2011/12:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

Finansutskottets betänkande 2011/12:FiU1
Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande – det s.k. rambetänkandet – regeringens finansplan, förslag till statens inkomster och utgifter 2012, förslag till fördelning av utgifterna på utgiftsområden samt förslag till utgiftstak 2012 och 2015. Också oppositionspartiernas förslag i motsvarande delar behandlas. När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är dessa ramar styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen.

Rambeslutet

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag på utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 084 miljarder kronor 2012 och till 1 123 miljarder kronor 2015. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om fördelning av utgifter på utgiftsområden, beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet samt regeringens förslag till beräkning av inkomsterna på statens budget för 2012.

Utskottet tillstyrker även regeringens förslag på skatteområdet och att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Utgifterna på statens budget uppgår i propositionsförslaget sammanlagt till 814,4 miljarder kronor och inkomsterna till 833,1 miljarder kronor 2012. Statens budgetsaldo uppgår därmed till 18,7 miljarder kronor 2012. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn räknat i procent av BNP uppgår till 0,0; 0,7; 2,1 respektive 3,3 % åren 2012–2015.

Den ekonomiska utvecklingen

Jämfört med den ekonomiska vårpropositionen har regeringen i budgetpropositionen reviderat ned tillväxtprognosen för svensk ekonomi rejält, till 1,3 % år 2012. Samtidigt finns en påtaglig risk för en ännu svagare utveckling. Osäkerheten om utvecklingen i USA och i euroområdet, inte minst vad gäller Grekland och Italien, är fortsatt stor. Jämfört med flertalet länder i övriga Europa har dock den svenska ekonomin ett gott utgångsläge. Detta ger på många sätt manöverutrymme. Men mot bakgrund inte minst av erfarenheterna från finanskrisen 2008–2009 vill utskottet betona att omsvängningar i ekonomin kan ske snabbt. Sverige med sin stora och konjunkturkänsliga exportsektor är starkt beroende av utvecklingen i omvärlden. Förvärrade problem i vår omvärld, som sprider sig via finansiella marknader och den europeiska banksektorn, skulle kunna ge upphov till omfattande negativa konsekvenser för den reala ekonomin också i Sverige. Det svenska banksystemet är relativt väl rustat att stå emot de finansiella problemen i euroområdet, men bankerna är samtidigt en del av ett globalt integrerat banksystem och beroende av finansiering i utländsk valuta.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Det ekonomiska läget har försämrats sedan våren 2011, vilket också påverkat de offentliga finanserna negativt. Det finansiella sparandet har reviderats ned med ca 2 % av BNP 2012 och 2013, ca 1,5 % av BNP 2014 och ca 1 % av BNP 2015. Trots det uppvisar de offentliga finanserna styrka, och det finansiella sparandet beräknas när det är som lägst, 2012, uppgå till –2 miljarder kronor. Den konsoliderade bruttoskulden, den, s.k. Maastrichtskulden, beräknas minska under hela perioden både som andel av BNP och nominellt.

I ett internationellt perspektiv är detta en mycket stark utveckling, men osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen är mycket stor och det kan inte uteslutas att den internationella krisen fördjupas och förlängs. Det är därför enligt utskottets mening av yttersta vikt att behålla sunda offentliga finanser och goda säkerhetsmarginaler för att ha möjligheter att möta en sämre utveckling.

Det finanspolitiska reformutrymmet bedöms genom en avvägning mellan behovet av att genomföra reformer, behovet av säkerhetsmarginaler för en sämre ekonomisk utveckling och behovet av en långsiktig stabilitet i de offentliga finanserna. Regeringen bedömer sammantaget att ett väl avvägt reformutrymme för 2012 uppgår till ca 15 miljarder kronor. Med hänsyn till den mycket osäkra ekonomiska situationen i omvärlden bedömer regeringen att upprätthållandet av säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna väger tyngre än fördelarna med att göra finanspolitiken mer expansiv. Utskottet delar denna bedömning.

Det finanspolitiska ramverket har varit en starkt bidragande faktor till den styrka och stabilitet som råder i Sveriges offentliga finanser. Utskottet vill med kraft framhålla vikten av att ramverket bibehålls, fortsätter att vårdas och tillämpas på ett ansvarsfullt sätt, och utskottet anser att det är mycket positivt att det finns en bred politisk uppslutning kring ramverket.

Oppositionspartiernas budgetförslag innehåller alla, om än i varierande grad, förslag som sannolikt påverkar sysselsättningen och tillväxten negativt. Genom höjda inkomstskatter på arbete, höjda kostnader för att anställa och höjda bidrag för arbetslösa försvagas drivkrafterna för arbete kraftigt. I ett längre perspektiv innebär en sådan politik att skattebaserna riskerar att undermineras samtidigt som utgifterna ökar, så att de offentliga finanserna strukturellt försvagas. Utskottet avvisar en sådan politik.

För att nå målet om full sysselsättning är det viktigt att man fortsätter att fokusera den ekonomiska politikens inriktning på att förstärka arbetslinjen. Ett centralt inslag har varit att värna arbetslinjen genom jobbskatteavdraget. Utskottet ställer sig bakom de aviserade förändringarna i budgetpropositionen i fråga om att ytterligare stärka arbetslinjen genom att förbättra incitamenten för att arbeta för personer med ekonomiskt bistånd och etableringsersättning. De reformer som regeringen genomfört i arbetslöshetsförsäkringen har också ökat utbudet av arbetskraft och förbättrat arbetsmarknadens funktionssätt.

För att möta inbromsningen i ekonomin föreslår regeringen ett arbetsmarknadspaket på sammanlagt 8 miljarder kronor 2012–2015 och en satsning på underhåll och investeringar i infrastruktur på 5 miljarder kronor under 2012 och 2013. Arbetsmarknadspaketet innehåller såväl tillfälliga som strukturella åtgärder, bl.a. fler platser i arbetsmarknadsutbildning och yrkesvux samt förstärkta förmedlingsinsatser och högre kvalitet i jobbgarantin för ungdomar. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt hög. Därför finns det enligt utskottet skäl att som regeringen föreslår satsa på kunskap. Den sänkta mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster skapar förutsättningar för jobb för unga samtidigt som den stimulerar till företagande. De sänkta socialavgifterna för unga har ökat incitamenten för arbetsgivare att anställa ungdomar och även behålla unga i arbete.

Sänkta anställningskostnader för företagen förstärker företagens konkurrenskraft och skapar förutsättningar för tillväxt och sysselsättning. Liksom regeringen anser utskottet att goda villkor för företagen är en förutsättning för att företagen ska kunna anställa och växa. Utskottet välkomnar att regeringen tillsatt en företagsskattekommitté som bl.a. ska se över beskattningen av riskkapital i bolagssektorn.

Reformarbetet i bostadssektorn behöver gå vidare genom att söka ytterligare förenklingar av regelverken och i samverkan med bostadsmarknadens aktörer undanröja hinder för en anpassning av bostadsutbudet.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och att dess globala omfattning kräver åtgärder internationellt, inom EU och i Sverige. Regeringens miljöambitioner och kostnadseffektiva klimat- och energipolitik välkomnas av utskottet.

Det är utskottets uppfattning att regeringen på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt skapar goda förutsättningar för ett väl fungerande järnvägsnät genom sina planerade åtgärder och investeringar.

Det är genom att förstärka arbetslinjen och på så sätt sysselsättningen som välfärden kan värnas. Särskilt viktigt är det att människor ska kunna känna sig trygga med att skolan, sjukvården och omsorgen kommer att fungera även i svåra tider. Utskottet välkomnar satsningar på kvalitetsregister inom sjukvården och det särskilda stimulansbidraget till landstingen för att på frivillig väg införa lagen om valfrihetssystem i öppen specialiserad vård. Kommuner och landsting har stor betydelse för tillhandahållandet av välfärdstjänster. Utskottet understryker vikten av reformer som stärker arbetslinjen och därigenom även skatteunderlaget och kommunernas ekonomi.

Med fler i arbete och färre som försörjs med bidrag och transfereringar bedömer utskottet att inkomstskillnaderna i samhället bör minska. Samtidigt betonar utskottet att effekterna av den försvagade konjunkturen ska fördelas rättvist för att samhället ska hålla samman och välkomnar att regeringen kan göra fördelningspolitiska reformer också nu när utrymmet för reformer är knappt. Utskottet anser att det bästa medlet för att säkerställa en bra utveckling av pensionerna är att få så många som möjligt i arbete och noterar att regeringen under 2013 eller 2014 avser att återkomma med ett förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.

Regeringens skrivelse 2010/11:148

Regeringen lämnade den 25 augusti 2011 sin skrivelse om Riksrevisionens rapport 2011:11 om tydlighet och transparens i budgetpropositionen för 2011. Riksrevisionen efterlyser förtydliganden vad gäller uppföljningen av överskottsmålet, beräkningarna av reformutrymmet och förslaget till utgiftstak. Vidare anser Riksrevisionen att redovisningen av prognoserna för kommunsektorn kan förbättras liksom redovisningen av det sysselsättningspolitiska ramverket.

Utskottet anser att regeringens redovisning har förbättrats, både i 2011 års ekonomiska vårproposition och i budgetpropositionen för 2012, inom flera av de områden som Riksrevisionen tar upp. Riksrevisionens rekommendation om att engångsvis justera ned utgiftstaket avvisas av utskottet. Utskottet föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna

2011/12:Fi221 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3,

2011/12:Fi231 av Ulla Andersson m.fl. (V),

2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkandena 1 och 14,

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 1,

2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 11 och 13,

2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 1 och 8,

2011/12:Fi252 av Ulla Andersson m.fl. (V),

2011/12:Fi253 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

2011/12:Fi261 av Jan Ericson (M),

2011/12:Fi272 av Eva-Lena Jansson m.fl. (S),

2011/12:Fi286 av Karl Sigfrid (M),

2011/12:Sk356 av Tomas Tobé (M) yrkandena 1 och 4,

2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 3 och 28,

2011/12:U315 av Urban Ahlin m.fl. (S) yrkande 18,

2011/12:MJ291 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3 och

2011/12:MJ407 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 23.

Reservation 1 (S)

Reservation 2 (MP)

Reservation 3 (SD)

Reservation 4 (V)

2.	Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2012
	a)	Utgiftstak för staten
	Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 084 miljarder kronor 2012 samt fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 123 miljarder kronor för 2015. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt avslår motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 2, 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 2, 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 6 och 7.
	b)	Statens utgifter per utgiftsområde 2012
	Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012 enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 5 och avslår motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 4, 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 4, 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5 och 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 4.
	c)	Övriga utgifter på statens budget
	Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2012, beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2012 samt beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2012 enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 6, 10 och 11.
	d)	Inkomster på statens budget
	Riksdagen a) godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2012 enligt utskottets förslag i bilaga 3, b) antar regeringens förslag till 1. lag om investeringssparkonto, 2. lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva, 3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 5. lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 6. lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 7. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 8. lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 9. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 10. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 11. lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 12. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), 13. lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, 14. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 15. lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, 16. lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden, 17. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 18. lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 19. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 20. lag om ändring i socialförsäkringsbalken, 21. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000) och beslutar dels att punkt 22 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till skatteförfarandelagen (2011:000) ska ändras på så sätt att uttrycket "13 kap. 2 §" ersätts med uttrycket "13 kap. 2 eller 2 a §" och att uttrycket "23 kap. 6 §" ersätts med uttrycket "23 kap. 6 respektive 7 §", dels om motsvarande ändring i ingressen till regeringens lagförslag, 22. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 23. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m., 24. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 4 och 15–38 samt avslår motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkandena 3, 6–13 och 15–27, 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkandena 3, 6, 10, 18 och 21–23, 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4, 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 2, 5–8, 15, 19 och 21–23, 2011/12:C348 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 1, 2011/12:C349 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 5, 2011/12:Sf281 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 3 och 4, 2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 22, 2011/12:Kr319 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2011/12:T429 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 13, 2011/12:T459 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 13–15, 2011/12:T472 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkandena 13 och 19, 2011/12:N414 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 3, 2011/12:A308 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 2 och 2011/12:A335 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 12.
	e)	Ålderspensionssystemets utgifter
	Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2012 till 238 558 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 7.

Reservation 5 (S)

Reservation 6 (MP)

Reservation 7 (SD)

Reservation 8 (V)

Fördelning av utgifter 2013, 2014 och 2015

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt utskottets förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 8 och avslår motionerna

2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 5,

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 5,

2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 och

2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 5.

Reservation 9 (S)

Reservation 10 (MP)

Reservation 11 (SD)

Reservation 12 (V)

4.	Bemyndigande om upplåning
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 9.

5.	Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 34 350 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 12.

6.	Myndigheternas räntekontokrediter
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 20 900 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 13.

7.	Bemyndigande att överskrida anslag
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 14.

8.	Redovisningen av finans- och sysselsättningspolitiska ramverk i budgetpropositionen för 2011
	Riksdagen lägger skrivelse 2010/11:148 till handlingarna.

Stockholm den 15 november 2011

På finansutskottets vägnar

Anna Kinberg Batra

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Kinberg Batra (M), Tommy Waidelich (S), Elisabeth Svantesson (M), Pia Nilsson (S), Göran Pettersson (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Maryam Yazdanfar (S), Carl B Hamilton (FP), Bo Bernhardsson (S), Marie Nordén (S), Staffan Anger (M), Per Bolund (MP), Anders Sellström (KD), Johnny Skalin (SD), Ulla Andersson (V), Sven-Erik Bucht (S) och Emil Källström (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget. Det gäller proposition 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 om förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor punkterna 1–38 samt motioner som väckts under allmänna motionstiden 2011 enligt förteckningen i bilaga 1.

I riksdagens rambeslutsmodell (5 kap. 12 § riksdagsordningen) innebär riksdagens beslut om ramarna att en utgiftsram fastställs för varje utgiftsområde och att denna ram inte får överskridas i den fortsatta beredningen av anslagen. Ett förslag från ett utskott till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte behandlas av riksdagen förrän riksdagen fattat beslut om ramarna. När fackutskotten bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde får de inte lägga fram ett förslag som går utöver den fastställda ramen för utgiftsområdet. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram i reservationer.

I betänkandet behandlas även regeringens skrivelse 2010/11:148 Riksrevisionens rapport om redovisningen av finans- och sysselsättningspolitiska ramverk i budgetpropositionen för 2011.

Utfrågning i samband med beredning av rambeslutet

Den 11 oktober fick utskottet information av finansminister Anders Borg om det ekonomiska och finansiella läget i EU:s krisländer. Den 10 november fick utskottet information om den globala ekonomiska utvecklingen med särskild tonvikt på krisen i Europa av statssekreterare Susanne Ackum.

Innehåll och utformning av rambeslutet

Enligt riksdagsordningen (5 kap. 12 §) ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av inkomsterna på statens budget. I beslutet om utgiftsramarna ingår också att riksdagen ska godkänna ett antal budgetpåverkande poster, som beräkningen av myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och hur anslagskrediterna kommer att utnyttjas under året. I beslutet om inkomsterna ingår

·. att ta ställning till olika förslag till förändringar av gällande skatte- och avgiftsregler samt att fastställa nästa års regelverk för budgetens inkomster

·. att beräkna effekterna av dessa inkomster.

Effektberäkningarna ger ett underlag för att bedöma hur stora inkomsterna på statens budget kommer att bli. Statens budget ska enligt budgetlagen (2011:203) förutom inkomster och utgifter även omfatta andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att få fram lånebehovet görs en bedömning av hur nettot av myndigheternas m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret utvecklas under budgetåret och hur stora eventuella kassamässiga korrigeringar bör vara. När riksdagen tagit ställning till dessa beräkningar erhålls statens budgetsaldo som en restpost som visar statens amorteringar eller upplåningsbehov. Beslutsordningen innebär alltså att riksdagen tar ställning till alla dessa poster genom ett och samma beslut. Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av inkomsterna på statens budget sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet (punkt 2 i detta betänkande), i utskottets förslag till riksdagsbeslut. De beslutspunkter som ingår i rambeslutet behandlas i kapitel 3 Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster på statens budget 2012.

Bilagor om lagförslag och förslag till statens budget 2012

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2 i betänkandet. När det gäller hänvisningarna i lagförslagen till författningens lydelse enligt proposition 2010/11:165 respektive 2010/11:166 noteras att lagförslagen i dessa propositioner numera har tillstyrkts av skatteutskottet i betänkande 2011/12:SkU3 Skatteförfarandet respektive 2011/12:SkU4 Följdändringar med anledning av införandet av skatteförfarandelagen. En sammanställning av inkomster och utgifter på statens budget 2012 enligt utskottets förslag finns i bilaga 3. I bilaga 4 finns dessutom en sammanställning av den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015.

Yttranden från andra utskott

Yttranden över budgetpropositionens förslag tillsammans med motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde har inkommit från

·. konstitutionsutskottet (2011/12:KU1y)

·. skatteutskottet (2011/12:SkU1y) och (2011/12:SkU2y)

·. justitieutskottet (protokollsutdrag 2011/12:5.6)

·. civilutskottet (2011/12:CU1y)

·. försvarsutskottet (protokollsutdrag 2011/12:5.6)

·. socialförsäkringsutskottet (2011/12:SfU1y)

·. socialutskottet (2011/12:SoU1y)

·. kulturutskottet (protokollsutdrag 2011/12:4.2)

·. trafikutskottet (protokollsutdrag 2011/12:6.3)

·. miljö- och jordbruksutskottet (protokollsutdrag 2011/12:4.4)

·. näringsutskottet (protokollsutdrag 2011/12:3.4)

·. arbetsmarknadsutskottet (2011/12:AU1y).

Utrikesutskottet och utbildningsutskottet har avstått från att yttra sig. Yttrandena finns i sin helhet i bilagorna 5–17 i betänkandet. Huvudinnehållet i yttrandena redovisas också översiktligt i ett särskilt avsnitt i kapitel 3 samt i relevanta delar i finansutskottets ställningstagande till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i kapitel 2.

Budgetpropositionens innehåll i korthet

En central utgångspunkt för finanspolitiken är att ta ansvar för de offentliga finanserna. I nuvarande läge, då det är osäkert hur kraftig och varaktig konjunkturavmattningen blir, måste finanspolitiken utformas så att den inte bidrar till osäkerhet som skulle kunna skada förtroendet för den svenska ekonomin. I budgetpropositionen inriktas politiken därför på att ta ansvar för Sverige. Ett mindre reformutrymme i spåren av sämre offentliga finanser och det ökade behovet av säkerhetsmarginaler ställer enligt regeringen högre krav på prioriteringar i statens budget. De skarpa åtgärder som föreslås i budgetpropositionen uppgår till 15 miljarder kronor. Hälften av denna summa avser åtgärder för att möta inbromsningen och innehåller ett arbetsmarknadspaket med en rad åtgärder samt en extra satsning på infrastrukturen. För att varaktigt öka tillväxten och sysselsättningen föreslår regeringen dessutom permanenta åtgärder, bl.a. en sänkning av mervärdesskatten för restaurang- och cateringtjänster, förbättringar av 3:12-reglerna och införande av ett s.k. investeringssparkonto. I svåra tider ska sammanhållningen särskilt värnas, och i detta syfte föreslår regeringen vissa riktade insatser för ekonomiskt utsatta, bl.a. i form av ett förstärkt bostadsbidrag till såväl unga utan barn som barnfamiljer samt en höjning av bostadstillägget till pensionärer. Regeringen föreslår också ett antal justeringar för att säkerställa att sjukförsäkringsreformen fungerar som avsett samt medel för överenskommelsen med Miljöpartiet om att gemensamt ta ansvar för den samlade asyl- och migrationspolitiken.

Utgifterna på statens budget 2012 uppgår till sammanlagt 814 miljarder kronor och inkomsterna på statens budget till 833 miljarder kronor. Statens budgetsaldo uppgår därmed till +19 miljarder kronor 2012. Regeringen föreslår att utgiftstaket för staten till följd av tekniska justeringar fastställs till 1 084 miljarder kronor 2012 och att utgiftstaket för staten 2015 fastställs till 1 123 miljarder kronor. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn räknat i procent av BNP uppgår i regeringens förslag till 0,0 % år 2012.

Socialdemokraternas budgetalternativ i korthet

För en omställning till en kunskapsbaserad ekonomi föreslår Socialdemokraterna investeringar i utbildning, infrastruktur och bostäder. Utbildning är den enskilt viktigaste insatsen för att stärka konkurrenskraften, skapa nya jobb och bekämpa arbetslösheten. Satsningar på jobb och utbildning för unga görs inom högskolan, vuxenutbildningen, i traineejobb och i utbildningsvikariat. Höjd kunskapsnivå och likvärdighet i skolan ska uppnås genom en satsning på lärarna. Konkurrenskraften stärks genom bl.a. satsningar på strategisk samverkan mellan olika samhällssektorer, en riskkapitalfond och ett riskkapitalavdrag. Arbetsgivaravgifterna för små företag sänks. En urban tillväxtpolitik behövs i en omställning till en kunskapsbaserad ekonomi. Satsningar görs på tunnelbanan, ökad kapacitet i järnvägssystemet, en skattestimulans för investeringar i hyreslägenheter och studentlägenheter samt en grön upprustning av miljonprogramsområdena. En kompetenskommission, förstärkt förmedlingsverksamhet, reformering av etableringen av nyanlända, en tillfällig skattekredit för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta samt plusjobb föreslås för en fungerande arbetslinje. Ersättningsnivån i a-kassan höjs. Vidare föreslås en höjning av underhållsstödet, taket i sjukförsäkringen och taket för de s.k. VAB-dagarna. En miljardsatsning på sjukvården och en bred utredning om vinst och konkurrens i välfärden föreslås också. I budgetalternativet finns också förslag om en nedskalning av jobbskatteavdraget, ett höjt grundavdrag för pensionärer och en sänkning av det maximala beloppet för skattereduktion för husarbete. En sänkt restaurangmoms avvisas liksom den generella nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga. Socialdemokraterna vill införa en avståndsbaserad vägslitageavgift för tunga lastbilar och en registreringsskatt som ska finansiera en ny miljöbilsbonus.

I motionärernas alternativbudget är utgifterna på statens budget 2012 sammanlagt 19,6 miljarder kronor högre och inkomsterna på statens budget 19,7 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Statens budgetsaldo 2012 är därmed +19 miljarder kronor. Motionärerna föreslår att utgiftstaket för staten jämfört med regeringen höjs med 19,6 miljarder kronor 2012, 21,5 miljarder kronor 2013, 21,8 miljarder kronor 2014 och 22,0 miljarder kronor 2015. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn i procent av BNP uppgår i motionärernas förslag till 0,0 % år 2012, vilket överensstämmer med regeringen.

Miljöpartiets budgetalternativ i korthet

Miljöpartiet anser att en ansvarsfull ekonomisk politik handlar om att ta ansvar för framtiden. Det begränsade reformutrymmet behöver användas till att stärka den svenska ekonomins långsiktiga hållbarhet genom investeringar i en mer resurseffektiv och ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling. Investeringar för att skapa nya jobb, satsningar på infrastruktur och förnybar energi och ett bättre utbildningssystem prioriteras. Förslag om åtgärder för energieffektivisering, förnybar energiproduktion och andra gröna investeringar skapar långsiktiga förutsättningar för gröna jobb. För att åstadkomma moderna, snabba och hållbara transporter görs satsningar på järnvägen och kollektivtrafiken på sammanlagt 19 miljarder kronor under tre år. Småföretagens villkor förbättras genom en sänkning av arbetsgivaravgiften och genom att sjuklöneansvaret avskaffas. De ungas möjligheter på arbetsmarknaden förbättras genom att man bl.a. gör det billigare att anställa unga arbetslösa och genom traineeplatser i välfärden. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga avskaffas. Dessutom föreslås åtgärder som ger förutsättningar för betydande kvalitetshöjningar inom hela skolväsendet. Bidragsdelen i studiemedlet höjs. Kommuner och landsting tillförs mer resurser, och gratis tandvård införs till alla under 25 år. Förstärkningar görs i sjukförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen, föräldraförsäkringen och underhållsstödet. Grundavdraget för pensionärer höjs. En avtrappning av jobbskatteavdraget föreslås. En sänkt restaurangmoms prioriteras inte. För att utnyttja resurserna bättre föreslås ett antal höjda skatter, däribland en höjd koldioxidskatt och införande av en lastbilsskatt. En avgiftsfinansierad snålbilstrappa införs för att skynda på omställningen av den svenska bilparken.

I Miljöpartiets budgetalternativ för 2012 är utgifterna på statens budget 21,9 miljarder kronor högre och inkomsterna på statens budget 23,0 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Statens budgetsaldo uppgår därmed till +20 miljarder kronor 2012. Motionärerna föreslår att utgiftstaket för staten höjs med 19 miljarder kronor 2012, 27 miljarder kronor 2013 och 32 miljarder kronor 2014 jämfört med regeringens förslag. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn i procent av BNP uppgår i motionärernas förslag till 0,0 % år 2012, vilket överensstämmer med regeringen.

Sverigedemokraternas budgetalternativ i korthet

Sverigedemokraterna anser att en varaktigt hög sysselsättning skapas genom att man stärker den svenska konkurrenskraften. Detta uppnår man genom att upprätthålla en hög generell nivå av arbetsmarknadsmatchat humankapital och genom en reglerad invandring, ett gott småföretagarklimat, ett utbyggt trygghetssystem, en kraftig utbildningssatsning, ordentliga investeringar i infrastruktur och en riktad, långsiktig och väl avvägd arbetsmarknadspolitik. Kalkylen över invandringens kostnader visar att dessa medel i stället hade kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. Besparingar görs genom förslag om en restriktiv invandringspolitik och genom en anpassning av det svenska biståndet till FN:s rekommendationer. Inom utbildningsområdet görs satsningar på ökad lärartäthet inom högskolan och på ökade platser i yrkeshögskolan och komvux. Vidare förbättras matchningen på arbetsmarknaden genom att taket i a-kassan höjs och en ny anställningsform för lärlingar införs. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga halveras. Sverigedemokraterna accepterar inte att inkomst av tjänst beskattas annorlunda än inkomst av pension och föreslår ett höjt grundavdrag för pensionärer. En akut- och tillgänglighetsmiljard för bättre kvalitet inom vården ska införas. Ytterligare breda välfärdssatsningar görs inom skola, vård och omsorg, inklusive en höjning av taket i sjukförsäkringen. Satsningar görs på det kriminalpolitiska området, i försvaret och på underhåll av järnvägsnätet. Sverigedemokraterna avvisar en sänkning av restaurangmomsen och vill avskaffa de s.k. instegsjobben.

I Sverigedemokraternas budgetalternativ för 2012 är utgifterna på statens budget 10,8 miljarder kronor högre och inkomsterna på statens budget 10,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Statens budgetsaldo uppgår därmed till +18 miljarder kronor 2012. Motionärerna föreslår samma nivå på utgiftstaket för staten 2012 som regeringen. För 2013–2015 föreslår de utgiftstak för staten som är 20 miljarder kronor, 21 miljarder kronor respektive 23 miljarder kronor lägre än regeringens utgiftstak respektive år. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn i procent av BNP uppgår i motionärernas förslag till 0,0 % år 2012, vilket överensstämmer med regeringens förslag.

Vänsterpartiets budgetalternativ i korthet

Den svenska ekonomin präglas av hög arbetslöshet samtidigt som stora investeringar måste till. Vänsterpartiet anser att investeringar behöver göras i infrastruktur, energieffektivisering och ny teknik för att ställa om ekonomin i en mer klimatvänlig riktning. Bostadsbristen i storstäderna måste byggas bort, och inom välfärden finns också eftersatta behov. Det generella statsbidraget till kommunerna ökas och värdesäkras. Riktade satsningar föreslås också, bl.a. ett stimulansbidrag till kommunerna för en vårdplatsgaranti, en förebyggandemiljard till primärvården, ökad bemanning i äldreomsorgen och en skolmiljard för en likvärdig utbildning. Ett generationsväxlingsprogram på arbetsmarknaden med satsningar på lärlingsanställningar i bristyrken, traineeprogram i den offentliga sektorn och omsorgsjobb föreslås. Vidare förslås ett investeringsstöd för nyproduktion av hyresrätter, ett upprustningsstöd för flerfamiljshus och ett stöd för upprustning av välfärdslokaler. Vänsterpartiet vill avskaffa sjukpenningens bortre tidsgräns, höja taket i sjukförsäkringen och höja garantipensionen och föreslår att föräldraförsäkringen individualiseras. Nyinvesteringar i järnvägar och kollektivtrafik bidrar till att miljö- och klimatmål nås samtidigt som det skapar viktiga arbetstillfällen. En riskkapitalfond för hållbar industriell utveckling införs. För att få ett arbetsliv där flera får plats genomförs en bred satsning på övergångsjobb, utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslöshetsförsäkringen förstärks genom bl.a. sänkt avgift, höjt tak och en förstärkt grundförsäkring. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga tas bort. Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att få flera människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling, och då behövs det enligt motionen större skatteintäkter än i dag. Senast 2014 ska en kilometerskatt för tunga lastbilar införas. Vänsterpartiet föreslår att jobbskatteavdraget stegvis avskaffas till förmån för en rättvis och likvärdig beskattning. Alla som har en arbetsinkomst under 28 000 kronor kommer att betala lika mycket skatt som i dag.

I motionärernas alternativbudget är utgifterna på statens budget 2012 sammanlagt 62,1 miljarder kronor högre och inkomsterna på statens budget 37,0 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Statens budgetsaldo 2012 uppgår till –6,5 miljarder kronor. Motionärerna avslår regeringens förslag till utgiftstak för staten. Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn i procent av BNP uppgår i motionärernas förslag till –0,3 % år 2012.

Utskottets överväganden

1 Den ekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning i korthet

Jämfört med den ekonomiska vårpropositionen har regeringen i budgetpropositionen reviderat ned tillväxtprognosen för svensk ekonomi rejält, till 1,3 % år 2012. Samtidigt finns det en påtaglig risk för en ännu svagare utveckling. Osäkerheten i fråga om utvecklingen i USA och i euroområdet, inte minst vad gäller Grekland och Italien, är fortsatt stor. Jämfört med flertalet länder i övriga Europa har den svenska ekonomin ett gott utgångsläge. Utskottet vill emellertid inte minst mot bakgrund av erfarenheterna från finanskrisen 2008–2009 betona att omsvängningar i ekonomin kan ske snabbt. Sverige med sin stora och konjunkturkänsliga exportsektor är starkt beroende av utvecklingen i omvärlden. Förvärrade problem i vår omvärld, som sprider sig via finansiella marknader och den europeiska banksektorn, skulle kunna ge upphov till omfattande negativa konsekvenser för den reala ekonomin också i Sverige. Det svenska banksystemet är relativt väl rustat att stå emot de finansiella problemen i euroområdet, men bankerna är samtidigt en del av ett globalt integrerat banksystem och beroende av finansiering i utländsk valuta.

1.1 Regeringen om den ekonomiska utvecklingen

Flera faktorer pekar nu enligt regeringen på en betydligt svagare utveckling framöver jämfört med bedömningen i 2011 års ekonomiska vårproposition. Ökad finansiell oro och en svagare internationell utveckling till följd av de statsfinansiella problemen i USA och i flera länder i Europa väntas leda till att tillväxten dämpas kraftigt och att arbetslösheten stiger. Sammantaget bedöms svensk BNP öka med 1,3 % år 2012, vilket är 2,5 procentenheter lägre jämfört med bedömningen i våras. Det råder samtidigt en mycket stor osäkerhet i fråga om den framtida konjunkturutvecklingen, och riskerna för en svagare utveckling än i huvudscenariot dominerar.

Tabell 1.1 Nyckeltal

Procentuell förändring

¹ Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

² I procent av arbetskraften, 15–74 år.

³ Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

Källa: Budgetpropositionen för 2012.

Internationell och finansiell ekonomi

Regeringen konstaterar att en expansiv finans- och penningpolitik bidrog till en mycket stark konjunkturuppgång i världsekonomin under 2010. Den expansiva finanspolitiken och den ekonomiska krisen, i kombination med höga statsskulder och stora budgetunderskott redan före finanskrisen, har dock medfört att det statsfinansiella läget i flera länder i euroområdet har blivit mycket bekymmersamt. För EU som helhet ökade statsskulden som andel av BNP mellan 2007 och 2010 med 21 procentenheter till 80 % av BNP. Flera länder i euroområdet har därför tvingats börja föra en åtstramande finanspolitik, vilket har bidragit till att dämpa den globala efterfrågan under första halvåret 2011. Sammantaget bedöms BNP i euroområdet öka med 1,7 % år 2011 och 1,0 % år 2012.

Enligt regeringen har tillväxtutsikterna för den amerikanska ekonomin de närmaste åren försvagats väsentligt. De politiska problem som föregick förhandlingarna om skuldtaket, stora statsfinansiella problem och nedgraderingen av landets kreditbetyg har ökat osäkerheten i fråga om utvecklingen av den amerikanska ekonomin. Dämpade reallöneökningar, ett högt sparande och en svag arbetsmarknad i kombination med stora nedskärningar i de offentliga budgetarna dämpar tillväxten. Regeringen bedömer att USA:s BNP ökar med 1,6 % år 2011 och 1,8 % år 2012. Den djupa och långvariga lågkonjunkturen väntas dessutom få betydande negativa permanenta effekter på ekonomin i form av t.ex. högre arbetslöshet.

Tabell 1.2 BNP-tillväxt i Förenta staterna och i euroområdet

Procentuell förändring

Källa: Budgetpropositionen för 2012.

Oron på de finansiella marknaderna har åter ökat i spåren av de statsfinansiella problemen i euroområdet och i USA. De svenska bankerna är välkapitaliserade i ett internationellt perspektiv och har små direkta exponeringar mot länder i euroområdet med stora statsfinansiella problem, dock har svenska banker en stor internationell verksamhet och är beroende av löpande finansiering i utländsk valuta. Vidare har svenska banker en förhållandevis kort löptid i sin upplåning, vilket medför att finansieringsproblem kan uppstå om förtroendet mellan banker försämras.

Regeringen bedömer att turbulensen på de finansiella marknaderna fortsätter under hösten 2011 för att successivt klinga av under inledningen av 2012 i takt med att de skuldtyngda länderna i euroområdet antas avisera mer trovärdiga åtstramningsprogram. En åtstramande finanspolitik, en svag arbetsmarknad, en svag förmögenhetsutveckling och begränsade möjligheter att föra en mer expansiv penningpolitik medför dock att återhämtningen i USA och euroområdet går långsamt de närmaste åren. Samtidigt har tillväxtekonomierna (främst Kina) ett högt resursutnyttjande och ett stigande inflationstryck, vilket dämpar tillväxtutsikterna också i dessa länder. Sammantaget leder detta till en svag och utdragen återhämtning av den internationella konjunkturen. Samtidigt anser regeringen att den väntade konsolideringen av de offentliga finanserna i USA och euroområdet visserligen bidrar till att dämpa tillväxten på kort sikt, men att tillväxtförutsättningarna förbättras på lång sikt

Svensk efterfrågan och produktion

Regeringen konstaterar att återhämtningen i svensk ekonomi har fortsatt under första halvåret 2011, men i långsammare takt än under 2010. Framöver väntas dock tillväxten dämpas markant i svensk ekonomi, och det blir en tydlig konjunkturavmattning under hösten 2011 och inledningen av 2012, med ett minskat resursutnyttjande som följd. Konjunkturavmattningen beror enligt regeringen på flera samverkande faktorer. Tillväxten i hushållens konsumtion dämpades redan under första halvåret till följd av en ökad osäkerhet i fråga om den ekonomiska utvecklingen, en svag förmögenhetsutveckling och stigande bostadsräntor. Den senaste tidens tilltagande osäkerhet i fråga om den framtida internationella konjunkturutvecklingen, den negativa börsutvecklingen och stagnerande bostadspriser bedöms dämpa konsumtionen ytterligare, vilket medför en svagare arbetsmarknadsutveckling. Detta leder i sin tur till en svagare utveckling av hushållens disponibla inkomster och ett mer markant försiktighetssparande, vilket ytterligare dämpar tillväxten i konsumtionen. Detta är en viktig förklaring till att BNP-tillväxten enligt regeringens prognos dämpas under andra halvåret 2011 och första halvåret 2012. Den svagare omvärldsefterfrågan bidrar även direkt till en svagare BNP-utveckling via exporten. Sammantaget bedöms BNP öka med 4,1 % år 2011 och 1,3 % år 2012 (se tabell 1.3). Resursutnyttjandet sjunker i termer av det s.k. BNP-gapet från –2,2 % år 2011 till –3,6 % år 2012.

Tabell 1.3 Försörjningsbalans 2010–2015

¹ Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.

Källa: Budgetpropositionen för 2012.

I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna väntas avta ökar hushållens konsumtion åter snabbare under andra halvåret 2012. En expansiv penningpolitik i kombination med att hushållens tillgångar åter antas börja stiga i värde leder till att konsumtionen successivt ökar under 2013. Även i omvärlden sker en, om än långsam, återhämtning 2013–2015, vilket bidrar till en ökad exporttillväxt. I takt med att efterfrågan och produktionen ökar i allt snabbare takt blir behovet av investeringar förhållandevis stort, vilket leder till en stark ökning av investeringarna 2013–2015. Sammantaget ökar BNP med i genomsnitt ca 3,7 % per år 2013–2015.

Arbetsmarknaden

Arbetsmarknaden har utvecklats starkt de senaste två åren. Inbromsningen i den svenska ekonomin under hösten 2011 väntas leda till att företagens behov av att öka antalet anställda snabbt kommer att avta. Sysselsättningen bedöms i princip vara oförändrad från slutet av 2011 fram till andra halvåret 2013. Utbudet av arbetskraft väntas samtidigt öka till följd av att befolkningen i arbetsför ålder växer. Arbetslösheten bedöms därför öka till 7,8 % år 2012 och ligga kvar på ungefär samma nivå 2013. I takt med att efterfrågan i ekonomin åter tar fart bedöms sysselsättningen öka under 2014 och 2015, samtidigt som arbetslösheten minskar till 5,5 % år 2015. Den utdragna lågkonjunkturen medför att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden blir normalt först efter 2015. Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden innebär att de problem som finns på arbetsmarknaden riskerar att förvärras. Långtidsarbetslösheten är fortfarande hög och antalet långtidsarbetslösa kommer sannolikt att öka de närmaste åren, enligt regeringens bedömning. Arbetslösheten bedöms bita sig fast på en något högre nivå till följd av varaktigheten i lågkonjunkturen. Dessa effekter väntas dock klinga av på sikt. Jämviktsarbetslösheten bedöms uppgå till ca 5 % år 2015.

Löner, inflation och reporänta

Till följd av måttliga löneökningar i de centrala avtalen och ett svagt resursutnyttjande förväntas lönerna öka i relativt långsam takt 2011. Under hösten inleds 2011 års avtalsrörelse. Det fortsatt låga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden och konjunkturavmattningen 2012 antas medföra att även 2011 års avtalsrörelse leder till måttliga löneökningar, vilket bidrar till en relativt långsam ökning av lönerna de närmaste åren.

Inflationen, mätt som den årliga procentuella förändringen i konsumentprisindex (KPI), väntas uppgå till 3 % år 2011. Anledningen till att inflationen blir så hög 2011 är framför allt att hushållens boendekostnader har stigit kraftigt under första halvåret 2011. Den underliggande inflationen, mätt som KPIF, väntas dock ligga på 1,4 % år 2011. Det låga resursutnyttjandet, i kombination med långsamt ökande enhetsarbetskostnader, leder till att den underliggande inflationen är lägre än Riksbankens inflationsmål på 2 % under hela prognosperioden. Riksbanken antas därför fortsätta att föra en expansiv penningpolitik de närmaste åren. Regeringen bedömer att Riksbanken sänker reporäntan till 1,5 % i början av 2012.

Risker och alternativscenarier

Regeringen presenterar två alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen. Prognosen i huvudscenariot baseras på förutsättningen att den finansiella oron fortsätter under hösten 2011 för att sedan successivt avta under inledningen av 2012. Det finns dock en betydande risk att de statsfinansiella problemen i euroområdet förvärras, vilket enligt regeringen sannolikt skulle leda till en fördjupad osäkerhet på de finansiella marknaderna. Samtidigt riskerar de akuta statsfinansiella problemen i vissa länder att sprida sig till flera länder i euroområdet som har svaga offentliga finanser och svaga tillväxtutsikter. Ytterligare en risk är att dessa problem sprider sig till banksektorn i större utsträckning än vad som antas i prognosen. Om stora banker i det centrala euroområdet får betydande svårigheter att finansiera sig på de finansiella marknaderna skulle detta medföra kraftigt höjda riskpremier och räntespreadar. I en sådan situation kan den kraftiga oro som rådde på finansmarknaderna under finanskrisen återuppstå, vilket även skulle påverka svenska banker och följaktligen även den reala ekonomin negativt. Vid en sådan utveckling skulle den makroekonomiska utvecklingen bli betydligt svagare både internationellt och i Sverige än vad som antagits, se alternativscenario 1 i tabell 1.4.

Samtidigt är det möjligt att den finansiella oron minskar snabbt under hösten 2011 och att tillgångspriserna åter börjar öka. I en sådan situation finns det goda förutsättningar för en högre tillväxt och lägre arbetslöshet under framför allt 2012. Framåtblickande indikatorer för både hushållen och företagen pekar på att produktionen och sysselsättningen kommer att fortsätta att öka, om än i långsammare takt än under våren 2011. Om tillväxten blir så hög som dessa tyder på kan den svenska ekonomin utvecklas starkare än vad som förutses i prognosen. Vidare talar hushållens höga sparkvot och den relativt höga ökningen av den disponibla inkomsten för att hushållens konsumtion kan öka snabbare den närmaste tiden om oron dämpas snabbt och hushållens förmögenhet åter stiger (se alternativscenario 2 i tabell 1.4).

Tabell 1.4 Alternativscenarier

Procentuell förändring

Källa: Budgetpropositionen för 2012.

1.2 Motionerna om den ekonomiska utvecklingen

Socialdemokraternas motion

Enligt Socialdemokraternas motion Fi240 är läget i världsekonomin allvarligt och risken för en recession i Europa uppenbar. Enligt motionärerna har Sveriges väg genom den globala krisen kantats av tvära kast och krisförloppet, sett till svängningarna i BNP, har varit mer dramatiskt än i de flesta andra industriländerna. Den totala återhämtningen i svensk ekonomi framstår dock inte som särskilt imponerande, och Sveriges rykte som tigerekonomi är betydligt överdrivet, anser motionärerna.

Det finns enligt motionärerna skäl att vara mycket observant på den fortsatta prisutvecklingen på bostadsmarknaden. Såväl Sveriges egna erfarenheter från 1990-talet som det aktuella internationella läget visar att ekonomiska nedgångar som sammanfaller med kraftiga boprisfall tenderar att bli både djupare och längre än andra konjunktursvackor.

Motionärerna framhåller vidare att även om arbetslösheten har minskat är den alltjämt kvar på en historiskt sett hög nivå. Och trots en över lag positiv trend på arbetsmarknaden fortsätter långtidsarbetslösheten att ligga kvar på en hög nivå. Sverige är dessutom ett av de länder i Europa som har högst ungdomsarbetslöshet. Ökningen av antalet långtidsarbetslösa antyder enligt motionärerna att det skett en försämring i matchningen mellan utbudet av och efterfrågan på arbetskraft. Den förhöjda långtidsarbetslösheten hänger ihop med ett ökat omvandlingstryck i ekonomin. Av de jobb som försvann i industrin under krisen har endast omkring en fjärdedel återtagits samtidigt som de privata tjänstesektorerna med råge passerat den sysselsättningsnivå som gällde före finanskrisen. En annan aspekt är att tillväxten av nya jobb har varit starkt koncentrerad till storstadsregionerna.

Miljöpartiets motion

I Miljöpartiets motion Fi241 framhålls den ökande ekonomiska osäkerheten i eurozonen och i USA samt att många faktorer talar för att den ekonomiska utvecklingen blir långsammare eller till och med stannar av under de kommande åren. Som en liten exportberoende ekonomi med en stor finansiell sektor med ökad internationell exponering påverkas Sverige påtagligt av den globala osäkerheten.

Motionärerna anser att risken är stor för att den höga arbetslösheten hos grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer att permanentas på nya högre nivåer än tidigare även om svensk ekonomi utvecklas starkt framöver. Särskilt oroande är det att arbetsmarknaden för unga har försämrats dramatiskt de senaste åren. Detta har skett samtidigt som näringslivet haft stora problem med att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Vidare understryks det i motionen att bostadspriserna och hushållens skuldsättning stigit kraftigt under en längre tid. Hushållens höga skuldsättning utgör en stor risk om räntorna skulle höjas kraftigt, och en fortsatt vaksamhet behövs därför i fråga om utvecklingen på bostadsmarknaden. Den svenska banksektorn med sin ökande internationella exponering är också sårbar, framhåller motionärerna.

Sverigedemokraternas motion

Enligt Sverigedemokraternas motion Fi242 befinner sig Sverige, Europa och resten av världen i ett synnerligen utsatt läge. En fördjupad skuldkris i euroområdet påverkar i förlängningen såväl Sverige som övriga världen. Motionärerna anser att regeringen skönmålat ekonomin då man så sent som i våras uppgav att BNP-tillväxten 2012 skulle uppgå till 3,8 %.

Motionärerna framhåller att regeringens prognoser över arbetslösheten bygger på att regeringen inte bara räknar med att behålla de äldre i arbete utan även räknar med att unga och personer med utländsk bakgrund lyckas få anställning. Då näringslivet över lag ställer höga krav på utbildning och erfarenhet vid anställning framstår regeringens mål om att pressa ned arbetslösheten till 5 % och att pressa upp sysselsättningsgraden till över 80 % som svåruppnåeligt. Den sedan 1990-talet varaktigt höga arbetslösheten och låga tillgången på jobb, i kombination med ett stort inflöde av underkvalificerad arbetskraft och dålig matchningspolitik, har enligt motionärerna medfört en konstant hög jämviktsarbetslöshet.

Vänsterpartiets motion

I Vänsterpartiets motion Fi243 framhålls det att den nuvarande situationen med skuldtyngda stater, hög arbetslöshet och svag efterfrågan samt en alltjämt sårbar banksektor riskerar att skapa en negativ självförstärkande spiral. Det största problemet i världsekonomin i dag är inte höga statsskulder utan svag efterfrågan, hög arbetslöshet och globala sparandeobalanser. Sammantaget innebär de ekonomiska problemen och den politiska handlingsförlamningen att USA och flera länder inom euroområdet riskerar att hamna i en ”japansk” situation med låg tillväxt under en lång period och kvardröjande statsfinansiella problem.

Motionärerna anser att läget på arbetsmarknaden för närvarande är mycket bekymmersamt. Man framhåller att enligt regeringens prognos kommer arbetslösheten vid slutet av mandatperioden att uppgå till samma nivå som när regeringen tillträdde i oktober 2006. Regeringen har inte heller lyckats pressa ned jämviktsarbetslösheten. Särskilt problematisk är den höga långtidsarbetslösheten och det kraftigt vidgade gapet mellan mäns och kvinnors sysselsättning. Vidare ligger den svenska ungdomsarbetslösheten klart över genomsnittet i EU, trots att sysselsättningen ökade starkt under 2010 och under första halvan av 2011.

1.3 Kompletterande information om den ekonomiska utvecklingen

Nedjusterade prognoser för USA och euroområdet

Prognoserna för BNP-tillväxten 2012 i både USA och euroområdet har justerats ned ytterligare den senaste tiden enligt Consensus Forecasts oktobermätning. För USA har konsensusprognosen för BNP-tillväxten 2012 justerats ned från 2,1 % till 1,9 % och för euroområdet från 1,0 % till 0,6 %.

IMF:s senaste prognos över världsekonomin

Enligt IMF:s senaste prognos (World Economic Outlook, september 2011) är den globala ekonomin inne i en farlig ny fas, där nedåtriskerna i prognosen dominerar. Enligt IMF:s huvudscenario dämpas tillväxten i världsekonomin som helhet till ca 4 % år 2012. I Europa stannar tillväxten på ca 2 % år 2011 och 1,5 % år 2012. Dessa tillväxtsiffror förutsätter dock enligt IMF att krisen i euroområdets periferi inte sprider sig och att oron på de globala finansmarknaderna inte eskalerar. IMF framhåller vikten av att euroområdets ledare återupprättar förtroendet för euron och för nationella åtaganden. Vidare bör ECB sänka sin styrränta om nedåtriskerna för tillväxt och inflation kvarstår. Den negativa spiralen mellan svaga statsfinanser och finansinstitut måste brytas, och bräckliga finansinstitut måste rekapitaliseras, företrädelsevis genom privata lösningar. IMF pekar också på risken för att utvecklingen i USA förvärras ytterligare till följd av bl.a. det nuvarande politiska dödläget och den fortsatt svaga husmarknaden. Enligt IMF krävs för USA:s del en plan för att på medellång sikt konsolidera de offentliga finanserna och få kontroll över statsskulden samtidigt som man vidtar åtgärder för att på kort sikt stärka återhämtningen i ekonomin.

OECD:s konjunkturindikator pekar mot en svagare ekonomisk utveckling i flertalet OECD-länder

OECD:s konjunkturindikator CLI (composite leading indicators) bygger på industriproduktionsindex och är utformad för att ge tidiga signaler om vändpunkter i konjunkturcykeln. CLI för augusti (som publicerades i oktober) fortsatte att peka på en svagare ekonomisk utveckling i flertalet OECD-länder och även för stora länder utanför OECD.

Det ekonomiska och finansiella läget i EU:s krisländer

Den 11 oktober informerade finansminister Anders Borg utskottet om aktuella EU-frågor, bl.a. om det ekonomiska läget i de s.k. GIIPS-länderna. För Greklands del ser läget väsentligt sämre ut än vad man tidigare trott, och det råder osäkerhet om när den femte översynen av stödpaketet kommer att godkännas. Den grekiska regeringen har dock, efter ett avbrott i förhandlingarna med trojkan (EU-kommissionen, ECB och IMF), annonserat nya budgetåtgärder. För Irland bedömer trojkan att genomförandet av konsolideringsprogrammet fortskrider enligt tidsplanen och att Irland når budgetmålet för 2011. Den tredje översynen har godkänts och möjliggör en utbetalning av 7,5 miljarder euro till Irland. I Italien antog parlamentet i mitten av september ett kompletterande åtstramningspaket för perioden 2011–2014 på ca 3,9 % av BNP. Målet är att ha statsbudgeten i balans 2013. Italien har fortsatt stora strukturella problem med låg tillväxt och svag produktivitetsutveckling. För Portugals del har trojkan bedömt att man i stort sett är på rätt väg vad gäller genomförandet av det ekonomiska anpassningsprogrammet. Portugals första programöversyn godkändes i mitten av september. I Spanien har regeringen satt in ett brett åtgärdsprogram som innebär sanering av de offentliga finanserna, privatiseringar och reformering av arbetsmarknaden och sparkassorna. Enligt EU-kommissionens bedömning kommer den spanska regeringens åtgärdsprogram att förbättra det offentligfinansiella sparandet med drygt 2 % år 2011 och ytterligare 1 % år 2012.

Den 23 och 26 oktober möttes EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet. Mötet pågick först i kretsen av alla 27 medlemsländer, sedan mellan ledarna för euroländerna. De frågor som togs upp handlade bl.a. om rekapitaliseringsbehovet för Europas banker, skuldnedskrivning för Grekland och förstärkningen av stabiliseringsfonden EFSF. Stats- och regeringscheferna i euroländerna enades vid toppmötet om ett kapitaltäckningskrav på 9 % av primärkapitalet i banker och den finansiella sektorn, som ska vara uppfyllt till juni 2012. Man enades också om början på en struktur för att hantera skuldnedskrivning och en rekapitalisering av banker med målet att få ned Greklands statsskuld till 120 % av BNP till år 2020. En överenskommelse nåddes med bankerna om en 50-procentig skuldnedskrivning för Grekland. Euroländerna enades också om en förstärkning av stabilitetsfonden EFSF till omkring 1 000 miljarder euro.

Inflation och arbetslöshet i EU och USA

I USA var arbetslösheten 9,1 % av arbetskraften i september, vilket är ungefär oförändrat jämfört med månaden innan. Inflationstakten ökade samtidigt något till 3,9 % i september.

För euroområdet var arbetslösheten 10,0 % i augusti, vilket är oförändrat jämfört med månaden innan. I EU27 var arbetslösheten 9,5 % i augusti. Inflationstakten i euroområdet steg till 3,0 % i september från 2,5 % i augusti. I EU27 steg inflationstakten till 3,3 % i september från 2,9 % månaden innan.

Regeringens prognos över svensk ekonomi jämförd med Konjunkturinstitutets och Riksbankens prognoser

I tabell 1.5 jämförs regeringens prognos över den svenska ekonomin med bedömningar från KI (Konjunkturläget augusti 2011) och Riksbanken (Penningpolitisk rapport oktober 2011). KI:s prognos är publicerad cirka tre veckor före regeringens och Riksbankens cirka fem veckor efter regeringens.

Tabell 1.5 Prognosjämförelse

Anm. Regeringens prognos publicerades den 20 september, Konjunkturinstitutets den 31 augusti och Riksbankens den 27 oktober.

1. Regeringens och KI:s bedömningar avser ränta vid årets slut medan Riksbankens bedömning avser genomsnittet under fjärde kvartalet.

Som framgår av tabellen är regeringens BNP-prognos en halv procentenhet lägre än KI:s och ett par tiondelar lägre än Riksbankens för 2012. För 2013 är regeringens BNP-prognos i nivå med KI:s medan Riksbanken förutser någon procentenhets lägre tillväxt. Bakom den svagare BNP-tillväxten i Riksbankens bedömning 2013 ligger främst en svagare utveckling av hushållens konsumtion. Regeringens inflationsprognos är lägre än både KI:s och Riksbankens för både 2012 och 2013. Regeringen förutser en något högre arbetslöshet både 2012 och 2013 än de båda övriga. När det gäller reporäntan bedömer regeringen att räntenivån är lägre samtliga år 2012–2014 jämfört med såväl KI som Riksbanken. Både KI och Riksbanken räknar med ett något starkare finansiellt sparande i den offentliga sektorn under nästa år om man jämför med regeringen. I regeringens prognos antas ofinansierade reformer om 15 miljarder kronor 2012, vilket också Riksbanken tagit hänsyn till. I KI:s prognos ligger ett antagande om 10 miljarder kronor i ofinansierade reformer nästa år.

I likhet med regeringen räknar både KI och Riksbanken med ett alternativscenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas. De reala konsekvenserna för svensk ekonomi blir enligt både KI:s och Riksbankens bedömningar relativt omfattande. Såväl KI som Riksbanken räknar med knappt 2 procentenheters lägre BNP-tillväxt 2012, att jämföras med knappt 3 procentenheter lägre tillväxt i regeringens alternativscenario.

Aktuella siffror över läget i den svenska ekonomin

Den senaste tidens utfallssiffror pekar på en fortsatt avmattning i tillväxten. BNP-tillväxten andra kvartalet var något lägre än vad preliminära utfall visade. Ökningstakten i industriproduktionen har dämpats ytterligare i september. Försäljningsvolymen i detaljhandeln minskade i september. Vidare har mer framåtblickande förtroendeindikatorer för såväl företag som hushåll fortsatt att falla i oktober enligt Konjunkturbarometern. Utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter dock att vara relativt stark med en fortsatt positiv sysselsättningsutveckling och fallande arbetslöshet i september. Arbetsutbudet har dock stabiliserats. Inflationstakten sjönk i september och i oktober, och ökningstakten i hushållens upplåning fortsatte att sjunka något. Huspriserna steg marginellt i september, medan en tendens nedåt syns i priserna på bostadsrätter. Nedan redovisas ett urval av ekonomisk statistik som publicerats efter det att regeringen lade fram budgetpropositionen den 20 september.

– Enligt nationalräkenskaperna ökade BNP med 4,9 % under andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Detta är en nedrevidering av tillväxttakten jämfört med snabbversionen av utfallet andra kvartalet som publicerades i juli och som låg på 5,3 %. De fasta bruttoinvesteringarna ökade med 10,3 % och gav det största bidraget till BNP-utvecklingen. Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,2 % och de offentliga konsumtionsutgifterna med 1 %. Lagerinvesteringarna drog ned BNP-utvecklingen med 0,2 procentenheter medan exportnettot gav ett positivt bidrag på 0,9 procentenheter. (Källa: SCB, publicerad den 20 september 2011.)

– Industriproduktionen ökade med 4,8 % i september jämfört med motsvarande månad föregående år enligt industriproduktionsindex. Jämfört med månaden innan ökade industriproduktionen i september med 1,3 % säsongsrensat. (Källa: SCB, publicerad den 9 november 2011.)

– Tjänsteproduktionen ökade med 5 % i september jämfört med motsvarande månad föregående år enligt tjänsteproduktionsindex. Jämfört med månaden innan ökade industriproduktionen i september med 0,5 % säsongsrensat. (Källa: SCB, publicerad den 7 november 2011.)

– Enligt Konjunkturbarometern för oktober föll barometerindikatorn, som visar det aktuella stämningsläget i svensk ekonomi, ytterligare i oktober. Den har därmed minskat närmare 18 enheter de senaste fem månaderna och ligger nu klart under det historiska genomsnittet. Alla sektorer i näringslivet samt hushållen bidrog den här månaden till att indikatorn minskade. Bland företagen i näringslivet är det dock betydande skillnader mellan de olika sektorerna. Läget är sämst för detaljhandeln, medan indikatorn för bygg- och anläggningsindustrin fortfarande ligger över det historiska genomsnittet. Hushållen har fortfarande en dyster syn på det ekonomiska läget. Framför allt är hushållen pessimistiska om utvecklingen av den svenska ekonomin och arbetslösheten de närmaste tolv månaderna. (Källa: Konjunkturinstitutet, publicerad den 28 oktober 2011.)

– Försäljningsvolymen i detaljhandeln minskade med 0,6 % i september jämfört med motsvarande månad föregående år. Dagligvaruhandeln ökade med 0,4 % och sällanköpsvaruhandeln minskade med 1,3 %. Mellan augusti och september minskade försäljningsvolymen med 0,2 % i säsongsrensade termer. (Källa: HUI/SCB, publicerad den 28 oktober 2011.)

– Enligt arbetskraftsundersökningen (AKU) var 4 652 000 personer i åldern 15–74 år sysselsatta i september, vilket är 89 000 fler jämfört med september förra året. Enligt säsongsrensade data är trenden för sysselsättningen fortfarande positiv, i likhet med de senaste månaderna. Den är däremot inte lika stark som i början av året. Den positiva trenden i antalet sysselsatta är starkare för kvinnorna än för männen. Sysselsättningsgraden, dvs. andelen sysselsatta av befolkningen, var 65,8 %. Arbetsutbudet eller andelen av befolkningen som deltar i arbetskraften var 70,9 % säsongsrensat i september, och där ligger förändringstakten nära noll. Antalet arbetslösa personer var säsongsrensat 364 000, vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,2 % av arbetskraften. Arbetslösheten var för männen 7,3 % och för kvinnorna 7,1 %. Trenden för arbetslösheten är nedåtgående vad gäller både antalet och andelen, och något starkare för kvinnorna. Bland ungdomar i åldern 15–24 år var 133 000 arbetslösa i september, vilket motsvarar en arbetslöshet på 21,2 %. Av de arbetslösa ungdomarna var 40 % heltidsstuderande i september. Av det totala antalet arbetslösa var 32,4 % långtidsarbetslösa (mer än sex månader). (Källa: SCB, publicerad den 20 oktober 2011.)

– Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik anmälde landets arbetsgivare 55 000 nya lediga platser till Arbetsförmedlingen i september, vilket var 10 000 fler platser än under motsvarande månad ett år tidigare. Framför allt har de platser som avser en längre visstidsanställning eller tillsvidareanställning ökat markant. 50 000 personer fick någon form av arbete, vilket är 6 000 färre än för ett år sedan. 4 500 personer varslades om uppsägning, vilket är ungefär oförändrat jämfört med september 2010. (Källa: Arbetsförmedlingen, publicerad den 13 oktober 2011.)

– Inflationstakten, dvs. förändringen i konsumentprisindex under de senaste tolv månaderna, var 2,9 % i oktober. Detta är en nedgång från september då inflationstakten var 3,2 %. Förändringen i måttet KPIF (som inte påverkas direkt av förändringar i bostadsräntorna) var 1,1 % i oktober (1,5 % i september). (Källa: SCB och Riksbanken, publicerad den 10 november 2011.)

– Löneutvecklingen i ekonomin som helhet var 2,2 % i augusti enligt konjunkturlönestatistiken. I näringslivet ökade lönerna med 2,4 %, i kommunsektorn med 2,0 % och i staten med 1,2 %. (Källa: Medlingsinstitutet, publicerad den 3 november 2011.)

– Hushållens tillväxttakt på lån fortsatte att sjunka i september enligt finansmarknadsstatistiken. Tillväxttakten var 5,7 % i september, att jämföra med 8,9 % i september 2010. (Källa: SCB:s finansmarknadsstatistik, publicerad den 27 oktober 2011.)

– Enligt SCB:s småhusbarometer steg huspriserna med nästan 1 % tredje kvartalet jämfört med andra kvartalet. Vid en jämförelse mellan det senaste kvartalet och motsvarande kvartal 2010 var ökningen nära 1 %. (Källa: SCB:s småhusbarometer, publicerad den 17 oktober 2011.)

– SBAB:s mäklarbarometer pekar mot en viss nedgång i priserna på bostadsrätter och småhus mellan tredje och fjärde kvartalet 2011 i Stockholm och Malmö. (Källa: SBAB banks mäklarbarometer, publicerad den 19 oktober 2011.)

1.4 Finansutskottets bedömning

Jämfört med den ekonomiska vårpropositionen har regeringen i budgetpropositionen reviderat ned tillväxtprognosen för svensk ekonomi rejält, till 1,3 % år 2012. Utskottet noterar att också dessa relativt svaga tillväxtsiffror utgår från att den finansiella oron i omvärlden successivt avtar i början av nästa år. I vårpropositionen var riskbilden balanserad, nu dominerar risken för en sämre utveckling, där en fördjupad kris i euroområdet sprider sig i banksystemet och även påverkar svenska banker och följaktligen även den reala ekonomin negativt. I ett alternativscenario med ökade problem i banksektorn blir BNP-tillväxten 2012 nästan 3 procentenheter lägre än i regeringens huvudscenario (se tabell 1.4). Även andra bedömare som KI och Riksbanken gör i sina senaste prognoser liknande bedömningar av omfattningen av de reala konsekvenserna för svensk ekonomi av en fördjupad kris i euroområdet.

Fortsatt stor osäkerhet i fråga om utvecklingen av eurokrisen

Utskottet kan konstatera att osäkerheten i fråga om utvecklingen i euroområdet fortfarande är stor när detta skrivs. Den 11 oktober fick utskottet information av finansminister Anders Borg om det ekonomiska och finansiella läget i EU:s krisländer. Vidare informerades utskottet den 10 november om den globala ekonomiska utvecklingen med särskild tonvikt på krisen i Europa. Ett par toppmöten mellan EU:s stats- och regeringschefer hölls i slutet av oktober. Vid toppmötet den 26 oktober nåddes en överenskommelse mellan stats- och regeringscheferna i euroländerna om bl.a. ökade kapitaltäckningskrav för banker, en skuldnedskrivning för Grekland och en utvidgning av stabiliseringsfonden EFSF. Vidare träffades i början av november G20-ländernas ledare i Cannes, där de bl.a. förde diskussioner om att stärka IMF:s resurser.

Utskottet vill betona att även om överenskommelsen mellan euroländerna kan ses som ett steg i rätt riktning mot en stabilisering av den ekonomiska situationen återstår mycket arbete, och det kommer att ta tid innan man kan bedöma hur effektiv överenskommelsen är.

Den politiska situationen i Grekland har också efter överenskommelsen kännetecknats av en omfattande osäkerhet. Samtidigt har läget i Italien präglats av kraftigt stigande räntor och en fortsatt osäkerhet i fråga om regeringens ställning och ekonomiska politik.

Som utskottet ser det är det nödvändigt att de aktuella krisländerna för att kunna lösa problemen genomför dels nödvändiga akuta finanspolitiska åtstramningar för att få ned underskott och skuldnivåer, dels mer strukturella reformer i syfte att stärka ekonomins långsiktiga tillväxt. Utskottet kan konstatera att det finns europeiska länder med stora ekonomiska problem både i och utanför eurosamarbetet. Utskottet anser att välskötta offentliga finanser, oavsett valet av valutasystem, är av avgörande betydelse för att förhindra att ett land drabbas av sådana problem som vi nu ser i exempelvis Grekland.

Likheter och olikheter jämfört med finanskrisen 2008–2009

Den nuvarande utvecklingen på de finansiella marknaderna har vissa likheter med utvecklingen hösten 2008, även om som regeringen framhåller i budgetpropositionen, den aktuella oron har andra orsaker. En viktig skillnad är att den turbulens och osäkerhet som nu präglar de globala marknaderna, främst har sin grund i de statsfinansiella problemen i vissa länder i euroområdet och i USA. Utskottet har noterat att Riksbanken i sin penningpolitiska rapport från oktober gör en fördjupad analys av likheter och skillnader mellan det aktuella läget och situationen 2008–2009. Under den finansiella krisen 2008–2009 slutade finansiella institut att låna ut till varandra, vilket fick dramatiska realekonomiska följder för världsekonomin. Enligt Riksbanken kommer den senaste tidens oro inte att leda till lika allvarliga konsekvenser för världen som helhet, bl.a. därför att det nu handlar om problem som är kända på de finansiella marknaderna, till skillnad från vad som var fallet 2008–2009. Vidare är det finansiella systemet bättre rustat genom att centralbankerna nu har beprövade kanaler för att tillmötesgå ett ökat likviditetsbehov i banksystemet. Samtidigt konstaterar Riksbanken att det återstår stora utmaningar för att få långsiktigt hållbara lösningar på plats och att nya och oväntade händelser kan få allvarliga konsekvenser.

Regeringen skriver i budgetpropositionen att de svenska bankerna är välkapitaliserade i ett internationellt perspektiv och har små direkta exponeringar mot länder i euroområdet med stora statsfinansiella problem. Dock har svenska banker en stor internationell verksamhet och de är beroende av en löpande finansiering i utländsk valuta. Utskottet noterar att Riksbanken gjort en liknande bedömning som regeringen av de svenska bankernas relativa motståndskraft. Ytterligare en aspekt som Riksbanken lyfter fram och som utskottet vill peka på är att de svenska bankernas exponering gentemot Baltikum, som under den finansiella krisen 2008–2009 var ett stort problem, är mycket mindre nu.

Svensk ekonomi fortsatt stark men påverkas av oron i omvärlden

Oron i omvärlden syns ännu inte i utfallsdata om svenska ekonomins tillväxt eller om sysselsättningen. Den avspeglas dock tydligt i fallande förtroendeindikatorer över stämningsläget i ekonomin.

Svensk BNP ökade med 4,9 % andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Tillväxten var således stark, om än något lägre än enligt SCB:s tidigare publicerade snabbversion av nationalräkenskaperna. Både hushållens konsumtion och investeringarna bidrog till den starka tillväxten. Enligt regeringens bedömning kommer tillväxten att dämpas markant framöver med en tydlig konjunkturavmattning hösten 2011 och under inledningen av 2012. Att en nedgång i tillväxten är på gång bekräftas bl.a. av att Konjunkturinstitutets barometerindikator, som mäter stämningsläget bland hushåll och företag, fortsatte nedåt i oktober och nu ligger på en nivå klart under det historiska genomsnittet.

Aktuella utfallssiffror för arbetsmarknaden visar vidare att den positiva utvecklingen har fortsatt under hösten. Sysselsättningen ökar fortfarande och arbetslösheten sjunker. Arbetslösheten var i september 7,2 % av arbetskraften, och trenden är nedåtgående både vad gäller antalet och andelen. Utvecklingen är något starkare för kvinnor än för män. Också ungdomsarbetslösheten sjönk något men låg fortfarande på en hög nivå, 21,2 % i september. Antalet personer i arbetskraften ökade också i september, men som andel av befolkningen var arbetskraften oförändrad. Enligt regeringen väntas dock inbromsningen i den svenska ekonomin under hösten leda till att företagens behov av att öka antalet anställda snabbt kommer att avta. Utskottet noterar att enligt konjunkturbarometern för oktober har industriföretagen justerat ned sina anställningsplaner rejält, och man räknar nu med att minska antalet anställda för första gången på två år. I tjänstebranscherna väntas sysselsättningen öka, men planerna är betydligt mer återhållsamma än tidigare. Företagen uppger också att rekryteringssvårigheterna inte är lika stora som tidigare.

Oförändrad reporänta och avtagande inflationstakt

Utskottet har noterat att Riksbanken lämnade reporäntan oförändrad på 2 % vid det penningpolitiska mötet den 27 oktober samtidigt som den reviderade ned prognosen över räntebanan. Riksbanken motiverade sitt beslut med att tillväxtutsikterna i omvärlden och i Sverige har försämrats. Svårigheterna att skapa en långsiktig lösning på de statsfinansiella problemen i både USA och euroområdet bidrar till en ökad osäkerhet. Svensk ekonomi har så här långt utvecklats väl men den kommer att påverkas av den svagare omvärldsutvecklingen, anser Riksbanken. Det kan noteras att regeringens prognos över reporäntan fortfarande ligger betydligt lägre, även efter Riksbankens senaste nedrevidering av räntebanan (se tabell 1.5).

Inflationstakten sjönk ytterligare i oktober till 2,9 % jämfört med 3,2 % i september. Den underliggande inflationstakten (som inte påverkas av förändringar i bostadsräntorna) var fortsatt låg.

Hushållens skuldsättning ökar långsammare

Ökningstakten i hushållens skuldsättning har dämpats ytterligare under senare tid. I september var tillväxttakten på hushållens lån 5,7 %, vilket kan jämföras med 8,9 % ett år tillbaka. Nedgången i ökningstakten hänger enligt utskottet sannolikt ihop med högre räntekostnader och att priserna på bostäder har tenderat att stagnera under senare tid, men också regler om bolånetak torde ha bidragit. Dessutom har de rörliga boräntorna under en längre tid stigit mer än vad som kan förklaras av förändringarna av reporäntan. Utskottet anser att det är viktigt att bevaka utvecklingen av hushållens skuldsättning och även utvecklingen av bostadspriserna. Som ett led i en kunskapsuppbyggnad och i bevakningen av dessa områden höll utskottet i början av året två offentliga utfrågningar om utvecklingen på kredit- och bostadsmarknaderna med företrädare för regeringen, ansvariga myndigheter och banksektorn. Den första utfrågningen hölls den 20 januari 2011 och hade titeln Utvecklingen på kredit- och bostadsmarknaden. Den andra utfrågningen hölls den 1 mars 2011 med titeln Den svenska kreditutvecklingen och ansvariga myndigheters åtgärder. Protokollen från båda utfrågningarna publicerades i betänkande 2010/11:FiU24.

Svensk ekonomi har ett gott utgångsläge men en omsvängning kan ske snabbt

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att den svenska ekonomin har ett gott utgångsläge jämfört med flertalet länder i övriga Europa. Statsfinanserna är starka, tillväxttakten är god och sysselsättningen ökar fortfarande. Detta ger på många sätt ett manöverutrymme. Men mot bakgrund av inte minst erfarenheterna av finanskrisen 2008–2009 vill utskottet betona att omsvängningar i ekonomin kan ske snabbt. Sverige med sin stora exportsektor, som är särskilt inriktad på konjunkturkänsliga insats- och investeringsvaror, är starkt beroende av utvecklingen i omvärlden. Osäkerheten är för närvarande stor i fråga om vad som händer i euroområdet, men också i USA. Som regeringens alternativscenario visar skulle förvärrade problem i vår omvärld, som sprider sig via finansiella marknader och den europeiska banksektorn, kunna ge upphov till omfattande negativa konsekvenser för den reala ekonomin också i Sverige.

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Trots det försämrade ekonomiska läget sedan våren 2011 uppvisar de offentliga finanserna styrka, och det finansiella sparandet beräknas när det är som lägst, 2012, uppgå till –2 miljarder kronor. Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, beräknas minska under hela perioden både som andel av BNP och nominellt.

Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen är mycket stor, och det kan inte uteslutas att den internationella krisen fördjupas och förlängs. Det är därför enligt utskottet av yttersta vikt att bibehålla sunda offentliga finanser och goda säkerhetsmarginaler för att ha möjligheter att möta en sämre utveckling.

Regeringen bedömer sammantaget att ett väl avvägt reformutrymme för 2012 uppgår till ca 15 miljarder kronor. Med hänsyn till den osäkra ekonomiska situationen i omvärlden bedömer regeringen att upprätthållandet av säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna väger tyngre än fördelarna av att göra finanspolitiken mer expansiv. Utskottet delar denna uppfattning.

Genom att fortsätta att förstärka arbetslinjen, stimulera efterfrågan på ung arbetskraft och ytterligare satsa på kunskap kan målet om full sysselsättning uppnås. Utskottet ställer sig bakom att regeringen för att möta inbromsningen i ekonomin föreslår ett arbetsmarknadspaket som innehåller såväl tillfälliga som strukturella åtgärder. Sänkta anställningskostnader för företagen förstärker företagens konkurrenskraft och skapar förutsättningar för tillväxt och sysselsättning.

Utskottet instämmer med regeringen i att klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar, vilken kräver en ambitiös och sammanhållen klimat- och energipolitik internationellt, inom EU och i Sverige.

Genom en politik för full sysselsättning kan välfärden värnas och inkomstskillnaderna minskas. Människor ska kunna känna sig trygga med att skolan, sjukvården och omsorgen kommer att fungera även i svåra tider. Utskottet understryker därför vikten av fortsatta reformer som stärker arbetslinjen och därigenom även sysselsättningen, skatteunderlaget och kommunernas ekonomi. Utskottet anser att det bästa medlet för att säkerställa en bra utveckling av pensionerna är att få så många personer som möjligt i arbete.

Utskottet delar regeringens bedömning att ramverket för finansiell stabilitet bör stärkas ytterligare och skattebetalarnas pengar värnas. Det ska vara möjligt för enskilda medlemsstater i EU att lagstifta om högre kapitaltäckningskrav än vad som följer av kraven i Basel III.

Jämför reservationerna 1 (S), 2 (MP), 3 (SD) och 4 (V) samt särskilt yttrande (S, MP, V).

I detta avsnitt behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens och oppositionens förslag till riktlinjer behandlas tematiskt under rubrikerna 2.1 De offentliga finanserna, 2.2 Sysselsättning, tillväxt och företagande, 2.3 Klimat, miljö och infrastruktur, 2.4 Välfärden och kommunernas ekonomi samt 2.5 Finansiell stabilitet. De förslag som behandlas är propositionen punkt 1 och motionerna Fi240 (S) yrkande 1 och 14, Fi241 (MP) yrkande 1, Fi242 (SD) yrkande 1, 11 och 13 samt Fi243 (V) yrkande 1 och 8.

Utöver detta behandlas under respektive tema ett antal motioner från allmänna motionstiden om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Dessa är Fi221 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3, Fi231 av Ulla Andersson m.fl. (V), Fi252 av Ulla Andersson m.fl. (V), Fi253 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, Fi261 av Jan Ericsson (M), Fi272 av Eva-Lena Jansson m.fl. (S), Fi286 av Karl Sigfrid (M), Sk356 av Tomas Tobé (M) yrkandena 1 och 4, Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 3 och 28, U315 av Urban Ahlin m.fl. (S) yrkande 18, MJ291 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3 och MJ407 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 23.

2.1 De offentliga finanserna

2.1.1 Propositionen

Ramverk och reformutrymme

Det svenska ramverket med en stram budgetprocess, ett överskottsmål för den offentliga sektorn, ett utgiftstak för staten och ett balanskrav för kommunerna har bidragit till stort förtroende för den ekonomiska politiken. Det finanspolitiska ramverket syftar både till långsiktig hållbarhet och till att finanspolitiken inte ska riskera att bli kortsiktigt destabiliserande. Ramverket hjälper också Sverige att som EU-medlem efterleva stabilitets- och tillväxtpaktens regler.

Det budgetpolitiska ramverket spelar även en central roll när storleken på ett reformutrymme eller besparingsbehov fastställs. Reformutrymmet eller besparingsbehovet stäms av mot ett antal hållpunkter, såsom att överskottsmålet ska klaras och utgiftstaket inte överskridas. När reformutrymmet eller besparingsbehovet bedöms beaktas också det ekonomiska läget. Finanspolitiken ska vara väl anpassad till konjunkturläget och i möjligaste mån underlätta Riksbankens arbete med att värna prisstabilitet. Vid kraftiga konjunktursvängningar kan det offentliga sparandet tillfälligt avvika från överskottsmålet utan att detta innebär en konflikt med det finanspolitiska ramverket.

Utrymmet för finanspolitiska åtgärder beror även på hur åtgärderna utformas. Reformer som förbättrar ekonomins funktionssätt och ökar produktionskapaciteten bidrar till att öka det totala utrymmet. En ansvarsfull bedömning av besparingsbehovet eller reformutrymmet ska också ta hänsyn till riskbilden i ekonomin och i de offentliga finanserna, samt till osäkerheten i prognoser och i bedömningen av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

Regeringen framhåller att det i dagens osäkra ekonomiska läge är särskilt angeläget att upprätthålla goda marginaler i de offentliga finanserna. De direkta kostnaderna för att rädda det finansiella systemet i ett land i kris kan att döma av historiska erfarenheter vara mycket stora, över 50 % av BNP. Det finansiella sparandet är dessutom för närvarande betydligt lägre än det var vid ingången till finanskrisen 2008. Regeringen anser att det är mer ansvarsfullt att i efterhand korrigera ett för högt sparande än att tvingas till nedskärningar om en sämre ekonomisk utveckling skulle bli verklighet. Prognosen för BNP och sysselsättningen talar i och för sig för att det skulle kunna vara motiverat med en något mer expansiv finanspolitik, men regeringen bedömer att behovet av att behålla säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna är överordnat. I 2011 års ekonomiska vårproposition gjorde regeringen bedömningen att finanspolitiken var långsiktigt hållbar, och den bedömningen står sig fortfarande. Regeringen kommer att återkomma till frågan om långsiktig hållbarhet i 2012 års ekonomiska vårproposition.

Trots att reformutrymmet har minskat bedömer regeringen att de reformambitioner som presenterades i budgetpropositionen för 2011 kommer att kunna genomföras under mandatperioden. Det svagare konjunkturläget och behovet av säkerhetsmarginaler innebär dock att vissa reformer kan behöva senareläggas. Sammantaget bedömer regeringen att reformutrymmet för 2012 uppgår till ca 15 miljarder kronor. Av de åtgärder som nu föreslås avser cirka en fjärdedel tillfälliga åtgärder till följd av det svagare konjunkturläget.

Det finansiella sparandet bedöms i propositionen vara lika med noll 2012 och därefter öka till 0,7; 2,1 respektive 3,3 % av BNP åren 2013–2015. För att bedöma överskottets överensstämmelse med överskottsmålet framåt i tiden använder regeringen dels den s.k. sjuårsindikatorn, dels det strukturella sparandet. Enligt dessa indikatorer är det beräknade sparandet högre än vad överskottsmålet kräver, men det är viktigt att understryka att osäkerheterna är betydande i en beräkning som sträcker sig över en så pass lång tidsperiod.

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande enligt regeringen

Miljoner kronor

	2012	2013	2014	2015
Offentlig sektors inkomster	1 762 827	1 830 419	1 926 469	2 026 885
Offentlig sektors utgifter	1 764 511	1 803 009	1 846 227	1 892 954
Finansiellt sparande	−1 684	27 410	80 242	133 931
Staten	−1 345	32 973	80 182	132 737
Ålderspensionssystemet	5 563	−91	4 214	9 863
Kommunsektorn	−5 901	−5 473	−4 154	−8 669

Finansiellt sparande i procent av BNP	0,0 %	0,7 %	2,1 %	3,3 %

Källa: Budgetpropositionen för 2012.

Statsbudgeten och utgiftstaket

Utgiftstaket för 2012 uppgick i 2011 års ekonomiska vårproposition till 1 083 miljarder kronor. Nu föreslår regeringen en s.k. teknisk justering av utgiftstaket 2012 som innebär en ökning med 1 miljard kronor. Tekniska justeringar görs t.ex. för de fall redovisningsmässiga förändringar leder till att utgiftstaket påverkas på ett annat sätt än den offentliga sektorns utgifter. Syftet med den tekniska justeringen är att utgiftstaket ska utgöra en lika stram restriktion som före de förändringar som ligger bakom justeringen. Den största förändringen bakom justeringen för 2012 är att hemutrustningslån för nyanlända invandrare från 2012 finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret. Detta ger ökade takbegränsade utgifter utan att de offentliga utgifterna blir högre. För 2013–2015 behöver utgiftstaken inte ändras av tekniska skäl utan föreslås vara desamma som i 2011 års ekonomiska vårproposition. Som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna fortsätta minska, från 28,9 % 2011 till 26,1 % 2015. I fasta priser beräknas utgifterna öka mellan 2011 och 2012 från 984 till 1 009 miljarder kronor för att därefter minska till 992 miljarder kronor 2015, vilket främst beror på minskande volymer i transfereringssystemen för sjuk- och aktivitetsersättning och arbetsmarknad.

Tabell 2.2 Utgiftstak för staten enligt regeringen

Miljoner kronor och procent av BNP

	2012	2013	2014	2015
Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor	792 022	792 727	793 398	798 073
Minskning av anslagsbehållningar	−2 814	−939	−996	−1 648
Utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten	238 559	250 192	259 975	267 764
Takbegränsade utgifter	1 030 581	1 042 919	1 053 373	1 065 837
Budgeteringsmarginal	53 419	50 081	49 627	57 163
Utgiftstak för staten	1 084 000	1 093 000	1 103 000	1 123 000
Utgiftstak för staten i procent av BNP	30,8 %	29,7 %	28,5 %	27,5 %

Källa: Budgetpropositionen för 2012.

Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2015 fastställs till 1 123 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder kronor från 2014. Historiskt sett är det en relativt liten ökning. Förslaget innebär att budgeteringsmarginalen 2015 beräknas till 57 miljarder kronor. Budgeteringsmarginalen kan enligt regeringen innehålla ett utrymme för framtida reformer under förutsättning att dessa är förenliga med överskottsmålet och att tillräckligt utrymme återstår för att hantera olika typer av osäkerheter. När behovet av den kommande säkerhetsmarginalen under utgiftstaket i budgetpropositionen för 2015 beaktas innebär förslaget till utgiftstak att utrymmet för varaktiga reformer på utgiftssidan beräknas till ca 41 miljarder kronor, eller ca 10 miljarder kronor per år. Regeringen bedömer att överskotten i de offentliga finanserna växer åren framöver och anser att det är rimligt att en del av dessa överskott tas i anspråk för reformer på budgetens utgiftssida. Sammantaget bedömer regeringen att den föreslagna nivån på utgiftstaket dels ger ett rimligt utrymme för utgiftsreformer, dels lämnar utrymme för regeringens ambition på skattesidan och samtidigt ger ett stabilt stöd åt överskottsmålet.

Statsbudgetens saldo bedöms visa överskott hela perioden, vilket innebär att statsskulden gradvis minskar. Den konsoliderade statsskulden, dvs. när hänsyn har tagits till myndigheternas innehav av statspapper, uppgick 2010 till 1 113 miljarder kronor, och vid slutet av 2015 beräknas skulden ha minskat till 790 miljarder kronor. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, dvs. det begrepp som används inom EU, beräknas minska både nominellt och som andel av BNP. Mellan 2010 och 2015 beräknas skulden minska med 253 miljarder kronor från 39,7 % av BNP till 26,0 %. Detta kan jämföras med att motsvarande skuld vid Sveriges inträde i EU 1995 uppgick till 72 % av BNP.

Tabell 2.3 Inkomster och utgifter på statens budget, statens budgetsaldo och statsskulden enligt regeringen

Miljoner kronor

	2012	2013	2014	2015
Inkomster (kassamässigt)	833 113	856 514	909 797	956 023
därav inkomster av försåld egendom	15 000	15 000	15 000	15 000
Utgifter	814 409	817 051	814 034	828 108
därav statsskuldsräntor	21 870	23 250	22 600	32 350
Riksgäldskontorets nettoutlåning	121	384	−1 928	−2 280
kassamässig korrigering	445	751	0	0
Statens budgetsaldo	18 704	39 462	95 762	127 915
Statsskuld vid årets slut	1 049 073	1 012 311	919 848	789 934

Statsskuld i procent av BNP	29,8 %	27,5 %	23,7 %	19,4 %

Källa: Budgetpropositionen för 2012.

2.1.2 Socialdemokraternas motion

Det allvarliga internationella ekonomiska läget ställer stora krav på den ekonomiska politiken, och starka offentliga finanser är en avgörande förutsättning för uthållig tillväxt och stabil välfärd. Det finanspolitiska ramverket har tjänat Sverige väl och är en central förklaring till att de offentliga finanserna är starkare i Sverige än i de flesta jämförbara länder. Ramverket kommer under överskådlig tid att vara en orubblig konstant i vår politik, skriver motionärerna. Att värna offentliga finanser handlar om att stärka såväl konjunktur- som strukturpolitiken. Sunda offentliga finanser handlar om att rusta Sverige för långsiktiga utmaningar, inte minst den demografiska utvecklingen som kommer att sätta ett hårt tryck på välfärdssystemen. Ett robust samhällskontrakt med icke-korrupta och kostnadseffektiva myndigheter och en väl fungerande skatteuppbörd är en central del av värnandet av starka offentliga finanser.

Socialdemokraterna delar regeringens bedömning att det finns ett utrymme för ofinansierade finanspolitiska reformer på 15 miljarder kronor för 2012 och framhåller att utrymmet måste användas för offensiva produktiva investeringar. Det finns samtidigt en risk för en försämrad ekonomisk utveckling, och motionärerna anser att Sverige måste ha beredskap att möta en ekonomisk kris av betydande djup och längd.

Skattesystemet ska vara rättvist och effektivt, det ska vara likformigt och baseras på bärkraft, det ska verka utjämnande mellan grupper och över tid och det ska trygga finansieringen av den offentliga välfärden. Arbetsinkomster och pensionsinkomster ska beskattas lika. Systemet ska uppmuntra till arbete, utbildning och investeringar, och det ska vara utformat så att det förhindrar fusk och skatteplanering. Skatteverket beräknar att staten årligen förlorar ca 130 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter som ett resultat av både fusk och oavsiktliga misstag. Motionärerna vill att kraftiga åtgärder vidtas mot olika former av skattefusk och avsätter under perioden 2012–2015 sammanlagt 200 miljoner kronor för att bekämpa skattefusk.

Tabell 2.4 Inkomster och utgifter på statens budget, statens budgetsaldo och statsskulden (S)

Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen

	2012	2013	2014	2015
Inkomster (kassamässigt)	+19 682	+21 854	+23 004	+24 094
därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0	±0
Utgifter	+19 550	+21 519	+21 799	+21 999
därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0	±0
kassamässig korrigering	±0	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	+132	+335	+1 205	+2 095
Statsskuld vid årets slut	−132	−467	−1 672	−3 767

Källa: Motion Fi240.

Motionärerna framhåller att investeringar i infrastruktur ska finansieras på ett ansvarsfullt sätt och anser att de i princip ska finansieras genom anslag på statsbudgeten. Socialdemokraterna är dock öppna för att i vissa väl avgränsade fall pröva den modell för avgiftsfinansiering som regeringen tillämpat inom ramen för Stockholmsöverenskommelsen och det västsvenska infrastrukturpaketet. Investeringarna finansieras då med lån i Riksgäldskontoret, och räntor och amorteringar på dessa finansieras av överskott från trängselskatt. På så vis skapas en robust ekonomi, och systemet står i mycket god samklang med intentionerna bakom det finanspolitiska ramverket.

Socialdemokraterna föreslår ett utgiftstak som är ca 20 miljarder kronor högre än regeringens förslag för samtliga år, vilket vägs upp av ökade inkomster. Sammantaget räknar motionärerna med att den offentliga sektorns inkomster 2012 ökar med 18,9 miljarder kronor och utgifterna med 17,8 miljarder kronor. Det finansiella sparandet beräknas bli något högre än regeringens samtliga år 2012–2015.

Tabell 2.5 Den offentliga sektorns finanser (S)

Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen

	2012	2013	2014	2015
Offentlig sektors inkomster	+18 919	+21 524	+22 674	+23 764
Offentlig sektors utgifter	+17 757	+20 039	+20 219	+20 419
Finansiellt sparande	+1 162	+1 485	+2 455	+3 345
Staten	+132	+335	+1 205	+2 095
Ålderspensionssystemet	+1 030	+1 150	+1 250	+1 250
Kommunsektorn	±0	±0	±0	±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	0,0 %	+0,8 %	+2,1 %	+3,4 %

Källa: Motion Fi240.

2.1.3 Miljöpartiets motion

I ett hållbart samhälle måste den offentliga ekonomin skötas på ett sätt som innebär att vi inte använder mer resurser än vad som nyskapas, skriver Miljöpartiet. Att lämna över en stor skuld till framtida generationer är inte en ansvarsfull politik. Ekonomisk utveckling måste ges ett nytt och bredare innehåll i en grön ekonomi, och att mäta ekonomisk utveckling enbart i termer av BNP är för smalt när ekonomin måste hålla sig inom ramarna för ett hållbart globalt resursuttag.

Miljöpartiet förespråkar en ansvarsfull finanspolitik med ett finansiellt sparande nära balans. Motionärerna delar regeringens bedömning av reformutrymmets storlek och anser att det är centralt, särskilt i dessa dagar av internationell ekonomisk oro, att inte på något sätt äventyra de offentliga finanserna. Det utrymme som finns behöver i första hand användas till att stärka den svenska ekonomins långsiktiga hållbarhet genom investeringar som rustar Sverige för framtiden. Motionärerna prioriterar investeringar för att skapa nya jobb, förbättrad infrastruktur, förnybar energi och ett bättre utbildningssystem. Förslagen är alla fullt finansierade och ryms inom en ansvarsfull budget, skriver motionärerna.

Miljöpartiets mål för skattepolitiken är att de skatter som behövs för att finansiera den gemensamma välfärden ska tas in på ett rättvist och rättssäkert sätt. Skatten ska baseras på bärkraft, och snedvridningar av ekonomin bör undvikas så långt som möjligt. Systemet bör innehålla en rimlig grad av progressivitet men samtidigt bidra till incitament för egen försörjning. Systemet bör vara så transparent, enkelt och likformigt som möjligt, men tyvärr har dessa principer alltför ofta åsidosatts. Motionärerna vill därför göra en bred skatteöversyn. Miljöpartiet föreslår omfattande skärpningar av miljöskatterna. Klokt utformade miljöskatter som låter förorenaren betala är erkänt kostnadseffektiva verktyg, framhåller motionärerna, och dessa verktyg bör användas aktivt.

Tabell 2.6 Den offentliga sektorns finanser (MP)

Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen

	2012	2013	2014
Offentlig sektors inkomster	+21 930	+25 055	+28 821
Offentlig sektors utgifter	+20 577	+24 533	+28 168
Finansiellt sparande	+1 353	+522	+653
Staten	+1 038	+209	+243
Ålderspensionssystemet	+315	+313	+410
Kommunsektorn	±0	±0	±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	0,0 %	+0,8 %	+2,1 %

Källa: Motion Fi241.

Sammantaget innebär Miljöpartiets förslag att de offentliga inkomsterna ökar med 22, 25 respektive 29 miljarder kronor 2012–2014 och att utgifterna ökar i motsvarande grad. Det offentliga sparandet beräknas därmed bli 0,1 % högre än regeringens 2013 men är i övrigt detsamma som propositionens förslag. Utgiftstaken föreslås höjas med 19, 27 respektive 32 miljarder kronor för de tre åren 2012–2014. Budgeteringsmarginalerna uppgår alla år till drygt 50 miljarder kronor, vilket i stort överensstämmer med regeringens förslag.

Tabell 2.7 Inkomster och utgifter på statens budget, statens budgetsaldo och statsskulden (MP)

Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen

	2012	2013	2014
Inkomster (kassamässigt)	+22 955	+26 685	+30 855
därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0
Utgifter	+21 917	+26 476	+30 612
därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0
kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	+1 038	+209	+243
Statsskuld vid årets slut	−1 038	−1 247	−1 490

Källa: Motion Fi241.

2.1.4 Sverigedemokraternas motion

Sverige befinner sig i ett relativt gott statsfinansiellt läge, men arbetslösheten biter sig fast vid oroväckande höga nivåer, vilket Sverigedemokraterna främst vill möta med förbättrad utbildning och förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Sverigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom det finanspolitiska ramverket med överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak och krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning.

Motionärerna prioriterar jobbskapande satsningar, infrastruktur, sjukvård och kulturbefrämjande åtgärder. Man står bakom de fyra första stegen i jobbskatteavdraget men anser principiellt att arbetsinkomster och pension ska beskattas lika. Motionärerna pekar på att satsningarna är mer restriktiva under början av budgetperioden eftersom de föreslagna besparingarna beräknas ge full effekt först den senare delen av perioden.

Motionärerna finansierar sina förslag dels genom att ta regeringens reformutrymme i anspråk, dels genom egna förslag till utgiftsneddragningar. Kraftigt skärpta regler kring asyl- och anhöriginvandring beräknas leda till att invandringen minskar med ca 90 %, vilket bedöms ge stora besparingar. Sverigedemokraterna avvisar också regeringens förslag till sänkt restaurangmoms och skapar på så sätt ett ytterligare utrymme. Sverige bör anpassa sitt bistånd så att det lever upp till FN:s rekommendationer om en biståndsram på 0,7 % av BNI. Detta skulle ge en besparing på 4,1 miljarder kronor 2012 och öka till 10 miljarder kronor 2015. På längre sikt, bortom 2015, räknar motionärerna med att ett utträde ur EU ska innebära betydande besparingar.

Sammantaget räknar Sverigedemokraterna med ett finansiellt sparande i den offentliga sektorn som i stort sett är detsamma som regeringens alla år 2012–2015. Utgifterna beräknas vara ca 10 miljarder kronor högre än regeringens förslag under 2012 samtidigt som utgiftstaket för staten föreslås vara oförändrat. Från 2013 och framåt räknar motionärerna med att utgiftstaket kan sänkas drygt 20 miljarder kronor och föreslår att taken fastställs till 1 073, 1 082 respektive 1 100 miljarder kronor 2013–2015.

Tabell 2.8 Den offentliga sektorns finanser (SD)

Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen

	2012	2013	2014	2015
Offentlig sektors inkomster	+7 344	−4 083	−5 546	−6 924
Offentlig sektors utgifter	+7 187	−4 208	−5 602	−8 355
Finansiellt sparande	+157	+125	+56	+1 431
Staten	−643	−275	−44	+2 031
Ålderspensionssystemet	+800	+400	+100	−600
Kommunsektorn	±0	±0	±0	±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	0,0 %	+0,7 %	+2,1 %	+3,3 %

Källa: Motion Fi242.

Tabell 2.9 Inkomster och utgifter på statens budget, statens budgetsaldo och statsskulden (SD)

Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen

	2012	2013	2014	2015
Inkomster (kassamässigt)	+10 179	−20 241	−20 852	−20 541
därav inkomster av försåld egendom	±0	±0	±0	±0
Utgifter	+10 822	−19 966	−20 808	−22 572
därav statsskuldsräntor	±0	±0	±0	±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning	±0	±0	±0	±0
kassamässig korrigering	±0	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	−643	−275	−44	+2 031
Statsskuld vid årets slut	+643	+918	+962	−1 069

Källa: Motion Fi242.

2.1.5 Vänsterpartiets motion

Sverige har starka statsfinanser men stora problem med arbetslöshet som biter sig fast. Det är synnerligen anmärkningsvärt att regeringen då nära nog inte presenterar någonting för att stimulera ekonomin och sänka arbetslösheten. Vänsterpartiet anser att regeringen underskattar reformutrymmet. Regeringen redovisar ett strukturellt sparande på 2,0 respektive 2,4 % av BNP för 2012–2013, vilket indikerar ett outnyttjat reformutrymme på 35 respektive 51 miljarder kronor. Även om man tar fasta på Konjunkturinstitutets bedömning att finanspolitiken de närmaste åren bör inriktas på ett strukturellt sparande på 1,5 % av BNP underskattar regeringen reformutrymmets storlek, anser motionärerna. Starka offentliga finanser är en förutsättning för en stabil makroekonomisk utveckling. Vänsterpartiet förespråkar att de offentliga finanserna ska vara i balans över konjunkturcykeln och anser att Riksbankens inflationsmål bör kompletteras med ett sysselsättningsmål. Motionärerna avvisar systemet med utgiftstak och föreslår därför att regeringens förslag till tak för utgifterna avslås.

Vänsterpartiets skattepolitik syftar till att få fler människor i arbete, trygga välfärden, öka jämlikheten och skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt. Detta kräver större skatteintäkter än i dag, men viljan att betala skatt är god så länge det finns en tydlig koppling till satsningar på förbättrad välfärd. Skattesystemet ska bygga på principen skatt efter bärkraft; det ska vara enhetligt och likformigt och ha så få undantag som möjligt, vilket minimerar möjligheterna till skatteplanering. Regeringens skattepolitik har gynnat höginkomsttagare och män, på bekostnad av låginkomsttagare och kvinnor. Den har gynnat friska jämfört med sjuka, inkomster av arbete jämfört med pension. Vänsterpartiet anser att det krävs en översyn av hela skattesystemet och har föreslagit en parlamentarisk utredning.

Tabell 2.10 Den offentliga sektorns finanser (V)

Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen

	2012	2013	2014
Offentlig sektors inkomster	+39 804	+55 103	+60 023
Offentlig sektors utgifter	+49 101	+60 073	+73 641
Finansiellt sparande	−9 297	−4 970	−13 618
Staten	−11 069	−6 932	−15 466
Ålderspensionssystemet	+1 772	+1 962	+1 848
Kommunsektorn	±0	±0	±0

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)	−0,3 %	+0,6 %	+1,7 %

Källa: Motion Fi243.

Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag att den offentliga sektorns utgifter ökar med 49, 60 respektive 74 miljarder kronor 2012–2014. De offentliga inkomsterna beräknas öka med 40, 55 respektive 60 miljarder kronor. Det offentliga saldot uppgår i Vänsterpartiets förslag till –0,3; 0,6 respektive 1,7 % av BNP för samma period.

Tabell 2.11 Inkomster och utgifter på statens budget, statens budgetsaldo och statsskulden (V)

Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen

	2012	2013	2014
Inkomster (kassamässigt)	+37 004	+51 903	+57 023
därav inkomster av försåld egendom	−15 000	−15 000	−15 000
Utgifter	+62 182	+72 477	+85 679
därav statsskuldsräntor	±0	+443	+805
Riksgäldskontorets nettoutlåning	−874	−1 332	−1 776
kassamässig korrigering	±0	±0	±0
Statens budgetsaldo	−25 178	−20 574	−28 656
Statsskuld vid årets slut	+25 178	+45 752	+74 408

Källa: Motion Fi243.

2.2 Sysselsättning, tillväxt och företagande

2.2.1 Propositionen

Värna arbetslinjen och bryta utanförskapet

Regeringens främsta mål är att genom minskat utanförskap föra Sverige mot full sysselsättning. Ett centralt inslag i den förda politiken har varit att värna arbetslinjen genom jobbskatteavdraget. I budgetpropositionen framhålls att ytterligare åtgärder är centrala för att öka drivkrafterna för arbete och företagande och för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, som bl.a. matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb. Reformambitionen är att ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för statlig skatt när det uppstår ett varaktigt reformutrymme och det ekonomiska läget tillåter och under förutsättning att viktiga reformer inom prioriterade välfärdsområden kan säkras.

Åtgärder för att möta inbromsningen på arbetsmarknaden

Politikens inriktning är att inom ramen för en ansvarsfull politik med goda säkerhetsmarginaler möta inbromsningen på arbetsmarknaden och fortsätta att stärka de långsiktiga förutsättningarna för jobb, tillväxt och företagande. Regeringens bedömning är att den kraftiga dämpningen i svensk ekonomi under hösten 2011 leder till att företagens behov av att öka antalet anställda kommer att avta. För att stödja långtidsarbetslösa och andra grupper med en svag förankring på arbetsmarknaden föreslår regeringen därför ett arbetsmarknadspaket bestående av strukturella och temporära åtgärder som uppgår till 3,5; 2,2; 1,1; 0,4 miljarder kronor 2012–2015. Strukturella åtgärder som föreslås är förstärkta förmedlingsinsatser till dem som riskerar att bli långtidsarbetslösa, en förbättrad uppföljning av arbetslösas jobbsökande, högre kvalitet och aktivitet i jobb- och utvecklingsgarantin och i jobbgarantin för ungdomar samt fler programplatser till dem som riskerar långtidsarbetslöshet. De strukturella åtgärderna beräknas medföra 4 100 årsplatser. Temporära åtgärder som föreslås är bl.a. fler platser till arbetsmarknadsutbildning och praktik, fler platser inom yrkesvux och yrkeshögskolan, ökade förmedlarresurser i jobb- och utvecklingsgarantin, fortsatt förkortad kvalificeringstid till nystartsjobb för äldre arbetslösa samt fortsatt förstärkning av det särskilda anställningsstödet. Totalt uppgår volymerna i de temporära arbetsmarknads- och utbildningsåtgärderna till 15 350 årsplatser 2012. I tabell 2.12 redovisas regeringens förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken.

Tabell 2.12 Regeringens förslag till förstärkning av den aktiva arbetsmarknadspolitiken 2012–2015

Årsplatser

	2012	2013	2014	2015
Strukturella reformer	4 100	4 200	3 000	2 300
Tidiga insatser för de som riskerar långtidsarbetslöshet	2 200	2 600	1 600	900
Förbättra de oförsäkrades tillträde till jobb- och utv.garantin (JUG)	1 900	1 600	1 400	1 400
Tillfälliga förstärkningar	15 350	8 550	700
Nystartsjobb för äldre	500	1 100
Förlängning av förstärkt särskilt anställningsstöd		3 000	500
Arbetsmarknadsutbildning i sysselsättningsfasen (fas 3) i JUG	1 000
Höjt handledarstöd i särskilt anställningsstöd i sysselsättningsfasen (fas 3) av JUG	1 400	1 400	200
Praktikplatser	4 300	450
Arbetsmarknadsutbildning	1 150	100
Fortsatt folkhögskolesatsning	1 000	1 000
Yrkesvux	5 000	1 000
Yrkeshögskolan	1 000	500
Summa	19 450	12 750	3 700	2 300

Källa: Budgetpropositionen för 2012.

Mot bakgrund av konjunkturavmattningen föreslår regeringen också en sysselsättningsskapande tillfällig förstärkning för underhåll av och investeringar i infrastruktur under 2012 och 2013.

Åtgärder för varaktigt högre tillväxt, sysselsättning och förstärkt konkurrenskraft

Enligt regeringen är ett gott företagsklimat och innovation en förutsättning för en långsiktigt god tillväxt i ekonomin. Företagarens roll är central för fler jobb och ett dynamiskt näringsliv. För att skapa jobb för unga och stimulera till företagande föreslår regeringen att mervärdesskatten för restaurang- och cateringtjänster sänks från 25 till 12 %. Vidare föreslås ett brett inriktat reformpaket för utbildningsområdet som ingår i det långsiktiga arbetet med att höja kvaliteten och genomströmningen i utbildningssystemet samt en satsning på praktikplatser i teknikföretag och ökat stöd för entreprenörskap i skolan.

Regeringen föreslår ett antal skatteåtgärder för att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande, bl.a. förbättringar av 3:12-reglerna, en förenkling av expertskatten, avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling samt åtgärder för att underlätta sparande bl.a. i aktier i form av ett investeringssparkonto och investeringsfonder. Av förenklings- och administrationsskäl föreslås också en höjning av beloppsgränsen för reseavdrag. Regeringen vill också stimulera utbudet av uthyrning av bostäder och föreslår en höjning av schablonbeloppet från 18 000 till 21 000 kr per år vid andrahandsuthyrning. Skattereglerna behöver enligt regeringen kontinuerligt ses över, varför regeringen tillsatt en bred utredning av företagsbeskattningen som ska lämna förslag till regelförändringar som gynnar investeringar och sysselsättning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 november 2013.

Den ökade globaliseringen ställer enligt regeringen krav på att Sverige kontinuerligt stärker sin konkurrenskraft och innovationsförmåga. Svenska företag ska enligt regeringen konkurrera på världsmarknaden med kunskap och kvalitet. För att öka andelen innovativa företag och stimulera till en ökad kommersialisering av forskningsresultat föreslås bl.a. ökade medel till Vinnova. Regeringen arbetar vidare med dessa frågor och kommer under 2012 att presentera en innovationsstrategi som syftar till att ytterligare förbättra innovationsklimatet i Sverige.

Enligt regeringen är det för stora grupper fortfarande inte tillräckligt lönsamt att ta ett arbete eller att öka arbetstiden trots tidigare reformarbete för att stärka arbetslinjen genom framför allt jobbskatteavdraget. Problemet är särskilt stort för många individer som lever i ekonomisk utsatthet, eftersom marginaleffekterna av försörjningsstöd, etableringsersättning och bostadsbidrag är mycket höga. I syfte att ytterligare stärka arbetslinjen aviseras åtgärder för att förbättra incitamenten för att arbeta för personer med ekonomiskt bistånd och etableringsersättning.

Sammantaget beräknas regeringens åtgärder för varaktigt högre tillväxt och sysselsättning samt förstärkt konkurrenskraft till 5 miljarder kronor 2012. För 2013–2015 beräknas åtgärderna uppgå till 8,9; 9,2 respektive 8,6 miljarder kronor.

Som ett led i arbetet med att förbättra integrationen på arbetsmarknaden har regeringen tillsatt en utredning som ska se över möjligheten att införa ett system med skattelättnader för företag i stadsdelar med utbrett utanförskap, s.k. nystartszoner. Målsättningen är att skapa jobb och öka sysselsättningen i områden där bl.a. sysselsättningsgraden avsevärt understiger det nationella genomsnittet. En annan målsättning är att det ska startas fler företag och att företag ska ges bättre förutsättningar att växa.

I syfte att stärka människors trygghet och stabiliteten på arbetsmarknaden har regeringen som reformambition att en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring ska införas.

Sysselsättningseffekter

De reformer som regeringen föreslår i budgetproposition, bl.a. satsningar inom arbetsmarknadspolitiken, sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, infrastruktursatsningar, reformering av försörjningsstödet och höjda bostadsbidrag, bedöms dämpa konjunkturavmattningen på kort sikt. Sammantaget leder det enligt regeringen till att BNP-tillväxten blir ca 0,2 procentenheter högre 2012 och att antalet sysselsatta blir ca 8 000 personer fler 2012 än vad som annars hade varit fallet.

2.2.2 Socialdemokraternas motion

Full sysselsättning

Enligt motionärerna är full sysselsättning det övergripande målet för den ekonomiska politiken. Arbete är grunden för välstånd, och med fler människor i arbete kan vi finansiera utbildning, vård och omsorg för alla. Under de närmaste åren måste enligt motionärerna jobbpolitiken hantera olika utmaningar, som att matcha lediga jobb med arbetssökande, generationsväxlingen, stimulera ett ökat arbetskraftsdeltagande och kombinera offentlig finansiering av en generell välfärd med en åldrande befolkning. En förutsättning för att minska arbetslösheten och öka sysselsättningen är ett mer jämställt samhälle.

Jobb och utbildning för unga

Motionärerna vill se tidiga och snabba insatser för unga arbetslösa och föreslår att aktivitetsförbudet slopas. För att underlätta generationsväxlingen föreslås utbildningsvikariat inom vård och omsorg samt traineeplatser för unga under 26 år i både privat och offentlig verksamhet. Motionärerna föreslår vidare att 700 miljoner kronor omdisponeras från ineffektiva coacher till att förstärka förmedlingsverksamheten. Genom en kompetenskommission ska matchningen mellan arbetsgivarens behov och de arbetssökandes kompetens förbättras. För detta ändamål föreslår motionärerna 1 miljard kronor 2012–2015. Dessutom föreslås även fler platser inom högskolan och vuxenutbildningen i traineejobb. Sammanlagt föreslås 57 400 platser till en kostnad av 7 miljarder kronor 2012. I tabell 2.13 redovisas Socialdemokraternas förslag till investeringar i utbildning och jobb för unga.

Tabell 2.13 Socialdemokraternas förslag till investeringar i utbildning och jobb för unga 2012

Källa: Motion Fi240.

Jobb- och utvecklingsgarantin föreslås fasas ut och ersättas av 1 500 plusjobb inom den offentliga eller ideella sektorn för personer som står långt från arbetsmarknaden och 1 400 platser i offentligt skyddat arbete för personer med psykiska funktionshinder. Motionärerna avvisar regeringens föreslagna momssänkning på restaurang- och cateringtjänster som man anser vara kostsam och tveksam ur sysselsättningssynpunkt.

En väl fungerande arbetslinje

En väl fungerande arbetslinje förutsätter bl.a. en fungerande arbetslöshetsförsäkring och en a-kassa som omfattar alla. Motionärerna föreslår att ett tak på avgiften införs och att ersättningsnivån höjs. För att långsiktigt öka sysselsättningen bland utrikes födda föreslås ökade satsningar på effektivare validering, arbetspraktik och grundläggande utbildning i kommunal regi. I syfte att stödja arbetsinträde för arbetslösa med försörjningsstöd föreslås ett ekonomiskt stöd för dessa individer i form av en skattekredit. Motionärerna föreslår vidare att längden på visstidsanställningar begränsas och att rätt till heltid införs.

Stärkt konkurrenskraft och företagande

I motionen framhålls att Sverige ska vara en konkurrenskraftig, kunskapsbaserad ekonomi. Sverige ska konkurrera med hög kompetens och goda arbetsvillkor och inte med låga löner. Motionärerna föreslår en förstärkt strategisk samverkan mellan staten, näringslivet och akademin med mer av samarbete och gemensamma prioriteringar av såväl forskningsresultat som utbildning samt av export- och investeringsfrämjande åtgärder. För dessa samverkansprogram föreslås totalt 2 miljarder kronor 2012–2015.

För att motverka bristen på privat riskkapital föreslås att en riskkapitalfond på 3 miljarder kronor skapas med särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. Vidare föreslås att ett riskkapitalavdrag införs för personer som investerar i ett nystartat bolag. Inom ramen för en skatteöversyn föreslås att möjligheterna att skapa mer gynnsamma skattemässiga förutsättningar för FoU-investeringar och riskvilligt kapital ses över.

För att trygga tillgängligheten till viss grundläggande kommersiell service i gles- och landsbygd och för att små företag ska klara sin vardag och kunna utvecklas i dessa områden föreslås ett särskilt stöd om 50 miljoner kronor per år.

Slutligen föreslår motionärerna sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag och att den gällande nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga slopas eftersom den anses vara en ineffektiv åtgärd.

Investeringar för tillväxt

Av motionen framgår att investeringar i det som långsiktigt bygger Sverige starkt, som utbildning, infrastruktur och bostäder, ska prioriteras. Väl fungerande storstäder är enligt motionärerna avgörande för tillväxt och fler jobb i hela landet, varför investeringar i våra största städer föreslås. Det handlar om att bygga järnvägar och kollektivtrafik, bygga fler bostäder, göra viktiga klimatinvesteringar och rusta upp miljonprogramsområdena.

Tunnelbanan i Stockholm behöver byggas ut, och för detta föreslås att 1,4 miljarder kronor avsätts 2012–2015. Under samma period föreslår motionärerna att 11,5 miljarder kronor avsätts för att bygga ut kapaciteten i järnvägssystemet.

Motionärerna föreslår en investeringsstimulans till byggande av studentbostäder och hyreslägenheter från 2012 som beräknas kosta ca 1 miljard kronor årligen. Man vill också pröva ett system med lånegarantier för fastighetsägare för att stimulera upprustning av lägenheter i miljonprogrammet och att avgifterna för dessa garantier i vissa fall ska subventioneras. Kostnaden uppskattas till ca 500 miljoner kronor per år.

Jobbskatteavdrag

Motionärerna anser att jobbskatteavdrag i de riktigt höga inkomstskikten leder till ett minskat arbetsutbud. En höjd skatt på de allra högsta inkomsterna kan enligt motionärerna stimulera till mer arbete eftersom lönen efter skatt sjunker och tvingar skattebetalaren att arbeta mer för att bevara sin standard. Mot den bakgrunden föreslås en nedskalning av förvärvsavdraget för inkomster från 600 000 kr per år.

HUS-avdrag

Motionärerna föreslår att de s.k. ROT- och RUT-avdragen halveras till 25 000 kr per år och att de framöver i första hand inriktas mot äldre och mot barnfamiljer. De resurser som frigörs läggs på renovering av flerfamiljshus och till att stödja byggande av studentbostäder och hyreslägenheter.

Avregleringar

Motionärerna framhåller att de alltid sätter medborgarintresset främst. Frågor om lämplig marknadsstruktur handlar därför om vad som ger den största samhällsnyttan och bäst gagnar tillväxt och social utveckling. Motionärerna menar att ideologiskt motiverade avregleringar ofta leder utvecklingen i fel riktning. Mot den bakgrunden föreslår motionärerna att avregleringarna ses över inom järnväg och övrig kollektivtrafik, el och fjärrvärme samt apoteksområdet.

2.2.3 Miljöpartiets motion

Nya jobb

Den grundläggande utgångspunkten är enligt motionärerna att alla människor har rätt till eget arbete och egen försörjning. Den arbetslöshet som har bitit sig fast vid alltför höga nivåer och som beräknas öka ytterligare till följd av de ekonomiska problemen i vår omvärld kräver en modernisering av den svenska ekonomin så att nya, hållbara jobb skapas i fler och växande företag. De nya jobben ska växa fram i en grön modernisering av samhället som innebär en strukturomvandling av svensk ekonomi. Motionärerna vill se ett dynamiskt näringsliv där människors kreativitet och skaparlust lägger grunden för nya jobb. Under de kommande tre åren föreslår motionärerna att 44 miljarder kronor läggs på åtgärder för grön omställning.

Småföretag ska kunna utvecklas och växa

Småföretagarna har en stor potential i omställningen till ett grönare samhälle. För motionärerna är det därför viktigt med en politik som underlättar för nya företag att starta, utvecklas och anställa fler. Det ska vara lika självklart att starta ett företag som att söka ett arbete. Miljöpartiet föreslår förbättringar för småföretag på främst två områden, sjuklöneansvaret och arbetsgivaravgifterna. Sjuklöneansvaret är en tung börda för företagen och utgör ett hinder för expansion. De är dessutom tunga att administrera. Man föreslår att sjuklöneansvaret avskaffas helt för företag med upp till tio anställda och en permanent sänkning av arbetsgivaravgiften med 10 procentenheter på en lönesumma upp till 830 000 kr, vilket beräknas kosta ca 12 miljarder kronor. Egenföretagare ges samma skattelättnad. Vidare föreslår motionärerna att 500 miljoner kronor satsas på forskning och utveckling, social ekonomi, egenanställning och entreprenörskapsprogram, mikrokrediter till landsbygd och nyanlända svenskar, kvinnligt företagande och ekoturism.

Fler unga in på arbetsmarknaden

Arbetslösheten för unga har bitit sig fast på höga nivåer de senaste decennierna. Motionärerna ser stora risker med att arbetslösheten hos vissa som står långt ifrån arbetsmarknaden permanentas på höga nya nivåer. Ungas möjlighet på arbetsmarknaden ska därför stärkas genom fler utbildningsplatser och genom en bättre kvalitet på utbildningarna. Utbildning är nyckeln till att komma in på arbetsmarknaden. Motionärerna föreslår därför satsningar på kompetenshöjning riktade till de ungdomar som är i störst behov av stöd, ökad kommunal vägledning i form av praktikplatser och stimulans för ökad samverkan mellan företag, arbetsförmedlingar och skolor. För att minska ungdomsarbetslösheten vill motionärerna även skapa nya jobb genom att göra det billigare för företag att anställa. Den halverade arbetsgivaravgiften för ungdomar under 26 år är inte träffsäker, anser motionärerna, utan smetas ut även på dem som inte har några problem att komma i arbete. I stället för en halverad avgift föreslår man att arbetsgivaravgifterna slopas helt för den som anställer en arbetslös ungdom mellan 18 och 25 år. Motionärerna avvisar regeringens förslag till sänkt restaurangmoms. Man är visserligen positiv till att gynna tjänstesektorn men anser inte att frågan bör prioriteras med dagens begränsade reformutrymme. Sammantaget föreslås att närmare 7 miljarder kronor satsas 2012–2014 på att rusta de ungdomar som har svårast att komma in på arbetsmarknaden. I tabell 2.14 redovisas Miljöpartiets förslag för att få in unga på arbetsmarknaden.

Tabell 2.14 Miljöpartiets satsningar för att få in unga på arbetsmarknaden, i antal platser och miljoner kronor 2012–2014

Satsningar för att få in unga på arbetsmarknaden	Antal platser	2012	2013	2014
Slopad arbetsgivaravgift för den som anställer en arbetslös mellan 20–24 år		750	750	750
Satsning på gymnasiekompetens hos unga mellan 20–24 år		485	525	545
varav folkhögskolan	3 000
varav komvux	2 000
Jobbutbildning för unga mellan 20–24 år		375	375
varav platser	2 500
Trainee i välfärden		400	400
varav platser	1 200
Kvalificerad yrkesutbildning		85	85
varav platser	1 000
Stimulansbidrag för sommarjobb till alla 16–17-åringar		150	150	150
Navigatorcentrum		100	100	100
Underlätta samverkan mellan skola och näringsliv		80	80	80
Förbättrad studie- och yrkesvägledning på gymnasiet		50	50	50
Entreprenörsprogram i skolan		20	20	20
Handledarutbildning för företag som tar emot praktikanter		10	10	10
Summa	9 700	2 505	2 545	1 705

Källa: Motion Fi241.

Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Motionärerna anser att arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring som omfattar alla och som hjälper människor tillbaka in i arbete. Motionärerna föreslår att ersättningsnivån och taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs.

Bättre kvalitet i högskolan

För att Sverige ska fortsätta att vara kunskapsmässigt konkurrenskraftigt krävs enligt motionärerna ett utbildningssystem av hög kvalitet. Motionärerna föreslår satsningar på ökad kvalitet i utbildningen genom mer lärarledd undervisningstid och genom en bättre matchning mellan högskolan och arbetsmarknaden.

Jobbskatteavdrag

Motionärerna anser att det i grunden är positivt att göra det lönsammare att arbeta och att underlätta för de som tjänar mindre. Samtidigt är det befogat att de med hög inkomst betalar mer i skatt än de med lägre inkomst. Miljöpartiet vill minska de ekonomiska klyftorna i samhället och anser inte att det är rimligt att de med miljoninkomster får ett jobbskatteavdrag. Motionärerna föreslår därför en avtrappning av jobbskatteavdraget för dem med höga inkomster.

HUS-avdrag

Motionärerna föreslår att ROT-avdraget inriktas mot energibesparande åtgärder. Avdrag ska få göras enligt dagens regler upp till 20 000 kr per år, men om det används till energibesparande åtgärder ska avdraget få uppgå till 50 000 kr. Ägare av flerfamiljshus ska få göra motsvarande avdrag för energibesparande åtgärder på 50 000 kr per lägenhet. Motionärerna föreslår satsningar som är 1,6 miljarder kronor större än regeringens, så att det totala ROT-avdraget uppgår till ca 12 miljarder kronor.

Investeringar

Motionärerna föreslår investeringar i infrastruktur, bostäder och förnybar energi som underlättar för människor och företag att göra klimatsmarta val, samtidigt som nya jobb skapas. Medel avsätts för klimateffektivisering av miljonprogrammens bostäder, radonbekämpning och åtgärdande av sjuka hus. Vidare föreslås ett stöd för byggande av hissar i gamla hus. Motionärerna anser också att det behövs stora investeringar i spårbunden trafik och föreslår 16 miljarder kronor 2012–2014 för underhåll och nyinvesteringar. De kommande tio åren uppgår satsningarna till över 100 miljarder kronor.

2.2.4 Sverigedemokraternas motion

Enligt motionärerna syftar deras arbetsmarknadspolitik både till att skapa trygghet och välstånd för landets arbetstagare och till att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling för företagen. Motionärerna ställer sig bakom grundprincipen att det ska vara lönande att arbeta och vill därför bevara samtliga fyra steg i jobbskatteavdraget.

Utmaningar på arbetsmarknaden

I motionen framhålls att den turbulenta ekonomiska situationen i världen medför extra prövningar när det gäller att upprätthålla och stimulera sysselsättningen. Arbetslösheten biter sig fast vid oroväckande höga nivåer. Enligt motionärerna krävs dels kortsiktiga insatser för att dagens arbetslöshet inte ska permanentas, dels mer långsiktiga insatser för att stärka svensk konkurrenskraft. Enligt motionärerna är utmaningarna att minska utanförskapet, stimulera företag att våga anställa, förbättra bristande matchning och minska trösklarna in på arbetsmarknaden. En varaktigt hög sysselsättning skapas enligt motionärerna genom att den svenska konkurrenskraften stärks. Detta uppnås bl.a. genom en hög generell nivå av arbetsmarknadsmatchat humankapital, en reglerad invandring, ett gott företagsklimat, ett utbyggt trygghetssystem, en kraftig utbildningssatsning och ordentliga investeringar i infrastruktur.

Småföretag

För att få företag att våga anställa föreslår motionärerna en permanent arbetsgivaravgiftsrabatt för de tio första anställda. Den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften återställs, och nedsättningen för unga halveras. Vidare föreslås att en riskkapitalfond införs genom en extra vinstutdelning från Vattenfall på upp till 5 miljarder kronor. För att stimulera småföretag, bidra till växande företag och stärka konkurrenskraften vill motionärerna ge fler företag möjlighet att växa genom kunskap och föreslår ett utökat forskningsanslag till små och medelstora företag. För en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och för att få fler företag att våga anställa föreslår motionärerna förändringar i turordningsreglerna. Man föreslår även att gränsen för starta-eget-bidrag sänks från 25 till 20 år och att det förlängs från sex till nio månader.

Ny anställningsform

För att komma till rätta med såväl ungdomsarbetslösheten som matchningen av arbetstagarnas kompetens i relation till arbetsgivarnas behov föreslår motionärerna en ny anställningsform – lärlingar. Arbetsgivaren är helt befriad från arbetsgivaravgift i tolv månader. För detta föreslår motionärerna 1,9 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar 50 000 lärlingsjobb. Matchningen riskerar också enligt motionärerna att försämras av ett för lågt ersättningstak i arbetslöshetsförsäkringen, varför man föreslår höjt tak i a-kassan, ett återinförande av den s.k. 100-dagars regeln samt förbättringar för deltidsarbetslösa. Motionärerna säger vidare nej till regeringens förslag om sänkt moms för restaurang- och cateringtjänster. Att sänka restaurangmomsen till en kostnad om 5,4 miljarder kronor för att skapa 3 500 nya arbetstillfällen, till en kostnad om 1,6 miljoner kronor per arbete, är enligt motionärerna häpnadsväckande i tider som dessa.

Fokus på utbildning

Sveriges möjligheter att också i framtiden kunna konkurrera i en alltmer globaliserad värld är enligt motionärerna beroende av förbättringar inom utbildningsområdet. Med fokus på de naturvetenskapliga ämnena föreslås att 2,2 miljarder kronor tillförs årligen för att förbättra situationen och bidra till kvalitetshöjningar inom de högre utbildningarna. Enligt motionärerna är en långsiktig lösning på arbetsmarknadens problem med missmatchning smarta lösningar på utbildning och fortbildning där vi utbildar oss efter arbetsmarknadens behov. För en förbättrad matchning på arbetsmarknaden föreslås en utökad satsning på 500 miljoner kronor per år till yrkeshögskolan, vilket enligt motionärerna räcker till 8 000 platser årligen. Vidare föreslås utökad praktik på gymnasieskolan och 9 000 nya komvuxplatser.

Instegsjobben är enligt motionärerna en skattesubventionerad diskriminering av svenskar eftersom jobben innebär att invandrare kan få 80 % av sin totala lönekostnad subventionerad med skattemedel. En av de viktigaste principerna i ett demokratiskt samhälle är enligt motionärerna att alla medborgare har samma rättigheter och skyldigheter, varför instegsjobben föreslås slopas.

Investeringar

Regeringens satsning på upprustning av järnvägsnätet anser motionärerna vara otillräcklig. Den s.k. lappa-och-laga-mentaliteten måste upphöra. Med fokus på upprustning och utbyggnad av järnvägen föreslår motionärerna 1 miljard kronor mer än regeringen 2012 och trappar därefter upp satsningen till 4 miljarder kronor 2015. Det finns en mängd bostadspolitiska utmaningar de närmaste åren, skriver motionärerna. Behoven av upprustning och omstrukturering av miljonprogrammets flerbostadshus är stort. Motionärerna föreslår därför stöd i form av garantier för sådana åtgärder. Motionärerna anser att utbudet av studentbostäder behöver öka och föreslår att det blir skattefritt att hyra ut halva bostaden, att andrahandsuthyrningen skattebefrias och att reglerna görs mer flexibla.

HUS-avdrag

Motionärerna föreslår ett särskilt ROT-avdrag för restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta ska kunna utnyttjas av såväl enskilda personer som kommuner, bolag och stiftelser – dock ej av statliga fastighetsägare – och vara villkorat med att byggnaden har godkänts som kulturhistoriskt värdefull av en länsstyrelse.

Avreglering

I dagsläget står ett fåtal bolag för den klart största delen av elproduktionen i Sverige. Det finns därför enligt motionärerna skäl att fortlöpande granska och utvärdera den avreglering av elmarknaden som har skett. För att undvika undanträngningseffekter av mer kostnadseffektiva energislag och motverka ett bestående framtida högre elpris bör en utvärdering av elcertifikatssystemet utföras. Motionärerna vill se en återreglerad järnväg. Avtalen mellan operatörer och trafikhuvudmännen omfattar dock som regel 3–8 år. Då marknaden för järnvägen nyligen har avreglerats skulle kostnaden för att lösa dessa avtal i förtid bli för hög för staten. Återregleringen måste därför göras under tillräckligt lång tid för att berörda avtal ska löpa ut. Efter att de första avtalen har löpt ut anser motionärerna att regeringen bör tillsätta en statlig utredning som får visa avregleringens konsekvenser.

2.2.5 Vänsterpartiets motion

Full sysselsättning

I motionen framhålls att full sysselsättning är det överordnade målet för motionärernas politik. Arbetet är basen för välfärd och ekonomiskt välstånd. Egen försörjning är grunden för personlig frihet och självständighet.

Ökad konkurrens och företag

Enligt motionärerna har globaliseringen medfört ett ökat konkurrenstryck och en snabbare strukturomvandling. För att hantera detta krävs enligt motionärerna både en bra arbetslöshetsförsäkring och möjligheter till omskolning och vidareutbildning samt satsningar på forskning och utveckling. Den svenska ekonomin präglas av hög arbetslöshet samtidigt som stora investeringar måste till. Motionärerna föreslår bl.a. investeringar i infrastruktur, energieffektivisering, ny teknik och bostäder. Genom dessa investeringar stärks enligt motionärerna Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga samtidigt som de håller upp efterfrågan på kort sikt.

Sverige ska enligt motionärerna konkurrera genom innovationer och nytänkande som omsätts i nya produkter eller tjänster. För en hållbar industriell utveckling mot minskad resursanvändning och energiförbrukning och i syfte att driva på tekniska lösningar föreslår motionärerna att en riskkapitalfond på 2 miljarder kronor införs. Motionärerna föreslår också att medel avsätts för att stödja innovationer och utveckling inom mindre företag.

Motionärerna avvisar regeringens förslag till sänkt restaurangmoms som bedöms ge närmast obefintliga sysselsättningseffekter. I stället föreslås att pengarna används till ett generationsväxlingsprogram som skapar 25 000 nya jobb i både privat och offentlig sektor. En höjd bolagsskatt till 28 % föreslås. Den svenska s.k. effektiva genomsnittliga bolagsskatten ligger idag lägre än i de flesta länder i Västeuropa. Satsningar till små och medelstora företag föreslås i form av att sjuklöneansvaret för de 14 första dagarna helt tas bort för företag med upp till tio anställda. För företag med 11–15 anställda trappas sjuklöneansvaret ned. Vidare föreslås en skattereduktion för stöd till forskning och utveckling i små och medelstora företag.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år har mycket begränsad effekt på sysselsättningen, enligt motionärerna, som föreslår att den avskaffas.

Investeringar i bostäder

Genom investeringar i nyproduktion och upprustning av bostäder vill motionärerna skapa samhällsnyttiga jobb. Det råder dessutom bostadsbrist i många av landets kommuner. Detta vill Vänsterpartiet möta genom ett ökat bostadsbyggande med särskilt fokus på hyresrätter, och man föreslår ett investeringsstöd på 3 miljarder kronor för detta ändamål. Man föreslår också en satsning på 3 miljarder kronor för att rusta upp bostäder i de s.k. miljonprogrammen och stora satsningar på upprustning av och ökad tillgänglighet till välfärdslokaler. Sammanlagt föreslås 8, 11 respektive 11 miljarder kronor 2012–2014 till dessa investeringar.

Investeringar i grön infrastruktur och grön teknik

Motionärerna välkomnar regeringens satsning på underhåll av infrastruktur men anser att det inte räcker med att tillfälligt anslå pengar. Enligt motionärerna bör dessa tillfälliga nivåhöjningar permanentas och höjas. Motionärerna föreslår 2; 4,5 respektive 11,4 miljarder kronor mer än regeringen 2012–2014 för nyinvesteringar i järnväg. Satsningen beräknas motsvara 17 000 nya jobb.

Ett grönt jobbpaket för miljön och klimatet föreslås på 7,5 miljarder kronor för 2012–2014. Paketet består bl.a. av ett klimatprogram i form av stöd till kommuner, landsting och företag för utbyggnad av t.ex. biogas och installation av fjärrvärme. Satsningarna beräknas skapa 5 000 nya jobb.

Utbildning

Utbildningspolitiken har en central roll för att bekämpa arbetslösheten och öka konkurrenskraften i framtiden genom höjd kunskap och kvalitet. Motionärerna föreslår satsningar på fler utbildningsplatser, bl.a. utökas vuxenutbildningen med 25 000 platser, yrkeshögskolan med 5 000 platser och högskolan med 10 000 plaster.

Vidare föreslår motionärerna att den s.k. fas 3 avskaffas. I stället föreslår man insatser i form av utbildning bl.a. på komvux och i yrkesutbildning och att 10 000 årsplatser i subventionerade övergångsjobb med kollektivavtalsenliga villkor införs under perioden 2012–2014.

För att motverka den ekonomiska avmattningen och de kommande pensionsavgångarna föreslår motionärerna ett treårigt generationsväxlingsprogram i stället för sänkt krogmoms. Programmet består av traineeanställningar, kunskapslyft för anställda i äldreomsorgen och lärlingsanställningar i bristyrken. Satsningen möjliggör enligt motionärerna 25 000 årsanställningar per år för unga arbetslösa.

Med motionärernas alternativa budgetförslag skapas sammanlagt 125 000 nya jobb och utbildningsplatser 2012.

Arbetslöshetsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkringen ska vara allmän och solidariskt finansierad. Motionärerna föreslår att en utredning tillsätts med uppdrag att se över hela regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. I avvaktan på utredningen föreslår motionärerna att arbetslöshetsförsäkringen återupprättas som en inkomst- och omställningsförsäkring. Vidare föreslås en förstärkning av grundförsäkringen så att fler omfattas.

Jämställt arbetsliv

Motionärerna föreslår att rätten till fasta jobb på heltid stärks och avsätter resurser för att skapa utrymme för bättre löner och arbetsvillkor hos offentliga arbetsgivare. Motionärerna föreslår att en lagstiftning om barnomsorg på kvällar, nätter och helger ska genomföras. 15 000 platser finansieras genom att avskaffa RUT-avdraget. Motionärerna förordar en generell arbetstidsförkortning som gör det möjligt för fler att orka jobba heltid utan att slita ut sig.

Jobbskatteavdrag

Vänsterpartiet är starkt kritiskt mot jobbskatteavdraget. Det gynnar främst personer med höga inkomster, det finns mycket svaga belägg för att det skapar jobb och det skapar skillnader i beskattning av lön jämfört med t.ex. pension och föräldrapenning. Jobbskatteavdraget föreslås gradvis avskaffas. Personer med en inkomst på över 50 000 kr per månad får inte något jobbskatteavdrag, och personer som tjänar upp till 28 000 kr i månaden får inte någon höjd skatt.

HUS-avdrag

Motionärerna avvisar RUT-avdraget i sin nuvarande form och förordar i stället att pengarna används till att finansiera 15 000 platser i barnomsorg som är tillgänglig på kvällar, nätter och helger då allt fler småbarnsföräldrar jobbar. Vidare föreslås att dagens ROT-avdrag som enbart riktar sig till villaägare och bostadsrättsinnehavare slopas och ersätts med ett upprustningsstöd för flerfamiljshus. Villaägare som genomför energieffektiviseringsåtgärder ska enligt förslaget även fortsättningsvis kunna få avdrag för dessa åtgärder vid insatser som ger 30 % minskad energiåtgång per småhus och till högst 30 000 kronor.

2.2.6 Övriga motioner

Jennie Nilsson m.fl. (S) anser i motion Sk361 yrkande 3 att riksdagen bör uppmana regeringen att inte använda valperiodens s.k. reformutrymme till nya, generella och kostsamma skattesänkningar efter mönster från den förra valperioden. I stället anser motionärerna att reformutrymmet ska användas till investeringar för att stärka vår kunskapsbaserade ekonomi, till infrastruktursatsningar och till nödvändiga sociala investeringar.

Ulla Andersson m.fl. (V) anför i motion Fi231 att ägande är en makt- och demokratifråga. Enligt motionärerna vet i dag ingen hur ägandeförhållandena i Sverige ser ut och menar att dessa antagligen har förändrats kraftigt sedan den förra ägarutredningen. Mot denna bakgrund föreslås att en parlamentarisk utredning tillsätts med syftet att ge en heltäckande bild av hur ägarförhållandena ser ut i olika sektorer och analysera ägandets effekter ur ett samhällsekonomiskt, socialt och demokratisk perspektiv.

I motion Sk356 av Tomas Tobé (M) yrkandena 1 och 4 anförs att en av de viktigaste jobbskapande åtgärder som alliansregeringen har genomfört är jobbskatteavdraget. Det finns dock fortfarande viktiga steg att ta på detta område för att öka självbestämmandet för stora grupper i samhället, anser motionären, och när statsfinanserna återigen visar ett överskott är det önskvärt att regeringen överväger att göra det mer lönsamt att arbeta.

2.3 Klimat, miljö och infrastruktur

2.3.1 Propositionen

Klimat och miljö

Klimatförändringarna är enligt regeringen en global utmaning där Sverige ska visa ledarskap genom en ambitiös klimat- och energipolitik med högt uppsatta klimatmål och kostnadseffektiva åtgärder, med syftet att minska utsläppen av växthusgaser både nationellt och internationellt. Regeringen föreslår bl.a. åtgärder för att minska utsläppen från bilar, åtgärder för att anpassa samhället till effekterna av ett förändrat klimat och satsningar på havsmiljön. Åtgärder för energieffektivisering är en viktig del i regeringens klimatpolitik. Regeringen anser därför att existerande program inom energieffektiviseringsområdet bör förlängas under 2013 och 2014 och föreslår att 220 miljoner kronor anslås för respektive år.

Regeringen föreslår också en satsning på energiforskning, bl.a. tillförs 10 miljoner kronor per år under 2012–2014 för en satsning på smarta elnät. Insatserna för kommersialisering, utveckling och demonstration inom energiområdet föreslås också förstärkas fr.o.m. 2013, och till detta avsätts 216 miljoner kronor totalt under 2013–2015.

Regeringen har en långsiktig prioritering att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. För att stimulera inköp av de bilar som släpper ut allra minst koldioxid föreslår regeringen ett nytt anslag under perioden 2012–2014 för finansiering av en s.k. supermiljöbilspremie. Anslaget föreslås uppgå till 20 miljoner kronor 2012, 80 miljoner kronor 2013 respektive 100 miljoner kronor 2014. Vidare föreslår regeringen en förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar. Nedsättningen förlängs med två år för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol. Den tidsbegränsade nedsättningen beräknas för 2012 till 140 miljoner kronor och för 2013 till 180 miljoner kronor.

Infrastruktur

Samhällsekonomiskt lönsamma infrastrukturinvesteringar kan enligt regeringen ge snabbare och effektivare person- och godstransporter. Regeringen beslutade 2010 om en trafikslagsövergripande nationell plan med investeringar på närmare 500 miljarder kronor för perioden 2010–2021. Anslagen höjdes med 3,9 miljarder kronor per år.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen en tillfällig förstärkning för underhåll av och investeringar i infrastruktur under 2012 och 2013, i syfte såväl att ge sysselsättningseffekter som att förbättra väg- och järnvägsnätet. Satsningen avser framför allt drift, underhåll och mindre investeringar i väg- och järnvägsnätet. För järnvägssatsningen föreslås en sammanlagd anslagshöjning på 2,6 miljarder kronor 2012 och 1,8 miljarder kronor 2013. För satsningen på väghållning föreslår regeringen 950 miljoner kronor 2012 och 450 miljoner kronor 2013.

Regeringen avser att under mandatperioden återkomma med förslag till ett nytt infrastrukturbeslut som syftar till att säkerställa de framtida behoven av åtgärder inom transportsystemet.

2.3.2 Socialdemokraternas motion

Klimat och miljö

Socialdemokraterna framhåller att klimatförändringarna är vår tids ödesfråga och vill arbeta för en värdeburen tillväxt och minskade utsläpp. Investeringar i förnybar energi, energieffektiviseringar, hållbar infrastruktur och ny effektiv miljö- och klimatvänlig teknik skulle stärka företagens konkurrenskraft, skapa nya företag och öka potentialen för handel och exportintäkter.

Socialdemokraterna föreslår att ett nytt system införs med stöd för lokala klimatinvesteringar där kommuner, företag, ideella organisationer etc. kan söka stöd för projekt. Huvudinriktningen ska vara åtgärder för att långsiktigt minska utsläppen av växthusgaser. För detta ändamål föreslås ett nytt anslag där 400 miljoner kronor per år skulle avsättas, sammantaget 1,6 miljarder de kommande fyra åren.

Ett nytt system med stegvisa miljöbilsbonusar föreslås införas där bilar med lägre koldioxidutsläpp får en premie, samtidigt som en registreringsskatt införs på bilar med koldioxidutsläpp över en viss nivå. Intäkterna från registreringsskatten kan då finansiera den nya miljöbilsbonusen. Motionärerna föreslår ett nytt anslag där 620 miljoner kronor per år avsätts under 2012–2015, totalt ca 2,5 miljarder kronor. Systemet föreslås ersätta regeringens föreslagna supermiljöbilspremie.

Motionärerna pekar på att investeringar i solvärme och solel har rönt stort intresse och att området är en viktig framtidsmarknad för svenska företag. För ett solinvesteringsstöd föreslås ett nytt anslag om 100 miljoner kronor per år, sammantaget 400 miljoner kronor de kommande fyra åren.

För att skydda värdefull skog och biologisk mångfald föreslår motionärerna att 200 miljoner kronor avsätts årligen utöver regeringens förslag, sammanlagt 800 miljoner kronor de kommande fyra åren.

Socialdemokraterna föreslår också en ny miljöskatt för fluorerade växthusgaser. En sådan skatt beräknas öka statens intäkter med 100 miljoner kronor årligen. Även en ny skatt på handelsgödsel föreslås, vilket skulle öka statens intäkter med 300 miljoner kronor årligen.

Infrastruktur

Socialdemokraterna anser att det finns ett betydande behov av infrastrukturinvesteringar i hela landet. Motionärerna föreslår 2 miljarder kronor mer än regeringen under 2012 och 10,6 miljarder kronor mer än regeringen under perioden 2013–2015 för ökade investeringar i järnväg. I det totala beloppet ingår 1,1 miljarder kronor som föreslås avsättas till projektering av strategiska infrastrukturprojekt där byggstart är möjlig först efter 2015.

För att klara den starka befolkningstillväxten i Stockholmsregionen krävs enligt motionärerna ytterligare satsningar på kollektivtrafik. En långsiktig strategi för en utbyggnad av Stockholms tunnelbana bör utformas av staten och regionen tillsammans. Motionärerna föreslår som ett första steg 1,4 miljarder kronor mer än regeringen under perioden 2013–2015 i statsbidrag för utbyggnad mot Hagastaden och Nya Karolinska sjukhuset.

Motionärerna föreslår en ny vägslitageavgift för alla tunga lastbilar som trafikerar vägnätet i Sverige. Intäkterna skulle återföras till trafiksektorn genom ökade nyinvesteringar och förbättrat underhåll. Avgiften bedöms kunna införas tidigast från oktober 2012 och då inbringa omkring 1 miljard kronor, därefter 4 miljarder kronor årligen.

2.3.3 Miljöpartiets motion

Klimat och miljö

Miljöpartiet anser att Sverige har möjlighet att genom investeringar i smarta transportlösningar, energieffektivisering och förnybar energi bygga en hållbar ekonomisk utveckling. Miljöpartiets energipolitik har två huvudlinjer: en effektivisering av energianvändningen inom såväl industrin som fastighets- och bostadssektorn samt en ökad produktion av förnybar energi.

Motionärerna föreslår en satsning på energieffektivisering och förnybar energiteknik om totalt ca 2,5 miljarder kronor mer än regeringens förslag under 2012–2014. Inom ramen för satsningen vill Miljöpartiet göra det möjligt för abonnenter att dra av sin egen elproduktion från den el de köper från nätet, s.k. nettodebitering. Stöd föreslås också betalas ut till abonnenter som byter ut direktverkande elvärme mot fjärrvärme eller förnybara energikällor. Vidare vill motionärerna satsa på utbyggnad av solenergi och vindkraftsplanering. I syfte att göra bostäder och fastigheter mer energieffektiva föreslår motionärerna också ett utvidgat ROT-avdrag som delvis villkoras till energibesparande åtgärder. Satsningen innebär 1,6 miljarder kronor mer än enligt regeringens förslag årligen under 2012–2014.

Miljöpartiet föreslår att ett nytt system införs, den s.k. snålbilstrappan, vilken bygger på att bilar som släpper ut lite fossil koldioxid får en bonus som bekostas av bilar som släpper ut mycket koldioxid. Med det nya systemet vill motionärerna fasa ut den nuvarande fordonsskattebefrielsen för miljöbilar, vilken beräknas uppgå till totalt 180 miljoner kronor under 2012–2014. Motionärerna föreslår också en konverteringspremie för bensinbilar när byte sker från bensin till etanol-, biogas- eller hybriddrift samt en skrotningspremie för äldre tvåtaktsmotorer i båtar. Dessa två förslag beräknas till 110 miljoner kronor årligen 2012–2014.

Motionärerna föreslår att det s.k. klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) återinförs, vilket ger kommuner, företag och andra aktörer ekonomiska möjligheter att satsa på klimatvänlig teknik. Programmet skulle omfatta 600 miljoner kronor årligen 2012–2014.

Miljöpartiet föreslår en satsning på internationella klimatåtgärder för 4,6 miljarder kronor under tre år (1,4 miljarder kronor 2012 och 3,2 miljarder kronor totalt 2013–2014) i ett nytt, separat anslag i budgeten. För att säkra ökade medel till internationella klimatinvesteringar föreslår Miljöpartiet att de nya intäkter som Sverige får genom auktioneringen av utsläppsrätter öronmärks för detta ändamål från 2013. Intäkterna beräknas till 1,3 miljarder kronor per år.

Åtgärder för biologisk mångfald och övrigt naturskydd föreslås uppgå till totalt närmare 6,5 miljarder kronor mer än enligt regeringens förslag under de kommande tre åren. Miljöpartiet föreslår också att totalt närmare 900 miljoner kronor mer än enligt regeringens förslag under tre år satsas på en minskad spridning av miljögifter genom att man bibehåller takten vid saneringen av förorenade områden.

Miljöpartiet föreslår att klimat-, miljö och energiskatter används som ekonomiska styrmedel i syfte att i förlängningen nå miljö- och klimatmålen. Motionärerna föreslår att koldioxidskatten höjs och föreslår även en koldioxidskatt på torv. Effektskatten på kärnkraft föreslås höjas så att nettointäkten för staten blir 3 miljarder kronor årligen, och fastighetsskatten på vattenkraft skulle höjas så att nettointäkten för staten blir 1 miljard kronor årligen. Vidare föreslås att skatten på kväve och kadmium i konstgödsel återinförs. Inkomsterna, 300 miljoner kronor per år, skulle återföras till näringen bl.a. genom miljöersättningar och ökat stöd till ekologisk produktion. Även en fördubbling av skatten på bekämpningsmedel föreslås liksom en miljöskatt på fluorerade växthusgaser. Skatten på avfallsförbränning bör också återinföras, enligt motionärerna.

Infrastruktur

Miljöpartiet föreslår en satsning på järnväg på 2,9 miljarder kronor mer än regeringen under 2012 och totalt 12,9 miljarder kronor mer än regeringen 2013–2014. Förslaget innehåller satsningar på bl.a. ökat underhåll, åtgärdade flaskhalsar och upprustningar samt investeringar i nya spår och höghastighetståg.

Miljöpartiet föreslår att en lastbilsskatt införs vid halvårsskiftet 2013. Skatten beräknas till 2 miljarder kronor 2013 och 4 miljarder kronor 2014. Vidare föreslår Miljöpartiet i förhållande till regeringens förslag ett minskat anslag till vägar under de kommande åren, en minskning med totalt 4 miljarder kronor under 2012–2014.

Vad gäller flygresandet vill Miljöpartiet kompensera för den del av flygets klimatpåverkan som enligt motionärerna inte täcks av den handel med utsläppsrätter som införs 2012. Kompensationen skulle ske i form av en skatt på flygresor, och skatten beräknas till 1,5 miljarder kronor 2012 och 3 miljarder kronor årligen 2013–2014.

2.3.4 Sverigedemokraternas motion

Klimat och miljö

Sverigedemokraterna pekar på att tillgång till energi är en grundförutsättning för att behålla och utveckla Sveriges välstånd. Näringslivets konkurrenskraft får inte försämras till följd av en osäker inhemsk energiprissituation och energiproduktion. Elpriserna måste sammantaget sänkas, och kapaciteten för elproduktionen måste också öka så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på en rimlig nivå. Sverigedemokraterna föreslår en sänkning av energiskatten från 2013 till en kostnad om 4,3 miljarder kronor per år 2013–2015.

Sverigedemokraterna bedömer att kärnkraften inom överskådlig framtid kommer att utgöra grunden för svensk elproduktion. Det finns ett stort behov av att ersätta befintliga reaktorer med nya, och motionärerna ser därför positivt på en satsning i form av forskning och utveckling av svensk kärnkraft. Motionärerna bedömer inte att vindkraft kommer att kunna ersätta kärnkraften i någon större omfattning. Nya vindkraftverk bör företrädesvis placeras i glesbefolkade delar av landet. Någon storskalig utbyggnad av vattenkraften bedömer motionärerna inte vara aktuell. Landets befintliga vattenkraftstationer bör underhållas och moderniseras, och hänsyn bör då tas till närmiljö och biologisk mångfald.

Motionärerna anser att energieffektivisering är ett viktigt område där den offentliga sektorn bör sträva efter en energieffektiv verksamhet genom upphandling av ny och innovativ energieffektiv teknik inom alla led från produktion till slutanvändning. Vidare vill Sverigedemokraterna avsätta resurser till en satsning på forskning, utveckling och innovation inom biobränslen och vidareutveckling av skogsråvara. Motionärerna föreslår sammanlagt 112 miljoner kronor mer än regeringen årligen under 2012–2015 för energieffektivisering och -forskning.

Sverigedemokraterna föreslår 200 miljoner kronor mer än regeringen årligen 2012–2015 på höjd återbetalning av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner. Regeringen har sedan tidigare beslutat att fram till 2015 stegvis minska återbetalningen av koldioxidskatten för jord- och skogsbruksmaskiner till 0,90 kr/liter. Motionärernas förslag innebär att återbetalningen höjs med 0,50 kr/liter.

Motionärerna föreslår att ett arbete görs i syfte att begränsa kemiska tillsatser i livsmedel. En översyn föreslås också för att undersöka vilken påverkan kemikalier har på människors hälsa.

Sverigedemokraterna anser att situationen i Östersjön är alarmerande. Motionärerna vill ha kraftigt skärpta straff för de fartyg som rengör sina tankar och sköljer ut avfallet i havet liksom ett samarbete med de övriga Östersjöländerna om en intensifierad kustbevakning. Vidare föreslår Sverigedemokraterna att 200 miljoner kronor mer än enligt regeringens förslag avsätts under 2012 och sammanlagt 900 miljoner kronor mer än enligt regeringens förslag avsätts 2013–2015 för åtgärder för havs- och vattenmiljön samt 100 miljoner kronor årligen under 2012–2015 för sanering och återställning av förorenade områden.

Infrastruktur

Sverigedemokraterna anser att en ökning av underhållet av det svenska järnvägsnätet kan avhjälpa en större andel av de avvikelser i infrastrukturen och de tekniska system som annars riskerar att skapa störningar i trafiken. Motionärerna föreslår att 1 miljard kronor mer än enligt regeringens förslag avsätts under 2012 och totalt 9 miljarder kronor mer än enligt regeringens förslag avsätts under perioden 2013–2015, med fokus på upprustning och utbyggnad av järnvägsnätet. Sverigedemokraterna föreslår även att järnvägsnätet byggs ut.

2.3.5 Vänsterpartiets motion

Klimat och miljö

Vänsterpartiet vill satsa på grön infrastruktur, dvs. kollektivtrafik, järnväg, vindkraft och solenergi, för att bidra till att miljö- och klimatmålen nås. För att göra Sverige mer energieffektivt föreslår Vänsterpartiet en satsning på 7,5 miljarder kronor de kommande tre åren i ett s.k. grönt jobb-paket.

Ett nytt anslag föreslås för att finansiera ett klimatprogram om 1 miljard kronor per år 2012–2014. Stödet föreslås bl.a. gå till utbyggnad av biogas, installation av fjärrvärme, övergång till biobränslen, energieffektivisering, klimatanpassningsåtgärder och klimatinformation för en mer hållbar livsstil. Kommuner, landsting och företag skulle ges möjlighet att ansöka om stöd.

Vänsterpartiet föreslår en satsning på 720 miljoner kronor mer än regeringen för energiteknik och energieffektivisering under 2012, sammanlagt ca 1,9 miljarder kronor under perioden 2012–2014. Därutöver föreslår motionärerna ett nytt anslag för en satsning på vindkraft om ca 600 miljoner kronor per år 2012–2014, sammanlagt ca 1,8 miljarder kronor under perioden. Bland motionärernas förslag finns en satsning på stöd till konvertering från direktverkande el och installation av solenergi. Ett avdrag för energieffektivisering av småhus föreslås också av motionärerna.

Vänsterpartiet föreslår ett separat klimatbistånd, vilket skulle tillföras nya medel och ligga utöver enprocentsmålet. Satsningen skulle innebära 4,5 miljarder kronor mer än enligt regeringens förslag sammantaget under 2012–2014 i klimatbistånd och klimatfinansiering.

Stora områden i Sverige behöver miljösaneras enligt motionärerna, och för detta ändamål föreslås 60 miljoner kronor mer än enligt regeringens förslag avsättas 2012, en summa som höjs till 90 miljoner kronor per år för 2013–2014.

Vänsterpartiet föreslår en svensk handlingsplan för biologisk mångfald och föreslår 250 miljoner kronor mer än regeringen årligen under 2012–2014 för åtgärder på detta område. Motionärerna föreslår även 250 miljoner kronor mer än regeringen årligen under 2012–2014 för skydd av skogen. Vidare föreslår motionärerna att en skogsvårdsavgift införs, dvs. en avgift på avverkning i syfte att finansiera miljöarbetet i skogen. Avgiften beräknas fr.o.m. 2013 generera ungefär 500 miljoner kronor per år till naturvårdsarbetet i skogen.

En satsning på att utveckla den ekologiska odlingen föreslås av motionärerna och även en miljöanpassning av det konventionella jordbruket. Vidare föreslår motionärerna en skatt på handelsgödsel, vilken bedöms kunna generera ungefär 400 miljoner kronor varje år till miljöarbete inom jordbruket.

Vänsterpartiet föreslår en höjning av drivmedelsskatterna varje år fram till 2014. Under treårsperioden 2012–2014 skulle förslaget innebära ca 9 miljarder kronor. För att mildra oönskade effekter vill motionärerna införa kompensatoriska åtgärder för personer med låga inkomster och för boende i glesbygd.

Motionärernas utgångspunkt är att nivån på koldioxidskatten och energiskatten på flygfotogen ska motsvara den nivå som gäller för bensin för bilar. Därför föreslås en ny skatt på inrikesflyg i form av en schabloniserad start- och landningsavgift. Skatten beräknas ge 1,4 miljarder kronor 2012 och 2,8 miljarder kronor 2013 respektive 2014. Vänsterpartiet vill också lagstifta om tonnageskatt för transporter till sjöss.

Vänsterpartiet bedömer att en höjning av effektskatten på kärnkraft är möjlig att genomföra, utan att det får någon direkt effekt på elpriset.

Infrastruktur

Vänsterpartiet vill skapa förutsättningar för människor att färdas med hållbara transportmedel och att fler företag kan frakta sina varor med en godstrafik som minimerar utsläppen och ger snabbare och leveranssäkra transporter. Vänsterpartiet vill fördubbla andelen resor med kollektivtrafik fram till 2020.

För nyinvesteringar i järnväg föreslår Vänsterpartiet 2 miljarder 2012, 4,5 miljarder kronor 2013 och 11,4 miljarder kronor 2014 utöver regeringens förslag.

Motionärerna föreslår att en avståndsbaserad vägslitageavgift på lastbilstransporter införs, genom en s.k. kilometerskatt för tunga lastbilar, senast 2014 i syfte att minska vägtransportvolymerna.

2.3.6 Övriga motioner

Åsa Romson m.fl. (MP) framhåller i motion Fi221 att vårt samhälle behöver ändra färdriktning och föreslår därför att en kommission för omställning till en hållbar ekonomi bör tillsättas (yrkande 1). Kommissionen bör ges i uppdrag att förutsättningslöst analysera det ekonomiska systemet och inriktningen för den ekonomiska politiken samt föreslå reformer i syfte att göra dessa ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara. Vidare anför motionärerna att FN:s kommande toppmöte om hållbar utveckling 2012 är ett viktigt tillfälle för Sverige att lyfta frågor kring grön ekonomi (yrkande 3).

Lars Ohly m.fl. (V) anför i motion MJ407 yrkande 23 att det i Sverige finns ett behov av en statlig klimatbudget som läggs utifrån de klimatpolitiska målen. Utsläppsminskningarna bör planläggas i årliga klimatbudgetar indelade i sektorer och stämmas av med regelbundna intervaller.

Annika Lillemets m.fl. (MP) anför i motion Fi253 att regeringen bör utreda effekterna av en statlig investeringsbudget och effekterna av lättare sätt att lånefinansiera investeringar. Med nuvarande statliga redovisningsmetoder konkurrerar infrastrukturinvesteringar med löpande utgifter som barnbidrag och sjukpenning, under utgiftstak som ofta är snålt tilltagna. Därmed riskerar angelägna investeringar som nu krävs för att ställa om till en hållbar ekonomi att inte bli av eller försenas, enligt motionärerna.

I motion MJ291 av Tina Ehn m.fl. (MP) uppmanas regeringen att undersöka möjligheten att inrätta en oljefond, finansierad genom att ett par öre per importerat ton olja går till fonden, i syfte att under vissa förhållanden kompensera den miljöräddningsinsats som föranleds av ett oljeutsläpp.

Jan Ericson (M) anser i motion Fi261 att regeringen bör överväga en försäljning av statens överskott av utsläppsrätter. Om Sverige skulle sälja alla eller delar av de överskjutande utsläppsrätterna kan de pengar man får in exempelvis användas till ytterligare miljöinvesteringar eller ännu mer energiforskning menar motionären.

2.4 Välfärden och kommunernas ekonomi

2.4.1 Propositionen

Finanspolitiken ska bidra till stabilitet, så att välfärdens kärnverksamheter inte drabbas av nedskärningar. Människor ska känna sig trygga med att skolan, sjukvården och omsorgen kommer att fungera, och bördorna av den försvagade ekonomin ska fördelas rättvist för att samhället ska hålla samman.

Fler i arbete ger jämnare fördelning

På längre sikt förväntar sig regeringen att de största effekterna av reformarbetet för att stärka arbetslinjen, genom framför allt jobbskatteavdraget, kommer att uppkomma bland dem med lägst inkomster eftersom det framför allt är denna grupp som förväntas öka sitt arbetsutbud till följd av den förda politiken. När fler kan försörja sig med arbetsinkomster i stället för med bidrag och transfereringar, bidrar detta till att inkomstfördelningen hålls samman. Trots reformerna är det för stora grupper fortfarande inte tillräckligt lönsamt att ta ett arbete eller att öka arbetstiden. Problemet är särskilt stort för många som lever i ekonomisk utsatthet, eftersom marginaleffekterna av försörjningsstöd, etableringsersättning och bostadsbidrag är mycket höga. Regeringens förslag om ett förstärkt bostadsbidrag för unga utan barn och för barnfamiljer och aviseringar om förändringar i etableringsreformen samt en förändring av bestämningen av nivån för ekonomiskt bistånd syftar till att minska dessa marginaleffekter.

Vissa riktade insatser för ekonomiskt utsatta

Regeringen konstaterar att åtgärder för att förbättra trygghetsmarginalerna för låg- och medelinkomsttagare är centrala och föreslår en höjning av bostadsbidraget för unga utan barn och för barnfamiljer med sammanlagt drygt 500 miljoner kronor per år. Ekonomin för de ålderspensionärer som har lägst ekonomisk standard förbättras genom att bostadstillägget till pensionärer föreslås höjas. För reformen beräknas 500 miljoner kronor per år. Regeringen avser att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.

Välfärdsverksamheterna ska utvecklas och förstärkas

För att förbättra kvaliteten, tillgängligheten och valfriheten i sjukvården och omsorgen föreslår regeringen en satsning på kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården och en tillfällig resursförstärkning för att stärka patientens ställning och förbättra tillgängligheten till sjukvården. Resursförstärkningen ska ges genom ett stimulansbidrag till landstingen på sammanlagt 240 miljoner kronor 2012 för att på frivillig väg införa lagen om valfrihetssystem i öppen specialiserad vård. En satsning görs även för att stärka skyddet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Regeringen föreslår också en justering av högkostnadsskydden. Landstingens sammanlagda intäkter förväntas öka med ca 490 miljoner kronor 2012 och med ca 980 miljoner kronor per år från 2013. De ökade avgiftsintäkterna föreslås tillfalla landstingen och därmed bidra till att stärka hälso- och sjukvården. Slutligen föreslås en höjning av tobaksskatten, vilket bedöms ha en positiv effekt på folkhälsan.

Vårda sjukförsäkringsreformen

Regeringen har sett över regelverket för sjukförsäkringen och aviserade i 2011 års ekonomiska vårproposition ett antal justeringar som syftar till att säkerställa att sjukförsäkringsreformen ska fungera som avsett. Översynen och de föreslagna justeringarna har utgått från att bevara tydliga tidsgränser för en successivt vidgad prövning av arbetsförmågan. Ersättningsnivån inom sjukförsäkringen ska vidare vara utformad så att den ökar incitamenten att övergå till arbete. Regeringen föreslår vidare att personer som fyller 30 år och som därmed lämnar aktivitetsersättningen ska erbjudas att med aktivitetsersättning delta i arbetslivsintroduktion. Sammanlagt innebär åtgärderna att utgifterna ökar med 1,2 miljarder kronor 2012, 1,5 miljarder kronor 2013, 1,2 miljarder kronor 2014 och 800 miljoner kronor 2015.

Reformarbetet inom utbildningssystemet bör fortsätta

Regeringen föreslår ett brett inriktat reformpaket för utbildningsområdet som ingår i det långsiktiga arbetet med att höja kvaliteten i utbildningssystemet. Huvudfokus för reformerna är att stärka läraryrkets status och lärarnas kompetens genom bl.a. en karriärutvecklingsreform. För att täcka kostnaderna för reformen föreslås ett statsbidrag på 26 miljoner kronor 2012, 187 miljoner kronor 2013, 468 miljoner kronor 2014 och 749 miljoner kronor 2015. Regeringen föreslår också ett andra lärarlyft, en fortsättning av Förskolelyftet och en förstärkning av det arbetsförlagda lärandet inom yrkesprogrammen på gymnasiet.

Migrationspolitiken

Regeringen har träffat en överenskommelse med Miljöpartiet de gröna om en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik. Regeringen föreslår att medel för överenskommelsen avsätts i denna proposition med en halvårseffekt på 850 miljoner kronor 2012 och 1,7 miljarder kronor per år fr.o.m. 2013.

Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Regeringen föreslår att en skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet införs. Skattereduktionen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 och beräknas till 290 miljoner kronor.

Rättsväsendet

Stora satsningar har gjorts inom området under den gångna mandatperioden. Trycket på rättsväsendet är samtidigt fortsatt högt och det finns ett stort behov av att fortsätta arbetet med effektivisering och modernisering.

Försvarspolitiken

Arbetet med att förverkliga den inriktning för ökad tillgänglighet och användbarhet som slogs fast i 2009 års försvarsbeslut ska därför fortsätta. Omställningen ska ske inom oförändrade ekonomiska ramar, vilket i sin tur kräver omfattande rationaliseringar inom försvarets stödverksamheter.

2.4.2 Socialdemokraternas motion

Med en aktiv social investeringspolitik prioriterar Socialdemokraterna att avskaffa barnfattigdomen, att ge fler barn och unga god utbildning, att ge möjligheter till kulturupplevelser och möjliggöra för fler att komma ut i arbete.

Avskaffa barnfattigdomen

Nolltolerans mot barnfattigdom kräver att målet om full sysselsättning nås. Samtidigt kan en del saker göras omedelbart, enligt motionärerna. Förutom förslag om förstärkningar i arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen lämnar motionärerna förslag till hur vardagsekonomin kan förbättras för barnfamiljer med de minsta marginalerna genom att underhållsstödet höjs med 100 miljoner kronor från 2012 och att taket i de s.k. vab-dagarna successivt höjs till 9,5 prisbasbelopp 2015, motsvarande 400 miljoner kronor 2015. Dessutom föreslås att 200 miljoner kronor avsätts från 2012 för att stimulera fler kommuner att tillhandahålla barnomsorg på obekväm tid.

Kunskapsskola för alla

För att höja kunskapsnivån och öka likvärdigheten i den svenska skolan föreslås 500 miljoner kronor per år till fortbildning av lärare och förskolepersonal. Dessutom föreslås 50 miljoner kronor för att attrahera de bästa lärarna till skolor med störst utmaningar. Motionärerna avvisar regeringens neddragning på gymnasieskolan 2012.

En sjukförsäkring för tillväxt och trygghet

Sjukförsäkringen ska ge ett reellt inkomstskydd så att de allra flesta får ut 80 % av sin inkomst i ersättning vid sjukdom under hela sjukdomsperioden. I ett första steg föreslås att taket höjs till 8 prisbasbelopp 2012 och 8,5 prisbasbelopp 2013. Vidare föreslås en avskaffad bortre tidsgräns och en förändrad arbetsförmågebedömning. Sammantaget innebär detta en förstärkning av sjukförsäkringen 2012 på 1,2 miljarder kronor varav 200 miljoner kronor avser rehabilitering.

Jämlik vård

Motionärerna avvisar regeringens förslag om att höja taken för högkostnadsskyddet. För att kompensera landstingen för de uteblivna avgifterna föreslås att 1 miljard kronor tillförs landstingen från 2012. Även regeringens förslag om att genom stimulansbidrag styra landstingen att införa etableringsfrihet avvisas. I stället föreslås att dessa medel, 160 miljoner kronor 2012 och 100 miljoner kronor per år 2013 och 2014, används till ett stimulansbidrag till landstingen för att förbättra omhändertagandet av svårt sjuka äldre patienter. Motionärerna föreslår vidare att en kommission för jämlik hälsa tillsätts.

Utredning om vinst och konkurrens i välfärden

Behovet av omsorg och sjukvård kommer att öka kraftigt till följd av den demografiska utvecklingen konstaterar motionärerna. Samtidigt som ett fortsatt effektiviseringsarbete kommer att vara nödvändigt måste restriktivitet iakttas när det gäller att låta skattemedel försvinna ur privat driven välfärd. Därför föreslår motionärerna att regeringen bör tillsätta en utredning av konkurrens och effektiv användning av skattemedel i välfärden.

Höjt grundavdrag för pensionärer

Pensionärer ska inte beskattas hårdare än löntagare. Motionärerna föreslår ett höjt grundavdrag för pensionärer på sammanlagt 2,3 miljarder kronor. Staten kompenserar fullt ut kommunerna genom motsvarande höjning av statsbidragen.

Tabell 2.15 Kommunsektorns finanser (S)

Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen

	2012	2013	2014	2015
Kommunernas inkomster	+2 295	+1 620	+1 620	+1 620
Kommunal inkomstskatt	−763	−330	−330	−330
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0	±0
Statsbidrag under uo 25	+2 008	+900	+900	+900
därav ekonomiska regleringar	+433	±0	±0	±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	+1 050	+1 050	+1 050	+1 050
Inkomster totalt	+2 295	+1 620	+1 620	+1 620
Utgifter	+2 295	+1 620	+1 620	+1 620
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	±0	±0	±0

Källa: Motion Fi240.

2.4.3 Miljöpartiets motion

En viktig komponent i den gröna ideologin är att hålla ihop samhället, att ge en hjälpande hand till dem som riskerar att hamna utanför och till dem som kommer från andra delar av världen.

Förändringar i sjukförsäkringen

Miljöpartiet vill införa ett och samma trygghetssystem – arbetslivstrygghet – för den som är sjuk, arbetslös eller är i behov av försörjningsstöd. På väg mot detta föreslås i motionen förändringar i sjukförsäkringen. Den bortre gränsen slopas, ersättningsnivån höjs till 80 % av tidigare inkomst under hela sjukskrivningstiden och prövningen av arbetsförmågan mot hela den reguljära arbetsmarknaden efter 180 dagar tas bort. Ett golv i sjukförsäkringen motsvarande golvet i a-kassan införs. Sammanlagt föreslås förstärkningar av sjukförsäkringen med ca 700 miljoner kronor per år från 2012.

Bättre kvalitet i välfärden

Det är enligt motionärerna viktigt att återupprätta kvaliteten i barnsomsorgen, skolorna, familje- och individomsorgen, sjukvården och äldreomsorgen. I motionen föreslås drygt 4 miljarder kronor i ökade resurser till kommunsektorn 2012, varav 2 miljarder kronor i breda satsningar genom det generella statsbidraget. I de riktade satsningarna ingår åtgärder för ökad kvalitet i grundskolan genom nya karriärmöjligheter och kompetensutveckling för lärare. Dessutom föreslås ett statligt stöd till vuxenutbildning, ämnesundervisning på modersmål och energieffektivisering av skolans lokaler. Satsningarna kompenserar också för den nedskärning som regeringen gör på gymnasieskolan. Slutligen föreslås gratis tandvård för alla upp till 25 år, vilket beräknas till 180 miljoner kronor 2012 och därefter 360 miljoner kronor per år.

Ett samhälle som håller ihop

I motionen föreslås en ökning av resurserna till pensionärer och fattiga barnfamiljer, vilket finansieras genom en nedtrappning av jobbskatteavdraget motsvarande 2,4 miljarder kronor 2012. För att minska klyftan i beskattning av pension och arbetsinkomster föreslås ett höjt grundavdrag för pensionärer motsvarande ca 1,5 miljarder kronor 2012. Miljöpartiet föreslår också att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs och att underhållsstödet höjs med sammanlagt 550 miljoner kronor per år. Miljöpartiet avvisar regeringens jämställdhetsbonus och satsar slutligen 100 miljoner kronor per år på ett stimulansbidrag för barnomsorg på obekväm arbetstid.

Internationellt bistånd

Biståndsramen ska inte användas för klimatsatsningar i utvecklingsländer eller stå för en omotiverat stor andel av kostnaderna på migrationsområdet, anser motionärerna och föreslår att 1,6 miljarder kronor tillförs biståndsramen och att klimatsatsningar i utvecklingsländer finansieras utanför biståndet.

En försvarspolitik för framtidens hotbilder

Enligt motionärerna måste Sveriges säkerhet ses i ett bredare perspektiv än enbart som ett eventuellt militärt hot mot vårt land. Detta understryker vikten av att omfördela kostnader från Försvarsmakten till andra sektorer och att investera i förebyggande åtgärder och sårbarhetsreducerande verksamhet. Effektiviseringar av försvaret på ca 1 miljard kronor föreslås, varav 350 miljoner kronor årligen prioriteras om av motionärerna till åtgärder för klimatanpassning.

Tabell 2.16 Kommunsektorns finanser (MP)

Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen

	2012	2013	2014
Kommunernas inkomster	+4 293	+4 832	+5 942
Kommunal inkomstskatt	−1 025	−1 630	−2 034
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0
Statsbidrag under uo 25	+3 025	+3 130	+3 534
därav ekonomiska regleringar	+1 025	+1 630	+2 034
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	+2 293	+3 332	+4 442
Inkomster totalt	+4 293	+4 832	+5 942
Utgifter	+4 293	+4 832	+5 942
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	±0	±0

Källa: Motion Fi241.

2.4.4 Sverigedemokraternas motion

Kalkylen över invandringens kostnader visar enligt Sverigedemokraterna att dessa medel i stället hade kunnat användas till att värna välfärdens kärna och åtgärda de befintliga bristerna inom vården, skolan och omsorgen. Massinvandringen utgör på så sätt ett direkt hot mot den svenska välfärden, enligt motionärerna.

Rättvisa skatter för pensionärerna

Pensionärsskatten föreslås helt avskaffas 2013 då besparingarna i det egna budgetalternativet väntas ge full effekt. För 2012 föreslås det förhöjda grundavdraget för pensionärer höjas, motsvarande 5 miljarder kronor.

Akut- och tillgänglighetsmiljard för bättre kvalitet inom vården

För att uppnå målsättningen om en snabb och välfungerande akutvård föreslår motionärerna satsningar på fler s.k. snabbspår inom vården och utveckling av akutbils- och hembesöksverksamheten.

Effektivare rättsväsende

För att säkerställa resurser för en högre belastning på det kriminalpolitiska området till följd av Sverigedemokraternas politik med hårdare straff och resurser för ett större ansvar för förvar av bl.a. av- och utvisade invandrare samt invandrare som uppehåller sig illegalt i landet föreslås ca 1,8 miljarder kronor avsättas från 2012.

Breda välfärdssatsningar

Välfärdssatsningar är enligt motionärerna högt prioriterade, varför 5 miljarder kronor avsätts i den alternativa budgeten. För att komma till rätta med problemen i den svenska skolan föreslås en rad satsningar och åtgärder på ca 900 miljoner kronor per år för fler vuxna i skolan, bättre kunskaper i svenska språket, bättre studievägledning, en skolmatsreform och bekämpning av mobbning. Motionärerna föreslår att staten ska återta huvudmannaskapet för den svenska skolan och anser också att det måste bli svårare att starta friskolor. Uttag av vinster från friskolor måste förbjudas. För trygghet på äldre dagar föreslås satsningar på närmare 1 miljard kronor för bl.a. fler trygghetsboenden, utökat stöd till anhörigvårdare, brottsprevention och en matreform. Motionärerna föreslår en höjning av föräldrapenningen, bostadstillägget för ensamstående föräldrar, höjt tak för tillfällig föräldrapenning och höjt underhållsstöd motsvarande sammanlagt ca 900 miljoner kronor. En ambition finns även om stärkt barnomsorg nattetid. Jämställdhetsbonusen i föräldraförsäkringen och regeringens höjning av högkostnadsskyddet avvisas. Slutligen föreslås att taket för sjukpenningen höjs så att fler människor får ut 80 % av sin sjukpenninggrundade inkomst vid sjukdom, motsvarande 300 miljoner kronor.

Ansvarsfull invandring

Regeringens överenskommelse för migrationspolitiken med Miljöpartiet avvisas. Ett minskat asyltryck till följd av Sverigedemokraternas politik på migrationsområdet leder till besparingar på 5,2 miljarder kronor med full effekt 2013.

Flexibelt bistånd

Ett utvecklingsbistånd i enlighet med FN:s rekommendationer förväntas av motionärerna ge en besparing som successivt ökar från 4,1 miljarder kronor 2012 till 10 miljarder kronor 2015.

Försvarspolitik

För att återgå till ett ordentligt invasionsförsvar föreslår motionärerna en successiv ökning av anslaget för anskaffning av materiel och anläggningar till 5,7 miljarder kronor 2015. Anslagen för de fredsfrämjande förbandsinsatserna föreslås minskas med 1,3 miljarder kronor 2012.

Tabell 2.17 Kommunsektorns finanser (SD)

Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen

	2012	2013	2014	2015
Kommunernas inkomster	+2 085	−3 446	−8 727	−14 558
Kommunal inkomstskatt	−2 835	+16 158	+15 306	+13 617
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0	±0
Statsbidrag under uo 25	+4 920	−19 604	−24 033	−28 175
därav ekonomiska regleringar	+4 900	−14 200	−14 900	−14 900
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	±0	±0	±0	±0
Inkomster totalt	+2 085	−3 446	−8 727	−14 558
Utgifter	+2 085	−3 446	−8 727	−14 558
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	±0	±0	±0

Källa: Motion Fi242.

2.4.5 Vänsterpartiets motion

Vänsterpartiet anser att gemensamt finansierade tjänster som utbildning och sjukvård som är lika för alla är helt avgörande för ett jämlikt samhälle.

Stärk kommunsektorn

Genom förslag om att öka de generella statsbidragen och värdesäkra de generella statsbidragen och genom en rad olika riktade satsningar tillför motionärerna kommunsektorn 18, 23 respektive 28 miljarder kronor mer jämfört med regeringen för åren 2012–2014. En värdesäkring av statsbidragen beräknas till 2,5 miljarder kronor 2012, 5 miljarder kronor 2013 och 7,5 miljarder kronor 2014. Bland de riktade satsningarna som föreslås finns ett treårigt investeringsstöd på 3 miljarder kronor för att rusta upp offentliga lokaler och ett särskilt stöd på 2 miljarder kronor för att öka tillgängligheten i offentliga lokaler. Vidare ska det vara förbjudet att driva välfärdsverksamhet i bolagsform med vinst som drivkraft, anser motionärerna.

Bättre kvalitet i välfärden

För att vända en utveckling där det förebyggande hälsoarbetet nedprioriterats föreslås en satsning på 1 miljard per år. Regeringens höjning av högkostnadsskyddet avvisas liksom regeringens förslag om stimulansbidrag för utökad valfrihet för den enskilde även i den specialiserade vården. I stället föreslås ett stimulansbidrag till landstingen för att genomföra en vårdplatsgaranti samt en satsning på betald specialistutbildning för sjuksköterskor.

Satsningar på äldreomsorgen

Det finns stora behov av mer personal inom äldreomsorgen. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om stimulansbidrag för att utöka användningen av lagen om valfrihet i äldreomsorgen. I stället föreslås en satsning på ökad bemanning i äldreomsorgen, och för detta avsätts 1 miljard kronor 2012, 2 miljarder kronor 2013 och 3 miljarder kronor 2014. En satsning på 4 miljarder kronor under tio år föreslås till ett kunskapslyft för personalen inom äldreomsorgen, dvs. 150 miljoner kronor mer än enligt regeringens förslag 2012. Dessutom föreslås 200 miljoner kronor till ett stimulansbidrag för att få fler kommuner att göra det enklare att få hemtjänst och 200 miljoner kronor till ett matlyft inom äldreomsorgen.

Rättvisa pensioner

Motionärerna föreslår att garantipensionen höjs och att beräkningsgrunden återställs för de pensionärer som faktiskt fick en sänkning av sin pension under 1990-talets saneringspolitik. Sammantaget beräknas detta till 2,3 miljarder kronor 2012.

En mänsklig sjukförsäkring

Var och en av oss ska känna en trygghet i att vi klarar oss ekonomiskt om vi blir sjuka, går i pension, blir föräldrar eller förlorar arbetet, enligt motionärerna. När det gäller sjukförsäkringen anser motionärerna att utförsäkringarna måste stoppas och sjukpenningens bortre tidsgräns avskaffas. Den prövning mot en fiktiv arbetsmarknad som sker efter 180 dagar måste ändras. Dessutom föreslår motionärerna att sjukförsäkringen individanpassas så att man kan få ersättning i fler steg än dagens fyra. Motionärerna accepterar varken att sjukpenningen sänks efter ett år eller att inte hela den sjukpenninggrundande inkomsten räknas vid beräkningen av föräldra- och sjukpenning och föreslår att ersättningsnivåerna höjs. Inte heller accepterar motionärerna att taket i både sjukpenningen och den tillfälliga föräldrapenningen sänkts så att färre får ersättning på sin inkomst. Därför föreslås att taket höjs. Vidare bör sjukförsäkringens karensdag avskaffas, anser motionärerna. Slutligen föreslås att ersättningsnivån i aktivitetsersättningen och bostadstillägget höjs.

Satsningar för en likvärdig utbildning

Motionärerna anser att kunskapsskillnaderna och segregationen i skolan ökar. Motionärerna föreslår en skolmiljard som ska riktas direkt till de elever och de skolor, ofta i segregerade områden, som har de största behoven. Vidare ska fritidshemmen hålla lika hög kvalitet som skolan eftersom de är en del av en samlad skoldag, enligt motionärerna. För att kunna anställa fler i fritidshemmen föreslår motionärerna att 750 miljoner kronor avsätts i ett statligt stöd. Villkoret för att få stödet ska vara att kommunen bidrar med halva kostnaden. Slutligen vill motionärerna göra en satsning på skolmaten genom upprustning av skolbespisningarna, att personalen får möjlighet till utbildning och att alla grundskoleelever ska kunna få frukost i skolan.

Tabell 2.18 Kommunsektorns finanser (V)

Miljoner kronor, avvikelser i förhållande till regeringen

	2012	2013	2014
Kommunernas inkomster	+20 798	+25 559	+31 074
Kommunal inkomstskatt	−12 200	−11 800	−12 000
Kapitalinkomster och övriga inkomster	±0	±0	±0
Statsbidrag under uo 25	+19 607	+21 422	+24 387
därav ekonomiska regleringar	+15 600	+15 200	+15 600
Statsbidrag från övriga utgiftsområden	+13 391	+15 937	+18 687
Inkomster totalt	+20 798	+25 559	+31 074
Utgifter	+20 798	+25 559	+31 074
Finansiellt sparande i kommunsektorn	±0	±0	±0

Källa: Motion Fi243.

2.4.6 Övriga motioner

Jennie Nilsson m.fl. (S) anför i motion Sk361 yrkande 28 att det är viktigt att säkerställa att varje skattekrona används så effektivt som möjligt. Behovet av omsorg och sjukvård kommer att öka kraftigt till följd av den demografiska utvecklingen, och samtidigt som ett fortsatt effektiviseringsarbete kommer att vara nödvändigt anser motionärerna att restriktivitet måste iakttas när det gäller att låta skattemedel försvinna ur privat driven välfärd. Därför bör regeringen tillsätta en utredning av konkurrens och effektiv användning av skattemedel i välfärden, enligt motionärerna.

I motion Fi272 av Eva-Lena Jansson m.fl. (S) anförs att stora skattesänkningar under den senaste mandatperioden ytterligare har förstärkt en långsiktig trend mot en mer ojämn inkomstfördelning. Segregationen har tilltagit, och långtidsarbetslösheten biter sig fast. Förändringarna i våra trygghetsförsäkringar har gjort arbetslösa och svårt sjuka människor försäkringslösa. Barnfattigdomen har ökat. Riksdagen bör enligt motionärerna uppmana regeringen att tillsätta en jämlikhetskommission för att analysera skillnader i livsvillkor och föreslå förändringar för att öka den sociala rörligheten. Analysen ska också innehålla ett tydligt genusperspektiv.

I motion Fi252 av Ulla Andersson m.fl. (V) anförs att regeringen bör tillsätta en kommission med uppdrag att utreda privatiseringarnas samhällsekonomiska och sociala konsekvenser. Motiveringen är att det saknas sammanfattande studier om hur privatiseringarna påverkat produktivitet och arbetsvillkor samt studier om hur privatiseringarna påverkar samhällsekonomin och vilka sociala konsekvenser det har fått.

2.5 Finansiell stabilitet

2.5.1 Propositionen

Finanskrisen och den fortsatta marknadsturbulensen visar hur stark oro på de internationella marknaderna kan slå mot det finansiella systemet och i förlängningen Sveriges ekonomi. Den allt större finansiella sektorn och den allt djupare integrationen av de svenska och de internationella finansmarknaderna medför att behovet av väl fungerande finansmarknader ökar. En central uppgift för den ekonomiska politiken är att värna ett stabilt finansiellt system. Arbetet med att öka stabiliteten i det finansiella systemet pågår kontinuerligt. Det ramverk för finansiell stabilitet med stärkt regelverk, förbättrad tillsyn och effektiva krishanteringsmekanismer som regeringen tagit fram bör stärkas ytterligare, och skattebetalarnas pengar måste värnas. Som ett led i detta arbete föreslår regeringen kraftigt ökade resurser till Finansinspektionen.

Regeringen konstaterar att Sverige i ett internationellt perspektiv har ett stort banksystem i förhållande till ekonomins storlek, vilket innebär att ett fallissemang i banksektorn kan bli mycket kostsamt för staten och skattebetalarna att hantera. Riskbilden i banksystemet utgörs enligt regeringen av bankernas ökade internationella verksamhet, att de i allt större utsträckning finansierar sig med utländsk valuta, att svenska banker är sammanflätade med varandra genom sina omfattande inbördes transaktioner och bankernas förhållandevis korta löptid i sin upplåning. Till detta kommer hushållens förhållandevis höga skuldsättning som enligt regeringen också utgör en risk.

Enligt regeringen står Sverige bättre rustat i nuläget jämfört med hösten 2008. Utmaningar kvarstår dock, inte minst när det gäller att motverka finansiella kriser genom att öka bankernas motståndskraft och få till stånd ett regelverk till så låga kostnader som möjligt för samhället. Mot denna bakgrund anser regeringen att det är viktigt att genomföra förebyggande insatser för att värna den finansiella stabiliteten. Framför allt avser regeringen att öka stabiliteten i banksystemet genom högre kapitaltäckningskrav. För att värna den finansiella stabiliteten och värna skattebetalarnas pengar anser regeringen att det måste vara möjligt för enskilda medlemsstater att lagstifta om högre kapitaltäckningskrav än vad som följer av de nya internationella minimikraven i Basel III.

2.5.2 Övriga motioner

I Socialdemokraternas motion U315 yrkande 18 av Urban Ahlin m.fl. (S) anförs att spekulationsekonomin måste tyglas och ramverket för det internationella kapitalet stärkas. Att undersöka en global skatt på finansiella transaktioner där intäkterna kommer nationerna till del kan vara en möjlighet. Skatteparadis ska bekämpas med starka medel internationellt. De multilaterala finansiella organisationerna ska i större utsträckning än i dag främja finansiell stabilitet och motverka det spekulativa kapitalet. Organisationernas utlåningspolicy måste i högre grad än i dag ta hänsyn till de sociala effekter som finansiella kriser i ett område kan medföra.

Karl Sigfrid (M) anför i motion Fi286 att svenska staten, som förvaltare av Sveriges skattebetalares pengar, inte bör delta i räddningsaktioner riktade mot andra stater om detta medför betydande risker. Svenska nödlån bör därför beviljas enbart mot adekvat säkerhet. En sådan säkerhet bör enligt motionären bestå av tillgångar som av en objektiv marknadsbedömare är att betrakta som tillräckliga och värdebeständiga. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna enligt motionären. Motionären motsätter sig också de förslag som nu cirkulerar om euroobligationer och en transaktionsskatt på finansiella tjänster.

2.6 Finansutskottets ställningstagande till riktlinjerna

De offentliga finanserna

Sedan den ekonomiska vårpropositionen 2011 har det ekonomiska läget försämrats, vilket även får negativa effekter på de offentliga finanserna. Det finansiella sparandet har reviderats ned med ca 2 % av BNP 2012 och 2013, ca 1,5 % av BNP 2014 och ca 1 % av BNP 2015. En lägre BNP-tillväxt och en högre arbetslöshet än vad som bedömdes våren 2011 slår igenom främst i form av lägre skatteinkomster men även som högre arbetslöshetsrelaterade utgifter. Det finansiella sparandet bedöms nu vara i stort sett i balans 2011 och 2012, uppgå till 0,7 % av BNP 2013 och därefter öka till 3,3 % av BNP till 2015.

Trots den relativt kraftiga försämringen sedan i våras uppvisar de offentliga finanserna styrka, och det finansiella sparandet beräknas när det är som lägst uppgå till –2 miljarder kronor, och den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, beräknas minska under hela perioden både som andel av BNP och nominellt. Riksgäldskontorets (RGK) senaste prognos bekräftar denna bild. RGK har reviderat ned sina prognoser över de offentliga finansernas utveckling, men beräkningen visar ändå ett finansiellt sparande som överstiger regeringens samtliga år som prognosen omfattar, 2011–2013.

I ett internationellt perspektiv är detta en mycket stark utveckling. Inte desto mindre visar de relativt stora förändringarna av sparandet att Sveriges offentliga finanser är känsliga för förändringar i omvärlden och att försämringar i det internationella ekonomiska klimatet kan slå igenom snabbt och hårt. Osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen är för närvarande exceptionellt stor, och risken är uppenbar att den internationella krisen fördjupas och förlängs. Det är därför enligt utskottets mening av yttersta vikt att bibehålla sunda offentliga finanser och goda säkerhetsmarginaler för att ha möjligheter att möta en sämre utveckling.

Att bedöma det finanspolitiska reformutrymmet är en känslig avvägning mellan behovet av att stimulera ekonomin, behovet av säkerhetsmarginaler i händelse av en sämre ekonomisk utveckling och behovet av en långsiktig stabilitet i de offentliga finanserna. Regeringen bedömer sammantaget att ett väl avvägt reformutrymme för 2012 uppgår till ca 15 miljarder kronor. En bedömning enbart utifrån uppfyllandet av överskottsmålet visar att reformutrymmet skulle kunna vara större, men det finns flera anledningar att iaktta försiktighet. Den framtida ekonomiska utvecklingen präglas av betydande osäkerhet, och erfarenheter visar att kostnaderna vid en djup och lång kris kan vara mycket stora. Prognososäkerheten är betydande, och dessutom kan väl tilltagna säkerhetsmarginaler i sig bidra till att skapa förtroende för den ekonomiska politiken.

Utskottet delar helt regeringens bedömning att det är mer ansvarsfullt att föra en försiktig finanspolitik på kort sikt, än att riskera att tvingas till akuta åtstramningar i framtiden om en sämre ekonomisk utveckling skulle bli verklighet. Med hänsyn till den mycket osäkra ekonomiska situationen i omvärlden bedömer regeringen att upprätthållandet av säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna väger tyngre än fördelarna av att göra finanspolitiken mer expansiv. Utskottet delar denna bedömning. Skulle finansmarknaderna tappa förtroendet för de offentliga finansernas hållbarhet kan konsekvenserna för sysselsättning, tillväxt och välfärd bli allvarliga. Vilka problem som underskottspolitik och hög skuldsättning kan medföra har sällan illustrerats tydligare än i dagens internationella ekonomiska läge.

Det finns en bred samsyn mellan regeringen, riksdagen och utomstående bedömare om att det finanspolitiska ramverket med överskottsmål, utgiftstak, krav på god ekonomisk hushållning i kommunsektorn och en stram budgetprocess har varit en starkt bidragande faktor till den styrka och stabilitet som råder i Sveriges offentliga finanser. Ramverket har upprätthållits av samtliga regeringar sedan det infördes under 1990-talets andra hälft och har starkt bidragit till den långsiktigt positiva statsfinansiella utveckling som halverat den offentliga sektorns skuldsättning sedan mitten av 1990-talet. Utskottet vill med kraft framhålla vikten av att ramverket bibehålls, fortsätter att vårdas och tillämpas på ett ansvarsfullt sätt. Det är mycket positivt, anser utskottet, att det finns en bred politisk uppslutning kring ramverket. Denna uppslutning har varit och kommer även fortsättningsvis att vara mycket viktig för ramverkets stabilitet och trovärdighet.

Ett parti, Vänsterpartiet, utmärker sig emellertid i denna fråga. Man motsätter sig systemet med utgiftstak och vill ersätta överskottsmålet med ambitionen att ha balans i de offentliga finanserna. Vänsterpartiet säger sig värna starka offentliga finanser, men i konkret politik vill man montera ned det finanspolitiska ramverket. Det är inte trovärdigt, enligt utskottets uppfattning, att påstå sig stå för starka offentliga finanser och samtidigt vilja slänga det finanspolitiska ramverket överbord. Vänsterpartiet utmärker sig också vad gäller synen på reformutrymmet. Å ena sidan hävdar man att regeringen kraftigt underskattar reformutrymmet och anser att betydligt större resurser borde tas i anspråk för expansiv politik. Å andra sidan är man angelägen att framstå som statsfinansiellt ansvarsfull och vill därför inte redovisa ett finansiellt sparande som avviker alltför mycket från regeringens. Resultatet blir en politik som varken ger den finanspolitiska expansion som man själv påstår är nödvändig, eller upprätthåller trovärdighet vad gäller de offentliga finanserna.

Den svagare ekonomiska utvecklingen och det relativt begränsade reformutrymmet understryker behovet av att de åtgärder som genomförs är strukturellt riktiga. Åtgärder som stimulerar till att arbeta och anställa bidrar till fler arbetade timmar i ekonomin, högre sysselsättning och därmed även till bredare skattebaser, vilket påverkar de offentliga finanserna positivt. Frågan om de olika budgetalternativen är långsiktigt finansierade eller långsiktigt hållbara påverkas inte bara av om plus och minus går ihop på kort sikt, utan i hög grad även av om förslagen är strukturellt väl utformade, dvs. vilka effekter förslagen har på sysselsättning och tillväxtmöjligheter. Oppositionspartiernas budgetförslag innehåller alla, om än i varierande grad, förslag som med stor sannolikhet påverkar sysselsättning och tillväxt negativt. Genom en politik med höjda inkomstskatter på arbete, höjda kostnader för att anställa och höjda bidrag för arbetslösa försvagas drivkrafterna för arbete kraftigt, särskilt för unga. I ett längre perspektiv innebär en sådan politik att skattebaserna riskerar att undermineras samtidigt som utgifterna ökar, så att de offentliga finanserna strukturellt försvagas. Samtliga partiers budgetförslag baseras på regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen. Det är i och för sig inte rimligt att oppositionspartierna skulle göra egna makroekonomiska beräkningar, men det finns ändå goda skäl att tro att om oppositionspartiernas förslag omsattes i praktisk politik skulle såväl den ekonomiska utvecklingen som de offentliga finanserna långsiktigt försvagas jämfört med regeringens prognos.

Sverigedemokraterna finansierar stora delar av sin politik genom åtgärder som utskottet anser vara helt oacceptabla. Genom regelskärpningar vill Sverigedemokraterna minska asyl- och anhöriginvandringen med 90 % och räknar genom detta med att göra stora besparingar. Man räknar med 9,6 miljarder kronor redan 2012 och upp till 35 miljarder kronor 2015 och framhåller dessutom att detta är en försiktig beräkning. En annan betydande finansieringskälla är neddraget bistånd där Sverigedemokraterna räknar med besparingar på 4,1 miljarder kronor nästa år. Utskottet vill kraftfullt understryka att man tar avstånd från Sverigedemokraternas politik och i motsats till motionärerna står för en human invandrings- och flyktingpolitik. Sverigedemokraterna förespråkar också att Sverige ska gå ut ur EU. Utskottet avvisar självklart denna ståndpunkt.

Sverigedemokraterna räknar med ett reformutrymme på 24,6 miljarder kronor 2012 utöver regeringens beräknade utrymme på ca 15 miljarder kronor. Detta utrymme är dock inte fullt jämförbart med regeringens siffror eftersom de 24,6 miljarderna är resultatet av partiets egna förslag till åtgärder som bedöms minska utgifter och höja inkomster. Sverigedemokraternas sätt att räkna innebär dessutom att man blåser upp siffran genom att tillgodoräkna sig 5,4 miljarder kronor för avvisandet av restaurangmomssänkningen två gånger.

Miljöpartiet föreslår mycket stora höjningar av de miljörelaterade skatterna. Redan 2012 uppgår höjningarna till drygt 12 miljarder kronor. Miljöpartiet förefaller dock ha förändrat sin syn på grön skatteväxling vars kärna var tanken att högre skatter på miljö skulle växlas mot lägre skatter på arbete. De högre miljöskatterna består, men man kombinerar dem nu med högre skatter även på arbete. Nedtrappat jobbskatteavdrag, höjda arbetsgivaravgifter och nej till förslaget om sänkt restaurangmoms bidrar till betydande samlade skattehöjningar. Miljöpartiet räknar med att höja skatterna med totalt 22 miljarder kronor under 2012.

Sysselsättning, tillväxt och företagande

Reformer för att möta inbromsningen i ekonomin

Regeringens mål är att föra Sverige mot full sysselsättning genom ett minskat utanförskap, en återupprättad arbetslinje och därmed en varaktigt ökad sysselsättning. Alla som kan arbeta ska kunna få ett arbete. Enligt utskottet har regeringen vidtagit omfattande åtgärder för att uppnå målet om full sysselsättning. Åtgärder som ökat arbetsutbudet och efterfrågan på arbetskraft har genomförts samtidigt som rörligheten på arbetsmarknaden och matchningen mellan arbetssökande och lediga platser har förbättrats. Den viktigaste åtgärden är enligt utskottet jobbskatteavdraget som har stärkt drivkrafterna till arbete genom att göra det mer lönsamt att arbeta. Dessutom har regeringen genomfört riktade insatser för att öka sysselsättningen i grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Tack vare en ansvarsfull politik som värnar de offentliga finanserna kan utskottet konstatera att Sverige står starkt.

Efter en stark återhämtning 2010 bromsar svensk ekonomi in under 2011. Utskottet kan konstatera att flera prognosinstitut i likhet med regeringen bedömer att BNP-tillväxten blir betydligt svagare 2012 jämfört med 2011 men att den därefter bedöms öka igen. Som framgår av utskottets beskrivning i kapitel 1 har arbetsmarknaden återhämtat sig starkt de senaste två åren. Inbromsningen i den svenska ekonomin hösten 2011 väntas dock leda till att företagens behov av att anställa kommer att avta. Arbetslösheten bedöms enligt regeringen öka något 2012 jämfört med 2011 för att därefter sjunka till 5,5 % 2015. Osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen är dock stor, och utskottet understryker vikten av en fortsatt ansvarsfull politik med starka offentliga finanser.

Mot bakgrund av den konjunkturavmattning som Sverige befinner sig i föreslår regeringen ett arbetsmarknadspaket på ca 8 miljarder kronor 2012–2015 och en tillfällig förstärkning på 5 miljarder kronor för underhåll och investeringar i infrastruktur 2012 och 2013. Enligt utskottet motverkar det att efterfrågefallet blir för stort samtidigt som marginalerna för att möta en sämre och eventuellt utdragen negativ ekonomisk utveckling behålls.

Utskottet välkomnar regeringens arbetsmarknadspaket som består av strukturella och temporära åtgärder. De strukturella åtgärder som föreslås är bl.a. förstärkta förmedlingsinsatser och en ökad handläggartäthet i jobb- och utvecklingsgarantin (JUG). Enligt utskottet kan åtgärderna underlätta för långtidsarbetslösa och grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden, t.ex. unga, äldre och utrikes födda personer, att hitta ett arbete, eftersom inbromsningen på arbetsmarknaden kan göra det svårare för dessa grupper att hitta ett arbete. Socialdemokraterna vill fasa ut jobb- och utvecklingsgarantin (JUG) och föreslår i stället plusjobb. Vänsterpartiet vill avskaffa fas 3 i JUG och föreslår i stället bl.a. 10 000 årsplatser i subventionerade övergångsjobb. Utskottet anser emellertid att JUG är en rimlig insats för att möta långtidsarbetslösheten. JUG ersatte dessutom den sämre fungerande aktivitetsgarantin, som inte fyllde sin funktion att bryta rundgången mellan arbetsmarknadspolitiska program och öppen arbetslöshet. Som arbetsmarknadsutskottet anför i sitt yttrande (yttr. 2011/12:AU1y) har det i vissa delar framförts berättigad kritik mot brister i genomförandet av framför allt sysselsättningsfasen (fas 3) i JUG. Utskottet delar arbetsmarknadsutskottets bedömning att regeringens förslag i budgetpropositionen, om bl.a. fler förmedlare till deltagare i garantierna och ytterligare medel för fler programinsatser inom de tidiga faserna i JUG, tillmötesgår de synpunkter som framförts.

De temporära åtgärder som regeringen föreslår utgörs bl.a. av fler platser i arbetsmarknadsutbildning, fler praktikplatser samt fler platser till yrkesvux och yrkeshögskolan. Enligt utskottet är det åtgärder som kan stärka svaga grupper på arbetsmarknaden och göra det lättare för dem att hitta ett arbete. Samtliga oppositionspartier lyfter fram utbildningspolitiken som ett medel mot arbetslösheten och föreslår i olika omfattning fler utbildningsplatser. Utskottet kan dock konstatera att regeringens arbetsmarknadspaket innehåller omfattande tillfälliga arbetsmarknads- och utbildningsåtgärder för att möta inbromsningen på arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna framhåller i sina respektive motioner bristande matchning på arbetsmarknaden som ett problem. Olika former av utbildning och lärlingsplatser behövs därför, enligt motionärerna. Utskottet vill framhålla att det under de gånga åren gjorts stora utbildningssatsningar för att stärka kompetensen hos arbetskraften. Som framgår av redogörelsen i kapitel 1 har dessutom företagens rekryteringssvårigheter minskat jämfört med tidigare.

Utöver arbetsmarknadspaketet föreslår regeringen dessutom en sänkt mervärdesskatt för restaurang- och cateringtjänster. Eftersom ungdomsarbetslösheten fortfarande är hög finns det enligt utskottet skäl att fortsätta att långsiktigt förbättra arbetsmarknadssituationen för unga och att samtidigt stimulera efterfrågan på ung arbetskraft. Utskottet anser att en sänkt mervärdesskatt för restaurang- och cateringtjänster kan stimulera efterfrågan på ung arbetskraft, eftersom en stor andel av de anställda inom restaurangbranschen är under 26 år. Reformen kan därmed underlätta inträdet på arbetsmarknaden för främst unga och utrikes födda.

Utskottet kan konstatera att regeringens förslag är väl utformade för att möta den väntade inbromsningen på arbetsmarknaden och att de samtidigt kan leda till en varaktigt högre tillväxt och sysselsättning.

Oppositionspartiernas politik höjer skatterna och bidragen

Samtliga oppositionspartier föreslår skattehöjningar för både företag och individer och höjda bidrag till dem som inte arbetar. Höjda socialavgifter för unga slår enligt utskottet hårt både mot ungdomar och mot företag som har många unga anställda. Enligt utskottet har sänkta socialavgifter ökat incitamenten för arbetsgivare att anställa ungdomar och även att behålla unga i arbete. En skattehöjning leder till att många unga riskerar att förlora sina jobb. Förslagen om höjda socialavgifter leder enligt utskottet till en varaktigt lägre sysselsättning och en högre jämviktsarbetslöshet bland ungdomar. Dessutom leder höjda socialavgifter till ett ökat kostnadstryck för företagen, vilket försämrar deras förutsättningar att växa. Samtidigt försämras företagens möjligheter att anställa och behålla sin personal.

Svenska företags och svenska löntagares konkurrenskraft måste i stället stärkas, varför det är viktigt att uppmuntra företag att anställa och se till att företagen vågar behålla och nyanställa personal. I det perspektivet är restaurangmomsen enligt utskottet ett naturligt förslag som kan leda till fler jobb. Utskottet noterar också att Konkurrensverket, Skatteverket, Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån fått i uppdrag att följa upp hur reformens syften tillgodoses, dvs. att höja sysselsättningen, att säkra en prisnedgång och att göra svarta jobb vita.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslår en nedskalning av jobbskatteavdraget, och Vänsterpartiet föreslår en avtrappning av jobbskatteavdraget. Enligt utskottet är jobbskatteavdraget den viktigaste reform som genomförts för att stärka arbetslinjen och för att nå målet om full sysselsättning. Utvärderingar av jobbskatteavdraget visar också att det har betydande positiva effekter på antalet personer i arbete. Enligt Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen bedöms antalet årsarbetskrafter öka med mellan 70 000 och 120 000. Jobbskatteavdraget är således ett centralt verktyg för att nå målet om full sysselsättning. Utskottet vill också framhålla att riksdagen tillkännagivit för regeringen att jobbskatteavdraget ska utvärderas (bet. 2010/11:FiU20, rskr. 2010/11:319). En nedskalning eller en avtrappning av jobbskatteavdraget så som oppositionspartierna föreslår påverkar arbetsutbudet negativt, ökar utanförskapet, försämrar matchningen på arbetsmarknaden och försvagar konkurrenskraften.

Samtliga oppositionspartier föreslår kraftiga återställningar av regeringens förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Regeringens reformer i arbetslöshetsförsäkringen har ökat utbudet av arbetskraft och förkortat arbetslöshetstiderna samt förbättrat arbetsmarknadens funktionssätt och motverkat en varaktigt hög arbetslöshet. Ett återställande av detta slag vore enligt utskottet att prioritera en bidragslinje i stället för en arbetslinje. Detta avvisar utskottet bestämt eftersom det skulle undergräva förutsättningarna för långsiktigt ökande sysselsättning och högre tillväxt.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet lämnar förslag på förändringar av HUS-avdraget. Förslagen varierar dock kraftigt mellan partierna. Enligt uppgifter från Skatteverket har HUS-avdragen gett fler jobb än vad som inledningsvis prognostiserades. Dessutom har fler jobb gått från att vara svarta till vita. Utskottet anser att HUS-avdraget utgör en viktig reform i arbetet att nå målet om full sysselsättning då det ökar efterfrågan på arbetskraft och skapar fler vita jobb, och avvisar mot den bakgrunden oppositionspartiernas förslag.

Slutligen anser utskottet att oppositionspartiernas förslag till skattehöjningar för individer och företag, reducerat HUS-avdrag och återställd arbetslöshetsförsäkring riskerar att fördjupa nedgången i ekonomin, försvaga skyddsvallarna och minimera handlingsutrymmet för att möta en eventuellt kraftigare eller mer varaktig avmattning.

Förbättringar av innovationsklimatet har genomförts

Samtliga oppositionspartier föreslår ökade medel för forskning och innovation. Socialdemokraterna föreslår bl.a. en riskkapitalfond på 3 miljarder kronor. Inom ramen för en skatteöversyn vill de se över de skattemässiga förutsättningarna för FoU-investeringar och riskvilligt kapital. Miljöpartiet föreslår ökade medel till forskning och utveckling. Sverigedemokraterna föreslår att en riskkapitalfond skapas genom en extra utdelning från Vattenfall på upp till 5 miljarder kronor och ett utökat forskningsanslag till små och medelstora företag. Vänsterpartiet föreslår en riskkapitalfond på 2 miljarder kronor i syfte att driva på tekniska lösningar. Vänsterpartiet avsätter också medel för att stödja innovationer och utveckling inom mindre företag.

Enligt utskottet bidrar innovation och företagande till den ekonomiska tillväxten genom ökad produktivitet och sysselsättning. I en globaliserad värld måste den svenska konkurrenskraften främst bygga på ett högt kunskapsinnehåll. I internationella jämförelser av länders innovationsklimat ligger Sverige sedan många år bland de främsta. Regeringen lämnade 2008 en forsknings- och innovationsproposition som innebar beslut om ett resurstillskott på 5 miljarder kronor i nivå fram till 2012. Av budgetpropositionen framgår att regeringen planerar att lägga fram en ny forsknings- och innovationsproposition under mandatperioden. Under 2011 har regeringen även inlett arbetet med en innovationsstrategi i syfte att förbättra innovationsklimatet i det svenska samhället. För att stimulera innovationskraften i det svenska samhället föreslår regeringen åtgärder som syftar till att öka andelen innovativa företag och stimulera till ökad kommersialisering av forskningsresultat. Sammanlagt uppgår de föreslagna åtgärderna till 48 miljoner kronor 2012 och 26 miljoner kronor per år 2013–2015. De ökade medel som tillfördes förra året och de nu föreslagna ytterligare medlen innebär sammantaget att denna verksamhet kommer att kunna stärkas. Utskottet vill även erinra om att förmögenhetsskatten avskaffats och att man därmed tagit bort det viktigaste hindret för inflöde av utlandsplacerat riskkapital. Före reformen uppskattade Skatteverket summan av utlandsplacerat riskkapital till mellan 500 och 1 000 miljarder kronor.

Villkoren för företagande ska förbättras

Regeringen behåller sin ambition att förbättra företagsklimatet och villkoren för företagande, investeringar och sysselsättning. Som ett led i detta arbete har regeringen tillsatt en kommitté som ska se över företagsbeskattningen. Kommittén ska bl.a. undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn och att göra villkoren mer lika för finansiering med eget kapital och med lån. Skattereglerna ska utformas så att investeringar och sysselsättning gynnas. I uppdraget ingår också att ta fram förslag som breddar bolagsskattebasen för att bl.a. möjliggöra en sänkning av bolagsskattesatsen. Vänsterpartiet vill i stället se en höjd bolagsskatt, vilket enligt utskottet vore att gå i fel riktning för att möta ett ökat internationellt konkurrenstryck och en snabbare strukturomvandling.

En fungerande bostadsmarknad

Samtliga oppositionspartier föreslår i varierande grad statliga stöd för investeringar i nyproduktion av bostäder, investeringsstimulanser och upprustning av bl.a. miljonprogrammen. Utskottet vill erinra om att de statliga stöden till bostadsbyggande har avskaffats i syfte att få en bättre fungerande bostadsmarknad med aktörer som verkar i en sund konkurrens och som producerar bostäder som efterfrågas. Som civilutskottet påpekar i sitt yttrande (yttr. 2011/12:CU1y) behöver reformarbetet gå vidare genom att man söker ytterligare förenklingar av regelverken och i samverkan med bostadsmarknadens aktörer undanröjer hinder för en anpassning av bostadsutbudet. En återgång till en bostadspolitik som bygger på omfattande statliga regleringar och subventioner, som flera partier nu för fram, saknar helt stöd inom bostadssektorn. Vidare anför civilutskottet att de fyra oppositionspartierna utgår från anslagsförslag som har en felaktig inriktning, är dåligt underbyggda eller saknar trovärdig finansiering. Utskottet delar civilutskottets bedömning.

Ägandeutredning

I motion 2011/12:Fi231 av Ulla Andersson m.fl. (V) föreslås att riksdagen tillsätter en parlamentarisk ägandeutredning. En sådan utredning presenterades 1988. Även om någon motsvarande utredning i den omfattningen inte gjorts sedan dess, konstaterar utskottet att uppgifter om ägarförhållanden bl.a. finns hos Statistiska centralbyrån och att forskning inom området bedrivs på universitet och högskolor. Utskottet anser att det är viktigt med kunskap på området även om den hämtas in från andra typer av utredningar än en statlig utredning. Utskottet finner därför inte skäl för riksdagen att tillkännage för regeringen att den bör tillsätta en parlamentarisk ägandeutredning, varför motionen avstyrks.

Klimat, miljö och infrastruktur

Klimatpolitikens internationella inriktning är kostnadseffektiv

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. Dess globala omfattning kräver breda internationella överenskommelser om radikalt minskade utsläpp av växthusgaser för att framgångar ska nås. Utskottet välkomnar regeringens miljöambitioner och dess framsynta och kostnadseffektiva klimat- och energipolitik, som skapar förutsättningar för ett fortsatt starkt svenskt ledarskap i internationella klimatförhandlingar. I Konjunkturinstitutets rapport från 2011, Klimatpolitikens utmaningar under mandatperioden, framhålls att klimatpolitikens internationella inriktning är en kostnadseffektiv åtgärd för att uppnå minskade utsläpp.

Ett av de viktigaste instrumenten för att minska utsläppen av växthusgaser är systemet för handel med utsläppsrätter. Cirka 40 % av EU:s utsläpp av växthusgaser täcks av systemet. Under den nuvarande handelsperioden har de svenska utsläppsrätterna delats ut till industrin utan kostnad. Utskottet noterar att regeringen avser att tilldela utsläppsrätter i ökande grad genom auktionering och att sådana inkomster beräknas inkomma fr.o.m. 2013.

Flera motionärer föreslår att stödprogram för lokala klimatinvesteringar återinförs. Utskottet vill här påminna om att Konjunkturinstitutet i sina utvärderingar har riktat allvarlig kritik mot denna typ av stöd. Klimatinvesteringsprogrammen har präglats av oklara motiv, bristande kostnadseffektivitet och brister i bedömningsunderlagen. Dessutom har de administrativa kostnaderna varit höga samtidigt som en stor del av åtgärderna sannolikt skulle ha genomförts även utan stöd.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna föreslår två snarlika system där bilar med lägre koldioxidutsläpp får en bonus som bekostas av bilar med högre koldioxidutsläpp. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att allt fler bilar definieras som miljöbilar. Under 2010 var 40 % av de personbilar som registrerades miljöbilar, vilket kan jämföras med miljöbilsandelen på ca 15 % vid miljöbilspremiens införande 2007. Utskottet anser i likhet med regeringen att det bör skapas incitament för inköp av de bilar som släpper ut allra minst koldioxid och välkomnar därför att en ny supermiljöbilspremie om 40 000 kr per bil införs fr.o.m. 2012 för inköp av sådana bilar.

Flera motionärer vill se ökade satsningar på investeringar i klimatsmart teknik och förnybar energi samt förbättrade förutsättningar för vindkraftsindustrin och solenergibranschen. Enligt utskottet har regeringen i sin energi- och klimatöverenskommelse 2009 lagt grunden för en långsiktig, hållbar och kostnadseffektiv klimat- och energipolitik. Viktiga inslag är att få en ökad energieffektivisering och en fossiloberoende transportsektor samt att främja förnybar energi. Utbyggnaden av vindkraften är en av de viktigaste delarna i att uppfylla målet om en ökad andel förnybar energi. Regeringen har avskaffat den s.k. dubbelprövningen av vindkraften i syfte att underlätta utbyggnaden. Genom regeringens satsningar på förnybar energi och effektivare energianvändning ges svensk forskning och svenska företag en ledande roll i den globala klimatomställningen. Utskottet välkomnar regeringens satsning på forskning om förnybar energi. Studier har visat att ett sådant stöd är samhällsekonomiskt effektivt som ett led i klimatarbetet.

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår medel till internationella klimatsatsningar på ett separat anslag som finansieras utöver biståndsramen. Utskottet delar regeringens syn att de industrialiserade länderna har ett särskilt ansvar för att finansiera klimatanpassningsåtgärder i utvecklingsländerna. Enligt beslut på FN:s klimatmöten ska utvecklingsländerna fram till 2012 sammanlagt få ett klimatbistånd på 30 miljarder dollar. Från och med 2020 ska 100 miljarder dollar varje år gå till åtgärder för begränsning och anpassning i utvecklingsländer. Utskottet ställer sig bakom regeringens ambition att utveckla Sveriges bistånd och att allt bistånd ska klimatsäkras. Under perioden 2009–2012 satsar regeringen drygt 4 miljarder kronor på klimat och utveckling i biståndet.

Flera motionärer föreslår ökade medel till biologisk mångfald. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill öka medlen och då särskilt prioritera skydd av skog och skogsskötsel. Utskottet anser att det är en angelägen fråga att bevara den biologiska mångfalden. En ny global vision med en rad ambitiösa mål och åtgärder för biologisk mångfald antogs vid FN-mötet om biologisk mångfald hösten 2010. Utskottet kan konstatera att Sverige har ambitiösa miljökvalitetsmål när det gäller att skydda ekosystem och bevara den biologiska mångfalden. Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen med formellt skydd eller som frivilliga avsättningar. Ytterligare värdefulla områden, såsom gammelskog, ska ges ett långsiktigt skydd och förvaltas väl. Utskottet noterar att den parlamentariska miljömålsberedningen har fått i uppgift att ta fram beslutsunderlag för ett nytt etappmål för långsiktigt skydd av skogsmark till 2020 i syfte att bidra till uppfyllelse av miljökvalitetsmålet Levande skogar.

Sverigedemokraterna anser att Östersjöproblematiken måste få en ökad prioritet. Utskottet ställer sig bakom regeringens prioritering av havsmiljöarbetet inom ramen för miljöpolitiken. Regeringen har genomfört en rad åtgärder för att förbättra och återställa havsmiljön och för att förstärka det internationella samarbetet. Arbetet har presenterats i propositionen En sammanhållen svensk havspolitik (prop. 2008/09:170) och skrivelsen Åtgärder för levande hav (skr. 2009/10:213). Regeringen har under perioden 2007–2011 satsat drygt 1 miljard kronor på att förbättra havsmiljön. Satsningen på havsmiljö fortsätter genom att en havsmiljard har avsatts för perioden 2010–2014. Den nya Havs- och vattenmyndigheten, som inledde sin verksamhet vid halvårsskiftet 2011, spelar en viktig roll i att genomföra regeringens havspolitik. Ett fortsatt EU-samarbete och internationellt samarbete är enligt utskottet en grundförutsättning för att miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård ska kunna nås.

I motion Fi253 (MP) föreslås att en statlig investeringsbudget ska utredas liksom möjligheter att lånefinansiera investeringar. Även en oljefond föreslås i motion MJ291 (MP). Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren uttalat sin syn på varför investeringar ska finansieras med anslag, då beträffande infrastruktur (bet. 2008/09:FiU1, bet. 2009/10:FiU1, yttr. 2010/11:FiU2y). Det viktigaste skälet är att investeringsutgiften med anslagsfinansiering underkastas samma budgetprövning som övriga utgifter. Det förhållandet att investeringarna är långsiktiga till sin karaktär är inte något skäl att undanta dem från den årliga budgetprövningen, eftersom även andra utgifter i budgeten varierar vad gäller långsiktighet och ekonomiska konsekvenser för framtiden. Oberoende av om finansieringen sker genom anslag eller lån påverkas statsbudgetens saldo och den offentliga sektorns finansiella sparande. Vidare anser utskottet att statens budget ska vara fullständig och omfatta alla statens inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov.

I motion Fi221 (MP) yrkandena 1 och 3 framhåller motionärerna bl.a. att en kommission för omställning till en hållbar ekonomi bör tillsättas. I motion MJ407 (V) yrkande 23 föreslås också en statlig klimatbudget. Utskottet anser att regeringen lägger stor vikt vid frågor om hållbar ekonomi och noterar bl.a. att regeringen i budgetpropositionen föreslagit att Konjunkturinstitutet får en förstärkt miljöekonomisk roll.

När det gäller skatter på energi-, miljö- och vägtrafikområdena föreslår Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet högre skatter än regeringen. Riksdagen har beslutat om en samlad strategi för skatteändringar på energi- och miljöområdet i enlighet med regeringens klimatproposition. En kontrollstation för att analysera energibalans, kostnader och klimatpåverkan ska genomföras 2015. Vad gäller vägtrafiken föreslår Miljöpartiet en höjning av koldioxidskatten och Vänsterpartiet föreslår en höjning av bensin- och dieselskatten. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet föreslår även en avståndsbaserad vägslitageavgift för tunga lastbilar. Den föreslagna tidpunkten för ett införande varierar. Vänsterpartiet vill införa lastbilsskatten senast 2014, medan Socialdemokraterna budgeterat skatteinkomster redan under 2012. Utskottet anser att dessa omfattande skattehöjningar i nuvarande osäkra ekonomiska läge riskerar att förstärka konjunkturnedgången och ytterst hota arbetstillfällen och tillväxt i hela landet.

Ett förbättrat väg- och järnvägsnät

Samtliga oppositionspartier framhåller behovet av ökade investeringar i järnvägen. Socialdemokraterna föreslår även statsbidrag fr.o.m. 2013 för utbyggnad av en tunnelbanegren i Stockholm. Regeringen föreslår en tillfällig satsning på åtgärder i järnvägssystemet under 2012 och 2013, i första hand på drift och underhåll, reinvesteringar och trimningsåtgärder. Därutöver beslutade regeringen 2010 om en nationell plan för transportinfrastruktur 2010–2021 med investeringar på närmare 500 miljarder kronor. Under mandatperioden avser regeringen även att återkomma med förslag till ett nytt infrastrukturbeslut som syftar till att säkerställa de framtida behoven av åtgärder inom transportsystemet. Som ett underlag för detta har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att utreda kapacitetsbrister i transportsystemet och föreslå lösningar. Uppdraget ska redovisas i april 2012. Sammantaget välkomnar utskottet regeringens planerade åtgärder och investeringar och bedömer att dessa skapar goda förutsättningar för ett väl fungerande järnvägsnät. Utskottet anser även att det är avgörande att det finns en långsiktig och ansvarsfull finansiering av infrastruktursatsningar så som är fallet med regeringens förslag.

Välfärden och kommunernas ekonomi

Ökad sysselsättning värnar välfärden

Regeringen presenterar i budgetpropositionen en politik som är inriktad på att inom ramen för en ansvarsfull politik med goda säkerhetsmarginaler fortsätta att stärka välfärden och de långsiktiga förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt. Det är genom att förstärka arbetslinjen och på så sätt öka sysselsättningen som välfärden kan värnas, anser utskottet. Mot detta står de fyra oppositionspartiernas respektive budgetalternativ som bygger på minskade incitament att arbeta genom bl.a. höjda ersättningsnivåer i transfereringssystemen och höjda skatter för dem som arbetar. Människor ska kunna känna sig trygga med att skolan, sjukvården och omsorgen kommer att fungera även i svåra tider. Tack vare regeringens ansvarsfulla politik med goda säkerhetsmarginaler anser utskottet att detta är möjligt. Sverige har ett handlingsutrymme för en sämre utveckling utan att tvingas till skattehöjningar och nedskärningar i välfärden.

Den gemensamt finansierade välfärden ska hålla högsta möjliga kvalitet och komma alla till del. Inom sjukvården och omsorgen har regeringen genomfört åtgärder som förbättrat kvaliteten, tillgängligheten och valfriheten. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om bl.a. en satsning på kvalitetsregister och ett särskilt stimulansbidrag till landstingen för att de på frivillig väg ska införa lagen om valfrihetssystem i öppen specialiserad vård, som tar sin utgångspunkt i att nyttan av förändringarna ska tillfalla både patienter och brukare i form av förbättrad kvalitet och effektivitet samt skattebetalarna i form av ökad effektivitet. Socialutskottet anser i sitt yttrande (yttr. 2011/12:SoU1y) att prioriteringarna är väl avvägda.

De fyra oppositionspartierna har flera förslag på ökade insatser inom hälso- och sjukvården. Fler vårdplatser, mer personal i vården, satsningar på förebyggande och hälsofrämjande åtgärder, gratis tandvård för alla upp till 25 år, en akut- och tillgänglighetsmiljard, en vårdplatsgaranti och satsningar inom äldreomsorgen finns bland förslagen. Motionärerna pekar också på brister inom utbildningssystemet och behovet av ett väl fungerande utbildningssystem och föreslår bl.a. ökad fortbildning för lärare och nya karriärmöjligheter för lärare. Regeringen har en ambitiös reformagenda i syfte att förbättra utbildningssystemets olika delar. Under 2011 och 2012 genomförs satsningar på att stärka lärarkvaliteten genom ett omfattande lärarlyft och en reformerad lärarutbildning. Utskottet välkomnar de angelägna satsningar regeringen föreslår i denna proposition med syftet att stärka lärarnas kvalitet och höja statusen i läraryrket.

De fyra oppositionspartierna har alla olika förslag på hur de vill göra förändringar i sjukförsäkringen, bl.a. höjda tak, höjda ersättningsnivåer och ett s.k. golv i sjukförsäkringen. Utskottet anser att utgångspunkten är att sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid sjukdom samtidigt som det ska finnas tydliga incitament att arbeta, och avvisar därför oppositionspartiernas olika förslag.

Ett väl fungerande rättsväsende är centralt för människors trygghet och därmed en viktig del av välfärdssamhället. Utskottet konstaterar att regeringen har gjort stora satsningar inom området och att arbetet med att genomföra dessa pågår. Slutligen ställer sig utskottet bakom regeringens förslag om att arbetet med att förverkliga 2009 års försvarsbeslut ska fortsätta.

Mot bakgrund av oppositionspartiernas förslag vill utskottet återigen betona vikten av säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna och ifrågasätter de omfattande utgiftsökningar som förslagen innebär. Det är värt att framhålla att kommuner och landsting har stor betydelse för tillhandahållandet av välfärdstjänster samtidigt som den kommunala sektorns ekonomiska utveckling är beroende av hur väl ekonomin generellt utvecklas. Enligt utskottet kan därför vikten av reformer som stärker arbetslinjen och på det sättet även stärker skatteunderlaget och kommunernas ekonomi inte nog understrykas.

När det gäller kommunernas ekonomi vill utskottet framhålla att regeringens politik har inneburit betydande förstärkningar av den kommunala sektorn i form av ökade statsbidrag, sänkta arbetsgivaravgifter och den kommunala fastighetsavgiften. De tillfälliga stöd som betalades ut i samband med den ekonomiska krisen 2008–2009 och det tillfälliga stödet 2011 har bidragit till att viktiga välfärdstjänster som skola, sjukvård och äldreomsorg kunnat upprätthållas under lågkonjunkturen. Det generella statsbidraget till kommunerna har dessutom höjts permanent med 5 miljarder kronor fr.o.m. 2011. Utskottet vill betona vikten av att kommuner och landsting fortsätter och fördjupar ansträngningarna att höja effektiviteten och kvaliteten i verksamheterna, inte minst mot bakgrund av en ökad efterfrågan av välfärdstjänster. Den forskning som bedrivs på området och de utredningar och utvärderingar som tas fram inom olika verksamhetsområden är värdefulla i detta sammanhang. Slutligen noterar utskottet att regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska utreda regler och villkor för fristående skolor. Kommittén kommer bl.a. att behandla frågor om avknoppning av kommunal verksamhet, om Skolinspektionen ska kunna granska huruvida ekonomiska uttag har bidragit till brister och om godkännande av huvudmän för fristående skolor. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2012.

Utskottet välkomnar överenskommelsen med Miljöpartiet om en human, rättssäker och ordnad migrationspolitik. Socialförsäkringsutskottet avfärdar i sitt yttrande (yttr. 2011/12:SfU1y) Sverigedemokraternas förslag om att kraftigt minska asyl- och anhöriginvandringen, och utskottet delar denna uppfattning. Det finns en bred uppslutning i Sveriges riksdag om att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck.

Ökad sysselsättning ger jämnare fördelning

Flera av motionärerna anser att inkomstskillnaderna i samhället ökar och föreslår åtgärder mot detta. Här vill utskottet framhålla att Sverige har en av de jämnaste inkomstfördelningarna i världen även om inkomstskillnaderna, liksom i de flesta andra länder, långsamt ökat under de senaste 20 åren. Utvecklingen förklaras bl.a. av att inkomsterna ökat långsammare för dem med relativt låga inkomster jämfört med medianinkomsten. Eftersom andelen individer som försörjs av transfereringar är högre i de lägre inkomstskikten är den långsiktigt bästa fördelningspolitiken att ge fler möjlighet till ett eget arbete och att leva på sin lön. Med fler i arbete och färre som försörjs med bidrag och transfereringar anser utskottet att inkomstskillnaderna i samhället minskar. Utskottet välkomnar därför regeringens politik som syftar till att minska de mycket höga marginaleffekterna vid arbete av försörjningsstöd, etableringsersättning och bostadsbidrag.

Bördorna av den försvagade ekonomin ska fördelas rättvist för att samhället ska hålla samman. Utskottet välkomnar därför att regeringen kan göra fördelningspolitiska reformer också nu när utrymmet för reformer är knappt. Åtgärderna riktas mot de ålderspensionärer som har lägst ekonomisk standard samt de unga vuxna och familjer med flera barn med en låg ekonomisk standard och små marginaler.

Motionärerna har förslag om sänkta skatter för pensionärerna. Utskottet anser att utvecklingen av pensionerna har en mycket stark koppling till sysselsättningen. Det bästa medlet för att säkerställa en bra utveckling av pensionerna är att få så många som möjligt i arbete. Det förtjänar också att nämnas att regeringen under senare år dessutom har genomfört ett antal reformer till stöd för de äldre. Bostadstilläggen har förstärkts, och satsningar för att stärka kvaliteten i äldreomsorgen har genomförts. Regeringen har också i flera steg sänkt skatten för pensionärer, vilket enligt utskottet gett betydande tillskott inte minst till dem med låga pensioner. Mot bakgrund av att sammanhållningen i svåra tider ska värnas, välkomnar utskottet regeringens förslag om en höjning av bostadstillägget för ålderspensionärer. Förslaget innebär att de pensionärer som har de lägsta inkomsterna får den största relativa förbättringen av sin disponibla inkomst. Utskottet noterar också att regeringen avser att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.

Finansiell stabilitet

En central uppgift för den ekonomiska politiken är att värna ett stabilt finansiellt system. I spåren av de problem som uppstått när flera euroländer fått obalans i sina offentliga finanser har oron på finansmarknaderna ökat. Om de mest skuldtyngda länderna inom euroområdet inte kan betala sina skulder riskerar det drabba de banker som lånat ut pengarna, vilket i sin tur kan sätta press på ekonomierna och de offentliga finanserna i bankernas hemländer. Dagens internationella finansiella system är sammanflätat, vilket medför risker för att kriser snabbt sprids mellan länder. I en sådan situation krävs, enligt utskottets mening, både gemensamma internationella åtgärder och nationella åtgärder inom varje land.

Inom EU pågår ett arbete med att genomföra en ordnad skuldnedskrivning för Grekland och samtidigt förstärka möjligheterna att ge finansiellt stöd till banker och länder med problem. Dessutom ska kraven på bankernas kapital höjas. En konsekvens av krisen är också att den ekonomisk-politiska samordningen inom EU och särskilt euroländerna ska stärkas.

Sverige, som är en liten öppen ekonomi, står dock enligt utskottets mening förhållandevis starkt. För detta talar åtminstone två skäl.

Det ena är att Sverige har stabila offentliga finanser och väl tilltagna säkerhetsmarginaler. Detta har vi tack vare ett stramt finanspolitiskt ramverk i kombination med regeringens konsekventa linje för ordning och reda och aktsamhet om skattebetalarnas pengar.

Det andra är att Sverige har ett starkt ramverk för finansiell stabilitet. Ramverket minskar risken för att det uppstår allvarliga problem i det finansiella systemet. Det begränsar också effekterna av en eventuell kris. I och en förbättrad tillsyn även över banker som verkar i flera länder. Därtill kommer ett mer effektivt system för att kunna hantera kriser och en förstärkt statlig garanti av insättningar på bankkonton.korta drag består ramverket av ett stärkt regelverk för att minska risktagande

Den svenska krishanteringen bygger på principen att skattebetalarnas pengar värnas, samtidigt som den finansiella stabiliteten säkras. Därför kommer den svenska staten inte bara att ta över dåliga tillgångar om en bank riskerar att gå omkull, utan också ta över själva ägandet av banken. På så sätt får också skattebetalarna del i värdeökningar den dag stabiliteten återvänder. Det ger dessutom regeringen möjlighet att begränsa utdelningar och bonusar från banker som får stöd.

Utskottet delar regeringens bedömning att det ramverk för finansiell stabilitet med förstärkt regelverk, förbättrad tillsyn och effektiva krishanteringsmekanismer som regeringen tagit fram bör stärkas ytterligare och skattebetalarnas pengar värnas. För att värna skattebetalarnas pengar anser utskottet i likhet med regeringen att stöd till ett land i kris i första hand ska ges genom de internationella finansiella institutionerna. Även om Sverige står bättre rustat i nuläget jämfört med hösten 2008, kvarstår utmaningar inte minst när det gäller att motverka finansiella kriser genom att öka bankernas motståndskraft. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att det måste vara möjligt för enskilda medlemsstater i EU att lagstifta om högre kapitaltäckningskrav än vad som följer av de nya internationella minimikraven i Basel III. När det gäller frågan om en global skatt på finansiella transaktioner anser utskottet att en transaktionsskatt inte är en verkningsfull åtgärd för att stabilisera den finansiella sektorn. Verkningsfulla åtgärder är i stället sådana som går på grundproblemet, dvs. institutens balansräkningar, såsom stabilitetsavgifter och kapitaltäckningsregler. Utskottet anser också att mer resurser till Finansinspektionen, som regeringen föreslagit i budgetpropositionen, är nödvändigt för att bättre övervaka finansmarknaderna.

Även om ramverket för finansiell stabilitet förstärks vill utskottet särskilt understryka vikten av att noga följa de risker som den pågående skuldkrisen innebär för Sverige och hålla beredskap för att vidta ytterligare åtgärder om det skulle visa sig vara nödvändigt.

Finansutskottet tillstyrker regeringens riktlinjer

Mot bakgrund av vad som anförts ovan tillstyrker finansutskottet regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. De alternativa förslagen till riktlinjer i oppositionens budgetmotioner avstyrks liksom övriga här aktuella motioner.

3 Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster på statens budget 2012

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 084 miljarder kronor 2012 och till 1 123 miljarder kronor 2015.

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012 i enlighet med regeringens förslag. Riksdagen godkänner också regeringens beräkningar av förändringen av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen för 2012.

Riksdagen godkänner regeringens förslag till beräkningen av inkomsterna på statens budget för 2012.

Riksdagen tillstyrker regeringens förslag till skatteförändringar och antar därmed regeringens lagförslag.

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifterna för ålderpensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 2012.

Oppositionspartiernas förslag avslås.

Jämför reservationerna 5 (S), 6 (MP), 7 (SD) och 8 (V).

Detta kapitel behandlar det s.k. rambeslutet. I ett och samma beslut fastställer riksdagen ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänner en beräkning av inkomsterna på statens budget. I beslutet om utgiftsramarna ingår också att riksdagen godkänner ett antal budgetpåverkande poster, såsom beräkningen av myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och hur anslagskrediterna kommer att utnyttjas under året.

Kapitlet är disponerat enligt följande. Inledningsvis behandlas i avsnitt 3.1 den samlade nivån för statens utgifter som kommer till uttryck i utgiftstaket. I avsnitt 3.2 behandlas ramarna för 2012 som ska gälla för respektive utgiftsområde. I avsnitt 3.3 behandlas budgetens övriga utgifter, dvs. förslag om anslagsbehållningar, myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret samt kassamässig korrigering. I avsnitt 3.4 behandlas regeringens lagförslag på skatteområdet. I avsnitt 3.5 behandlas beräkningen av inkomsterna på statens budget för 2012 och de olika skatteförslagen på inkomstsidan. I avsnitt 3.6 presenteras översiktligt regeringens och oppositionspartiernas budgetalternativ för 2012. Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget tas upp i avsnitt 3.7. I avsnitt 3.8 redovisas yttranden från andra utskott. Slutligen framgår i avsnitt 3.9 finansutskottets ställningstagande till utgiftsramarna och inkomstberäkningen.

3.1 Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten omfattar utgifterna på statsbudgeten, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., och utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Utgiftstaket är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket ska sättas på ett sådant sätt att det ger förutsättningar att uppnå överskottsmålet om ett genomsnittligt finansiellt sparande i den offentliga sektorn på 1 % av BNP över en konjunkturcykel och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt uthålliga finanser.

Propositionen

Regeringen föreslår under punkt 2 i propositionen att utgiftstaket för 2012 fastställs till 1 084 miljarder kronor. Under punkt 3 föreslår regeringen att utgiftstaket för 2015 fastställs till 1 123 miljarder kronor. Utgiftstaket för 2012 har riksdagen tidigare fastställt till 1 083 miljarder kronor utifrån regeringens förslag i budgetpropositionen för 2011. Förändring av utgiftstaket för 2012 beror på tekniska justeringar. Syftet med tekniska justeringar är att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder en justering. Skälet för justeringen av utgiftstaket 2012 är att hemutrustningslån för nyanlända invandrare som omfattas av flyktingmottagande finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgäldskontoret fr.o.m. 2012. Det medför engångsvis ett behov av anslagsmedel på ca 1,1 miljarder kronor för finansiering av befintliga lån. En övergång från lånefinansiering till anslagsfinansiering får till följd att hemutrustningslån kommer att ingå i de takbegränsade utgifterna och att utgiftstakets nivå för 2012 därför bör justeras tekniskt för effekterna av denna omläggning. Regeringens förslag till utgiftstak för 2015 innebär att taket ökar med 20 miljarder kronor jämfört med 2014. Förslaget till utgiftstak för 2015 medför att budgeteringsmarginalen uppgår till 57 miljarder kronor 2015. I tabell 3.1 redovisas regeringens förslag till utgiftstak för staten åren 2011–2015.

Tabell 3.1 Regeringens förslag till utgiftstak för staten 2012–2015

Källa: Budgetpropositionen för 2012.

Motionerna

Socialdemokraterna föreslår i sin motion Fi240 yrkande 2 att utgiftstaket för staten fastställs till 1 104 miljarder kronor 2012, 1 115 miljarder kronor 2013, 1 125 miljarder kronor 2014 samt till 1 145 miljarder kronor 2015. Budgeteringsmarginalen föreslås vara oförändrad i förhållande till regeringens förslag.

Miljöpartiet föreslår i sin motion Fi241 yrkande 2 att utgiftstaket för staten fastställs till 1 103 miljarder kronor 2012, 1 120 miljarder kronor 2013 och till 1 135 miljarder kronor 2014. Motionärerna föreslår inget utgiftstak för 2015. Budgeteringsmarginalen föreslås minska med 2,9 miljarder kronor 2012. För 2013 och 2014 föreslås den öka med 0,5 respektive 1,4 miljarder kronor.

Sverigedemokraterna föreslår i sin motion Fi242 yrkande 2 att utgiftstaket för staten fastställs till 1 084 000 miljoner kronor 2012. För 2013–2015 föreslår motionärerna i yrkande 3 att utgiftstaket fastställs till 1 072 884 miljoner kronor, 1 082 142 miljoner kronor samt till 1 100 328 miljoner kronor. Utgiftstaket för 2012 är således oförändrat i förhållande till regeringens förslag. Däremot föreslår motionärerna att budgeteringsmarginalen minskar med 10 971 miljoner kronor 2012. För 2013–2015 föreslås en oförändrad budgeteringsmarginal i förhållande till regeringens förslag.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi243 yrkande 6 att regeringens förslag att fastställa statens utgiftstak till 1 084 miljarder kronor 2012 avslås. I yrkande 7 föreslås att regeringens förslag att fastställa statens utgiftstak till 1 123 miljarder kronor 2015 avslås. Motionärerna föreslår ökade utgifter för staten med 63 miljarder kronor 2012.

I tabell 3.2 redovisas regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftstak för staten 2012–2015.

Tabell 3.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftstak för staten 2012–2015

Källa: Budgetpropositionen för 2012 och oppositionspartiernas budgetmotioner.

3.2 Statens utgifter per utgiftsområde 2012

Regeringen föreslår i budgetpropositionen punkt 5 att utgifterna för 2012 fördelas på utgiftsområden på det sätt som framgår av tabell 3.3. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet förordar i sina respektive motioner, Fi240 yrkande 4, Fi241 yrkande 4, Fi242 yrkande 5 samt Fi243 yrkande 4, alternativa förslag till regeringens fördelning av utgifter på utgiftsområden. Oppositionspartiernas förslag till fördelning av utgifter framgår av tabell 3.3.

Tabell 3.3 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2012

Källa: Budgetpropositionen för 2012 och oppositionspartiernas budgetmotioner.

Propositionen

I förhållande till beräkningarna i 2011 års ekonomiska vårproposition beräknas statens utgifter öka med ca 18 miljarder kronor 2012. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget beräknas öka med ca 1,4 miljarder kronor 2012. De takbegränsade utgifterna (där statsskuldsräntorna inte ingår) beräknas öka med 22 miljarder kronor 2012. Förändringar av utgifterna förklaras i huvudsak av reformer, nya makroekonomiska förutsättningar samt prognoser över volymer (se tabell 8.10 s. 585 Budgetpropositionen för 2012). Föreslagna reformer ökar utgifterna med ca 12,5 miljarder kronor 2012 jämfört med vårpropositionen. Nya makroekonomiska förutsättningar beräknas öka utgifterna med 5,9 miljarder kronor 2012. Det förklaras i huvudsak av att återhämtningen på arbetsmarknaden, som i vårpropositionen väntades ske successivt fram t.o.m. 2015, nu väntas stanna av 2011–2013 för att återigen ta fart 2014. Detta medför högre volymer i arbetslöshetsförsäkringen och i de arbetsmarknadspolitiska programmen. Utgifterna för ålderspensionssystemet har reviderats upp till följd av de nya makroekonomiska förutsättningarna. Nya prognoser för volymer inom i huvudsak de regelstyrda transfereringssystemen medför att utgifterna ökar med ca 1,1 miljarder kronor. Den främsta orsaken till att utgifterna ökar är att volymerna i sjukpenningen reviderats upp. Vissa utgiftsförändringar och förändringar som regeringen föreslår leder till en teknisk justering av utgiftstaket för staten. Sammantaget innebär dessa tekniska justeringar att de takbegränsade utgifterna ökar med 1 miljard kronor 2012. Posten minskning av anslagsbehållningar beräknas minska med ca 1 miljard kronor. Övriga förklaringsfaktorer som nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigering av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk, beräknas minska utgifterna med ca 1,4 miljarder kronor 2012.

Motionerna

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna samt Vänsterpartiet förordar alternativa förslag till utgiftsfördelning jämfört med regeringens förslag. Oppositionspartiernas förslag framgår av tabell 3.3.

Socialdemokraterna föreslår en högre ram än regeringen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet, vilket förklaras av ökade medel till kampen mot den organiserade brottsligheten. För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg föreslås en ökad ram med 1 miljard kronor främst till följd av en sjukvårdsatsning och av att landstingen kompenseras för uteblivna patientavgifter då Socialdemokraterna säger nej till höjt högkostnadsskydd. Socialdemokraterna föreslår en höjd ram för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp med 1,2 miljarder kronor till följd av förstärkningar i sjukförsäkringen och rehabiliteringen. Underhållsstödet för barnfamiljer och taket för den tillfälliga föräldrapenningen höjs, vilket förklarar förslaget om en ökad ram för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn med ca 0,3 miljarder kronor. Ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv föreslås öka med ca 5,8 miljarder kronor till följd av förslag om höjd ersättningsgrad och höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen samt införandet av bristutbildningar och utbildningsvikariat inom vården samt fler OSA-anställningar. Socialdemokraternas förslag om fler platser inom vuxenutbildningen och högskolan medför att ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning föreslås öka med 0,9 respektive 3,2 miljarder kronor. För utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård föreslås en ökad ram med ca 1,2 miljarder kronor, vilket förklaras av förslag om en ny miljöbilspremie och program för investeringar i klimatomställning. Även för utgiftsområde 22 Kommunikationer föreslår Socialdemokraterna en ökad ram med 2 miljarder kronor, bl.a. till följd av kapacitetshöjande åtgärder inom järnvägen. För utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner förordar Socialdemokraterna en ca 2 miljarder kronor högre ram, vilket till stor del förklaras av lägre kommunalskatteintäkter, till följd av höjt grundavdrag för pensionärer, som neutraliseras genom ökade statsbidrag.

Miljöpartiet föreslår en besparing på utgiftsområde 1 Rikets styrelse med ca 0,2 miljarder kronor som en följd av förslag om besparingar i Regeringskansliet. Även för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap vill Miljöpartiet minska ramen med ca 1,8 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av besparingar inom förbandsverksamhet och beredskap samt besparingar inom materiel och anläggningar. För utgiftsområde 7 Internationellt bistånd vill Miljöpartiets öka anslaget med 1,6 miljarder kronor. Även för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn föreslår Miljöpartiet ökade ramar med 0,3, 3,0 respektive 0,4 miljarder kronor. Förslag som gratis tandvård upp till 25 år, slopat sjuklöneansvar för företag med upp till 10 anställda samt förbättrad sjuk- och föräldrapenning förklarar de ökade ramarna. För utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning förordar Miljöpartiet ökade anslag med 2,6, 1,6 respektive 2,4 miljarder kronor, vilket till stor del förklaras av förbättringar i arbetslöshetsförsäkringen, fler arbetsmarknadspolitiska program, ökade studiemedel samt en kvalitetsreform och ökad lärarledd tid. Miljöpartiet förordar även ökade anslag till utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård med ca 3,7 miljarder kronor. Ökningen förklaras bl.a. av en klimatsatsning i utvecklingsländer, en satsning på hållbara städer samt skydd av värdefull natur. För utgiftsområde 22 Kommunikationer vill Miljöpartiet öka ramen med 2,6 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av ökade satsningar på banhållning och trafikavtal. Även Miljöpartiet har en högre ram än regeringen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, vilket till stor del förklaras av lägre kommunalskatteintäkter, till följd av höjt grundavdrag för pensionärer, som neutraliseras genom ökade statsbidrag.

Även Sverigedemokraterna föreslår en besparing på utgiftsområde 1 Rikets styrelse med 0,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av en besparing i Regeringskansliet. För utgiftsområde 4 Rättsväsendet föreslår Sverigedemokraterna en ökad ram med ca 1,8 miljarder kronor, vilket till stor del förklaras av ökade satsningar på kriminalvården. Även för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap föreslås ökade utgiftsramar med ca 2,4 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av ökade anslag för anskaffning av materiel och anläggningar. För utgiftsområde 7 Internationellt bistånd och 8 Migration föreslås däremot en besparing på ca 4,1 respektive 3,6 miljarder kronor. För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn föreslår Sverigedemokraterna ökade ramar med 3,3, 0,5 respektive 0,8 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av ökande anslag till läkemedelsförmåner, en akut- och tillgänglighetsmiljard, satsningar på äldre samt höjd sjuk- och föräldrapenning. För utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet föreslås en besparing på ca 4,1 miljarder kronor, vilket förklaras av minskade anslag för nyanlända invandrare och hemutrustningslån. För utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning förordar Sverigedemokraterna ökade ramar med ca 1,0, 0,4 respektive 3,9 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av höjd arbetslöshetsförsäkring, fler utbildningsplatser och ökade anslag för studiemedel. Även för utgiftsområde 22 Kommunikationer föreslår Sverigedemokraterna en ökad ram med 1 miljard kronor. Även Sverigedemokraterna har en högre ram än regeringen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, vilket till stor del förklaras av lägre kommunalskatteintäkter, till följd av höjt grundavdrag för pensionärer, som neutraliseras genom ökade statsbidrag.

Även Vänsterpartiet föreslår en besparing på utgiftsområde 1 Rikets styrelse med ca 0,3 miljarder kronor, vilket främst förklaras av en besparing i Regeringskansliet. Även för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap föreslår Vänsterpartiet en minskad ram på 1,9 miljarder kronor, vilket främst förklaras av en besparing på förbandsverksamhet och fredsfrämjande insatser. För utgiftsområde 7 Internationellt bistånd förordar Vänsterpartiet i stället en ökad ram med ca 2,1 miljarder kronor. Också för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom och 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn föreslås ökade ramar med ca 5,4, ca 2,5, ca 2,3 samt ca 4,8 miljarder kronor. Ökningen förklaras till stor del av en satsning på mer personal i äldreomsorgen, höjd sjukersättning, höjda pensioner, höjt underhållsstöd samt höjd ersättning i föräldraförsäkringen. För utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning förordar Vänsterpartiet ökade ramar med ca 7,9, ca 3,0 samt ca 7,8 miljarder kronor. De högre ramarna förklaras i huvudsak av förslag om högre ersättning i arbetslöshetsförsäkringen, satsningar på yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning, höjda studiemedel samt fler utbildningsplatser. Vänsterpartiet förordar även en högre ram på utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik med ca 1,6 miljarder kronor, vilket främst förklaras av förslag om investerings- och upprustningsstöd. För utgiftsområde 20 Allmän natur- och miljövård föreslås en ökad ram med ca 2,2 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av ett förslag om att inrätta ett klimatprogram samt ökade anslag för internationella klimatinvesteringar. Även för utgiftsområde 21 Energi föreslås att ramen ökas med ca 1,3 miljarder kronor till följd av bl.a. ökade investeringar i det svenska energisystemet. För utgiftsområde 22 Kommunikationer föreslås att ramen ökas med ca 1,8 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökade satsningar på järnvägen. Även för utgiftsområde 24 Näringsliv förordas en ökad ram med ca 2,5 miljarder kronor. Den ökade ramen förklaras till stor del av ett förslag om en innovationspolitisk strategi. För utgiftsområde 25 har även Vänsterpartiet en högre ram än regeringen. Den högre ramen på ca 19,6 miljarder kronor förklaras till stor del av lägre kommunalskatteintäkter som neutraliseras genom ökade statsbidrag samt av förslaget om att värdesäkra statsbidragen.

3.3 Övriga utgifter på statens budget

Propositionen

Anslagsbehållningar

Statliga myndigheter har vissa möjligheter att omfördela sina utgifter över tiden. Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår kan inom vissa gränser sparas till efterföljande år. Myndigheter har också möjligheter att inom vissa gränser låna av efterföljande års anslag, s.k. anslagskredit. Förskjutningar av detta slag påverkar utgifterna i statens budget och redovisas på budgetens utgiftssida som en beräkningspost kallad Minskning av anslagsbehållningar, som ingår i de takbegränsade utgifterna. Jämfört med regeringens vårproposition för 2011 har utgiftsprognoserna för 2012 generellt justerats ned mer än anslagna medel, vilket innebär att posten Minskning av anslagsbehållningar reviderats ned med ca 1 miljard kronor. För 2012 beräknas posten Minskning av anslagsbehållningar till – 2,8 miljarder kronor (punkt 6). Det innebär ett anslagssparande på motsvarande belopp, vilket får till följd att statens utgifter minskar med motsvarande belopp eftersom pengarna inte beräknas bli använda 2012.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av myndigheternas in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs normalt av in- och utbetalningar av premiepensionsmedel, Centrala studiestödsnämndens nettoupplåning för finansiering av studielån samt nettoupplåning för infrastrukturinvesteringar. Inbetalningar av premiepensionsmedel placeras tillfälligt på ett konto i Riksgäldskontoret fram till dess att de definitiva pensionsrätterna fastställts och tillgodoförs på pensionsspararnas konton hos Pensionsmyndigheten. För 2012 beräknar regeringen Riksgäldskontorets nettoutlåning till mindre än 500 miljoner kronor (punkt 10). Den tillfälligt höga nettoutlåningen på 10 miljarder kronor 2011 har således minskat till mindre än 500 miljoner kronor 2012. Till nettoutlåningen 2011–2013 bidrar bl.a. lånen till Island och Lettland samt den planerade utlåningen till Irland, utlåningen till infrastrukturinvesteringarna och upphörandet av den tillfälliga placeringen av försäljningsinkomster från Apoteket Omstrukturering AB. År 2010 placerade det statliga bolaget Apoteket Omstrukturering AB tillfälligt likviden från försäljningen av apotek till privata apoteksföretag på ett konto i Riksgäldskontoret. Under 2011 upphör den tillfälliga placeringen och likviden betalas i stället in på inkomsttitel. Riksgäldskontorets nettoutlåning påverkas av lån till andra länder. Islands möjlighet att låna från den svenska staten löpte ut den 31 december 2010, men förlängdes efter beslut i riksdagen den 21 juni 2011 t.o.m. den 31 december 2011. Tillgänglighetsperioden för krediten till Lettland löper ut den 22 december 2011. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition om Sveriges kredit till Irland. År 2009 lånade Riksbanken motsvarande 97 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att öka valutareserven. Lånet tecknades i euro och dollar. I takt med att lån förfaller och nya lån tecknas uppstår valutakursdifferenser. Då kronan har stärkts sedan lånen tecknades har valutakursvinster uppkommit vid omsättningar av lånet både 2009 och 2010. Även 2011 och 2012 beräknas valutakursvinster uppstå med nära 12 miljarder kronor 2011 och 3 miljarder kronor 2012, vilket minskar nettoutlåningen.

Kassamässig korrigering

Kassamässig korrigering är en beräkningspost som är nödvändig för att budgetsaldot ska bli identiskt med lånebehovet (med omvänt tecken). En kassamässig korrigering kan uppstå dels om betalning respektive anslagsavräkning sker olika år, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa. För 2012 beräknar regeringen posten Kassamässig korrigering till 0 kr (punkt 11).

Motionerna

Vänsterpartiet föreslår en minskning av Riksgäldskontorets nettoutlåning med 874 miljoner kronor. I övrigt har oppositionspartierna inte några förslag till förändringar av övriga utgifter.

3.4 Förslag på skatteområdet

Utskottet redovisar i detta avsnitt de förslag på skatteområdet som regeringen och de fyra oppositionspartierna lägger fram i sina respektive budgetalternativ. Vidare redovisas innehållet i de yttranden som rör skatteförslagen.

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Propositionen

Regeringen anför att jobbskatteavdraget är en av de största skatteförändringarna sedan 1990/91 års skattereform. Jobbskatteavdraget innebär att varje löntagare och företagare får behålla en väsentligt större del av sin inkomst från arbete och företagande, och detta gör att det lönar sig mer att träda in på arbetsmarknaden för dem som inte arbetar, men också att det genom sänkt marginalskatt lönar sig mer att arbeta fler timmar för dem som redan arbetar.

Jobbskatteavdragets fyra steg har stärkt incitamenten till arbete genom sänkta marginal- och tröskeleffekter, främst för låg- och medelinkomsttagarna. För att minska utanförskapet, öka den varaktiga sysselsättningen och göra det mer attraktivt att utbilda sig och att starta och driva företag vill regeringen under mandatperioden ytterligare förstärka jobbskatteavdraget och höja den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt. Regeringen avser även att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om sänkt skatt för pensionärer under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna.

Regeringen välkomnar riksdagens tillkännagivande om att jobbskatteavdraget behöver utvärderas och dessutom prövas mot andra reformer som ger liknande effekt (bet. 2010/11:FiU20) och avser att återkomma till riksdagen i frågan.

Motionerna

Socialdemokraterna föreslår i motionerna Fi240 yrkandena 15, 16 och 18 och Sk361 yrkande 2 en nedskalning av jobbskatteavdraget för inkomster från 600 000 kr per år. Jobbskatteavdraget bygger på antagandet att sänkt skatt på arbete ökar viljan hos den enskilde att öka sitt arbetsutbud. Mycket tyder på att denna s.k. substitutionseffekt är liten och dessutom avtagande med avseende på skattereduktionens storlek. Det är mot denna bakgrund som nedskalningen av förvärvsavdraget föreslås. Nedskalningen görs på så vis att inkomster över 1 miljon kronor per år inte ska berättiga till något förvärvsavdrag alls. Förändringen ökar skatteintäkterna med 2,5 miljarder kronor år 2012.

Vidare föreslås ett höjt grundavdrag för pensionärer. Den föreslagna ändringen innebär en skattesänkning på mellan 1 200 och 1 500 kr per år för årsinkomster mellan 135 000 och 430 000 kr per år. Skattesänkningen minskar varaktigt kommunernas skatteintäkter med 2,3 miljarder kronor per år, vilket staten fullt ut kompenserar genom motsvarande höjning av statsbidragen.

Slutligen vill motionärerna införa en skattekreditering på 30 % av bruttoarbetsinkomsten för personer med försörjningsstöd som börjar förvärvsarbeta. Krediteringen ska tidsbegränsas till sex månader och omfatta bruttoinkomster upp till socialbidragsnormen. Kravet för att få skattekreditering är att man ska ha varit arbetslös och uppburit försörjningsstöd i minst sex månader innan man börjar jobba. Tanken är också att försörjningsstödet inte ska reduceras med anledning av skattekrediten.

Miljöpartiet föreslår i motion Fi241 yrkande 3 i denna del och yrkande 21 en avtrappning av jobbskatteavdraget för dem med höga inkomster. Det är inte rimligt, menar motionärerna, att personer med miljoninkomster får jobbskatteavdrag. En nedtrappning av jobbskatteavdraget föreslås med 2,5 % på månadsinkomster från 40 000 kr. Vid en månadslön på 45 000 kr ska avdraget minska med drygt 100 kr och helt upphöra vid en månadslön på 117 000 kr. Vidare föreslås att grundavdraget för pensionärer höjs med 5,5 % för att minska klyftan mellan beskattning av pension och arbetsinkomster.

Sverigedemokraterna anför i motion Fi242 att de vill bevara samtliga fyra steg i jobbskatteavdraget men föreslår att även pensionärer ska kunna få jobbskatteavdrag på sina pensionsinkomster (yrkande 11). Motionärerna föreslår i denna del en inkomstberäkning som innebär att skatten för pensionärer sänks med 5 miljarder kronor 2012 och att skatteskillnaden ska utjämnas helt och hållet 2013.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi243 yrkande 2 i denna del att jobbskatteavdraget stegvis bör avskaffas till förmån för en rättvis och likformig beskattning. Det krävs enligt motionärerna en viss progressivitet i systemet och därför förordas höjd skatt vid högre inkomster. Förslaget innebär att för inkomster som är högre än 28 000 kr per månad görs en avtrappning av jobbskatteavdraget. Vid inkomster över 50 000 kr per månad ges inget jobbskatteavdrag alls. Vidare föreslås en långsammare uppräkning av skiktgränserna för uttag av statlig inkomstskatt. Motionärerna vill också avsätta 2 miljarder kronor för att sänka inkomstskatten för de grupper som hittills inte fått del av regeringens skattesänkningar.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför att jobbskatteavdraget är ett verkningsfullt medel i regeringens arbete för ett minskat utanförskap, en varaktig ökad sysselsättning och för att göra det mer attraktivt med företagande. Utskottet delar regeringens bedömning att en ytterligare förstärkning bör ske när det ekonomiska läget så tillåter. Utskottet ser också positivt på att regeringen avser att under 2013 eller 2014 återkomma med förslag om ytterligare skattelättnader för pensionärerna under förutsättning att det råder balans i de offentliga finanserna. Skatteutskottet avstyrker motionärernas förslag.

Nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar

Propositionen

Regeringen föreslår att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöbilar förlängs med två år för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla eller med annan gas än gasol. Nedsättningen gäller därmed t.o.m. det beskattningsår som slutar den 31 december 2013.

Den offentligfinansiella kostnaden för 2012 uppskattas till 140 miljoner kronor vid ca 300 laddhybrider.

Motionen

Miljöpartiet föreslår i motion Fi241 yrkande 23 i denna del att de nedsatta förmånsvärdena ersätts med Miljöpartiets ”snålbilstrappa” som innebär att förmånsbeskattningen koldioxidrelateras så att den som väljer en förmånsbil med låga koldioxidutsläpp premieras. En komponent som styr mot förnybara bränslen, likt dagens nedsättning för gas- och elbilar, kommer att finnas kvar i systemet.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet tillstyrker regeringens förslag om att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för bilar som är utrustade med teknik för drift med elektricitet och annan gas än gasol och avstyrker förslaget om att ersätta nuvarande system med en ”snålbilstrappa”.

Förenklad expertskatt

Propositionen

Regeringen föreslår att en utländsk arbetstagare som har en lön som överstiger en viss bestämd nivå ska få tillämpa reglerna om expertskatt utan att någon prövning av kvalifikationerna görs. Därmed införs ett objektivt rekvisit som är lätt att konstatera och tolka för den anställde och arbetsgivaren. Vidare föreslås att Forskarskattenämndens ordförande och vice ordförande ges behörighet att besluta i ärenden som gäller sådana utländska arbetstagare.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

Den offentligfinansiella kostnaden beräknas som ett intäktsbortfall från arbetsgivaravgifter med ca 195 miljoner kronor och från inkomstskatt med ca 355 miljoner kronor. Sammantaget ger detta en kostnad på ca 550 miljoner kronor 2012.

Motionerna

Socialdemokraterna föreslår i motion Fi240 yrkande 11 att riksdagen avslår regeringens förslag om en utökad behörighet för Forskarskattenämndens ordförande och vice ordförande.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi243 yrkande 2 i denna del att riksdagen avvisar regeringens sänkning av expertskatten och anför att expertskatten bör avskaffas.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anser att det är bra att förutsebarheten ökar vad gäller förutsättningarna för att få skattelättnad och att hanteringen förenklas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.

Höjd beloppsgräns för avdrag för resor

Propositionen

Beloppsgränsen för avdrag för resor höjs från 9 000 kr till 10 000 kr den 1 januari 2012. Regeringen anför att gränsen har varit oförändrad under ett antal år och att det är dags att höja den. Höjningen beräknas förstärka de offentliga finanserna med ca 340 miljoner kronor 2012.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet tillstyrker regeringens förslag.

Skattereduktion för HUS-arbete

Motionerna

Socialdemokraterna yrkar i motion Fi240 yrkande 20 och i motion Sk361 yrkande 6 att det maximala beloppet för HUS-avdraget sänks från dagens 50 000 kr till 25 000 kr per år. Vidare tas möjligheten att få skattereduktion för arbeten kopplade till fastigheter i utlandet bort. De medel som frigörs kan användas för renovering av flerfamiljshus samt till investeringsstöd för byggande av studentbostäder och hyreslägenheter.

Miljöpartiet föreslår i motion Fi241 yrkande 18 att det befintliga ROT-avdraget utvidgas och energianpassas. ROT-avdraget för småhus inriktas på energieffektiviseringsåtgärder genom att belopp över 20 000 kr ska avse energibesparande insatser. Även ROT-avdraget för flerfamiljshus kopplas till energieffektiviseringsåtgärder och uppgår till högst 50 000 kr per lägenhet.

Sverigedemokraterna föreslår i motion Fi242 yrkande 4 i denna del och i motion Kr319 yrkande 2 ett ROT-avdrag för restaurering och renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader som kan utnyttjas av enskilda personer, kommuner, bolag och stiftelser.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi243 yrkande 2 i denna del att möjligheten till avdrag för hushållstjänster och ROT-arbete ska avskaffas. Dagens ROT-avdrag som enbart riktar sig till villaägare och bostadsrättsinnehavare bör ersättas med ett upprustningsstöd för flerfamiljshus. Villaägare som genomför energieffektiviseringsåtgärder ska även fortsättningsvis kunna få avdrag för dessa åtgärder.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför att skattereduktionen för HUS-arbete har ökat möjligheterna för grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden att få vita arbeten med allt vad det innebär i form av pensionsrätt, sjukpenning etc. Det handlar om en långsiktig och strukturell åtgärd som är nödvändig om man ser allvarligt på svartarbete och dess följder i form av otrygga jobb, brister i försäkringsskydd, obefintligt konsumentskydd etc. Utskottet anser att möjligheten till skattereduktion för utgifter som omfattas av HUS-avdraget har visat sig ha stora fördelar för såväl samhället som för hushållen. Skattereduktionen är riktad till hushållen och avser arbeten som är utförda i bostaden, och utskottet anser inte att ytterligare tjänster ska föras in i systemet. När det gäller frågan om vem som kan få skattereduktion för ROT-arbete anser utskottet att rätten till avdrag bör vara begränsad till den som har underhållsansvaret för bostaden, dvs. ägaren av ett småhus eller ägarlägenhet respektive innehavaren av en bostadsrätt. Någon utvidgning av kretsen avdragsberättigade är således inte aktuell. Utskottet anser inte att det finns skäl att vare sig avskaffa, utöka eller på annat sätt förändra reglerna för HUS-avdrag. Utskottet avstyrker motionsförslagen.

Fackföreningsavgift och a-kasseavgift

Motionerna

Socialdemokraterna begär i motion Fi240 yrkande 21 och motion Sk361 yrkande 7 och 8 att regeringen lägger fram förslag om en skattereduktion för avgift till arbetslöshetsförsäkringen som sätter ett tak på 120 kr per månad. Möjligheten till avdragsrätt för fackföreningsavgift bör också ses över för balansens skull eftersom kostnader för medlemskap i arbetsgivarorganisation är avdragsgill.

Vänsterpartiet föreslår i motionerna Fi243 yrkande 2 i denna del och A308 yrkande 2 i denna del en skattereduktion med 40 % för medlemsavgifter i a-kassa och med 25 % för medlemskap i facklig organisation.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför att skattereduktionen för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa finansierat en kraftig sänkning av inkomstskatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen bör utgångspunkten för en modern välfärdsstat vara att alla med en fast förankring på arbetsmarknaden ska vara berättigade till en inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning i händelse av arbetslöshet. Formerna för hur detta på sikt ska kunna åstadkommas kommer att prövas inom ramen för en parlamentarisk socialförsäkringsutredning som regeringen tillsatte under våren 2010 (dir. 2010:48). Kommitténs arbete ska slutredovisas senast den 15 maj 2013. När utredningen lämnat sitt förslag kommer regeringen att ta ställning till när och hur en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kan införas.

Enligt utskottets mening finns det mot denna bakgrund inte anledning att överväga att återinföra de tidigare skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa. Utskottet avstyrker de aktuella motionsförslagen.

Särskild löneskatt för pensionärer

Motionen

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi243 yrkande 2 i denna del att den särskilda löneskatten för äldre ska återställas eftersom slopandet av denna skatt inte kommer alla till del. Människor med låga löner och förslitande arbetsuppgifter orkar sällan arbeta fram till dagens pensionsålder.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför att kombinationen av de senaste årens förstärkta jobbskatteavdrag och den slopade särskilda löneskatten ger goda förutsättningar för den som fyllt 65 år att fortsätta göra en arbetsinsats. Utskottet anser att detta undantag bör behållas och avstyrker motionsförslaget.

Förändrade nivåer för socialavgifter m.m.

Propositionen

Föräldraförsäkringsavgiften höjs till 2,6 % och arbetsskadeavgiften sänks till 0,3 %. Uttaget av socialavgifter hålls oförändrat genom att den allmänna löneavgiften samtidigt sänks till 9,21 %. De nya nivåerna gäller fr.o.m. den 1 januari 2012. Den förändrade sammansättningen av avgiftsnivåerna har ingen offentligfinansiell effekt.

Vidare föreslås att procentsatsen för Försäkringskassans förskott av egenavgifterna höjs från 8,6 % till 10,3 %. Den nya procentsatsen gäller fr.o.m. den 1 januari 2012. Procentsatsen har under ett antal år varit för låg i förhållande till det belopp som slutligen fastställts, vilket gör att pensionssystemet går miste om avkastning på det belopp som överförs med fördröjning. För statsbudgeten blir effekten att ett högre belopp betalas som förskott till AP-fonderna och premiepensionssystemet (ca 140 + 480 miljoner kronor), vilket innebär att staten går miste om ränta på detta belopp. Den offentligfinansiella kostnaden beräknas till 10 miljoner kronor.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi240 yrkandena 3 i denna del, 17 och 19 föreslår motionärerna att arbetsgivaravgifterna sänks för små företag. Arbetsgivaravgiften sänks med 3 % på lönesummor upp till 900 000 kr. De små och medelstora företagen står för nästan hela nettotillskottet av nya jobb i ekonomin. Att få dessa företag att växa är centralt. Nettokostnaden beräknas till 3 miljarder kronor. Samtidigt slopas den generalla nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. Nedsättningen innebär enligt motionärerna dödviktsförluster och resultaten är få, om ens några, sysselsättningseffekter.

I Miljöpartiets motion Fi241 yrkandena 3 i denna del, 6 och 10 anför motionärerna bl.a. att nuvarande nedsättning av socialavgifter för unga är en ineffektiv nedsättning som bör slopas. Motionärerna anför att det är i småföretagen som de flesta nya jobben sannolikt kommer i framtiden. Sveriges företagare anser att den höga arbetsgivaravgiften är ett av de största hindren för att nyanställa. Därför föreslås att arbetsgivaravgiften sänks med 10 procentenheter på en lönesumma upp till maximalt ca 830 000 kr. En motsvarande nedsättning av egenavgiften görs för egenföretagare. Kostnaden för reformen beräknas till ca 12 miljarder kronor. Vidare föreslås att arbetsgivaravgiften, förutom pensionsavgiften, ska avskaffas helt under ett år för företag som anställer unga arbetslösa mellan 18 och 25 år. Kostnaden för reformen beräknas till 750 miljoner kronor.

I Sverigedemokraternas motion Fi242 yrkande 4 delvis vill motionärerna bl.a. återställa regeringens socialavgiftssänkning på 1 % och halva nedsättningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar. Det medför ökade inkomster med 12,6 miljarder kronor. De vill i stället satsa på småföretagande, och den modell som bedöms ge flest jobb för pengarna är införandet av en permanent arbetsgivaravgiftsrabatt för de tio första anställda. Kostnaden för reformen beräknas till 10 miljarder kronor. De vill vidare införa anställningsformen lärling och befria den från arbetsgivaravgift. Förslaget innebär en befrielse från arbetsgivaravgiften under ett års tid för den som anställer en lärling och beräknas kosta 1,9 miljarder kronor.

I Vänsterpartiets motion Fi243 yrkande 3 i denna del framhålls bl.a. att den nuvarande nedsättningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar bör avskaffas. Denna nedsättning är en ineffektiv åtgärd som har en mycket begränsad effekt på sysselsättningen.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet framhåller vikten av att det finns ett samband mellan socialförsäkringsförmåner och socialavgifter liksom att avgifter i möjligaste mån bör betalas för eller av den som omfattas av socialförsäkringssystemet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förändrade nivåer i socialavgifterna. Utskottet har inget att invända mot att procentsatsen för Försäkringskassans förskott av egenavgifterna höjs från 8,6 % till 10,3 %.

Utskottet anför att det så sent som den 1 januari 2009 genomfördes en sänkning av avgiftsuttaget för ung arbetskraft. Sänkningen har ökat incitamenten för arbetsgivare att anställa ungdomar och även att behålla unga i arbete och har således bidragit till ökad sysselsättning bland ungdomarna. Utskottet anser inte att nedsättningen ska avskaffas eller halveras, vilket skulle göra det dyrare att anställa unga eller behålla unga i arbete.

Utskottet noterar även att det gjordes en generell nedsättning av socialav-gifterna med 1 procentenhet den 1 januari 2009. Samtidigt minskades egen-avgifterna inom vissa ramar för enskilda näringsidkare och delägare i han-delsbolag med 5 procentenheter. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom övriga förslag om förändringar i avgiftsuttagen.

Utskottet avstyrker de aktuella motionsförslagen.

Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna m.m.

Propositionen

Inför 2012 kommer regeringen att räkna upp skattesatserna på bränslen med 2,74 % och skattesatserna på el med 3,7 %.

Motionerna

Miljöpartiet föreslår i motion Fi241 yrkande 3 delvis och yrkande 23 delvis att koldioxidskatten höjs med 24 öre utöver indexuppräkningen 2012. Det motsvarar 70 öre på bensinpriset. Höjningen ger 6 miljarder kronor i ökade skatteintäkter. Miljöpartiet föreslår även att torv beläggs med koldioxidskatt. Skatten beräknas ge 900 miljoner kronor per år.

Sverigedemokraterna föreslår i motion Fi242 yrkande 1 delvis att energiskatten på hushållens el sänks med 10 öre per kWh från 2013 till en kostnad av 4,3 miljarder kronor per år. I motionen föreslås också att återbetalningen av koldioxidskatten på diesel för jord- och skogsbruksmaskiner höjs med 0,50 kr/liter fr.o.m. 2012 samtidigt som de tidigare beslutade sänkningarna av återbetalningen inte genomförs. Kostnaden beräknas till 200 miljoner kronor per år.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi243 yrkande 3 delvis höjda bensin- och dieselskatter med ca 20 öre respektive 14 öre per liter. Höjningen beräknas ge 1,5 miljarder kronor i ökade intäkter. I Vänsterpartiets motion T459 yrkande 13 föreslås ett tillkännagivande om att busstrafiken inte ska belastas med ökad skatt på drivmedel när skatten på diesel höjs.

Skatteutskottets yttrande

Utskottet delar regeringens bedömning att en indexuppräkning bör ske för 2012 av energi- och koldioxidskatter på bränslen och av energiskattesatserna på el. Utskottet gör i övrigt bedömningen att det för det kommande budgetåret inte finns behov av ytterligare förändringar av energi- och koldioxidskatterna på bränslen eller av energiskatten på el, inte heller av återbetalningen av koldioxidskatt på diesel i arbetsmaskiner. Utskottet vidhåller att skattebefrielsen för torv bör behållas eftersom torv annars skulle förlora en del av sin konkurrensfördel i den handlande sektorn (jfr yttr. 2009/10:SkU1y s. 35). Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Energiskatt på el i norra Sverige

Propositionen

Regeringen bedömer att den lägre energiskattesatsen på el, som gäller för förbrukning i hushålls- och servicesektorerna i vissa kommuner i norra Sverige, bör kvarstå i nuvarande form.

Beskattning av biodrivmedel

Propositionen

För att stimulera en ökad användning av biodrivmedel bör enligt regeringens bedömning en skattebefrielse för låginblandning även fortsättningsvis gälla upp t.o.m. 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och upp t.o.m. 5 volymprocent biodrivmedel i diesel. Skattebefrielsen bör åstadkommas på samma sätt som hittills skett på detta område, dvs. genom särskilda dispensbeslut som bör gälla fr.o.m. den 1 januari 2012. Fortsatt befrielse från koldioxidskatt och energiskatt bör enligt regeringens bedömning även ges genom dispensbeslut för E85 och andra höginblandade biodrivmedel och för biodrivmedel helt utan fossilt innehåll.

Motionen

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi243 yrkande 3 delvis ytterligare skattebefrielse för låginblandning av biodrivmedel till en kostnad av 600 miljoner kronor.

Skatteutskottets yttrande

Utskottet delar regeringens bedömning av den fortsatta skattebefrielsen av biodrivmedel och avstyrker motionsförslaget om en utökad skattebefrielse.

Skatt på alkohol och tobak

Propositionen

Av hälsopolitiska skäl och som en delfinansiering av reformambitioner inom skatteområdet höjs skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och tuggtobak med drygt 7 %. Skatten på snus höjs med knappt 11 %. Höjningen av skatten på tobak beaktar även förändringen i KPI med 2,74 %. Mot bakgrund av att hushållens köpkraft ökat och den relativt stabila utvecklingen av oregistrerad konsumtion av cigaretter på senare år bedöms den föreslagna höjningen kunna ske utan risk för oväntat stora ökningar i den oregistrerade konsumtionen. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2012.

Skattehöjningen beräknas öka skatteintäkterna med 800 miljoner kronor fr.o.m. 2012. De totala skatteintäkterna 2012 från tobaksskatten beräknas till 11,9 miljarder kronor.

Motionerna

Socialdemokraterna föreslår i motion Fi240 yrkande 3 delvis och yrkande 24 höjd skatt på alkohol med 1,4 miljarder kronor.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi243 yrkande 3 delvis likaledes höjd skatt på alkohol med drygt 1,4 miljarder kronor.

Skatteutskottets yttrande

Utskottet anser att den föreslagna höjningen av tobaksskatten är väl avvägd och inte nämnvärt bör påverka omfattningen av den illegala införseln eller resandeinförseln av cigaretter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsförslagen om höjd alkoholskatt.

Utvidgade möjligheter till återbetalning av vägavgift m.m.

Propositionen

Regeringen bedömer att vägavgift bör återbetalas med ett belopp motsvarande den del av avgiften som motsvarar antalet återstående dagar för vilka avgift har betalats. Återbetalning bör kunna ske även för avgift som betalats för månad eller vecka till skillnad mot nuvarande begränsning till årlig avgift. Regeringen avser att under hösten återkomma till riksdagen med ett förslag.

Åtgärderna om ändrade regler för återbetalning av vägavgift beräknas minska skatteintäkterna med 2 miljoner kronor 2012 (halvår) och därefter med 4 miljoner kronor per år.

Motionerna

Socialdemokraterna föreslår i motion Fi240 yrkande 3 delvis och yrkande 22 att en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga lastbilar införs den 1 oktober 2012. Skatten beräknas generera 4 miljarder kronor på helårsbasis. I motionen föreslås också att en registreringsskatt för motorfordon införs som finansierar en ny miljöbilsbonus (yrkande 3 delvis och yrkande 23). Förslag om införande av en avståndsbaserad vägslitageskatt lämnas också i kommittémotionerna Sk361 yrkande 19 (S) och T429 yrkande 13 (S).

Miljöpartiet begär i motionerna Fi241 yrkande 22 och i kommittémotion T472 yrkande 13 ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag om en kilometerskatt för lastbilar från halvårsskiftet 2013. I partimotionen föreslås vidare (yrkande 3 delvis och yrkande 23 delvis) att den nuvarande fordonsskattebefrielsen för miljöbilar fasas ut och 2012 ersätts av en avgiftsfinansierad snålbilstrappa där bilar som släpper ut lite koldioxid får en bonus som bekostas av bilar som släpper ut mycket koldioxid.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi243 yrkande 3 delvis att personer med låga inkomster och personer som bor i glesbygd kompenseras för höjda drivmedelsskatter i form av bl.a. ytterligare sänkt fordonsskatt i glesbygdskommuner, sänkt fordonsskatt för bussar och sänkt fordonsskatt vid efterkonvertering av äldre fordon. Vänsterpartiet föreslår vidare i motion T459 yrkande 14 att skatten på trafikförsäkringspremien för bussar avskaffas, vilket innebär 100 miljoner kronor i minskade kostnader för busstrafiken. Slutligen föreslås att fordonsskatten för tunga bussar sänks till 2000 års nivå, vilket innebär 200 miljoner kronor per år i minskade skatteintäkter (yrkande 15).

Skatteutskottets yttrande

Utskottet delar regeringens bedömning om en kommande utvidgning av möjligheten till återbetalning av vägavgift. Utskottet anför att fordonsskatten för personbilar är nedsatt i vissa kommuner i norra Sverige och att riksdagens beslut hösten 2009 om förändringar i bränslebeskattningen också innebar en ökad koldioxidrelatering av fordonsskatten. Beslutet innebär att energiskatten på dieselolja höjs i två steg den 1 januari 2011 och den 1 januari 2013 med sammanlagt 40 öre per liter. För att delvis kompensera den tunga vägtrafiken sattes fordonsskatten för tunga lastbilar och tunga bussar från 2011 till miniminivåerna enligt Eurovinjettdirektivet (dir.1999/62/EG) för tunga fordon. Utskottet hänvisar till att utskottet tidigare avstyrkt motionsförslag om en kilometerskatt eftersom systemet bedömts vara dyrt att administrera både för företagen och för Skatteverket och att utskottet tidigare också avstyrkt förslag om nybilsskatt/nybilsbonus, sänkt fordonsskatt på landsbygden, sänkt fordonsskatt för tunga bussar och om att slopa skatten på trafikförsäkringspremier för bussar. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker de aktuella motionerna.

Övriga punktskatter

Motionerna

Socialdemokraterna föreslår dels i partimotion Fi240 yrkande 3 delvis och yrkandena 25 och 26, dels i kommittémotion Sk361 yrkandena 21–23 att skatt på handelsgödsel återinförs motsvarande 300 miljoner kronor, att skatt på fluorerade gaser införs motsvarande 100 miljoner kronor och att bekämpningsmedelsskatten differentieras utifrån medlens farlighet för miljö och hälsa.

Miljöpartiet föreslår i motion Fi241 yrkande 3 delvis och yrkande 23 delvis att en flygskatt införs från halvårsskiftet 2012 med ca 300 kr per enkel resa inrikes och i Europa och 600 kr utanför Europa. Skatten beräknas ge 1,5 miljarder kronor i intäkt 2012. I motionen föreslås också att en skatt på fluorerade gaser införs motsvarande 190 miljoner kronor, att skatten på kväve och kadmium i handelsgödsel återinförs motsvarande 300 miljoner kronor, att skatten på bekämpningsmedel höjs motsvarande 70 miljoner kronor och att skatt på avfallsförbränning återinförs motsvarande 60 miljoner kronor samt att effektskatten på kärnkraftverk och fastighetsskatten på vattenkraftverk höjs med 3 miljarder kronor respektive 1 miljard kronor per år.

Vänsterpartiet föreslår i motion Fi243 yrkande 3 delvis att en skatt på inrikesflyg införs i form av en schabloniserad start- och landningsavgift på 11 000 kr. Skatten beräknas ge 1,4 miljarder kronor för 2012. I motionen föreslås också att skatt på handelsgödsel återinförs motsvarande 380 miljoner kronor och att effektskatten på kärnkraftverk höjs med 1,3 miljarder kronor.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet avstyrker i sitt yttrande samtliga motioner och hänvisar i yttrandet till sin tidigare behandling av dessa frågor.

Sänkt skatt på restaurang- och cateringtjänster

Propositionen

Regeringen föreslår att mervärdesskattesatsen för restaurang- och cateringtjänster sänks från 25 % till 12 % fr.o.m. den 1 januari 2012. Sänkningen gäller inte för tillhandahållande av spritdrycker, vin och starköl. Det tydliggörs att restaurang- och cateringtjänster inte utgör sådant hushållsarbete som kan ge HUS-avdrag. Regeringen anser att förenklad tillämpning och minskad administrativ börda utgör tungt vägande skäl för att sänka den mervärdesskattesats som gäller för restaurang- och cateringtjänster till samma nivå som för livsmedel. Effekterna på effektiviteten, sysselsättningen och på de administrativa kostnaderna förväntas bli gynnsamma om förslaget genomförs.

Minskningen av de administrativa kostnaderna för företagen beräknas uppgå till 0,2 miljarder kronor årligen. Den sammantagna varaktiga sysselsättningen i ekonomin beräknas öka med knappt 6 000 helårsarbetskrafter. Av denna varaktiga sysselsättningsökning utgörs knappt 3 500 av nyanställda (helårsarbetskrafter) inom restaurang- och cateringbranschen av personer som kommer från strukturell arbetslöshet.

Ett av de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik är en varaktigt högre sysselsättning. Restaurang- och cateringbranschen är relativt småskalig och arbetsintensiv. Hotell- och restaurangbranschen är också en bransch där en relativt stor andel av de anställda är unga. Även om beräkningarna av sysselsättningseffekten är behäftade med viss osäkerhet anser regeringen att den effekten, framför allt i en bransch med stor andel unga, tillsammans med övriga gynnsamma samhällsekonomiska effekter utgör ytterligare skäl för att genomföra förslaget.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2012.

Sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster beräknas minska skatteintäkterna med 5,40 miljarder kronor 2012 och varaktigt med 4,60 miljarder kronor. Åtgärdens självfinansieringsgrad bedöms vara ca 20 %.

Motionerna

Socialdemokraterna yrkar i motion Fi240 yrkande 3 delvis och yrkande 9 och i kommittémotion Sk361 yrkande 15 avslag på förslaget om sänkt skatt på restaurang- och cateringtjänster. Enligt motionen är sysselsättningseffekten av sänkt restaurangmoms sannolikt överskattad och förslaget är därmed ett slöseri med skattemedel.

Miljöpartiet prioriterarför 2012, enligt motion Fi241 yrkande 3 delvis och yrkande 23 delvis, inte frågan om sänkt restaurangmoms. Miljöpartiet är positivt till att gynna tjänstesektorn men väljer att i årets budget prioritera de investeringar som ger mest jobb och framtidstro.

Sverigedemokraterna avvisar i motion Fi242 yrkande 4 delvis förslaget om sänkt restaurangmoms.

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi243 yrkande 3 delvis förslaget om sänkt restaurangmoms. Sänkningen är enligt motionen oansvarig och ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Vänsterpartiet använder samma budgetutrymme för ett treårigt program för generationsväxling i arbetslivet.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet tillstyrker regeringens förslag om sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster eftersom förslaget bedöms ha gynnsamma effekter på sysselsättningen, förenklar tillämpningen och minskar företagens administrativa kostnader genom att skattesatsen för dessa tjänster sänks till samma nivå som för livsmedel. Det är dessutom positivt ur konkurrenssynpunkt då den nuvarande differentieringen av skattesatsen har missgynnat företag som säljer restaurang- och cateringtjänster jämfört med företag som säljer livsmedel och s.k. hämtmat. Utskottet noterar att regeringen noga kommer att följa reformens effekter på priser och sysselsättning m.m. och att flera myndigheter, bl.a. Skatteverket, i dagarna har fått ett sådant uppdrag. Utskottet avstyrker de aktuella motionerna i motsvarande delar.

Investeringssparkonto m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att ett schablonbeskattat sparande för vissa direktägda finansiella instrument, benämnt investeringssparkonto, införs. För att beskattningen av kapitalförsäkringar ska vara neutral i förhållande till beskattningen av investeringssparkonto föreslås också ändrade regler för bl.a. beräkning av kapitalunderlaget för kapitalförsäkringar och en höjning av avkastningsskatten för kapitalförsäkring.

Sparande i aktier och andelar i investeringsfonder är en vanlig form av sparande. Reglerna för att beräkna vinst och förlust vid avyttring är komplicerade. Det kan vara tidsödande för enskilda att göra denna beräkning och många gör fel, vilket sannolikt leder till ett skattebortfall för staten. Regleringen medför vidare en inlåsningseffekt, till nackdel för såväl de enskilda spararna som för konkurrensen på den finansiella marknaden. Ett sätt att helt eller delvis lösa dessa problem är att införa en schablonbeskattad sparform för finansiella instrument, investeringssparkonto.

Schablonbeskattningen innebär att den enskilde inte beskattas utifrån faktiska inkomster och utgifter på de finansiella instrumenten. I stället beskattas den enskilde för en schablonmässigt beräknad avkastning på tillgångarna. Detta innebär bl.a att den enskilde inte behöver redovisa varje avyttring av instrumenten som ingår i den schablonbeskattade sparformen. Den enskilde behöver alltså inte beräkna eller hålla reda på sin anskaffningsutgift, vilket är en stor förenkling jämfört med dagens system.

Införandet av investeringssparkontot förenklar beskattningen av aktier och andra värdepapper. Spararen slipper skattekonsekvenser av att t.ex. sälja aktier och byta fonder på kontot. I stället betalar spararen varje år en schablonskatt baserad på statslåneräntan, på liknande sätt som redan gäller för sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förändringarna i sparandebeskattningen genom det nya investeringssparkontot innebär enligt regeringen också en kraftfull effektivisering av skatteuttaget, bl.a. i och med att inslaget av uppskjuten beskattning minskar inom ramen för ett minskat skatteuttag.

Investeringssparkontot ska existera sida vid sida med den konventionella beskattningen av kapitalinkomster. Kontanta medel får sättas in och tas ut från ett investeringssparkonto.

I syfte att effektivisera beskattningen och för att upprätthålla den skattemässiga neutraliteten ändras också beskattningen av kapitalförsäkringar.

De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 2012.

Regeringen gör bedömningen att de offentligfinansiella effekterna under 2012 av införandet av investeringssparkonto uppgår till 1,09 miljarder kronor och av de ändrade skattereglerna för kapitalförsäkringar till 0,24 miljarder kronor.

Motionen

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi243 yrkande 2 i denna del regeringens förslag.

Skatteutskottets yttrande

Utskottet anser det angeläget att skattereglerna är utformade så att de underlättar ett aktivt sparande också i aktier och andra värdepapper. Nuvarande regler för beskattning av aktier och andra finansiella instrument är komplicerade. Inte sällan leder detta till misstag och felaktigheter men också till inlåsningseffekter och andra effektivitetsförluster. Utskottet ser därför positivt på regeringens förslag att införa en ny frivillig sparform med syftet att göra det enklare att spara. För att effektivisera beskattningen samt upprätthålla neutraliteten i skattesystemet bör enligt utskottets mening även de förändringar som regeringen föreslår av beskattning av kapitalförsäkringar genomföras. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandet.

Ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras delägare

Propositionen

För att undvika att det nya Ucitsdirektivet leder till att den svenska skattebasen i form av tillgångar investerade i investeringsfonder försvinner föreslår regeringen att investeringsfonder inte längre ska vara skattskyldiga enligt inkomstskattelagen för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Förslaget omfattar alla slags investeringsfonder. Skattefriheten ska utöver de svenska investeringsfonderna också gälla sådana utländska fonder som är begränsat skattskyldiga i Sverige.

Den slopade beskattningen av investeringsfonder ska enligt propositionen åtföljas av nya regler om beskattning på delägarnivå. Den som äger andelar i en investeringsfond ska schablonbeskattas i förhållande till värdet på de egna andelarna. Beskattningen ska omfatta andelar i såväl svenska som utländska investeringsfonder. Ingen ändring föreslås när det gäller beskattning av utdelning och kapitalvinster. Delägarna ska på samma sätt som i dag beskattas för utdelning från fonden och för kapitalvinster när fondandelar avyttras.

Som en konsekvens av att svenska fonder inte beskattas för inkomster från fondtillgångarna föreslår regeringen att utländska investeringsfonder ska undantas från skyldighet att betala kupongskatt på utdelning. Undantaget ska dock begränsas till utländska investeringsfonder som motsvarar fondföretag enligt lagen om investeringsfonder och som hör hemma i en stat inom EES-området eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden.

Fondbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut föreslås bli befriade från deklarationsskyldighet för de investeringsfonder de förvaltar.

En höjning av gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt föreslås från dagens 100 kr till 200 kr. Åtgärden motiveras bl.a. av att schablonintäkten annars skulle medföra att ett stort antal fondsparare, främst barn, bli skyldiga att betala in skatt för schablonintäkt enbart på grund av små fondinnehav.

De föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 januari 2012.

Intäkterna från schablonbeskattningen av andelsägarna beräknas uppgå till 0,55 miljarder kronor 2012 och framgent. Den slopade skattskyldigheten slår igenom efter 2012 och beräknas motsvara en varaktig minskning av skatteintäkterna med 0,54 miljarder kronor per år. Den varaktiga effekten är således 10 miljoner kronor. Härtill kommer även en kostnad om ca 35 miljoner kronor per år för att höja gränsbeloppet för beräkning av statlig inkomstskatt.

Skatteutskottets yttrande

Utskottet anför att det är nödvändigt att avskaffa beskattningen av svenskregistrerade investeringsfonder för att inte riskera att dessa fonder lämnar Sverige samt att anpassa skatteuttaget på delägarnivå till en sådan förändring. Utskottet ansluter sig således till regeringens bedömning att den slopade beskattningen av investeringsfonderna ska åtföljas av nya regler om beskattning på delägarnivå. I annat fall skulle delägarna i en investeringsfond ges ett mer omfattande skatteuppskov, och därmed en lägre effektiv skattesats jämfört med om de ägt aktierna direkt. Att införa en kompletterande beskattning på delägarnivå ligger också i linje med de av riksdagen antagna riktlinjerna för skattepolitiken som bl.a. innebär att man på sikt bör undvika olika inslag av uppskjuten beskattning på inkomstskatteområdet.

Utskottet delar också regeringens bedömning att det av förenklingsskäl är nödvändigt att släppa kopplingen mellan de verkliga inkomsterna i en viss fond och delägarnas beskattning och att andelsägaren i stället påförs en schablonintäkt där basen är värdet på det egna fondinnehavet. Vidare bör delägarna, utöver schablonbeskattningen, på samma sätt som i dag beskattas för utdelning från fonden och för vinster när fondandelarna avyttras. Fördelen med en sådan lösning är, som regeringen framhåller, att schablonbeskattningen kan sättas lägre än vad som skulle bli fallet om schablonmodellen skulle konstrueras så att andelsägarna inte skulle betala någon skatt för utdelning från fonden eller för vinster vid avyttring av fondandelar. Tanken är att skatteintäkterna från schablonbeskattningen av delägarna på sikt i stort sett ska kompensera för de minskade skatteintäkter som följer av att beskattningen av fonderna upphör. Förslaget att schablonintäkten ska vara 0,4 % av kapitalunderlaget bedöms vara väl avvägt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras andelsägare.

Förenklingar och förbättringar i 3:12-reglerna

Propositionen

I propositionen lämnas fem olika förslag om ändringar i 3:12-reglerna.

Det första förslaget gäller nivån på schablonbeloppet i den s.k. förenklingsregeln. I dag används förenklingsregeln i ca 75 % av de 300 000 blanketter (K10) som varje år lämnas av delägare i fåmansföretag till Skatteverket. Regeringen anser att det nu finns anledning att ytterligare stimulera nyföretagande och förenkla för ägarna av de mindre fåmansföretagen. I propositionen föreslås därför en höjning av schablonbeloppet från 2,5 till 2,75 inkomstbasbelopp.

Det andra förslaget gäller införandet av en ny takregel. Nuvarande takregel omfattar bara kapitalvinster, vilket i vissa fall leder till att utdelningar beskattas hårdare än kapitalvinster. Dagens regelverk skapar således incitament för ägare till kvalificerade andelar att avyttra företaget (internt) i stället för att tillgodogöra sig avkastningen genom utdelning. Regeringen anser att en takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst till viss del skulle komma till rätta med detta problem. En sådan regel bedöms även göra det mer attraktivt att förlägga högavkastande innovativ verksamhet till Sverige. Det förslag som läggs fram i propositionen innebär att utdelning inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del det skulle medföra att den skattskyldige och närstående, som inräknas i samma närståendekrets, under beskattningsåret från ett företag sammanlagt i inkomstslaget tjänst tagit upp utdelning med högre belopp än som motsvarar 90 inkomstbasbelopp. Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet och takbeloppet ska beskattas på samma sätt som gäller för kapitalvinstbeskattningen, dvs. till 30 % i inkomstslaget kapital. Ett tillägg föreslås också i takregeln för beskattning av kapitalvinster i inkomstslaget tjänst som klargör hur begreppet närstående ska tillämpas vid fördelningen av tjänstebeskattat belopp.

De tre återstående förslagen till lagändringar syftar till att motverka s.k. skatteupplägg. För att motverka skatteupplägg med hjälp av förenklingsregeln föreslår regeringen att en person som äger andelar i flera företag ska få beräkna årets gränsbelopp enligt förenklingsregeln för andelar i endast ett av företagen. För att motverka upplägg med icke varaktiga tillskott föreslås att underlaget för årets gränsbelopp ska minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Underlaget ska även minskas med anskaffningsutgiften för andelen till den del sådant tillskott, direkt eller indirekt, har ökat värdet på andelen. Slutligen föreslås att om en andel i ett företag ägts under del av det år som löneunderlaget avser, ska bara ersättning som betalats ut under denna tid räknas med i det lönebaserade utrymmet för andelen. Detta för att motverka att andelsägare ska erhålla högre gränsbelopp på grund av att löneunderlag utnyttjas dubbelt.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

En höjning av schablonbeloppet till två och tre fjärdedels inkomstbasbelopp beräknas minska skatteintäkterna 2012 med ca 60 miljoner kronor. Förslaget om en takregel för utdelning bedöms försvaga de offentliga finanserna med ca 80 miljoner kronor per år. Förslaget om att begränsa tillämpningen av förenklingsregeln beräknas öka skatteintäkterna med ca 60 miljoner kronor.

Motionen

Vänsterpartiet avvisar i motionerna Fi243 yrkande 2 i denna del och Sf281 yrkande 4 i denna del regeringens förslag till höjt schablonbelopp i den s.k. förenklingsregeln och införandet av en ny takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst. Enligt motionärerna behövs en översyn av reglerna innan eventuella förenklingar genomförs.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet anför att villkoren för att starta, driva och utveckla företag har stärkts genom åtgärder på flera olika politikområden sedan regeringsskiftet 2006. På skatteområdet har flera skattesänkningar genomförts för företag samtidigt som lagändringar har vidtagits i syfte att stoppa avancerad skatteplanering. För fåmansföretag har en rad förbättringar i 3:12-reglerna gjorts. Det finns nu anledning att ytterligare stimulera nyföretagande och förenkla för ägarna av de mindre fåmansföretagen. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag till förbättringar och förenklingar för de företagare som omfattas av 3:12-reglerna. Utskottet välkomnar givetvis också de förslag till lagändringar som syftar till att motverka vissa skatteupplägg. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandena.

Höjd räntefördelningsränta

Propositionen

Regeringen föreslår att räntesatsen för positiv räntefördelning höjs från statslåneräntan ökad med 5 procentenheter till statslåneräntan ökad med 5,5 procentenheter. Ändringarna föreslås träda i kraft den 31 december 2011 och tillämpas första gången på beskattningsår som påbörjas efter detta datum.

En höjning av räntefördelningsräntan innebär att inkomster ”flyttas” från dubbelbeskattad inkomst av näringsverksamhet till enkelbeskattad inkomst av kapital. Samtidigt minskar pensionsutbetalningarna något eftersom kapitalinkomster inte är socialförmånsgrundande.

Förslaget beräknas kosta drygt 100 miljoner kronor per år.

Motionerna

Vänsterpartiet avvisar i motionerna Fi243 yrkande 2 i denna del och Sf281 yrkande 4 i denna del regeringens förslag till höjd räntefördelningsränta.

Skatteutskottets yttrande

För att de föreslagna ändringarna i 3:12-reglerna inte ska leda till att balansen i beskattningen av delägare i fåmansföretag och enskilda näringsidkare förskjuts bör räntesatsen för positiv räntefördelning höjas. Utskottet anser att den föreslagna räntehöjningen på 0,5 procentenheter är väl avvägd i förhållande till ändringarna i 3:12-reglerna. Utskottet tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker motionerna.

Skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet

Propositionen

Regeringen föreslår att det införs en skattereduktion för penninggåvor till ideell verkamhet. Skattereduktionen medges med 25 %, dock högst 1 500 kr för ett beskattningsår. Varje gåva ska vara minst 200 kr och årets sammanlagda gåvor får inte understiga 2 000 kr. Förmån av lämnad gåva och gåvor som utdelningsbeskattas ska berättiga till skattereduktion.

Rätt till skattereduktion har en fysisk person som vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år och är obegränsat skattskyldig någon gång under beskattningsåret. Också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 inkomstskattelagen har rätt till skattereduktion om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Dödsbon har endast rätt till skattereduktion för gåvor som lämnats före dödsfallet.

Regeringen föreslår att det ska finnas två tillgängliga ändamål, nämligen att främja vetenskaplig forskning och att bedriva hjälpverksamhet bland behövande.

Skattereduktion ges endast för gåvor som lämnats till gåvomottagare som godkänts av Skatteverket utifrån på förhand fastställda kriterier. En svensk stiftelse, en svensk ideell förening eller ett svenskt registrerat trossamfund (som uppfyller kraven för beskattning enligt 7 kap. 3, 7 eller 14 § IL) ska godkännas som gåvomottagare under den grundläggande förutsättningen att den har som ändamål att bedriva hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning eller helt eller delvis bedriver sådan verksamhet. Som gåvomottagare ska också godkännas utländska motsvarigheter till sådana svenska stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som kan bli godkända gåvomottagare, under förutsättning att de hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte eller ett avtal om informationsutbyte i skatteärenden. För att den sökande ska kunna godkännas som gåvomottagare gäller dessutom att ett skriftligt åtagande att lämna kontrolluppgifter om gåvor ska ha kommit in till Skatteverket. Den som ansöker om att bli godkänd gåvomottagare ska betala en ansökningsavgift och godkända gåvomottagare ska betala årsavgift.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2012.

Skattereduktionen för gåvor kommer att medföra att Skatteverket får ökade kostnader för hanteringen av dels frågor om godkännande av gåvomottagare, dels själva skattereduktionen som sådan. Därutöver tillkommer kostnader för systemanpassningar, anpassning av blanketter och broschyrer samt andra informationsinsatser. Skatteverkets kostnader för hanteringen av ansökningar om godkännande kan uppskattas till 5 miljoner kronor årligen, vilket beräknas motsvara uttaget av ansöknings- och årsavgifter. Skatteverkets kostnader i övrigt uppskattas till 10 miljoner kronor i engångskostnader för 2012 och 20 miljoner kronor i årliga kostnader.

Skattereduktionen beräknas försvaga de offentliga finanserna genom minskade skatteintäkter med sammanlagt 264 miljoner kronor 2012 och 274 miljoner kronor fr.o.m. 2013.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi240 yrkandena 6–8, 10, 12 och 13 avvisar motionärerna regeringens förslag. De vill inte att offentligt stöd till föreningsliv, sociala verksamheter och forskning ska ersättas av privat finansiering via gåvor. Prioriteringar av stöd och bidrag med skattemedel ska avgöras av demokratiskt valda organ och deras representanter. Förslaget avvisas även i motionerna Sk361 yrkande 5 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och Kr297 yrkande 22 av Berit Högman m.fl. (S).

Också i Miljöpartiets motion Fi241 yrkande 23 i denna del avvisas förslaget. Motionärerna anser att förslaget är olyckligt utformat eftersom avdragsrätten är begränsad till de organisationer som bedriver hjälpverksamhet och därmed inte gäller andra organisationer, såsom idrottsföreningar och rättighets- eller miljöorganisationer. Motionärerna är också oroliga för att följden kan bli att föreningsstödet dras ned på sikt.

Även i Vänsterpartiets motion Fi243 yrkande 2 i denna del avvisas förslaget. Motionärerna anser att det är mycket bättre att satsa pengar på den offentliga välfärden, som vi alla är med och bestämmer över och som fördelas efter behov.

Skatteutskottets yttrande

Utskottet anför att en stark och livaktig ideell sektor är av stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Fler aktörer och bättre villkor för ideella organisationer att driva verksamhet innebär fler valmöjligheter för människor. Den ideella sektorn bedriver betydelsefull verksamhet inom t.ex. kulturlivet, idrotten, folkbildningen, det sociala området, utvecklingspolitiken och genom trossamfunden. Att den ideella sektorn anses som värdefull ur samhällelig synvinkel har kommit till uttryck bl.a. genom olika former av offentligfinansierade stöd och bidrag men även genom de särskilda skatteregler som finns för beskattning av vissa typer av ideell verksamhet. Den ideella sektorn har således bedömts ha ett egenvärde när det gäller demokrati och social välfärd.

Den ideella sektorns beroende av finansiering från den offentliga sektorn kan i vissa fall minska dess självständighet i förhållande till det allmänna. Utskottet anser att det finns goda skäl att underlätta för den ideella sektorn att samla in medel från andra aktörer. En stimulans för privatpersoner att lämna gåvor till denna sektor kommer att stärka den ideella sektorn och öka dess självständighet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.

Utskottet noterar att förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000) bör justeras i visst hänseende.

Lättnadsreglernas tillämpning på oäkta bostadsföretag

Propositionen

Regeringen föreslår att tillämpningen av lättnadsreglerna i förhållande till s.k. oäkta bostadsföretag förlängs t.o.m. utgången av 2015. Kostnaderna beräknas uppgå till 26 miljoner kronor 2012.

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av lättnadsreglernas tillämpning på oäkta bostadsföretag.

Höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning av bostäder

Propositionen

Schablonavdraget vid upplåtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyresrätt höjs från 18 000 kr per år till 21 000 kr per år fr.o.m. den 1 januari 2012. Av förenklingsskäl gäller höjningen även schablonavdraget vid försäljning av produkter från den egna bostaden. Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2012.

Förslaget beräknas ge upphov till ett skattebortfall på omkring 43 miljoner kronor inkomståret 2012.

Motionerna

Sverigedemokraterna föreslår i motion Fi242 yrkande 4 delvis att det ska vara skattefritt att hyra ut halva sin bostad till studenter. Även inkomster från andrahandsuthyrning av hela bostaden bör undantas från beskattning om bostaden hyrs ut till unga studerande.

I Vänsterpartiets motion Fi243 yrkande 2 delvis avvisas regeringens förslag om höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning. Motionärerna vill i stället satsa på nyproduktion av miljövänliga hyresrätter.

Skatteutskottets yttrande

Utskottet anför att förbättrade villkor för andrahandsuthyrning av bostäder bör kunna stimulera utbudet av bostäder på andrahandsmarknaden och tillstyrker regeringens förslag. Utskottet avstyrker motionerna.

Övriga fastighetsrättsliga skattefrågor

Motionerna

I Miljöpartiets motion Fi241 yrkande 23 delvis anförs att bristen på studentbostäder och höga kostnader för den som fått en sådan bostad är allvarliga problem som drabbar tusentals studenter varje år. Motionärerna vill att alla som bor i studentkorridor ska få sänkt hyra och föreslår att varje studentkorridor beskattas som en bostad. Det är inte rimligt, menar motionärerna, att ett rum i en studentkorridor ska beskattas på samma sätt som en hyreslägenhet.

Ett liknande yrkande framförs i Vänsterpartiets motion Fi243 yrkande 2 delvis. I sistnämnda motion framhålls också vikten av skattemässig neutralitet mellan olika boendeformer. Motionärerna, som anser att hyresrätten är missgynnad, vill därför ta bort fastighetsskatten på hyresfastigheter. Därigenom skulle boendekostnaderna för hyresgästerna kunna sänkas.

I Vänsterpartiets motion Fi243 yrkande 2 delvis föreslås att villor med taxeringsvärden på 3 miljoner kronor eller mer, utöver fastighetsavgiften ska beskattas med 1 % av den del av taxeringsvärdet som överstiger 3 miljoner kronor. Enligt motionärerna skulle detta innebära att ca 6 % av småhusen får höjd skatt jämfört med dagens regler. Vidare föreslås att begränsningsregeln i fastighetsskatten ska utvidgas till att omfatta alla. Ingen kommer därmed att betala mer än 4 % av sin inkomst i fastighetsskatt, inklusive den s.k. kommunala fastighetsavgiften. Motionärerna anser också att möjligheten till uppskov med kapitalvinsten vid försäljning av en bostad på sikt ska tas bort. I ett första steg föreslås att taket för uppskovsbelopp sänks till 1 miljon kronor.

Skatteutskottets yttrande

När det gäller motionsförslagen om olika ändringar i beskattningen av boendet framhåller utskottet att de målsättningar som har formulerats för bostadspolitiken bl.a. utgår från att det är viktigt med en mångfald av boendeformer. Flera av de skatteförändringar för bostadssektorn som har beslutats sedan regeringsskiftet 2006 har förbättrat de boendes skattemässiga situation. Fastighetsskatteuttaget för egnahem, bostadsrätter, kooperativa hyresrätter och andra hyresrätter har sänkts. Det ska också nämnas att åtgärder för att främja hyresrättens ställning ingår i regeringens reformambitioner. En första grund för detta har lagts genom reformeringen av hyressättningssystemet som gjordes i bred enighet med parterna.

Vänsterpartiets förslag om ett högre årligt skatteuttag för vissa egnahem innebär åtminstone delvis en återgång till det tidigare systemet med ett högt löpande skatteuttag av vissa bostäder i storstadsområden och andra områden där fastighetspriserna är höga. För dem som skulle drabbas av den föreslagna skärpningen uppstår, utöver det högre skatteuttaget, samma problematik med oförutsebarhet som var kännetecknande för den tidigare statliga fastighetsskatten på boendet. Dessutom kan utformningen av förslaget ses som ett första steg till ett återinförande av den tidigare fastighetsskatten, något som skulle drabba betydligt fler personer än de som äger villor med taxeringsvärden som överstiger 3 miljoner kronor. Utskottet vill inte medverka till en sådan omläggning som motionärerna förespråkar.

Taket för uppskov med beskattning av kapitalvinst vid försäljning av privatbostad sänktes senast den 1 januari 2010. Utskottet är inte berett att nu förorda ytterligare sänkningar.

När det gäller frågan om fastighetsavgiften för hyreshus med studentbostäder beräknas denna som för andra hyreshus utifrån antalet bostadslägenheter. Vad som menas med bostadslägenhet knyter an till definitionen av bostadslägenhet i jordabalken, och därför behövs inte någon egen definition för att ta ut fastighetsavgift, vilket skulle kunna skapa särskilda gränsdragningsproblem vid tillämpningen av skattereglerna. I många fall torde dessutom fastighetsavgiften för hyreshus med studentbostäder komma att bestämmas till ett lägre belopp än nuvarande 1 302 kr per bostadslägenhet, eftersom avgiften är begränsad till som högst 0,4 % av hyreshusets taxeringsvärde. Den generellt sänkta beskattningen av bostäder i hyreshus får på detta sätt genomslag även för hyreshus med studentbostäder. Det ska också tilläggas att förslaget i budgetpropositionen om höjt schablonavdrag vid andrahandsuthyrning bl.a. syftar till att stimulera utbudet av bostäder till studenter.

Utskottet anser att motionärernas förslag om olika förändringar i boendebeskattningen ska avslås av riksdagen.

Skatt på förmögenhet, arv och gåva

Motionen

I Vänsterpartiets motion Fi243 yrkande 2 delvis föreslås att förmögenhetsskatt och arvskatt återinförs fr.o.m. 2013. Enligt motionen bör arvsskatt betalas av dödsboet innan arvet skiftas. Utgångspunkten ska vara att arv mellan makar och sambor undantas liksom näringstillgångar vid företagsövertagande. Arvsskatt bör enligt en preliminär bedömning kunna tas ut med 10 % av kvarlåtenskapen efter ett grundavdrag på 200 000 kr. För att undvika skatteundandragande bör det samtidigt införas en skatt på gåvor. Den närmare utformningen av såväl förmögenhetsskatten som arvs- och gåvoskatten bör noggrant utredas.

Skatteutskottets yttrande

Utskottet tar starkt avstånd från Vänsterpartiets förslag om ett återinförande av förmögenhetsskatten. En av de viktigaste åtgärderna för att främja tillgången på kapital, inte minst för de mindre företagen, är beslutet 2006 att slopa förmögenhetsskatten. Därmed försvann samtidigt en skatt som till följd av oenhetliga värderingsregler och många undantag även skapade kryphål som uppmuntrade till skatteplanering och orationella transaktioner. Skattebasutredningen konstaterade i betänkandet Våra skatter (SOU 2002:47) att den smala basen för förmögenhetsskatten till följd av många undantag och nedsättningar skapade starka incitament till rent skattebetingade beslut hos hushåll och i företag, såväl legala som illegala. Därigenom utvecklades skatten till sist till att för många bli närmast frivillig samtidigt som den genom sitt sätt att verka skadade samhällsekonomin. De regler som syftade till att lyfta bort arbetande kapital i företag från förmögenhetsskatten gav upphov till besvärliga gränsdragningsproblem. Kapital som i själva verket var avsett för näringsverksamheten riskerade att bli behandlat som ägarens privata kapitalplacering vid förmögenhetsbeskattningen. Detta kunde bli påtagligt hämmande vid tillfällen då likviditeten i ett litet företag var högre än vanligt, t.ex. till följd av omstruktureringar. Någon tillfredsställande lösning för att komma till rätta med den typen av gränsdragningsproblem hade det inte varit möjligt att åstadkomma, eftersom det alltid måste till bedömningar i varje enskilt fall där Skatteverket och den skattskyldige kunde ha olika uppfattningar. Förmögenhetsskatten gav även upphov till problem för boende i egnahem med snabbt stigande taxeringsvärden, inte minst för personer som betalat av sina småhus och därför måste börja betala förmögenhetsskatt.

Även arvs- och gåvoskatten var starkt kritiserad innan den avskaffades helt i slutet av 2004. Det handlade om olikheter i värderingen av aktier vid arvs- och gåvobeskattningen som medförde att bolag av skatteskäl flyttat från börsens A-lista till O-listan. Uttaget av arvs- och gåvoskatt i samband med generationsövergångar i småföretag skapade stora problem. Kritiken gällde också möjligheterna till skatteplanering. Genom skatternas konstruktion och värderingsreglerna i lagen om arvsskatt och gåvoskatt var möjligheterna att på lagligt sätt minska arvs- och gåvoskatten omfattande. Därtill kom att skatterna var relativt kostsamma att administrera. Att möta kritiken mot arvs- och gåvobeskattningen med ändrade regler ansågs inte möjligt. Mot denna bakgrund beslutade ett enigt skatteutskott att tillstyrka den dåvarande regeringens förslag om att avskaffa såväl arvsskatten som gåvoskatten. Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och tar följaktligen avstånd även från motionsförslaget om att återinföra någon form av arvs- och gåvoskatt. Utskottet avstyrker motionen.

Riskkapitalavdrag

Motionen

I Socialdemokraternas motion Fi240 yrkande 27 förordas ett riskkapitalavdrag för den som investerar i ett nystartat företag. Avdrag ska kunna göras med 20 % av det investerade beloppet, dock maximalt 100 000 kronor per person och år. För budgetåret vill motionärerna avsätta 500 miljoner kronor för ändamålet.

Skatteutskottets yttrande

I januari i år beslutade regeringen om direktiv till en utredning som ska se över beskattningen av bolag för att beskattningen ska kunna utformas så att företagande, investeringar och sysselsättning gynnas (dir. 2011:1). Utredningen har tagit namnet Företagsskattekommittén. Kommittén ska bl.a. undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn och därmed göra villkoren mer lika för investeringar som finansieras med eget kapital respektive lånat kapital. Redan i slutet av januari 2012 ska kommittén i ett första delbetänkande lämna förslag till skatteincitament för att stimulera tillgången på riskvilligt kapital. Utskottet konstaterar att det ligger inom ramen för det pågående utredningsarbetet att undersöka olika möjligheter att minska beskattningen av riskkapital i bolagssektorn. Resultatet av utredningens arbete ska självfallet avvaktas innan riksdagen fattar något beslut i frågor som rör riskkapitalavdrag. Utskottet avstyrker motionen.

Utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten eller verksamheten i övrigt ska dras av. Förslaget innebär att bestämmelsen om avdrag för forskning och utveckling (16 kap. 9 § IL) justeras så att det klart framgår att avdrag ska göras inte bara för forskning och utveckling som i enlighet med nuvarande rättstillämpning har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten, utan också för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för verksamheten i övrigt. Samtidigt som forskning och utveckling som har samband med företagets kärnverksamhet alltjämt berättigar till avdrag kommer bestämmelsen att omfatta även annan forskning och utveckling om företaget har ett rimligt intresse av den, vid en helhetsbedömning som beaktar alla aspekter av företagets verksamhet.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas första gången på utgifter som är hänförliga till tiden efter den 31 december 2011.

De ökade avdragsmöjligheterna bedöms leda till att de offentliga finanserna försvagas med ca 40 miljoner kronor fr.o.m. 2012.

Motionerna

I Vänsterpartiets motion Fi243 yrkande 2 delvis avvisas regeringens förslag till utökade avdragsmöjligheter för forskning och utveckling. I samma motion föreslås en höjning av bolagsskatten till 28 %, vilket beräknas öka budgetens inkomstsida med 7,6 miljarder kronor 2012, och med 8 miljarder respektive 8,4 miljarder kronor under åren 2013 och 2014. Enligt motionärerna ligger den s.k. effektiva genomsnittliga bolagsskatten i dag lägre än i de flesta länder i Västeuropa, vilket beror på att den svenska företagsbeskattningen medger generösa möjligheter till överavskrivningar, avsättning till periodiseringsfonder m.m. Bland de förändringar på utgiftssidan som partiet i samma motion föreslår inom ramen för en sådan åtgärd finns bl.a. ett förslag till skattereduktion för forskningssatsningar i företag med upp till 250 anställda med högst 30 % av företagets kostnader upp till ett tak på 2,5 miljoner kronor. Sistnämnda förslag finns också i motionerna Sf281 yrkande 3 (V) och N414 yrkande 3 (V).

Skatteutskottets yttrande

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en utökad avdragsrätt för företags utgifter för forskning och utveckling. Propositionens förslag i denna del tillstyrks således och motionsförslaget om att avvisa detsamma avstyrks.

När det gäller de förslag om höjd bolagsskatt som finns i Vänsterpartiets motion Fi243 yrkande 2 erinrar utskottet om att bolagsskatten och expansionsfondsskatten för småföretagen sänktes den 1 januari 2009 från 28 % till 26,3 % med hänvisning till att Sverige sedan 2004 haft en högre bolagsskatt än EU-genomsnittet. Skattesänkningarna hade sin bakgrund i önskemålen att förbättra villkoren för lokalisering av företag till Sverige, för investeringar i Sverige och för redovisning av inkomster i Sverige och därmed att förstärka den svenska skattebasen. Det ska också nämnas att det i Företagskommitténs uppdrag ingår att ta fram förslag som breddar bolagsskattebasen för att bl.a. möjliggöra en sänkning av bolagsskatten. I kommitténs uppdrag ingår också att undersöka möjligheterna att införa skatteincitament för forskning och utveckling. Uppdraget i den delen ska redovisas senast den 1 oktober 2012.

Skatteutskottet anser att riksdagens senaste beslut om en sänkning av bolagsskattesatsen ska ligga fast i avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet i Företagsskattekommittén. Vänsterpartiets förslag om höjd bolagsskatt och den skattereduktion som partiet vill finansiera inom ramen för en sådan åtgärd avstyrks.

Uttagsbeskattning av vindkraftskooperativ

Motionen

I Miljöpartiets motion Fi241 yrkande 23 i denna del finns ett förslag om slopad uttagsbeskattning av kooperativt ägda vindkraftverk för vilket partiet vill avsätta 10 miljoner kronor för nästa budgetår. Därutöver vill motionärerna tillsätta en utredning för att i första hand utreda begreppet marknadspris för kooperativ el som tillämpas vid uttagsbeskattningen och, alternativt, se över möjligheten att beräkna avdraget för utdelning på ett sätt som inte missgynnar vindkraftskooperativ.

Skatteutskottets yttrande

Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till sitt ställningstagande i skatteutskottets betänkande 2010/11:SkU22.

Övriga inkomster – krediteringar på skattekonto

Bakgrund

Inom inkomsttypen Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto redovisas stöd som enligt nationalräkenskaperna är att likställa med utgifter. Redovisningen syftar till att öka riksdagens möjligheter att granska statens budget. I princip har alla skattekrediteringar som funnits tidigare upphört eller flyttats till budgetens utgiftssida.

I fråga om vissa stödordningar är det skattetekniska och administrativa skäl som gör att de krediteras på stödmottagarnas skattekonto i stället för att hanteras via skattelagstiftningen. I budgetförslaget för 2012 finns det två nedsättningar som utbetalas som krediteringar till skattekonton: sjöfartsstöd (inkomsttitel 1281) och nystartsjobb (inkomsttitel 1285). Dessa krediteringar är kopplade till nivån på de skatter som arbetsgivaren betalar för sina anställda och är tänkta att vara ett substitut för en skattelättnad och kompensera för enskilda arbetsgivares kostnader för löneskatter. Regeringen gör bedömningen att dessa åtgärder även fortsättningsvis bör redovisas på budgetens inkomstsida på motsvarande sätt som de skattenedsättningar som hanteras direkt i skattesystemet.

Utöver dessa båda nedsättningar finns det ett stort antal skattenedsättningar som hanteras direkt i skattesystemet och påverkar företags och privatpersoner skatteinbetalningar. Dessa nedsättningar och andra slag av särregler i skattelagstiftningen redovisas årligen som skatteutgifter i den skrivelse som lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi240 yrkande 3 i denna del föreslår motionärerna en skattestimulans på 1 miljard för investeringar i hyres- och studentlägenheter från 2012. Investeringsstimulansen ska betalas ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan den moms fastighetsägaren betalat för projektet och den moms som skulle ha betalats om momsen varit 6 %. Motionärerna inrättar också traineeplatser för unga i offentlig och privat verksamhet genom kreditering för arbetsgivaravgiften. Kostnaden beräknas till 2 miljarder kronor. Motsvarande yrkanden finns i motionerna A335 (S) yrkande 12, C348 (S) yrkande 1 och C349 (S) yrkande 5.

Vänsterpartiet lägger i motion Fi243 yrkande 3 delvis också förslag om krediteringar på skattekontot. 1 500 miljoner kronor avsätts för ett upprustningsprogram för flerfamiljshus, 3 000 miljoner kronor för upprustning av välfärdslokaler och 2 000 miljoner kronor för att bygga bort hinder i offentliga miljöer och affärslokaler. För utbildningsvikarier, övergångsjobb, lärlingar och traineer avsätts 7 876 miljoner kronor och för stöd till kollektivtrafik i glesbygd avsätts 500 miljoner kronor.

Skatte-, civil-, trafik- och arbetsmarknadsutskottens yttranden

Civilutskottet anför i sitt yttrande att bostadsmarknaden och bostadsproduktionen under en lång rad år präglats av en omfattande statlig påverkan genom regleringar och olika former av subventioner och att detta har bidragit till de obalanser på bostadsmarknaden som fortfarande i hög grad gör sig gällande. Under de senaste fem åren har det skett en omläggning av bostadspolitiken i syfte att normalisera sektorn och förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Utgångspunkten för detta arbete har varit att hushållens behov och önskemål ska vara styrande för hur bostadsbeståndet utvecklas. Denna omläggning har bl.a. inneburit att konkurrenssnedvridande subventioner har avvecklats, byggnadslagstiftningen har förenklats och att hyresbostadsmarknaden har fått nya konkurrensneutrala regler som har stöd av marknadens parter. Utskottet anför att reformarbetet behöver gå vidare genom ytterligare förenklingar av regelverken och i samverkan med bostadsmarknadens aktörer undanröja återstående hinder för en anpassning av bostadsutbudet. En återgång till en bostadspolitik som bygger på omfattande statliga regleringar och subventioner saknar däremot enligt vad civilutskottet anför helt stöd inom bostadssektorn. Civilutskottet konstaterar att flera partier i sina förslag om statsbudgeten och politikens allmänna inriktning trots detta för fram förslag med en sådan inriktning. Vänsterpartiets förslag om ram utgår t.ex. från att ett omfattande bidragssystem för nyproduktion av bostäder införs. Ett motsvarande förslag förs även fram av Socialdemokraterna. I detta fall är det emellertid fråga om en skattesubvention som inte belastar utgiftsområde 18 utan statsbudgetens inkomstsida. Oavsett vilken av dessa metoder man väljer torde de enligt utskottets mening vara kostnadsdrivande och de konkurrensbegränsande effekterna på bostadsmarknaden skulle bli desamma.

Skatteutskottet och arbetsmarknadsutskottet ställer sig i sina yttranden bakom den inriktning av politiken som regeringen föreslår och avstyrker de aktuella motionsyrkandena. Även trafikutskottet avstyrker motionsyrkandena.

3.5 Beräkningen av inkomsterna på statens budget

Utskottet har under föregående avsnitt redovisat de förslag på skatteområdet som regeringen och de fyra oppositionspartierna lägger fram i sina respektive budgetalternativ.

Flertalet förslag påverkar inkomsterna på statens budget 2012. Det finns dock undantag. Den förändrade sammansättningen av avgiftsnivåerna för uttag av socialavgifter har ingen offentligfinansiell effekt då åtgärden görs inom ramen för oförändrat totalt uttag av socialavgifter. Den lägre energiskatten på el i norra Sverige kvarstår oförändrad och har därmed inte heller någon offentligfinansiell effekt. Samma sak gäller för den fortsatta skattebefrielsen för biodrivmedel. Den aviserade utvidgningen av möjligheterna till återbetalning av vägavgift bedöms ha försumbar effekt på de offentliga finanserna.

Utöver de åtgärder på skatte- och avgiftsområdet som redovisats i avsnitt 3.4 påverkas inkomstberäkningen även av den förlängning av den tillfälligt förkortade kvalificeringstiden för nystartsjobb som föreslås under utgiftsområde 14, avsnitt 3.5.1.

Förslagen och bedömningarna innebär att de totala nettoskatteintäkterna sammantaget minskar med 3,64 miljarder kronor 2012. Den totala bruttoeffekten för 2012 beräknas till 3,71 miljarder kronor. Skillnaden hänför sig till den höjda skatten på tobak.

I tabellen nedan redovisas regeringens och oppositionspartiernas beräkning av inkomsterna på statens budget 2012.

Tabell 3.4 Regeringens och oppositionspartiernas beräkning av inkomsterna på statens budget 2012

Miljoner kronor

Inkomsttitel	Regeringens förslag		Avvikelse gentemot regeringen
			S	MP	SD	V
1100 Direkta skatter på arbete		503 127	+358	−41	−3 735	+27 010
1111 Statlig inkomstskatt		44 442	±0	±0	−100	+800
1115 Kommunal inkomstskatt		552 977	−763	−1 025	−2 835	−12 200
1120 Allmän pensionsavgift		96 412	±0	±0	±0	±0
1130 Artistskatt		93	±0	±0	±0	±0
1140 Skattereduktioner		–190 798	+1 121	+984	−800	+38 410

1200 Indirekta skatter på arbete		424 869	+16 680	+3 030	+10 529	+20 120
1210 Arbetsgivaravgifter		435 687	+16 600	+4 850	+10 529	+18 040
1240 Egenavgifter		13 399	+80	−1 820	±0	+80
1260 Avgifter till premiepensionssystemet		–29 556	±0	±0	±0	±0
1270 Särskild löneskatt		35 602	±0	±0	±0	+2 000
1280 Nedsättningar		–31 560	±0	±0	±0	±0
1290 Tjänstegruppliv		1 298	±0	±0	±0	±0

1300 Skatt på kapital		192 536	−3 470	−979	−4 700	−2 183
1310 Skatt på kapital, hushåll		31 416	−20	+580	−200	−1 110
1320 Skatt på företagsvinster		109 510	−3 450	−4 014	−4 500	−448
1330 Kupongskatt		3 997	±0	±0	±0	±0
1340 Avkastningsskatt		10 207	±0	±0	±0	±0
1350 Fastighetsskatt		28 210	±0	+2 455	±0	−625
1360 Stämpelskatt		9 196	±0	±0	±0	±0
1380 Arvsskatt		0	±0	±0	±0	±0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror		456 371	+8 851	+23 750	+5 250	+12 177
1410 Mervärdesskatt		335 806	+5 400	+6 000	+5 250	+5 400
1420 Skatt på alkohol och tobak		24 086	+1 431	±0	±0	+1 430
1430 Energiskatt		41 556	±0	±0	±0	±0
1440 Koldioxidskatt		26 683	±0	+7 496	±0	+700
1450 Övriga skatter på energi och miljö		4 969	+400	+9 890	±0	+5 307
1470 Skatt på vägtrafik		16 176	+1 620	+30	±0	−660
1480 Övriga skatter		7 095	±0	+334	±0	±0

1500 Skatt på import		5 863	±0	±0	±0	±0
1600 Restförda och övriga skatter		4 631	±0	±0	±0	±0
1700 Avgående poster, skatter till EU		–7 413	±0	±0	±0	±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)		1 579 983	+22 419	+25 760	+7 344	+57 124
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer		–766 864	+763	+1 025	+2 835	+12 200
Statens skatteintäkter (periodiserat)		813 119	+23 182	+26 785	+10 179	+69 324
1900 Periodiseringar		183	±0	±0	±0	±0

1000 Statens skatteinkomster (kassamässigt)		813 303	+23 182	+26 785	+10 179	+69 324

Övriga inkomster (kassamässigt)		19 810	−3 500	−3 830	±0	−32 320
2000 Inkomster av statens verksamhet		49 220	±0	−3 830	±0	−1 414
3000 Inkomster av försåld egendom		15 000	±0	±0	±0	−15 000
4000 Återbetalning av lån		1 361	±0	±0	±0	±0
5000 Kalkylmässiga inkomster		11 305	±0	±0	±0	−100
6000 Bidrag m.m. från EU		12 969	±0	±0	±0	±0
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet		–70 045	±0	±0	±0	±0
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto		0	−3 500	±0	±0	−15 806

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)		833 113	+19 682	+22 955	+10 179	+37 004

Källa: Budgetpropositionen 2012 och oppositionspartiernas budgetmotioner.

Propositionen

Regeringen föreslår (punkt 4) att riksdagen godkänner den beräkning av statsbudgetens inkomster för 2012 som redovisas i avsnitt 7.1 och bilaga 1 avsnitt 2.

Motionerna

I partimotionerna från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet föreslås att riksdagen godkänner den inkomstberäkning som redovisas i respektive motion. Sådana yrkanden framställs i motionerna Fi240 yrkande 3 delvis (S), Fi241 yrkande 3 delvis (MP), Fi242 yrkande 4 delvis (SD) och Fi243 yrkande 3 delvis (V).

3.6 Statens budget i sammandrag

I de närmast föregående avsnitten har utskottet behandlat de poster som statens budget är uppbyggd av. Skillnaden mellan inkomsterna på statens budget och utgifter på utgiftsområden (inklusive förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen) utgör budgetsaldot, vilket definitionsmässigt är lika med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Ett positivt budgetsaldo motsvaras således av ett lika stort lånebehov. Budgetsaldot och därmed lånebehovet framkommer alltså som ett resultat av de delar som bygger upp budgeten. Riksdagen tar ställning till de olika delarna och inte till saldot som sådant.

I tabell 3.5 presenteras regeringens och oppositionspartiernas budgetalternativ för 2012. Regeringens förslag medför ett positivt budgetsaldo på 18,7 miljarder kronor, vilket innebär en amortering av statsskulden. Även Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har ett positivt saldo. Sverigedemokraterna har dock ett något mindre positivt saldo jämfört med regeringen. Samtliga dessa partier har emellertid såväl högre inkomster som utgifter i förhållande till regeringens förslag. Även Vänsterpartiet har högre inkomster och utgifter i förhållande till regeringens förslag. Utgifterna ökar dock mer än inkomsterna, vilket får till följd att statens budgetsaldo minskar med ca 25 miljarder kronor i förhållande till regeringen. Detta innebär att budgetsaldot med Vänsterpartiets förslag blir negativt med ca –6,5 miljarder kronor.

Tabell 3.5 Statens inkomster, utgifter och saldo 2012

Miljoner kronor

Utgiftsområde		Regeringens förslag	Oppositionspartiernas förslag Avvikelser gentemot regeringen
			S	MP	SD	V
Inkomster		833 113	+19 682	+22 955	+10 179	+37 004
varav	Inkomster av försåld egendom	15 000	±0	±0	±0	−15 000
Utgifter		814 409	+19 550	+21 917	+10 822	+62 182
varav	Utgifter exkl. statsskuldsräntor	792 022	+19 550	+21 917	+10 822	+63 056
	Statsskuldsräntor	21 870	±0	±0	±0	±0
	Riksgäldskontorets nettoutlåning	121	±0	±0	±0	−874
	Kassamässig korrigering	445	±0	±0	±0	±0
Statsbudgetens saldo		18 704	+132	+1 038	−643	−25 178

Källa: Budgetpropositionen 2012 och oppositionspartiernas budgetmotioner.

3.7 Ålderspensionssystemets utgifter

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget omfattar ålderspension i form av inkomstpension, tilläggspension, premiepension och administrationskostnader.

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 7) att riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget 2012. Utgifterna beräknas till 238 559 miljoner kronor 2012.

Motionerna

Oppositionspartierna har inga andra förslag än regeringen vad avser ålderspensionssystemets utgifter.

3.8 Yttranden från andra utskott

Sammanlagt tolv utskott har yttrat sig över budgetpropositionens förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning och de motioner som väckts med anledning av propositionen. Två utskott, utrikesutskottet och utbildningsutskottet, har avstått från att yttra sig.

En översiktlig sammanställning över yttranden som kommit in görs i tabell 3.6. Av tabellen framgår om regeringens förslag tillstyrks eller avstyrks i yttrandet och om yttrandena innehåller avvikande meningar eller särskilda yttranden. Yttrandena återfinns i sin helhet som bilagor i betänkandet. Av de tolv utskott som yttrat sig har samtliga tillstyrkt regeringens förslag.

Tabell 3.6 Yttranden med anledning av regeringens och partiernas förslag till utgiftsramar och inkomstberäkning

I sitt yttrande (SkU1y) behandlar skatteutskottet skattefrågor i budgetpropositionen. Skatteutskottet instämmer i regeringens bedömning när det gäller inriktningen av skattepolitiken och ambitionerna på skatteområdet, tillstyrker de förslag som regeringen lägger fram i propositionen och har ingen invändning mot att regeringens inkomstberäkning för 2012 godkänns.

Jobbskatteavdraget har enligt utskottet varit ett verkningsfullt medel i regeringens arbete för ett minskat utanförskap, en ökad sysselsättning och föra att göra det mer attraktivt med företagande, vilket bl.a. framgår av Riksrevisionens rapport RiR 2009:20. En ytterligare förstärkning av avdraget skulle öka antalet arbetade timmar genom såväl ytterligare sänkta trösklar för inträde på arbetsmarknaden som fler arbetade timmar för dem som redan finns på arbetsmarknaden. Skatteutskottet konstaterar att en sådan förstärkning dock skulle kräva reformutrymme som i dag inte finns och delar regeringens bedömning att en ytterligare förstärkning bör ske först när det ekonomiska läget tillåter. Motionsförslag om bl.a. en avtrappning av jobbskatteavdraget och skärpt progressivitet i skatteskalan avvisas av utskottet. Marginalskattehöjningar inverkar negativt på arbetsviljan och motverkar den utveckling som enligt utskottet är önskvärd och nödvändig om Sverige ska klara att upprätthålla en rättvis, generös och offentligt finansierad välfärd. Skatteutskottet avstyrker motionsförslag om skattereduktion för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa mot bakgrund av att dessa slopades som en del i finansieringen av jobbskatteavdraget och således har finansierat en kraftig sänkning av inkomstskatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare.

När det gäller motionärernas förslag om att kompletterande stöd för den som går från försörjningsstöd till arbete bör vara utformat som en skattekreditering, dvs. att stödet ska sättas in på skattekontot. Målet med ett sådant stöd bör rimligen vara att den som börjar arbeta ska märka av en förbättring så snart arbetet påbörjas. Skatteutskottet är tveksamt om detta syfte uppnås om stödet inbetalas på skattekontot eftersom stödet kan komma att kvittas mot olika skattekrav eller spärras för att täcka beslutade men ännu ej förfallna skattekrav. Inte heller betalas ett eventuellt överskott ut automatiskt.

Den reducerade skatten på HUS-arbeten har ökat arbetsutbudet och gjort det lättare för den vita marknaden på området att konkurrera med den svarta marknaden. Det handlar enligt utskottets mening om en långsiktig och strukturell åtgärd som är nödvändig om man, som utskottet, ser allvarligt på svartarbete och dess följder i form av otrygga jobb, brister i försäkringsskydd, obefintligt konsumentskydd etc. När det gäller frågan om vem som kan få skattereduktion för ROT-arbete anser utskottet att rätten till avdrag bör vara begränsad till den som har underhållsansvaret för bostaden. Någon utvidgning av kretsen avdragsberättigade är således inte aktuell. Utskottet anser inte att det finns skäl att vare sig avskaffa, utöka eller på annat sätt förändra reglerna för HUS-avdrag.

Utskottet ser positivt på regeringens förslag att införa en ny frivillig sparform, ett investeringssparkonto med syftet att göra det enklare att spara. För investeringsfonder och deras andelsägare ersätts beskattningen på fondnivå med en schablonbeskattning av andelsägarna. Mot bakgrund av att skattereglerna måste vara förenliga med EU-rätten och vara utformade så att den svenska skattebasen värnas, är det enligt utskottet nödvändigt att avskaffa beskattningen av svenskregistrerade investeringsfonder för att inte riskera att dessa fonder ska lämna Sverige och att anpassa skatteuttaget på delägarnivå till en sådan förändring.

Skatteutskottet ställer sig bakom regeringens förslag till förenklingar av och förbättringar i 3:12-reglerna som syftar dels till att stimulera nyföretagande och förenkla för ägarna av de mindre fåmansföretagen, dels motverka s.k. skatteupplägg.

När det gäller regeringens förslag om skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet anser utskottet i likhet med regeringen att stimulansen bör utformas som en skattereduktion. På det sättet får lika stora gåvor samma skattemässiga värde. Skatteutskottet framhåller att det, som regeringen anför, finns anledning att vara försiktig vid utformningen av de ändamål som ska berättiga till reduktion, och utskottet har därför inte någon invändning mot att skattereduktion endast ska beviljas för gåvor som lämnas för att främja vetenskaplig forskning eller för att bedriva hjälpverksamhet bland behövande.

När det gäller Socialdemokraternas och Vänsterpartiets olika förslag om att ett antal nya stödformer ska krediteras på skattekonto avstyrker skatteutskottet dessa mot bakgrund av att utskottet ställer sig bakom den inriktning på skattepolitiken som regeringen föreslår. I en avvikande mening från Sverigedemokraterna framgår att de föreslår en sänkning av energiskatten på el från år 2015 i stället för 2013 som anges i deras motion Fi242.

I sitt yttrande (SkU2y) konstaterar skatteutskottet att eftersom myndigheterna inom Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution har likartad verksamhet när det gäller uppbördshanteringen och brottsbekämpningen är det väsentligt att de möjligheter till förenklingar och förbättringar som finns genom myndighetssamverkan tillvaratas. Arbetet mot grov organiserad brottslighet, där samtliga myndigheter inom utgiftsområdet deltar, är ett exempel på myndighetssamverkan. Utskottet konstaterar vidare att arbetet mot skattefusk, svartarbete och grov brottslighet utgör ett centralt inslag i myndigheternas arbete med att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidrar till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverkar brottslighet. Utskottet har under våren 2011 behandlat motionsförslag om inriktningen av arbetet mot skattefusk, svartarbete och ekobrott och har i det ärendet (bet. 2010/11:SkU27) konstaterat att det pågår ett aktivt arbete på flera olika fronter som är inriktat på att komma till rätta med alla former av skattefusk och svartarbete.

Justitieutskottet tillstyrker i ett protokollsutdrag regeringens förslag till ram för utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet tillstyrker bifall till sina respektive motioner i varsin avvikande mening. Sverigedemokraterna framför i sin avvikande mening att ramen för utgiftsområde 4 för 2012 ska ökas med 1 298 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Detta är 500 miljoner kronor mindre än vad Sverigedemokraterna yrkade på för utgiftsområde 4 i sin motion (Fi242 yrkande 5).

Civilutskottet framhåller i sitt yttrande att det genomförda reformarbetet på statlig nivå har lett till förbättringar i bostadsmarknadens funktion men att det fortfarande återstår stora strukturella problem. På den statliga nivån behöver reformarbetet gå vidare genom att söka ytterligare förenklingar av regelverken och i samverkan med bostadsmarknadens aktörer undanröja återstående hinder för en anpassning av bostadsutbudet. En återgång till en bostadspolitik som bygger på omfattande statliga regleringar och subventioner saknar helt stöd inom bostadssektorn, konstaterar utskottet och riktar kritik mot förslag om att införa ett system med subventionerade kreditgarantier för upprustning av miljonprogrammets bostadsområden. Oppositionspartiernas förslag ger inte civilutskottet anledning att föreslå någon förändring av de förslag till ram för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik som lagts fram av regeringen. Anslagsförslagen har en felaktig inriktning, är dåligt underbyggda eller saknar trovärdig finansiering.

Försvarsutskottet tillstyrker regeringens förslag till ram för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap. SD anmälde i en avvikande mening att utgiftsramen bör vara 948 miljoner kronor högre än regeringens förslag 2012. Detta är 1,5 miljarder kronor mindre än vad Sverigedemokraterna yrkade på för utgiftsområde 6 i sin motion (Fi242 yrkande 5).

Socialförsäkringsutskottet anser att Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck och konstaterar att denna politik har ett starkt stöd i riksdagen. Utskottet avfärdar Sverigedemokraternas förslag på besparingar för 2012 på utgiftsområde 8 Migration med drygt 3,6 miljarder kronor och med drygt 6,9 miljarder kronor per år för 2013–2015. Socialförsäkringsutskottet avfärdar Sverigedemokraternas förslag till åtgärder för att kraftigt minska asyl- och anhöriginvandringen och avfärdar därför också förslaget om en kraftigt reducerad ram för utgiftsområdet.

När det gäller utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp föreslår socialförsäkringsutskottet att finansutskottet tillstyrker ramen för utgiftsområdet. Socialförsäkringsutskottet delar regeringens bedömning att sjukförsäkringsreformen har haft stor betydelse för den minskade sjukfrånvaron. I budgetpropositionen föreslås förbättringar som syftar till att komma till rätta med icke avsedda effekter av sjukförsäkringsreformen. Försäkringskassan ska kunna bevilja sjukpenning på fortsättningsnivån för fler än 550 dagar. Personer som lämnar den tidsbegränsade sjukersättningen och som saknar eller har låg sjukpenninggrundande inkomst, ska kunna beviljas sjuk- eller rehabiliteringsersättning i särskilda fall och ett boendetillägg om deras arbetsförmåga är fortsatt nedsatt till följd av sjukdom. Socialförsäkringsutskottet konstaterar att regeringens förslag tillgodoser riksdagens tillkännagivande i denna del (bet. 2010/11:SfU12). När det gäller den mycket komplexa frågan om arbetsförmågebedömningen noterar utskottet att Försäkringskassan nu får i uppdrag att utreda vilken betydelse det skulle få att ändra begreppet ”reguljär arbetsmarknad” till begreppet ”normalt förekommande arbete”.

Socialförsäkringsutskottet välkomnar att regeringen föreslagit förbättringar av bostadsbidraget för barnfamiljer. Utskottet ser särskilt positivt på förslagen att höja bostadsbidraget för barnfamiljer eftersom detta kommer att gynna framför allt de ekonomiskt utsatta barnen.

När det gäller ung arbetskraft framhåller Socialförsäkringsutskottet att en sänkning av avgiftsuttaget genomfördes så sent som den 1 januari 2009. De sänkta socialavgifterna har ökat incitamenten för arbetsgivare att anställa ungdomar och även att behålla unga i arbete. De har således bidragit till ökad sysselsättning bland ungdomar. Utskottet anser inte att nedsättningen ska avskaffas eller halveras och göra det dyrare att anställa unga eller behålla unga i arbete.

Socialutskottet anser i sitt yttrande att regeringens prioriteringar är väl avvägda. Utskottet erinrar om satsningen för att förbättra vården av och omsorgen om de mest sjuka äldre, vilken beräknas uppgå till ca 3,75 miljarder kronor under mandatperioden.

Kulturutskottet tillstyrker i ett protokollsutdrag regeringens förslag till ram för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen trots det mycket begränsade utrymme som finns för reformer har värnat kulturpolitiken och också skapat utrymme för några angelägna reformer, i kontrast till flera länder inom EU där kulturpolitiken har utsatts för drastiska besparingar.

Arbetsmarknadsutskottet ställer sig bakom regeringens förslag i fråga om ramarna för utgiftsområdena 13 Integration och jämställdhet och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv. En riksdagsmajoritet bestående av de fyra oppositionspartierna framförde kritiska synpunkter i ett tillkännagivande till regeringen när det gäller sysselsättningsfasen i den s.k. jobb- och utvecklingsgarantin. Det förefaller arbetsmarknadsutskottet som om regeringens förslag i budgetpropositionen synnerligen väl tillmötesgår såväl de synpunkter som utskottet tidigare framfört om förstärkt kvalitet i sysselsättningsfasen, som vad riksdagen efterlyste i sitt tillkännagivande. Utskottet noterar vidare att ett av få förslag som återkommer i samtliga oppositionspartiers budgetförslag är att avskaffa den s.k. sfi-bonusen. Mot bakgrund av att reformen bara har varit på plats i lite drygt ett år, att regeringen givit Skolverket i uppdrag att redovisa verksamhetens utveckling och att IFAU har inlett en utvärdering av sfi-bonusens effekter är det inte rätt tidpunkt att nu dra några slutsatser om reformens effekter anser utskottet. Ett omedelbart avskaffande av sfi-bonusen vore särskilt beklagligt mot bakgrund av att bevekelsegrunderna hos ett av de partier som vill avskaffa bonusen snarare bottnar i en vilja att försvåra än att underlätta en god integrationsprocess för människor som sökt sig till vårt land.

När det gäller oppositionspartiernas förslag till ramar konstateras att oppositionspartierna fortfarande prioriterar stora delar av sin budget till dem som inte arbetar. Utskottet finner prioriteringen svårbegriplig av flera skäl. Det viktigaste skälet är att de återställare som man förordar riskerar att öka arbetslösheten i ett läge där så gott som alla bedömare varnar för en vikande arbetsmarknad och erinrar om att förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen är den av regeringens arbetsmarknadsreformer som i högst grad bidrar till minskad arbetslöshet. Miljardförstärkningarna av arbetslöshetsförsäkringen framstår inte som ansvarsfulla i en ekonomisk situation som talar för ett behov av ansvarstagande. Utskottet tar avstånd från Sverigedemokraternas förslag på ett gästarbetarsystem som, om det blev verklighet, skulle göra att Sverige gick miste om värdefull arbetskraft och medföra osäkerhet och otrygghet för dem som kommit hit. Retoriken om att begränsa invandringen för att kunna ta hand om dem som redan kommit till Sverige anser utskottet ekar tomt när Sverigedemokraterna i sitt budgetförslag yrkar på halverade utgifter på integrationsområdet redan 2012 och i stort sett vill avveckla området 2014. Avslutningsvis konstaterar utskottet att Miljöpartiets förslag för utgiftsområdena 13 och 14 präglas av en betydligt mer framtidsinriktad syn än övriga tre oppositionspartiers förslag.

I en avvikande mening anmälde Sverigedemokraterna att de i finansutskottet kommer att yrka på en förändrad ram för utgiftsområde 14 som är 4 590 miljoner kronor högre än regeringens förslag 2012. Detta är drygt 3,6 miljarder kronor mer än vad Sverigedemokraterna yrkade på för utgiftsområde 14 i sin motion (Fi242 yrkande 5).

3.9 Finansutskottets ställningstagande till rambeslutet

Utgiftstak för staten

Utskottet kan konstatera att regeringen föreslår förändringar av utgiftstaket för 2012 till följd av tekniska justeringar som främst beror på att hemutrustningslån för nyanlända invandrare som omfattas av flyktingmottagandet fr.o.m. 2012 finansieras med anslag i stället för med lån i Riksgälden. Regeringens bedömning av utgiftstaket för 2013–2015 i 2011 års ekonomiska vårproposition är oförändrad i budgetpropositionen.

Socialdemokraterna föreslår utgiftstak som är 19,6; 21,5; 21,8 respektive 22 miljarder kronor högre än regeringen för 2012–2015. Miljöpartiet föreslår utgiftstak som är 19, 27 samt 32 miljarder kronor högre än regeringen 2011–2014. För 2015 redovisar Miljöpartiet inget utgiftstak. Sverigedemokraterna föreslår samma utgiftstak som regeringen 2012. För 2013–2015 föreslår Sverigedemokraterna utgiftstak som är 19,7, 20,8 respektive 22,7 miljarder kronor lägre än regeringen. Vänsterpartiet avvisar systemet med utgiftstak och föreslår därför att regeringens förslag till tak för utgifterna ska avslås. Utskottet anser att regeringens förslag till utgiftstak är väl avvägda och tillstyrker regeringens förslag till utgiftstak för åren 2012–2015.

Oppositionspartiernas alternativa förslag avstyrks.

Statens utgifter per utgiftsområde 2012

Som framgår av tabell 3.6 ovan har de utskott som yttrat sig tillstyrkt regeringens förslag. I samtliga yttranden finns avvikande meningar från de partier som inte vunnit utskottsmajoritetens stöd.

Utskottet vill framhålla att starka offentliga finanser har varit avgörande för Sverige för att möta den ekonomiska och finansiella krisen. Den svagare ekonomiska utvecklingen och den stora osäkerheten kring denna ställer fortsatta krav på en ansvarsfull politik med goda säkerhetsmarginaler för att säkra att Sverige har ett handlingsutrymme att möta en kraftigare eller mer varaktig avmattning. Mot den bakgrunden anser utskottet att regeringens förslag till utgifter är väl avvägda. Utskottet anser vidare att regeringens förslag om fördelning av utgifter på utgiftsområden är väl förenliga med de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår och som utskottet ställt sig bakom i kapitel 2. Riksdagen tillstyrker därmed regeringens förslag till utgifter på utgiftsområden för 2012. Oppositionspartiernas alternativa förslag avstyrks.

Övriga utgifter på statens budget

För budgetåret 2012 räknar regeringen med att posten Minskning av anslagsbehållning kommer att uppgå till –2,8 miljarder kronor. Det innebär att man beräknar att 2,8 miljarder kronor som anslagits för 2012 inte kommer att förbrukas under året. Totalt beräknas posten Anslagsbehållningar uppgå till 19,3 miljarder kronor vid årsskiftet 2011/2012. Jämfört med årsskiftet 2010/11 är det en minskning med 28,2 miljarder kronor. Utskottet har tidigare påpekat (bet. 2010/11:FiU1) att det är stora belopp som utgör anslagsbehållningar och att de varierar mycket mellan åren. Mot den bakgrunden ansåg och anser utskottet att det är önskvärt med en mer utförlig redovisning av vad som ligger bakom och ger upphov till dessa anslagsbehållningar för åren framöver och vad som kan anses vara rimliga belopp för en bättre förståelse och därmed ett bättre beslutsunderlag. För budgetåret 2012 räknar regeringen med att Riksgäldskontorets nettoutlåning kommer att uppgå till 121 miljoner kronor. Vänsterpartiet föreslår en minskning av nettoutlåningen med –874 miljoner kronor till följd av förslag om högre studiebidrag som beräknas minska studielånen. Utskottet ställer sig bakom regeringens beräkning av Riksgäldskontorets nettoutlåning. Utskottet har inget att invända mot regeringens beräkning av den kassamässiga korrigeringen. Utskottet tillstyrker regeringens beräkningar av förändringen av anslagsbehållningar, myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret och den kassamässiga korrigeringen för 2012. Vänsterpartiets alternativa förslag avstyrks.

Inkomster på statens budget

Finansutskottet tillstyrker i likhet med de utskott som yttrat sig över skatteförslagen regeringens förslag på skatteområdet och avstyrker motionsyrkandena om avslag m.m. Utskottet föreslår att regeringens lagförslag (punkterna 15–38) antas med en mindre justering i förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000).

Utskottet föreslår att regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster för 2012 godkänns. Motionsyrkandena om godkännande av oppositionspartiernas respektive inkomstberäkningar avstyrks.

Ålderspensionssystemets utgifter

För budgetåret 2012 beräknar regeringen utgifterna på ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 238 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker regeringens beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 2012.

4 Fördelning av utgifter på utgiftsområden 2013, 2014 och 2015

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden i enlighet med regeringens förslag för 2013, 2014 och 2015 som riktlinje för regeringens budgetarbete.

Jämför reservationerna 9 (S), 10 (MP), 11 (SD) och 12 (V).

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen ska godkänna den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015 som riktlinje för regeringens budgetarbete (punkt 8). I tabell 4.1, 4.2 respektive 4.3 redovisas regeringens förslag till utgiftsramar för åren 2013–2015.

Motionerna

Förslag på en alternativ preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren 2013–2015 framförs av Socialdemokraterna i motion Fi240 yrkande 5 och Sverigedemokraterna i motion Fi242 yrkande 6. Avvikelserna jämfört med regeringens förslag redovisas i tabell 4.1, 4.2 respektive 4.3.

Förslag på alternativ preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2013 och 2014 framförs av Miljöpartiet i motion Fi241 yrkande 5 och Vänsterpartiet i motion Fi243 yrkande 5. Avvikelserna jämfört med regeringens förslag redovisas i tabell 4.1 och 4.2.

Tabell 4.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar 2013

Källa: Budgetpropositionen för 2012 och oppositionspartiernas budgetmotioner.

Tabell 4.2 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar 2014

Källa: Budgetpropositionen för 2012 och oppositionspartiernas budgetmotioner.

Tabell 4.3 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar 2015

Källa: Budgetpropositionen för 2012 och oppositionspartiernas budgetmotioner.

Finansutskottets ställningstagande

Förslagen till fördelning av utgifter på utgiftsområden 2013, 2014 och 2015 utgår från motsvarande fördelning av utgiftsramar för 2012. Tidigare i betänkandet har utskottet avstyrkt oppositionspartiernas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och i linje med detta även avstyrkt oppositionens förslag till fördelning av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden för 2012.

Utskottet föreslår att den preliminära fördelningen på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015 godkänns i enlighet med regeringens förslag. Därmed tillstyrker utskottet propositionen (punkt 8) och avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

5 Lån, bemyndiganden och garantier

5.1 Bemyndigande om upplåning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) punkt 9.

Statens budgetsaldo visar statens lånebehov med omvänt tecken. År 2011 beräknas ett budgetöverskott på 41 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ett budgetunderskott på 1 miljard kronor 2010. För 2012 beräknas ett budgetöverskott på 19 miljarder kronor. Regeringen bedömer att budgetsaldot kommer att visa gradvis stigande överskott under treårsperioden därefter, med ett beräknat överskott på 128 miljarder kronor 2015.

Finansutskottets ställningstagande

Riksdagen ger enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203) regeringen befogenhet att för ett år i taget ta upp lån för staten. Finansutskottet tillstyrker att regeringen ges det bemyndigande som begärs i finansplanen.

5.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet upp till ett belopp av 34,35 miljarder kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet upp till ett belopp av 34,35 miljarder kronor (punkt 12).

I budgetpropositionen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 11.1.1) redovisas för varje utgiftsområde beräknade sammanlagda låneramar för investeringar i anläggningstillgångar i statens verksamhet för 2012. Den totala låneramen avser summan av lån för detta ändamål som regeringen via myndigheterna högst får ha i Riksgäldskontoret under 2012. Summan per utgiftsområde innefattar också tidigare tagna lån. Regeringen beräknar att det behövs en total låneram på 34,35 miljarder kronor för 2012, varav ca 0,2 miljarder kronor initialt inte kommer att fördelas till myndigheterna. Jämfört med den låneram som riksdagen beslutat för 2011 innebär förslaget till låneram för 2012 en ökning med 1,35 miljarder kronor eller med 4,1 %. Den genomsnittliga ökningstakten för låneramen under perioden 2003–2011 har uppgått till ca 4,4 % per år. Myndigheternas totala skuld för investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 25,9 miljarder kronor vid halvårsskiftet 2011, vilket är ca 1,9 miljarder kronor mer än vid samma tidpunkt ett år tidigare.

Lånevolymen har ökat med 10,5 miljarder kronor sedan 2002 medan nyttjandegraden ökat med 13 procentenheter till 79 % under 2011. I förhållande till halvårsskiftet 2010 hade nyttjandegraden vid halvårsskiftet 2011 ökat med 5 procentenheter, från 74 till 79 %. Regeringen anger att målsättningen är att nyttjandegraden ska fortsätta att öka i förhållande till den begärda låneramen, i enlighet med vad finansutskottet anfört (bet. 2010/11:FiU1).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet noterar att regeringen har målsättningen att nyttjandegraden ska fortsätta att öka i förhållande till den begärda låneramen. Utskottet vill understryka att låneramen ska vara väl avvägd i förhållande till behovet.

Utskottet tillstyrker att regeringen för 2012 får besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet upp till ett belopp om 34,35 miljarder kronor.

5.3 Myndigheternas räntekontokrediter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret till ett belopp av 20,9 miljarder kronor.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret till ett belopp av 20,9 miljarder kronor (punkt 13).

Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riksgäldskontoret. Respektive myndighet har för dessa ändamål ett räntekonto med kredit. Storleken på räntekontokrediten varierar, men ligger normalt i intervallet 5–10 % av summan av respektive myndighets anslag, bidrag och avgiftsinkomster. Beräknade kreditramar för 2012 redovisas per utgiftsområde i budgetpropositionen (Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 11.1.2).

Av den totala föreslagna summan på 20,9 miljarder kronor för 2012 kommer 0,1 miljard kronor initialt inte att fördelas till myndigheterna. Den föreslagna totala ramen har minskats med 0,4 miljarder kronor jämfört med den ram som riksdagen beslutade för 2011.

Myndigheterna hade en betydande inlåning på sina räntekonton vid halvårsskiftet 2011; saldot uppgick till 41,6 miljarder kronor. En anledning till att inlåningen är större än utlåningen är det anslagssparande som myndigheterna har byggt upp. Det kan också bero på att det uppstår en likviditet för den avgiftsfinansierade verksamheten som placeras på räntekontot. Endast 13 av de drygt 200 myndigheter som har räntekonton med kredit i Riksgäldskontoret utnyttjade sin kredit vid halvårsskiftet. Däremot hade 43 myndigheter utnyttjat sin kredit vid något tillfälle under halvåret. Merparten av myndigheterna har dock stadigvarande överskottslikviditet på sina räntekonton. Utnyttjandet av räntekontokreditramen per den sista juni 2011 visar ett tillgodohavande på 41,6 miljarder kronor netto totalt för samtliga utgiftsområden. Bruttoskulden vid halvårsskiftet uppgick till drygt 1 miljard kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Regeringen redovisar i budgetpropositionen tillgodohavandet på räntekontokreditramen per den sista juni 2011 på aggregerad nivå och särredovisar också bruttoskulden vid samma tidpunkt. Av regeringens redovisning går det inte att utläsa det maximala utnyttjandet av kreditramen eller om räntekontokreditramen uppvisat ett negativt saldo på aggregerad nivå under året. Enligt utskottet bör regeringen undersöka möjligheterna att lämna en sådan redovisning kommande år så att det framgår hur den föreslagna ramen förhåller sig till behovet.

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen om myndigheternas räntekontokrediter i Riksgäldskontoret.

5.4 Bemyndigande att överskrida anslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om vissa villkor är uppfyllda.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen, besluta att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om ändring av anslaget inte hinner inväntas. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten (punkt 14).

Enligt 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen får regeringen med riksdagens bemyndigande besluta att ett anslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att kunna uppfylla det ändamål med anslaget som riksdagen beslutat.

För de flesta anslag kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade medel rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 % som föreskrivs i 3 kap. 8 § första stycket budgetlagen.

När det däremot gäller anslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-relaterade utgifter och oförutsedda utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om ändrade anslag. Förändringarna kan dock inträffa snabbt, och betalningarna kan behöva göras utan dröjsmål.

Regeringens avsikt är att även fortsättningsvis föreslå förändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena.

I skrivelsen Årsredovisning för staten 2010 (skr. 2010/11:101 avsnitt 5.3.4) lämnades en redovisning av vilka anslag som regeringen medgivit överskridanden för under 2010. Under 2011 har regeringen medgivit följande överskridanden:

– Utgiftsområde 5 Internationell samverkan, anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet med 4,5 miljoner kronor.

– Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel anslaget 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar med 48 miljoner kronor.

Regeringen föreslår i propositionen Höständringsbudget för 2011 att de ovan angivna anslagen tillförs medel som täcker de medgivna överskridandena (prop. 2011/12:2). Ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare under 2011 kommer att redovisas i årsredovisningen för staten 2011.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag i finansplanen om bemyndigande att ett anslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om vissa villkor är uppfyllda.

6 Redovisningen av finans- och sysselsättningspolitiska ramverk i budgetpropositionen för 2011

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2010/11:148 till handlingarna.

Riksrevisionens rapport

Riksrevisionen överlämnade den 18 februari 2011 sin rapport Tydlighet och transparens i budgetpropositionen för 2011? – Redovisningen av finans- och sysselsättningspolitiska ramverk (RiR 2011:11). Riksrevisionen granskar regelbundet de ekonomisk-politiska propositionerna med utgångspunkt i hur regeringen tillämpar det finanspolitiska ramverket.

Överskottsmålet

Vad gäller uppföljningen av överskottsmålet efterlyser Riksrevisionen en tydligare uppdelning mellan det framåtblickande och bakåtblickande perspektivet. Måluppfyllelsen bör utvärderas bakåtblickande. Det framåtblickande perspektivet kan inte betraktas som en utvärdering utan snarare som en osäker bedömning av den framtida måluppfyllelsen.

Riksrevisionen anser att regeringen i sin uppföljning av överskottsmålet använder för många indikatorer och att detta kan försvåra uppföljningen. Sedan vårpropositionen 2010 använder regeringen tre indikatorer, av vilka två också används konjunkturjusterat. I budgetpropositionen för 2011 införs ytterligare en indikator genom att den konjunkturjusterade och icke konjunkturjusterade sjuårsindikatorn vägs samman med lika vikt. Regeringen ger ingen förklaring till varför sammanvägningen görs på just detta sätt.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen tydligt skiljer mellan en bakåtblickande uppföljning av överskottsmålet och en framåtblickande planering av hur målet ska nås framöver. Man föreslår även att antalet indikatorer bör begränsas. Regeringen bör också på ett tydligare sätt än i dag redovisa beräkningen av reformutrymme eller besparingsbehov och klargöra avvägningen mellan behoven av överskott och stabiliseringspolitiska hänsyn.

Utgiftstaket

Det framgår enligt Riksrevisionen inte av redovisningen i budgetpropositionen hur regeringen kommit fram till de exakta nivåerna för ett visst utgiftstak utan bara att det inte står i konflikt med övriga finanspolitiska mål. Budgeteringsmarginalernas storlek överstiger regeringens egna bedömningar av nödvändiga säkerhetsmarginaler, vilket innebär en risk att utgiftstaket förlorar sin funktion som ett stöd för att nå överskottsmålet. Det är också oklart hur regeringens ambitioner på skatteområdet är förenliga med utgiftstaket och överskottsmålet.

Riksrevisionen rekommenderar att analysen av utgiftstaket bör ta sin utgångspunkt i regeringens ambition för skatteuttaget och i överskottsmålet. Man anser också att regeringen bör överväga att engångsvis sänka utgiftstaken när en lägre utgiftsutveckling än beräknat gör att taken annars riskerar att förlora sin styrande funktion.

Kommunsektorns finanser

Redovisningen av kommunsektorns finanser har förbättrats, anser Riksrevisionen, men det finns utrymme för ytterligare förbättringar – särskilt för produktivitetsutvecklingen. Prognosen för produktivitetsutvecklingen spelar stor roll för kommunernas finanser. Det framgår dock inte av redovisningen i propositionen vad produktivitetsprognosen är baserad på eller varför den har reviderats kraftigt mellan de senaste prognoserna.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen beskriver grunderna för prognosen över kommunsektorns finanser utförligare och att särskild vikt läggs på produktivitetsutvecklingen i de kommunala verksamheterna. Redovisningen bör även omfatta en genomgång av prognosrevideringar gentemot den föregående propositionen.

Uppföljningen av sysselsättningspolitiken

Riksrevisionen framhåller att regeringen sedan budgetpropositionen för 2008 beslutades har redovisat sitt arbete med att ta fram ett ramverk för sysselsättningspolitiken. Redovisningen har varit relativt omfattande, i synnerhet i budgetpropositionen för 2010 och i 2010 års ekonomiska vårproposition, där särskilda kapitel avsatts för redovisningen av ramverket och uppföljningen av sysselsättningspolitiken. I budgetpropositionen för 2011 fanns emellertid varken någon redovisning av regeringens arbete med ramverket eller någon uppföljning av sysselsättningspolitiken utifrån ramverkets indikatorer. Riksrevisionen menar att regeringen inte tydligt redogjort för i vilket sammanhang denna redovisning ska ske och framhåller att redovisningen av effekterna av regeringens reformer inom sysselsättningspolitiken har varierat i omfång och innehåll. Riksrevisionen menar att regeringen genomgående har hänvisat till att bedömningarna av reformerna baseras på forskning, dock ofta utan att ange referenser eller redovisa faktiska beräkningar. Riksrevisionen anser att redovisningen i budgetpropositionen för 2011 i detta avseende är särskilt knapphändig.

För att öka transparensen i regeringens redovisning av sysselsättningspolitikens effekter rekommenderar Riksrevisionen att regeringen tydligt redovisar de antaganden och beräkningsunderlag som ligger till grund för dess bedömningar, exempelvis i separata beräkningskonventioner.

Regeringens skrivelse (skr. 2010/11:148)

Överskottsmålet

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det bör finnas en tydlig skillnad mellan den bakåtblickande uppföljningen av överskottsmålet och en framåtblickande planering för hur målet ska nås i framtiden men anser att den nuvarande uppföljningen tillgodoser detta. Överskottsmålet följs upp i ett bakåtblickande perspektiv under en särskild rubrik i de ekonomiska vårpropositionerna, i budgetpropositionerna och i årsredovisningen för staten. En bakåtblickande uppföljning av överskottsmålet görs också i samband med uppdateringen av det svenska konvergensprogrammet, som varje år utarbetas enligt stabilitets- och tillväxtpaktens bestämmelser. Den framåtblickande utformningen av finanspolitiken redovisas i särskilda avsnitt i budgetpropositioner och de ekonomiska vårpropositionerna. Där finns utförliga analyser av hur det prognostiserade sparandet förhåller sig till överskottsmålet och av utrymmet för reformer eller behovet av budgetförstärkningar. Regeringen anser att kravet på en tydlig skillnad mellan den framåtblickande och den bakåtblickande uppföljningen är uppfyllt.

Enligt regeringen kan överskottsmålet, eftersom det är formulerat i termer av ett önskvärt genomsnittligt sparande över en konjunkturcykel, inte bedömas i ett framåtblickande perspektiv genom en direkt värdering av det offentliga sparandet ett enskilt år. Regeringen använder sig i stället av två indikatorer för att bedöma om det offentliga finansiella sparandet under de fem år som prognostiseras i budgetpropositioner och ekonomiska vårpropositioner förefaller vara i linje med överskottsmålet. Dessa indikatorer är det strukturella sparandet och ett sjuårigt centrerat genomsnitt för det finansiella sparandet justerat för större engångseffekter (den s.k. sjuårsindikatorn). Vid bedömningen av sjuårsindikatorn beaktas även det genomsnittliga resursutnyttjandet, i form av ett BNP-gap. Bedömningen tar vidare hänsyn till riskbilden och osäkerheten i de ekonomiska prognoserna. Vidare bedömer regeringen vilken vikt det aktuella konjunkturläget och finanspolitikens långsiktiga hållbarhet ska tillmätas i förhållande till överskottsmålet när finanspolitiken utformas. Bedömningen av om den föreslagna finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet är således komplex och måste baseras på ett antal faktorer utöver de två indikatorerna. Regeringen anser därför att indikatorernas värden måste kunna tolkas i ljuset av det rådande resursutnyttjandet och stämmas av mot andra relevanta faktorer utan att det tolkas som att ytterligare indikatorer skapas.

Regeringen anser att den beskrivning och analys av faktorer som påverkar reformutrymmet som gjorts i budgetpropositionen för 2011 ger en god bild av bedömningen av reformutrymmet för 2011 (prop. 2010/11:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 4.2.3). Avsnittet saknar visserligen en kvantitativ viktning av de olika faktorernas betydelse och en mer matematisk härledning av reformutrymmets storlek, men att tillämpa ett sådant tillvägagångssätt skulle ge intryck av en exakthet som inte finns i verkligheten. Det är regeringens uppfattning att reformutrymmets storlek måste bedömas från gång till gång genom att ett antal komplexa faktorer ställs mot varandra och att denna bedömning inte kan förenklas till en entydig mekanisk formel.

Utgiftstaket

Regeringen instämmer inte i vad Riksrevisionen anfört om att motiveringen av förslaget till utgiftstak för 2013 och 2014 i budgetpropositionen för 2011 är otillräcklig. Det är viktigt att utgiftstaket ger förutsättningar för att uppnå överskottsmålet men det finns även andra faktorer som bör vägas in i bedömningen av vad som är en lämplig nivå på utgiftstaket, t.ex. utvecklingen av utgiftstaket och de totala offentliga utgifterna i förhållande till potentiell BNP, utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek över tid samt utvecklingen av de takbegränsade utgifterna i fasta priser.

Utgiftstakets nivå är också ett uttryck för de ideologiska värderingar som ligger till grund för den politik som bedrivs. Olika politiska majoriteter kommer att ha olika bevekelsegrunder i fråga om nivån på de offentliga utgifterna. Regeringen anser att ett beslut om utgiftstakets nivå i grund och botten är ett politiskt beslut. Det går därför inte att reducera ett sådant till en beräkning enligt en bestämd formel.

Regeringen vill framhålla att den praxis som utvecklats är att utgiftstaket inte ändras efter att det fastställts av riksdagen. Utgiftstakets nivå justeras dock regelbundet av tekniska skäl. Vid ett regeringsskifte är det rimligt att en ny regering vidtar förändringar i finanspolitiken och därmed ändrar utgiftstaket nivå. Det har emellertid aldrig inträffat att en regering på eget initiativ föreslagit en förändring av den reella nivån på ett utgiftstak vars ursprungliga nivå samma regering själv föreslagit. Det är oklart vilka långsiktiga konsekvenser, framför allt för budgetdisciplinen, som kan följa om utgiftstaket av budgetpolitiska skäl skulle justeras i större utsträckning än tidigare.

Regeringen delar inte heller Riksrevisionens bedömning att utgiftstaket till följd av stora budgeteringsmarginaler riskerar att förlora sin styrande roll. Det är i första hand budgeteringsmarginalen för det sista året, i det här fallet 2014, som begränsar utrymmet för utgiftsökningar som permanent tar budgeteringsmarginalen i anspråk. Bedömningen av budgeteringsmarginalens och det strukturella sparandets utveckling 2013 och 2014 i budgetpropositionen för 2011 visar att budgeteringsmarginalen krymper snabbt i relation till det strukturella sparandet. För 2014 bedöms budgeteringsmarginalen motsvara knappt hälften av det strukturella överskottet i de offentliga finanserna. Med hänsyn tagen till behovet av säkerhetsmarginaler och till regeringens ambitioner på skatteområdet på ca 0,6 % av BNP anser regeringen att det utgiftstak för 2014 som föreslogs i budgetpropositionen för 2011 ger ett rimligt stöd åt överskottsmålet.

Kommunsektorns finanser

Regeringen instämmer i den beskrivning som Riksrevisionen gjort av redovisningen av kommunsektorns finanser. Regeringen beaktar emellertid i sina beräkningar endast aviserade förslag om statsbidrag samt kommuners och landstings aviserade förändringar av kommunala skattesatser (medelutdebiteringen). I praktiken innebär detta att kommuner och landsting under prognosperioden förväntas anpassa sina konsumtionsutgifter efter sina förväntade inkomster. Detta beskrivs delvis i budgetpropositionen.

Det dataunderlag som finns att tillgå från Statistiska centralbyrån, och som regeringen använder i sina prognoser, klarar inte av att mäta produktiviteten på ett bra sätt. Det går alltså inte att dra några egentliga slutsatser om produktivitetsutvecklingen. Av det skälet har regeringen valt att inte redovisa några beräkningar av produktiviteten i budgetpropositionen. Problemen med att beräkna produktiviteten i kommunsektorn beskrivs i 2011 års ekonomiska vårproposition (se prop. 2010/11:100 s. 171).

Uppföljningen av sysselsättningspolitiken

När man började att bygga upp det sysselsättningspolitiska ramverket bestämde man att uppföljningen av sysselsättningspolitiken och tillämpningen av ramverket skulle beskrivas i den ekonomiska vårpropositionen (se prop. 2007/08:100 s. 65). Under den tid då ramverket för sysselsättningspolitiken byggdes upp och utvecklades bedömde regeringen att det fanns skäl för att även i budgetpropositionen redogöra för arbetet med indikatorerna. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att regeringen inte tydligt redogjort för i vilket sammanhang redovisningen ska ske, vilket är olyckligt. I 2011 års ekonomiska vårproposition anges dock att ”indikatorerna publiceras tillsammans med regeringens bedömning en gång per år i den ekonomiska vårpropositionen” (prop. 2010/11:100 s. 76).

Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att redovisningen i budgetpropositionen för 2011 är knapphändig när det gäller de antaganden och beräkningsunderlag som ligger till grund för regeringens bedömning av effekterna av reformerna inom sysselsättningspolitiken. Regeringen vill dock framhålla att det i 2011 års ekonomiska vårproposition görs en sammanfattande redovisning av de metoder och beräkningar som ligger till grund för regeringens bedömning av effekterna av reformerna inom sysselsättningspolitiken (se prop. 2010/11:100 s. 96 f.). Sammanfattningen grundar sig på Rapport 2011:1 Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas? från Finansdepartementets ekonomiska avdelning, vilken publicerades på regeringens webbplats i samband med den ekonomiska vårpropositionen. I rapporten redogör man för de beräkningar och metoder som ligger till grund för bedömningen av arbetsmarknadens funktionssätt, dvs. utvecklingen av arbetskraften, sysselsättningen, arbetslösheten och arbetade timmar. Ett väsentligt inslag i rapporten är detaljerade effektberäkningar av regeringens reformer. Förbättringar av dessa beräkningar och metoder pågår ständigt inom Regeringskansliet.

Finansutskottets ställningstagande

Riksrevisionens rapport 2011:11 lämnades i februari 2011 och avser tydlighet och transparens i budgetpropositionen för 2011. Regeringen besvarade rapporten den 25 augusti 2011 i skrivelsen 2010/11:148. Mellan avlämnandet av Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse lämnade regeringen 2011 års ekonomiska vårproposition till riksdagen, och efter skrivelsen har regeringen lämnat ytterligare en proposition, budgetpropositionen för 2012. När utskottet nu gör sin bedömning av tydligheten och transparensen i budgetpropositionen utifrån Riksrevisionens synpunkter beaktar utskottet alltså även de senaste ekonomisk-politiska propositionerna.

Besluten om överskottsmål och utgiftstak är centrala i den ekonomiska politiken, och utskottet anser att det är mycket viktigt med god transparens och tydlig redovisning när det gäller både dess utformning och uppföljning. Utskottet vill framhålla att regeringen under flera år har arbetat systematiskt med att förbättra redovisningen och tydligheten i de ekonomisk-politiska propositionerna. Avsnitt som handlar om bl.a. uppföljning av överskottsmålet, bestämmande av reformutrymmet och utgiftstaket har successivt förbättrats. I budgetpropositionen för 2012 fortsätter denna utveckling, och på flera punkter ligger förändringarna i linje med Riksrevisionens synpunkter. Utskottet välkomnar detta arbete och anser att analysen och redovisningen i propositionerna kring dessa frågor har förbättrats märkbart.

Överskottsmålet

Riksrevisionen efterlyser en tydlig åtskillnad mellan uppföljningen av överskottsmålet, dvs. i vilken mån målet har uppnåtts tidigare år, och den framåtblickande planeringen, dvs. hur målet ska uppnås i framtiden.

Utskottet anser att regeringen gör en tydlig sådan åtskillnad. I budgetpropositionen för 2012 redovisar regeringen den bakåtblickande uppföljningen och den framåtblickande analysen under skilda rubriker. Utvärderingen baseras på ett genomsnitt för åren 2001–2010 som används både nominellt och konjunkturrensat. I den framåtblickande analysen använder sig regeringen av två andra indikatorer, det strukturella sparandet och den s.k. sjuårsindikatorn, den senare både i konjunkturjusterad och ojusterad form, och regeringen gör utifrån dessa en samlad bedömning av det offentliga saldot fram till 2015.

Riksrevisionen anser vidare att antalet indikatorer som används för att värdera överskottsmålet är för stort och att det är oklart vilken vikt de olika indikatorerna tilldelas i analysen, vilket riskerar att leda till godtycklig tolkning av måluppfyllelsen. Vidare anser Riksrevisionen att beräkningarna av reformutrymmet bör redovisas klarare liksom avvägningen mellan stabiliseringpolitiska ambitioner och kraven på överskott.

Utskottet gör bedömningen att beräkningarna av reformutrymme eller besparingsbehov är komplexa och att det inte finns någon enskild indikator som kan fånga denna komplexitet. Regeringen har därför valt att använda flera indikatorer för att skaffa sig en bred bild av utrymmet för framtida reformer. Nödvändigheten av att använda flera indikatorer understryks också av den ganska betydande osäkerhet som finns för de olika indikatorerna. Reformutrymmet måste bedömas med hänsyn till en rad olika faktorer, och regeringen redovisar bedömningar med hänsyn till osäkerheterna och riskbilden, konjunkturläget och ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Utifrån dessa utgångspunkter gör sedan regeringen en samlad bedömning av reformutrymmet. Redovisningen av bedömningen av reformutrymmet har utvecklats avsevärt och regeringen beskriver utförligt sina överväganden i budgetpropositionen för 2012. Utskottet välkomnar denna utveckling och ser ingen anledning att rikta kritik mot regeringens redovisning.

Utgiftstaket

Riksrevisionen anser att regeringen bör utveckla sin motivering av förslaget till utgiftstak och att man bör överväga att sänka tidigare beslutade utgiftstak så att en lägre utgiftsutveckling än beräknat inte riskerar att leda till att utgiftstaket förlorar sin styrande funktion.

Regeringen har utvecklat sin motivering till förslaget till utgiftstak. Förslaget bedöms utifrån flera synvinklar, såsom om det ger tillräckligt stöd för överskottsmålet, är väl avvägt med avseende på reformutrymme och hantering av osäkerheter, utgifternas långsiktiga utveckling i relation till BNP och i fasta priser samt budgeteringsmarginalens storlek. Sammantaget ger detta enligt utskottets uppfattning en god bild av regeringens överväganden kring sitt förslag till utgiftstak och visar de avvägningar som måste göras. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att utgiftstakets nivå också är ett uttryck för politiska värderingar och att det är fullt rimligt att olika politiska partier förespråkar olika nivåer på de offentliga utgifterna. Detta understryker att utgiftstakets nivå inte kan reduceras till en rent teknisk fråga.

Utskottet är medvetet om att budgeteringsmarginalerna är större än riktlinjerna för vilken marginal som är nödvändig för att hantera osäkerhet, men anser att detta inte behöver innebära att utgiftstaket förlorar sin styrande effekt. Förutom marginal för osäkerheter så rymmer budgeteringsmarginalen även ett utrymme för möjliga framtida reformer. Om detta används för varaktiga reformer så är det i första hand marginalen för det sista året, 2015, som sätter gränser för reformernas storlek. Utrymmet för varaktiga reformer bedöms av regeringen till ca 40 miljarder kronor 2015, vilket innebär ca 10 miljarder kronor om året om reformerna sprids jämnt över tiden. Ett sådant utrymme för utgiftsökningar är i samma storleksordning som de årliga utgiftsökningarna i genomsnitt den senaste 10-årsperioden. Ett sådant utgiftstak ger stöd för överskottsmålet och samtidigt ett visst utrymme för reformer både på skatte- och utgiftssidan.

Det finns visserligen inga formella hinder för regeringen att föreslå förändringar av utgiftstaket för riksdagen men den praxis som utvecklats kring utgiftstaket innebär att taket inte ändras efter det att det fastställts annat än för tekniska justeringar. Detta är en viktig faktor i utgiftstakets funktion som trovärdig restriktion i finanspolitiken. Riksrevisionen anser att regeringen bör överväga att engångsvis föreslå sänkta utgiftstak nu när utgiftsutvecklingen varit lägre än beräknat och budgeteringsmarginalerna för 2011 och 2012 är relativt stora. Utskottet delar inte denna uppfattning. Det kan i och för sig finnas en risk att stora budgeteringsmarginaler inbjuder till kortsiktiga utgiftsökningar och engångsvisa åtgärder, vilket skulle kunna utgöra ett problem för den finanspolitiska disciplinen. Å andra sidan skulle utgiftstakets långsiktiga trovärdighet riskera att undergrävas om utgiftstaket justerades i enlighet med den faktiska utgiftsnivån även om det, som i det nu aktuella fallet, handlar om en sänkning. Att på detta sätt ändra fastställda utgiftstak skulle innebära en uppluckring av praxis som enligt utskottets mening skulle riskera att skada utgiftstakets trovärdighet. Utskottet vill också framhålla att utgiftstaket är just ett tak – inte ett mål – och att det är mycket viktigt för den finanspolitiska disciplinen att ett återstående utrymme under utgiftstaket inte förväxlas med ett reformutrymme. Lösningen på detta problem ligger dock snarare enligt utskottets uppfattning i en stram tillämpning av regelverket än i justeringar av utgiftstakets nivå.

Kommunsektorns finanser

Riksrevisionen anser att regeringens redovisning av kommunsektorns finanser har förbättrats och att tidigare synpunkter i flera avseenden har beaktats men att redovisningen kan utvecklas ytterligare, särskilt när det gäller bedömningar av produktivitetsutvecklingen. Regeringen anser å sin sida att produktivitetsberäkningar för kommunsektorn är betydelselösa då tillförlitlig statistik saknas.

Utskottet kan konstatera att statistiken över kommunsektorns produktivitet är förknippad med stor osäkerhet, vilket SCB självt har framhållit. Inte desto mindre är produktivitetsutvecklingen en del av prognoserna över kommunsektorns finanser även om den bara beaktas implicit, genom skillnader mellan real konsumtion och kostnaderna för denna. Ju lägre kostnader för en given volym, desto högre produktivitet och vice versa. Utskottet anser att regeringens redovisning av kommunsektorns ekonomi så tydligt som möjligt bör visa vilka bedömningar av produktiviteten som ingår i beräkningarna och hur dessa bedömningar varierar.

Uppföljning av sysselsättningspolitiken

Regeringen instämmer i Riksrevisionens synpunkt att redovisningen av sysselsättningspolitiken i budgetpropositionen för 2011 är knapphändig och att regeringen inte tydligt har klargjort i vilket sammanhang redovisningen ska ske. I 2011 års ekonomiska vårproposition gjorde emellertid regeringen dels en sammanfattande redovisning av de metoder och beräkningar som ligger till grund för bedömningen av sysselsättningspolitikens effekter, dels ett förtydligande om att redovisningen av det sysselsättningspolitiska ramverket ska göras en gång per år, i den ekonomiska vårpropositionen. I och med detta anser utskottet att Riksrevisionens synpunkter på detta område är beaktade.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S)
	av Tommy Waidelich (S), Pia Nilsson (S), Maryam Yazdanfar (S), Bo Bernhardsson (S), Marie Nordén (S) och Sven-Erik Bucht (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Socialdemokraterna föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkandena 1 och 14,

2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 3 och 28 samt

2011/12:U315 av Urban Ahlin m.fl. (S) yrkande 18 och

avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2011/12:Fi221 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3,

2011/12:Fi231 av Ulla Andersson m.fl. (V),

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 1,

2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 11 och 13,

2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 1 och 8,

2011/12:Fi252 av Ulla Andersson m.fl. (V),

2011/12:Fi253 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

2011/12:Fi261 av Jan Ericson (M),

2011/12:Fi272 av Eva-Lena Jansson m.fl. (S),

2011/12:Fi286 av Karl Sigfrid (M),

2011/12:Sk356 av Tomas Tobé (M) yrkandena 1 och 4,

2011/12:MJ291 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3 och

2011/12:MJ407 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 23.

Ställningstagande

Sverige behöver en ny färdriktning

Vi inom Socialdemokraterna anser att Sverige behöver en ny färdriktning mot ett mer modernt, jämställt och framåtblickande samhälle byggt på gemenskap, solidaritet, rättvisa, kreativitet och trygghet. Målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken är full sysselsättning. En förutsättning för att nå målet om full sysselsättning är ett mer jämställt samhälle där män och kvinnor delar på ansvaret för jobb och familj. Kvinnors möjligheter till arbete och utveckling är en prioriterad fråga för oss Socialdemokrater och en viktig del av en ny färdriktning för Sverige. När alla har ett arbete blir Sverige rikt, både ekonomiskt och mänskligt. Med fler människor i arbete klarar vi att finansiera utbildning, vård och omsorg för alla.

Regeringens ensidiga politik baserad på stora skattesänkningar har nått vägs ände. Utanförskapet är oförändrat, arbetslösheten har ökat, klyftorna och barnfattigdomen har växt liksom de ekonomiska skillnaderna mellan könen. Fler är långtidsarbetslösa, bostadsbyggandet har minskat och skolresultaten försämrats. Socialdemokraterna har högre ekonomiska ambitioner för Sverige. Vi har en tydlig vision för att göra Sverige till en kunskapsbaserad ekonomi så att vi kan konkurrera med hög kompetens och goda arbetsvillkor och inte med låga löner.

Ansvar för de offentliga finanserna

Läget i världsekonomin är allvarligt, och risken för recession i Europa är stor. Det ställer stora krav på den ekonomiska politiken i Sverige. Det finanspolitiska ramverk som utvecklats av tidigare socialdemokratiska regeringar är en central förklaring till att de svenska statsfinanserna är starkare än i de flesta andra jämförbara länder. Systemet med årliga budgettak, en rambeslutsmodell som försvårar en kostnadsdrivande riksdagsbehandling samt överskottsmålet har tjänat Sverige väl och kommer att vara en orubblig konstant i vår ekonomiska politik. Det är tveklöst så att starka offentliga finanser ger bättre förutsättningar att stå emot makroekonomiska störningar. En solid offentligfinansiell ställning är en förutsättning för uthållig tillväxt och stabil välfärd.

Vår utgångspunkt är emellertid att vi måste ha beredskap för att kunna möta en ekonomisk kris av betydande djup och längd. Sveriges beroende av omvärlden gör att det finns betydande risker för en försämrad utveckling i vårt land. I ett sådant läge måste det finnas beredskap att stimulera ekonomin för att hålla uppe den inhemska efterfrågan och för att skjuta till medel till kommunsektorn för att undvika uppsägningar och försämringar i vård, skola och omsorg. Vi kommer därför att följa utvecklingen nogsamt och är beredda att återkomma med ytterligare insatser om det skulle visa sig nödvändigt. Samtidigt anser vi att det i det skede som vi nu befinner oss i är nödvändigt att satsa på offentliga produktiva investeringar. Det gäller att göra rätt saker. Friheten som starka statsfinanser ger ska användas till att stärka arbetslinjen och öka sysselsättningen. Här går en tydlig skiljelinje mellan socialdemokratisk och borgerlig ekonomisk politik. Vi socialdemokrater prioriterar det som långsiktigt bygger Sverige starkt, som utbildning, infrastruktur och bostäder.

Investeringar i den kunskapsbaserade ekonomin

Utbildning är den enskilt vikigaste insatsen för att stärka Sveriges konkurrenskraft, skapa nya jobb och bekämpa arbetslösheten. Vårt självklara mål är att alla elever ska nå målen i grundskolan. Vi skapar en modern kunskapsskola med kvalitet och kreativitet i centrum och investerar i lärarnas kompetens och utveckling.

Vi föreslår ett kunskapslyft som ger människor möjlighet att läsa in kurser på grundskole- och gymnasienivå. För arbetstagare som deltar i kurser inom komvux eller vid folkhögskolor föreslås ett korttidsstudiestöd.

Kvalificerade yrkesutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar är av stor vikt för att arbetsgivare ska hitta rätt utbildad personal och är samtidigt ett snabbt sätt för den enskilde att få ett kvalificerat arbete. Vi föreslår att yrkeshögskolan utökas med 6 500 platser och avsätter 600 miljoner kronor för detta.

Kvaliteten i den högre utbildningen ska förbättras genom mer undervisningstid och möjlighet för studenterna att göra praktik inom ramen för sin utbildning.

Regeringen väljer att dra ned antalet högskoleplatser samtidigt som antalet 20–24-åringar blir fler och arbetslösheten, inte minst ungdomsarbetslösheten, är fortsatt rekordhög. Många unga som saknar arbete har inte fullständig gymnasieexamen utan måste få chansen att komplettera sin utbildning inom vuxenutbildningen eller på folkhögskola. Därför föreslår vi att utbildningarna utökas med 8 700 platser.

Kunskaper och färdigheter gör det möjligt att utveckla en mer avancerad produktion, stigande förädlingsvärde och högre produktivitet. Vi föreslår därför en ökad samverkan mellan högskolan, näringslivet, arbetsmarknadens parter och samhället så att forskare och studenter systematiskt uppmuntras att omvandla sina nya kunskaper till varor och tjänster – och därmed till flera jobb.

De senaste 10–15 åren har präglats av en mycket god kapitaltillgång i den globala ekonomin, en era som synes vara på väg mot sitt slut. Vi föreslår därför att det skapas en riskkapitalfond på 3 miljarder kronor med fokus på innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. En god tillgång på riskvilligt kapital är avgörande i en innovationsdriven, kunskapsbaserad ekonomi. Vi föreslår därför att riskkapitalavdrag införs för personer som investerar i ett nystartat bolag enligt den modell som föreslogs i den statliga Skatteincitamentsutredningen (SOU 2009:33).

En ny urban tillväxt

I omställningen till en kunskapsbaserad ekonomi spelar våra storstäder en central roll. Avsaknaden av en sammanhållen urban tillväxtpolitik har byggt upp betydande flaskhalsar i ekonomin som riskerar att lägga en strypsnara kring storstädernas – och därmed Sveriges – ekonomiska utveckling. En av de största flaskhalsarna är storstädernas transportsystem där investeringarna under lång tid inte hållit jämna steg med befolkningsutvecklingen. Vi vill att staten och regionen tillsammans utformar en långsiktig strategi för en kraftfull utbyggnad av Stockholms tunnelbana. Vi föreslår därför att 1,4 miljarder kronor under perioden 2012–2015 avsätts i statsbidrag för utbyggnad av tunnelbanan. Aktuella trafikprognoser pekar mot att Öresundsbron inom tio år kommer att vara farligt nära fullt kapacitetsutnyttjande, inte minst på järnvägssidan. Därför måste man redan nu påbörja planeringen av en ny länk mellan Sverige och Danmark. Trafikverket tillförs därför betydande resurser under åren 2012–2015 för planering och projektering. Bristerna i järnvägssystemet är en mycket allvarlig hämsko på storstadsregionernas tillväxt. Under perioden 2012–2015 föreslår vi totalt 11,5 miljarder kronor till Trafikverket för utbyggd kapacitet i järnvägens trångsektorer. Vi föreslår även medel för projektering av strategiska storstadsrelaterade projekt som är möjliga att byggstarta först bortom 2015.

En annan viktig beståndsdel i den urbana tillväxtpolitiken är insatser för att få bostadsmarknaden att fungera bättre. Vi upplever den kanske värsta bostadsbristen i storstäderna sedan det tidiga 1960-talet. Byggandet av hyreslägenheter befinner sig på rekordlåga nivåer och svarar inte alls upp mot den snabba befolkningstillväxten i våra storstäder. Den låga nyproduktionstakten har även resulterat i en akut brist på studentlägenheter på många universitets- och högskoleorter. Vi föreslår därför att det införs en skattestimulans på 1 miljard kronor årligen från 2012 för investeringar i hyres- och studentlägenheter.

Vidare föreslår vi en modell med statliga lånegarantier för upprustning och energieffektivisering av flerfamiljsfastigheter.

Utmaningar inom jobbpolitiken för en fungerande arbetslinje

Full sysselsättning är det övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken. Arbete är grunden för vårt välstånd. En nyckel för att hålla ihop och utveckla Sverige är att fler har ett jobb att gå till och därmed en egen försörjning.

Jobbpolitikens utmaningar är att bättre matcha lediga jobb med arbetssökande, att underlätta generationsväxlingen och att fortsätta att kombinera en offentlig finansiering av en generell välfärd med en åldrande befolkning.

I det konjunkturläge vi ser framför oss är det viktigt att arbetet med matchning kan prioriteras framför jobbsökaraktiviteter brett. Regeringens eget institut för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har visat att Arbetsförmedlingens roll för stöd och rådgivning i kombination med kontroll i form av regelbundna besök är ett effektivt sätt att få arbetslösa i arbete. Därför omprioriterar vi 700 miljoner kronor från regeringens coachverksamhet till att förstärka Arbetsförmedlingens förmedlingsverksamhet. Vi tillsätter också en kompetenskommission med uppgift att föreslå åtgärder som gör att företag och branscher hittar rätt kompetens vid rätt tillfälle.

För att underlätta generationsväxlingen inom den offentliga sektorn föreslår vi utbildningsvikariat inom vård och omsorg samt traineeplatser för unga under 26 år både i offentlig och privat verksamhet.

Mer arbete och fler arbetade timmar måste bli huvudspåret för att välfärden ska kunna finansieras solidariskt i framtiden. Vi är övertygade om att alla människor som har arbetsförmåga vill arbeta och försörja sig själva. Men för den som är ekonomiskt beroende av försörjningsstöd innebär nuvarande ordning att försörjningsstödet minskar krona för krona motsvarande den intjänade arbetsinkomsten efter skatt. Nuvarande jobbskatteavdrag är här helt verkningslöst. Därför föreslår vi en tillfällig skattekredit för personer med försörjningsstöd som börjar arbeta.

För personer med svag anknytning till arbetsmarknaden föreslår vi en ny organisation, kraftsamling, som ska ha möjlighet att ge en personlig handlingsplan med resurser för individuellt anpassade insatser utifrån varje enskild individs behov. Vår huvudkritik mot jobb- och utvecklingsgarantin kvarstår. Vi vill ha en annan modell där människor snabbt kommer i jobb med egen försörjning. Det ska vara möjligt att få anställning med lönesubvention och avtalade villkor genom t.ex. plusjobb inom offentlig eller ideell sektor. Jobb- och utvecklingsgarantin ska fasas ut.

Det finns personer som trots utbildning och aktiva insatser ändå har stora svårigheter att få ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Vi föreslår därför en ny form av subventionerade anställningar inom kommuner och landsting samt inom den ideella sektorn. Vi föreslår utökade OSA-anställningar (offentligt skyddat arbete) riktade till personer med psykiska funktionshinder.

En solidariskt finansierad arbetslöshetsförsäkring bidrar till nödvändig omställning och är en del av en väl fungerande arbetslinje. Vi föreslår därför höjt tak och höjd ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och föreslår samtidigt en skattereduktion för a-kasseavgiften.

Investera i en bättre miljö

Trots djärva mål saknar regeringen styrmedel för att minska de klimatpåverkande utsläppen och stimulera omställningen. Fler åtgärder behövs för att Sverige inte ska tappa i konkurrenskraft internationellt. Vår politik innebär att intäkter från ökade styrmedel används till investeringar som ger miljöeffekt. Bilar med stora utsläpp ska betala högre registreringsskatt som sedan används till bonus för miljöbilar.

Sverige behöver satsningar för att stimulera förnybar energi och inhemsk energiproduktion i stället för importberoende. Vi föreslår ett nytt system för lokala klimatinvesteringar. Huvudinriktningen ska vara effektiva åtgärder för att långsiktigt minska utsläpp av växthusgaser. Vi avsätter 400 miljoner kronor per år, sammantaget 1,6 miljarder de kommande fyra åren, till lokala klimatinvesteringar.

Regeringens supermiljöbilspremie kommer bara att gynna människor som har råd att köpa mycket dyra miljöbilar, och den reformen skapar, som vi bedömer det, inget omställningstryck. Vi föreslår i stället ett system med stegvisa miljöbilsbonusar där bilar med lägre utsläpp får en premie. Men vi tror också att vi kan driva på utvecklingen ännu mer genom en registreringsskatt för bilar med koldioxidutsläpp över en viss nivå. Transporterna står för en stor del av miljöbelastningen i vårt samhälle. Därför föreslår vi en vägslitageavgift för tunga fordon.

Skatter

Den särskilda skattereduktion på förvärvsinkomster som den borgerliga regeringen har infört, det s.k. jobbskatteavdraget, bygger på antagandet att sänkt skatt på arbete ökar viljan hos den enskilde att öka sitt arbetsutbud. I de riktigt höga inkomstskikten är det tvärtom troligt att sänkt skatt på arbete får den rakt motsatta effekten, dvs. ett minskat arbetsutbud. Vi föreslår därför en nedskalning av förvärvsavdraget för inkomster över 600 000 kr per år. Pensionärer ska inte beskattas hårdare än löntagare. En väl fungerande arbetslinje kräver att det både ska löna sig att arbeta och att ha arbetat. Den borgerliga regeringen har medvetet skapat och behållit en skatteklyfta mellan lön och pension. Vi sluter denna klyfta successivt genom att höja grundavdraget för pensionärer.

De små och medelstora företagen står för nästan hela nettotillskottet av nya jobb. Att få dessa företag att fortsätta växa och anställa är helt centralt. Vi föreslår därför en nedsättning av arbetsgivaravgiften med 3 procentenheter på lönesummor upp till 900 000 kr riktad mot mindre företag.

Den finns mycket lite stöd i den vetenskapliga litteraturen för att generella sänkningar av arbetsgivaravgiften långsiktigt skulle ge några positiva effekter på sysselsättningen. Därför föreslår vi att den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga avskaffas.

Regeringen föreslår sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, en dyr åtgärd med mycket tveksam effekt på tillväxt och sysselsättning. En nyligen publicerad studie har slagit fast att erfarenheterna från en motsvarande momssänkning på frisörtjänster i Finland visar att varken efterfrågan på frisörtjänster eller sysselsättningen inom branschen påverkades. Även Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet bedömer att sysselsättningseffekten av sänkt krogmoms sannolikt är överskattad. Vi delar den ekonomiska expertisens skepsis och säger därför nej till detta slöseri med skattebetalarnas pengar.

2.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (MP)
	av Per Bolund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Miljöpartiet föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2011/12:Fi221 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3 samt

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 1 och

avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2011/12:Fi231 av Ulla Andersson m.fl. (V),

2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkandena 1 och 14,

2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 11 och 13,

2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 1 och 8,

2011/12:Fi252 av Ulla Andersson m.fl. (V),

2011/12:Fi253 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

2011/12:Fi261 av Jan Ericson (M),

2011/12:Fi272 av Eva-Lena Jansson m.fl. (S),

2011/12:Fi286 av Karl Sigfrid (M),

2011/12:Sk356 av Tomas Tobé (M) yrkandena 1 och 4,

2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 3 och 28,

2011/12:U315 av Urban Ahlin m.fl. (S) yrkande 18,

2011/12:MJ291 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3 och

2011/12:MJ407 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 23.

Ställningstagande

Sverige har fantastiska möjligheter att genom klimatsmarta investeringar skapa många nya arbetstillfällen, forma ett hållbart samhälle och bygga landet starkare inför framtiden. Miljöpartiets vision är ett Sverige med 100 % förnybar energi, energieffektiva bostäder och snabba och punktliga järnvägstransporter.

En grön ekonomi innebär en ansvarsfull finanspolitik med ett finansiellt sparande nära balans. Det är i dagens osäkra läge mycket viktigt att säkerställa ett handlingsutrymme som möjliggör ytterligare åtgärder om konjunkturen försämras. Vi delar regeringens syn på reformutrymmets storlek och anser att det är centralt att inte på något sätt riskera statens finanser. Reformutrymmet ska i första hand användas för att stärka den svenska ekonomins långsiktiga hållbarhet genom investeringar i en mer resurseffektiv och ekologiskt hållbar ekonomisk utveckling. För att rusta svensk ekonomi inför framtiden bör investeringar göras för att skapa nya jobb samt satsningar göras på infrastruktur, förnybar energi och ett bättre utbildningssystem. Dessutom måste klyftorna i samhället minskas genom att omfördela inom ramen för skattesystemet. Samtidigt får det vi gör i dag aldrig utesluta att vi lämnar en god miljö efter oss och ger våra barn samma möjligheter som vi själva har fått.

En förutsättning för långsiktigt hållbara statsfinanser är att ekosystemen inte utarmas och att deras långsiktiga bärkraft inte överskrids liksom att samhällets resurser i form av välmående och aktiva medborgare bevaras. I dag saknas det indikatorer som följer upp det svenska och globala naturresursutnyttjandet. Indikatorer bör därför införas som följer den ekonomiska politikens lång- och kortsiktiga effekter på ekologisk hållbarhet, indikatorer som följer upp naturresursutnyttjandet i den svenska ekonomin liksom sociala indikatorer.

Ansvar för nya jobb och ett hållbart arbetsliv

Den svenska ekonomin behöver moderniseras så att nya, hållbara jobb skapas i fler och växande företag. En bärande del i Miljöpartiets strategi handlar om de nya jobb som växer fram i en grön modernisering av samhället. Jobben ska växa fram i tjänstesektorn och i miljöteknikföretag, men också inom den traditionella industrin genom investeringar i forskning och utveckling, i infrastruktur, förnybar energi och i hållbara och energieffektiva bostäder.

I en grön ekonomi får entreprenörer, innovatörer och forskare ökat utrymme. Det ska vara lika självklart att starta ett företag som att söka ett arbete. Villkoren för entreprenörskap och företagande ska förbättras genom sänkta kostnader för att anställa och minskat regelkrångel. Sverige behöver en företagarpolitik där alla som bär på idéer till företag får möjlighet att förverkliga dem och där små företag får växa.

Småföretagarna i Sverige är en stor potential i omställningen till ett grönare samhälle. Dessa företagare pekar ut den höga nivån på arbetsgivaravgiften och det betungande sjuklöneansvaret som de två största hindren för att växa och skapa nya jobb. I syfte att underlätta för de små företagen bör arbetsgivaravgiften permanent sänkas med 10 procentenheter på en lönesumma upp till maximalt ca 830 000 kr och sjuklöneansvaret för företag med upp till tio anställda helt avskaffas.

Arbetslösheten för unga har hållit sig kvar på höga nivåer de senaste decennierna. Det krävs en rad åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten. Arbetsgivaravgiften bör avskaffas helt i ett år för företag som anställer unga arbetslösa. Möjligheten att läsa in gymnasiekompetens på folkhögskola eller inom den kommunala vuxenutbildningen behöver förbättras, och 5 000 nya utbildningsplatser bör inrättas. Unga mellan 20 och 24 år, som saknar fullgod gymnasieutbildning, bör också ges möjlighet till studiemedel utan återbetalningskrav för att läsa in gymnasiet på folkhögskola eller komvux. Utöver dessa platser bör det införas ett tillfälligt konjunkturpaket i form av 2 500 platser i arbetsmarknadsinriktad yrkesutbildning för unga och 1 000 fler platser på yrkeshögskolan. Dessutom bör 1 200 platser inrättas i ett traineeprogram i välfärden.

Ansvar för ett gott samhälle

En modernisering till en hållbar ekonomi kan ge stora förbättringar, både för individen och för samhället, på kort och lång sikt. Miljöpartiet vill bygga ett samhälle där vi lever tillsammans och tar hand om varandra. På detta sätt skapar vi gemenskap och en vilja att hjälpas åt. Sverige ska vara ett tryggt land och klyftorna mellan människor små. Väl fungerande trygghetssystem, en fungerande hälso- och sjukvård samt barnomsorg och äldreomsorg av hög kvalitet ökar människors trygghet och gör att vardagen fungerar även i perioder av sjukdom eller arbetslöshet. Genom en generell välfärd och socialförsäkringar som omfattar alla kan också de ekonomiska klyftorna mellan människor minska.

Trygghetssystem ska vara enkla, överskådliga och jämlika. Ett och samma trygghetssystem – arbetslivstrygghet – ska införas för den som är sjuk eller arbetslös eller i behov av försörjningsstöd. På sikt ska det finnas en gemensam ingång till alla trygghetssystem genom en ny myndighet.

Som ett steg på vägen mot arbetslivstrygghet bör regeringen genomföra en rad förbättringar i sjukförsäkringen och a-kassan. Sjukförsäkringen ska vara en försäkring som försäkrar även vid långvarig sjukdom. Den bortre gränsen i sjukpenningen ska slopas helt, ersättningsnivån ska höjas till 80 % av tidigare inkomst under hela sjukskrivningstiden och prövningen av arbetsförmågan mot hela den reguljära arbetsmarknaden efter 180 dagar ska tas bort. För att nå dem med lägst inkomster eller som helt saknat inkomster innan sjukskrivningen bör också en grundersättning, ett golv, införas i sjukförsäkringen som motsvarar den i arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring som omfattar alla och som hjälper människor tillbaka in i arbete. En långsammare nedtrappning av ersättningsnivån ska göras så att den arbetslöse ska få 80 % av tidigare dagsförtjänst i 300 dagar och först därefter 65 %. Som ett led i bekämpningen av barnfattigdomen ska föräldrar få 80 procents ersättning under 450 dagar, därefter trappas ersättningen av till 65 %. Dessutom bör taket i arbetslöshetsförsäkringen höjas med 100 kr till 780 kr per dag under de första 100 dagarna.

I Miljöpartiets Sverige får varken barnen eller våra äldre komma i andra hand. Genom att tillföra kommunsektorn extra resurser kan vi få fler händer i vården och omsorgen så att våra äldre kan få en värdig omsorg och kvaliteten i hälso- och sjukvården stärks.

Syftet med den ekonomiska familjepolitiken bör vara att stärka barnfamiljers ekonomi och då särskilt de familjer som är i störst behov. Genom att höja grundnivån i föräldraförsäkringen kan alla nyblivna föräldrar oavsett tidigare situation få en ersättning som motsvarar golvet i arbetslöshetsförsäkringen. Underhållsstödet till barn efter en separation är viktigt för att motverka barnfattigdomen. Stödet bör höjas för att ge de fattigaste barnfamiljerna en rimligare levnadsnivå.

Ansvar för att ge alla unga en bra utbildning

Skolan ska ge unga möjligheter att utvecklas på sina egna villkor till sin fulla potential. En god utbildningsnivå skapar också en trygghet hos människor och rustar dem inför den strukturomvandling som vi står inför. Kvaliteten i grundskola, gymnasieskola och högskola behöver förbättras. Det finns en rad åtgärder som kan skapa förutsättningar för betydande kvalitetshöjningar inom hela skolväsendet: förskolan, grund- och gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

En riktad satsning på utveckling av den svenska skolan skapar förutsättningar för lärares kompetens-, yrkes- och löneutveckling. En långsiktigt fungerande satsning måste innefatta stat och kommun i samverkan. Sammanlagt 5 miljarder kronor under mandatperioden bör satsas på att utveckla nya karriärmöjligheter för lärare och för att lärare ska få den kompetensutveckling som krävs för att eleverna i skolan ska garanteras utbildning av högsta kvalitet.

Kvaliteten i högskoleutbildningen kan öka genom mer lärarledd undervisningstid och en bättre matchning mellan högskolan och arbetsmarknaden. Alla heltidsstudenter ska under sin tid på högskolor och universitet ha haft i genomsnitt minst tio timmar lärarledd undervisningstid i veckan, oavsett utbildningsprogram eller ämne.

Lärosätenas stöd till studenterna för att hitta en väg ut på arbetsmarknaden behöver förbättras. Det kan handla om att ordna praktik, hitta samarbeten kring examensarbeten eller på annat sätt förmedla kontakter mellan studenter och arbetsgivare. Det är också viktigt att stimulera högskolorna att erbjuda fler studenter praktik under utbildningstiden.

För att göra det möjligt för fler att studera på heltid och för att skapa en mer rimlig försörjning för studenter bör såväl bidragsdelen av studiemedlet som tilläggsbidraget för studenter med barn höjas.

Ansvar för en grön modernisering av samhället

Sverige behöver en modernisering av samhället som kraftigt minskar utsläppen av växthusgaser och minskar utarmningen av ekosystem. Miljöpartiet vill se ett brett paket för modernisering och grön omställning av Sverige med satsningar på klimatåtgärder i såväl Sverige som utomlands, förnybar energi och energieffektivisering, moderna och snabba transporter samt åtgärder för att öka den biologiska mångfalden, minska miljögifterna och skapa ett mer hållbart jordbruk.

Miljö- och klimatfrågorna hänger nära samman med hur vi producerar energi. Genom investeringar i infrastruktur, bostäder och förnybar energi kan vi underlätta för människor och företag att göra klimatsmarta val, samtidigt som nya jobb skapas. Villkoren för den som vill producera sin egen el måste förbättras, och fastighetsägare och småhusägare bör uppmuntras att energieffektivisera genom ett utvidgat och klimatanpassat ROT-avdrag.

I syfte att ge kommuner, företag och andra aktörer ekonomiska möjligheter att satsa på klimatvänlig teknik bör klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) återinföras.

Miljöpartiet anser att regeringens förslag om en supermiljöbilspremie omfattar så få bilar att effekten knappast blir märkbar. I stället bör ett nytt miljöbilssystem, den s.k. snålbilstrappan, införas där bilar som släpper ut lite fossil koldioxid får en bonus som bekostas av bilar som släpper ut mycket koldioxid.

Miljöpartiet har en bred strategi för att modernisera transportsystemet. Det handlar om att utveckla samhällsplaneringen för att minska transportbehovet, att öka kollektivtrafikens andel av persontransporterna, föra över godstrafik till järnvägen, minska utsläppen från bilar och minska flygresandet. Inom ramen för strategin bör en större satsning på järnvägen genomföras, med bl.a. ökat underhåll, åtgärdade flaskhalsar och upprustningar samt investeringar i nya spår och höghastighetståg.

Skatter för bättre resursutnyttjande

Målet för skattepolitiken ska vara att de skatter som behövs för att finansiera den gemensamma välfärden ska tas in på ett rättvist och rättssäkert sätt. Genom skatter på miljö- och hälsoskadliga varor och beteenden ska samhällskostnader som annars inte syns i priset synliggöras, för att styra konsumtion och investeringar i en mer hållbar riktning.

De ekonomiska klyftorna i samhället måste minska. Detta kan ske genom en avtrappning av jobbskatteavdraget för dem med höga inkomster; jobbskatteavdraget bör trappas ned med 2,5 % på månadsinkomster från 40 000 kr. Även klyftan mellan beskattning av pension och arbetsinkomster behöver minska. Grundavdraget för pensionärer borde därför höjas med 5,5 %.

Klimat-, miljö och energiskatter ska användas som ekonomiska styrmedel i syfte att i förlängningen nå miljö- och klimatmålen. Klokt utformade ekonomiska styrmedel, som miljöskatter som låter förorenaren betala, är erkänt kostnadseffektiva verktyg.

3.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (SD)
	av Johnny Skalin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Sverigedemokraterna föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 1 och motion

2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 11 och 13 samt

avslår motionerna

2011/12:Fi221 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3,

2011/12:Fi231 av Ulla Andersson m.fl. (V),

2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkandena 1 och 14,

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 1,

2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 1 och 8,

2011/12:Fi252 av Ulla Andersson m.fl. (V),

2011/12:Fi253 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

2011/12:Fi261 av Jan Ericson (M),

2011/12:Fi272 av Eva-Lena Jansson m.fl. (S),

2011/12:Fi286 av Karl Sigfrid (M),

2011/12:Sk356 av Tomas Tobé (M) yrkandena 1 och 4,

2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 3 och 28,

2011/12:U315 av Urban Ahlin m.fl. (S) yrkande 18,

2011/12:MJ291 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3 och

2011/12:MJ407 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 23.

Ställningstagande

Sverigedemokraterna är ett värdekonservativt och socialt ansvarstagande parti. Partiets politik syftar primärt till att värna den svenska nationens frihet och självbestämmande, att skapa välstånd och trygghet för Sveriges medborgare samt till att bevara och stärka den gemensamma identitet som utgör grunden för landets inre solidaritet, stabilitet och fredliga utveckling.

Sverigedemokraterna står fria från olika ekonomiska teorier och kan därför inta ett flexibelt, pragmatiskt och verklighetsanpassat förhållningssätt i ekonomiska frågor. Vi är öppna för diskussioner och samarbete med andra partier. Det behöver inte finnas någon motsättning mellan ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande åtgärder å den ena sidan och allmän välfärd, trygghet och socialt ansvarstagande å den andra, som vi visar i vårt budgetalternativ.

Liksom i våras föreslår vi omfattande satsningar på förstärkningar inom välfärdens kärna, på ökad trygghet och höjd kvalitet i välfärden – satsningar som också skulle leda till ett stort antal nya arbetstillfällen. Nu föreslår vi ytterligare jobbskapande åtgärder inom den gemensamma sektorn med särskilt fokus på infrastruktur, sjukvård och kulturarvsbefrämjande åtgärder. Givet det osäkra ekonomiska läget är vi något mer restriktiva med våra välfärdsförslag under början av budgetperioden, eftersom våra besparingar väntas ge full effekt först senare under perioden.

Sveriges statsfinansiella läge är relativt gott men arbetslösheten fortsätter att bita sig fast vid oroväckande höga nivåer. I våras föreslog vi en rad åtgärder för att slipa ned trösklarna till arbetsmarknaden och komma till rätta med den höga arbetslösheten, inte minst bland ungdomar, bl.a. genom en storsatsning på lärlingsjobb och förenklade turordningsregler. Vi står fast vid dessa förslag men inser samtidigt att kraftfulla åtgärder måste vidtas även mot andra allvarliga strukturella problem på arbetsmarknaden. I denna budget föreslår vi flera åtgärder för att komma till rätta med de stora problemen med matchningen på arbetsmarknaden.

Sverigedemokraterna ställer sig otvetydigt bakom de finanspolitiska hörnstenarna om överskottsmål för den offentliga sektorn, utgiftstak och krav på kommuner och landsting om god ekonomisk hushållning.

Satsningar

Om Sveriges ska kunna konkurrera i en alltmer globaliserad värld behövs förbättringar inom utbildningsområdet i allmänhet och inom den högre utbildningen i synnerhet. Studiegrupperna behöver bli mindre och de lärarledda lektionerna fler. Lärare har ofta många timmars obetald arbetstid och arbetsgivare har svårt att behålla kompetent personal på grund av låga löner och brister i arbetsmiljön. Kostnaderna inom den högre utbildningen har under de senaste 15 åren vida överstigit anslagen, och den s.k. Grundbultens beräkningar om minsta godtagbara undervisningsnivå indikerar stora resursbehov till de högre lärosätena. Vår ambition är att tillföra medel för kvalitetshöjning inom den högre utbildningen, särskilt inom naturvetenskaperna. Vi föreslår att 0,7 miljarder kronor anvisas 2012, och att beloppet gradvis ökas till 2,2 miljarder kronor 2015, för att komma till rätta med bristerna inom de naturvetenskapliga och tekniska ämnena och föreslår ökat stöd till HSJT-ämnena från 2013, för att 2015 nå 1,3 miljarder kronor.

Sverigedemokraterna vill även öka resurserna till Myndigheten för yrkeshögskolan. Av de elever som genomgått en utbildning genom myndighetens försorg har hela sju av tio haft ett arbete en månad efter examen. Myndigheten bedömer att fler personer än i dag kan utbildas och få ett arbete och beräknar att 500 miljoner kronor per år skulle räcka till ytterligare 8 000 platser. Sverigedemokraterna anser att detta vore mycket väl använda pengar och föreslår därför att dessa medel tillförs yrkeshögskolan. Satsningen på yrkeshögskolan bidrar till att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Vi föreslår också ökade resurser till CSN med anledning av kostnaderna för de nya utbildningsplatserna.

Ingångslönerna på den svenska arbetsmarknaden är relativt höga, vilket får till följd att de som står långt ifrån arbetsmarknaden har svårt att finna jobb. Generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna har begränsade effekter på sysselsättningen på längre sikt medan riktade sänkningar mot grupper med svag förankring på arbetsmarknaden troligen har större sysselsättningsskapande effekt. Sådana sänkningar bedöms dessutom ge bättre resultat än motsvarande inkomstskattesänkning för samma grupper. Sverigedemokraterna öppnar därför upp för en helt ny anställningsform – lärlingar – där arbetsgivaren är helt befriad från arbetsgivaravgift och provanställningar tillåts i 12 månader. Vi föreslår att 1,9 miljarder kronor årligen avsätts för lärlingsjobb som bidrar både till att minska ungdomsarbetslösheten och matchningsproblemen på arbetsmarknaden.

Det är angeläget att höja taket i arbetslöshetsförsäkringen, både ur ett rättviseperspektiv och ur ett matchningsperspektiv. En person som blir tillfälligt arbetslös ska inte tvingas ta första bästa jobb utan bör ges möjlighet att söka arbete som motsvarar dennes kvalifikationer. Även om detta innebär en kostnad på kort sikt gynnas både individen och samhället långsiktigt av att arbetstagarna arbetar inom sina kompetensområden. Ett höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen bidrar därmed även till att minska matchningsproblemen. Vi står fast vid vårt tidigare förslag om en höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen till 900 kr per dag och föreslår att 1,9 miljarder kronor avsätts för detta 2012, inklusive en höjning av ersättning vid sjukdom vid arbetslöshet till 643 kr per dag. Sverigedemokraterna vänder sig också mot att arbetslösa redan från dag ett förväntas söka arbete i hela landet och anser att man bör kunna söka arbeten endast i hemregionen de första 100 dagarna. Ersättningen bör heller inte sänkas vid deltidsanställning. Deltidsarbete är ofta en väg till heltidsanställning och bör därför inte motverkas. Vi föreslår därför, med början den 1 juli 2012, en satsning som det andra halvåret 2012 uppgår till 0,9 miljarder kronor för att öka antalet dagar som deltidsarbetslösa kan få a-kassa från 75 till 300.

Sverigedemokraterna har hittills ställt sig försiktigt positiva till jobbskatteavdraget. Det ska givetvis löna sig att arbeta, men vi accepterar inte att inkomst av tjänst beskattas på annat sätt än inkomst av pension, som är uppskjuten lön. Det är därför inte bara orättvist utan också ologiskt att de två inkomstslagen beskattas olika. Vi föreslår att jobbskatteavdragen även ska omfatta pensionsinkomster. Vi vill dock avvakta med reformen, som beräknas kosta 11 miljarder kronor, till 2013 på grund av det begränsade reformutrymmet. Under 2012 föreslår vi som ett första steg en ökning av det förhöjda grundavdraget för pensionärer, motsvarande 5 miljarder kronor, vilket ger en nettoinkomstökning med 2 800 kr per år för en genomsnittlig pensionär.

Akutmottagningar som fungerar dåligt äventyrar patienternas hälsa och säkerhet och ger negativa återverkningar på sjukhusets hela verksamhet. Akutpatienter som måste vänta länge riskerar dessutom att tappa sin tillit till vården. Under många år har det skett en alltför stor och riskfylld neddragning av antalet slutenvårdsplatser i Sverige. Platsbristen leder till sämre vård för patienten med ökad sjukhusrelaterad dödlighet, med längre vårdtider och högre kostnader för vårdgivaren som följd. För att komma till rätta med dessa problem och som ett led i vår strävan att återupprätta en svensk sjukvård i världsklass förordar vi en rad åtgärder, bl.a. fler vårdplatser, snabbspår inom vården och en utökad akutbils- och hembesöksverksamhet. Vi föreslår att 1 miljard kronor avsätts årligen från 2012.

Vi föreslår en omfattande satsning på kriminalpolitiken för att värna de laglydiga medborgarnas trygghet och ökar resurserna inom utgiftsområde 4 med 1,3 miljarder kronor. Satsningen fördelas mellan polisen, domstolsväsendet, Åklagarmyndigheten, Brottsoffermyndigheten och Kriminalvården, med fokus på det sistnämnda. För att skydda samhället mot återfallsförbrytare och grova brottslingar vill Sverigedemokraterna bl.a. införa kraftigt skärpta straff och verkliga livstidsstraff, utan möjlighet till tidsbestämning eller benådning. Vi vill också omedelbart avskaffa nuvarande praxis där domstolarna ger återfalls- och serieförbrytare mängdrabatter på brott. Vi vill se snabbare domstolsbehandlingar, skärpt vittnesskydd och införa ett nytt och mer rättssäkert system för skadestånd till brottsoffer.

Förra hösten föreslog Sverigedemokraterna breda satsningar inom välfärdens kärna – skola, vård och omsorg. Inom skolan föreslog vi fler vuxna i skolan, bättre kunskaper i svenska språket, bättre studievägledning, en skolmatsreform och bekämpning av mobbning. Inom äldrevården föreslog vi en matreform, fler trygghetsboenden, utökat stöd till anhörigvårdare, brottsprevention, förbättring av äldres livskvalitet och värdig vård i livets slutskede. Vi föreslog dessutom en höjning av föräldrapenningen, bostadstilläggen för ensamstående föräldrar, barntilläggen för studerande, ett höjt tak för tillfällig föräldrapenning, höjt underhållsstöd och stärkt barnomsorg nattetid. I denna motion föreslår vi satsningar på drygt 5 miljarder kronor till breda välfärdssatsningar. På grund av det begränsade reformutrymmet bör välfärdssatsningarna fasas in under de kommande åren.

Elpriset består till stor del av olika skatter, och vi bedömer att det är både nödvändigt och möjligt att sänka dessa. Elpriserna måste sänkas så att hushållen kan hålla sina boendekostnader på en rimlig nivå. Vi föreslår därför en sänkning av elskatten från 2015 med 10 öre/kWh, till en kostnad av 4,3 miljarder kronor, vilket ger en villa med en energiförbrukning på 25 000 kWh/år en besparing på drygt 200 kr per månad.

Besparingar

Regeringen räknar med ett reformutrymme på 10–15 miljarder kronor. De satsningar som regeringen föreslår påstås stimulera sysselsättningen. Vi ifrågasätter dock om regeringens åtgärder verkligen har några positiva sysselsättningseffekter. Sänkning av restaurangmomsen beräknas kosta 5,4 miljarder kronor och skapa 3 500 arbetstillfällen. Dessutom sparar vi ytterligare 9,6 miljarder kronor 2012 genom en restriktiv invandringspolitik samt ytterligare 4,1 miljarder genom att anpassa det svenska biståndsmålet till FN:s rekommendation om 0,7 % av BNI. Vi kalkylerar alltså med ett budgetutrymme på knappt 20 miljarder kronor redan under 2012. Vi bedömer att detta utrymme växer betydligt på sikt och uppgår till nästan 45 miljarder kronor under 2015.

Vi förordar att Sverige lämnar EU och bedömer i vår långsiktiga budgetplanering att detta ger stora besparingar eftersom EU-avgiften på sikt utgår. En sådan process bedöms dock ta relativt lång tid och vi räknar därför inte med några besparingar under åren fram till 2015.

Vår ambition är att genom en rad åtgärder minska asyl- och anhöriginvandringen med 90 %. Med stöd av många utredningar och med en försiktig beräkning visar Sverigedemokraternas kalkyl att detta skulle ge ett mycket omfattande budgetutrymme 2012–2015.

Genom att räkna in flera olika former av satsningar inom biståndsramen kan vi kombinera ett praktiskt och effektivt bistånd med besparingar i budgeten. Fokus på effektivitet snarare än på att dela ut regelrätta bidrag skulle göra det möjligt för Sverige att leva upp till FN:s rekommendation om en biståndsram på 0,7 % av BNI samtidigt som vi skulle kunna hjälpa minst lika många akut nödlidande människor som i dagsläget. Vi räknar med att spara 4,1; 8,8; 9,4 respektive 10 miljarder kronor åren 2012–2015.

4.	Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (V)
	av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som Vänsterpartiet föreslår i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2011/12:Fi231 av Ulla Andersson m.fl. (V),

2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 1 och 8,

2011/12:Fi252 av Ulla Andersson m.fl. (V) och

2011/12:MJ407 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 23 och

avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 1 och motionerna

2011/12:Fi221 av Åsa Romson m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3,

2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkandena 1 och 14,

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 1,

2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 1, 11 och 13,

2011/12:Fi253 av Annika Lillemets m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2,

2011/12:Fi261 av Jan Ericson (M),

2011/12:Fi272 av Eva-Lena Jansson m.fl. (S),

2011/12:Fi286 av Karl Sigfrid (M),

2011/12:Sk356 av Tomas Tobé (M) yrkandena 1 och 4,

2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 3 och 28,

2011/12:U315 av Urban Ahlin m.fl. (S) yrkande 18 och

2011/12:MJ291 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 3.

Ställningstagande

Full sysselsättning är det övergripande målet

Det övergripande målet för Vänsterpartiets ekonomiska politik är full sysselsättning. Arbetet är basen för välfärd och ekonomiskt välstånd, och egen försörjning är grunden för personlig frihet och självständighet. Den ekonomiska politiken ska bidra till minskade ekonomiska och sociala skillnader.

Sverige har bland världens starkaste statsfinanser. Ändå har massarbetslösheten blivit vardag samtidigt som ojämlikheten breder ut sig alltmer och samhället dras isär. Därför behövs det en ny färdriktning. Det är tid för investeringar i fler jobb och bättre välfärd. Det behövs breda samhällsnyttiga investeringar för att bygga samhället starkt och jämlikt samt för att öka jämställdheten. Till skillnad från regeringen som pratar om arbetslinjen leder Vänsterpartiets förslag till riktlinjer till att riktiga jobb skapas. Redan 2012 innebär detta 125 000 nya jobb och utbildningsplatser.

Förutsättningarna för regeringen att föra en expansiv finanspolitik är mycket goda. De offentliga finanserna är mycket starka, och regeringen redovisar ett strukturellt sparande som i relation till överskottsmålet indikerar ett outnyttjat reformutrymme på 35 respektive 51 miljarder kronor för 2012 och 2013. Betydande delar av detta reformutrymme borde regeringen använda till investeringar som stärker Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga samtidigt som de uppehåller efterfrågan på kort sikt. Vänsterpartiets förslag till riktlinjer visar att det går att förena ett ansvarstagande för trygga offentliga finanser med betydande investeringar för fler i jobb och stärkt välfärd. Vänsterpartiets budget visar på ett överskott i det offentliga sparandet i offentlig sektor.

Investeringar i fler jobb och stärkt välfärd

Gemensamt finansierade tjänster som sjukvård, skola, barn- och äldreomsorg som är lika för alla är helt avgörande för ett jämlikt samhälle. Det mest grundläggande kravet för att åstadkomma en hållbar välfärdsekonomi är att statens statsbidrag till kommunerna värdesäkras. Ett sådant förslag beräknas till 2,5 miljarder kronor per år, vilket är detsamma som lönekostnaden för 6 000 anställda. Dessutom måste betydande resurser tillföras kommunsektorn inom flera områden där behoven är stora, och här finns konkreta förslag till resursförstärkningar på 18, 23 respektive 28 miljarder kronor mer för åren 2012–2014 jämfört med vad regeringen budgeterar.

Regeringens politik har uppmuntrat riskkapitalbolag att köpa in sig i gemensamma välfärdsverksamheter som i dag genererar stora vinster. Svenska folkets skattepengar ska inte användas till vinster för riskkapitalbolagens ägare utan till bättre skolor, sjukhus och bibliotek. Det måste bli förbjudet att driva välfärdsverksamheter i bolagsform med vinst som drivkraft. Införandet av den fria etableringsrätten och vårdvalsreformen har tillsammans med vinst som drivkraft bl.a. inneburit att det förebyggande hälsoarbetet nedprioriterats. För att vända denna utveckling krävs betydande statliga stöd för det förebyggande hälsoarbetet och för att öka antalet vårdplatser.

Behovet av mer personal inom äldreomsorgen är stort. I stället för att, som regeringen föreslår, utvidga vårdvalsreformen till att även gälla i äldreomsorgen, ska statliga medel användas bl.a. till ökad bemanning i äldreomsorgen, ett kompetenslyft för personalen inom äldreomsorgen och maxtak för hemtjänsttaxa på 100 kr/timmen samt för att få fler kommuner att göra det enklare att få hemtjänst. Garantipensionen ska höjas. För övrigt kan inte bristerna i dagens pensionssystem kompenseras genom skattesänkningar, vilket regeringen tycks anse. En ny genomgripande pensionsreform är nödvändig.

För ökad ekonomisk jämlikhet krävs bl.a. rätt till fasta jobb på heltid, att RUT-avdraget avskaffas till förmån för 15 000 platser i barnomsorg på obekväm arbetstid, höjda bostadsbidrag för ensamstående föräldrar och pensionärer och ett höjt och indexerat underhållsstöd.

Regeringens attacker mot sjukförsäkringen har lett till att sjuka utförsäkras och att vi har fått ett Sverige där sjukdom för många, framför allt kvinnor, har kommit att innebära fattigdom. Med regeringens politik har 26 miljarder kronor tagits från sjuka, vilket är ungefär lika mycket som gått till skattesänkningar för de rikaste tio procenten. Utförsäkringarna måste stoppas och den orimliga prövningen mot en fiktiv arbetsmarknad efter ett halvår skyndsamt ändras. Regeringens bärande idé tycks vara att sjuka ska tvingas till att söka arbete genom att deras ekonomi körs i botten. Vänsterpartiet kan aldrig acceptera ett sådant synsätt. Försäkringen och dess villkor ska stimulera till aktivitet för att ge sjukskrivna förbättrad arbetsförmåga. Därför ska sjuka få ersättning även efter ett år och hela den sjukpenninggrundande inkomsten räknas med vid beräkningen av sjukpenningen. Dessutom måste taket i sjukförsäkringen höjas, karensdagen avskaffas och sjukförsäkringen individanpassas.

Målet att den svenska skolan ska vara likvärdig blir alltmer avlägset. Var tredje elev lämnar i dag gymnasieskolan utan fullständiga betyg och många unga riskerar att fastna i otrygga anställningar och långtidsarbetslöshet. 1 miljard kronor måste satsas på de elever och de skolor, ofta i segregerade områden, som har de största behoven. Dessutom måste kommunernas fördelning av skolans resurser förändras så att de fördelas utifrån elevernas olika bakgrund och behov av stöd. Vi inför också ett statligt medfinansieringsstöd för att kunna anställa mer personal i fritidshemmen och för att grundskoleelever ska kunna få frukost i skolan. Högskoleutbildning måste vara tillgänglig för alla; därför avvisar vi regeringens politik som leder till stängda dörrar. Vi höjer också studiemedlen och bidragsdelen. För oss är utbildning och kunskap en demokratisk rättighet.

Investeringar i jobb och grön omställning

Regeringen saknar ambitioner för bostadspolitiken. Bostadsbristen måste mötas genom ökat bostadsbyggande och målet är att det ska byggas 20 000 hyresrätter per år. För att nå dit måste ett statligt investeringsstöd till nyproduktion av miljövänliga hyresrätter införas. För att jämställa boendekostnaderna för de olika boendeformerna föreslår vi att fastighetsskatten på hyresfastigheter slopas. Det befintliga bostadsbeståndet måste också upprustas och för detta ska ett upprustningsprogram för boende i flerfamiljshus införas. Med ett sådant stöd skulle 60 000 hyreslägenheter kunna totalrenoveras varje år. Varje kommun ska också vara skyldig att ordna en bostadsförmedling. Ett särskilt stöd till upprustning av välfärdslokaler måste också införas eftersom många skolor, förskolor och äldreboenden är i behov av omedelbara upprustningsinsatser. För att bygga bort hinder i offentliga lokaler och affärslokaler behövs ett särskilt statligt tillgänglighetsstöd. Alla dessa förslag innebär att 10 000–20 000 nya jobb skapas.

Det krävs en rad åtgärder inom järnväg och kollektivtrafik för att skapa fler arbetstillfällen, förbättra transporterna och minska miljöpåverkan. Den tillfälliga anslagshöjning som regeringen föreslår till underhåll av järnvägen är inte tillräcklig. Det behövs nyinvesteringar i järnväg. Vänsterpartiet föreslår satsningar som 2014 innebär drygt 11 miljarder kronor mer jämfört med regeringens förslag. Detta ger ca 17 000 jobb. En viktig förutsättning för att gynna investeringar är dessutom att budgetlagen medger lånefinansiering och att det införs en statlig investeringsbudget med ett avskrivningsreglemente. För att styra om till att minska vägtransportvolymerna och därmed minska utsläppen ska en avståndsbaserad vägslitageavgift på lastbilstransporter införas men också för att konkurrensneutralitet mellan olika länder ska råda. För att fördubbla andelen resor med kollektivtrafik fram till 2020 krävs en väl utbyggd, tillgänglig, prisvärd och väl fungerande kollektivtrafik för alla. Därför ökar vi de statliga anslagen och möjliggör en utbyggnad såväl på landsbygden som i storstäderna.

Sverige behöver en genomgående grön omställning för ett bättre klimat och en bättre miljö. Därför behöver satsningar göras på ett nytt klimatprogram som bl.a. ska gå till utbyggnad av biogas, installation av fjärrvärme, övergång till biobränslen och energieffektivisering. Dessutom kan utbyggnadstakten av vindkraft på land och till havs öka och en satsning på konvertering från direktverkande el och installation av solenergi göras. Ett avdrag för energieffektivisering av småhus bör införas. Sammanlagt innebär förslagen 7,5 miljarder kronor under en treårsperiod, vilket beräknas skapa ungefär 5 000 nya jobb.

Sverige ska vara en ledande industrination. Det är inte genom låga löner som vi ska konkurrera utan genom innovationer och nytänkande som omsätts i produkter och tjänster. För att stödja innovationer och utveckling inom framförallt mindre företag ska en riskkapitalfond för hållbar industriell utveckling inrättas på sammanlagt 2 miljarder kronor. Fokus ska ligga dels på kommersialisering av forskningsresultat, dels på testbäddar och demonstrationsanläggningar.

Investeringar i ett hållbart arbetsliv med plats för fler

Många som i dag är arbetslösa saknar grundläggande utbildning från grund- eller gymnasieskola, samtidigt som det ofta krävs minst gymnasieutbildning för att få ett arbete eller för att kunna vidareutbilda sig. En rätt att läsa in gymnasieskolan före man fyllt 25 år bör införas, och till det bör ett särskilt studiestöd kopplas. Vuxenutbildningen bör utökas med 25 000 platser och yrkeshögskolan med 5 000 platser, och i högskolan bör 10 000 extra platser inrättas under tre år.

Den sänkning av restaurang- och cateringmomsen med 5,4 miljarder kronor som regeringen föreslår garanterar inte att ett enda nytt jobb skapas. I stället för en sänkt krogmoms behöver generationsväxlingen på arbetsmarknaden underlättas. Genom traineeanställningar i stat, kommuner och landsting, utbildningsvikariat i omsorgen och stöd till lärlingsanställningar i bristyrken skapas totalt 25 000 nya jobb för 5,4 miljarder kronor.

Regeringens mest kränkande åtgärd är den s.k. Fas 3 dit långtidsarbetslösa hänvisas. Deltagarna får ingen lön utan tvingas jobba för att behålla aktivitetsstöd eller ekonomiskt bistånd. Efter omfattande kritik av Fas 3 har regeringen öppnat för att deltagarna ska kunna erbjudas kortare arbetsmarknadsutbildningar och särskilt anställningsstöd. Det förändrar dock inte det grundläggande, nämligen exploateringen av deltagarna och att undanträngning av riktiga jobb är inbyggd i själva åtgärden. Fas 3 måste avskaffas och ersättas av aktiva insatser utformade utifrån den enskildes behov. Med tanke på att det i dag är drygt 27 000 personer med mycket olika bakgrund och behov placerade i Fas 3, är det inte en, utan flera alternativa åtgärder som behövs för att erbjuda dem en bättre väg tillbaka till arbetslivet. 10 000 årsplatser i subventionerade övergångsjobb under perioden 2012–2014 måste inrättas. De ska få pågå i högst 2 år och deltagarna ska ha lön enligt kollektivavtal. Utöver detta ska Fas 3-deltagare beredas plats i yrkesutbildning inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen, yrkeshögskolan eller som anställd lärling. Dessutom ska det finnas möjlighet för Fas 3-deltagare att läsa in grundskole-, gymnasie- eller högskolekurser med förmånliga villkor.

Även om arbetslöshetsförsäkringen behöver reformeras i grunden, är det snarast nödvändigt att genomföra ett antal förändringar som minskar de negativa effekterna av regeringens sabotage mot den och återupprättar arbetslöshetsförsäkringen som en inkomst- och omställningsförsäkring. Den allmänna grundförsäkringen måste förstärkas genom att reglerna ändras så att fler kan omfattas av försäkringen, ingen ska behöva betala mer än 100 kr per månad i medlemsavgift till sin a-kassa och ersättningsnivån ska vara 80 % för hela ersättningsperioden samt för tid med aktivitetsstöd. Taket ska höjas till 930 kr och golvet till 400 kr och beloppen ska indexeras till löneutvecklingen. Antalet karensdagar måste minskas med två per år för att på sikt tas bort helt, och 75-dagarsbegränsningen vid deltidsarbetslöshet ska tas bort. Dessutom vill vi införa avdragsrätt för medlemskap i fackförening och för avgiften i arbetslöshetsförsäkringen.

Rättvisa skatter

Under förra mandatperioden genomförde regeringen stora skattesänkningar. Politiken har inneburit ett systemskifte på skatteområdet samtidigt som den bidragit till att urholka skattebaserna. I och med det urholkas resurserna till välfärden och möjligheterna till nödvändiga reformer och en rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna. Bristerna i systemet är i dag så stora att det krävs en översyn av hela skattesystemet.

Målsättningen med Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler i arbete, trygga välfärden, öka jämlikheten och jämställdheten och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Då behövs större skatteintäkter än i dag, och vi vet att viljan att betala skatt är god om det finns en koppling till satsningar på t.ex. sjukvård, äldreomsorg och en bra skola. Skatt ska betalas efter bärkraft och fördelas efter behov. Vi vill se ett progressivare skattesystem. Alla som har en arbetsinkomst under 28 000 kr per månad kommer att betala samma inkomstskatt som med dagens regler, medan en avtrappning görs på högre inkomster. Den som tjänar 50 000 kr per månad ska inte få något jobbskatteavdrag. Utformningen av en förmögenhetsskatt som kan införas 2013 ska utredas, och en arvsbeskattning och en gåvoskatt ska införas samma år. Den principiella hållningen är att fastigheter är tillgångar som ska beskattas och att taxeringsvärdet ska tillåtas slå igenom och begränsningsregeln omfatta alla så att ingen betalar mer än 4 % av sin inkomst i fastighetsskatt. Skatter är ett viktigt styrmedel i klimat- och miljöomställningen; därför höjer vi drivmedelsskatterna.

Det finanspolitiska ramverket

Ett finanspolitiskt ramverk kan inte ha som enda syfte att säkerställa ordning och reda i de offentliga finanserna. Därför har Vänsterpartiet tagit fram ett alternativt ramverk där full sysselsättning är det övergripande ekonomiska målet.

Varje utgift ska vägas noga mot de behov som ska prioriteras och hur dessa ska finansieras. Regeringens förslag till utgiftstak för 2012 och 2015 avvisas. För övrigt ska de offentliga finanserna vara i balans över konjunkturcykeln, och Riksbankens inflationsmål bör kompletteras med ett sysselsättningsmål. Inflationsmålet ska enligt förslaget höjas till 3 %, och regeringen ska årligen lägga fram sysselsättningsplaner för riksdagen som redovisar hur regeringen ska nå målet om full sysselsättning.

5.	Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2012, punkt 2 (S)
	av Tommy Waidelich (S), Pia Nilsson (S), Maryam Yazdanfar (S), Bo Bernhardsson (S), Marie Nordén (S) och Sven-Erik Bucht (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2.	Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2012
	a)	Utgiftstak för staten
	Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 104 miljarder kronor 2012, 1 115 miljarder kronor 2013, 1 125 miljarder kronor 2014 och 1 145 miljarder kronor 2015. Därmed bifaller riksdagen motion 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 2 och avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motionerna 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 2, 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 6 och 7.
	b)	Statens utgifter per utgiftsområde 2012
	Riksdagen beslutar om en fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012 i enlighet med Socialdemokraternas förslag i tabell 3.3 i betänkandet. Därmed bifaller riksdagen motion 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 4 och avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 4, 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5 och 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 4.
	c)	Övriga utgifter på statens budget
	=Utskottet.
	d)	Inkomster på statens budget
	Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2012 i enlighet med Socialdemokraternas alternativ i tabell 3.4 i betänkandet och antar de lagförslag som regeringen lägger fram i punkterna 15 och 17–19 och begär att regeringen återkommer med förslag om de lagändringar som krävs. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 15 och 17 samt motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkandena 3, 6–13 och 15–27, 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 2, 5–8, 15, 19 och 21–23, 2011/12:C348 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 1, 2011/12:C349 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 5, 2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 22, 2011/12:T429 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 13 och 2011/12:A335 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 12, bifaller delvis proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 18 och 19 samt avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 4, 16 och 20–38 samt motionerna 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkandena 3, 6, 10, 18 och 21–23, 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4, 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2011/12:Sf281 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 3 och 4, 2011/12:Kr319 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2011/12:T459 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 13–15, 2011/12:T472 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkandena 13 och 19, 2011/12:N414 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 3 och 2011/12:A308 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 2.
	e)	Ålderspensionssystemets utgifter
	=Utskottet.

Ställningstagande

Vi anser att Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftsramar och beräkningen av statsinkomster för 2012. Det innebär att fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2012 ska göras på det sätt som föreslås i motion Fi240 och som framgår av tabell 3.3 i betänkandet. Utgiftstaken för staten 2012–2015 fastställs i enlighet med förslagen i motionen. Statsbudgetens inkomster ska beräknas till de belopp som framgår av tabell 3.4 i betänkandet.

6.	Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2012, punkt 2 (MP)
	av Per Bolund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2.	Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2012
	a)	Utgiftstak för staten
	Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 103 miljarder kronor 2012, 1 120 miljarder kronor 2013 och 1 135 miljarder kronor 2014. Därmed bifaller riksdagen motion 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 2 och avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 2, 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3 samt 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 6 och 7.
	b)	Statens utgifter per utgiftsområde 2012
	Riksdagen beslutar om en fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012 i enlighet med Miljöpartiets förslag i tabell 3.3 i betänkandet. Därmed bifaller riksdagen motion 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 4 och avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 4, 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5 och 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 4.
	c)	Övriga utgifter på statens budget
	=Utskottet.
	d)	Inkomster på statens budget
	Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2012 i enlighet med Miljöpartiets alternativ i tabell 3.4 i betänkandet och antar de lagförslag som regeringen lägger fram i punkterna 15, 17, 19 och 38 och begär att regeringen återkommer med förslag om de lagändringar som krävs. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 15 och 17 samt motionerna 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkandena 3, 6, 10, 18 och 21–23 samt 2011/12:T472 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkandena 13 och 19, bifaller delvis proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 19 och 38 samt avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 4, 16, 18 och 20–37 samt motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkandena 3, 6–13 och 15–27, 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4, 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 2, 5–8, 15, 19 och 21–23, 2011/12:C348 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 1, 2011/12:C349 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 5, 2011/12:Sf281 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 3 och 4, 2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 22, 2011/12:Kr319 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2011/12:T429 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 13, 2011/12:T459 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 13–15, 2011/12:N414 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 3, 2011/12:A308 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 2 och 2011/12:A335 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 12.
	e)	Ålderspensionssystemets utgifter
	=Utskottet.

Ställningstagande

Vi anser att Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftsramar och beräkningen av statsinkomster för 2012. Det innebär att fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2012 ska göras på det sätt som föreslås i motion Fi241 och som framgår av tabell 3.3 i betänkandet. Utgiftstaken för staten 2012–2014 fastställs i enlighet med förslagen i motionen. Statsbudgetens inkomster ska beräknas till de belopp som framgår av tabell 3.4 i betänkandet.

7.	Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2012, punkt 2 (SD)
	av Johnny Skalin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2.	Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2012
	a)	Utgiftstak för staten
	Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 084 000 miljoner kronor 2012, 1 073 034 miljoner kronor 2013, 1 082 192 miljoner kronor 2014 och 1 100 428 miljoner kronor 2015. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3 samt avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 2, 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 2 och 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 6 och 7.
	b)	Statens utgifter per utgiftsområde 2012
	Riksdagen beslutar om en fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012 i enlighet med Sverigedemokraternas förslag i tabell 2 i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5 och avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 4, 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 4 och 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 4.
	c)	Övriga utgifter på statens budget
	=Utskottet.
	d)	Inkomster på statens budget
	Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2012 i enlighet med Sverigedemokraternas alternativ i tabell 3 i reservationen och antar de lagförslag som regeringen lägger fram i punkterna 15–17, 18, 19, 33, 35 och 38 och begär att regeringen återkommer med förslag om de lagändringar som krävs. Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 15–17 och motion 2011/12:Kr319 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, bifaller delvis proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 18, 19, 33, 35 och 38 samt motion 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4 och avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 4, 20–32, 34, 36 och 37 samt motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkandena 3, 6–13 och 15–27, 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkandena 3, 6, 10, 18 och 21–23, 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 2, 5–8, 15, 19 och 21–23, 2011/12:C348 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 1, 2011/12:C349 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 5, 2011/12:Sf281 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 3 och 4, 2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 22, 2011/12:T429 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 13, 2011/12:T459 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 13–15, 2011/12:T472 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkandena 13 och 19, 2011/12:N414 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 3, 2011/12:A308 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 2 och 2011/12:A335 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 12.
	e)	Ålderspensionssystemets utgifter
	=Utskottet.

Ställningstagande

Vi anser att Sverigedemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftsramar och beräkningen av statsinkomster för 2012. Till följd av vissa justeringar av beräkningarna under ärendets beredning avviker beloppen i denna reservation delvis från motionen. Det innebär att utgiftstaken för staten 2012–2015 fastställs i enlighet med tabell 1 i denna reservation. Fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2012 ska göras på det sätt som föreslås i tabell 2, och statsbudgetens inkomster ska beräknas till de belopp som framgår av tabell 3.

Tabell 1 Utgiftstak för staten 2012–2015, mnkr (SD)

Tabell 2 Utgifter per utgiftsområde 2012, mnkr (SD)

Tabell 3 Inkomster på statens budget 2012, mnkr (SD)

8.	Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2012, punkt 2 (V)
	av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2.	Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomsterna på statens budget för 2012
	a)	Utgiftstak för staten
	Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att fastställa utgiftstaket inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 084 miljarder kronor 2012 och 1 123 miljarder kronor 2015. Därmed bifaller riksdagen motion 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 6 och 7 samt avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 2 och 3 samt motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 2, 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 2 och 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3.
	b)	Statens utgifter per utgiftsområde 2012
	Riksdagen beslutar om en fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012 i enlighet med Vänsterpartiets förslag i tabell 3.3 i betänkandet. Därmed bifaller riksdagen motion 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 4 och avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 5 och motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 4, 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 4 och 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 5.
	c)	Övriga utgifter på statens budget
	=Utskottet.
	d)	Inkomster på statens budget
	Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2012 i enlighet med Vänsterpartiets alternativ i tabell 3.4 i betänkandet och antar de lagförslag som regeringen lägger fram i punkt 18 och begär att regeringen återkommer med förslag om de lagändringar som krävs. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 2 och 3, 2011/12:Sf281 av Jacob Johnson m.fl. (V) yrkandena 3 och 4, 2011/12:T459 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkandena 13–15, 2011/12:N414 av Kent Persson m.fl. (V) yrkande 3 och 2011/12:A308 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 2, bifaller delvis proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 18 och avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkterna 4, 15–17 och 19–38 samt motionerna 2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkandena 3, 6–13 och 15–27, 2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkandena 3, 6, 10, 18 och 21–23, 2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 4, 2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 2, 5–8, 15, 19 och 21–23, 2011/12:C348 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 1, 2011/12:C349 av Veronica Palm m.fl. (S) yrkande 5, 2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S) yrkande 22, 2011/12:Kr319 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 2, 2011/12:T429 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 13, 2011/12:T472 av Stina Bergström m.fl. (MP) yrkandena 13 och 19 samt 2011/12:A335 av Ylva Johansson m.fl. (S) yrkande 12.
	e)	Ålderspensionssystemets utgifter
	=Utskottet.

Ställningstagande

Vi anser att Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftsramar och beräkningen av statsinkomster för 2012. Det innebär att fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2012 ska göras på det sätt som föreslås i motion Fi243 och som framgår av tabell 3.3 i betänkandet. Utgiftstaken avslås i enlighet med vad som föreslås i motionen. Statsbudgetens inkomster ska beräknas till de belopp som framgår av tabell 3.4 i betänkandet.

9.	Fördelning av utgifter 2013, 2014 och 2015, punkt 3 (S)
	av Tommy Waidelich (S), Pia Nilsson (S), Maryam Yazdanfar (S), Bo Bernhardsson (S), Marie Nordén (S) och Sven-Erik Bucht (S).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015 i enlighet med vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 5 och

avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 8 och motionerna

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 5,

2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 och

2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015 ska göras i enlighet med Socialdemokraternas förslag, vilket framgår av tabellerna 4.1, 4.2 och 4.3 i betänkandet. Därmed tillstyrker vi Socialdemokraternas motion Fi240 i dessa delar. Regeringens förslag avstyrks i berörda delar liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

10.	Fördelning av utgifter 2013, 2014 och 2015, punkt 3 (MP)
	av Per Bolund (MP).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013 och 2014 i enlighet med vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 5 och

avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 8 och motionerna

2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 5,

2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 och

2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2013 och 2014 ska göras i enlighet med Miljöpartiets förslag, vilket framgår av tabellerna 4.1 och 4.2 i betänkandet. Därmed tillstyrker vi Miljöpartiets motion Fi241 i dessa delar. Regeringens förslag avstyrks i berörda delar liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

11.	Fördelning av utgifter 2013, 2014 och 2015, punkt 3 (SD)
	av Johnny Skalin (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015 i enlighet med tabellen i reservationen. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6 och

avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 8 och motionerna

2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 5,

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 5 och

2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 5.

Ställningstagande

Vi anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015 ska göras i enlighet med Sverigedemokraternas förslag, vilket framgår av tabellen i denna reservation. Till följd av justeringar i beräkningarna under ärendets beredning avviker beloppen delvis från motionen. Regeringens förslag avstyrks i berörda delar liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

Fördelning av utgifter på utgiftsområden 2013–2015, mnkr (SD)

12.	Fördelning av utgifter 2013, 2014 och 2015, punkt 3 (V)
	av Ulla Andersson (V).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013 och 2014 i enlighet med vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V) yrkande 5 och

avslår proposition 2011/12:1 finansplanen punkt 8 och motionerna

2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S) yrkande 5,

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP) yrkande 5 och

2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD) yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2013 och 2014 ska göras i enlighet med Vänsterpartiets förslag, vilket framgår av tabellerna 4.1 och 4.2 i betänkandet. Därmed tillstyrker vi Vänsterpartiets motion Fi243 i dessa delar. Regeringens förslag avstyrks i berörda delar liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

Särskilda yttranden

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 1 (S, MP, V)

Tommy Waidelich (S), Pia Nilsson (S), Maryam Yazdanfar (S), Bo Bernhardsson (S), Marie Nordén (S), Per Bolund (MP), Ulla Andersson (V) och Sven-Erik Bucht (S) anför:

Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet anser att en avståndsbaserad skatt på vägslitage/tunga lastbilar, såväl svenska som utlandsregistrerade, är av stor betydelse för den framtida transport-, väg- och klimatpolitiken i Sverige. I likhet med ett flertal andra EU-länder vill vi införa en sådan skatt för att möta problemet att den tunga trafiken står för en betydande del av slitaget på det svenska vägsystemet. Skatten bör vara differentierad och anpassad till om det i ett område finns alternativa transportmedel eller inte. Skatten bör alltså vara lägre i områden där det saknas alternativa transportmedel.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2011/12:1

Proposition 2011/12:1 Budgetpropositionen för 2012 finansplanen:

1.	Riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
2.	Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 084 miljarder kronor för 2012.
3.	Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 123 miljarder kronor för 2015.
4.	Riksdagen godkänner beräkningen av budgetens inkomster för 2012.
5.	Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012.
6.	Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2012.
7.	Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2012.
8.	Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015 som riktlinje för regeringens budgetarbete.
9.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012 ta upp lån enligt 5 kap. budgetlagen.
10.	Riksdagen godkänner beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2012.
11.	Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2012.
12.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 34 350 000 000 kronor.
13.	Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2012 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 20 900 000 000 kronor.
14.	Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2012, med de begränsningar som följer av 3 kap. 8 § andra stycket budgetlagen (2011:203), besluta om överskridande av vissa anslag.
15.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om investeringssparkonto.
16.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.
17.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
18.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
19.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
20.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i kupongskattelagen (1970:624).
21.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
22.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
23.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324).
24.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
25.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
26.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).
27.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
28.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).
29.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor.
30.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden.
31.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).
32.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.
33.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
34.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
35.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000).
36.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt.
37.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.
38.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.

Skrivelse 2010/11:148

Regeringens skrivelse 2010/11:148 Riksrevisionens rapport om redovisningen av finans- och sysselsättningspolitiska ramverk i budgetpropositionen för 2011.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2011

2011/12:Fi221 av Åsa Romson m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en kommission för omställning till en hållbar ekonomi bör tillsättas.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vilka frågor Sverige bör driva i samband med förhandlingarna om grön ekonomi inför FN:s konferens om hållbar utveckling.

2011/12:Fi231 av Ulla Andersson m.fl. (V):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en parlamentarisk ägandeutredning.

2011/12:Fi240 av Håkan Juholt m.fl. (S):

1.	Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
2.	Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 104 miljarder kronor för 2012, 1 115 miljarder kronor för 2013, 1 125 miljarder kronor för 2014 samt 1 145 miljarder kronor för 2015.
3.	Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2012 i enlighet med tabellen i avsnitt 10.
4.	Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012 i enlighet med tabellen i avsnitt 11.
5.	Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015 som riktlinje för regeringens budgetarbete i enlighet med vad som anges i motionen.
6.	Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva.
7.	Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i den del som rör skattereduktion för gåvor.
8.	Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:000) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) i den del som rör skattereduktion för gåvor.
9.	Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) i den del som rör sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster.
10.	Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) i den del som rör skattereduktion för gåvor.
11.	Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1305) om Forskarskattenämnden.
12.	Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter (2001:1227) i den del som rör skattereduktion för gåvor.
13.	Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000) i de delar som rör skattereduktion för gåvor.
14.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av skattepolitiken.
15.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om nedskalning av förvärvsavdraget i enlighet med vad som anförs i motionen.
16.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om höjt grundavdrag för pensionärer i enlighet med vad som anförs i motionen.
17.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om sänkta arbetsgivaravgifter riktade mot små företag i enlighet med vad som anförs i motionen.
18.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om skattekreditering för personer med försörjningsstöd i enlighet med vad som anförs i motionen.
19.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om slopad generell nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga i enlighet med vad som anförs i motionen.
20.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om skattereduktion för HUS-arbete i enlighet med vad som anförs i motionen.
21.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om skattereduktion för avgift till arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med vad som anförs i motionen.
22.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om vägslitageskatt i enlighet med vad som anförs i motionen.
23.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om registreringsskatt för motorfordon i enlighet med vad som anförs i motionen.
24.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om höjd alkoholskatt i enlighet med vad som anförs i motionen.
25.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om skatt på fluorerade gaser i enlighet med vad som anförs i motionen.
26.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om skatt på handelsgödsel i enlighet med vad som anförs i motionen.
27.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om skattereduktion för förvärv av aktier i onoterade bolag i enlighet med vad som anförs i motionen.

2011/12:Fi241 av Gustav Fridolin m.fl. (MP):

1.	Riksdagen beslutar om de riktlinjer för den ekonomiska politik och den budgetpolitik som föreslås i motionen.
2.	Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 103 miljarder kronor för 2012, 1 120 miljarder kronor för 2013 och 1 135 miljarder kronor för 2014.
3.	Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2012 i enlighet med vad som anförs i motionen.
4.	Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012 i enlighet med vad som anförs i motionen.
5.	Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013 och 2014 i enlighet med vad som anförs i motionen.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om sänkt arbetsgivaravgift för småföretag och sänkta egenavgifter.
10.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om slopad arbetsgivaravgift för unga arbetslösa.
18.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om ett ROT-avdrag för minskad energianvändning.
21.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om sänkt skatt för pensionärer.
22.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om lastbilsskatt.
23.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag i linje med vad som anförs i avsnittet Skatter.

2011/12:Fi242 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

1.	Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
2.	Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 084 000 miljoner kronor för 2012.
3.	Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 072 884 miljoner kronor för 2013, 1 082 142 miljoner kronor för 2014 och 1 100 328 miljoner kronor för 2015.
4.	Riksdagen godkänner beräkningarna av statsbudgetens inkomster för 2012.
5.	Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012 i enlighet med vad som föreslås i motionen.
6.	Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013, 2014 och 2015.
11.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lika beskattning av inkomstslagen tjänst och pension.
13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om breda satsningar för att stärka välfärden.

2011/12:Fi243 av Lars Ohly m.fl. (V):

1.	Riksdagen beslutar att godkänna inriktningen på den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 5–9 i motionen).
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av skattepolitiken (avsnitt 5.4 i motionen).
3.	Riksdagen godkänner statsbudgetens inkomster i enlighet med bilaga 1 i motionen.
4.	Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2012 i enlighet med tabell 7 i avsnitt 8 i motionen.
5.	Riksdagen beslutar om den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2013 och 2014 i enlighet med tabell 7 i avsnitt 8 i motionen.
6.	Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 084 miljarder kronor för 2012 (avsnitt 4.5.1 i propositionen).
7.	Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 123 miljarder för 2015 (avsnitt 4.5.2 i propositionen).
8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förbud mot att driva välfärdsverksamhet i bolagsform med vinst som drivkraft.

2011/12:Fi252 av Ulla Andersson m.fl. (V):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en kommission med uppdrag att utreda privatiseringarnas samhällsekonomiska och sociala konsekvenser.

2011/12:Fi253 av Annika Lillemets m.fl. (MP):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda effekterna av en statlig investeringsbudget.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda effekterna kring lättare sätt att lånefinansiera investeringar.

2011/12:Fi261 av Jan Ericson (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en försäljning av statens överskott av utsläppsrätter.

2011/12:Fi272 av Eva-Lena Jansson m.fl. (S):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en nationell jämlikhetskommission.

2011/12:Fi286 av Karl Sigfrid (M):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av budgetrestriktivitet och säkerhet vid nödlån.

2011/12:Sk356 av Tomas Tobé (M):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det ska löna sig mer att arbeta.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om trygga offentliga finanser.

2011/12:Sk361 av Jennie Nilsson m.fl. (S):

2.	Riksdagen begär att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om höjt grundavdrag för pensionärer.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att reformutrymmet ska användas till investeringar för att stärka en kunskapsbaserad ekonomi och för att göra infrastruktursatsningar samt till nödvändiga sociala investeringar.
5.	Riksdagen avslår regeringens förslag på skatteavdrag för gåvor.
6.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om skattereduktion för hushållsnära tjänster i enlighet med vad som anförs i motionen.
7.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om skattereduktion för avgift till arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med vad som anförs i motionen.
8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över skatteavdraget för medlemskap i arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer.
15.	Riksdagen avslår regeringens förslag på sänkt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster.
19.	Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om en vägslitageavgift i enlighet med motionen.
21.	Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till en skatt på handelsgödsel i enlighet med vad som anförs i motionen.
22.	Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till en differentiering av bekämpningsmedelsskatten i enlighet med vad som anförs motionen.
23.	Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om miljöskatt för fluorerade gaser i enlighet med vad som anförs i motionen.
28.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utredning av konkurrens och effektiv användning av skattemedel i välfärden.

2011/12:C348 av Veronica Palm m.fl. (S):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en statlig investeringsstimulans för byggande av studentbostäder och hyreslägenheter.

2011/12:C349 av Veronica Palm m.fl. (S):

5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en statlig investeringsstimulans för byggande av studentbostäder och hyreslägenheter bör införas.

2011/12:U315 av Urban Ahlin m.fl. (S):

18.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen i avsnitt 3.4 Tygla spekulationsekonomin.

2011/12:Sf281 av Jacob Johnson m.fl. (V):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kreditering på skattekonto för satsning på forskning och utveckling i små och medelstora företag.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om syftet med 3:12-reglerna.

2011/12:Kr297 av Berit Högman m.fl. (S):

22.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattereduktion för gåvor till vissa ideella organisationer.

2011/12:Kr319 av Jimmie Åkesson m.fl. (SD):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturarvs-ROT.

2011/12:T429 av Anders Ygeman m.fl. (S):

13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av en avståndsbaserad vägslitageavgift på lastbilstransporter.

2011/12:T459 av Lars Ohly m.fl. (V):

13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att busstrafiken inte ska belastas med ökad skatt på drivmedel när skatten på diesel höjs.
14.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att trafikförsäkringspremien för bussar bör avskaffas, vilket skulle medföra ca 100 miljoner kronor mer till busstrafiken.
15.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fordonsskatten för tunga bussar bör sänkas till 2000 års nivå, vilket kostar staten ca 200 miljoner kronor per år i minskade skatteintäkter.

2011/12:T472 av Stina Bergström m.fl. (MP):

13.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en avståndsbaserad lastbilsskatt ska införas andra halvåret 2013 och att den bör vara i genomsnitt 14 kr per mil.
19.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av flygskatt.

2011/12:MJ291 av Tina Ehn m.fl. (MP):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en ny oljefond för finansiering av tvättning och omhändertagande av fåglar i samband med oljeutsläpp.

2011/12:MJ407 av Lars Ohly m.fl. (V):

23.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör införa en statlig klimatbudget som läggs utifrån de klimatpolitiska målen.

2011/12:N414 av Kent Persson m.fl. (V):

3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skattekreditering för FoU (forskning och utveckling) i småföretag.

2011/12:A308 av Lars Ohly m.fl. (V):

2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avdragsrätt om 40 % för medlemsavgift till arbetslöshetskassa ska införas.

2011/12:A335 av Ylva Johansson m.fl. (S):

12.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa traineeplatser för unga under 26 år i privat och offentlig verksamhet.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Statsbudgetens inkomster och utgifter 2012

Förslag till utgiftsramar 2012

Tusental kronor

Utgiftsområde		Avvikelse gentemot regeringen			Utskottets förslag
1	Rikets styrelse		±0		11 808 950
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning		±0		13 358 542
3	Skatt, tull och exekution		±0		10 178 582
4	Rättsväsendet		±0		37 870 897
5	Internationell samverkan		±0		2 023 930
6	Försvar och samhällets krisberedskap		±0		45 578 001
7	Internationellt bistånd		±0		30 263 823
8	Migration		±0		9 067 976
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg		±0		60 078 114
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp		±0		93 352 610
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom		±0		41 059 712
12	Ekonomisk trygghet för familjer och barn		±0		76 717 258
13	Integration och jämställdhet		±0		8 373 853
14	Arbetsmarknad och arbetsliv		±0		70 475 708
15	Studiestöd		±0		22 183 822
16	Utbildning och universitetsforskning		±0		54 476 283
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid		±0		12 299 705
18	Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik			±0	1 152 414
19	Regional tillväxt		±0		3 398 701
20	Allmän miljö- och naturvård		±0		5 025 102
21	Energi		±0		2 872 519
22	Kommunikationer		±0		43 060 712
23	Areella näringar, landsbygd och livsmedel		±0		17 732 511
24	Näringsliv		±0		6 011 914
25	Allmänna bidrag till kommuner		±0		85 075 085
26	Statsskuldsräntor m.m.		±0		21 870 000
27	Avgiften till Europeiska unionen		±0		31 291 127
Summa utgiftsområden			±0		816 657 851
Minskning av anslagsbehållningar			±0		−2 814 099
Summa utgifter			±0		813 843 752
Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds- kontoret, netto				±0	120 500
Kassamässig korrigering			±0		445 000
Summa			±0		814 409 252

Utskottets förslag till beräkning av inkomster per inkomsttitel 2012

Tusental kronor

Inkomsttitel	Avvikelse gentemot regeringen						Utskottets förslag

1100 Direkta skatter på arbete		±0					503 126 692
1110 Inkomstskatter		±0					597 419 339
1111 Statlig inkomstskatt		±0					44 441 933
1115 Kommunal inkomstskatt		±0					552 977 406

1120 Allmän pensionsavgift		±0					96 411 846
1121 Allmän pensionsavgift		±0					96 411 846

1130 Artistskatt		±0					93 492
1131 Artistskatt		±0					93 492

1140 Skattereduktioner		±0					−190 797 985
1141 Allmän pensionsavgift		±0					−96 379 060
1144 Fastighetsavgift		±0					−127 490
1149 Bredband		±0					0
1151 Sjöinkomst		±0					−72 399
1152 Stormskador		±0					0
1153 Jobbskatteavdrag		±0					−82 106 040
1154 HUS-avdrag		±0					−11 852 996
1155 Gåvor till ideell verksamhet		±0					−260 000

1200 Indirekta skatter på arbete		±0					424 869 386
1210 Arbetsgivaravgifter		±0					435 686 532
1211 Sjukförsäkringsavgift		±0					64 423 890
1212 Föräldraförsäkringsavgift		±0					28 233 577
1213 Arbetsskadeavgift		±0					8 726 742
1214 Ålderspensionsavgift		±0					142 980 410
1215 Efterlevandepensionsavgift		±0					15 015 130
1216 Arbetsmarknadsavgift		±0					36 794 968
1217 Allmän löneavgift		±0					118 452 689
1218 Ofördelade avgifter		±0					0
1219 Nedsatta avgifter		±0					21 059 126

1240 Egenavgifter		±0					13 398 617
1241 Sjukförsäkringsavgift		±0					1 045 485
1242 Föräldraförsäkringsavgift		±0					958 606
1243 Arbetsskadeavgift		±0					296 193
1244 Ålderspensionsavgift, netto		±0					5 004 393
1245 Efterlevandepensionsavgift		±0					509 385
1246 Arbetsmarknadsavgift		±0					−219 953
1247 Allmän löneavgift		±0					4 022 063
1248 Ofördelade avgifter		±0					0
1249 Nedsatta avgifter		±0					1 782 445

1260 Avgifter till premiepensionssystemet		±0					−29 555 660
1261 Avgifter till premiepensionssystemet		±0					−29 555 660

1270 Särskild löneskatt		±0					35 601 752
1271 Pensionskostnader, företag		±0					28 979 546
1272 Pensionskostnader, staten		±0					3 396 825
1273 Förvärvsinkomster		±0					2 135 600
1274 Egenföretagare		±0					1 089 781
1275 Övrigt		±0					0

1280 Nedsättningar		±0					−31 560 133
1281 Sjöfartsstöd		±0					−1 929 562
1282 Arbetsgivaravgifter		±0					−21 059 126
1283 Egenavgifter, generell nedsättning		±0					−1 690 310
1284 Egenavgifter, regional nedsättning		±0					−92 135
1285 Nystartjobb		±0					−6 789 000

1290 Tjänstegruppliv		±0					1 298 278
1291 Tjänstegruppliv		±0					1 298 278

1300 Skatt på kapital		±0					192 535 897
1310 Skatt på kapital, hushåll		±0					31 416 263
1311 Skatt på kapital		±0					54 158 423
1312 Skattereduktion kapital		±0					−22 872 494
1313 Expansionsmedelsskatt		±0					130 334
1314 Skattereduktion riskkapital		±0					0

1320 Skatt på företagsvinster		±0					109 509 867
1321 Skatt på företagsvinster		±0					109 509 867
1322 Skattereduktioner		±0					0

1330 Kupongskatt		±0					3 996 518
1331 Kupongskatt		±0					3 996 518

1340 Avkastningsskatt		±0					10 207 424
1341 Avkastningsskatt, hushåll		±0					275 700
1342 Avkastningsskatt, företag		±0					9 627 479
1343 Avkastningsskatt på individuellt pensionssparande			±0				304 245

1350 Fastighetsskatt		±0					28 209 755
1351 Fastighetsskatt, hushåll		±0					769 622
1352 Fastighetsskatt, företag		±0					12 063 915
1353 Kommunal fastighetsavgift, hushåll		±0					12 215 097
1354 Kommunal fastighetsavgift, företag		±0					3 161 121

1360 Stämpelskatt		±0					9 196 070
1361 Stämpelskatt		±0					9 196 070

1380 Arvsskatt		±0					0
1381 Arvsskatt		±0					0

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror		±0					456 370 553
1410 Mervärdesskatt		±0					335 806 142
1411 Mervärdesskatt		±0					335 806 142
1412 Skattelättnad för vissa byggtjänster		±0					0

1420 Skatt på alkohol och tobak		±0					24 086 049
1421 Skatt på tobak		±0					11 934 693
1422 Skatt på etylalkohol		±0					4 237 549
1423 Skatt på vin		±0					4 509 693
1424 Skatt på mellanklassprodukter		±0					184 469
1425 Skatt på öl		±0					3 219 398
1426 Privatinförsel av alkohol och tobak		±0					247

1430 Energiskatt		±0					41 555 571
1431 Skatt på elektrisk kraft		±0					20 624 845
1432 Energiskatt bensin		±0					12 327 488
1433 Energiskatt oljeprodukter		±0					8 196 366
1434 Energiskatt övrigt		±0					406 872

1440 Koldioxidskatt		±0					26 683 399
1441 Koldioxidskatt bensin		±0					9 759 290
1442 Koldioxidskatt oljeprodukter		±0					15 891 778
1443 Koldioxidskatt övrigt		±0					1 032 331

1450 Övriga skatter på energi och miljö		±0					4 968 685
1451 Svavelskatt		±0					38 803
1452 Skatt på råtallolja		±0					0
1453 Särskild skatt mot försurning		±0					52 153
1454 Skatt på bekämpningsmedel och gödsel		±0					79 297
1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer		±0					4 234 728
1456 Avfallsskatt		±0					249 262
1457 Avgifter till Kemikalieinspektionen		±0					41 000
1458 Övriga skatter		±0					205 342
1459 Intäkter från EU:s handel med utsläppsrätter		±0					68 100

1470 Skatt på vägtrafik		±0					16 176 122
1471 Fordonsskatt		±0					11 600 208
1472 Vägavgifter		±0					795 129
1473 Trängselskatt		±0					787 611
1474 Skatt på trafikförsäkringspremier		±0					2 993 174

1480 Övriga skatter		±0					7 094 585
1481 Systembolaget AB:s överskott		±0					320 000
1482 Inlevererat överskott från Svenska Spel AB					±0		4 577 000
1483 Skatt på spel		±0					19 340
1484 Lotteriskatt		±0					1 445 177
1485 Lotteriavgifter		±0					26 950
1486 Skatt på annonser och reklam		±0					460 443
1487 Koncessionsavgifter på televisionens område		±0					0
1488 Lokalradioavgifter		±0					136 000
1489 Avgifter avseende Myndigheten för radio och tv		±0					7 675
1491 Avgifter för telekommunikation		±0					102 000
1492 Försäljningsskatt på motorfordon		±0					0

1500 Skatt på import		±0					5 863 010
1511 Tullmedel		±0					5 601 430
1512 Sockeravgifter		±0					261 580
1513 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond
för sockersektorn		±0					0

1600 Restförda och övriga skatter		±0					4 630 762
1610 Restförda skatter		±0					−4 868 507
1611 Restförda skatter, hushåll		±0					−1 643 608
1612 Restförda skatter, företag		±0					−3 224 899

1620 Övriga skatter, hushåll		±0					3 261 686
1621 Omprövningar aktuellt taxeringsår		±0					−12 930
1622 Omprövningar äldre taxeringsår		±0					534 186
1623 Anstånd		±0					553 756
1624 Övriga skatter		±0					1 902 656
1625 Skattetillägg		±0					195 436
1626 Förseningsavgifter		±0					88 582

1630 Övriga skatter företag		±0					766 366
1631 Omprövningar aktuellt taxeringsår		±0					−500 000
1632 Omprövningar äldre taxeringsår		±0					400 000
1633 Anstånd		±0					−1 000 000
1634 Övriga skatter		±0					518 489
1635 Skattetillägg		±0					1 177 555
1636 Förseningsavgifter		±0					170 322

1640 Intäkter som förs till fonder		±0					5 471 217
1641 Insättningsgarantiavgifter		±0					3 699 233
1642 Avgifter till Kärnavfallsfonden		±0					1 032 706
1643 Bilskrotningsavgifter		±0					0
1644 Batteriavgifter		±0					25 131
1645 Kväveoxidavgifter		±0					714 147

Totala skatteintäkter		±0					1 587 396 300

1700 Avgående poster, skatter till EU		±0					−7 413 028
1710 EU-skatter		0					–7 413 028
1711 EU-skatter		0					–7 413 028

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)		0					1 579 983 272

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer		0					–766 864 035
1810 Skatter till andra sektorer		0					–766 864 035
1811 Kommunala inkomstskatter		0					–567 963 160
1812 Avgifter till AP-fonder		0					–198 900 875

Statens skatteintäkter (periodiserat)		0					813 119 237

1900 Periodiseringar		0					183 458
1910 Uppbördsförskjutningar		0					2 946 576
1911 Uppbördsförskjutningar		0					2 946 576

1920 Betalningsförskjutningar		0					–1 567 765
1921 Kommuner och landsting		0					–8 678 611
1922 Ålderpensionssystemet		0					–431 394
1923 Företag och hushåll		0					7 513 323
1924 Kyrkosamfund		0					11 212
1925 EU		0					17 705

1930 Anstånd		0					–1 195 353
1931 Anstånd		0					–1 195 353

1000 Statens skatteinkomster (kassamässigt)		0					813 302 695

Övriga inkomster (kassamässigt)		0					19 810 332

2100 Rörelseöverskott		0					5 659 700
2110 Affärsverkens inlevererade överskott		0					458 700
2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott		0					11 000
2116 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt		0					436 000
2118 Sjöfartsverkets inlevererade överskott		0					11 700

2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott		0					1 000
2124 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet				0			0
2126 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit			0				1 000

2130 Riksbankens inlevererade överskott		0					5 200 000
2131 Riksbankens inlevererade överskott		0					5 200 000

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning		0					265 000
2210 Överskott av fastighetsförvaltning		0					265 000
2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning			0				265 000

2300 Ränteinkomster		0					6 793 586
2320 Räntor på näringslån		0					–431
2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen		0					302
2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån		0					0
2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet		0					–1 049
2323 Räntor på övriga näringslån		0					6
2324 Ränteinkomster på lokaliseringslån		0					310

2340 Räntor på studielån		0					4 615 000
2341 Ränteinkomster på statens lån för universitets- studier och garantilån för studerande		0					0
2342 Ränteinkomster på allmänna studielån		0					60 000
2343 Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988		0					4 555 000

2390 Övriga ränteinkomster		0					2 179 017
2391 Ränteinkomster på markförvärv för jordbrukets rationalisering		0					2
2392 Räntor på intressemedel		0					0
2394 Övriga ränteinkomster		0					168 015
2397 Räntor på skattekonto m.m., netto		0					2 011 000

2400 Inkomster av statens aktier		0					23 000 000
2410 Inkomster av statens aktier		0					23 000 000
2411 Inkomster av statens aktier		0					23 000 000

2500 Offentligrättsliga avgifter		0					10 614 902
2511 Expeditions- och ansökningsavgifter		0					768 484
2522 Avgifter för granskning av filmer och videogram		0					8 217
2525 Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor		0					5 290 000
2526 Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor		0					0
2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning				0			28 254
2528 Avgifter vid bergsstaten		0					19 000
2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet		0					128 043
2531 Avgifter för registrering i förenings- m.fl. register		0					2 227
2532 Avgifter vid kronofogdemyndigheterna		0					1 355 000
2534 Avgifter i Transportstyrelsen		0					1 652 620
2535 Avgifter för statliga garantier		0					0
2537 Miljöskyddsavgifter		0					104 380
2539 Täktavgift		0					21 026
2541 Avgifter vid Tullverket		0					28 000
2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildningen		0					2 014
2544 Avgifter vid Folkhälsoinstitutet		0					0
2548 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet		0					345 000
2551 Avgifter från kärnkraftverken		0					255 000
2552 Övriga offentligrättsliga avgifter		0					410 083
2553 Registreringsavgift till Fastighetsmäklarnämnden		0					16 570
2557 Avgifter vid statens internbank i Riksgäldskontoret				0			5 888
2558 Avgifter för årlig revision		0					130 592
2559 Avgifter för etikprövning av forskning		0					24 589
2561 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter		0					19 915

2600 Försäljningsinkomster		0					120 000
2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter		0					54 000
2625 Utförsäljning av beredskapslager		0					0
2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter		0					66 000

2700 Böter m.m.		0					1 877 000
2711 Restavgifter och dröjsmålsavgifter		0					97 000
2712 Bötesmedel		0					1 105 000
2713 Vattenföroreningsavgift m.m.		0					4 000
2714 Sanktionsavgifter m.m.		0					645 000
2717 Kontrollavgifter vid särskild skattekontroll		0					26 000

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet		0					890 000
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet		0					890 000

2000 Inkomster av statens verksamhet		0					49 220 188

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner				0			0
3120 Statliga myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner		0					0
3125 Fortifikationsverkets försäljning av fastigheter		0					0

3200 Övriga inkomster av markförsäljning		0					0
3211 Övriga inkomster av markförsäljning		0					0

3300 Övriga inkomster av försåld egendom		0					15 000 000
3311 Inkomster av statens gruvegendom		0					0
3312 Övriga inkomster av försåld egendom		0					15 000 000

3000 Inkomster av försåld egendom		0					15 000 000

4100 Återbetalning av näringslån		0					4 200
4120 Återbetalning av jordbrukslån		0					2 000
4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen		0					2 000

4130 Återbetalning av övriga näringslån		0					2 200
4131 Återbetalning av vattenkraftslån		0					0
4132 Återbetalning av lån avseende såddfinansiering		0					0
4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet				0			1 000
4137 Återbetalning av övriga näringslån, Statens jord- bruksverk		0					100
4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier				0			0
4139 Återbetalning av lokaliseringslån		0					1 100

4300 Återbetalning av studielån		0					1 284 305
4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier		0					5
4312 Återbetalning av allmänna studielån		0					300
4313 Återbetalning av studiemedel		0					1 284 000

4500 Återbetalning av övriga lån		0					72 597
4516 Återbetalning av utgivna startlån och bidrag		0					2
4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor		0					15 000
4526 Återbetalning av övriga lån		0					57 595

4000 Återbetalning av lån		0					1 361 102

5100 Avskrivningar och amorteringar		0					536 000
5120 Avskrivningar på fastigheter		0					536 000
5121 Amortering på statskapital		0					536 000

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader		0					0
5131 Uppdragsmyndigheters m.fl. komplementkostnader				0			0

5200 Statliga pensionsavgifter		0					10 769 000
5211 Statliga pensionsavgifter		0					10 769 000

5000 Kalkylmässiga inkomster		0					11 305 000

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder		0					9 273 143
6110 Bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket						0	6 133 143
6111 Gårdsstöd		0					5 470 000
6112 Kompletterande åtgärder perioden 1995–1999		0					0
6113 Övriga interventioner		0					480 000
6114 Exportbidrag		0					500
6115 Djurbidrag		0					158 043
6116 Offentlig lagring		0					12 000
6119 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket		0					12 600