Trafikutskottets betänkande

2011/12:TU4

Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12:25 Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet samt motionsyrkanden som väckts med anledning av propositionen. Vidare behandlas motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011 som rör körkortsfrågor.

Genom förslaget genomförs det tredje körkortsdirektivet i svensk rätt. Många av de ändringar som föreslås syftar till en ökad trafiksäkerhet. Bland annat förstärks det stegvisa tillträdet till tyngre och mer effektstarka fordon. Det föreslås också höjda åldersgränser för tyngre och mer effektstarka motorcyklar och för lastbil och buss, för den som inte är yrkeschaufför. Fyra nya behörigheter för lastbil och buss införs: C1, C1E, D1 och D1E. Vidare införs en utökad behörighet B för den som vill köra ett något tyngre släp. Efter ett körprov kommer den utökade behörigheten B att ge möjlighet att framföra en fordonskombination som maximalt kan väga 4,25 ton, vilket är en ökning med 750 kg från den nuvarande B-behörigheten. Regeringen föreslår också några andra ändringar, bl.a. en justering av åldrar för övningskörning och en skärpning av läkares anmälningsplikt.

Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag och avstyrker samtliga motioner. Utskottet välkomnar att förslaget syftar till att uppnå en ökad trafiksäkerhet byggd på en samsyn som gör det lättare att röra sig och arbeta inom EU. Utskottet konstaterar vidare att det nya regelverket innebär en angelägen ändring av möjligheten att med en utökad B-behörighet framföra tyngre släp.

Förslagen föreslås huvudsakligen träda i kraft den 19 januari 2013. Vissa ändringar som inte har samband med direktivet föreslås emellertid träda i kraft den 1 februari 2012.

I betänkandet finns en reservation från Socialdemokraterna och ett särskilt yttrande från Sverigedemokraterna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet
	Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i körkortslagen (1998:488), 2. lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse, 3. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490), 4. lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:25 punkterna 1–4.

2.	Utbyte av utländska körkort
	Riksdagen avslår motion 2011/12:T1 av Olle Thorell (S) yrkandena 1 och 2.

Reservation (S)

3.	Allmänna körkortsfrågor
	Riksdagen avslår motionerna 2011/12:T203 av Anders Andersson (KD), 2011/12:T271 av Anna Steele (FP), 2011/12:T347 av Lars Beckman (M) och 2011/12:T348 av Lars Beckman (M).

4.	Körkort som resedokument
	Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Sf316 av Arhe Hamednaca och Börje Vestlund (båda S) yrkande 1, 2011/12:T310 av Stefan Caplan (M) och 2011/12:T359 av Hillevi Larsson (S).

Stockholm den 1 december 2011

På trafikutskottets vägnar

Anders Ygeman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Ygeman (S), Jan-Evert Rådhström (M), Monica Green (S), Malin Löfsjögård (M), Lars Mejern Larsson (S), Sten Bergheden (M), Suzanne Svensson (S), Lars Tysklind (FP), Leif Pettersson (S), Anders Åkesson (C), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S), Edward Riedl (M), Stina Bergström (MP), Annelie Enochson (KD), Tony Wiklander (SD), Siv Holma (V) och Lotta Finstorp (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2011/12:25 Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet föreslår regeringen att riksdagen antar de förslag till ändringar i körkortslagen (1998:488), lagen (1998:489) om försök med villkorlig körkortsåterkallelse, yrkestrafiklagen (1998:490) och lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens som lagts fram i propositionen. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet.

Regeringen beslutade den 30 november 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av körkortsförfattningarna och med dem sammanhängande författningar samt att analysera hur Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort (EUT L 403, 30.12.2006, s. 18, Celex 32006L0126), det tredje körkortsdirektivet, skulle genomföras i svensk rätt. I december 2008 lämnade utredningen sitt slutbetänkande En reformerad körkortslagstiftning – Genomförandet av tredje körkortsdirektivet (SOU 2008:130). Betänkandet har remissbehandlats. Ett utkast till lagrådsremiss remitterades vidare till ett urval remissinstanser.

I propositionen följer regeringen utredningens ändringsförslag i vissa delar. I andra delar gör regeringen justeringar. I ytterligare några delar frångås förslaget. De förslag som regeringen lägger fram rör till den helt övervägande delen genomförandet av det tredje körkortsdirektivet.

Med anledning av propositionen har en motion väckts. I detta sammanhang behandlar utskottet även sju motioner från den allmänna motionstiden 2011. Förslagen i motionerna återges i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort, det s.k. tredje körkortsdirektivet.

Med anledning av direktivet föreslås bl. a. en delvis ny indelning av körkortspliktiga fordon i behörigheter och vissa nya ålderskrav för körkort. Principen om s.k. stegvist tillträde till mer krävande fordon förstärks. Körkortsbehörigheterna C1, C1E, D1 och D1E, som tidigare varit frivilliga för medlemsstaterna att införa, föreslås bli obligatoriska. En ny motorcykelbehörighet A2 föreslås, liksom en möjlighet att få framföra tyngre släp än tidigare med B-körkort. Vidare föreslås nya harmoniserade bestämmelser om giltighetstid och förnyelse i fråga om körkort. Krav på anknytning till den medlemsstat som förnyar körkortet föreslås föras in i körkortslagen, liksom att vissa medicinska krav ska uppfyllas för att behörighet att köra buss eller lastbil ska fortsätta att gälla efter körkortsförnyelse. En ny möjlighet att återkalla körkort som utfärdats trots att det fanns hinder för utfärdande föreslås också.

Regeringen föreslår samtidigt några andra ändringar. Åldersgränserna för att få övningsköra justeras. Vidare föreslås att förhandsbesked om körkortstillstånd och bevis om att körkort har utfärdats avskaffas. Möjligheten att begära att ett godkännande som handledare upphävs föreslås tas bort och ersättas med en begränsad giltighetstid för ett sådant godkännande. Internationella körkort föreslås få viss rättsverkan. Därtill föreslås en utökad anmälningsskyldighet enligt yrkestrafiklagen och körkortslagen för läkare. Slutligen lämnas vissa kompletterande förslag i fråga om tillsyn och kontroll inom det permanenta system med alkolås som införs den 1 januari 2012.

Författningsförslagen föreslås huvudsakligen träda i kraft den 19 januari 2013. Vissa ändringar som inte har samband med direktivet föreslås emellertid träda i kraft den 1 februari 2012.

Utskottets överväganden

Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens proposition om genomförandet av det tredje körkortsdirektivet. Utskottet välkomnar att förslaget syftar till att uppnå en ökad trafiksäkerhet byggd på en samsyn som gör det lättare att röra sig och arbeta inom EU. Utskottet konstaterar vidare att det nya regelverket innebär en angelägen ändring av möjligheten att med en utökad B-behörighet framföra tyngre släp.

Jämför särskilt yttrande (SD).

Bakgrund

De grundläggande bestämmelserna om behörighet att köra motordrivna fordon finns numera i körkortslagen (1998:488). Lagen kompletteras och fylls ut av körkortsförordningen (1998:980).

Kompletterande bestämmelser finns också i yrkestrafiklagen (1998:490) och i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens. I yrkestrafiklagen finns bestämmelser om ytterligare krav på den som bedriver yrkesmässig trafik, dvs. trafik i vilken personbil, lastbil, buss, terrängmotorfordon eller traktortåg med förare ställs till allmänhetens förfogande mot betalning för transport av personer eller gods.

Därtill finns bestämmelser av betydelse för tillämpningen av körkortslagen i en rad andra författningar, bl.a. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse, lagen (2001:558) om vägtrafikregister, lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, lagen (2009:121) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar och militärtrafikförordningen (2009:212) samt i anslutande förordningar.

De centrala bestämmelserna i körkortslagen är de som rör förarbehörighet, utfärdande och giltighet av körkort och andra handlingar som ger förarbehörighet samt körkortsingripande. I ett särskilt kapitel i lagen behandlas utländska körkort, i ett annat övningskörning.

Bestämmelserna i körkortslagen, i yrkestrafiklagen och i lagen om yrkesförarkompetens har anpassats till EU:s harmoniserade regelverk på respektive område.

Den rättsliga ramen för körkortslagstiftningen i Sverige och andra stater inom EES utgörs alltså av rådets direktiv 91/439/EEG av den 29 juli 1991 om körkort, det andra körkortsdirektivet. Direktivet ersatte rådets första körkortsdirektiv, 80/1263/EEG av den 4 december 1980. Det andra körkortsdirektivet innehåller gemensamma regler i skilda ämnen som rör körkortet såsom bestämmelser om ömsesidigt erkännande av EES-körkort och tillämpningen av nationella bestämmelser på sådana, indelningen av behörigheten att köra körkortspliktiga fordon i kategorier, bestämmelser om utbyte, ersättning och erkännande av körkort samt återkallelse av eller annat ingripande mot körkort. Direktivet medger i viss utsträckning att medlemsstaterna avviker från bestämmelserna i dessa artiklar.

Det andra körkortsdirektivet ska nu ersättas av det tredje körkortsdirektivet, vars bestämmelser ska tillämpas fr.o.m. den 19 januari 2013. Direktivet innehåller en del nyheter i förhållande till det andra körkortsdirektivet. Den viktigaste förändringen är att direktivet påbjuder att medlemsstaterna inför harmoniserade regler om s.k. administrativ giltighetstid för körkort. Denna fråga överläts i det andra körkortsdirektivet till medlemsstaterna att bestämma i. Nu gäller i stället att körkort med behörigheterna AM, A1, A2, A, B, B1 och BE ska ha en giltighetstid på tio år, medan giltighetstiden för körkort med behörigheterna C, CE, C1, C1E, D, DE, D1 och D1E ska vara fem år. För att behörigheterna ska gälla därefter måste körkortet förnyas, vilket endast får ske under förutsättningar liknande dem som gäller för att utfärda körkort. Andra viktiga förändringar rör kategoriindelningen av behörigheter.

Regeringen har bedömt att de ändringar i körkortslagstiftningen som den nu föreslår utan större svårigheter låter sig inordnas i den nuvarande körkortslagen. Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet medför även följdändringar i lagen om yrkesförarkompetens.

Propositionen

Förarbehörighet

Regeringen föreslår att bestämmelserna i körkortslagen ska anpassas till direktivets bestämmelser om behörighetsordning och överensstämmelse mellan kategorier. I regeringens förslag till lagtext har de ändringar som körkortsdirektivet ger anledning till i möjligaste mån arbetats in i 2 kap. 5 § körkortslagen. I övrigt har ändringar gjorts i 3 kap. 6–7 §§ och det föreslagna 2 kap. 7 b § (nuvarande 5 a §) samt i 8 § samma kapitel.

Traktorkort omfattas inte av direktivet. Regeringen gör bedömningen att nu gällande regler om traktorkort och den förarbehörighet som följer av traktorkortet bör behållas.

Regeringen gör bedömningen att innehav av körkort, traktorkort eller förarbevis precis som i dag bör ge behörighet att köra motordrivna fordon. Ett körkort, traktorkort eller förarbevis bör fortfarande gälla fr.o.m. den dag då det utfärdas.

Regeringen föreslår också att beviset att körkort eller förarbevis utfärdats ska avskaffas. Om ett körkort har utfärdats men ännu inte lämnats ut och färden äger rum inom två månader fr.o.m. den dag då det utfärdades ska föraren i stället för körkort medföra en handling som styrker hans eller hennes identitet.

Ett körkort eller förarbevis ska, enligt förslaget, upphöra att gälla om det inte har lämnats ut inom ett år från den dag då det utfärdats. Om ett körkort eller förarbevis upphör att gälla på denna grund ska den berörde kunna ansöka om att ett nytt körkort eller förarbevis utfärdas utan att förarprov avlagts. Ett körkort får emellertid endast utfärdas i ett sådant fall om den sökande efter det att körkortet blivit ogiltigt har meddelats körkortstillstånd för de behörigheter som upphört att gälla.

Lastbilar

Regeringen föreslår att två nya behörigheter för lastbils- och släpbehörighet ska införas: C1 och C1E. Körkort med behörigheten C1 ska ge rätt att framföra tung lastbil och personbil med en totalvikt som överstiger 3,5 ton, i båda fallen om totalvikten inte överstiger 7,5 ton. Till ett sådant fordon får kopplas ett släpfordon med en totalvikt av högst 750 kg. Behörigheten C1E ska ge rätt att framföra en bil som omfattas av behörigheten C1 eller B och ett eller flera släpfordon som är kopplade till sådana bilar om fordonskombinationens totalvikt inte överstiger 12 ton.

Ålderskravet för behörigheterna C1 och C1E ska vara 18 år. Ålderskravet för behörigheterna C och CE ska ändras till 21 år. Trots ålderskravet för behörigheterna C och CE får körkort utfärdas till en sökande som fyllt 18 år om förutsättningarna för att utföra godstransporter vid denna ålder är uppfyllda enligt lagen om yrkesförarkompetens.

De nya kategorierna C1 och C1E överensstämmer med artiklarna 4.4 d och 4.4 e i direktivet. Dessa tidigare frivilliga kategorier liksom deras avgränsning blir nu obligatoriska enligt körkortsdirektivet och måste således införas i svensk rätt.

Bussar

Regeringen föreslår att behörigheten D1 ska ge rätt att framföra en buss som är försedd med högst 16 sittplatser utöver förarplatsen och vars längd inte överskrider åtta meter samt enbart ett lätt släpfordon som är kopplat till buss. Behörigheten D1E ska ge rätt att framföra en buss som omfattas av behörigheten D1 samt ett eller flera släpfordon, oavsett vikt, som är kopplade till bussen.

Ålderskravet för behörigheterna D1 och D1E ska vara 21 år. Ålderskravet för behörigheterna D och DE ska höjas till 24 år. Trots ålderskravet för behörigheterna D1 och D1E får körkort utfärdas till en sökande som fyllt 18 år om förutsättningarna för att utföra persontransporter vid denna ålder är uppfyllda enligt lagen om yrkesförarkompetens. Trots ålderskravet för behörigheterna D och DE får körkort utfärdas till en sökande som fyllt 23, 21, 20 respektive 18 år om de förutsättningar för motsvarande ålderskrav för att utföra persontransporter som anges i lagen om yrkesförarkompetens är uppfyllda.

Den nya kategorin D1 omfattar således bussar med begränsad längd och begränsat passagerarantal. Denna tidigare frivilliga kategori och kategorin D1E liksom deras avgränsning blir nu i likhet med kategorierna C1 och C1E obligatoriska enligt körkortsdirektivet och måste därför införas i svensk rätt. Körkort med behörigheterna D och DE ska ge samma behörigheter som i dag.

Motorcyklar

Regeringen föreslår att körkort med behörigheten A1 ska ge behörighet att framföra en tvåhjulig motorcykel vars motor har en slagvolym av högst 125 kubikcentimeter, en nettoeffekt av högst 11 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som inte överstiger 0,1 kilowatt/kilogram. Körkort med behörigheten A1 ska även ge behörighet att framföra en trehjulig motorcykel med en nettoeffekt om högst 15 kilowatt. Förslagen är i enlighet med direktivet. Något utrymme för nationella undantag medges ej. Regeringen gör samtidigt bedömningen att ålderskravet för körkort med behörigheten A1 alltjämt bör vara 16 år.

Regeringen föreslår vidare att en ny behörighet A2 införs. Behörigheten ska ge rätt att framföra en tvåhjulig motorcykel med en nettoeffekt av högst 35 kilowatt och ett förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt som inte överstiger 0,2 kilowatt/kilogram och som, om fordonets originalutförande har ändrats, har sitt ursprung i ett fordon med högst den dubbla effekten. Ålderskravet för förvärv av behörigheten A2 ska vara 18 år. Om sökanden har körkort med behörigheten A1 ska förarprovet bestå av endast ett körprov, annars av både ett kunskapsprov och ett körprov. I övrigt ska de allmänna förutsättningarna för att utfärda körkort vara uppfyllda.

Den nya kategorin A2 är obligatorisk att införa. Införandet av kategorin A2 innebär att en mellankategori införs mellan kategorierna A1 och A. Kategorin A2 motsvarar grovt sett den i dag befintliga ”begränsade A-behörigheten”, dvs. den inskränkning till en lättare typ av tung motorcykel som gäller för förare som är yngre än 21 år under de första två åren (se 2 kap. 6 § körkortslagen). Införandet av den nya behörigheten och reglerna för förvärv av denna behörighet bidrar till att förstärka principen om stegvist tillträde. Ålderskravet för förvärv av behörigheten kommer enligt artikel 4.2 b att vara detsamma oavsett tidigare erfarenhet, men för sökande som innehaft körkort med behörigheten A1 i minst två år föreskrivs i artikel 7.1 c i direktivet ett lindrigare krav på förarprov för den högre behörigheten.

I propositionen föreslås det vidare att behörigheten A ska ge rätt att framföra två- och trehjuliga motorcyklar oavsett slagvolym, effekt och förhållande mellan nettoeffekt och tjänstevikt. Behörigheten A ska inte längre ge rätt att framföra fyrhjulig motorcykel. Ålderskravet för förvärv av körkort med behörigheten A ska vara 20 år under förutsättning att sökanden har haft körkort med behörigheten A2 i minst två år. I annat fall ska ålderskravet vara 24 år. Behörigheten A ska dock ge rätt att köra en trehjulig motorcykel som inte omfattas av behörigheten A1 först när körkortsinnehavaren fyllt 21 år. Om sökanden har körkort med behörigheten A2 eller A1 ska förarprovet endast bestå av ett körprov. I annat fall ska förarprovet bestå av både ett kunskapsprov och ett körprov. I övrigt ska de allmänna förutsättningarna för att utfärda körkort vara uppfyllda. Vilka fordon kategorin A omfattar och vilka åldersgränser som gäller för kategorin framgår av artikel 4.3 c i direktivet. Direktivets bestämmelser om kategoriindelning och förvärv av behörighet är i många avseenden obligatoriska och medger t.ex. inte att Sverige inför några egna nationella underkategorier för två- och trehjuliga motorcyklar.

I propositionen föreslås det vidare att trehjuliga motorcyklar som inte omfattas av behörigheten A1 får framföras först från 21 års ålder. Samtidigt gör regeringen bedömningen att behörighet B även i fortsättningen bör omfatta tre- och fyrhjuliga motorcyklar. Ålderskravet för att få framföra sådana motorcyklar med stöd av behörigheten B bör alltjämt vara 18 år, med undantag för sådana trehjuliga motorcyklar som inte omfattas av behörigheten A1. Behörigheten B1 bör inte införas.

Genom tredje körkortsdirektivet införs körkortskategorin AM för moped klass I. Sverige har redan infört denna behörighet, och några ändringar i lagstiftningen behöver därför inte göras. Fr.o.m. den 19 januari 2013 är dock behörigheten harmoniserad inom EES.

Släpvagnskörning med personbil

Regeringen föreslår att det släpfordon som får kopplas till en personbil eller en lastbil som omfattas av behörigheten B får ha en totalvikt som antingen inte överstiger 750 kg eller överstiger 750 kg utan att fordonskombinationens totalvikt överstiger 3,5 ton. Det tidigare kravet att släpet inte får väga mer än dragfordonet tas bort.

Den som innehar körkort med behörigheten B och har godkänts i ett särskilt körprov får dock framföra en fordonskombination vars totalvikt överstiger 3,5 men inte 4,25 ton. Detta är en ny bestämmelse. Efter ett körprov kan alltså körkortsinnehavaren ges en utökad B-behörighet. Den som redan har körkort med behörighet B behöver inte körkortstillstånd för att få genomföra det särskilda körprovet eller för att få övningsköra med en sådan fordonskombination som kräver utökad behörighet B. Det ska också, för den som inte har körkort med B-behörighet, gå att ansöka direkt om en utökad B-behörighet.

Samtidigt ändras reglerna för behörigheten BE. Den sammanlagda totalvikten för de släpfordon som får framföras med stöd av behörigheten BE får inte överstiga 3,5 ton.

Utfärdande och giltighet av körkort

Enligt 3 kap. 8 § körkortslagen får den som avser att ansöka om körkortstillstånd begära förhandsbesked i fråga om det finns hinder mot att meddela körkortstillstånd med hänsyn till sökandens personliga eller medicinska förhållanden. Regeringen föreslår, i likhet med utredningen, att möjligheten att få ett förhandsbesked om körkortstillstånd ska tas bort.

Vidare föreslås det i propositionen att bestämmelsen om att körkort inte får utfärdas för den som redan har ett körkort som är utfärdat i en annan EES-stat kompletteras med att hinder även föreligger för att utfärda körkort för den som har ett körkort som i en sådan stat är föremål för en åtgärd som är att likställa med återkallelse eller omhändertagande enligt körkortslagen.

Förutsättningarna för att utfärda körkort anges i 3 kap. 1 § körkortslagen. En av dessa förutsättningar är att sökanden inte har ett körkort som är utfärdat i en annan EES-stat. Denna regel svarar mot bestämmelsen i artikel 7.5 första stycket a–b i körkortsdirektivet om att det inte är tillåtet att inneha mer än ett körkort och att en medlemsstat ska vägra att utfärda ett körkort om det har fastställts att den sökande redan har ett körkort.

I artikel 11.4 första stycket i körkortsdirektivet finns en kompletterande regel om att en medlemsstat ska vägra att utfärda ett körkort till en sökande vars körkort har begränsats, omhändertagits eller återkallats av en annan medlemsstat. Regeringen föreslår därför att det i 3 kap. 1 § körkortslagen införs ett uttryckligt förbud mot att utfärda körkort även i det fall sökandens körkort är föremål för en åtgärd som är att likställa med återkallelse eller omhändertagande i en annan EES-stat. Regeringen gör samtidigt bedömningen att innehav av ett körkort som är utfärdat i en annan EES-stat inte bör utgöra hinder för beslut om körkortstillstånd.

I propositionen föreslås, i enlighet med det tredje körkortsdirektivet, att ett körkort med behörigheten AM, A1, A2, A, B eller BE ska förnyas inom tio år efter det att det har utfärdats eller senast förnyats. Ett körkort som även omfattar behörigheten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE ska förnyas vart femte år från det att det utfärdades. Efter femårsförnyelse av ett körkort med behörigheten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE fortsätter en sådan behörighet att gälla endast om körkortsinnehavaren i samband med ansökan om förnyelse har visat att de medicinska kraven för att ha behörigheten är uppfyllda. Ett sådant körkort ska förnyas med fem års intervall, räknat från utfärdandet, oavsett om det skett en förnyelse under tiden på grund av att körkortet gått förlorat eller att uppgifter i körkortet ändrats.

Tioårs- och femårsförnyelse av ett körkort får ske om körkortsinnehavaren är permanent bosatt i Sverige eller studerar här sedan minst sex månader. Körkortet får även förnyas om körkortsinnehavaren varken är permanent bosatt i en annan EES-stat eller studerar i en annan EES-stat sedan minst sex månader.

De nya bestämmelserna om förnyelse av körkort och förlängd giltighet av högre behörigheter föreslås även omfatta körkort som utfärdats före den 19 januari 2013. Regeringen bedömer att ett körkort, oavsett vilken behörighet det omfattar, liksom i dag bör upphöra att gälla om det inte förnyas efter ett föreläggande.

I artikel 7.3 andra till sjätte styckena i körkortsdirektivet anges ett antal krav som rör giltighetstid och förnyelse vid giltighetstidens utgång som medlemsstaterna kan välja att genomföra. Regeringen gör bedömningen att dessa inte bör införas i svensk rätt.

Enligt 3 kap. 14 § körkortslagen ska ett körkort också kunna förnyas om det har förstörts eller kommit bort eller om någon uppgift i det har ändrats. Så bör kunna ske även i fortsättningen. Av artikel 11.5 i direktivet följer att körkortsinnehavaren vid en sådan förnyelse av körkortet ska vara permanent bosatt i Sverige. Regeringen anför att på liknande sätt som vid förnyelse vid giltighetstidens utgång bör emellertid förnyelse även kunna ske för en innehavare av ett svenskt körkort som inte är permanent bosatt i en annan stat inom EES. I propositionen föreslås det sålunda att ett körkort även fortsättningsvis ska förnyas om det har förstörts eller kommit bort eller om någon uppgift i det har ändrats. Om förnyelse inte sker efter ett föreläggande kommer liksom i dag körkortet att upphöra att gälla. Förnyelse får ske om körkortsinnehavaren antingen är permanent bosatt i Sverige eller inte är permanent bosatt i någon annan stat inom EES. Regeringen gör bedömningen att de nuvarande bestämmelserna om ogiltighet av körkort bör behållas.

Övningskörning

De nya körkortsbehörigheter som måste införas och de ändringar i befintliga behörigheter som måste göras i körkortslagen på grund av det tredje körkortsdirektivet medför även ett behov av ändringar i bestämmelserna om ålderskrav för att få övningsköra. Regeringen föreslår att ålderskravet för övningskörning med fordon som kräver behörigheten A1 ska sänkas från 16 år till 15 år och 9 månader. Den som övningskör med en motorcykel som kräver behörigheten A2 ska ha uppnått en ålder av 17 år och 6 månader. För övningskörning med en tvåhjulig motorcykel som kräver behörigheten A krävs åldern 19 år och 6 månader under förutsättning att övningsföraren har haft körkort med behörigheten A2 under minst ett år och sex månader. Här tillämpar man principen om stegvist tillträde som föreskrivs i direktivet. Har övningsföraren inte innehaft behörigheten A2 under denna tid krävs i stället att han eller hon fyllt 23 år (direkttillträde).

I propositionen föreslås att den lägsta tillåtna åldern för att övningsköra med fordon som kräver utökad B-behörighet ska vara 17 år och 6 månader medan ålderskravet för att övningsköra med fordon som kräver behörigheten C1 eller C1E ska vara 18 år. Ålderskravet för övningskörning med fordon som kräver behörigheten C, CE, D1 eller D1E ska vara 20 år. Samma ålderskrav ska gälla för övningskörning med en trehjulig motorcykel med en högre nettoeffekt än 15 kilowatt. För övningskörning med fordon som kräver någon av behörigheterna D och DE ska ålderskravet vara 23 år.

Utredningen föreslog i sitt betänkande samma ålderskrav för övningskörning för vissa behörigheter som för att förvärva förarbehörigheten. Regeringen gör dock bedömningen att de nu gällande ålderskraven 14 år och 9 månader, 15 år och 9 månader respektive 18 år för övningskörning med moped, snöskoter, terränghjuling och fordon som kräver behörigheten BE bör behållas. Även för övningskörning med fordon som kräver behörigheten B bör de nu gällande ålderskraven behållas, frånsett det högre ålderskravet 20 år för att köra trehjulig motorcykel med en högre nettoeffekt än 15 kilowatt. Regeringen anför att principen i möjligaste mån bör vara att den tidpunkt då körkortet tidigast kan utfärdas föregås av en period då sökanden får övningsköra.

Regeringen föreslår vidare att vid körträning som också utgör övningskörning enligt lagen om yrkesförarkompetens ska andra ålderskrav gälla i vissa fall. I stället för ålderskravet 20 år ska det gälla att den som körtränar inom ramen för oförkortad grundutbildning för fordon som kräver förarbehörigheten C eller CE ska ha uppnått en ålder av 18 år. I stället för ålderskravet 23 år ska det gälla att den som körtränar inom ramen för förkortad eller oförkortad grundutbildning för fordon som kräver förarbehörigheten D eller DE ska ha uppnått en ålder av 20 år.

De nya ålderskrav för övningskörning med tung lastbil, buss och släpfordon som regeringen föreslagit, och som hänger samman med de nya högre ålderskraven för att utfärda körkort för dessa behörigheter, överstiger i flera fall motsvarande ålderskrav för att utföra förvärvsmässiga transporter enligt lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens. Detta medför inga problem så länge grundutbildningen för yrkesförarkompetens äger rum inom gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen. I 4 kap. 1 § körkortsförordningen föreskrivs att ålderskraven för övningskörning i körkortslagen inte ska gälla vid en sådan utbildning. Om en grundutbildning för yrkesförarkompetens inte äger rum inom skolväsendet utgör däremot de föreslagna åldersgränserna för övningskörning ett hinder för eleven att övningsköra under utbildningstiden. Regeringen föreslår därför att det i 4 kap. körkortslagen införs bestämmelser om undantag från de vanliga ålderskraven för övningskörning i dessa fall.

Regeringen föreslår att kravet slopas på den som inte har körkort med behörigheten B att inom tre år före övningskörningen ha haft körkort för det eller de slag av fordon med vilket körningen sker, om övningskörningen sker med sådant fordon eller sådan fordonskombination som kräver behörigheten C, D eller E. För att få övningsköra med sådana fordon eller fordonskombinationer som kräver behörigheten C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE ska det vara tillräckligt att inneha B-körkort eller att ha haft körkort för det slag av fordon med vilket körningen sker.

Det tredje körkortsdirektivet innehåller inte några bestämmelser om övningskörning. Regeringen anser bl.a. att det är omotiverat att upprätthålla kravet på att inom tre år före övningskörningen ha haft körkort för det slag av fordon med vilket körningen sker när något motsvarande krav inte gäller i de snarlika situationer som avses i 3 kap. 6 och 7 §§. Regeringen föreslår därför i likhet med utredningen att treårsgränsen i 4 kap. 4 § slopas.

Vid övningskörning i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen gäller särskilda bestämmelser på grund av att övningsförare i en sådan verksamhet i regel är för unga för att ha B-körkort. I dessa fall aktualiseras inte frågan om treårsgränsen. Av bestämmelserna i 4 kap. 2 § körkortsförordningen (1998:980) framgår bl.a. att övningskörning med fordon som kräver behörigheten BE, C eller D inte får ske innan de kunskaper och färdigheter som krävs för behörigheten B har uppnåtts. Regeringen bedömer att vid övningskörning i gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen bör de särskilda reglerna att övningskörning med fordon som kräver behörigheten BE, C eller D inte får ske innan de kunskaper och färdigheter som krävs för behörigheten B har uppnåtts som gäller i dag ska fortsätta att gälla. Övningskörning med fordon som kräver behörigheten CE eller DE får på motsvarande sätt inte ske innan de kunskaper och färdigheter som krävs för behörighet för dragfordonet har uppnåtts. På motsvarande sätt bör dessa bestämmelser gälla de nya behörigheterna C1, C1E, D1 och D1E.

De grundläggande bestämmelserna om att övningskörning ska ske under uppsikt och kraven på den som ska utöva överinseendet finns i huvudsak i 4 kap. körkortslagen. Bestämmelserna om övningskörning i 4 kap. körkortslagen kompletterar och svarar i viss utsträckning emot bestämmelserna om förarbehörighet samt körkort och förarbevis i 2 och 3 kap. samma lag. Kompletterande bestämmelser finns i 4 kap. körkortsförordningen. I körkortsförordningen finns som tidigare nämnts också samtliga bestämmelser om övningskörning i det fall då övningskörning sker i gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen bedömer att bestämmelserna om uppsikt under övningskörning även fortsättningsvis ska meddelas i körkortslagen respektive körkortsförordningen i samma utsträckning som i dag.

Regeringen föreslår vidare att begreppet ”körkort för fordon av det slag körningen avser” i 4 kap. 7 § körkortslagen ska ersättas av begreppet ”behörighet för fordon av det slag körningen avser”.

Regeringen föreslår också att möjligheten att begära att ett godkännande som handledare upphävs avskaffas. Samtidigt införs en giltighetstid om fem år för godkännande som handledare. Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna om riskutbildning i 4 kap. 12–14 §§ körkortslagen förs ihop med motsvarande bestämmelser om introduktionsutbildning i 9–11 §§ samma kapitel.

Körkortsingripande

I 5 kap. 3 § körkortslagen anges i åtta punkter de olika återkallelsegrunderna som delvis motsvarar förutsättningarna för utfärdande av körkort i 3 kap. 2 § körkortslagen.

I propositionen föreslår regeringen att uppräkningen av återkallelsegrundande trafikbrott i 5 kap. 3 § 1 körkortslagen som avser vissa angivna trafikbrott ska indelas i underpunkter motsvarande brotten grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri, grovt rattfylleribrott, brott enligt 30 § första, andra och tredje styckena lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg samt brott mot 10 kap. 2 § första, andra och tredje styckena järnvägslagen (2004:519). Detta innebär ett redaktionellt förtydligande av den befintliga lagtexten och motiveras med att möjligheterna att ta ut statistik för återkallelsegrunderna underlättas om det går att skilja de olika grunderna åt i vägtrafikregistret.

Regeringen föreslår vidare att bestämmelsen i 5 kap. 2 a § andra stycket 2 körkortslagen korrigeras med hänsyn till att spärrtiden och giltighetstiden för återkallelse tills vidare inte kan bestämmas i ett visst där angivet fall. I 5 kap. 3 § körkortslagen anges i åtta punkter de olika återkallelsegrunderna som delvis motsvarar förutsättningarna för utfärdande av körkort i 3 kap. 2 § körkortslagen. Den föreslagna regleringen innebär att spärrtiden eller giltighetstiden inte kan bestämmas vid återkallelse enligt 3 § 7, som gäller återkallelse av medicinska skäl, utan endast vid ett sådant brott som anges i 3 § 1–4 alternativt, vad gäller giltighetstid, misstanke om brottslig gärning. Lagtexten föreslås alltså ändras så att den bättre speglar innehållet i bestämmelserna.

Regeringen föreslår också att det i körkortslagen ska införas en ny återkallelsegrund, en nionde punkt, som innebär att ett körkort ska återkallas om det fanns hinder för att utfärda körkort vid tiden för körkortets utfärdande och hindret fortfarande består.

De återkallelsegrunder som nu föreligger avser huvudsakligen olika situationer då körkortsinnehavet kan ifrågasättas på grund av händelser som inträffat eller tillstånd som har uppkommit efter det att körkortet utfärdades eller, vad gäller sjukdom, omständigheter som inte var kända vid utfärdandetillfället.

Tredje körkortsdirektivet innehåller ett obligatoriskt krav på medlemsstaterna att frånta en körkortsinnehavare rätten att köra om körkortet utfärdats under felaktiga förutsättningar, dvs. där omständigheterna fanns redan vid körkortets utfärdande. Den svenska regleringen behöver därför kompletteras med en sådan återkallelsegrund. Den föreslagna återkallelsegrunden omfattar alla fall då körkort utfärdats trots att förutsättningarna för detta inte varit uppfyllda.

Regeringen gör i propositionen ett antal bedömningar i anslutning till de ovan nämnda förslagen. Regeringen gör bl.a. bedömningen att rekvisitet att körning kan ske utan fara för trafiksäkerheten för att medge en rätt att fortsätta köra under en viss tid trots att körkortet omhändertagits inte bör återinföras i lagtexten såsom utredningen föreslagit. Regeringen anför bl.a. att en sådan förutsättning ligger i sakens natur. Regeringen gör också bedömningen att allmän brottslighet och personliga förhållanden i övrigt bör kvarstå som en särskild grund för återkallelse. Brotten olovlig körning och tillåtande av olovlig körning bör regleras på samma sätt som i dag och inte regleras särskilt i 5 kap. 3 § körkortslagen såsom utredningen föreslog.

Utländska körkort

Ett internationellt körkort är en handling som är avsedd att visas upp i andra länder och som utgör en översättning av det nationella körkortet till andra språk. Regler om och förebilder för internationellt körkort finns i var och en av de tre FN-konventioner om vägtrafik som Sverige har anslutit sig till: Pariskonventionen av den 24 april 1926, Genèvekonventionen av den 19 september 1949 och Wienkonventionen av den 8 november 1968.

Regeringen föreslår i propositionen att det ska anges i körkortslagen att ett utländskt körkort gäller tillsammans med ett internationellt körkort som är utformat i överensstämmelse med någon av dessa ovan nämnda konventioner, om det inte redan gäller på någon annan grund. Regeringen anser att innehav av ett giltigt nationellt körkort tillsammans med ett internationellt körkort som är utformat i enlighet med någon av dessa tre vägtrafikkonventioner bör gälla i Sverige och att detta för tydlighets skull bör framgå av lagtexten.

Regeringen gör samtidigt bedömningen att bestämmelser om att ett utländskt körkort endast ska gälla i Sverige om innehavaren uppfyller de ålderskrav som gäller för innehav av svenska körkort med motsvarande behörighet inte bör införas i körkortslagen, vilket föreslogs av utredningen. Ett sådant förslag skulle strida mot Sveriges konventionsåtaganden för innehavare av körkort från ett tredjeland.

Regeringen föreslår vidare med anledning av direktivet ändringar och förtydliganden i bestämmelserna om giltighetstid och utbyte vad gäller körkort som utfärdats i en stat inom EES, Schweiz eller Japan. I propositionen föreslås att bestämmelsen i körkortslagen om frivilligt utbyte av körkort som utfärdats i en av dessa stater för EES-körkortens del kompletteras med att utbyte vid utgången av den giltighetstid som anges på körkortet även får ske när körkortsinnehavaren inte är permanent bosatt i Sverige men studerar här sedan minst sex månader. Om utbytet av ett EES-körkort avser någon av behörigheterna C1, C1E, C, CE, D1, D1E, D eller DE och sker vid utgången av den giltighetstid som anges på körkortet, får utbyteskörkortet endast ge sådan behörighet om körkortsinnehavaren i samband med ansökan har visat att de medicinska kraven för att ha behörigheten är uppfyllda.

I propositionen föreslås också förtydliganden om att körkortsinnehavaren vid frivilligt utbyte har rätt att påkalla utbyte av sitt utländska körkort om förutsättningarna för det är uppfyllda. Förtydligandet innebär således att det i 6 kap. 7 § införs en rätt till utbyte. Ett utländskt körkort som är utfärdat inom EES, Schweiz eller Japan och som gäller i Sverige ska efter ansökan bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort, om innehavaren är bosatt i Sverige. Det föreslås också förtydliganden om att ett körkort som omfattas av bestämmelsen om frivilligt utbyte ska bytas ut – ersättas – även i det fall att körkortet förstörts eller kommit bort och att beslutet om att ersätta körkortet ska grundas på tillgängliga uppgifter. Också detta förtydligande omfattar förutom EES-länderna även Schweiz och Japan.

Vidare föreslås det i propositionen en bestämmelse om att ett körkort inte får bytas ut om det är föremål för en åtgärd som är att jämställa med återkallelse eller omhändertagande i en annan EES-stat.

Ett svenskt körkort som lämnats i utbyte mot eller ersatt ett EES-körkort med högre behörigheter ska förnyas första gången vid utgången av den giltighetstid som angavs på det utbytta körkortet, om utbytet eller ersättningen skedde före utgången av denna giltighetstid. Förnyelse ska alltså ske inom samma tid som om EES-körkortet inte hade bytts ut mot ett svenskt utan hade förnyats i det land där det utfärdades.

Regeringen bedömer att ett EES-körkort som förvärvats genom utbyte av ett körkort utfärdat i ett tredjeland även fortsättningsvis bör erkännas i Sverige. Körkortsdirektivet medger att en värdmedlemsstat vägrar att erkänna sådana EES-körkort ifall körkortsinnehavaren flyttar sin permanenta bosättningsort till en annan medlemsstat än den som bytte ut ursprungskörkortet (artikel 11.6 andra stycket). Regeringen anser inte att det finns något avgörande skäl för att ändra bestämmelserna om erkännande eller utbyte av EES-körkort i detta avseende när nu körkortslagstiftningen ska anpassas till det tredje körkortsdirektivet.

Enligt gällande rätt kan utbyte av ett utländskt körkort mot ett svenskt endast ske för EES-körkort samt körkort utfärdade i Japan eller Schweiz. Skälet till att de sistnämnda länderna jämställs med EES-länder i detta hänseende är att Sverige har bilaterala avtal om utbyte av körkort med dem. Utredningen tog i sitt betänkande upp frågan om att utvidga möjligheterna att byta ut utländska körkort mot svenska men avstyrkte en sådan utvidgning. Utredningen ansåg att det är befogat att göra skillnad på tredjelandskörkort och EES-körkort bl.a. på grund av graden av harmonisering av körkortsbestämmelserna mellan EES-staterna. Utredningen ansåg också att kraven för att förvärva svenskt körkort inte borde innebära något större besvär eller någon betydande kostnad för den innehavare av ett tredjelandskörkort som vill fortsätta att köra bil efter det att hans eller hennes körkort blivit ogiltigt i Sverige. Vidare framhöll utredningen betydelsen av den obligatoriska riskutbildningen och värdet av bl.a. övning i halkkörning för förare i vårt nordliga klimat. Regeringen instämmer i utredningens överväganden och föreslår därför ingen utvidgning av de nuvarande utbytesmöjligheterna.

Lagförslagen i övrigt

Yrkesförarkompetens

Regeringen föreslår att lagen om yrkesförarkompetens ska anges vara tillämplig även på förare som utför gods- eller persontransporter med fordon som kräver behörigheten C1, C1E, D1 eller D1E. Dessa behörigheter ska inte längre jämställas med C, CE, D respektive DE. Definitionerna av gods- och persontransporter ska anpassas härtill. Lagens bestämmelser om hävdvunna rättigheter ska göras generellt tillämpliga på körkort utfärdade i en stat inom EES och även omfatta behörigheterna C1, C1E, D1 och D1E.

Regeringen föreslår vidare att en förare som förvärvat ett yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens genom grundutbildning för fordon som kräver förarbehörigheten C1 eller C1E ska fr.o.m.18 års ålder ska få utföra godstransporter med sådana fordon. En förare som utför godstransporter och som innehar ett giltigt yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens för fordon som kräver någon av behörigheterna C1, C1E, C eller CE ska inte behöva förvärva ett nytt yrkeskompetensbevis för fordon som kräver någon av de andra behörigheterna.

Tillsyn och kontroll av alkolås

Regeringen föreslår att Transportstyrelsen ska utöva tillsyn över efterlevnaden av de föreskrifter om godkännande av alkolås som har meddelats i anslutning till körkortslagen. Den som fått ett alkolås godkänt ska på begäran av Transportstyrelsen ge upplysningar och lämna ut handlingar i den utsträckning som behövs för tillsynen.

I propositionen föreslås det vidare att Transportstyrelsen i stället för att återkalla ett godkännande av alkolås får meddela varning om det kan antas att felet eller bristen rättas till.

Regeringen föreslår också att polisen ska ha rätt till tillträde till ett körkortspliktigt fordon som framförs av en körkortsinnehavare vars körkortsinnehav är förenat med villkor om alkolås för att kontrollera alkolåset. En sådan kontroll ska utföras så att den inte orsakar större olägenhet än vad som är nödvändigt med hänsyn till dess ändamål.

Polisens rätt till tillträde för att kontrollera alkolås ska även omfatta fordon som framförs av en körkortsinnehavare vars körkort är villkorligt återkallat enligt lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse.

Läkares anmälningsskyldighet

Regeringen föreslår att rekvisitet ”uppenbart olämplig” i bestämmelsen om läkares skyldighet att anmäla innehavare av taxiförarlegitimation i 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen ska ersättas med ”olämplig”. Det ska vidare införas en skyldighet för läkare att anmäla till Transportstyrelsen, om läkaren vid en undersökning eller genomgång av journalhandlingar finner det sannolikt att innehavaren av en taxiförarlegitimation av medicinska skäl är olämplig att ha en sådan legitimation och denne motsätter sig en fortsatt undersökning eller utredning. En motsvarande ändring ska göras i fråga om läkares anmälningsskyldighet enligt körkortslagen.

Övriga frågor

Regeringen föreslår att ett beslut att inte förnya körkort ska få överklagas när beslutet grundar sig på att sökanden inte uppfyller tillämpliga krav på att vara permanent bosatt eller studera i Sverige alternativt saknar en sådan anknytning till en annan stat inom EES-området.

Regeringen gör också bedömningen att det inte bör införas några bestämmelser i lag om att körkort ska förses med mikroprocessor. Om sådana bestämmelser införs bör det ske i förordning eller myndighetsföreskrifter efter det att kommissionen har fastställt föreskrifterna för mikroprocessorn.

Regeringen föreslår vidare att förarprov inte ska få avläggas om giltighetstid för återkallelse tills vidare löper. I körkortslagen ska det uttryckligen anges att Transportstyrelsen prövar frågor om förnyelse av körkort och om ersättande av utländska körkort.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att de nya och ändrade bestämmelserna i körkortslagen ska träda i kraft den 1 februari 2012 i fråga om 4 kap. 8 §, 5 kap. 25 a, 27 och 28 §§ samt 10 kap. 2 § och i övrigt den 19 januari 2013. Bestämmelsen i 7 kap. 2 § första stycket 9 i sin nya lydelse ska dock tillämpas för tid fr.o.m. den 1 februari 2012.

Bestämmelsen i 5 kap. 25 a § ska fr.o.m. den 1 februari 2012 ha motsvarande tillämpning för en körkortsinnehavare vars körkort är villkorligt återkallat enligt lagen om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse.

Den nya lydelsen av 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen ska träda i kraft den 1 februari 2012. De nya och ändrade bestämmelserna i lagen om yrkesförarkompetens ska träda i kraft den 19 januari 2013.

För en förarbehörighet som förvärvats före den 19 januari 2013 ska äldre föreskrifter gälla. För ett körkort som utfärdats före detta datum ska dock 3 kap. 12, 14 och 14 a §§, 7 kap. 2 § första stycket 4 och 8 kap. 2 § tillämpas i sina nya lydelser fr.o.m. den 19 januari 2013. Ett körkort med behörigheten C, CE, D eller DE ska då förnyas första gången enligt 3 kap. 14 § andra stycket vid det ordinarie förnyelsetillfälle som enligt äldre föreskrifter skulle ha infallit närmast efter den 18 januari 2013, dock senast den 19 januari 2023.

Trots ålderskraven i 3 kap. 1 § får körkort med behörigheten A, C, CE, D eller DE utfärdas till den som tidigare innehaft ett körkort med motsvarande behörighet, om det tidigare körkortet utfärdats före den 19 januari  2013. Då ska 2 kap. 6 § tillämpas i sin äldre lydelse.

Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för godkännanden som handledare som har meddelats före den 1 februari 2012.

Regeringen gör bedömningen att ändringarna i yrkestrafiklagen och lagen om yrkesförarkompetens inte kräver några övergångsbestämmelser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar inledningsvis att en stor del av de författningsförslag som regeringen lägger fram i propositionen syftar till att genomföra det tredje körkortsdirektivet i svensk rätt. Många av de ändringar som föreslås, såsom ett stegvist tillträde till tyngre och mer effektstarka fordon och höjda åldersgränser för tyngre och mer effektstarka motorcyklar, syftar till att öka trafiksäkerheten. Utskottet välkomnar förslag som bidrar till en ökad trafiksäkerhet. Utskottet välkomnar också propositionens förslag om skärpta regler för tillsyn av alkolås. Utskottet anser att förslagen i sin helhet är väl övervägda och också väl anpassade till den nationella rättsordningen.

Utskottet ser positivt på att en angelägen utökad B-behörighet nu kommer att införas genom direktivets och propositionens förslag för dem som vill köra ett något tyngre släp. Den utökade behörigheten B ger möjlighet att framföra en fordonskombination som maximalt kan väga 4,25 ton, vilket är en ökning med 750 kg. För den innehavare av B-behörighet som önskar få den utökade B-behörigheten kommer det att krävas ett körprov. Utskottet vill särskilt understryka vikten av såväl ett förenklat förfarande vad gäller körprov som rimliga kostnader för detta för den enskilde. Utskottet konstaterar att den lösning som regeringen valt med prov i stället för utbildning innebär en större flexibilitet för den enskilde. Utskottets uppfattning är således att det gäller att finna en rimlig avvägning mellan trafiksäkerhetsintresset och vikten av en smidig lösning för den enskilde.

Utskottet har under sin beredning uppmärksammat att den föreslagna lydelsen av körkortslagen vad gäller beteckningar inte överensstämmer med lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Enligt 1 kap. 2 § körkortslagen ska använda beteckningar motsvara de fordonsbegrepp som återfinns i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. I den föreslagna lydelsen av 2 kap. 5 § körkortslagen föreskrivs det hur förarbehörigheten för olika fordonsslag ska anges i körkort genom bestämningar som tagits in i körkortslagen och som grundas på tredje körkortsdirektivet. Lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner är anpassad till det andra körkortsdirektivet. Lagrådet anförde vid sin beredning att det finns skäl att överväga om det går att anpassa definitionen av lätt motorcykel i lagen om vägtrafikdefinitioner så att det även fortsättningsvis är möjligt att i körkortslagen hänvisa dit. Regeringen har avstått från att nu lägga fram något förslag till ändring i denna lag. Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att regeringen återkommer till riksdagen i frågan.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om lag om ändring i körkortslagen (1998:488), lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse, lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490) och lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens.

Utbyte av utländska körkort

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om regelverket för utbyte av utländska körkort. Utskottet förutsätter att regeringen inom ramen för den fortsatta utvecklingen av ett smidigt och ändamålsenligt regelverk med fortsatt höga krav på trafiksäkerhet överväger om det finns skäl att förändra den nuvarande regleringen av körkortsutbyte.

Jämför reservation (S).

Bakgrund

Ett utländskt körkort som är utfärdat i en stat inom EES, Schweiz eller Japan och som gäller i Sverige får, enligt den nuvarande lydelsen i körkortslagen 6 kap. 7 §, bytas ut mot ett likvärdigt svenskt körkort, om innehavaren är permanent bosatt i Sverige.

Sverige har gått från att ha en vidsträckt rätt till utbyte av körkort till att ha restriktiva regler. De tidigare generösa bestämmelserna om utbyte ändrades genom SFS 1991:741 efter förslag av utredningen Körkort 2000. I delbetänkandet Utbyte av utländska körkort (SOU 1990:52) framhölls trafiksäkerhetsaspekten som ett huvudskäl till att utbytena av körkort borde begränsas. Utredningen tog också upp problemet med att fastställa utländska körkorts äkthet respektive giltighet.

2007 års körkortsutredning anför i betänkandet En reformerad körkortslagstiftning – Genomförandet av tredje körkortsdirektivet (SOU 2008:130) att ett flertal av dessa skäl fortfarande är aktuella och i linje med det tredje körkortsdirektivets syften att minska förfalskningsmöjligheterna och öka trafiksäkerheten. Utredningen menar därför att det även fortsättningsvis bör krävas ett fullständigt förarprov av den som vill köra bil i Sverige efter ett års folkbokföring här. Utredningen konstaterar att det svenska systemet inte innebär något större besvär eller någon betydande kostnad för den som redan har ett utländskt körkort. Man anför vidare att det är av stort värde att alla nya förare i Sverige får genomgå en riskutbildning. Halkkörning är bl.a. av stor vikt i ett nordligt land. Genom att de nuvarande bestämmelserna behålls minimeras administrationen av kontroller av giltigheten för utländska körkortshandlingar, och myndigheternas resurser kan användas på ett mer effektivt sätt.

Ett körkort som är utfärdat i en stat utanför EES gäller, enligt de internationella vägtrafikkonventioner som Sverige är bundet av, i ett år fr.o.m. det datum då personen blev folkbokförd här. Därefter måste personen förvärva ett svenskt körkort. En sammanställning av 2007 års körkortsutredning visar att ett flertal EU-länder har mer generösa utbytesregler än Sverige.

I propositionen föreslås det att ett EES-körkort som förvärvats genom utbyte av ett körkort utfärdat i tredjeland även fortsättningsvis bör erkännas i Sverige. Regeringen anför i propositionen att dessa två situationer inte är helt jämförbara. Man anför bl.a. att ett tredjelandskörkort som bytts mot ett EES-körkort har underkastats viss kontroll, bl.a. i fråga om giltighet i ursprungslandet, av den utbytande medlemsstaten. De särskilda problem med att kontrollera det utländska körkortets äkthet som brukar anföras mot en generell rätt att byta ut körkort från tredjeland blir därmed inte aktuella här.

Motionen

Med anledning av propositionen begärs i motion 2011/12:T1 av Olle Thorell (S) dels ett tillkännagivande om att ge regeringen i uppdrag att göra en översyn av valideringen av utländska körkort i Sverige (yrkande 1), dels ett tillkännagivande om att riksdagen frånhänder sig lagstiftningsrätten och att detta fortsättningsvis slås fast genom förordning (yrkande 2). I motionen framförs det att globaliseringens positiva effekter måste beaktas och tillvaratas när människor flyttar över gränser och söker sig till nya länder att verka i. Ett sätt att göra det på är att utvidga de nuvarande möjligheterna att byta ut utländska körkort mot svenska körkort, så att människor från fler länder som uppfyller de svenska körkortsreglerna får möjlighet att få ett svenskt körkort. Motionären anför också att regeringen bör beakta synpunkter från remissinstanser såsom Statens väg- och transportforskningsinstitut som ställt sig frågande till varför just medborgare från Japan och Schweiz ska ha generösare regler än andra när det gäller att få sina utländska körkort utbytta till svenska. Motionären anför vidare att det är angeläget att regeringen får i uppdrag att göra en översyn av reglerna i syfte att utvidga de nuvarande bestämmelserna. En lösning, menar motionären, kan vara att detta fortsättningsvis slås fast genom förordning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att lagstiftningen på trafikområdet normalt inte så explicit brukar peka ut enskilda länder som i det här fallet med Japan och Schweiz. I stället regleras ofta liknande typer av tillämpningsfrågor i form av förordningar utfärdade av regeringen eller genom myndighetsföreskrifter. I sammanhanget kan också nämnas att exempel finns från andra länder där regleringar innehåller krav om ett kontrollerande förarprov. I t.ex. Danmark kan ett utländskt körkort bytas ut mot ett danskt körkort efter ett sådant förarprov. Utskottet anser mot denna bakgrund att det finns skäl att överväga en annan form av regelverk på området.

Utskottet vill samtidigt framhålla vikten av att den internationellt sett höga trafiksäkerheten i Sverige inte äventyras genom att mindre väl utbildade trafikanter tillerkänns möjlighet att byta ut sina utländska körkort. I sammanhanget kan särskilt nämnas den ökade vikt som numera läggs vid riskutbildningen i samband med förarutbildningen i Sverige, en kompetens som inte helt kan prövas vid ett förarprov.

Utskottet konstaterar att utbildning, forskning och arbete är en ökande anledning till att människor flyttar till andra länder. Med en ökad globalisering ökar också kraven på ett regelverk som underlättar människors vardag. En möjlighet att ge regeringen befogenhet att t.ex. ingå avtal med andra länder skulle, enligt utskottets uppfattning, också innebära att de svenska körkortsinnehavare som studerar, forskar eller arbetar i andra länder än EES-länder, Schweiz och Japan lättare skulle kunna byta ut sitt svenska körkort mot ett körkort i det aktuella landet. Utskottet förutsätter mot denna bakgrund att regeringen inom ramen för den fortsatta utvecklingen av ett smidigt och ändamålsenligt regelverk med fortsatt höga krav på trafiksäkerhet överväger om det finns skäl att förändra den nuvarande regleringen av körkortsutbyten.

Utskottet bedömer mot denna bakgrund att syftet med motion 2011/12:T1 av Olle Thorell (S) kan komma att tillgodoses, varför de aktuella motionsyrkandena avstyrks.

Allmänna körkortsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motioner om olika körkortsfrågor med hänvisning till gällande regelverk.

Motionerna

I motion 2011/12:T203 av Anders Andersson (KD) anförs att det finns ett behov av en översyn av definitionen av och lagtexten om vad som är att betrakta som en motorcykel så att även eldrivna fordon inkluderas i körkortskraven. Motionären anför dels att definitionen av vad som är att betrakta som en motorcykel bör ses över i lagtexten så att även eldrivna fordon inkluderas, dels att en obligatorisk körkortsbehörighet klass A bör införas för eldrivna motorcyklar.

I motion 2011/12:T348 av Lars Beckman (M) begärs en översyn av regelverket för husbilar och husvagnar med låg lastförmåga. I motionen framförs det att den vikt som står i registreringsbeviset ofta inte överensstämmer med fordonets totala vikt. Konsekvensen av detta kan bli att förare gör sig skyldiga till ett trafikbrott. Motionären framför därför önskemål om att de nya bestämmelserna i regelverket för husbilar och husvagnar med låg lastförmåga införs tidigare, redan sommaren 2012.

I motion 2011/12:T347 av Lars Beckman (M) begärs en dispens från den 16-årsgräns som finns för övningskörning för unga elever som går på en gymnasieutbildning där övningskörning är ett vanligt återkommande moment i undervisningen. Motionären hävdar att det orsakar problem dels för elever som inte har hunnit fylla 16 år, dels för skolornas planering av utbildningen då alla inte kan medverka under övningskörningarna.

I motion 2011/12:T271 av Anna Steele (FP) anförs det angående tillämpningen av körkortsindragning att den bedömning av personlighet som görs av personer som döms för brott ska vara mer restriktiv. Motionären anför att med den nuvarande tillämpningen av körkortsindragning kan följden i praktiken bli att personer i Sverige som sonat sitt brott efter avtjänat fängelsestraff i praktiken har en begränsad möjlighet att utöva yrken där körkort är en förutsättning. Att en del brottslingar får ett icke tidsbestämt straff är, menar motionären, inte rättssäkert. I motionen föreslås det därför att det endast bör vara när återfall i missbruk kan konstateras eller göras sannolikt som en körkortsindragning kan bli aktuell.

Utskottets ställningstagande

Tidigareläggning av ikraftträdandet av de nya bestämmelserna om höjda släpvagnsvikter

Med anledning av motion 2011/12:T348 av Lars Beckman (M) med önskemål om en tidigareläggning av ikraftträdandet av de nya bestämmelserna om höjda släpvagnsvikter kan utskottet konstatera att i artikel 16.1–2 i körkortsdirektivet föreskrivs vad gäller ikraftträdande av bestämmelserna att medlemsstaterna ska tillämpa dessa fr.o.m. den 19 januari 2013. Utskottet har vidare tidigare behandlat frågan om att tidigarelägga direktivets regler om höjda släpvagnsvikter och avvisat detta som omöjligt. Till denna uppfattning anslöt sig ett enigt utskott så sent som våren 2011 (se bet. 2010/11:TU12).

Elektriska motorcyklar

Vad gäller frågan om elektriska motorcyklar som tas upp i motion 2011/12:T203 av Anders Andersson (KD) konstaterar utskottet att definitionerna av motorcyklar i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, i tredje körkortsdirektivet samt i regeringens förslag till ny körkortslag också omfattar eldrivna motorcyklar. Utskottet konstaterar att motionen därmed är tillgodosedd.

Övningskörning

Vad gäller frågan om dispens från den 16-årsgräns som gäller för övningskörning som begärs i motion 2011/12:T347 av Lars Beckman (M) vill utskottet inledningsvis påminna om bestämmelserna i 4 kap. 1 § körkortsförordningen som föreskriver att ålderskravet för övningskörning i körkortslagen inte ska gälla för övningskörning inom gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen.

Övningskörning med ett körkortspliktigt eller traktorkortspliktigt fordon får ske under utbildning på en nationell kurs i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning om den som övningskör har körkortstillstånd. Vid sådan övningskörning gäller, som ovan nämnts, inte de ålderskrav som anges i 4 kap. 2 § körkortslagen (1998:488).

I lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens anges olika ålderskrav för att utföra förvärvsmässiga gods- eller persontransporter med lastbil eller buss. Dessa underskrider i flera fall de ålderskrav som föreskrivs i körkortsdirektivet för att utfärda körkort med motsvarande behörigheter. Detta medför inga problem så länge grundutbildningen för yrkesförarkompetens äger rum inom gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen, eftersom det i 4 kap. 1 § körkortsförordningen föreskrivs att ålderskraven för övningskörning i körkortslagen inte ska gälla vid sådan utbildning. Om grundutbildningen för yrkesförarkompetens inte äger rum inom skolväsendet utgör emellertid de föreslagna åldersgränserna för övningskörning ett hinder för eleven att övningsköra under utbildningstiden. Regeringen föreslår därför undantagsbestämmelser i körkortslagen i fråga om de vanliga ålderskraven för övningskörning i dessa fall. Liksom tidigare gäller dock inte något ålderskrav om utbildningen äger rum i gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen. Utskottet konstaterar att motionen därmed är tillgodosedd.

Körkortsingripande

Anna Steele (FP) förespråkar i motion 2011/12:T271 en mer restriktiv bedömning av personligheten vid körkortsindragning för de personer som döms för brott. Utskottet konstaterar att regeringen gör bedömningen att allmän brottslighet och personliga förhållanden i övrigt bör kvarstå som en särskild grund för återkallelse.

Körkortsutredningen föreslog att allmän brottslighet och personliga förhållanden i övrigt skulle utgå som en särskild grund för återkallelse av körkort. Utredningen ifrågasatte om det finns något samband mellan allmän brottslighet och trafiksäkerhet och således om återkallelse enligt 5 kap. 3 § 6 körkortslagen tjänar något trafiksäkerhetsintresse. Regeringen konstaterade att utredningen inte hade presenterat eller åberopat någon utredning som visar att ett sådant samband inte finns. Regeringen anför vidare att det bör finnas goda belägg för att återkallelsegrunden vilar på felaktiga antaganden för att det ska finnas skäl att avskaffa den. Utskottet delar denna uppfattning. I likhet med regeringen anser utskottet att sambandet mellan allmän brottslighet eller personliga förhållanden i övrigt och trafiksäkerheten snarare är sannolikt, åtminstone i fråga om viss brottslighet. Utskottet delar således regeringen bedömning att allmän brottslighet och personliga förhållanden i övrigt bör kvarstå som en särskild grund för återkallelse.

Sammanfattande ställningstagande

Utskottet avstyrker samtliga här behandlade motioner, dvs. motion 2011/12:T203 av Anders Andersson (KD), motion 2011/12:T348 av Lars Beckman (M), motion 2011/12:T347 av Lars Beckman (M) samt motion 2011/12:T271 av Anna Steele (FP).

Körkort som resedokument

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att det svenska körkortet ska kunna användas på samma sätt som ett nationellt ID-kort inom EU.

Bakgrund

Vid resor till utlandet behövs ett pass, eller inom Schengenområdet, ett nationellt ID-kort. Båda dessa dokument utfärdas av polisen. Pass och nationella ID-kort utfärdas endast för svenska medborgare. Pass regleras i passlagen (1978:302), och för nationella identitetskort gäller förordning (2005:661) om nationellt identitetskort. Det finns internationella standarder för pass och övriga resehandlingar; bl.a. utfärdar FN-organet ICAO (International Civil Aviation Organisation) rekommendationer. Inom EU finns också gemensamma bestämmelser om resehandlingar. Svenska körkort, som saknar uppgift om medborgarskap, är därför inte giltiga resedokument inom EU.

Det nuvarande passet är försett med ett datachip som lagrar innehavarens personuppgifter och passfoto. Vid en passkontroll kan passinnehavaren fotograferas och passfotot i datachippet användas för att göra en jämförelse mellan ansiktena. Syftet är att säkra att personen på passfotot och den som använder passet är samma person.

Det nationella identitetskortet infördes i Sverige fr.o.m. den 1 oktober 2005. Sedan mars 2001 deltar Sverige fullt ut i Schengensamarbetet. Personkontrollerna mot övriga Schengenstater har upphävts, vilket innebär att resande inte behöver visa upp pass vid gränserna. Däremot behöver man kunna visa upp en giltig legitimationshandling som visar medborgarskap.

Ett nationellt ID-kort kan bara utfärdas för svenska medborgare. Med det nationella ID-kortet kan man resa till och vistas i en rad länder utan att medföra pass. Det nationella ID-kortet kan även användas som identitetshandling i Sverige. Fotografering måste ske på passexpeditionen för att säkra kvaliteten på fotot och utesluta risken för personförväxling. Ansiktsbilden får sparas i ett lagringsmedium i ID-kortet. De biometriska data som tas fram ur ansiktsbilden ska omedelbart förstöras när ID-kortet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits.

Som legitimation inom Sverige kan ett körkort, som utfärdas av Transportstyrelsen, eller ett vanligt ID-kort, som utfärdas av Skatteverket, användas.

Skatteverket kan utfärda ett ID-kort på ansökan av en person som har fyllt 13 år och som är folkbokförd i landet enligt folkbokföringslagen (1991:481). De ID-kort som Skatteverket utfärdar innehåller också en e-legitimation som kan användas för att utföra de e-tjänster som många myndigheter erbjuder, t.ex. att lämna inkomstdeklaration eller anmäla flyttning. Vid användningen behövs en pinkod.

De svenska körkorten är till skillnad från de flesta utländska körkort legitimationshandlingar. Detta är dock inte lagreglerat. Körkortens utformning och innehåll följer de ISO-standarder som också ska gälla för legitimationshandlingar. Bestämmelserna om för vilka ett svenskt körkort kan utfärdas finns i 3 kap. 1 § körkortslagen. Körkort innehåller inte uppgifter om medborgarskap.

Motionerna

I motion 2011/12:T310 av Stefan Caplan (M) begärs ett tillkännagivande om att det svenska körkortet bör reformeras så att det kan gälla som fullgod resehandling inom Schengenområdet. Motionären framför att medborgarskap bör framgå av körkortet och att det borde göras en anpassning till säkerhetsstandarder så att också körkortet ska kunna användas som ett giltigt resedokument inom Schengen.

I både motion 2011/12:T359 av Hillevi Larsson (S) och motion 2011/12:Sf316 av Arhe Hamednaca och Börje Vestlund (S) yrkande 1 anförs det att samtliga ID-kort och körkort utfärdade av svenska myndigheter ska ges den utformning som krävs enligt EU-standarder så att de kan användas som legitimation. Motionärerna framför bl.a. att Sverige endast bör ge ut ID-kort och körkort som följer EU-standarden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att körkortets karaktär som legitimationshandling är begränsad till Sverige. Anledningen till att man ska förevisa ett pass eller nationellt ID-kort vid utlandsresor är att man ska kunna visa upp en giltig legitimationshandling som också styrker medborgarskap. Utskottet är inte berett att förespråka en ordning som innebär att medborgarskap anges på körkortet.

Mot bakgrund av det ovan anförda anser utskottet att motion 2011/12:T310 av Stefan Caplan (M), motion 2011/12:T359 av Hillevi Larsson (S) och motion 2011/12:Sf316 av Arhe Hamednaca och Börje Vestlund (S) yrkande 1 bör avstyrkas.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Utbyte av utländska körkort, punkt 2 (S)

av Anders Ygeman (S), Monica Green (S), Lars Mejern Larsson (S), Suzanne Svensson (S), Leif Pettersson (S) och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:T1 av Olle Thorell (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att de nuvarande utbytesmöjligheterna för utländska körkort till svenska körkort bör utvidgas, så att människor från fler länder som uppfyller de svenska körkortsreglerna får möjlighet att få ett svenskt körkort. Många människor som valt att komma till Sverige för att utbilda sig och som sedan får ett jobb skulle få en ökad frihet om möjligheterna att få ett svenskt körkort fanns. Vi ställer oss också frågande till varför just medborgare från Japan och Schweiz ska ha generösare regler än andra att få sina utländska körkort utbytta till svenska.

Vi vill samtidigt framhålla vikten av att den internationellt sett höga trafiksäkerheten i Sverige inte äventyras genom att mindre väl utbildade trafikanter tillerkänns möjlighet att byta ut sina utländska körkort. I sammanhanget kan särskilt nämnas den ökade vikt som numera läggs vid riskutbildningen i samband med förarutbildningen i Sverige.

Vi menar därför att det är angeläget att regeringen ges ett tydligt uppdrag att göra en översyn av reglerna i syfte att, med bibehållna höga krav på trafiksäkerhet, utvidga de nuvarande reglerna för körkortsvalidering från EES-länderna, Schweiz och Japan till att också omfatta medborgare från fler länder. Vi anser också att en lösning på problemet kan vara att riksdagen frånhänder sig lagstiftningsrätten och att detta fortsättningsvis slås fast genom förordningar.

Särskilt yttrande

Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet, punkt 1 (SD)

Tony Wiklander (SD) anför:

Regeringens proposition innehåller förslag som Sverige måste genomföra i svensk lag. Jag har därför valt att inte reservera mig mot förslagen. Jag vill dock framhålla att jag anser att ålderskravet på 20 år under förutsättning att en person haft körkort med behörigheten A2 i minst två år och 24 år för utfärdande av körkort med behörigheten A är alltför strängt. Därmed har ålderskravet för förare av tunga motorcyklar höjts med tre år om man direkt tar körkort för tung motorcykel. Jag menar att detta inte är motiverat ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2011/12:25 Genomförandet av det tredje körkortsdirektivet:

1.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i körkortslagen (1998:488).
2.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:489) om försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse.
3.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (1998:490).
4.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens.

Följdmotionen

2011/12:T1 av Olle Thorell (S):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge regeringen i uppdrag att göra en översyn kring validering av utländska körkort i Sverige.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att riksdagen bör frånhända sig lagstiftningsrätten och att detta fortsättningsvis bör slås fast genom förordningar.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:Sf316 av Arhe Hamednaca och Börje Vestlund (båda S):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samtliga ID-kort och körkort utfärdade av svenska myndigheter ges den utformning som krävs för EU-standard så att de kan användas som legitimation.

2011/12:T203 av Anders Andersson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av definitionen av och lagtexten om vad som är att betrakta som en motorcykel så att även eldrivna fordon inkluderas i körkortskraven.

2011/12:T271 av Anna Steele (FP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillämpningen av körkortsindragning.

2011/12:T310 av Stefan Caplan (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reformera det svenska körkortet så att det kan gälla som fullgod resehandling inom Schengenområdet.

2011/12:T347 av Lars Beckman (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge unga elever under 16 år möjlighet att övningsköra i gymnasieskolan.

2011/12:T348 av Lars Beckman (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av regelverket för husbilar och husvagnar med låg lastförmåga.

2011/12:T359 av Hillevi Larsson (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samtliga ID-kort och körkort utfärdade av svenska myndigheter ska ges den utformning som krävs för EU-standard så att de kan användas som legitimation.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag