Justitieutskottets betänkande 2011/12:JuU1 | |
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag till anslag för 2012 under utgiftsområde 4 Rättsväsendet och cirka hundra motionsyrkanden som har väckts under den allmänna motionstiden 2011, däribland alternativa budgetförslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för utgiftsområdet som uppgår till totalt knappt 37,9 miljarder kronor. De största anslagsposterna är polisorganisationen (drygt 20 miljarder kronor), Sveriges Domstolar (knappt 4,9 miljarder kronor) och Kriminalvården (drygt 7,5 miljarder kronor).
Vidare tillstyrker utskottet förslaget i propositionen om att riksdagen ska bemyndiga regeringen att under 2012 dels delta i bildandet av en stiftelse för att främja kriminologisk forskning, dels besluta om kapitaltillskott om högst 14 miljoner kronor till stiftelsen.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har inte deltagit i beslutet om anslagstilldelningen. Dessa partier redovisar i stället sina ställningstaganden i särskilda yttranden.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
I ärendet finns 38 reservationer och fem särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Anslagen
1. | Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet |
| Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 utgiftsområde 4 punkt 3 och avslår motionerna 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 12, 2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 6, 2011/12:Ju333 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 6, 2011/12:Ju334 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 5, 2011/12:Ju337 av Lars Ohly m.fl. (V), 2011/12:Ju354 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 1–6, 2011/12:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkandena 1, 2 och 4–7 samt 2011/12:Ju415 av Kent Ekeroth m.fl. (SD). |
Kriminologipriset
2. | Stiftelse för att främja kriminologisk forskning |
| a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 delta i bildandet av en stiftelse för att främja kriminologisk forskning. b) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om kapitaltillskott på högst 14 000 000 kr till stiftelsen för främjande av kriminologisk forskning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 utgiftsområde 4 punkterna 1 och 2. |
Prioritering av olika slags brott
3. | Prioritering av arbetet mot sexualbrott mot barn som begåtts utomlands |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju249 av Jan Lindholm (MP) yrkande 2 och 2011/12:Ju306 av Fredrik Lundh Sammeli och Hannah Bergstedt (båda S) yrkande 1. |
Reservation 1 (S, MP, V)
4. | Rättssäkerhet för barn |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju296 av Jessika Vilhelmsson (M). |
5. | Prioritering av arbetet mot människohandel |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju281 av Maria Stenberg och Marie Nordén (båda S) och 2011/12:Ju321 av Désirée Pethrus (KD). |
Reservation 2 (S, V)
6. | Prioritering av arbetet mot våldtäktsbrott |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju212 av Carina Hägg (S). |
Reservation 3 (S, V)
7. | Prioritering av arbetet mot hatbrott |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju245 av Anna Steele (FP) yrkandena 1 och 2. |
Reservation 4 (MP, V)
8. | Samarbete mellan polis och det civila samhället för att förebygga hatbrott |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju378 av Hans Ekström m.fl. (S) yrkande 3. |
Reservation 5 (S, V)
9. | Prioritering av arbetet mot hedersrelaterade brott |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju220 av Roger Haddad (FP). |
10. | Prioritering av arbetet mot organiserad brottslighet |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju214 av Billy Gustafsson (S). |
Reservation 6 (S)
11. | Prioritering av arbetet mot ungdomsbrottslighet m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju202 av Hans Hoff (S) och 2011/12:Ju206 av Börje Vestlund (S) yrkandena 2 och 3. |
Reservation 7 (S, V)
12. | Prioritering av arbetet mot narkotikabrottslighet |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:So561 av Marie Granlund m.fl. (S) yrkande 3. |
Reservation 8 (S)
13. | Prioritering av arbetet mot dopningsbrott |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 64. |
Reservation 9 (S, V)
14. | Prioritering av insatser mot olovlig tobaksförsäljning |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju241 av Josef Fransson och Erik Almqvist (båda SD) yrkande 1. |
Reservation 10 (SD)
15. | Prioritering av arbetet mot butiksrån |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju266 av Krister Örnfjäder (S). |
16. | Prioritering av arbetet mot brott som begåtts av djurrättsaktivister |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju251 av Gustav Nilsson (M) yrkandena 2 och 3 samt 2011/12:Ju373 av Cecilia Widegren (M) yrkandena 2 och 3. |
17. | Övriga prioriteringar |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju234 av Eliza Roszkowska Öberg och Lars-Arne Staxäng (båda M), 2011/12:Ju314 av Lars Beckman (M), 2011/12:Ju315 av Lars Beckman (M) och 2011/12:N299 av Andreas Norlén m.fl. (M) yrkande 4. |
Polisens organisation m.m.
18. | Polisens yttre organisation |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 1 och 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 9. |
Reservation 11 (S, V)
19. | Fler lokala poliskontor i Stockholm |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju206 av Börje Vestlund (S) yrkande 1. |
20. | Polisens tillgänglighet och service på landsbygden |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 7. |
Reservation 12 (S, V)
21. | Fler civilanställda inom polisen |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 12. |
Reservation 13 (S, V)
22. | Obligatorisk personalhandledning |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 13. |
Reservation 14 (S, V)
23. | Polisiär organisation mot organiserad brottslighet |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju292 av Anna-Lena Sörenson m.fl. (S) och 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 1. |
Reservation 15 (S)
24. | Fristående utredningsmyndighet |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 10. |
Reservation 16 (S, MP, V)
25. | Polisutbildningen |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju232 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2, 2011/12:Ju248 av Anders Hansson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2, 2011/12:Ju263 av Olof Lavesson m.fl. (M), 2011/12:Ju286 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Cecilia Magnusson (båda M), 2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 2, 2011/12:Ju350 av Annika Eclund (KD), 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 11, 2011/12:Ju371 av Marie Granlund m.fl. (S) yrkandena 1–3, 2011/12:Ju372 av Cecilia Widegren (M) och 2011/12:Ju375 av Phia Andersson m.fl. (S). |
Reservation 17 (S, MP, V)
26. | Polishelikoptrar i hela landet |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju298 av Leif Pettersson och Fredrik Lundh Sammeli (båda S). |
27. | Permanent grupp inom Rikskriminalpolisen mot barnsexturism |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju338 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 1. |
Säkerhetspolisen
28. | Specificering av Säkerhetspolisens resurser |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3. |
Reservation 18 (MP)
Sveriges Domstolar
29. | Tingsrättsorganisationen |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 54. |
Reservation 19 (S, MP, V)
30. | Statistik i vårdnadsmål |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju380 av Margareta Sandstedt (SD). |
Reservation 20 (SD)
Kriminalvården
31. | Kriminalvårdens resurser |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 48. |
Reservation 21 (S, MP, V)
32. | Utslussningspeng |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 49. |
Reservation 22 (S)
33. | Häkte i Halland |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju416 av Lars Gustafsson m.fl. (KD, M, FP, C). |
34. | Statistik om intagnas medborgarskap |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju386 av Thoralf Alfsson (SD). |
Reservation 23 (SD)
Brottsförebyggande rådet
35. | Forskning och evidensbaserat arbete |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 22. |
Reservation 24 (S, MP, V)
36. | Brottsligheten bland invandrare m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju385 av Thoralf Alfsson och Kent Ekeroth (båda SD) och 2011/12:Ju407 av Erik Almqvist och Richard Jomshof (båda SD). |
Reservation 25 (SD)
Kompetens och bemötande
37. | Utbildning om sexuella övergrepp mot barn |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju273 av Hans Hoff (S) och 2011/12:Ju274 av Hillevi Larsson m.fl. (S). |
Reservation 26 (S, V)
38. | Barnperspektiv inom rättsväsendet |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju324 av Hillevi Larsson (S), 2011/12:Ju332 av Åsa Lindestam m.fl. (S) och 2011/12:Ju362 av Ellen Juntti (M). |
Reservation 27 (S, V)
39. | Utbildning inom rättsväsendet om sexualbrott |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju329 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S). |
Reservation 28 (S, MP, V)
40. | Utbildning för poliser i hbt-kunskap |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju378 av Hans Ekström m.fl. (S) yrkande 1. |
Reservation 29 (S, MP, V)
41. | Ökad kunskap inom polisen om arbetsmiljörelaterade brott |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 4. |
Reservation 30 (S, V)
42. | Ökad kunskap inom polisen om djurskyddsrelaterade ärenden |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 5 och 2011/12:Ju352 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M). |
Reservation 31 (V)
43. | Nationell djurpolisstyrka |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju413 av Mattias Karlsson och Richard Jomshof (båda SD). |
Reservation 32 (SD)
44. | Samordnad utbildning för kriminalvårdare och skötare inom rättspsykiatrin |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju346 av Pia Nilsson m.fl. (S). |
Reservation 33 (S, V)
45. | Utredning om diskriminering inom rättsväsendet |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju333 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3. |
Reservation 34 (MP, V)
46. | Frågor om etnisk diskriminering |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju333 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8. |
Reservation 35 (MP, V)
47. | Brottsförebyggande arbete |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 15 och 16. |
Reservation 36 (S, V)
48. | Förstärkt vittnesskydd m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju258 av Boriana Åberg och Saila Quicklund (båda M), 2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 6 och 2011/12:Ju411 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4. |
Reservation 37 (S, V)
Reservation 38 (SD)
49. | Övriga frågor om kompetens och bemötande |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Ju250 av Tina Acketoft (FP), 2011/12:Ju272 av Mikael Cederbratt och Finn Bengtsson (båda M) och 2011/12:C289 av Andreas Norlén (M) yrkande 1. |
Stockholm den 8 december 2011
På justitieutskottets vägnar
Morgan Johansson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Morgan Johansson (S)
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Utskottet behandlar i betänkandet proposition 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 i fråga om utgiftsområde 4 Rättsväsendet och omkring hundra motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2011. Förslagen i motionerna rör anslagen eller anslutande frågor men också frågor med en mer allmän rättspolitisk inriktning. De behandlade förslagen finns i bilaga 1. En sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag finns i bilaga 2. Utskottets förslag till beslut om anslag finns i bilaga 3.
Utskottets överväganden
Inledning
I betänkandet behandlas de förslag i budgetpropositionen för 2012 (prop. 2011/12:1) som avser utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Utgiftsområdet omfattar anslag till polis-, åklagar- och domstolsväsendena, kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket, Gentekniknämnden, Brottsoffermyndigheten och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden samt utgifter för bl.a. rättshjälpskostnader och brottsskadeersättning. För 2011 anslogs, inklusive tillskott på höständringsbudget, drygt 36,9 miljarder kronor. De tyngsta anslagsposterna är Polisorganisationen, Kriminalvården och Sveriges Domstolar.
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som summan av de utgifter som hör till utgiftsområdet högst får uppgå till (5 kap. 12 § riksdagsordningen). Riksdagen har, med bifall till regeringens förslag, bestämt utgiftsramen för 2012 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet till 37 870 897 000 kr (prop. 2011/12:1, bet. 2011/12:FiU1, rskr. 2011/12:32). I detta ärende ska justitieutskottet bl.a. föreslå riksdagen hur detta belopp ska fördelas på anslag inom utgiftsområdet. Regeringen har i budgetpropositionen lagt fram ett förslag till anslagsfördelning. Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har i motionerna Ju354 (S), Ju399 (MP), Ju415 (SD) och Ju337 (V) lämnat motförslag till fördelning på anslag. Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslagsfördelning framgår av bilaga 2.
Betänkandet har disponerats så att de förslag i budgetpropositionen och motionerna som avser anslagen inom utgiftsområde 4 för budgetåret 2012 behandlas först. Utskottets och sedermera riksdagens ställningstagande till dessa förslag förutsätts ske genom ett beslut. Därefter behandlas i betänkandet ett stort antal motionsförslag som har väckts under den allmänna motionstiden 2011. Förslagen i dessa motioner gäller en rad olika frågor med en mer allmän rättspolitisk inriktning.
Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag om anslagsfördelning inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet och avslår motionsyrkanden som står i strid med regeringens förslag.
Jämför särskilda yttrandena 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V).
Inledning
I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens budgetförslag och de motioner som har väckts med anledning av budgetpropositionen och som avser fördelningen på anslag inom rättsväsendet. Vidare behandlar utskottet motionsyrkanden som mer allmänt rör resursfrågor eller verksamhet och prioriteringar, och som utskottet anser bör behandlas i detta sammanhang.
I sammanhanget kan erinras om att justitieutskottet den 25 oktober 2011 (se utskottets prot. 2011/12:5) har tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Utskottet har samtidigt tillstyrkt regeringens preliminära fördelning av utgifter på utgiftsområde 4 för 2013, 2014 och 2015 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet har anmält avvikande meningar och i stället tillstyrkt förslagen i sina respektive motioner. Sverigedemokraterna har tillstyrkt sin motion med viss ändring.
1:1 Polisorganisationen
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till polisorganisationen för 2012 kan sammanfattas i följande tabell.
Anslag till polisorganisationen
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
19 687 663 | 20 066 787 | +110 000 | +50 000 | +140 000 | –5 000 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 20 066 787 000 kr.
Anslaget används för att finansiera polismyndigheternas, Statens kriminaltekniska laboratoriums och Rikspolisstyrelsens verksamhet. Anslaget används också för att samordna och utveckla rättsväsendets informationsförsörjning.
För 2011 uppgår anslaget till knappt 19,7 miljarder kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om drygt 454 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2011 är knappt 19,4 miljarder kronor.
För att ge polisorganisationen möjlighet att vidareutveckla verksamheten och komplettera verksamheten med nödvändig kompetens föreslår regeringen en ökning av anslaget med 150 miljoner kronor fr.o.m. 2012.
Regeringen föreslår vidare en ökning av anslaget med 70 miljoner kronor till satsningen på att samordna och utveckla rättsväsendets informationsförsörjning.
Härutöver föreslår regeringen ett antal överföringar till och från anslaget. Bland annat föreslås att 30 miljoner kronor överförs från polisorganisationens anslag till anslaget 2:5 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap för att bidra till finansieringen och driften av radiokommunikationssystemet Rakel.
Regeringen föreslår vidare att anslaget till polisorganisationen ska minskas med 1 miljon kronor som ett av flera bidrag till regeringens prioriteringar i budgetpropositionen för att bl.a. möta inbromsningen på arbetsmarknaden.
Motionerna
I motion Ju354 (S) yrkande 1 (delvis) föreslås att polisorganisationens anslag ska ökas med 110 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Den föreslagna anslagshöjningen specificeras i yrkandena 2 och 5 i samma motion, där det begärs att Rikskriminalpolisen ska förstärkas med 100 miljoner kronor som ett första steg mot en nationell spjutspetsorganisation mot den grova organiserade brottsligheten och att 10 miljoner kronor ska anslås till en särskild satsning för att bekämpa bidragsfusk. I samma motion, yrkande 3, föreslås vidare att 30 miljoner kronor inom polisorganisationens anslag ska öronmärkas för att öka antalet civilanställda inom polisen.
I motion Ju399 (MP) (delvis) anförs att en effektivisering av polisorganisationen skyndsamt måste påbörjas. Genom en renodling av polisverksamheten skulle stora resurser kunna frigöras. I samma motion föreslås vidare att ansvaret för säkerhetsskyddet flyttas från Säkerhetspolisen till den öppna polisen, se nedan under Säkerhetspolisen (anslag 1:2). I motionen, yrkandena 1 och 7 (delvis), föreslås mot denna bakgrund att polisorganisationens anslag ska ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I yrkande 6 i samma motion föreslås att medel i Rikspolisstyrelsens anslag ska specialdestineras till bekämpning av miljö- och djurskyddsbrott. I motionen anförs att dessa medel ska få disponeras av Åklagarmyndigheten, vilket innebär att Åklagarmyndigheten styr hur resurserna används, men att polisen fortsatt är arbetsgivare.
I motion Ju415 (SD) (delvis) föreslås att polisorganisationens anslag ska ökas med 140 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Samma yrkande återfinns i motion Fi242 (SD) yrkande 12 (delvis). I den motionen anförs att anslagsökningen ska läggas på att tillsätta ytterligare poliser, som ska ha till enda uppgift söka upp och utvisa illegala invandrare.
I motion Ju337 (V) (delvis) föreslås att polisorganisationens anslag ska minskas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motsvarande summa föreslås i ett nytt anslag för inrättande av en ny myndighet som ska utreda misstänkta brott inom polisen, se förslag till nytt anslag 99:2 nedan.
1:2 Säkerhetspolisen
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Säkerhetspolisen för 2012 kan sammanfattas i följande tabell.
Anslag till Säkerhetspolisen
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
951 795 | 1 047 199 | ±0 | –200 000 | ±0 | –43 000 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 1 047 199 000 kr.
Anslaget används för Säkerhetspolisens förvaltningskostnader.
För 2011 uppgår anslaget till knappt 952 miljoner kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om drygt 3,5 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2011 är 983 miljoner kronor.
Regeringen framhåller i propositionen att Sverige och länder i vår närhet har drabbats av omskakande och tragiska händelser under det senaste året. Den 11 december 2010 genomfördes ett självmordsattentat i Stockholm, den 22 juli 2011 drabbades Norge av ett bombattentat och dödsskjutningar och den 11 augusti 2011 angreps försvarsdepartementet i Estland av en beväpnad man. Regeringen anför att dessa händelser har gjort hotet från våldsbejakande extremism, terrorism och enskilda hotutövare mycket påtagligt.
Regeringen anför bl.a. att Säkerhetspolisen måste fortsätta utvecklas och ytterligare förbättra sin förmåga att upptäcka och bedöma hot. Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 85 miljoner kronor 2012.
Motionerna
I motion Ju399 (MP) (delvis) föreslås, som nämnts ovan, att ansvaret för säkerhetsskyddet flyttas från Säkerhetspolisen till den öppna polisen. I motionen, yrkandena 2 och 7 (delvis), föreslås att Säkerhetspolisens anslag ska minskas med 200 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
I motion Ju337 (V) (delvis) föreslås att Säkerhetspolisens anslag ska minskas med 43 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anför att de accepterar hälften av den anslagsökning som regeringen föreslår, och de framhåller att även Säkerhetspolisen måste hushålla med sina medel.
1:3 Åklagarmyndigheten
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Åklagarmyndigheten för 2012 kan sammanfattas i följande tabell.
Anslag till Åklagarmyndigheten
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
1 184 292 | 1 238 070 | +15 000 | +10 000 | +255 000 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 1 238 070 000 kr.
Anslaget används för Åklagarmyndighetens förvaltningskostnader. Åklagarmyndighetens kärnuppgifter består i att leda förundersökningar, besluta i åtalsfrågor och företräda det allmänna i domstol. Utöver sin operativa verksamhet bedriver Åklagarmyndigheten metod- och rättsutveckling samt rättslig uppföljning och tillsyn. Åklagarmyndigheten har en viktig roll i rättskedjan mellan polisen och domstolarna.
För 2011 uppgår anslaget till drygt 1,18 miljarder kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om drygt 2,2 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2011 är knappt 1,16 miljarder kronor.
I propositionen anför regeringen att Åklagarmyndighetens anslag 2012 bör ökas med 40 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna behålla kvaliteten och effektiviteten i verksamheten.
Motionerna
I motion Ju354 (S) yrkandena 1 (delvis) och 6 föreslås att Åklagarmyndighetens anslag ska ökas med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Denna förstärkning ska gå till en särskild satsning mot bidragsfusk.
I motion Ju399 (MP) yrkande 7 (delvis) föreslås att Åklagarmyndighetens anslag ska ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Hälften av anslagsökningen ska användas till utbildning om mäns våld mot kvinnor och hälften ska användas till utbildning om hatbrott.
I motion Ju415 (SD) (delvis) föreslås att Åklagarmyndighetens anslag ska ökas med 255 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Samma yrkande återfinns i motion Fi242 (SD) yrkande 12 (delvis). I den motionen anförs att Åklagarmyndigheten behöver mer resurser bl.a. för att stärka vittnesskyddet.
1:4 Ekobrottsmyndigheten
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Ekobrottsmyndigheten för 2012 kan sammanfattas i följande tabell.
Anslag till Ekobrottsmyndigheten
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
427 707 | 438 206 | ±0 | ±0 | ±0 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 438 206 000 kr.
Anslaget används för Ekobrottsmyndighetens förvaltningskostnader. Ekobrottsmyndigheten har till uppgift att bekämpa ekonomisk brottslighet. Utöver sin operativa verksamhet ska Ekobrottsmyndigheten utveckla metoder för att effektivisera bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten samt följa rättstillämpningen och utarbeta förslag till åtgärder. Dessutom ska Ekobrottsmyndigheten lämna information och bistå med sin kompetens om den ekonomiska brottsligheten till andra myndigheter, kommuner, näringsliv och organisationer samt till allmänheten.
För 2011 uppgår anslaget till knappt 428 miljoner kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om drygt 5,8 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2011 är drygt 422 miljoner kronor.
För att Ekobrottsmyndigheten ska kunna upprätthålla hög kvalitet och effektivitet i sin verksamhet föreslår regeringen att dess anslag ska ökas med 5 miljoner kronor.
Förslaget har inte mött några invändningar i motioner.
1:5 Sveriges Domstolar
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Sveriges Domstolar för 2012 kan sammanfattas i följande tabell.
Anslag till Sveriges Domstolar
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
4 741 718 | 4 899 954 | ±0 | +10 000 | +468 000 | +100 000 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 4 899 954 000 kr.
Anslaget används för den verksamhet som bedrivs i domstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Domstolsverket.
För 2011 uppgår anslaget till drygt 4,74 miljarder kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om drygt 49 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2011 är drygt 4,73 miljarder kronor.
För att domstolarna ska kunna hantera det ökande antalet inkomna mål och ärenden med bibehållen hög kvalitet och effektivitet föreslår regeringen att anslaget ska ökas med 100 miljoner kronor fr.o.m. 2012.
Ytterligare anslagsökningar föreslås vidare med anledning av att bl.a. regeringens förslag i budgetpropositionen om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet och regeringens förslag i lagrådsremissen Tandvård för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar förväntas medföra en ökad måltillströmning till de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Regeringen föreslår vidare ett antal överföringar till och från anslaget. Bland annat föreslår regeringen att 27,4 miljoner kronor överförs till Sveriges Domstolar från anslaget 1:4 Sanering och återställande av förorenade områden under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Denna överföring föreslås med anledning av sammanläggningen den 2 maj 2011 av de tidigare fastighetsdomstolarna och miljödomstolarna till fem nya mark- och miljödomstolar.
Ett antal överföringar från anslaget föreslås vidare med anledning av att handläggningen av vissa ärendetyper flyttades över från tingsrätt till förvaltningsmyndighet den 1 oktober i år (prop. 2010/11:119, bet. 2010/11:JuU24, rskr. 2010/11:301).
Regeringen avser att under hösten 2011 lägga fram förslag om utökade möjligheter att anordna säkerhetskontroller i domstolarna enligt lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. För att genomföra förslagen föreslås att anslaget ökas med 15 miljoner kronor.
Motionerna
I motion Ju399 (MP) yrkande 7 (delvis) föreslås att Sveriges Domstolars anslag ska ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Hälften av anslagsökningen ska användas till utbildning om mäns våld mot kvinnor och hälften ska användas till utbildning om hatbrott.
I motion Ju415 (SD) (delvis) föreslås att Sveriges Domstolars anslag ska ökas med 468 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Samma yrkande återfinns i motion Fi242 (SD) yrkande 12 (delvis). I den motionen anförs att 200 miljoner kronor avser en förstärkning av vittnesskyddet, 75 miljoner kronor avser investeringskostnader för genomförande av säkerhetskontroller i domstol, 93 miljoner kronor avser ökade driftskostnader med anledning av säkerhetskontrollerna och 100 miljoner kronor avser de av Sveriges Domstolar prognostiserade målökningarna.
I motion Ju337 (V) (delvis) föreslås att Sveriges Domstolars anslag ska ökas med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslagsökningen ska förstärka förvaltningsdomstolarna i syfte att förbättra handläggningen av bl.a. socialförsäkringsärendena, som enligt motionen har ökat drastiskt i antal.
1:6 Kriminalvården
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Kriminalvården för 2012 kan sammanfattas i följande tabell.
Anslag till Kriminalvården
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
7 449 802 | 7 529 804 | ±0 | +100 000 | +319 000 | –300 000 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 7 529 804 000 kr.
Anslaget används för Kriminalvårdens verksamhet. Transporttjänstens verksamhet får medel från detta anslag till den del denna inte avser utlandstransporter inom migrationspolitikens ansvarsområde. Anslaget används även för Kriminalvårdsnämndens verksamhet och för ersättning åt ledamöter m.fl. i övervakningsnämnderna.
För 2011 uppgår anslaget till knappt 7,45 miljarder kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om knappt 16 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2011 är knappt 7,51 miljarder kronor.
Motionerna
I motion Ju354 (S) yrkande 4 föreslås att 20 miljoner kronor av Kriminalvårdens anslag under 2012–2015 öronmärks till ett pilotprojekt för bättre samverkan mellan myndigheterna när personer friges från anstalt, en s.k. utslussningspeng.
I motion Ju399 (MP) yrkande 7 (delvis) föreslås att Kriminalvårdens anslag ska ökas med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslagsökningen ska bl.a. finansiera utredningsarbete och garanterade utslussningsplaner för samtliga som har dömts till frihetsberövande påföljd, vård och behandling av män som har dömts för våld mot kvinnor, samarbete mellan Kriminalvården och kvinnojourer och stöd till frivilligorganisationer. Anslagsökningen ska också finansiera en fångombudsman inom kriminalvården enligt yrkande 5 i samma motion, jfr förslag till nytt anslag 99:3 nedan.
I motion Ju415 (SD) (delvis) föreslås att Kriminalvårdens anslag ska ökas med 819 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Samma yrkande återfinns i motion Fi242 (SD) yrkande 12 (delvis). Under ärendets beredning i justitieutskottet har Sverigedemokraterna korrigerat sitt yrkande i denna del till 319 miljoner kronor. I motion Fi242 (SD) anförs att Kriminalvården, och inte Migrationsverket, bör ansvara för all förvarstagning av utvisade och avvisade personer. I motionen förespråkas vidare kraftiga straffskärpningar som skulle innebära ett ökat tryck på kriminalvårdsanstalterna.
I motion Ju337 (V) (delvis) föreslås att Kriminalvårdens anslag ska minskas med 300 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionen anförs att resurser som överstiger denna besparing skulle frigöras genom att villkorlig halvtidsfrigivning med bra frivårdsinsatser för förstagångsdömda införs fr.o.m. den 1 juli 2012.
1:7 Brottsförebyggande rådet
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Brottsförebyggande rådet för 2012 kan sammanfattas i följande tabell.
Anslag till Brottsförebyggande rådet
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
68 931 | 69 240 | ±0 | ±0 | ±0 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 69 240 000 kr.
Brottsförebyggande rådet är ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet och ska bidra till kunskapsutveckling inom det kriminalpolitiska området och främja brottsförebyggande arbete. Anslaget används för Brottsförebyggande rådets förvaltningskostnader.
För 2011 uppgår anslaget till knappt 69 miljoner kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om 315 000 kr. Utgiftsprognosen för 2011 är knappt 67 miljoner kronor.
Förslaget har inte mött några invändningar i motioner.
1:8 Rättsmedicinalverket
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Rättsmedicinalverket för 2012 kan sammanfattas i följande tabell.
Anslag till Rättsmedicinalverket
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
312 013 | 327 858 | ±0 | ±0 | ±0 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 327 858 000 kr.
Anslaget används för Rättsmedicinalverkets förvaltningskostnader. Rättsmedicinalverket bedriver verksamhet inom rättspsykiatri, rättsmedicin, rättskemi och rättsgenetik. Rättsmedicinalverkets huvuduppgift är att lämna sakkunnigutlåtanden till polis, åklagare och domstol.
För 2011 uppgår anslaget till drygt 312 miljoner kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om knappt 4,3 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2011 är knappt 309 miljoner kronor.
Regeringen anför i propositionen att Rättsmedicinalverket behöver fortsätta arbetet med att öka antalet rättsläkare och rättspsykiatriker. Eftersom det tar lång tid att utbilda en läkare till rättsläkare är det viktigt att myndigheten kan följa den långsiktiga kompetensförsörjningsplan som myndigheten har för att läkarbemanningen ska säkerställas på sikt. Myndigheten behöver också fortsätta det påbörjade arbetet med att modernisera den tekniska utrustningen. Nya metoder för undersökningar, analyser och leveranssätt av sakkunnigutlåtanden till beställarna innebär att tekniken måste uppgraderas och anpassas till denna utveckling. Dessutom är myndigheten i behov av nya lokaler för bl.a. den rättspsykiatriska verksamheten i Huddinge. Utifrån verksamhetens art och de krav som ställs på lokalerna kommer nya lokaler att medföra ökade kostnader. Med anledning av det ovanstående föreslår regeringen att Rättsmedicinalverkets anslag ska ökas med 7 miljoner kronor fr.o.m. 2012. Anslag 1:1 Polisorganisationen ska enligt förslaget minskas med motsvarande belopp.
Förslaget har inte mött några invändningar i motioner.
1:9 Gentekniknämnden
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Gentekniknämnden för 2012 kan sammanfattas i följande tabell.
Anslag till Gentekniknämnden
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
4 288 | 4 351 | ±0 | ±0 | +1 000 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 4 351 000 kr.
Anslaget används för Gentekniknämndens förvaltningskostnader. Nämnden ska bl.a. följa den nationella och internationella utvecklingen på genteknikområdet, bevaka de etiska frågorna inom gentekniken samt bedriva rådgivande och upplysande verksamhet.
För 2011 uppgår anslaget till knappt 4,3 miljoner kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om 50 000 kr. Utgiftsprognosen för 2011 är knappt 4,1 miljoner kronor.
Regeringen framhåller i propositionen att utvecklingen inom genteknikområdet går snabbt och att mänskligt lidande kan lindras genom utnyttjande av tekniken. Samtidigt, påpekar regeringen, finns det en risk för att gentekniken missbrukas eller att användningen av genteknik för med sig andra negativa konsekvenser, t.ex. inom miljöområdet. Det är mot den bakgrunden viktigt att följa utvecklingen inom gentekniken på ett ändamålsenligt och noggrant sätt.
Motionerna
I motion Ju415 (SD) (delvis) föreslås det att Gentekniknämndens anslag ska ökas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag. Samma yrkande återfinns i motion Fi242 (SD) yrkande 12 (delvis).
1:10 Brottsoffermyndigheten
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Brottsoffermyndigheten för 2012 kan sammanfattas i följande tabell.
Anslag till Brottsoffermyndigheten
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
33 700 | 34 045 | ±0 | ±0 | +115 000 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 34 045 000 kr.
Brottsoffermyndigheten arbetar för att främja brottsoffers rättigheter, intressen och behov. Myndighetens huvuduppgift är att pröva ansökningar om ersättning enligt brottsskadelagen, s.k. brottsskadeersättning. Anslaget används för Brottsoffermyndighetens förvaltningskostnader.
För 2011 uppgår anslaget till 33,7 miljoner kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om drygt 1,8 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2011 är knappt 33,3 miljoner kronor.
Motionerna
I motion Ju415 (SD) (delvis) föreslås det att Brottsoffermyndighetens anslag ska ökas med 115 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Samma yrkande återfinns i motion Fi242 (SD) yrkande 12 (delvis). I den motionen anförs det att staten ska garantera brottsoffer den ersättning de har rätt till. Brottsoffer ska inte behöva ta kontakt med gärningsmannen efter en fällande dom för att kräva ut ett utdömt skadestånd.
1:11 Ersättning för skador på grund av brott
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till ersättning för skador på grund av brott för 2012 kan sammanfattas i följande tabell. I anslaget för 2011 är anslagsändringen i regeringens höständringsbudget medräknad (prop. 2011/12:2, bet. 2011/12:FiU11, rskr. 2011/12:34).
Anslag till ersättning för skador på grund av brott
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
69 474 | 89 474 | ±0 | ±0 | ±0 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 89 474 000 kr.
Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt brottsskadelagen (1978:413) för skador på grund av brott. Utgifterna på anslaget styrs av antalet beviljade ansökningar och brottsskadeersättningens storlek.
För 2011 uppgår anslaget till knappt 69,5 miljoner kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om knappt 11 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2011 är drygt 58,7 miljoner kronor.
Förslaget har inte mött några invändningar i motioner.
1:12 Rättsliga biträden m.m.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till rättsliga biträden m.m. för 2012 kan sammanfattas i följande tabell. I anslaget för 2011 är anslagsändringen i regeringens höständringsbudget medräknad (prop. 2011/12:2, bet. 2011/12:FiU11, rskr. 2011/12:34).
Anslag till rättsliga biträden m.m.
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
1 905 657 | 2 025 657 | ±0 | ±0 | ±0 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 2 025 657 000 kr.
Från anslaget ska betalas de kostnader som enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken, lagen (1988:609) om målsägandebiträde och rättshjälpslagen (1996:1619) ska betalas av allmänna medel. Därutöver ska från anslaget betalas de kostnader som enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde ska betalas av allmänna medel, dock inte sådana kostnader som avser offentliga biträden i ärenden enligt utlänningslagen (2005:716) och lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Anslaget finansierar också utgifter för särskilda företrädare för barn enligt 12 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn samt utgifter för bevisning, parter, tolkar och gode män, förvaltararvoden m.m. i konkurser, ersättning till likvidatorer och bouppteckningsförrättare.
Vidare betalas från anslaget kostnader som hänför sig till internationellt straff- och civilrättsligt samarbete och som inte ska bäras av någon annan myndighet. De faktorer som styr utgifterna är framför allt antalet mål och ärenden, målens och ärendenas svårighetsgrad, ersättningsnivån till biträden och offentliga försvarare samt den andel av rättshjälpskostnaderna som betalas av den rättssökande.
Enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken, 27 § rättshjälpslagen, 5 § lagen om målsägandebiträde och 5 § lagen om offentligt biträde bestämmer regeringen den timkostnadsnorm som ligger till grund för ersättning för arbete på rättshjälpsområdet. Timkostnadsnormen för 2011 är 1 166 kr. Det finns taxor för ersättning till offentliga försvarare och målsägandebiträden i vissa brottmål i tingsrätt och hovrätt (DVFS 2010:14 och 2010:16). Taxorna beslutas av Domstolsverket på grundval av timkostnadsnormen.
För 2011 uppgår anslaget till drygt 1,9 miljarder kronor. Vid ingången av 2011 hade en anslagskredit om drygt 35 miljoner kronor utnyttjats. Utgiftsprognosen för 2011 är drygt 2 miljarder kronor.
Regeringen konstaterar i propositionen att utgifterna på anslaget har ökat. Detta beror i huvudsak på en ökning av antalet brottmål med offentliga försvarare och omfattningen av dessa. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att anslaget ska ökas med 300 miljoner kronor 2012.
Förslaget har inte mött några invändningar i motioner.
1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till kostnader för vissa skaderegleringar m.m. för 2012 kan sammanfattas i följande tabell. I anslaget för 2011 är anslagsändringen i regeringens höständringsbudget medräknad (prop. 2011/12:2, bet. 2011/12:FiU11, rskr. 2011/12:34).
Anslag till kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
39 163 | 37 163 | ±0 | ±0 | ±0 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 37 163 000 kr.
Anslaget används för kostnader som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar m.m. Dessa kan t.ex. röra ersättning enligt lagen (1998:714) om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder eller skadestånd enligt bestämmelserna om fel och försummelse vid myndighetsutövning i skadeståndslagen (1972:207). I anslutning till att sådan ersättning utbetalas kan ersättning även utgå för ombuds- och rättegångskostnader. Ersättning till staten för sådana kostnader tillgodoräknas anslaget. Justitiekanslern betalar ut ersättning och skadestånd från anslaget.
För 2011 uppgår anslaget till drygt 39 miljoner kronor. Vid ingången av 2011 hade en anslagskredit om knappt 2,6 miljoner kronor utnyttjats. Utgiftsprognosen för 2011 är 37 miljoner kronor.
Regeringen konstaterar i propositionen att utgifterna på anslaget har ökat då antalet ärenden som innefattar frihetsberövade har blivit fler de senaste åren. Dessutom är det alltmer vanligt förekommande att ersättningsärendena uppgår till större belopp. Anslaget ska enligt förslaget ökas med 4 miljoner kronor.
Förslaget har inte mött några invändningar i motioner.
1:14 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till avgifter till vissa internationella sammanslutningar för 2012 kan sammanfattas i följande tabell. I anslaget för 2011 är anslagsändringen i regeringens höständringsbudget medräknad (prop. 2011/12:2, bet. 2011/12:FiU11, rskr. 2011/12:34).
Anslag till avgifter till vissa internationella sammanslutningar
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
19 674 | 18 674 | ±0 | ±0 | ±0 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 18 674 000 kr.
Från anslaget betalas årsavgifter till Haagkonferensen för internationell privaträtt, Internationella institutet i Rom för unifiering av privaträtten (Unidroit), Association Internationale des Hautes Jurisdictions Administratives, Bernunionen (Wipo = World Intellectual Property Organization) samt Interpol och Schengen Information System. Dessutom får bidrag till vissa andra internationella sammanslutningar samt internationellt samarbete och forskning med anknytning till Justitiedepartementets område betalas från anslaget.
För 2011 uppgår anslaget till knappt 19,7 miljoner kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om 194 000 kr. Utgiftsprognosen för 2011 är drygt 16,7 miljoner kronor.
Medlemsavgifterna till Interpol och Schengen Information System beräknas bli lägre än det belopp som överfördes för dessa avgifter fr.o.m. 2011 från anslaget 1:1 Polisorganisationen. Med anledning av detta föreslås en minskning av anslaget med 2 miljoner kronor. Polisorganisationens anslag ska enligt förslaget ökas med motsvarande belopp.
Förslaget har inte mött några invändningar i motioner.
1:15 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete för 2012 kan sammanfattas i följande tabell.
Anslag till bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
7 157 | 21 157 | ±0 | ±0 | ±0 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 21 157 000 kr.
Anslaget används för att stimulera lokalt brottsförebyggande arbete. Brottsförebyggande rådet har till uppgift att fördela medel till lokala brottsförebyggande projekt. I detta ingår att samla och sprida kunskap om framgångsrika projekt, följa upp och utveckla projekt samt bidra till att behovet av utbildning tillgodoses. Brottsförebyggande rådet belastar anslaget med vissa egna kostnader direkt kopplade till denna verksamhet.
För 2011 uppgår anslaget till knappt 7,2 miljoner kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om 2 000 kr. Utgiftsprognosen för 2011 är drygt 7 miljoner kronor.
Regeringen föreslår en ökning av anslaget med 14 miljoner kronor för att åstadkomma en varaktig lösning för det s.k. Kriminologipriset och dess organisation (se vidare s. 32).
Förslaget har inte mött några invändningar i motioner.
1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden för 2012 kan sammanfattas i följande tabell. I anslaget för 2011 är anslagsändringen i regeringens höständringsbudget medräknad (prop. 2011/12:2, bet. 2011/12:FiU11, rskr. 2011/12:34).
Anslag till Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
13 619 | 16 758 | ±0 | –17 000 | ±0 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 16 758 000 kr.
Anslaget används för Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens förvaltningskostnader. Myndighetens nämnd utövar tillsyn över de brottsbekämpande myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel och kvalificerade skyddsidentiteter och därmed sammanhängande verksamhet. Nämnden utövar också tillsyn över Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Nämnden ska på begäran av en enskild kontrollera om han eller hon har varit utsatt för hemliga tvångsmedel och därmed sammanhängande verksamhet eller varit föremål för Säkerhetspolisens personuppgiftsbehandling och om tvångsmedelsanvändningen eller personuppgiftsbehandlingen har skett i enlighet med en lag eller annan författning.
Inom myndigheten finns även de särskilda beslutsorganen, Registerkontrolldelegationen (som i ärenden om registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen [1996:627] prövar frågor om utlämnande av uppgifter från vissa register) och Skyddsregistreringsdelegationen (som fattar beslut om kvalificerad skyddsidentitet enligt lagen [2006:939] om kvalificerade skyddsidentiteter).
För 2011 uppgår anslaget till drygt 13,6 miljoner kronor. Vid ingången av 2011 fanns ett anslagssparande om knappt 1,8 miljoner kronor. Utgiftsprognosen för 2011 är knappt 12,7 miljoner kronor.
Regeringen konstaterar i propositionen att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden kommer att tillföras nya tillsynsuppgifter fr.o.m. den 1 mars 2012. När den nya polisdatalagen (2010:361) och lagen (2010:362) om polisens allmänna spaningsregister träder i kraft kommer nämnden att utöva tillsyn över behandlingen av personuppgifter inom polisen. Med anledning av detta föreslår regeringen att 4 miljoner kronor överförs från polisorganisationens anslag till Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens anslag.
Motionen
I motion Ju399 (MP) yrkande 7 (delvis) föreslås det att Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens anslag ska överföras till en ny integritetsskyddsmyndighet; se förslag till nytt anslag 99:1 nedan.
1:17 Domarnämnden
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag till Domarnämnden för 2012 kan sammanfattas i följande tabell.
Anslag till Domarnämnden
(beloppen anges i tusental kronor)
Anslag 2011 | Prop. 2012 | S | MP | SD | V |
7 000 | 6 500 | ±0 | ±0 | ±0 | ±0 |
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 bestäms till 6 500 000 kr.
Anslaget används för Domarnämndens förvaltningskostnader. Domarnämndens huvudsakliga uppgift är att bereda och lämna förslag till regeringen i alla ärenden om utnämning av ordinarie domare.
För 2011 uppgår anslaget till 7 miljoner kronor. Vid ingången av 2011 fanns inte något anslagssparande, och någon anslagskredit hade inte heller utnyttjats. Utgiftsprognosen för 2011 är drygt 6,8 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att 500 000 kr överförs från Domarnämndens anslag till Sveriges Domstolar.
Förslaget har inte mött några invändningar i motioner.
Integritetsskyddsmyndighet (förslag till nytt anslag 99:1)
I motionerna Ju333 (MP) yrkande 6 och Ju399 (MP) yrkande 4 föreslås det att en ny integritetsskyddsmyndighet inrättas. I motionerna anförs det bl.a. att integritetsskyddet har en svag ställning i Sverige och att en ny myndighet bör inrättas för att ge ett samlat skydd för enskildas integritet. I motion Ju399 (MP) yrkande 7 (delvis) föreslås det att 70 miljoner kronor ska anslås till den nya myndigheten. Det ska finansieras bl.a. genom en minskning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens anslag.
Särskild utredningsmyndighet för polisers brott (förslag till nytt anslag 99:2)
I motion Ju399 (MP) yrkande 7 (delvis) föreslås det att den internutredningsverksamhet som i dag finns hos polis- och åklagarväsendet bryts ut till en självständig utredningsmyndighet. För detta ändamål anslås i motionen 50 miljoner kronor.
Liknande yrkanden finns i motionerna Ju326 (V) yrkande 6 och Ju337 (V), där det föreslås att ett nytt anslag skapas för den föreslagna nya utredningsmyndigheten för polisers brott. För 2012 anslås 5 miljoner kronor.
Fångombudsman (förslag till nytt anslag 99:3)
I motion Ju334 (V) yrkande 5 föreslås det att en fångombudsman inrättas. I motion Ju337 (V) (delvis) föreslås det att ett nytt anslag skapas för detta. För 2012 anslås 5 miljoner kronor.
Ett liknande förslag finns i motion Ju399 (MP) yrkande 5. I den motionen föreslås det att 3 miljoner kronor öronmärks till en fångombudsman inom ramen för anslaget till Kriminalvården (se ovan under anslag 1:6).
Utskottets ställningstagande
Att enskilda känner förtroende för lagarna, myndigheterna och domstolarna är av fundamental betydelse för det demokratiska samhället. Som regeringen framhåller förutsätter detta den enskildes rättssäkerhet och rättstrygghet. Rättssäkerhet innebär att rättsskipning och annan myndighetsutövning ska vara förutsebar och enhetlig samt bedrivas med hög kvalitet. Med rättstrygghet avses att enskilda personer och andra rättssubjekt ska vara skyddade mot brottsliga angrepp på liv, hälsa, frihet, integritet och egendom.
Regeringen har under de senaste åren genomfört stora satsningar på rättsväsendet. Det brottsbekämpande arbetet har stärkts, och polisen har blivit mer synlig i människors vardag. Det är emellertid angeläget att arbetet för att effektivisera rättsväsendet fortsätter. Efter de rekordstora resurstillskotten är innehållet i verksamheterna nu i fokus.
Som regeringen konstaterar har resursförstärkningarna börjat synas i verksamheten. Enligt regeringen motsvarar dock rättsväsendets resultatförbättringar ännu inte de kraftiga förstärkningarna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya förutsättningar. Det finns en fortsatt utvecklingspotential som måste tas till vara. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det, utifrån det förstärkta resursläget, finns förutsättningar att förbättra verksamhetsresultaten.
Av propositionen framgår att regeringen planerar flera åtgärder för att ytterligare effektivisera rättsväsendet. Som exempel kan nämnas att en parlamentarisk kommitté har fått i uppdrag att analysera polisens nuvarande organisationsform och eventuellt lämna förslag till en ny organisation. Kommittén ska också lämna förslag om polisens tillgänglighet, synlighet och samarbete med andra. Även frågan om polisens grundutbildning är för närvarande under övervägande inom Regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens förslag till anslag till polisorganisationen är väl avvägt. Det föreslagna anslaget ger enligt utskottet goda förutsättningar för att verksamheten inom polisen ska fortsätta att utvecklas och effektiviseras.
Som regeringen framhåller är en av statens viktigaste uppgifter att värna människors säkerhet, både i Sverige och utomlands. Sverige har också ett ansvar för att andra länder inte ska utsättas för attentat som planeras eller assisteras från svensk mark. Utskottet välkomnar regeringens satsning på Säkerhetspolisen i syfte att förstärka Sveriges förmåga att upptäcka, bedöma och minska hot från terrorism och våldsbejakande extremism.
När det gäller Åklagarmyndigheten vill utskottet särskilt peka på de förändringar i ansvarsfördelning mellan åklagare och polis som regeringen har föreslagit (se proposition 2011/12:10 Ändrade regler om förundersökningsledning och förundersökningsbegränsning) och de pågående regeringsuppdragen till bl.a. Åklagarmyndigheten att öka effektiviteten och förbättra samverkan i hanteringen av mängdbrott. Åklagarmyndigheten har även fått i uppdrag att inrätta en mer sammanhållen struktur för rättslig tillsyn inom myndigheten. Enligt utskottet är regeringens förslag att öka anslaget till Åklagarmyndigheten med 40 miljoner kronor väl avvägt.
Utskottet anser likaså att regeringens förslag att öka Sveriges Domstolars anslag med 100 miljoner kronor är väl avvägt. Som regeringen framhåller krävs väl fungerande och oberoende domstolar för att förtroendet för rättstaten ska upprätthållas. Utskottet välkomnar regeringens initiativ för att ytterligare stärka säkerheten i domstolarna. Vidare ser utskottet positivt på såväl genomförda som kommande reformer för att modernisera och effektivisera processen i allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen har gett en utredare i uppdrag att utvärdera reformen En modernare rättegång, som trädde i kraft den 1 november 2008 (dir. 2011:79).
När det gäller anslaget till Kriminalvården vill utskottet i likhet med regeringen framhålla att verksamheten under senare år har tillförts exceptionellt stora tillskott, bl.a. för att verksamheten ska kunna ha en kapacitet som är tillräcklig för att möta de satsningar i övrigt som regeringen gjort på rättsväsendets myndigheter. Regeringens förslag till anslag till Kriminalvården är enligt utskottet väl avvägt.
Även när det gäller övriga anslag inom utgiftsområdet, bl.a. anslagen till Gentekniknämnden, Brottsoffermyndigheten och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, anser utskottet att regeringens förslag är väl avvägda.
Utskottet delar alltså regeringens syn på vilka åtgärder som bör vidtas för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Med regeringens förslag till anslagsfördelning får rättsväsendet enligt utskottet goda förutsättningar att genomföra dessa åtgärder. Av detta följer att utskottet inte ställer sig bakom de motioner som föreslår en annan anslagsfördelning eller att medel ska anvisas till nya anslag inom utgiftsområdet.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, se bilaga 3. Därmed avstyrker utskottet bifall till samtliga motioner som behandlas i detta avsnitt.
Stiftelse för att främja kriminologisk forskning
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 dels delta i bildandet av en stiftelse för att främja kriminologisk forskning, dels besluta om ett kapitaltillskott på högst 14 miljoner kronor till stiftelsen.
Propositionen
I propositionen föreslås det att riksdagen ska bemyndiga regeringen att under 2012 delta i bildandet av en stiftelse för att främja kriminologisk forskning. Vidare föreslås det att regeringen ska bemyndigas att under 2012 besluta om ett kapitaltillskott på högst 14 miljoner kronor till stiftelsen. Se även anslag 1:15 ovan.
Förslagen har inte mött några invändningar i motioner.
Utskottets ställningstagande
Kriminologipriset instiftades 2006 för att stimulera utvecklingen och inflödet av internationellt aktuell och relevant kunskap av vikt för kampen för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Utskottet ställer sig positivt till förslaget att en stiftelse ska bildas för detta ändamål. Som redan framgått bör medel tillskjutas för att åstadkomma en varaktig lösning för det s.k. Kriminologipriset och dess organisation (se ovan s. 28). Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen att under 2012 delta i bildandet av den nämnda stiftelsen och besluta om ett kapitaltillskott till stiftelsen om högst 14 miljoner kronor.
Prioritering av olika slags brott
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett flertal motionsyrkanden om prioritering av olika slags brott.
Jämför reservationerna 1 (S, MP, V), 2 (S, V), 3 (S, V), 4 (MP, V), 5 (S, V), 6 (S), 7 (S, V), 8 (S), 9 (S, V) och 10 (SD).
Propositionen
Regeringen anför i propositionen (s. 11) att rättsväsendet förstärkts genom rekordstora satsningar. Allt fler brott utreds och klaras upp, och fler förövare får stå till svars för sina handlingar. Vidare har det brottsbekämpande arbetet stärkts, och polisen har blivit mer synlig i människors vardag. Detta har lett till att människor känner sig tryggare än tidigare.
Enligt regeringen måste krafttagen för att bekämpa brottsligheten fortsätta. Genom ett effektivare resursutnyttjande i rättsväsendets alla delar kan den fortsatta bekämpningen av brottsligheten bli alltmer målmedveten. Efter stora resurstillskott till rättsväsendet är innehållet i verksamheterna nu i fokus.
I propositionen framhåller regeringen arbetet mot vissa brottstyper som särskilt angeläget.
Rättsväsendets arbete mot mängdbrott behöver enligt regeringen (s. 12) fortsätta att vidareutvecklas utifrån ett tydligt rättskedjeperspektiv. Det ska vara tydligt för medborgarna att samhället har en väl utvecklad förmåga att hantera denna typ av brott.
Enligt regeringen (s. 13) är få uppgifter mer angelägna än att förebygga brott och minimera återfall i brott bland unga. Unga som begår brott måste få stöd så att de inte fastnar i kriminalitet. Med tidiga och tydliga åtgärder i dag finns det möjlighet att motverka morgondagens problem. Regeringen har därför tagit initiativ till en samlad satsning för att förhindra och minska ungdomsbrottsligheten. Satsningen inleds med en pilotverksamhet riktad till unga som riskerar att bli kriminella eller som vill lämna det kriminella livet. Enligt regeringen är det angeläget att straffmyndiga ungdomar som begår brott får ta ansvar för sina handlingar genom en snabb och tydlig reaktion från rättsväsendet. Utifrån de förstärkta resurserna till rättsväsendet måste myndigheterna se till att handläggningstiderna i ungdomsärenden fortsätter att kortas så att de lagstadgade tidsfristerna i ungdomsmål hålls.
Regeringen anför vidare (s. 14) att allteftersom användandet av internet har ökat har även kriminella hittat sätt att utnyttja tekniken för sina syften. Regeringen nämner i sammanhanget brott som bedrägerier, sex- och narkotikahandel, spridning av barnpornografi, penningtvätt, dataintrång, informationsstölder, immaterialrättsintrång, hot och trakasserier. Enligt regeringen öppnar den moderna informationstekniken också helt nya möjligheter för brottsbekämpningen. Att människor lämnar digitala spår efter sig i samband med exempelvis användning av internet och mobiltelefoner kan vara av stort värde för såväl spanings- och underrättelsearbete som vid utredning av många typer av brott. De brottsbekämpande myndigheterna måste därför ha tillgång till moderna och ändamålsenliga tvångsmedel på området. Enligt regeringen (s. 14) måste myndigheterna också följa it-utvecklingen och anpassa sin kompetens för att fullt ut kunna ta till vara de möjligheter som ges. Denna utveckling ställer samtidigt enligt regeringen krav på ingående överväganden för att finna en rimlig balans mellan intresset av att bekämpa brott och integritetsskyddsintresset. Inom Regeringskansliet har det därför utarbetats förslag som innebär en förstärkning av rättssäkerheten och integritetsskyddet när uppgifter och spår tas fram med hjälp av modern informationsteknik. Regeringen beslutade om en lagrådsremiss den 16 december 2010: De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation.
När det gäller den grova organiserade brottsligheten anför regeringen (s. 15) att dess initiativ till en nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten har lett till att bekämpandet av denna typ av brottslighet har trappats upp och att samverkan mellan berörda myndigheter har stärkts. De nya arbetsformerna har bidragit till snabbare kommunikationsvägar och ett utökat informationsutbyte mellan polisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Åklagarmyndigheten och Försäkringskassan.
För att ytterligare förbättra förutsättningarna för samarbetet mellan myndigheterna har regeringen beslutat att ge en utredare i uppdrag att se över de regler om sekretess och utbyte av information mellan myndigheter som gäller när de samverkar vid bekämpningen av grov organiserad brottslighet (dir. 2010:112). Utredaren har helt nyligen lämnat slutbetänkandet Informationsutbyte vid samarbete mot grov organiserad brottslighet (SOU 2011:80).
Eftersom ekonomisk vinning är en av de starkaste drivkrafterna bakom grov organiserad brottslighet är det enligt regeringen angeläget att arbetet med att minska de kriminella vinsterna, såväl nationellt som internationellt, fortsätter att utvecklas. Som ett led i det arbetet har regeringen tillsatt en utredning som ser över kriminaliseringen av penningtvätt och vissa därmed sammanhängande frågor (dir. 2010:80). Uppdraget ska redovisas senast den 20 februari 2012.
Regeringen framhåller att parallellt med arbetet för att försvåra för de kriminella och minska möjligheterna till brottsvinster behöver också särskilt fokus läggas på att stoppa nyrekryteringen och öka avhoppen från kriminella gäng.
Regeringen anför vidare att i myndigheternas fortsatta arbete mot den grova organiserade brottsligheten är det angeläget att samverkan mellan olika regioner i landet fortsätter att förstärkas så att den nationella ansatsen får fullt genomslag. Samverkan mellan myndigheterna behöver också fortsätta att utvecklas så att myndigheterna står alltmer enade i arbetet.
Regeringen konstaterar (s. 17) att den under de senaste åren har lagt grunden för ett långsiktigt och omfattande utvecklingsarbete avseende bl.a. brott i nära relationer och sexuella övergrepp. Under den förra valperioden antogs bl.a. två handlingsplaner: Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (skr. 2007/08:39, bet. 2007/08:JuSoU1) och Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål (skr. 2007/08:167, bet. 2008/09:JuU4). Handlingsplanerna har enligt regeringen lett till en höjd ambitionsnivå i kampen mot dessa allvarliga brott.
För att förstärka skyddet för personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande bereder vidare regeringen förslag från 2008 års sexualbrottsutredning. Inom ramen för det arbetet bereds också frågan om Sveriges tillträde till Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp.
En särskild utredare har fått i uppdrag att utvärdera tillämpningen av brotten grov fridskränkning och kvinnofridskränkning (dir. 2010:56 och 2011:63). Uppdraget ska redovisas senast den 14 december 2011. Vidare har en särskild utredare fått i uppdrag att utreda möjligheterna till ett stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap (dir. 2010:54). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2012.
Regeringen avser också (s. 14) att uppdatera den nationella strategin för att möta hotet från terrorism. Strategin syftar till fortsatt utveckling av arbetet för att möta de framtida utmaningarna. Regeringen har även för avsikt att presentera en nationell handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism.
Motionerna
Frågor om prioritering av olika slags brottslighet behandlas i ett flertal motioner.
I motionerna Ju249 (MP) yrkande 2 och Ju306 (S) yrkande 1 begärs det att arbetet mot barnsexturism ska prioriteras hos Rikskriminalpolisen.
I motion Ju296 (M) begär motionären att åtgärder vidtas för att minska utredningstiderna när det gäller barn som har utsatts för våld i hemmet.
I motion Ju281 (S) påpekar motionärerna att det är viktigt att arbeta strategiskt för att förhindra all form av människohandel. En viktig åtgärd i sammanhanget är insamling av nationella fakta och data som är relaterade till människohandel. Motionären i Ju321 (KD) lyfter fram vikten av att de rättsvårdande myndigheterna får tillräckliga resurser för att mer effektivt än hittills kunna bekämpa människohandel.
Att öka andelen uppklarade våldtäktsbrott är en fråga som bör prioriteras, enligt motionären i Ju212 (S). En oberoende granskningskommission bör tillsättas för att göra systematiska och omfattande analyser av varför så många våldtäktsutredningar läggs ned och varför det väcks så få åtal.
Hatbrottslighet behandlas i ett antal motioner. I motion Ju245 (FP) yrkandena 1 och 2 anförs det att samtliga polismyndigheter måste dels återrapportera, dels hantera denna brottslighet på ett likvärdigt sätt. I motion Ju378 (S) yrkande 3 påtalas vikten av att ett samarbete initieras mellan polisen och det civila samhället för att förebygga hatbrott.
I motion Ju220 (FP) efterfrågas en prioritering av arbetet mot hedersrelaterade brott.
I motionerna Ju251 (M) yrkandena 2 och 3 och Ju373 (M) yrkande 2 och 3 begär motionärerna att bekämpandet av brott som begåtts av s.k. djurrättsaktivister ska prioriteras.
I motion Ju214 (S) begärs det att kampen mot den organiserade brottsligheten ska skärpas.
I motionerna Ju202 (S) och Ju206 (S) yrkandena 2 och 3 framhålls vikten av att bekämpa ungdomsbrottsligheten. I Ju202 vill motionären att en nationell strategi införs där staten i samverkan med kommuner och landsting skapar ett sammanhållet program för att motverka droger och kriminalitet bland unga. I Ju206 anförs det bl.a. att nyrekryteringen till ungdomsgäng måste vara en prioriterad fråga.
I So561 (S) yrkande 3 framhålls vikten av att narkotikabrottsligheten bekämpas. Motionärerna anför bl.a. att eftersom drogsituationen av allt att döma blir allvarligare under de kommande åren, är det särskilt viktigt att polisen fortsätter att prioritera denna brottslighet.
Enligt motion Ju359 (S) yrkande 64 bör polisens arbete mot dopning prioriteras mer än vad som är fallet i dag.
I motion Ju241 (SD) yrkande 1 begärs det att polisen ska prioritera arbetet med att förhindra försäljning av tobak till minderåriga.
När det gäller trafikkontroller begärs i motion Ju314 (M) fler kontroller med synliga poliser på vägarna samt fler kontroller av körkort och trafikbeteende.
I motion Ju266 (S) anförs det att samhället måste ta ett större ansvar för att minska antalet butiksrån.
I motion Ju315 (M) påtalas vikten av att på ett tydligare och snabbare sätt stävja snatterier.
Enligt motion Ju234 (M) bör rättsväsendets arbete med olika former av brott på internet ses över, moderniseras och förbättras. Ny teknik bör då tas till vara.
I motion N299 (M) yrkande 4 anförs det att polis och åklagare bör avsätta särskilda resurser för att utreda patentintrång.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte någon invändning mot det som regeringen anför i propositionen om olika brottstyper och betydelsen av att de nämnda brotten på olika sätt uppmärksammas särskilt. Regeringen avser bl.a. att fortsätta det långsiktiga och omfattande utvecklingsarbete som inleddes under förra valperioden mot mäns våld mot kvinnor, mot hedersrelaterat våld och förtryck, mot våld i samkönade relationer och mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Detta är brottstyper som förs fram i flera av motionerna. Regeringen framhåller även vikten av att kraftsamla mot den grova organiserade brottsligheten och ungdomsbrottsligheten.
I likhet med motionärerna i Ju249 (MP) yrkande 2 och Ju306 (S) yrkande 1 anser utskottet att kampen mot sexuell exploatering av barn i samband med resande och turism är ytterst angelägen. Den 15 november 2011 antog Europeiska unionens råd ett direktiv som ersätter rådets rambeslut från den 22 december 2003 om bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi (2004/68/RIF). Utskottet kan med tillfredsställelse konstatera att direktivet innehåller effektivare och mer ändamålsenliga bestämmelser i kampen mot sexuella övergrepp mot och sexuell exploatering av barn.
Utskottet har förståelse för önskemålen i motionerna Ju251 (M) yrkandena 2 och 3 och Ju373 (M) yrkandena 2 och 3 om bättre skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning och som utsätts för hot och annan brottslighet av s.k. djurrättsaktivister. Det är en organiserad brottslighet som hotar en hel näringsgren och därför måste tas på största allvar.
Som konstateras i motion Ju296 (M) förekommer alltför långa handläggningstider vid brott mot barn. Detta är, som motionären anför, oacceptabelt av flera skäl. Med anledning av en rapport som i början av 2010 pekade på detta problem inom Åklagarmyndigheten har en överåklagare nu fått ett nationellt ansvar för att samordna Åklagarmyndighetens bekämpning av brott i nära relationer och särskilt mot barn. Utskottet ser positivt på detta.
När det gäller önskemålet i motion Ju234 (M) om en förbättring av rättsväsendets arbete mot olika former av brott på internet, vill utskottet peka på att regeringen har aviserat en proposition som gäller de brottsbekämpande myndigheternas inhämtande av elektronisk kommunikation. Myndigheternas möjlighet att bekämpa brott som förtal, sexuellt ofredande osv. via internet kommer därigenom att förbättras.
Att vissa brottstyper ska ägnas särskild uppmärksamhet innebär inte att arbetet mot annan brottslighet ska läggas åt sidan. Vilken sorts insatser som ska göras mot olika typer av brottslighet bör enligt utskottet avgöras lokalt vid polismyndigheterna och vid Åklagarmyndigheten inom ramen för statsmaktens prioriteringar. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det följer av 3 kap. 1 § polisförordningen (1998:1558) att polisstyrelserna ska se till att polisarbetet bedrivs i enlighet med de prioriteringar och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast för polisverksamheten. Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden som behandlas i detta avsnitt.
Polisens organisation m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden som i huvudsak rör frågor om polisens organisation och polisutbildningen.
Jämför reservationerna 11 (S, V), 12 (S, V), 13 (S, V), 14 (S, V), 15 (S), 16 (S, MP, V) och 17 (S, MP, V) samt särskilt yttrande 5 (V).
Propositionen
Regeringen anför (s. 12) att den största satsningen på rättsväsendet i modern tid genomfördes under den förra mandatperioden. Sverige har i dag fler poliser än någonsin tidigare. Rättsväsendets förutsättningar att bekämpa och hantera brottsligheten är bättre än någonsin. Enligt regeringen behöver rättsväsendet fortsätta att vidareutveckla arbetet utifrån ett tydligt rättskedjeperspektiv.
Enligt regeringen (s. 12) motsvarar rättsväsendets resultatförbättringar ännu inte de kraftiga resursförstärkningarna. Organisation, arbetsmetoder och rutiner behöver ses över och i vissa fall anpassas och utvecklas efter nya förutsättningar. Det finns en fortsatt utvecklingspotential som måste tas till vara. Utifrån det förstärkta resursläget finns det enligt regeringen förutsättningar att förbättra verksamhetsresultaten.
Regeringen planerar (s. 12) flera åtgärder för att ytterligare utveckla rättsväsendets effektivitet. För att säkerställa en väl fungerande och modern polis i hela landet har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande organisation utgör ett hinder för de krav regeringen ställer på högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet. Om kommittén finner att den nuvarande organisationsformen utgör ett hinder i dessa avseenden ska ett fullständigt förslag till en helt eller delvis ny organisation för polisen lämnas. Kommittén ska också föreslå hur ansvar och befogenheter i styrningen av polisens verksamhet kan tydliggöras. Vidare ska kommittén lämna förslag i frågor om polisens tillgänglighet, synlighet och samarbete med andra. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2012 (dir. 2010:75).
Regeringen konstaterar (s. 12) att medarbetarna är rättsväsendets viktigaste resurs och att kompetens- och utbildningsfrågorna löpande behöver anpassas till de utmaningar som rättsväsendet ställs inför. Regeringen anför att behovet av att utveckla polisens grundutbildning är under övervägande och att frågan bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen framhåller vidare (s. 12) att rättsväsendet måste vara slagkraftigt och effektivt organiserat för att kunna bekämpa korruption. Regeringen bedömer att polisens utredningar av sådana ärenden blir bättre och effektivare genom att Rikspolisstyrelsen tar ett samlat ansvar inom polisorganisationen för brottsbekämpningen på detta område.
När det gäller polisens brottsförebyggande arbete anför regeringen (s. 21) att dess satsning på polisen ska verkställas med inriktning på att öka tryggheten i samhället. Att poliserna har blivit fler medför en ökad synlighet och tillgänglighet. Större tillgänglighet och ökad lokal förankring ger också förbättrade möjligheter att utveckla samarbetet med andra aktörer, t.ex. skolan och socialtjänsten. För att uppnå en ökad trygghet måste polisen bedriva sin verksamhet planlagt och underrättelsestyrt. Regeringen pekar på (s. 34) att polisens arbete med att utveckla metoder för den brottsförebyggande verksamheten har fortsatt under 2010. Polisens underrättelsemodell är enligt regeringen ett bra stöd för detta. Modellen ska leda till att rätt åtgärder mot brott sätts in vid rätt tidpunkt, med rätt resurser och med rätt utformning. Det kan handla om att vidta förebyggande åtgärder på platser där man vet att brottslighet förekommit eller där det finns risk för att brott begås, t.ex. i krogmiljöer.
Regeringen konstaterar vidare (s. 34) att flera polismyndigheter har öppnat lokala poliskontor för att öka tillgängligheten och närvaron på orten. Denna satsning utvärderas, och resultatet ska redovisas under 2011 av Brottsförebyggande rådet på initiativ av polisen.
Regeringen framhåller även (s. 34) att ett utvecklat samarbete med andra aktörer krävs för att polisen ska kunna bidra till att minska brottsligheten. Samverkan med kommunerna har även prioriterats under 2010. Över 200 av landets 290 kommuner har tecknat samverkansöverenskommelser med polisen, och fler väntas följa.
Arbetet med att förankra och utveckla polisens nationella utredningskoncept fortsätter inom polisorganisationen (s. 38). Som ett led i detta arbete påbörjades under 2010 införandet av polisens nya utredningsstöd (PUST). För att säkerställa kompetens, beslutsbefogenheter och ansvarstagande i varje del av den brottsutredande verksamheten arbetar polisen i samverkan med Åklagarmyndigheten också med att utveckla den nationella förundersökningsledarutbildningen för poliser.
Regeringen konstaterar (s. 38) att det inom både polisen och Åklagarmyndigheten har skett omfattande rekryteringar de senaste åren. Under 2010 var antalet polisaspiranter det högsta någonsin. När utbildningsperioden har avslutats kommer dessa resurstillskott att fullt ut kunna bidra till att förbättra verksamheternas resultat.
Motionerna
Polisens organisation och därmed sammanhängande frågor behandlas i flera motioner.
I motionerna Ju359 (S) yrkande 9 och Ju326 (V) yrkande 1 föreslås det att dagens 21 polismyndigheter slås ihop till en. Enligt motionärerna skulle det ge en bättre resursanvändning och styrning av verksamheten.
I motion Ju359 (S) yrkande 1 föreslås en nationell spetsorganisation mot ekonomisk och organiserad brottslighet. Enligt motionärerna bör de enheter inom rättsväsendet som nu arbetar mot dessa brott (Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten) slås ihop till Polisens riksorganisation mot ekonomisk och organiserad brottslighet (Reko). Ett liknande yrkande finns i motion Ju292 (S).
I motion Ju206 (S) yrkande 1 efterfrågas fler synliga poliser och lokala poliskontor i Stockholm. I motionen anförs det bl.a. att fler och synliga poliser är en central del för att skapa trygghet.
I motion Ju326 (V) yrkande 7 begärs en förbättring av polisens tillgänglighet och service till personer som bor på landsbygden.
I motion Ju359 (S) yrkande 10 föreslås det att en fristående myndighet ska utreda brott som har begåtts av poliser och åklagare. I yrkande 12 i samma motion efterfrågas fler civilanställda inom polisen. I yrkande 13 föreslås det att personalhandledning snarast blir en obligatorisk del av polisens verksamhet.
I motion Ju298 (S) begärs det att hela landets tillgång till polishelikoptrar säkras. Motionärerna anför bl.a. att helikoptrar finns stationerade i hela Sverige utom i den södra delen.
I motion Ju338 (V) yrkande 1 anförs det att det borde finnas en permanent barnsexturismgrupp inom Rikskriminalpolisen.
Flera motioner handlar om polisutbildningen ur olika aspekter. I motion Ju232 (M) framhålls det att det i framtiden kommer att behövas fler specialistkompetenser för att klara av polisarbetet på ett tillfredsställande sätt. I yrkande 1 i motionen föreslås en översyn av möjligheten för polisen att rekrytera externa experter och använda en del av sin utbildningsbudget för att utbilda dessa till poliser. I yrkande 2 begärs en översyn av möjligheterna att ändra intagningsreglerna för polisutbildningen.
I motion Ju248 (M) yrkande 1 föreslås det att all brottsbekämpande personal inom polisen, Tullverket och Kustbevakningen ska ha en gemensam grundutbildning. Enligt motionärerna skulle detta öka möjligheterna till ett effektivt samarbete mellan myndigheterna. I yrkande 2 begär motionärerna att om polisutbildningen blir en högskoleutbildning, ska även tull- och kustbevakningsutbildning jämställas med sådan utbildning.
Även i motion Ju359 (S) yrkande 11 begärs det att polisutbildningen knyts till högskolan. Motionärerna framhåller bl.a. att forskningen på området skulle främjas av att polisutbildningen blir akademisk. Likaså föreslås det i motion Ju326 (V) yrkande 2 att polisutbildningen förlängs till att omfatta minst tre år och införlivas i den ordinarie högskoleutbildningen.
I motion Ju263 (M) begärs det att en polishögskola inrättas i Malmö. I motion Ju286 (M) föreslås det att en eventuell ny polishögskola förläggs till Borås, som redan i dag har en polisutbildning på distans. I motionerna Ju350 (KD) och Ju372 (M) lyfts Skaraborg fram som lämplig lokaliseringsort för en ny polisutbildning. I motion Ju371 (S) yrkandena 1 och 3 föreslås det att en polisutbildning lokaliseras till Skåne och att ett utbyte inleds mellan de svenska och danska polisutbildningarna. I yrkande 2 i samma motion begärs ett tillkännagivande till regeringen om att poliskåren bättre ska spegla befolkningen när det gäller etnisk mångfald. I motion Ju375 (S) föreslås det att en polisutbildning inrättas vid något eller några av de befintliga lärosätena i Västsverige.
Bakgrund
Som nämnts ovan har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande organisation utgör ett hinder för de krav som regeringen ställer på högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet, ökad flexibilitet och väsentligt förbättrade resultat i polisens verksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2012 (dir. 2010:75).
Frågan om brottsutredningar som rör anställda inom polisen och åklagare behandlades av Kommittén om tillsynen över polis och åklagare (se SOU 2003:41). Kommittén ansåg inte att det borde inrättas något fristående organ för internutredningsverksamhet. Inte heller fann kommittén att det fanns behov av att inrätta ett fristående tillsynsorgan. Frågan om en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott som begåtts av poliser och åklagare behandlades därefter av Internutredningsutredningen (se SOU 2007:5). Utredningen lämnade i enlighet med sina direktiv ett förslag till hur ett utredningsorgan som är fristående och oberoende från polisen och åklagarväsendet skulle kunna vara utformat. Utredningen ansåg sig emellertid inte kunna förorda att en fristående myndighet skulle införas. I stället pekade utredningen på möjligheten att på ett tydligare sätt skilja internutredningsverksamheten vid polisen från den övriga polisverksamheten genom att samla den i en organisation inom Rikspolisstyrelsen.
På uppdrag av regeringen har Rikspolisstyrelsen vidtagit åtgärder för att myndigheten fr.o.m. den 1 januari 2011 skulle ha en organisation för att leda sådan polisverksamhet som avser handläggning av ärenden om brott som begåtts av anställda inom polisen. I samband med årsredovisningen för 2013 ska Rikspolisstyrelsen redovisa en uppföljning av verksamhetsövergången. Den redovisningen kommer att tjäna som underlag för regeringen för att ta ställning till om en mer omfattande utvärdering behöver genomföras (se prop. 2010/11:1 utgiftsområde 4 s. 19).
Sedan den 1 januari 2011 är polisens internutredningar (IU) en egen avdelning inom Rikspolisstyrelsen. Avdelningen har ett kansli i Stockholm, och utredningsverksamhet bedrivs på sex orter i landet: Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Linköping och Västerås. Den utredande verksamheten är frikopplad från polismyndigheterna, och utredningsenheterna leds av en kommissarie. Förutom poliser kan bl.a. åklagare, poliselever och arrestvakter utredas av enheterna.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 25 februari 2010 gav chefen för Justitiedepartementet en särskild utredare i uppdrag att bl.a. göra en analys av hur svensk rätt förhåller sig till bestämmelserna i rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete (dataskyddsrambeslutet) och att utarbeta nödvändiga författningsförslag för att Sverige ska leva upp till bestämmelserna i rambeslutet (dir. 2010:17). Regeringen gav därefter, den 21 oktober 2010, utredaren i uppdrag att, utöver det som omfattas av de ursprungliga direktiven, se över de regler om sekretess och utbyte av information mellan myndigheter som gäller när myndigheterna samverkar vid bekämpningen av grov organiserad brottslighet (dir. 2010:112). Utredaren ska kartlägga behovet av förbättrade möjligheter för myndigheterna att utbyta uppgifter, utreda hur detta behov, efter en avvägning mot integritetsintressena, ska kunna tillgodoses på ett effektivt och rättssäkert sätt samt lämna fullständiga författningsförslag tillsammans med en redovisning av vilka effekter förslagen kan få för den personliga integriteten. Uppdraget ska redovisas i december 2011. Utredningen har lämnat ett delbetänkande om dataskydd vid europeiskt polisiärt och straffrättsligt samarbete (SOU 2011:20). Delbetänkandet bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen beslutade i augusti 2010 att en särskild utredare ska se över kriminaliseringen av penningtvätt och vissa därmed sammanhängande frågor. Utredaren ska överväga om kriminaliseringen av penningtvätt behöver förenklas och förtydligas. I det ingår att ta ställning till om det straffbara området för penningtvätt bör utvidgas. Uppdraget ska redovisas senast den 20 februari 2012.
Utredningen om den framtida polisutbildningen lämnade i juni 2007 delbetänkandet Framtidens polis (SOU 2007:39). I utredningen framhålls vikten av polisens tillgänglighet. Tillgängligheten behöver emellertid enligt utredningen inte betyda att den lokala polisen svarar för allt; specialisering är ett måste för att möta kraven på professionalism. Utredningen framhåller att det är nödvändigt att göra en rimlig avvägning mellan tillgången till en lokalt tillgänglig polis, inte minst i glesbygden, och en förmåga att ställa spetskompetens till förfogande vid behov.
I slutbetänkandet Framtidens polisutbildning (SOU 2008:39) föreslår Utredningen om den framtida polisutbildningen att dagens grundutbildning till polis ersätts med en högskoleutbildning. Enligt utredningen bör polisutbildningen anordnas av universitet och högskolor. Utredningen anför att alternativet till en sådan lösning är att skapa en s.k. sektorshögskola, en typ av högskola som Försvarshögskolan är ett exempel på. Polisutbildningen bör enligt utredningen vara treårig och leda till en ny högskoleexamen, polisexamen.
Båda betänkandena om polisutbildningen bereds inom Regeringskansliet.
Rikspolisstyrelsen uttalade i ett strategiskt inriktningsbeslut om polisflygets framtid den 12 oktober 2011 bl.a. att planeringen av återetableringen av en basering på en ny geografisk plats i Skåne ska påbörjas. Chefen för Rikskriminalpolisen har ansvaret för att ta fram förslag på återetablering av basering i Skåne samt att ta fram underlag för anskaffning av ytterligare en helikopter.
Utskottet har fått information om att den grupp om fyra poliser inom Rikskriminalpolisen som arbetar särskilt mot barnsexturism tidigare ingick i ett projekt som upphörde vid årsskiftet 2010/2011. Gruppens arbete fortsatte ändå under 2011 med befintliga medel. De fyra poliserna ingår nu i en grupp om nio poliser som arbetar mot sexuella övergrepp mot barn och barnpornografibrott, spridning av barnpornografiska bilder på internet och barnsexturism. Det har beslutats att gruppen mot barnsexturism ska bli permanent från årsskiftet 2011/2012.
Motionsyrkanden om en sammanslagning av enheter inom Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten för bekämpande av organiserad brottslighet behandlades och avstyrktes av utskottet i förra årets budgetbetänkande (bet. 2010/11:JuU1 s. 35). Utskottet hänvisade bl.a. till den redan etablerade samverkan mellan myndigheterna och framhöll vidare att Ekobrottsmyndigheten har till uppgift att bekämpa även sådan ekonomisk brottslighet som inte kan kategoriseras som organiserad. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2010/11:101).
I betänkandet (s. 34) behandlades också frågan om att inrätta en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott som begåtts av poliser och åklagare. Utskottet såg positivt på regeringens uppdrag till Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder för att myndigheten fr.o.m. den 1 januari 2011 skulle ha en organisation för att leda sådan polisverksamhet som avser handläggning av ärenden om brott som begåtts av anställda inom polisen. Med hänvisning till att uppföljningen i samband med årsredovisningen för 2013 kommer att tjäna som underlag till ställningstagandet om en mer omfattande utvärdering behöver genomföras avstyrkte utskottet de aktuella motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2010/11:101).
I förra årets budgetbetänkande (s. 34) behandlades även motioner med yrkanden om polisens organisation och om resursfördelning till en viss polismyndighet. Utskottet ville inte föregripa Polisorganisationskommitténs arbete och anförde även att resursfördelningen inom polisorganisationen borde vara en angelägenhet för Rikspolisstyrelsen att besluta om. De aktuella motionerna avstyrktes. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2010/11:101).
I samma betänkande (s. 36) behandlades vidare ett antal motioner om polisutbildningen. Utskottet ville inte föregripa regeringens ställningstagande till förslagen från Utredningen om den framtida polisutbildningen och avstyrkte därför motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2010/11:101).
Utskottet behandlade och avstyrkte (s. 28) vidare ett motionsyrkande om en permanent barnsexturismgrupp inom Rikskriminalpolisen. Riksdagen följde utskottet (rskr. 2010/11:101).
Utskottets ställningstagande
Under den förra mandatperioden genomförde regeringen den största satsningen på rättsväsendet i modern tid. Utskottet kan med tillfredsställelse konstatera att Sverige i dag har fler poliser än någonsin tidigare. Allt fler brott utreds och klaras upp, och fler förövare får stå till svars för sina handlingar. Det brottsbekämpande arbetet har stärkts, och polisen har blivit mer synlig i människors vardag. Regeringens satsning på polisen ska verkställas med inriktning på att öka tryggheten i samhället. Enligt den nationella trygghetsundersökning som genomförs sedan 2006 känner sig också människor i Sverige allt tryggare. Detta är självfallet positivt. Som regeringen framhåller krävs emellertid fortsatta ansträngningar för att öka tryggheten i hela landet.
Frågan om polisens organisation bör förändras för att polisen ska kunna leva upp till regeringens krav på kvalitet, kostnadseffektivitet, flexibilitet och förbättrade resultat analyseras för närvarande av Polisorganisationskommittén. Som utskottet tidigare uttalat bör kommitténs arbete inte föregripas. Utskottet avstyrker därför motionerna Ju359 (S) yrkande 9 och Ju326 (V) yrkande 1.
Utskottet vidhåller även sin tidigare redovisade uppfattning att frågor om hur resurser ska fördelas mellan polismyndigheterna bör vara en angelägenhet för Rikspolisstyrelsen att besluta om. Detsamma gäller enligt utskottet frågorna om hur många civilanställda som bör finnas inom polisen samt huruvida personalhandledning bör bli en obligatorisk del i polisens verksamhet. Motionerna Ju206 (S) yrkande 1, Ju326 yrkande 7 och Ju359 (S) yrkande 12 och 13 avstyrks därför.
Utskottet vidhåller vidare sin tidigare redovisade uppfattning när det gäller förslaget om att skapa en nationell spetsorganisation mot ekonomisk och organiserad brottslighet genom att slå ihop Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten. Motionerna Ju359 (S) yrkande 1 och Ju292 (S) avstyrks.
Som framgår ovan är polisens internutredningar (IU) en egen avdelning inom Rikspolisstyrelsen sedan årsskiftet. Den utredande verksamheten är nu frikopplad från polismyndigheterna. I samband med årsredovisningen för 2013 ska Rikspolisstyrelsen redovisa en uppföljning av verksamhetsövergången. Denna redovisning kommer att tjäna som underlag för regeringen för att ta ställning till om en mer omfattande utvärdering behöver genomföras. Utskottet vill inte föregripa regeringens ställningstagande i frågan och avstyrker därför motion Ju359 (S) yrkande 10.
Som framgår ovan bereds frågan om polisutbildningen inom Regeringskansliet. Utskottet vill alltjämt inte föregripa regeringens ställningstagande och avstyrker därför motionerna Ju232 (M) yrkande 1–2, Ju248 (M) yrkande 1–2, Ju263 (M), Ju286 (M), Ju326 (V) yrkande 2, Ju350 (KD), Ju359 (S) yrkande 11, Ju371 (S) yrkande 1–3, Ju372 (M) och Ju375 (S).
Yrkandet i motion Ju298 (S) om polishelikoptrar i hela landet är enligt utskottet i allt väsentligt tillgodosett genom Rikspolisstyrelsens ovan redovisade strategiska inriktningsbeslut om polisflygets framtid. Motionen avstyrks.
Som framgår ovan blir Rikskriminalpolisens särskilda grupp mot barnsexturism permanent vid årsskiftet. Önskemålet i motion Ju338 (V) yrkande 1 är därmed tillgodosett och motionen avstyrks därför.
Säkerhetspolisen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en detaljerad specifikation av användningen av Säkerhetspolisens pengar.
Jämför reservation 18 (MP).
Propositionen
Som framgår ovan föreslår regeringen i årets budgetproposition en särskild satsning på Säkerhetspolisen. Den senaste tidens omskakande och tragiska händelser i Sverige och andra länder i vår närhet bekräftar enligt regeringen nödvändigheten att fortsätta utveckla Säkerhetspolisen.
Regeringen anför i propositionen (s. 34) att Säkerhetspolisen under 2010 har prioriterat riksdagsvalet, terrorismbekämpning och personskydd. Regeringen konstaterar att valrörelsen, riksdagsvalet och kronprinsessparets bröllop kunde genomföras utan större störningar. Erfarenheterna från Sveriges EU-ordförandeskap 2009 med ett gemensamt hotbildsarbete tillsammans med Rikskriminalpolisen har vidareutvecklats. Regeringen anför att det arbetet gav mycket tillförlitliga läges- och hotbedömningar som kunde ligga till grund för dimensioneringen av polisens insatser.
Vidare anför regeringen att arbetet mot terrorism i hög grad har inriktats på att avbryta attentatsplanering i Sverige. Detta har gjorts som en direkt konsekvens av den under året höjda terrorhotnivån och attentatet i Stockholm den 11 december 2010. Säkerhetspolisens förebyggande arbete har enligt regeringen även bidragit till att avvärja attentat utomlands. Samarbetet med andra svenska myndigheter och organisationer, framför allt övriga polismyndigheter, har varit omfattande.
Regeringen konstaterar att den centrala statsledningen och de personer som omfattas av Säkerhetspolisens personskydd har kunnat utöva sina åtaganden under trygga och säkra former. Skyddsinsatserna har präglats av stor flexibilitet och anpassats efter individuella hotbilder.
I propositionen anförs vidare (s. 35) att Säkerhetspolisen under året har genomfört en stor omorganisation med syfte att förbättra förmågan att uppdaga, bedöma och reducera säkerhetshot och sårbarheter. Regeringen anser att Säkerhetspolisens uppdrag kräver en stor lyhördhet för omvärldens förändringar, en ständig metodutveckling och ett effektivt resursutnyttjande.
Motionen
I motion Ju399 (MP) yrkande 3 begärs att regeringen ska återkomma till riksdagen med detaljerade specifikationer av Säkerhetspolisens budget. Motionärerna är missnöjda med riksdagens bristande insyn i Säkerhetspolisens arbete och ifrågasätter de höga belopp som har tillförts Säkerhetspolisen.
Bakgrund
För 2011 anslogs 951 795 000 kr till Säkerhetspolisen, vilket var en viss minskning av anslaget jämfört med året innan. Minskningen gjordes till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen. I förra årets budgetproposition beräknades anslaget till Säkerhetspolisen för 2012 uppgå till 961 893 000 kr.
Som framgår ovan föreslår regeringen i årets budgetproposition att Säkerhetspolisens anslag för 2012 ska fastställas till 1 047 199 000 kr, vilket motsvarar en ökning med 85 miljoner kronor.
Säkerhetspolisen ger varje år ut en årsbok. I årsboken anges bl.a. hur anslaget under året har fördelats på myndighetens olika verksamhetsområden. Av Säkerhetspolisens årsbok för 2010 framgår bl.a. att 39 % av anslaget användes till personskydd, 26 % till kontraterrorism och 14 % till kontraspionage.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan (s. 31) välkomnar utskottet regeringens satsning på Säkerhetspolisen. Det är en av statens viktigaste uppgifter att värna människors säkerhet, både i Sverige och utomlands. Utskottet anser att de resursförstärkningar som kommit Säkerhetspolisen till godo de senaste åren har varit väl avvägda i förhållande till myndighetens uppgifter och verksamhetens art. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom yrkandet om en detaljerad specificering av användningen av Säkerhetspolisens pengar. Motion Ju399 yrkande 3 avstyrks.
Sveriges Domstolar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion med begäran att inte lägga ned fler tingsrätter och en motion om statistik i vårdnadstvister.
Jämför reservationerna 19 (S, MP, V) och 20 (SD).
Propositionen
Regeringen anför (s. 27) att utgångspunkten för arbetet med att vidareutveckla domstolsorganisationen är att tillgodose medborgarnas krav på hög kvalitet i dömandet, bl.a. genom en snabb och effektiv handläggning samt hög tillgänglighet, servicenivå och säkerhet. Detta förutsätter att domstolarna har en funktionell geografisk spridning i förhållande till allmänheten, näringslivet och rättsväsendets övriga myndigheter.
Domstolsverket har i en promemoria som inkom till Justitiedepartementet i april 2011 lämnat förslag till vissa förändringar av tingsrättsorganisationen. I propositionen anförs (s. 27) att regeringen inte har för avsikt att ta initiativ till några förändringar med anledning av skrivelsen.
Motionerna
I motion Ju359 (S) yrkande 54 begärs ett tillkännagivande till regeringen att inte lägga ned fler tingsrätter. Motionärerna framhåller att ytterligare nedläggningar skulle riskera att leda till sämre tillgänglighet och service för medborgarna.
I motion Ju380 (SD) begärs att regeringen ska ge Domstolsverket i uppdrag att föra statistik över vilken part, mannen eller kvinnan, som tillerkänns ensam vårdnad av domstolarna. Enligt motionären skulle sådan statistik ge en fingervisning om hur rättssäkert domstolsväsendet är i fråga om jämställdhet i vårdnadstvister.
Bakgrund
Sedan 1999 har tingsrättsorganisationen varit föremål för omfattande förändringar. Under perioden 1999–februari 2011 minskade antalet tingsrätter från 96 till 48. I april 2000 överlämnade regeringen skrivelsen Reformeringen av domstolsväsendet – en handlingsplan (skr. 1999/2000:106) till riksdagen. I skrivelsen lämnade regeringen en redogörelse för inriktningen av det pågående utvecklingsarbetet inom domstolsväsendet. Skrivelsen behandlades i betänkande 1999/2000:JuU22 och lades därefter till handlingarna (rskr. 1999/2000:255). Regeringen har därefter i skrivelser och propositioner informerat riksdagen om planerade förändringar för tingsrättsorganisationen (se bl.a. skr. 2000/01:112, 2002/03:126, 2003/04:153, prop. 2006/07:35 och skr. 2007/08:117). Regeringen har även i bl.a. budgetpropositioner informerat om planerade förändringar.
I januari 2011 upprättade Domstolsverket en promemoria med förslag om att fyra av de tingsrätter som tidigare ansvarade för den fastighetsrättsliga inskrivningsverksamheten skulle läggas samman med andra domstolar. Med anledning av Domstolsverkets promemoria föreslog justitieutskottet i mars 2011, med begagnande av sin initiativrätt i 3 kap. 7 § riksdagsordningen, att riksdagen skulle tillkännage för regeringen att förändringar av tingsrättsorganisationen inte får innebära nedläggning av fler domstolar (bet. 2010/11:JuU27). Utskottet anförde bl.a. att Domstolsverkets förslag om nedläggning av fyra domstolar riskerar att leda till såväl sämre tillgänglighet som sämre service för medborgarna. Utskottet pekade också på den omständigheten att måltillströmningen ökar och anförde att detta talar emot att minska antalet domstolar ytterligare. I betänkandet fanns en reservation med yrkande om att riksdagen skulle avslå utskottets förslag. Den 16 mars 2011 biföll kammaren reservationen (prot. 2010/11:73).
Utskottet har fått information om att det inte förs någon domstolsstatistik över vilken part som tillerkänns vårdnaden i vårdnadstvister.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan har regeringen uppgett att Domstolsverkets promemoria med förslag till vissa förändringar av tingsrättsorganisationen inte ger anledning till något initiativ till förändringar från regeringens sida. Utskottet avstyrker motion Ju359 (S) yrkande 54.
Utskottet anser inte heller att det bör göras något tillkännagivande om domstolsstatistiken när det gäller vårdnadstvister. Motion Ju380 (SD) avstyrks.
Kriminalvården
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller Kriminalvårdens effektivitet, ett förslag om en s.k. utslussningspeng, önskemål om mer detaljerad statistik om de intagnas medborgarskap och ett förslag om ett häkte i Halland.
Jämför reservationerna 21 (S, MP, V), 22 (S) och 23 (SD).
Propositionen
Regeringen anför (s. 28) att Kriminalvårdens anstalts- och häktesbestånd ska utformas så att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt i fråga om säkerhet och beläggning och främjar ett effektivt samarbete med rättsväsendets övriga myndigheter. Regeringen har under senare år tillfört Kriminalvårdens anslag exceptionellt stora tillskott bl.a. för att Kriminalvården ska kunna ha en kapacitet som är tillräcklig för att möta de satsningar i övrigt som regeringen gjort på rättsväsendets myndigheter. Erfarenheten säger att klienttillströmningen varierar över tid, vilket utöver en grundkapacitet ställer krav på att Kriminalvården även på kort sikt kan hantera förändringar i klienttillströmningen.
Regeringen pekar (s. 28) även på att den översyn av påföljdssystemet som pågår, och som ska redovisas senast den 31 maj 2012, kommer att påverka Kriminalvårdens verksamhet i framtiden. Under 2012 kommer också den övervägande delen av de senaste årens nyproducerade platser i Kriminalvården att stå klara. Det är, enligt regeringen, bl.a. mot denna bakgrund angeläget att Kriminalvården använder anstalts- och häktesstrukturen på ett sätt som motsvarar de krav på flexibilitet och kostnadseffektivitet som regeringen ställer.
I propositionen anförs vidare (s. 44) att riksdagen och regeringen under en rad år har tillfört Kriminalvården mycket stora tillskott och att regeringens förväntningar på myndighetens resultat är höga. Regeringen betonar vikten av att myndigheten fortsätter att utarbeta system för att mäta resultatet av sina insatser och att de arbets- och behandlingsmetoder som bedömts verkningsfulla också får spridning i organisationen.
Motionerna
I motion Ju359 (S) yrkande 48 begärs att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redogörelse för om Kriminalvårdens resurser används effektivt och är tillräckliga för att bedriva en fungerande verksamhet. Motionärerna anför bl.a. att fackförbundet Seko har rapporterat om kraftig överbeläggning och hårdare klimat inom anstalterna. I yrkande 49 i samma motion begärs att regeringen ska utreda hur ett system med utslussningspeng skulle kunna fungera på bästa sätt. Enligt motionärerna kan en sådan utredning göras parallellt med det pilotprojekt under 2012–2015 som föreslås i motion Ju354 (S) yrkande 4 (se ovan s. 20).
I motion Ju386 (SD) yrkas att Kriminalvården ska förändra registreringen av de intagnas medborgarskap i sin statistik. Enligt motionären borde det finnas en särskild grupp i statistiken för personer som har både svenskt och annat medborgarskap.
Enligt motion Ju416 (KD, M, FP, C) borde ett häkte inrättas i Halland. Motionärerna anför bl.a. att ett permanent häkte i Halland skulle minska de ekonomiska och tidsmässiga kostnader som uppkommer till följd av långa transporter.
Bakgrund
Utredningen Kriminalvårdens effektivitet överlämnade i september 2008 slutbetänkandet Kriminalvården – ledning och styrning (SOU 2009:80). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
Av regleringsbrevet för Kriminalvården för 2011 framgår att myndigheten bl.a. ska redovisa en fördjupad analys av behovet av åtgärder för att förstärka den interna styrningen och kontrollen. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som redan vidtagits med anledning av analysen och vilka som återstår att vidta samt en tidsplan för dessa. Vidare ska myndigheten redovisa åtgärder för att integrera den interna styrningen och kontrollen i verksamhetsstyrningen, åtgärder som vidtagits för att säkerställa förmågan att planera verksamheten inom tilldelad ekonomisk ram samt åtgärder med anledning av utredningen om Kriminalvårdens effektivitet (SOU 2008:71, SOU 2009:13 och SOU 2009:80). Kriminalvården ska också redovisa åtgärder som vidtagits eller som planeras att vidtas för att tillgodose kravet på flexibla lösningar vid tillfälliga upp- respektive nedgångar i klienttillströmningen. Myndigheten ska vidare redovisa åtgärder som har vidtagits för att säkerställa en beredskap att inom tilldelad ekonomisk ram klara även en mer varaktig ökning av antalet intagna. Vidare ska myndigheten redovisa kostnaderna och antalet anställda respektive årsarbetskrafter vid huvudkontoret, regionstaberna, de lokala verksamhetsställena och transporttjänsten. Kostnadsutvecklingen ska analyseras och kommenteras samt ställas i relation till kravet på en effektiv organisation.
Utskottet behandlade i förra årets budgetbetänkande (bet. 2010/11:JuU1 s. 38–39) ett motionsyrkande med en begäran om en redogörelse från regeringen om huruvida Kriminalvårdens resurser används effektivt och är tillräckliga för att bedriva en fungerande verksamhet. Efter att ha redogjort bl.a. för vissa återrapporteringskrav som regeringen uppställde i Kriminalvårdens regleringsbrev för 2010 utgick utskottet från att regeringen noga följer frågan. Utskottet ansåg inte att riksdagen borde ta något initiativ.
Utskottet har tidigare behandlat motioner med förslag på var kriminalvårdsverksamheten bör lokaliseras, senast i förra årets budgetbetänkande (bet. 2010/11:JuU1 s. 38–39). Utskottet vidhöll då sin tidigare uttalade uppfattning att frågor om var kriminalvårdsverksamheten bör lokaliseras är angelägenheter för Kriminalvården att avgöra utifrån de krav som ställs på verksamheten. Den aktuella motionen avstyrktes.
I betänkande 2009/10:Ju21 En ny fängelse- och häkteslagstiftning (s. 30–32) behandlade och avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om en s.k. utslussningspeng. Utskottet framhöll samtidigt vikten av en målinriktad och effektiv samverkan mellan Kriminalvården och berörda myndigheter, framför allt socialtjänsten, hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Utskottet har fått information om att det inom Kriminalvården inte förs någon statistik över hur många av de intagna som har s.k. dubbelt medborgarskap.
Utskottets ställningstagande
Som framhålls i propositionen har Kriminalvården under en rad år tillförts mycket stora tillskott. Det finns därför anledning att ha höga förväntningar på myndighetens resultat. Som regeringen betonar måste Kriminalvården fortsätta att utarbeta system för att mäta resultatet av sina insatser. De arbets- och behandlingsmetoder som bedömts verkningsfulla måste vidare få spridning i organisationen.
Som framgår ovan har regeringen även i regleringsbrevet för 2011 uppställt ett antal återrapporteringskrav för Kriminalvården. Myndigheten ska således bl.a. redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa förmågan att planera verksamheten inom tilldelad ekonomisk ram samt åtgärder med anledning av utredningen om Kriminalvårdens effektivitet (SOU 2009:80). Liksom tidigare utgår utskottet från att regeringen noga följer frågan om Kriminalvårdens resurser och effektivitet. Utskottet finner således inte skäl att begära en redogörelse från regeringen om saken. Motion Ju359 (S) yrkande 48 avstyrks.
Utskottet vill åter understryka att ett effektivt återfallsförebyggande arbete och meningsfulla frigivningsförberedelser förutsätter en målinriktad och effektiv samverkan mellan Kriminalvården och berörda myndigheter, framför allt socialtjänsten, hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Som anförs i propositionen har regeringen genom reformer på en rad viktiga områden skapat förutsättningar för ett effektivt återfallsförebyggande arbete. För Kriminalvårdens klienter har detta bl.a. inneburit tillgång till arbetsmarknadsåtgärder, möjlighet till studier och utökade möjligheter till utslussning. Genom den nya fängelse- och häkteslagstiftning som trädde i kraft den 1 april 2011 fullföljs de senaste årens reformarbete för att ge Kriminalvården bättre förutsättningar att förebygga återfall i brott genom att anpassa innehållet i verkställigheten till varje intagen persons förutsättningar och behov. Reformerna har också gett resultat i form av utökad behandling. Deltagandet i brotts- och missbruksrelaterade program har mer än fördubblats sedan 2007. Under 2010 fullföljdes 9 580 programserier jämfört med 4 250 under 2007 (se prop. 2011/12:1, Utgiftsområde 4, s. 29).
Utskottet ställer sig positivt till de reformer för ett effektivare återfallsförebyggande arbete som regeringen har genomfört. Enligt utskottet bör inte riksdagen ta något initiativ till ett system med s.k. utslussningspeng. Motion Ju359 (S) yrkande 49 avstyrks.
Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning att frågor om var kriminalvårdsverksamhet bör lokaliseras är angelägenheter för Kriminalvården att avgöra utifrån de krav som ställs på verksamheten. Motion Ju416 (KD, M, FP, C) om att inrätta ett häkte i Halland avstyrks.
Inte heller finner utskottet skäl för något initiativ från riksdagen när det gäller Kriminalvårdens statistik över de intagnas medborgarskap. Motion Ju386 (SD) avstyrks.
Brottsförebyggande rådet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om Brottsförebyggande rådets verksamhet.
Jämför reservationerna 24 (S, MP, V) och 25 (SD).
Propositionen
Regeringen anför (s. 22) att Brottsförebyggande rådets arbete ska utgöra ett kunskaps- och metodstöd i andra myndigheters verksamhet. Rådet initierar och bedriver utvärdering och tillämpad forskning som ett led i utvecklingen av rättsväsendet. Myndigheten ska fokusera på att ta fram och sprida kunskap om framgångsrik brottsbekämpning och brottsförebyggande verksamhet, såväl nationell som internationell.
Motionerna
I motion Ju359 (S) yrkande 22 begärs att Brottsförebyggande rådet ska ges i uppdrag att samla den kunskap som finns om internationellt och nationellt brottsförebyggande arbete som fungerar och anpassa dessa metoder till praktiskt polisarbete i samverkan med kommuner och andra myndigheter.
I motion Ju385 (SD) yrkas att Brottsförebyggande rådet ska ges i uppdrag att genomföra en ny studie av hur brottsligheten bland invandrare och invandrares barn utvecklats sedan den senaste studien i ämnet av Brå. I motion Ju407 (SD) efterfrågas att Brå ska ta fram en mer omfattande statistik om misstänktas och dömdas bakgrund. Enligt motionärerna bör såväl brottsdömdas och brottsmisstänktas bakgrund i fråga om ursprungsland som föräldrars och mor- och farföräldrars ursprungsländer särredovisas.
Bakgrund
Brottsförebyggande rådet (Brå) ansvarar för den officiella kriminalstatistiken i Sverige. Utöver detta ansvarar Brå dessutom för statistiken över anmälda hatbrott och för den nationella trygghetsundersökningen (NTU). Kriminalstatistiken indelas i fyra statistikområden:
·. brott
·. personer lagförda för brott
·. kriminalvård
·. återfall i brott.
Statistikområdet brott är vidare indelat i de tre delområdena anmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer. Någon särredovisning av vad de dömda och misstänkta har för ursprung förekommer inte.
Regeringen har i Brottsförebyggande rådets regleringsbrev för 2011 gett rådet och Rikspolisstyrelsen i uppdrag att gemensamt beskriva polisens strategiska brottsförebyggande arbete och ange hur det kan utvecklas. I uppdraget ingår att analysera vilket kunskapsstöd som polisen behöver i det brottsförebyggande arbetet och bedöma polisens metodstöd. Inom ramen för ingångna samverkansöverenskommelser mellan polismyndigheter och kommuner får Brå, efter samråd med Rikspolisstyrelsen, stimulera och utvärdera lokala brottsförebyggande projekt som bedöms vara särskilt intressanta. Uppdraget ska redovisas senast i samband med årsredovisningen 2012.
Brottsförebyggande rådet presenterade 2005 rapporten Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet (2005:17). Rapporten var en uppföljning av den av Brå publicerade rapporten Invandrare och invandrares barns brottslighet – en statistisk analys (Brå-rapport 1996:2).
Utskottets ställningstagande
Brottsförebyggande rådet ska som regeringen framhåller i propositionen utgöra ett kunskaps- och metodstöd i andra myndigheters verksamhet. Vidare ska rådet bl.a. fokusera på att ta fram och sprida kunskap om framgångsrik brottsbekämpning och brottsförebyggande verksamhet, såväl nationell som internationell. Mot denna bakgrund och med det uppdrag som rådet har i regleringsbrevet för 2011 – att i samråd med Rikspolisstyrelsen gemensamt beskriva polisens strategiska brottsförebyggande arbete och ange hur det kan utvecklas – anser utskottet att motion Ju359 (S) yrkande 22 får anses vara i allt väsentligt tillgodosedd.
Utskottet är inte berett att ställa sig bakom vad som anförs i motionerna Ju385 (SD) och Ju407 (SD). Motionerna bör avslås.
Kompetens och bemötande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett antal motionsyrkanden om bemötandefrågor och olika kompetenshöjande insatser inom rättsväsendets myndigheter.
Jämför reservationerna 26 (S, V), 27 (S, V), 28 (S, MP, V), 29 (S, MP, V), 30 (S, V), 31 (V), 32 (SD), 33 (S, V), 34 (MP, V), 35 (MP, V), 36 (S, V), 37 (S, V) och 38 (SD).
Propositionen
Regeringen anför (s. 20) att de senaste årens resursförstärkningar inom rättsväsendet har varit nödvändiga för att stärka brottsbekämpningen. Att enbart tillföra resurser räcker dock inte, utan lika viktigt är det enligt regeringen att resurserna används så ändamålsenligt och effektivt som möjligt. För att ytterligare förbättra effektiviteten anför regeringen att det finns ett behov av att stärka samarbetet mellan myndigheterna inom rättsväsendet. Enligt regeringen behöver även rättsväsendets samarbete med andra myndigheter, kommuner, landsting och privata aktörer utvecklas. Regeringen pekar även på vikten av att utbyta erfarenheter och tillgodogöra sig kunskap från andra länder. Vidare framhåller regeringen att en viktig grundförutsättning för att kunna uppnå ökad effektivitet är att stärka kunskapsbasen. Erfarenheter om vad som fungerar och inte fungerar måste systematiskt tas till vara. Verksamhets- och resultatuppföljning på alla nivåer ska vara en kontinuerlig och integrerad del av myndigheternas verksamhet. De förbättrade möjligheter till sådan uppföljning som införandet av en elektronisk informationsförsörjning framöver kommer att ge ska tas till vara. Rättsväsendets myndigheter behöver också försäkra sig om att de metoder som används vid behov granskas, följs upp och utvärderas.
Regeringen anför vidare (s. 25) att frågor om hur domstolarna kommunicerar med medborgarna har stor betydelse för allmänhetens förtroende för domstolarna. I enlighet med ett regeringsuppdrag har Domstolsverket tagit fram strategier för Sveriges Domstolars arbete med bemötandefrågor, utformningen av domar och beslut samt kontakter med medierna. Det fortsatta arbetet med strategierna kommer att redovisas årligen till regeringen.
Regeringen konstaterar (s. 26) att såväl besökare i domstol som de som arbetar inom rättsväsendet har rätt att ställa krav på att säkerheten i domstolarna är hög. Som konstaterats i betänkandet Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78) finns ett behov av att ytterligare kunna stärka säkerheten i domstolarna. Alla som besöker och verkar i domstolens lokaler ska kunna känna sig trygga och säkra där. Domstolarna ska därför ges ökade möjligheter att kunna anordna inpasseringskontroller i syfte att förhindra att vapen och andra farliga föremål tas med in i domstolslokalerna. Regeringen avser att under hösten 2011 presentera förslag till ändringar i lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol.
Regeringen framhåller vidare (s. 31–32) att det är av central betydelse att brottsoffer känner sådant förtroende för rättsväsendet att de anmäler att de har utsatts för brott. Många initiativ har under senare år tagits från både regeringen och rättsväsendets myndigheters sida, och mycket arbete pågår i syfte att förbättra bemötandet av brottsoffer. Ett pågående arbete är det uppdrag regeringen gav Brottsoffermyndigheten i maj 2011 som handlar om att vidareutveckla och genomföra ett utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Utbildningsprogrammet ska riktas till personal inom länspolismyndigheterna, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och till advokater. Utbildningen ska specifikt fokusera på barn och ungdomars särskilda utsatthet och behov vid sexualbrott, på rättskedjeperspektivet samt på samverkan med berörda aktörer såväl inom som utanför rättsväsendet i sexualbrottsmål. Vidare bör även frågor om t.ex. olika typer av funktionsnedsättning ingå. Uppdraget ska vara slutfört och redovisat senast den 15 juni 2014. Vidare nämner regeringen att i syfte att förvalta den kunskap och erfarenhet som har byggts upp genom ett tidigare liknande regeringsuppdrag har Brottsoffermyndigheten utvecklat ett webbaserat utbildningsmaterial för bättre bemötande av sexualbrottsoffer.
Regeringen redogör vidare (s. 27) för att Målutredningen i sitt betänkande Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44) har ställt upp ett antal principer för när det kan finnas behov av att vidta åtgärder för att uppnå särskild skyndsamhet eller särskild kompetens samt redovisat de verktyg och metoder som bedöms ändamålsenliga för att uppnå sådan skyndsamhet eller kompetens. Enligt Målutredningen bör särskilda åtgärder användas restriktivt och den minst ingripande åtgärden som kan uppfylla behovet bör väljas. Betänkandet har remitterats. Flertalet remissinstanser delar utredningens principiella överväganden, och regeringen anser att dessa bör gälla som inriktning för det fortsatta arbetet med att säkerställa att mål och ärenden i domstolarna avgörs effektivt och med hög kvalitet. Betänkandet bereds vidare inom Justitiedepartementet.
Motionerna
Frågor om åtgärder för att öka kompetensen på olika områden inom rättsväsendets myndigheter och för att myndigheternas företrädare bättre ska kunna bemöta och lämna information till dem som i olika sammanhang kommer i kontakt med myndigheterna lyfts fram i ett antal motioner.
När det gäller sexualbrott mot barn framhålls i motion Ju273 (S) vikten av en samlad strategi för att öka kompetensen i rättsväsendet och förstärka prioriteringarna. I motion Ju274 (S) betonas behovet av utbildning inom rättsväsendet om hur man bemöter barn som har utsatts för sexuella övergrepp och behovet av att få till stånd en barnanpassad rättsprocess. Enligt motion Ju332 (S) finns det ett behov av kompetenshöjande insatser för poliser och domare som arbetar med brott som rör barn. I motion Ju362 (M) påtalas nödvändigheten av tydliga rutiner för hur olika aktörer, såsom förskola, skola, socialtjänsten, polis m.fl., bör agera när det gäller misstankar om brott mot barn. I motion Ju324 (S) framhålls behovet av nationella riktlinjer för omhändertagande av barn till fängslade föräldrar. Enligt motionären finns ett behov inom hela rättsväsendet av att bli bättre på att anlägga ett barnperspektiv.
I motion C289 (M) yrkande 1 pekas på behovet av utbildning för domare när det gäller bedömning av risken för olovligt bortförande av barn i samband med vårdnadsärenden.
I motion Ju329 (S) anförs att det finns ett behov av att se över hur personer som utsatts för våldtäkt ska få en mer rättssäker behandling vid polisförhör.
Ökade kunskaper inom rättsväsendet om brott mot homosexuella, bisexuella och transpersoner efterfrågas i motion Ju378 (S) yrkande 1.
Enligt motion Ju326 (V) yrkande 4 bör det finnas kompetens för att utreda arbetsmiljörelaterade brott i hela landet. I två motioner, Ju326 (V) yrkande 5 och Ju352 (M), framförs att det vid samtliga polismyndigheter bör finnas poliser som är särskilt utbildade för att arbeta med djurskyddsrelaterade ärenden. Enligt motion Ju413 (SD) bör det inrättas en nationell djurpolisstyrka.
I motion Ju346 (S) framhålls behovet av samordnad utbildning för kriminalvårdare och skötare inom rättspsykiatrin. Enligt motion Ju272 (M) bör satsningar göras på vidareutbildning av poliser i beteendevetenskap och psykiatri. Frågan om utbildning för nämndemän behandlas i motion Ju250 (FP).
I motion Ju333 (MP) yrkande 3 föreslås att regeringen tillsätter en utredning som har i uppgift att bedöma hur vanligt förekommande det är att människor diskrimineras inom rättsväsendet. Enligt samma motions yrkande 8 behöver polisen i sitt värdegrundsarbete arbeta med frågor om fördomar och diskriminering.
I motion Ju359 (S) påtalas behovet av samverkan mellan flera aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Således föreslås i yrkande 15 ett införande av obligatoriska samverkansavtal mellan polisen, kommuner och hälso- och sjukvården. I yrkande 16 betonas vikten av att man i det brottsförebyggande arbetet använder den verksamhet och beprövade kunskap som finns i föreningar och hos organisationer.
I motion Ju258 (M) föreslås en översyn för att öka tryggheten för vittnen. Behovet av ett förbättrat vittnesskyddsprogram framhålls i motion Ju359 (S) yrkande 6 och i motion Ju411 (SD) yrkande 3. I sistnämnda motion, yrkande 4, föreslås att möjligheten att genomföra säkerhetskontroller i domstol utökas.
Bakgrund
Inom rättsväsendets myndigheter har det under de senaste åren vidtagits ett flertal åtgärder för att bl.a. höja kompetensen inom olika områden och förbättra bemötandet av brottsoffer och andra som kommer i kontakt med myndigheterna.
Sålunda har Brottsoffermyndigheten under 2009–2010 haft regeringens uppdrag att fördela medel till forskning m.m., som syftar till att öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Uppdraget slutredovisades i december 2010. Brottsoffermyndigheten har vidare bl.a. haft i uppdrag att i samråd med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Migrationsverket utforma och genomföra ett utbildningsprogram som rör prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Uppdraget slutredovisades i december 2010.
Regeringen gav i oktober 2008 Rikspolisstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen ta fram gemensamma nationella riktlinjer för samverkan vid utredningar där barn misstänks vara utsatta för brott. I uppdraget ingick även att utvärdera ett urval av de barnahus som var etablerade före den 1 juli 2008. Uppdraget slutredovisades i december 2010. I redovisningen ingår de nationella riktlinjerna, kriterier för vad som ska känneteckna ett barnahus, förslag till författningsändringar och nämnda utvärdering av verksamhet i barnahus. Förslagen till författningsändringar och utvärderingens slutsatser bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Brottsoffermyndigheten och Domstolsverket har sedan 2006 regeringens uppdrag att verka för att vittnesstödverksamhet bedrivs vid landets samtliga tingsrätter och hovrätter. Av regleringsbrevet för Sveriges Domstolar för 2011 framgår att Domstolsverket ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka skyddet och säkerheten för de anställda, parter och andra personer som deltar i en rättegång samt övriga som besöker domstolarna. Av redovisningen ska särskilt framgå åtgärder som syftar till att vittnen och målsäganden inte konfronteras med den tilltalade i domstolens lokaler i avvaktan på och under en förhandling.
Det framgår vidare av det nämnda regleringsbrevet att Domstolsverket ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en ändamålsenlig kompetens hos personalen och vilka åtgärder som vidtagits inom Sveriges Domstolar för att åstadkomma en ökad specialisering.
När det gäller polisens verksamhet anges det i polisens årsredovisning för 2010 att polisen under 2010 har fortsatt arbetet med bemötande- och attitydfrågor. Vidare anges att mångfald och likabehandling är en del i polisens strategiska kompetensförsörjning och ska genomsyra all verksamhet inom polisen. Under 2010 har polisen infört en policy och nationella riktlinjer för hur diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling ska förebyggas och hanteras. En nationell mångfaldspolicy har fastställts under 2010.
Av regleringsbrevet för Rikspolisstyrelsen och övriga myndigheter inom polisorganisationen för 2011 anges att Rikspolisstyrelsen ska redovisa vilka insatser som har gjorts för att verksamheten ska bedrivas med hög och jämn kvalitet i hela landet. Vidare ska Rikspolisstyrelsen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits inom polisen för att vidareutveckla och följa upp brottsofferarbetet inom polisorganisationen samt i samverkan med andra myndigheter och organisationer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har flera gånger tidigare uttalat sig om liknande motionsyrkanden om kompetens och bemötande inom rättsväsendets myndigheter, senast i förra årets budgetbetänkande (2010/11:JuU1 s. 48 f.). Utskottet konstaterade då att det är viktigt att de anställda inom rättsväsendets olika myndigheter har hög kompetens inom olika områden och såg det som självklart att de människor som kommer i kontakt med myndigheterna, t.ex. brottsoffer och vittnen, får ett professionellt bemötande från myndighetsföreträdare. Utskottet betonade att frågorna om kompetens och bemötande är av central betydelse för att rättsväsendets myndigheter ska kunna fullgöra den viktiga uppgiften att värna den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Utskottet pekade på att det inom rättsväsendets olika myndigheter kontinuerligt vidtas åtgärder för att öka kompetensen hos personalen inom olika områden. Utskottet framhöll vidare att det vidtas åtgärder för att myndigheternas bemötande av brottsoffer och andra ska förbättras. I fråga om polisens information till brottsoffer föreslog utskottet ett tillkännagivande. När det gäller övriga i avsnittet aktuella motionsyrkanden föreslog utskottet att riksdagen skulle avslå dessa.
Utskottet vill återigen betona den centrala betydelsen av hög kompetens och professionellt bemötande och konstaterar att det inom rättsväsendets olika myndigheter kontinuerligt vidtas åtgärder för att öka kompetensen inom olika områden och förbättra bemötandet. Utskottet vill vidare framhålla det angelägna i att det sker en uppföljning och utvärdering av myndigheternas metoder och arbetssätt. Utskottet ser mycket positivt på utökat samarbete mellan rättsväsendets myndigheter och att samverkan sker även med andra aktörer. Därigenom kan viktig erfarenhet och kunskap tas till vara. Regeringen har aviserat ett antal åtgärder för att öka kompetensen inom rättsväsendets myndigheter och för att se till att de som kommer i kontakt med myndigheterna bemöts professionellt och kan känna sig trygga och säkra. Utskottet finner mot denna bakgrund inte anledning för riksdagen att göra något tillkännagivande när det gäller kompetens- och bemötandefrågor. Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden i detta avsnitt.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Prioritering av arbetet mot sexualbrott mot barn som begåtts utomlands, punkt 3 (S, MP, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Mehmet Kaplan (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Ju249 av Jan Lindholm (MP) yrkande 2 och
2011/12:Ju306 av Fredrik Lundh Sammeli och Hannah Bergstedt (båda S) yrkande 1.
Ställningstagande
Barnsexturism är när personer reser till ett annat land och begår sexuella övergrepp på barn. Resenärerna kallas ofta ”barnsexturister” men inkluderar affärsresenärer, utlandsstationerade trupper, biståndsarbetare m.fl. Bland barnsexturisterna finns även svenskar. Enligt FN:s barnkonvention har Sverige ett ansvar att stoppa svenska förövare, även om brottet begås utomlands.
Endast ett fåtal svenskar har sedan 1995 dömts för barnsexhandel utomlands. En viktig orsak till att brottsligheten fortgår är att det saknas statliga åtgärder mot barnsexturism. Det gör att Sverige fått kritik från FN:s barnrättskommitté så sent som 2009.
Vi anser att arbetet mot barnsexturism kräver prioritet hos Rikskriminalpolisen.
2. | Prioritering av arbetet mot människohandel, punkt 5 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju281 av Maria Stenberg och Marie Nordén (båda S) och
bifaller delvis motion
2011/12:Ju321 av Désirée Pethrus (KD).
Ställningstagande
Handeln med människor, framför allt handeln med kvinnor och barn, är ett gränsöverskridande brott och måste bekämpas genom ett samarbete över nationsgränserna. För att förhindra människohandel anser vi att åtgärder måste vidtas för att göra den mindre lönsam och därmed minska attraktionskraften för nyetableringar. Samarbetet mellan berörda myndigheter måste också förstärkas och bli mer strategiskt. Även samarbetet inom EU är väsentligt i kampen mot människohandeln, likaså att i alla former av internationellt samarbete lyfta fram och vidga perspektiven i frågan om bekämpandet av människohandeln.
En viktig och strategisk fråga i sammanhanget är insamlingen av nationella fakta och data som är relaterade till människohandel. Syftet med detta bör vara att öka kunskapen och medvetenheten för att på så sätt i större utsträckning upptäcka och lagföra brott.
Vi anser att det strategiska arbetet mot människohandel ska bli bättre.
3. | Prioritering av arbetet mot våldtäktsbrott, punkt 6 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju212 av Carina Hägg (S).
Ställningstagande
Våldtäkt är utan jämförelse den största kränkningen mot en persons kroppsliga integritet och dennas mänskliga rättigheter. Den som utsätts för våldtäkt måste få stöd och hjälp oavsett var denna person bor. I annat fall undermineras budskapet om att våldtäkter och våld mot kvinnor är en oacceptabel kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter som grundas på diskriminering.
Ett krav är att regeringen och rättsväsendet prioriterar våldtäktsbrott. Förvånansvärt lite granskning görs av rättsväsendet. När det gäller hanteringen av våldtäktsbrott behövs det vidare systematiska och omfattande analyser kring varför så många våldtäktsutredningar läggs ned och varför det väcks så få åtal. Vi anser att en oberoende granskningskommission skulle kunna ge viktiga svar på detta.
4. | Prioritering av arbetet mot hatbrott, punkt 7 (MP, V) |
| av Lena Olsson (V) och Mehmet Kaplan (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju245 av Anna Steele (FP) yrkande 2 och
avslår motion
2011/12:Ju245 av Anna Steele (FP) yrkande 1.
Ställningstagande
Vid Polismyndigheten i Stockholm finns en hatbrottsgrupp. Vi anser att även övriga polismyndigheter bör inrätta specifika hatbrottsgrupper. Den grupp som nu finns i Stockholm har fått både telefonsamtal och e-post från personer som varit utsatta för hatbrott i övriga delar av landet, men som inte har fått den hjälp de förväntat sig. Ett led i etablerandet av hatbrottsgrupper måste rimligen vara en kunskapshöjning om hatbrott, inte bara hos dem som ska arbeta i hatbrottsgrupper utan generellt bland polisens personal.
5. | Samarbete mellan polis och det civila samhället för att förebygga hatbrott, punkt 8 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju378 av Hans Ekström m.fl. (S) yrkande 3.
Ställningstagande
Straffskärpningsbestämmelsen som ska tillämpas vid bl.a. hatbrott har funnits ett antal år. Trots detta finns väldigt lite brottsförebyggande arbete. Det är viktigt att man på samma sätt som med andra typer av brott utvecklar metoder för att förebygga hatbrott. Detta kan göras på olika sätt. En form är att initiera samarbeten mellan polisen och det civila samhället.
6. | Prioritering av arbetet mot organiserad brottslighet, punkt 10 (S) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju214 av Billy Gustafsson (S).
Ställningstagande
Åtgärder har vidtagits mot den organiserade brottsligheten, men mer måste göras. Det går; det visar bl.a. erfarenheter från andra länder. I vårt grannland Danmark inleddes för ett antal år sedan operation Al Capone. Syftet var att mobilisera samhällets alla resurser för att göra tillvaron så svår som möjligt framför allt för mc-gängen. Erfarenheterna är enligt uppgift så här långt positiva.
Vi anser att människors tilltro till rättssamhället kräver ytterligare insatser mot den organiserade brottsligheten. Mot denna bakgrund är det angeläget att skärpta åtgärder mot den organiserade brottsligheten kommer till stånd.
7. | Prioritering av arbetet mot ungdomsbrottslighet m.m., punkt 11 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Ju202 av Hans Hoff (S) och
2011/12:Ju206 av Börje Vestlund (S) yrkandena 2 och 3.
Ställningstagande
Det finns, bl.a. genom internet, många sätt för dagens ungdomar att komma i kontakt med droger och andra former av kriminalitet. För att samhället ska reagera i tid och på ett konstruktivt sätt behövs en nationell strategi där staten i samverkan med kommuner och landsting skapar ett sammanhållet program för att motverka droger och kriminalitet bland unga.
Kampen mot ungdomsbrottsligheten borde stå högre på den politiska dagordningen. Nyrekryteringen till ungdomsgäng måste vara en prioriterad fråga. För att minska ungdomsbrottsligheten är det avgörande att samhället kan erbjuda tydliga alternativa livsvägar, och i detta arbete har skolan, föreningslivet och idrottsrörelsen en central roll.
För att öka tryggheten i bostadsområden och förortskommuner behövs det fler aktiva föräldrar och föreningar som deltar i nattvandringar. Kommunerna behöver öka sitt ansvar för att skapa mötesplatser, en rikt varierad fritidsverksamhet och ett bra föreningsliv. Vidare behövs insatser från kommunerna i form av fältassistenter som rör sig bland ungdomarna och som på ett tidigt stadium kan upptäcka t.ex. gängbildningar. Samhället behöver stimulera kommuner och föreningar att delta och göra mer för att öka tryggheten i lokalsamhället.
8. | Prioritering av arbetet mot narkotikabrottslighet, punkt 12 (S) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:So561 av Marie Granlund m.fl. (S) yrkande 3.
Ställningstagande
För att förhindra droghandel på gatunivå och att öppna drogmarknader etableras krävs särskild kompetens. I takt med att polisväsendet byggdes ut under den socialdemokratiska regeringsperioden avsatte polismyndigheterna, bl.a. i Skåne, allt större resurser till bekämpning av narkotikabrottsligheten. De särskilda gatulangningsgrupperna visade sig vara mycket effektiva. Av allt att döma blir drogsituationen allvarligare under kommande år. Det är därför särskilt viktigt att polismyndigheterna fortsätter att prioritera denna form av polisarbete.
9. | Prioritering av arbetet mot dopningsbrott, punkt 13 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 64.
Ställningstagande
Det är viktigt att arbetet mot dopning fortsätter. De preparat som i första hand används är anabola androgena steroider (AAS). AAS används bl.a. av våldsbenägna brottslingar och inom olika maktgrupper, t.ex. kriminella mc-gäng och nazistiska grupperingar. Även i fängelsemiljöer förekommer missbruk av dopningspreparat. Problemen och riskerna med missbruk av AAS är stora och kan jämföras med narkotikaproblematiken. Vi anser därför att polisen bör prioritera arbetet mot dopningsbrott mer än vad man hittills gjort.
10. | Prioritering av insatser mot olovlig tobaksförsäljning, punkt 14 (SD) |
| av Thoralf Alfsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju241 av Josef Fransson och Erik Almqvist (båda SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Åldersgränsen 18 år för att få köpa tobak är tänkt som ett led i att minska tobaksbruket och förhindra att unga fastnar i tobaksberoende. Tillgången på tobak för unga är dock fortfarande god, inte minst då många tobakshandlare högst medvetet säljer till unga under 18 år. För att komma till rätta med detta problem bör polisen få tydliga direktiv om att visa att staten tar försäljning av tobak till minderåriga på allvar. Ett kraftfullt instrument i sammanhanget torde vara att polisen beivrar olaglig tobaksförsäljning samtidigt som kommunerna använder sig av möjligheten att förbjuda fortsatt försäljning av tobak.
11. | Polisens yttre organisation, punkt 18 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 18 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 1 och
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 9.
Ställningstagande
Polisen är nu den enda kvarvarande myndighetskoncernen. Under lång tid har polisen kritiserats för bristfällig styrning och ledning. För att öka effektiviteten bör polismyndigheterna slås samman till en myndighet. En sådan sammanslagning skulle ge fördelar både när det gäller resursfördelningen och styrningen av verksamheten. Vi vill samtidigt framhålla att den centrala polismyndigheten måste ha en tydlig lokal förankring.
12. | Polisens tillgänglighet och service på landsbygden, punkt 20 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 7.
Ställningstagande
Polisens närvaro är viktig i hela landet. Det handlar inte bara om att beivra brott utan även om service, som t.ex. att utfärda pass och vapenlicenser. Tillgång till polisen tillhör den grundläggande samhällsservicen som var och en kan kräva i ett civiliserat samhälle. För landsbygden är problemet akut, och det måste omgående till åtgärder som gör att även personer på landsbygden känner att de har tillgång till polisen. Utredningen Se medborgarna – för bättre offentlig service (SOU 2009:92) innehåller flera exempel på hur servicen på landsbygden kan utvecklas och förbättras. Regeringen bör snarast fatta beslut som går i denna riktning.
13. | Fler civilanställda inom polisen, punkt 21 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 12.
Ställningstagande
Vi vill se fler civilanställda inom polisen. Civilanställda behövs för att poliser ska kunna ägna sig åt polisarbete och inte sitta som arrestvakter eller i receptioner. För närvarande minskar antalet civilanställda inom polisen för varje år. Det är inte effektivt. Poliser ska vara ute i verksamheten där de behövs.
14. | Obligatorisk personalhandledning, punkt 22 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 13.
Ställningstagande
Att arbeta inom polisen innebär många gånger en utsatthet. Som polis möter man ofta människor i kris och hamnar även själv i situationer med starka upplevelser. Som exempel kan nämnas barnpornografiutredningar och grova våldsbrott. Inte minst utifrån ett arbetsmiljöperspektiv är det viktigt med handledning för poliser. Vi menar därför att personalhandledning bör bli en obligatorisk del av polisens verksamhet.
15. | Polisiär organisation mot organiserad brottslighet, punkt 23 (S) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Ju292 av Anna-Lena Sörenson m.fl. (S) och
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 1.
Ställningstagande
Det krävs en kraftfull mobilisering mot den organiserade brottsligheten. Vi vill slå ihop de enheter inom rättsväsendet som arbetar med dessa brott – Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten – till en nationell spetsorganisation med namnet Polisens riksorganisation mot ekonomisk och organiserad brottslighet (Reko). Det skulle enligt vår uppfattning innebära en tydligare och rakare ledningsfunktion inom polisen. Vår bedömning är att revirtänkandet på det sättet skulle minska och att informationsutbytet skulle fungera bättre. Brotten som det handlar om har nästan alltid en koppling till alla tre myndigheterna, och hanteringen skulle därför bli effektivare. Det gäller även underrättelsearbetet, som är en viktig del av både Rikskriminalens och Säkerhetspolisens arbete. En sammanslagning skulle sammanfattningsvis innebära ett bättre resursutnyttjande och främja öppenhet.
16. | Fristående utredningsmyndighet, punkt 24 (S, MP, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Mehmet Kaplan (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 10.
Ställningstagande
Ingen statlig verksamhet är lika beroende av allmänhetens förtroende som polisen. Den instans som har våldsmonopol måste ha ett grundmurat förtroende för att upprätthålla sin legitimitet.
Den borgerliga regeringen införde fr.o.m. den 1 januari 2011 en ny hantering av interna utredningar genom att flytta dem till Rikspolisstyrelsen. Vi menar att det inte är tillräckligt. Anklagelser om brott mot poliser och åklagare ska inte utredas av dem själva utan av en helt fristående myndighet. I flera jämförbara länder finns redan sådana fristående myndigheter. Om polismyndigheterna i framtiden slås samman till en myndighet kommer dessutom den nuvarande modellen att innebära att vi är tillbaka på ruta ett, dvs. att internutredningarna kommer att handläggas av samma myndighet där de som utreds arbetar.
Vi vill därför se en fristående utredningsmyndighet som utreder brott som har begåtts av poliser och åklagare. Det skulle stärka förtroendet för alla som varje dag genomför ett kompetent och engagerat arbete inom rättsväsendet.
17. | Polisutbildningen, punkt 25 (S, MP, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Mehmet Kaplan (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 2,
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 11 och
2011/12:Ju371 av Marie Granlund m.fl. (S) yrkande 2 och
avslår motionerna
2011/12:Ju232 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,
2011/12:Ju248 av Anders Hansson m.fl. (M) yrkandena 1 och 2,
2011/12:Ju263 av Olof Lavesson m.fl. (M),
2011/12:Ju286 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Cecilia Magnusson (båda M),
2011/12:Ju350 av Annika Eclund (KD),
2011/12:Ju371 av Marie Granlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 3,
2011/12:Ju372 av Cecilia Widegren (M) och
2011/12:Ju375 av Phia Andersson m.fl. (S).
Ställningstagande
Polisen har en avgörande roll i brottsbekämpningen. Därför är det viktigt med en modern, attraktiv och adekvat polisutbildning som är knuten till högskolan. Ett sådant förslag lämnades redan för mer än tre år sedan i utredningen Framtidens polisutbildning (SOU 2008:39).
För att främja polisutbildningens utveckling, säkra kvaliteten och engagera de studerande i deras utbildning bör de polisstuderande få samma rätt till insyn och inflytande över sin utbildning som övriga högskolestudenter. Om polisutbildningen blir akademisk skapas också bättre förutsättningar för forskning inom området, vilket i sin tur kan bidra till att effektivisera polisen. En högskolekoppling tillför också andra värden. Polisstudenterna skulle komma i kontakt med studenter från andra utbildningar. Detta anser vi är viktigt eftersom vi vill se polisen som en integrerad del av samhället i övrigt.
Vi vill att polisutbildningen förlängs till tre år och att det blir fler utbildningsorter. Detta bör kunna leda till en bred rekrytering och öka förutsättningarna för en större etnisk mångfald inom poliskåren.
18. | Specificering av Säkerhetspolisens resurser, punkt 28 (MP) |
| av Mehmet Kaplan (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Säkerhetspolisens strategiska arbete för rikets säkerhet måste utvecklas. Det gäller särskilt miljöbrotten, den internationella ekonomiska brottsligheten, sexhandeln med kvinnor och barn över gränserna, narkotikahandeln och den illegala vapenhandeln. Dessa typer av brottslighet hotar Sveriges demokratiska grundvalar och måste ha hög prioritet. Jag ifrågasätter dock de stora summor som regeringen har tillfört Säkerhetspolisen. Riksdagen och de folkvalda har i dag en bristande insyn i Säkerhetspolisens arbete. Jag vill att regeringen återkommer till riksdagen med detaljerade specifikationer av Säkerhetspolisens miljardstora budget.
19. | Tingsrättsorganisationen, punkt 29 (S, MP, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Mehmet Kaplan (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 29 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 54.
Ställningstagande
Under de senaste tio åren har Sveriges domstolar minskat i antal med ungefär hälften. Domstolsverket har nyligen föreslagit att ytterligare fyra tingsrätter ska läggas ned. Om det sker försämras tillgängligheten och servicen för medborgarna. Det skulle även innebära ett hot mot rättssäkerheten med tanke på det redan hårda trycket på domstolarna. Det är viktigt att medborgarna känner förtroende för landets rättsskipande verksamhet. Vi menar att det är av stor betydelse att tingsrättsorganisationen inte förändras på så sätt att fler domstolar läggs ned.
20. | Statistik i vårdnadsmål, punkt 30 (SD) |
| av Thoralf Alfsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju380 av Margareta Sandstedt (SD).
Ställningstagande
I dag finns det ingen jämställdhetsstatistik när det gäller vårdnadstvister. Det argumenteras för att gemensam vårdnad är bäst för barnet. Både män och kvinnor sägs vara väl lämpade som vårdnadshavare. Rimligen borde detta resultera i att de flesta vårdnadstvister utmynnar i gemensam vårdnad. I de mål där en förälder anförtros ensam vårdnad borde fördelningen mellan män och kvinnor vara lika. Jag anser att regeringen borde ge Domstolsverket i uppdrag att sammanställa statistik över vilken part som tillerkänns vårdnaden i vårdnadstvister. Statistiken borde redovisas län för län och vara tillgänglig på Domstolsverkets webbplats. Beroende på utfallet av en sådan statistik kan den antingen fungera som ett varningstecken eller visa att domstolarna verkligen inte har förutfattade meningar när det gäller kvinnors och mäns lämplighet att anförtros vårdnaden.
21. | Kriminalvårdens resurser, punkt 31 (S, MP, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Mehmet Kaplan (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 31 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 48.
Ställningstagande
Satsningarna på polisorganisationen har ökat trycket på resten av rättskedjan. Antalet klienter inom kriminalvården ökar. De har inte sällan komplexa problembilder. Denna utveckling ställer stora krav på kriminalvårdens utveckling och innehåll. Bristande resurser skapar en ineffektiv kriminalvård som riskerar att motverka de intagnas rehabilitering och försämrar arbetsmiljön inom kriminalvården. Fackförbundet Seko har tidigare rapporterat om kraftig överbeläggning och ett hårdare klimat inom anstalterna. Det är trångt både på anstalter och på häkten runt om i landet. Det förekommer att häktade transporteras långa avstånd, vilket är ineffektivt och resursslukande. Det är viktigt att personalstyrkan och lokalerna är anpassade efter de behov som finns för att skapa en väl fungerande kriminalvård. Vi anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redogörelse för om kriminalvårdens resurser används effektivt och är tillräckliga för att bedriva en fungerande verksamhet.
22. | Utslussningspeng, punkt 32 (S) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 49.
Ställningstagande
Tiden efter en anstaltsvistelse är svår trots att kriminalvården ska utformas på ett humant sätt så att den intagnes anpassning till samhället främjas och skadliga följder av frihetsberövandet motverkas. Förberedelserna för den intagnes frigivning ska särskilt inriktas på konkreta åtgärder för att underlätta övergången till ett liv i frihet. Syftet är att den intagne vid frigivningen i möjligaste mån ska ha sin försörjning ordnad genom arbete eller på annat sätt och att han eller hon ska ha tillgång till bostad. Bland dem som tas in i anstalt är fler än hälften narkotikamissbrukare. De flesta saknar arbete efter frigivningen och många saknar bostad. Risken att återfalla i brott är därför hög. Behandling ges i dag inom kriminalvården. Den nya insatsen vårdvistelse ger ytterligare en möjlighet till behandling.
Det är viktigt att kommunerna har en god beredskap att erbjuda bostad, utbildning, stöd och vård som behövs efter frigivningen. För att underlätta kommunernas möjlighet till detta anser vi att det bör utredas hur alla de resurser som finns inom missbrukarvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen osv. kan samordnas på ett bättre sätt för att ge varje enskild individ ett relevant stöd i samband med frigivningen med en s.k. utslussningspeng. Stödet ska vara individuellt och insatserna ska vara riktade mot t.ex. fortsatt missbrukarvård, arbetspraktik, utbildning och boende. Insatserna ska vara dokumenterade i en handlingsplan som har undertecknats av den enskilde, kriminalvården och kommunen. Regeringen bör utreda hur ett system med utslussningspeng skulle fungera på bästa sätt. En sådan utredning kan göras parallellt med det pilotprojekt som vi beskriver i motion Ju354 yrkande 4 (se även vårt särskilda yttrande s. 85).
23. | Statistik om intagnas medborgarskap, punkt 34 (SD) |
| av Thoralf Alfsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju386 av Thoralf Alfsson (SD).
Ställningstagande
Det är viktigt att myndigheternas statistik inte är missvisande. När det gäller Kriminalvårdens statistik om etnicitet och medborgarskap finns det vissa tveksamheter som behöver rättas till.
En intagen person med enbart utländskt medborgarskap redovisas i statistiken som utländsk medborgare. En person med både svenskt och utländskt medborgarskap redovisas däremot i samma grupp som svenska medborgare. Jag anser att det borde finnas tre grupper i Kriminalvårdens statistik om medborgarskap: svenska medborgare, utländska medborgare och personer med både svenskt och utländskt medborgarskap. Detta skulle utan tvekan ge en klarare bild och trovärdigare statistik över hur situationen ser ut i våra fängelser och förbättra beslutsunderlagen för myndigheter och lagstiftare.
24. | Forskning och evidensbaserat arbete, punkt 35 (S, MP, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Mehmet Kaplan (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 35 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 22.
Ställningstagande
Ett systematiskt och väl utvecklat brottsförebyggande arbete gör stor skillnad då det leder till minskad kriminalitet, vilket i sin tur medför minskat lidande för brottsoffer och minskade kostnader för samhället. Enligt Riksrevisionen har regeringen inte gett polisen tillräckligt goda förutsättningar i form av mål som är fastställda för en längre period och som är specifika, mätbara, relevanta och tidssatta. Vi menar att det är av avgörande betydelse att det brottsförebyggande arbetet fungerar.
Vi anser därför att Brottsförebyggande rådet bör ges ett särskilt uppdrag att samla den kunskap som finns om internationellt och nationellt brottsförebyggande arbete som fungerar och anpassa dessa metoder till praktiskt polisarbete i samverkan med kommuner och andra myndigheter.
25. | Brottsligheten bland invandrare m.m., punkt 36 (SD) |
| av Thoralf Alfsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 36 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Ju385 av Thoralf Alfsson och Kent Ekeroth (båda SD) och
2011/12:Ju407 av Erik Almqvist och Richard Jomshof (båda SD).
Ställningstagande
Brottsförebyggande rådet (Brå) har vid två tillfällen tagit fram statistik om brottslighet bland svenskar och invandrare som sedan utmynnat i två rapporter. Den första rapporten publicerades 1996 och hade rubriken Invandrare och invandrares barns brottslighet – en statistisk analys. Den andra rapporten publicerades 2005 med rubriken Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. Den förra byggde på statistik från åren 1985–1989 och den senare byggde på statistik från åren 1997–2001.
Jag anser att det är av stor vikt att beslutsfattare och lagstiftare har adekvata underlag för att fatta riktiga och effektiva åtgärder mot brottslighet och brottsförebyggande åtgärder. Det är därför hög tid att ge Brå i uppdrag att genomföra en ny studie av hur brottsligheten bland svenskar och invandrare och invandrares barn utvecklats sedan den senaste studien. I uppdraget bör det även ingå en indelning av invandrare likt den som gjordes i studien från 1996. Det skulle även vara av värde för beslutsfattare och lagstiftare om det även gjordes en adekvat uppdelning i studien av boendeort i Sverige, i t.ex. stad, landsbygd och s.k. utanförskapsområden.
För att få en tydligare bild av generella mönster för kriminella anser jag vidare att Brå bör särredovisa brottsdömdas samt brottsmisstänktas bakgrund avseende ursprungsland samt deras föräldrars och far- och morföräldrars ursprungsländer i sin statistik.
26. | Utbildning om sexuella övergrepp mot barn, punkt 37 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 37 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Ju273 av Hans Hoff (S) och
2011/12:Ju274 av Hillevi Larsson m.fl. (S).
Ställningstagande
Antalet polisanmälningar om sexuella övergrepp mot barn har ökat sedan lagstiftningen om sexuellt våld mot barn förstärktes 2005. Ett problem som blir ännu mer påtagligt när antalet anmälningar ökar är att det inom rättsväsendet inte finns tillräcklig kompetens för att ta emot och hantera anmälningarna. Även om kompetensen har ökat inom rättsväsendet, bl.a. genom utbildningsinsatser från Brottsoffermyndigheten och utvecklingen av s.k. barnahus, så finns det fortfarande brister. Barnombudsmannen (BO) har exempelvis påpekat att försvarsadvokater inte ingick i den utbildningssatsning som Brottsoffermyndigheten genomfört.
Många sexuellt utnyttjade barn far illa under rättsprocessen och har svårt att få rättvisa. Brister i polisens och åklagarens hantering av utredningar gör att många förövare sannolikt går fria och att barnen aldrig får upprättelse för de kränkningar som de utsatts för. Både socialtjänsten, barnpsykiatrin och rättsväsendet måste bli mycket bättre på att möta barnens speciella behov. Utbildning i att bemöta barn som varit utsatta för sexuella övergrepp bör bli obligatorisk för alla som har att göra med barnet genom den juridiska processen. Särskild utbildning behövs om ärendet gäller funktionshindrade barn med kommunikationssvårigheter. Rättsprocessen måste ”barnanpassas” så att hänsyn tas till barns speciella sätt att hantera och vittna om sexuella övergrepp. Utbildningsinsatser om övergrepp mot barn bör genomföras redan på polishögskolorna, speciellt om barns utsatthet på internet.
Vi anser att regeringen snarast bör ta ett samlat grepp kring barns rättssäkerhet i samhället.
27. | Barnperspektiv inom rättsväsendet, punkt 38 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 38 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Ju324 av Hillevi Larsson (S) och
2011/12:Ju332 av Åsa Lindestam m.fl. (S) samt
bifaller delvis motion
2011/12:Ju362 av Ellen Juntti (M).
Ställningstagande
Det är svårt att arbeta med brott som rör barn. Barn är inte lika verbala som vuxna och kan inte på samma sätt uttala sig och berätta vad de har blivit utsatta för. Det är därför viktigt att poliser får extra utbildning i hur barn fungerar. Likaså är det viktigt att domstolarnas personal får särskild utbildning så att hanteringen av ärenden som gäller brott mot barn blir rätt. Statusen för poliser och domare som arbetar med brott som rör barn bör höjas för att därigenom säkra att rättsväsendet fungerar optimalt också för samhällets yngsta.
Inom hela rättsväsendet måste man enligt vår mening bli bättre på att anlägga ett barnperspektiv. Varje år tvingas många tusen barn i Sverige uppleva att en, eller båda, föräldrarna hamnar i fängelse. Ännu fler barn upplever hur deras föräldrar blir häktade eller hämtade till förhör. Redan i det första skedet, när föräldrarna hämtas av polisen, brister skyddet för barnen. De tvingas då uppleva hur polisen, oftast helt oväntat för barnen, tränger sig in i bostaden, eventuellt genomför husrannsakan och griper en eller båda föräldrarna. Det finns i dag inga krav på polisen att ta med någon från socialtjänsten när de griper föräldrar i hemmet. Vi anser att samarbetet mellan polisen och socialtjänsten måste bli bättre i detta avseende och hänsyn måste tas till hur traumatisk denna situation är för ett barn. Det bör bli obligatoriskt att koppla in socialtjänsten när föräldrar till barn grips. Vi anser att det är mycket anmärkningsvärt att det inte finns nationella riktlinjer för omhändertagande av barn till fängslade föräldrar. Genom att ta hand om barnen i ett tidigt skede kan vi spara mycket pengar åt samhället. Framför allt kan vi bespara barnen mycket onödigt lidande.
28. | Utbildning inom rättsväsendet om sexualbrott, punkt 39 (S, MP, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Mehmet Kaplan (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 39 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju329 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S).
Ställningstagande
Det är av största betydelse att polisen har kunskap om hur den som blivit våldtagen reagerar psykiskt på sexuellt våld. Det är viktigt att den kunskap och forskning som finns om trauma och hur minnet fungerar tas till vara. Av de våldtäktsbrott som anmäls är det ett högt antal fall som läggs ned av polis eller åklagare. I inledande förhör kan polisen missa i händelseförloppet på grund av bristande psykologisk insikt. Med en psykologisk handledare som medverkar under förhör, som även skulle kunna fungera som krissamtalspartner, skulle den brottsutsatta få bättre förutsättningar att bearbeta det som hänt.
Det finns stora behov och flera möjligheter att ge våldtagna personer en mer rättvis och rättssäker behandling vid polisförhör. Sålunda bör nya riktlinjer och lagstiftning för polisens handlingsschema vid förhör övervägas i syfte att möta den brottsutsattas behov.
29. | Utbildning för poliser i hbt-kunskap, punkt 40 (S, MP, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V), Mattias Jonsson (S) och Mehmet Kaplan (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 40 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju378 av Hans Ekström m.fl. (S) yrkande 1.
Ställningstagande
Utbildning om hatbrott ingår sedan 2001 i den ordinarie polisutbildningen. Stora delar av landets poliser saknar dock en adekvat hatbrottsutbildning. Medvetenheten om denna typ av brottslighet varierar också över landet.
Rikspolisstyrelsen borde via sitt regleringsbrev få i uppdrag att vidta åtgärder för att öka samtliga polisers kompetens och förmåga att förebygga, upptäcka och utreda hatbrott. Detta behövs för att stärka möjligheten till hatbrottsutbildning för de poliser som i dag saknar denna kompetens.
30. | Ökad kunskap inom polisen om arbetsmiljörelaterade brott, punkt 41 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 41 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 4.
Ställningstagande
För att förebygga arbetsplatsolyckor är det oerhört viktigt att misstankar om brott på arbetsplatser utreds på ett adekvat sätt. Ett eftersatt område inom polisen är kompetens när det gäller arbetsmiljörelaterade brott. Precis som på många andra områden måste polisen ha specialkompetens även inom detta område. Polisens lokala myndigheter bör ges i uppdrag att se till att denna kompetens finns i hela landet.
31. | Ökad kunskap inom polisen om djurskyddsrelaterade ärenden, punkt 42 (V) |
| av Lena Olsson (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 42 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V) yrkande 5 och
bifaller delvis motion
2011/12:Ju352 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M).
Ställningstagande
Ett område som länge har varit eftersatt inom polisen är djurskyddsrelaterade ärenden. Brott mot djur är självklart allvarliga i sig, men inte sällan är de också en del av annan brottslighet. Det kan handla om smugglingsbrott eller grym hantering och misskötsel av djur. Det kan också innebära en inkörsport för yngre personer till annan brottslighet eller vara en del av gängkriminalitet. En satsning på djurskyddspoliser kan därför även vara en viktig brottsförebyggande åtgärd. I Stockholm har man i dag särskilda djurskyddspoliser som arbetar enbart med brott mot djur. Jag anser att tillgång till djurskyddspolis bör finnas vid landets samtliga polismyndigheter.
32. | Nationell djurpolisstyrka, punkt 43 (SD) |
| av Thoralf Alfsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 43 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju413 av Mattias Karlsson och Richard Jomshof (båda SD).
Ställningstagande
Djur som far illa väcker starka känslor, och attacker mot djur kan med fog tolkas som ett tecken på ett alltmer avhumaniserat samhälle. Det finns forskning som visar på starka samband mellan våld mot djur och annat våld i samhället. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbete med djur och hanterande av brott mot djurskyddslagen sköts på ett korrekt och effektivt sätt. Att arbeta med djur och hantera brott mot djurskyddslagen kräver ofta både resurser och en särskild kompetens som dess värre ofta saknas inom den ordinarie polisorganisationen i dag. För att effektivisera arbetet med denna typ av brottslighet anser jag att en nationell djurpolisstyrka bör inrättas.
33. | Samordnad utbildning för kriminalvårdare och skötare inom rättspsykiatrin, punkt 44 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 44 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju346 av Pia Nilsson m.fl. (S).
Ställningstagande
Vi anser att en samordnad utbildning för kriminalvårdare och skötare inom rättspsykiatrin bör övervägas. Erfarenheten visar att personalens förhållningssätt är likartat inom de båda verksamheterna. Kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling inom respektive område är förstås alltid viktigt, men en gemensam basutbildning skulle kunna lägga en bättre grund för arbetet såväl inom Kriminalvården som inom rättspsykiatrin.
Genom samverkan mellan Kriminalvården, Landstinget i Västmanland och Sala kommun skulle en verksamhet som vänder sig till personer som är intresserade av både kriminalvård och rättspsykiatri kunna förläggas till Sala. Utbildningen skulle också kunna samordnas med polisutbildningen. Vi anser att möjligheten att inrätta en samordnad utbildning i Sala, som kan bli vägledande för hela landet, bör tas till vara.
34. | Utredning om diskriminering inom rättsväsendet, punkt 45 (MP, V) |
| av Lena Olsson (V) och Mehmet Kaplan (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 45 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju333 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 3.
Ställningstagande
Brottsförebyggande rådets rapport Diskriminering i rättsprocessen (2008:4), om missgynnande av personer med utländsk bakgrund, visar att diskriminering inom rättsväsendet i hög grad existerar. Tyvärr innehåller utredningen inte uppgifter om i hur stor utsträckning. Det är viktig information att ha för att kunna förändra situationen. Vi föreslår därför att det tillsätts en utredning som har till uppgift att bedöma hur vanligt förekommande det är att människor diskrimineras inom rättsväsendet.
35. | Frågor om etnisk diskriminering, punkt 46 (MP, V) |
| av Lena Olsson (V) och Mehmet Kaplan (MP). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 46 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju333 av Maria Ferm m.fl. (MP) yrkande 8.
Ställningstagande
Fördomar och diskriminering är ett hot mot den enskildes rättssäkerhet och mot allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Såsom angivits i Brottsförebyggande rådets rapport Diskriminering i rättsprocessen (2008:4) betraktas personer med utländsk bakgrund som mindre trovärdiga än etniska svenskar på brottsplatsen, under brottsutredningen och i domstolsförhandlingen.
Det är oerhört viktigt att alla människor i vårt samhälle har förtroende för och tilltro till rättsväsendet. Det ligger en stor utmaning i att på allvar ta itu med de problem som finns, och samtidigt undvika att enskilda känner sig utpekade eller ifrågasatta. Vi anser att polisens värdegrundsarbete i större utsträckning ska handla om frågor om fördomar och diskriminering.
36. | Brottsförebyggande arbete, punkt 47 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 47 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkandena 15 och 16.
Ställningstagande
En av statens främsta uppgifter är att skapa trygghet för medborgarna när det gäller brott. Ett systematiskt och väl utvecklat brottsförebyggande arbete gör stor skillnad och leder till minskad kriminalitet, vilket i sin tur minskar brottsoffrens lidande och kostnaderna för samhället. Kunskapen om vilka brottsförebyggande metoder som fungerar måste säkerställas. För att arbeta effektivt med brottsförebyggande arbete krävs samverkan mellan flera aktörer. De flesta kommuner har i dag tecknat samverkansavtal med polisen, men inte alla. Det är viktigt att alla kommuner arbetar med samverkan som grund. För att garantera detta föreslår vi ett införande av obligatoriska samverkansavtal. Inte sällan krävs det insatser från hälso- och sjukvården, och vi menar därför att också landstingen borde ingå i denna samverkan. Det är även viktigt att i det brottsförebyggande arbetet ta till vara den verksamhet och beprövade kunskap som finns i föreningar och hos olika organisationer.
37. | Förstärkt vittnesskydd m.m., punkt 48 (S, V) |
| av Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S), Lena Olsson (V) och Mattias Jonsson (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 48 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 6,
bifaller delvis motionerna
2011/12:Ju258 av Boriana Åberg och Saila Quicklund (båda M) och
2011/12:Ju411 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 3 och
avslår motion
2011/12:Ju411 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4.
Ställningstagande
Det är en grundläggande förutsättning för en effektiv brottsbekämpning att vittnen och målsägande vill och vågar berätta vad de har iakttagit eller varit med om. Över tid har övergrepp i rättssak ökat kraftigt. För att öka skyddet för dem som vittnar behövs ett förbättrat vittnesskyddsprogram. Här skulle ett ökat nordiskt samarbete kunna vara till hjälp.
38. | Förstärkt vittnesskydd m.m., punkt 48 (SD) |
| av Thoralf Alfsson (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 48 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Ju411 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4 samt
bifaller delvis motionerna
2011/12:Ju258 av Boriana Åberg och Saila Quicklund (båda M) och
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S) yrkande 6.
Ställningstagande
Trakasserier och hot mot vittnen blir allt vanligare. Övergrepp i rättssak är ett mycket allvarligt brott då det inte bara riktar sig mot individer utan även utgör ett hot mot rättsstaten och ytterst mot det demokratiska statsskicket. Jag vill se ett kraftigt utökat stöd till vittnesskyddet. Det handlar om polisskydd, hjälp med bostadsbyte och andra säkerhetsåtgärder. Även för de juridiska ombuden är det angeläget att prioritera ett ökat skydd. Vidare bör säkerhetskontroller i domstol få genomföras i förebyggande syfte utan att en konkret risk för allvarlig brottslighet behöver ha identifierats. Säkerhetskontroller ska därigenom kunna beslutas för en längre tid än vad som i dag är möjligt.
Särskilda yttranden
1. | Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet, punkt 1 (S) |
| Morgan Johansson (S), Kerstin Haglö (S), Christer Adelsbo (S), Elin Lundgren (S), Anna Wallén (S) och Mattias Jonsson (S) anför: |
Riksdagen beslutade den 23 november 2011 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. I motion Fi240 presenteras Socialdemokraternas budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Sverige behöver en ny färdriktning. Vi vill ha ett samhälle där välfärd och möjligheter kommer alla till del. Där vi river hinder för människors frihet så att de kan förverkliga sina drömmar. Vi vill utveckla Sverige mot ett mer modernt och framåtblickande samhälle byggt på gemenskap, solidaritet, rättvisa, kreativitet och trygghet.
Riksdagsmajoriteten har ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Genom det beslutet har man också avslagit Socialdemokraternas förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster och därmed förutsättningarna för Socialdemokraternas budgetförslag. Vi avstår därför från att delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 4. I stället redovisar vi i detta yttrande den anslagsfördelning som Socialdemokraterna föreslår i motion Ju354.
Alla människor ska kunna känna sig trygga i vardagen och slippa känna rädsla för att utsättas för brott. Vårt öppna samhälle bygger på demokratiska värderingar om lika människovärde och ömsesidig respekt.
Under de senaste åren har antalet anmälda brott ökat kraftigt. Den grova organiserade brottsligheten har fått fäste i Sverige. Gängkriminaliteten har inte bara ökat, utan syns och påverkar också vardagen för många människor. Detta skapar en otrygghet i samhället som vi inte tidigare haft. Kriminaliteten har blivit mer hänsynslös, vilket är oroande.
Den organiserade brottsligheten omsätter miljardbelopp varje år. Det handlar om allt från ekonomisk brottslighet, narkotikasmuggling och människohandel till att råna, hota och utöva utpressning mot enskilda och företagare. Regeringens satsning mot den organiserade brottsligheten är inte tillräckligt effektiv. I en särskild satsning mot sådan brottslighet anslår Socialdemokraterna ytterligare 100 miljoner kronor till Rikskriminalpolisen. Detta motsvarar minst 100 tjänster med specialistkompetens, vilket innebär en kraftfull förstärkning.
Socialdemokraterna anser vidare att kampen mot den organiserade brottsligheten behöver centraliseras. I motion Ju359 yrkande 1 föreslår vi därför att de enheter som arbetar mot dessa brott ska slås ihop till en nationell spetsorganisation med namnet Polisens riksorganisation mot ekonomisk och organiserad brottslighet (Reko). Vi utvecklar detta närmare i reservation 15.
Regeringen ökar polisens anslag med 150 miljoner kronor fr.o.m. 2012 för att vidareutveckla verksamheten och öka kompetensen inom myndigheten. Socialdemokraterna vill använda detta resurstillskott mer effektivt. Inom polisen finns inte tillräckligt många civilanställda för att verksamheten ska fungera på ett effektivt sätt. Alltför få av de poliser som har tillkommit under de senaste åren kan ägna sig åt utryckningsverksamhet. Socialdemokraterna vill att 30 miljoner kronor ska öronmärkas för att anställa fler civilanställda inom polisorganisationen, så att poliser kan arbeta ute där de behövs.
Bland dem som tas in i anstalt är fler än hälften narkotikamissbrukare. De flesta saknar arbete efter frigivningen och många saknar bostad. Risken att återfalla i brott är därför hög. Det är viktigt att kommunerna har en god beredskap att erbjuda bostad, utbildning, stöd och vård som behövs efter frigivningen. För att underlätta kommunernas möjlighet till detta anser vi att de resurser som finns inom missbrukarvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen osv. ska samordnas på ett bättre sätt. Vi föreslår att en s.k. utslussningspeng införs för att ge varje enskild individ ett relevant stöd i samband med frigivningen. Stödet ska vara individuellt, och insatserna ska vara inriktade på t.ex. fortsatt missbrukarvård, arbetspraktik, utbildning och boende. Insatserna ska vara dokumenterade i en handlingsplan som har undertecknats av den enskilde, kriminalvården och kommunen. Kriminalvården ska vara huvudansvarig för att en handlingsplan upprättas. Socialdemokraterna vill starta ett pilotprojekt med samverkan mellan berörda aktörer och ett system med utslussningspeng. Kriminalvården ska vara den myndighet som ansvarar för utbetalning av utslussningspengen. I Socialdemokraternas budgetförslag öronmärks 20 miljoner kronor av Kriminalvårdens resurser under perioden 2012–2015 till detta. Parallellt med pilotprojektet bör regeringen låta utreda hur ett system med utslussningspeng skulle kunna fungera på bästa sätt. Detta föreslår vi i motion Ju359 yrkande 49. Vi utvecklar saken närmare i reservation 22.
Socialdemokraternas ekonomiska politik bygger på tydliga moraliska principer om att man ska göra rätt för sig. Detta är kärnan i vad vi kallar värdeburen tillväxt, ett samhällskontrakt som förutsätter att den enskilde kan vara trygg i att det offentliga gör allt som står i dess makt för att skattemedel används på det mest effektiva sättet. För att upprätthålla ett starkt samhällskontrakt är det avgörande att alla former av skatte- och bidragsfusk motverkas kraftfullt. Riksrevisionen har nyligen i en granskning kommit fram till att många bidragsbrottsärenden blir liggande vid de olika myndigheterna i utredningskedjan, vilket innebär att det tar lång tid från det att en misstanke uppstår till dess att beslut fattas i åtalsfrågan (Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2011:20). Långa handläggningstider innebär inte bara en risk för att brottet preskriberas utan riskerar dessutom att hämma den preventiva effekten. Riksrevisionens granskning indikerar att de största flaskhalsarna finns i slutet av utredningskedjan. I en särskild satsning mot bidragsbrott anslår vi därför totalt 100 miljoner kronor till polisorganisationen och Åklagarmyndigheten under perioden 2012–2015.
2. | Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet, punkt 1 (MP) |
| Mehmet Kaplan (MP) anför: |
Riksdagen beslutade den 23 november 2011 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. I motion Fi241 presenteras Miljöpartiet de grönas budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Sverige har fantastiska möjligheter att genom klimatsmarta investeringar skapa många nya arbetstillfällen, forma ett hållbart samhälle och bygga Sverige starkare inför framtiden. Den ekonomiska oron omkring oss gör det än viktigare att göra framtidsinvesteringar som både löser ekonomiska problem på kort sikt och miljöproblem långt in i framtiden.
I det gröna alternativet till regeringens budgetförslag presenterar Miljöpartiet därför åtgärder för en ökad framtidstro och en bättre fördelning av de gemensamma resurserna.
Riksdagsmajoriteten har ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Genom det beslutet har man också avslagit Miljöpartiets förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster och därmed förutsättningarna för Miljöpartiets budgetförslag. Jag avstår därför från att delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 4. I stället redovisar jag i detta yttrande den anslagsfördelning som Miljöpartiet föreslår i motion Ju399.
Utgifterna för den polisiära verksamheten har ökat med nästan 30 % på fem år. Trots detta har någon reell förbättring av verksamheten inte skett. Miljöpartiet ställer sig bakom de förslag för effektivisering av polisorganisationen som föreslås i betänkandet Polisverksamhet i förändring (SOU 2002:70). Effektiviseringarna, som måste påbörjas skyndsamt, skulle kunna frigöra upp till 500 årsarbetskrafter inom polisorganisationen.
En förändring behöver ske av personskyddsverksamheten. Frågan är om det krävs säkerhetspoliser för att genomföra det fysiska personskyddet. En väl fungerande underrättelseverksamhet är en förutsättning för att kunna bedriva brottsförebyggande arbete samt för att kunna utreda begångna brott. Detta arbete sker såväl hos den öppna polisen som hos Säkerhetspolisen. Den kunskap Säkerhetspolisen samlar in kan i vissa fall delges den öppna polisen. Miljöpartiet anser mot den bakgrunden att personskyddet skulle kunna genomföras av den öppna polisen. Poliser som arbetar med personskyddet genomför en viktig samhällsfunktion och ska vara kompetenta i sin yrkesroll, besitta hög integritet och i övrigt kunnigt sköta sitt yrke, men behöver inte vara säkerhetspoliser för detta syfte. Miljöpartiet minskar därför Säkerhetspolisens anslag med 200 miljoner kronor jämfört med vad regeringen föreslår i och med denna överflyttning av ansvaret för säkerhetsskyddet.
I Sverige registreras och övervakas enskilda i allt större utsträckning av både offentliga och privata aktörer. Frågor som gäller skyddet av enskildas privatliv hanteras av ett antal olika myndigheter, t.ex. Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Till detta kommer Justitiekanslern, som utövar tillsyn över den offentliga verksamheten, samt organ som Pressens opinionsnämnd och den kontroll som sker i domstolarna. I Integritetsskyddskommitténs betänkande Skyddet för den personliga integriteten – kartläggning och analys (SOU 2007:22) konstaterades bl.a. att det saknas ett systemtänkande och en helhetssyn, vilket leder till ett svåröverskådligt regelverk. Delvis samma slutsatser redovisades i betänkandet En ny kameraövervakningslag (SOU 2009:87). Därefter har Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens tillsynsuppgifter utvidgats och det finns förslag om ytterligare utvidgningar. Miljöpartiet föreslår att en ny integritetsskyddsmyndighet inrättas, med ett samlat ansvar för skyddet av enskildas integritet. Myndigheten beräknas kosta 70 miljoner kronor, som ska finansieras bl.a. med pengar från Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.
Kriminalvårdens verksamhet har enligt Miljöpartiet en förbättringspotential som måste tas till vara. Myndigheten har bl.a. brustit i den viktiga uppgiften att utforma utslussningsplaner med reellt innehåll för de intagna. Kriminalvården måste, i samverkan med bl.a. polis och åklagare, inleda ett förändringsarbete för att förbättra verksamheten. I Miljöpartiets budgetförslag avsätts 75 miljoner kronor för detta. Kriminalvården bör vidare få i uppdrag att på försök samarbeta med kvinnojourer, som ska hålla stödsamtal med intagna kvinnor. Om resultatet av detta blir lyckat bör metoden genomföras i Kriminalvårdens verksamhet. I Miljöpartiets budgetförslag avsätts 8 miljoner kronor för detta ändamål.
Trots att ett antal olika åtgärder har vidtagits under åren 2000–2010 för att minska mäns våld mot kvinnor, har detta våld ökat under perioden. Det är tydligt att mer återstår att göra. Det finns lyckade behandlingsmetoder, och enligt Miljöpartiet borde det bli obligatoriskt inom kriminalvården att erbjuda vård och behandling till män som har dömts för våld i nära relationer eller för sexualbrott. För detta ändamål anslås i Miljöpartiets budgetförslag 5 miljoner kronor till Kriminalvården.
Enligt Miljöpartiet bör erfarenheterna från olika frivilligorganisationer för före detta intagna tas till vara när det gäller rehabilitering. Stödet till sådana frivilligorganisationer bör ökas. Samtidigt ska stödet förenas med tydliga krav på motprestation och resultat. Miljöpartiet föreslår en ökning av detta stöd med 10 miljoner kronor inom ramen för Kriminalvårdens anslag.
Ytterligare 5 miljoner kronor avsätts till Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar vardera för utbildning om mäns våld mot kvinnor. Även utbildningsbehovet inom åklagarväsendet och domstolsväsendet när det gäller hatbrott bedöms uppgå till 5 miljoner kronor vardera.
Åklagarmyndighetens, Rikspolisstyrelsens och polismyndigheternas arbete för att bekämpa miljö- och djurskyddsbrott har under en längre tid fungerat mindre väl. Djurskyddsbrott kräver en särskild kompetens som inte alltid är självklar bland poliser och åklagare. Miljöpartiet vill ge polis- och åklagarmyndigheterna i uppdrag att förstärka djurskyddskompetensen. Enligt Miljöpartiet kan en effektiv styrning av arbetet för att bekämpa miljö- och djurskyddsbrott uppnås utan resursförstärkningar. I stället ska befintliga resurser inom polisen användas på ett effektivare sätt. Resurser kan frigöras genom att polisiära tillståndsuppgifter överlåts till andra myndigheter, genom att den s.k. beredskapspolisen avskaffas och genom att fler civilanställda anställs. Vidare kan resurserna i sig användas på ett effektivare sätt än i dag. För att åstadkomma detta vill Miljöpartiet från Rikspolisstyrelsens anslag avsätta specialdestinerade medel som får disponeras av Åklagarmyndigheten för bekämpning av miljö- och djurskyddsbrott. Åklagarmyndigheten ska alltså styra hur resurserna används men polisen ska vara fortsatt arbetsgivare.
För att stärka dialogen mellan de intagna och Kriminalvården föreslår Miljöpartiet att en fångombudsman inrättas, dvs. en instans som företräder fångars mänskliga rättigheter. Det behövs någon som kan arbeta aktivt för både interner, anstaltsledningar och Kriminalvården. En fångombudsman skulle ytterst kunna bidra till minskad återfallsfrekvens. Miljöpartiet avsätter 3 miljoner kronor av Kriminalvårdens anslag för att inrätta en sådan.
Miljöpartiet anser att Sverige bör införa en fristående myndighet för utredning av brottsmisstankar mot polis och åklagare. Den internutredningsverksamhet som i dag finns hos polis- och åklagarväsendet bör alltså brytas ut till en självständig särskild utredningsmyndighet. Enligt Miljöpartiet väger allmänhetens förtroende för rättsväsendet tyngre än de nackdelar som kan tänkas uppstå med en sådan myndighet. I Miljöpartiets budgetförslag avsätts 50 miljoner kronor för detta ändamål (se även reservation 16).
3. | Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet, punkt 1 (SD) |
| Thoralf Alfsson (SD) anför: |
Riksdagen beslutade den 23 november 2011 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. I motion Fi242 presenteras Sverigedemokraternas budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Sverigedemokraterna är ett Sverigevänligt parti som idémässigt inspirerats av såväl socialkonservatismen som delar av den svenska folkhemstanken. Det övergripande målet med Sverigedemokraternas politik är att skapa ett välmående samhälle – ett folkhem – präglat av trygghet, harmoni och solidaritet.
Grunden för välfärd och trygghet är arbete. Sverigedemokraterna tar sikte mot full sysselsättning och vill samtidigt motverka såväl den borgerliga regeringens lönedumpningspolitik som vänsterkartellens bidragslinje.
I Sverigedemokraternas budgetförslag omfördelas medel från den kostsamma invandringspolitiken och det verkningslösa utvecklingsbiståndet till nödvändiga välfärds- och trygghetssatsningar samt utökat riktat bistånd till verkliga flyktingar i världen.
Riksdagsmajoriteten har ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Genom det beslutet har man också avslagit Sverigedemokraternas förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster och därmed förutsättningarna för Sverigedemokraternas budgetförslag. Jag avstår därför från att delta i beslutet om anslag inom utgiftsområde 4. I stället redovisar jag i detta yttrande den anslagsfördelning som Sverigedemokraterna föreslår i motion Fi242 yrkande 12 och motion Ju415.
Sverigedemokraterna vill se en omfattande satsning på det kriminalpolitiska området i syfte att värna de laglydiga medborgarnas trygghet. För att förverkliga detta ökar Sverigedemokraterna anslagen inom rättsväsendet med sammanlagt 1,298 miljarder kronor. Dessa medel fördelas mellan polismakten, domstolsväsendet, Åklagarmyndigheten, Brottsoffermyndigheten och Kriminalvården.
För att skydda samhället mot återfallsförbrytare och grova brottslingar vill Sverigedemokraterna införa kraftiga straffskärpningar, bl.a. verkliga livstidsstraff utan möjlighet till tidsbestämning eller benådning. Vidare vill Sverigedemokraterna införa obligatorisk utvisning av alla utländska medborgare som begår grövre brott samt ett omedelbart avskaffande av nuvarande praxis med påföljdsrabatter för brottslingar som har begått flera brott. För att möta det ökade trycket på landets kriminalvårdsanstalter ökas anslaget till Kriminalvården.
Illegala invandrare, eller utländska medborgare som behöver tas i förvar för att det kan förväntas att de inte kommer att acceptera ut- eller avvisningsbeslutet, är enligt vår uppfattning att betrakta som kriminella. Enligt Sverigedemokraterna bör därför förvaringen av dessa personer vara en uppgift för rättsväsendet. Vi avsätter extra medel till Kriminalvården för att utöka antalet platser för ut- och avvisningsdömda.
Sammanlagt anslår Sverigedemokraterna 319 miljoner kronor utöver regeringens budget till Kriminalvården.
Som brottsoffer ska man inte efter fällande dom behöva kontakta sin gärningsman för att kräva ut utdömt skadestånd. Staten ska garantera brottsoffer den ersättning de har rätt till. Brottsoffermyndighetens anslag förstärks därför med 115 miljoner kronor.
Brottsoffer väntar ofta lång tid på att den åtalade ska ställas inför domstol. Denna väntetid måste förkortas. Gärningsmännen ska inte fritt kunna vistas ute i samhället efter begånget brott; dessutom måste offret kunna lägga kränkningen bakom sig så snart som möjligt. Samtidigt bör vittnesskyddet stärkas kraftigt så att ingen ska behöva avstå från att vittna i en rättegång på grund av rädsla och hot. För dessa ändamål stärks anslagen till domstolarna med 200 miljoner kronor. Åklagarmyndighetens anslag stärks med 235 miljoner kronor för nämnda ändamål och med ytterligare 20 miljoner för att tillgodose myndighetens begäran i budgetunderlaget för 2012–2014.
Sverigedemokraterna anser att säkerhetskontroller i domstol bör få genomföras i förebyggande syfte, utan krav på att det föreligger en konkret risk för allvarlig brottslighet. Säkerhetskontroller ska också kunna beslutas för en längre tid än vad som i dag är möjligt. För domstolarna skulle detta innebära vissa investeringskostnader och fortlöpande driftskostnader, vilket framgår av utredningen Ökad säkerhet i domstol (SOU 2009:78). Domstolsentréer måste byggas om och utrustning, t.ex. larmbågar, införskaffas. Betydligt fler ordningsvakter kommer också att behövas. Sveriges Domstolar har dessutom begärt en förstärkning med 100 miljoner kronor, bl.a. för att kunna hantera de prognostiserade ökningarna av antalet mål och få ned balanserna. I Sverigedemokraternas budgetförslag ökas anslaget till Sveriges Domstolar med totalt 468 miljoner kronor.
Sverige måste prioritera gränskontrollen. Illegal invandring är en kriminell företeelse som måste åtgärdas, särskilt som illegala invandrare i dag har rätt till sociala förmåner som svenska skattebetalare bekostar. Det är vidare en säkerhetsrisk att så många personer med okänd identitet och ett eventuellt brottsligt förflutet befinner sig här illegalt. Sverigedemokraterna vill tillsätta ytterligare poliser, vilkas enda uppgift ska vara att söka upp och utvisa illegala invandrare. Anslaget till polisorganisationen höjs därför med 140 miljoner kronor.
4. | Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet, punkt 1 (V) |
| Lena Olsson (V) anför: |
Riksdagen beslutade den 23 november 2011 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster. I motion Fi243 presenteras Vänsterpartiets budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken.
Trots att Sveriges statsfinanser är bland de starkaste i världen har massarbetslöshet blivit vardag och ojämlikheten har brett ut sig alltmer. Vänsterpartiet menar att det är tid för investeringar i fler jobb, ökad jämlikhet och bättre välfärd. Genom en rad satsningar på flera olika områden skapar Vänsterpartiets budgetförslag 125 000 nya jobb och utbildningsplatser redan 2012.
Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. För detta behövs större skatteintäkter än i dag. I motsättning till regeringens ensidiga skattesänkarpolitik går Vänsterpartiets budgetförslag mot ett skattesystem enligt principen skatt efter bärkraft.
Vänsterpartiets utgiftsram för utgiftsområde 4 uppgår till en lägre summa än den som riksdagen fastställt. Formellt kan Vänsterpartiets förslag till anslagsfördelning alltså tas upp till behandling. Vänsterpartiets budgetförslag ska emellertid ses som en sammanhållen helhet, där inte någon del kan brytas ut och behandlas isolerat. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än vad Vänsterpartiet önskat, avstår jag från att redovisa ett formellt motförslag när det gäller anslagsfördelningen. Jag deltar således inte i beslutet om anslag inom utgiftsområde 4, utan redovisar i stället i detta yttrande den anslagsfördelning som Vänsterpartiet föreslår i motion Ju337.
Säkerhetspolisen har ett högt anslag, ett anslag som har ökat genom åren. Även Säkerhetspolisen måste emellertid hushålla med sina medel. Enligt Vänsterpartiet kan myndighetens behov tillgodoses med hälften av den anslagsökning som regeringen föreslagit.
Sjukförsäkringsärendena har ökat i antal vid förvaltningsdomstolarna. Det är angeläget med en snabbare handläggning av dessa mål. Sveriges Domstolar bör därför förstärkas med 100 miljoner kronor.
Vänsterpartiet har länge drivit frågan om återinförande av villkorlig halvtidsfrigivning med bra frivårdsinsatser. Inledningsvis ska endast förstagångsdömda omfattas av detta. Inom Vänsterpartiet är vi emellertid övertygade om att de intagnas rehabilitering inte blir bättre av längre inlåsningstid, och på sikt bör därför alla få möjlighet att avtjäna halva straffet i frihet. Om reformen införs fr.o.m. den 1 juli 2012 frigörs resurser som kan användas till att förstärka såväl Kriminalvården som förvaltningsrätterna. Reformen skapar också ett utrymme för att sänka Kriminalvårdens anslag.
De som är intagna i svenska fängelser är i dag helt hänvisade till JO med sina klagomål. Att det inte finns något annat kontrollorgan är en brist, särskilt som situationen inom kriminalvården har hårdnat under de senaste åren. Det är hög tid att inrätta en fångombudsman. I Vänsterpartiets budgetförslag anslås 5 miljoner kronor för en sådan.
Polis- och Åklagarmyndigheterna bör inte utreda misstankar om brott av poliser eller åklagare. En sådan ordning kan leda till misstankar bland allmänheten om att utredningarna inte går rätt till. Vänsterpartiet vill i stället inrätta en sådan särskild utredningsmyndighet som utformades i utredningen Summa summarum – en fristående myndighet för utredning av anmälningar om brott av poliser och åklagare? (SOU 2007:5). I Vänsterpartiets budgetförslag anslås 5 miljoner kronor för en sådan myndighet.
5. | Polisiär organisation mot organiserad brottslighet, punkt 23 (V) |
| Lena Olsson (V) anför: |
Jag instämmer i det som anförs i reservation 15 om nödvändigheten av en kraftfull mobilisering mot den organiserade brottsligheten. Av de skäl som förs fram i reservationen delar jag i princip uppfattningen att de enheter inom rättsväsendet som arbetar med dessa brott – dvs. Rikskriminalpolisen, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten – borde slås ihop till en nationell spetsorganisation mot ekonomisk och organiserad brottslighet. Frågan om polisens organisation analyseras emellertid för närvarande av Polisorganisationskommittén. Jag vill avvakta resultatet av den pågående utredningen och avstår därför från att reservera mig till förmån för motionerna Ju292 (S) och Ju359 (S) yrkande 1.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 utgiftsområde 4:
1. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 delta i bildandet av en stiftelse för att främja kriminologisk forskning. |
2. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om kapitaltillskott på högst 14 000 000 kronor till stiftelsen för främjande av kriminologisk forskning. |
3. | Riksdagen anvisar för budgetåret 2011 anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning i propositionen. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011
2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar för ett effektivare rättsväsende. |
2011/12:Ju202 av Hans Hoff (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell strategi för att motverka droger och kriminalitet bland unga.
2011/12:Ju206 av Börje Vestlund (S):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler synliga poliser och lokala poliskontor. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser mot ungdomsbrottsligheten. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stimulera kommuners och föreningars engagemang för att öka tryggheten i lokalsamhället. |
2011/12:Ju212 av Carina Hägg (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om våldtäktsbrott.
2011/12:Ju214 av Billy Gustafsson (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av skärpta åtgärder mot den organiserade brottsligheten.
2011/12:Ju220 av Roger Haddad (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om arbetet mot hedersrelaterade brott.
2011/12:Ju232 av Sten Bergheden (M):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten för polisen att få rekrytera externa experter och använda en del av sin utbildningsbudget till att sedan utbilda dem till poliser. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra intagningsreglerna för polisutbildningen. |
2011/12:Ju234 av Eliza Roszkowska Öberg och Lars-Arne Staxäng (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att modernisera rättsväsendets arbete med nya typer av brott.
2011/12:Ju241 av Josef Fransson och Erik Almqvist (båda SD):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om direktiv till polisen för att minska tobaksförsäljningen till unga. |
2011/12:Ju245 av Anna Steele (FP):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hatbrott måste återrapporteras av samtliga polismyndigheter. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hatbrott ska hanteras på ett likvärdigt sätt i samtliga polismyndigheter. |
2011/12:Ju248 av Anders Hansson m.fl. (M):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en gemensam grundutbildning för polisens, Tullverkets och Kustbevakningens brottsbekämpande personal. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i det fall att polisutbildningen blir högskoleutbildning så ska även tull- och kustbevakningsutbildning jämställas med högskoleutbildning. |
2011/12:Ju249 av Jan Lindholm (MP):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetet mot barnsexturism även fortsättningsvis bör prioriteras hos Rikskriminalpolisen. |
2011/12:Ju250 av Tina Acketoft (FP):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förstärkt statlig utbildning för nämndemän.
2011/12:Ju251 av Gustav Nilsson (M):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla samhällets skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla samhällets skydd för forskare som arbetar med djurförsök och deras forskningsresultat. |
2011/12:Ju258 av Boriana Åberg och Saila Quicklund (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn för att öka tryggheten för vittnen.
2011/12:Ju263 av Olof Lavesson m.fl. (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en polishögskola i Malmö.
2011/12:Ju266 av Krister Örnfjäder (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samhället måste ta ett större ansvar för att åtgärda butiksrånen.
2011/12:Ju272 av Mikael Cederbratt och Finn Bengtsson (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vidareutbildning av poliser i beteendevetenskap och psykiatri.
2011/12:Ju273 av Hans Hoff (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en samlad strategi för att öka kompetensen i rättsväsendet och förstärka prioriteringarna när det gäller sexualbrott mot barn.
2011/12:Ju274 av Hillevi Larsson m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sexuella övergrepp mot barn.
2011/12:Ju281 av Maria Stenberg och Marie Nordén (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att arbeta strategiskt för att förhindra all form av människohandel.
2011/12:Ju286 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Cecilia Magnusson (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den befintliga distansutbildningen till polis i Borås bör kompletteras med en eventuell ny polishögskola.
2011/12:Ju292 av Anna-Lena Sörenson m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kampen mot den organiserade brottsligheten bör förstärkas.
2011/12:Ju296 av Jessika Vilhelmsson (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av rättssäkerhet för barn.
2011/12:Ju298 av Leif Pettersson och Fredrik Lundh Sammeli (båda S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om polishelikopterverksamheten.
2011/12:Ju306 av Fredrik Lundh Sammeli och Hannah Bergstedt (båda S):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetet mot barnsexturism bör få en högre prioritet hos Rikskriminalpolisen. |
2011/12:Ju314 av Lars Beckman (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hastighetskontroller med synliga poliser.
2011/12:Ju315 av Lars Beckman (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om snabbare uppföljningsåtgärder vid snatterier samt att synliggöra polisens arbete i förebyggande syfte.
2011/12:Ju321 av Désirée Pethrus (KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att prioritera bekämpningen av människohandel.
2011/12:Ju324 av Hillevi Larsson (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av nationella riktlinjer för polisen för omhändertagande av barn i samband med att föräldrar grips.
2011/12:Ju326 av Lena Olsson m.fl. (V):
1. | Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med ett förslag om att organisera polisen i en myndighet. |
2. | Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer med ett förslag om en ny polisutbildning i enlighet med det som anförs i motionen. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör finnas kompetens för att utreda arbetsmiljörelaterade brott i hela landet. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att polismyndigheter i hela landet bör ha tillgänglighet till djurskyddspolis. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en fristående myndighet för utredning av poliser som misstänks för brott ska inrättas. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att polisens tillgänglighet och service till personer som bor på landsbygden måste förbättras. |
2011/12:Ju329 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bevisföring och förhörsprocess i mötet mellan polis och våldtäktsoffer.
2011/12:Ju332 av Åsa Lindestam m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höja statusen för poliser och domare som arbetar med brott som rör barn.
2011/12:Ju333 av Maria Ferm m.fl. (MP):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om diskriminering inom rättsväsendet. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en ny integritetsskyddsmyndighet. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om polisens värdegrundsarbete. |
2011/12:Ju334 av Lena Olsson m.fl. (V):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en fångombudsman. |
2011/12:Ju337 av Lars Ohly m.fl. (V):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning:
Anslag |
| Regeringens förslag (tkr) | Anslagsförändring (tkr) |
1:1 | Polisorganisationen | 20 067 000 | –5 000 |
1:2 | Säpo | 1 047 000 | –43 000 |
1:5 | Sveriges Domstolar | 4 900 000 | +100 000 |
1:6 | Kriminalvården | 7 530 000 | –300 000 |
Nytt | Fångombudsman | 0 | +5 000 |
Nytt | Särskilda utredningsmyndigheten | 0 | +5 000 |
| Summa |
| –238 000 |
2011/12:Ju338 av Lena Olsson m.fl. (V):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det hos Rikskriminalpolisen ska finnas en permanent barnsexturismgrupp. |
2011/12:Ju346 av Pia Nilsson m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samordnad utbildning för kriminalvårdare och skötare inom rättspsykiatrin.
2011/12:Ju350 av Annika Eclund (KD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att etablera en ny polisutbildning i Skaraborg.
2011/12:Ju352 av Marietta de Pourbaix-Lundin (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att man bör överväga att införa djurpoliser i alla polisdistrikt.
2011/12:Ju354 av Morgan Johansson m.fl. (S):
1. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning: |
Anslag | Regeringens förslag (tkr) | Anslagsförändring (tkr) |
1:1 Polisorganisationen | 20 066 787 | +110 000 |
1:3 Åklagarmyndigheten | 1 238 070 | +15 000 |
Summa för utgiftsområdet | 37 870 897 | +125 000 |
Specificering av anslagsförändringarna |
|
|
1:1 Ökade resurser för att bekämpa skatte- och bidragsfusk |
| +10 000 |
1:1 Ökade resurser för bekämpning av organiserad brottslighet |
| +100 000 |
1:3 Ökade resurser för att bekämpa skatte- och bidragsfusk |
| +15 000 |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade anslag till polisen för att bekämpa den organiserade brottsligheten. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öronmärka särskilda medel för att anställa civila inom polisen. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om öronmärkning av resurser till ett pilotprojekt för att förbättra samverkan vid utslussning genom en utslussningspeng. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade anslag till polisen för att bekämpa bidragsfusk. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökade anslag till Åklagarmyndigheten för att bekämpa bidragsfusk. |
2011/12:Ju359 av Morgan Johansson m.fl. (S):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell spetsorganisation (Reko) mot ekonomisk och organiserad brottslighet. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vittnesskydd. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att slå samman dagens 21 polismyndigheter till en myndighet. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en fristående myndighet som utreder brott begångna av poliser och åklagare. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en modern och adekvat polisutbildning som är knuten till högskolan. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av fler civilanställda inom polisen. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om personalhandledning inom polisens verksamhet. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samverkansavtal mellan polisen, kommuner och hälso- och sjukvården. |
16. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att använda sig av föreningar och organisationer i det brottsförebyggande arbetet. |
22. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om forskning och evidensbaserat arbete i det brottsförebyggande arbetet. |
48. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en redogörelse för om kriminalvårdens resurser används effektivt och är tillräckliga för att bedriva en fungerande verksamhet. |
49. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utslussningspeng. |
54. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte lägga ned fler tingsrätter. |
64. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om insatser mot dopning. |
2011/12:Ju362 av Ellen Juntti (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bättre rutiner för att bekämpa brott mot barn.
2011/12:Ju371 av Marie Granlund m.fl. (S):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om polisutbildning i Skåne. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att poliskåren bättre ska spegla befolkningen vad gäller etnisk mångfald. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öppna för ett utbyte mellan de danska och svenska polisutbildningarna. |
2011/12:Ju372 av Cecilia Widegren (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att överväga en etablering av en polisutbildning i Skaraborg.
2011/12:Ju373 av Cecilia Widegren (M):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla samhällets skydd för näringsidkare som arbetar med djurhållning. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla samhällets skydd för forskare som arbetar med djurförsök och deras forskningsresultat. |
2011/12:Ju375 av Phia Andersson m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om polisutbildning i Västsverige.
2011/12:Ju378 av Hans Ekström m.fl. (S):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildning i hbt-kunskap för poliser. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att initiera samarbeten med polisen och det civila samhället för att förebygga hatbrott. |
2011/12:Ju380 av Margareta Sandstedt (SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skyldighet för den myndighet som regeringen bestämmer att föra statistik i vårdnadsmål.
2011/12:Ju385 av Thoralf Alfsson och Kent Ekeroth (båda SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Brå i uppdrag att genomföra en ny studie i hur brottsligheten bland invandrare och invandrares barn utvecklat sig sedan senaste studien från Brå.
2011/12:Ju386 av Thoralf Alfsson (SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Kriminalvården ska förändra registrering av medborgarskap hos intagna i sin statistik.
2011/12:Ju399 av Maria Ferm m.fl. (MP):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av effektiviseringar av polisorganisationen. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behov av att ändra säkerhetspolisens arbete. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om specificering av Säkerhetspolisens anslag. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en ny integritetsskyddsmyndighet. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en fångombudsman inom Kriminalvården. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändrad styrning av arbetet för att bekämpa miljö- och djurskyddsbrott. |
7. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområdet 4 Rättsväsendet enligt uppställning: |
| Anslag | Anslagsförändring (milj.kr) | ||
|
| 2012 | 2013 | 2014 |
1:1 | Polisorganisationen | +50 | +50 | +50 |
1:2 | Säkerhetspolisen | –200 | –200 | –200 |
1:3 | Åklagarmyndigheten | +10 | +10 | +10 |
1:4 | Ekobrottsmyndigheten |
|
|
|
1:5 | Sveriges Domstolar | +10 | +10 | +10 |
1:6 | Kriminalvården | +100 | +100 | +100 |
1:16 | Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden | –17 | –17 | –17 |
| Nya anslag |
|
|
|
1:18 | Ny integritetsskyddsmyndighet | +70 | +70 | +70 |
1:19 | Särskild utredningsmyndighet för polisers brott | +50 | +50 | +50 |
| Summa | +73 | +73 | +73 |
| Specificering av anslagsförändringar |
|
|
|
1:1 | Nytt uppdrag personskydd | +200 | +200 | +200 |
1:1 | Effektivisering | –150 | –150 | –150 |
1:2 | Borttaget ansvar personskydd | –200 | –200 | –200 |
1:3 | Utbildning mäns våld mot kvinnor | +5 | +5 | +5 |
1:3 | Kunskapsförstärkning hatbrott m.m. | +5 | +5 | +5 |
1:5 | Utbildning mäns våld mot kvinnor | +5 | +5 | +5 |
1:5 | Kunskapsförstärkning hatbrott m.m. | +5 | +5 | +5 |
1:6 | Rätt till vård för män som dömts för våld mot kvinnor | +5 | +5 | +5 |
1:6 | Utredningsarbete och garanterade utslussningsplaner | +75 | +75 | +75 |
1:6 | Fångombudsman | +3 | +3 | +3 |
1:6 | Samarbete Kriminalvården och kvinnojourer | +8 | +8 | +8 |
1:6 | Stöd frivilligorganisationer inom kriminalvården | +10 | +10 | +10 |
1:16 | Överföring ny integritetsskyddsmyndighet | –17 | –17 | –17 |
2011/12:Ju407 av Erik Almqvist och Richard Jomshof (båda SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Brottsförebyggande rådet ska ta fram mer omfattande statistik om misstänktas och dömdas bakgrund.
2011/12:Ju411 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utöka stödet för vittnesskydd. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utöka säkerhetsrutinerna vid Sveriges Domstolar. |
2011/12:Ju413 av Mattias Karlsson och Richard Jomshof (båda SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta en nationell djurpolisstyrka.
2011/12:Ju415 av Kent Ekeroth m.fl. (SD):
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1 798 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 2012 eller således 39 669 000 000 kr enligt uppställning:
| Anslag | Anslagsförändring (tkr) |
1:1 | Polisorganisationen | +140 |
1:3 | Åklagarmyndigheten | +255 |
1:5 | Sveriges Domstolar | +468 |
1:6 | Kriminalvården | +819 |
1:9 | Gentekniknämnden | +1 |
1:10 | Brottsoffermyndigheten | +115 |
| Summa | +1 798 |
2011/12:Ju416 av Lars Gustafsson m.fl. (KD, M, FP, C):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inrätta ett häkte i Halland.
2011/12:C289 av Andreas Norlén (M):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fortsatt utbildning i riskbedömning för domare. |
2011/12:So561 av Marie Granlund m.fl. (S):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bekämpning av narkotikabrottslighet. |
2011/12:N299 av Andreas Norlén m.fl. (M):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om polisens och åklagarväsendets arbete med patentintrång. |
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 2012 under utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Miljoner kronor
Ramanslag | Regeringens förslag | Avvikelse gentemot regeringen | |||||||||
S | MP | SD | V | ||||||||
1:1 | Polisorganisationen | 20 067 | +110 | +50 | +140 | −5 | |||||
1:2 | Säkerhetspolisen | 1 047 |
| −200 |
| −43 | |||||
1:3 | Åklagarmyndigheten | 1 238 | +15 | +10 | +255 |
| |||||
1:4 | Ekobrottsmyndigheten | 438 |
|
|
|
| |||||
1:5 | Sveriges Domstolar | 4 899 |
| +10 | +468 | +100 | |||||
1:6 | Kriminalvården | 7 530 |
| +100 | +819* | −300 | |||||
1:7 | Brottsförebyggande rådet | 69 |
|
|
|
| |||||
1:8 | Rättsmedicinalverket | 328 |
|
|
|
| |||||
1:9 | Gentekniknämnden | 4 |
|
| +1 |
| |||||
1:10 | Brottsoffermyndigheten | 34 |
|
| +115 |
| |||||
1:11 | Ersättning för skador på grund av brott | 89 |
|
|
|
| |||||
1:12 | Rättsliga biträden m.m. | 2 026 |
|
|
|
| |||||
1:13 | Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. | 37 |
|
|
|
| |||||
1:14 | Avgifter till vissa internationella sammanslutningar | 19 |
|
|
|
| |||||
1:15 | Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete | 21 |
|
|
|
| |||||
1:16 | Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden | 17 |
| −17 |
|
| |||||
1:17 | Domarnämnden | 6,5 |
|
|
|
| |||||
99:1 | Ny integritetsskyddsmyndighet |
|
| +70 |
|
| |||||
99:2 | Särskild utredningsmyndighet för polisens brott |
|
| +50 |
| +5 | |||||
99:3 | Fångombudsman – ny myndighet |
|
|
|
| +5 | |||||
Summa för utgiftsområdet | 37 871 | +125 | +73 | +1 798* | −238 | ||||||
*Anslag 1:6 Kriminalvården samt Summa för utgiftsområdet. SD anslår i motion Ju415 om utgiftsområde 4 Rättsväsendet de belopp som framgår av tabellen. Under ärendets beredning i utskottet har dock SD korrigerat anslaget till Kriminalvården till 319 miljoner kronor. Därmed ökar alltså SD anslagen inom utgiftsområdet med 1 298 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Bilaga 3
Utskottets förslag till anslag för 2012 under utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Tusental kronor
Ramanslag | Avvikelse gentemot regeringen | Utskottets förslag | |||
1:1 | Polisorganisationen | ±0 | 20 066 787 | ||
1:2 | Säkerhetspolisen | ±0 | 1 047 199 | ||
1:3 | Åklagarmyndigheten | ±0 | 1 238 070 | ||
1:4 | Ekobrottsmyndigheten | ±0 | 438 206 | ||
1:5 | Sveriges Domstolar | ±0 | 4 899 954 | ||
1:6 | Kriminalvården | ±0 | 7 529 804 | ||
1:7 | Brottsförebyggande rådet | ±0 | 69 240 | ||
1:8 | Rättsmedicinalverket | ±0 | 327 858 | ||
1:9 | Gentekniknämnden | ±0 | 4 351 | ||
1:10 | Brottsoffermyndigheten | ±0 | 34 045 | ||
1:11 | Ersättning för skador på grund av brott | ±0 | 89 474 | ||
1:12 | Rättsliga biträden m.m. | ±0 | 2 025 657 | ||
1:13 | Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. | ±0 | 37 163 | ||
1:14 | Avgifter till vissa internationella sammanslutningar | ±0 | 18 674 | ||
1:15 | Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete | ±0 | 21 157 | ||
1:16 | Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden | ±0 | 16 758 | ||
1:17 | Domarnämnden | ±0 | 6 500 | ||
Summa för utgiftsområdet | ±0 | 37 870 897 | |||