillgodoses och en så komplett bild som möjligt av vårt kulturarv bevaras.

Utskottet tillstyrker därmed propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2011/12:121 Leveransplikt för elektroniskt material:

1.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om pliktexemplar av elektroniskt material.

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om pliktexemplar av elektroniskt material

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument