2011/12:MJU15 Fiskeripolitik

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2011/12:MJU15
Fiskeripolitik

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sammanlagt 43 motionsyrkanden om fiskeripolitik från den allmänna motionstiden 2011. Motionerna tar upp frågor om den gemensamma fiskeripolitiken, EU:s fiskepartnerskapsavtal, en översyn av fiskerilagstiftningen, ålförvaltning m.m. Samtliga motionsförslag avstyrks. Vissa motionsyrkanden tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlas därför förenklat. I betänkandet finns 16 reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Den gemensamma fiskeripolitiken

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:MJ274 av Gustav Nilsson (M),

2011/12:MJ283 av Caroline Szyber (KD) yrkande 2,

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 23 och

2011/12:MJ471 av Ulf Holm m.fl. (MP) i denna del.

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (MP, V)

Stöd till ohållbart fiske

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:MJ253 av Olle Thorell (S) och

2011/12:MJ275 av Gustav Nilsson (M).

Reservation 3 (S, V)

Bifångster av hotade arter

Riksdagen avslår motion

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 24.

Reservation 4 (S, MP, V)

Regionalisering av fiskeförvaltningen

Riksdagen avslår motion

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 21.

Reservation 5 (S, V)

EU:s fiskepartnerskapsavtal

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:MJ204 av Jens Holm m.fl. (V) yrkande 2,

2011/12:MJ283 av Caroline Szyber (KD) yrkande 10 och

2011/12:MJ471 av Ulf Holm m.fl. (MP) i denna del.

Reservation 6 (MP)

Reservation 7 (V)

Stöd till utveckling

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:MJ204 av Jens Holm m.fl. (V) yrkande 1 och

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 22.

Reservation 8 (S)

Reservation 9 (V)

Översyn av fiskerilagstiftningen m.m.

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:MJ367 av Catharina Bråkenhielm (S),

2011/12:MJ391 av Jan R Andersson (M),

2011/12:MJ422 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2 samt

2011/12:MJ472 av Helena Leander (MP).

Reservation 10 (S)

Reservation 11 (MP, V)

Ålförvaltningen

Riksdagen avslår motionerna

2011/12:MJ242 av Christer Nylander m.fl. (FP, C),

2011/12:MJ340 av Kew Nordqvist m.fl. (MP) yrkande 1 och

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 25 i denna del.

Reservation 12 (S)

Reservation 13 (MP, V)

Utsättning av ålyngel

Riksdagen avslår motion

2011/12:MJ340 av Kew Nordqvist m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

Reservation 14 (MP)

10.

Skydd av hälleflundra

Riksdagen avslår motion

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 25 i denna del.

Reservation 15 (S, V)

11.

Internationell handel med ål

Riksdagen avslår motion

2011/12:MJ340 av Kew Nordqvist m.fl. (MP) yrkande 4.

Reservation 16 (MP, V)

12.	Motioner som bereds förenklat
	Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Stockholm den 12 april 2012

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Matilda Ernkrans

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Matilda Ernkrans (S), Bengt-Anders Johansson (M), Lars Hjälmered (M), Johan Löfstrand (S), Rune Wikström (M), Helén Pettersson i Umeå (S), Johan Hultberg (M), Jan-Olof Larsson (S), Roger Tiefensee (C), Åsa Coenraads (M), Irene Oskarsson (KD), Josef Fransson (SD), Jens Holm (V), Christina Karlsson (S), Kew Nordqvist (MP), Carina Ohlsson (S) och Lars Tysklind (FP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Inledning

Som utskottet redogjorde för i betänkande 2010/11:MJU11 Fiskeripolitik m.m. är den gemensamma fiskeripolitiken en s.k. fullt utvecklad unionspolitik, vilket innebär att samtliga EU:s medlemsländer omfattas av politikens bestämmelser. Enligt grundläggande EU-rättsliga principer får Sverige inte ha nationella bestämmelser som strider mot EU:s bestämmelser om den gemensamma fiskeripolitiken. Däremot får Sverige ha nationella bestämmelser för att komplettera eller verkställa EU:s regelverk. Medlemsstaterna har dessutom nationell kompetens på de områden som EU inte har reglerat. Till exempel kan fisket i sötvatten som helhet och vissa aspekter för kustfisket regleras nationellt. Även fritidsfisket regleras huvudsakligen nationellt. I sammanhanget bör dock nämnas att medlemsländerna alltid är skyldiga att följa EU-rättens grundläggande principer såsom diskrimineringsförbudet, vilket innebär att det är förbjudet med olika behandling av EU-medborgare på grund av nationalitet.

Den nationella lagstiftningen finns till stor del i fiskelagen (1993:787) och verkställighetsföreskrifter till denna. Fiskelagen reglerar rätten till fiske och fiskets bedrivande inom Sveriges sjöterritorium och inom Sveriges ekonomiska zon, utöver det som gäller enligt EU-lagstiftningen. Fiskelagen har varit föremål för en översyn som har presenterats i slutbetänkandet Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottets överväganden

Den gemensamma fiskeripolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden (S, M, MP, KD) om den gemensamma fiskeripolitiken.

Jämför reservationerna 1 (S), 2 (MP, V), 3 (S, V), 4 (S, MP, V) och 5 (S, V).

Motionerna

I motion 2011/12:MJ283 (KD) yrkande 2 framförs att regeringen bör verka för att förslaget om en reformerad gemensam fiskeripolitik genomförs. Enligt kommittémotion 2011/12:MJ471 (MP) delvis bör Sverige driva bl.a. följande krav i samband med reformen av EU:s fiskeripolitik. Fiskeripolitiken ska sätta ekologisk hållbarhet före ekonomisk och social hållbarhet. Vidare ska utkast av havslevande organismer förbjudas. Förbudet behöver kopplas till fiskemetoder med bättre selektivitet. I motion 2011/12:MJ253 (S) efterlyses att regeringen tar initiativ till att avveckla såväl EU-stöd som svenskt statligt stöd till fiskeverksamhet som inte är miljömässigt hållbar. Skattemedel ska inte användas för att öka fisketrycket på hotade arter. I motion 2011/12:MJ275 (M) förordas att den reformerade fiskeripolitiken premierar att selektiva fiskemetoder utvecklas. I motion 2011/12:MJ274 (M) anförs att man bör försöka begränsa fångsten av oönskad fisk, samtidigt som det är viktigt att reglerna kring utkast inte får orimliga konsekvenser. Levande, men oönskad fisk bör få kastas tillbaka i havet. På liknande sätt anförs i kommittémotion 2011/12:MJ376 (S) yrkande 23 att den komplexa frågan om utkastförbud bör analyseras noggrant. Förutsättningarna för ett förbud är olika beroende på vilka arter fisket bedrivs efter och om fisket är ett riktat fiske eller ett blandfiske. Enligt yrkande 24 i samma motion bör fisket efter en målart begränsas om andelen bifångst av en hotad art är för stor. Det är nödvändigt att komma överens om förvaltningsplaner för både alla kommersiellt fiskade och alla hotade arter. I yrkande 21 framförs att det vore önskvärt med ett ökat lokalt ansvar för fiskeförvaltningen, s.k. regionalisering. Regeringen bör därför inom EU sträva efter att få mandat för regionala beslut i Östersjön.

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet uppmärksamma att EU-kommissionen den 13 juli 2011 presenterade ett förslag till reformpaket för den gemensamma fiskeripolitiken. Avsikten är att den reformerade fiskeripolitiken ska börja gälla fr.o.m. den 1 januari 2013.

Den reformerade gemensamma fiskeripolitiken ska säkerställa att fiske- och vattenbruksverksamheterna skapar långsiktigt hållbara miljömässiga, ekonomiska och sociala villkor samt bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen. Fiskeripolitiken ska tillämpa försiktighetsansatsen och fiskresurserna ska till 2015 återhämta sig och förvaltas på en nivå som innebär maximalt hållbart nyttjande. För att återställa bestånden ska fleråriga förvaltningsplaner med tydliga målsättningar utarbetas. Förvaltningsplaner som inkluderar flera olika bestånd som fiskas inom samma område, s.k. flerartsplaner, ska vid behov utarbetas. Medlemsländerna ska själva lägga fram förslag på bevarandeåtgärder för att uppnå målen med förvaltningsplanerna. Åtgärderna ska anmälas till kommissionen samt, i förekommande fall, andra berörda medlemsstater. Om åtgärderna inte uppfyller målsättningen med planen kan kommissionen anta specifika bevarandeåtgärder genom delegerade akter.

Medlemsstaterna ska enligt förslaget även införa ett nationellt system för överförbara fiskerättigheter för alla fartyg, med undantag för fartyg under 12 meter med passiva redskap. Enligt förslaget vill kommissionen också att de nuvarande regionala rådgivande nämndernas (RAC) mandat breddas. De ska benämnas rådgivande nämnder (AC) och kunna ge rekommendationer till både kommissionen och medlemsstaterna, påtala problem med fiske och vattenbruk samt bidra till datainsamling.

Enligt kommissionens förslag ska utkasten av fisk stegvis fasas ut, så att all fångst som fångas måste landas och räknas av kvoten. År 2014 ska detta gälla för det pelagiska fisket (bl.a. sill, makrill, blåvitling); år 2015 för torsk, kummel och tunga; år 2016 ska bestämmelserna gälla för i stort sett samtliga kommersiella arter.

Förslaget till marknadsordning för fiskeri- och vattenbruksprodukter syftar bl.a. till ett förbättrat marknadsincitament för att främja hållbara produktionsmetoder. Målen i den gemensamma fiskeripolitiken ska således kopplas tydligare till marknadsordningen. Enligt förslaget ska även konsument- och handelsinformationen utökas. Den obligatoriska märkningen ska omfatta bl.a. produktionsmetod, fångstområde, fångst- eller skördedatum samt om produkten har varit fryst, medan den frivilliga ska omfatta näringsinnehåll, produktionsteknik, etisk och social information samt miljöinformation.

I december 2011 presenterades, som en sista del i reformpaketet, en förordning för en europeisk havs- och fiskerifond (EHFF) för perioden 2014–2020. Fonden kommer att ersätta den nuvarande Europeiska fiskerifonden (EFF) och ett antal andra instrument och ska vara en drivkraft i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken. Fonden ska stödja åtgärder som leder till att fisket blir mindre skadligt för de marina ekosystemen och vända trenden med minskade fiskebestånd. Den nya fonden ska stödja innovativa projekt, såsom att ersätta fiskenät med mer selektiva redskap för att minska mängden kasserad fisk, eller för att ta fram teknik som kan minska den inverkan som fiske och fiskodling har på miljön. Fonden kommer att användas till att samfinansiera projekt med medlemsländerna.

Utskottet har löpande deltagit i beredningen av den reformerade gemensamma fiskeripolitiken. I november 2009 lämnade utskottet ett utlåtande om grönboken om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken (utlåtande 2009/10:MJU4). Den 27 oktober 2011 överlade utskottet med regeringen om reformen enligt 10 kap. 4 § riksdagsordningen.

Utskottet konstaterar att regeringen i huvudsak stöder kommissionens förslag till en reformerad fiskeripolitik och att det arbete som efterfrågas i motion 2011/12:MJ283 (KD) yrkande 2 fortskrider. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att motionen lämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

När det gäller den gemensamma fiskeripolitikens målsättningar konstaterar utskottet att kommissionen har angivit att huvudsyftet med förslaget är att säkra långsiktigt hållbara miljövillkor för fisket och vattenbruket och att säkra att dessa kan bidra till tryggad livsmedelsförsörjning. Utskottet anser att det på lång sikt inte finns några målkonflikter mellan ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart fiske. Fisket måste bedrivas miljömässigt hållbart för att det även i framtiden ska finnas utrymme för en bärkraftig fiskerinäring. Enligt vad utskottet har erfarit från Landsbygdsdepartementet är även regeringens position inom EU att målet om långsiktigt hållbara miljömässiga villkor ska sättas främst i fiskeripolitiken.

När det gäller det föreslagna förbudet mot utkast av fisk vill utskottet hänvisa till sitt tidigare ställningstagande i frågan (bet. 2010/11:MJU11 Fiskeripolitik m.m.). Utskottet framhöll i betänkandet att utkast av fisk är ett stort problem och ett oacceptabelt resursslöseri som omöjliggör en korrekt bestämning av fiskeridödligheten. Det är därför viktigt att utkast av fisk stoppas och att bifångster av andra hotade fiskarter samt fåglar och däggdjur minskas så att bestånden kan återhämta sig och att man undviker förlust av viktig genetisk variation. En nyckelfaktor för att komma åt problemet är att utveckla och nyttja effektiva selektiva fiskeredskap. I detta sammanhang inhämtade utskottet att Sverige ligger väl till i arbetet med selektiva redskap och är starkt drivande i EU:s arbete med att verka för skonsamma och selektiva fiskeredskap.

Vidare har utskottet erfarit att regeringen arbetar för att det föreslagna utkastförbudet skärps på så sätt att ett generellt utkastförbud införs och att all kommersiell fångst landas och räknas av kvoten. Regeringen föredrar ett generellt utkastförbud, med en lista på undantag, snarare än ett partiellt utkastförbud som endast gäller för vissa arter. Samtidigt framhåller regeringen att den konkreta utformningen av utkastförbudet ännu är i ett inledningsskede.

När det gäller stöd till fiske har, som ovan nämnts, EU-kommissionen inom ramen för den reformerade fiskeripolitiken lämnat ett förslag till förordning om en europeisk havs- och fiskerifond (EHFF) för perioden 2014–2020. I EHFF fastställs hur unionen ska finansiera den gemensamma fiskeripolitiken. En nyhet i förhållande till den nu gällande Europeiska fiskerifonden (EFF) är att skrotningsbidrag inte kommer att kunna lämnas från EHFF. Denna typ av stöd har enligt kommissionens bedömning inte fungerat som det varit tänkt, eftersom fiskeansträngningen inte har minskat. En större andel av fondens medel kommer i stället att läggas på bl.a. att främja utvecklingen av selektiva redskap, ett konkurrenskraftigt vattenbruk, diversifiering och jobbskapande i fiskesamhällen, ökad kunskap om havet, havsplanering, havsmiljöskydd och klimatets inverkan på kustområdena. Kommissionen konstaterade i konsekvensbedömningen av förslaget att den gemensamma fiskeripolitiken – trots framsteg sedan 2002 – har misslyckats. Målen om miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet har inte uppnåtts. Kommissionen konstaterar att en del av misslyckandet kan hänföras till finansieringen som inte har varit ändamålsenlig. I likhet med regeringen delar utskottet kommissionens problembeskrivning i konsekvensanalysen och välkomnar därför kommissionens förslag till en ny förordning om en europeisk havs- och fiskerifond. Stöd bör i stället reserveras för sådana åtgärder som kan bidra till en långsiktigt hållbar resurspolitik på fiskets område. Liksom regeringen stöder därför utskottet kommissionens ambition att genom det nu aktuella förslaget ta bort stödet till skrotning och minska omfattningen av stödet till investeringar ombord och motorbyten. Detta är fallet dels för att skrotningsbidrag inte visat sig vara ett verkningsfullt instrument för att åstadkomma en balans i flottan, dels för att investeringar ombord och motorbyten i hög grad har haft en kapacitetsdrivande effekt. Utskottet välkomnar att EHFF-förslaget innebär ett ökat stöd till utvecklingen av selektiva redskap, ett konkurrenskraftigt vattenbruk samt diversifiering och jobbskapande i fiskesamhällen. Det är angeläget att fonden stöder en bättre tillämpning av ekosystemansatsen och en övergång till ett tydligt ekosystembaserat beslutsfattande för havs- och fiskepolitiken.

Utskottet anser att det är av stor betydelse att få till stånd ett hållbart fiske och konstaterar att det pågår ett omfattande arbete med att reformera EU:s fiskeripolitik i denna riktning. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motionerna 2011/12:MJ253 (S), 2011/12:MJ274 (M), 2011/12:MJ275 (M), 2011/12:MJ376 (S) yrkande 23 och 2011/12:MJ471 (MP) delvis kan lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller frågan om att begränsa fiske som leder till en för stor andel bifångst av en hotad art, vill utskottet inledningsvis hänvisa till de åtgärder som föreslås inom ramen för den reformerade fiskeripolitiken om bl.a. förvaltningsplaner, selektiva redskap och utkastbegränsningar. Vidare konstaterar utskottet att det redan i dag finns en återhämtningsplan för torsk i Västerhavet som reglerar, inte bara fisket efter torsk, utan också andra typer av fisken som får torsk som bifångst. Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att motion 2011/12:MJ376 (S) yrkande 24 lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller frågan om regionalisering av fiskeförvaltningen anser utskottet i likhet med regeringen att EU-kommissionens förslag till en reformerad fiskeripolitik bör förbättras bl.a. vad gäller en tydligare skrivning om en ökad decentralisering med mindre detaljreglering på rådsnivå. Fördelen med att decentralisera beslut är att de kan anpassas till lokala förutsättningar, att besluten kan fattas snabbare och att näringen och andra intressenter kan bli involverade i högre utsträckning. På grundval av det anförda utgår utskottet från att regeringen även fortsättningsvis verkar för en ökad regionalisering av EU:s fiskeripolitik och föreslår att kommittémotion 2011/12:MJ376 (S) yrkande 21 lämnas utan vidare åtgärd, i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

EU:s fiskepartnerskapsavtal

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden (S, MP, V, KD) om EU:s fiskepartnerskapsavtal med tredjeland.

Jämför reservationerna 6 (MP), 7 (V), 8 (S) och 9 (V).

Motionerna

I kommittémotion 2011/12:MJ471 (MP) delvis anförs att EU inte borde fiska med stöd av fiskepartnerskapsavtal i tredjeland om det inte finns tillförlitliga vetenskapliga bedömningar som gjorts tillgängliga, det finns en effektiv fiskeriförvaltning i tredjelandet och samma miljökrav gäller för fisket som vid fiske i EU:s vatten. I motion 2011/12:MJ283 (KD) yrkande 10 framhålls att EU:s fiske i andra länders vatten borde följa FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisations (FAO) uppförandekod för ansvarsfullt fiske. Detta innebär att man tar hänsyn till lokalbefolkningens möjligheter att försörja sig genom fiske och att fiske endast sker på överskottsresurser. Det är också viktigt att fiskepartnerskapsavtalen efterlevs och följs upp bättre. I kommittémotion 2011/12:MJ204 (V) yrkande 2 påtalas att EU:s ministerråd har uttalat att socioekonomiska utvärderingar ska göras både före och efter att fiskepartnerskapsavtal och protokoll till dessa avtal tecknas. Det är därför anmärkningsvärt att dessa utvärderingar är svåra att få ta del av. Regeringen borde enligt motionärerna motsätta sig att man fattar beslut om nya avtal och protokoll till dem, om en utvärdering inte har gjorts tillgänglig. Enligt kommittémotion 2011/12:MJ376 (S) yrkande 22 borde regeringens ståndpunkt vara att EU ska avstå från att nyttja sin rätt att fiska i enlighet med överenskomna fiskepartnerskapsavtal till dess att de berörda länderna har en fiskekontroll och fiskeförvaltning som motsvarar de krav som ställs inom EU:s fiskeripolitik. Enligt kommittémotion 2011/12:MJ204 (V) yrkande 1 bör EU:s fiskepartnerskapsavtal omvandlas till utvecklingsprojekt för hållbart fiske. Det skulle vara bättre för de berörda länderna att själva processa och sälja fisken än att låta europeiska fiskare göra det.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare utförligt behandlat motionsyrkanden om EU:s fiskepartnerskapsavtal med utvecklingsländerna (se bet. 2010/11:MJU11 Fiskeripolitik m.m.). Av betänkandet framgick att utskottet, i likhet med regeringen, ansåg att de fiskepartnerskapsavtal som unionen har med många utvecklingsländer måste förbättras.

År 2004 tog rådet beslut om rådsslutsatser som gav riktlinjerna för hur fiskepartnerskapsavtal skulle se ut. Rådsslutsatserna har genomförts i de avtal som nu finns. Detta har inneburit att man blev mer tydlig med att fisket skulle vara hållbart långsiktigt och bedrivas på ett överskott av kuststatens eller önationens resurser. En viktig skillnad var vidare att ekonomiska och sociala utvärderingar skulle genomföras både före och efter avtalen. Därtill åtog man sig att i ökad omfattning förbättra det vetenskapliga underlaget för beslut avseende kvoter m.m. Kommissionen har sedan 2010 lagt in en klausul om mänskliga rättigheter i de förslag på förnyade avtal och protokoll som man har presenterat för rådet och parlamentet.

Utskottet har erfarit att regeringen vid flera tillfällen har framfört synpunkter på EU:s fiskepartnerskapsavtal. En grundläggande svensk inställning är att Sveriges politik för global utveckling ska genomsyra och inarbetas i arbetet inom andra sektorer varhelst det är relevant. Synpunkter på fiskepartnerskapsavtalen och deras utformning utgår från att fisket ska vara hållbart, att det ska ske på det överskott av bestånden som inte nyttjas nationellt och med hänsyn till tillgänglig vetenskaplig information, att EU:s sektorsstöd används i enlighet med de ingångna avtalen och följs upp samt att fisket sker i enlighet med gällande regelverk.

I EU-kommissionens meddelande om den gemensamma fiskeripolitikens internationella dimension, KOM(2011) 424, presenterades den nya inriktningen för den reformerade gemensamma externa fiskeripolitiken.

Kommissionen framhöll att EU i syfte att främja långsiktigt resursbevarande, goda styrelseformer för bilaterala fiskerelationer och en hållbar utveckling inom partnerländernas fiskesektor borde göra bl.a. följande inom ramen för de framtida fiskeriavtalen. EU borde

– basera avtalen på bästa tillgängliga vetenskapliga utlåtanden och uppgifter om den ackumulerade fiskeansträngningen i de berörda vattnen

– göra respekten för de mänskliga rättigheterna till ett grundläggande villkor för ingående och upprätthållande av fiskeavtal

– gå mot en situation där fartygsägarna bidrar mer till kostnaderna för tillträdesrättigheterna

– garantera att fiskeavtalen stöder bättre förvaltning inom fiskesektorn i partnerlandet, särskilt vad gäller övervakning, inspektion och administrativ samt vetenskaplig kapacitet

– garantera sund och effektiv ekonomisk förvaltning av medlen för sektorsstödet enligt avtalet, samt föreskriva indragning av betalningarna om resultaten inte uppnås.

Utskottet behandlade kommissionens meddelande i utlåtande 2011/12:MJU7 (Utlåtande med anledning av kommissionens meddelande om den gemensamma fiskeripolitikens internationella dimension). I utlåtandet välkomnar utskottet kommissionens meddelande och stöder många av de reformer som kommissionen föreslår, men understryker att politiken även måste genomföras i praktiken för att ge resultat.

Utskottet har sedan utlåtandet följt utvecklingen av EU:s externa fiskeripolitik och hållit ett stort antal överläggningar enligt 10 kap. 4 § riksdagsordningen med regeringen om fiskepartnerskapsavtalen. Som har redovisats ovan har kommissionen nu presenterat ett förslag till reformpaket för den gemensamma fiskeripolitiken. När det gäller den externa fiskeripolitiken anser utskottet i likhet med regeringen att kommissionens förslag bör förbättras bl.a. när det gäller respekten för de demokratiska principerna, att kravet på utvärderingar följs och att hänsyn tas till EU:s mål för utvecklingssamarbete. Utskottet finner det därför glädjande att rådet nyligen enhälligt antog rådsslutsatser som på flera punkter tillmötesgår de förbättringar av fiskepartnerskapsavtalen som utskottet har efterlyst. Utskottet har vidare erfarit att regeringen i samband med rådsslutsatserna har framfört ytterligare önskemål om förbättringar. Utskottet välkomnar de framsteg som nu har gjorts och utgår från att regeringen även i fortsättningen bedriver en aktiv politik på detta område samt vid behov informerar riksdagen om hur avtalen utvecklas. Enligt utskottets mening kan motionerna 2011/12:MJ204 (V) yrkandena 1 och 2, 2011/12:MJ283 (KD) yrkande 10, 2011/12:MJ376 (S) yrkande 22 och 2011/12:MJ471 (MP) i berörd del därmed lämnas utan vidare åtgärd.

Översyn av fiskerilagstiftningen m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden (S, M, MP) om översyn av fiskerilagstiftningen och förbud mot import av levande hummer.

Jämför reservationerna 10 (S) och 11 (MP, V).

Motionerna

Enligt motion 2011/12:MJ367 (S) borde fiske med mängdfångande redskap vara tillåtet endast för dem som är skrivna i en kustkommun. De som tillfälligt vistas i kustkommunerna på sin fritid borde endast ha rätt att fiska med handredskap. Enligt motion 2011/12:MJ422 (M) yrkande 1 borde vattenägare ges rådighet över sina vatten i havskust- och skärgårdsområdena så att fiskeåterväxten och fiskevården där förbättras. I motionen hävdas att vattenägare i andra delar av landet har en sådan rådighet till följd av att fiskevårdsområden kan bildas och att denna rådighet ger dem rätt till ekonomisk kompensation för fiskevård. I yrkande 2 i samma motion föreslås att kustområdena i Östergötlands och Kalmar län skulle kunna utgöra försöksområden för en sådan utökad rådighet. I motion 2011/12:MJ391 (M) uppmärksammas att vid tilldelning av en viss typ av fiskedagar, som är baserad på en referensperiod, har hänsyn inte tagits till att en yrkesfiskare har varit föräldraledig under referensperioden. Motionären påtalar att regelverket bör ses över så att föräldraledighet beaktas vid framtida tilldelning av fiskedagar. I motion 2011/12:MJ472 (MP) föreslås att import av levande hummer från andra havsområden borde förbjudas. Skyddet mot potentiellt invasiva främmande arter och bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster bör gå före intressen av att importera och sälja levande hummer.

Utskottets ställningstagande

När det gäller frågan om att begränsa rätten att fiska med mängdfångande redskap noterar utskottet inledningsvis att man i fiskelagen (1993:787) skiljer på yrkesfiske och fritidsfiske samt på allmänt och enskilt vatten. Det görs även åtskillnad mellan personer som är, respektive inte är, stadigvarande bosatta i Sverige. Enligt fiskelagen får alla som är stadigvarande bosatta i Sverige fiska i allmänt vatten. De får även fiska på enskilt vatten med de begränsningar avseende bl.a. typ av redskap och tillåtna fiskslag som anges i bilagan till lagen. Vidare har regeringen meddelat föreskrifter som begränsar redskapsanvändningen i förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen. Enligt förordningen får den som fiskar med rörliga redskap i vatten där fisket är fritt för var och en endast använda nät, långrev, ryssja, bur, handredskap och håv. Vid fiske med nät, långrev, ryssjor och burar får sammanlagt högst sex redskap användas samtidigt. Vid hummerfiske får därutöver högst 14 burar (hummertinor) användas. En långrev får vara försedd med högst 100 krokar. Nätens sammanlagda längd får inte överstiga 180 meter.

Fiskelagen har nyligen varit föremål för en omfattande översyn. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag (SOU 2010:42) i juni 2010. I utredningen föreslås, med hänvisning till EU-rättens diskrimineringsförbud, att den som är medborgare i eller har hemvist i Sverige eller annan stat inom Europeiska unionen ska få fritidsfiska på allmänt vatten med nät, långrev, ryssja, bur eller håv. Endast sex redskap ska dock få användas. Nätens sammanlagda längd får inte överstiga 180 meter och långrev får vara försett med högst 100 krokar. Vidare föreslås att alla har rätt till fiske med handredskap på allmänt vatten. Som ovan har nämnts bereds utredningen för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte skäl att förorda att den typ av begränsning av fiskerätten som föreslås i motionen införs. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 2011/12:MJ367 (S).

När det gäller frågan om vattenägares rätt till ersättning för kostnader i samband med fiskevård konstaterar utskottet följande. I enlighet med rådets förordning (EG) 1198/2006 om Europeiska fiskerifonden har Sverige tagit fram ett operativt program. Till följd av det operativa programmet har det funnits möjlighet att bilda fiskeområden. De flesta av de 14 fiskeområden som har bildats är lokaliserade i Sveriges kustområden. Den som är verksam inom ett fiskeområde kan enligt förordning (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen få stöd från Europeiska fiskerifonden t.ex. för att skydda och bevara miljövärden inom området. Vidare får statsbidrag enligt förordning (1998:1343) om stöd till fiskevården lämnas till åtgärder som främjar fiskevården i vatten där allmänheten har rätt att fiska. Sådana vatten är kusterna och i de fem stora sjöarna eller i tillrinnande vattendrag upp till första vandringshindret. I Sverige har allmänheten rätt att fiska med handredskap inom dessa områden, vilket också anses innebära ett ansvar för samhället att bidra till fiskevård och fisketillsyn. Bidrag kan medges till lokala fiskevårdsprojekt som t.ex. syftar till insatser för att bevara hotade fiskarter och -stammar, biotopvård och annat främjande av den biologiska mångfalden.

Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att motion 2011/12:MJ422 (M) yrkandena 1 och 2 lämnas utan vidare åtgärd i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Vad gäller frågan om att ta hänsyn till tidigare föräldraledighet vid beslut om tilldelning av fiskedagar konstaterar utskottet att rådet enligt EU-förordning 1342/2008 om upprättande av en långsiktig plan för torskbestånden och det fiske som utnyttjar de bestånden ska besluta om en total tillåten fångstmängd (TAC) för torskbestånden. Den totala tillåtna fångstmängden ska kompletteras genom ett fiskeansträngningssystem som innebär att medlemsstaterna varje år tilldelas fiskemöjligheter i form av en fiskeansträngning. Den högsta tillåtna fiskeansträngningen ska beräknas med hjälp av en baslinje. Det första året som förordningen tillämpas ska baslinjen för varje ansträngningsgrupp vara den genomsnittliga ansträngning i kilowattdagar som enligt STECF:s utlåtanden förbrukats under åren 2004–2006 eller 2005–2007, enligt den berörda medlemsstatens önskemål. För de efterföljande år som denna förordning tillämpas ska baslinjen vara lika med det föregående årets högsta tillåtna fiskeansträngning. Utskottet har av Havs- och vattenmyndigheten inhämtat att dåvarande Fiskeriverket valde referensperioden 2005–2007. Det fiske en yrkesfiskare bedrev under den perioden avgör hur många kilowattdagar fiskaren framdeles kommer att tilldelas. Vid tilldelningen har hänsyn inte tagits till om fisket under referensperioden har varit begränsat på grund av exempelvis sjukdom, motorhaveri eller föräldraledighet. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att regeringen inte får styra över hur en myndighet ska tillämpa en lag eller besluta i ett enskilt ärende som rör myndighetsutövning. Med anledning av det anförda föreslår utskottet att motion 2011/12:MJ391 (M) lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller förbud mot import av levande hummer har utskottet erfarit att den tidigare fiskerimyndigheten, Fiskeriverket, under 2010 lämnade ett förslag till Regeringskansliet om att ett införsel- och importförbud när det gäller levande amerikansk hummer till Sverige borde införas. Orsaken till förslaget var att den amerikanska hummern i Naturvårdsverkets utredning Nationell strategi och handlingsplan för främmande arter och genotyper (rapport 5910) bedömdes vara en invasiv främmande art, samt att amerikansk hummer är en potentiell spridare av främmande sjukdomsframkallande organismer. Fiskeriverket föreslog att restriktionerna skulle införas genom att förbudet i artskyddsförordningen (2007:845) mot att förvara och transportera levande sötvattenskräftor utvidgades. Utskottet har inhämtat att förslaget för närvarande bereds inom Regeringskansliet. I syfte att inte föregripa regeringens beredning av förslaget förordar utskottet att motion 2011/12:MJ472 (MP) lämnas utan vidare åtgärd.

Ålförvaltning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden (S, MP, FP och C) om förvaltning av ål och hälleflundra.

Jämför reservationerna 12 (S), 13 (MP, V), 14 (MP), 15 (S, V) och 16 (MP, V).

Motioner

I kommittémotion 2011/12:MJ340 (MP) yrkande 1 anförs att regeringen borde stoppa det återstående ålfisket. Den vetenskapliga rekommendationen är att allt ålfiske upphör. De negativa konsekvenserna av ett ålfiskeförbud måste vägas mot utsikterna att ålen försvinner ur ekosystemet och att ålfiske aldrig mer kan bedrivas. Även i kommittémotion 2011/12:MJ376 (S) yrkande 25 i denna del förordas att de tillstånd som finns till ålfiske borde ses över. Regeringen bör dessutom arbeta för att ett generellt stopp mot ålfiske införs i hela EU.

I den gemensamma partimotionen 2011/12:MJ242 (FP, C) påtalas att det behövs ett handlingsprogram för ålens överlevnad. Ett sådant handlingsprogram skulle kunna innebära att fler ålyngel sätts ut i Östersjön och i svenska vattendrag och att regeringen ökar trycket på kraftbolagen att göra det möjligt för vandringsfisk att ta sig förbi kraftverken. Enligt kommittémotion 2011/12:MJ340 (MP) yrkandena 2 och 3 bör den svenska ålförvaltningsplanen revideras med avseende på utsättningen av ålyngel. Det finns inget som tyder på att den ål som har satts ut kan hitta tillbaka till lekområdena i Sargassohavet. Utsättningen upprätthåller endast yrkesfisket efter ål och leder till att yrkesfiskarna också fångar ålar som hade kunnat ta sig till dessa lekområden.

I kommittémotion 2011/12:MJ376 (S) yrkande 25 delvis förordas att fisket efter hälleflundra begränsas för att arten ska kunna återhämta sig i svenska vatten. Hälleflundran är starkt hotad, men det finns inga kvoter eller skyddsregler för arten inom den gemensamma fiskeripolitiken. Enligt kommittémotion 2011/12:MJ340 (MP) yrkande 4 bör regeringen verka för att EU ska föreslå att ålen ska flyttas från Cites-konventionens bilaga II till bilaga I så att den internationella handeln med ål kan regleras bättre.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare redovisat att Fiskeriverket, med anledning av ålens akuta beståndssituation, i maj 2007 beslutade att införa ett förbud mot att fiska ål i avvaktan på EU:s krav om att samtliga medlemsstater skulle upprätta ålåterhämtningsplaner (bet. 2010/11:MJU11 Fiskeripolitik m.m.) Särskilda tillstånd kunde dock ges för den som hade bedrivit riktat ålfiske under en referensperiod. Dessa tillstånd kombinerades med nationella bestämmelser om höjt minimimått och redskapsbestämmelser för fasta redskap och ryssjor. Som utskottet då anförde behövs det också i fortsättningen kraftfulla åtgärder för att fler ålar ska överleva. Utskottet välkomnar därför att ytterligare åtgärder för att skydda den utrotningshotade ålen har vidtagits, såsom att minimimåttet i Östersjön och sötvattensområdena har höjs till 70 centimeter och att ålfisket på västkusten stoppas helt under 2012. Vidare utgår utskottet från att regeringen inom EU-samarbetet driver frågan om att skapa förutsättningar för en tillväxt av ålbeståndet.

Mot bakgrund av det anförda och att Sverige och andra medlemsstater i EU nu arbetar efter de nationella ålåterhämtningsplaner som har fastställts kan enligt utskottets bedömning motionerna 2011/12:MJ340 (MP) yrkande 1 och 2011/12:MJ376 (S) yrkande 25 i denna del lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller den svenska återhämtningsplanen för ålen är bakgrunden att rådet 2007 antog förordning (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål. Enligt förordningen skulle medlemsstaterna upprätta planer för förvaltning av ålbeståndet. Målet med förvaltningen är att minska dödligheten så att 40 % av ålens biomassa i ett av människan opåverkat bestånd ska kunna påbörja lekvandringen till Sargassohavet. Sveriges nationella förvaltningsplan för ål godkändes av EU-kommissionen i oktober 2009. Planen består av fyra huvudinriktningar: skärpta regleringar av fisket, utökade kontrollåtgärder, ökade utsättningar av ål och åtgärder för att minska dödlighet hos blankål i vattendrag. Förvaltningen ska vara adaptiv med kontinuerlig uppföljning och anpassning av åtgärderna. Särskild vikt bör läggas vid samverkan mellan relevanta myndigheter och intressenter utanför fiskesektorn som påverkar ålens beståndssituation och vandring.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget med fortsatta åtgärder inom ramen för den nationella planen för återhämtning av beståndet av ål. Ålförvaltningsplanens genomförande kräver åtgärder och uppföljning, bl.a. förbättrade möjligheter till vandring upp- och nedströms i sötvatten, liksom utsättning av ålyngel. Liksom regeringen anser utskottet att detta främst bör bekostas av kraftindustrin inom ramen för befintliga eller omprövade vattendomar. Medel behövs även för t.ex. pilotstudier och uppföljning, i syfte att öka kunskapen om och verifiera effekter av vidtagna restaureringsåtgärder. Till exempel krävs märkning av ålyngel som sätts ut och analys av individernas livshistoria. Utskottet noterar att åtgärderna finns beskrivna i den nationella förvaltningsplanen för ål och att kostnader för förbättring av vandringsmöjligheter och utsättningar förutsätts bli finansierade framför allt via kraftindustrin och den europeiska fiskerifonden.

Vidare konstaterar utskottet att medlemsstaterna senast den 30 juni 2012 enligt EU-förordningen om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål ska lämna en rapport om den nationella ålförvaltningsplanen till kommissionen. I rapporten ska medlemsstaten redogöra för övervakning, effektivitet och resultat till följd av planen. Kommissionen ska därvid senast den 31 december 2013 presentera en rapport för Europaparlamentet och rådet med en statistisk och en vetenskaplig utvärdering av vilka resultat som uppnåtts genom förvaltningsplanerna för ål, åtföljd av ett utlåtande från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen. Mot bakgrund av rapporten ska kommissionen föreslå lämpliga åtgärder som med hög sannolikhet leder till att beståndet av europeisk ål återhämtar sig.

I sammanhanget kan nämnas att utskottet i februari 2011 beslutade att genomföra en uppföljning av statens insatser för biologisk mångfald i rinnande vatten. Uppföljningen har inriktats på att studera ansvarsfördelningen mellan olika aktörer när det gäller biologisk mångfald i rinnande vatten i samband med vattenkraft, dammar och regleringsmagasin. Uppföljningen utgår från riksdagens beslutade miljökvalitetsmål om levande sjöar och vattendrag. Målet innebär bl.a. att biologisk mångfald ska bevaras och återskapas i vattendragen. I vattendrag som påverkas av reglering ska vattenflöden så långt möjligt vara anpassade med hänsyn till biologisk mångfald. Utskottet har publicerat uppföljningen i rapporten 2011/12:RFR1 (prot. 20). På grundval av de resultat som kom fram i uppföljningen anordnade utskottet även en offentlig utfrågning om biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft den 4 oktober 2011.

Utskottet har tidigare framhållit att det är angeläget att åtgärder vidtas för att minska dödligheten av ål vid passage av kraftverksturbiner och att sådant arbete bör finansieras av kraftbolagen själva, medan planering, prioritering och utvärdering av dessa åtgärder är en nationell angelägenhet. Frågor angående vattenrätt, såsom vandringsvägar förbi vattenkraftverk, ingår dock i civilutskottets beredningsområde. Under 2011 överlämnade regeringen en skrivelse om insatser för vandrande fisk i sjöar och vattendrag (skr. 2010/11:163) till civilutskottet i vilken regeringen lyfter fram de insatser och särskilda statliga satsningar som har gjorts under de senaste åren i syfte att förbättra situationen för vandrande fisk i sjöar och vattendrag – särskilt skapandet av vandringsvägar för fisk. Utskottet har yttrat sig över skrivelsen i de delar den berör utskottets beredningsområde (yttr. 2011/12:MJU2y).

Avslutningsvis kan nämnas att Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för budgetåret 2012 har fått i uppdrag att i samråd med berörda myndigheter samla berörda intressenter i en dialog med syfte att få en ökad samsyn kring vattenkraften och de mål som är fastställda om förnybara energikällor samt miljömål för vatten och vattenförvaltning. Uppdraget ska redovisas till Miljödepartementet senast den 31 oktober 2012.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att det pågår ett omfattande arbete för att ålen ska återhämta sig och emotser resultatet av den utvärdering som ska ske av EU-medlemsstaternas ålåterhämtningsplaner. Mot bakgrund av det anförda bör motionerna 2011/12:MJ242 (FP, C) och 2011/12:MJ340 (MP) yrkandena 2 och 3 kunna lämnas utan vidare åtgärd.

När det gäller begränsning av fisket efter hälleflundra har utskottet inhämtat följande från Havs- och vattenmyndigheten. Sverige införde under 2010 ett förbud mot att fiska hälleflundra under lekperioden (den 20 december t.o.m. 31 mars). Detta förbud minskar enligt myndigheten starkt möjligheten att bedriva ett riktat fiske efter hälleflundra. För närvarande pågår förhandlingar mellan EU och Norge om att harmonisera fiskebestämmelserna i Skagerrak. Havs- och vattenmyndigheten uppger att man avser att föra fram frågan om att det fiskeförbud som har införts i Sverige under lekperioden ska utvidgas till att gälla i hela Skagerrak. Utskottet, som välkomnar Havs- och vattenmyndighetens arbete för att skydda hälleflundran ytterligare, föreslår att kommittémotion 2011/12:MJ376 (S) yrkande 25 delvis lämnas utan vidare åtgärd med hänvisning till det anförda.

Konventionen om internationell handel med utrotningshotade djur och växter, Cites, reglerar den internationella handeln med exemplar av hotade arter. Konventionen har tre bilagor med listor över arter. Bilaga I gäller utrotningshotade arter som är eller kan bli påverkade av handel och där handel bara kan tillåtas under mycket speciella förhållanden. Bilaga II gäller arter som inte är utrotningshotade, men där handeln ändå måste kontrolleras så att arternas överlevnad inte äventyras. Bilaga III gäller arter som är skyddade i minst ett land och där detta land ber andra om hjälp att kontrollera handeln med arten. Under 2007 fördes den europeiska ålen upp i konventionens bilaga II. Listningen innebär att handeln med ål kontrolleras och att det krävs exporttillstånd för att sälja ål. Utskottet konstaterar att Cites-konventionen har genomförts i EU genom EU:s förordning 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. Inom ramen för förordningen beslutade EU i december 2010 att stoppa all import och export av ål till och från unionen. I december 2011 förlängdes förbudet t.o.m. december 2012. Utskottet har erfarit att besluten fattades eftersom de vetenskapliga myndigheterna vid båda tillfällena ansåg att ett uttag ur naturliga bestånd inte är oskadligt.

Utskottet anser att det är angeläget att den internationella handeln med ål regleras. Med hänsyn till vad som har anförts och då särskilt de import- och exportrestriktioner som redan har beslutats inom EU anser utskottet att motion 2011/12:MJ340 (MP) yrkande 4 kan lämnas utan vidare åtgärd.

Motioner som bereds förenklat

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden (S, M, C och KD) om fiskeripolitik som tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden. En motion behandlas förenklat med hänvisning till att beslutanderätten har delegerats till myndighetsnivå.

Jämför särskilt yttrande (S).

Utskottets ställningstagande

De motionsförslag som tas upp i bilaga 2 rör samma eller i huvudsak samma frågor som utskottet har behandlat tidigare under valperioden i betänkandena 2010/11:MJU5 Åtgärder för levande hav, 2010/11:MJU11 Fiskeripolitik m.m., 2010/11:MJU14 Livsmedelskontroll och 2010/11:MJU17 Avfall och kretslopp. Riksdagen avslog i enlighet med utskottets förslag motionsyrkandena. Utskottet ser ingen anledning att nu göra en annan bedömning och avstyrker därför motionsförslagen. En motion tas upp i bilaga 2 på grund av att beslutanderätten har delegerats till myndighetsnivå. Motionen avstyrks med hänvisning till detta.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Den gemensamma fiskeripolitiken, punkt 1 (S)
	av Matilda Ernkrans (S), Johan Löfstrand (S), Helén Pettersson i Umeå (S), Jan-Olof Larsson (S), Christina Karlsson (S) och Carina Ohlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 23 och

avslår motionerna

2011/12:MJ274 av Gustav Nilsson (M),

2011/12:MJ283 av Caroline Szyber (KD) yrkande 2 och

2011/12:MJ471 av Ulf Holm m.fl. (MP) i denna del.

Ställningstagande

Frågan om utkastförbud bör noggrant analyseras och utredas. Frågan är komplex eftersom olika förutsättningar råder beroende på vilka arter som fisket bedrivs efter och om fisket är ett blandfiske eller inte. För pelagiskt fiske på t.ex. sill och makrill är det mycket lätt att genomföra ett utkastförbud och detta kan göras omedelbart utan några större problem. För andra arter behövs ett utökat regelverk som måste diskuteras fram.

Detta bör ges regeringen till känna.

2.	Den gemensamma fiskeripolitiken, punkt 1 (MP, V)
	av Jens Holm (V) och Kew Nordqvist (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ471 av Ulf Holm m.fl. (MP) i denna del och

avslår motionerna

2011/12:MJ274 av Gustav Nilsson (M),

2011/12:MJ283 av Caroline Szyber (KD) yrkande 2 och

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 23.

Ställningstagande

Den reformerade fiskeripolitiken måste klart och tydligt sätta ekologisk hållbarhet, baserad på försiktighetsprincipen och hänsyn till ekosystemet, som ett grundläggande villkor för ekonomisk och social hållbarhet. Utan fisk, inget fiske.

Det finns ett akut behov av ett förbud mot utkast av havslevande organismer. Förbudet måste också uttryckligen kopplas till behovet av att förbättra selektiviteten hos fiskeutrustning och fiskemetoderna. Den marina biologiska mångfalden måste få ett mycket bättre skydd mot destruktiva fiskemetoder. Offentliga medel ska inte användas för att öka fiskekapaciteten utan för att förbättra miljöprestandan hos de europeiska fiskeflottorna.

Detta bör ges regeringen till känna.

3.	Stöd till ohållbart fiske, punkt 2 (S, V)
	av Matilda Ernkrans (S), Johan Löfstrand (S), Helén Pettersson i Umeå (S), Jan-Olof Larsson (S), Jens Holm (V), Christina Karlsson (S) och Carina Ohlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ253 av Olle Thorell (S) och

avslår motion

2011/12:MJ275 av Gustav Nilsson (M).

Ställningstagande

I dag förekommer olika former av statligt stöd via länsstyrelserna till olika typer av fiskeverksamhet. Det är inte rimligt att det betalas ut statligt stöd till fiskeverksamhet som är miljömässigt ohållbar, t.ex. ålfiske eller fiske av andra arter som finns på Artdatabankens rödlista. Därför bör regeringen arbeta för att avveckla allt EU-stöd och svenskt statligt stöd som gynnar ett ohållbart fiske. Det ska inte utgå skattemedel från vare sig EU eller svenska staten som ökar fisketrycket på hotade arter.

Detta bör ges regeringen till känna.

4.	Bifångster av hotade arter, punkt 3 (S, MP, V)
	av Matilda Ernkrans (S), Johan Löfstrand (S), Helén Pettersson i Umeå (S), Jan-Olof Larsson (S), Jens Holm (V), Christina Karlsson (S), Kew Nordqvist (MP) och Carina Ohlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 24.

Ställningstagande

Det är nödvändigt att få fram förvaltningsplaner för samtliga hotade arter och för alla arter som är kommersiellt fiskade. I Västerhavet sker det ett blandfiske där hotade arter, bl.a. torsk, fångas som bifångst. Här är det viktigt att det skapas ett regelverk som styr fisket i områden så att för stor bifångstandel av en hotad art begränsar fiskemöjligheten av målarten.

Detta bör ges regeringen till känna.

5.	Regionalisering av fiskeförvaltningen, punkt 4 (S, V)
	av Matilda Ernkrans (S), Johan Löfstrand (S), Helén Pettersson i Umeå (S), Jan-Olof Larsson (S), Jens Holm (V), Christina Karlsson (S) och Carina Ohlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 21.

Ställningstagande

Vi menar att en regionalisering av fiskeförvaltningen skulle vara önskvärd, dvs. ett ökat lokalt ansvar för förvaltning och regler utifrån de planer som har fastlagts av rådet och parlamentet. Vi menar att Östersjön vore ett lämpligt område för inledande försök kring denna nya modell. Här finns en fastlagd förvaltningsplan där forskare och politiker är eniga om fiskenivåerna och hållbara beståndsnivåer. Regeringen bör sträva efter att av EU få mandat för regionala beslut i Östersjön.

Detta bör ges regeringen till känna.

6.	EU:s fiskepartnerskapsavtal, punkt 5 (MP)
	av Kew Nordqvist (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ471 av Ulf Holm m.fl. (MP) i denna del och

avslår motionerna

2011/12:MJ204 av Jens Holm m.fl. (V) yrkande 2 och

2011/12:MJ283 av Caroline Szyber (KD) yrkande 10.

Ställningstagande

EU ska inte fånga fisk i tredjeland om inte relevanta, uppdaterade och tillförlitliga vetenskapliga bedömningar av fiskebestånden finns tillgängliga, det finns ett vetenskapligt fastställt överflöd av det fiskebestånd som fångas, transparenta utvärderingar har utförts och gjorts allmänt tillgängliga samt att det finns en effektiv fiskeriförvaltning och fiskerikontroll. Minst samma miljökrav ska gälla för fisket som inom EU.

Detta bör ges regeringen till känna.

7.	EU:s fiskepartnerskapsavtal, punkt 5 (V)
	av Jens Holm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ204 av Jens Holm m.fl. (V) yrkande 2 och

avslår motionerna

2011/12:MJ283 av Caroline Szyber (KD) yrkande 10 och

2011/12:MJ471 av Ulf Holm m.fl. (MP) i denna del.

Ställningstagande

År 2004 gav EU:s ministerråd riktlinjer för hur fiskeavtalen skulle se ut. Socioekonomiska utvärderingar skulle göras både före och efter tecknande av avtal och protokoll. Det är därför mycket anmärkningsvärt att dessa utvärderingar är mycket svåra att ta del av för såväl allmänhet som beslutsfattare. Så länge som fiskepartnerskapsavtalen finns kvar måste ett minimikrav från den svenska regeringen vara att en socioekonomisk analys alltid måste tas fram i god tid innan ett nytt mandat ges till EU-kommissionen om nya förhandlingar. Utvärderingen måste alltid göras tillgänglig för regeringen och riksdagen. Om så inte är fallet ska regeringen motsätta sig att ett av nytt avtal tecknas med hänvisning till detta.

Detta bör ges regeringen till känna.

8.	Stöd till utveckling, punkt 6 (S)
	av Matilda Ernkrans (S), Johan Löfstrand (S), Helén Pettersson i Umeå (S), Jan-Olof Larsson (S), Christina Karlsson (S) och Carina Ohlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 22 och

avslår motion

2011/12:MJ204 av Jens Holm m.fl. (V) yrkande 1.

Ställningstagande

EU:s gemensamma fiskeripolitik möjliggör utnyttjande av fattiga länders fiskebestånd genom avtal, s.k. FPA. Vi anser att regeringens ståndpunkt ska vara att EU ska stödja dessa länders utveckling inom fiskesektorn så att de slipper utnyttjas, men att EU måste avstå från att nyttja fiskerätter fram till den dag då dessa länder har en fiskekontroll och förvaltning som motsvarar de krav vi ställer på oss själva. Avtalen måste baseras på folkrättsliga principer och respekt för invånarna i avtalsländerna. EU:s framtida fiskeriavtal ska garantera att fisket i tredjeländers vatten sker på verkliga överskottsresurser.

Detta bör ges regeringen till känna.

9.	Stöd till utveckling, punkt 6 (V)
	av Jens Holm (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ204 av Jens Holm m.fl. (V) yrkande 1 och

avslår motion

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 22.

Ställningstagande

Trots att EU:s ersättning för avtalen är en viktig del i avtalsländernas ekonomi skulle det ändå vara mer lönsamt för avtalsländerna att själva sälja och processa råvaran än att låta europeiska fiskare göra det. Med lokal förädling kommer uppbyggandet av förädlingsindustri och lokala arbetstillfällen. Jag anser därför att EU:s fiskeavtal med tredjeland ska omvandlas till utvecklingsprojekt inom hållbart fiske. Detta ska ske genom ekonomiskt stöd, ny teknik och kunskapsöverföring.

Detta bör ges regeringen till känna.

10.	Översyn av fiskerilagstiftningen m.m., punkt 7 (S)
	av Matilda Ernkrans (S), Johan Löfstrand (S), Helén Pettersson i Umeå (S), Jan-Olof Larsson (S), Christina Karlsson (S) och Carina Ohlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ367 av Catharina Bråkenhielm (S) och

avslår motionerna

2011/12:MJ391 av Jan R Andersson (M),

2011/12:MJ422 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2 samt

2011/12:MJ472 av Helena Leander (MP).

Ställningstagande

Det är naturligt och en del av kulturen att de som bor och är skrivna i en kustkommun ska ha rätt att använda vissa mängdfångande redskap. De som tillfälligt vistas i kustkommunerna på sin fritid ska endast ha rätt att fiska med handredskap. Icke åretruntboende i kustkommuner bör därför förbjudas att fiska med mängdfångande redskap.

Detta bör ges regeringen till känna.

11.	Översyn av fiskerilagstiftningen m.m., punkt 7 (MP, V)
	av Jens Holm (V) och Kew Nordqvist (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ472 av Helena Leander (MP) och

avslår motionerna

2011/12:MJ367 av Catharina Bråkenhielm (S),

2011/12:MJ391 av Jan R Andersson (M) och

2011/12:MJ422 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (båda M) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen bör prioritera skyddet mot potentiellt invasiva främmande arter, bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Detta bör gå före intressen av att importera, sälja och konsumera en produkt som levande hummer. Regeringen bör därför snarast införa ett förbud mot import av levande hummer från andra havsområden.

Detta bör ges regeringen till känna.

12.	Ålförvaltningen, punkt 8 (S)
	av Matilda Ernkrans (S), Johan Löfstrand (S), Helén Pettersson i Umeå (S), Jan-Olof Larsson (S), Christina Karlsson (S) och Carina Ohlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 25 i denna del och

avslår motionerna

2011/12:MJ242 av Christer Nylander m.fl. (FP, C) och

2011/12:MJ340 av Kew Nordqvist m.fl. (MP) yrkande 1.

Ställningstagande

Ålen är en art som är starkt hotad. Sverige har genomfört åtgärder i syfte att uppnå en halvering av fisket. Vi anser att de specialtillstånd som nu finns för ålfiske behöver ses över för att bättre freda arten. Sverige bör även arbeta för att ett generellt stopp införs i hela EU.

Detta bör ges regeringen till känna.

13.	Ålförvaltningen, punkt 8 (MP, V)
	av Jens Holm (V) och Kew Nordqvist (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ340 av Kew Nordqvist m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår motionerna

2011/12:MJ242 av Christer Nylander m.fl. (FP, C) och

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 25 i denna del.

Ställningstagande

Den vetenskapliga rekommendationen för att kunna uppnå målet i den europeiska förvaltningsplanen är att allt ålfiske upphör samt att all övrig mänsklig påverkan på ålbeståndet reduceras till ett minimum. Det råder nu ingen tvekan om att ett fiskestopp är en avgörande åtgärd för ålens möjlighet till återhämtning. Ett ålfiskestopp får konsekvenser för de ca 300 personer som nu har licens att fiska ål. Antalet har minskat med ca 450 personer sedan 2005 och en stor del av dem är ålderspensionärer. Ett totalt ålfiskeförbud innebär därmed vissa kostnader, som måste vägas mot utsikterna att aldrig mer kunna fiska ål och att arten försvinner ut ur ekosystemet.

Detta bör ges regeringen till känna.

14.	Utsättning av ålyngel, punkt 9 (MP)
	av Kew Nordqvist (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ340 av Kew Nordqvist m.fl. (MP) yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Mycket allvarliga invändningar om effekterna av ålutsättningar har kommit fram genom forskningen de senaste åren. Det finns inte belägg för att flyttad ål kan hitta tillbaka till lekområdena i Sargassohavet. Utsättningar måste därför betraktas endast som ett stöd för ålfiskare som annars skulle tvingas sluta fiska därför att ålen försvinner. Därmed får dessa ålfiskare möjlighet att också fånga ålar som annars skulle ha kunnat ta sig till Sargasso för att leka. Utsättningar av ål måste därför snarast stoppas och den svenska ålförvaltningsplanen revideras.

Detta bör ges regeringen till känna.

15.	Skydd av hälleflundra, punkt 10 (S, V)
	av Matilda Ernkrans (S), Johan Löfstrand (S), Helén Pettersson i Umeå (S), Jan-Olof Larsson (S), Jens Holm (V), Christina Karlsson (S) och Carina Ohlsson (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S) yrkande 25 i denna del.

Ställningstagande

Hälleflundran är starkt hotad och klassas som rödlistad av Artdatabanken. Det finns emellertid inga kvoter eller regleringar för arten inom EU:s gemensamma fiskeripolitik. Fisket på arten har ökat och Fiskeriverket införde för en tid sedan stopp på fiske under lekperioden. Vi anser att ytterligare begränsningar behövs för att arten ska kunna återhämta sig i de svenska vattnen.

Detta bör ges regeringen till känna.

16.	Internationell handel med ål, punkt 11 (MP, V)
	av Jens Holm (V) och Kew Nordqvist (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:MJ340 av Kew Nordqvist m.fl. (MP) yrkande 4.

Ställningstagande

För att lättare kunna reglera handeln med ål inom och utom EU bör Sverige föreslå en förstärkning av ålens position i konventionen för handel med hotade djur och växter (Cites). Ålen är nu upptagen i bilaga 2, men för att kunna reglera handeln bättre krävs att den förs till bilaga 1. Detta kan EU föreslå till Cites under förutsättning att medlemsstater som Sverige aktivt stöder detta. Sverige bör därför aktivt och kraftfullt verka inom EU för att EU ska föreslå att ålen ska flyttas från Cites bilaga 2 till bilaga 1.

Detta bör ges regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Motioner som bereds förenklat, punkt 12 (S)

Matilda Ernkrans (S), Johan Löfstrand (S), Helén Pettersson i Umeå (S), Jan-Olof Larsson (S), Christina Karlsson (S) och Carina Ohlsson (S) anför:

Utskottet har genom förenklad motionsberedning avstyrkt de motionsförslag som finns upptagna i bilaga 2. Då det gäller våra förslag hänvisar vi till våra nu aktuella motioner. Vi vidhåller de synpunkter vi har framfört i det sammanhanget men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i en reservation.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:MJ204 av Jens Holm m.fl. (V):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att EU:s fiskepartnerskapsavtal med tredjeland ska omvandlas till utvecklingsprojekt för hållbart fiske.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte godkänna avtal där det inte gjorts socioekonomiska utvärderingar.

2011/12:MJ228 av Christer Adelsbo och Annelie Karlsson (båda S):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör prioritera satsningar på utsättning av ålyngel.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör påverka EU i riktningen att mer ålyngel måste sättas ut.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värna en fortsatt ålkultur med hållbart fiske, förädling och ålagillen.

2011/12:MJ229 av Peter Jeppsson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över Havs- och vattenmyndighetens förslag till ändrade föreskrifter för nätfiske på grunt vatten.

2011/12:MJ232 av Eva Sonidsson och Ingemar Nilsson (båda S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fiske i statens vatten i fjällen.

2011/12:MJ235 av Lars-Arne Staxäng (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa havdagar som komplement till dagens fiskekvotssystem.

2011/12:MJ242 av Christer Nylander m.fl. (FP, C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett handlingsprogram för ålens överlevnad.

2011/12:MJ253 av Olle Thorell (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till att avveckla såväl EU-stöd som svenskt statligt stöd till all fiskeverksamhet som inte är miljömässigt hållbar.

2011/12:MJ274 av Gustav Nilsson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna kring utkasten av fisk.

2011/12:MJ275 av Gustav Nilsson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att premiera selektiva fiskemetoder.

2011/12:MJ276 av Gustav Nilsson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över de sanktioner som kan drabba yrkesfiskare vid regelbrott orsakade av faktorer utom yrkesfiskarens kontroll.

2011/12:MJ283 av Caroline Szyber (KD):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa ett system med s.k. kilowattdagar för fisket på demersala arter i Östersjön.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att verka för en överenskommelse i enlighet med Europaparlamentets gemensamma fiskepolitik.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att begränsa fiskeflottans kapacitet så att den bättre motsvarar de fiskmängder som kan fiskas upp med en långsiktigt hållbar förvaltning av fiskbestånden.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de för fisken viktigaste lekområdena ska stängas för allt fiske under hela lekperioderna.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att de gemensamma EU-regler om ursprungsmärkning som finns ska efterlevas.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att komplettera kraven på märkning med ett krav på att ange hotbilden för fisken i det område där den fiskats.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att redskapen anpassas till ett mer uthålligt och i längden lönsamt fiske när man anpassar de fångade fiskmängderna, dvs. de minsta fiskarna bör inte fastna i näten.
8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bottentrålning ska klassas som miljöfarlig verksamhet och tillåtas endast efter en prövning av miljökonsekvenserna för aktuella områden.
9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att omhänderta torskrens på land.
10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att EU:s fiske i andra länders vatten måste följa FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisations (FAO) uppförandekod för ansvarsfullt fiske.
11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla den svenska fiskförädlingsindustrin.

2011/12:MJ298 av Anders Åkesson (C):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa överlåtelse av ålfisketillstånd.

2011/12:MJ318 av Eva Lohman och Saila Quicklund (båda M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en tremetersregel för kustnära fiske.

2011/12:MJ340 av Kew Nordqvist m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska stoppa det återstående ålfisket.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utsättningar av ålyngel ska upphöra.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den svenska ålförvaltningsplanen ska revideras med hänsyn till nya vetenskapliga slutsatser om effekter av utsättningar av ålyngel.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att ålen ska föreslås till Cites bilaga 1.

2011/12:MJ367 av Catharina Bråkenhielm (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fiske med mängdfångande redskap ska vara tillåtet endast för åretruntboende i kustkommuner.

2011/12:MJ376 av Matilda Ernkrans m.fl. (S):

21.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om regionalisering av förvaltningen av fiskbestånden och om att regeringen bör sträva efter att i EU skaffa mandat för regionala beslut i Östersjön.
22.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU:s fiskeavtal med tredjeland, FPA.
23.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om dumpningsförbud i fiskesektorn.
24.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett regelverk som styr fisket så att för stor bifångstandel av en hotad art begränsar fiskemöjligheten av målarten.
25.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om begränsningar av fisket på ål och hälleflundra.

2011/12:MJ391 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över regelverket för föräldraledighet i mansdominerade yrken.

2011/12:MJ422 av Finn Bengtsson och Jan R Andersson (båda M):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av fiskelagen i syfte att ge vattenägare rådighet över sina vatten i havskust- och skärgårdsområden så att fiskeåterväxten och fiskevården där förbättras.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av möjligheten att låta kusterna och skärgården i Östergötlands och Kalmar län utgöra ett försöksområde där vattenägarna ges utökad rådighet över vattnet.

2011/12:MJ471 av Ulf Holm m.fl. (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om krav som Sverige bör driva i samband med reformeringen av EU:s fiskepolitik.

2011/12:MJ472 av Helena Leander (MP):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att import av levande hummer från andra havsområden bör förbjudas.

2011/12:N250 av Jan R Andersson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att förenkla det nationella regelverket för yrkesfiske.

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 12

Motion		Motionärer	Yrkanden
12.	Motioner som bereds förenklat
2011/12:MJ228		Christer Adelsbo och Annelie Karlsson (båda S)	1, 2 och 4
2011/12:MJ229		Peter Jeppsson m.fl. (S)
2011/12:MJ232		Eva Sonidsson och Ingemar Nilsson (båda S)
2011/12:MJ235		Lars-Arne Staxäng (M)
2011/12:MJ276		Gustav Nilsson (M)
2011/12:MJ283		Caroline Szyber (KD)	1, 3–9 och 11
2011/12:MJ298		Anders Åkesson (C)
2011/12:MJ318		Eva Lohman och Saila Quicklund (båda M)
2011/12:N250		Jan R Andersson (M)