Gotland

– användningen av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse

Delbetänkande av Utredningen om den statliga regionala förvaltningen

Stockholm 2010

SOU 2010:94

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.

Tryckt av Elanders Sverige AB

Stockholm 2010

ISBN 978-91-38-23496-9

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Stefan Attefall

Regeringen bemyndigade den 16 juni 2009 statsrådet Mats Odell att tillkalla en särskild utredare med uppgift att dels se över den statliga regionala förvaltningen, dels föreslå de lagändringar som behövs för att nya landsting ska kunna bildas (dir. 2009:62). Med stöd av bemyndigandet förordnades den 28 september 2009 generaldirektören Mats Sjöstrand som särskild utredare.

Regeringen beslutade den 11 februari 2010 om tilläggsdirektiv (dir. 2010:12) till utredningen med uppdrag att pröva om det är möjligt att finna en gränsdragning som uppfyller indelningslagens krav för de landsting som ansökt om att få ändra befintlig landstingsindelning.

Den 8 juli 2010 beslutade regeringen (dir. 2010:72) att utredningen även ska belysa och klarlägga de rättsliga förutsättningarna för att Gotlands kommun ska ges möjlighet att använda sig av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse.

Som sakkunniga i utredningen förordnades den 6 oktober 2009 landshövding Chris Heister, kammarrättslagman Helena Jäderblom, verkställande direktör Håkan Sörman och före detta generaldirektören Peder Törnvall.

Som experter förordnades den 14 december 2009 departementssekreterare Andreas Giaever, kansliråd Karin Hååg, departementssekreterare Sara Jendi Linder, departementssekreterare Daniel Karlsson, kansliråd Henrik Källsbo, departementssekreterare Fredrik Linder, departementsråd Ragnvald Paulsson, kansliråd Linda Persson och departementsråd Johan Rantanen. Som experter förordnades vidare den 26 januari 2010 departementssekreterare Helena Lejon, ämnesråd Ulrika Odén och kansliråd Marianne Wigselius samt den 20 april 2010 biträdande sektionschef BoPer Larsson. Den 15 november 2010 entledigades Andreas Giaever och samma dag förordnades ämnesråd Kjell Ellström som expert i utredningen.

Som sekreterare i utredningen anställdes den 23 november 2009 Clas Heinegård, den 1 december 2009 Petter Classon, den 11 maj

2010 Nina Andersson och den 20 augusti 2010 Ann-Cathrine Nilsson. Petter Classon entledigades den 30 augusti 2010.

Jag överlämnade den 4 november 2010 delbetänkandet Sammanläggningar av landsting – övergångsstyre och utjämning (SOU 2010:77) med förslag till lagändringar för att nya landsting ska kunna bildas.

Härmed överlämnar jag delbetänkandet Gotland – användningen av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse (SOU 2010:94) som belyser de rättsliga förutsättningarna för att Gotlands kommun ska ges möjligheten att använda sig av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse.

Stockholm i december 2010

Mats Sjöstrand

/Nina Andersson

Clas Heinegård

Ann-Cathrine Nilsson

Innehåll

Sammanfattning ..................................................................			7
Författningsförslag ...............................................................			9
1	Uppdrag och arbetssätt...............................................		11
1.1	Direktiven.................................................................................		11
1.2	Arbetssätt .................................................................................		11
1.3	Utgångspunkter och avgränsning ...........................................		12
2	Bakgrund ..................................................................		13
2.1	Kommuner och landsting........................................................		13
	2.1.1	Kommun .......................................................................	14
	2.1.2	Landsting.......................................................................	14

2.2Statliga uppgifter till vissa landsting och till Gotlands

kommun ...................................................................................	15
2.3 Beteckningar på beslutande församlingar...............................	16

2.4Gotlands ställning samt kommunens inställning

	till val av beteckning ................................................................	17
3	Rättsliga förutsättningar och övriga överväganden..........	19
3.1	Rättsliga förutsättningar..........................................................	19
3.2	Analys av byte av beteckning ..................................................	21
3.3	Överväganden och slutsats......................................................	22
		5

Innehåll SOU 2010:94

3.4	Behov av författningsförändringar..........................................			23
	3.4.1 Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar
			i vissa län........................................................................	23
	3.4.2		Vallagen (2005:837) ......................................................	23
	3.4.3		Övriga författningar......................................................	24
4	Författningskommentarer.............................................			25
Bilagor
Bilaga 1		Kommittédirektiv (Dir. 2009:62).......................................		27
Bilaga 2		Tilläggsdirektiv (Dir. 2010:12)...........................................		35
Bilaga 3		Tilläggsdirektiv (Dir. 2010:72)...........................................		41

Sammanfattning

Mitt uppdrag har varit att belysa och klarlägga de rättsliga förutsättningarna för att Gotlands kommun ska ges möjlighet att använda sig av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse samt att lämna förslag på författningsändringar som krävs för att göra detta möjligt.

Med stöd av den rättsutredning jag låtit genomföra bedömer jag att det finns rättsliga förutsättningar för att Gotlands kommun ska kunna använda sig av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse.

Jag föreslår att lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att Gotlands kommun får rätt att använda dessa beteckningar.

Författningsförslag

1Förslag till

lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			3 §
Denna lag gäller för Skåne läns			Denna lag gäller för Skåne läns
landsting, Hallands läns landsting			landsting, Hallands läns landsting
och Västra Götalands läns lands-			och Västra Götalands läns lands-
ting. Lagen gäller också, med			ting. Lagen gäller också, med
undantag för 4 § och 8 § 1, för			undantag för 8 § 1, för Gotlands
Gotlands kommun. Det som sägs			kommun. Det som sägs om ett
om ett landsting gäller i sådant			landsting i 5-10 §§ gäller i sådant
fall kommunen.			fall kommunen.
			4 §
De landsting som avses i			De landsting som avses i
denna lag får besluta att lands-			denna lag får besluta att lands-
tingsfullmäktige	och	landstings-	tingsfullmäktige	och	landstings-
styrelsen i stället ska betecknas			styrelsen i stället ska betecknas
regionfullmäktige och regionsty-			regionfullmäktige och regionsty-
relsen. Det som sägs i andra			relsen. Det som sägs i andra
författningar	om	landstings-	författningar	om	landstings-
fullmäktige och	landstingsstyrel-		fullmäktige och	landstingsstyrel-
sen gäller i sådant fall region-			sen gäller i sådant fall region-
fullmäktige och regionstyrelsen.			fullmäktige och regionstyrelsen.
Vid genomförande av val			Gotlands kommun får besluta
					9

Författningsförslag

SOU 2010:94

enligt vallagen (2005:837) ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas.

att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas vid val i Skåne läns landsting, Hallands läns landsting och Västra Götalands läns landsting. Vid val i Gotlands kommun ska beteckningen kommunfullmäktige användas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011.

1 Uppdrag och arbetssätt

1.1Direktiven

I det direktiv 2009:62 (bilaga 1)som beslutades av regeringen den 16 juni 2009 anges att jag ska genomföra en översyn av den statliga regionala förvaltningen och ge förslag till hur dess utformning kan bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. I tilläggsdirektiv 2010:12 (bilaga 2) anges att jag utöver det ursprungliga uppdraget också ska pröva vissa frågor om landstingsindelning. Dessa båda uppdrag ska redovisas senast den 15 december 2012.

Av tilläggsdirektiv 2010:72 (bilaga 3) framgår att jag även ska belysa och klarlägga de rättsliga förutsättningarna för att Gotlands kommun ska ges möjlighet att använda sig av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Det anges också i direktivet att jag ska lämna förslag på författningsändringar som krävs för att göra detta möjligt.

I detta betänkande redovisas uppdraget i det sistnämnda direktivet.

1.2Arbetssätt

På mitt uppdrag har Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, gjort en genomgång av de rättsliga förutsättningarna för Gotlands kommun att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Utredningens sakkunniga och experter har därefter lämnat synpunkter på denna rättsutredning och frågan har även diskuterats vid möten med sakkunniga och experter.

Uppdrag och arbetssätt

SOU 2010:94

1.3Utgångspunkter och avgränsning

Med utgångspunkt från direktivet har jag tolkat och avgränsat uppdraget till att gälla de rättsliga förutsättningarna för att Gotland ska få använda sig av begreppen regionfullmäktige och regionstyrelse. I samband med detta har jag analyserat vilka författningsändringar som är nödvändiga för att ändra beteckningarna på de beslutande kommunala församlingarna på Gotland. En värdering av lämpligheten att ändra beteckningarna har inte varit utgångspunkten för mitt arbete.

2 Bakgrund

I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen Regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2009/10:156) uttalade konstitutionsutskottet (bet. 2009/10:KU37) att även Gotlands kommun bör ges möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2009/10:324).

Konstitutionsutskottets ställningstagande var en följd av en motion där det påpekas att Gotland har samma ansvar och befogenheter som de landsting vilka i övrigt kommer att omfattas av lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Det framhålls i motionen att det är olyckligt att Gotland, när allt annat är lika, inte får möjlighet att använda sig av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. I samband med de internationella kontakter som Gotland har i Östersjösamarbetet och på EU-nivå menar motionären att det är värdefullt att använda dessa begrepp. Detta eftersom begreppen i dessa sammanhang visar den status och de befogenheter som Gotland har. Den nya lagen blir även enligt motionen tydligare om samma beteckningar används av alla som omfattas av lagen.

2.1Kommuner och landsting

I dag finns två direktvalda kommunala nivåer med egen beskattningsrätt, landsting och kommuner. Det finns 290 kommuner och 20 landsting. Gotlands län saknar landsting och i stället ansvarar Gotlands kommun för de uppgifter som landstingen utför i andra län. Verksamheten i kommuner och landsting regleras i författning.

Med stöd av regeringsformen har kommuner och landsting rätt att meddela föreskrifter samt att för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt.

Bakgrund

SOU 2010:94

Det finns en gemensam kommunallag för kommuner och landsting som främst reglerar formerna för den kommunala demokratin och det kommunala självstyret.

Det finns också ett stort antal speciallagar som närmare reglerar verksamheten. Genom speciallagstiftningen har kommuner och landsting fått ansvar för viktiga samhällsfunktioner som oftast är obligatoriska uppgifter. Kommuner och landsting kan även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter.

2.1.1Kommun

Kommunerna ansvarar för en stor del av den samhällsservice som erbjuds de som bor i kommunen. En kommun har flera obligatoriska uppgifter och ansvarsområden bland annat för förskola och skola samt socialtjänst och äldreomsorg. Vidare ansvarar kommunen för stadsplanering och byggfrågor samt frågor om vatten och avlopp. Till de frivilliga uppgifterna som kommuner åtar sig hör till exempel kultur och fritid, energiförsörjning samt näringslivsutveckling.

Kommunala uppgifter får i princip inte överlåtas till landstinget med undantag för i Stockholms län. Enligt 2 kap. 6 § kommunallagen (1991:900) får Stockholms läns landsting ha hand om sådana angelägenheter inom en del av landstinget som kommunerna där ska sköta. Detta under förutsättning att det finns ett betydande behov av samverkan och att denna samverkan inte kan tillgodoses på något annat sätt.

För att fullgöra delar av de kommunala uppgifterna tas kommunalskatt ut. Den genomsnittliga skattesatsen i Sveriges kommuner uppgår 2010 till 20,74 kronor.

2.1.2Landsting

Landstingens obligatoriska uppgifter omfattar hälso- och sjukvård samt tandvård för personer upp till 20 år. Regional och lokal kollektivtrafik är i dag en gemensam, obligatorisk uppgift för kommuner och landsting. Därutöver har landstingen ett antal frivilliga åtaganden inom områden som exempelvis kultur, utbildning och turism.

SOU 2010:94

Bakgrund

För Stockholms län finns en speciallagstiftning som anger att det är Stockholms läns landsting som är regionplaneorgan. Detta framgår av lagen (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län. Vidare har landstinget i Stockholms län, sedan 1971, även varit ensamt ansvarig för kollektivtrafiken.

Den genomsnittliga landstingsskatten uppgår 2010 till 10,82 kronor.

2.2Statliga uppgifter till vissa landsting och till Gotlands kommun

Efter förslag i propositionen Regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2009/10:156) har riksdagen beslutat att försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning i Skånes och Västra Götalands län görs permanent samtidigt som även Hallands läns landsting och Gotlands kommun ges motsvarande ansvar. Det innebär att de tre berörda landstingen samt Gotlands kommun får ansvaret för det regionala tillväxtarbetet och den regionala transportinfrastrukturplaneringen.

I det regionala tillväxtarbetet ingår att besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, bland annat stöd till projektverksamhet och företagsstöd. Vidare ska de tre landstingen och Gotlands kommun följa upp och låta utvärdera det regionala tillväxtarbetet. En årlig rapport om arbetet ska lämnas till regeringen.

Vad gäller ansvaret för den regionala tranportinfrastrukturplaneringen innebär det främst att upprätta och fastställa en länsplan för regional transportinfrastruktur. Vid upprättande av planen, som sträcker sig över 12 år, ska hänsyn tas till de samlade transportbehoven inom regionen.

Ansvaret för tillväxtarbetet och transportinfrastrukturplaneringen regleras genom en ny lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, som träder i kraft den 1 januari 2011.

Regeringen har vidare i budgetpropositionen (prop. 2010/11:1, utgiftsområde 17) föreslagit att en ny lag införs som möjliggör att landstingen och Gotlands kommun får fördela vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Detta under förutsättning att en regional kulturplan har upprättats och att denna plan överensstämmer med de föreskrifter regeringen meddelar. Lagen träder i kraft den 1 januari 2011. Statens kulturråd har på regeringens uppdrag inlett

Bakgrund

SOU 2010:94

dialoger med bland annat landstingen i Hallands, Skånes och Västra Götalands län samt med Gotlands kommun om hur arbetet med att ta fram de regionala kulturplanerna ska genomföras och samordnas.

2.3Beteckningar på beslutande församlingar

Beslutanderätten i kommuner och landsting utövas enligt 1 kap. 7 § regeringsformen (1974:152) av valda församlingar. Av 3 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) framgår att det i varje kommun och i varje landsting finns en beslutande församling, kommunfullmäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen. Fullmäktige ska enligt lagen besluta om ärenden av principiell karaktär samt om ärenden av större vikt för kommunen eller landstinget. Exempel på sådana frågor är mål och riktlinjer för verksamheten, budget och skattesats.

Enligt 3 kap. 2 § kommunallagen ska kommunfullmäktige tillsätta en kommunstyrelse och landstingsfullmäktige en landstingsstyrelse. Fullmäktige ska därutöver tillsätta de nämnder som behövs för att fullgöra kommunens eller landstingets uppgifter.

Då lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, träder i kraft den 1 januari 2011 får Hallands läns landsting, Skånes läns landsting och Västra Götalands läns landsting möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse i stället för landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse. Detta gäller dock inte vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837).

Under försöksperioden har landstingen i Skånes och Västra Götalands län haft möjlighet att använda sig av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Det faktum att båda landstingen har valt att under försöksperioden använda sig av beteckningarna var ett av skälen till att regeringen i propositionen (prop. 2009/10:156) föreslog att beteckningarna fortsatt skulle få användas.

Motivet till möjligheten att använda regionbegreppet finns främst i propositionen Den regionala samhällsorganisationen (prop. 1996/97:36). Regeringen angav där att en sådan namnändring, för medborgare, myndigheter och näringsliv, markerade landstingets förändrade roll i regionen.

I propositionen (prop. 2009/10:156) som låg till grund för lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län säger regeringen att möjligheten att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse inte bör ges till Gotland. Detta efter-

SOU 2010:94

Bakgrund

som Gotland är en landstingsfri kommun och att det är väsentligt att det är tydligt vilken organisation som avses. Regeringen gjorde samma bedömning redan i samband med att försöksperioden förlängdes (prop. 2001/02:7).

Även om man väljer beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse kommer den juridiska personen och organisationsnumret att vara detsamma som tidigare. Bestämmelser om dessa nummer finns i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Enligt denna lag ska organisationsnummer fastställas för kommun, landsting, kommunalförbund och annat organ för samverkan mellan kommuner.

2.4Gotlands ställning samt kommunens inställning till val av beteckning

Gotland skiljer sig från övriga riket genom att landstingsnivån saknas här. Gotlands kommun ansvarar för kommunala uppgifter, landstingsuppgifter samt kommer även att ansvara för uppgifter enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

På andra håll i landet finns en ansvarsuppdelning mellan primärkommuner och landsting. Det är också olika folkvalda församlingar som ansvarar för respektive ansvarsområde.

Gotlands kommun har i sitt remissvar till regeringen på den departementspromemoria (Ds 2009:51) som låg till grund för propositionen Regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2009/10:156) angett att det innebär en stor förlust i status och brist vad gäller tydlighet att inte få använda sig av benämningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Kommunen menar att benämningarna för omvärlden klargör kommunens befogenheter. Det är enligt kommunen särskilt viktigt att kunna använda regionbegreppet i det interregionala samarbetet kring Östersjön. Även Sveriges Kommuner och Landsting framhöll i sitt remissvar vikten av att Gotlands kommun får möjlighet att använda de aktuella beteckningarna. Länsstyrelserna i Västra Götaland och Örebro län ansåg att möjligheten att använda olika beteckningar i olika delar av landet kan skapa otydlighet.

Bakgrund

SOU 2010:94

Kommunfullmäktige på Gotland har den 18 oktober 2010 beslutat att Gotlands kommun den 1 januari 2011 byter namn till Region Gotland. Syftet med namnbytet är, enligt kommunen, att i den dagliga verksamheten och i kontakter med omvärlden kallas sig för region.

3Rättsliga förutsättningar och övriga överväganden

Gotlands kommun bildades 1971 genom en sammanslagning av flera små kommuner på Gotland. Samtidigt tog kommunen över landstingets uppgifter och landstinget upphörde.

Kommunen fick på försök ytterligare uppgifter när man 1997 tog över ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet från länsstyrelsen på Gotland. Från 2003 till och med 2010 har Gotlands kommun utgjort ett samverkansorgan enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen. Från och med den 1 januari 2011 kommer kommunens ansvar för detta arbete att regleras i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

Den nya lagen innebär inte någon skillnad gentemot i dag vad gäller de uppgifter som sköts av Gotlands kommun. De primärkommunala uppgifterna kommer även fortsättningsvis att vara mer omfattande än de landstingskommunala uppgifterna. Av årsredovisningen för Gotlands kommun för 2009 framgår att cirka 70 procent av de kommunala nämndernas nettokostnader härrör till sådan verksamhet som är att betrakta som primärkommunal.

3.1Rättsliga förutsättningar

I propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) föreslås omfattande ändringar i regeringsformen. När det gäller kommuner och landsting föreslås bland annat att beteckningarna primärkommuner och landstingskommuner mönstras ut ur rege-

Överväganden och slutsatser

SOU 2010:94

ringsformen och att de två typerna av kommuner i regeringsformen ska benämnas kommuner på lokal och regional nivå.

Vidare anger regeringen att det saknas anledning att i regeringsformen närmare reglera frågan om hur de olika kommuntyperna ska betecknas. Det centrala är i stället, enligt regeringen, att markera att det finns två slags kommuner, lokala och regionala.

I propositionen förslås också att bestämmelsen i 1 kap. 7 § regeringsformen, om att beslutanderätten i kommuner och landsting utövas av valda församlingar, oförändrad flyttas till 14 kap. 1 § regeringsformen.

Min bedömning är att regeringsformen inte innebär något hinder mot att Gotlands kommun ska kunna använda sig av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Detta även om Gotland intar en särställning i sin egenskap av landstingsfri kommun.

Genom att tillåta Gotland att använda dessa beteckningar kommer de att användas både av en kommun på lokal nivå (primärkommun) och av kommuner på regional nivå (landstingskommuner). Detta kan leda till en ökad oklarhet om vilken organisation som avses eftersom Gotland skiljer sig från de tre landsting som kommer att få möjlighet att använda nya beteckningar. Skillnaderna gäller både kommunens uppgifter och dess ställning som landstingsfri primärkommun.

Oklarheterna begränsas dock av att inga fler primärkommuner, enligt min mening, kan komma ifråga för att byta beteckning. Detta är en följd av att Gotland har en tydlig särställning som landets enda landstingsfria kommun vars geografi dessutom sammanfaller med Gotlands län.

I kommunallagen (1991:900) används beteckningarna kommun och landsting. Av 3 kap. 1 och 2 §§ kommunallagen följer att den beslutande församlingen i en kommun ska benämnas kommunfullmäktige och att fullmäktige ska tillsätta en kommunstyrelse. För att Gotlands kommun ska kunna använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse krävs därför en lagändring.

Vid allmänna val används beteckningen kommunfullmäktige i enlighet med bestämmelserna i vallagen.

SOU 2010:94

Överväganden och slutsatser

3.2Analys av byte av beteckning

En namnändring från kommunfullmäktige till regionfullmäktige på Gotland kan tydliggöra för medborgare, myndigheter, näringsliv och internationella samarbetspartners att kommunen har ett vidare uppdrag än de primärkommunala uppgifterna.

Gotlands kommun har i flera sammanhang framhållit vikten av möjligheten att använda benämningarna regionfullmäktige och regionstyrelse för att klargöra kommunens ansvar och status. Kommunen betonar att det särskilt i internationella sammanhang är viktigt att kunna använda sig av regionbegreppet.

Ett byte av beteckning skulle också innebära att en större likvärdighet i detta avseende uppnås med de tre landsting som omfattas av lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Samtidigt bör det dock noteras att landstingen och Gotlands kommun skiljer sig åt genom att Gotlands kommun har mer omfattande uppgifter än de aktuella landstingen. Detta eftersom Gotlands kommun har såväl primärkommunala som landstingskommunala uppgifter.

Som tidigare nämnts har landstingen i Hallands län, Skånes län och Västra Götalands län genom lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län fått rätt att kalla fullmäktigeförsamlingen för regionfullmäktige och landstingsstyrelsen för regionstyrelse.

Att ge Gotlands kommun möjlighet att använda beteckningen regionfullmäktige innebär att denna beteckning kommer att användas för två olika typer av valda församlingar, både för landstingsfullmäktige i berörda landsting och för kommunfullmäktige på Gotland.

Även om Gotland väljer beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse kommer det formella organisationsnamnet att vara Gotlands kommun och organisationsnumret detsamma som tidigare. Detsamma gäller även för de tre landsting som har fått möjlighet att använda beteckningarna.

När det gäller avtal som Gotlands kommun tecknar kommer det att vara tydligt vilken juridisk person som ingår avtalet eftersom den juridiska personen och organisationsnumret är oförändrat.

Överväganden och slutsatser

SOU 2010:94

3.3Överväganden och slutsats

Även om regeringsformen inte hindrar att kommunfullmäktige på Gotland får betecknas regionfullmäktige utgör 3 kap. 1 och 2 §§ kommunallagen ett sådant hinder. Detta bör undanröjas genom en lagändring på samma sätt som skett för de tre landstingen.

I samband med att lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar träder i kraft får Gotlands kommun samma uppgifter, vad gäller det regionala utvecklingsansvaret, som landstingen i Hallands, Skånes och Västra Götalands län. Genom att ge Gotland samma möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse behandlas Gotlands kommun och de tre landstingen på ett likartat sätt i detta avseende.

Det bör dock noteras att Gotlands kommun skiljer sig från landstingen i Halland, Skåne och Västra Götaland genom att den beslutande församlingen på Gotland även har primärkommunala uppgifter och utgör en landstingsfri kommun. Genom den särställning som Gotlands kommun har finns det, enligt min bedömning, inte någon risk att andra kommuner på lokal nivå kan komma i fråga för byte av beteckning.

För att undvika otydlighet bör Gotlands kommun, i enlighet med lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar, antingen välja beteckningen kommunfullmäktige eller beteckningen regionfullmäktige. Att använda olika beteckningar på samma församling utifrån i vilket sammanhang församlingen ska omtalas kan innebära en risk för begreppsförvirring och för en otydlighet gentemot framförallt medlemmarna i Gotlands kommun.

Med utgångspunkt från de ställningstaganden som gjorts från Gotlands kommun utgår jag ifrån att den valda församlingen i kommunen i fortsättningen kommer att benämnas regionfullmäktige och att beteckningen regionstyrelsen kommer att användas i stället för kommunstyrelse.

I samband med ett byte av beteckning på de valda församlingarna på Gotland är det av största vikt att medborgarna och allmänheten informeras om motiven för och betydelsen av förändringarna. Att betona att förändringen inte innebär någon skillnad vad gäller ansvaret för de uppgifter som kommunen har i dag ter sig särskilt viktigt.

Sammanfattningsvis konstaterar jag att det finns rättsliga förutsättningar för Gotlands kommun att få använda beteckningarna

SOU 2010:94 Överväganden och slutsatser

regionfullmäktige och regionstyrelse men att det krävs en lagändring.

Förslaget bedöms inte ge några ekonomiska konsekvenser och den kommunala självstyrelsen påverkas inte. Förslaget bedöms inte heller påverka de övriga områden som ska beaktas enligt kommitté- förordningen (1998:1474).

3.4Behov av författningsförändringar

Kommunerna och landstingens organisation och verksamhet är reglerade i regeringsformen, kommunallagen och ett stort antal författningar med inriktning på till exempel socialtjänst, skola och sjukvård. Kommuner och landsting är även bundna av EU-rätten.

3.4.1Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

I lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län regleras frågan om beteckningar på de valda församlingarna i de tre landsting som lagen gäller för. En ändring som innebär att även Gotlands kommun ges rätt att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse bör göras i samma lag.

Den föreslagna lagändringen bör kunna träda i kraft senast den 1 juli 2011. Enligt min bedömning finns inget behov av övergångsbestämmelser.

3.4.2Vallagen (2005:837)

I samband med val ska Gotlands kommun använda beteckningen kommunfullmäktige. Detta innebär att Gotland följer den ordning som gäller för landstingen i Halland, Skåne och Västra Götaland. Detta innebär att vallagen inte ändras. Enligt min mening bör en eventuell förändring av vallagen göras samlat i ett senare sammanhang.

Överväganden och slutsatser

SOU 2010:94

3.4.3Övriga författningar

Mot bakgrund av att ingen förändring görs av den juridiska personen Gotlands kommun krävs inga ändringar i övriga författningar.

4 Författningskommentarer

4.1Förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

Lagens tillämpningsområde och definitioner

3 §

Paragrafen har ändrats med innebörden att Gotlands kommun inte är undantagen från 4 § denna lag.

4 §

Ett tillägg har gjorts i paragrafen som ger Gotlands kommun möjlighet att besluta att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Beteckningarna ska dock inte kunna användas parallellt. Detta bör gälla för såväl Gotlands kommun som de tre aktuella landstingen.

Om Gotlands kommun väljer att byta beteckning på sin fullmäktigeförsamling och styrelse innebär detta inte några ändringar i de befogenheter eller skyldigheter Gotlands kommun har enligt lag eller annan författning.

Beteckningen regionfullmäktige ska inte få användas vid de allmänna valen. Det innebär att beteckningen kommunfullmäktige ska anges på valsedlar i samband med val. På Gotland anordnas endast val till kommunfullmäktige och inte till landstingsfullmäktige eftersom Gotland är en landstingsfri kommun.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Översyn av statlig regional förvaltning m.m. Dir. 2009:62

Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2009

Sammanfattning

En särskild utredare ska genomföra en översyn av den statliga regionala förvaltningen. Utredaren ska ge förslag på hur den statliga regionala förvaltningens utformning kan bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig.

Behovet av en översyn har aktualiserats bl.a. i samband med de initiativ som tagits om en ändrad landstingsindelning. Regeringen vill här understryka vikten av att sådana ändringar växer fram lokalt och regionalt. Samtidigt är det angeläget att få en helhet i synen på den statliga förvaltningens regionala utformning och eventuella landstingsändringar.

Genom uppdraget vill regeringen säkra att kommande ställningstaganden grundas på ett väl genomarbetat underlag. Vid sidan av denna översyn har regeringen överlämnat ansökningar från ett antal landsting om att få ändra befintlig landstingsindelning till Kammarkollegiet för utredning.

För att möjliggöra eventuella ändringar i landstingsindelningen ska utredaren lämna förslag på en lag om indelningsdelegerade för landsting. Utredaren ska även lämna förslag på eventuella följdändringar i olika författningar som översynen och eventuella läns- och landstingssammanläggningar ger upphov till.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2012.

Bilaga 1

SOU 2010:94

Bakgrund

Utredningar

Den 27 februari 2007 överlämnade Ansvarskommittén sitt slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft

(SOU 2007:10). Ansvarskommitténs betänkande har remissbehandlats och yttranden har kommit in från 543 remissinstanser. En remissammanställning finns publicerad (Ds 2008:18). Ansvarskommittén har lämnat förslag som berör hela samhällsorganisationen. En del i betänkandet utgörs av förslag som innebär att nya större län och landsting bildas. Kommittén föreslår vidare att ett antal uppgifter med anknytning till regional utveckling ska föras över från staten till landstingen och att landstingen i fortsättningen ska benämnas regionkommuner.

I september 2007 överlämnades till regeringen rapporten Koncentration av länsstyrelseverksamhet (Ds 2007:28). I rapporten föreslås att verksamhet inom drygt tjugo områden koncentreras till sju länsstyrelser. Delvis med utgångspunkt i Ansvarskommitténs kriterier för en ny geografisk indelning med färre och större län och landsting bedöms i rapporten att sju länsområden, vart och ett bestående av flera län, bör utgöra utgångspunkt för en koncentration. Rapporten har remissbehandlats (Fi2007/604).

Regeringen tillkallade i december 2006 en kommitté med uppdrag att se över den statliga förvaltningens uppgifter och organisation. Kommittén antog namnet 2006 års förvaltningskommitté. Förvaltningskommittén överlämnade i december 2008 sitt slutbetänkande Styra och ställa – förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118). Kommittén föreslår bl.a. att statens tillsynsverksamhet koncentreras till länsstyrelserna. Enbart sådan tillsyn som kräver högt specialiserad kompetens bör framöver utföras av separata tillsynsmyndigheter. Förvaltningskommittén anser vidare att det finns skäl att överväga att organisera om länsstyrelserna till betydligt färre myndigheter. Kommittén framför som motiv till förslaget att färre länsstyrelser gör det enklare att ta vara på administrativa stordriftsfördelar och att större länsstyrelser ger utrymme för bredare och djupare kompetens på olika områden, vilket bl.a. har betydelse för kommitténs förslag om att samordna statens tillsyn. Förvaltningskommitténs betänkande har remissbehandlats (Fi2009/7973).

SOU 2010:94

Bilaga 1

I budgetpropositionen för 2008 angav regeringen att den avser att följa upp länsstyrelsernas tillsynsarbete (prop. 2007/08:1 utg.omr.1). I april 2008 gav därför regeringen länsrådet vid Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att följa upp och inom ramen för befintlig lagstiftning föreslå förbättringar av länsstyrelsernas tillsynsverksamhet i syfte att åstadkomma en effektivare och tydligare tillsyn inom olika verksamhetsområden. Uppdraget redovisades till regeringen den 27 februari 2009 (Fi2009/3093).

Läns- och landstingsindelning

Grunden för statens regionala organisering har traditionellt varit länen. Länsindelningen har även legat till grund för landstingsindelningen. Två större ändringar i länsindelningen har skett under senare tid. Den första skedde då Malmöhus och Kristianstads län slogs samman den 1 januari 1997 och bildade Skåne län. Två år senare bildades Västra Götalands län genom att Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Älvsborgs län slogs samman.1 Vid samma tillfälle lades motsvarande landsting samman. Hälso- och sjukvårdsorganisationen i tidigare landstingsfria kommunerna Göteborg och Malmö inordnades i respektive nybildat landsting.

Landstingen i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs, Dalarnas, Uppsala och Värmlands län har under 2008 lämnat in ansökningar till regeringen om att få ändra befintliga landstingsindelningar. Enligt lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen) ska ansökningar om indelningsändringar utredas av Kammarkollegiet. De delar av ansökningarna som avser indelningsfrågor har därför enligt regeringsbeslut den 29 januari 2009 (Fi2008/829 m.fl.) överlämnats till Kammarkollegiet för utredning.

Ändrad regional ansvarsfördelning m.m.

Sedan den 1 juli 1997 pågår det i Skåne län och från den 1 januari 1999 i Västra Götalands län en försöksverksamhet om en ändrad regional ansvarsfördelning. Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting har båda övertagit vissa regionala utveck-

1 Vid bildandet av Västra Götalands län övergick Habo och Mullsjö kommuner till Jönköpings län.

Bilaga 1

SOU 2010:94

lingsuppgifter från staten. Enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning upphör försöksverksamheten den 31 december 2010.

Lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen innebär att ett kommunalförbund inom ett län kan överta vissa regionala utvecklingsuppgifter från staten. I huvudsak överensstämmer dessa uppgifter med dem som överfördes från staten till landstingen i försöksverksamheten i Västra Götalands och Skåne län. För närvarande finns det samverkansorgan i fjorton län. De län som varken har samverkansorgan eller en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning är Norrbottens, Västernorrlands, Jämtlands, Västmanlands och Stockholms län.

Skåne och Västra Götalands läns landsting har hemställt till regeringen om att försöksverksamheten i respektive län ska permanentas. De landsting som har ansökt om en ändrad landstingsindelning har likt Hallands läns landsting, de halländska kommunerna samt Gotlands kommun också ansökt om att få ta över vissa statliga uppgifter i enlighet med Ansvarskommitténs förslag.

Behovet av en översyn

Regeringen avser att permanenta försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län samt tilldela Hallands läns landsting och Gotlands kommun motsvarande uppgifter. Ansvars fördelningen mellan staten och dessa landsting ska i princip följa den som för närvarande gäller försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län, dvs. regionalt utvecklingsansvar samt eventuellt ansvar för kulturfrågor.

I lagen (1979:412) om indelningsdelegerade regleras hur kommuner ska styras inför bildandet av en ny kommun, t.ex. genom delning eller sammanläggning. Denna lag avser dock inte landsting, vilket innebar att riksdagen inför bildandet av Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting beslutade om särskilda tillfälliga lagar; lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting och lagen (1997:222) om sammanläggningsdelegerade för Västra Götalands läns landsting. Inför en eventuellt kommande sammanläggning av landsting finns det därför behov av en lagstiftning avseende indelningsdelegerade för landsting. Vid bildandet av Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting beslutade riksdagen även om rätt för landsting och kommu-

SOU 2010:94

Bilaga 1

nerna i Skåne län och Västra Götalands län att lämna bidrag till annan kommun.

Systemet för kommunalekonomisk utjämning har som syfte att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Vid en eventuell landstingssammanläggning påverkas det kommunala utjämningssystemet. En anpassning till de nya förhållandena måste därför ske om en indelningsförändring beslutas.

Vid sidan av eventuella ändringar av läns- och landstingsindelningen pågår en process i vilken statliga myndigheter lämnar länen som indelningsgrund för sin regionala organisation. En tidigare tydlig geografisk ordning med länet som indelningsgrund har avlösts av en ordning där många statliga myndigheters indelningar uppvisar stor variation vad gäller såväl antal som gränsdragningar. En sådan utveckling kan försvåra kontakterna mellan statliga myndigheter och medborgare samt andra aktörer.

Vidare medför läns- och landstingssammanläggningar samt eventuella förändringar av statliga myndigheters organisation följdändringar i en rad olika författningar.

Uppdraget

Uppdraget ska genomföras med hänsyn till de lokala och regionala initiativ som tagits om en ändrad landstingsindelning. För eventuella kommande landsting, som bildas efter regeringens ställningstagande i varje enskilt fall, ska i princip den ansvarsfördelning mellan stat och landsting som råder i försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län gälla, dvs. regionalt utvecklingsansvar samt eventuellt ansvar för kulturfrågor. Ytterligare överföring av uppgifter från staten till landstingen är nu inte aktuell.

Utredaren ska:

•Ge förslag på en ändrad länsindelning i de fall där en ändrad landstingsindelning kan bli aktuell.

•Genomföra en översyn av den statliga regionala förvaltningen.

•Ge förslag på lagstiftning om indelningsdelegerade för landsting, om möjligheter för landsting och kommuner att lämna bidrag till en annan kommun eller landsting vid förberedandet av landstingssammanläggningar samt lämna författningsförslag

Bilaga 1

SOU 2010:94

på vilka följdändringar i lagar och förordningar som vid bl.a. de ändringar av läns- och landstingsindelningen kan aktualiseras.

•Redogöra för och vid behov ge förslag på eventuella följdändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning.

Länsindelning

Utredaren ska, utifrån de ansökningar som överlämnats till Kammarkollegiet, utarbeta förslag på hur en ändrad länsindelning bör utformas och genomföras i de fall en ändrad landstingsindelning kan bli aktuell. Utredaren ska föreslå namn på de eventuella län som därmed bör bildas samt föreslå residensstäder för dessa. Utredaren ska också lämna förslag på hur länsstyrelseorganisationen ska utformas i berörda län. Förslaget ska redogöra för eventuella konsekvenser som ändringarna kan medföra för övriga länsstyrelser samt ge förslag på hur konsekvenserna bör hanteras. Förändringar i länsstyrelseorganisationen ska redovisas med hjälp av en övergripande organisationsplan som inkluderar de verksamhetsområden som berörs, en resursfördelning samt tidplan för genomförandet.

Utredaren ska vidare göra en samlad bedömning avseende den geografiska fördelningen av de offentliga verksamheterna i berörda län.

Genomföra en översyn av den statliga regionala förvaltningen

Ett syfte med utredningen är att se över möjligheterna att i ökad utsträckning koordinera viss statlig verksamhet med landstingsindelningen. Det gäller både i de fall landstingsindelningen är oförändrad och då en ny indelning övervägs. Detta kan skapa förutsättningar för att staten och landstingen respektive samverkansorganen framöver kan samordna sina insatser bättre. För den statliga verksamheten är det viktigt att uppnå en tydlighet och klarhet i dess regionala utformning och att denna anses ändamålsenlig. Med den statliga regionala förvaltningen avses i detta sammanhang länsstyrelserna, länspolismyndigheterna och statliga myndigheter med en regional organisation.

Utredaren ska ge förslag på hur den statliga regionala förvaltningens utformning kan göras tydligare, mer samordnad och

SOU 2010:94

Bilaga 1

ändamålsenlig. Förslaget ska innebära förbättrade förutsättningar för dels statlig samordning, dels samordningen mellan staten och den kommunala nivån. Översynen omfattar såväl länsstyrelseorganisationen som hur länsstyrelsens uppgift att, inom myndighetens ansvarsområde, samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser i länet ska vidareutvecklas och stärkas. Utredaren ska även se över på vilket sätt länsstyrelsens roll som regional samordnare av statlig tillsyn kan vidareutvecklas. Utredarens förslag ska beakta pågående förändringar inom den statliga förvaltningen. För länsstyrelsens del skulle en sådan förändring kunna utgöras av en koncentration av viss verksamhet till ett fåtal länsstyrelser.

Utredaren ska överväga om de statliga myndigheternas geografiska indelning bör regleras eller på annat sätt hanteras så att länsgränser efterföljs som indelningsgrund för en regional organisation. Det är viktigt att beakta arten av olika myndigheters uppdrag så att regionindelningen inte motverkar verksamheternas syfte. Förslagen ska innehålla ett kundperspektiv, dvs. statliga myndigheter bör har en sådan lokal närvaro eller kännedom så att medborgare, kommuner och landsting samt företag erbjuds en god service. Förslagen ska vidare stödja förutsättningarna för tillväxt och en minskad sektorisering.

Indelningsdelegerade och följdändringar

Utredaren ska lämna förslag om en lag om indelningsdelegerade vid indelningsändringar av landsting. Utredaren ska föreslå de eventuella följdändringar i olika författningar som kan föranledas av bl.a. ändring av läns- och landstingsindelningen, uppgiftsfördelning samt av andra förslag.

Kommunalekonomisk utjämning

Utredaren ska analysera hur systemet för kommunalekonomisk utjämning påverkas av en ändrad landstingsindelning och redogöra för och vid behov föreslå de ändringar av utjämningssystemet som föranleds av analysen. Utredaren ska också, om så bedöms nödvändigt, ta fram ett förslag till lag om möjligheter för landstinget och kommunerna i ett län att i utjämningssyfte kunna lämna bidrag

Bilaga 1

SOU 2010:94

till en annan kommun eller landsting vid förberedandet av landstingssammanläggningar.

Övrigt

Utredaren är fri att lämna förslag avseende övriga frågor som bedöms ha betydelse för utredningens uppdrag.

Uppdragets genomförande och redovisning

Uppdraget ska planeras och bedrivas så att hänsyn tas till den takt i vilken eventuella ändringar i landstingsindelningen kan komma att ske. Hänsyn ska även tas till möjligheterna att kunna genomföra utredningens förslag parallellt med eventuella indelningsändringar.

Utredaren ska utöver att redovisa de överväganden som ligger till grund för utredningens förslag, och de ekonomiska samt personella konsekvenserna av dem, särskilt redovisa hur de bidrar till en ökad effektivisering inom den statliga verksamheten. Utredningen bör inhämta internationella kunskaper och erfarenheter avseende de frågor som omfattas av uppdraget.

Det är av särskild vikt att utredaren kontinuerligt samråder med berörda statliga myndigheter, kommuner, landsting och kommunala samverkansorgan. Utredaren ska även samråda med pågående utredningar som berör uppdraget, däribland Kommittén för översyn av systemet för kommunalekonomisk utjämning (Fi 2008:7).

Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade samt ge dem tillfälle att framföra synpunkter.

Utredaren ska löpande informera regeringen (Finansdepartementet) om uppdragets genomförande. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2012.

(Finansdepartementet)

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till utredningen Översyn av statlig regional förvaltning m.m.

(Fi 2009:07)

Bilaga 2

Dir.

2010:12

Beslut vid regeringssammanträde den 11 februari 2010

Sammanfattning av uppdraget

Utöver det ursprungliga uppdraget ska utredaren också, utifrån Kammarkollegiets yttrande den 10 november 2009 om regionkommuner i Norrland och Svealand, pröva om det är möjligt att finna en gränsdragning som uppfyller indelningslagens krav, dels för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting, dels för Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs läns landsting. Utredaren ska även ta ställning till eventuella önskemål från berörda kommuner om länsbyte. Om önskemål framförs av andra landsting om indelningsändringar, ska utredaren i lämplig omfattning bistå dessa med att, utifrån ett helhetsperspektiv, finna en möjlig geografisk indelning som kan leda till bestående fördel.

Om utredaren finner att det finns förutsättningar för en indelningsändring, ska utredaren lämna ett förslag på en ekonomisk reglering mellan de berörda landstingen.

Bilaga 2

SOU 2010:94

Bakgrund

Ansökningar om ändrad landstingsindelning

I 2 kap. 1 § lagen (1979:411) om ändring i Sveriges indelning i kommuner och landsting (indelningslagen) anges att en ändring i landstingsindelningen endast får ske om ändringen kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän synpunkt. Enligt 2 kap. 11 § samma lag ska ansökningar om indelningsändringar utredas av Kammarkollegiet.

Landstingen i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län ansökte 2008 om att de tre landstingen skulle slås samman till ett landsting (dnr Fi2008/3755, Fi2008/3176, Fi2008/3048). Jämtlands läns landsting ansökte samma år om att bilda ett nytt landsting där Ånge och Sundsvalls kommuner skulle ingå (dnr Fi2008/4182). Gävleborgs, Dalarnas och Uppsala läns landsting ansökte 2008 om att de tre landstingen samt Örebro läns landsting skulle läggas samman (dnr Fi2008/4773, Fi2008/4202, Fi2008/4757). Regeringen beslutade den 29 januari 2009 att överlämna samtliga ansökningar och avsiktsförklaringar till Kammarkollegiet för utredning om en förändring av landstingsindelningen (dnr Fi2008/829 m.fl.).

Kammarkollegiets yttrande

Den 10 november 2009 lämnade Kammarkollegiet sitt yttrande till regeringen (dnr Fi2009/7192). Kollegiet avstyrker ansökningarna men förordar samtidigt fortsatt utredning. Kammarkollegiet anger att det sammantaget finns skäl som talar för de aktualiserade indelningsändringarna eller i vart fall inte utgör ett hinder för dem.

Kammarkollegiet anger att en landstingssammanläggning för Norrland (ansökningarna från Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting) kan medföra positiva effekter för landstingens verksamhet inom t.ex. hälso- och sjukvård, kommunikationer, kultur och framför allt inom regionalt utvecklingsarbete. Även att Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands ansökningar överensstämmer sannolikt med en framtida indelning i arbetsmarknadsregioner medan det är mer osäkert när det gäller Jämtlands ansökan.

SOU 2010:94

Bilaga 2

För Svealand (ansökningarna från Dalarnas, Gävleborgs och Uppsala läns landsting) kan en sammanläggning av landsting medföra positiva effekter för landstingens verksamhet inom t.ex. kommunikationer, kultur och framför allt inom regionalt utvecklingsarbete. Kammarkollegiet bedömer dock att förslaget innebär en uppdelning av dagens arbetsmarknadsregioner och att förslaget påverkar hälso- och sjukvårdens organisation på ett negativt sätt.

Enligt Kammarkollegiet finns det för både Norrland och Svealand en risk för försämrade demokratiska förutsättningar, t.ex. avseende viljan och möjligheterna att inneha politiska förtroendeuppdrag bl.a. beroende på de långa avstånden.

Även om det finns ett flertal faktorer som talar för en landstingssammanläggning i Norrland och Svealand anser kollegiet att oklarheterna kring de geografiska avgränsningarna är så betydande, att indelningsändringarna inte bör genomföras på det underlag som nu finns. Framtida landstingssammanläggningar i Norrland och Svealand behöver utredas ytterligare. En sådan utredning bör enligt Kammarkollegiet omfatta hela riket och inte begränsas enbart till Norrland och Svealand. Alternativ som inte är begränsade till dagens länsgränser bör då också kunna undersökas.

Behov av fortsatt utredning

Kammarkollegiets utredning visar på att det finns betydande oklarheter kring gränsdragningen avseende samtliga ansökningar om ändrad landstingsindelning.

Beträffande de fyra nordligaste landstingen finns det inte någon enighet kring hur gränserna ska dras. Kammarkollegiet anger i sitt yttrande att flera kommuner inte heller är klara över vilket län de vill tillhöra vid en indelningsförändring. Detta skapar oklarheter om ett flertal kommuners slutliga val av länstillhörighet.

När det gäller ansökningarna från Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs län landsting finns det en osäkerhet kring gränsdragningarna eftersom de tre landstingen ansöker om en sammanläggning, men att det därefter skulle föras till ett eller flera landsting i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Vidare anger Kammarkollegiet att ansökningarna leder till problem avseende arbetsmarknadsregionerna och hälso- och sjukvården.

Kammarkollegiet anger att samtliga ansökningar även medför problem beträffande de demokratiska förutsättningarna.

Bilaga 2

SOU 2010:94

Sammantaget innebär detta att det inte är lämpligt att, utifrån Kammarkollegiets underlag, bevilja ansökningarna eftersom de inte uppfyller indelningslagens krav på att ändringarna ska leda till bestående fördelar (jfr prop. 1978/79:157 s. 43, 101 och 102).

Regeringen delar Kammarkollegiets uppfattning att det krävs ytterligare utredning av ansökningarna för att kunna ta ställning till en indelningsändring som uppfyller indelningslagens krav på bestående fördel.

Uppdraget

En särskild utredare har tidigare fått i uppdrag att göra en översyn av den statliga regionala förvaltningen och bl.a. lämna förslag på hur den statliga regionala förvaltningen kan bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. Utredaren ska även ge förslag på en ändrad länsindelning i de fall där en ändrad landstingsindelning kan bli aktuell. Vidare ska utredaren ge förslag på lagstiftning bl.a. om indelningsdelegerade för landsting vid förberedandet av landstingssammanläggningar. Utredaren ska även redogöra för och vid behov ge förslag på eventuella följdändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning (Fi 2009:07).

Utöver det ursprungliga uppdraget ska utredaren, utifrån Kammarkollegiets yttrande pröva om det för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting, är möjligt att finna en gränsdragning som uppfyller indelningslagens krav. Utredaren ska i detta sammanhang även ta ställning till eventuella önskemål från berörda kommuner om länsbyte.

Utifrån Kammarkollegiets yttrande ska utredaren även pröva om det för Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs läns landsting är möjligt att finna en gränsdragning som uppfyller indelningslagens krav. Utredaren ska även i detta sammanhang ta ställning till eventuella önskemål från berörda kommuner om länsbyte. Utredaren ska därutöver i denna del, i samråd med kringliggande landsting, beakta behovet av en lösning som även omfattar fler landsting än de tre som ansökt om indelningsförändring.

Om utredaren finner att det finns förutsättningar för en indelningsändring, ska utredaren lämna ett förslag på en ekonomisk reglering mellan de berörda landstingen.

Om önskemål framförs från andra landsting om indelningsändringar, ska utredaren bistå dessa, i lämplig omfattning, med att

SOU 2010:94

Bilaga 2

utifrån ett helhetsperspektiv, finna en möjlig geografisk indelning som kan leda till bestående fördel.

Utredaren ska lämna förslag på hur eventuella försämrade demokratiska förutsättningar vid landstingssammanläggningar kan motverkas. Därutöver ska utredaren beakta att utredningens förslag inte avviker ifrån befolkningens inställning till en indelningsändring.

Utredaren ska vid behov och efter samråd med Regeringskansliet (Finansdepartementet) lämna delredovisningar av uppdraget.

(Finansdepartementet)

Bilaga 3

Kommittédirektiv

	Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn	Dir.
	av statlig regional förvaltning m.m.	Dir.
	av statlig regional förvaltning m.m.
	(Fi 2009:07)	2010:72
	Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010
	Sammanfattning
	Utredningen om översyn av statlig regional	förvaltning m.m.

(Fi 2009:07) får i tilläggsuppdrag att belysa och klarlägga de rättsliga förutsättningarna för att Gotlands kommun ska ges möjlighet att kunna använda sig av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Utredningen ska vidare lämna förslag på de författningsändringar som krävs för att göra detta möjligt. Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 13 december 2010.

Bakgrund

Utredningens nuvarande uppdrag

Utredningen om översyn av statlig regional förvaltning m.m. har i uppdrag att göra en översyn av den statliga regionala förvaltningen och bl.a. lämna förslag på hur den statliga regionala förvaltningen kan bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. Utredningen har även i uppdrag att lämna förslag på ändrad länsindelning i de fall där en sådan kan bli aktuell (dir. 2009:62). Utredningen har vidare i uppdrag att pröva om det är möjligt att finna en gränsdragning som uppfyller kraven i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting, dels för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting, dels för Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs läns landsting (dir. 2010:12).

Bilaga 3

SOU 2010:94

Riksdagens tillkännagivande

I propositionen Regionalt utvecklingsansvar i vissa län (prop. 2009/10:156) föreslogs att den försöksverksamhet som har pågått enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Västra Götalands och Skåne län görs om till att gälla permanent. Verksamheten ska regleras genom en ny lag som även omfattar Hallands och Gotlands län. Lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, som träder i kraft den 1 januari 2011, innehåller bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Enligt lagen får Skåne läns landsting, Hallands läns landsting och Västra Götalands läns landsting använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse, utom vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837).

I samband med riksdagsbehandlingen av propositionen uttalade konstitutionsutskottet att övervägande skäl talar för att också Gotlands kommun bör ges möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Utskottet föreslog att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen bör återkomma med ett förslag i detta avseende (bet. 2009/10:KU37). Riksdagen biföll utskottets förslag till riksdagsbeslut den 3 juni 2010 (rskr. 2009/10:324).

Tilläggsuppdraget

Utredningen ges i uppdrag att belysa och klarlägga de rättsliga förutsättningarna för att Gotlands kommun ska ges möjlighet att kunna använda sig av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Utredningen ska vidare lämna förslag på de författningsändringar som krävs för att göra detta möjligt.

Redovisning av tilläggsuppdraget

Uppdraget ska redovisas senast den 13 december 2010.

(Finansdepartementet)

Statens offentliga utredningar 2010

Kronologisk förteckning

1.Lätt att göra rätt

–om förmedling av brottsskadestånd. Ju.

2.Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.

3.Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.

4.Allmänna handlingar i elektronisk form

–offentlighet och integritet. Ju.

5.Skolgång för alla barn. U.

6.Kunskapslägesrapport på kärnavfallsområdet 2010

–utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.

7.Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden. IJ.

8.En myndighet för havs- och vattenmiljö. M.

9.Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.

10.Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.

11.Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.

12.I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.

13Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.

14.Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.

15.Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.

16.Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. IJ.

17.Prissatt vatten? M.

18.En reformerad budgetlag. Fi.

19.Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.

20.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning. Fi.

21.Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.

22.Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.

23.Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.

24.Avtalad upphovsrätt. Ju.

25.Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. Fö.

26.Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.

27.Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.

28.Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.

29.En ny förvaltningslag. Ju.

30.Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmonisering. N.

31.Första hjälpen i psykisk hälsa. S.

32.Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.

33.Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.

34.På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. Ku.

35.Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009. U.

36.Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. U.

37.Sverige för nyanlända utanför flyktingmottagandet. IJ.

38.Mutbrott. Ju.

39.Ny ordning för nationella vaccinationsprogram. S.

40.Cirkulär migration och utveckling

–kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens utvecklingspotential kan främjas. Ju.

41.Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. S.

42.Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. Jo.

43.Förundersökningsbegränsning. Ju.

44.Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Ju.

45.Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. S.

46.Utländsk näringsverksamhet i Sverige. En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett EU-perspektiv. N.

47.Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?

En systematisk litteraturöversikt. S.

48.Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. S.

49.Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 1999–2008. Ju.

50.Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.

51.Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. U.

52.Biologiska faktorer och könsskillnader

i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. U.

53.Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om "pojkkrisen". Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Background Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk rapport. U.

54.Förbättrad återbetalning av studieskulder. U.

55.Romers rätt

–en strategi för romer i Sverige. IJ.

56.Innovationsupphandling. N.

57.Effektivare planering av vägar och järnvägar. N.

58.Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.

59.Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.

60.Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. IJ.

61.Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järnvägssystem. N.

62.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. Fi.

63.EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare. Ju.

64."Se de tidiga tecknen"

–forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. U.

65.Kompetens och ansvar. S.

66.Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. U.

67.I rättan tid? Om ålder och skolstart. U.

68.Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller. Ju.

69.Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen. N.

70.Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. IJ.

71.Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering och reformförslag. Ju.

72.Folkrätt i väpnad konflikt

–svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. Fö.

73.Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar. N.

74.Mer innovation ur transportforskning. N.

75.Gymnasial lärlingsutbildning

–utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. U.

76.Transportstyrelsens databaser på vägtrafikområdet – integritet och effektivitet. N.

77.Sammanläggningar av landsting – övergångsstyre och utjämning. Fi.

78.Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS IV-direktivet. Fi.

79.Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. U

80.Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. U.

81.En ny biobankslag. S.

82.Trafikverket ICT. N.

83.Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt.

Jämställdhetsarbete i skolan. U.

84.Hedersrelaterad problematik i skolan

– en kunskaps- och forskningsöversikt. U.

85.Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. S.

86.Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. Fö.

87.Skadestånd och Europakonventionen. Ju.

88.Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. Fi.

89.Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteraturöversikt. S.

90.En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. Ju.

91.Planering på djupet – fysisk planering av havet. M.

92.En effektivare förvaltning av statens fastigheter. Fi.

93.Att skapa arbete. Löner, anställningsskydd och konkurrens. Fi.

94.Gotland – användningen av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Fi.

Statens offentliga utredningar 2010

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Lätt att göra rätt

– om förmedling av brottsskadestånd. [1]

Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]

Allmänna handlingar i elektronisk form

– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]

Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]

Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29] Mutbrott. (38)

Cirkulär migration och utveckling

– kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens utvecklingspotential kan främjas. [40]

Förundersökningsbegränsning. [43]

Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. [44]

Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 1999–2008. [49]

Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. [59]

EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare. [63]

Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller. [68]

Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering och reformförslag. [71]

Skadestånd och Europakonventionen. [87]

En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. [90]

Utrikespartementet

Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]

Försvarsdepartementet

Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]

Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]

Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]

Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. [72]

Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. [86]

Socialdepartementet

Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]

Ny ordning för nationella vaccinationsprogram. [39]

Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. [41]

Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. [45]

Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt. [47]

Multipla hälsoproblem bland personer

över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. [48]

Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58] Kompetens och ansvar. [65]

En ny biobankslag. [81]

Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. [85]

Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteraturöversikt. [89]

Finansdepartementet

Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. [13]

En reformerad budgetlag. [18]

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning. [20]

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. [62]

Sammanläggningar av landsting – övergångsstyre och utjämning. [77]

Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS IV-direktivet. [78]

Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. [88]

En effektivare förvaltning av statens fastigheter. [92]

Att skapa arbete. Löner, anställningsskydd och konkurrens. [93]

Gotland – användningen av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. [94]

Utbildningsdepartementet

Skolgång för alla barn. [5]

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av

Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]

Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]

Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. [33]

Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009. [35]

Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. [36]

Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. [51]

Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. [52]

Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen. Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Backgroundpaper on the "Boy Crisis".

+ Engelsk rapport.[53]

Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]

"Se de tidiga tecknen"

– forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. [64]

Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. [66]

I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]

Gymnasial lärlingsutbildning

– utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. [75]

Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. [79]

Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. [80]

Att bli medveten och förändra sitt förhållningssätt. Jämställdhetsarbete i skolan. [83]

Hedersrelaterad problematik i skolan

– en kunskaps- och forskningsöversikt. [84]

Jordbruksdepartementet

Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. [9]

Bättre marknad för tjänstehundar. [21]

Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. [42]

Miljödepartementet

Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]

Kunskapslägesrapport på kärnavfallsområdet 2010 – utmaningar för slutförvarsprogrammet. [6]

En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]

Planering på djupet – fysisk planering av havet. [91]

Näringsdepartementet

Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]

Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]

Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]

Utländsk näringsverksamhet i Sverige.

En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett EU-perspektiv. [46]

Innovationsupphandling. [56]

Effektivare planering av vägar och järnvägar. [57]

Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järnvägssystem. [61]

Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen. [69]

Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar [73]

Mer innovation ur transportforskning. [74]

Transportstyrelsens databaser på vägtrafikområdet – integritet och effektivitet. [76]

Trafikverket ICT. [82]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden. [7]

Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]

Sverige för nyanlända utanför flyktingmottandet. [37]

Romers rätt – en strategi för romer i Sverige. [55]

Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. [60]

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]

Kulturdepartementet

Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]

I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]

På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. [34]

Arbetsmarknadsdepartementet

Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]