Finansutskottets betänkande 2011/12:FiU3 | |
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner | |
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till anslag för 2012 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och avstyrker samtliga övriga anslagsförslag.
Utöver förslagen om anslag behandlar utskottet ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Dessa berör frågor om utjämningssystemet, balanskravet, privata aktörer i skattefinansierad verksamhet och personalförsörjning i vården. Samtliga motionsförslag avstyrks.
I betänkandet finns 3 reservationer och 5 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Anslagen för 2012 inom utgiftsområde 25 |
| Riksdagen anvisar anslag för 2012 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 utgiftsområde 25 punkt 1 och avslår motionerna 2011/12:Fi209 av Åsa Lindestam (S), 2011/12:Fi295 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 2, 2011/12:Fi296 av Lars Ohly m.fl. (V), 2011/12:Fi306 av Johnny Skalin m.fl. (SD), 2011/12:Fi310 av Tommy Waidelich m.fl. (S), 2011/12:So569 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) yrkande 11 och 2011/12:Kr307 av Bengt Berg m.fl. (V) yrkande 5. |
2. | Utjämningssystemet |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Fi213 av Eliza Roszkowska Öberg (M), 2011/12:Fi250 av Suzanne Svensson m.fl. (S), 2011/12:Fi282 av Isabella Jernbeck m.fl. (M) och 2011/12:N342 av Lars Johansson m.fl. (S) yrkande 3. |
3. | Balanskravet |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Fi203 av Ulla Andersson m.fl. (V). |
Reservation 1 (V)
4. | Privata aktörer i skattefinansierad verksamhet |
| Riksdagen avslår motionerna 2011/12:Fi236 av Lennart Axelsson (S), 2011/12:Fi237 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S), 2011/12:Fi279 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 1, 2011/12:Fi294 av Richard Jomshof och Margareta Sandstedt (båda SD) och 2011/12:So521 av Lena Hallengren m.fl. (S) yrkandena 17 och 20. |
Reservation 2 (S)
Reservation 3 (SD)
5. | Personalförsörjning i sjukvården |
| Riksdagen avslår motion 2011/12:Fi216 av Marta Obminska och Ann-Britt Åsebol (båda M). |
Stockholm den 8 december 2011
På finansutskottets vägnar
Tommy Waidelich
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tommy Waidelich (S), Elisabeth Svantesson (M), Pia Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Jörgen Hellman (S), Maryam Yazdanfar (S), Carl B Hamilton (FP), Bo Bernhardsson (S), Per Åsling (C), Marie Nordén (S), Staffan Anger (M), Per Bolund (MP), Johnny Skalin (SD), Jörgen Andersson (M), Jessica Rosencrantz (M), Jacob Johnson (V) och Robert Halef (KD).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Riksdagen beslutade på förslag av finansutskottet i betänkande 2010/11:FiU1 den 22 november 2011 om ramar för statsbudgetens 27 utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster för 2012. I och med detta beslut har ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner lagts fast till 85 075 miljoner kronor. Denna ram får inte överskridas i riksdagens behandling av anslagen inom utgiftsområdet. I detta betänkande tar utskottet ställning till hur anslagen på utgiftsområde 25 ska fördelas inom ramen.
Utskottets överväganden
Kommunsektorns finanser
Regeringen skriver i budgetpropositionen att återhämtningen i den svenska ekonomin har varit stark och sysselsättningsfallet i samband med finanskrisen har återställts. BNP-tillväxten uppgick 2010 till 5,5 %. Tillväxten dämpas dock kraftigt av den globala konjunkturavmattningen. Osäkerheten kring utvecklingen framöver är stor, och det finns en klar risk att den samhällsekonomiska utvecklingen blir sämre än vad som prognostiserats. Det är därför nödvändigt att ha beredskap för en sämre utveckling. Sveriges BNP beräknas öka med 1,3 % 2012, vilket är en nedrevidering med 2,5 procentenheter jämfört med bedömningen i 2011 års ekonomiska vårproposition. Arbetslösheten bedöms öka från 7,5 % 2011 till 7,8 % 2012, för att därefter sjunka till 5,5 % 2015. Kommuner och landsting påverkas främst av sysselsättningsutvecklingen. Minskad sysselsättning och färre arbetade timmar påverkar skatteintäkterna negativt. Till viss del motverkas detta av att de skattepliktiga ersättningarna från arbetslöshetsförsäkringen ökar. Kommunerna påverkas även av kostnaderna för försörjningsstödet, som ökar när sysselsättningen försämras.
Den genomsnittliga kommunalskatten uppgår 2011 till 31,55 % och har sedan 2004 varierat mellan 31,51 och 31,60 %. Den bedömning av kommunsektorns finanser för de närmaste åren som redovisas i denna proposition baseras på att den genomsnittliga kommunalskatten ligger kvar på 2011 års nivå. Vid sidan av skatteintäkterna, som utgör omkring två tredjedelar av den kommunala sektorns intäkter, tillkommer de generella statsbidragen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och specialdestinerade statsbidrag under andra utgiftsområden.
Kommunsektorn redovisade för 2010 ett ekonomiskt resultat före extraordinära poster på 18 miljarder kronor, vilket historiskt sett är ett mycket starkt resultat, framhåller regeringen. Det finansiella sparandet enligt nationalräkenskaperna (NR) uppgick till 6 miljarder kronor. Skillnaden mellan det finansiella sparandet och det ekonomiska resultatet förklaras bl.a. av att NR och den kommunala redovisningen använder olika redovisningsprinciper för investeringsutgifter och finansiella poster. Det starka resultatet 2010 förklaras främst av att skatteunderlaget växte oväntat snabbt till följd av den snabba återhämtningen på arbetsmarknaden, att antalet kommunfinansierade arbetade timmar minskade något och de tillfälliga statsbidragen.
Inkomsterna beräknas öka långsammare 2011 än 2010, vilket främst beror på att merparten av de tillfälliga statsbidragen dras tillbaka. Det goda resultatet 2010 gör att sektorn trots detta beräknas redovisa ett överskott på 8 miljarder kronor 2011. Det finansiella sparandet beräknas däremot vändas till ett underskott 2011. År 2012 beräknas inkomsterna hållas uppe av tillväxten av det underliggande kommunala skatteunderlaget. Samtidigt medför utfasningen av de tillfälliga statsbidragen att utrymmet för kommunal konsumtion bedöms bli begränsat. Anpassningen av utgifterna medför att kommunsektorn beräknas kunna redovisa ett oförändrat resultat 2012 jämfört med 2011.
Regeringen räknar med att de ekonomiska förutsättningarna för kommunsektorn förbättras i takt med att konjunkturen återhämtar sig. Det kommunala skatteunderlaget beräknas öka med ca 4–5 % per år från 2013. Detta medför att det finns utrymme att öka den kommunala konsumtionen i fasta priser i en något snabbare takt, samtidigt som resultatet förstärks något i förhållande till 2012. Resultatet bedöms dock understiga vad som anses vara målet för god ekonomisk hushållning för samtliga år bortsett från 2014. Det finansiella sparandet beräknas vara fortsatt negativt 2013–2015.
Anslaget för kommunalekonomisk utjämning är ett instrument för staten att dels ge kommuner och landsting goda och likvärdiga ekonomiska förutsättningar, dels reglera effekterna av vissa statliga beslut som påverkar kommunernas och landstingens kostnader eller intäkter. Förutom de tillfälliga höjningar av statsbidraget som gjorts i syfte att motverka effekterna av finanskrisen hösten 2008, har även en permanent nivåhöjning med 5 miljarder kronor av anslaget gjorts fr.o.m. 2011. Därtill kommer en tillfällig höjning för 2011 med 3 miljarder kronor. Mellan 2010 och 2011 minskade dock bidragen, justerat för regleringar, med nära 9 miljarder kronor. År 2012 beräknas statsbidragen minska med 2 miljarder kronor. Minskningen av statsbidragen beror främst på att de tillfälliga statsbidragen fasas ut. Under 2013 och 2014 beräknas statsbidragen öka till följd av riktade satsningar inom framför allt utbildnings- samt hälso- och sjukvårdsområdena. År 2015 minskar statsbidragen med ca 2 miljarder kronor, vilket till största delen förklaras av att beslut om vissa specialdestinerade statsbidrag bara har fattats fram till 2014.
Anslagsförslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar medel inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner i enlighet med regeringens förslag. Samtliga motionsförslag avslås.
Budgetpropositionen
1:1 Kommunalekonomisk utjämning
Inom ramen för anslaget redovisas de bidrag och avgifter som omfattas av lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. Anslaget är uppdelat i två anslagsposter som omfattar bidrag till och avgifter från kommuner respektive landsting. De avgifter som betalas av kommuner och landsting till staten redovisas som inkomster under anslaget, som därmed är nettoberäknat. Bidragen som betalas ut från anslaget beräknas uppgå till 95 946 miljoner kronor 2012 och avgifterna till 13 971 miljoner kronor, vilket medför att anslaget totalt uppgår till 81 975 miljoner kronor.
Anslaget används även som ett instrument för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, bl.a. med anledning av den kommunala finansieringsprincipen. Sammantagna innebär sådana regleringar att statsbidragen 2012 minskar med drygt 400 miljoner kronor, vilket till största delen beror på minskade kostnader för kommunerna till följd av reformeringen av gymnasieskolan. Regeringen föreslår att anslaget för 2012 ska uppgå till 81 975 miljoner kronor.
1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader
Anslaget används för kostnadsutjämning mellan kommuner för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, och lagen (1993:389) om assistansersättning. Bidraget finansieras av utjämningsavgifter som kommuner betalar till staten.
Enligt en preliminär beräkning från SCB kommer omslutningen i utjämningen för LSS-kostnader 2012 att uppgå till 3 093,5 miljoner kronor, varför regeringen föreslår att detta belopp anvisas under anslaget.
1:3 Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området
Anslaget används för bidrag till två organisationer inom det kommunalekonomiska området, Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). RKR är en ideell förening för normbildning i kommunala redovisningsfrågor med uppgift att främja god redovisningssed i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Medlemmar i föreningen är staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Även RKA är en ideell förening med staten och SKL som medlemmar. RKA ska tillhandahålla nyckeltal i en databas för jämförelser i kommunsektorn. Syftet med databasen är att stödja uppföljningen av måluppfyllelse och resursanvändning i kommuner och landsting. Regeringen anser att det är angeläget att stödja utvecklingen av databasen och föreslår ett höjt anslag för ett investeringsbidrag och ett höjt årligt bidrag. Hälften av kostnaderna för den planerade utvecklingen finansieras av SKL.
Sammanlagt föreslår regeringen att 6,55 miljoner kronor anvisas under anslaget.
Motionerna
Socialdemokraterna
Tommy Waidelich m.fl. (S) föreslår i motion Fi310 att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning höjs med 2 008 miljoner kronor 2012, så att anslaget uppgår till 83 983,1 miljoner kronor. Motionärerna föreslår att 200 miljoner kronor anvisas för att stimulera kommuner som erbjuder barnomsorg på obekväma arbetstider. Man anser att regeringen inte har visat hur den reformerade gymnasieskolan ger lägre kostnader och avvisar därför den neddragning på 675 miljoner kronor som regeringen föreslår. Vidare föreslår man att de kommuner som inför den s.k. Nynäshamnsmodellen för att erbjuda ungdomar sommarjobb ska få ersättning via ett riktat statsbidrag. För detta ändamål avsätts 700 miljoner kronor. Ett yrkande om att kommuner borde erbjuda ungdomar sommarjobb återfinns också i motion Fi209 av Åsa Lindestam (S). Dessa satsningar uppgår sammanlagt till 1 575 miljoner kronor. Utöver dessa satsningar förändrar också motionärerna anslagen till följd av ekonomiska regleringar så att kommunernas ekonomi inte påverkas.
Miljöpartiet
Miljöpartiet föreslår i motion Fi295 av Per Bolund m.fl. att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning höjs med ca 3 miljarder kronor 2012. Motionärerna pekar på att resultaten i landstingen är sjunkande och beräknas övergå i underskott från 2014. I takt med att befolkningen åldras och kraven på välfärden växer kommer troligen kostnaderna att fortsätta öka. Den ekonomiska krisen har inneburit att 22 000 personer fått lämna sina jobb i kommunsektorn enligt regeringens bedömning. Motionärerna vill höja ambitionerna inom välfärden och föreslår därför ett tillskott 2012 på drygt 2 miljarder kronor och årliga tillskott 2013–2014 på 1,5 miljarder kronor.
Sverigedemokraterna
I motion Fi306 av Johnny Skalin m.fl. (SD) föreslås att anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning höjs med 4 470 miljoner kronor 2012. För 2012 föreslår motionärerna ett höjt grundavdrag för pensionärer. Detta minskar kommunernas intäkter med 5 miljarder kronor, vilket motionärerna kompenserar för genom ökade bidrag. Vidare räknar man med att kommunerna får minskade utgifter som ett resultat av den minskade invandring som följer av partiets politik. Bidragen till kommunerna sänks därför i motsvarande mån. Motionären skriver vidare att de kompenserar kommunerna så att det finansiella sparandet inte understiger regeringens förslag.
Vänsterpartiet
Lars Ohly m.fl. (V) föreslår i motion Fi296 att bidragen till kommunerna höjs med sammanlagt 19,6 miljarder kronor. De generella statsbidragen ska värdesäkras, vilket motsvarar en höjning med 2,5 miljarder kronor 2012. Till detta kommer ersättningar till kommunerna i enlighet med finansieringsprincipen för en rad förslag som motionärerna lämnar. Ett tak i hemtjänsttaxan beräknas kosta 300 miljoner kronor. Motionärerna föreslår att glasögon för barn subventioneras med 800 kr för ett par glasögon, vilket beräknas kosta 200 miljoner kronor. Motsvarande yrkande finns även i motion So569 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) (yrkande 11). Motionärerna föreslår vidare en maxtaxa i kulturskolorna, vilket beräknas kosta 200 miljoner kronor. Detta yrkas också i motion Kr307 av Bengt Berg m.fl. (V). Man föreslår även satsningar på kommunala fritidsgårdar, förbättringar för personer med psykiska funktionsnedsättningar och slopade vårdavgifter inom den psykiatriska tvångsvården. Man föreslår också en försöksverksamhet med barnomsorgsstöd i hemmet under perioder då barnen är sjuka och föräldern normalt skulle ha tagit ut ledighet för vård av sjukt barn. Motionärerna föreslår också en försöksverksamhet med s.k. lokala servicekontor där statlig, kommunal och privat service kan samordnas. Sammantaget uppgår dessa satsningar till ca 1,4 miljarder kronor 2012.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att de olika förslagen till ramar för utgiftsområdena behandlades av finansutskottet i betänkande 2011/12:FiU1 och att riksdagen den 22 november avslog samtliga oppositionspartiers förslag till ramar och ställde sig bakom regeringens förslag. I samband med behandlingen av förslagen till ramar diskuterade utskottet frågor om välfärden och kommunernas ekonomi.
Grunden för ekonomin i kommuner och landsting utgörs av skatteintäkterna som svarar för ca 70 % av kommunsektorns inkomster. Regeringens politik är inriktad på att skapa förutsättningar för arbete och tillväxt inom ramen för ansvarsfullt utformade och långsiktigt hållbara offentliga finanser. Välfärden värnas bäst genom att så många som möjligt kommer i sysselsättning och därmed även genererar skatteinkomster till kommuner och landsting. Arbetslinjen måste därför värnas och utvecklas. Oppositionspartiernas alternativ innehåller förslag som försvagar drivkrafterna att arbeta, vilket undergräver arbetslinjen och därmed även den långsiktiga finansieringen av välfärden.
Kommunernas resultat 2010 uppgick till drygt 18 miljarder kronor, vilket är ett mycket gott resultat. Resultatet försvagas 2011 främst som en följd av att de tillfälliga konjunkturstöden dras tillbaka. Trots det beräknas kommunsektorn redovisa positiva resultat på 8 miljarder kronor både 2011 och 2012. Det finansiella sparandet beräknas dock vara negativt med 8 respektive 6 miljarder kronor de båda åren. Från 2013 beräknas det kommunala skatteunderlaget öka med ca 4–5 % per år, vilket medger att den kommunala konsumtionen kan öka i fasta priser samtidigt som resultatet i kommunsektorn förstärks. Även om resultatet inte når upp till vad som anses vara god ekonomisk hushållning, ett resultat som uppgår till 2 % av kommunernas inkomster från skatter och statsbidrag, beräknas kommunsektorn som helhet klara balanskravet med god marginal.
Att värna arbetslinjen är också att värna välfärden, anser utskottet. Regeringens politik för sysselsättning och långsiktigt starka och uthålliga offentliga finanser är den bästa garanten för att upprätthålla en hög nivå, både kvalitativt och kvantitativt, på den offentligt finansierade välfärden. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 25 och avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden.
Utjämningssystemet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om förändringar av utjämningssystemet för kommunerna.
Motionerna
I motion Fi213 (M) skriver Eliza Roszkowska Öberg (M) att det kommunala utjämningssystemet bör reformeras. Systemet är direkt tillväxthämmande och premierar slapphet och bristande ansvarstagande i stället för tillväxtsatsningar, företagande, befolkningstillväxt och god ekonomi, vilket missgynnar hela landets utveckling och konkurrenskraft. Riksdagen bör tillkännage för regeringen att det kommunala skatteutjämningssystemet bör ses över.
Isabella Jernbeck m.fl. (M) anser i motion Fi282 att skatteutjämningssystemet på ett tydligt sätt motverkar tillväxt och utveckling och uppenbarligen är för generöst. Motionärerna anser att staten ska ta det fulla ansvaret för finansieringen av utjämningen för såväl kommunerna som landstingen och föreslår att detta ska tillkännages för regeringen.
Suzanne Svensson m.fl. (S) föreslår i motion Fi250 ett tillkännagivande om att arbetspendling ska bli en viktig faktor i skatteutjämningssystemet. Kommuner som har en stor andel inpendling till arbete borde ersättas i utjämningssystemet på liknande sätt som storstäderna med sin stora inpendling från kringkommunerna.
Lars Johansson m.fl. (S) begär i motion N342 (S) ett tillkännagivande om vikten av en fortsatt kommunalekonomisk utjämning för att garantera likvärdig kvalitet i välfärdstjänsterna i alla delar av landet.
Finansutskottets ställningstagande
I april 2011 överlämnades utredningsbetänkandet Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) till regeringen. Kommittén har utgått från utjämningssystemets huvudsyfte att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting, vilket ställer långtgående krav på utjämning av skattekraft och strukturella kostnadsskillnader. Utredningen har bl.a. haft till uppgift att studera om utjämningssystemet innehåller tillväxthämmande faktorer. Utredningen har inte funnit belägg för att inkomstutjämningssystemet i sig skulle vara tillväxthämmande. Tillväxt sker i lokala arbetsmarknadsregioner där kärn- och kranskommuner är ömsesidigt beroende av varandra. En hög inkomst per invånare i många förortskommuner speglar snarare attraktiviteten i boendemiljön än en hög tillväxt kopplad till ekonomisk aktivitet, skriver utredningen.
Utredningen har även sett över samtliga delmodeller i kostnadsutjämningen och däri beaktat effekterna av arbetspendling över landsgränsen. I övrigt har utredningen inte lämnat något förslag om arbetspendling. Utredningen bereds för närvarande av regeringen.
I avvaktan på regeringens beredning av utredningen avstyrker utskottet samtliga här aktuella motionsyrkanden.
Balanskravet
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till att frågan för närvarande är under beredning avslår riksdagen ett motionsyrkande om att balanskravet för kommunerna ska gälla över en konjunkturcykel.
Motionen
Ulla Andersson m.fl. (V) begär i motion Fi203 ett tillkännagivande om att balanskravet för kommunerna ska gälla över en konjunkturcykel. Kommunernas intäkter och utgifter är mycket konjunkturkänsliga, men balanskravet innebär att de varje år måste upprätta en budget där intäkterna överstiger utgifterna. Vid en lågkonjunktur då intäkterna minskar tvingas därför kommunsektorn strama åt och därmed föra en procyklisk politik. Detta skadar både kommunernas verksamhet och en god och balanserad samhällsutveckling. Balanskravet för kommunerna bör därför gälla för en konjunkturcykel, på motsvarande sätt som målet för den offentliga sektorns finansiella sparande.
Finansutskottets ställningstagande
I september 2011 presenterade utredningen om kommunsektorn och konjunkturen sitt betänkande Spara i goda tider (SOU 2011:59). Utredningen bedömer att balanskravet är förenat med vissa problem som motverkar konjunktursparande, samtidigt som strävan mot en god ekonomisk hushållning behöver förstärkas. Utredaren föreslår därför att regelverket för ekonomisk förvaltning förändras och stärks för att främja stabilitet genom ett ökat lokalt ansvarstagande för intäkts- och resultatutjämning över tid. Förslaget innebär att kommuner och landsting, som ett led i en god ekonomisk hushållning och givet att vissa förutsättningar är uppfyllda, ska få bygga upp lokala resultatutjämningsreserver som sedan ska kunna användas för att uppnå balans. Utredningen är under beredning i Regeringskansliet.
Utskottet avstyrker motionsyrkandet i avvaktan på regeringens beredning av utredningsförslagen.
Privata aktörer i skattefinansierad verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om vinster i privat driven skattefinansierad verksamhet och om s.k. avknoppningar inom kommunsektorn.
Motionerna
Richard Jomshof och Margareta Sandstedt (båda SD) begär i motion Fi294 ett tillkännagivande om förbud mot avknoppning av skolor och förskolor. Fokus borde läggas på att förbättra skolans resultat och öka likvärdighet och valfrihet, och konkurrens inom skolan får inte bli ett självändamål. Det finns exempel där kommunala skolor sålts till underpris utan upphandling trots protester från både lärare, föräldrar och elever, vilket är både irrationellt och oetiskt.
I motion Fi237 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om att eventuella vinster inom förskola, skola, sjuk- och äldrevård ska gå tillbaka till verksamheten. Välfärden finansieras av skattemedel, och vinster ska användas till att utveckla verksamheten, anser motionärerna.
Skattepengarna ska användas till välfärd. Vinster som görs på offentligt finansierad verksamhet ska användas till att förbättra kvaliteten i skolan eller vården eller på annat sätt komma skattebetalarna tillgodo, anser Lennart Axelsson (S) i motion Fi236. Det är inte acceptabelt att privata ägare tar ut vinster genom att göra avkall på kvaliteten i välfärden eller genom att välja bort de personer som är minst lönsamma. Det behövs också en lag som hindrar att offentliga verksamheter säljs till underpris. Detta bör ges regeringen till känna.
I motion So521 av Lena Hallengren m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om investeringsskydd för skattefinansierad verksamhet. Vinstintressen i vården får inte påverka sjukvårdens kvalitet eller likvärdighet, framhåller motionärerna. I flera landsting och regioner har man genomfört omfattande privatiseringar inom sjukvården utan annat syfte än privatiseringen själv. Ibland har dessutom privatiseringarna gjorts till kraftiga underpriser. Motionärerna föreslår en lag om investeringsskydd som förhindrar att skattefinansierad verksamhet säljs till privata aktörer till underpris. Sjukhus ska inte säljas eller privatiseras alls, anser motionärerna.
Börje Vestlund m.fl. (S) anser i motion Fi279 (S) att möjligheterna att följa upp och bedöma kvaliteten i privat driven skattefinansierad verksamhet behöver förbättras (yrkande 1).
Finansutskottets ställningstagande
Kvaliteten inom den offentligt finansierade välfärden ska vara hög och pålitlig oavsett om välfärdstjänsterna utförs av privata eller offentliga aktörer, och det är därför viktigt att de ansvariga ställer höga krav på verksamheten. Såväl vid offentlig drift av välfärdstjänster som vid upphandling av privata sådana måste kvalitetskraven ställas högt. Uppföljning och kontroller av att kvalitetskraven efterlevs är av central betydelse.
Utskottet anser dock inte att ett förbud eller liknande mot privata företag inom välfärdssektorn att göra vinster är en framkomlig väg. Företag som inte tillåts göra vinster kommer inte att kunna agera över huvud taget på en privat marknad. En avsevärd del av verksamheterna i många kommuner, väghållning, sophantering etc., bedrivs av privata företag som upphandlats av kommuner, och det är varken önskvärt eller möjligt att privata företag som utför tjänster finansierade av skattemedel skulle förbjudas att göra vinst. Ambitionen att hålla hög kvalitet i välfärdstjänsterna uppnås enligt utskottets mening inte genom förbud mot vinster, utan snarare genom noggranna upphandlingar med tydliga och uppföljningsbara kvalitetskrav och effektiva kvalitetskontroller.
Olagligt undandragande av skatt ska enligt utskottet motverkas kraftfullt när det gäller företag i välfärdsektorn, liksom när det gäller annan kommersiell verksamhet.
I motionerna föreslås skärpta regler om att skattefinansierad verksamhet inte ska få säljas till privata ägare till underpris och ett tillkännagivande om förbud mot avknoppning av skolor och förskolor.
Den 21 februari 2008 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utreda vilka principer som enligt gällande rätt ska ligga till grund för prissättningen av en verksamhet när en kommun eller ett landsting överlåter den till kommunal personal. Den 29 april 2008 redovisade Statskontoret sin utredning vars huvudslutsats var att kommuner i sitt agerande ska söka uppnå högsta möjliga pris och att det inte är möjligt att rikta erbjudanden till grupper av anställda. I en dom den 1 oktober 2010 upphävde Regeringsrätten Stockholms kommuns beslut om avknoppning av hemtjänstverksamhet till Vantörs hemtjänst AB, då den stod i strid med kommunallagens bestämmelser om individuellt stöd till enskilda näringsidkare.
Utskottet understryker att privatiseringar av skattefinansierad verksamhet ska genomföras i enlighet med gällande lagstiftning. Något tillkännagivande med denna innebörd är inte nödvändigt.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.
Sjukvårdens personalförsörjning
Motionen
I motion Fi216 av Marta Obminska och Ann-Britt Åsebol (båda M) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör se över möjligheterna att personer över 67 år i högre grad än i dag erbjuds att arbeta kvar inom vården. Antalet gamla ökar och därmed också mängden åldersrelaterade sjukdomar. För att kunna möta framtidens behov av sjukvårdspersonal krävs att både ny personal kan attraheras och äldre personal behållas.
Finansutskottets ställningstagande
Med en allt äldre befolkning kommer det att ställas stora krav på vård och omsorg i framtiden, när det gäller både kvalitet och kvantitet. Utskottet ser dock ingen anledning att rikta något tillkännagivande till regeringen om en översyn av pensionsåldern inom landstingen. Motionsyrkandet avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Balanskravet, punkt 3 (V) |
| av Jacob Johnson (V). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kommunernas balanskrav. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Fi203 av Ulla Andersson m.fl. (V).
Ställningstagande
Balanskravet för kommunerna innebär att de varje år måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. För att klara balanskravet måste därför kommunerna, i ett svagt konjunkturläge när skatteinkomsterna minskar, skära i sina kostnader och spara på sina verksamheter. På så sätt tvingas kommunerna föra en procyklisk politik som förstärker konjunkturvariationerna. Dagens utformning av balanskravet skadar därmed både kommunernas verksamhet och en balanserad samhällsutveckling. Balanskravet för kommunerna bör därför, i likhet med målet för den offentliga sektorns finansiella sparande, gälla över en konjunkturcykel. Detta bör ges regeringen till känna.
Riksdagen bör därmed bifalla motion Fi203.
2. | Privata aktörer i skattefinansierad verksamhet, punkt 4 (S) |
| av Tommy Waidelich (S), Pia Nilsson (S), Jörgen Hellman (S), Maryam Yazdanfar (S), Bo Bernhardsson (S) och Marie Nordén (S). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om privata aktörer i skattefinansierad verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2011/12:Fi236 av Lennart Axelsson (S),
2011/12:Fi237 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),
2011/12:Fi279 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 1 och
2011/12:So521 av Lena Hallengren m.fl. (S) yrkandena 17 och 20 samt
avslår motion
2011/12:Fi294 av Richard Jomshof och Margareta Sandstedt (båda SD).
Ställningstagande
Vi är inte negativa till alternativ i vården men anser att vinstintressen inte får påverka sjukvårdens kvalitet eller likvärdighet. Ingen som söker vård inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården ska behöva riskera att lönsamhetskalkyler görs innan en behandling sätts in. Det är oacceptabelt att privata ägare tar ut stora vinster genom att göra avkall på kvaliteten i välfärden eller genom att välja bort medborgare som inte är lönsamma.
Tillgång till sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola ska ges till varje människa, och individens behov ska vara styrande. Därför kan vi inte acceptera utförsäljningar, avknoppningar och gräddfiler eller en utveckling där välfärden styrs av företagens vinstintressen i stället för av människors behov. Vi anser att det behövs lagstiftning om investeringsskydd så att skattefinansierad verksamhet inte kan slumpas bort till privata ägare till underpris. Sjukhus bör inte alls säljas ut eller privatiseras. Att bryta ut och avhända sig ansvaret för sjukhusen riskerar att slå sönder vårdkedjor och försämra samverkan mellan olika delar i vården. Ett lagfäst förbud mot att sälja, privatisera eller stycka upp universitets- och regionsjukhus bör införas.
Vi anser vidare att frågor om konkurrens och effektiv användning av skattemedel behöver ses över och att en sådan utredning bör ha som utgångspunkt bl.a. att kraven på välfärdsverksamheterna ska vara höga och likalydande oavsett driftsform, att offentlighetsprincipen liksom anmälningsskylighet om missförhållanden ska gälla i all skattefinansierad verksamhet och att undandragande av vinster från beskattning inte ska tillåtas.
Vad vi här har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed bör riksdagen bifalla motionerna Fi236, Fi237, Fi279 yrkande 1 och So521 yrkandena 17 och 20. Övriga motioner avstyrks.
3. | Privata aktörer i skattefinansierad verksamhet, punkt 4 (SD) |
| av Johnny Skalin (SD). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om privata aktörer i skattefinansierad verksamhet. Därmed bifaller riksdagen motion
2011/12:Fi294 av Richard Jomshof och Margareta Sandstedt (båda SD) och
avslår motionerna
2011/12:Fi236 av Lennart Axelsson (S),
2011/12:Fi237 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S),
2011/12:Fi279 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 1 och
2011/12:So521 av Lena Hallengren m.fl. (S) yrkandena 17 och 20.
Ställningstagande
Valfrihet och konkurrens inom den kommunala verksamheten får inte bli ett självändamål, vilket tycks vara fallet vid vissa avknoppningar. Skolor och andra ska inte, som har skett i några uppmärksammade fall, säljas till underpriser. I stället borde fokus läggas på att förbättra skolans resultat och likvärdighet.
Vi anser att det är förkastligt att en kommun gynnar enskilda genom att sälja ut kommunal egendom till underpris utan upphandling och dessutom gör det orationellt och oetiskt. Vi menar därför att s.k. kommunala avknoppningar av skolor och förskolor ska förbjudas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Därmed bör riksdagen bifalla motion Fi294 (SD) och avstyrka andra här aktuella motionsyrkanden.
Särskilda yttranden
1. | Anslagen för 2012 inom utgiftsområde 25, punkt 1 (S) |
| Tommy Waidelich (S), Pia Nilsson (S), Jörgen Hellman (S), Maryam Yazdanfar (S), Bo Bernhardsson (S) och Marie Nordén (S) anför: |
Riksdagen ställde sig den 22 november 2011 bakom regeringens budgetförslag för 2012. Det innebär att riksdagen har beslutat om ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För 2012 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25 inte får överstiga 85 075 085 000 kr under riksdagens fortsatta behandling. Vårt förslag överskrider denna nivå, och vi kan således inte yrka bifall till vårt förslag. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi förespråkar, avstår vi från att redovisa ett formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet. Vårt budgetförslag bör ses som ett sammanhållet paket där olika delar inte kan brytas ut och behandlas separat.
I motion Fi310 föreslår vi att anslagen inom utgiftsområde 25 höjs med 2 008 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi föreslår att 200 miljoner kronor avsätts 2012 i stimulans till kommuner som erbjuder barnomsorg på obekväm arbetstid. Vi vänder oss också mot den neddragning på 675 miljoner kronor som regeringen föreslår med hänvisning till den nya gymnasiereformen. Regeringen har inte visat hur den reformerade gymnasieskolan ger lägre kostnader för kommunerna. Vi förespråkar att den framgångsrika s.k. Nynäshamnsmodellen med samarbete mellan kommuner och näringsliv för att få fram sommarjobb utvidgas till att omfatta hela landet och att de kommuner som inför modellen får ersättning via ett riktat statsbidrag, vilket beräknas kosta 700 miljoner kronor årligen.
2. | Anslagen för 2012 inom utgiftsområde 25, punkt 1 (MP) |
| Per Bolund (MP) anför: |
Riksdagen ställde sig den 22 november 2011 bakom regeringens budgetförslag för 2012. Det innebär att riksdagen har beslutat om ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För 2012 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25 inte får överstiga 85 075 085 000 kr under riksdagens fortsatta behandling. Vårt förslag överskrider denna nivå, och vi kan således inte yrka bifall till vårt förslag. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi förespråkar, avstår vi från att redovisa ett formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet. Vårt budgetförslag bör ses som ett sammanhållet paket där olika delar inte kan brytas ut och behandlas separat.
På grund av oron på finansmarknaderna och det svaga konjunkturläget är framtiden osäker för kommunerna och särskilt för landstingen, vars ekonomi generellt sett är mer ansträngd än kommunernas. Flertalet landsting förväntas redovisa överskott för 2011, men resultatet beräknas sjunka successivt för att övergå i underskott fr.o.m. 2014. För 2015 prognostiseras ett underskott på närmare 5 miljarder kronor. Resultaten varierar också stort mellan kommuner och mellan landsting.
Regeringen bedömer att 22 000 personer har fått lämna sina jobb i skolan, vården om omsorgen som en följd av den ekonomiska krisen trots att regeringen betalade ut 17 miljarder kronor i tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting. Kommuner och landsting behöver dock långsiktiga förutsättningar för sin planering och har svårt att använda denna typ av kortsiktiga stöd till anställningar.
En stor och viktig del av Sveriges välfärd utförs i landets kommuner och landsting som har drabbats hårt av finanskrisen och den svaga konjunkturen.
Vi vill höja ambitionerna inom välfärden och skjuter därför till drygt 2 miljarder kronor 2012 och 1,5 miljarder kronor årligen 2013–2014 utöver regeringens förslag.
3. | Anslagen för 2012 inom utgiftsområde 25, punkt 1 (SD) |
| Johnny Skalin (SD) anför: |
Riksdagen ställde sig den 22 november 2011 bakom regeringens budgetförslag för 2012. Det innebär att riksdagen har beslutat om ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För 2012 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25 inte får överstiga 85 075 085 000 kr under riksdagens fortsatta behandling. Vårt förslag överskrider denna nivå, och vi kan således inte yrka bifall till vårt förslag. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi förespråkar, avstår vi från att redovisa ett formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet. Vårt budgetförslag bör ses som ett sammanhållet paket där olika delar inte kan brytas ut och behandlas separat.
Vi föreslår i motion Fi306 att anslagen inom utgiftsområde 25 höjs med 4 470 miljoner kronor. Vårt budgetförslag innehåller ett förhöjt grundavdrag för pensionärer 2012, vilket ger ett skattebortfall som vi kompenserar kommunerna för. Vi räknar också med minskade kostnader för kommunerna som ett resultat av våra förslag om minskad invandring. Sammantaget kompenserar vi kommunerna generellt så att det finansiella sparandet i kommunsektorn inte understiger regeringens förslag.
4. | Anslagen för 2012 inom utgiftsområde 25, punkt 1 (V) |
| Jacob Johnson (V) anför: |
Riksdagen ställde sig den 22 november 2011 bakom regeringens budgetförslag för 2012. Det innebär att riksdagen har beslutat om ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För 2012 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 25 inte får överstiga 85 075 085 000 kr under riksdagens fortsatta behandling. Vårt förslag överskrider denna nivå, och vi kan således inte yrka bifall till vårt förslag. Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi förespråkar, avstår vi från att redovisa ett formellt motförslag till anslagsfördelningen inom utgiftsområdet. Vårt budgetförslag bör ses som ett sammanhållet paket där olika delar inte kan brytas ut och behandlas separat.
Vi föreslår i motion Fi296 att utgifterna på utgiftsområde 25 ökas med sammanlagt 19 607 miljoner kronor i relation till regeringens förslag.
De generella statsbidragen till kommunerna ska värdesäkras så att de med automatik behåller sitt reala värde. För 2012 innebär detta att anslaget kommunalekonomisk utjämning höjs med 2,5 miljarder kronor.
Vi anser att personer med psykiska funktionsnedsättningar ska få rätt till daglig verksamhet enligt LSS och ersätter därför kommunerna för deras ökande kostnader med 165 miljoner kronor 2012. Vårdavgifterna i den psykiatriska tvångsvården bör slopas och landstingen ersättas med 22 miljoner kronor per år från 2012. Vi vill införa ett tak för avgifterna i hemtjänsten och avsätter 300 miljoner kronor.
Inom äldreomsorgen föreslår vi en riktad satsning på ökad personaltäthet med särskilt fokus på demensvården och avsätter 1 miljard kronor 2012.
Inget barn med synfel ska behöva vara utan glasögon på grund av föräldrarnas dåliga ekonomi. Vi vill därför subventionera glasögon för barn i åldern 2–15 år och avsätter därför 200 miljoner kronor per år. Vi föreslår också ett stimulansbidrag på 150 miljoner kronor till fritidsgårdsverksamhet i kommunerna och avsätter 200 miljoner kronor för en maxtaxa på kulturskolorna motsvarande den som har införts för förskolan.
Vi vill även se över möjligheten till ett barnomsorgsstöd i hemmet under perioder då barnen är sjuka och föräldern normalt skulle ha tagit ut tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn. På så sätt skulle ensamstående föräldrar inte behöva stanna hemma från arbetet vid varje tillfälle då barnen är sjuka. Föräldern ska inte behöva betala någon extra avgift utöver den ordinarie taxan för barnomsorgen. Barnomsorgsstöd i hemmet är ett alternativ som skulle underlätta vardagen för ensamstående föräldrar på riktigt, och vi avsätter 300 miljoner för en försöksverksamhet i vissa kommuner.
Vi vill också inrätta lokala servicekontor i varje kommun där Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans och delar av kommunernas service kan samlas i en enda organisation på lokal nivå. Vi anvisar 20 miljoner kronor per år under en femårsperiod till ett nytt anslag till kommunerna för en sådan försöksverksamhet.
5. | Utjämningssystemet, punkt 2 (S) |
| Tommy Waidelich (S), Pia Nilsson (S), Jörgen Hellman (S), Maryam Yazdanfar (S), Bo Bernhardsson (S) och Marie Nordén (S) anför: |
Regionalpolitiken ska vara ett verktyg för en rättvis utveckling i hela landet, och det är därför oerhört angeläget att solidariteten mellan Sveriges regioner vidmakthålls. Det kommunala skatteutjämningssystemet är en grundläggande förutsättning för att upprätthålla denna solidaritet mellan Sveriges regioner och säkerställa att kvaliteten i välfärdstjänsterna är likvärdig i hela landet. En fortsatt ekonomisk utjämning mellan landets kommuner är därför nödvändig.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 utgiftsområde 25:
1. | Riksdagen anvisar för budgetåret 2012 anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt följande uppställning: |
Tusental kronor
Ramanslag | Regeringens förslag | ||||
1:1 | Kommunalekonomisk utjämning |
| 81 975 063 | ||
1:2 | Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader | 3 093 472 | |||
1:3 | Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området | 6 550 | |||
Summa för utgiftsområdet |
| 85 075 085 | |||
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011
2011/12:Fi203 av Ulla Andersson m.fl. (V):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kommunernas balanskrav ska gälla över en konjunkturcykel.
2011/12:Fi209 av Åsa Lindestam (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kommunala sommarjobb.
2011/12:Fi213 av Eliza Roszkowska Öberg (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reformera det kommunala skatteutjämningssystemet.
2011/12:Fi216 av Marta Obminska och Ann-Britt Åsebol (båda M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten att anställda inom sjukvården som är över 67 år i högre grad erbjuds att arbeta kvar.
2011/12:Fi236 av Lennart Axelsson (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om användningen av våra skattepengar.
2011/12:Fi237 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om eventuella vinster inom förskolan, skolan, sjukvården och äldrevården.
2011/12:Fi250 av Suzanne Svensson m.fl. (S):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetspendlingen blir en viktig faktor i skatteutjämningssystemet mellan kommunerna.
2011/12:Fi279 av Börje Vestlund m.fl. (S):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kontroll och kvalitet i den skattefinansierade privata sektorn. |
2011/12:Fi282 av Isabella Jernbeck m.fl. (M):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändring av skatteutjämningssystemet.
2011/12:Fi294 av Richard Jomshof och Margareta Sandstedt (båda SD):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett förbud mot kommunala avknoppningar av skolor och förskolor.
2011/12:Fi295 av Per Bolund m.fl. (MP):
2. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt uppställning: |
| Anslag | Anslagsförändring | ||
|
| 2012 | 2013 | 2014 |
1:1 | Kommunalekonomisk utjämning | +3 025 | +3 130 | +3 534 |
| Summa | +3 025 | +3 130 | +3 534 |
| Specificering av anslagsförändringar |
|
|
|
1:1 | Generellt statsbidrag | +2 000 | +1 500 | +1 500 |
1:1 | Kompensation ekonomiska regleringar | +1 025 | +1 630 | +2 034 |
2011/12:Fi296 av Lars Ohly m.fl. (V):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt uppställning:
Anslag |
| Regeringens förslag (tkr) | Anslagsförändring (tkr) |
1:1 | Kommunalekonomisk utjämning | 81 975 063 | + 19 587 000 |
Nytt | Försöksverksamhet med lokala servicekontor |
| +20 000 |
| Summa |
| +19 607 000 |
2011/12:Fi306 av Johnny Skalin m.fl. (SD):
Riksdagen anvisar till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 4 470 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit för budgetåret 2012 eller således 89 545 000 000 kr.
| Anslag | Anslagsförändring |
1:1 | Kommunalekonomisk utjämning | +4 470 |
| Summa | +4 470 |
2011/12:Fi310 av Tommy Waidelich m.fl. (S):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt uppställning:
Anslag | Regeringens förslag (tkr) | Anslagsförändring (tkr) |
1:1 Kommunalekonomisk utjämning | 81 975 063 | +2 008 000 |
Summa för utgiftsområdet: | 85 075 085 | +2 008 000 |
Specifikation av anslagsförändringarna: |
|
|
Kompensation för höjt grundavdrag för pensionärer |
| +2 300 000 |
Sommarjobb enligt Nynäshamnsmodellen |
| +700 000 |
Skolsatsning |
| +675 000 |
Barnomsorg på obekväma tider |
| +200 000 |
Indragning m a a följdeffekt av tillfällig skattekredit för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta |
| –300 000 |
Indragning till följd av nej till barnomsorgspeng |
| –200 000 |
Indragning till följd av förändringar i sjukförsäkringen |
| –200 000 |
Indragning till följd av förändringar i a-kassan |
| –1 167 000 |
2011/12:So521 av Lena Hallengren m.fl. (S):
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om investeringsskydd för skattefinansierad verksamhet. |
20. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vinst och konkurrens i välfärden. |
2011/12:So569 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V):
11. | Riksdagen beslutar att glasögon för barn med synfel ska subventioneras. |
2011/12:Kr307 av Bengt Berg m.fl. (V):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en maxtaxa för kulturskolorna. |
2011/12:N342 av Lars Johansson m.fl. (S):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om det kommunala skatteutjämningssystemet. |
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens förslag
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Utskottets förslag till anslag för 2012 under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Tusental kronor
Ramanslag | Avvikelse gentemot regeringen | Utskottets förslag | |||
1:1 | Kommunalekonomisk utjämning | ±0 | 81 975 063 | ||
1:2 | Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader | ±0 | 3 093 472 | ||
1:3 | Bidrag till organisationer inom det kommunalekonomiska området | ±0 | 6 550 | ||
Summa för utgiftsområdet | ±0 | 85 075 085 | |||