Socialförsäkringsutskottets betänkande

2011/12:SfU2

Utgiftsområde 8 Migration

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens förslag till anslag m.m. för 2012 i fråga om utgiftsområde 8 Migration (prop. 2011/12:1) och motioner från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna gäller anslagen eller anslutande frågor.

Regeringen föreslår att riksdagen ska besluta om fördelning av medel på de olika anslagen, sammanlagt knappt 9 068 miljoner kronor.

I motionerna tas det bl.a. upp frågor om Migrationsverkets uppdrag m.m., liksom frågor om personalens utbildning och kompetens, tolkar och förvar. Även frågor om asylsökandes ersättningar, boende, vård och skola behandlas i motionerna samt frågor om ensamkommande barn, vidarebosatta och offentligt biträde.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.

I ärendet finns 19 reservationer (S, SD, V). SD-ledamoten har reserverat sig till förmån för sitt partis budgetförslag. V-ledamoten har i ett särskilt yttrande redovisat sitt partis budgetförslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Anslag under utgiftsområde 8 Migration

 

a)

Bemyndigande

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 250 000 000 kr 2013, högst 100 000 000 kr 2014 och högst 95 000 000 kr 2015. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 utgiftsområde 8 punkt 1.

 

b)

Anslag

 

Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 utgiftsområde 8 punkt 2 och avslår motionerna

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 4 och 5,

2011/12:Sf326 av Lars Ohly m.fl. (V) och

2011/12:Sf355 av Erik Almqvist m.fl. (SD).

Reservation 1 (SD)

Reservation 2 (S) – motiveringen

2.

Migrationsverkets uppdrag m.m.

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Sf301 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S),

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3 samt

2011/12:Sf330 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 4.

Reservation 3 (S)

Reservation 4 (V)

3.

Utbildning och kompetens

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Sf241 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 22, 37 och 58,

2011/12:Sf253 av Emma Henriksson (KD),

2011/12:Sf273 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 4,

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 9,

2011/12:Sf316 av Arhe Hamednaca och Börje Vestlund (båda S) yrkande 7 och

2011/12:Sf321 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 7.

Reservation 5 (S)

Reservation 6 (V)

4.

Tolkar

 

Riksdagen avslår motion

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 8 och 14.

Reservation 7 (S)

5.

Förvar

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Sf232 av Helena Leander och Bodil Ceballos (båda MP) yrkande 5 och

2011/12:Sf241 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 52–54.

Reservation 8 (V)

6.

Ersättningar

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Sf232 av Helena Leander och Bodil Ceballos (båda MP) yrkande 1,

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 6 och

2011/12:So658 av Magnus Ehrencrona m.fl. (MP) yrkande 6.

Reservation 9 (V)

7.

Boende

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Sf206 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S),

2011/12:Sf219 av Kerstin Lundgren (C),

2011/12:Sf306 av Marie Granlund m.fl. (S) yrkande 2,

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 13,

2011/12:Sf323 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S),

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 7,

2011/12:Sf330 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1 och

2011/12:Sf346 av Carina Herrstedt (SD).

Reservation 10 (S)

Reservation 11 (SD)

Reservation 12 (V)

8.

Vård och skola

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Sf240 av Christina Höj Larsen m.fl. (V),

2011/12:Sf254 av Emma Henriksson (KD),

2011/12:Sf268 av Emma Henriksson och Caroline Szyber (båda KD),

2011/12:Sf302 av Monica Green m.fl. (S),

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 20 och 21,

2011/12:Sf317 av Johan Andersson m.fl. (S),

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 8–11 och

2011/12:Sf330 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 5 och 6.

Reservation 13 (S)

Reservation 14 (V)

9.

Ensamkommande barn

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Sf216 av Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S),

2011/12:Sf222 av Andreas Carlson och Annika Eclund (båda KD) yrkande 1,

2011/12:Sf232 av Helena Leander och Bodil Ceballos (båda MP) yrkande 2,

2011/12:Sf276 av Raimo Pärssinen och Åsa Lindestam (båda S),

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 18 och

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 17–19.

Reservation 15 (S)

Reservation 16 (V)

10.

Vidarebosatta m.m.

 

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:Sf237 av Andreas Carlson och Caroline Szyber (båda KD) yrkandena 4 och 5,

2011/12:Sf241 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 45–48 och

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 15.

Reservation 17 (S)

Reservation 18 (V)

11.

Offentligt biträde

 

Riksdagen avslår motion

2011/12:Sf241 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 55–57.

Reservation 19 (V)

Stockholm den 29 november 2011

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gunnar Axén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Axén (M), Tomas Eneroth (S), Lars-Arne Staxäng (M), Eva-Lena Jansson (S), Finn Bengtsson (M), Kurt Kvarnström (S), Ulf Nilsson (FP), Shadiye Heydari (S), Solveig Zander (C), Gunvor G Ericson (MP), Emma Henriksson (KD), Erik Almqvist (SD), Gunilla Nordgren (M), Annelie Karlsson (S), Eva Lohman (M), Christina Höj Larsen (V)1 och Tomas Nilsson (S).

1

Avstår från ställningstagande under punkt 1.

Redogörelse för ärendet

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 i fråga om utgiftsområde 8 Migration. I betänkandet behandlas motioner från den allmänna motionstiden 2011; dels sådana som rör anslagen, dels ett flertal som rör närliggande frågor.

De behandlade förslagen återfinns i bilaga 1.

I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2012 samt avvikande förslag i förhållande till detta från SD och V.

Utskottets förslag till anslagsfördelning finns i bilaga 3.

På förslag av finansutskottet i betänkande 2011/12:FiU1 har riksdagen den 23 november 2011 bifallit regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 8 Migration (rskr. 2011/12:32).

Utskottets överväganden

1:1 Migrationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.

Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om Migrationsverkets uppdrag m.m., utbildning och kompetens, tolkar och förvar.

Jämför reservationerna 1 (SD), 2 (S), 3 (S), 4 (V), 5 (S), 6 (V), 7 (S) och 8 (V) samt särskilt yttrande (V).

Propositionen

Anslaget används för Migrationsverkets kostnader för personal och lokaler, exklusive bostäder för asylsökande, samt övriga förvaltningskostnader. Anslaget används också för samtliga kostnader för handläggning och prövning av ärenden samt förvaltningskostnader förknippade med mottagandet av asylsökande, genomförandet av organiserad sysselsättning, förvarsverksamhet samt myndighetens uppgifter vid överprövning av utlänningsärenden i domstol.

Regeringen bedömer att antalet asylsökande blir fler än vad som prognostiserades i samband med budgetpropositionen 2011. Mot bakgrund av svårigheten att prognostisera antalet asylsökande och för att öka möjligheten för Migrationsverket att planera verksamheten mer långsiktigt, bör dimensioneringen av anslaget utgå från ett intervall av nya asylsökande, snarare än från en statisk nivå. Migrationsverket behöver under perioden 2012–2015 ha kapacitet att handlägga mellan 26 000 och 32 000 nya ansökningar årligen. Även antalet ansökningar om uppehållstillstånd av andra skäl bedöms öka.

Sammantaget ökas anslaget med 327 miljoner kronor 2012.

Regeringen föreslår att drygt 2 499 miljoner kronor anvisas under anslaget 1:1 Migrationsverket för 2012.

Motion som rör anslaget 2012

I kommittémotion 2011/12:Sf355 (SD) i denna del begärs att riksdagen till anslaget 1:1 anvisar 701 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar förväntas leda till färre asylansökningar. Förändringarna beräknas få full effekt på utgifterna först under andra budgetåret med en delvis effekt under 2012.

Motioner som inte rör anslaget 2012

Migrationsverkets uppdrag m.m.

I motion 2011/12:Sf330 (M) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om kortare handläggningstider för asylsökande. Handläggningstiden bör vara högst tre månader. I samma motion begärs ett tillkännagivande om undervisning i svenska (yrkande 4). Motionären menar att alla asylsökande måste erbjudas undervisning i svenska under hela vistelsetiden, även under tiden för ett eventuellt överklagande.

I motion 2011/12:Sf301 (S) begärs ett tillkännagivande om att ge Migrationsverket i uppdrag att i samverkan med berörda kommuner och ideella organisationer även ta ansvar för de asylsökandes sociala situation i avvaktan på beslut. Här avses socialt stöd i form av exempelvis stödpersoner, boendestöd etc. samt fritidsaktiviteter.

I kommittémotion 2011/12:Sf325 (V) begärs tillkännagivanden om att regeringen i målbeskrivningen av mottagandet av flyktingar bör ange att introduktionsinsatser ska påbörjas dag ett, innehålla en betydande del svenskundervisning och inte avbrytas förrän ärendet är avgjort i alla instanser (yrkande 2) samt om att tydliggöra kommunernas ansvar för att skapa fritidsverksamhet för asylsökande som bor på förläggningar och i eget boende (yrkande 3).

Utbildning och kompetens

I kommittémotion 2011/12:Sf311 (S) yrkande 9 begärs ett tillkännagivande om utbildning av personal inom Migrationsverket och domstolar vad gäller genus-, barn- och hbt-perspektiv i prövningsprocessen.

I motion 2011/12:Sf316 (S) yrkande 7 och motion 2011/12:Sf321 (S) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om möjligheterna att föreskriva att ett asylärende där förföljelse av hbt-personer åberopas ska utredas under medverkan av personal som har hbt-kompetens.

I kommittémotion 2011/12:Sf241 (V) begärs tillkännagivanden om att regeringen i kommande regleringsbrev till Migrationsverket bör ställa krav på att verket vidtar nödvändiga åtgärder för att integrera ett genusperspektiv (yrkande 22), att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att organisera kurser i opartiskt användande av Migrationsverkets landinformation (yrkande 37) samt om ett uppdrag till Domstolsverket att ge förslag om organisering av förstärkta utbildningsinsatser av Migrationsverkets personal, migrationsdomstolarnas nämndledamöter och offentliga biträden samt förslag om vem eller vilka som bör vara huvudmän för en sådan utbildning (yrkande 58).

I kommittémotion 2011/12:Sf273 (V) yrkande 4 begärs ett tillkännagivande om att handläggare på Migrationsverket ska få obligatorisk utbildning i genusmedveten asylprövning.

I motion 2011/12:Sf253 (KD) begärs ett tillkännagivande om att en utbildning i hbt-frågor bör initieras vid migrationsdomstolarna och vid Migrationsöverdomstolen.

Tolkar

I kommittémotion 2011/12:Sf311 (S) yrkande 8 begärs ett tillkännagivande om behovet av system för hantering av feltolkningar inom migrationspolitiken och eventuella påföljder vid sådana. Tolkars kompetens och system för prövning av tolkens agerande vid feltolkning och eventuella påföljder av det bör enligt motionen utredas. I samma motion begärs ett tillkännagivande om tillsyn av tolkförmedlingar (yrkande 14).

Förvar

I motion 2011/12:Sf232 (MP) yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om utvisningar och förvar med innebörden att användning av förvar bör minimeras och att kvaliteten på flyktingmottagandet i stället bör stärkas.

I kommittémotion 2011/12:Sf241 (V) begärs tillkännagivanden om att tillsätta en utredning med uppgift att se över utlänningslagens regler om förvarsgrunder (yrkande 52), att ge Migrationsverket i uppdrag att se till att sjukvårdspersonal finns på förvaren i större utsträckning (yrkande 53) samt om en sådan ändring i utlänningslagen att självmordsbenägna personer aldrig får placeras i kriminalvård (yrkande 54).

Utskottets ställningstagande

Anslaget

Sverige erbjuder skydd i större utsträckning än vad internationella överenskommelser kräver. Denna politik har ett starkt stöd i riksdagen. Sverige är ett land som har en tradition av öppenhet mot omvärlden. Målet är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar arbetskraftsinvandring, tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

Under 2010 beviljades drygt 9 100 personer uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov antingen som flyktingar, alternativt skyddsbehövande, eller som övriga skyddsbehövande. Härutöver överfördes 1 799 s.k. kvotflyktingar till Sverige. Enligt budgetpropositionen sökte drygt 31 800 personer asyl i Sverige under 2010 jämfört med 24 200 året innan, en ökning med drygt 30 %. Ökningen bestod i första hand av asylsökande från västra Balkan (främst Serbien men även Makedonien) som en konsekvens av att viseringsfrihet infördes i slutet av 2009 för medborgare i dessa länder. Viseringsfrihet innebär att dessa länders medborgare med biometriskt pass utfärdat i hemlandet kan stanna 90 dagar i Schengenområdet under en halvårsperiod utan att behöva visum.

Enligt Eurostat var Sverige det land inom EU som hade det tredje största antalet asylsökande under 2010. Räknat i antal asylsökande per miljon invånare hade Sverige näst flest ansökande inom området.

Migrationsverkets prognos till regeringen per den 28 oktober 2011 visar att antalet inskrivna i mottagningssystemet i slutet av 2011 kommer att vara ca 36 000 personer.

I utskottets yttrande över ramen för utgiftsområde 8 Migration (2011/12:SfU1y) avfärdade utskottet Sverigedemokraternas förslag till åtgärder för att kraftigt minska asyl- och anhöriginvandringen och avfärdade därför också förslaget om en kraftigt reducerad ram för utgiftsområdet. Förslaget skulle i praktiken omöjliggöra för Migrationsverket att bedriva sin verksamhet på ett rättssäkert sätt; Sverige skulle då tvingas bryta mot de internationella folkrättsliga åtaganden vi har såsom FN:s flyktingkonvention, FN:s tortyrkonvention och FN:s barnkonvention. Sverigedemokraternas förslag till anhöriginvandring är dessutom orimligt eftersom det i praktiken förhindrar att barn återförenas med sina föräldrar.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om anslagstilldelning för anslaget 1:1 och avstyrker motion 2011/12:Sf355 (SD) i denna del.

Migrationsverkets uppdrag m.m.

Utskottet ser positivt på Migrationsverkets förändrade arbetssätt med bl.a. kortade handläggningstider och en flexibel organisation för en kostnadseffektiv användning av statens resurser. De genomsnittliga handläggningstiderna inom Migrationsverket har under de senaste åren minskat från närmare nio månader 2008 till drygt fyra månader 2010. Handläggningstiderna påverkas bl.a. av sammansättningen bland de sökande och olika ärendekategorier men inte minst av effektiviteten i ärendehanteringen vid Migrationsverket. Regeringen avser att vidareutveckla styrningen av Migrationsverket och kommer särskilt att följa de projekt som myndigheten har initierat inom prognos- och analysverksamheten liksom inom asylområdet samt utvecklingsarbetet i övrigt. Utskottet avstyrker därför motion 2011/12:Sf330 (M) yrkande 2.

Utskottet anser att det också i fortsättningen är viktigt att handläggningstiderna i alla instanser inte i onödan fördröjer att de personer som beviljas uppehållstillstånd så snabbt som möjligt kan påbörja etableringsprocessen i Sverige, medan de personer som får ett slutligt avvisnings- eller utvisningsbeslut ska lämna landet. Migrationsverket ger informationen till asylsökande att alla vuxna i väntan på beslut om uppehållstillstånd ska delta i någon form av organiserad sysselsättning som ska vara till nytta för den sökande oavsett om han/hon får tillstånd att stanna eller inte. Sysselsättningen kan exempelvis handla om studier, skötsel av bostadsområdet eller praktik på ett företag. Alla har möjlighet att lära sig svenska. Därför avstyrker utskottet motion 2011/12:Sf325 (V) yrkande 2. Även motion 2011/12:Sf330 (M) yrkande 4 avstyrks.

Migrationsverket har i sitt remissyttrande till Justitiedepartementet över betänkandet Aktiv väntan – asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) efterlyst ett förtydligande av kommunernas ansvar för sociala insatser för asylsökande i syfte att säkerställa en likvärdig social service för asylsökande i olika delar av landet. Verket förutsatte att denna fråga tas om hand inom ramen för det reformarbetet. Utskottet anser därför inte att riksdagen behöver göra de tillkännagivanden som begärs i motionerna 2011/12:Sf301 (S) och 2011/12:Sf325 (V) yrkande 3.

Utbildning och kompetens

Varje asylsökandes skäl ska prövas individuellt. I den individuella prövningen ingår också att ta hänsyn till kön, dvs. att ha ett genusperspektiv samt att ta hänsyn till hbt-frågor. Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler är den person flykting som har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Utskottet noterar att två externa konsultföretag på uppdrag av Migrationsverket har granskat verkets asylprövning och landinformation ur ett hbt-perspektiv. Granskningen har skett inom ramen för Migrationsverkets hbt-projekt Beyond Borders som drivs med stöd från Europeiska flyktingfonden och där målsättningen är att minska risken att normer kring sexualitet och kön påverkar verkets bemötande och prövning. Granskningsrapporterna som publicerades 2010 ligger bl.a. till grund för en hbt-utbildning som projektet genomför på Migrationsverket. 

Mot bakgrund av det ovan anförda anser utskottet att motionerna 2011/12:Sf311 (S) yrkande 9, 2011/12:Sf316 (S) yrkande 7, 2011/12:Sf321 (S) yrkande 7, 2011/12:Sf241 (V) yrkande 22, 2011/12:Sf273 (V) yrkande 4 samt motion 2011/12:Sf253 (KD) i huvudsak är tillgodosedda.

Vad gäller kurser i opartiskt användande av Migrationsverkets landinformation tas denna fråga upp i en studie som genomförts gemensamt av Migrationsverket och UNHCR: Kvalitet i svensk asylprövning – En studie av Migrationsverkets utredning av och beslut om internationellt skydd, publicerad i september 2011. UNHCR anser i rapporten att det är utmärkt att så mycket landinformation finns tillgänglig från Lifos (Migrationsverkets databas för rätts- och landinformation) och att Rättschefens rättsliga ställningstaganden redogör för Migrationsverkets allmänna förhållningssätt till en viss fråga. Det är också bra att Migrationsverket publicerar sina egna rapporter med landinformation. Det är ändå bra att varje utredare får utbildning i hur man införskaffar och värderar landinformation i det fall de behöver mer specialiserad landinformation. Det finns specialiserade organisationer som utför denna typ av utbildningar. UNHCR rekommenderar även att Utlänningshandboken uppdateras med ett kapitel om hur man använder landinformation, inklusive citat och hur man värderar relevansen av landinformation som lämnats in av den sökande.

Utskottet konstaterar att Migrationsverket genom den aktuella rapporten väl känner till behovet av utbildning och information i frågan. Utskottet förutsätter att myndigheten arbetar vidare med att säkerställa ett opartiskt användande av landinformation i asylprövningen.

Utskottet ser därför ingen anledning att föreslå något tillkännagivande med anledning av motion 2011/12:Sf241 (V) yrkande 37 och inte heller vad gäller yrkande 58 i samma motion.

Tolkar

I Utvärderingsutredningens slutbetänkande Den nya migrationsprocessen (SOU 2009:56) ger utredningen förslag om att fler tolkar bör utbildas och att ett centralt register över tolkar bör inrättas för att säkra tillgången och kvaliteten på tolkar. Utredningen föreslår vidare att det vid upphandling av tolkförmedlingstjänster i högre utsträckning bör ställas krav på auktorisation eller godkänd utbildning samt att registrering och tillsyn av tolkförmedlingar bör införas.

Även Domstolsverkets rapport Kvaliteten på tolkning i domstolar m.m. (2010:4) beskriver bristen på tolkar och kvalitetsproblem i tolkningen.

Utskottet noterar att Statskontoret och Kammarkollegiet enligt regeringens och Miljöpartiets migrationsöverenskommelse getts i uppdrag att utreda och analysera bl.a. nationellt register och tillgång till auktoriserade tolkar.

Därmed avstyrks motion 2011/12:Sf311 (S) yrkandena 8 och 14.

Förvar

Det är utskottets mening att asylsystemet för att vara långsiktigt hållbart ska baseras på en rättssäker asylprocess som har ett tydligt slut. Fler avgjorda asylansökningsärenden har medfört fler återvändandebeslut. Beslut om förvar fattas exempelvis om det föreligger risk för att en person kommer att hålla sig undan och därigenom äventyrar att ett beslut om avvisning eller utvisning ska kunna genomföras.

Förvarsutredningen lämnade sitt slutbetänkande Förvar (SOU 2011:17) till regeringen i början av 2011. Utredningen föreslår att det införs en obligatorisk domstolsprövning av Migrationsverkets och en polismyndighets beslut om att ta en utlänning i förvar. Utredningen föreslår vidare att en större andel av de förvarstagna utlänningar som i dag placeras inom kriminalvården ska bli kvar i Migrationsverkets förvar. De utlänningar som placeras i kriminalvården ska som huvudregel inte kunna placeras i ett häkte eller en polisarrest. Placeringen ska i stället ske på en avdelning på en anstalt som inrättats särskilt för förvarstagna utlänningar. Utredningen föreslår också att det införs en utökad möjlighet att lägga ned en förundersökning som inletts mot en utlänning som är avvisad eller utvisad. Det kan bl.a. ske om den samlade brottsligheten inte skulle föranleda någon svårare påföljd än fängelse sex månader samtidigt som brottsofferperspektivet alltid ska beaktas. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottet anser att regeringens beredning av utredningens förslag bör avvaktas. Därför avstyrker utskottet motionerna 2011/12:Sf232 (MP) yrkande 5 samt 2011/12:Sf241 (V) yrkandena 52–54.

1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.

Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om ersättningar, boende, vård och skola samt om ensamkommande barn.

Jämför reservationerna 9 (V), 10 (S), 11 (SD), 12 (V), 13 (S), 14 (V), 15 (S) och 16 (V).

Propositionen

Anslaget finansierar stöd till asylsökande m.fl., exempelvis dagersättning, särskilda bidrag, boende och återetableringsstöd samt ersättningar till kommuner och landsting för exempelvis hälso- och sjukvård, skolgång och omsorg till asylsökande m.fl.

Kostnaderna under anslaget styrs främst av antalet asylsökande och de sökandes vistelsetider i Migrationsverkets mottagande. Vistelsetiderna påverkas bl.a. av handläggningstiderna hos berörda myndigheter och domstolar samt av tiden från det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft till utresa alternativt tiden till kommunmottagande efter beslut om uppehållstillstånd.

Även om handläggningstiderna hos Migrationsverket för prövning av asylärenden har förkortats med flera månader i genomsnitt, antas inte antalet inskrivna personer i mottagandet minska i den takt som antogs i beräkningarna inför budgetpropositionen 2011. Dels blev antalet asylsökande 2010 högre än förväntat, dels prognostiseras antalet asylsökande bli högre 2012 än vad som antogs i budgetpropositionen 2011.

En annan viktig orsak är att antalet personer med lagakraftvunna beslut om avvisning och utvisning ökar. För att underlätta återvändandet till hemlandet avser regeringen att förlänga möjligheten att söka återetableringsstöd med ett år.

Regeringen föreslår att knappt 3 978 miljoner kronor anvisas under anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader för 2012.

Motioner som rör anslaget 2012

I kommittémotion 2011/12:Sf355 (SD) i denna del begärs att riksdagen till anslaget 1:2 anvisar 1 430 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar förväntas leda till färre asylansökningar. Förändringarna beräknas få full effekt på utgifterna först under andra budgetåret med en delvis effekt under 2012.

I partimotion 2011/12:Sf326 (V) i denna del begärs att riksdagen till anslaget 1:2 anvisar 450 miljoner kronor mer än regeringen förslagit. En minskning av antalet förvarsplatser föreslås, vilket beräknas minska anslaget med 50 miljoner kronor. Motionärerna vill öka dagersättningen med 30 kr samt knyta ersättningen till konsumentprisindex, vilket beräknas öka utgifterna inom anslaget med 400 miljoner kronor. I motionen föreslås även att en boendeersättning införs med 500 kr för ensamstående och 1 000 kr för sammanboende, vilket beräknas belasta anslaget med 100 miljoner kronor.

I kommittémotion 2011/12:Sf325 (V) begärs att regeringen kommer med förslag om en höjning av dagersättningen enligt vad som har föreslagits i partimotionen (yrkande 4) samt att regeringen lägger fram förslag om återställande av bostadsersättningen (yrkande 5), även här i enlighet med förslaget i partimotionen ovan.

Motioner som inte rör anslaget 2012

Ersättningar

I kommittémotion 2011/12:So658 (MP) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att nyanlända barnfamiljers ekonomiska situation bör stärkas och att regeringen återkommer med förslag om hur detta ska ske.

I motion 2011/12:Sf232 (MP) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att utreda frågan om att införa ett boendebidrag för asylsökandes eget boende som motsvarar vad det kostar att bo på något av Migrationsverkets boenden.

I kommittémotion 2011/12:Sf325 (V) yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med förslag till hur regler för bostadsbidrag för asylsökande bör utformas.

Boende

I motion 2011/12:Sf330 (M) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om rätten till eget boende.

I kommittémotion 2011/12:Sf311 (S) yrkande 13 begärs ett tillkännagivande om att tillsätta en utredning för att titta på nya boendemöjligheter för nyanlända i syfte att uppnå ett värdigt mottagande och en bra väg in i samhället. Motionärerna menar att lagstiftningen om eget boende inte fungerar och att ett nytt system måste skapas.

I motion 2011/12:Sf206 (S) begärs ett tillkännagivande om att asylsökandes boendesituation i väntan på uppehålls- och arbetstillstånd bör ses över.

I motion 2011/12:Sf306 (S) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om behovet av att se över lagstiftningen om eget boende. Motionärerna menar att flyktingar bör få introduktion och boende där möjligheterna till arbete och integration är bäst och där det sker i samarbete med kommunen och lokala myndigheter.

I motion 2011/12:Sf323 (S) begärs ett tillkännagivande om behovet av att alla kommuner tar ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet.

I motion 2011/12:Sf346 (SD) begärs ett tillkännagivande om att se över lagstiftningen om eget boende (EBO). Motionären menar att kommuner med många flyktingar ska kunna undantas från lagen.

I kommittémotion 2011/12:Sf325 (V) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att komma till rätta med trångboddhet. Motionärerna menar att regeringen bör tydliggöra socialtjänstens ansvar för att även barn till asylsökande ska skyddas från exempelvis extrem trångboddhet.

I motion 2011/12:Sf219 (C) begärs ett tillkännagivande om förbättrat flyktingmottagande när det gäller bl.a. bättre anläggningsboenden.

Vård och skola

I motion 2011/12:Sf330 (M) begärs tillkännagivanden om att alla barn måste få möjlighet att delta i svenskundervisning (yrkande 5) och om att se över möjligheterna att begränsa polisens befogenheter att ingripa när s.k. gömda barn uppsöker vård och skola (yrkande 6).

I kommittémotion 2011/12:Sf311 (S) begärs tillkännagivanden om vård och skola på lika villkor för alla barn (yrkande 20) och om behovet av att utforma gemensamma riktlinjer för landstingen när det gäller vård till papperslösa (yrkande 21).

I motion 2011/12:Sf302 (S) begärs ett tillkännagivande om alla barns rätt till sjukvård, även om de är gömda eller papperslösa.

I motion 2011/12:Sf317 (S) begärs ett tillkännagivande om att se över möjligheten till en ändring av lagstiftningen så att alla barn kan få vård på lika villkor.

I kommittémotion 2011/12:Sf240 (V) begärs förslag om hur barn till papperslösa ska kunna gå i skolan på samma villkor som andra barn.

I kommittémotion 2011/12:Sf325 (V) begärs tillkännagivanden om möjligheten att införa skolplikt även för asylsökande barn (yrkande 8) och om att regeringen omgående bör skicka utredningen om rätt till vård på remiss (yrkande 9). I samma motion begärs att regeringen lägger fram förslag om full sjukvård och tandvård för asylsökande och papperslösa (yrkande 10) och att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram information om landstingens skyldigheter att tillhandahålla hälsoundersökningar för asylsökande m.fl. (yrkande 11).

I motion 2011/12:Sf254 (KD) begärs förslag om hur rätt till rimlig vård för gömda och papperslösa människor kan införas.

I motion 2011/12:Sf268 (KD) begärs förslag om hur en rätt till skolgång för gömda och papperslösa barn kan införas.

Ensamkommande barn

I kommittémotion 2011/12:Sf311 (S) yrkande 18 begärs ett tillkännagivande om behovet av att alla landets kommuner solidariskt tar ansvar för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.

I motion 2011/12:Sf216 (S) begärs ett tillkännagivande om att alla kommuner bör ta ansvar för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.

I motion 2011/12:Sf276 (S) begärs ett tillkännagivande om förändring av socialtjänstlagen när det gäller tillsyn och kontroll av hem för mottagande av ensamkommande flyktingbarn.

I motion 2011/12:Sf232 (MP) yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att kommuner inte ska kunna neka att ta emot ensamkommande barn.

I kommittémotion 2011/12:Sf325 (V) yrkande 17 begärs ett tillkännagivande om särskild lagstiftning som gör alla kommuner skyldiga att ha beredskap för att ta emot ensamkommande barn. I samma motion, yrkande 18, begärs ett tillkännagivande om att ett barn som blir myndigt innan ansökan om uppehållstillstånd slutgiltigt prövats inte bör flyttas från kommunalt ungdomsboende till ett anläggningsboende för vuxna eller till eget boende. I yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om handläggningen av ärenden som rör ensamkommande barn. Motionärerna menar exempelvis att beslut om dessa barn alltid bör fattas inom tre månader och att beslut om avvisning med omedelbar verkställighet aldrig bör fattas.

I motion 2011/12:Sf222 (KD) yrkande 1 begärs ett tillkännagivande om att samtliga kommuner ska vara skyldiga att ta emot ensamkommande barn och ungdomar.

Utskottets ställningstagande

Anslaget

Utskottet redogör under anslag 1:1 för skäl till att avfärda Sverigedemokraternas förslag till en kraftigt reducerad budget för anslagen under utgiftsområdet. Av samma skäl avvisar utskottet Sverigedemokraternas förslag om att minska utgifterna på anslaget 1:2.

Vad gäller Vänsterpartiets förslag om minskade utgifter för förvar hänvisar utskottet till pågående beredning inom Regeringskansliet av Förvarsutredningens slutbetänkande Förvar (SOU 2011:17) som har remissbehandlats.

När det gäller dagersättning har utlänning som saknar egna medel rätt till sådant bistånd för sin dagliga livsföring. Nivån på dagersättningen fastställs i kronor. Som framgår av Asylmottagningsutredningens betänkande Aktiv väntan – asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) fick reglerna för dagersättning sin nuvarande utformning 1994. Tidigare beräknades det dåvarande dagbidraget i procent av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Det fanns också en koppling mellan Socialstyrelsens rekommenderade norm för socialbidrag och nivån på dagbidraget för invandrare. Förändringen motiverades med att det kan vara rimligt att asylsökande under utredningstiden ges en lägre ekonomisk standard än dem som är stadigvarande bosatta i landet. Att asylsökande mer sällan är bundna av ekonomiska åtaganden på längre sikt och som regel inte har så stora ekonomiska förpliktelser, ansågs i propositionen tala för att socialbidrag inte borde vara utgångspunkten för att fastställa dagersättningen. I samband med dessa förändringar sänktes också dagbidraget till barnfamiljer. Inte heller Asylmottagningsutredningen anser att det bör finnas någon direkt koppling mellan denna ersättning och riksnormen för försörjningsstöd. Skälet är att ersättningarna inte avser att täcka exakt samma behov och att grundersättningen dessutom ska lämnas till personer med en osäker längd på vistelsen i Sverige och inte så stora ekonomiska förpliktelser.

Utredningen föreslår att ett nytt ersättningssystem införs som består av grundersättning, aktivitetsbonus och särskild ersättning samt att ersättningen för barn inte minskar beroende på antalet barn. Utskottet avvaktar regeringens beredning i fråga om de nämnda ersättningarna.

Bostadsersättning vid eget boende ges sedan den 1 mars 2005 i särskilda fall. I utskottets betänkande 2004/05:SfU7 anfördes en rad skäl till att avskaffa bostadsersättning för eget boende i övriga fall. Utskottet har i denna fråga inte ändrat ståndpunkt.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår utskottet inga ändringar av anslaget 1:2 i förhållande till regeringens förslag med anledning av motionerna 2011/12:Sf355 (SD) och 2011/12:Sf326 (V) i denna del samt 2011/12:Sf325 (V) yrkandena 4 och 5.

Ersättningar

Under utskottets ställningstagande för anslaget redogörs för bakgrunden till dagens ersättningssystem för asylsökande samt huvuddragen i de förslag Asylmottagningsutredningen lämnat i sitt betänkande.

Dagersättningen till asylsökande som saknar egna medel är i dag 71 kr för ensamstående och 61 kr för sammanboende, förutsatt att man ordnar sin egen mathållning. Ersättningen för barn är 35–50 kr per dag, beroende på ålder. Om asylsökande har fler än två barn lämnas hel ersättning för de två äldsta barnen och halv ersättning för övriga.

Asylmottagningsutredningen föreslår att asylsökande som saknar egna medel för sin försörjning ska få en grundersättning med 80 kr per dag för ensamstående, 70 kr per dag för sammanboende samt 50 kr per dag per barn oavsett antal. Därtill föreslås en aktivitetsbonus på 40 kr per dag för den som deltar i kommunalt anordnad sysselsättning utöver svenskundervisning.

Som framgår av utskottets ställningstagande vad gäller anslaget avvaktar utskottet regeringens beredning av utredningens förslag och avstyrker därför motionerna 2011/12:Sf232 (MP) yrkande 1, 2011/12:Sf325 (V) yrkande 6 samt 2011/12:So658 (MP) yrkande 6.

Boende

I Asylmottagningsutredningens betänkande behandlas vissa principiella frågor och motstående intressen vad gäller asylsökandes boende såsom frågan om tvång kontra frivillighet angående var och hur de ska få bo, behovet att avlasta vissa kommuner i storstadsregionerna kontra målet om sysselsättning och egen försörjning samt anläggningsboende kontra eget boende. Utredningen föreslår att den som avböjer ett erbjudande om ankomstboende och bor i eget boende inte ska ha rätt till grundersättning. Vidare ska den som avböjer ett erbjudande om ordnat boende och bor i eget boende ha rätt till halv grundersättning.

Vad gäller asylsökandes boende m.m. hänvisade utskottet i betänkande 2010/11:SfU2 till Regeringskansliets beredning av Asylmottagningsutredningens förslag i dessa frågor. Utskottet avvaktar den fortsatta beredningen och anser därför att något tillkännagivande från riksdagens sida inte är motiverat i nuläget.

Därmed avstyrker utskottet vad som anförts i motionerna 2011/12:Sf330 (M) yrkande 1, 2011/12:Sf311 (S) yrkande 13, 2011/12:Sf206 (S), 2011/12:Sf306 (S) yrkande 2, 2011/12:Sf323 (S), 2011/12:Sf346 (SD), 2011/12:Sf325 (V) yrkande 7 samt 2011/12:Sf219 (C).

Vård och skola

Vissa insatser inom mottagandet av asylsökande har kommuner och landsting ansvar för. Exempelvis ansvarar kommunerna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola för asylsökande barn samt vissa insatser enligt socialtjänstlagen.

Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Statlig ersättning lämnas till kommuner och landsting. Barn till asylsökande har samma rätt till sjukvård och tandvård som alla andra barn i Sverige. Detta gäller även för barn som håller sig undan verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Utlänningar som har fyllt 18 år ska erbjudas vård som inte kan anstå, mödrahälsovård, vård vid abort samt preventivmedelsrådgivning. Vidare ska landstinget, om det inte är uppenbart obehövligt, erbjuda utlänningar som omfattas av lagen en hälsoundersökning.

Regeringen tillsatte 2010 en utredning som fick i uppdrag att lämna förslag om hur den reglering som avser hälso- och sjukvård åt asylsökande och papperslösa personer kan göras mer ändamålsenlig än den är i dag. En viktig utgångspunkt för utredningen är att de samlade förslagen inte har en negativ inverkan på asylprocessen inklusive asylmottagandet eller att tillgången till sjukvård bidrar till att fler personer uppehåller sig och arbetar här utan nödvändiga tillstånd för att vistas i landet. Utredningen presenterade sitt betänkande Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet (SOU 2011:48) i maj 2011. Förslagen avseende sjukvård innebär bl.a. att asylsökande och papperslösa personer oavsett ålder ska erbjudas subventionerad hälso- och sjukvård av det landsting inom vars område de bor eller vistas. Vården ska erbjudas i samma omfattning och på samma villkor som den som erbjuds bosatta personer.

Utredningens förslag har inte remissbehandlats, men utskottet noterar att ambitionen i regeringens och Miljöpartiets migrationsöverenskommelse är att rätten till subventionerad hälso- och sjukvård ska utvidgas för vissa grupper som i dag saknar tillgång till densamma. Utskottet avvaktar därför regeringens beredning av frågan.

Asylsökande barn och ungdomar har inte skolplikt, men de har tillgång till utbildning på i princip samma villkor som barn som är bosatta här i Sverige. Ett barn har rätt att studera alla ämnen och få studiehandledning på sitt eget språk. Barn ska inte behöva vänta tills de lärt dig svenska för att fortsätta utveckla sina kunskaper. Det är kommunen barnen bor i som ska se till att de får börja skolan. Undervisningen ska bedrivas med hänsyn till den enskilda elevens behov och förutsättningar, vilket innebär att barnen kan undervisas i särskilda förberedelseklasser.

Utredningen om rätt till skolgång m.m. för barn som vistas i landet utan tillstånd har haft i uppdrag att komplettera förslagen i betänkandet Skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas (SOU 2007:34). Utskottet noterar att regeringen och Miljöpartiet med utgångspunkt i de förslag som lämnats av utredningen i betänkandet Skolgång för alla barn (SOU 2010:5) avser att utöka rätten till skolgång för barn som vistas i landet utan tillstånd. I direktiven för utredningen anges också att målgruppen barn ska utökas jämfört med målgruppen i den förra utredningen.

Utredningens förslag är att alla barn som vistas i landet ska ha rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Detta gäller även för barn och ungdomar som saknar tillstånd för sin vistelse här, oavsett av vilken anledning tillstånd saknas. Undantag från denna huvudregel får dock anses vara motiverat för barn och ungdomar vars vistelsetid i landet (med eller utan tillstånd) kan förväntas bli helt tillfällig, eftersom det för dessa personer inte kan antas föreligga ett behov av att få sin utbildning m.m. tillgodosedd här.

Genom att rätten till skolgång för den berörda målgruppen författningsregleras får såväl barnen och deras föräldrar som personal och beslutsfattare klara och tydliga regler att förhålla sig till. Detta medför ökad rättssäkerhet för den enskilda individen och att skollagens mål – allas rätt till lika tillgång till utbildning samt rätt till en likvärdig utbildning – kan uppnås. Utredningen menar att en sådan reglering leder till att den svenska lagstiftningen på ett bättre sätt överensstämmer med bestämmelserna i barnkonventionen och de intentioner som ligger till grund för den. Även frågan om polisingripande i skolor och vårdinrättningar har behandlats i utredningen och frågan har även mer utförligt beskrivits i betänkande 2010/11:SfU2. Utredningens betänkande har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet anser att resultatet av detta arbete bör avvaktas.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna 2011/12:Sf330 (M) yrkandena 5 och 6, 2011/12:Sf311 (S) yrkandena 20 och 21, 2011/12:Sf302 (S), 2011/12:Sf317 (S), 2011/12:Sf240 (V), 2011/12:Sf325 (V) yrkandena 8–11, 2011/12:Sf254 (KD) samt 2011/12:Sf268 (KD).

Ensamkommande barn

Sedan 2006 ansvarar kommunerna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn, vilket bl.a. innebär att kommunerna ska ombesörja deras boende och omvårdnad. Migrationsverket ska ingå överenskommelser med kommunerna om mottagande av barnen. Det har kommit fler ensamkommande barn till Sverige än vad som beräknades inför reformens genomförande. Enligt budgetpropositionen gjorde man i samband med reformen bedömningen att ca 400 ensamkommande barn skulle söka asyl årligen. Förra året uppgick denna grupp sökande till närmare 2 400.

Regeringen tillkallade under vintern 2009 en särskild koordinator för ensamkommande barn i syfte att snabbt öka antalet platser i kommunerna. Som ett resultat av koordinatorns insatser kunde Migrationsverket ingå överenskommelser om drygt 600 platser för asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn med uppehållstillstånd.

Det råder dock fortsatt brist på platser i kommunerna. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2011 att den avsåg att följa upp genomförandet av 2006 års reform om ökat kommunalt ansvar för mottagandet av ensamkommande barn.

Den 1 januari 2010 övertog Socialstyrelsen ansvaret för den operativa tillsynen över socialtjänsten och tillståndsprövningen från länsstyrelserna. Det innebär bl.a. att Socialstyrelsen prövar frågor om tillstånd för enskilt drivna hem för vård eller boende för ensamkommande barn samt utövar tillsyn över dem.

En översyn av mottagandet av asylsökande ensamkommande barn samt en översyn av ersättningssystemet för mottagande av ensamkommande barn har initierats. Enligt utredningen Asylsökande ensamkommande barn (SOU 2011:64 s. 85) har Socialstyrelsen aviserat att en översyn ska göras av de föreskrifter som reglerar hem för vård och boende. Översynen av den statliga ersättningen till kommuner för mottagande av ensamkommande barn presenterades i Ds 2011:34.

Vidare har länsstyrelserna fr.o.m. 2011 getts i uppdrag att under ledning av Migrationsverket verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot asylsökande ensamkommande barn och ensamkommande barn som har beviljats uppehållstillstånd.

Utskottet konstaterar att regeringen genomfört ett antal åtgärder för att förbättra mottagandet av ensamkommande barn. Utskottet ser även positivt på att ansvariga myndigheter fortsätter att se över viktiga frågor för att säkerställa goda förhållanden för dessa barn.

När det gäller 18-årsgränsen delade utskottet i betänkande 2005/06:SfU12 regeringens uppfattning att den som blivit myndig ska behandlas på samma sätt som andra myndiga personer och ansåg inte att det är befogat att skapa särskilda regler för den som tidigare haft ställning som ett ensamkommande barn, men som sedermera blivit myndigt. Utskottet var medvetet om att konsekvensen kan bli att syskon måste skiljas åt när ett av dem uppnått myndighetsåldern. Det är naturligtvis olyckligt, och utskottet förutsatte att kommunen i den situationen på sätt som föreskrivs i 1 kap. 2 § socialtjänstlagen kommer att beakta vad hänsynen till det omyndiga syskonets bästa kräver.

Mot bakgrund av det anförda kan utskottet för närvarande inte se något skäl för riksdagen att göra något uttalande om mottagandet av ensamkommande barn och avstyrker därför motionerna 2011/12:Sf311 (S) yrkande 18, 2011/12:Sf216 (S), 2011/12:Sf276 (S), 2011/12:Sf232 (MP) yrkande 2, 2011/12:Sf325 (V) yrkandena 17–19 samt 2011/12:Sf222 (KD) yrkande 1.

1:3 Migrationspolitiska åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.

Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om vidarebosatta m.m.

Jämför reservationerna 17 (S) och 18 (V).

Propositionen

Anslaget används för att finansiera organiserad överföring av flyktingar m.fl. och ersättning till de kommuner som tar emot dessa personer samt bidrag till vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Under anslaget finansieras även bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land och bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige. Därutöver bekostas statsbidrag till Svenska Röda Korsets efterforskningsverksamhet av anslaget, liksom internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m. samt vissa studier och analyser inom det migrationspolitiska området.

Av propositionen framgår att regeringen verkar för en gemensam asylpolitik inom EU. Den övergripande målsättningen är att asylpolitiken inom EU ska vara human, rättssäker och effektiv. En grundläggande del i arbetet är att ytterligare harmonisera EU:s asylpolitik och att medlemsstaterna ska dela på ansvaret att erbjuda skydd. Ett framtida gemensamt asylsystem måste vara grundat på en gemensam lagstiftning med ett mer likvärdigt skydd inom EU. Enskilda medlemsstater ska dock inte förhindras att ha en i förhållande till den enskilde mer generös inställning än vad EU som helhet har. Arbetet med det gemensamma europeiska asylsystemet är mycket viktigt och kommer att intensifieras ytterligare under det kommande året. Sverige ska även bidra till utvecklingen av stöd till flyktingmottagande i regioner utanför EU.

Regeringen föreslår att riksdagen för 2012 till anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder anvisar knappt 416 miljoner kronor.

Motion som rör anslaget 2012

I kommittémotion 2011/12:Sf355 (SD) i denna del begärs att riksdagen anvisar knappt 416 miljoner kronor mindre än regeringen. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar förväntas leda till färre asylansökningar. Förändringarna beräknas få full effekt på utgifterna först under andra budgetåret med en delvis effekt under 2012.

Motioner som inte rör anslaget 2012

Vidarebosatta m.m.

I kommittémotion 2011/12:Sf311 (S) yrkande 15 begärs ett tillkännagivande om ett kraftfullt svenskt agerande på hög nivå inom EU för ett solidariskt mottagande av vidarebosatta.

I kommittémotion 2011/12:Sf241 (V) yrkande 45 begärs ett tillkännagivande om att FN:s flyktingkommissariats samtliga sju kriterier bör tillämpas vid uttagning på flyktingkvoten. Motionärerna menar att Sverige endast tar ut flyktingar i den första av de sju vidarebosättningskategorierna. I samma motion begärs tillkännagivanden om en återgång till tidigare praxis vad gäller krav på att lämna in ansökan om familjeåterförening till svensk beskickning (yrkande 46), att ta nödvändiga mänskliga hänsyn vid uttagning av familjemedlemmar som fyllt 18 år på flyktingkvoten (yrkande 47) samt om att regeringen bör ta initiativ till treåriga planeringsperioder för uttagningar på flyktingkvoten, så att outnyttjade platser kan överföras till nästkommande år (yrkande 48).

I motion 2011/12:Sf237 (KD) begärs tillkännagivanden om att Sverige ska verka för att alla EU-länder tar emot kvotflyktingar och att EU-länderna sammantaget tar emot fler kvotflyktingar än i dag (yrkande 4) och om att Sverige ska verka för att den europeiska flyktingfonden görs permanent och att fonden får större resurser (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Anslaget

Sverige fortsätter att vara ett av de länder i Europa som ger flest människor skydd undan förföljelse. Sverige tar också ett stort ansvar för att i samarbete med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) ge skydd, genom vidarebosättning, till personer som befinner sig på flykt utanför sitt hemland och som inte har tillgång till varaktigt skydd. Regeringen verkar för att fler EU-medlemsstater, i likhet med Sverige, ska erbjuda vidarebosättning. Målet är att ett europeiskt vidarebosättningssystem ska utgöra en del av det framtida gemensamma asylsystemet.

Utskottet konstaterar att förslaget i motion 2011/12:Sf355 (SD) innebär att alla medel för anslaget 1:3 tas bort från budgeten 2012.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning för anslaget 1:3 och avstyrker motionen i denna del.

Vidarebosatta m.m.

Enligt 5 kap. 2 § utlänningslagen ska uppehållstillstånd beviljas en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning). De utlänningar som beviljas uppehållstillstånd med stöd av denna bestämmelse brukar benämnas kvotflyktingar. Inriktningen på uttagningarna liksom det faktiska antalet kvotplatser bestäms av regeringen.

Migrationsverket ska på uppdrag av regeringen vidta åtgärder för att genom vidarebosättning i Sverige erbjuda skydd för flyktingar och andra skyddsbehövande. Migrationsverket beviljar uppehållstillstånd till utlänningar för vidarebosättning antingen efter delegationsresa eller dossieruttagning efter framställan från UNHCR. Sverige kan enbart tillåta vidarebosättning av personer som efter en utredning kan klassas som flyktingar, skyddsbehövande i övrigt eller alternativt skyddsbehövande enligt utlänningslagen 4 kap. 1–2 §§. Däremot tar Sverige emot personer från samtliga vidarebosättningskategorier UNHCR har definierat, förutsatt att det föreligger ett skyddsbehov enligt utlänningslagen.

Under 2010 gjorde Migrationsverket delegationsresor till Kenya, Sudan och Syrien. Migrationsverket organiserar resorna till Sverige för de personer som tas emot för vidarebosättning. Regeringen anvisade i regleringsbrevet för 2010 medel för överföring och mottagande av 1 900 personer. Under 2010 överfördes 1 799 personer.

Av regeringens skrivelse 2010/11:29 framgår det att det numera finns elva medlemsstater inom EU som förutom Sverige regelbundet erbjuder vidarebosättning. Sverige verkar för att fler länder ska bli permanenta vidarebosättningsländer och har också varit drivande för att inrätta ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU.

I september 2009 lade kommissionen fram ett förslag om att inrätta ett gemensamt vidarebosättningsprogram för EU (KOM(2009) 447) samt ett förslag till finansieringsmekanism för detta genom förändringar i Europeiska flyktingfonden (KOM(2009) 456). Förslaget förhandlades inom rådet under det svenska EU-ordförandeskapet, vilket utmynnade i en i huvudsak överenskommen text mellan medlemsstaterna.

Det finns dock fortfarande en utestående fråga mellan rådet och Europaparlamentet avseende beslutsförfarandet för de gemensamma årliga prioriteringarna (se Justitiedepartementets rådspromemoria 2011-09-12). Europaparlamentet vill ha ett annat beslutsförfarande än rådet och kommissionen för att fastställa de gemensamma årliga prioriteringarna för vidarebosättningsprogrammet. Parlamentet vill ha ett förfarande som ger parlamentet och rådet större inflytande än vad som har föreslagits. Det skulle dock ge en längre beslutsprocess och därmed försvåra det praktiska användandet av programmet. Det ungerska ordförandeskapet presenterade ett nytt kompromissförslag i maj 2011. Därefter har inga förhandlingar ägt rum.

Med hänsyn till det arbete som redan pågår inom EU och Sveriges pådrivande roll med att inrätta ett vidarebosättningsprogram saknas det skäl för riksdagen att göra ett uttalande i frågan.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna 2011/12:Sf311 (S) yrkande 15, 2011/12:Sf241 (V) yrkandena 45 och 47 samt 2011/12:Sf237 (KD) yrkandena 4 och 5. Utskottet avstyrker även motionen 2011/12:Sf241 (V) yrkandena 46 och 48.

1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget

Anslaget används för migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningskostnader för överprövning av utlännings- och medborgarskapsärenden. Från anslaget finansieras även Högsta förvaltningsdomstolens handläggning av resningsansökningar i utlännings- och medborgarskapsärenden. För att korta vistelsetiderna inom Migrationsverkets mottagandeprocess uttrycker regeringen i propositionen att det är viktigt att korta handläggningstiderna inte bara i första instans utan även i samtliga involverade myndigheter och domstolar.

Regeringens mål i migrationsdomstolarnas regleringsbrev för 2010 var att medianåldern för avgjorda migrationsmål inte borde överstiga fyra månader. För Migrationsöverdomstolen var motsvarande mål två månader. En av de tre migrationsdomstolarna uppnådde målet 2010. Även Migrationsöverdomstolen uppnådde sitt mål.

Jämfört med budgetpropositionen för 2011 bedöms migrationsdomstolarna behöva avgöra fler asylmål än vad anslaget är dimensionerat för under perioden. Anslaget beräknas därför öka med 30 miljoner kronor 2013. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar knappt 505 miljoner kronor under anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden för 2012.

Motion med anslagseffekt 2012

I kommittémotion 2011/12:Sf355 (SD) i denna del begärs att riksdagen anvisar 187 miljoner kronor mindre än regeringen till anslaget 1:4 för 2012. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar förväntas leda till färre asylansökningar. Förändringarna beräknas få full effekt på utgifterna först under andra budgetåret med en delvis effekt under 2012.

Utskottets ställningstagande

Anslaget

Utskottet konstaterar att regeringen arbetar med att minska väntetiderna för överprövning av migrationsärenden, vilket är positivt för såväl individen som utgifterna för migrationsprocessen, samt att fler asylmål kommer att behöva avgöras än vad som tidigare beräknats.

Utskottet noterar att regeringen och Miljöpartiet i migrationsöverenskommelsen kommit överens om att en fjärde migrationsdomstol bör inrättas i syfte att korta handläggningstiderna och stärka rättssäkerheten. Den 14 april 2011 beslutade regeringen om att ge Domstolsverket i uppdrag att lämna förslag om inrättande och geografisk placering av den fjärde migrationsdomstolen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning för anslaget 1:4 och avstyrker motion 2011/12:Sf355 (SD) i denna del.

1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget finansierar migrationsdomstolarnas, Migrationsöverdomstolens och Högsta förvaltningsdomstolens kostnader för nämndemän, sakkunniga som anlitas i utlänningsmål samt de klagandes resor till förhandlingar i sådana mål. Vidare finansieras exempelvis offentligt biträde och tolkar i utlänningsärenden.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar knappt 159 miljoner kronor under anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden för 2012.

Motion med anslagseffekt 2012

I kommittémotion 2011/12:Sf355 (SD) i denna del begärs att riksdagen för 2012 anvisar 54 miljoner kronor mindre än regeringen till anslaget 1:5. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar förväntas leda till färre asylansökningar. Förändringarna beräknas få full effekt på utgifterna först under andra budgetåret med en delvis effekt under 2012.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att de utgifter anslaget finansierar avser vitala delar för att säkerställa en rättssäker hantering av migrationsprocessen.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till medelsanvisning för anslaget 1:5 för 2012. Därmed avstyrks motion 2011/12:Sf355 (SD) i denna del.

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.

Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om offentligt biträde.

Jämför reservation 19 (V).

Propositionen

Anslaget används för kostnader för offentligt biträde och tolk i utlänningsärenden i den del av processen som handläggs av Migrationsverket och Regeringskansliet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar drygt 210 miljoner kronor under anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2012.

Motioner med anslagseffekt 2012

I kommittémotion 2011/12:Sf355 (SD) i denna del begärs att riksdagen för 2012 anvisar 72 miljoner kronor mindre än regeringen föreslagit till anslaget 1:6. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar förväntas leda till färre asylansökningar. Förändringarna beräknas få full effekt på utgifterna först under andra budgetåret med en delvis effekt under 2012.

I partimotion 2011/12:Sf326 (V) i denna del begärs att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor mer än regeringen till anslaget 1:6 för 2012. Förslaget motiveras utifrån att anslaget för offentliga biträden enligt motionärerna behöver säkerställas på en tillräckligt hög nivå för att svara upp mot kraven på rättssäkerhet inom asylprocessen.

Motion utan anslagseffekt 2012

Offentligt biträde

I kommittémotion 2011/12:Sf241 (V) begärs tillkännagivanden om en sådan ändring i utlänningslagen att det blir möjligt att förordna offentligt biträde i ärenden som handläggs enligt Dublinförordningen (yrkande 55), om en sådan ändring i utlänningslagen att det vid förekomsten av särskilda skäl blir möjligt att förordna offentligt biträde i ärenden där ansökan om uppehållstillstånd görs via en svensk ambassad (yrkande 56) samt om att Rättshjälpsmyndigheten, alternativt förvaltningsrätten, bör förordna offentliga biträden i utlänningsärenden (yrkande 57).

Utskottets ställningstagande

Utvärderingsutredningen har i ett delbetänkande – Sekretess och offentliga biträden i utlänningsärenden (SOU 2008:65) – gjort bedömningen att det finns både för- och nackdelar med att det är Migrationsverket som utser offentliga biträden. Nackdelen är framför allt att verket blir sökandens motpart i domstolen vid ett överklagande. Om beslutanderätten överförs från Migrationsverket till domstolarna eller någon annan myndighet än Migrationsverket måste man dock räkna med att handläggningen av ärendena fördröjs med åtminstone ett par arbetsdagar per ärende. Det skulle framför allt innebära en olägenhet för de asylsökande men också en kostnadsökning. Att föra över beslutanderätten till någon annan myndighet eller till domstolarna bör därför enligt utredningen göras endast om det visar sig att Migrationsverkets handläggning inte kan förbättras i tillräcklig omfattning.

Migrationsverket har sedan 2008 arbetat med frågan om offentliga biträden i utlänningsärenden med målet att bl.a. effektivisera användningen av offentliga biträden i asylprocessen för att på så sätt främja rättssäkerheten för de asylsökande. Bland annat har verket tydliggjort vilka kompetenskrav som verket ställer på de personer som förordnas som offentligt biträde, och rutiner har utarbetats för att inte förordna personer som verket bedömer som olämpliga.

Sedan 2009 ansvarar en central organisation inom Migrationsverket för verkets arbete med offentliga biträden. Organisationen ska bevaka och följa upp praxis och vara ett stöd till verksamheten i frågor som rör offentliga biträden. Exempelvis följer organisationen upp klagomål på offentliga biträden och utvecklar verkets handläggningsprocess avseende offentliga biträden.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning för anslaget 1:6 för 2012 och avstyrker motionerna 2011/12:Sf355 (SD) och 2011/12:Sf326 (V) i denna del. Utskottet avstyrker även motion 2011/12:Sf241 (V) yrkandena 55–57.

1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget används för resor ut ur landet och andra åtgärder för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av Migrationsverket, polisen eller regeringen. Även kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan finansieras från anslaget.

Migrationsverket har fortsatt samarbetet med andra berörda myndigheter för att effektivisera verksamheten med återvändande. Av dem med avvisningsbeslut som återvände 2010, gjorde 27 % det inom lagstadgad tid, dvs. två veckor. När det gäller personer med utvisningsbeslut återvände 54 % inom lagstadgad tid, dvs. inom fyra veckor. Motsvarande andelar från föregående år var 18 respektive 50 %.

Jämfört med bedömningen inför budgetpropositionen för 2011 antas fler personer återvända 2012–2015. Anslaget bör därför ökas med 27 miljoner kronor 2012.

Regeringen föreslår att drygt 294 miljoner kronor anvisas under anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2012.

Motioner som rör anslaget 2012

I kommittémotion 2011/12:Sf355 (SD) i denna del begärs att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor mer än regeringen till anslaget 1:7 för 2012.

I partimotion 2011/12:Sf326 (V) i denna del begärs att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor mindre än regeringen till anslaget 1:7 för 2012. Motionärerna menar att behovet av bevakade utresor för avvisade och utvisade minskat något sedan den nya instans- och processordningen genomfördes i asylprocessen. Vidare anses det inte motiverat att anslå medel för att genomföra avvisningar av personer där det krävs ambulans och medföljande medicinsk personal.

Utskottets ställningstagande

Som utskottet redan har framhållit i ställningstagandena under anslaget 1:1 är det av stor vikt att asylsystemet för att vara långsiktigt hållbart baseras på en rättssäker asylprocess med ett tydligt slut.

Av 12 kap. 15 § utlänningslagen följer att en utlänning som avvisas ska lämna landet inom två veckor efter att avvisningsbeslutet har vunnit laga kraft; och en utlänning som utvisas ska lämna landet inom fyra veckor efter att utvisningsbeslutet har vunnit laga kraft. Återvändandet ska i första hand ske frivilligt med stöd av Migrationsverket. I de fall skyldigheten att återvända inte respekteras, är det polisen som ska se till att avvisnings- eller utvisningsbeslutet genomförs. Återsändandet ska alltid genomföras under humana och värdiga former.

Utskottet ser positivt på att regeringen i syfte att effektivisera arbetet med återvändandet gett Migrationsverket, Kriminalvården (avseende transporttjänsten) och Rikspolisstyrelsen i uppdrag att se över återvändandearbetet och vidta de åtgärder som krävs för att öka andelen verkställda avvisnings- och utvisningsbeslut. Myndigheterna har till följd av uppdraget startat projektet Reva (Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete). Projektet har resulterat i en processkartläggning med förbättringsförslag i syfte att effektivisera återvändandearbetet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning för anslaget 1:7 och avstyrker motionerna 2011/12:Sf355 (SD) och 2011/12:Sf326 (V) i denna del.

1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning.

Propositionen

Anslaget används för utbetalningar för projekt som beviljas medel inom ramen för Europeiska flyktingfonden samt Europeiska återvändandefonden motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Under anslaget finansieras även kvarvarande utbetalningar från flyktingfonden II.

Sverige har från EU-budgeten för 2012 preliminärt tilldelats ca 21 miljoner euro för flyktingfonden och återvändandefonden inom det finansiella ramprogrammet för solidaritet och förvaltning av migrationsströmmar för perioden 2008–2013. Syftet med ramprogrammet är att stödja principen om solidaritet vid hanteringen av migrationsströmmar. Ramprogrammet ska säkerställa en rättvis ekonomisk ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna vid införandet av en integrerad förvaltning av unionens yttre gränser respektive genomförandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik. Områden som kan ges stöd är mottagande av asylsökande, vidarebosättning, återvändande och integration. Verksamheten inom Europeiska flyktingfonden samt Europeiska återvändandefonden omfattar till viss del fleråriga projekt. Åtaganden under anslaget kan således medföra utgifter för kommande budgetår.

Av dessa skäl föreslås att regeringen bemyndigas att under 2012 för ramanslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 250 miljoner kronor 2013, 100 miljoner kronor 2014 samt 95 miljoner kronor 2015.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att knappt 157 miljoner kronor anvisas under anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2012.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag dels till medelsanvisning för anslaget 1:8, dels till bemyndigande för regeringen att under 2012 besluta om nämnda bidrag.

1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed förslag om annan medelsanvisning.

Propositionen

Ramöverenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet den 3 mars 2011 föranleder ett nytt anslag inom utgiftsområdet och omfattar fyra områden: att värna asylrätten, att underlätta arbetskraftsinvandring och rörlighet över gränserna, att tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter samt att fördjupa det europeiska och internationella samarbetet. Anslaget kommer under 2012 bl.a. att användas till åtgärder för att lösa problematiken med krav på fastställd identitet och godkänt pass i familjeåterföreningsfall.

Regeringen föreslår att medel för överenskommelsen avsätts i budgetpropositionen för 2012 med en halvårseffekt om 850 miljoner kronor 2012. Helårseffekten fr.o.m. 2013 uppgår till 1 700 miljoner kronor per år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 850 miljoner kronor anvisas under anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik för 2012.

Motion som rör anslaget 2012

I kommittémotion 2011/12:Sf355 (SD) i denna del begärs att riksdagen anvisar 850 miljoner kronor mindre än regeringen till anslaget 1:9. Som motivering anför motionärerna att den politik de förespråkar förväntas leda till färre asylansökningar. Förändringarna beräknas få full effekt på utgifterna först under andra budgetåret med en delvis effekt under 2012.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på att förutsättningarna för en långsiktig och stabil politik inom migrationsområdet säkerställs genom den aktuella överenskommelsen och att viktiga ansvarsområden härigenom utvecklas och problemområden kan avhjälpas.

Utskottet noterar att förslaget i Sverigedemokraternas motion innebär att inga medel anslås för anslaget.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag om medelsanvisning för anslaget 1:9 och avstyrker motion 2011/12:Sf355 (SD) i denna del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Anslag under utgiftsområde 8 Migration, punkt 1 (SD)

 

av Erik Almqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

 

a)

Bemyndigande

 

=Utskottet.

 

b)

Anslag

 

Riksdagen anvisar för 2012 anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt reservanternas förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf355 av Erik Almqvist m.fl. (SD),

bifaller delvis proposition 2011/12:1 utgiftsområde 8 punkt 2 och avslår motionerna

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 4 och 5 samt

2011/12:Sf326 av Lars Ohly m.fl. (V).

Ställningstagande

Sverigedemokraternas kalkyl över invandringens kostnader visar tydligt hur massinvandringen varje år tar betydande offentliga medel i anspråk. Med den föreslagna politiken hade dessa medel i stället kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. Massinvandringen utgör på så sätt ett direkt hot mot den svenska välfärden och vår samhällsuppbyggnad och därför föreslås regelförändringar som kraftigt begränsar asyl- och anhöriginvandringen och de samhällskostnader som denna invandring medför.

Sverige var 2010 det fjärde största mottagarlandet av asylsökande i världen, i absoluta tal. Asyl bör endast beviljas asylsökande av två kategorier, nämligen dem som uppfyller kriterierna i FN:s flyktingkonvention (Genèvekonventionen) och ett mindre antal kvotflyktingar som erbjuds asyl enligt avtal med UNHCR. Alla uppehållstillstånd som beviljas nytillkomna utlänningar ska vara tillfälliga.

Även när det gäller anhöriginvandringen har Sverige vid en internationell jämförelse mycket generösa regler. Äkta makar och därmed jämställda personer bör få uppehållstillstånd endast om bägge parter är över 24 år och äktenskapet inte har ingåtts under tvång och den härboende personen påtar sig fullt försörjningsansvar för den anhörige under en femårsperiod.

Dessa och andra regelskärpningar som redovisas i motion 2011/12:Fi242 beräknas minska asyl- och anhöriginvandringen med ca 90 %. De föreslagna förändringarna väntas ge full effekt på utgifterna under budgetåret 2013.

Alliansen har tillsammans med Miljöpartiet ingått en ramöverenskommelse för migrationspolitiken som sträcker sig under lång tid framöver, av statsministern beskriven som ”historisk”. Även om uppgörelsen i dagsläget är mycket oklar pekar den ändå ut en tydlig riktning för invandringspolitiken. Det är uppenbart att en generell önskan finns om mer invandring till Sverige. Tydligast har uppgörelsen varit i synen på människor som vistas i Sverige illegalt. Människor som fått avslag på sina asylansökningar men vägrat att följa dessa beslut ska enligt överenskommelsen få tillgång till offentligt finansierad vård, skola och möjligen även i någon form till arbetsmarknaden.

Vad gäller anslagen inom utgiftsområde 8 Migration föreslår jag, i enlighet med motion 2011/12:Sf355 och jämfört med regeringens förslag, att anslaget 1:1 Migrationsverket minskas med 701 miljoner kronor, att anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader minskas med 1 430 miljoner kronor, att anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder minskas med knappt 416 miljoner kronor, att anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden minskas med 187 miljoner kronor, att anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden minskas med 54 miljoner kronor, att anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden minskas med 72 miljoner kronor, att anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade ökas med 100 miljoner kronor samt att anslaget 1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik minskas med 850 miljoner kronor.

2.

Anslag under utgiftsområde 8 Migration, punkt 1 – motiveringen (S)

 

av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Annelie Karlsson (S) och Tomas Nilsson (S).

Ställningstagande

När det gäller anslaget 1:9 ser vi positivt på att anslaget ska användas för att värna asylrätten, att underlätta arbetskraftsinvandring och rörlighet över gränserna, att tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter samt att fördjupa det europeiska och internationella samarbetet. Vi förutsätter dock att medel inom anslaget kommer att användas tidigt under 2012 för att lösa problematiken med bl.a. krav på fastställd identitet och godkänt pass i familjeåterföreningsfall. Vårt ställningstagande innebär samtidigt att vi avstyrker motion 2011/12:Sf355 (SD).

3.

Migrationsverkets uppdrag m.m., punkt 2 (S)

 

av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Annelie Karlsson (S) och Tomas Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf301 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S),

bifaller delvis motion

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 3 och

avslår motionerna

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 2 och

2011/12:Sf330 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Många av landets kommuner vill ta och tar också ett stort ansvar för asylsökande, även om det är Migrationsverket som ansvarar för mottagande och placeringar. Under den tid asylsökandena väntar, och i den pressade sociala situation de befinner sig i, behöver Migrationsverket ta ett större ansvar för sökandes sociala situation på fritiden. Det är ett arbete som mycket väl kan samordnas och organiseras i samverkan med berörda kommuner och ideella organisationer.

4.

Migrationsverkets uppdrag m.m., punkt 2 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

bifaller delvis motion

2011/12:Sf301 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S) och

avslår motion

2011/12:Sf330 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 2 och 4.

Ställningstagande

Regeringen bör i målbeskrivningen angående mottagandet av flyktingar ange att introduktionsinsatser ska påbörjas dag ett, innehålla en betydande del svenskundervisning och inte avbrytas förrän ärendet är avgjort i alla instanser.

Kommunerna har ansvar för att skapa en meningsfull tillvaro för alla invånare. Det är mycket viktigt att stärka kommunernas ansvar för att skapa fritidsverksamhet både för de barn, unga och vuxna asylsökande som bor på förläggningar och i eget boende.

5.

Utbildning och kompetens, punkt 3 (S)

 

av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Annelie Karlsson (S) och Tomas Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 9,

bifaller delvis motionerna

2011/12:Sf273 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 4,

2011/12:Sf316 av Arhe Hamednaca och Börje Vestlund (båda S) yrkande 7 och

2011/12:Sf321 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 7 och

avslår motionerna

2011/12:Sf241 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 22, 37 och 58 samt

2011/12:Sf253 av Emma Henriksson (KD).

Ställningstagande

Det är av största vikt att Migrationsverket ges resurser för utbildning och kompetensutveckling för att kunna hantera de könsmässiga skillnader som kan förekomma hos asylsökande liksom att personalen utbildas och kompetensutvecklas i att hantera barns och hbt-personers speciella skäl vid asylansökan.

6.

Utbildning och kompetens, punkt 3 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2011/12:Sf241 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 22, 37 och 58 samt

2011/12:Sf273 av Eva Olofsson m.fl. (V) yrkande 4,

bifaller delvis motion

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 9 och

avslår motionerna

2011/12:Sf253 av Emma Henriksson (KD),

2011/12:Sf316 av Arhe Hamednaca och Börje Vestlund (båda S) yrkande 7 och

2011/12:Sf321 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 7.

Ställningstagande

Regeringen bör i kommande regleringsbrev till Migrationsverket ställa krav på att verket vidtar nödvändiga åtgärder för att integrera ett genusperspektiv.

Det föreligger att trängande behov av att Migrationsverkets tjänstemän utbildas i hur landinformationen i ärendena används på ett opartiskt sätt. Regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att organisera sådana kurser i opartiskt användande av Migrationsverkets landinformation.

Regeringen bör också ge ett uppdrag till Domstolsverket att lämna förslag på hur utbildning för Migrationsverkets personal, migrationsdomstolarnas nämndledamöter och offentliga biträden kan organiseras samt förslag på vem eller vilka som bör vara huvudmän för en sådan utbildning.

7.

Tolkar, punkt 4 (S)

 

av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Annelie Karlsson (S) och Tomas Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 8 och 14.

Ställningstagande

I takt med att alltfler nationaliteter finns bland dem som kommer till vårt land är det av största vikt att tolkar finns tillgängliga som har kompetens att ge en rättvisande tolkning av de berättelser som ska ligga till grund för asylprövningen. Ett system med prövning av tolkens agerande vid feltolkning och eventuella påföljder vid feltolkning bör utredas.

I såväl asylprocessen som mottagandet i kommunerna har tolkarna en viktig funktion. Det borde vara en självklarhet att det finns tillsyn över tolkförmedlingar.

8.

Förvar, punkt 5 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf241 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 52–54 och

avslår motion

2011/12:Sf232 av Helena Leander och Bodil Ceballos (båda MP) yrkande 5.

Ställningstagande

Tyvärr har Förvarsutredningen, vars slutbetänkande publicerades i februari 2011 (SOU 2011:17 Förvar), inte haft direktiv att utreda en begränsning och precisering av förvarsgrunderna. Regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppgift att se över utlänningslagens reglering av förvarsgrunder.

Regeringen bör vidare ge Migrationsverket i uppdrag att se till att sjukvårdspersonal finns på förvaren i högre utsträckning än i dag, samt lägga fram förslag om att det i lagtexten införs ett förbud mot att en utlänning placeras i kriminalvård om personen bedöms utgöra en allvarlig fara för sig själv.

9.

Ersättningar, punkt 6 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 6 och

avslår motionerna

2011/12:Sf232 av Helena Leander och Bodil Ceballos (båda MP) yrkande 1 och

2011/12:So658 av Magnus Ehrencrona m.fl. (MP) yrkande 6.

Ställningstagande

För att stärka asylsökandes ekonomiska förutsättningar att själva svara för sina boendekostnader bör ett vanligt bostadsbidrag införas som även ska kunna erhållas vid boende i andra hand eller som inneboende.

10.

Boende, punkt 7 (S)

 

av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Annelie Karlsson (S) och Tomas Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 13 och

avslår motionerna

2011/12:Sf206 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S),

2011/12:Sf219 av Kerstin Lundgren (C),

2011/12:Sf306 av Marie Granlund m.fl. (S) yrkande 2,

2011/12:Sf323 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S),

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 7,

2011/12:Sf330 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1 och

2011/12:Sf346 av Carina Herrstedt (SD).

Ställningstagande

Det är av största vikt att frågan om ett solidariskt mottagande lyfts fram och att alla Sveriges kommuner får signaler om det. Samtidigt måste de ekonomiska villkoren ge kommunerna förutsättningar för att kunna planera mer långsiktigt. Frågan om boende för dem som kommit till vårt land har under åren varit en problematisk fråga inte bara för många kommuner. Boendet har också för många enskilda blivit ett problem som inneburit speciella komplikationer, inte minst för barn. Lagstiftningen om eget boende fungerar inte och ett nytt system måste skapas. Regeringen bör omedelbart tillsätta en utredning med uppdrag att titta på nya boendemöjligheter för nyanlända i syfte att uppnå ett värdigt mottagande och en bra väg in i samhället.

11.

Boende, punkt 7 (SD)

 

av Erik Almqvist (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf346 av Carina Herrstedt (SD) och

avslår motionerna

2011/12:Sf206 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S),

2011/12:Sf219 av Kerstin Lundgren (C),

2011/12:Sf306 av Marie Granlund m.fl. (S) yrkande 2,

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 13,

2011/12:Sf323 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S),

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 7 och

2011/12:Sf330 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1.

Ställningstagande

Det är givetvis en rättighet för alla i Sverige att få bosätta sig var man vill. Problemet i nuläget är att denna rättighet sätter ett oerhört stort tryck på ett fåtal kommuner och att det i sin tur ställer högre krav än normalt på dessa kommuners skolor och övriga samhällsservice. Det krävs således en översyn av lagstiftningen när det gäller eget boende, i syfte att förändra och underlätta för redan hårt ansatta kommuner.

12.

Boende, punkt 7 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 7 och

avslår motionerna

2011/12:Sf206 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S),

2011/12:Sf219 av Kerstin Lundgren (C),

2011/12:Sf306 av Marie Granlund m.fl. (S) yrkande 2,

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 13,

2011/12:Sf323 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S),

2011/12:Sf330 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkande 1 och

2011/12:Sf346 av Carina Herrstedt (SD).

Ställningstagande

Enligt barnkonventionen ska de rättigheter som anges i konventionen tillfalla alla barn oavsett barnets ställning i landet. Därför bör regeringen tydliggöra socialtjänstens ansvar för att även barn till asylsökande ska få ett tillräckligt skydd så att exempelvis extrem trångboddhet kan undvikas.

13.

Vård och skola, punkt 8 (S)

 

av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Annelie Karlsson (S) och Tomas Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2011/12:Sf302 av Monica Green m.fl. (S),

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 20 och 21 samt

2011/12:Sf317 av Johan Andersson m.fl. (S) och

avslår motionerna

2011/12:Sf240 av Christina Höj Larsen m.fl. (V),

2011/12:Sf254 av Emma Henriksson (KD),

2011/12:Sf268 av Emma Henriksson och Caroline Szyber (båda KD),

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 8–11 och

2011/12:Sf330 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Barn under 18 år, som inte själva har sökt eller vars föräldrar aldrig ansökt om uppehållstillstånd i Sverige, utgör i dag en grupp som faller utanför lagstiftningen när det gäller sjukvård (de har dock tillgång till akut sjukvård). Dessa barn omfattas inte av samma vård som barn bosatta i Sverige eller barn som är gömda men har funnits med i asylprocessen. Alla barn som lever i Sverige ska ha rätt till vård på lika villkor. På samma sätt ska alla barn ha rätt till skolgång.

Landstingen bör utforma gemensamma riktlinjer när det gäller vård till papperslösa.

14.

Vård och skola, punkt 8 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2011/12:Sf240 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) och

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 8–11 och

avslår motionerna

2011/12:Sf254 av Emma Henriksson (KD),

2011/12:Sf268 av Emma Henriksson och Caroline Szyber (båda KD),

2011/12:Sf302 av Monica Green m.fl. (S),

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkandena 20 och 21,

2011/12:Sf317 av Johan Andersson m.fl. (S) och

2011/12:Sf330 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M) yrkandena 5 och 6.

Ställningstagande

Den rätt till skola som gäller barn till asylsökande ska också gälla barn som lever gömda utan papper. Detta ska gälla från förskola till gymnasium inklusive särskola. Regeringen bör därför skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om detta.

För att garantera dessa barns grundläggande rättigheter bör regeringen överväga möjligheten att införa skolplikt även vad gäller asylsökande barn.

Utredningen Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet (SOU 2011:48) har ännu inte skickats på remiss. Regeringen bör omgående sända utredningen på remiss.

Asylsökande och papperslösa ska ha rätt till full sjukvård och tandvård på samma villkor som alla andra i Sverige.

Det är mycket angeläget att asylsökandes rätt till hälsoundersökningar tillgodoses och att landstingen skapar väl fungerande rutiner för att nå så många nyanlända asylsökande som möjligt.

15.

Ensamkommande barn, punkt 9 (S)

 

av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Annelie Karlsson (S) och Tomas Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2011/12:Sf216 av Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S),

2011/12:Sf222 av Andreas Carlson och Annika Eclund (båda KD) yrkande 1,

2011/12:Sf232 av Helena Leander och Bodil Ceballos (båda MP) yrkande 2,

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 18 och

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 18,

bifaller delvis motion

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 17 och

avslår motionerna

2011/12:Sf276 av Raimo Pärssinen och Åsa Lindestam (båda S) och

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 19.

Ställningstagande

För att inte ensamkommande barn och ungdomar ska fastna i de ankomstkommuner som finns har åtgärder satts in för att med kommunerna förhandla fram platser i hela landet. Alltför många barn och ungdomar blir kvar i ankomstkommunerna samtidigt som långtifrån alla kommuner säger sig vara villiga att ta emot dem. Alla kommuner bör ta ett solidariskt ansvar för att ta emot ensamkommande barn.

16.

Ensamkommande barn, punkt 9 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 17–19 och

avslår motionerna

2011/12:Sf216 av Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S),

2011/12:Sf222 av Andreas Carlson och Annika Eclund (båda KD) yrkande 1,

2011/12:Sf232 av Helena Leander och Bodil Ceballos (båda MP) yrkande 2,

2011/12:Sf276 av Raimo Pärssinen och Åsa Lindestam (båda S) och

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 18.

Ställningstagande

Barn som kommer ensamma behöver snabbt få ett säkert och tryggt boende i Sverige. Därför bör en särskild lagstiftning genomföras som gör alla kommuner skyldiga att ha beredskap för att ta emot ensamkommande barn.

Mottagandet av ensamkommande barn bör ske med en medvetenhet om vikten av att ett barn som blir myndigt innan ansökan om uppehållstillstånd slutgiltigt prövats inte bör flyttas från kommunalt ungdomsboende till ett anläggningsboende för vuxna eller till ett eget boende.

Handläggningen av ärenden som rör ensamkommande barn behöver ses över. Exempelvis bör beslut som rör dessa barn alltid fattas inom tre månader och beslut om avvisning med omedelbar verkställighet aldrig fattas när det rör sig om ensamkommande barn.

17.

Vidarebosatta m.m., punkt 10 (S)

 

av Tomas Eneroth (S), Eva-Lena Jansson (S), Kurt Kvarnström (S), Shadiye Heydari (S), Annelie Karlsson (S) och Tomas Nilsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 15 och

avslår motionerna

2011/12:Sf237 av Andreas Carlson och Caroline Szyber (båda KD) yrkandena 4 och 5 samt

2011/12:Sf241 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 45–48.

Ställningstagande

Ett ökat kvotflyktingmottagande är positivt och även att frågan lyfts fram inom EU. Regeringen bör än kraftfullare markera det gemensamma ansvarstagande som måste finnas inom EU.

18.

Vidarebosatta m.m., punkt 10 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf241 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 45–48 och

avslår motionerna

2011/12:Sf237 av Andreas Carlson och Caroline Szyber (båda KD) yrkandena 4 och 5 samt

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S) yrkande 15.

Ställningstagande

FN:s flyktingkommissariat har sju kriterier för vidarebosättning för flyktingar som befinner sig i ett tredjeland: skyddsbehov, tortyroffer med vårdbehov, utsatta kvinnor, familjeåterföreningsfall, flyktingbarn och -ungdomar, äldre samt flyktingar utan förutsättningar att integreras lokalt. Sverige borde tillämpa samtliga sju kriterier.

Numera krävs att familjemedlemmar till en kvotflykting ska besöka en svensk ambassad för att ansöka om familjeåterförening, även om det inte finns någon svensk ambassad i hemlandet och det innebär stora praktiska svårigheter och hinder att ta sig till en svensk ambassad. Tidigare har kravet på att en ansökan måste lämnas in till en svensk ambassad eftergivits i sådana situationer.

Regeringen bör ta initiativ för att Migrationsverket ska beredas möjlighet att ta nödvändiga mänskliga hänsyn vid uttagning av familjemedlemmar på kvoten även om de fyllt 18 år.

Migrationsverket skulle föredra treåriga planeringsperioder för utnyttjande av flyktingkvoten så att platser som inte utnyttjas kan föras över till nästkommande år. Ofta kan det vara omöjligt att hinna genomföra det fysiska överförandet av kvotflyktingen till Sverige under budgetåret. Då blir konsekvensen att platsen på det årets kvot går förlorad.

19.

Offentligt biträde, punkt 11 (V)

 

av Christina Höj Larsen (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Sf241 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 55–57.

Ställningstagande

Mot bakgrund av att det finns medlemsstater i EU som inte tillämpar flyktingkonventionen och av den även i övrigt starkt divergerande tillämpningen av asylreglerna mellan olika EU-länder, finns inte sällan ett stort behov av rättsligt biträde i s.k. Dublinärenden.

En ny bestämmelse i utlänningslagen bör införas som möjliggör att det vid förekomsten av särskilda skäl blir möjligt att förordna offentligt biträde i ärenden där ansökan om uppehållstillstånd görs via svensk ambassad.

När Migrationsverket formellt är motpart till den asylsökande i migrationsdomstolarna är det orimligt att Migrationsverket har rätten att utse sin egen motpart. Regeringen bör därför lägga fram förslag om en återgång till den tidigare ordningen att Rättshjälpsmyndigheten, alternativt förvaltningsrätten, bör förordna offentliga biträden i utlänningsärenden.

Särskilt yttrande

Anslag under utgiftsområde 8 Migration, punkt 1 (V)

Christina Höj Larsen (V) anför:

Trots att Sverige har bland världens starkaste statsfinanser har massarbetslöshet blivit vardag och ojämlikheten brett ut sig allt mer. Vänsterpartiet menar att det är tid för investeringar i fler jobb, ökad jämlikhet och bättre välfärd. Med Vänsterpartiets budgetalternativ skapar vi 125 000 nya jobb och utbildningsplatser redan 2012.

Full sysselsättning är det överordnade målet och Vänsterpartiets budgetförslag är inriktade på att investera i nya jobb. I stället för mer pengar i krogägarnas plånböcker satsar vi på en generationsväxling på arbetsmarknaden. Vi inför en riskkapitalfond för hållbar industriell utveckling och avsätter särskilda medel för att stödja innovationer och utveckling inom mindre företag och för branschprogram inom exempelvis vindkrafts- och besöksnäringen.

Vi föreslår ett investeringsstöd för att bygga billiga och energisnåla hyresrätter. Vårt mål är 20 000 hyresrätter om året. Vi genomför en omfattande upprustningssatsning på miljonprogrammen och på välfärdslokaler som skolor, förskolor och äldreboenden. Tillgängligheten förbättras genom ett särskilt investeringsstöd. Genom våra satsningar på kraftigt ökad kapacitet på järnvägen kan förseningar på allvar minskas för både människor och gods och det skapas också nya jobb. Detsamma gäller våra förslag för att öka resandet med kollektivtrafik. Vi vill också genomföra en miljardsatsning på gröna jobb för miljön och klimatet. Regeringen pratar om arbetslinjen – vi skapar riktiga jobb.

Vänsterpartiet menar att svenska folkets skattepengar ska användas till bättre skolor, sjukhus och bibliotek, inte till vinster för riskkapitalbolagens ägare. Vi menar att det ska vara förbjudet att driva välfärdsverksamheter i bolagsform med vinst som drivkraft. Vi vill höja kvaliteten i välfärden genom att anställa mer personal och öka anslagen. Vi vill värdesäkra statsbidragen till kommunerna både för att garantera välfärdens kvalitet och för att skapa fler arbetstillfällen. På så sätt förbättras också kvinnors levnadsvillkor. Vi föreslår en rejäl satsning på mer personal och utbildning inom äldreomsorgen. Vi presenterar en rad satsningar för att förbättra kvaliteten i sjukvården och omfattande satsningar för att skapa en likvärdig utbildning och minskade barngrupper på fritids. Vi lämnar förslag för att skapa en god sjukförsäkring och återförsäkra dem som utförsäkrats av regeringens försämringar. Vi föreslår en individualiserad föräldraförsäkring och höjt och värdesäkrat underhållsstöd.

Vänsterpartiet vill skapa ett arbetsliv där fler får plats. Vi vill avveckla tvångsarbetet i regeringens Fas 3. Istället vill vi genomföra en bred satsning på övergångsjobb, utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som leder till jobb och som rustar människor med kunskap. Vi vill återupprätta arbetslöshetsförsäkringen. Vi vill också avskaffa Rut-avdraget och istället förbättra vardagen för alla dem som arbetar kvällar, nätter och helger genom att använda dessa pengar till att skapa platser inom barnomsorg på obekväm arbetstid.

I motsättning till dessa reformer står regeringens ensidiga skattesänkarpolitik. I och med detta minskar möjligheterna att satsa på en bättre och utbyggd välfärd och en rättvis fördelning av ekonomiska resurser. Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Då behövs större skatteintäkter än idag. Vänsterpartiet tar därför steg mot ett skattesystem byggd på principen skatt efter bärkraft.

Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 8 är en del av vårt budgetalternativ som en helhet. Vi vill se följande inriktning av politiken inom utgiftsområdet:

Vänsterpartiet är djupt oroat över flykting- och immigrationspolitikens utveckling både i Sverige och i EU. Murarna runt EU byggs hela tiden allt högre och alla legala möjligheter att ta sig till EU täpps till. Dessa frenetiska ansträngningar att stänga ”de andra” ute får som konsekvens att både Sverige och övriga EU-länder systematiskt och i stor omfattning kränker asylsökande och flyktingars mänskliga rättigheter och är den verkliga orsaken till ett allt intensivare blodbad vid EU:s gränser.

Vänsterpartiet anser att denna utveckling måste brytas för att värna rätten till fristad undan förföljelse och de mänskliga rättigheterna i övrigt. Om vi i dag tolererar att en resurssvag grupps mänskliga rättigheter kränks, bäddar vi för att andra gruppers mänskliga rättigheter kränks i morgon.

Migrationspolitiken ska utmärkas av rättssäkerhet och solidaritet. Alla ska ha rätt till en individuell och rättssäker prövning av sina asylskäl och den som är i behov av skydd ska få asyl. De som flyr undan krig och väpnad konflikt ska få skydd. Skyddet för barn, kvinnor och hbt-personer ska stärkas.

Den asylsökande ska ha rätt till ett värdigt mottagande i form av boende, introduktion i svenska språket och sysselsättning. Den sökande ska dessutom ges samma rätt till hälso- och sjukvård som svenska medborgare. Asylsökande barn ska ha rätt till skola och omfattas av skolplikten.

Att människor av olika skäl flyttar mellan länder är en naturlig process som ställer naturliga krav på samhället och som tillför nya erfarenheter och kunskaper. Anledningarna till att en individ migrerar kan vara många och sammansatta. Det kan bl.a. handla om fattigdom, miljöförstöring, klimatförändring, krig, förtryck eller förföljelse i hemlandet.

När människor flyttar sprids kunskap, nätverk växer och nya möjligheter uppstår. Sverige är i sig ett tydligt exempel på att den kunskap, arbetskraft och mångfald som har kommit hit har haft stor betydelse för svensk tillväxt och utveckling.

Riksdagen har beslutat om ramarna för utgiftsområde 8 i enlighet med regeringens förslag. Det innebär att ramarna som finns i regeringens budgetproposition inte får överskridas. Däremot återstår frågan om hur anslagen inom ramarna ska fördelas.

Vi har högre ambitioner än regeringen för utgiftsområde 8 och väljer därför att lägga fram våra förslag till utgifter och anslag för migrationsområdet som ett särskilt yttrande enligt följande:

1:2 Ersättningar och bostadskostnader

Vänsterpartiet vill genomföra en höjning av dagersättningen till asylsökande med 30 kr per dag. Dagersättningen ligger redan på en nivå långt under möjligheten till skälig levnadsstandard och ersättningen riskerar att urholkas ytterligare. Enligt vårt förslag ska den därför också värdesäkras genom att knytas till konsumentprisindex. Vi ökar därför anslaget med 400 miljoner kronor 2012.

Vi föreslår också att en bostadsersättning till asylsökande i eget boende ska införas på 500 kr för ensamstående och 1 000 kr för sammanboende. Detta är viktigt för att möjliggöra att asylsökande åtminstone i någon mån ska kunna svara för sina boendekostnader. Slopandet av den tidigare bostadsersättningen har gjort redan fattiga människor ännu fattigare. Vi ökar därför anslaget med 100 miljoner kronor från 2012.

Vi föreslår vidare en minskning av kostnaderna för förvar. Förvarstagande ska vara noggrant preciserat och ske endast i undantagsfall och med tydlig tidsbegränsning. Genom införandet av ny instans- och processordning har också behovet av förvarsplatser minskat något. Mot denna bakgrund föreslår vi en minskning av anslaget med 50 miljoner kronor 2012.

Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader med 450 miljoner kronor 2012 jämfört med regeringens förslag.

1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden

För att svara upp mot kraven på rättssäkerhet inom asylprocessen behöver anslaget till offentliga biträden säkerställas på en tillräcklig nivå. Vi föreslår därmed en ökning av anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden med 100 miljoner kronor 2012 jämfört med regeringens förslag.

1:7 Utresor för avvisade och utvisade

Sedan den nya instans- och processordningen genomfördes i asylprocessen har behovet av bevakade utresor för avvisade och utvisade minskat något. Vidare är det inte motiverat att som regeringen anslå medel för att kunna genomföra avvisningar av personer som är i så dåligt skick att de ska skickas ut med ambulans och medföljande medicinsk personal. Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 100 miljoner kronor från 2012 jämfört med regeringens förslag.

1:9 Ramöverenskommelse om migrationspolitik

Vi ser positivt på att anslaget 1:9 ska användas för att värna asylrätten, att underlätta arbetskraftsinvandring och rörlighet över gränserna, att tillvarata och beakta migrationens utvecklingseffekter samt att fördjupa det internationella samarbetet. Vi förutsätter dock att medel inom anslaget kommer att användas tidigt under 2012 för att lösa problematiken med bl.a. krav på fastställd identitet och godkänt pass i familjeåterföreningsfall.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 utgiftsområde 8:

1.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 för ramanslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 250 000 000 kronor 2013, högst 100 000 000 kronor 2014 och högst 95 000 000 kronor 2015 (avsnitt 2.7.8).

2.

Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt uppställning i propositionen.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:Sf206 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om asylsökandes boendesituation i väntan på uppehålls- och arbetstillstånd.

2011/12:Sf216 av Ingemar Nilsson och Eva Sonidsson (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.

2011/12:Sf219 av Kerstin Lundgren (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbättrat flyktingmottagande.

2011/12:Sf222 av Andreas Carlson och Annika Eclund (båda KD):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samtliga kommuner ska vara skyldiga att ta emot ensamkommande barn och ungdomar.

2011/12:Sf232 av Helena Leander och Bodil Ceballos (båda MP):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om eget boende.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kommuner inte ska kunna neka att ta emot ensamkommande barn.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utvisningar och förvar.

2011/12:Sf237 av Andreas Carlson och Caroline Szyber (båda KD):

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla EU-länder tar emot kvotflyktingar och att EU-länderna sammantaget tar emot fler kvotflyktingar än i dag.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att den europeiska flyktingfonden görs permanent och att fonden får större resurser.

2011/12:Sf240 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag på hur barn till papperslösa ska kunna gå i skolan på samma villkor som andra barn.

2011/12:Sf241 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

22.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i kommande regleringsbrev till Migrationsverket bör ställa krav på att verket vidtar nödvändiga åtgärder för att integrera ett genusperspektiv.

37.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ge Migrationsverket i uppdrag att organisera kurser i opartiskt användande av Migrationsverkets landinformation.

45.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att FN:s flyktingkommissariats samtliga sju kriterier bör tillämpas vid uttagning på flyktingkvoten.

46.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om återgång till tidigare praxis vad gäller krav på ingivande av ansökan om familjeåterförening till svensk beskickning.

47.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ta nödvändiga mänskliga hänsyn vid uttagning av familjemedlemmar som fyllt 18 år på flyktingkvoten.

48.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till treåriga planeringsperioder för uttagningar på flyktingkvoten.

52.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillsättande av en utredning med uppgift att se över utlänningslagens regler om förvarsgrunder.

53.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge ett uppdrag till Migrationsverket att se till att sjukvårdspersonal finns på förvaren i större utsträckning.

54.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en sådan ändring i utlänningslagen att självmordsbenägna personer aldrig får placeras i kriminalvård.

55.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en sådan ändring i utlänningslagen att det blir möjligt att förordna offentligt biträde i ärenden som handläggs enligt Dublinförordningen.

56.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en sådan ändring i utlänningslagen att det vid förekomsten av särskilda skäl blir möjligt att förordna offentligt biträde i ärenden där ansökan om uppehållstillstånd görs via en svensk ambassad.

57.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Rättshjälpsmyndigheten, alternativt länsrätten, bör förordna offentliga biträden i utlänningsärenden.

58.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett uppdrag till Domstolsverket att ge förslag på organisering av utbildning av Migrationsverkets personal, migrationsdomstolarnas nämndledamöter och offentliga biträden samt förslag på vem eller vilka som bör vara huvudmän för en sådan utbildning.

2011/12:Sf253 av Emma Henriksson (KD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en utbildning i hbt-frågor bör initieras vid migrationsdomstolarna och vid Migrationsöverdomstolen.

2011/12:Sf254 av Emma Henriksson (KD):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om hur rätt till rimlig vård för gömda och papperslösa människor kan införas.

2011/12:Sf268 av Emma Henriksson och Caroline Szyber (båda KD):

Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med ett förslag om hur en rätt till skolgång för gömda och papperslösa barn kan införas.

2011/12:Sf273 av Eva Olofsson m.fl. (V):

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att handläggare på Migrationsverket ska få obligatorisk utbildning i genusmedveten asylprövning.

2011/12:Sf276 av Raimo Pärssinen och Åsa Lindestam (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändring av socialtjänstlagen när det gäller hem för mottagande av ensamkommande flyktingbarn.

2011/12:Sf301 av Lennart Axelsson och Håkan Bergman (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Migrationsverket i uppdrag att, i samverkan med berörda kommuner och ideella organisationer, även ta ansvar för de asylsökandes sociala situation i avvaktan på beslut.

2011/12:Sf302 av Monica Green m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om alla barns rätt till sjukvård.

2011/12:Sf306 av Marie Granlund m.fl. (S):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att se över lagen om eget boende.

2011/12:Sf311 av Tomas Eneroth m.fl. (S):

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av system för hantering av feltolkningar inom migrationspolitiken och eventuella påföljder vid sådana.

9.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildning av personal inom Migrationsverket och domstolar vad gäller genus-, barn- och hbt-perspektiv i prövningsprocessen.

13.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att titta på nya boendemöjligheter för nyanlända i syfte att uppnå ett värdigt mottagande och en bra väg in i samhället.

14.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillsyn över tolkförmedlingar.

15.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett kraftfullt svenskt agerande inom EU för ett solidariskt mottagande av vidarebosatta på en hög nivå.

18.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att alla landets kommuner solidariskt tar ansvar för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn.

20.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vård och skola på lika villkor för alla barn.

21.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att utforma gemensamma riktlinjer för landstingen när det gäller vård till papperslösa.

2011/12:Sf316 av Arhe Hamednaca och Börje Vestlund (båda S):

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att föreskriva att ett asylärende där förföljelse av hbt-personer åberopas ska utredas under medverkan av personal som har hbt-kompetens.

2011/12:Sf317 av Johan Andersson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten till en ändring av lagstiftningen så att alla barn kan få vård på lika villkor.

2011/12:Sf321 av Börje Vestlund m.fl. (S):

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheterna att föreskriva att asylärenden där förföljelse av hbt-personer åberopas ska utredas under medverkan av personal som har hbt-kompetens.

2011/12:Sf323 av Yilmaz Kerimo och Ingela Nylund Watz (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att alla kommuner tar ett solidariskt ansvar för flyktingmottagandet.

2011/12:Sf325 av Christina Höj Larsen m.fl. (V):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i målbeskrivningen angående mottagandet av flyktingar bör ange att introduktionsinsatser ska påbörjas dag ett, innehålla en betydande del svenskundervisning och inte avbrytas förrän ärendet är avgjort i alla instanser.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tydliggöra kommunernas ansvar för att skapa fritidsverksamhet för asylsökande som bor på förläggningar och i eget boende.

4.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag på en ändring av förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. i enlighet med vad som anförs i motionen.

5.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om återställande av bostadsersättningen vid eget boende i enlighet med vad som anförs i motionen.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till hur regler för bostadsbidrag för asylsökande bör utformas.

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att komma till rätta med trångboddhet.

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om möjligheten att införa skolplikt även vad gäller asylsökande barn.

9.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen omgående bör skicka utredningen om rätt till vård på remiss.

10.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om full sjukvård och tandvård för asylsökande och papperslösa.

11.

Riksdagen begär att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram information om landstingens skyldigheter att tillhandahålla hälsoundersökningar för asylsökande m.fl. i enlighet med vad som anförs i motionen.

17.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en särskild lagstiftning som gör alla kommuner skyldiga att ha beredskap för att ta emot ensamkommande barn.

18.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett barn som blir myndigt innan ansökan om uppehållstillstånd slutgiltigt prövats inte bör flyttas från kommunalt ungdomsboende till ett anläggningsboende för vuxna eller till eget boende.

19.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om handläggningen av ärenden som rör ensamkommande barn.

2011/12:Sf326 av Lars Ohly m.fl. (V):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt uppställning:

2011/12:Sf330 av Ulrika Karlsson i Uppsala (M):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätten till eget boende (EBO).

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kortare handläggningstider.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om undervisning i svenska.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om undervisning för barn.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att begränsa polisens befogenheter att ingripa när s.k. gömda barn uppsöker vård och skola.

2011/12:Sf346 av Carina Herrstedt (SD):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över lagen om eget boende (EBO).

2011/12:Sf355 av Erik Almqvist m.fl. (SD):

Riksdagen anvisar till utgiftsområde 8 Migration 3 610 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit för budgetåret 2012 eller således 5 458 000 000 kr enligt uppställning:

2011/12:So658 av Magnus Ehrencrona m.fl. (MP):

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nyanlända barnfamiljers ekonomiska situation.

Bilaga 2

Regeringens och oppositionens förslag

Förslag till anslag för 2012 under utgiftsområde 8 Migration

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens

förslag

Avvikelse gentemot regeringen

S

MP

SD

V

1:1

Migrationsverket

2 499 473

 

 

−701 000

 

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

3 977 963

 

 

−1 430 000

+450 000

1:3

Migrationspolitiska åtgärder

415 897

 

 

−415 897

 

1:4

Domstolsprövning i utlänningsärenden

504 832

 

 

−187 000

 

1:5

Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

158 800

 

 

−54 000

 

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

210 255

 

 

−72 000

+100 000

1:7

Utresor för avvisade och utvisade

294 202

 

 

+100 000

−100 000

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

156 554

 

 

 

 

1:9

Ramöverenskommelse om migrationspolitik

850 000

 

 

−850 000

 

Summa för utgiftsområdet

9 067 976

±0

±0

−3 609 897

+450 000

Bilaga 3

Utskottets anslagsförslag

Utskottets förslag till anslag för 2012 under utgiftsområde 8 Migration

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse gentemot

regeringen

Utskottets

förslag

1:1

Migrationsverket

±0

2 499 473

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

±0

3 977 963

1:3

Migrationspolitiska åtgärder

±0

415 897

1:4

Domstolsprövning i utlänningsärenden

±0

504 832

1:5

Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

±0

158 800

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

±0

210 255

1:7

Utresor för avvisade och utvisade

±0

294 202

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

±0

156 554

1:9

Ramöverenskommelse om migrationspolitik

±0

850 000

Summa för utgiftsområdet

±0

9 067 976

Bilaga 4

Reservantens anslagsförslag

Reservantens förslag till anslag för 2012 under utgiftsområde 8 Migration

Tusental kronor

Ramanslag

Avvikelse gentemot

regeringen

Reservantens

förslag

1:1

Migrationsverket

−701 000

1 798 473

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

−1 430 000

2 547 963

1:3

Migrationspolitiska åtgärder

−415 897

±0

1:4

Domstolsprövning i utlänningsärenden

−187 000

317 832

1:5

Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

−54 000

104 800

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

−72 000

138 255

1:7

Utresor för avvisade och utvisade

+100 000

394 202

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

 

156 554

1:9

Ramöverenskommelse om migrationspolitik

−850 000

±0

Summa för utgiftsområdet

−3 609 897

5 458 079