Skatteutskottets betänkande

2011/12:SkU3

Skatteförfarandet

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet.

I propositionen föreslår regeringen att i stort sett hela skatteförfarandet ska regleras i en enda lag, skatteförfarandelagen. Syftet är att regelverket ska vara tydligare och lättare att tillämpa. Dubbelregleringar och onödiga begrepp tas bort och obefogade skillnader mellan bestämmelser i samma ämne försvinner. Det föreslås även ändringar i sak som ska bidra till att ytterligare minska den administrativa bördan och stärka de skattskyldigas ställning.

Möjligheterna att använda deklarationsombud blir större genom att det föreslås ett generellt system för deklarationsombud. Alla deklarationsskyldiga ska kunna använda ombud.

Möjligheten att redovisa mervärdesskatt för beskattningsår behålls, men mervärdesskatt ska alltid redovisas i en skattedeklaration. Gränsen för att få redovisa mervärdesskatt för beskattningsår ska alltjämt vara högst 1 miljon kronor i beskattningsunderlag. En nyhet är att denna gräns även ska gälla för handelsbolag och skattskyldiga som inte ska lämna inkomstdeklaration, vilket innebär att fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.

I syfte bl.a. att minska belastningen hos Skatteverket och förbättra förutsättningarna för dem som lämnar deklarationshjälp fördelas de juridiska personernas deklarationer på fyra tidpunkter beroende på beskattningsårets slutmånad. För beskattningsår som avslutas med månaderna september, oktober, november eller december ska deklarationen lämnas den 1 juli. För beskattningsår som löper ut med månaderna januari, februari, mars eller april gäller tidpunkten den 1 november. För maj och juni gäller den 15 december och för slutmånaderna juli och augusti ska deklarationen lämnas in den 1 mars. Den som lämnar deklaration elektroniskt får ytterligare en månad på sig. Möjligheterna att få byråanstånd upphör och individuella deklarationsanstånd ska kräva synnerliga skäl. Fysiska personer och dödsbon ska fortfarande lämna deklaration senast den 2 maj.

Preliminär skatt ska alltid betalas för beskattningsår. Debiterad preliminär skatt ska betalas fr.o.m. beskattningsårets andra månad t.o.m. månaden efter beskattningsårets utgång. Betalningsfristen för slutlig skatt ska även i fortsättningen vara 90 dagar.

Det införs enhetligare ränteregler i skattekontosystemet. Kostnadsränta ska med vissa undantag beräknas efter en procentsats som motsvarar basräntan. Basräntan ska fastställas på grundval av 125 % av räntesatsen för sexmånaders statsskuldväxlar. Basräntan får dock lägst vara 1,25 %.

Reglerna om anstånd med att betala skatt eller avgift blir generösare. Anstånd ska beviljas om det är tveksamt hur mycket skatt den skattskyldige kommer att behöva betala.

Skattenämnderna avskaffas utom när det gäller fastighetstaxering. En särskilt kvalificerad beslutsfattare som inte tidigare har prövat ärendet ska avgöra tvistiga omprövningsärenden.

Bestämmelserna om skattetillägg ändras för att ytterligare stärka rättssäkerheten. De fasta nivåerna för delvis befrielse från skattetillägg tas bort. Utrymmet för frivillig rättelse blir större. Normalt tillgängligt kontrollmaterial får ökad betydelse för bedömningen om skattetillägg ska tas ut. Skattetillägget för den som inte har gjort skatteavdrag sänks till 5 %.

I lagens inledande kapitel finns en upplysning om att proportionalitetsprincipen gäller.

Regeringen anför att det finns skäl att utreda hur rättssäkerheten kan stärkas ytterligare inom ramen för det befintliga systemet. En fråga som kommer att utredas gäller skattetillägg och rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger enligt artikel 4.1 i det sjunde tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Andra frågor som kommer att utredas är nivåerna på skattetillägg samt frågor om normalt tillgängligt kontrollmaterial och risken för skatteundandragande. Även utformningen av bestämmelserna om tredjemansrevision och ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning kommer att utredas i syfte att stärka rättssäkerheten.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

I två motioner som väckts med anledning av propositionen läggs förslag som rör lekmannainflytandet efter taxeringsnämndernas avskaffande, villkoren för F-skatt och tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration för beskattningsår.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna. Utskottet delar regeringens bedömning att det finns skäl att ytterligare utreda hur rättssäkerheten kan stärkas och understryker vikten av att utredningsarbetet bedrivs skyndsamt.

I betänkanden finns en reservation.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Skatteförfarandet

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. skatteförfarandelag,

2. lag om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster,

3. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

4. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

5. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

6. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,

7. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.,

8. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

9. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

10. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

11. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor,

12. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,

13. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

14. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980),

15. lag om ändring i tullagen (2000:1281),

16. lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt,

17. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:165 punkterna 1–17 och avslår motionerna

2011/12:Sk1 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 1–3 och

2011/12:Sk2 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 1–5.

Reservation (S, V)

Stockholm den 8 november 2011

På skatteutskottets vägnar

Ulf Berg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf Berg (M), Jennie Nilsson (S), Fredrik Olovsson (S), Lena Asplund (M), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), David Lång (SD), Jacob Johnson (V), Johnny Munkhammar (M) och Peter Persson (S).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet och två motioner som väckts med anledning av propositionen.

Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut framgår av bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

Parallellt med den nu aktuella propositionen lägger regeringen förslag om vissa ytterligare följdändringar i proposition 2010/11:166 Följdändringar med anledning av förslaget om ny skatteförfarandelag. Förslagen handlar om att ändra hänvisningar till bestämmelser som finns i de lagar som skatteförfarandelagen ersätter. Vidare genomförs anpassningar till den nya terminologin i skatteförfarandelagen och ändringar av språklig och redaktionell natur i syfte att modernisera äldre bestämmelser. Slutligen upphävs några bestämmelser som inte längre behövs. Utskottet behandlar proposition 2010/11:166 i betänkandet 2011/12:SkU4 Följdändringar med anledning av förslaget om ny skatteförfarandelag.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag, skatteförfarandelagen, för i stort sett hela skatteförfarandet. Lagen ersätter bl.a. skattebetalningslagen (1997:483), taxeringslagen (1990:324), lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. samt lagen (2005:1117) om deklarationsombud. Även bestämmelserna om kassaregister, personalliggare och kontroll av torg- och marknadshandel tas in i lagen.

Möjligheterna att använda deklarationsombud blir större genom att det föreslås ett generellt system för deklarationsombud. Alla deklarationsskyldiga ska kunna använda ombud.

Möjligheten att redovisa mervärdesskatt för beskattningsår behålls, men mervärdesskatt ska alltid redovisas i en skattedeklaration. Gränsen för att få redovisa mervärdesskatt för beskattningsår ska alltjämt vara högst 1 miljon kronor i beskattningsunderlag. En nyhet är att denna gräns även ska gälla för handelsbolag och skattskyldiga som inte ska lämna inkomstdeklaration, vilket innebär att fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.

I propositionen föreslås att dagens enda deklarationstidpunkt ersätts med fyra tidpunkter för andra juridiska personer än dödsbon. För beskattningsår som avslutas med månaderna september, oktober, november eller december ska deklarationen lämnas senast den 1 juli. För beskattningsår som löper ut med månaderna januari, februari, mars eller april gäller tidpunkten den 1 november. För maj och juni gäller den 15 december och för slutmånaderna juli och augusti ska deklarationen lämnas in den 1 mars. Den som lämnar deklaration elektroniskt får ytterligare en månad på sig. Möjligheterna att få byråanstånd upphör, och individuella anstånd med att lämna deklaration kräver synnerliga skäl. Preliminär skatt ska alltid betalas för beskattningsår. Debiterad preliminär skatt ska betalas fr.o.m. beskattningsårets andra månad t.o.m. månaden efter beskattningsårets utgång. Betalningsfristen för slutlig skatt ska även i fortsättningen vara 90 dagar. Fysiska personer och dödsbon ska fortfarande lämna deklaration senast den 2 maj.

Det införs enhetligare ränteregler i skattekontosystemet. Kostnadsränta ska beräknas på underskottet på ett skattekonto efter en procentats som motsvarar basräntan. Detta gäller dock inte kostnadsränta i fråga om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt och särskild inkomstskatt som ska betalas enligt ett beslut om skönsbeskattning samt kostnadsränta vid för sen betalning. I dessa fall ska räntan beräknas efter en procentsats som motsvarar basräntan plus femton procentenheter. Basräntan ska fastställas på grundval av 125 % av räntesatsen för sexmånaders statsskuldväxlar. Basräntan får dock beräknas till lägst 1,25 %.

Reglerna om anstånd med att betala skatt eller avgift blir generösare. Anstånd ska beviljas om det är tveksamt hur mycket skatt den skattskyldige kommer att behöva betala. Regeringen föreslår också, mot bakgrund av Skatteverkets nya borgenärsroll, att verket ska få bevilja anstånd om det är till fördel för det allmänna.

Regeringen föreslår att skattenämnderna avskaffas, utom när det gäller fastighetstaxering. Beslut som tidigare har fattats av en skattenämnd ska fattas av Skatteverkets tjänstemän. En särskilt kvalificerad beslutsfattare som inte tidigare har prövat ärendet ska avgöra tvistiga omprövningsärenden.

Regeringen föreslår att det i början av lagen ska finnas en paragraf där det anges att det av proportionalitetsprincipen följer att beslut enligt lagen får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller något annat motstående intresse.

En nyhet är att det av lagtexten framgår att efterbeskattning får ske när det handlar om ”en annan skatt eller avgift” än vad som avses i omprövningsbeslutet, vilket tydliggör att även ändringar mellan olika skatter och avgifter omfattas.

Bestämmelserna om skattetillägg ändras för att ytterligare stärka rättssäkerheten. De fasta nivåerna för delvis befrielse från skattetillägg tas bort. Utrymmet för frivillig rättelse blir större. Normalt tillgängligt kontrollmaterial får större betydelse för bedömningen om skattetillägg ska tas ut. Procentsatsen för skattetillägg för den som inte har gjort skatteavdrag sänks till 5 %.

Vitesförelägganden kommer att få överklagas.

Regeringen anför att det finns skäl att ytterligare utreda hur rättssäkerheten kan stärkas inom ramen för det befintliga systemet. En fråga som regeringen kommer att utreda gäller skattetillägg och rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger enligt artikel 4.1 i det sjunde tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Andra exempel på frågor som bör utredas är nivåerna på skattetillägg samt frågor om normalt tillgängligt kontrollmaterial och risken för skatteundandragande. Regeringen anser att utformningen av bestämmelserna om tredjemansrevision och ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning bör utredas i syfte att ytterligare stärka rättssäkerheten.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

Utskottets överväganden

Skatteförfarandet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om en ny sammanhållen skatteförfarandelag och avslår motionsförslaget om ändrad tidpunkt för avlämning av mervärdesskattedeklaration för beskattningsår.

Riksdagen avslår motionsförslagen om tillkännagivanden om behovet av lekmannainflytande hos Skatteverket och villkoren för godkännande för F-skatt.

Jämför reservation (S, V).

En skatteförfarandelag

Propositionen

I propositionen föreslås att i stort sett hela skatteförfarandet ska regleras i en ny lag, skatteförfarandelagen. Lagen ersätter bl.a. skattebetalningslagen (1997:483), taxeringslagen (1990:324), lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet, lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. samt lagen (2005:1117) om deklarationsombud. Även bestämmelserna om kassaregister, personalliggare och kontroll av torg- och marknadshandel tas in i lagen. Det föreslås även ändringar i sak.

Möjligheterna att använda deklarationsombud utvecklas genom ett generellt system för deklarationsombud. Alla deklarationsskyldiga ska kunna använda ombud.

Möjligheten att redovisa mervärdesskatt för beskattningsår behålls, men mervärdesskatt ska alltid redovisas i en skattedeklaration. Gränsen för att få redovisa mervärdesskatt för beskattningsår ska alltjämt vara högst 1 miljon kronor i beskattningsunderlag. En nyhet är att denna gräns även ska gälla för handelsbolag och skattskyldiga som inte ska lämna inkomstdeklaration, vilket innebär att fler får möjlighet att redovisa för beskattningsår.

I syfte bl.a. att minska belastningen hos Skatteverket och förbättra förutsättningarna för dem som lämnar deklarationshjälp fördelas de juridiska personernas deklarationer på fyra tidpunkter beroende på beskattningsårets slutmånad. För beskattningsår som avslutas med månaderna september, oktober, november eller december ska deklarationen lämnas den 1 juli. För beskattningsår som löper ut med månaderna januari, februari, mars eller april gäller tidpunkten den 1 november. För maj och juni gäller den 15 december och för slutmånaderna juli och augusti ska deklaration lämnas den 1 mars. Den som lämnar deklaration elektroniskt får ytterligare en månad på sig. Möjligheterna att få byråanstånd upphör, och individuella deklarationsanstånd ska kräva synnerliga skäl. Fysiska personer och dödsbon ska fortfarande lämna deklaration senast den 2 maj.

Preliminär skatt ska alltid betalas för beskattningsår, och debiterad preliminär skatt ska betalas fr.o.m. beskattningsårets andra månad t.o.m. månaden efter beskattningsårets utgång. Betalningsfristen för slutlig skatt ska även i fortsättningen vara 90 dagar.

Det införs enhetligare ränteregler i skattekontosystemet. Kostnadsränta ska beräknas på underskottet på ett skattekonto efter en procentsats som motsvarar basräntan. Detta gäller dock inte kostnadsränta i fråga om skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt eller punktskatt och särskild inkomstskatt som ska betalas enligt ett beslut om skönsbeskattning samt kostnadsränta vid för sen betalning. I dessa fall ska räntan beräknas efter en procentsats som motsvarar basräntan plus femton procentenheter. Basräntan ska fastställas på grundval av 125 % av räntesatsen för sexmånaders statsskuldväxlar. Basräntan får dock beräknas till lägst 1,25 %. Reglerna om anstånd med att betala skatt eller avgift blir generösare. Anstånd ska beviljas om det är tveksamt hur mycket skatt den skattskyldige kommer att behöva betala. Regeringen föreslår också att Skatteverket ska få bevilja anstånd om det är till fördel för det allmänna.

Regeringen föreslår att skattenämnderna avskaffas, utom när det gäller fastighetstaxering. Beslut som tidigare har fattats av en skattenämnd ska fattas av Skatteverkets tjänstemän. En särskilt kvalificerad beslutsfattare som inte tidigare har prövat ärendet ska avgöra tvistiga omprövningsärenden.

I början av förslaget till skatteförfarandelag införs en paragraf där det anges att proportionalitetsprincipen gäller och att den innebär att beslut enligt lagen får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller något annat motstående intresse.

En nyhet är att det av lagtexten framgår att efterbeskattning får ske när det handlar om ”en annan skatt eller avgift” än vad som avses i omprövningsbeslutet, vilket tydliggör att även ändringar mellan olika skatter och avgifter omfattas.

Bestämmelserna om skattetillägg förändras för att ytterligare stärka rättssäkerheten. De fasta nivåerna för delvis befrielse från skattetillägg tas bort. Utrymmet för frivillig rättelse blir större. Normalt tillgängligt kontrollmaterial får större betydelse för bedömningen om skattetillägg ska tas ut. Procentsatsen för skattetillägg för den som inte har gjort skatteavdrag sänks till 5 %.

I dag får vitesförelägganden inte överklagas. Det innebär att prövningen av vitesförelägganden skjuts upp till utdömandet av vitet. Detta medför problem, eftersom den som har invändningar mot föreläggandet måste ta risken att vitet döms ut för att få det prövat av domstol. Regeringen föreslår att vitesförelägganden ska få överklagas.

Regeringen kommer att utreda hur rättssäkerheten kan stärkas ytterligare einom ramen för det befintliga systemet. En fråga gäller skattetillägg och rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger enligt artikel 4.1 i det sjunde tilläggsprotokollet till den europeiska konventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Andra exempel på frågor som kommer att är nivåerna på skattetillägg och frågor om normalt tillgängligt kontrollmaterial samt risken för skatteundandragande. Även utformningen av bestämmelserna om tredjemansrevision och ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning kommer att utredas i syfte att ytterligare stärka rättssäkerheten.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

Skatteverket kommer att ha omställningskostnader under åren 2011–2013 som beräknas uppgå till 40 miljoner kronor år 2011, 20 miljoner kronor år 2012 och 5 miljoner kronor år 2013. Å andra sidan uppstår det en årlig besparing på 17 miljoner kronor genom att skattenämnderna tas bort, och den får effekt redan 2012. Från och med 2014 bedöms besparingarna uppgå till ytterligare 18 miljoner kronor per år. De varaktiga besparingarna uppgår därmed till 35 miljoner kronor fr.o.m. 2014. På grund av ny lagstiftning på skatteområdet som medför administrativa kostnader för Skatteverket ska inte Skatteverkets anslag sänkas med motsvarande belopp. Kronofogdemyndighetens kostnader för utveckling av it-stödet under 2011 beräknas uppgå till 1,7 miljoner kronor. Effekterna för Tullverket bedöms vara marginella.

Utskottets ställningstagande

Bestämmelserna om skatteförfarandet är utspridda på många lagar. Detta ger upphov till en rad problem. Det finns t.ex. dubbla bestämmelser om särskilda avgifter och överklagande och omfattande hänvisningar från t.ex. skattebetalningslagen till taxeringslagens bestämmelser om revision och undantagande av handlingar. Härigenom uppkommer gränsdragningsproblem och obefogade skillnader i sak mellan bestämmelser i samma ämne. Som exempel kan nämnas att skattetillägg enligt taxeringslagen enbart kan tas ut om mervärdesskatt felaktigt har tillgodoräknats, medan skattetillägg enligt skattebetalningslagen även kan tas ut när mervärdesskatt har redovisats med för lågt belopp. Det förekommer att bestämmelser med samma innebörd i sak har olika ordalydelser. Begreppsapparaten är rörig. I dag används t.ex. ett flertal olika begrepp för att beskriva tolvmånadersperioder (beskattningsår, inkomstår, kalenderår och taxeringsår). Bestämmelser som hänger ihop finns i olika lagar. Bestämmelser om revision finns t.ex. i taxeringslagen medan förutsättningarna för tvångsrevision finns i tvångsåtgärdslagen. Det är också svårt att bedöma behovet av lagändringar. Att förfarandet är utspritt leder lätt till att följdändringar glöms bort eller att bestämmelser som inte längre har någon betydelse glöms kvar.

Den nuvarande uppdelningen medför att bestämmelserna om skatteförfarandet är svåra att överblicka, läsa och förstå. Företag och enskilda och de som arbetar med skatteförfarandet hos Skatteverket, på domstolar eller på rådgivningsbyråer får sannolikt lägga ned onödigt mycket tid på att orientera sig i förfarandet. Ännu mer besvärligt är det för alla enskilda som med ojämna intervaller måste ta reda på vad som gäller.

Enligt utskottets mening råder det inte någon tvekan om att lösningen på problemen är att samla skatteförfarandet i en lag. Det blir färre bestämmelser, och behovet av hänvisningar försvinner nästan helt. Obefogade skillnader i sak löses när bestämmelserna slå samman till en lag. När definitioner och förklaringar samlas i en lag tydliggörs vilka definitioner som behövs och vilka som kan undvaras, vilket skapar goda förutsättningar för att samordna och strama upp den nuvarande något röriga begreppsapparaten. Genom att samla skatteförfarandet i en lag förbättras också förutsättningarna för att i framtiden hålla en hög kvalitet på lagstiftningen.

Regeringens förslag innehåller också en rad sakliga förändringar som syftar till att minska den administrativa bördan och stärka den enskildes ställning. Ett generellt system med deklarationsombud införs, mervärdesskatt redovisas alltid i skattedeklarationen, juridiska personers deklarationstidpunkter fördelas över året, kostnadsräntan i skattekontosystemet blir mer enhetlig, möjligheten att få anstånd med betalning av skatt görs mer generös, möjligheterna att justera en preliminärskattedebitering förbättras, etc. Rättssäkerheten förbättras vid uttag av skattetillägg. De fasta nivåerna för delvis befrielse från skattetillägg tas bort, utrymmet för frivillig rättelse blir större, och normalt tillgängligt kontrollmaterial får ökad betydelse för bedömningen om skattetillägg ska tas ut. Procentsatsen för skattetillägg för den som inte har gjort skatteavdrag sänks till 5 %.

Utskottet anser i likhet med regeringen att fördelarna med att samla skatteförfarandet i en lag är betydande, och utskottet har inte någon invändning mot den föreslagna skatteförfarandelagens struktur, språk, terminologi, tillämpningsområde, m.m. Utskottet har inte heller någon invändning när det gäller de sakliga förändringar som regeringen föreslår. Utskottet återkommer dock i det följande till vissa av förslagen med anledning av de motionsförslag som väckts i ärendet.

Utskottet delar vidare regeringens bedömning att det finns skäl att ytterligare utreda hur rättssäkerheten kan stärkas inom ramen för de befintliga systemen och ser positivt på att regeringen vill göra mer för att stärka rättssäkerheten för de skattskyldiga. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att utredningsarbetet bedrivs skyndsamt och att regeringen därvid noga överväger i vilken utsträckning det finns en konflikt mellan å ena sidan det svenska systemet med både skattetillägg och straff för skattebrott och å andra sidan det generella förbud mot dubbel bestraffning som gäller enligt såväl svensk som europeisk rätt.

Utskottet noterar att regeringen i proposition 2011/12:2 Höständringsbudget för 2011 föreslår att Skatteverket tillförs 40 miljoner kronor och Kronofogdemyndigheten 1,7 miljoner kronor för omställningskostnader under 2011.

Allmänhetens insyn i Skatteverkets verksamhet

Motionerna

I motion Sk1 (V) yrkande 1 anför motionärerna att skattenämnderna har haft en viktig roll som kontaktyta mellan Skatteverket och samhället i övrigt, och de begär ett tillkännagivande om att lagreglerade regionala insynsråd nu bör införas hos Skatteverket.

I motion Sk2 (S) yrkande 1 anför motionärerna att skattenämndernas avskaffande inte får innebära en tillbakagång till en ämbetsmannastat utan insyn och överklagbarhet. De föreslår att Skatteverket uppmanas att skapa ett brett program för medborgarservice och medborgarinsyn inom skatteförvaltningen där också de intressen som Svenskt Näringsliv företräder uppmärksammas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionärerna att allmänheten bör ha insyn i och inflytande på Skatteverkets verksamhet. Sedan 2003 finns det ett intressentråd vid Skatteverkets huvudkontor. I rådet kan Skatteverket tillsammans med näringslivet utbyta information och erfarenheter som gäller den administrativa hanteringen. Från näringslivet ingår företrädare för Far, Fastighetsägarna Sverige, Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Näringslivets Regelnämnd, Stockholms Handelskammare, Svenska Bankföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, SKL och Sveriges Redovisningskonsulters Förbund.

Även vid några av Skatteverkets regioner prövas nya former för att öka insynen och dialogen med medborgare och företag genom informella organ. Nästan alla insynsorgan har vänt sig till intresseorganisationer och företagare. En region har försökt att starta ett medborgarråd för privatpersoner, men har skjutit detta på framtiden på grund av svårigheter att hitta deltagare.

Organ som intressentrådet är enligt utskottets mening en bra form för samverkan kring frågor som t.ex. Skatteverkets service och handläggningstider. Sådana organ kan vidare på begäran få generell information om hur Skatteverket hanterar en viss rättsfråga. Härigenom kan allmänheten, utan att delta i handläggningen av enskilda ärenden, få insyn i verkets rättstillämpning.

Enligt utskottets mening kan denna typ av samverkan tillgodose behovet av att allmänheten har insyn i och inflytande på Skatteverkets verksamhet på ett betydligt bättre sätt än genom skattenämndernas arbete. Det bör lämnas till Skatteverket att bestämma formerna för samverkan i samarbete med representanter för olika organisationer och andra sammanslutningar. På så sätt kan arbetet förändras över tiden. Samverkan kan också anpassas till skilda behov i olika delar av landet och på olika nivåer inom Skatteverket.

Utskottet ser inte något behov att rikta tillkännagivanden till regeringen med det innehåll som motionärerna föreslår och avstyrker därför de aktuella motionsförslagen.

Godkännande för F-skatt

Propositionen

Regeringen föreslår att F-skattsedeln ersätts med ett godkännande för F-‍skatt och att rättsverkningarna knyts till godkännandet som sådant och åberopandet av detta. Godkännandet ska inte vara tidsbegränsat utan gälla tills vidare.

Vissa sakliga förändringar föreslås. I en nuvarande bestämmelse slås det fast att förhållanden i ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag där den sökande har varit företagsledare kan hindra ett godkännande för F-skatt. Denna bestämmelse preciseras så att det framgår att det bara är missförhållanden som kan hänföras till företagsledaren som ska beaktas. Vidare ska förhållanden som hindrar ett godkännande för F-skatt kunna beaktas även om den sökande eller någon annan som ska prövas inte tidigare har varit godkänd för F-skatt. Karenstiden då ett godkännande för F-skatt inte får meddelas ska i fortsättningen endast gälla efter återkallelse på grund av missbruk. Karenstid ska räknas från missbrukstillfället och inte från återkallelsen.

När det gäller karenstiden i andra fall än vid missbruk konstaterar regeringen att den nuvarande regleringen inte är konsekvent. Den som bedriver sin verksamhet som enskild näringsidkare och får sin F-skattsedel återkallad på grund av att han eller hon inte har följt ett föreläggande att lämna deklaration eller uppgift eller på grund av brister i redovisning eller betalning av skatt eller avgift, näringsförbud eller konkurs drabbas inte av någon karens. Ny F-skattsedel kan meddelas när grunden för återkallelsen har undanröjts. Den företagsledare som bedriver verksamheten i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag drabbas däremot av karens efter återkallelse av företagets eller bolagets F-skattsedel oberoende av på vilken grund återkallelsen har gjorts (dock endast under förutsättning att missförhållandena kan hänföras till företagsledaren). En ytterligare konsekvens av det nuvarande regelverket är att en företagsledare kan vara förhindrad att få F-skattsedel längre tid än det företag eller bolag där återkallelsegrunden har uppkommit.

Regeringen anser att olika företagsformer ska behandlas lika och att en företagsledare inte ska vara förhindrad från att bli godkänd för F-skatt under längre tid än det företag eller bolag i vilket missförhållandena har funnits. Regeringen ser inte heller något behov av en karenstid i andra fall än vid missbruk. För övriga missförhållanden är det tillräckligt att det finns hinder mot godkännande så länge missförhållandet finns kvar. Om missförhållandet t.ex. består av skatteskulder bör alltså ett godkännande kunna meddelas så snart skatteskulderna är betalda.

Motionerna

I motion Sk1 (V) yrkande 2 har motionärerna ingen invändning mot att dagens F-skattsedel ersätts med ett teknikneutralt godkännande för F-skatt men anser att kraven för godkännande bör skärpas för att öka möjligheten att komma åt fusk. För att stävja problemen med att anställda pressas att bilda egen firma bör det krävas minst två uppdragsgivare för ett godkännande för F-skatt. Vidare bör försök genomföras med tidsbegränsade godkännanden för F-skatt när den debiterade skatten enligt ansökan inte överstiger 10 000 kr.

I motion Sk2 (S) yrkandena 2–4 anförs att det är rimligt med någon form av vandelsprövning vid godkännande för F-skatt. Regeringen bör lägga fram förslag som begränsar möjligheterna att få F-skatt vid brottslighet och ökar möjligheten att både återkalla ett godkännande för F-skatt och införa en karenstid. Inte bara skattefusk utan också domar för annan brottslig verksamhet bör kunna ligga till grund för ett återkallande. En karenstid är bra för att hindra och mota oseriösa företagare, i synnerhet om de också är kriminella. Motionärerna ser också en fara i den utvidgning av näringsbegreppet som genomförts 2009 i syfte att ge fler möjlighet att få F-skatt och begär ett tillkännagivande om att det behövs en utvärdering av risken för att löntagare pressas att övergå till att bli egenföretagare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot regeringens förslag om en övergång till ett teknikneutralt godkännande för F-skatt som gäller utan tidsbegränsning och inte heller mot de preciseringar som föreslås när missförhållanden hindrar ett godkännande eller karenstidens beräkning. När det gäller förslaget om att karenstid endast ska gälla vid återkallelse på grund av missbruk delar utskottet regeringens bedömning.

Motionärerna föreslår att möjligheten att få godkännande för F-skatt ska begränsas på olika sätt i syfte att minska risken för skattefusk. Utskottet ser allvarligt på alla former av skattefusk och anser att det är viktigt att reglerna har en utformning som så långt möjligt gör det svårt att fuska och lätt att upptäcka den som försöker utnyttja reglerna på olika sätt. För utskottets del är det viktigt att hitta effektiva åtgärder mot skattefusket så att arbetet med att komma till rätta med dem som fuskar inte går ut över de företagare som gör rätt för sig. Enligt utskottets uppfattning skulle den föreslagna tidsbegränsningen för företag med låg omsättning innebära en ökad administration för företagarna samtidigt som kontrollvärdet kan ifrågasättas. När det gäller behovet av en större restriktivitet vid ansökningar från personer som dömts för skattebrott, anser utskottet att bestämmelsen om att godkännande för F-skatt inte ska beviljas den som har näringsförbud utgör en rimlig gränsdragning.

I sammanhanget kan nämnas den reform som genomfördes den 1 januari 2009 i syfte att fler ska få bedriva näringsverksamhet. Reformen innebar att de faktorer som ska beaktas vid prövningen av kravet på självständighet lyftes fram i lagtexten. Syftet var att sätta fokus på relationen mellan parterna och deras gemensamma avsikt och på det sättet minska betydelsen av antalet uppdragsgivare. Motionärerna ifrågasätter reformen, vill ha en utvärdering och föreslår åtgärder i syfte att begränsa friheten att gå från anställning till egen verksamhet. Utskottet anser att det är viktigt att alla som så önskar har möjlighet att starta och bedriva företag och ser för närvarande inte något behov av en utvärdering av effekterna av denna reform. Det mer drastiska kravet på två uppdragsgivare skulle göra det omöjligt att bedriva vissa typer av företag. Utskottet har en positiv inställning till alla företag och ser det inte som en möjlighet att lösa olika problem genom att i praktiken förbjuda de allra minsta företagen att bedriva verksamhet.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del. Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Mervärdesskattedeklaration för beskattningsår

Propositionen

Regeringen föreslår att den som redovisar mervärdesskatt för beskattningsår ska redovisa skatten i en skattedeklaration i stället för som i dag i en självdeklaration. Skattedeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast den 26 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. Härigenom anpassas den svenska lagstiftningen till rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (Mervärdesskattedirektivet).

Regeringen anför att fördelarna med att bara ha ett sätt att redovisa mervärdesskatt är att det minskar risken för fel, förbättrar möjligheten till kontroll och gör att mervärdesskatt inte längre behöver betalas som preliminär skatt varje månad. Även om redovisning i en skattedeklaration innebär att deklarationsskyldigheten måste fullgöras tidigare bedöms detta inte leda till någon ökning av den administrativa bördan. Däremot kommer mervärdesskattebördan tidigare.

Med anledning av att vissa remissinstanser framfört att tidpunkten för att lämna skattedeklaration i dessa fall bör sammanfalla med tidpunkten för att lämna inkomstdeklaration, framhåller regeringen att mervärdesskattedirektivet inte tillåter att mervärdesskatt redovisas senare än två månader efter utgången av varje beskattningsperiod (se artikel 252) och för skattskyldiga med enbart inhemska beskattningsbara transaktioner tre månader (se artikel 253). Det torde med hänsyn till detta inte vara möjligt att låta tidpunkten för redovisning av mervärdesskatt för beskattningsår sammanfalla med tidpunkten för att lämna inkomstdeklaration. Regeringen anmärker att det i förevarande lagstiftningsarbete inte finns beredningsunderlag för att ta ställning till om ett undantag enligt artikel 395 om att frångå direktivets bestämmelser skulle vara möjligt. Regeringen upplyser om att ett sådant undantag förutsätter ett bemyndigande från Europeiska unionens råd.

För att undvika att Skatteverket drabbas av en stor administrativ belastning, som bl.a. kan medföra försämringar för andra företag som ska lämna en skattedeklaration det datumet, föreslår regeringen att den som ska lämna en skattedeklaration för ett helt beskattningsår, ska redovisa och betala skatten senast den 26 i andra månaden efter beskattningsårets utgång.

Motionen

I motion Sk2 (S) yrkande 5 anför motionärerna att många av de uppgifter som krävs för att man på ett riktigt sätt ska kunna lämna en korrekt mervärdesskatteredovisning inte kommer in till företagen förrän en bit in i januari och att en tidigareläggning av momsredovisningen blir en administrativ börda och ökar företagens kostnader. De anser att rätten att redovisa mervärdesskatten för beskattningsåret vid tidpunkten för inkomstdeklarationen därför bör kvarstå och föreslår att riksdagen ändrar förslaget till skatteförfarandelag så att mervärdesskattedeklaration för beskattningsår ska lämnas vid tidpunkten för inkomstdeklarationen (självdeklarationen).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i likhet med motionärerna inte någon invändning mot att redovisning av mervärdesskatt för beskattningsår ska lämnas i en skattedeklaration. Genom att all mervärdesskatt redovisas på samma sätt minskar risken för fel, och möjligheten till kontroll förbättras. En fördel för de skattskyldiga är att mervärdesskatt inte längre kommer att ingå i den preliminärskatt som betalas varje månad.

När det gäller tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration för beskattningsår innebär mervärdesskattedirektivet (artikel 252) att deklarationen ska lämnas inom två månader efter beskattningsårets utgång. Enligt mervärdesskattedirektivet (artikel 395) får rådet enhälligt på kommissionens förslag bemyndiga en medlemsstat att avvika från bestämmelserna för att förenkla uppbörden av skatt. Förfarandets handläggningstid ska vara högst åtta månader.

I sammanhanget bör påpekas att bestämmelsen om mervärdesskattedeklaration för beskattningsår kommer att tillämpas första gången på beskattningsåret som börjar den 1 februari 2012 och att det innebär att den första mervärdesskattedeklarationen för beskattningsår kommer att lämnas den 26 mars 2013. Det handlar då om det fåtal skattskyldiga som har ett brutet räkenskapsår som löper ut med januari månad. Den helt övervägande delen skattskyldiga har dock kalenderåret som beskattningsår. Denna grupp kommer att lämna en mervärdesskattedeklaration för beskattningsår första gången den 26 februari 2014.

Enligt utskottets uppfattning måste det uppfattas som en betydande olägenhet att behöva lämna två deklarationer vid olika tidpunkter efter varje beskattningsår. Det handlar om ett stort antal företag, närmare 500 000. Utskottet anser att det är viktigt att alla ansträngningar görs för att lösa detta problem och utgår från att regeringen kommer att undersöka möjligheterna att få igenom ett undantag från direktivets bestämmelser.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget om att nu ändra lagförslaget i den riktning som motionärerna föreslår.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motion Sk2 yrkande 5.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation.

Skatteförfarandet (S, V)

av Jennie Nilsson (S), Fredrik Olovsson (S), Christina Oskarsson (S), Hans Olsson (S), Anders Karlsson (S), Jacob Johnson (V) och Peter Persson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om allmänhetens insyn i Skatteverkets verksamhet och om godkännande för F-skatt, antar regeringens förslag till skatteförfarandelag med den ändringen att 26 kap. 33 § första stycket inleds på följande sätt "Mervärdesskattedeklaration för beskattningsår ska avlämnas vid den tidpunkt då inkomstdeklaration ska lämnas. Den som i övrigt har en redovisningsperiod som är längre än en kalendermånad ..." och antar regeringens övriga lagförslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:165 punkterna 2–17 och motionerna

2011/12:Sk1 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 1–3 och

2011/12:Sk2 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 1–5 och

bifaller delvis proposition 2010/11:165 punkt 1.

Ställningstagande

Allmänhetens insyn i Skatteverkets verksamhet

Den statliga förvaltningen arbetar under stor frihet i förhållande till regeringen och riksdagen. Detta ställer stora krav på förvaltningen att vara medborgarnära, lyhörd inåt och utåt, förändringsbenägen och innovativ i sitt sätt att arbeta.

När skattenämnderna nu avskaffas ser vi att det finns en risk för att medborgarnas insyn i Skatteverkets verksamhet försvagas. Skattenämnderna har haft en viktig roll som kontaktyta mellan Skatteverket och samhället i övrigt, bl.a. för skattesystemets legitimitet och trovärdighet.

Vi har i den rödgröna förvaltningspolitiska motionen 2009/10:Fi11 (bet. 2009/10:FiU38, prop. 2009/10:175) framfört en bred katalog av idéer om hur servicen till medborgarna och medborgarnas insyn kan stärkas. Skatteverket har varit duktigt på att förbättra sin service via internet. Den samverkan verket har ihop med Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i lokala servicekontor har också varit bra för medborgarna.

I dag har Skatteverket ett insynsråd på central nivå, men med tanke på skattefrågornas fundamentala betydelse anser vi att det är motiverat att Skatteverket även har insynsråd på regional nivå. Dessa bör vara lagreglerade. Syftet och uppgiften skulle då vara att allmänt följa Skatteverkets arbete, främst med avseende på service till skattskyldiga, på att ta del av intressanta och aktuella frågor i skattelagstiftningen och dess tillämpning samt följa utvecklingen vad gäller skattebrott och åtgärder mot dessa. Möjligheten till insyn bör även omfatta företag och juridiska personer. De är liktiga viktiga kunder hos Skatteverket som fysiska personer.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Godkännande för F-skatt

Riksdagen ändrade den 1 januari 2009 inkomstskattelagens kriterium för hur självständig en verksamhet ska vara för att bedömas som näringsverksamhet i syfte att göra det lättare att få F-skattsedel (prop. 2008/09:62 F-‍skatt åt fler, bet. 2008/09:SkU18).

Vi pekade i det ärendet på de stora riskerna med ett utvidgat näringsverksamhetsbegrepp och ett uppluckrat arbetstagarbegrepp. Regeringen gjorde bedömningen att det inte fanns ett behov av att föreslå ökade kontrollmöjligheter för att förebygga svartarbete och annat skatteundandragande. Det är önskvärt att nu utvärdera hur löntagare, arbetsgivare och enskilda företagare har anpassat sig till denna förändring. Har löntagare pressats att övergå från att vara arbetstagare till att bli egenföretagare och uppdragstagare för att behålla sina jobb? Hur har de förändrade reglerna för F-skatt påverkat lönebildningen och kostnaderna i olika branscher? I dag är det t.ex. ett problem att anställda pressas att bilda egen firma inom t.ex. åkeri- och skogsbranschen och i mediebranschen. Olika förslag har framförts för att komma tillrätta med dessa problem. Ett förslag som vi är positiva till är att införa ett krav på minst två uppdragsgivare för godkännande av F-skatt.

Om en oseriös uppdragstagare får ett godkännande för F-skatt kan det utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svartarbete. I och med att uppdragstagaren har godkänd F-skatt är det svårt, näst intill omöjligt, för uppdragsgivaren att upptäcka fusk. Det har diskuterats om F-skatten bör tidsbegränsas och omprövas med någon tids mellanrum. Ett konkret förslag som förts fram är att tidsbegränsa F-skatten för verksamheter där den debiterade skatten enligt ansökan inte överstiger ett visst belopp.

Vi anser att frågan om en tidsbegränsning kan bli aktuell om en utvärdering visar att de ändrade reglerna för F-skatt missbrukas, exempelvis i form av skatteundandragande.

Vi menar fortfarande, precis som i vår tidigare motion med anledning av propositionen F-skatt åt fler, att regeringen måste lägga fram förslag till åtgärder som begränsar möjligheten att få F-skatt då en person varit inblandad i skattefusk eller annan brottslig verksamhet. Vi uppfattar att regeringen ofta tar väl lätt på problemen med skattebrott, ekonomisk brottslighet och svart ekonomi. Sänkta skatter och avskaffade regler anses ”lösa” problemen, vilket är ett naivt synsätt. Den ekonomiska vinningen är drivkraften för kriminella i allmänhet och den grova organiserade brottsligheten i synnerhet. Med alltför uppluckrade regler och svaga kontrollsystem riskerar seriösa företagare att få kämpa mot oseriös konkurrens från kriminella.

Skatteförfarandelagen anger att F-skatt kan återkallas vid missbruk; en karenstid på två år gäller också från missbrukstillfället. Samtidigt ändras inte den lagstiftning som gör att den som har fått F-skatt återkallad på grund av att han eller hon inte har följt ett föreläggande om att lämna deklaration och uppgift, brister i redovisning eller betalning av en skatt eller avgift, får näringsförbud eller försätts i konkurs inte drabbas av någon karens. Ny F-skatt kan meddelas när grunden för återkallelsen har undanröjts.

Vi vill att regeringen lägger fram förslag till åtgärder som ökar möjligheten att både återkalla rätten till F-skatt och införa en karenstid. Vi tycker att detta är rimligt utifrån den utveckling vi ser där ”vanliga” kriminella alltmer ägnar sig åt ekonomisk brottslighet. En del i bekämpandet av den grova organiserade brottsligheten i dag är också att på olika sätt försvåra dess ekonomiska verksamhet. Utifrån samma resonemang tycker vi också att en karenstid är bra för att hindra och mota oseriösa företagare, i synnerhet om de också är kriminella.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Mervärdesskattedeklaration för beskattningsår

Far, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, har pekat på att deklarationer i dag i praktiken kan lämnas ända fram till den 15 juni. I det nya förslaget ska helårsmomsen inbetalas redan den 26 februari. Många av de uppgifter som krävs för att man på ett riktigt sätt ska kunna redovisa en korrekt årsmoms kommer inte in till företagen förrän en bit in i januari. Att tidigarelägga momsredovisningen leder till en större administrativ börda och högre kostnader för företagen samt till att företagen riskerar att göra flera fel i sina momsredovisningar.

Regeringen har inte lyssnat på småföretagens och andra remissinstansers åsikt om redovisningstidpunkten utan hänvisar till mervärdesskattedirektivet och har inte ens prövat möjligheten att använda direktivets undantagsartikel trots att det funnits tid för detta.

I EU-sammanhang har det rått samstämmighet om att så långt som möjligt vidmakthålla Sveriges suveränitet i skattefrågor. Regeringen har i ett annat momssammanhang, det om föreningars momsbefrielse, hävdat vår suveränitet. Vi menar att rätten att redovisa mervärdesskatten för beskattningsåret vid tidpunkten för inkomstdeklarationen (föreslagen ny beteckning på självdeklarationen) bör kvarstå och att Sverige även i detta fall bör hävda sin uppfattning om den skulle ifrågasättas. Om man väcker frågan från EU:s sida kan möjligheten att begära undantag enligt direktivets artikel 395 utnyttjas.

Riksdagen bör göra den ändring i regeringens förslag till skatteförfarandelag som vi föreslår.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet:

1.

Riksdagen antar regeringens förslag till skatteförfarandelag.

2.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om redovisning, betalning och kontroll av mervärdesskatt för elektroniska tjänster.

3.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624).

4.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69).

5.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

6.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

7.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m.

8.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

9.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

10.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).

11.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.

12.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.

13.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

14.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

15.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281).

16.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt.

17.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).

Följdmotionerna

2011/12:Sk1 av Jacob Johnson m.fl. (V):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av regionala insynsråd i skattefrågor vid Skatteverket.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krav på minst två uppdragsgivare för godkännande av F-skatt.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tidsbegränsat godkännande av F-skatt.

2011/12:Sk2 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skatteverket bör uppmanas att sammanfatta redan existerande och nya förslag till ett brett program för medborgarservice och medborgarinsyn inom skatteförvaltningen.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvärdera den ändrade lagstiftning kring F-skatt som gällt sedan 2009.

3.

Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på åtgärder som begränsar möjligheterna att få F-skatt vid brottslighet i enlighet med vad som anförs i motionen.

4.

Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag som ökar möjligheten att återkalla rätten till F-skatt vid brottslighet samt fastställa en karenstid i enlighet med vad som anförs i motionen.

5.

Riksdagen beslutar om en ändring i förslaget till skatteförfarandelag så att mervärdesskatten som tidigare ska redovisas vid tidpunkten för inkomstdeklarationen (självdeklarationen) i enlighet med vad som anförs i motionen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag