Trafikutskottets betänkande 2011/12:TU11 | |
Genomförande av vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2011/12:69 Genomförande av vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare. I propositionen föreslås ändringar i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete så att även förare som är egenföretagare ska omfattas av lagen. De föreslagna ändringarna syftar till att uppfylla kvarvarande skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter (vägarbetstidsdirektivet).
Utskottet konstaterar att Sverige har en fördragsenlig skyldighet att genomföra bestämmelserna i vägarbetstidsdirektivet. Utskottet anser att det är angeläget att regelverkets effekter på transportnäringen följs upp och är därför positivt till att EU-kommissionen vartannat år ska utarbeta en rapport om utvecklingen inom det berörda området.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juni 2012.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Lagförslaget |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juni 2012. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2011/12:69. |
Stockholm den 10 april 2012
På trafikutskottets vägnar
Anders Ygeman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Ygeman (S), Jan-Evert Rådhström (M), Monica Green (S), Jessica Rosencrantz (M), Lars Mejern Larsson (S), Sten Bergheden (M), Suzanne Svensson (S), Lars Tysklind (FP), Leif Pettersson (S), Anders Åkesson (C), Lars Johansson (S), Edward Riedl (M), Stina Bergström (MP), Annelie Enochson (KD), Tony Wiklander (SD), Siv Holma (V) och Lotta Finstorp (M).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2011/12:69 Genomförande av vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare.
Propositionen grundar sig på en promemoria som Näringsdepartementet har tagit fram med förslag till lagändringar för att uppfylla kvarvarande skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter (vägarbetstidsdirektivet). Promemorian har remissbehandlats. Regeringen har därefter inhämtat Lagrådets yttrande och valt att följa detta i propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 2. Ingen motion har väckts med anledning av regeringens proposition.
Det kan i detta sammanhang nämnas att utskottet under riksmötet även behandlar frågor om yrkestrafiken i samband med beredningen av regeringens proposition 2011/12:80 Nya lagar för yrkestrafik och taxi (bet. 2011/12:TU8).
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete. Syftet med de föreslagna ändringarna är att genomföra vägarbetstidsdirektivet i svensk rätt, så att även förare som är egenföretagare omfattas av direktivets bestämmelser.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2012.
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om ändring i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete med den ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juni 2012. Det är enligt utskottets mening angeläget att regelverkets effekter följs upp, och utskottet är därför positivt till att EU-kommissionen vartannat år ska utarbeta en rapport om utvecklingen inom det berörda området.
Bakgrund
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter (vägarbetstidsdirektivet) har i fråga om mobila arbetstagare genomförts i Sverige genom lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, nedan kallad vägarbetstidslagen (prop. 2004/05:132, bet. 2004/05:TU15, rskr. 2004/05:265). I lagen regleras bl.a. hur mycket mobila arbetstagare får arbeta och när rast ska tas; det slås t.ex. fast att arbetstagarnas genomsnittliga veckoarbetstid inte får överstiga 48 timmar under en beräkningsperiod om fyra månader och att arbetstiden under en vecka inte får överstiga 60 timmar. Lagen är dispositiv i vissa delar genom att den tillåter avvikelser genom kollektivavtal eller dispens.
Vägarbetstidsdirektivet var från början tillämpligt bara på mobila arbetstagare men skulle enligt artikel 2.1 i direktivet fr.o.m. den 23 mars 2009 också tillämpas på förare som är egenföretagare. Av samma artikel framgår dock att Europeiska kommissionen senast i mars 2007 skulle ta fram en rapport om konsekvenserna av att utesluta egenföretagare från direktivets tillämpningsområde. Kommissionen skulle utifrån detta återkomma med förslag om att antingen fastställa villkoren för inkludering av egenföretagare i direktivets tillämpningsområde eller att inte inkludera egenföretagare i tillämpningsområdet. Mot denna bakgrund beslutades vid utarbetandet av vägarbetstidslagen att man skulle avvakta med en svensk reglering för egenföretagare; i dag omfattas följaktligen bara mobila arbetstagare av denna lag.
I oktober 2008 presenterade kommissionen ett förslag till ändring av vägarbetstidsdirektivet (KOM(2008) 650) med bl.a. förslag om att skilja mellan s.k. falska och äkta egenföretagare. Europaparlamentet beslutade dock i juni 2010 att avvisa kommissionens förslag i sin helhet, varvid kommissionen sedan drog tillbaka sitt förslag. Detta innebär följaktligen att förare som är egenföretagare omfattas av direktivet i enlighet med dess nuvarande lydelse i artikel 2.1; skyldigheten att tillämpa vägarbetstidsdirektivet på förare som är egenföretagare måste därför införlivas i nationell lagstiftning. Kommissionen påtalade sedermera i en formell underrättelse i september 2011 att Sverige inte uppfyller sina skyldigheter enligt direktivet (överträdelsenummer 2011/2065).
Propositionen
Föreslagna lagändringar
Regeringen föreslår i proposition 2011/12:69 att vägarbetstidslagen ändras så att även förare som är egenföretagare omfattas av lagens tillämpningsområde, förutsatt att de framför fordon som väger 3,5 ton eller mer. Egenföretagare ska således omfattas av vägarbetstidslagens befintliga regler om följande:
– Begränsning av den sammanlagda veckoarbetstiden. För det fall en person har utfört vägtransportarbete i egenskap av såväl arbetstagare som egenföretagare ska summan av arbetstiderna utgöra den sammanlagda arbetstiden.
– Begränsning av arbetstiden vid nattarbete.
– Förläggning och längd av, samt intervall för, raster och pauser.
– Registrering av arbetstiden och bevarande av register. Uppgifterna som ska uppfyllas av den anställde förarens arbetsgivare ska dock när det gäller förare som är egenföretagare uppfyllas av företagaren själv.
– Möjligheten för Transportstyrelsen att medge undantag (dispens) i vissa särskilt angivna avseenden för det fall kollektivavtal inte har träffats. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås härutöver få meddela föreskrifter om samma slags undantag i fråga om sammanlagd arbetstid och nattarbete för egenföretagare. Bemyndigandet föreslås för att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan egenföretagare och arbetstagare för att undvika att ett undantag som inte kan åtnjutas av egenföretagare minskar deras konkurrenskraft i förhållande till företag med arbetstagare som åtnjuter undantaget.
– Tillsyn.
I propositionen lämnas också förslag om tillämpliga straffbestämmelser.
Regeringen föreslår att de föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 maj 2012.
Konsekvenser
Av propositionen framgår att om förare som är egenföretagare ska omfattas av vägarbetstidslagen så ökar antalet tillsynsobjekt med nära 40 procent, från 9 577 till 15 475 arbetsställen. Det uppges dock att Transportstyrelsen avser att integrera tillsynen av vägarbetstidsbestämmelserna med kontrollen av kör- och vilotidsbestämmelserna, där myndigheten arbetar utifrån ett riskvärderingssystem. Enligt myndighetens bedömning kommer följaktligen merparten av kontrollerna att riktas mot verksamheter där det finns anställda. Det meddelas således i propositionen att förslaget på lång sikt endast väntas innebära en marginell kostnadsökning för Transportstyrelsen; ökningen bedöms kunna hanteras inom ram.
Regeringens lagförslag bedöms inte innebära några merkostnader för Polisen eller domstolarna.
Lagförslagen väntas naturligen medföra konsekvenser för förare som är egenföretagare. Av propositionen framgår att branschorganisationen Sveriges åkeriföretag bedömer att arbetstiden för enbilsföretagen i genomsnitt kommer att minska med 15 timmar från en 63 timmars arbetsvecka. Uttryckt i minskad omsättning bedöms detta motsvara 3,75 miljarder kronor, eller nära 4 procent av hela näringens omsättning.
Utskottets ställningstagande
Innefattande av egenföretagare i vägarbetstidslagen
Utskottet noterar inledningsvis att det är främmande för svensk rättstradition att införliva andra än arbetstagare i en arbetsrättslig lagstiftning. Utskottet konstaterar samtidigt att Sverige har en fördragsenlig skyldighet att genomföra bestämmelserna i vägarbetstidsdirektivet och har mot den bakgrunden inget att invända mot regeringens förslag i proposition 2011/12:69 om att genomföra direktivets bestämmelser även för egenföretagare.
Genom de föreslagna ändringarna i vägarbetstidslagen skapas likvärdiga arbetstidsregler för förare som utför yrkesmässiga transporter på väg, oberoende av om de är egenföretagare eller anställda. Enligt utskottets mening kommer förslaget att även låta egenföretagare omfattas av arbetstidsregleringen att ytterligare kunna främja vägtrafiksäkerheten.
Utskottet noterar att det av propositionens konsekvensanalys framgår att lagförslaget väntas få stora konsekvenser för enbilsföretagen. Utskottet kan i sammanhanget också påminna om att EU-kommissionen i en tidigare framtagen konsekvensanalys (SEC(2008) 2632) har bedömt att genom att låta egenföretagare omfattas av direktivets bestämmelser väntas större företag få konkurrensfördelar, bl.a. eftersom deras stordriftsfördelar gör att de t.ex. enklare kan hantera ökade kostnader för drifts och administration till följd av att fler förare behöver anlitas för att kunna erbjuda samma antal godstransporttjänster. Det är enligt utskottets mening angeläget att regelverkets effekter på transportnäringen följs upp. Utskottet är därför positivt till att det av artikel 13 i vägarbetstidsdirektivet följer att medlemsstaterna vartannat år ska framställa rapporter om genomförandet av direktivet och att kommissionen utifrån dessa ska utarbeta en rapport om utvecklingen inom det berörda området.
Ikraftträdande
Av 22 § författningssamlingsförordningen (1976:725) framgår att en författning som kungörs i en författningssamling om möjligt ska ges ut så att författningssamlingens abonnenter får den i god tid innan den träder i kraft. Riksdagen har också vid flera tillfällen uttalat att tiden mellan det att en författning kungörs, dvs. utkommer från trycket i Svensk författningssamling (SFS), och författningens ikraftträdande bör vara minst fyra veckor (se bl.a. bet. 2009/10:KU10).
För att denna tidsfrist inte ska äventyras när det gäller lagändringarna som behandlas i detta betänkande är det enligt utskottets mening önskvärt att senarelägga ikraftträdandet av dessa lagändringar. Utskottet föreslår följaktligen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms till den 1 juni 2012.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2011/12:69 Genomförande av vägarbetstidsdirektivet för egenföretagare:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
