Bilaga 1

Kommittédirektiv

Investeringsfondsfrågor

Dir.

 

2009:94

 

 

Beslut vid regeringssammanträde den 22 oktober 2009.

Sammanfattning

En särskild utredare ska lämna förslag till hur ett nytt EG direktiv om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) ska genomföras i svensk rätt. Utredaren ska också ta ställning till om det till följd av de lagändringar som krävs för att genomföra direk- tivet bör göras andra ändringar i lagstiftningen om investeringsfonder, bl.a. när det gäller ändring av fondbestämmelser och specialfonder.

Utöver detta ska utredaren analysera vilka konsekvenser genom- förandet av det nya EG-direktivet kan komma att få för den svenska fondmarknaden. Utredaren ska också bedöma om det behöver göras ändringar i de näringsrättsliga eller associationsrättsliga bestämmel- serna för att stärka de svenska värdepappersfondernas konkurrens- kraft. Utredaren ska däremot inte göra bedömningar av om ändringar av skattelagstiftningen behövs eller lämna förslag om ändringar av skattelagstiftningen.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2010.

EG-direktivet och svenska bestämmelser om investeringsfonder

Våren 2009 antog Europaparlamentet och rådet ett nytt direktiv om fondföretag, s.k. UCITS, där UCITS står för Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities (Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i över- låtbara värdepapper [fondföretag] [omarbetning]). Direktivet, som innehåller regler för fondföretag som riktar sig till allmänheten och

459

Bilaga 1

SOU 2010:78

kännetecknas av ett högt konsumentskydd, går under benämningen UCITS IV. Det nya direktivet ersätter ett äldre direktiv om fond- företag från 1985 (85/611/EEG).

Direktivet från 1985 har genomförts i svensk rätt genom lagen (2004:46) om investeringsfonder. I lagen benämns de fonder som omfattas av direktivet värdepappersfonder. Övriga fonder benämns specialfonder. Flera regler i 1985 års direktiv har överförts till UCITS IV-direktivet och kvarstår oförändrade. Dessa regler är redan genom- förda i lagen om investeringsfonder. Några av reglerna i 1985 års direktiv ändras emellertid genom UCITS IV-direktivet och på några områden introduceras helt nya regler. Bakgrunden till förändringar- na framgår av kommissionens grönbok om förbättrande av EU:s ramar för investeringsfonder från 2005 och kommissionens vitbok om investeringsfonder från 2006. Förändringarna syftar främst till att öka möjligheterna till effektiv förvaltning av fondföretag, att göra det enklare för fondförvaltare att verka i andra medlemsstater än den egna medlemsstaten och att förbättra informationen till in- vesterare.

I UCITS IV-direktivet har det införts regler om fusion mellan fondföretag, om s.k. master-feederstrukturer och om s.k. förvalt- ningsbolagspass. Reglerna om fusion syftar till att underlätta fusioner, inte minst mellan fondföretag i olika medlemsstater. Reg- lerna om master-feederstrukturer innebär att alla medel i ett fond- företag (”feederfondföretaget”) får placeras i ett annat fondföretag (”masterfondföretaget”). Förvaltningsbolagspasset innebär att ett förvaltningsbolag får förvalta fondföretag som är registrerade i andra medlemsstater än förvaltningsbolagets hemmedlemsstat. Övriga ändringar i förhållande till 1985 års direktiv rör framför allt reg- lerna om information till investerare och det förfarande som krävs för att marknadsföra fondföretag i andra medlemsstater än där fond- företaget är etablerat. Vidare ändras reglerna som rör tillsyn i syfte att få till stånd ett bättre samarbete mellan tillsynsmyndigheter i olika medlemsstater och en bättre samordning av deras befogenheter. De nationella lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa reglerna i direktivet ska börja gälla senast den 1 juli 2011.

UCITS IV-direktivet ger också kommissionen befogenhet att anta genomförandeåtgärder på en rad områden. Det innebär att kommissionen får besluta om viss detaljreglering i anslutning till direktivet. På vissa områden där det ansetts särskilt angeläget att närmare regler ges, ska kommissionen anta genomförandeåtgärder senast den 1 juli 2010. Dessa områden sammanhänger med funktionen

460

SOU 2010:78

Bilaga 1

av förvaltningsbolagspasset. Kommissionen gav i februari 2009 den europeiska värdepapperstillsynskommittén i uppdrag att ta fram tek- niska råd som ska ligga till grund för vissa genomförandeåtgärder. På de områden som rör funktionen av förvaltningsbolagspasset, bl.a. riskhanteringsregler och uppföranderegler, samt investerarinforma- tionen förväntas sådana råd lämnas i oktober 2009. Under förhand- lingarna om direktivet i rådet har det förutsatts att genomförande- åtgärderna ska genomföras i medlemsstaterna samtidigt som reglerna i UCITS IV-direktivet.

Uppdraget

Genomförandet av UCITS IV-direktivet

UCITS IV-direktivet kommer att kräva både ändringar av befintliga bestämmelser och införande av nya bestämmelser.

Utredarens uppgift är att

ta fram underlag och utarbeta de lagförslag som behövs för att genomföra EG-direktivet i svensk rätt.

Beaktande av genomförandeåtgärder

De genomförandeåtgärder till UCITS IV-direktivet som är under utarbetande av kommissionen är av sådant slag att de kan komma att påverka hur EG-direktivet bör genomföras i svensk lagstiftning. Åtgärderna kommer att vara mycket nära kopplade till, och i vissa fall dessutom nödvändiga för, funktionen av de nya reglerna i UCITS IV-direktivet. Det är därför viktigt att genomförandeåtgärderna kan beaktas i ett så tidigt skede som möjligt i lagstiftningsarbetet. Åtgärderna ska antas av kommissionen senast den 1 juli 2010 men det kan förväntas att kommissionen dessförinnan offentliggör långt framskridna förslag.

Utredaren ska därför

följa kommissionens arbete med framtagande av genomförande- åtgärder,

belysa hur genomförandeåtgärderna påverkar eller bör påverka utformningen av de lagförslag som lämnas för att genomföra UCITS IV-direktivet, och

lämna lagförslag där genomförandeåtgärderna beaktas.

461

Bilaga 1

SOU 2010:78

Övriga författningsändringar som kan behöva göras till följd av genomförandet

Genomförandet av UCITS IV-direktivet får konsekvenser även på sådana bestämmelser i lagen om investeringsfonder som inte berörs direkt av de nya reglerna i direktivet. I den utsträckning de nya bestämmelser som föreslås för att genomföra direktivet medför att även andra bestämmelser bör ändras för att åstadkomma en kon- sekvent och väl fungerande reglering bör detta göras i ett samman- hang.

Bestämmelsen i lagen om investeringsfonder om ändring av fond- bestämmelser är en sådan bestämmelse som kan påverkas av reglerna i UCITS IV-direktivet. Detta sammanhänger med de möjligheter till ändring av fondföretags placeringsinriktning i samband med fusion och ombildning till feederfondföretag som medges i direktivet.

Vid sådan fusion eller ombildning skyddas investerarna enligt direktivet framför allt genom att de tillhandahålls information som ska möjliggöra för dem att ta ställning till om de ska behålla sina fondandelar eller inte. Det måste i detta sammanhang övervägas hur information bör komma fondandelsägare till del när andelarna i registret över fondandelsinnehavare registrerats på en förvaltare.

Genomförandet av UCITS IV-direktivet berör de svenska värde- pappersfonderna. Bestämmelserna om specialfonder i lagen om in- vesteringsfonder är emellertid i många avseenden desamma som de som gäller för värdepappersfonder. Det måste därför analyseras i vilken utsträckning de föreslagna bestämmelserna som genomför direktivet ska tillämpas av specialfonderna eller påverkar bestäm- melserna om specialfonder på annat sätt.

Utredaren ska därför

analysera hur de nya eller ändrade bestämmelser som föreslås för att genomföra UCITS IV-direktivet påverkar bestämmelserna om ändring av fondbestämmelser, om förvaltarregistrering och om specialfonder i lagen om investeringsfonder,

ta ställning till om dessa bestämmelser behöver ändras,

överväga om det till följd av genomförandet av direktivet finns behov av andra ändringar i lagen om investeringsfonder än de nämnda, och

utarbeta nödvändiga lagförslag.

Utredaren är i övrigt fri att lämna de förslag som utredningsarbetet kan föranleda.

462

SOU 2010:78

Bilaga 1

Analys av konsekvenserna för svensk fondmarknad, m.m.

Genom 1985 års UCITS-direktiv etablerades en inre marknad för fondföretag. Förvaltningsbolag kan med stöd av direktivet etableras och registrera fondföretag i samtliga stater inom EES. Förvaltnings- bolagen kan således förlägga sin verksamhet och de fondföretag som förvaltas där det är mest ändamålsenligt. Fondföretagen får marknadsföras i samtliga stater inom EES. Förvaltningsbolag och fondföretag agerar därmed på en mycket internationell och rörlig marknad. Detta innebär stora möjligheter, men också en ökad kon- kurrens.

De svenska fondföretag som omfattas av EG-direktivet, värde- pappersfonder, konkurrerar såväl i Sverige som på den inre mark- naden i övrigt med utländska fondföretag. För närvarande finns omkring 500 svenskregistrerade värdepappersfonder, vilka förvaltas av ett fyrtiotal svenska fondbolag. Värdepappersfonderna marknads- förs med något undantag endast i Sverige. Härutöver finns drygt 3 000 utländska fondföretag till försäljning i Sverige. Under senare år har allt fler svenska bolag valt att starta förvaltningsbolag och fondföretag utomlands, även när de i princip enbart är avsedda för försäljning i Sverige. En förklaring är att det anses fördelaktigare ur konkurrenssynpunkt att registrera fondföretag i andra länder än Sverige.

UCITS IV-direktivet kommer att innebära ytterligare ökade möj- ligheter till rörlighet på den inre marknaden, bl.a. genom reglerna om fusion och förvaltningsbolagspass. Möjlighet öppnas att genom fusion ”flytta” en svensk värdepappersfond till ett annat land. Vidare öppnas möjligheten att registrera fondföretag i andra EES-stater utan att etablera förvaltningsbolag där. Direktivets genomförande kan således komma att innebära förändringar när det gäller hur fondverksamhet struktureras, såsom var verksamheten förläggs. Där- med kan den svenska fondmarknaden komma att påverkas. Kon- sekvenserna av genomförandet för den svenska fondmarknaden be- höver därför analyseras.

Fonder är en omfattande och viktig sparform i Sverige. Svenska hushålls fondsparande sker i stor utsträckning genom direktsparande i fonder, men även inom ramen för pensionssparandet och för- säkringssparandet. Det är en utgångspunkt att svenska hushåll och andra investerare även fortsättningsvis ska ha tillgång till ett brett utbud av fonder på den svenska fondmarknaden, däribland svensk- registrerade fonder. Det är också en utgångspunkt att det ska finnas

463

Bilaga 1

SOU 2010:78

goda förutsättningar att driva fondverksamhet i Sverige. Detta inne- fattar möjlighet att konkurrera såväl i Sverige som på den inre marknaden i övrigt. Fondbolagens Förening har påtalat att den svenska fondbeskattningen innebär en konkurrensnackdel. För när- varande pågår ett arbete med att utreda nya skatteregler för investe- ringsfonder enligt ett uppdrag som finansministern den 27 augusti 2009 lämnade till en utredare inom Regeringskansliet. Även den reglering som finns i lagen om investeringsfonder kan innebära en konkurrensnackdel om motsvarande krav inte finns i andra länder, t.ex. som en följd av att UCITS-direktivet tolkas på olika sätt. Fond- bolagens Förening har påtalat att bestämmelsen om att en fondandel inte får utfärdas innan betalning har tillförts fonden, innebär en alltför strikt tolkning av UCITS-direktivet och medför såväl konkurrens- nackdelar som andra praktiska problem. Behov av ändring av den bestämmelsen samt andra näringsrättsliga eller associationsrättsliga bestämmelser som gäller för svenska värdepappersfonder i syfte att stärka de svenskregistrerade fondernas konkurrenskraft behöver analyseras. Samtidigt måste också behovet av ett fortsatt gott kon- sumentskydd vägas in.

Utredaren ska därför

analysera vilka konsekvenser genomförandet av det nya EG- direktivet kan komma att få för den svenska fondmarknaden,

om analysen leder fram till att ändringar bör göras i den närings- rättsliga eller associationsrättsliga regleringen av värdepappers- fonder, föreslå sådana ändringar,

överväga behov av ändringar i ovannämnda regelverk för att stärka fondernas konkurrenskraft, och

utarbeta nödvändiga lagförslag.

Utredaren ska inte göra bedömningar av om ändringar av skatte- lagstiftningen behövs eller lämna förslag om ändringar av skattelag- stiftningen. Utredaren ska däremot hålla sig informerad om arbetet att utreda nya skatteregler för investeringsfonder enligt det uppdrag som lämnades av finansministern den 27 augusti 2009.

464

SOU 2010:78

Bilaga 1

Övrigt om utredningsarbetet

Utredaren ska i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och organisationer som har relevans för utredningsuppdraget.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2010.

(Finansdepartementet)

465

L 302/32

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/65/EG av den 13 juli 2009

om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag)

(omarbetning)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget (1), och

av följande skäl:

(1)Rådets direktiv 85/611/EEG av den 20 december 1985 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepap­ per (fondföretag) (2) har ändrats flera gånger i väsentliga avseenden (3). Eftersom nya ändringar ska göras, bör direk­ tivet av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)Direktiv 85/611/EEG har i stor utsträckning bidragit till att den europeiska fondbranschen utvecklats framgångsrikt. Trots de förbättringar som införts sedan direktivet antogs, särskilt under år 2001, har det dock allt tydligare visat sig att de rättsliga ramar som fondföretag omfattas av måste ändras för att bli anpassade till 2000-talets finansiella marknader. Genom kommissionens grönbok av den 12 juli 2005 om förbättrande av EU:s ramar för investeringsfon­ der inleddes en offentlig diskussion om hur direktiv 85/611/EEG bör anpassas för att uppfylla de nya kraven. Denna intensiva samrådsprocess ledde hos en stor majori­ tet av deltagarna till slutsatsen att det direktivet behöver ändras i väsentlig utsträckning.

(1) Europaparlamentets yttrande av den 13 januari 2009 (ännu ej offent­ liggjort i EUT) och rådets beslut av den 22 juni 2009.

(2) EGT L 375, 31.12.1985, s. 3. (3) Se bilaga III del A.

(3)Nationell lagstiftning avseende företag för kollektiva inves­ teringar bör samordnas i syfte att åstadkomma en tillnärm­ ning inom gemenskapen av konkurrensvillkoren för dessa företag och samtidigt tillförsäkra andelsägarna ett effekti­ vare och enhetligare skydd. Denna samordning gör det lät­ tare att ta bort de hinder som finns mot fri rörlighet inom gemenskapen för andelar i fondföretag.

(4)Med hänsyn till dessa målsättningar bör gemensamma grundregler införas för auktorisation, tillsyn, organisation och verksamheter för fondföretag som är etablerade i med­ lemsstaterna och för den information de är skyldiga att offentliggöra.

(5)Samordningen av medlemsstaternas lagstiftning bör begränsas till att avse fondföretag av icke sluten typ som utbjuder sina andelar till allmänheten inom gemenskapen. Det är önskvärt att fondföretagen ges möjlighet att, som ett led i sin investerings/placeringsinriktning, placera i andra, tillräckligt likvida, finansiella instrument än överlåtbara värdepapper. Finansiella instrument som får ingå som till­ gångar i ett fondföretags värdepappersportfölj bör anges i detta direktiv. Att placera så att en värdepappersportfölj återspeglar ett visst index är en förvaltningsteknik.

(6)När det i en bestämmelse i detta direktiv krävs att ett fond­ företag ska vidta åtgärder, bör denna bestämmelse förstås som att den avser förvaltningsbolaget i de fall fondföreta­ get är bildat såsom en värdepappersfond förvaltad av ett förvaltningsbolag och när en värdepappersfond inte kan agera själv eftersom den inte är en juridisk person.

(7)Andelar i ett fondföretag är finansiella instrument i enlig­ het med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument (4).

(4) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/33

 

 

 

 

(8)Auktorisation som beviljas förvaltningsbolaget i dess hem­ medlemsstat bör säkerställa skyddet för investerarna, liksom förvaltningsbolagens solvens, i syfte att bidra till det finan­ siella systemets stabilitet. Den ståndpunkt som har intagits i detta direktiv är att man bör genomföra den grundläggande harmonisering som är nödvändig och tillräcklig för att säkerställa ett ömsesidigt erkännande av auktorisation och tillsynssystem och att därmed göra det möjligt att lämna en enda, i hela gemenskapen gällande, auktorisation samt att tillämpa principen om hemlandstillsyn.

(9)För att säkerställa att förvaltningsbolaget kommer att kunna uppfylla de skyldigheter som uppkommer genom dess verksamhet och för att på så sätt säkerställa dess sta­ bilitet, krävs ett startkapital och ett tillägg av en ytterligare kapitalbas. För att beakta utvecklingen, särskilt den som gäller kapitalkrav för operativa risker inom gemenskapen och andra internationella forum, bör dessa krav, inklusive användning av garantier, ses över.

(10)För att skydda investerarna är det nödvändigt att garantera intern översyn av varje förvaltningsbolag, särskilt genom att det finns två personer i ledningen och genom tillfreds­ ställande interna kontrollmekanismer.

(11)I enlighet med principen om hemlandstillsyn bör förvalt­ ningsbolag med auktorisation i sina hemmedlemsstater få tillhandahålla de tjänster för vilka de är auktoriserade inom hela gemenskapen genom att etablera filialer eller enligt fri­ heten att tillhandahålla tjänster.

(12)När det gäller kollektiv portföljförvaltning (förvaltning av värdepappersfonder och investeringsbolag) bör ett förvalt­ ningsbolag som auktoriserats i hemmedlemsstaten ha rätt, utan att det påverkar tillämpningen av kapitel XI, att bedriva följande verksamheter i värdmedlemsstaterna: att genom etablering av en filial utbjuda andelar i de harmo­ niserade värdepappersfonder som förvaltas av detta bolag i hemmedlemsstaten, att genom etablering av en filial utbjuda aktier i de harmoniserade investeringsbolag som bolaget förvaltar, att utbjuda andelar i harmoniserade vär­ depappersfonder eller aktier i harmoniserade investerings­ bolag som förvaltas av andra förvaltningsbolag, att bedriva alla andra verksamheter och fullgöra uppgifter som omfat­ tas av kollektiv portföljförvaltning, att förvalta tillgångarna i investeringsbolag med säte i andra medlemsstater än hemmedlemsstaten, att med stöd av en fullmakt utöva de verksamheter som omfattas av kollektiv portföljförvaltning på sådana förvaltningsbolags vägnar som har sitt säte i andra medlemsstater än hemmedlemsstaten. När ett för­ valtningsbolag utbjuder andelar i sina egna harmoniserade värdepappersfonder eller aktier i sina egna harmoniserade

investeringsbolag i värdmedlemsstater utan att etablera en filial bör förvaltningsbolaget endast bli föremål för bestäm­ melser avseende gränsöverskridande marknadsföring.

(13)Vad gäller omfattningen av förvaltningsbolagens verksam­ het och för att ta hänsyn till nationell lagstiftning och tillåta att förvaltningsbolagen uppnår betydande stordrifts­ fördelar, bör de ges tillåtelse att även förvalta enskilda kun­ ders investeringsportföljer (individuell portföljförvaltning), vilket även omfattar förvaltning av pensionsfonder och vissa bestämda sidoverksamheter med anknytning till kärnverksamheten, utan att det äventyrar deras stabilitet. Det bör dock fastställas särskilda regler för att förebygga intressekonflikter när ett förvaltningsbolag auktoriseras att bedriva verksamhet som avser både kollektiv och individu­ ell portföljförvaltning.

(14)Förvaltning av individuella investeringsportföljer är en investeringstjänst som omfattas av direktiv 2004/39/EG. För att säkerställa ett enhetligt regelverk på området bör de villkor för verksamheten som fastställs i det direktivet även gälla förvaltningsbolag som är auktoriserade för denna tjänst.

(15)En hemmedlemsstat bör ha en allmän möjlighet att införa strängare regler än de som fastställs i detta direktiv, särskilt vad avser villkor för auktorisation, tillsynskrav och regler om rapportering och prospekt.

(16)Det bör fastställas regler om villkoren för att ett förvalt­ ningsbolag med stöd av fullmakt ska få delegera vissa upp­ gifter och funktioner till tredje part i syfte att effektivisera sin verksamhet. För att säkerställa att principen om hem­ landstillsyn tillämpas på rätt sätt bör de medlemsstater som tillåter sådan delegering se till att ett förvaltningsbolag som de auktoriserat inte delegerar hela sin verksamhet till en

eller flera tredje parter så att bolaget förvandlas till ett brev­ lådeföretag, och att förekomsten av sådan delegering inte hindrar en effektiv tillsyn över förvaltningsbolaget. Den omständigheten att ett förvaltningsbolag har delege­ rat delar av den egna verksamheten bör dock under inga omständigheter påverka bolagets eller förvaringsinsti­ tutets ansvar gentemot andelsägarna och de behöriga myndigheterna.

(17)För att kunna säkerställa lika villkor och adekvat tillsyn på lång sikt, bör det vara möjligt för kommissionen att under­ söka huruvida det är lämpligt att harmonisera delegerings­ förfaranden på gemenskapsnivå.

L 302/34

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

(18)Principen om hemlandstillsyn kräver att de behöriga myn­ digheterna återkallar respektive inte beviljar auktorisation i sådana fall där exempelvis verksamhetsplanen, den geo­ grafiska fördelningen eller den faktiskt bedrivna verksam­ heten klart visar att ett förvaltningsbolag har valt en viss medlemsstats jurisdiktion i syfte att undgå de strängare normer som gäller i en annan medlemsstat, inom vars ter­ ritorium det avser att bedriva eller redan bedriver större delen av sin verksamhet. Vid tillämpningen av detta direktiv bör ett förvaltningsbolag auktoriseras i den med­ lemsstat där det har sitt säte. Enligt principen om hem­ landstillsyn bör endast de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat anses vara behöriga att kontrollera förvaltningsbolagets organisation, inbegri­ pet alla förfaranden och resurser för att utföra de admini­ strativa funktioner som avses i bilaga II, som bör omfattas av lagen i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat.

(19)Om fondföretaget förvaltas av ett förvaltningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat än fondföretagets hemmedlemsstat bör detta förvaltningsbolag anta och utarbeta lämpliga förfaranden och arrangemang för att hantera klagomål från investerare, inbegripet genom lämp­ liga bestämmelser i distributionsavtal eller genom att till­ handahålla en adress i fondföretagets hemmedlemsstat som inte behöver vara förvaltningsbolagets adress. Ett sådant förvaltningsbolag bör också inrätta lämpliga förfa­ randen och arrangemang för att tillhandahålla information på begäran av allmänheten eller de behöriga myndighe­ terna i fondföretagets hemmedlemsstat, t.ex. genom att bland förvaltningsföretagets anställda utse en kontaktper­ son som har hand om förfrågningar om information. Ett sådant förvaltningsföretag bör dock inte vara skyldigt enligt lagstiftningen i fondföretagets hemmedlemsstat att ha en lokal representant i den medlemsstaten för att full­ göra dessa skyldigheter.

(20)De behöriga myndigheter som auktoriserar fondföretag bör beakta fondbestämmelserna eller investeringsbolagets bolagsordning, valet av förvaringsinstitut och förvaltnings­ bolagets förmåga att förvalta fondföretaget. När förvalt­ ningsbolaget är etablerat i en annan medlemsstat, bör de behöriga myndigheterna kunna förlita sig på ett intyg, utställt av de behöriga myndigheterna i förvaltningsbola­ gets hemmedlemsstat, om vilken typ av fondföretag som förvaltningsbolaget har rätt att förvalta. Auktorisationen av ett fondföretag bör inte göras avhängig av ytterligare kapi­ talkrav på förvaltningsbolagsnivå, att förvaltningsbolagets ska ha sitt säte i fondföretagets hemmedlemsstat eller att förvaltningsbolaget ska ha någon verksamhet i fondföreta­ gets hemmedlemsstat.

(21)De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat bör ha befogenhet att kontrollera att bestämmelserna om fondföretagets bildande och drift efterlevs och fondfö­ retaget bör omfattas av lagen i fondföretagets hemmed­ lemsstat. Därför bör de behöriga myndigheterna i

fondföretagets hemmedlemsstat kunna få information direkt från förvaltningsbolaget. De behöriga myndighe­ terna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat kan särskilt ålägga ett förvaltningsbolag att tillhandahålla information om transaktioner avseende investeringar i det fondföretag som auktoriserats i den medlemsstaten, inbegripet uppgif­ ter i räkenskaper och handlingar för dessa transaktioner och fondkonton. För att kunna vidta åtgärder på grund av överträdelser av regler som de ansvarar för, bör de behö­ riga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlems­ stat kunna räkna med att de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat samarbetar, och de bör vid behov kunna vidta åtgärder direkt mot förvaltningsbolaget.

(22)Det bör vara möjligt för fondföretagets hemmedlemsstat att föreskriva regler för innehållet i fondföretagets andels­ ägarregister. Hur detta register organiseras och var det pla­ ceras bör dock förbli en del av förvaltningsbolagets organisatoriska arrangemang.

(23)Fondföretagets hemmedlemsstat måste ges alla nödvändiga resurser för att vidta åtgärder på grund av överträdelser av fondföretagets bestämmelser. I detta syfte bör de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat kunna vidta preventiva åtgärder och sanktioner gentemot förvalt­ ningsbolaget. Som en sista utväg bör de behöriga myndig­ heterna i fondföretagets hemmedlemsstat ha möjlighet att kräva att förvaltningsbolagets förvaltning av fondföretaget upphör. Medlemsstaterna bör i dessa fall se till att införa de bestämmelser som behövs för att korrekt kunna förvalta eller avveckla fondföretaget.

(24)För att undvika tillsynsarbitrage och för att främja förtro­ endet för att den tillsyn som hemmedlemsstatens behöriga myndigheter utövar är effektiv, bör auktorisation inte beviljas när ett fondföretag är förhindrat att marknadsföra sina fondandelar i sin hemmedlemsstat. Fondföretag bör ha rätt att l välja fritt i vilken eller vilka medlemsstater dess fondandelar ska marknadsföras i enlighet med detta direktiv.

(25)För att skydda aktieägarnas intressen och säkerställa lika vill­ kor på marknaden för harmoniserade företag för kollektiva investeringar krävs ett startkapital för investeringsbolag. Investeringsbolag som har utsett ett förvaltningsbolag täcks emellertid av förvaltningsbolagets ytterligare kapitalbas.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/35

 

 

 

 

(26)När tillämpliga uppföranderegler och regler om delegering är tillämpliga och när ett förvaltningsbolag, enligt lagen i dess hemmedlemsstat, har tillåtelse att till tredje part dele­ gera funktioner bör auktoriserade investeringsbolag följa dessa regler i tillämpliga delar, antingen direkt när de inte har utsett ett förvaltningsbolag som är auktoriserat i enlig­ het med detta direktiv, eller indirekt när de har utsett ett sådant förvaltningsbolag.

(27)Trots att det finns behov av konsolidering mellan fondfö­ retag finns det många juridiska och administrativa hinder i gemenskapen för fusioner mellan sådana företag. För att förbättra den inre marknadens funktion är det därför nöd­ vändigt att fastställa gemenskapsbestämmelser som under­ lättar fusioner mellan fondföretag (och deras delfonder). Även om vissa medlemsstater endast auktoriserar kon­ traktsrättsliga fonder bör gränsöverskridande fusioner mellan alla slag av fondföretag (kontraktsrättsliga, associa­ tionsrättsliga och ”unit trusts”) tillåtas och erkännas i samt­ liga medlemsstater, utan att det krävs att medlemsstaterna inför nya rättsliga former av fondföretag i sin nationella lagstiftning.

(28)Detta direktiv omfattar de fusionstekniker som är vanligast i medlemsstaterna. Medlemsstaterna åläggs inte enligt direktivet att införa alla tre tekniker i sin nationella lagstift­ ning, men alla medlemsstater bör erkänna överföringar av tillgångar till följd av dessa fusionstekniker. Detta direktiv hindrar inte fondföretagen från att använda andra tekniker enbart nationellt, i situationer då inget av de fondföretag som berörs av fusionen har anmält marknadsföring av sina andelar över gränserna. Dessa fusioner kommer fortfa­ rande att omfattas av de relevanta bestämmelserna i natio­ nell lagstiftning. Nationella bestämmelser om beslutsförhet bör varken göra åtskillnad mellan nationella och gränsö­ verskridande fusioner eller vara striktare än de bestämmel­ ser som rör fusioner av andra företag.

(29)För att skydda investerarnas intressen bör medlemsstaterna kräva att föreslagna nationella och gränsöverskridande fusioner mellan fondföretag omfattas av auktorisation som meddelas av deras behöriga myndigheter. Vid gränsöver­ skridande fusioner bör de behöriga myndigheterna för det överlåtande fondföretaget auktorisera fusionen för att ge tillfredsställande skydd åt de andelsägare som faktiskt byter fondföretag. Om mer än ett överlåtande fondföretag berörs av fusionen och dessa företag har sitt säte i olika medlems­ stater, bör det krävas auktorisation av de behöriga myndig­ heterna för varje överlåtande fondföretag, och dessa myndigheter bör ha ett nära samarbete, som även omfat­ tar lämpligt informationsutbyte. Eftersom även andelsä­ garna i det övertagande fondföretaget behöver ett tillfredsställande skydd för sina intressen bör dessa beaktas av de behöriga myndigheterna i det övertagande fondföre­ tagets hemmedlemsstat.

(30)Andelsägare i både det överlåtande och det övertagande fondföretaget bör dessutom ha möjlighet att begära åter­ köp eller inlösen av sina andelar eller, då det är möjligt, att omvandla dem till andelar i ett annat fondföretag som har liknande placeringsinriktning och som förvaltas av samma förvaltningsbolag eller något annat bolag som har anknyt­ ning till detta. Denna rätt bör inte vara förknippad med några extra kostnader, förutom avgifter som endast respek­ tive fondföretag kan ta ut för att täcka avvecklingskostna­ der i alla situationer, enligt vad som följer av prospektet för det överlåtande och det övertagande fondföretaget.

(31)Tredjepartskontroll av fusioner bör också säkerställas. För­ varingsinstituten för vart och ett av de fondföretag som berörs av fusionen bör kontrollera att den gemensamma planen för fusionen överensstämmer med de relevanta bestämmelserna i detta direktiv och med fondföretagets fondbestämmelser. Antingen ett förvaringsinstitut eller en oberoende revisor bör upprätta en rapport för alla fondfö­ retag som berörs av fusionen med validering av metoderna för värdering av tillgångar och skulder i dessa företag och beräkning av utbytesförhållandet som anges i den gemen­ samma planen för fusionen samt det faktiska utbytesför­ hållandet och eventuell kontant utbetalning per andel. För att begränsa kostnaderna för gränsöverskridande fusioner bör det vara möjligt att upprätta en enda revisionsberät­ telse för alla berörda fondföretag, och den lagstadgade revi­ sorn för det överlåtande eller det övertagande fondföretaget bör ges denna befogenhet. Av hänsyn till skyddet för inves­ terare bör andelsägare ha möjlighet att på begäran erhålla en kopia av revisionsberättelsen kostnadsfritt.

(32)Det är särskilt viktigt att andelsägarna ges tillfredsställande information om den föreslagna fusionen och att deras rät­ tigheter är tillräckligt skyddade. Även om det framför allt är andelsägarnas intresse i det överlåtande fondföretaget som berörs av fusionen, bör även andelsägarnas intresse i det övertagande fondföretaget ges skydd.

(33)Bestämmelserna om fusioner i detta direktiv ska inte påverka tillämpningen av lagstiftningen om kontroll av företagskoncentrationer, särskilt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av före­ tagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”) (1).

(34)Den fria marknadsföringen av andelar som utgivits av fondföretag som fått tillstånd att placera upp till 100 % av sina tillgångar i överlåtbara värdepapper utfärdade av samma emittent (stat, lokal myndighet, etc.) bör varken direkt eller indirekt åstadkomma störningar i kapitalmark­ nadens funktion eller medlemsstaternas finansiering.

(1) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.

L 302/36

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

(35)Den i detta direktiv angivna definitionen av överlåtbara värdepapper gäller endast för tillämpningen av detta direk­ tiv och påverkar inte de olika definitioner som används i nationell lagstiftning i andra sammanhang, exempelvis när det gäller beskattning. Denna definition omfattar följaktli­ gen inte aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier och som emitteras av sådana organ som hypoteks­ institut och industri- och utvecklingsfonder, där äganderät­ ten i praktiken inte kan överföras på annat sätt än att emittenten återköper dem.

(36)Penningmarknadsinstrument omfattar de överlåtbara instrument som normalt omsätts på penningmarknaden snarare än på reglerade marknader, till exempel statsskuld­ växlar, kommunala skuldväxlar, bankcertifikat, företags­ certifikat, omsättningsbara medelfristiga skuldväxlar och bankaccepter.

(37)Begreppet ”reglerad marknad” i detta direktiv har samma innebörd som det i direktiv 2004/39/EG.

(38)Fondföretag bör tillåtas att placera sina tillgångar i andelar i andra fondföretag och andra företag för kollektiva inves­ teringar av den öppna typen som också placerar i sådana likvida, finansiella tillgångar som avses i detta direktiv och som tillämpar principen om riskspridning. Det är nödvän­ digt att fondföretag och andra företag för kollektiva inves­ teringar som fondföretag placerar i är föremål för effektiv tillsyn.

(39)Utvecklingen av möjligheterna för ett fondföretag att pla­ cera i fondföretag och i andra företag för kollektiva inves­ teringar bör underlättas. Det är därför viktigt att se till att en sådan investeringsverksamhet inte minskar skyddet för investerarna. På grund av fondföretagens ökade möjlighe­ ter att placera i andelar i andra fondföretag och företag för kollektiva investeringar är det nödvändigt att fastställa vissa regler om kvantitativa begränsningar, tillhandahål­ lande av information och förhindrande av uppkomsten av s.k. kaskadfenomen.

(40)För att beakta marknadsutvecklingen och mot bakgrund av genomförandet av den ekonomiska och monetära unionen bör fondföretag tillåtas att placera i banktillgodohavanden. För att säkerställa tillräcklig likviditet för sådana place­ ringar bör de vara återbetalningsbara vid anfordran eller vara förenade med uttagsrätt. Om tillgodohavandena finns i ett kreditinstitut med säte i ett tredjeland, bör detta insti­ tut omfattas av tillsynsregler likvärdiga med dem som finns i gemenskapslagstiftning.

(41)Utöver det fall då ett fondföretag placerar i banktillgodo­ havanden i enlighet med sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning bör det vara möjligt att ge alla fondföretag tillåtelse att inneha kompletterande likvida tillgångar, exempelvis avistakonton. Innehav av sådana komplette­ rande likvida tillgångar kan bland annat vara motiverat för att täcka löpande eller särskilda betalningar, vid försälj­ ningar under den tid som krävs för återinvestering i över­ låtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument eller

andra finansiella tillgångar som avses i detta direktiv, eller för den tid under vilken det är absolut nödvändigt att upp­ skjuta placeringar i överlåtbara värdepapper, penning­ marknadsinstrument eller andra finansiella tillgångar på grund av ogynnsamma marknadsvillkor.

(42)Av aktsamhetsskäl är det nödvändigt att fondföretag, när det gäller placeringar som utsätter dem för en motparts­ risk, undviker alltför stor koncentration till samma organ eller till organ som tillhör samma grupp.

(43)Fondföretag bör uttryckligen tillåtas att placera i finansiella derivatinstrument, såväl inom ramen för sin allmänna pla­ ceringsinriktning som i syfte att säkra tillgångar för att uppnå ett finansiellt mål eller den riskprofil som angetts i prospektet. För att säkerställa att investerarna skyddas är det nödvändigt att begränsa den maximala riskexpone­ ringen i förhållande till finansiella derivatinstrument så att den inte överskrider det totala fondandelsvärdet av fond­ företagets portfölj. För att säkerställa ständig medvetenhet om riskerna och åtagandena vid derivattransaktioner och kontrollera att placeringsbegränsningarna iakttas, bör dessa risker och åtaganden fortlöpande mätas och överva­ kas. Slutligen, för att skapa ett skydd för investerarna genom tillhandahållande av information, bör fondföreta­ gen beskriva sina strategier, tekniker och placeringsbe­ gränsningar för derivattransaktioner.

(44)Åtgärder för att hantera potentiellt divergerande intressen för produkter där kreditrisken överförs via värdepapperi­ sering, i enlighet med vad som förutses med avseende på Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksam­ het i kreditinstitut (1) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (2), måste vara konsekventa och samstämmiga i all relevant lagstiftning rörande finanssektorn. Kommissionen kommer att lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag, inbegripet avseende detta direktiv, för att säkerställa sådan konsekvens och samstämmighet, och detta efter att i vederbörlig ordning beaktat konsekvenserna av de förslagen.

(45)För OTC-derivat bör det fastställas krav avseende godtag­ bara motparter och instrument, likviditet och fortlöpande värdering av positionen. Syftet med sådana krav är att säkerställa ett tillräckligt skydd för investerarna, liknande det som de erhåller vid förvärv av derivat som handlas på reglerade marknader.

(46)Derivattransaktioner bör aldrig användas för att kringgå principerna och reglerna i detta direktiv. För OTC-derivat bör ytterligare regler för riskspridningen tillämpas vid exponering mot en enda motpart eller grupp av motparter.

(1) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1. (2) EUT L 177, 30.6.2006, s. 201.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/37

 

 

 

 

(47)Vissa portföljförvaltningsmetoder för företag för kollektiva investeringar som främst placerar i aktier eller skuldförbin­ delser bygger på efterbildning av aktieindex eller index för skuldförbindelser. Fondföretag bör tillåtas att efterbilda väl­ kända och erkända aktieindex eller index för skuldförbin­ delser. Det kan därför vara nödvändigt att införa flexiblare riskspridningsregler för sådana fondföretag som placerar i aktier eller skuldförbindelser för detta ändamål.

(48)Företag för kollektiva investeringar som omfattas av detta direktiv bör inte användas för andra ändamål än kollektiva investeringar av kapital från allmänheten, i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv. I de fall som fastställs i detta direktiv bör det vara möjligt för fondföretag att ha dotterföretag endast när detta är nödvändigt för att utföra viss, i direktivet angiven verksamhet för fondföretagets räk­ ning. Det är nödvändigt att säkerställa en effektiv tillsyn över fondföretag. Fondföretag bör därför tillåtas att etab­ lera dotterföretag i tredjeland endast i de fall och på de vill­ kor som anges i detta direktiv. Den allmänna skyldigheten att uteslutande agera för att tillgodose andelsägarnas intres­ sen och framför allt målet att förbättra kostnadseffektivi­ teten kan under inga omständigheter rättfärdiga åtgärder från fondföretagets sida som skulle kunna hindra de behö­ riga myndigheterna från att utöva en effektiv tillsyn.

(49)Den ursprungliga versionen av direktiv 85/611/EEG inne­ höll ett undantag från begränsningen i fråga om den pro­ centandel av sina tillgångar som ett fondföretag får placera i överlåtbara värdepapper som är utfärdade av samma, vil­ ket var tillämpligt på obligationer som var emitterade eller garanterade av en medlemsstat. Detta undantag gav fond­ företag rätt att placera upp till 35 % av sina tillgångar i sådana obligationer. Det finns skäl för ett liknande men mer begränsat undantag, såvitt gäller obligationer inom den privata sektorn, vilka även om de saknar statlig garanti ändå erbjuder investerare särskilda garantier inom ramen för de särskilda regler som gäller för dessa. Det är därför nödvändigt att utvidga undantaget till att omfatta samtliga obligationer inom den privata sektorn som uppfyller gemensamt fastställda kriterier, varvid det bör överlåtas åt medlemsstaterna att fastställa en lista över de obligationer för vilka de avser att, där så är lämpligt, medge undantag.

(50)Flera medlemsstater har antagit bestämmelser som tillåter icke-samordnade företag för kollektiva investeringar att placera sina tillgångar i en så kallad masterfond. För att fondföretag ska kunna utnyttja dessa bestämmelser är det nödvändigt att undanta så kallade feederfondföretag som önskar placera sina tillgångar i masterfondföretag från för­ budet mot att placera mer än 10 %, eller i vissa fall 20 %, av sina tillgångar i ett företag för kollektiva investeringar. Ett sådant undantag är motiverat, eftersom feederfondfö­ retaget placerar alla, eller nästan alla, sina tillgångar i en

diversifierad portfölj i masterfondföretaget som i sin tur omfattas av diversifieringsreglerna för fondföretag.

(51)För att möjliggöra en effektivt fungerande inre marknad och säkerställa samma nivå på skyddet av investerarna inom hela gemenskapen bör master/feederstrukturer tillå­ tas såväl när master- och feederfondföretaget är etablerat i samma medlemsstat som när de är etablerade i olika med­ lemsstater. För att investerarna ska kunna få bättre förstå­ else av master/feederstrukturerna och myndigheterna lättare ska kunna utöva tillsyn över sådana strukturer, sär­ skilt vid gränsöverskridande situationer, bör inget feeder­ fondföretag få placera i mer än ett masterfondföretag. I syfte att säkerställa samma nivå på skyddet av investerarna inom hela gemenskapen bör masterfondföretaget självt vara ett auktoriserat fondföretag. I syfte att undvika onö­ diga administrativa bördor bör bestämmelser om anmälan av gränsöverskridande marknadsföring inte tillämpas om ett masterfondföretag inte anskaffar kapital från allmänhe­ ten i en annan medlemsstat än den där det är etablerat, utan bara har ett eller flera feederfondföretag i den andra medlemsstaten.

(52)Med hänsyn till skyddet av dem som placerar i feederfond­

företaget bör det krävas förhandsgodkännande från de behöriga myndigheterna i feederfondföretagets hemmedlemsstat för feederfondföretagets placeringar i masterfondföretaget. Bara den första investeringen i mas­ terfondföretaget genom vilken feederfondföretaget över­ skrider den gräns som gäller för placeringar i ett annat fondföretag bör kräva ett godkännande. För att effektivi­ sera verksamheten på den inre marknaden och säkerställa samma nivå på investerarskyddet inom hela gemenskapen bör de villkor som måste uppfyllas och de handlingar och den information som måste tillhandahållas för att god­ känna feederfondföretagets placeringar i masterfondföre­ taget vara uttömmande.

(53)För att feederfondföretaget ska kunna handla i sina andel­ sägares bästa intresse, bland annat genom att ge det en ställning som ger den rätt att erhålla alla uppgifter och handlingar från masterfondföretaget som är nödvändiga för att det ska kunna uppfylla sina skyldigheter, bör det krävas att feeder- och masterfondföretagen ska ingå ett rättsligt bindande avtal. Om både feeder- och masterfond­ företaget förvaltas av samma förvaltningsbolag, bör det dock räcka med att förvaltningsbolaget fastställer interna uppföranderegler. Ett avtal om informationsutbyte mellan feeder- och masterfondföretagens förvaringsinstitut eller revisorer bör säkerställa att feederfondföretagets förva­ ringsinstitut eller revisor ges tillgång till alla uppgifter och handlingar som är nödvändiga för att de ska kunna full­ göra sina uppgifter. Genom detta direktiv bör det säkerstäl­ las att förvaringsinstituten eller revisorerna, när de uppfyller dessa krav, inte bryter mot någon av de begräns­ ningar som avser utlämnande av information eller skydd av uppgifter.

L 302/38

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

(54)För att investerarna i feederfondföretaget ska ges en hög grad av skydd för sina intressen bör prospektet, basfakta för investerare och all marknadsföringskommunikation anpassas till master/feederstrukturernas särskilda karaktär. Feederfondföretagets placeringar i masterfondföretaget bör inte påverka dess förmåga att självt återköpa eller inlösa andelar på begäran av dess andelsägare och inte heller dess förmåga att agera i andelsägarnas bästa intresse.

(55)Andelsägarna bör genom detta direktiv skyddas från att bli debiterade omotiverade extrakostnader genom att master­ fondföretaget förbjuds att debitera feederfondföretaget avgifter vid teckning och inlösen. Masterfondföretaget bör dock få ta ut avgifter vid teckning eller inlösen från andra investerare i masterfondföretaget.

(56)Omvandlingsreglerna bör göra det möjligt för ett befint­ ligt fondföretag att omvandlas till ett feederfondföretag. Samtidigt bör de ge tillräckligt skydd åt andelsägarna. Efter­ som en sådan omvandling innebär en genomgripande för­ ändring av placeringsinriktningen bör det krävas att ett företag som omvandlas till feederfondföretag ger sina andelsägare tillräckligt beslutsunderlag så att de kan avgöra om de ska behålla sin investering eller inte. De behöriga myndigheterna bör inte kräva att feederfondföretagen till­ handahåller mer eller annan information än den som spe­ cificeras i det här direktivet.

(57)Om de behöriga myndigheterna i masterfondföretagets hemmedlemsstat skulle få information om en oegentlighet beträffande masterfondföretaget eller upptäcker att master­ fondföretaget inte uppfyller bestämmelserna i detta direk­ tiv kan de vid behov besluta att vidta lämpliga åtgärder för att se till att andelsägarna i masterfondföretaget får denna information.

(58)Medlemsstaterna bör göra klar åtskillnad mellan mark­ nadsföringskommunikation och den obligatoriska infor­ mation till investerarna som föreskrivs genom detta direktiv. Den obligatoriska informationen omfattar basfakta för investerare, prospekt och års- och halvårsrapporter.

(59)Basfakta för investerare bör kostnadsfritt och i god tid före tecknandet av andelar i fondföretaget tillhandahållas som en specifik handling till investerarna för att underlätta för dem att fatta väl underbyggda investeringsbeslut. Sådana basfakta bör endast omfatta de uppgifter som är väsentliga för att fatta sådana beslut. Innehållet i dem bör till fullo harmoniseras för att ge tillfredsställande skydd av investe­ rarna och skapa jämförbarhet. Basfakta för investerare bör ges i kortfattad form. En enda handling av begränsad omfattning där informationen presenteras i en särskild ordningsföljd är det lämpligaste sättet att skapa den klar­ het och enkelhet i presentationen som icke-professionella investerare behöver och bör ge möjlighet till relevanta jäm­ förelser, särskilt av kostnader och riskprofiler som är rele­ vanta för investeringsbeslutet.

(60)De behöriga myndigheterna i varje medlemsstat kan, på en därför avsedd del av sin webbplats, ge allmänheten tillgång till basfakta rörande alla fondföretag som auktoriserats i medlemsstaten.

(61)Basfakta bör tas fram för alla fondföretag. Förvaltningsbo­ lag, eller i tillämpliga fall investeringsbolag, bör tillhanda­ hålla basfakta till de parter som berörs i enlighet med den distributionsmetod som används (försäljning direkt eller via mellanhänder). Mellanhänder bör tillhandahålla bas­ fakta till kunder och potentiella kunder.

(62)Fondföretag bör kunna marknadsföra sina andelar i andra medlemsstater under förutsättning att de omfattas av ett anmälningsförfarande som bygger på förbättrad kommu­ nikation mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Efter det att fullständiga anmälningshandlingar har över­ lämnats av de behöriga myndigheterna i ett fondföretags hemmedlemsstat, bör det inte vara möjligt för fondföreta­ gets värdmedlemsstat att motsätta sig att företaget ges till­ träde till marknaden i värdmedlemsstaten eller ifrågasätta hemmedlemsstatens auktorisation.

(63)Fondföretagen bör kunna marknadsföra sina andelar under förutsättning av att de vidtar nödvändiga åtgärder för att se till att det finns möjligheter att göra utbetalningar till andelsägare, att återköpa eller inlösa andelar och att till­ gängliggöra den information som fondföretagen är skyl­ diga att tillhandahålla.

(64)För att underlätta marknadsföring av andelar i fondföretag över nationsgränserna bör kontrollen av att formerna för ett fondföretags marknadsföring av sina andelar i en värd­ medlemsstat överensstämmer med tillämpliga lagar och andra författningar i den medlemsstaten ske från och med att fondföretaget har fått tillträde till marknaden där. Kon­ trollen kan omfatta formerna för marknadsföring, särskilt huruvida formerna för distribution är tillfredsställande, och uppfyllandet av kravet på att marknadsföringskommuni­ kationen ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Detta direktiv bör inte förhindra behöriga myndigheter i värdmedlemsstaten från att kontrollera att marknadsfö­ ringskommunikation, som inte inkluderar basfakta, prospekt samt års- och halvårsrapporter, är i överensstäm­ melse med nationell lagstiftning innan fondföretagen får använda dem, förutsatt att denna kontroll varken är diskri­ minerande eller hindrar fondföretagen från att få tillträde till marknaden.

(65)För att förbättra rättssäkerheten bör det säkerställas att fond­ företag som marknadsför sina andelar över nationsgrän­ serna lätt, på elektronisk väg och på ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn, kan få tillgång till publikationer med fullständig information om de lagar och andra författningar som är tillämpliga i fondföretagets värd­ medlemsstat och som specifikt rör formerna för marknads­ föring av andelar av fondföretag. Ansvarsfrågor avseende sådana publikationer bör regleras i nationell lag.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/39

 

 

 

 

(66)För att underlätta för fondföretag att få tillträde till andra medlemsstaters marknader bör fondföretag vara skyldiga att endast översätta basfakta till det officiella språket, eller ett av de officiella språken, i fondföretagets värdmedlems­ stat eller till ett språk som godkänts av den behöriga myn­ digheten i denna medlemsstat. I basfakta bör det anges på vilket eller vilka språk som andra obligatoriska offentlig­ göranden och kompletterande information finns att tillgå. Översättningar bör göras på fondföretagets ansvar och fondföretaget bör besluta huruvida en auktoriserad över­ sättning behövs eller inte.

(67)För att underlätta tillträdet till marknader i andra medlems­ stater är det viktigt att anmälningsavgifter redovisas öppet.

(68)Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga administrativa och organisatoriska åtgärder för att möjliggöra samarbete mel­ lan nationella myndigheter och behöriga myndigheter i andra medlemsstater, bland annat genom bilaterala och multilaterala avtal mellan dessa myndigheter, vilket skulle kunna vara grunden för en frivillig delegering av uppgifter.

(69)För att genomförandet av detta direktiv ska bli likvärdigt i alla medlemsstater är det nödvändigt att få till stånd en bättre samordning av de behöriga myndigheternas befo­ genheter. En gemensam minsta uppsättning befogenheter motsvarande dem som behöriga myndigheter ges genom annan gemenskapslagstiftning om finansiella tjänster bör säkerställa en effektiv tillsyn. Dessutom bör medlemssta­ terna fastställa regler för sanktioner, vilka kan omfatta straffrättsliga eller administrativa sanktioner, och admini­ strativa åtgärder för överträdelser mot detta direktiv. Med­ lemsstaterna bör dessutom vidta nödvändiga åtgärder för att se till att dessa sanktioner tillämpas.

(70)Det är nödvändigt att stärka reglerna om utbyte av infor­ mation mellan nationella behöriga myndigheter och att öka kraven på samarbete och bistånd mellan dessa.

(71)När det gäller gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster bör respektive behöriga myndigheter, i enlighet med tillämplig lag, ges tydliga befogenheter så att luckor och överlappningar kan undvikas.

(72)De bestämmelser i detta direktiv som avser de behöriga myndigheternas effektiva utövande av sina tillsynsuppgif­ ter omfattar konsoliderad tillsyn över ett fondföretag eller ett företag som medverkar i dess affärsverksamhet när bestämmelserna i gemenskapsrätten föreskriver det. I sådana fall måste de myndigheter hos vilka tillstånd söks kunna avgöra vilka myndigheter som är behöriga att utöva konsoliderad tillsyn över detta fondföretag eller ett företag som medverkar i dess affärsverksamhet.

(73)Principen om hemlandstillsyn kräver att de behöriga myn­ digheterna återkallar respektive inte beviljar auktorisation i sådana fall där exempelvis verksamhetsplanen, den geo­ grafiska fördelningen eller den faktiskt bedrivna verksam­ heten klart visar att ett fondföretag eller ett företag som medverkar i dess affärsverksamhet har valt en viss med­ lemsstats jurisdiktion i syfte att undgå de strängare normer som gäller i en annan medlemsstat, inom vars territorium det avser att bedriva eller redan bedriver större delen av sin verksamhet.

(74)Vissa handlingar såsom bedrägeri och insiderbrott påver­ kar det finansiella systemets stabilitet och integritet, även när andra företag än fondföretag eller företag som medver­ kar i deras affärsverksamhet berörs.

(75)Det är lämpligt att möjliggöra utbyte av information mel­ lan de behöriga myndigheterna och myndigheter eller organ som i kraft av sin uppgift bidrar till att stärka stabi­ liteten hos det finansiella systemet. För att bevara den över­ lämnade informationens konfidentiella karaktär bör emellertid antalet mottagare hållas mycket begränsat.

(76)Det är nödvändigt att fastställa under vilka förutsättningar sådant informationsutbyte ska tillåtas.

(77)När det föreskrivs att informationen får utlämnas endast med de behöriga myndigheternas uttryckliga tillstånd får dessa, när så är lämpligt, ställa stränga krav som villkor för tillståndet.

(78)Utbyte av information bör också tillåtas mellan å ena sidan de behöriga myndigheterna och å andra sidan centralban­ ker, organ med uppgifter som liknar centralbankernas uppgifter, i deras egenskap av monetära myndigheter, eller, om det är lämpligt, andra myndigheter med uppgift att utöva tillsyn över betalningssystemen.

(79)Det är lämpligt att i detta direktiv införa samma tystnads­ plikt för de myndigheter som auktoriserar och utövar till­ syn över fondföretag och andra företag som bidrar till denna auktorisation och tillsyn och samma möjligheter till informationsutbyte som för de myndigheter som auktori­ serar och utövar tillsyn över kreditinstitut, värdepappers­ företag och försäkringsföretag.

(80)För att stärka tillsynen över fondföretag eller företag som medverkar i deras affärsverksamhet och skyddet för deras respektive kunder bör revisorer ha en skyldighet att omgå­ ende rapportera till de behöriga myndigheterna när de, enligt vad som föreskrivs i detta direktiv, under fullgöran­ det av sina uppdrag får kännedom om förhållanden som riskerar att allvarligt påverka ett fondföretag eller ett före­ tag som medverkar i dess affärsverksamhet med avseende på deras respektive finansiella ställning eller rutiner för administration och redovisning.

L 302/40

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

(81)Med tanke på direktivets syfte är det önskvärt att medlems­ staterna ser till att denna skyldighet gäller alla de tillfällen då en revisor upptäcker sådana förhållanden vid fullgöran­ det av sina uppdrag i ett företag som har nära förbindelser med ett fondföretag eller ett företag som medverkar i dess affärsverksamhet.

(82)Revisorernas skyldighet att vid behov meddela de behöriga myndigheterna om vissa förhållanden och beslut rörande ett fondföretag eller ett företag som medverkar i dess affärs­ verksamhet som de upptäcker vid fullgörandet av sina uppdrag hos en enhet som varken är ett fondföretag eller ett företag som medverkar i ett fondföretags affärsverk­ samhet ändrar inte i sig arten av deras uppdrag i den enhe­ ten och inte heller det sätt på vilket de bör fullgöra sina uppgifter i den enheten.

(83)Detta direktiv bör inte påverka nationella beskattningsreg­ ler, och inte heller de arrangemang som medlemsstaterna kan införa för att säkerställa efterlevnad av dessa regler inom sina territorier.

(84)De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (1).

(85)Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anta följande genomförandeåtgärder. När det gäller förvaltningsbolag bör kommissionen ges befogenhet att vidta åtgärder som närmare specificerar uppgifter om organisatoriska krav, riskhantering, intressekonflikter och uppföranderegler. När det gäller förvaringsinstitut bör kommissionen ges befo­ genhet att vidta åtgärder som närmare specificerar vilka åtgärder som förvaringsinstituten ska vidta för att uppfylla sina skyldigheter avseende ett fondföretag som förvaltas av ett förvaltningsbolag, etablerat i en annan medlemsstat än fondföretagets hemmedlemsstat, och vilka uppgifter som ska ingå i avtalet mellan förvaringsinstitutet och förvalt­ ningsbolaget. Dessa genomförandeåtgärder bör underlätta en enhetlig tillämpning av förvaltningsbolags och förva­ ringsinstituts skyldigheter enligt detta direktiv, men bör inte vara en förutsättning för utövningen av förvaltnings­ bolagens rätt att inom hela gemenskapen bedriva de verk­ samheter för vilka de är auktoriserade i sina hemmedlemsstater genom att etablera filialer eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster, bland annat förvaltning av fondföretag i andra medlemsstater.

(86)När det gäller fusioner bör kommissionen ges befogenhet att anta åtgärder som avser närmare uppgifter om innehåll, format och tillhandahållande av information som ska ges till andelsägarna.

(1) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

(87)När det gäller master/feederstrukturer bör kommissionen ges befogenhet att vidta åtgärder som avser innehållet i avtalen mellan master- och feederfondföretag eller de interna uppförandereglerna, innehållet i avtalet om infor­ mationsutbyte mellan antingen deras förvaringsinstitut eller revisorer, definitionen av åtgärder som är lämpliga för att samordna tidpunkten för beräkningen och offentliggö­ randet av fondandelsvärdet i syfte att undvika utnyttjande av tidszonsskillnader mellan olika marknader (market timing), konsekvenserna av en fusion där en masterfond deltar för feederfondens auktorisation, vilka oegentlighe­ ter med ursprung i masterfonden som ska rapporteras till feederfonden, formatet för och tillhandahållande av den information som ska lämnas till andelsägarna i händelse av att ett fondföretag omvandlas till ett feederfondföretag, för­ farandet för värdering och revision vid överföring av till­ gångar från en feederfond till en masterfond, samt den roll som feederfondens förvaringsinstitut har under ett sådant förfarande.

(88)När det gäller bestämmelserna om offentliggöranden bör kommissionen ges befogenhet att vidta åtgärder som avser närmare uppgifter om de särskilda villkor som ska uppfyl­ las när prospekt tillhandahålls via ett varaktigt medium annat än i pappersform eller via en webbplats som inte är ett varaktigt medium, det detaljerade och uttömmande innehållet, formen och presentationen beträffande basfakta med beaktande av skillnader i art och sammansättning mellan de berörda fondföretagen, samt särskilda villkor för tillhandahållande av basfakta via ett varaktigt medium annat än i pappersform eller via en webbplats som inte är ett varaktigt medium.

(89)När det gäller anmälan bör kommissionen ges befogenhet att vidta åtgärder som avser specifikation av omfattningen av den information om tillämpliga lokala bestämmelser som ska offentliggöras av de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten samt tekniska uppgifter om tillgång till förvarade och uppdaterade fondföretagshandlingar för de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten.

(90)Kommissionen bör även ges befogenhet att bland annat förtydliga definitioner samt anpassa terminologi och utformning av definitioner i enlighet med senare rättsakter om fondföretag och därmed närstående frågor.

(91)Eftersom de åtgärder som avses i skäl 85-90 har allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det med nya icke väsent­ liga delar, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/41

 

 

 

 

(92)Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträck­ ning kan uppnås av medlemsstaterna, då de innebär anta­ gande av regler som innehåller gemensamma inslag som ska tillämpas på gemenskapsnivå, och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan upp­ nås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i den artikeln, går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(93)Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lag­ stiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till de direktiv som omarbetas genom detta direktiv. Skyldigheten att införliva de bestämmelser som är oförändrade föreligger enligt de tidigare direktiven.

(94)Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldig­ heter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i bilaga III del B.

(95)I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning (1) uppmuntras medlemsstaterna att för egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabel­ ler som så långt det är möjligt visar överensstämmelsen mellan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att offentliggöra dessa tabeller.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

(1) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.

L 302/42

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

INNEHÅLL

KAPITEL I SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

KAPITEL II AUKTORISATION AV FONDFÖRETAG

KAPITEL III BESTÄMMELSER OM FÖRVALTNINGSBOLAG

AVSNITT 1 Villkor för att starta verksamhet

AVSNITT 2 Förhållandet till tredjeland

AVSNITT 3 Villkor för verksamheten

AVSNITT 4 Rätt till etablering och frihet att tillhandahålla tjänster

KAPITEL IV BESTÄMMELSER OM FÖRVARINGSINSTITUT

KAPITEL V BESTÄMMELSER OM INVESTERINGSBOLAG

AVSNITT 1 Villkor för att starta verksamhet

AVSNITT 2 Villkor för verksamheten

AVSNITT 3 Bestämmelser om förvaringsinstitut

KAPITEL VI FUSIONER MELLAN FONDFÖRETAG

AVSNITT 1 Princip, auktorisation och godkännande

AVSNITT 2 Tredjepartskontroll, information till andelsägarna och andra rät­ tigheter för andelsägare

AVSNITT 3 Kostnader och ikraftträdande

KAPITEL VII PLACERINGSBESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG

KAPITEL VIII MASTER/FEEDERFONDFÖRETAG

AVSNITT 1 Tillämpningsområde och godkännande

AVSNITT 2 Gemensamma bestämmelser för feeder- och masterfondföretag

AVSNITT 3 Förvaringsinstitut och revisorer

AVSNITT 4 Obligatorisk information och marknadsföringskommunikation från feederfondföretag

AVSNITT 5 Omvandling av befintliga fondföretag till feederfondföretag och byte av masterfondföretag

AVSNITT 6 Skyldigheter och behöriga myndigheter

KAPITEL IX BESTÄMMELSER OM INFORMATION TILL INVESTERARNA

AVSNITT 1 Offentliggörande av prospekt och periodiska rapporter

AVSNITT 2 Offentliggörande av annan information

AVSNITT 3 Basfakta för investerare

Artiklarna 1–4

Artikel 5

Artiklarna 6–8

Artikel 9

Artiklarna 10–15

Artiklarna 16–21

Artiklarna 22–26

Artiklarna 27–29 Artiklarna 30 och 31 Artiklarna 32–36

Artiklarna 37–40

Artiklarna 41–45

Artiklarna 46–48

Artiklarna 49–57

Artiklarna 58 och 59 Artikel 60 Artiklarna 61 och 62

Artikel 63

Artikel 64

Artiklarna 65–67

Artiklarna 68–75 Artiklarna 76 och 77 Artiklarna 78–82

17.11.2009

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/43

 

 

 

 

 

KAPITEL X

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG

Artiklarna 83–90

 

KAPITEL XI

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG SOM

 

 

 

 

MARKNADSFÖR SINA ANDELAR I ANDRA MEDLEMSSTATER

 

 

 

 

ÄN DE DÄR DE ÄR ETABLERADE

 

Artiklarna 91–96

 

KAPITEL XII

BESTÄMMELSER OM DE MYNDIGHETER SOM ANSVARAR FÖR

 

 

 

 

AUKTORISATION OCH TILLSYN

 

Artiklarna 97–110

 

KAPITEL XIII

EUROPEISKA VÄRDEPAPPERSKOMMITTÉN

Artiklarna 111 och 112

 

KAPITEL XIV

UNDANTAG, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH

SLUTBE­

 

 

 

 

STÄMMELSER

 

 

 

AVSNITT 1

Undantag

 

Artiklarna 113 och 114

 

AVSNITT 2

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artiklarna 115–119

 

BILAGA I

Modul A och B

 

 

 

BILAGA II

Funktioner som ingår i kollektiv portföljförvaltning

 

 

BILAGA III

 

 

 

 

Del A

Upphävt direktiv och dess ändringar

 

 

 

Del B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämp­

 

 

 

 

ning

 

 

 

BILAGA IV

Jämförelsetabell

 

 

 

 

 

 

KAPITEL I

3. De företag som avses i punkt 2 kan bildas med stöd av lag,

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

antingen på kontraktsrättslig grund (som värdepappersfonder för­

valtade av förvaltningsbolag) eller enligt trustlagstiftning (som

”unit trusts”) eller på associationsrättslig grund (som investeringsbolag).

Artikel 1

1.Detta direktiv ska tillämpas på företag för kollektiva inves­ teringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) som är etablerade inom medlemsstaternas territorier.

2.Vid tillämpning av detta direktiv, om inte annat följer av artikel 3, avses med fondföretag företag

a)som har till enda syfte att företa kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper och/eller i andra likvida finansiella tillgångar som avses i artikel 50.1 med kapital från allmän­ heten och som tillämpar principen om riskspridning, och

b)vars andelar på begäran av innehavarna återköps eller inlö­ ses, direkt eller indirekt, med medel ur företagets tillgångar. En åtgärd som ett fondföretag vidtar för att säkra att börsvär­ det av dess andelar inte i någon väsentlig mån avviker från fondandelsvärdet (NAV) ska jämställas med återköp eller inlösen.

Medlemsstaterna får tillåta att fondföretag består av flera delfonder.

Vid tillämpningen av detta direktiv ska med

a)värdepappersfonder avses även unit trusts, och med

b)andelar i fondföretag även aktier i fondföretag.

4.Detta direktiv ska inte tillämpas på investeringsbolag vars tillgångar via dotterbolag är placerade huvudsakligen i annat än överlåtbara värdepapper.

5.Medlemsstaterna ska förbjuda fondföretag som omfattas av detta direktiv att ombilda sig till sådana företag för kollektiva investeringar som inte omfattas av direktivet.

6.Med förbehåll för bestämmelserna i gemenskapslagstiftning om kapitalrörelser och artiklarna 91, 92 och 108.1 andra stycket ska ingen medlemsstat, i de avseenden som regleras i detta direk­ tiv, tillämpa andra bestämmelser på fondföretag som är etablerade i en annan medlemsstat, eller på andelar som utgivits av sådana företag, i de fall dessa fondföretag utbjuder sina andelar inom den medlemsstatens territorium.

L 302/44

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

7. Utan att det påverkar tillämpningen av detta kapitel får en medlemsstat på fondföretag som är etablerade i det egna territo­ riet ställa krav som är strängare eller som går utöver vad som före­ skrivs i detta direktiv, förutsatt att kraven tillämpas generellt och inte står i strid med bestämmelserna i detta direktiv.

Artikel 2

1.I detta direktiv gäller följande definitioner:

a)förvaringsinstitut: institut som anförtrotts de uppgifter som anges i artiklarna 22 och 32 och som omfattas av de övriga bestämmelserna i kapitel IV och avsnitt 3 av kapitel V.

b)förvaltningsbolag: bolag vars regelmässiga verksamhet består i att förvalta fondföretag i form av värdepappersfonder eller investeringsbolag (fondföretags kollektiva portföljförvaltning).

c)förvaltningsbolags hemmedlemsstat: den medlemsstat där ett förvaltningsbolag har sitt säte.

d)förvaltningsbolags värdmedlemsstat: den medlemsstat, förutom hemmedlemsstaten, där ett förvaltningsbolag har en filial eller tillhandahåller tjänster.

e)fondföretags hemmedlemsstat: den medlemsstat där ett fondfö­ retag är auktoriserat enligt artikel 5.

f)fondföretags värdmedlemsstat: den medlemsstat, förutom fond­ företagets hemmedlemsstat, där fondföretagets andelar marknadsförs.

g)filial: ett driftsställe som är en del av ett förvaltningsbolag som saknar rättskapacitet och som tillhandahåller de tjänster som förvaltningsbolaget har auktorisation att tillhandahålla.

h)behöriga myndigheter: de myndigheter som varje medlemsstat utser enligt artikel 97.

i)nära förbindelser: en förbindelse mellan två eller flera fysiska eller juridiska personer, baserad på antingen

i)ägarintresse: ett innehav, direkt eller genom kontroll, av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag, eller

ii)kontroll: förbindelse mellan ett ”moderföretag” och ett ”dotterföretag” enligt definitionerna i artiklarna 1 och 2 i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om sammanställd redovisning (1) och i alla de fall som omfattas av arti­ kel 1.1 och 1.2 i direktiv 83/349/EEG, eller en likartad förbindelse mellan någon fysisk eller juridisk person och ett företag.

(1) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1.

j)kvalificerat innehav: varje direkt eller indirekt ägarandel i ett förvaltningsbolag som motsvarar 10 % eller mer av kapitalet eller av rösträtterna eller som på annat sätt gör det möjligt att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen i förvaltningsbolaget.

k)startkapital: det kapital som avses i artikel 57 a och b i direk­ tiv 2006/48/EG.

l)kapitalbas: kapitalbas enligt vad som avses i avdelning V kapi­ tel 2 avsnitt 1 i direktiv 2006/48/EG.

m)varaktigt medium: varje medel som gör det möjligt för en investerare att bevara information, som riktas till denne per­ sonligen, på ett sätt som är tillgängligt för användning i fram­ tiden under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen och som tillåter oförändrad åter­ givning av den bevarade informationen.

n)överlåtbara värdepapper:

i)aktier och andra värdepapper som motsvarar aktier (”aktier”),

ii)obligationer eller andra skuldförbindelser (”skuldförbin­ delser”), och

iii)försäljningsbara värdepapper av annat slag som ger rätt att förvärva sådana överlåtbara värdepapper genom teck­ ning eller utbyte.

o)penningmarknadsinstrument: instrument som normalt omsätts på penningmarknaden och som är likvida och har ett värde som vid varje tidpunkt exakt kan fastställas.

p)fusion: en transaktion genom vilken

i)ett eller flera fondföretag eller delfonder inom fondföre­ tag, de överlåtande fondföretagen, i samband med att de avvecklas utan att försättas i likvidation överför alla sina tillgångar och skulder till ett annat, befintligt fondföre­ tag eller till en delfond inom ett sådant företag, det över­ tagande fondföretaget, i utbyte mot att andelar i det övertagande företaget emitteras till de överlåtande fond­ företagens andelsägare, i tillämpliga fall tillsammans med en kontant utbetalning på högst 10 % av de emit­ terade andelarnas fondandelsvärde,

ii)två eller flera fondföretag, eller delfonder inom fondfö­ retag, de överlåtande fondföretagen, i samband med att de avvecklas utan att försättas i likvidation överför alla sina tillgångar och skulder till ett fondföretag som de bildar, eller en delfond inom fondföretaget, det övertagande fond­ företaget, i utbyte mot att andelar i det övertagande före­ taget emitteras till de överlåtande fondföretagens andelsägare, i tillämpliga fall tillsammans med en kon­ tant utbetalning på högst 10 % av de emitterade ande­ larnas fondandelsvärde,

iii)en transaktion, genom vilken ett eller flera fondföretag eller delfonder inom fondföretag, de överlåtande fondföre­ tagen, som fortsätter att existera tills skulderna har reg­ lerats, överför sina nettotillgångar till en annan delfond i samma fondföretag, till ett fondföretag som de skapar eller till ett annat, befintligt fondföretag, eller en delfond inom fondföretaget, det övertagande fondföretaget.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/45

 

 

 

 

q)gränsöverskridande fusion: en fusion av fondföretag

i)av vilka åtminstone två är etablerade i olika medlemssta­ ter, eller

ii)som är etablerade i samma medlemsstat till ett nybildat fondföretag som är etablerat i en annan medlemsstat.

r)inhemsk fusion: en fusion av fondföretag som är etablerade i samma medlemsstat där åtminstone ett av de inblandade fondföretagen har anmälts enligt artikel 93.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 b ska ett förvaltningsbolags regelmässiga verksamhet anses inbegripa de funktioner som avses i bilaga II.

3.Vid tillämpningen av punkt 1 g ska alla driftsställen som har inrättats i samma medlemsstat av ett förvaltningsbolag med huvudkontor i en annan medlemsstat betraktas som en enda filial.

4.Vid tillämpningen av punkt 1 i led ii ska följande gälla:

a)Varje dotterföretag till ett dotterföretag ska också anses som dotterföretag till det moderföretag som står över dessa företag.

b)Som nära förbindelse ska även anses en situation där två eller flera fysiska eller juridiska personer upprätthåller en varaktig förbindelse till en och samma person genom ett kontrollförhållande.

5.Vid tillämpningen av punkt 1 j ska sådana rösträtter som avses i artiklarna 9 och 10 i Europaparlamentets och rådets direk­ tiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars vär­ depapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (1) beaktas.

6.Vid tillämpningen av punkt 1 l ska artiklarna 13–16 i direk­ tiv 2006/49/EG gälla i tillämpliga delar.

7.Vid tillämpningen av punkt 1 n ska den teknik och de instrument som avses i artikel 51 inte omfattas av definitionen av ”överlåtbara värdepapper”.

Artikel 3

Följande företag omfattas inte av detta direktiv:

a)Företag för kollektiva investeringar av sluten typ.

b)Företag för kollektiva investeringar som anskaffar kapital utan att marknadsföra sina andelar till allmänheten inom gemenskapen eller någon del av den.

(1) EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.

c)Företag för kollektiva investeringar vars andelar enligt fond­ bestämmelserna eller bolagsordningen får säljas endast till allmänheten i tredjeländer.

d)Kategorier av företag för kollektiva investeringar enligt vad som föreskrivs av medlemsstater där dessa företag för kollek­ tiva investeringar är etablerade och för vilka bestämmelserna i kapitel VII och artikel 83 inte är ändamålsenliga med hän­ syn till den placerings- och upplåningsinriktning som företa­ gen har.

Artikel 4

Vid tillämpningen av detta direktiv ska ett fondföretag anses vara etablerat i sin hemmedlemsstat.

KAPITEL II

AUKTORISATION AV FONDFÖRETAG

Artikel 5

1. Inget fondföretag får bedriva verksamhet utan auktorisation i enlighet med detta direktiv.

Auktorisationen ska gälla i samtliga medlemsstater.

2.En värdepappersfond får auktoriseras endast om de behö­ riga myndigheterna i dess hemmedlemsstat godkänt förvaltnings­ bolagets ansökan att förvalta den värdepappersfonden, fondbestämmelserna och valet av förvaringsinstitut. Ett investe­ ringsbolag får auktoriseras endast om de behöriga myndigheterna i dess hemmedlemsstat har godkänt både dess bolagsordning och valet av förvaringsinstitut samt, i förekommande fall, det utsedda förvaltningsbolagets ansökan att förvalta förvaltningsföretaget.

3.Om ett fondföretag inte är etablerat i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat, ska de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, fatta beslut beträffande förvaltningsbolagets ansökan att förvalta fondföretaget i enlighet med artikel 20. Auktorisation får inte omfattas av ett krav på att fondbolaget ska förvaltas av ett förvalt­ ningsbolag som har sitt säte i fondföretagets hemmedlemsstat eller att förvaltningsbolaget ska utföra eller delegera verksamhet i fondföretagets hemmedlemsstat.

4.De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat får inte auktorisera ett fondföretag om

a)de kan fastställa att investeringsbolaget inte uppfyller de vill­ kor som fastställs i kapitel V, eller

b)förvaltningsbolaget inte är auktoriserat att förvalta fondföre­ tag i sin hemmedlemsstat.

L 302/46

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29.2 ska förvalt­ ningsbolaget, eller i tillämpliga fall investeringsbolaget, inom två månader efter det att fullständiga ansökningshandlingar har läm­ nats in, underrättas om huruvida fondföretaget har beviljats auk­ torisation eller inte.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat får inte auktorisera ett fondföretag om de personer som ingår i led­ ningen för förvaringsinstitutet inte har erforderligt gott anseende eller om de saknar tillräcklig erfarenhet, även i fråga om den typ av fondföretag som ska förvaltas. För detta ändamål ska de behö­ riga myndigheterna utan dröjsmål underrättas om namnen på dessa personer samt namnen på var och en som efterträder dem.

Med ledningen avses de personer som, enligt lag eller bolagsord­ ning, företräder förvaringsinstitutet eller som faktiskt bestämmer dess verksamhetsinriktning.

5.De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat får inte bevilja auktorisation om ett fondföretag är rättsligt förhindrat (t.ex. genom en klausul i fondbestämmelserna eller bolagsordningen) att marknadsföra sina andelar i sin hemmedlemsstat).

6.Utan godkännande från de behöriga myndigheterna i fond­ företagets hemmedlemsstat får varken förvaltningsbolaget eller förvaringsinstitutet bytas ut, eller fondbestämmelserna eller inves­ teringsbolagets bolagsordning ändras.

7.Medlemsstaterna ska se till att det är lätt att på distans eller på elektronisk väg få tillgång till fullständig information om de lagar och andra författningar som genomför detta direktiv och som hänför sig till bildande och drift av fondföretag. Medlemssta­ terna ska se till att denna information finns tillgänglig på åtmins­ tone ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn, att den är klar och otvetydig och att den hålls aktuell.

KAPITEL III

BESTÄMMELSER OM FÖRVALTNINGSBOLAG

AVSNITT 1

Villkor för att starta verksamhet

Artikel 6

1.För att driva förvaltningsbolag ska det krävas på förhand meddelad auktorisation, vilken ska ges av de behöriga myndighe­ terna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat. Auktorisation som beviljas ett förvaltningsbolag enligt detta direktiv ska gälla i alla medlemsstater.

2.Ett förvaltningsbolag får inte ägna sig åt annan verksamhet än förvaltning av fondföretag som har auktoriserats enligt detta direktiv, med undantag av den ytterligare förvaltningen av andra företag för kollektiva investeringar som inte omfattas av detta direktiv och för vilka förvaltningsbolaget är underkastat tillsyn men vars andelar inte kan marknadsföras i andra medlemsstater enligt detta direktiv.

Förvaltningen av fondföretag ska, vid tillämpningen av detta direktiv, omfatta de funktioner som anges i bilaga II.

3. Utöver förvaltningen av fondföretag får en medlemsstat genom undantag från punkt 2 auktorisera förvaltningsbolag att tillhandahålla följande tjänster:

a)Förvaltning av värdepappersportföljer, inklusive de som ägs av pensionsfonder, enligt särskilt uppdrag från enskilda investerare, om det i portföljen ingår ett eller flera av de instrument som anges i bilaga I avsnitt C till direktiv 2004/39/EG.

b)Som sidotjänster:

i)Investeringsrådgivning i fråga om ett eller flera av de instrument som anges i bilaga I avsnitt C till direktiv 2004/39/EG.

ii)Förvaring och administration i samband med andelar i företag för kollektiva investeringar.

Förvaltningsbolag ska inte beviljas auktorisation enligt detta direk­ tiv för att enbart tillhandahålla de tjänster som avses i denna punkt eller för att tillhandahålla sidotjänster utan att ha beviljats aukto­ risation att tillhandahålla den tjänst som avses i första stycket a.

4. Artikel 2.2 och artiklarna 12, 13 och 19 i direktiv 2004/39/EG ska tillämpas på förvaltningsbolags tillhandahål­ lande av de tjänster som avses i punkt 3 i den här artikeln.

Artikel 7

1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra allmängiltiga villkor som fastställs i nationell lagstiftning får de behöriga myn­ digheterna bevilja förvaltningsbolag auktorisation endast om föl­ jande villkor är uppfyllda:

a) Förvaltningsbolaget ska ha ett startkapital på minst 125 000 EUR med beaktande av följande:

i)Om värdet av förvaltningsbolagets portföljer överstiger 250 000 000 EUR, ska förvaltningsbolaget vara skyldigt att tillhandahålla ytterligare kapitalbas, som motsvarar 0,02 % av det belopp med vilket värdet av förvaltnings­ bolagets portföljer överstiger 250 000 000 EUR, men summan av det startkapital och de ytterligare medel som krävs får dock inte överstiga 10 000 000 EUR.

ii)Vid tillämpningen av denna punkt ska följande portföl­ jer anses vara förvaltningsbolagets portföljer:

Värdepappersfonder som förvaltas av förvaltnings­ bolaget, inklusive portföljer vars förvaltning bolaget har delegerat, men exklusive portföljer som förvalt­ ningsbolaget förvaltar genom erhållen delegation.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/47

 

 

 

 

Investeringsbolag för vilka förvaltningsbolaget är det utsedda förvaltningsbolaget.

Andra företag för kollektiva investeringar som för­ valtas av förvaltningsbolaget, inklusive portföljer vars förvaltning bolaget har delegerat, men exklu­ sive portföljer som förvaltningsbolaget förvaltar genom erhållen delegation.

iii)Oberoende av beloppen för dessa krav får förvaltnings­ bolagets kapitalbas aldrig understiga det belopp som föreskrivs i artikel 21 i direktiv 2006/49/EG.

b)De personer som i praktiken leder verksamheten i förvalt­ ningsbolaget ska ha erforderligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet, även i fråga om den typ av fondföretag som för­ valtningsbolaget förvaltar; namnen på dessa personer samt namnen på var och en som efterträder dem ska utan dröjs­ mål överlämnas till de behöriga myndigheterna och förvalt­ ningsbolagets verksamhetsinriktning ska beslutas av minst två personer som uppfyller dessa villkor.

c)Ansökan om auktorisation ska åtföljas av en verksamhets­ plan, som minst ska omfatta förvaltningsbolagets organisationsstruktur.

d)Förvaltningsbolaget ska ha både sitt huvudkontor och sitt säte i samma medlemsstat.

Vid tillämpning av första stycket led a får medlemsstaterna tillåta förvaltningsbolag att inte tillhandahålla upp till 50 % av den ytter­ ligare kapitalbas som avses i led a i, om ett kreditinstitut eller för­ säkringsföretag har beviljat dem en garanti till samma belopp. Kreditinstitutet eller försäkringsföretaget ska ha sitt säte i en med­ lemsstat, eller i tredjeland, under förutsättning att det omfattas av tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna anses likvärdiga med dem som fastställs i gemenskapslagstiftningen.

2. Om det finns nära förbindelser mellan förvaltningsbolaget och andra fysiska eller juridiska personer ska de behöriga myn­ digheterna endast bevilja auktorisation om dessa förbindelser inte hindrar myndigheterna från att utöva en effektiv tillsyn.

De behöriga myndigheterna ska inte heller bevilja auktorisation om lagar och andra författningar i tredjeland, vilka gäller för en eller flera fysiska eller juridiska personer med vilka förvaltnings­ bolaget har nära förbindelser, hindrar dem från att utöva en effek­ tiv tillsyn eller är svåra att tillämpa.

De behöriga myndigheterna ska kräva att förvaltningsbolagen för­ ser dem med de uppgifter som krävs för att de fortlöpande ska kunna övervaka att villkoren i denna punkt är uppfyllda.

3. De behöriga myndigheterna ska inom sex månader efter det att en fullständig ansökan har lämnats in underrätta sökanden om huruvida auktorisation har beviljats eller inte. Om auktorisation inte beviljas, ska skälen för detta anges.

4.Ett förvaltningsbolag får inleda sin verksamhet så snart auk­ torisation har beviljats.

5.De behöriga myndigheterna får återkalla en auktorisation som har beviljats ett förvaltningsbolag i enlighet med detta direk­ tiv endast om bolaget

a)inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckli­ gen avstår från auktorisationen eller mer än sex månader tidi­ gare har upphört med den verksamhet som omfattas av detta direktiv, om det inte följer av den berörda medlemsstatens lagstiftning att auktorisationen förfaller i sådana fall,

b)har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgif­ ter eller på något annat otillbörligt sätt,

c)inte längre uppfyller de villkor för vilka auktorisationen har beviljats,

d)inte längre uppfyller kraven i direktiv 2006/49/EG, om auk­ torisationen även omfattar individuell portföljförvaltning som avses i artikel 6.3 a i det här direktivet,

e)allvarligt eller systematiskt har brutit mot de bestämmelser som har antagits i enlighet med detta direktiv, eller

f)omfattas av någon föreskrift i nationell lagstiftning som före­ skriver återkallelse.

Artikel 8

1. De behöriga myndigheterna får inte bevilja auktorisation att starta verksamhet som förvaltningsbolag förrän de har fått upp­ lysning om vilka aktieägare eller andra delägare, oavsett om de är fysiska eller juridiska personer, som direkt eller indirekt har kva­ lificerat innehav och om storleken av sådana innehav.

De behöriga myndigheterna ska inte bevilja auktorisation om de, med hänsyn till behovet av att säkerställa en sund och ansvarsfull ledning av ett förvaltningsbolag, bedömer att lämpligheten hos de aktieägare eller andra delägare som avses i första stycket inte är tillfredsställande.

2.När det gäller filialer till förvaltningsbolag som har sitt säte utanför gemenskapen och som påbörjar eller bedriver verksam­ het, får medlemsstaterna inte tillämpa bestämmelser som ger en mer förmånlig behandling än den som tillämpas för filialer till för­ valtningsbolag som har sitt säte i en medlemsstat.

3.De behöriga myndigheterna i den andra berörda medlems­ staten ska i förväg tillfrågas om auktorisation av ett förvaltnings­ bolag som är något av följande:

a)Dotterföretag till ett annat förvaltningsbolag, ett värdepap­ persföretag, ett kreditinstitut eller ett försäkringsföretag med auktorisation i en annan medlemsstat.

L 302/48

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

b)Dotterföretag till moderföretaget till ett annat förvaltnings­ bolag, ett värdepappersföretag, ett kreditinstitut eller ett för­ säkringsföretag med auktorisation i en annan medlemsstat.

c)Ett bolag som kontrolleras av samma fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll över ett annat förvaltningsbo­ lag, ett värdepappersföretag, ett kreditinstitut eller ett försäk­ ringsföretag med auktorisation i en annan medlemsstat.

AVSNITT 2

Förhållandet till tredjeland

Artikel 9

1. Förhållandet till tredjeland ska regleras i enlighet med tillämpliga bestämmelser i artikel 15 i direktiv 2004/39/EG.

Vid tillämpningen av det här direktivet ska uttrycket ”värdepap­ persföretag” i artikel 15 i direktiv 2004/39/EG avse ”förvaltnings­ bolag”, och uttrycket ”tillhandahållande av investeringstjänster” i artikel 15.1 i direktiv 2004/39/EG ska avse ”tillhandahållande av tjänster”.

2. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla svå­ righeter av allmän natur som fondföretag möter vid marknadsfö­ ringen av sina andelar i tredjeland.

AVSNITT 3

Villkor för verksamheten

Artikel 10

1. De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat ska kräva att ett förvaltningsbolag som de har auktorise­ rat alltid uppfyller villkoren i artiklarna 6, 7.1 och 7.2.

Ett förvaltningsbolags kapitalbas får inte understiga den nivå som anges i artikel 7.1 a. Om så skulle vara fallet, får de behöriga myn­ digheterna, om omständigheterna motiverar detta, emellertid bevilja sådana företag en begränsad tidsperiod under vilken de kan rätta till situationen eller upphöra med sin verksamhet.

2. Tillsynen över ett förvaltningsbolag åligger de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat, oavsett om förvaltningsbolaget etablerar en filial eller tillhandahåller tjänster i en annan medlemsstat eller inte, vilket inte ska påverka tillämpningen av de bestämmelser i detta direktiv som medför ett ansvar för de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat.

Artikel 11

1.För kvalificerade innehav i förvaltningsbolag ska samma regler gälla som de som fastställs i artiklarna 10, 10a och 10b i direktiv 2004/39/EG.

2.Med uttrycken ”företag” och ”värdepappersföretag” i arti­ kel 10 i direktiv 2004/39/EG avses vid tillämpningen av det här direktivet ”förvaltningsbolag”.

Artikel 12

1. Varje medlemsstat ska upprätta aktsamhetsregler som för­ valtningsbolag som är auktoriserade i den medlemsstaten alltid ska följa vid förvaltning av fondföretag som har auktoriserats enligt detta direktiv.

Med beaktande av den typ av fondföretag som förvaltningsbola­ get förvaltar ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbola­ gets hemmedlemsstat framför allt kräva att förvaltningsbolaget

a)har sunda administrativa förfaranden och redovisningsruti­ ner, kontroll- och säkerhetsarrangemang för elektronisk data­ behandling och lämpliga interna kontrollmekanismer, särskilt regler för de anställdas personliga transaktioner eller för innehav eller förvaltning av investeringar i finansiella instrument i syfte att placera på egna konton, och att det minst säkerställs att varje transaktion i vilken fondföretaget medverkar är möjlig att rekonstruera med avseende på dess ursprung, de deltagande parterna, dess art samt tiden och platsen då den ägde rum och att fondföretagets tillgångar som förvaltas av förvaltningsbolaget placeras i enlighet med fondbestämmelserna eller bolagsordningen samt gällande lagstiftning, och

b)har en sådan struktur och organisation att risken minimeras för att fondföretagens och kundernas intressen ska skadas av intressekonflikter mellan bolaget och dess kunder, mellan två av dess kunder, mellan en av kunderna och ett fondföretag eller mellan två fondföretag.

2. De förvaltningsbolag vars auktorisation även omfattar sådan individuell portföljförvaltning som avses i artikel 6.3 a

a)får inte tillåtas placera hela eller delar av investerarens port­ följ i andelar i företag för kollektiva investeringar det förval­ tar, om inte kunden godkänt detta på förhand, och

b)ska med avseende på de tjänster som avses i artikel 6.3 omfattas av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 97/9/EG av den 3 mars 1997 om system för ersätt­ ning till investerare (1).

(1) EGT L 84, 26.3.1997, s. 22.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/49

 

 

 

 

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 116 ska kom­ missionen senast den 1 juli 2010 anta genomförandeåtgärder som närmare anger de förfaranden och arrangemang som avses i punkt 1 andra stycket a och de strukturer och de organisatoriska krav för att minimera intressekonflikter som avses i punkt 1 andra stycket b.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 13

1. Om lagen i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat tillåter förvaltningsbolagen att till tredje part delegera en eller flera av sina funktioner i syfte att effektivisera bolagens verksamhet, ska samtliga följande villkor vara uppfyllda:

a)Förvaltningsbolaget ska informera de behöriga myndighe­ terna i sin hemmedlemsstat på lämpligt sätt. De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat ska utan dröjsmål vidarebefordra informationen till de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat.

b)Uppdraget får inte hindra en effektiv tillsyn över förvaltnings­ bolaget och i synnerhet inte hindra förvaltningsbolaget från att handla eller fondföretaget från att förvaltas i sina investe­ rares bästa intresse.

c)Om delegeringen gäller förvaltning av investeringar, får upp­ draget endast ges till företag som är auktoriserade eller regist­ rerade som förvaltare av tillgångar och är föremål för tillsyn. Delegeringen måste uppfylla de fördelningskriterier för inves­ teringar som förvaltningsbolagen regelbundet fastställer.

d)Om uppdraget gäller förvaltning av investeringar och ges till ett företag i tredjeland, ska samarbete mellan de berörda till­ synsmyndigheterna säkerställas.

e)Ett uppdrag avseende kärnverksamheten i förvaltningen av investeringar får inte ges till förvaringsinstitutet eller något annat företag vars intressen kan komma i konflikt med för­ valtningsbolagets eller andelsägarnas intressen.

f)Det ska ha vidtagits åtgärder för att se till att de personer som leder verksamheten i förvaltningsbolaget ständigt och effek­ tivt kan övervaka verksamheten i det företag som har fått uppdraget.

g)Uppdraget får inte hindra de personer som leder verksamhe­ ten i förvaltningsbolaget att när som helst ge det företag till vilket funktioner delegerats ytterligare anvisningar eller att återkalla uppdraget med omedelbar verkan om detta ligger i investerarnas intresse.

h)Det företag till vilket funktioner delegeras ska ha tillräcklig sakkunskap och kompetens med hänsyn till de delegerade funktionernas art.

i)De funktioner som förvaltningsbolaget får delegera i enlig­ het med denna artikel ska anges i fondföretagets prospekt.

2. Förvaltningsbolagets eller förvaringsinstitutets ansvar får inte påverkas av att förvaltningsbolaget delegerat funktioner till tredje part. Förvaltningsbolaget får inte delegera sina funktioner i så stor utsträckning att det blir ett brevlådeföretag.

Artikel 14

1. Varje medlemsstat ska utforma uppföranderegler, som de förvaltningsbolag som har auktoriserats i den medlemsstaten vid varje tidpunkt ska iaktta. Sådana regler ska omfatta åtminstone de principer som anges i denna punkt. Dessa principer ska säkerställa att förvaltningsbolaget

a)bedriver sin verksamhet på ett hederligt och rättvist sätt med beaktande av de förvaltade fondföretagens bästa intresse och marknadens integritet,

b)handlar med vederbörlig skicklighet, omsorg och försiktig­ het med beaktande av de förvaltade fondföretagens bästa intresse och marknadens integritet,

c)har och effektivt utnyttjar de resurser och förfaranden som är nödvändiga för att den egna verksamheten ska fungera väl,

d)försöker undvika intressekonflikter och, när sådana är ound­ vikliga, ser till att de fondföretag som bolaget förvaltar får en rättvis behandling, och

e)iakttar alla regler för verksamhetens bedrivande för att kunna främja investerarnas bästa intresse och marknadens integritet.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 116 ska kom­ missionen senast den 1 juli 2010 anta genomförandeåtgärder för att se till att förvaltningsbolag fullgör de skyldigheter som avses i punkt 1, särskilt

a)upprätta lämpliga kriterier för att handla ärligt och rättvist och med vederbörlig skicklighet, omsorg och försiktighet med beaktande av fondföretagens bästa intresse,

b)specificera nödvändiga principer för att säkerställa att förvalt­ ningsbolagen effektivt utnyttjar de resurser och förfaranden som är nödvändiga för att den egna verksamheten ska fun­ gera väl,

L 302/50

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

c)fastställa de åtgärder som förvaltningsbolag rimligen kan för­ väntas vidta för att identifiera, förhindra, hantera eller avslöja intressekonflikter samt upprätta lämpliga kriterier för att fast­ ställa vilka typer av intressekonflikter som kan skada fond­ företagens intressen.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 15

Förvaltningsbolag eller i tillämpliga fall investeringsbolag ska vidta åtgärder i enlighet med artikel 92 och inrätta lämpliga för­ faranden och arrangemang för att se till att de på ett korrekt sätt hanterar klagomål från investerare och att det inte finns några inskränkningar för investerare att utöva sina rättigheter i den hän­ delse förvaltningsbolaget är auktoriserat i en annan medlemsstat än fondföretagets hemmedlemsstat. Dessa åtgärder ska göra det möjligt för investerare att lämna in klagomål på det officiella språ­ ket eller ett av de officiella språken i deras medlemsstat.

Förvaltningsbolag ska också inrätta lämpliga förfaranden och arrangemang för att tillhandahålla information på begäran av all­ mänheten eller de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat.

AVSNITT 4

Rätt till etablering och frihet att tillhandahålla tjänster

Artikel 16

1. Medlemsstaterna ska se till att ett förvaltningsbolag, som auktoriserats av sin hemmedlemsstat, inom deras territorium får bedriva den verksamhet det auktoriserats för, antingen genom etablering av en filial eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster.

Om ett sådant auktoriserat förvaltningsbolag, utan att etablera en filial, avser att endast marknadsföra andelar i det fondföretag som det förvaltar enligt bilaga II i en annan medlemsstat än fondföre­ tagets hemmedlemsstat, och utan att det har för avsikt att bedriva annan verksamhet eller tillhandahålla andra tjänster, ska sådan marknadsföring endast vara underställd kraven i kapitel XI.

2.Medlemsstaterna får inte som villkor för etableringen av en filial eller tillhandahållandet av tjänster kräva auktorisation, kapi­ taltillskott eller andra åtgärder med motsvarande verkan.

3.Ett fondföretag ska, i enlighet med villkoren i denna artikel, ha rätt att utse eller låta sig förvaltas av ett förvaltningsbolag som är auktoriserat i en annan medlemsstat än fondföretagets hem­ medlemsstat i enlighet med tillämpliga bestämmelser i detta direk­ tiv, under förutsättning att ett sådant förvaltningsbolag följer bestämmelserna i:

a)Artikel 17 eller 18.

b)Artiklarna 19 och 20.

Artikel 17

1.Varje förvaltningsbolag som har för avsikt att etablera en filial inom en annan medlemsstats territorium för att bedriva den verksamhet som den har auktoriserats för ska, förutom att upp­ fylla villkoren i artiklarna 6 och 7, också anmäla detta till de behö­ riga myndigheterna i sin hemmedlemsstat.

2.Medlemsstaterna ska kräva att varje förvaltningsbolag som har för avsikt att etablera en filial inom en annan medlemsstats territorium i samband med anmälan enligt punkt 1 lämnar upp­ gifter och handlingar om följande:

a)Den medlemsstat inom vars territorium förvaltningsbolaget avser att etablera en filial.

b)En verksamhetsplan som beskriver den planerade verksam­ heten och de planerade tjänsterna i enlighet med artikel 6.2 och 6.3 och filialens organisationsstruktur, vilken ska inne­ hålla en beskrivning av den riskhanteringsprocess som för­ valtningsbolaget infört. Den ska också innehålla en beskrivning av de förfaranden och arrangemang som gjorts i enlighet med artikel 15.

c)Den adress i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat där hand­ lingar kan erhållas.

d)Namnen på dem som leder filialens verksamhet.

3. Om inte de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat har anledning att ifrågasätta förvaltningsbola­ gets administrativa struktur eller finansiella situation med tanke på den planerade verksamheten, ska de inom två månader från det att de mottagit alla uppgifter som anges i punkt 2 vidarebe­ fordra dessa till de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat och underrätta förvaltningsbolaget om detta. De ska också översända uppgifter om alla ersättningssystem som är avsedda att skydda investerare.

Om de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat vägrar att översända de uppgifter som anges i punkt 2 till de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlems­ stat, ska de för förvaltningsbolaget ange skälen för denna vägran inom två månader från det att alla uppgifter mottagits. En sådan vägran eller underlåtenhet att lämna besked ska kunna prövas av domstol i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat.

Om ett förvaltningsbolag avser att bedriva verksamhet som omfattar kollektiv portföljförvaltning enligt bilaga II, ska de behö­ riga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat till den dokumentation som skickats till de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat bifoga ett intyg av vilket det framgår att förvaltningsbolaget har auktoriserats i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, en beskrivning av omfatt­ ningen av förvaltningsbolagets auktorisation samt närmare upp­ gifter om eventuella begränsningar avseende vilka typer av fondföretag som förvaltningsbolaget har auktorisation att förvalta.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/51

 

 

 

 

4.Ett förvaltningsbolag som bedriver verksamhet genom en filial inom värdmedlemsstaten ska följa de regler som utarbetats av förvaltningsbolagets värdmedlemsstat i enlighet med artikel 14.

5.De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmed­ lemsstat ska vara ansvariga för tillsynen av att punkt 4 följs.

6.Innan ett förvaltningsbolags filial inleder sin verksamhet, ska de behöriga myndigheterna i dess värdmedlemsstat inom två månader från det att de mottagit uppgifterna enligt punkt 2 för­ bereda tillsynen av att förvaltningsbolaget följer reglerna under deras ansvar.

7.Filialen får etableras och inleda sin verksamhet så snart ett meddelande från de behöriga myndigheterna i förvaltningsbola­ gets värdmedlemsstat mottagits eller, i avsaknad av ett sådant meddelande, när den tid som fastställs i punkt 6 gått ut.

8.Om uppgifter som lämnats enligt punkt 2 b, c eller d änd­ ras, ska förvaltningsbolaget skriftligen underrätta de behöriga myndigheterna både i sin hemmedlemsstat och i sin värdmed­ lemsstat om detta senast en månad innan ändringen genomförs, så att de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat kan fatta beslut i fråga om ändringen enligt punkt 3 och de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlems­ stat kan göra detta enligt punkt 6.

9.Om uppgifter som lämnats enligt punkt 3 första stycket ändras, ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat underrätta de behöriga myndigheterna i dess värdmedlemsstat om detta.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlems­ stat ska uppdatera informationen i det intyg som avses i punkt 3 tredje stycket och informera de behöriga myndigheterna i förvalt­ ningsbolagets värdmedlemsstat närhelst det sker en ändring i omfattningen av förvaltningsbolagets auktorisation eller i uppgif­ terna om eventuella begränsningar avseende vilka typer av fond­ företag som förvaltningsbolaget har auktorisation att förvalta.

Artikel 18

1. Ett förvaltningsbolag som för första gången önskar bedriva verksamheter för vilka det har auktoriserats inom en annan med­ lemsstats territorium enligt friheten att tillhandahålla tjänster ska lämna följande uppgifter till de behöriga myndigheterna i dess hemmedlemsstat:

a)Den medlemsstat inom vars territorium förvaltningsbolaget avser att bedriva verksamhet.

b)En verksamhetsplan med uppgift om den planerade verksam­ heten och de planerade tjänsterna i enlighet med artikel 6.2 och 6.3, vilken ska innehålla en beskrivning av den riskhan­ teringsprocess som förvaltningsbolaget infört. Den ska också innehålla en beskrivning av de förfaranden och arrangemang som gjorts i enlighet med artikel 15.

2. De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat ska inom en månad efter att ha erhållit de uppgifter som avses i punkt 1 vidarebefordra dessa till de behöriga myndighe­ terna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat.

De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlems­ stat ska också översända uppgifter om alla tillämpliga ersättnings­ system som är avsedda att skydda investerare.

Om ett förvaltningsbolag avser att bedriva verksamhet som omfattar kollektiv portföljförvaltning enligt bilaga II, ska de behö­ riga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat till den dokumentation som skickats till de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat bifoga ett intyg av vilket det framgår att förvaltningsbolaget har auktoriserats i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv, en beskrivning av omfatt­ ningen av förvaltningsbolagets auktorisation samt närmare upp­ gifter om eventuella begränsningar avseende vilka typer av fondföretag som förvaltningsbolaget har auktorisation att förvalta.

Trots artiklarna 20 och 93 får förvaltningsbolaget därefter inleda sin verksamhet i sin värdmedlemsstat.

3.Ett förvaltningsbolag som bedriver verksamhet enligt frihe­ ten att tillhandahålla tjänster ska följa de regler som upprättats av förvaltningsbolagets hemmedlemsstat i enlighet med artikel 14.

4.Om några av de uppgifter som lämnats enligt punkt 1 b ändras, ska förvaltningsbolaget skriftligen underrätta de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat och i sin värdmedlemsstat om detta innan ändringen genomförs. De behöriga myndighe­ terna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat ska uppdatera infor­ mationen i det intyg som avses i punkt 2 och informera de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat närhelst det sker en ändring i omfattningen av förvaltningsbola­ gets auktorisation eller i uppgifterna om eventuella begränsningar avseende vilka typer av fondföretag som förvaltningsbolaget har auktorisation att förvalta.

Artikel 19

1.Ett förvaltningsbolag som bedriver gränsöverskridande verksamhet som omfattar kollektiv portföljförvaltning genom att etablera en filial eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster, ska följa bestämmelserna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat i fråga om organisationen av förvaltningsbolaget, inbegripet dele­ geringsförfaranden, riskhanteringsförfaranden, aktsamhetsregler och tillsyn, förfaranden som avses i artikel 12 och förvaltnings­ bolagets rapporteringskrav. Dessa bestämmelser får inte vara striktare än de bestämmelser som är tillämpliga på förvaltnings­ bolag med verksamhet enbart i sina hemmedlemsstater.

2.De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat ska vara ansvariga för tillsynen av att punkt 1 följs.

L 302/52

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

3. Ett förvaltningsbolag som bedriver gränsöverskridande verksamhet som omfattar kollektiv portföljförvaltning genom att etablera en filial eller i enlighet med friheten att tillhandahålla tjänster, ska följa bestämmelserna i fondföretagets hemmedlems­ stat när det gäller fondföretagets bildande och drift, nämligen reg­ lerna för

a)etablering och auktorisation av fondföretaget,

b)emission och inlösen av andelar och aktier,

c)placeringsinriktningar och placeringsbegränsningar, inklusive uträkning av den totala riskexponeringen och hävstångseffekten,

d)restriktioner avseende upplåning, utlåning och blankning,

e)värdering av tillgångar och fondföretagets räkenskaper,

f)uträkning av emissions- eller inlösenspris, samt för fel i beräkningarna av fondandelsvärdet och därmed förknippade ersättningar till investerare,

g)utdelning eller återinvestering av intäkter,

h)fondföretagets offentliggörande- och rapporteringsskyldighe­ ter, bland annat avseende prospekt, basfakta för investerare och periodiska rapporter,

i)arrangemang för marknadsföring,

j)förhållande till andelsägarna,

k)fusioner och omstrukturering av fondföretag,

l)avveckling och likvidation av fondföretag,

m)innehåll i andelsägarregistret, i tillämpliga fall,

n)tillstånds- och tillsynsavgifter avseende fondföretaget,

o)utövande av andelsägarnas rösträtter och andra rättigheter som andelsägarna har enligt leden a-m.

4.Förvaltningsbolaget ska fullgöra de skyldigheter som anges i fondbestämmelserna eller i bolagsordningen samt skyldighe­ terna i prospektet, som ska vara förenliga med tillämplig lagstift­ ning som avses i punkterna 1 och 3.

5.De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat ska ansvara för tillsynen av att punkterna 3 och 4 följs.

6.Förvaltningsbolaget ska besluta och vara ansvarigt för att anta och tillämpa de arrangemang och organisatoriska beslut som är nödvändiga för att säkerställa efterlevnad av de bestämmelser som avser bildande och drift av fondföretag och fullgörande av de skyldigheter som anges i fondbestämmelserna eller bolagsord­ ningen samt i prospekten.

7.De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat ska vara ansvariga för att övervaka att förvaltningsbola­ gets arrangemang och organisation är tillfredställande så att förvaltningsbolaget kan fullgöra skyldigheter och efterleva regler som avser bildande och drift av alla de fondföretag som det förvaltar.

8.Medlemsstaterna ska se till att ett förvaltningsbolag som är auktoriserat i en medlemsstat inte är föremål för ytterligare krav som fastställts i fondföretagets hemmedlemsstat när det gäller syf­ tet med detta direktiv, förutom i fall som det uttryckligen hänvi­ sas till i detta direktiv.

Artikel 20

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 5 ska ett för­ valtningsbolag som ansöker om att förvalta ett fondföretag som är etablerat i en annan medlemsstat förse de behöriga myndighe­ terna i fondföretagets hemmedlemsstat med följande handlingar:

a)Det skriftliga avtal med förvaringsinstitutet som avses i artik­ larna 23 och 33.

b)Information om delegeringsarrangemang avseende förvalt­ ning av investeringar och administration som avses i bilaga II.

Om ett förvaltningsbolag redan förvaltar andra fondföretag av samma typ i fondföretagets hemmedlemsstat, ska hänvisning till redan tillhandahållen dokumentation vara tillräcklig.

2.Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av de regler som de ansvarar för får de behöriga myndigheterna i fond­ företagets hemmedlemsstat från de behöriga myndigheterna i för­ valtningsbolagets hemmedlemsstat begära klarlägganden och information om den dokumentation som avses i punkt 1, och på grundval av det intyg som avses i artiklarna 17 och 18, informa­ tion om huruvida den typ av fondföretag för vilken auktorisation begärs omfattas av förvaltningsbolagets auktorisation. I tillämp­ liga fall ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat lämna sitt utlåtande inom tio arbetsdagar från den dag då den ursprungliga begäran inlämnades.

3.De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat får endast avslå förvaltningsbolagets ansökan om

a)förvaltningsbolaget följer inte de bestämmelser som faller inom dess ansvarsområde enligt artikel 19, eller

b)förvaltningsbolaget inte är auktoriserat av de behöriga myn­ digheterna i sin hemmedlemsstat att förvalta den typ av fond­ företag för vilket auktorisation begärs, eller

c)förvaltningsbolaget har inte lämnat in den dokumentation som avses i punkt 1.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/53

 

 

 

 

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska höra de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat, innan de avslår en ansökan.

4. Förvaltningsbolaget ska till de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat meddela alla påföljande föränd­ ringar av betydelse i den dokumentation som avses i punkt 1.

Artikel 21

1.För statistiska ändamål får ett förvaltningsbolags värdmed­ lemsstat kräva att alla förvaltningsbolag med filialer inom dess ter­ ritorium ska lämna periodiska rapporter om den verksamhet som de bedriver i den värdmedlemsstaten till de behöriga myndighe­ terna i den värdmedlemsstaten.

2.Ett förvaltningsbolags värdmedlemsstat får kräva att förvalt­ ningsbolag, som bedriver verksamhet inom dess territorium genom etablering av en filial eller enligt friheten att tillhandahålla tjänster, tillhandahåller de uppgifter som behövs för att kontrol­ lera att de följer de tillämpliga regler som gäller i deras respektive värdmedlemsstater.

Dessa krav får dock inte vara strängare än de som samma med­ lemsstat ställer på förvaltningsbolag som är auktoriserade i den medlemsstaten för att kontrollera att samma normer följs.

Förvaltningsbolagen ska se till att de förfaranden och arran­ gemang som avses i artikel 15 gör det möjligt för de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat att erhålla den information som avses i denna punkt direkt från förvaltningsbolaget.

3.Om de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten finner att ett förvaltningsbolag som har en filial eller som tillhandahåller tjänster inom dess territorium överträder en av de regler som gäl­ ler i värdmedlemsstaten, ska myndigheterna kräva att det berörda förvaltningsbolaget upphör med överträdelsen och underrätta de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat.

4.Om det berörda förvaltningsbolaget vägrar att förse förvalt­ ningsbolagets värdmedlemsstat med information som faller inom dess ansvarsområde, eller inte vidtar erforderliga åtgärder för att få den överträdelse som avses i punkt 3 att upphöra, ska de behö­ riga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat underrätta de behöriga myndigheterna i bolagets hemmedlems­ stat om detta. De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat ska snarast vidta alla lämpliga åtgärder för att se till att förvaltningsbolaget tillhandahåller den information som begärts av förvaltningsbolagets värdmedlemsstat enligt punkt 2 eller upphör med överträdelsen. De behöriga myndigheterna i för­ valtningsbolagets värdmedlemsstat ska underrättas om vilka åtgärder som vidtas.

5.Om förvaltningsbolaget fortsätter att vägra att tillhandahålla den information som begärts av förvaltningsbolagets värdmed­ lemsstat enligt punkt 2 eller fortsätter att bryta mot de lagar eller andra författningar som avses i den punkten och som gäller i dess värdmedlemsstat, trots de åtgärder som de behöriga myndighe­ terna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat vidtagit eller på grund av att dessa åtgärder visar sig otillräckliga eller inte är till­ gängliga i medlemsstaten i fråga, får de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat, efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat, vidta lämpliga åtgärder, inbegripet de som avses i artiklarna 98 och 99, för att hindra eller beivra ytterligare överträdelser och i den mån det är nödvändigt hindra förvaltningsbolaget från att inleda fler transaktioner inom värdmedlemsstatens territorium. Medlemsstaterna ska se till att de rättsliga handlingar som krävs för dessa åtgärder kan tillställas förvaltningsbolagen inom det egna territoriet. Då den tjänst som tillhandahållits i förvaltnings­ bolagets värdmedlemsstat är förvaltning av ett fondföretag, får förvaltningsbolagets värdmedlemsstat kräva att förvaltningsbola­ get ska upphöra med förvaltningen av detta fondföretag.

6.Varje åtgärd enligt punkterna 4 och 5 som omfattar åtgär­ der eller påföljder ska motiveras på vederbörligt sätt och medde­ las det berörda förvaltningsbolaget. Varje sådan åtgärd ska kunna prövas av domstol i den medlemsstat där den beslutats.

7.Innan de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstat inleder ett förfarande enligt punkterna 3, 4 eller 5, får de i brådskande fall vidta de säkerhetsåtgärder som är nödvändiga för att skydda investerare och andra för vilka tjänster utförs. Kommissionen och de andra berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter ska snarast möjligt underrättas om sådana åtgärder.

Efter samråd med de berörda medlemsstaternas behöriga myndig­ heter får kommissionen besluta att medlemsstaten i fråga ska ändra eller upphäva dessa åtgärder.

8. De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat ska höra de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat innan auktorisationen för förvaltningsbolaget dras in. I sådana fall ska de behöriga myndigheterna i fondföreta­ gets hemmedlemsstat vidta lämpliga åtgärder för att skydda inves­ terarnas intressen. Dessa åtgärder får inkludera beslut som förhindrar det berörda förvaltningsbolaget att inleda ytterligare transaktioner inom statens territorium.

Kommissionen ska vartannat år lägga fram en rapport om sådana fall.

9. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om antalet och arten av de fall i vilka de inte har beviljat auktorisation enligt artikel 17 eller avslagit en ansökan enligt artikel 20 samt åtgärder som vidtagits i enlighet med punkt 5 i den här artikeln.

Kommissionen ska vartannat år lägga fram en rapport om sådana fall.

L 302/54

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

KAPITEL IV

BESTÄMMELSER OM FÖRVARINGSINSTITUT

Artikel 22

1.Tillgångarna i en värdepappersfond ska förvaras hos ett förvaringsinstitut.

2.Ett förvaringsinstituts ansvar enligt artikel 24 ska gälla obe­ roende av om institutet anförtrott förvaringen av samtliga eller vissa tillgångar till tredje part.

3.Ett förvaringsinstitut ska

a)se till att försäljning, emission, återköp, inlösen och makule­ ring av andelar som sker på uppdrag av en värdepappersfond eller ett förvaltningsbolag genomförs i enlighet med tillämp­ lig nationell lag och med fondbestämmelserna,

b)se till att andelarnas värde beräknas i enlighet med tillämplig nationell lag och med fondbestämmelserna,

c)verkställa förvaltningsbolagets instruktioner, såvida inte dessa strider mot tillämplig nationell lag eller mot fondbestämmelserna,

d)se till att ersättningar för transaktioner som berör en värde­ pappersfonds tillgångar inbetalas till institutet inom sedvan­ lig tid,

e)se till att en värdepappersfonds intäkter används i enlighet med tillämplig nationell lag och med fondbestämmelserna.

Artikel 23

1.Ett förvaringsinstitut ska antingen ha sitt säte eller vara etab­ lerat i fondföretagets hemmedlemsstat.

2.Ett förvaringsinstitut ska omfattas av tillsynsregler och stå under fortlöpande tillsyn. Det ska också kunna ställa erforderliga ekonomiska garantier samt besitta tillfredsställande sakkunskap och kompetens för att kunna effektivt bedriva verksamhet som förvaringsinstitut och uppfylla därmed förenade åtaganden.

3.Medlemsstaterna ska bestämma vilka av de kategorier av institut som avses i punkt 2 som ska kunna utses till förvaringsinstitut.

4.Förvaringsinstitutet ska möjliggöra för de behöriga myndig­ heterna i fondföretagets hemmedlemsstat att på begäran erhålla all information som förvaringsinstitutet erhållit när det utfört sina uppgifter och som är nödvändiga för att de behöriga myndighe­ terna ska kunna övervaka att fondföretaget följer detta direktiv.

5.Om förvaltningsbolagets hemmedlemsstat inte är fondföre­ tagets hemmedlemsstat, ska förvaringsinstitutet ingå ett skriftligt avtal med förvaltningsbolaget om det informationsutbyte som anses vara nödvändigt för att det ska kunna utföra sina uppgifter enligt artikel 22 och andra lagar eller andra författningar som är relevanta för förvaringsinstitut i fondföretagets hemmedlemsstat.

6.Kommissionen får anta genomförandebestämmelser beträf­ fande de åtgärder som ska vidtas av förvaringsinstitutet för att detta ska kunna fullgöra sina skyldigheter avseende ett fondföre­ tag som förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i en annan medlemsstat, inklusive de uppgifter som behöver ingå i de standardavtal som ska användas av förvaringsinstitutet och för­ valtningsbolaget i enlighet med punkt 5.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 24

Ett förvaringsinstitut ska i enlighet med den nationella lagstift­ ningen i fondföretagets hemmedlemsstat vara ansvarigt mot för­ valtningsbolaget och andelsägarna för förluster som drabbar dem som följd av att institutet utan godtagbara skäl underlåtit att full­ göra sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett oriktigt sätt

Detta ansvar kan av andelsägarna åberopas direkt eller indirekt genom förvaltningsbolaget, beroende på hur rättsförhållandet mellan förvaringsinstitutet, förvaltningsbolaget och andelsägarna är utformat.

Artikel 25

1.Ett företag får inte samtidigt vara förvaltningsbolag och förvaringsinstitut.

2.Förvaltningsbolaget och förvaringsinstitutet ska utföra sina respektive uppgifter självständigt och uteslutande i andelsägarnas intresse.

Artikel 26

Villkoren för att byta förvaltningsbolag eller förvaringsinstitut ska, liksom regler till skydd för andelsägare vid sådana förändringar, föreskrivas i lag eller annan författning eller anges i fondbestämmelserna.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/55

 

 

 

 

KAPITEL V

BESTÄMMELSER OM INVESTERINGSBOLAG

AVSNITT 1

Villkor för att starta verksamhet

Artikel 27

Ett krav för att driva investeringsbolag ska vara förhandsauktori­ sation, vilken ska ges av de behöriga myndigheterna i investe­ ringsbolagets hemmedlemsstat.

Medlemsstaterna ska fastställa vilken rättslig form ett investerings­ bolag ska ha.

Investeringsbolagets säte ska vara i investeringsbolagets hemmedlemsstat.

Artikel 28

Ett investeringsbolag får inte bedriva andra verksamheter än de som anges i artikel 1.2.

Artikel 29

1. Utan att det påverkar tillämpningen av andra allmänna vill­ kor i nationell lagstiftning får de behöriga myndigheterna i inves­ teringsbolagets hemmedlemsstat bevilja auktorisation för ett investeringsbolag som inte har utsett ett förvaltningsbolag endast om det har ett tillräckligt startkapital på minst 300 000 EUR.

Om ett investeringsbolag inte har utsett ett förvaltningsbolag med auktorisation enligt detta direktiv ska dessutom följande villkor gälla:

a)Auktorisation ska endast beviljas om ansökan om auktorisa­ tion åtföljs av en verksamhetsplan, som minst ska omfatta investeringsbolagets organisationsstruktur.

b)De personer som ingår i investeringsbolagets ledning ska ha erforderligt gott anseende och tillräcklig erfarenhet, även i fråga om den typ av verksamhet som investeringsbolaget bedriver; namnen på dessa personer samt namnen på var och en som efterträder dem ska utan dröjsmål överlämnas till de behöriga myndigheterna, investeringsbolagets verksamhets­ inriktning ska beslutas av minst två personer som uppfyller dessa villkor och med ledningen avses de personer som, enligt lag eller bolagsordning, företräder investeringsbolaget eller som faktiskt bestämmer bolagets verksamhetsinriktning.

c)Om det finns nära förbindelser mellan förvaltningsbolaget och andra fysiska eller juridiska personer ska de behöriga myndigheterna bevilja auktorisation endast om dessa förbin­ delser inte hindrar dem från att utöva en effektiv tillsyn.

De behöriga myndigheterna i ett investeringsbolags hemmed­ lemsstat ska inte heller bevilja auktorisation, om de hindras från att utöva en effektiv tillsyn genom lagar och andra författningar i tredjeland, vilka gäller för en eller flera fysiska eller juridiska per­ soner med vilka investeringsbolaget har nära förbindelser, eller genom svårigheter vid tillämpningen av dessa lagar och författningar.

De behöriga myndigheterna i investeringsbolagens hemmedlems­ stater ska kräva att investeringsbolagen förser dem med de upp­ gifter som de behöver.

2.Om ett investeringsbolag inte har utsett ett förvaltningsbo­ lag ska investeringsbolaget inom sex månader efter det att en full­ ständig ansökan har lämnats in underrättas om huruvida auktorisation har beviljats eller inte. Om auktorisation inte bevil­ jas, ska skälen för detta anges.

3.Ett investeringsbolag får inleda sin verksamhet så snart auk­ torisation har beviljats.

4.De behöriga myndigheterna i investeringsbolagets hemmed­ lemsstat får återkalla en auktorisation som har beviljats ett inves­ teringsbolag i enlighet med detta direktiv endast om bolaget

a)inte utnyttjar auktorisationen inom tolv månader, uttryckli­ gen avstår från auktorisationen eller mer än sex månader tidi­ gare har upphört med den verksamhet som omfattas av detta direktiv, det inte följer av den berörda medlemsstatens lag­ stiftning att auktorisationen förfaller i sådana fall,

b)har erhållit auktorisationen genom att lämna falska uppgif­ ter eller på något annat otillbörligt sätt,

c)inte längre uppfyller de villkor på vilka auktorisationen har beviljats,

d)allvarligt eller systematiskt har brutit mot de bestämmelser som har antagits i enlighet med detta direktiv, eller

e)omfattas av någon föreskrift i nationell lagstiftning som före­ skriver återkallelse.

AVSNITT 2

Villkor för verksamheten

Artikel 30

Artiklarna 13 och 14 ska gälla i tillämpliga delar för investerings­ bolag som inte har utsett ett förvaltningsbolag med auktorisation enligt detta direktiv.

Med uttrycket ”förvaltningsbolag” ska vid tillämpningen av de artiklar som avses i första stycket avses ”investeringsbolag”.

Ett investeringsbolag får endast förvalta tillgångarna i sin egen portfölj och får under inga omständigheter ta emot uppdrag att förvalta tillgångar för en tredje parts räkning.

L 302/56

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

Artikel 31

Varje investeringsbolags hemmedlemsstat ska upprätta aktsam­ hetsregler, som alltid ska följas av investeringsbolag som inte har utsett ett förvaltningsbolag med auktorisation enligt detta direktiv.

Med beaktande av typen av investeringsbolag ska de behöriga myndigheterna i ett investeringsbolags hemmedlemsstat framför allt kräva att bolaget har sunda förvaltnings- och redovisningsför­ faranden, kontroll- och säkerhetsarrangemang för elektronisk databehandling och lämpliga interna kontrollmekanismer, särskilt regler för de anställdas personliga transaktioner eller för innehav eller förvaltning av investeringar i finansiella instrument i syfte att placera dess startkapital, och att det minst säkerställs att varje transaktion i vilken bolaget medverkar är möjlig att rekonstruera med avseende på dess ursprung, de deltagande parterna, dess art samt tiden och platsen då den ägde rum och att investeringsbo­ lagets tillgångar placeras i enlighet med bolagsordningen samt gällande lagstiftning.

AVSNITT 3

Bestämmelser om förvaringsinstitut

Artikel 32

1.Tillgångarna i ett investeringsbolag ska förvaras hos ett förvaringsinstitut.

2.Ett förvaringsinstituts ansvar enligt artikel 34 ska inte påver­ kas av att institutet anförtrott förvaringen av samtliga eller vissa tillgångar till tredje part.

3.Ett förvaringsinstitut ska säkerställa följande:

a)Att försäljning, utgivning, återköp, inlösen och makulering av andelar, som sker av eller på uppdrag av ett investerings­ bolag, genomförs i enlighet med lag eller annan författning och med förvaltningsbolagets bolagsordning.

b)Att ersättningar för transaktioner som berör ett investerings­ bolags tillgångar inbetalas till institutet inom sedvanlig tid.

c)Att ett investeringsbolags intäkter används i enlighet med lag eller annan författning och med dess bolagsordning.

4. Ett investeringsbolags hemmedlemsstat får besluta att inves­ teringsbolag som är etablerade inom sitt territorium och som utbjuder sina andelar uteslutande på en eller flera fondbörser där andelarna är officiellt noterade inte ska vara skyldiga att anlita för­ varingsinstitut som avses i detta direktiv.

Artiklarna 76, 84 och 85 ska inte gälla sådana investeringsbolag. Bestämmelserna om värdering av sådana investeringsbolags till­ gångar ska emellertid anges i tillämplig nationell lag eller i bolagsordningen.

5. Investeringsbolagens hemmedlemsstater får besluta att investeringsbolag som är etablerade inom deras territorier och som utbjuder minst 80 % av sina andelar på en eller flera fond­ börser, vilka finns angivna i deras bolagsordningar, inte ska vara skyldiga att ha förvaringsinstitut som avses i detta direktiv, förut­ satt att deras andelar noteras officiellt på fondbörserna i de med­ lemsstater där andelarna utbjuds, och att varje transaktion som ett sådant investeringsbolag kan komma att göra utanför fondbör­ serna sker uteslutande till börskurs.

I ett investeringsbolags bolagsordning ska anges en fondbörs i varje land där andelar utbjuds vars noteringar ska vara bestäm­ mande för de priser som ska gälla vid transaktioner som investe­ ringsbolaget genomför utanför fondbörser i det landet.

En medlemsstat får utnyttja undantaget i första stycket endast om den finner att andelsägarna har ett skydd som är likvärdigt med det som tillkommer andelsägare i fondföretag med förvaringsin­ stitut som avses i detta direktiv.

Investeringsbolag som avses i denna punkt och i punkt 4 ska särskilt

a)i sina bolagsordningar ha uppgift om grunderna för beräk­ ning av andelarnas fondandelsvärde, om beräkningsgrun­ derna inte finns angivna i nationell lagstiftning,

b)intervenera på marknaden för att hindra att marknadsvärdet för andelarna avviker mer än 5 % från fondandelsvärdet,

c)fastställa andelarnas fondandelsvärde, lämna uppgift om detta till de behöriga myndigheterna minst två gånger per vecka och offentliggöra dem två gånger per månad.

Minst två gånger per månad ska en oberoende revisor kontrollera att andelarnas värde beräknas i enlighet med lag och med inves­ teringsbolagets bolagsordning.

Vid sådana tillfällen ska revisorn se till att investeringsbolagets till­ gångar är placerade i enlighet med lag och med investeringsbola­ gets bolagsordning.

6. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de investeringsbolag som omfattas av undantaget i punkterna 4 och 5.

Artikel 33

1.Ett förvaringsinstitut ska antingen ha sitt säte eller vara etab­ lerat i samma medlemsstat som investeringsbolaget.

2.Ett förvaringsinstitut ska omfattas av tillsynsregler och stå under fortlöpande tillsyn.

3.Medlemsstaterna ska bestämma vilka av de kategorier av institut som avses i punkt 2 som ska kunna utses till förvaringsinstitut.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/57

 

 

 

 

4.Förvaringsinstitutet ska möjliggöra för de behöriga myndig­ heterna i fondföretagets hemmedlemsstat att på begäran erhålla information som förvaringsinstitutet erhållit när det utfört sina uppgifter och vilka är nödvändiga för de behöriga myndigheterna när de övervakar att fondföretaget följer detta direktiv.

5.Om förvaltningsbolagets hemmedlemsstat är annat än fond­ företagets hemmedlemsstat, ska förvaringsinstitutet ingå ett skrift­ ligt avtal med förvaltningsbolaget om det informationsutbyte som anses vara nödvändigt för att det ska kunna utföra sina uppgifter enligt artikel 32 och andra lagar och författningar som är rele­ vanta för förvaringsinstitut i fondföretagets hemmedlemsstat.

6.Kommissionen får anta genomförandebestämmelser för åtgärder som ska vidtas av förvaringsinstitutet för att detta ska kunna fullgöra sina skyldigheter avseende ett fondföretag som förvaltas av ett förvaltningsbolag som är etablerat i en annan med­ lemsstat, inklusive de uppgifter som behöver ingå i de standard­ avtal som ska användas av förvaringsinstitutet och förvaltningsbolaget i enlighet med punkt 5.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 34

Ett förvaringsinstitut ska i enlighet med den nationella lagstift­ ningen i investeringsbolagets hemmedlemsstat vara ansvarigt mot investeringsbolaget och andelsägarna för förluster som drabbar dem som följd av att institutet utan godtagbara skäl underlåtit att fullgöra sina förpliktelser eller fullgjort dem på ett oriktigt sätt.

Artikel 35

1.Ett företag får inte samtidigt vara investeringsbolag och förvaringsinstitut.

2.Ett förvaringsinstitut ska vid utförandet av sina uppgifter handla uteslutande i andelsägarnas intresse.

Artikel 36

Villkoren för att byta förvaringsinstitut ska, liksom regler till skydd för andelsägarna vid sådana förändringar, föreskrivas i lag eller anges i investeringsbolagets bolagsordning.

KAPITEL VI

FUSIONER MELLAN FONDFÖRETAG

AVSNITT 1

Princip, auktorisation och godkännande

Artikel 37

I detta kapitel avses med ”fondföretag” även delfonder inom fondföretag.

Artikel 38

1.Medlemsstaterna ska, på de villkor som anges i detta kapitel och oavsett på vilket sätt fondföretagen har bildats enligt arti­ kel 1.3, tillåta de gränsöverskridande och inhemska fusioner som definieras i artikel 2.1 q och r i enlighet med en eller flera av de fusionstekniker som anges i artikel 2.1 p.

2.De fusionstekniker som används för gränsöverskridande fusioner enligt definitionen i artikel 2.1 q ska anges i lagstift­ ningen i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat.

De fusionstekniker som används för inhemska fusioner enligt definitionen i artikel 2.1 r ska anges i lagstiftningen i den med­ lemsstat där fondföretaget är etablerat.

Artikel 39

1.Innan fusioner genomförs ska de godkännas av de behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat.

2.Det överlåtande fondföretaget ska lämna all följande infor­ mation till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat:

a)Den gemensamma planen för den avsedda fusionen, veder­ börligen godkända av det överlåtande och det övertagande fondföretaget.

b)En aktuell version av det övertagande fondföretagets pro­ spekt och dess basfakta för investerare enligt artikel 78, om det övertagande fondföretaget är etablerat i en annan medlemsstat.

c)En förklaring från vart och ett av det överlåtande och det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut, varigenom de, i enlighet med artikel 41, bekräftar att de har kontrollerat att de uppgifter som anges i artikel 40.1 led a, f och g överens­ stämmer med kraven i detta direktiv och med sina respektive fondföretags fondbestämmelser eller bolagsordningar.

d)Den information om den föreslagna fusionen som det över­ låtande fondföretaget och det övertagande fondföretaget avser att lämna till sina respektive andelsägare.

Denna information ska tillhandahållas på ett sätt som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna i både det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat och i det övertagande fondföre­ tagets hemmedlemsstat att läsa den på det officiella språket, eller ett av de officiella språken i den medlemsstaten eller de medlems­ staterna eller på ett språk som godkänns av dessa behöriga myndigheter.

L 302/58

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

3. De behöriga myndigheterna för det överlåtande fondföreta­ get ska när fullständiga ansökningshandlingarna överlämnats omedelbart översända kopior av den information som avses i punkt 2 till de behöriga myndigheterna i det övertagande fond­ företagets hemmedlemsstat. De behöriga myndigheterna i såväl det överlåtande som det övertagande fondföretagets hemmed­ lemsstat ska bedöma på vilket sätt den föreslagna fusionen kan komma att påverka andelsägarna i det överlåtande och det över­ tagande fondföretaget för att avgöra huruvida lämplig informa­ tion lämnas till andelsägarna.

Om de behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat anser det vara nödvändigt får de skriftligen kräva att informationen till andelsägarna i det överlåtande fond­ företaget förtydligas.

Om de behöriga myndigheterna i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat anser det vara nödvändigt får de senast 15 arbetsdagar efter att de mottagit kopior av den fullständiga infor­ mationen som avses i punkt 2, skriftligen kräva att det överta­ gande fondföretaget ändrar den information som ska lämnas till sina andelsägare.

I sådant fall ska de behöriga myndigheterna i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat underrätta de behöriga myndig­ heterna i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat om att de har invändningar. De ska informera de behöriga myndighe­ terna i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat om huru­ vida de anser att den ändrade informationen som ska lämnas till andelsägarna i det övertagande fondföretaget är tillfredställande, inom 20 arbetsdagar efter det att de har underrättas om den änd­ rade informationen.

4. De behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat ska godkänna den föreslagna fusionen om föl­ jande villkor är uppfyllda:

a)Den föreslagna fusionen uppfyller samtliga krav i artiklarna 39–42.

b)Det övertagande fondföretaget har i enlighet med artikel 93 anmälts för marknadsföring av sina fondandelar i samtliga medlemsstater där det överlåtande fondföretaget antingen är auktoriserat eller har anmälts för marknadsföring av sina fondandelar i enlighet med artikel 93.

c)De behöriga myndigheterna i det överlåtande och det över­ tagande fondföretagets hemmedlemsstat anser att den infor­ mation som föreslås lämnas till andelsägarna är tillfredställande, eller någon invändning från de behöriga myndigheterna i det övertagande fondföretagets hemmed­ lemsstat har inte mottagits enligt punkt 3 fjärde stycket.

5. Om de behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföre­ tagets hemmedlemsstat anser att ansökningarna inte är fullstän­ diga ska de begära ytterligare information senast tio arbetsdagar efter att ha erhållit den information som avses i punkt 2.

De behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hem­ medlemsstat ska inom 20 arbetsdagar efter det att fullständig information överlämnats i enlighet med punkt 2, underrätta det överlåtande fondföretaget om huruvida fusionen har auktorise­ rats eller inte.

De behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hem­ medlemsstat ska även underrätta de behöriga myndigheterna i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat om sitt beslut.

6. Medlemsstaterna får i enlighet med artikel 57.1 andra stycket medge undantag från artiklarna 52-55 för övertagande fondföretag.

Artikel 40

1. Medlemsstaterna ska kräva att det överlåtande och det över­ tagande fondföretaget utarbetar en gemensam plan för fusionen.

Den gemensamma planen för fusioner ska innehålla följande uppgifter:

a)Uppgift om slag av fusion och form av berörda fondföretag.

b)Bakgrund och skäl till den föreslagna fusionen.

c)De förväntade följderna av den avsedda fusionen för andels­ ägarna i såväl det överlåtande som det övertagande fondföretaget.

d)De kriterier som valts för värdering av tillgångar och i tillämpliga fall skulder per det datum för beräkningen av det utbytesförhållande som avses i artikel 47.1.

e)Metoden för beräkning av utbytesförhållandet.

f)Det datum då fusionen planeras få verkan.

g)De tillämpliga reglerna för överföring av tillgångar respektive utbyte av andelar.

h)I händelse av en fusion enligt artikel 2.1 p ii, och i tillämpliga fall artikel 2.1 p iii, det nybildade övertagande fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning.

De behöriga myndigheterna får inte kräva att ytterligare uppgif­ ter ska inkluderas i den gemensamma planen för fusioner.

2. Det överlåtande och det övertagande fondföretaget kan besluta att ta med ytterligare uppgifter i den gemensamma pla­ nen för fusionen.

AVSNITT 2

Tredjepartskontroll, information till andelsägarna och andra rättigheter för andelsägare

Artikel 41

Medlemsstaterna ska kräva att det överlåtande och det överta­ gande fondföretagets förvaringsinstitut kontrollerar att de uppgif­ ter som anges i artikel 40.1 led a, f och g överensstämmer med kraven i detta direktiv och med sina respektive fondföretags fond­ bestämmelser eller bolagsordningar.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/59

 

 

 

 

Artikel 42

1. Lagen i det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstat ska ge antingen ett förvaringsinstitut eller en oberoende revisor, som godkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av års­ bokslut och sammanställd redovisning (1), i uppdrag att validera följande:

a)De kriterier som valts för värdering av tillgångar och i tillämpliga fall skulder per det datum för beräkningen av det utbytesförhållande som avses i artikel 47.1.

b)I tillämpliga fall, den kontanta betalningen per andel.

c)Metoden för beräkning av utbytesförhållandet samt även det faktiska utbytesförhållandet som fastställts vid tidpunkten för beräkningen av förhållandet, i enlighet med artikel 47.1.

2.Det överlåtande fondföretagets lagstadgade revisorer eller det övertagande fondföretagets lagstadgade revisor ska betraktas som oberoende revisorer vid tillämpningen av punkt 1.

3.Andelsägarna i såväl det överlåtande som det övertagande fondföretaget och deras respektive behöriga myndigheter ska på begäran kostnadsfritt få var sitt exemplar av den oberoende revi­ sorns rapport, eller i tillämpliga fall förvaringsinstitutets rapport.

Artikel 43

1.Medlemsstaterna ska kräva att varje överlåtande och över­ tagande fondföretag lämnar lämplig och rättvisande information om den föreslagna fusionen till sina respektive andelsägare, så att de kan göra väl underbyggda bedömningar om förslagets effekter på deras investeringar.

2.Denna information ska lämnas till andelsägarna i det över­ låtande och det övertagande fondföretaget först efter det att de behöriga myndigheterna i det överlåtande fondföretagets hem­ medlemsstat har godkänt den avsedda fusionen i enlighet med artikel 39.

Den ska lämnas minst 30 dagar före den sista dagen för att begära återköp eller inlösen, eller i tillämpliga fall, utbyte utan ytterligare kostnad, i enlighet med artikel 45.1.

3. I den information som ska lämnas till andelsägarna i det överlåtande och det övertagande fondföretaget ska det ingå sådan lämplig och rättvisande information om den avsedda fusionen som kan göra det möjligt för dem att fatta väl underbyggda beslut om de följder den kan få för deras investeringar samt att utöva sina rättigheter enligt artiklarna 44 och 45.

Den ska avse följande:

a)Bakgrund och skäl till den avsedda fusionen.

(1) EUT L 157, 9.6.2006, s. 87.

b)De följder den avsedda fusionen kan få för andelsägarna, bland annat – men inte uteslutande – i fråga om eventuella väsentliga skillnader i placeringsinriktning och strategi, kost­ nader, förväntade resultat, regelbunden rapportering, möjliga utspädningseffekter på resultaten samt, då detta är relevant, en varning på framträdande plats till investerare att deras skattemässiga behandling kan förändras till följd av fusionen.

c)De särskilda rättigheter som andelsägarna har i samband med den avsedda fusionen, bland annat – men inte uteslutande – i fråga om rätt att få kompletterande information, att på begäran få ett exemplar av den oberoende revisorns eller för­ varingsinstitutets rapport och att, i enlighet med artikel 45.1, begära att deras andelar kostnadsfritt ska återköpas eller inlö­ sas, eller i tillämpliga fall bytas ut, samt den sista dag då denna rättighet kan utövas.

d)Relevanta uppgifter om förfarandet och datum då fusionen planeras få verkan.

e)Ett exemplar av det övertagande fondföretagets basfakta enligt artikel 78.

4.Om det överlåtande eller det övertagande fondföretaget har anmälts för marknadsföring i enlighet med artikel 93 ska den information som avses i punkt 3 lämnas på det officiella språket, eller ett av de officiella språken, i det relevanta fondföretagets värdmedlemsstat eller på ett språk som godkänns av dess behö­ riga myndigheter. Det fondföretag som är skyldigt att lämna informationen ska ansvara för denna översättning. Översätt­ ningen ska troget återge innehållet i originaltexten.

5.Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när­ mare beskriva innehåll, format och kommunikationssätt för den information som avses i punkterna 1 och 3.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 44

Om det enligt den nationella lagstiftningen i en medlemsstat krävs att andelsägarna ska godkänna fusioner mellan fondföretag ska denna medlemsstat säkerställa att det för ett sådant godkännande inte krävs mer än 75 % av de röster som faktiskt avgetts av de andelsägare som var närvarande eller företrädda på bolagsstämman.

Första stycket ska inte påverka eventuella föreskrifter i nationell lagstiftning om minsta antal närvarande på bolagsstämman. Med­ lemsstaterna ska varken ställa strängare krav på minsta antal när­ varande vid bolagsstämman vid gränsöverskridande fusioner än vid inhemska fusioner eller ställa strängare krav på närvaro vid fondföretagsfusioner än vid andra företagsfusioner.

L 302/60

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

Artikel 45

1.Medlemsstaterna ska i sin lagstiftning föreskriva att andels­ ägarna i såväl det överlåtande som det övertagande fondföretaget har rätt att begära att deras andelar återköps eller inlöses, utan andra avgifter än de som tas ut av fonden för att täcka avveck­ lingskostnader, eller, när så är möjligt, bytas mot andelar i något annat fondföretag som har liknande placeringsinriktning och för­ valtas av samma förvaltningsbolag eller av ett annat bolag till vil­ ket förvaltningsbolaget är kopplat via gemensam företagsledning eller ägarkontroll eller genom en betydande direkt eller indirekt ägarandel. Denna rättighet ska gälla från och med det att andels­ ägarna i det överlåtande och det övertagande fondföretaget har underrättats om den avsedda fusionen i enlighet med artikel 43 och ska upphöra att gälla fem arbetsdagar före den dag då beräk­ ningen av det utbytesförhållande som avses i artikel 47.1 genomförs.

2.Vid fusioner mellan fondföretag får medlemsstaterna, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 och med avvikelse från artikel 84.1, tillåta att de behöriga myndigheterna kräver eller medger att teckning, återköp eller inlösen av andelar tillfälligt avbryts om ett sådant avbrott är motiverat av hänsyn till skyddet av andelsägarna.

AVSNITT 3

Kostnader och ikraftträdande

Artikel 46

Med undantag för fall där fondföretag inte har utsett ett förvalt­ ningsbolag ska medlemsstaterna säkerställa att inga rättsliga eller administrativa kostnader eller konsultarvoden i samband med för­ beredandet och genomförandet av en fusion belastar det överlå­ tande eller det övertagande fondföretaget, eller någon av dessa företags andelsägare.

Artikel 47

1. För inhemska fusioner ska medlemsstaternas lagstiftning fastställa det datum då fusionen får verkan liksom datumet för beräkningen av utbytesförhållandet mellan andelar i det överlå­ tande fondföretaget och andelar i det övertagande fondföretaget och, i tillämpliga fall, för att fastställa det relevanta fondandels­ värdet för kontanta betalningar.

För gränsöverskridande fusioner ska dessa datum fastställas i lag­ stiftningen i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat. Medlemsstaterna ska i tillämpliga fall se till att dessa datum sätts efter det att andelsägarna i det övertagande fondföretaget eller det överlåtande fondföretaget har godkänt fusionen.

2. Fusionens ikraftträdande ska offentliggöras via samtliga lämpliga medier på det sätt som föreskrivs i lagstiftningen i det övertagande fondföretagets hemmedlemsstat och ska anmälas till de behöriga myndigheterna i det övertagande och det överlåtande fondföretagets hemmedlemsstater.

3. En fusion som fått verkan enligt punkt 1 får inte förklaras ogiltig.

Artikel 48

1. En fusion som genomförts i enlighet med artikel 2.1 p i ska få följande konsekvenser:

a)Alla tillgångar och skulder från det överlåtande fondföreta­ get överförs till det övertagande fondföretaget eller, i tillämp­ liga fall, det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut.

b)Andelsägarna i det överlåtande fondföretaget blir andelsägare i det övertagande fondföretaget och har, i tillämpliga fall, rätt till en kontant utbetalning på högst 10 % av fondandelsvär­ det av deras andelar i det överlåtande fondföretaget.

c)Det överlåtande fondföretaget upphör att existera när fusio­ nen träder i kraft.

2. En fusion som genomförts i enlighet med artikel 2.1 p ii ska få följande konsekvenser:

a)Alla tillgångar och skulder från det överlåtande fondföreta­ get överförs till det nybildade övertagande fondföretaget eller, i tillämpliga fall, det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut.

b)Andelsägarna i det överlåtande fondföretaget blir andelsägare i det nybildade övertagande fondföretaget och har, i tillämp­ liga fall, rätt till en kontant utbetalning på högst 10 % av fondandelsvärdet av deras andelar i det överlåtande fondföretaget.

c)Det överlåtande fondföretaget upphör att existera när fusio­ nen träder i kraft.

3. En fusion som genomförts i enlighet med artikel 2.1 p iii ska få följande konsekvenser:

a)Alla nettotillgångar från det överlåtande fondföretaget över­ förs till det övertagande fondföretaget eller, i tillämpliga fall, det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut.

b)Andelsägarna i det överlåtande fondföretaget blir andelsägare i det övertagande fondföretaget.

c)Det överlåtande fondföretaget fortsätter att existera tills skul­ derna har reglerats.

4. Medlemsstaterna ska föreskriva om upprättande av ett för­ farande varvid det övertagande fondföretagets förvaltningsbolag intygar för det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut att överföringen av tillgångar, och, i tillämpliga fall, skulder har slut­ förts. Om det övertagande fondföretaget inte har utsett ett förvalt­ ningsbolag, ska det lämna detta intyg till det övertagande fondföretagets förvaringsinstitut.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/61

 

 

 

 

KAPITEL VII

PLACERINGSBESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG

Artikel 49

Om fondföretag består av fler än en delfond ska varje delfond anses vara ett separat fondföretag vid tillämpningen av bestäm­ melserna i detta kapitel.

Artikel 50

1. Ett fondföretags tillgångar ska bestå av ett eller flera av föl­ jande tillgångsslag:

a)Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som är noterade eller föremål för handel på en sådan regle­ rad marknad som definieras i artikel 4.1.14 i direktiv 2004/39/EG.

b)Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som är föremål för handel på någon annan reglerad mark­ nad som är belägen i en medlemsstat och fungerar fortlö­ pande samt är erkänd och öppen för allmänheten.

c)Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som är officiellt noterade på en fondbörs i ett tredjeland eller som är föremål för handel på någon annan reglerad mark­ nadsplats som är belägen i ett tredjeland och fungerar fortlö­ pande samt är erkänd och öppen för allmänheten, förutsatt att valet av fondbörs eller annan marknadsplats godkänts av de behöriga myndigheterna eller är reglerat i lag eller annan författning eller i fondbestämmelserna eller i investeringsbo­ lagets bolagsordning.

d)Överlåtbara värdepapper som nyligen emitterats, förutsatt att

i)emissionsvillkoren omfattar en förbindelse att ansökan ska göras om officiell notering på en fondbörs eller någon annan reglerad marknadsplats, som fungerar fort­ löpande och är erkänd och öppen för allmänheten, för­ utsatt att valet av fondbörs eller annan marknadsplats godkänts av de behöriga myndigheterna eller är reglerat i lag eller i fondbestämmelserna eller i investeringsbola­ gets bolagsordning, och

ii)garantier föreligger för att den notering som avses i led i sker inom ett år från emissionstillfället.

e)Andelar i fondföretag som är auktoriserade i enlighet med detta direktiv eller andra företag för kollektiva investeringar enligt artikel 1.2 a och b, oavsett om de är etablerade i en medlemsstat eller inte, förutsatt att

i)dessa andra företag för kollektiva investeringar är auk­ toriserade enligt lagstiftning som fastställer att de är före­ mål för tillsyn som av de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat anses motsvara den till­ syn som fastställs i gemenskapslagstiftningen och att det anses tillräckligt säkerställt att samarbete mellan myn­ digheterna sker,

ii)skyddsnivån för andelsägare i det andra företaget för kol­ lektiva investeringar motsvarar det skydd som ett fond­ företags andelsägare har, särskilt genom att reglerna för separation av tillgångarna, upp- och utlåning och blank­ ning av överlåtbara värdepapper och penningmarknads­ instrument motsvarar kraven i detta direktiv,

iii)verksamheten i det andra företaget för kollektiva inves­ teringar rapporteras halvårsvis och årsvis, så att det kan ske en värdering av tillgångar och skulder, intäkter och verksamhet under rapporteringsperioden, och

iv)de fondföretag eller andra företag för kollektiva investe­ ringar i vars andelar förvärv planeras, enligt dessas fond­ bestämmelser eller bolagsordning, får placera högst 10 % av sina tillgångar i andelar i andra fondföretag eller andra företag för kollektiva investeringar.

f)Kontoplaceringar i kreditinstitut, som är återbetalningsbara vid anfordran eller förenade med uttagsrätt samt ger avkast­ ning inom högst 12 månader, under förutsättning att kredit­ institutet har sitt säte i en medlemsstat eller, om kreditinstitutet har sitt säte i tredjeland, förutsatt att det omfattas av tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat anses motsvara dem som fastställs i gemenskapslagstiftningen.

g)Finansiella derivat, inklusive motsvarande kontantavräknade instrument, som omsätts på en sådan reglerad marknad som avses i leden a, b och c, eller finansiella derivatinstrument som handlas direkt mellan parterna (OTC-derivat), förutsatt att

i)de grundas på sådana instrument som omfattas av denna punkt, finansiella index, räntesatser, växelkurser eller valutor, i vilka fondföretaget kan placera utifrån de pla­ ceringsmål som det har angett i sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning,

ii)motparterna vid affärer med OTC-derivat är institutio­ ner som omfattas av tillsyn och tillhör de kategorier som godkänts av de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat, och

iii)OTC-derivaten är föremål för tillförlitlig och verifierbar värdering från dag till dag samt att de vid varje tidpunkt, på fondföretagets initiativ, kan säljas, lösas in eller avslu­ tas genom en utjämnande transaktion till verkligt värde.

L 302/62

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

h)Andra penningmarknadsinstrument än de som omsätts på en reglerad marknad och som faller under artikel 2.1 o om själva emissionen eller emittenten av instrumenten omfattas av reg­ lering i syfte att skydda investerare och sparmedel, under för­ utsättning att de är

i)emitterade eller garanterade av en central, regional eller lokal myndighet, av en medlemsstats centralbank, av Europeiska centralbanken, av gemenskapen eller Euro­ peiska investeringsbanken, av ett tredjeland eller, i fråga om förbundsstater, av en av de stater som utgör för­ bundsstaten eller av en internationell offentlig organisa­ tion som en eller flera medlemsstater tillhör,

ii)emitterade av ett företag, vars värdepapper omsätts på de reglerade marknader som avses i leden a, b eller c,

iii)emitterade eller garanterade antingen av en inrättning som omfattas av tillsyn i enlighet med de kriterier som fastställs i gemenskapslagstiftning eller av en inrättning som omfattas av och följer sådana tillsynsregler som av de behöriga myndigheterna anses minst lika stränga som de som fastställs i gemenskapslagstiftning, eller

iv)emitterats av andra organ som tillhör de kategorier som godkänts av de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat förutsatt att investeringar i sådana instrument omfattas av ett investerarskydd som är lik­ värdigt med det som fastställs i led i, ii eller iii och att emittenten är ett bolag vars kapital och reserver uppgår till minst 10 000 000 EUR och som lägger fram och offentliggör sin årsredovisning i enlighet med rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grundat på artikel 54.3 g i fördraget om årsbokslut i vissa typer av bolag (1), är en enhet som inom en grupp företag som omfattar ett eller flera börsnoterade företag ägnar sig åt gruppens finansiering eller är en enhet som ägnar sig åt att finansiera värdepapperisering som omfattas av kre­ ditförstärkning från en bank.

2.Ett fondföretag får emellertid inte

a)placera mer än 10 % av sina fondtillgångar i andra överlåt­ bara värdepapper eller penningmarknadsinstrument än de som avses i punkt 1.

b)förvärva ädla metaller eller värdepapper inlösbara i sådana metaller.

Fondföretag får ha kompletterande likvida tillgångar.

3. Ett investeringsbolag får förvärva lös eller fast egendom som är av väsentlig betydelse för det direkta utövandet av dess verksamhet.

(1) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11.

Artikel 51

1. Ett förvaltnings- eller investeringsbolag ska använda ett för­ farande för riskhantering som gör det möjligt för det att vid varje tidpunkt kontrollera och bedöma den risk som är knuten till posi­ tionerna och deras bidrag till portföljens allmänna riskprofil.

Bolaget ska använda ett förfarande som möjliggör en exakt och oberoende bedömning av värdet på OTC-derivat.

Det ska underrätta de behöriga myndigheterna i sin hemmedlems­ stat regelbundet om de typer av derivatinstrument, underliggande risker, kvantitativa begränsningar liksom de metoder som valts för att beräkna de risker som åtföljer transaktioner med derivat­ instrument för varje fondföretag som det förvaltar.

2. Medlemsstaterna får ge fondföretag tillstånd att använda sådan teknik och sådana instrument som hänför sig till överlåt­ bara värdepapper och penningmarknadsinstrument på de villkor och inom de gränser medlemsstaterna föreskriver, förutsatt att denna teknik och dessa instrument används i syfte att åstad­ komma en effektiv förvaltning av värdepappersportföljen.

Om denna verksamhet gäller användning av derivatinstrument ska dessa villkor och gränser överensstämma med bestämmel­ serna i detta direktiv.

Verksamheten får under inga omständigheter leda till att fondfö­ retagen avviker från sina placeringsmål såsom de fastställts i deras fondbestämmelser, bolagsordningar eller prospekt.

3. Ett fondföretag ska säkerställa att dess totala exponering som hänför sig till derivatinstrument inte överskrider dess port­ följs totala fondandelsvärde.

Exponeringen ska beräknas med hänsyn till det aktuella värdet av de underliggande tillgångarna, motpartsrisken, kommande mark­ nadsrörelser och den tid som finns tillgänglig för att lösa in posi­ tionerna. Detta ska även gälla tredje och fjärde stycket.

Ett fondföretag får inom den gräns som anges i artikel 52.5 och inom ramen för sin placeringsinriktning göra placeringar i finan­ siella derivatinstrument, förutsatt att exponeringen mot de under­ liggande tillgångarna inte sammanlagt överstiger de placeringsbegränsningar som anges i artikel 52. När ett fondföre­ tag placerar i indexbaserade finansiella derivatinstrument får med­ lemsstaterna föreskriva att dessa investeringar inte behöver läggas samman med avseende på de gränser som anges i artikel 52.

När ett överlåtbart värdepapper eller ett penningmarknadsinstru­ ment innefattar ett derivat ska detta derivat beaktas när kraven i denna artikel ska uppfyllas.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 116 ska kom­ missionen senast den 1 juli 2010 anta genomförandebestämmel­ ser för att närmare ange följande:

a)Kriterier för att bedöma lämpligheten i det förfarande för riskhantering som används av förvaltningsbolaget i enlighet med punkt 1 första stycket.

b)Detaljerade regler avseende en exakt och oberoende bedöm­ ning av värdet på OTC-derivat.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/63

 

 

 

 

c)Detaljerade regler avseende innehållet i och förfarandet som ska följas för att lämna information som avses i punkt 1 tredje stycket till de behöriga myndigheterna i förvaltnings­ bolagets hemmedlemsstat.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 52

1.Ett fondföretag får placera högst

a)5 % av sina tillgångar i överlåtbara värdepapper eller pen­ ningmarknadsinstrument som emitterats av samma organ, eller

b)20 % av sina tillgångar på konton i samma organ.

Riskexponeringen mot ett fondföretags motpart vid en transak­ tion med OTC-derivat får inte överstiga antingen

a)10 % av sina tillgångar när motparten är ett kreditinstitut enligt artikel 50.1 f, eller

b)5 % av sina tillgångar i övriga fall.

2. Medlemsstaterna får höja den 5-procentsgräns som anges i punkt 1 första stycket till högst 10 %. Om de gör det får emeller­ tid det sammanlagda innehavet i överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som fondföretaget innehar i emit­ tenter i vilka det placerar mer än 5 % av sina tillgångar inte över­ stiga 40 % av dess tillgångar. Denna begränsning ska inte gälla inlåning eller transaktioner med OTC-derivat hos finansiella insti­ tut som står under tillsyn.

Trots de enskilda gränser som fastställs i punkt 1 får ett fondfö­ retag inte, om detta skulle leda till att mer än 20 % av dess till­ gångar placerades hos ett enskilt organ, kombinera några av följande placeringsslag:

a)Placeringar i överlåtbara värdepapper eller penningmark­ nadsinstrument som emitterats av organet i fråga.

b)Inlåning hos det organet.

c)Exponeringar från transaktioner med OTC-derivat mot det organet.

3.Medlemsstaterna får höja den 5-procentsgräns som anges i punkt 1 första stycket till högst 35 % om de överlåtbara värde­ papperen eller penningmarknadsinstrumenten är utgivna eller garanterade av en medlemsstat, av dess lokala myndigheter, av ett tredjeland eller av offentliga internationella organ i vilka en eller flera medlemsstater är medlemmar.

4.Medlemsstaterna får höja den 5-procentsgräns som anges i punkt 1 första stycket till högst 25 % när obligationer är emitte­ rade av ett kreditinstitut som har sitt säte i en medlemsstat och enligt lag omfattas av särskild offentlig tillsyn avsedd att skydda obligationsinnehavare. Särskilt ska iakttas att kapital som härrör

från emissionen av sådana obligationer i enlighet med lag ska pla­ ceras i tillgångar som, under obligationernas hela giltighetstid, kan täcka de med obligationerna förenade fordringarna och som i händelse av emittentens fallissemang med prioritet ska användas för återbetalning av kapital och upplupen ränta.

Om ett fondföretag placerar mer än 5 % av sina fondtillgångar i sådana obligationer som avses i första stycket och som har samma emittent, får det totala värdet av dessa placeringar inte överstiga 80 % av värdet av fondföretagets tillgångar.

Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna en förteckning över de kategorier av obligationer som avses i första stycket och över de kategorier av emittenter som, enligt gällande lag och enligt sådana tillsynsregler som avses i det stycket, beviljas tillstånd att emittera sådana obligationer som uppfyller kriterierna i den här artikeln. Till förteckningen ska fogas uppgifter om vad slags garantier som erbjudits. Kommissionen ska till övriga medlems­ stater genast vidarebefordra denna information jämte de kom­ mentarer som bedömts erforderliga samt göra informationen tillgänglig för allmänheten. Informationen kan tas upp till diskus­ sion i Europeiska värdepapperskommittén som avses i artikel 112.1.

5. Vid beräkningen av den gräns på 40 % som anges i punkt 2 ska inte de överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstru­ ment som anges i punkterna 3 och 4 beaktas.

De gränser som anges i punkterna 1-4 får inte kombineras, och placeringar i överlåtbara värdepapper och penningmarknadsin­ strument emitterade av samma organ eller i inlåning eller deriva­ tinstrument hos detta organ enligt bestämmelserna i punkterna 1-4 får därför inte överstiga sammanlagt 35 % av ett fondföretags tillgångar.

Bolag som ingår i samma grupp för sammanställd redovisning enligt definitionen i direktiv 83/349/EEG eller i enlighet med erkända internationella redovisningsregler ska räknas som ett organ vid beräkningen av gränserna i denna artikel.

Medlemsstaterna får tillåta placeringar upp till sammanlagt 20 % i överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument inom samma grupp.

Artikel 53

1. Utan att det påverkar tillämpningen av de gränser som fast­ ställs i artikel 56 får medlemsstaterna höja de gränser som anges i artikel 52 till högst 20 % för investeringar i aktier eller skuldför­ bindelser emitterade av samma organ, när fondföretagets placeringsinriktning enligt fondbestämmelserna eller enligt bolags­ ordningen syftar till att efterbilda sammansättningen av ett visst aktieindex eller index för skuldförbindelser som är erkänt av de behöriga myndigheterna och på följande villkor:

a)Det ska ha en tillräckligt diversifierad sammansättning.

b)Indexet ska utgöra en lämplig referens för den marknad det hänför sig till.

c)Det ska offentliggöras på lämpligt vis.

L 302/64

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

2. Medlemsstaterna får höja den gräns som fastställs i punkt 1 till högst 35 % när det visar sig motiverat på grund av exceptio­ nella marknadsvillkor, särskilt på reglerade marknader där vissa överlåtbara värdepapper eller penningmarknadsinstrument i hög grad dominerar. Investeringar upp till denna gräns ska bara vara tillåtna för en enda emittent.

Artikel 54

1. Genom avvikelse från artikel 52 får medlemsstaterna ge fondföretag tillstånd att med tillämpning av principen om risk­ spridning placera upp till 100 % av fondtillgångarna i olika över­ låtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument utgivna eller garanterade av en medlemsstat, en eller flera av dess lokala myndigheter, ett tredjeland eller ett offentligt internationellt organ som en eller flera medlemsstater tillhör.

De behöriga myndigheterna i ett fondföretags hemmedlemsstat får medge sådana undantag endast om de finner att andelsägarna i fondföretaget har ett skydd likvärdigt med det som tillkommer andelsägarna i fondföretag som iakttar de gränsvärden som anges i artikel 52.

Ett sådant fondföretag ska inneha värdepapper från minst sex olika emissioner, varvid dock ska gälla att värdepapper från en och samma emission inte får motsvara mer än 30 % av de sam­ lade fondtillgångarna.

2. Fondbestämmelserna eller bolagsordningarna för de fond­ företag som avses i punkt 1 ska innehålla uttrycklig uppgift om de medlemsstater, lokala myndigheter eller offentliga internatio­ nella organ som utger eller garanterar sådana värdepapper i vilka fondföretaget avser att placera mer än 35 % av fondtillgångarna.

Sådana fondbestämmelser och bolagsordningar ska godkännas av behöriga myndigheter.

3. De fondföretag som avses i punkt 1 ska i prospekt och marknadsföringskommunikation på framträdande plats omnämna tillståndet och ange medlemsstater, lokala myndighe­ ter eller offentliga internationella organ i vars värdepapper de har för avsikt att placera eller har placerat mer än 35 % av fondtillgångarna.

Artikel 55

1.Ett fondföretag får förvärva andelar i fondföretag eller andra företag för kollektiva investeringar enligt artikel 50.1 e, under för­ utsättning att inte mer än 10 % av dess tillgångar placeras i ande­ lar i ett enda fondföretag eller annat företag för kollektiva investeringar. Medlemsstaterna får höja denna gräns till högst

20%.

2.Investeringar i andelar i företag för kollektiva investeringar som ej är fondföretag får sammanlagt inte överstiga 30 % av fond­ företagets tillgångar.

Medlemsstaterna får, när ett fondföretag har förvärvat andelar i andra fondföretag eller företag för kollektiva investeringar, före­ skriva att värdet av dessa företags tillgångar inte behöver läggas samman för beräkning av de gränser som anges i artikel 52.

3. När ett fondföretag placerar i andelar i andra fondföretag eller andra företag för kollektiva investeringar som direkt eller genom delegering förvaltas av samma förvaltningsbolag eller av ett annat bolag till vilket förvaltningsbolaget är anknutet via gemensam företagsledning eller ägarkontroll eller genom en bety­ dande direkt eller indirekt ägarandel får detta förvaltningsbolag eller det andra bolaget inte debitera några avgifter för teckning eller inlösen av fondföretagets investeringar i andelar i dessa andra fondföretag eller företag för kollektiva investeringar.

Ett fondföretag som placerar en betydande del av sina tillgångar i andra fondföretag eller företag för kollektiva investeringar ska i sitt prospekt uppge maximinivån för de förvaltningskostnader som kan debiteras både fondföretaget självt och de andra fondfö­ retag eller företag för kollektiva investeringar i vilka fondföreta­ get avser att placera. Fondföretaget ska i sin årsrapport ange en maximal procentsats för de förvaltningskostnader som debiteras både fondföretaget självt och de fondföretag eller företag för kol­ lektiva investeringar i vilka det placerar.

Artikel 56

1. Ett investeringsbolag eller ett förvaltningsbolag får, såvitt gäller handhavandet av alla de värdepappersfonder som står under bolagets förvaltning och som omfattas av detta direktiv, inte förvärva aktier med sådan rösträtt som skulle göra det möj­ ligt för bolaget att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen hos en emittent.

I avvaktan på vidare samordning ska medlemsstaterna beakta gäl­ lande föreskrifter i andra medlemsstaters lagstiftning, som när­ mare uttrycker den i första stycket angivna principen.

2.Ett fondföretag får inte förvärva mer än

a)10 % av de aktier utan rösträtt som en enskild emittent givit ut,

b)10 % av de skuldförbindelser som en enskild emittent givit ut,

c)25 % av andelarna i ett enskilt fondföretag eller annat före­ tag för kollektiva investeringar enligt artikel 1.2 led a och b,

d)10 % av de penningmarknadsinstrument som emitterats av ett och samma organ.

De gränsvärden som anges i leden b, c och d behöver inte iakttas vid förvärvstillfället, om bruttomängden av skuldförbindelserna eller av penningmarknadsinstrumenten eller nettomängden av de värdepapper som är föremål för emission då inte kan beräknas.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/65

 

 

 

 

3. En medlemsstat behöver inte tillämpa punkterna 1 och 2 beträffande följande:

a)Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som är emitterade eller garanterade av en medlemsstat eller dess lokala myndigheter.

b)Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som är emitterade eller garanterade av ett tredjeland.

c)Överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som är emitterade av offentliga internationella organ i vilka en eller flera medlemsstater är medlemmar.

d)Ett fondföretags innehav av aktier i ett bolag som är etablerat i ett tredjeland och vars tillgångar placeras huvudsakligen i värdepapper utgivna av emittenter med sitt säte i det landet, om detta lands lagstiftning inte gör det möjligt för fondföre­ taget att på något annat sätt placera sina fondtillgångar i vär­ depapper från emittenter i det landet.

e)Ett eller flera investeringsbolags aktieinnehav i dotterbolag vars verksamhet enbart består i förvaltning, rådgivning eller marknadsföring i det land där dotterbolaget är etablerat, vid återköp av andelar på begäran av andelsägarna, uteslutande för investeringsbolagets eller investeringsbolagens räkning.

Det undantag som anges i första stycket d i den här punkten får dock endast tillämpas om bolaget från tredjelandet tillämpar en placeringsinriktning som är förenlig med de gränsvärden som anges i artiklarna 52 och 55 samt punkterna 1 och 2 i den här artikeln. Om gränsvärdena i artiklarna 52 och 55 överskrids ska artikel 57 gälla i tillämpliga delar.

Artikel 57

1. Fondföretag behöver inte iaktta de gränsvärden som anges i detta kapitel när de utnyttjar teckningsrätter för överlåtbara vär­ depapper eller penningmarknadsinstrument som ingår i fondtillgångarna.

Medlemsstaterna får, med beaktande av principen om risksprid­ ning, tillåta att nyligen auktoriserade fondföretag under en tid av högst sex månader från auktorisationsdagen inte tillämpar artiklarna 52–55.

2. Om gränsvärdena enligt punkt 1 överskrids av skäl som ligger utanför ett fondföretags kontroll eller som följd av att teck­ ningsrätter utnyttjas, ska fondföretaget vid sina försäljningstrans­ aktioner prioritera rättelse av detta förhållande under vederbörligt hänsynstagande till andelsägarnas intressen.

KAPITEL VIII

MASTER/FEEDERFONDFÖRETAG

AVSNITT 1

Tillämpningsområde och godkännande

Artikel 58

1.Ett feederfondföretag är ett fondföretag, eller en delfond i ett sådant företag, som genom avvikelse från artiklarna 1.2 a, 50, 52,

55och 56.2 c har fått tillstånd att placera minst 85 % av sina till­ gångar i andelar i ett annat fondföretag eller i en delfond i ett sådant företag (masterfondföretaget).

2.Ett feederfondföretag får inneha upp till 15 % av sina till­ gångar i en eller flera av följande former:

a)Kompletterande likvida tillgångar enligt artikel 50.2 andra stycket.

b)Finansiella derivatinstrument, som bara får användas för att

säkra tillgångar, enligt artikel 50.1 g och artikel 51.2 och 51.3.

c)Lös och fast egendom som är av väsentlig betydelse för det direkta utövandet av verksamheten, om feederfondföretaget är ett investeringsbolag.

För att uppfylla villkoren i artikel 51.3 ska feederfondföretaget räkna ut sin totala exponering som hänför sig till finansiella deri­ vatinstrument genom att kombinera sin egen direkta exponering enligt första stycket b med antingen

a)masterfondföretagets faktiska exponering mot finansiella derivatinstrument i proportion till feederfondföretagets pla­ ceringar i masterfondföretaget, eller

b)masterfondföretagets potentiellt maximala totala exponering mot finansiella derivatinstrument, fastställd i masterfondfö­ retagets fondbestämmelser eller bolagsordning, i proportion till feederfondföretagets placering i masterfondföretaget.

3. Ett masterfondföretag är ett fondföretag eller en delfond i ett fondföretag som

a)har minst ett feederfondföretag bland sina andelsägare,

b)inte för egen del är ett feederfondföretag, och

c)inte innehar andelar i ett feederfondföretag.

4.Följande avvikelser ska gälla för masterfondföretag:

a)För ett masterfondföretag som har minst två feederfondföre­ tag som andelsägare ska artiklarna 1.2 a och 3 b inte tilläm­ pas, vilket innebär att masterfondföretaget får välja om det ska söka kapital från andra investerare eller inte.

L 302/66

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

b)Om ett masterfondföretag inte söker kapital från allmänhe­ ten i en annan medlemsstat än den där det är etablerat, utan bara har ett eller flera feederfondföretag i den andra med­ lemsstaten, ska kapitel XI och artikel 108.1 andra stycket inte tillämpas.

Artikel 59

1.Medlemsstaterna ska se till att det för ett feederfondföretags placeringar i ett visst masterfondföretag, vilka överstiger den gräns som enligt artikel 55.1 gäller för investeringar i andra fond­ företag, krävs tillstånd som meddelats på förhand av de behöriga myndigheterna i feederfondföretagets hemmedlemsstat.

2.Feederfondföretaget ska inom 15 arbetsdagar efter det att det överlämnat fullständiga ansökningshandlingar underrättas om huruvida de behöriga myndigheterna har lämnat tillstånd till dess avsedda placeringar i masterfondföretaget eller inte.

3.De behöriga myndigheterna i feederfondföretagets hem­ medlemsstat ska lämna tillstånd om feederfondföretaget, dess för­ varingsinstitut och revisor samt masterfondföretaget uppfyller alla krav i detta kapitel. För detta ändamål ska feederfondföretaget till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat överlämna föl­ jande handlingar:

a)Feederfondföretagets och masterfondföretagets fondbestäm­ melser eller bolagsordningar.

b)Feederfondföretagets och masterfondföretagets prospekt och basfakta för investerare enligt artikel 78.

c)Det avtal mellan feederfondföretaget och masterfondföreta­ get eller de interna uppföranderegler som avses i artikel 60.1.

d)I tillämpliga fall den information som ska lämnas till andels­ ägarna enligt artikel 64.1.

e)Om masterfondföretaget och feederfondföretaget har skilda förvaringsinstitut, det avtal om informationsutbyte mellan deras respektive förvaringsinstitut som avses i artikel 61.1.

f)Om masterfondföretaget och feederfondföretaget har skilda revisorer, det avtal om utbyte av information mellan deras respektive revisorer som avses i artikel 62.1.

Om feederfondföretaget är etablerat i en annan medlemsstat än masterfondföretagets hemmedlemsstat, ska feederfondföretaget även tillhandahålla ett intyg från de behöriga myndigheterna i masterfondföretagets hemmedlemsstat om att masterfondföreta­ get är ett fondföretag, eller en delfond i ett sådant företag, som uppfyller villkoren i artikel 58.3 b och c. Handlingarna ska vara avfattade på det officiella språket eller ett av de officiella språken i feederfondföretagets hemmedlemsstat eller på ett språk som godkänns av dess behöriga myndigheter.

AVSNITT 2

Gemensamma bestämmelser för feeder- och masterfondföretag

Artikel 60

1. Medlemsstaterna ska kräva att masterfondföretaget förser feederfondföretaget med all den dokumentation och information som behövs för att det senare ska kunna uppfylla kraven i detta direktiv. För detta syfte ska feederfondföretaget ingå avtal med masterfondföretaget.

Feederfondföretaget får inte placera i andelar i masterfondföreta­ get utöver den gräns som gäller enligt artikel 55.1 förrän det avtal som avses i första stycket har trätt i kraft. Detta avtal ska finnas tillgängligt på begäran och kostnadsfritt för alla andelsägare.

Om både master- och feederfondföretaget förvaltas av samma för­ valtningsbolag får avtalet ersättas av interna uppföranderegler som säkerställer att kraven i denna punkt är uppfyllda.

2.Masterfondföretaget och feederfondföretaget ska vidta lämpliga åtgärder för att samordna tidpunkten för beräkningen och offentliggörandet av fondandelsvärdet i syfte att undvika utnyttjande av tidszonsskillnader mellan olika marknader (”mar­ ket timing”) för sina fondandelar och på så vis förhindra möjlig­ heter till arbitrage.

3.Om ett masterfondföretag tillfälligt senarelägger återköp, inlösen eller tecknande av sina andelar, antingen på eget initiativ eller på begäran av dess behöriga myndigheter, ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 84, vart och ett av dess feeder­ fondföretag ha rätt att, trots villkoren i artikel 84.2, senarelägga återköp, inlösen eller tecknande av sina andelar under samma period som masterfondföretaget.

4.Om ett masterfondföretag försätts i likvidation, ska så även ske beträffande feederfondföretaget, såvida inte de behöriga myn­ digheterna i dess hemmedlemsstat godkänner att

a)minst 85 % av feederfondföretagets tillgångar placeras i ande­ lar i ett annat masterfondföretag, eller att

b)feederfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning ändras så att det kan omvandlas till ett fondföretag som inte är ett feederfondföretag.

Utan att det påverkar specifika nationella bestämmelser om obli­ gatorisk likvidation, får ett masterfondföretag inte försättas i lik­ vidation förrän tidigast tre månader efter det att det underrättat alla sina andelsägare och de behöriga myndigheterna i feederfond­ företagets hemmedlemsstat om sitt bindande likvidationsbeslut.

5. Om ett masterfondföretag fusioneras med ett annat fondfö­ retag eller delas upp på två eller flera fondföretag ska feederfond­ företaget försättas i likvidation, såvida inte de behöriga myndigheterna i feederfondföretagets hemmedlemsstat godkän­ ner att det

a)fortsätter att vara ett feederfondföretag till masterfondföreta­ get eller ett annat fondföretag som blir följden av master­ fondföretagets fusion eller delning,

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/67

 

 

 

 

b)placerar minst 85 % av sina tillgångar i andelar i ett annat masterfondföretag som inte berörts av fusionen eller del­ ningen, eller

c)ändrar sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning så att den omvandlas till ett fondföretag som inte är ett feederfondföretag.

För att en fusion eller en delning av ett masterfondföretag ska få verkan ska masterfondföretaget senast 60 dagar före det att åtgär­ den avses träda i kraft ha tillhandahållit den information som anges i artikel 43, eller likvärdig information, till samtliga sina andelsägare och till de behöriga myndigheterna i sina feederfond­ företags hemmedlemsstater.

Masterfondföretaget ska, om inte de behöriga myndigheterna i feederfondföretagets hemmedlemsstat har meddelat godkännande enligt första stycket a, ge feederfondföretaget möjlighet att åter­ köpa eller inlösa alla sina andelar i masterfondföretaget innan masterfondföretagets fusion eller delning får verkan.

6. Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när­ mare ange

a)innehållet i det avtal eller i de interna uppföranderegler som avses i punkt 1,

b)vilka åtgärder enligt punkt 2 som ska anses lämpliga, och

Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretaget, eller i tillämp­ liga fall dess förvaltningsbolag, ansvarar för att till feederfondfö­ retagets förvaringsinstitut vidarebefordra all information om masterfondföretaget som krävs för att feederfondföretagets förva­ ringsinstitut ska kunna utföra sina uppgifter.

2.Ett masterfondföretags förvaringsinstitut ska omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i masterfondföretagets hemmedlemsstat, feederfondföretaget, eller i tillämpliga fall feederfondföretagets förvaltningsbolag och förvaringsinstitut, om det upptäcker oegentligheter beträffande masterfondföretaget som bedöms få negativa återverkningar på feederfondföretaget.

3.Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när­ mare ange

a)de uppgifter som ska ingå i det avtal som avses i punkt 1, och

b)de slag av oegentligheter enligt punkt 2 som ska anses få negativa återverkningar på feederfondföretaget.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 62

c)förfarandena för de godkännanden som krävs enligt punk­ terna 4 och 5 i händelse av likvidation, fusion eller delning av ett masterfondföretag.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

AVSNITT 3

Förvaringsinstitut och revisorer

Artikel 61

1. I fall då masterfondföretag och feederfondföretag har skilda förvaringsinstitut ska medlemsstaterna kräva att dessa förvarings­ institut ingår ett avtal om informationsutbyte för att säkerställa att båda instituten fullgör sina uppgifter.

Ett feederfondföretag får inte placera i andelar i ett masterfondfö­ retag förrän ett sådant avtal har trätt i kraft.

När masterfondföretagets eller feederfondföretagets förvaringsin­ stitut uppfyller villkoren i detta kapitel ska de inte anses bryta mot några bestämmelser som begränsar utlämnandet av information eller som avser uppgiftsskydd, när sådana bestämmelser förekom­ mer i ett kontrakt eller i lag eller annan författning. Sådant upp­ fyllande ska inte medföra något ansvar för ett sådant förvaringsinstitut eller en person som handlar på dess vägnar.

1. I fall då masterfondföretag och feederfondföretag har skilda revisorer ska medlemsstaterna kräva att dessa revisorer ingår ett avtal om informationsutbyte för att säkerställa att båda fullgör sina uppgifter, inklusive de arrangemang som vidtas för att upp­ fylla kraven i punkt 2.

Ett feederfondföretag får inte placera i andelar i ett masterfondfö­ retag förrän ett sådant avtal har trätt i kraft.

2. Feederfondföretagets revisor ska i sin revisionsberättelse beakta revisionsberättelsen från masterfondföretagets revisor. Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har olika räken­ skapsår ska masterfondföretagets revisor upprätta en särskild rap­ port med feederfondföretagets slutdatum.

Feederfondföretagets revisor ska särskilt rapportera alla eventu­ ella oegentligheter som påpekats i revisionsberättelsen för mas­ terfondföretaget och dess följder för feederfondföretaget.

3.När masterfondföretagets och feederfondföretagets reviso­ rer uppfyller villkoren i detta kapitel ska de inte anses bryta om några bestämmelser som begränsar utlämnande av information eller som avser uppgiftsskydd, när sådana bestämmelser förekom­ mer i ett kontrakt eller i lag eller annan författning. Sådant upp­ fyllande ska inte medföra något ansvar för en sådan revisor eller en person som handlar på dennes vägnar.

4.Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när­ mare ange innehållet i det avtal som avses i punkt 1 första stycket.

L 302/68

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

AVSNITT 4

Obligatorisk information och marknadsföringskommunikation från feederfondföretag

Artikel 63

1. Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretags prospekt, utöver de uppgifter som anges i modul A i bilaga I, ska innehålla följande:

a)En förklaring om att feederfondföretaget är feederföretag till ett visst masterfondföretag och därför stadigvarande placerar 85 % eller mer av sina tillgångar i andelar i det masterfondföretaget.

b)Uppgifter om placeringsmål och placeringsinriktning, inbe­ gripet riskprofil, och om huruvida feederfondföretagets och masterfondföretagets resultat är identiska eller i vilken utsträckning och av vilka skäl de skiljer sig åt, inklusive en beskrivning av placeringar enligt artikel 58.2.

c)Kort beskrivning av masterfondföretaget, dess organisation, placeringsmål och placeringsinriktning inbegripet riskprofil, och uppgift om hur masterfondföretagets prospekt kan erhållas.

d)En sammanfattning av det avtal som feederfondföretaget och masterfondföretaget ingått eller de interna uppförandereg­ lerna enligt artikel 60.1.

e)Uppgift om hur andelsägarna kan få ytterligare information om masterfondföretaget och det avtal som ingåtts mellan

feederfondföretaget

och

masterfondföretaget

enligt

artikel 60.1.

 

 

 

f)Beskrivning av alla betalningar eller kostnadsersättningar från feederfondföretaget i samband med dess placeringar i ande­ lar i masterfondföretaget samt uppgift om de totala avgifter som debiteras av feederfondföretaget och masterfondföretaget.

g)Beskrivning av de skattemässiga konsekvenserna för feeder­ fondföretaget av dess placeringar i masterfondföretaget.

2. Utöver den information som föreskrivs i modul B i bilaga I ska det i feederfondföretagets årsredovisning ingå en uppgift om de totala avgifter som debiteras av feederfondföretaget och masterfondföretaget.

Feederfondföretagets års- och halvårsredovisningar ska ange hur masterfondföretagets års- respektive halvårsredovisningar kan erhållas.

3.Utöver vad som krävs enligt artiklarna 74 och 82 ska feeder­ fondföretaget översända prospektet, de basfakta för investerare som avses i artikel 78 med alla eventuella ändringar samt master­ fondföretagets års- och halvårsredovisningar till de behöriga myn­ digheterna i sin hemmedlemsstat.

4.Varje feederfondföretag ska i all relevant marknadskommu­ nikation uppge att det stadigvarande placerar 85 % eller mer av sina tillgångar i andelar i sådana masterfondföretag.

5.Feederfondföretaget ska på begäran till investerare kostnads­ fritt översända en papperskopia av masterfondföretagets pro­ spekt, årsberättelsen och halvårsberättelsen.

AVSNITT 5

Omvandling av befintliga fondföretag till feederfondföretag och byte av masterfondföretag

Artikel 64

1. Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretag som redan bedriver verksamhet som fondföretag, inbegripet verksamhet som feederfondföretag till ett annat masterfondföretag, ska lämna föl­ jande information till sina andelsägare:

a)En förklaring om att de behöriga myndigheterna i feeder­ fondföretagets hemmedlemsstat har godkänt feederfondföre­ tagets placeringar i andelar i den berörda masterfonden.

b)Feederfondföretagets och masterfondföretagets basfakta för investerare enligt artikel 78.

c)Datum då feederfondföretaget ska börja placera i masterfond­ företaget eller, om det redan har placerat i masterfondföreta­ get, datum då dess placeringar kommer att överskrida den gräns som är tillämplig enligt artikel 55.1.

d)En förklaring om att andelsägarna inom 30 dagar har rätt att begära att deras andelar ska återköpas eller inlösas, utan några andra kostnader än de som fondföretaget tar för att täcka kostnader för avveckling av värdepappersinnehav. Denna rättighet ska kunna utnyttjas från och med det att feederfondföretaget har tillhandahållit den information som anges i denna punkt.

Denna information ska ges senast 30 dagar före det datum som avses i första stycket c.

2.Om feederfondföretaget är anmält enligt artikel 93 ska den information som anges i punkt 1 lämnas på det officiella språket, eller något av de officiella språken, i feederfondföretagets värd­ medlemsstat eller på ett språk som godkänns av denna medlems­ stats behöriga myndigheter. Feederfondföretaget ska ansvara för den översättningen. Översättningen ska troget återge innehållet i originaltexten.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att feederfondföretag inte placerar i andelar i sina respektive masterfondföretag utöver den gräns som är tillämplig enligt artikel 55.1 före utgången av den trettiodagarsperiod som anges i punkt 1 andra stycket.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/69

 

 

 

 

4. Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när­ mare ange

a)format och det sätt på vilket den information som anges i punkt 1 ska tillhandahållas,

b)om feederfondföretaget överför alla eller en del av sina till­ gångar till masterfondföretaget i utbyte mot andelar, förfa­ randet för värdering och revision av detta apporttillskott samt formerna för feederfondföretagets förvaringsinstituts medverkan i detta förfarande.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

AVSNITT 6

Skyldigheter och behöriga myndigheter

Artikel 65

1.Feederfondföretaget ska effektivt övervaka masterfondföre­ tagets verksamhet. Vid utövandet av denna skyldighet får feeder­ fondföretaget förlita sig på information och handlingar som det får från masterfondföretaget, eller i tillämpliga fall dess förvalt­ ningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor, såvida det inte finns anledning att ifrågasätta informationens och handlingarnas tillförlitlighet.

2.Om feederfondföretaget, dess förvaltningsbolag eller någon person som handlar på feederfondföretagets eller dess förvalt­ ningsbolags vägnar tar emot någon serviceavgift, provision, eller annan ekonomisk ersättning i samband med en placering i ande­ lar i masterfondföretaget, ska denna avgift, provision eller ekono­ miska ersättning tillföras feederfondföretagets tillgångar.

Artikel 66

1.Masterfondföretaget ska omedelbart meddela de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat identitetsuppgifter för vart och ett av de feederfondföretag som placerar i dess andelar. Om masterfondföretaget och feederfondföretaget är etablerade i olika medlemsstater, ska de behöriga myndigheterna i masterfondföre­ tagets hemmedlemsstat omedelbart underrätta sina motsvarighe­ ter i feederfondföretagets hemmedlemsstat om dessa placeringar.

2.Ett masterfondföretag får inte debitera ett feederfondföre­ tag några avgifter för tecknande eller inlösen vid köp respektive avyttring av andelar.

3.Masterfondföretaget ska se till att all information som krävs enligt detta direktiv, annan gemenskapslagstiftning, tillämplig nationell lagstiftning, fondbestämmelserna eller bolagsordningen finns tillgänglig då så krävs för feederfondföretaget, eller i tillämp­ liga fall dess förvaltningsbolag, samt för de behöriga myndighe­ terna och feederfondföretagets förvaringsinstitut och revisor.

Artikel 67

1.Om masterfondföretaget och feederfondföretaget är etable­ rade i samma medlemsstat, ska de behöriga myndigheterna ome­ delbart underrätta feederfondföretaget om varje beslut, åtgärd, upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i detta kapitel eller varje annat förhållande som rapporterats enligt artikel 106.1 rörande masterfondföretaget, eller i tillämpliga fall dess förvalt­ ningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor.

2.Om masterfondföretaget och feederfondföretaget är etable­ rade i skilda medlemsstater, ska de behöriga myndigheterna i mas­ terfondföretagets hemmedlemsstat omedelbart meddela varje beslut, åtgärd, upptäckt av bristande uppfyllelse av kraven i detta kapitel eller varje annat förhållande som rapporterats enligt arti­ kel 106.1 rörande masterfondföretaget, eller i tillämpliga fall dess förvaltningsbolag, förvaringsinstitut eller revisor till de behöriga

myndigheterna i feederfondföretagets hemmedlemsstat. Dessa myndigheter ska därefter omedelbart underrätta feederfondföretaget.

KAPITEL IX

BESTÄMMELSER OM INFORMATION TILL INVESTERARNA

AVSNITT 1

Offentliggörande av prospekt och periodiska rapporter

Artikel 68

1. Ett investeringsbolag och, för varje värdepappersfond det förvaltar, ett förvaltningsbolag, ska offentliggöra följande:

a)Ett prospekt.

b)En årsrapport för varje räkenskapsår.

c)En halvårsrapport för räkenskapsårets första sex månader.

2. Årsrapporten respektive halvårsrapporten ska ges ut inom följande tidsgränser från utgången av följande redovisningsperio­ der som de avser:

a)Fyra månader för årsrapporten.

b)Två månader för halvårsrapporten.

Artikel 69

1. Prospektet ska innehålla den information som krävs för att investerare ska kunna göra en välgrundad bedömning av den före­ slagna placeringen och särskilt av den risk som är förenad med den.

Prospektet ska innehålla en tydlig och lättbegriplig förklaring av fondens riskprofil, oberoende av vilka finansiella instrument den placerar i.

L 302/70

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

2.Prospektet ska innehålla minst den information som anges i modul A i bilaga I, såvida inte informationen redan framgår av de fondbestämmelser eller den bolagsordning som ska bifogas prospektet enligt artikel 71.1.

3.Årsrapporten ska innehålla en balansräkning eller en redo­ visning av tillgångar och skulder, en specificerad resultaträkning för räkenskapsåret, en verksamhetsberättelse för räkenskapsåret samt den information som anges i modul B i bilaga I, liksom all annan väsentlig information som möjliggör för investerare att göra en välgrundad bedömning av utvecklingen av fondföretagets verksamhet och av dess resultat.

4.Halvårsrapporten ska innehålla minst den information som anges i avsnitt I–IV i modul B i bilaga I. Om ett fondföretag har utbetalat eller föreslår utbetalning av en interimsutdelning, ska i redovisningen anges resultatet efter skatt för halvårsperioden i fråga samt den interimsutdelning som utbetalats eller föreslås.

Artikel 70

1.I prospektet ska anges i vilka kategorier av tillgångar fond­ företaget har tillstånd att placera. Det ska anges om transaktioner med finansiella derivatinstrument är tillåtna, och det ska i så fall finnas en tydlig uppgift om huruvida dessa får utföras i syfte att säkra tillgångar eller i avsikt att nå placeringsmål och hur det möj­ liga resultatet av användningen av finansiella derivatinstrument kan påverka riskprofilen.

2.När ett fondföretag huvudsakligen placerar i någon annan kategori av de tillgångar som anges i artikel 50 än överlåtbara vär­ depapper eller penningmarknadsinstrument eller när ett fondfö­ retag efterbildar aktieindex eller index för skuldförbindelser enligt artikel 53 ska i dess prospekt och i förekommande fall marknads­ föringskommunikation investerarna uppmärksammas på place­ ringsinriktningen genom en förklaring på framträdande plats.

3.Om ett fondföretags tillgångars fondandelsvärde tenderar att ha hög volatilitet på grund av portföljens sammansättning och förvaltningsmetoderna ska detta anges på framträdande plats i prospektet och i förekommande fall i marknadsföringskommunikationen.

4.På begäran av en investerare ska förvaltningsbolaget också tillhandahålla kompletterande information om de kvantitativa gränser som gäller för fondföretagets riskhantering, de metoder som har valts för denna och den senaste utvecklingen av riskerna med och avkastningen från de viktigaste instrumentkategorierna.

Artikel 71

1.Fondbestämmelserna eller investeringsbolagets bolagsord­ ning ska utgöra en integrerad del av prospektet och ska bifogas detta.

2.De handlingar som avses i punkt 1 behöver dock inte bifo­ gas prospektet, om investeraren informerats om att han eller hon på begäran kommer att tillställas dessa handlingar eller få upplys­ ning om var han eller hon kan ta del av dem i varje medlemsstat där andelarna marknadsförs.

Artikel 72

All väsentlig information i prospektet ska hållas aktuell.

Artikel 73

De uppgifter om räkenskaperna som årsrapporten innehåller ska vara granskade av en eller flera personer som enligt lag eller annan författning bemyndigats att granska redovisningar i överensstäm­ melse med direktiv 2006/43/EG. Revisionsberättelsen, med even­ tuella anmärkningar, ska i sin helhet återges i årsrapporten.

Artikel 74

Ett fondföretag ska till de behöriga myndigheterna i fondföreta­ gets hemmedlemsstat översända sitt prospekt med eventuella änd­ ringar och tillägg samt sina årsrapporter och halvårsrapporter. Fondföretaget ska på begäran ge de behöriga myndigheterna i för­ valtningsbolagets hemmedlemsstat denna dokumentation.

Artikel 75

1.Investerarna ska på begäran kostnadsfritt tillhandahållas prospektet samt de senaste års- och halvårsrapporterna.

2.Prospektet får tillhandahållas via ett varaktigt medium eller via en webbplats. Investerarna ska på begäran få en papperskopia kostnadsfritt.

3.Års- och halvårsrapporter ska vara tillgängliga för investe­ rarna på det sätt som anges i prospektet och i de basfakta för investerare som avses i artikel 78. Investerarna ska på begäran få en papperskopia av års- och halvårsrapporterna kostnadsfritt.

4.Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att fast­ ställa de särskilda villkor som ska uppfyllas när prospektet tillhan­ dahålls via ett varaktigt medium, annat än i pappersform, och via en webbplats som inte är ett varaktigt medium.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

AVSNITT 2

Offentliggörande av annan information

Artikel 76

Ett fondföretag ska vid varje tillfälle då det emitterar, säljer, åter­ köper eller löser in andelar på lämpligt sätt, och åtminstone två gånger per månad, offentliggöra emissions-, försäljnings-, återköps- och inlösenpriserna.

De behöriga myndigheterna får dock medge att fondföretag offentliggör sådana uppgifter endast en gång per månad, förut­ satt att andelsägarnas intressen inte härigenom åsidosätts.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/71

 

 

 

 

Artikel 77

All marknadsföringskommunikation som riktas till investerare ska lätt kunna identifieras som sådan. Den ska vara rättvisande, tydlig och inte vilseledande. Särskilt marknadskommunikation med erbjudande att köpa andelar i fondföretag och som innehål­ ler specifik information om ett fondföretag, får inte innehålla påståenden som motsäger eller minskar betydelsen av informa­ tionen i prospektet och i de basfakta för investerare som avses i artikel 78. Uppgift ska ges om att prospekt och basfakta enligt artikel 78 finns att tillgå, och det ska närmare anges var och på vilket språk investerare och potentiella investerare kan erhålla eller få tillgång till dessa uppgifter eller handlingar.

AVSNITT 3

Basfakta för investerare

Artikel 78

1.Medlemsstaterna ska kräva att investeringsbolag och, för varje värdepappersfond de förvaltar, förvaltningsbolag upprättar en kortfattad handling med basfakta för investerare. Denna hand­ ling ska kallas basfakta för investerare eller basfakta i detta direktiv. Orden ”basfakta för investerare” ska anges tydligt i den hand­ lingen, på ett av de språk som avses i artikel 94.1 b.

2.Basfakta ska innehålla lämplig information avseende de vik­ tigaste särdragen hos fondföretaget i fråga, som ska tillhandahål­ las investerarna på ett sätt som rimligtvis gör det möjligt för dem att förstå vilket slag av investeringsprodukt de erbjuds och vilka risker som är förenade med den och följaktligen kunna fatta sina investeringsbeslut med kännedom om fakta.

3.Basfakta ska ge information avseende följande väsentliga uppgifter beträffande fondföretaget i fråga:

a)Identifiering av fondföretaget.

b)Kort beskrivning av placeringsmål och placeringsinriktning.

c)Presentation av tidigare resultat eller, när så är relevant, resultatscenarier.

d)Kostnader och produktrelaterade avgifter.

e)Beskrivning av i vilken utsträckning investeringsobjektet är inriktat på att söka maximera avkastningen genom riskta­ gande (dess ”risk/reward profile”) samt lämpliga förklaringar och varningar beträffande investeringar i fondföretaget i fråga.

Dessa väsentliga uppgifter ska vara begripliga för investeraren utan några hänvisningar till andra handlingar.

4.I basfakta ska klart anges var och hur man kan få ytterligare information om den erbjudna investeringen, bland annat, men inte uteslutande, genom uppgift om var och hur prospekt samt års- och halvårsrapporter på begäran alltid kan erhållas kostnads­ fritt och på vilket språk denna information finns tillgängliga för investerarna.

5.Basfakta ska utformas kortfattat utan användning av fack­ språk. De ska upprättas i ett gemensamt format som möjliggör jämförelser och presenteras så att icke-professionella investerare kan förväntas förstå dem.

6.Basfakta ska användas utan ändringar eller tillägg, förutom översättning, i alla medlemsstater där fondföretaget har anmälts för marknadsföring av sina andelar i enlighet med artikel 93.

7.Kommissionen ska anta genomförandeåtgärder för att fast­ ställa följande:

a)Det detaljerade och fullständiga innehållet i de basfakta som ska tillhandahållas investerare i enlighet med punkterna 2, 3 och 4.

b)Det detaljerade och uttömmande innehållet i de basfakta som ska tillhandahållas investerare i följande specifika fall:

i)För fondföretag med flera delfonder, basfakta som ska tillhandahållas investerare som tecknar sig för en särskild delfond, däribland hur byte till en annan delfond kan ske och avgifterna för detta.

ii)För fondföretag som erbjuder flera aktiekategorier, de basfakta som ska tillhandahållas investerare som tecknar sig för en särskild aktiekategori.

iii)För fond-i-fondföretag, de basfakta som ska tillhandahål­ las investerare som tecknar sig för fondföretag som i sin tur placerar i andra fondföretag eller i andra företag för kollektiva investeringar enligt artikel 50.1 e.

iv)För master/feederstrukturer, de basfakta som ska tillhan­ dahållas investerare som tecknar sig för andelar i feederfondföretag.

v)För strukturerade, kapitalskyddade och andra jämförbara fondföretag, de basfakta som ska tillhandahållas investe­ rare avseende de särskilda kännetecknen för sådana fondföretag.

c)Närmare uppgifter om form och presentation för de basfakta som ska tillhandahållas investerare i enlighet med punkt 5.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

L 302/72

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

Artikel 79

1.Basfakta ska utgöra information före kontraktstecknande. De ska vara rättvisande, tydliga och icke vilseledande. De ska vara förenliga med de relevanta delarna i prospektet.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att ingen kan ställas till civilrättsligt ansvar endast på grund av basfakta, inbegripet över­ sättningar av dem, såvida de inte är vilseledande, oriktiga eller inte överensstämmer med de relevanta delarna av prospektet. Basfakta ska innehålla en tydlig varning i detta avseende.

Artikel 80

1.Medlemsstaterna ska kräva att varje investeringsbolag och, för var och en av de värdepappersfonder det förvaltar, varje för­ valtningsbolag som säljer andelar i fondföretag direkt eller via en annan juridisk eller fysisk person som handlar på dess vägnar och dess fulla och ovillkorliga ansvar, tillhandahåller investerare bas­ fakta beträffande fondföretaget i fråga i god tid före det att inves­ terarna erbjuds teckna sig för andelar i fondföretaget.

2.Medlemsstaterna ska kräva att varje investeringsbolag och, för var och en av de värdepappersfonder det förvaltar, varje för­ valtningsbolag som inte säljer andelar i fondföretag direkt eller via en annan juridisk eller fysisk person som handlar på dess vägnar och dess fulla och ovillkorliga ansvar, på deras begäran tillhanda­ håller producenter och mellanhänder som säljer eller ger råd om eventuella investeringar i sådana andelar eller i produkter som innebär riskexponering mot sådana andelar med basfakta. Med­ lemsstaterna ska kräva att mellanhänder som säljer eller ger råd till investerare om potentiella investeringar i fondföretag tillhan­ dahåller sina befintliga eller potentiella kunder med basfakta.

3.Investerarna ska tillhandahållas basfakta kostnadsfritt.

Artikel 81

1. Medlemsstaterna ska tillåta investeringsbolag och, för var och en av de värdepappersfonder de förvaltar, förvaltningsbolag att tillhandahålla basfakta via ett varaktigt medium eller en webb­ plats. Investerare ska på begäran få en papperskopia kostnadsfritt.

Dessutom ska en uppdaterad version av basfakta finnas tillgäng­ lig på investeringsbolagets eller förvaltningsbolagets webbplats.

2. Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att fast­ ställa de särskilda villkor som ska uppfyllas när basfakta tillhan­ dahålls via ett varaktigt medium i annan form än pappersform eller via en webbplats som inte utgör ett varaktigt medium.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 82

1.Fondföretagen ska överlämna basfakta och alla ändringar av dem till de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater.

2.Alla väsentliga inslag i basfakta ska hållas aktuella.

KAPITEL X

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG

Artikel 83

1.Följande får inte ta upp lån:

a)Ett investeringsbolag.

b)Ett förvaringsbolag eller förvaringsinstitut.

Ett fondföretag får dock ta upp lån i utländsk valuta i form av ”back-to-back-lån”.

2. Med undantag från punkt 1 får en medlemsstat ge fondfö­ retag tillstånd att ta upp lån, under förutsättning att sådan upplåning

a)är av tillfällig art och motsvarar

i fråga om ett investeringsbolag, högst 10 % av dess till­ gångar, eller

i fråga om en värdepappersfond, högst 10 % av fondens värde, eller

b)har till syfte att möjliggöra förvärv av fast egendom som är av väsentlig betydelse för det direkta utövandet av verksam­ heten och, såvitt avser ett investeringsbolag, motsvarar högst 10 % av dess tillgångar.

Om ett fondföretag har rätt att ta upp lån i enlighet med a och b får upplåningen totalt inte överstiga 15 % av dess tillgångar.

Artikel 84

1.Ett fondföretag ska återköpa eller inlösa andelar när andels­ ägare begär det.

2.Med undantag från punkt 1 ska följande gälla:

a)Ett fondföretag får, i enlighet med tillämplig nationell lag, i fondbestämmelserna eller i investeringsbolagets bolagsord­ ning, tillfälligt senarelägga återköp eller inlösen av andelar.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/73

 

 

 

 

b)Ett fondföretags hemmedlemsstat får tillåta att dess behöriga myndigheter kräver att återköp eller inlösen av andelar sena­ reläggs med hänsyn till andelsägarnas eller allmänhetens intresse.

Det tillfälliga senareläggande som avses i första stycket a får ske endast i undantagsfall när omständigheterna så kräver, och då uppskovet är berättigat med hänsyn till andelsägarnas intressen.

3. Vid ett tillfälligt senareläggande i enlighet med punkt 2 a, ska ett fondföretag utan dröjsmål underrätta de berörda myndig­ heterna i dess hemmedlemsstat och de behöriga myndigheterna i samtliga medlemsstater där företaget marknadsför sina andelar om sittbeslut.

Artikel 85

Reglerna för värdering av tillgångar och för beräkning av försäljnings- eller emissionspris samt återköps- eller inlösenpris på ett fondföretags andelar ska fastställas i tillämplig nationell lag, i fondbestämmelserna eller i investeringsbolagets bolagsordning.

Artikel 86

Utdelning eller återinvestering av ett fondföretags intäkter ska ske i enlighet med lag och fondbestämmelserna eller investeringsbo­ lagets bolagsordning.

Artikel 87

Ett fondföretags andelar får emitteras endast om fondtillgångarna inom sedvanlig tid tillförs betalning motsvarande emissionens nettopris. Detta ska inte utgöra hinder för tilldelning av bonusandelar.

Artikel 88

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 50 och 51 får följande inte bevilja lån eller ingå borgen för någon annans räkning:

a)Ett investeringsbolag.

b)Ett förvaltningsbolag eller förvaringsinstitut som handlar för en värdepappersfonds räkning.

2. Punkt 1 ska inte hindra det företag som avses i den punkten från att förvärva överlåtbara värdepapper, penningmarknadsin­ strument eller andra finansiella instrument som avses i arti­ kel 50.1 e, g och h och som inte är till fullo betalda.

Artikel 89

Följande får inte sälja överlåtbara värdepapper, penningmarknads­ instrument eller andra finansiella instrument som avses i arti­ kel 50.1 e, g och h och som de inte innehar:

a)Ett investmentbolag.

b)Ett förvaltningsbolag eller ett förvaringsinstitut som handlar för en värdepappersfonds räkning.

Artikel 90

I lagen i fondföretagets hemmedlemsstat eller i fondbestämmel­ serna ska det anges vilken ersättning och vilka kostnader ett för­ valtningsbolag har rätt att debitera en värdepappersfond och vilken metod som ska tillämpas för beräkning av sådana vederlag.

I lag eller i ett investeringsbolags bolagsordning ska det anges vilka kostnader som ska bäras av bolaget.

KAPITEL XI

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR FONDFÖRETAG SOM MARKNADSFÖR SINA ANDELAR I ANDRA MEDLEMSSTATER ÄN DE DÄR DE ÄR ETABLERADE

Artikel 91

1.Fondföretagens värdmedlemsstater ska se till att fondföre­ tagen kan marknadsföra sina andelar inom dessa medlemsstaters territorier efter anmälan i enlighet med artikel 93.

2.Fondföretagens värdmedlemsstater får inte ålägga sådana fondföretag som avses i punkt 1 några ytterligare krav eller admi­ nistrativa förfaranden inom detta direktivs tillämpningsområde.

3.Medlemsstaterna ska se till att det är lätt att på distans och på elektronisk väg få tillgång till fullständig information om lagar och andra författningar som ligger utanför detta direktivs tillämp­ ningsområde men som är särskilt relevanta för arrangemang för marknadsföring inom deras respektive territorier av andelar av fondföretag som är etablerade i andra medlemsstater. Medlems­ staterna ska se till att denna information finns tillgänglig på ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn, att den är klar och otvetydig och att den hålls aktuell.

4.I detta kapitel avses med ”fondföretag” även delfonder inom fondföretag.

Artikel 92

Fondföretagen ska, i enlighet med de lagar och andra författningar som gäller i den medlemsstat där deras andelar marknadsförs, vidta erforderliga åtgärder för att i den medlemsstaten kunna göra utbetalningar till andelsägarna, verkställa återköp och inlösen samt lämna ut den information som fondföretagen är skyldiga att tillhandahålla.

Artikel 93

1. Om ett fondföretag avser att marknadsföra sina andelar i en annan medlemsstat än sin hemmedlemsstat, ska det först över­ lämna en skriftlig anmälan till de behöriga myndigheterna i sin hemmedlemsstat.

L 302/74

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

Anmälan ska innehålla information om de åtgärder som vidtagits för marknadsföringen av fondföretagets andelar i värdmedlems­ staten, och i förekommande fall aktiekategorier. I det fall som avses i artikel 16.1 ska informationen även innehålla uppgift om att fondföretagets marknadsförs av förvaltningsbolaget som för­ valtar fondföretaget.

2. Till den anmälan som avses i punkt 1 ska fondföretaget bifoga den senaste versionen av följande:

a)Sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning, sitt prospekt och, om det är lämpligt, sin senaste årsrapport och eventuell följande halvårsrapport översatt i enlighet med bestämmel­ serna i artikel 94.1 c och d.

b)De basfakta för investerare som avses i artikel 78, översatta i enlighet med artikel 94.1 b och d.

3. De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat ska bedöma om de handlingar som fondföretaget överlämnat enligt punkterna 1 och 2 är fullständiga.

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska senast tio arbetsdagar efter mottagandet av anmälan och de full­ ständiga handlingar som avses i punkt 2 överlämna de fullstän­ diga handlingar som avses i punkterna 1 och 2 till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fondföretaget avser att marknadsföra sina andelar. Till handlingarna ska de bifoga ett intyg om att fondföretaget uppfyller kraven i detta direktiv.

Efter att ha överlämnat handlingarna ska de behöriga myndighe­ terna i fondföretagets hemmedlemsstat omedelbart underrätta fondföretaget om att så har skett. Fondföretaget får tillträde till marknaden i fondföretagets värdmedlemsstat från och med dagen för denna underrättelse.

4.Medlemsstaterna ska se till att anmälan enligt punkt 1 och intyget enligt punkt 3 är avfattade på ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn, såvida inte fondföretagets hemmedlemsstat och värdmedlemsstat godkänner att anmälan och intyget avfattas på ett språk som är officiellt i båda medlemsstaterna.

5.Medlemsstaterna ska säkerställa att deras behöriga myndig­ heter godkänner att de handlingar som avses i punkt 3 överförs och arkiveras på elektronisk väg.

6.Under det anmälningsförfarande som fastställs genom denna artikel får de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fondföretaget avser att marknadsföra sina andelar inte begära några ytterligare handlingar, intyg eller uppgifter utöver dem som föreskrivs i denna artikel.

7.Fondföretagets hemmedlemsstat ska säkerställa att de behö­ riga myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat på elektro­ nisk väg har tillgång till de handlingar som avses i punkt 2 och i tillämpliga fall de översättningar som gjorts av dessa. Hemmed­ lemsstaten ska se till att fondföretaget håller handlingarna och översättningarna aktuella. Fondföretaget ska anmäla varje ändring av de handlingar som nämns i punkt 2 till de behöriga myndig­ heterna i fondföretagets värdmedlemsstat, och ange var dessa handlingar kan erhållas på elektronisk väg.

8. Om den information som i enlighet med punkt 1 lämnats i anmälan beträffande de åtgärder som vidtagits för marknadsfö­ ringen behöver ändras, eller om det sker en ändring av de aktie­ kategorier som ska marknadsföras, ska fondföretaget skriftligen underrätta de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten om detta innan ändringen verkställs.

Artikel 94

1. Om ett fondföretag marknadsför sina andelar i en värdmed­ lemsstat ska det till investerarna inom den medlemsstatens terri­ torium tillhandahålla all den information och alla de handlingar som det enligt kapitel IX är skyldigt att tillhandahålla investerarna i sin hemmedlemsstat.

Informationen och handlingarna ska tillhandahållas till investe­ rarna i enlighet med följande bestämmelser:

a)Utan att det påverkar bestämmelserna i kapitel IX ska infor­ mationen och handlingarna tillhandahållas investerarna på det sätt som föreskrivs i lagar och andra författningar i fond­ företagets värdmedlemsstat.

b)De basfakta för investerare som avses i artikel 78 ska över­ sättas till det officiella språket, eller ett av de officiella språ­ ken, i fondföretagets värdmedlemsstat eller till ett språk som godkänns av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten.

c)Information och handlingar utöver de basfakta som avses i artikel 78 ska enligt fondföretagets val översättas antingen till det officiella språket, eller ett av de officiella språken, i fond­ företagets värdmedlemsstat, till ett språk som godkänns av de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten eller till ett språk som är brukligt inom den internationella finanssektorn.

d)Fondföretaget ska ansvara för översättningar av information eller handlingar enligt leden b och c och de ska troget återge innehållet i ursprungstexten.

2.Kraven i punkt 1 ska också gälla för alla ändringar av den information och de handlingar som avses i den punkten.

3.Offentliggöranden enligt artikel 76 av priser vid emission, försäljning, återköp och inlösen av fondföretags andelar ska ske så ofta som krävs enligt lagar och andra författningar i fondföre­ tagets hemmedlemsstat.

Artikel 95

1. Kommissionen får anta genomförandeåtgärder för att när­ mare ange

a)omfattning av den information som avses i artikel 91.3,

b)åtgärder för att underlätta för de behöriga myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat att få tillgång till informa­ tion eller handlingar som avses i artikel 93.1, 93.2 och 93.3 i enlighet med artikel 93.7.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/75

 

 

 

 

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

2. Kommissionen får även anta genomförandeåtgärder för att närmare ange

a)form och innehåll för en standardmall för anmälan som fondföretag ska använda vid anmälningsförfarandet enligt artikel 93.1, inklusive uppgift om vilka handlingar översätt­ ningarna avser,

b)form och innehåll för en standardmall för intyg som med­ lemsstaternas behöriga myndigheter ska använda enligt artikel 93.3,

c)förfarandet för de behöriga myndigheternas informationsut­ byte och användning av elektronisk kommunikation vid anmälan enligt artikel 93.

Dessa åtgärder ska antas i enlighet med det föreskrivande förfa­ rande som avses i artikel 112.3.

Artikel 96

Ett fondföretag ska i sin verksamhet ha rätt att använda samma beteckning för sin rättsliga form (t.ex. investeringsbolag eller vär­ depappersfond) i en värdmedlemsstat som det använder i sin hemmedlemsstat.

KAPITEL XII

BESTÄMMELSER OM DE MYNDIGHETER SOM ANSVARAR

FÖR AUKTORISATION OCH TILLSYN

Artikel 97

1.Medlemsstaterna ska utse de behöriga myndigheter som ska fullgöra de uppgifter som föreskrivs i detta direktiv. De ska under­ rätta kommissionen om detta och i förekommande fall ange hur uppgifterna fördelats mellan myndigheterna.

2.De behöriga myndigheterna ska vara offentliga myndighe­ ter eller organ utsedda av offentliga myndigheter.

3.Myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska vara behöriga att utöva tillsyn över företaget, inklusive i enlighet med artikel 19 när så är tillämpligt. Myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat ska dock vara behöriga att kontrollera att de bestämmelser som ligger utanför detta direktivs tillämpningsom­ råde följs och att kraven i artiklarna 92 och 94 efterlevs.

Artikel 98

1. De behöriga myndigheterna ska ges alla de tillsynsbefogen­ heter som de behöver för att utföra sina uppgifter. Sådana befo­ genheter ska utövas

a)direkt,

b)i samarbete med andra myndigheter,

c)på de behöriga myndigheternas ansvar genom delegering till andra organ till vilka uppgifter har delegerats, eller

d)efter begäran av de behöriga rättsliga myndigheterna.

2. Beträffande de befogenheter som avses i punkt 1 ska de behöriga myndigheterna ha rätt att vidta åtminstone följande åtgärder:

a)Begära att få tillgång till alla handlingar oavsett form och rätt och att få kopior.

b)Begära att en person lämnar upplysningar och vid behov kalla och höra en person i syfte att erhålla information.

c)Utföra kontroller på plats.

d)Begära att få tillgång till befintliga uppgifter om tele- och datatrafik.

e)Kräva att varje form av agerande som strider mot bestämmel­ ser som fastställts för genomförande av detta direktiv ska upphöra.

f)Begära att tillgångar fryses eller beläggs med kvarstad.

g)Begära tillfälligt näringsförbud.

h)Begära att auktoriserade investeringsbolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut tillhandahåller uppgifter.

i)Vidta varje slag av åtgärd för att säkerställa att investerings­ bolag, förvaltningsbolag och förvaringsinstitut uppfyller kra­ ven i detta direktiv.

j)Begära i andelsägarnas eller allmänhetens intresse att emis­ sion, återköp eller inlösen av andelar tillfälligt senareläggs.

k)Återkalla ett fondföretags, förvaltningsbolags eller förvarings­ instituts auktorisation.

l)Överlämna ärenden för lagföring.

m)Ge revisorer eller sakkunniga tillstånd att utföra kontroller eller utredningar.

Artikel 99

1. Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om tillämpliga åtgärder och sanktioner för överträdelser av de nationella bestäm­ melser som antagits enligt detta direktiv och vidta alla åtgärder som krävs för att se till att bestämmelserna efterlevs. Utan att det påverkar förfarandena för återkallande av auktorisation eller med­ lemsstaternas rätt att föreskriva straffrättsliga sanktioner ska med­ lemsstaterna särskilt, i enlighet med sin nationella lagstiftning, se till att lämpliga administrativa åtgärder eller administrativa sank­ tioner kan vidtas mot ansvariga personer när bestämmelser som antagits vid genomförandet av detta direktiv inte har följts.

L 302/76

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

Åtgärderna och sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.

2.Medlemsstaterna ska särskilt, utan att detta utesluter att bestämmelser införs om åtgärder och sanktioner som ska tilläm­ pas på överträdelser av andra nationella bestämmelser som antas i enlighet med detta direktiv, fastställa effektiva, proportionerliga och avskräckande åtgärder och sanktioner i fråga om skyldighe­ ten att utforma basfakta så att de kan förväntas bli förstådda av icke-professionella investerare i enlighet med artikel 78.5.

3.Medlemsstaterna ska föreskriva att de behöriga myndighe­ terna får offentliggöra varje åtgärd eller sanktion till följd av över­ trädelser av de bestämmelser som antagits vid genomförandet av detta direktiv, såvida inte ett sådant offentliggörande allvarligt skulle äventyra finansmarknadernas funktion, skada investerarnas intressen eller åsamka de berörda parterna oproportionerlig skada.

Artikel 100

1.Medlemsstaterna ska se till att det finns effektiva och ända­ målsenliga förfaranden för klagomål och prövning utanför dom­ stol av konsumenttvister rörande fondföretags verksamhet, då så är lämpligt med utnyttjande av befintliga organ.

2.Medlemsstaterna ska se till att lagstiftning och reglering inte hindrar de organ som avses i punkt 1 från att samarbeta effektivt för att lösa gränsöverskridande tvister.

Artikel 101

1. Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska samarbeta med varandra när det är nödvändigt för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt detta direktiv och utöva sina befogenheter enligt detta direktiv eller nationell lagstiftning.

Medlemsstaterna ska vidta de administrativa och organisatoriska åtgärder som behövs för att underlätta det samarbete som före­ skrivs i denna punkt.

De behöriga myndigheterna ska använda sina samarbetsbefogen­ heter även i fall då det uppförande som utreds inte utgör en över­ trädelse av gällande bestämmelser i deras medlemsstat.

2.Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska omedelbart förse varandra med de upplysningar som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter enligt detta direktiv.

3.Om en behörig myndighet i en medlemsstat har goda skäl att misstänka att företag som inte står under denna behöriga myn­ dighets tillsyn utför eller har utfört handlingar i en annan med­ lemsstat som strider mot detta direktiv ska den på ett så tydligt sätt som möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten om detta. Den senare myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder och informera den myndighet som lämnat

underrättelsen om resultatet av åtgärden och, i den utsträckning det är möjligt, om den viktigaste utvecklingen beträffande ären­ dets handläggning. Denna punkt ska inte ha någon inverkan på befogenheterna hos den behöriga myndighet som har lämnat underrättelsen.

4. De behöriga myndigheterna i en medlemsstat får begära att de behöriga myndigheterna i en annan medlemsstat medverkar vid tillsynsverksamhet, kontroller på plats eller vid en utredning som ska genomföras på den sistnämnda medlemsstatens territo­ rium, inom ramen för de befogenheter som dessa myndigheter har enligt direktivet. Om en behörig myndighet tar emot en begä­ ran om en kontroll på plats eller en utredning ska den

a)själv utföra kontrollen eller utredningen,

b)låta den myndighet som har begärt kontrollen eller utred­ ningen utföra den, eller

c)låta revisorer eller sakkunniga utföra kontrollen eller utredningen.

5. Om en kontroll eller utredning utförs inom en medlemsstats territorium av den medlemsstatens behöriga myndighet, får den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har begärt medver­ kan begära att egna tjänstemän ska få åtfölja de tjänstemän som utför kontrollen eller utredningen. Det övergripande ansvaret för kontrollen eller utredningen ska dock ligga hos den medlemsstat inom vars territorium den genomförs.

Om en kontroll eller utredning utförs inom en medlemsstats ter­ ritorium av en behörig myndighet i en annan medlemsstat, får den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars territo­ rium kontrollen eller utredningen genomförs begära att dess egna tjänstemän ska få åtfölja de tjänstemän som utför kontrollen eller utredningen.

6. De behöriga myndigheterna i den medlemsstat där kontrol­ len eller utredningen utförs får endast i följande fall vägra att utbyta information enligt punkt 2 eller att efterkomma en begä­ ran om medverkan i en utredning eller kontroll på plats enligt punkt 4:

a)Om utredningen, kontrollen på plats eller informationsutby­ tet negativt skulle kunna påverka den medlemsstatens suve­ ränitet, säkerhet eller allmänna ordning.

b)Om rättsliga förfaranden i fråga om samma personer och gärningar redan har inletts inför myndigheterna i den tillfrå­ gade medlemsstaten.

c)Ett slutligt avgörande beträffande samma personer och gär­ ningar har redan meddelats i den medlemsstaten.

7. De behöriga myndigheterna ska underrätta de behöriga myndigheter som framställt begäran om varje beslut som fattas enligt punkt 6. Skälen till beslutet ska anges i underrättelsen.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/77

 

 

 

 

8. De behöriga myndigheterna får anmäla följande förhållan­ den till Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR), inrät­ tad genom kommissionens beslut 2009/77/EG (1):

a)När en begäran om informationsutbyte enligt artikel 109 har avvisats eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid.

b)När en begäran om att utföra en utredning eller kontroll på plats enligt artikel 110 har avvisats eller inte har lett till åtgär­ der inom rimlig tid.

c)När en begäran om tillstånd för den behöriga myndighetens tjänstemän att åtfölja tjänstemän från den behöriga myndig­ heten i den andra medlemsstaten har avvisats eller inte har lett till åtgärder inom rimlig tid.

9. Kommissionen får anta genomförandeåtgärder beträffande förfarandena för kontroller på plats och utredningar.

Dessa åtgärder ska antas i enlighet med det föreskrivande förfa­ rande som avses i artikel 112.3.

Artikel 102

1. Medlemsstaterna ska föreskriva att alla personer som arbe­ tar eller har arbetat för de behöriga myndigheterna, samt reviso­ rer och experter som agerar eller som har agerat på uppdrag av dessa myndigheter ska vara bundna av tystnadsplikt. Denna skyl­ dighet ska innebära att ingen konfidentiell information som dessa personer erhåller i tjänsten får röjas till någon person eller myn­ dighet, utom i sammandrag eller i sammanställning som omöj­ liggör identifikation av enskilda fondföretag, enskilda förvaltningsbolag och förvaringsinstitut (företag som medverkar i fondföretagets affärsverksamhet), dock med förbehåll för fall som omfattas av straffrättslig lagstiftning.

När ett fondföretag eller ett företag som medverkar i deras affärs­ verksamhet har försatts i konkurs eller underkastats tvångslikvi­ dation, får emellertid konfidentiell information som inte rör tredje parter som medverkar i försök att undsätta företaget yppas vid tvistemålsförfaranden.

2. Punkt 1 ska inte hindra medlemsstaternas behöriga myndig­ heter att utbyta information i enlighet med detta direktiv eller annan gemenskapslagstiftning som gäller för fondföretag eller för företag som medverkar i deras affärsverksamhet. Denna informa­ tion ska vara underkastad tystnadsplikt enligt punkt 1.

Behöriga myndigheter som utbyter information med andra behö­ riga myndigheter i enlighet med detta direktiv får samtidigt ange att sådan information inte får röjas utan deras uttryckliga medgi­ vande, och då endast i det syfte till vilket den myndighet som till­ handahöll informationen har givit sitt medgivande.

(1) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.

3. Medlemsstaterna får ingå samarbetsavtal om utbyte av infor­ mation med behöriga myndigheter i tredjeland eller med de myn­ digheter eller organ i tredjeland som fastställs i punkt 5 i denna artikel och i artikel 103.1 endast om den lämnade informationen omfattas av garantier om tystnadsplikt som minst är likvärdiga med dem som avses i denna artikel. Detta utbyte av information ska vara avsett för dessa myndigheters eller organs utförande av sin tillsynsuppgift.

Om informationen ursprungligen kommer från en annan med­ lemsstat får den lämnas vidare endast om uttryckligt medgivande ges från de behöriga myndigheter som har lämnat ut den, och om det är lämpligt endast i det syfte som avsågs när dessa myndighe­ ter gav sitt medgivande.

4. Behöriga myndigheter som erhåller förtrolig information enligt punkterna 1 eller 2 får använda informationen endast vid fullgörande av sina uppgifter för följande ändamål:

a)Kontroll av att de villkor som ställs för etablering av verksam­ het som fondföretag eller företag som medverkar i deras affärsverksamhet uppfyllts och underlättande av tillsyn över sådan verksamhet, rutiner för administration och redovisning samt intern kontroll.

b)Beslut om påföljder.

c)Administrativa överklaganden av beslut som fattats av de behöriga myndigheterna.

d) Domstolsförfaranden som inletts i enlighet med artikel 107.2.

5. Vad som sägs i punkterna 1 och 4 ska inte utgöra hinder för utbyte av information inom en medlemsstat eller mellan med­ lemsstater, när detta utbyte ska ske mellan en behörig myndighet och

a)myndigheter med offentligt uppdrag att utöva tillsyn över kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkringsföretag och andra finansiella företag, eller myndigheter med ansvar för tillsyn över finansiella marknader,

b)organ som har befattning med likvidation eller konkurs av fondföretag eller företag som medverkar i deras affärsverk­ samhet, eller organ som har befattning med liknande förfa­ randen, eller

c)personer med ansvar för lagstadgad revision av räkenska­ perna för försäkringsföretag, kreditinstitut, värdepappersfö­ retag eller andra finansiella institut.

Punkterna 1 och 4 ska inte hindra de behöriga myndigheter som avses ovan från att fullgöra sina tillsynsuppgifter eller att till organ som förvaltar ersättningssystem utlämna sådan information som dessa organ behöver för sin verksamhet.

Information som utväxlas i enlighet med första stycket ska vara underkastad tystnadsplikt enligt punkt 1.

L 302/78

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

Artikel 103

1. Utan hinder av artikel 102.1–102.4 får medlemsstaterna tillåta informationsutbyte mellan en behörig myndighet och

a)myndigheter med ansvar för tillsyn över organ som har befattning med likvidation och konkurs av fondföretag eller företag som medverkar i deras affärsverksamhet, eller organ som har befattning med liknande förfaranden,

b)myndigheter med ansvar för tillsyn över personer med ansvar för lagstadgad revision av räkenskaperna för försäkringsföre­ tag, kreditinstitut, värdepappersföretag och andra finansiella institut.

2. Medlemsstater som tillämpar undantaget i punkt 1 ska kräva att minst följande villkor uppfylls:

a)Informationen ska användas för att utföra de tillsynsuppgif­ ter som avses i punkt 1.

b)Den information som mottas ska vara underkastad tystnads­ plikt enligt artikel 102.1.

c)När informationen härrör från en annan medlemsstat får den inte vidarebefordras utan uttryckligt tillstånd från de behö­ riga myndigheter som har lämnat ut den, och om det är lämpligt endast för de ändamål som myndigheterna medgett.

3.Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och de andra medlemsstaterna vilka myndigheter som har tillåtelse att motta information enligt punkt 1.

4.Utan hinder av artikel 102.1–102.4 får medlemsstaterna för att stärka stabiliteten och integriteten hos det finansiella systemet tillåta utbyte av information mellan de behöriga myndigheterna och myndigheter eller organ som enligt lag är ansvariga för att upptäcka och utreda överträdelser av bolagsrätt.

5.Medlemsstater som tillämpar undantaget i punkt 4 ska kräva att minst följande villkor uppfylls:

a)Informationen ska användas för att utföra de tillsynsuppgif­ ter som avses i punkt 4.

b)Den information som mottas ska vara underkastad tystnads­ plikt enligt artikel 102.1.

c)När informationen härrör från en annan medlemsstat får den inte vidarebefordras utan uttryckligt medgivande från de behöriga myndigheter som har lämnat ut den, och i förekom­ mande fall endast för de ändamål som myndigheterna medgett.

Vid tillämpningen av första stycket punkt c ska de myndigheter eller organ som avses i punkt 4 till de behöriga myndigheter som lämnat ut informationen uppge namn och exakt ansvarsområde för de personer som den ska sändas till.

6.Om en medlemsstats myndigheter eller organ som avses i punkt 4 utför sin uppgift att upptäcka eller utreda överträdelser med hjälp av personer som genom sin särskilda kompetens är utsedda till detta och som inte är anställda inom den offentliga förvaltningen, får möjligheten till informationsutbyte som avses i den punkten utsträckas till att omfatta dessa personer enligt de villkor som föreskrivs i punkt 5.

7.Medlemsstaterna ska meddela kommissionen och de andra medlemsstaterna vilka myndigheter eller organ som har tillåtelse att motta information enligt punkt 4.

Artikel 104

1.Artiklarna 102 och 103 ska inte utgöra hinder för en behö­ rig myndighet att lämna ut information till centralbanker och andra organ med liknande uppgifter i deras egenskap av mone­ tära myndigheter för att dessa ska kunna fullgöra sina uppgifter, inte heller ska dessa artiklar utgöra hinder för dessa myndigheter eller organ att till de behöriga myndigheterna vidarebefordra sådan information som de behöver för de ändamål som anges i artikel 102.4. Information som mottas i detta sammanhang ska vara underkastad tystnadsplikt enligt artikel 102.1.

2.Artiklarna 102 och 103 ska inte utgöra hinder för de behö­ riga myndigheterna att lämna ut den information som avses i arti­ kel 102.1–102.4 till en clearingorganisation eller annat liknande organ som enligt nationell lagstiftning har rätt att tillhandahålla clearing- eller avvecklingstjänster åt någon av marknaderna i med­ lemsstaten, om de anser att detta är nödvändigt för att säkerställa att dessa organ fungerar korrekt vid marknadsaktörers potentiella eller faktiska fallissemang.

Information som mottas i ett sådant sammanhang ska vara under­ kastad den tystnadsplikt som avses i artikel 102.1.

Medlemsstaterna ska dock se till att information som mottagits enligt artikel 102.2 inte lämnas ut under de omständigheter som avses i första stycket i denna punkt utan uttryckligt medgivande från de behöriga myndigheter som har lämnat den.

3. Utan hinder av artikel 102.1 och 102.4 får medlemsstaterna med stöd av bestämmelser i lag tillåta att viss information lämnas ut till andra avdelningar inom medlemsstaternas centralförvalt­ ningar som ansvarar för lagstiftning om tillsyn över fondföretag och företag som medverkar i deras affärsverksamhet, kreditinsti­ tut, finansiella institut, värdepappersföretag och försäkringsföre­ tag samt till personer med uppdrag från sådana avdelningar.

Sådant utlämnande får dock ske endast då det är nödvändigt för utövande av tillsyn.

Medlemsstaterna ska dock föreskriva att information som motta­ gits enligt artikel 102.2 och 102.5 får lämnas ut under de omstän­ digheter som avses i denna punkt endast med uttryckligt medgivande från de behöriga myndigheter som lämnat ut den.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/79

 

 

 

 

Artikel 105

Kommissionen får anta genomförandeåtgärder beträffande förfa­ randena vid informationsutbyte mellan behöriga myndigheter.

Dessa åtgärder ska antas i enlighet med det föreskrivande förfa­ rande som avses i artikel 112.3.

Artikel 106

1. Medlemsstaterna ska åtminstone föreskriva att varje person godkänd i enlighet med direktiv 2006/43/EG, och som i ett fond­ företag eller ett företag som medverkar i deras affärsverksamhet utför den lagstadgade revision som avses i artikel 51 i direktiv 78/660/EEG, artikel 37 i direktiv 83/349/EEG eller artikel 73 i det här direktivet eller annat uppdrag föreskrivet i lag, ska vara skyl­ dig att omgående rapportera till de behöriga myndigheterna alla uppgifter eller beslut rörande detta företag som han eller hon har fått kännedom om vid utförandet av sitt uppdrag, som kan med­ föra något av följande:

a)En väsentlig överträdelse av lagar och andra författningar som reglerar villkoren för auktorisation eller som särskilt reg­ lerar verksamhet i fondföretag eller företag som medverkar i deras affärsverksamhet.

b)Störningar i den löpande verksamheten i fondföretag eller företag som medverkar i deras affärsverksamhet.

c)Vägran att godkänna räkenskaperna eller framställande av reservationer.

Den personen ska ha skyldighet att omgående rapportera alla uppgifter eller beslut som han eller hon har fått kännedom om vid utförandet av sitt under led a beskrivna uppdrag i ett företag som har nära förbindelser på grund av kontroll över det fondföretag eller företag som medverkar i dess affärsverksamhet i vilket upp­ draget utförs.

2. Det förhållandet att de personer som godkänts enligt direk­ tiv 2006/43/EG för de behöriga myndigheterna i god tro lämnar ut sådana uppgifter eller beslut som avses i punkt 1 ska inte utgöra brott mot tystnadsplikt som följer av avtal, lag eller annan författ­ ning och medför inte att dessa personer kan ställas till ansvar.

Artikel 107

1.De behöriga myndigheterna ska skriftligen motivera såväl beslut att inte bevilja auktorisation som övriga beslut med nega­ tiv innebörd som fattas vid genomförandet av de allmänna åtgär­ der som antas för tillämpningen av detta direktiv samt underrätta sökandena om skälen.

2.Medlemsstaterna ska se till att alla beslut som fattats enligt lagar och andra författningar antagna i enlighet med detta direk­ tiv är väl underbyggda och får prövas av domstol, inbegripet i de fall beslut inte har fattats inom sex månader efter det att en ansö­ kan om auktorisation som innehåller alla begärda uppgifter har lämnats in.

3. Medlemsstaterna ska föreskriva att ett eller flera av följande organ, enligt vad som fastställs i nationell lagstiftning, i konsu­ menternas intresse och enligt nationell lagstiftning, ska kunna begära att ärenden prövas i domstol eller av behörig administra­ tiv myndighet för att säkerställa att de nationella bestämmelserna för genomförande av detta direktiv tillämpas:

a)Offentliga organ eller deras företrädare.

b)Konsumentorganisationer som har ett berättigat intresse av att skydda konsumenterna.

c)Yrkesorganisationer som har ett legitimt intresse av att skydda sina medlemmar.

Artikel 108

1. Endast myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska ha behörighet att vidta åtgärder mot det fondföretaget om det bryter mot lag eller annan författning eller fondbestämmelserna eller investeringsbolagets bolagsordning.

Myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat får dock vidta åtgärder mot det fondföretaget, om det bryter mot lagar och andra författningar som är i kraft i den medlemsstaten och som inte omfattas av detta direktivs tillämpningsområde eller kraven i artiklarna 92 och 94.

2.Myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska utan dröjsmål underrätta myndigheterna i fondföretagets värdmed­ lemsstat och, om fondföretagets förvaltningsbolag är etablerat i en annan medlemsstat, de behöriga myndigheterna i förvaltningsbo­ lagets hemmedlemsstat, om beslut som avser återkallelse av auk­ torisation, andra allvarliga åtgärder som riktar sig mot fondföretaget samt senareläggning av emission, återköp eller inlö­ sen av dess andelar.

3.De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat och i fondföretagets hemmedlemsstat får vidta åtgärder mot förvaltningsbolaget om detta bryter mot bestämmelser inom deras respektive ansvarsområden.

4.Om de behöriga myndigheterna i ett fondföretags värdmed­ lemsstat har klara och verifierbara skäl att tro att företaget vid marknadsföringen av sina andelar inom den medlemsstatens ter­ ritorium inte uppfyller skyldigheter som följer av bestämmelser som antagits enligt detta direktiv, men som inte ger de behöriga myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat befogenhet att agera, ska de anmäla iakttagelserna till de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat som ska vidta lämpliga åtgärder.

L 302/80

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

5. Om, trots de åtgärder som vidtagits av de behöriga myndig­ heterna i fondföretagets hemmedlemsstat, eller om dessa åtgär­ der visat sig otillräckliga eller på grund av att fondföretagets hemmedlemsstat inte agerat inom rimlig tid, fondföretaget fram­ härdar i att agera på ett sätt som klart skadar investerarna i dess värdmedlemsstat, får de behöriga myndigheterna i fondföretagets värdmedlemsstat till följd av detta vidta någon av följande åtgärder:

a)Efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna i fondfö­ retagets hemmedlemsstat, vidta alla lämpliga åtgärder som krävs för att skydda investerarna, vilket inbegriper möjlighe­ ten av att hindra fondföretaget i fråga från att fortsätta att marknadsföra sina andelar inom fondföretagets värdmed­ lemsstats territorium.

b)Anmäla ärendet till Europeiska värdepapperstillsynskommit­ tén om så krävs.

Kommissionen ska utan dröjsmål underrättas om varje åtgärd som vidtas enligt första stycket a.

6. Medlemsstaterna ska se till att det inom deras territorier finns en rättslig möjlighet att delge de rättsliga handlingar som krävs för de åtgärder som en värdmedlemsstat kan komma att vidta beträffande ett fondföretag enligt punkterna 2–5.

Artikel 109

1. Då ett förvaltningsbolag genom att tillhandahålla tjänster eller genom att etablera filialer bedriver verksamhet i en eller flera värdmedlemsstater, ska alla berörda medlemsstaters behöriga myndigheter ha ett nära samarbete.

De ska på begäran förse varandra med alla de upplysningar om ledning och ägande i sådana förvaltningsbolag som kan förväntas underlätta deras tillsyn samt alla upplysningar som kan förväntas underlätta övervakningen av sådana bolag. I synnerhet ska myn­ digheterna i förvaltningsbolagens hemmedlemsstater samarbeta för att se till att myndigheterna i förvaltningsbolagens värdmed­ lemsstater inhämtar de uppgifter som avses i artikel 21.2.

2. I den utsträckning som det är nödvändig för att utöva hem­ medlemsstatens tillsyn ska de behöriga myndigheterna i förvalt­ ningsbolagets hemmedlemsstater underrätta de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets värdmedlemsstater om alla åtgärder som förvaltningsbolagets värdmedlemsstat vidtagit i enlighet med artikel 21.5 och som omfattar åtgärder eller sank­ tioner gentemot ett förvaltningsbolag eller inskränkningar i dess verksamhet.

3.De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat ska utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i fondföretagets hemmedlemsstat om varje problem som upp­ täcks i förvaltningsbolaget och som väsentligen kan påverka för­ valtningsbolagets förmåga att korrekt utföra sina uppgifter beträffande fondföretaget samt varje överträdelse av villkoren i kapitel III.

4.De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat ska utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat om varje problem som upptäcks i fondföretaget och som väsentligen kan påverka förvalt­ ningsbolagets förmåga att korrekt utföra sina uppgifter eller upp­ fylla de krav i detta direktiv som faller inom ansvarsområdet för fondföretagets hemmedlemsstat.

Artikel 110

1.Varje förvaltningsbolags värdmedlemsstat ska, om ett för­ valtningsbolag med auktorisation i en annan medlemsstat bedri­ ver verksamhet inom dess territorium genom en filial, se till att de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat, efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna i förvaltnings­ bolagets värdmedlemsstat, själva eller genom personer som de anlitat för detta ändamål, får utföra kontroll på plats av de upp­ lysningar som avses i artikel 109.

2.Punkt 1 ska inte påverka den rätt som de behöriga myndig­ heterna i ett förvaltningsbolags värdmedlemsstat har att vid full­ görandet av sina åligganden enligt detta direktiv utföra kontroller på plats av filialer som är etablerade inom den medlemsstatens territorium.

KAPITEL XIII

EUROPEISKA VÄRDEPAPPERSKOMMITTÉN

Artikel 111

Kommissionen får anta tekniska anpassningar av detta direktiv på följande områden:

a)Förtydligande av definitionerna för att säkerställa en enhetlig tillämpning av detta direktiv inom hela gemenskapen.

b)Konsekvent terminologi och utformning av definitioner i enlighet med senare rättsakter om fondföretag samt närstå­ ende frågor.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 112.2.

Artikel 112

1. Kommissionen ska biträdas av Europeiska värdepappers­ kommittén som inrättats genom kommissionens beslut 2001/528/EG (1).

(1) EGT L 191, 13.7.2001, s. 45.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/81

 

 

 

 

2.När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestäm­ melserna i artikel 8 i det beslutet.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel­ serna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

KAPITEL XIV

UNDANTAG, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH

SLUTBESTÄMMELSER

AVSNITT 1

Undantag

Artikel 113

1.Uteslutande med avseende på danska fondföretag ska ”pan­ tebreve” utställda i Danmark jämställas med de överlåtbara vär­ depapper som avses i artikel 50.1 b.

2.Med undantag från artiklarna 22.1 och 32.1 får de behöriga myndigheterna ge sådana fondföretag som den 20 december 1985 i enlighet med nationell lagstiftning hade två eller flera för­ varingsinstitut tillåtelse att behålla dessa institut, om myndighe­ terna har garantier för att de uppgifter som föreskrivs i artiklarna 22.3 och 32.3 kommer att fullgöras i praktiken.

3.Med undantag från artikel 16 får medlemsstaterna ge för­ valtningsbolag tillåtelse att emittera innehavarbevis avseende andra företags registrerade värdepapper.

Artikel 114

1.De värdepappersföretag enligt definitionen i artikel 4.1.1 i direktiv 2004/39/EG som har auktorisation att endast tillhanda­ hålla de tjänster som föreskrivs i avsnitten A.4 och A.5 i bilagan till det direktivet, får erhålla auktorisation enligt det här direktivet att förvalta fondföretag och kvalificera sig som ”förvaltningsbo­ lag”. I sådant fall ska sådana värdepappersföretag avsäga sig den auktorisation de erhållit enligt direktiv 2004/39/EG.

2.De förvaltningsbolag som redan före den 13 februari 2004 i sina hemmedlemsstater erhållit auktorisation enligt direktiv 85/611/EEG att förvalta fondföretag ska vid tillämpningen av denna artikel anses ha erhållit auktorisation om lagstiftningen i den medlemsstaten föreskriver att de, för att få inleda sådan verk­ samhet, ska uppfylla villkor som är likvärdiga med dem som anges i artiklarna 7 och 8.

AVSNITT 2

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 115

Senast den 1 juli 2013 ska kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv.

Artikel 116

1. Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2011 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 1.2 andra stycket, artikel 1.3 b, artikel 2.1 e, 2.1 m, 2.1 p, 2.1 q och 2.1 r, artikel 2.5, artikel 4, artikel 5.1-5.4, 5.6 och 5.7, artikel 6.1, artikel 12.1, artikel 13.1 inledningen, 13.1 a, 13.1 i, artikel 15, artikel 16.1 och 16.3, artikel 17.1, arti­ kel 17.2 b, artikel 17.3 första och tredje stycket, artikel 17.4-17.7, artikel 17.9 andra stycket, artikel 18.1 inledningen, artikel 18.1 b, artikel 18.2 tredje och fjärde stycket, artikel 18.3 och 18.4, artik­ larna 19 och 20, artikel 21.2–21.6, 21.8 och 21.9, artikel 22.1, artikel 22.3 a, artikel 22.3 d, artikel 22.3 e, artikel 23.1, 23.2, 23.4 och 23.5, artikel 27 tredje stycket, artikel 29.2, artikel 33.2, 33.4 och 33.5, artiklarna 37–42, artikel 43.1-43.5, artik­ larna 44-49, artikel 50.1 inledningen, artikel 50.3, artikel 51.1 tredje stycket, artikel 54.3, artikel 56.1 och 56.2 första stycket inledningen, artiklarna 58 och 59, artikel 60.1-60.5, artikel 61.1 och 61.2, artikel 62.1, 62.2 och 62.3, artikel 63, artikel 64.1, 64.2 och 64.3, artiklarna 65, 66 och 67, artikel 68.1 inledningen och 68.1 a, artikel 69.1 och 69.2, artikel 70.2 och 70.3, artik­ larna 71, 72 och 74, artikel 75.1, 75.2 och 75.3, artiklarna 77-82, artikel 83.1 b, artikel 83.2 a andra strecksatsen, artikel 86, arti­ kel 88.1 b, artikel 89 b, artiklarna 90–94, artiklarna 96-100, arti­ kel 101.1-101.8, artikel 102.2 andra stycket, artikel 102.5, artiklarna 107 och 108, artikel 109.2, 109.3 och 109.4, arti­ kel 110 och bilaga I. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 juli 2011.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De ska även innehålla en uppgift om att hän­ visningar i befintliga lagar och andra författningar till direktiv 85/611/EEG ska anses som hänvisningar till detta direktiv. När­ mare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras och om hur uppgiften ska formuleras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

L 302/82

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

Artikel 117

Direktiv 85/611/EEG, ändrat genom de direktiv som anges i del A av bilaga III, ska upphöra att gälla från och med den 1 juli 2011, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för införlivande i nationell lagstiftning och tillämpning av de direktiv som anges i del B av bilaga III.

Hänvisningar till det upphävda direktivet ska anses som hänvis­ ningar till det här direktivet och läsas i enlighet med jämförelse­ tabellen i bilaga IV.

Hänvisningar till det förenklade prospektet ska utformas som hänvisningar till basfakta, i enlighet med artikel 78.

Artikel 118

1. Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 1.1, artikel 1.2 första stycket, artikel 1.3 a, artikel 1.4–1.7, artikel 2.1 a–d, artikel 2.1 f–l, artikel 2.1 n och 2.1 o, artikel 2.2, 2.3 och 2.4, artikel 2.6 och 2.7, artikel 3, artikel 5.5, artikel 6.2, 6.3 och 6.4, artiklarna 7–11, artikel 12.2, artikel 13.1 b–h, arti­ kel 13.2, artikel 14.1, artikel 16.2, artikel 17.2 a, 17.2 c och 17.2 d, artikel 17.3 andra stycket, artikel 17.8 och 17.9 första stycket, artikel 18.1 utom inledningen och led a, artikel 18.2 första och andra stycket, artikel 21.1 och 21.7, artikel 22.2, artikel 22.3 b och 22.3 c, artikel 23.3, artikel 24, artiklarna 25 och 26, arti­ kel 27 första och andra stycket, artikel 28, artikel 29.1, 29.3 och 29.4, artiklarna 30, 31 och 32, artikel 33.1 och 33.3, artik­ larna 34, 35 och 36, artikel 50.1 a–h, artikel 50.2, artikel 51.1

första och andra stycket, artikel 51.2 och 51.3, artiklarna 52 och 53, artikel 54.1 och 54.2, artikel 55, artikel 56.2 första stycket, artikel 56.2 andra stycket, artikel 56.3, artikel 57, arti­ kel 68.2, artikel 69.3 och 69.4, artikel 70.1 och 70.4, artik­ larna 73 och 76, artikel 83.1 utom led b, artikel 83.2 a utom andra strecksatsen, artiklarna 84, 85 och 87, artikel 88.1 utom led b, artikel 88.2, artikel 89 utom led b, artikel 102.1, artikel 102.2 första stycket, artikel 102.3 och 102.4, artiklarna 103–106, arti­ kel 109.1, artiklarna 111, 112, 113 och 117 och bilagorna II, III och IV ska tillämpas från och med den 1 juli 2011.

2. Medlemsstaterna ska se till att fondföretagen ersätter sina förenklade prospekt, upprättade enligt bestämmelserna i direktiv 85/611/EEG med basfakta för investerare enligt artikel 78 snarast möjligt och under alla omständigheter senast tolv månader efter utgången av tidsfristen för att i nationell lag införliva alla de genomförandebefogenheter som avses i artikel 78.7. Under över­ gångsperioden ska de behöriga myndigheterna i fondföretagens värdmedlemsstater fortfarande godkänna förenklade prospekt för fondföretag som marknadsförs inom de medlemsstaternas territorier.

Artikel 119

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 13 juli 2009.

 

På Europaparlamentets vägnar

På rådets vägnar

H.-G. PÖTTERING

E. ERLANDSSON

Ordförande

Ordförande

17.11.2009

 

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

 

L 302/83

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BILAGA I

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

MODUL A

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.

Information om värdepappersfon­

 

1.

Information om förvaltningsbo­

1.

Information om investeringsbola­

 

 

den

 

 

laget, inklusive uppgift om huru­

 

get.

 

 

 

 

 

 

 

vida förvaltningsbolaget är

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

etablerat i en annan medlemsstat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

än fondföretagets hemmedlems­

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.1

Namn

 

1.1

Namn eller typ, rättslig form,

1.1

Namn eller typ, rättslig form, säte

 

 

 

 

 

 

 

säte och huvudkontor, om detta

 

och huvudkontor, om detta finns

 

 

 

 

 

 

 

finns på annan plats.

 

på annan plats.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.2 Datum för bildandet av värde­

 

1.2

Datum för bolagets bildande.

1.2

Datum för bolagets bildande.

 

 

pappersfonden. Uppgift om var­

 

 

Uppgift om varaktighet om

 

Uppgift om varaktighet om denna

 

 

aktighet om denna är begränsad.

 

 

denna är begränsad.

 

är begränsad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.3

Om bolaget förvaltar andra

1.3

Om investeringsbolaget förvaltar

 

 

 

 

 

 

 

värdepappersfonder, uppgift

 

olika delfonder, uppgift om dessa.

 

 

 

 

 

 

 

om dessa fonder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.4 Uppgift om var fondbestämmel­

 

 

 

1.4

Uppgift om var bolagets bolags­

 

 

serna, om dessa inte finns bifo­

 

 

 

 

ordning, om den inte finns bifo­

 

 

gade, och periodiska rapporter

 

 

 

 

gad, och periodiska rapporter

 

 

finns tillgängliga.

 

 

 

 

finns tillgängliga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.5 En sammanfattning av för

 

 

 

1.5

En sammanfattning av för andels­

 

 

andelsägarna relevanta uppgifter

 

 

 

 

ägarna relevanta uppgifter om de

 

 

om de skatteregler som gäller för

 

 

 

 

skatteregler som gäller för bolaget.

 

 

värdepappersfonden. Uppgift om

 

 

 

 

Uppgift om huruvida avdrag görs

 

 

huruvida avdrag görs vid källan

 

 

 

 

vid källan från de inkomster och

 

 

från de inkomster och realisa­

 

 

 

 

realisationsvinster som fonden

 

 

tionsvinster som fonden utbeta­

 

 

 

 

utbetalar till andelsägarna.

 

 

lar till andelsägarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.6 Datum för bokslut och utdelning.

 

 

 

1.6

Datum för bokslut och utdelning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.7 Namnen på de personer som

 

 

 

1.7

Namnen på de personer som

 

 

ansvarar för granskningen av

 

 

 

 

ansvarar för granskningen av

 

 

räkenskaperna i enlighet med

 

 

 

 

räkenskaperna i enlighet med arti­

 

 

artikel 73.

 

 

 

 

kel 73.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.8

Namn och befattning i bolaget

1.8

Namn och befattning i bolaget på

 

 

 

 

 

 

 

på dem som tillhör bolagets

 

dem som tillhör bolagets admini­

 

 

 

 

 

 

 

administrativa, förvaltande och

 

strativa, förvaltande och kontrolle­

 

 

 

 

 

 

 

kontrollerande organ. Uppgifter

 

rande organ. Uppgifter om deras

 

 

 

 

 

 

 

om deras huvudsysselsättningar

 

huvudsysselsättningar utanför

 

 

 

 

 

 

 

utanför bolaget när dessa är av

 

bolaget när dessa är av betydelse

 

 

 

 

 

 

 

betydelse för bolaget.

 

för bolaget.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.9

Storleken på tecknat kapital

1.9

Kapital.

 

 

 

 

 

 

 

med angivande av hur mycket

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

därav som har betalats in.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

L 302/84

SV

 

 

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.10 Uppgift om andelarnas art och

 

 

1.10 Uppgift om andelarnas art och

 

 

väsentliga egenskaper, särskilt

 

 

väsentliga egenskaper, särskilt

 

 

vilket slags rätt (sakrätt,

 

 

— om huruvida det är fråga

 

 

 

obligationsrätt eller annan

 

 

 

om värdepapper i egentlig

 

 

 

rättighet) som följer med

 

 

 

mening eller om certifikat

 

 

 

andelarna,

 

 

 

som representerar sådana

 

 

om huruvida det är fråga

 

 

 

värdepapper samt huruvida

 

 

 

 

 

notering sker i register eller

 

 

 

om värdepapper i egentlig

 

 

 

på konto,

 

 

 

mening eller om certifikat

 

 

 

 

 

 

 

 

som representerar sådana

 

 

beträffande andra egenska­

 

 

 

värdepapper samt huru­

 

 

 

per: om andelarna är

 

 

 

vida notering sker i regis­

 

 

 

utställda på viss person eller

 

 

 

ter eller på konto,

 

 

 

på innehavaren, uppgift om

 

 

beträffande andra egenska­

 

 

 

andelarnas nominella vär­

 

 

 

 

 

den,

 

 

 

per: om andelarna är

 

 

 

 

 

 

 

 

utställda på viss person

 

 

uppgift, i förekommande

 

 

 

eller på innehavaren, upp­

 

 

 

fall, om rösträtt för andels­

 

 

 

gift om andelarnas nomi­

 

 

 

ägarna,

 

 

 

nella värden,

 

 

under vilka förutsättningar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

uppgift, i förekommande

 

 

 

beslut kan fattas om likvida­

 

 

 

fall, om rösträtt för

 

 

 

tion av investeringsbolaget

 

 

 

andelsägarna,

 

 

 

och i vilken ordning likvida­

 

 

under vilka förutsättningar

 

 

 

tion ska ske, särskilt med

 

 

 

 

 

avseende på andelsägarnas

 

 

 

beslut kan fattas om likvi­

 

 

 

rättigheter.

 

 

 

dation av värdepappers­

 

 

 

 

 

 

 

 

fonden och i vilken

 

 

 

 

 

 

 

 

ordning likvidation ska

 

 

 

 

 

 

 

 

ske, särskilt med avseende

 

 

 

 

 

 

 

 

på andelsägarnas rättighe­

 

 

 

 

 

 

 

 

ter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.11 Där så är tillämpligt, upplys­

 

 

1.11 Där så är tillämpligt, upplys­

 

 

ningar om börser eller mark­

 

 

ningar om börser eller mark­

 

 

nadsplatser där andelarna är

 

 

nadsplatser där andelarna är

 

 

noterade eller föremål för han­

 

 

noterade eller föremål för handel.

 

 

del.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.12 Förfaranden och villkor för

 

 

1.12 Förfaranden och villkor för emis­

 

 

emission och försäljning av

 

 

sion och försäljning av andelar.

 

 

andelar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.13 Förfaranden och villkor för

 

 

1.13 Förfaranden och villkor för åter­

 

 

återköp eller inlösen av andelar

 

 

köp eller inlösen av andelar samt

 

 

samt omständigheter under

 

 

omständigheter under vilka åter­

 

 

vilka återköp eller inlösen får

 

 

köp eller inlösen får uppskjutas.

 

 

uppskjutas.

 

 

Om investeringsbolaget förvaltar

 

 

 

 

 

 

 

olika delfonder, uppgifter om

 

 

 

 

 

 

 

hur en andelsägare får flytta från

 

 

 

 

 

 

 

en delfond till en annan och

 

 

 

 

 

 

 

vilka avgifter som tillämpas i

 

 

 

 

 

 

 

sådana fall.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.14 Beskrivning av regler för

 

 

1.14 Beskrivning av regler för bestäm­

 

 

bestämmande och disposition

 

 

mande och disposition av intäk­

 

 

av intäkter.

 

 

ter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.15

Beskrivning av värdepappers­

 

 

1.15 Beskrivning av bolagets place­

 

 

fondens placeringsmål, inklu­

 

 

ringsmål, inklusive finansiell mål­

 

 

sive finansiell målsättning (t.ex.

 

 

sättning (t.ex. kapitaltillväxt

 

 

kapitaltillväxt eller vinstkrav),

 

 

eller vinstkrav), placeringsinrikt­

 

 

placeringsinriktning (t.ex. spe­

 

 

ning (t.ex. specialisering inom

 

 

cialisering inom vissa geogra­

 

 

vissa geografiska eller industriella

 

 

fiska eller industriella områden),

 

 

områden), eventuella begräns­

 

 

eventuella begränsningar av

 

 

ningar av denna inriktning och

 

 

denna inriktning och uppgifter

 

 

uppgifter om teknik och instru­

 

 

om teknik och instrument eller

 

 

ment eller upplåningsbefogenhe­

 

 

upplåningsbefogenheter som

 

 

ter som kan komma att

 

 

kan komma att användas vid

 

 

användas vid förvaltningen av

 

 

förvaltningen av värdepappers­

 

 

bolaget.

 

 

fonden.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17.11.2009

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

 

L 302/85

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.16 Regler för värdering av till­

 

 

1.16 Regler för värdering av tillgångar.

 

 

gångar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.17

Hur försäljnings- eller emis­

 

 

1.17

Hur försäljnings- eller emissions­

 

 

sionspriser och återköps- eller

 

 

 

priser och återköps- eller inlö­

 

 

inlösenpriser för andelarna fast­

 

 

 

senpriser för andelarna fastställs,

 

 

ställs, särskilt

 

 

 

särskilt

 

 

— sättet och tidsintervallerna

 

 

 

— sättet och tidsintervallerna

 

 

för beräkning av sådana

 

 

 

för beräkning av sådana

 

 

priser,

 

 

 

priser,

 

 

— information om de avgifter

 

 

 

— information om de avgifter

 

 

som tas ut vid försäljning

 

 

 

som tas ut vid försäljning

 

 

eller emission och återköp

 

 

 

eller emission och återköp

 

 

eller inlösen av andelar,

 

 

 

eller inlösen av andelar,

 

 

— uppgift om hur, var och

 

 

 

— uppgift om hur, var och hur

 

 

hur ofta sådana priser

 

 

 

ofta sådana priser offentlig­

 

 

offentliggörs.

 

 

 

görs (1).

 

 

1.18 Information om dels beräk­

 

 

1.18 Information om dels beräk­

 

 

ningen av storleken på och sät­

 

 

 

ningen av storleken på och sättet

 

 

tet för utbetalning av

 

 

 

för utbetalning av ersättningar

 

 

ersättningar från värdepappers­

 

 

 

från bolaget till dess styrelse, till

 

 

fonden till förvaltningsbolaget,

 

 

 

personer i dess administrativa

 

 

förvaringsinstitutet och tredje

 

 

 

organ och i dess lednings- och

 

 

man, dels värdepappersfondens

 

 

 

kontrollorgan, samt till förva­

 

 

täckande av förvaltningsbola­

 

 

 

ringsinstitutet och tredje man,

 

 

gets, förvaringsinstitutets och

 

 

 

dels bolagets täckande av styrel­

 

 

tredje mans kostnader.

 

 

 

sens, förvaringsinstitutets och

 

 

 

 

 

 

 

tredje mans omkostnader.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(1) De investeringsbolag som avses i artikel 32.5 i direktivet ska även uppge:

Hur och med vilka tidsintervaller beräkning av andelarnas nettovärde sker.

Hur, var och hur ofta detta värde offentliggörs.

Den börs i varje land där andelar utbjuds vars kursnotering ska vara bestämmande för de priser som ska gälla vid transaktioner som genomförs utanför börser i det landet.

2.Information om förvaringsinstitutet

2.1Namn eller typ, rättslig form, säte och huvudkontor, om detta finns på annan plats.

2.2Huvudsaklig verksamhet.

3.Information om de konsultföretag eller externa placeringsrådgivare som arbetar enligt avtal och mot ersättning ur fond­ företagets tillgångar

3.1Företagets namn eller typ eller rådgivarens namn.

3.2Väsentliga bestämmelser i kontraktet med förvaltningsbolaget eller investeringsbolaget vilka kan vara av intresse för andelsägarna med undantag för bestämmelser om ersättning.

3.3Andra verksamheter av betydelse.

4.Information om rutinerna för utbetalningar till andelsägare, återköp eller inlösen av andelar och tillhandahållande av information om fondföretaget. Sådan information ska under alla omständigheter lämnas i den medlemsstat där fond­ företaget är etablerat. Därutöver ska, i det fall andelar marknadsförs i en annan medlemsstat, sådan information läm­ nas i de prospekt som offentliggörs där.

5.Övrig investeringsinformation

5.1De resultat som fondföretaget (i tillämpliga fall) tidigare uppnått – denna information ska antingen ingå i eller bifogas prospektet.

L 302/86

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

5.2Beskrivning av den typiska investerare som fondföretaget utformats för.

6.Ekonomisk information

6.1Eventuella kostnader och avgifter utöver dem som anges i punkt 1.17, där det görs skillnad mellan dem som andelsägaren ska betala och dem som ska betalas ur fondföretagets tillgångar.

MODUL B

Information som ska ingå i periodiska rapporter

I.Uppgifter om tillgångar och skulder

överlåtbara värdepapper,

tillgodohavanden i bank,

andra tillgångar,

summa tillgångar,

skulder,

fondandelsvärde.

II.Antal utestående andelar

III.Fondandelsvärde per andel

IV. Värdepappersportfölj, uppdelad på

a)börsnoterade överlåtbara värdepapper,

b)överlåtbara värdepapper som är föremål för handel på någon annan reglerad marknadsplats,

c)nyligen emitterade överlåtbara värdepapper av det slag som avses i artikel 50.1 d,

d)andra överlåtbara värdepapper av det slag som avses i artikel 50.2 a.

Vidare ska, för var och en av de ovan nämnda placeringarna, analyserade utifrån mest ändamålsenliga kriterier med hänsyn till fondföretagets placeringsinriktning (t.ex. ekonomiska, geografiska eller valutabetingade kriterier) dess andel av samtliga fondtillgångar anges uttryckt i procent av nettotillgångarna.

Uppgift om förändringar i sammansättningen av portföljen under den aktuella perioden.

V.Uppgift om utvecklingen av fondföretagets tillgångar under den aktuella perioden inklusive

intäkter av placeringar,

andra intäkter,

förvaltningsavgifter,

avgifter till förvaringsinstitut,

andra avgifter och skatter,

nettointäkt,

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/87

 

 

 

 

utdelningar och återinvesterade intäkter,

förändringar av kapitalet,

uppskrivning eller nedskrivning av placeringar,

andra förändringar som inverkar på fondföretagets tillgångar och skulder,

transaktionskostnader, som är kostnader som ett fondföretag ådrar sig i samband med transaktioner i värdepappersportföljen.

VI. En jämförelsetabell över de tre senaste räkenskapsåren som för varje räkenskapsår innehåller det vid årets utgång gällande

totala fondandelsvärdet,

fondandelsvärde per andel.

VII. Uppgift om hur stor andel av fondföretagets åtaganden under redovisningsperioden som utgörs av sådana transaktioner som avses i artikel 51 per transaktionstyp.

L 302/88

SV

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

BILAGA II

Funktioner som ingår i kollektiv portföljförvaltning

Förvaltning av investeringar.

Administration:

a)Juridiska tjänster och redovisningstjänster avseende fondförvaltningen.

b)Förfrågningar från kunder.

c)Värdering och prissättning (inklusive kontrolluppgifter avseende skatter).

d)Övervakning av att tillämpliga bestämmelser följs.

e)Upprätthållande av andelsägarregister.

f)Fördelning av intäkter.

g)Emission och inlösen av andelar.

h)Affärsavveckling (inklusive utskick av certifikat).

i)Registerföring.

Marknadsföring.

17.11.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/89

 

 

 

 

BILAGA III

DEL A

Upphävt direktiv och dess ändringar

(hänvisningar i artikel 117)

Rådets direktiv 85/611/EEG (EGT L 375, 31.12.1985, s. 3)

Rådets direktiv 88/220/EEG (EGT L 100, 19.4.1988, s. 31)

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/26/EG (EGT L 168, 18.7.1995, s. 7)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/64/EG (EGT L 290, 17.11.2000, s. 27)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/107/EG (EGT L 41, 13.2.2002, s. 20)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG (EGT L 41, 13.2.2002, s. 35)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1)

Endast artikel 1 fjärde strecksatsen, artikel 4.7 och artikel 5 femte strecksatsen

Endast artikel 1

Endast artikel 66

Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG

Endast artikel 9

(EUT L 79, 24.3.2005, s. 9)

 

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/18/EG

 

(EUT L 76, 19.3.2008, s. 42)

 

DEL B

Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning (som det hänvisas till i artikel 117)

Direktiv

Tidsfrist för införlivande

Datum för tillämpning

 

 

 

85/611/EEG

1 oktober 1989

88/220/EEG

1 oktober 1989

95/26/EG

18 juli 1996

2000/64/EG

17 november 2002

2001/107/EG

13 augusti 2003

13 februari 2004

2001/108/EG

13 augusti 2003

13 februari 2004

2004/39/EG

30 april 2006

2005/1/EG

13 maj 2005

 

 

 

L 302/90

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BILAGA IV

 

 

 

 

 

Jämförelsetabell

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Direktiv 85/611/EEG

 

Detta direktiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 1.1

 

 

 

Artikel 1.1

 

 

Artikel 1.2 inledande meningen

 

Artikel 1.2 inledande meningen

 

 

Artikel 1.2 första och andra strecksatsen

 

Artikel 1.2 a och b

 

 

 

 

 

Artikel 1.2 andra stycket

 

 

Artikel 1.3

första stycket

 

Artikel 1.3 första stycket

 

 

Artikel 1.3 andra stycket

 

Artikel 1.3 andra stycket led a

 

 

 

 

 

Artikel 1.3 andra stycket led b

 

 

Artikel 1.4–1.7

 

Artikel 1.4–1.7

 

 

Artikel 1.8 inledande meningen

 

Artikel 2.1 n inledande meningen

 

 

Artikel 1.8

första, andra och tredje strecksatsen

 

Artikel 2.1 n leden i, ii och iii

 

 

Artikel 1.8 avslutande meningen

 

Artikel 2.7

 

 

Artikel 1.9

 

 

 

Artikel 2.1 o

 

 

Artikel 1a inledande meningen

 

Artikel 2.1 inledande meningen

 

 

Artikel 1a.1

 

Artikel 2.1 a

 

 

Artikel 1a.2 första delen av meningen

 

Artikel 2.1 b

 

 

Artikel 1a.2 andra delen av meningen

 

Artikel 2.2

 

 

Artikel 1a.3–1a.5

 

Artikel 2.1 c–e

 

 

Artikel 1a.6

 

Artikel 2.1 f

 

 

Artikel 1a.7 första delen av meningen

 

Artikel 2.1 g

 

 

Artikel 1a.7 andra delen av meningen

 

Artikel 2.3

 

 

Artikel 1a.8–1a.9

 

Artikel 2.1 h–i

 

 

Artikel 1a.10 första stycket

 

Artikel 2.1 j

 

 

Artikel 1a.10 andra stycket

 

Artikel 2.5

 

 

Artikel 1a.11

 

 

 

Artikel 1a.12 och 1a.13 första meningen

 

Artikel 2.1.i ii

 

 

Artikel 1a.13 andra meningen

 

Artikel 2.4 a

 

 

Artikel 1a.14 och 1a.15 första meningen

 

Artikel 2.1 k och l

 

 

Artikel 1a.15 andra meningen

 

Artikel 2.6

 

 

 

 

 

Artikel 2.1 m

 

 

Artikel 2.1 inledande meningen

 

Artikel 3 inledande meningen

 

 

Artikel 2.1

första, andra, tredje och fjärde strecksatsen

 

Artikel 3.a, b, c och d

 

 

Artikel 2.2

 

 

 

 

 

Artikel 3

 

 

 

Artikel 4

 

 

Artikel 4.1–4.2

 

Artikel 5.1–2

 

 

 

 

 

Artikel 5.3

 

 

Artikel 4.3

första stycket

 

Artikel 5.4 första stycket leden a och b

 

 

 

 

 

Artikel 5.4 andra stycket

 

 

Artikel 4.3

andra stycket

 

Artikel 5.4 tredje stycket

 

 

Artikel 4.3

tredje stycket

 

Artikel 5.4 fjärde stycket

 

 

Artikel 4.3a

 

Artikel 5.5

 

 

Artikel 4.4

 

 

 

Artikel 5.6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

17.11.2009

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/91

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Direktiv 85/611/EEG

 

Detta direktiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 5.7

 

 

Artikel 5.1 och 5.2

 

Artikel 6.1 och 6.2

 

 

Artikel 5.3 första stycket inledande meningen

Artikel 6.3 första stycket inledande meningen

 

 

Artikel 5.3 första stycket led a

 

Artikel 6.3 första stycket led a

 

 

Artikel 5.3 första stycket led b inledande meningen

Artikel 6.3 första stycket led b inledande meningen

 

 

Artikel 5.3 första stycket led b första och andra

Artikel 6.3 första stycket led b i och ii

 

 

strecksatsen

 

 

 

 

Artikel 5.3 andra stycket

 

Artikel 6.3 andra stycket

 

 

Artikel 5.4

 

Artikel 6.4

 

 

Artikel 5a.1 inledande meningen

 

Artikel 7.1 inledande meningen

 

 

Artikel 5a.1 a inledande meningen

 

Artikel 7.1 a inledande meningen

 

 

Artikel 5a.1 a första strecksatsen

 

Artikel 7.1 a i

 

 

Artikel 5a.1 a andra strecksatsen inledande meningen

Artikel 7.1 a ii inledande meningen

 

 

Artikel 5a.1 a andra strecksatsen leden i, ii och iii

Artikel 7.1 a ii första, andra och tredje strecksatsen

 

 

Artikel 5a.1 a tredje och fjärde strecksatsen

Artikel 7.1 a iii

 

 

Artikel 5a.1 a femte strecksatsen

 

 

 

Artikel 5a.1 b–d

 

Artikel 7.1 b–d

 

 

Artikel 5a.2–5a.5

 

Artikel 7.2–7.5

 

 

Artikel 5b

 

Artikel 8

 

 

Artikel 5c

 

Artikel 9

 

 

Artikel 5d

 

Artikel 10

 

 

Artikel 5e

 

Artikel 11

 

 

Artikel 5f.1 första stycket

 

Artikel 12.1 första stycket

 

 

Artikel 5f.1 andra stycket led a

 

Artikel 12.1 andra stycket led a

 

 

Artikel 5f.1 andra stycket led b första meningen

Artikel 12.1 andra stycket led b

 

 

Artikel 5f.1 andra stycket led b sista meningen

 

 

Artikel 5f.2 inledande meningen

 

Artikel 12.2 inledande meningen

 

 

Artikel 5f.2 första och andra strecksatsen

Artikel 12.2 a och b

 

 

 

Artikel 12.3

 

 

Artikel 5g

 

Artikel 13

 

 

Artikel 5h

 

Artikel 14.1

 

 

 

Artikel 14.2

 

 

 

Artikel 15

 

 

Artikel 6.1

 

Artikel 16.1 första stycket

 

 

 

Artikel 16.1 andra stycket

 

 

Artikel 6.2

 

Artikel 16.2

 

 

 

Artikel 16.3

 

 

Artikel 6a.1

 

Artikel 17.1

 

 

Artikel 6a.2

 

Artikel 17.2

 

 

Artikel 6a.3

 

Artikel 17.3 första och andra stycket

 

 

 

Artikel 17.3 tredje stycket

 

 

 

Artikel 17.4–17.5

 

 

Artikel 6a.4–6a.6

 

Artikel 17.6–17.8

 

 

 

 

 

 

 

 

L 302/92

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Direktiv 85/611/EEG

 

Detta direktiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 6a.7

 

Artikel 17.9 första stycket

 

 

 

Artikel 17.9 andra stycket

 

 

Artikel 6b.1

 

Artikel 18.1

 

 

Artikel 6b.2

 

Artikel 18.2 första och andra stycket

 

 

 

Artikel 18.2 tredje stycket

 

 

Artikel 6b.3 första stycket

 

Artikel 18.2 fjärde stycket

 

 

Artikel 6b.3 andra stycket

 

 

 

 

Artikel 18.3

 

 

Artikel 6b.4

 

Artikel 18.4

 

 

Artikel 6b.5

 

 

 

 

Artiklarna 19–20

 

 

Artikel 6c.1

 

Artikel 21.1

 

 

Artikel 6c.2 första stycket

 

 

 

Artikel 6c.2 andra stycket

 

Artikel 21.2 första och andra stycket

 

 

 

Artikel 21.2 tredje stycket

 

 

Artikel 6c.3–6c.5

 

Artikel 21.3–21.5

 

 

Artikel 6c.6

 

 

 

Artikel 6c.7–6c.10

 

Artikel 21.6–21.9

 

 

Artikel 7

 

Artikel 22

 

 

Artikel 8

 

Artikel 23.–23.3

 

 

 

Artikel 23.4–23.6

 

 

Artikel 9

 

Artikel 24

 

 

Artikel 10

 

Artikel 25

 

 

Artikel 11

 

Artikel 26

 

 

Artikel 12

 

Artikel 27 första och andra stycket

 

 

 

Artikel 27 tredje stycket

 

 

Artikel 13

 

Artikel 28

 

 

Artikel 13a.1 första stycket

 

Artikel 29.1 första stycket

 

 

Artikel 13a.1 andra stycket inledande meningen

Artikel 29.1 andra stycket inledande meningen

 

 

Artikel 13a.1 andra stycket första, andra och tredje

Artikel 29.1 andra stycket leden a, b och c

 

 

strecksatsen

 

 

 

 

Artikel 13a.1 tredje och fjärde stycket

 

Artikel 29.1 tredje och fjärde stycket

 

 

Artikel 13a.2–13a.4

 

Artikel 29.2, 29.3 och 29.4

 

 

Artikel 13b

 

Artikel 30

 

 

Artikel 13c

 

Artikel 31

 

 

Artikel 14

 

Artikel 32

 

 

Artikel 15

 

Artikel 33.1–33.3

 

 

 

Artikel 33.4–33.6

 

 

Artikel 16

 

Artikel 34

 

 

Artikel 17

 

Artikel 35

 

 

Artikel 18

 

Artikel 36

 

 

 

Artiklarna 37–49

 

 

Artikel 19.1 inledande meningen

 

Artikel 50.1 inledande meningen

 

 

Artikel 19.1 a–c

 

Artikel 50.1 a–c

 

 

Artikel 19.1 d inledande meningen

 

Artikel 50.1 d inledande meningen

 

 

 

 

 

 

 

 

17.11.2009

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/93

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Direktiv 85/611/EEG

 

Detta direktiv

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 19.1 d första och andra strecksatsen

Artikel 50.1 d i och ii

 

 

Artikel 19.1 e inledande meningen

 

Artikel 50.1 e inledande meningen

 

 

Artikel 19.1 e första, andra, tredje och fjärde strecksatsen

Artikel 50.1 e i, ii, iii och iv

 

 

Artikel 19.1 f

 

Artikel 50.1 f

 

 

Artikel 19.1 g inledande meningen

 

Artikel 50.1 g inledande meningen

 

 

Artikel 19.1 g första, andra och tredje strecksatsen

Artikel 50.1 g i, ii och iii

 

 

Artikel 19.1 h inledande meningen

 

Artikel 50.1 h inledande meningen

 

 

Artikel 19.1 h första, andra, tredje och fjärde strecksatsen

Artikel 50.1 h i, ii, iii och iv

 

 

Artikel 19.2 inledande orden

 

Artikel 50.2 inledande meningen

 

 

Artikel 19.2 a

 

Artikel 50.2 a

 

 

Artikel 19.2 c

 

Artikel 50.2 b

 

 

Artikel 19.2 d

 

Artikel 50.2 andra stycket

 

 

Artikel 19.4

 

Artikel 50.3

 

 

Artikel 21.1–21.3

 

Artikel 51.1–51.3

 

 

Artikel 21.4

 

 

 

 

Artikel 51.4

 

 

Artikel 22.1 första stycket

 

Artikel 52.1 första stycket

 

 

Artikel 22.1 andra stycket inledande meningen

Artikel 52.1 andra stycket inledande meningen

 

 

Artikel 22.1 andra stycket första och andra strecksatsen

Artikel 52.1 andra stycket leden a och b

 

 

Artikel 22.2 första stycket

 

Artikel 52.2 första stycket

 

 

Artikel 22.2 andra stycket inledande meningen

Artikel 52.2 andra stycket inledande meningen

 

 

Artikel 22.2 andra stycket första, andra och tredje

Artikel 52.2 andra stycket leden a, b och c

 

 

strecksatsen

 

 

 

 

Artikel 22.3–22.5

 

Artikel 52.3–52.5

 

 

Artikel 22a.1 inledande meningen

 

Artikel 53.1 inledande meningen

 

 

Artikel 22a.1 första, andra och tredje strecksatsen

Artikel 53.1 a, b och c

 

 

Artikel 22a.2

 

Artikel 53.2

 

 

Artikel 23

 

Artikel 54

 

 

Artikel 24

 

Artikel 55

 

 

Artikel 24a

 

Artikel 70

 

 

Artikel 25.1

 

Artikel 56.1

 

 

Artikel 25.2 första stycket inledande meningen

Artikel 56.2 första stycket inledande meningen

 

 

Artikel 25.2 första stycket första, andra, tredje och fjärde

Artikel 56.2 första stycket leden a, b, c och d

 

 

strecksatsen

 

 

 

 

Artikel 25.2 andra stycket

 

Artikel 56.2 andra stycket

 

 

Artikel 25.3

 

Artikel 56.3

 

 

Artikel 26

 

Artikel 57

 

 

 

Artiklarna 58–67

 

 

Artikel 27.1 inledande meningen

 

Artikel 68.1 inledande meningen

 

 

Artikel 27.1 första strecksatsen

 

 

 

Artikel 27.1 andra, tredje och fjärde strecksatsen

Artikel 68.1 a, b, c

 

 

 

 

 

 

 

 

L 302/94

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Direktiv 85/611/EEG

 

Detta direktiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 27.2 inledande meningen

 

Artikel 68.2 inledande meningen

 

 

Artikel 27.2 första och andra strecksatsen

Artikel 68.2 a och b

 

 

Artikel 28.1 och 28.2

 

Artikel 69.1 och 69.2

 

 

Artikel 28.3 och 28.4

 

 

 

Artikel 28.5 och 28.6

 

Artikel 69.3 och 69.4

 

 

Artikel 29

 

Artikel 71

 

 

Artikel 30

 

Artikel 72

 

 

Artikel 31

 

Artikel 73

 

 

Artikel 32

 

Artikel 74

 

 

Artikel 33.1 första stycket

 

 

 

Artikel 33.1 andra stycket

 

Artikel 75.1

 

 

Artikel 33.2

 

Artikel 75.1

 

 

Artikel 33.3

 

Artikel 75.3

 

 

 

Artikel 75.4

 

 

Artikel 34

 

Artikel 76

 

 

Artikel 35

 

Artikel 77

 

 

 

Artiklarna 78–82

 

 

Artikel 36.1 första stycket inledande ordet

Artikel 83.1 första stycket inledande orden

 

 

Artikel 36.1 första stycket första och andra strecksatsen

Artikel 83.1 första stycket leden a och b

 

 

Artikel 36.1 första stycket sista orden

 

Artikel 83.1 första stycket inledningen

 

 

Artikel 36.1 andra stycket

 

Artikel 83.1 andra stycket

 

 

Artikel 36.2

 

Artikel 83.2

 

 

Artikel 37

 

Artikel 84

 

 

Artikel 38

 

Artikel 85

 

 

Artikel 39

 

Artikel 86

 

 

Artikel 40

 

Artikel 87

 

 

Artikel 41.1 inledande meningen

 

Artikel 88.1 inledande meningen

 

 

Artikel 41.1 första och andra strecksatsen

Artikel 88.1 a och b

 

 

Artikel 41.1 avslutande meningen

 

Artikel 88.1 inledande meningen

 

 

Artikel 41.2

 

Artikel 88.2

 

 

Artikel 42 inledande ordet

 

Artikel 89 inledande meningen

 

 

Artikel 42 första och andra strecksatsen

Artikel 89 leden a och b

 

 

Artikel 42 avslutande meningen

 

Artikel 89 inledande meningen

 

 

Artikel 43

 

Artikel 90

 

 

Artikel 44.1–44.3

 

 

 

 

Artikel 91.1–91.4

 

 

Artikel 45

 

Artikel 92

 

 

Artikel 46 första stycket inledande meningen

Artikel 93.1 första stycket

 

 

 

Artikel 93.1 andra stycket

 

 

Artikel 46 första stycket första strecksatsen

 

 

Artikel 46 första stycket andra, tredje och fjärde

Artikel 93.2 a

 

 

strecksatsen

 

 

 

 

Artikel 46 första stycket femte strecksatsen

 

 

Artikel 46 andra stycket

 

 

 

 

Artikel 93.2 b

 

 

 

 

 

 

 

 

17.11.2009

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

L 302/95

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Direktiv 85/611/EEG

 

Detta direktiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 93.3–93.8

 

 

Artikel 47

 

Artikel 94

 

 

 

Artikel 95

 

 

Artikel 48

 

Artikel 96

 

 

Artikel 49.1–49.3

 

Artikel 97.1–97.3

 

 

Artikel 49.4

 

 

 

 

Artiklarna 98–100

 

 

Artikel 50.1

 

Artikel 101.1

 

 

 

Artikel 101.2–101.9

 

 

Artikel 50.2–50.4

 

Artikel 102.1–102.3

 

 

Artikel 50.5 inledande meningen

 

Artikel 102.4 inledande meningen

 

 

Artikel 50.5 första, andra, tredje och fjärde strecksatsen

Artikel 102.4 a, b, c och d

 

 

Artikel 50.6 inledande meningen och a och b

Artikel 102.5 första stycket inledande meningen

 

 

Artikel 50.6 b första, andra och tredje strecksatsen

Artikel 102.5 första stycket leden a, b och c

 

 

Artikel 50.6.b avslutande meningen

 

Artikel 102.5 andra och tredje stycket

 

 

Artikel 50.7 första stycket inledande meningen

Artikel 103.1 inledande meningen

 

 

Artikel 50.7 första stycket, första och andra strecksatsen

Artikel 103.1 a och b

 

 

Artikel 50.7 andra stycket inledande meningen

Artikel 103.2 inledande meningen

 

 

Artikel 50.7 andra stycket första, andra och tredje

Artikel 103.2 a, b och c

 

 

strecksatsen

 

 

 

 

Artikel 50.7 tredje stycket

 

Artikel 103.3

 

 

Artikel 50.8 första stycket

 

Artikel 103.4

 

 

Artikel 50.8 andra stycket inledande meningen

Artikel 103.5 första stycket inledande meningen

 

 

Artikel 50.8 andra stycket första, andra och tredje

Artikel 103.5 första stycket leden a, b och c

 

 

strecksatsen

 

 

 

 

Artikel 50.8 tredje stycket

 

Artikel 103.6

 

 

Artikel 50.8 fjärde stycket

 

Artikel 103.5 andra stycket

 

 

Artikel 50.8 femte stycket

 

Artikel 103.7

 

 

Artikel 50.8 sjätte stycket

 

 

 

Artikel 50.9–50.11

 

Artikel 104.1–104.3

 

 

 

Artikel 105

 

 

Artikel 50a.1 inledande meningen

 

Artikel 106.1 första stycket inledande meningen

 

 

Artikel 50a.1 a inledande meningen

 

Artikel 106.1 första stycket inledande meningen

 

 

Artikel 50a.1 a första, andra och tredje strecksatsen

Artikel 106.1 första stycket leden a, b och c

 

 

Artikel 50a.1 b

 

Artikel 106.1 andra stycket

 

 

Artikel 50a.2

 

Artikel 106.2

 

 

Artikel 51.1 och 51.2

 

Artikel 107.1 och 107.2

 

 

 

Artikel 107.3

 

 

Artikel 52.1

 

Artikel 108.1 första stycket

 

 

Artikel 52.2

 

Artikel 108.1 andra stycket

 

 

Artikel 52.3

 

Artikel 108.2

 

 

 

Artikel 108.3–108.6

 

 

Artikel 52a

 

Artikel 109.1 och 109.2

 

 

 

 

 

 

 

 

L 302/96

 

SV

 

Europeiska unionens officiella tidning

17.11.2009

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Direktiv 85/611/EEG

 

Detta direktiv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Artikel 109.3 och 109.4

 

 

Artikel 52b.1

 

Artikel 110.1

 

 

Artikel 52b.2

 

 

 

Artikel 52b.3

 

Artikel 110.2

 

 

Artikel 53a

 

Artikel 111

 

 

Artikel 53b.1

 

Artikel 112.1

 

 

Artikel 53b.2

 

Artikel 112.2

 

 

 

Artikel 112.3

 

 

Artikel 54

 

Artikel 113.1

 

 

Artikel 55

 

Artikel 113.2

 

 

Artikel 56.1

 

Artikel 113.3

 

 

Artikel 56.2

 

 

 

Artikel 57

 

 

 

 

Artikel 114

 

 

Artikel 58

 

Artikel 116.2

 

 

 

Artikel 115

 

 

 

Artikel 116.1

 

 

 

Artiklarna 117-118

 

 

Artikel 59

 

Artikel 119

 

 

Bilaga I tabellerna A och B

 

Bilaga I tabellerna A och B

 

 

Bilaga I tabell C

 

 

 

Bilaga II

 

Bilaga II

 

 

 

Bilaga III

 

 

 

Bilaga IV

 

 

 

 

 

 

 

 

L 176/42

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/43/EU av den 1 juli 2010

om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (1), särskilt artik­ larna 12.3, 14.2, 23.6, 33.6 och 51.4, och

(3)Även om principerna i detta direktiv är generella för alla förvaltningsbolag, är de tillräckligt flexibla för att säker­ ställa att tillämpningen – och övervakningen av denna til­ lämpning – genom de behöriga myndigheterna är proportionerlig och tar hänsyn till art, omfattning och komplexitet hos förvaltningsbolagens verksamhet, den mångfald fondföretag som faller inom tillämpningsområ­ det för direktiv 2009/65/EG och de stora skillnaderna mel­ lan de olika fondföretag som kan förvaltas av ett förvaltningsbolag.

av följande skäl:

(1)Regler och terminologi för organisatoriska krav, intresse­ konflikter och uppförande bör så långt möjligt anpassas till de standarder på området för finansiella tjänster som inför­ des genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (2) och kommissionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamhe­ ten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (3). En sådan anpassning skulle, samtidigt som den tar hänsyn till särdragen hos kollektiv portfölj­ hantering, möjliggöra likvärdiga standarder inte bara för

olika sektorer av finansiella tjänster utan även för kapital­ förvaltningen generellt, där en del medlemsstater redan i dag har utvidgat vissa av kraven i direktiv 2006/73/EG till att omfatta fondförvaltningsbolag.

(4)I den utsträckning som nationell lagstiftning tillåter det bör förvaltningsbolagen få överlåta på tredje part att utföra en del av deras uppgifter. Genomförandebestämmelserna bör läsas utifrån detta. När det beslutas huruvida tredje part kan anses ha tillräcklig sakkunskap och kompetens för att utföra de tilltänkta uppgifterna, bör förvaltningsbolaget agera med vederbörlig aktsamhet. Tredje part bör därför uppfylla samtliga krav i fråga om organisation och intres­ sekonflikter för alla uppgifter som ska utföras. Därav följer också att förvaltningsbolaget dels bör kontrollera att tredje part har vidtagit lämpliga åtgärder för att efterleva de angivna kraven, dels bör övervaka att tredje part verkligen efterlever dessa krav. När de bestämmelser som gäller för de delegerade uppgifterna ska tillämpas av uppdragstaga­ ren bör motsvarande krav när det gäller organisation och intressekonflikter omfatta övervakningen av de delegerade uppgifterna. Förvaltningsbolaget bör när det agerar med vederbörlig aktsamhet kunna ta hänsyn till det faktum att den tredje part som överlåts uppgifter ofta kommer att omfattas av direktiv 2004/39/EG.

(2)Dessa bestämmelser bör ta formen av ett direktiv, eftersom genomförandebestämmelserna ska kunna anpassas till sär­ dragen hos marknaden och rättssystemet i varje medlems­ stat. Genom ett direktiv uppnås också största möjliga konsekvens med regelverket i direktiv 2006/73/EG.

(1) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32. (2) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1. (3) EUT L 241, 2.9.2006, s. 26.

(5)För att inte olika standarder ska gälla för förvaltningsbolag och investeringsbolag som inte har utsett något förvalt­ ningsbolag, bör investeringsbolagen omfattas av samma uppföranderegler och bestämmelser om intressekonflikter och riskhantering som förvaltningsbolagen. Därför bör bestämmelserna om administrativa förfaranden och interna kontrollmekanismer i detta direktiv gälla både för­ valtningsbolag och investeringsbolag som inte har utsett ett förvaltningsbolag, varvid proportionalitetsprincipen beaktas.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/43

 

 

 

 

(6)Genom direktiv 2009/65/EG åläggs förvaltningsbolag sunda administrativa rutiner. För att uppfylla detta krav bör förvaltningsbolagen inrätta en väldokumenterad orga­ nisationsstruktur med en tydlig ansvarsfördelning och ett välfungerande informationsflöde mellan alla parter. För­ valtningsbolagen bör dessutom upprätta sådana system för uppgiftsskydd och kontinuitet i verksamheten, som gör det möjligt för bolagen att överlåta sina plikter när verksam­ heten utförs av tredje part.

(7)Förvaltningsbolagen bör också inneha de resurser som krävs för att uppfylla sina åtaganden, framför allt personal med nödvändiga färdigheter, kunskaper och erfarenheter.

(8)För att uppfylla kraven på säkra förfaranden för databe­ handling och dokumentation av alla transaktioner som inbegriper fondföretaget, bör förvaltningsbolaget ha infört funktioner som möjliggör att de transaktioner som utförs på fondföretagets vägnar redovisas i rätt tid och på rätt sätt.

(9)Redovisning är en av de viktigaste uppgifterna för fondfö­ retagens administration. Det är därför av största betydelse att redovisningsförfarandena ytterligare specificeras i genomförandebestämmelserna. Detta direktiv bör därför upprätthålla principerna om att ett fondföretags eller dess delfonders alla tillgångar och skulder bör kunna identifie­ ras direkt och att räkenskaperna bör vara separata. Om det dessutom finns olika aktieslag, t.ex. beroende på olika för­ valtningskostnader, bör det vara möjligt att få fram fond­ andelsvärdet för de enskilda kategorierna direkt ur redovisningen.

(10)En tydlig ansvarsfördelning mellan högsta ledningen och tillsynsfunktionen är avgörande för genomförandet av de lämpliga interna kontrollmekanismer som föreskrivs i direktiv 2009/65/EG. Detta innebär att högsta ledningen bör ha ansvaret för genomförandet av den allmänna pla­ ceringsinriktning som avses i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för investerare och villkor för att tillhan­ dahålla basfakta för investerare eller prospekt via annat varaktigt medium än papper eller via en webbplats (1). Högsta ledningen bör likaså behålla ansvaret för de place­ ringsstrategier som ger allmänna indikationer om fondfö­ retagens strategiska tillgångsallokering och de placeringstekniker som krävs för ett korrekt och effektivt genomförande av investeringsinriktningen. Den tydliga ansvarsfördelningen bör också garantera en fullgod kon­ troll av att fondföretagets tillgångar investeras i enlighet med fondbestämmelserna eller bolagsordningen och gäl­ lande lagstiftning samt att riskbegränsningen för de

enskilda fondföretagen inte överskrids. Ansvarsfördel­ ningen bör vara förenlig med högsta ledningens och till­ synsfunktionens roll och uppgifter enligt gällande nationella lagar och bolagsstyrningskoder. Det är möjligt att flera eller alla styrelsemedlemmar ingår i högsta ledningen.

(11)För att säkerställa att ett förvaltningsbolag förfogar över en fullgod kontrollmekanism krävs en permanent funktion för regelefterlevnad och en internrevisionsfunktion. Funk­ tionen för regelefterlevnad bör vara utformad så att alla ris­ ker för att förvaltningsbolaget inte uppfyller sina skyldigheter enligt direktiv 2009/65/EG upptäcks. Intern­ revisionsfunktionen bör syfta till att kontrollera och bedöma de olika kontrollförfaranden och administrativa förfaranden som förvaltningsbolaget har infört.

(12)Förvaltningsbolagen bör beviljas ett visst spelrum när de utformar sin riskhantering. I de fall då en separat riskhan­ teringsfunktion inte är lämplig eller proportionerlig bör förvaltningsbolaget ändå kunna bevisa att särskilda åtgär­ der till skydd mot intressekonflikter möjliggör en obero­ ende riskhantering.

(13)Genom direktiv 2009/65/EG åläggs förvaltningsbolagen att införa regler för privata transaktioner. I enlighet med direktiv 2006/73/EG bör förvaltningsbolag hindra anställda som står inför en intressekonflikt eller som har

tillgång till insiderinformation, enligt betydelsen i Europa­ parlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG av den 28 januari 2003 om insiderhandel och otillbörlig mark­ nadspåverkan (marknadsmissbruk) (2), från att utföra pri­ vata transaktioner som innebär att de missbrukar information som de har fått tillgång till i sin yrkesroll.

(14)Enligt direktiv 2009/65/EG måste förvaltningsbolagen säkerställa att varje portföljtransaktion som inbegriper fondföretag kan rekonstrueras med avseende på ursprung, deltagande parter, art samt tid och plats då transaktionen ägde rum. Därför bör registreringskrav fastställas för port­ följtransaktioner och för order om teckning och inlösen.

(15)Enligt direktiv 2009/65/EG måste fondförvaltningsbolag förfoga över lämpliga mekanismer för att garantera att fondföretag behandlas rättvist när intressekonflikter är oundvikliga. Därför bör förvaltningsbolagen i dessa fall se till att högsta ledningen eller ett annat behörigt internt organ i bolaget omgående informeras, så att dessa får möj­ lighet att anta de beslut som krävs för att garantera att fondföretaget och dess andelsägare behandlas rättvist.

(1) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(2) EUT L 96, 12.4.2003, s. 16.

L 176/44

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

(16)Förvaltningsbolag bör åläggas att anta, tillämpa och upp­ rätthålla en effektiv och lämplig strategi för att utöva de rösträtter som är knutna till de finansiella instrument som de förvaltade fondföretagen innehar. Syftet är att se till att rösträtterna utövas uteslutande till förmån för fondföreta­ gen. Information om denna strategi och dess tillämpning bör vara fritt tillgänglig för investerare, bland annat via en webbplats. Beslutet att inte utöva rösträtter under vissa omständigheter skulle i vissa fall kunna betraktas som ute­ slutande till förmån för fondföretagen, beroende på deras placeringsstrategi. Möjligheten för ett investeringsbolag att själv rösta eller att ge sitt förvaltningsbolag särskilda instruktioner inför en omröstning bör emellertid inte uteslutas.

(17)Skyldigheten att informera högsta ledningen eller ett annat behörigt internt organ i förvaltningsbolaget så att dessa får möjlighet att anta de beslut som krävs, bör inte minska kravet på förvaltningsbolagen och fondföretagen att rap­ portera om situationer där de organisatoriska eller admi­ nistrativa förfarandena för intressekonflikter inte ger tillräckliga garantier för att risken för skada, till exempel i de periodiska rapporterna, förhindras. Sådan rapportering bör förklara och rättfärdiga förvaltningsbolagets beslut, även vid beslut att inte agera, utifrån interna strategier och förfarande som har antagits för att identifiera, förhindra och hantera intressekonflikter.

(18)I direktiv 2009/65/EG åläggs förvaltningsbolagen bedriva sin verksamhet med beaktande av de förvaltade fondföre­ tagens intresse och marknadens integritet. Visst agerande, såsom utnyttjande av tidszonsskillnader (”market timing”) och sen handel, kan vara till nackdel för andelsägarna och undergräva marknadens funktion. Därför bör förvaltnings­ bolag ha lämpliga förfaranden på plats för att förhindra oegentligheter. Förvaltningsbolagen bör dessutom inrätta lämpliga förfaranden till skydd mot orimliga avgifter och verksamheter, såsom otillbörlig aktiehandel, samtidigt som de tar hänsyn till fondföretagens mål och riktlinjer för investeringar.

(19)Förvaltningsbolag bör också agera i fondföretagens intresse när de utför order att handla på de fondföretags vägnar som de förvaltar eller när de vidarebefordrar ordern till tredje part. När ett förvaltningsbolag utför order på fond­ företagens vägnar bör det vidta alla rimliga mått och steg för att stadigvarande nå bästa möjliga resultat för fondfö­ retagen, med hänsyn till pris, kostnad, snabbhet, sannolik­ heten för utförande och avveckling, orderns storlek och art samt varje annat övervägande av intresse för utförandet av ordern.

(20)Det är nödvändigt att fastställa regler om orderhantering för att säkerställa att förvaltningsbolagen agerar med ved­ erbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet i de förvaltade fondföretagens intresse i enlighet med direktiv 2009/65/EG.

(21)Vissa avgifter, provisioner eller naturaförmåner som kan betalas till eller av ett förvaltningsbolag bör inte tillåtas, eftersom dessa skulle kunna påverka efterlevandet av de krav på att förvaltningsbolaget bör agera hederligt, rättvist och professionellt i fondföretagens intresse som fastställs i direktiv 2009/65/EG. Därför är det nödvändigt att upp­ rätta tydliga regler för i vilka fall betalningen av avgifter, provisioner och naturaförmåner inte kan betraktas som ett avsteg från nämnda principer.

(22)Förvaltningsbolagets gränsöverskridande verksamhet ska­ par nya utmaningar för förhållandet mellan förvaltnings­ bolaget och fondföretagets förvaringsinstitut. För att garantera den nödvändiga rättssäkerheten anges i detta direktiv de viktigaste punkterna i avtalet mellan fondföre­ tagets förvaringsinstitut och förvaltningsbolaget, när för­ valtningsbolaget är etablerat i en annan medlemsstat än fondföretagets hemmedlemsstat. För att se till att avtalet tjänar sitt syfte bör lagvalsregler tillhandahållas genom undantag från artiklarna 3 och 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (1). Reg­ lerna bör innebära att den lagstiftning som är tillämplig på avtalet är lagstiftningen i fondföretagets hemmedlemsstat.

(23)Direktiv 2009/65/EG innehåller krav på att kriterierna för bedömning av lämpligheten i ett förvaltningsbolags risk­ hantering anges. Kriterierna är inriktade på upprättandet av de lämpliga och dokumenterade riktlinjer för riskhantering som förvaltningsbolagen ska använda sig av. Riktlinjerna bör göra det möjligt för förvaltningsbolagen att bedöma riskerna i samband med ståndpunkterna som intagits inom de portföljer de förvaltar och de bidrag dessa enskilda ris­ ker ger till portföljens generella riskprofil. Riskhanterings­ processen bör vara lämplig och välavvägd med hänsyn till art, omfattning och komplexitet hos förvaltningsbolagens och de förvaltade fondföretagens verksamhet.

(24)Förvaltningsbolagens regelbundna bedömning, kontroll och översyn av riskhanteringen är också ett kriterium vid bedömningen av riskhanteringsprocessens lämplighet. I detta kriterium ingår också översynen av effektiviteten hos de åtgärder som vidtagits för att hantera eventuella brister i utförandet av riskhanteringsprocessen.

(1) EUT L 177, 4.7.2008, s. 6.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/45

 

 

 

 

(25)Proportionerliga och effektiva riskbedömningsmetoder utgör en viktig del av kriterierna för värderingen av risk­ hanteringsprocessens lämplighet. Förvaltningsbolagen bör därför införa sådana metoder för att vid varje tidpunkt kunna mäta de risker som de fondföretag som de förvaltar är eller kan vara utsatta för. Kriterierna utgår från gemen­ samma förfaranden som överenskommits mellan med­ lemsstaternas behöriga myndigheter. De omfattar både kvantitativa mätningar, för kvantifierbara risker, och kva­ litativa metoder. De elektroniska system och verktyg för databehandling som används vid beräkning av kvantitativa mått bör vara sammanlänkade antingen med varandra eller med front office- och redovisningstillämpningar. Riskbe­ dömningsmetoderna bör möjliggöra en tillräcklig riskbe­ dömning under perioder med ökad marknadsturbulens och omarbetas när så är nödvändigt utifrån andelsägarnas intresse. Metoderna bör också möjliggöra en adekvat bedömning av koncentrationen relevanta risker på port­ följnivå och samverkan dem emellan.

(26)Målet med ett fungerande riskhanteringssystem är att pla­ ceringsbegränsningarna enligt direktiv 2009/65/EG, såsom begränsningar för total exponering och exponering för motpartsrisk, efterlevs av förvaltningsbolagen. Därför bör kriterier fastställas för hur den totala exponeringen och motpartsrisken beräknas.

(27)Inför fastställandet av kriterierna är det nödvändigt att det i det här direktivet klargörs hur den totala exponeringen kan beräknas, även med hjälp av åtagandemetoden, Value- at-risk–modellen och en avancerad riskbedömningsmetod. De viktigaste punkterna i den metod som förvaltningsbo­ laget bör använda för att beräkna motpartsrisken bör också anges här. När bestämmelserna tillämpas bör man ta hän­ syn till de villkor på vilka metoderna används, inklusive de principer som ska tillämpas på ställande av finansiell säker­ het för att minska fondföretagets exponering för motparts­ risk samt metoder för säkringsredovisning, vilka har utvecklats av behöriga myndigheter som arbetar inom värdepapperstillsynskommittén.

(28)Enligt direktiv 2009/65/EG måste förvaltningsbolagen til­ lämpa ett förfarande som möjliggör en exakt och obero­ ende bedömning av värdet på derivat som handlas direkt mellan parterna (OTC-derivat). I detta direktiv fastställs därför närmare bestämmelser för det förfarandet i enlighet med kommissionens direktiv 2007/16/EG av den 19 mars 2007 om genomförande av rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepap­ per (fondföretag), när det gäller förtydligandet av vissa defi­ nitioner (1). Förvaltningsbolagen bör i enlighet med god praxis ställa dessa krav i samband med instrument som utsätter fondföretagen för risker i samband med värdering, motsvarande riskerna i samband med OTC-derivat, t.ex. risker i samband med illikvida produkter och den kom­ plexa utfallsstrukturen. Därför bör förvaltningsbolagen

införa ordningar och förfaranden som är förenliga med kraven i artikel 44 i syfte att värdera sådana mindre likvida eller komplicerade överlåtbara värdepapper och penning­ marknadsinstrument som kräver att modellbaserade vär­ deringsmetoder används.

(29)Genom direktiv 2009/65/EG åläggs ett förvaltningsbolag att förse de berörda behöriga myndigheterna med informa­ tion om de typer av derivatinstrument som ett fondföretag har investerat i, de underliggande riskerna, tillämpliga kvantitativa begränsningar samt de metoder som valts för att beräkna de risker som åtföljer sådana transaktioner. Informationsinnehållet och det förfarande förvaltningsbo­ lagen ska följa för att fullgöra denna skyldighet bör specificeras.

(30)Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som inrättats genom kommissionens beslut 2009/77/EG (2), har rådfrå­ gats i tekniska frågor.

(31)De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med europeiska värdepapperskommitténs ståndpunkt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs bestämmelser för genomförandet av direktiv 2009/65/EG rörande

1.de förfaranden och arrangemang som avses i artikel 12.1 andra stycket a, och den struktur och organisation som krävs för att minimera intressekonflikter i enlighet med artikel 12.1 andra stycket b,

2.kriterierna för verksamhet som bedrivs hederligt och rättvist, med vederbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet i fond­ företagens intresse och kriterierna för olika typer av intresse­ konflikter, om de principer som säkerställer att resurserna utnyttjas effektivt, och de åtgärder som bör vidtas för att identifiera, förhindra, hantera eller avslöja intressekonflikter i enlighet med artikel 14.1 och 14.2,

3.de uppgifter som ska ingå i avtalen mellan förvaringsinsti­ tuten och förvaltningsbolagen i enlighet med artiklarna 23.5 och 33.5, och

(1) EUT L 79, 20.3.2007, s. 11.

(2) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.

L 176/46

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

4.det förfarande för riskhantering som avses i artikel 51.1, framför allt kriterierna för bedömning av det förfarande för riskhantering som förvaltningsbolaget använder sig av, och riskhanteringsstrategin och de särskilda åtgärderna, förfaran­ dena och teknikerna för riskbedömning och riskhantering i förhållande till de kriterierna.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Detta direktiv omfattar förvaltningsbolag som förvaltar företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 2009/65/EG.

Kapitel V i detta direktiv ska också omfatta förvaringsinstitut som bedriver verksamhet i enlighet med kapitel IV och kapitel V avsnitt 3 i direktiv 2009/65/EG.

2. Bestämmelserna i detta kapitel, artikel 12 i kapitel II och kapitlen III, IV och VI ska gälla i tillämpliga delar för investerings­ bolag som inte har utsett något förvaltningsbolag i enlighet med direktiv 2009/65/EG.

I de fallen ska ”förvaltningsbolag” tolkas som ”investeringsbolag”.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv gäller, utöver definitionerna i direktiv 2009/65/EG, följande definitioner:

1.kund: en fysisk eller juridisk person eller varje annat företag, även ett fondföretag, som ett förvaltningsbolag tillhandahål­ ler kollektiv portföljförvaltning eller tjänster i enlighet med artikel 6.3 i direktiv 2009/65/EG.

2.andelsägare: en fysisk eller juridisk person som innehar en eller flera andelar i ett fondföretag.

3.relevant person: när det gäller ett förvaltningsbolag, någon av följande:

a)en medlem av företagsledningen, delägare eller motsva­ rande, eller en av förvaltningsbolagets chefer,

b)en av förvaltningsbolagets anställda samt varje annan fysisk person vars tjänster står till förfogande för förvalt­ ningsbolaget och under dess kontroll, och som är invol­ verad i den kollektiva portföljförvaltning som förvaltningsbolaget tillhandahåller,

c)en fysisk person som inom ramen för ett delegeringsav­ tal till tredje part deltar direkt i tillhandahållandet av tjänster till förvaltningsbolaget i samband med att för­ valtningsbolaget tillhandahåller kollektiv portföljförvaltning.

4.företagsledningen: den eller de personer som leder förvalt­ ningsbolagets verksamhet i enlighet med artikel 7.1 b i direk­ tiv 2009/65/EG.

5.styrelse: förvaltningsbolagets styrelse.

6.tillsynsfunktion: de relevanta personer eller den eller de organ som har ansvaret för tillsynen av högsta ledningen och för bedömning och regelbunden översyn av om den riskhante­ ringsprocess och de riktlinjer, förfaranden och åtgärder som har inrättats för att uppfylla kraven i direktiv 2009/65/EG är lämpliga och rimliga.

7.motpartsrisk: fondföretagets risk för förlust till följd av att motparten i en transaktion kanske inte uppfyller sina förplik­ telser före den slutliga avvecklingen av transaktionens betalningsflöde.

8.likviditetsrisk: risken för att en position i fondföretagets port­ följ inte kan säljas, lösas in eller avslutas till en begränsad kostnad inom en rimlig tid och att fondföretaget därför inte alltid är i stånd att efterleva artikel 84.1 i direktiv 2009/65/EG.

9.marknadsrisk: fondföretagens risk för förlust på grund av fluk­ tuationer i marknadsvärdet på positioner i fondföretagets portfölj till följd av ändrade marknadsvariabler, såsom rän­ tor, växelkurser, aktie- och råvarupriser eller en emittents kreditvärdighet.

10.operativ risk: fondföretagens risk för förlust på grund av otill­ räckliga interna förfaranden och brister när det gäller perso­ nal och system i förvaltningsbolaget eller yttre faktorer; här ingår även rättsliga och dokumentationsrelaterade risker och risker till följd av handels-, avvecklings- och värderingsförfa­ randen, som används på fondföretagets vägnar.

I begreppet styrelse, som definieras i första stycket punkt 5 ska inte övervakningsrådet ingå i de fall då förvaltningsbolagen har en dubbel struktur bestående av en styrelse och ett övervakningsråd.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/47

 

 

 

 

KAPITEL II

ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN OCH

KONTROLLMEKANISMER

(Artiklarna 12.1 a och 14.1 c i direktiv 2009/65/EG)

AVSNITT 1

Allmänna principer

Artikel 4

Allmänna krav på förfaranden och organisation

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen

a)inför, tillämpar och upprätthåller beslutsförfaranden och organisationsstrukturer som klart och på ett dokumenterat sätt anger rapporteringsvägar och fördelar funktioner och ansvarsområden,

b)säkerställer att deras relevanta personer är medvetna om de förfaranden som måste följas för att de ska fullgöra sina skyl­ digheter korrekt,

c)inför, tillämpar och upprätthåller lämpliga interna kontroll­ mekanismer som är utformade för att säkerställa att beslut och förfaranden efterlevs på alla nivåer inom förvaltningsbolaget,

d)inför, tillämpar och upprätthåller effektiv intern rapportering och förmedling av information på alla relevanta nivåer i för­ valtningsbolaget samt ett effektivt informationsflöde med alla berörda tredje parter,

e)registrerar uppgifter noggrant och korrekt avseende verksam­ heten och den interna organisationen.

Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen beaktar sin verksamhets art, omfattning och komplexitet, och arten på och omfattningen av de tjänster och de uppgifter som utförs inom ramen för verksamheten.

2.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til­ lämpar och upprätthåller de system och förfaranden som krävs för att med hänsyn till den berörda informationens art slå vakt om dess säkerhet, integritet och konfidentialitet.

3.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til­ lämpar och upprätthåller lämpliga riktlinjer för avbrottsfri verk­ samhet för att vid ett eventuellt system- eller procedurfel säkerställa att deras viktigaste uppgifter och funktioner bevaras och att deras tjänster och verksamhet upprätthålls eller, om detta inte är möjligt, för att möjliggöra att dessa uppgifter och funktio­ ner återvinns utan dröjsmål, och att tjänster och verksamhet snabbt kan återupptas.

4.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til­ lämpar och upprätthåller redovisningsprinciper och redovisnings­ förfaranden som gör det möjligt för dem att på begäran från den behöriga myndigheten utan dröjsmål inkomma med finansiella rapporter som ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och som överensstämmer med alla tillämpliga redovis­ ningsstandarder och redovisningsregler.

5.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen överva­ kar och regelbundet utvärderar sina system, interna kontrollme­ kanismer och åtgärder som införts enligt punkterna 1–4 för att säkerställa att de är effektiva, och att de vidtar lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

Artikel 5

Resurser

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen anstäl­ ler personal med den kompetens, kännedom och sakkunskap som krävs för att kunna fullgöra de uppgifter som tilldelats dem.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen innehar de resurser och den sakkunskap som krävs för att effek­ tivt övervaka de uppgifter som tredje part utför inom ramen för ett avtal med förvaltningsbolaget, särskilt med hänsyn till hante­ ringen av de risker som är förbundna med avtalen.

3.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen, när rele­ vanta personer fullgör flera funktioner, säkerställer att detta inte hindrar, och sannolikt inte kommer att hindra, dessa personer från att fullgöra sina särskilda funktioner på ett sunt, ärligt och professionellt sätt.

4.Med avseende på punkterna 1, 2 och 3 ska medlemsstaterna säkerställa att förvaltningsbolagen beaktar sin verksamhets art, omfattning och komplexitet, och arten på och omfattningen av de tjänster och de uppgifter som utförs inom ramen för verksamheten.

AVSNITT 2

Förfaranden för administration och bokföring

Artikel 6

Hantering av klagomål

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til­ lämpar och upprätthåller effektiva och öppna förfaranden för en rimlig och snabb hantering av klagomål från investerare.

L 176/48

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

2.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­ ställer att uppgifterna om varje klagomål och de åtgärder som vid­ tagits för att avhjälpa detta bevaras.

3.Investerare ska kunna lämna in klagomål kostnadsfritt. Uppgifter om förfarandena i punkt 1 ska kostnadsfritt göras till­ gängliga för investerare.

Artikel 7

Elektronisk databehandling

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför lämpliga elektroniska system, så att alla portföljtransaktioner och order om teckning och inlösen kan registreras i rätt tid och på rätt sätt och kraven i artiklarna 14 och 15 efterlevas.

2.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen garante­ rar en hög säkerhetsnivå vid elektronisk databehandling samt den registrerade informationens integritet och vid behov konfidentialitet.

Artikel 8

Redovisningsförfaranden

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen för att skydda andelsägarna garanterar tillämpningen av de redovisnings­ principer och redovisningsförfaranden som avses i artikel 4.4.

Räkenskaperna för fondföretag ska föras på ett sådant sätt att alla fondföretagets tillgångar och skulder är direkt identifierbara vid varje tidpunkt.

Om ett fondföretag har olika delfonder ska de ha separata räkenskaper.

2.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, genomför och använder redovisningsprinciper och redovisnings­ förfaranden som är förenliga med redovisningsbestämmelserna i fondföretagets hemmedlemsstat för att säkerställa att beräkningen av fondandelsvärdet för varje fondföretag blir korrekt, utifrån redovisningen, och att order om teckning och inlösen kan utfö­ ras till det fondandelsvärdet.

3.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför lämpliga strukturer för att säkerställa en korrekt värdering av fondföretags tillgångar och skulder, i enlighet med gällande regler för värdering enligt artikel 85 i direktiv 2009/65/EG.

AVSNITT 3

Interna kontrollmekanismer

Artikel 9

Kontroll av företagsledningen och tillsynsfunktionen

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolag vid den interna fördelningen av funktionerna säkerställer att företagsled­ ningen och, i förekommande fall, tillsynsfunktionen är ansvariga för att förvaltningsbolaget fullgör sina skyldigheter enligt direktiv 2009/65/EG.

2.Förvaltningsbolagen ska se till att företagsledningen

a)har ansvaret för genomförandet av den allmänna placerings­ inriktning för varje förvaltat fondföretag, som i tillämpliga fall definieras i prospektet, fondbestämmelserna eller inves­ teringsbolagets bolagsordning,

b)övervakar godkännandet av placeringsstrategierna för varje förvaltat fondföretag,

c)har ansvaret för att säkerställa att förvaltningsbolaget inne­ har en permanent och effektiv funktion för regelefterlevnad, i enlighet med artikel 10, även om denna funktion utförs av tredje part,

d)säkerställer och med jämna mellanrum kontrollerar att den allmänna placeringsinriktningen, placeringsstrategierna och riskbegränsningarna för varje förvaltat fondföretag genom­ förs korrekt och effektivt och efterlevs, även när riskhante­ ringsfunktionen utförs av tredje part,

e)godkänner och med jämna mellanrum kontrollerar att de interna förfarandena för beslut om investeringar för varje för­ valtat fondföretag är lämpliga, i syfte att säkerställa att dessa beslut är förenliga med de godkända placeringsstrategierna, och

f)godkänner och med jämna mellanrum kontrollerar riskhan­ teringsstrategin och de särskilda åtgärderna, förfarandena och teknikerna för genomförandet av denna strategi i enlighet med artikel 38, inklusive riskbegränsningssystemet för varje förvaltat fondföretag.

3. Förvaltningsbolaget ska också se till att företagsledningen och, i förekommande fall, tillsynsfunktionen

a)bedömer och med jämna mellanrum kontrollerar effektivite­ ten hos de metoder, ordningar och förfaranden som har införts för att efterleva kraven i direktiv 2009/65/EG, och

b)vidtar lämpliga åtgärder för att avhjälpa eventuella brister.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/49

 

 

 

 

4.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­ ställer att företagsledningen får regelbundna, åtminstone årliga, skriftliga rapporter avseende regelefterlevnad, internrevision och riskhantering, i vilka det bland annat anges om lämpliga korrige­ ringsåtgärder har vidtagits vid eventuella brister.

5.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­ ställer att företagsledningen får regelbundna rapporter om genomförandet av placeringsstrategier och om de interna förva­ randen för investeringsbeslut som avses i punkt 2 b–e.

6.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­ ställer att tillsynsfunktionen, i förekommande fall, regelbundet får skriftliga rapporter om de frågor som avses i punkt 4.

Artikel 10

Permanent funktion för regelefterlevnad

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen dels inför, tillämpar och upprätthåller lämpliga riktlinjer och förfaran­ den för att upptäcka risker för att bolagen inte klarar att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 2009/65/EG, samt andra risker i samband med detta, dels vidtar lämpliga åtgärder för att minimera riskerna och göra det möjligt för de behöriga myndigheterna att utöva sina befogenheter effektivt enligt det direktivet.

Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen beaktar sin verksamhets art, omfattning och komplexitet, och arten på och omfattningen av de tjänster och de uppgifter som utförs inom ramen för verksamheten.

2. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför och upprätthåller en permanent och effektiv funktion för regelef­ terlevnad som arbetar oberoende och som ansvarar för att

a)övervaka och regelbundet bedöma om de åtgärder, riktlinjer och förfaranden som inrättats i enlighet med punkt 1 är lämpliga och effektiva, och utvärdera de åtgärder som vidta­ gits för att avhjälpa eventuella brister i förvaltningsbolagets efterlevnad av sina skyldigheter, samt

b)råda och stödja relevanta personer som ansvarar för att utföra tjänster och uppgifter i syfte att uppfylla förvaltningsbolagets skyldigheter enligt direktiv 2009/65/EG.

3. För att den funktion för regelefterlevnad som avses i punkt 2 ska kunna fullgöra sina uppgifter korrekt och på ett oberoende sätt ska förvaltningsbolagen säkerställa att följande villkor är uppfyllda:

a)Funktionen för regelefterlevnad ska ha de befogenheter och resurser och den sakkunskap som krävs samt tillgång till all relevant information.

b)En person ska utses att ansvara för funktionen för regelefter­ levnad och för all regelbunden, minst årlig, rapportering till företagsledningen om regelefterlevnad, där det bland annat anges om lämpliga korrigeringsåtgärder har vidtagits vid eventuella brister.

c)De relevanta personer som deltar i funktionen för regelefter­ levnad ska inte delta i utförandet av tjänster eller uppgifter som de övervakar.

d)Metoden för att fastställa ersättningen till de relevanta perso­ ner som deltar i funktionen för regelefterlevnad får inte även­ tyra, eller sannolikt kunna komma att äventyra, deras objektivitet.

Ett förvaltningsbolag ska dock inte vara skyldigt att uppfylla kra­ ven i första stycket leden c och d om det med hänsyn till verk­ samhetens art, omfattning och komplexitet, och tjänsternas och uppgifternas natur och omfattning, kan visa att kraven inte är proportionella och att dess funktion för regelefterlevnad fortfa­ rande är effektiv.

Artikel 11

En permanent internrevisionsfunktion

1.Om det med hänsyn till arten, omfattningen och komplexi­ teten hos förvaltningsbolagens verksamhet, och arten på och omfattningen av den kollektiva portföljförvaltning som utförs inom ramen för den verksamheten är lämpligt och rimligt ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen inrättar och upp­ rätthåller en internrevisionsfunktion som är åtskild från och obe­ roende av bolagens övriga funktioner och verksamhet.

2.Den internrevisionsfunktion som avses i punkt 1 ska ha till uppgift att

a)införa, tillämpa och upprätthålla en revisionsplan för att undersöka och bedöma om förvaltningsbolagets system, interna kontrollmekanismer och åtgärder är lämpliga och rimliga,

b)utfärda rekommendationer på grundval av det arbete som utförts enligt led a,

c)kontrollera att rekommendationerna i led b följs,

d)rapportera med avseende på internrevisionsfrågor i enlighet med artikel 9.4.

Artikel 12

En permanent riskhanteringsfunktion

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inrättar och upprätthåller en permanent riskhanteringsfunktion.

L 176/50

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

2. Den permanenta riskhanteringsfunktion som avses i punkt 1 ska vara hierarkiskt och funktionellt oberoende av de operativa enheterna.

Medlemsstaterna får emellertid tillåta att förvaltningsbolagen avvi­ ker från det kravet när det är lämpligt och rimligt med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten hos verksamheten på för­ valtningsbolaget och de fondföretag det förvaltar.

Ett förvaltningsbolag ska kunna styrka att lämpliga åtgärder till skydd mot intressekonflikter har vidtagits för att möjliggöra en oberoende riskhantering och att dess riskhanteringsprocess upp­ fyller kraven i artikel 51 i direktiv 2009/65/EG.

3.Den permanenta riskhanteringsfunktionen ska

a)genomföra riktlinjer och förfaranden för riskhantering,

b)säkerställa att fondföretagens riskbegränsningssystem efter­ levs, även i fråga om lagstadgade begränsningar för total exponering och motpartsrisk i enlighet med artiklarna 41, 42 och 43,

c)ge råd till styrelsen vid identifiering av riskprofilen för varje förvaltat fondföretag,

d)tillhandahålla styrelsen och, i tillämpliga fall, tillsynsfunktio­ nen med regelbundna rapporter om

i)överensstämmelsen mellan den nuvarande risknivån för vart och ett av de förvaltade fondföretagen och den över­ enskomna riskprofilen för det fondföretaget,

ii)vart och ett av de förvaltade fondföretagens efterlevnad av de relevanta riskbegränsningssystemen,

iii)riskhanteringsprocessen, huruvida den är lämplig och effektiv och framför allt om lämpliga korrigeringsåtgär­ der har vidtagits vid eventuella brister,

e)tillhandahålla företagsledningen med regelbundna rapporter om den nuvarande risknivån för vart och ett av de förvaltade fondföretagen och alla faktiska eller förväntade överskridan­ den av gränserna i syfte att säkra att lämpliga åtgärder kan vidtas omgående,

f)kontrollera och främja, i tillämpliga fall, ordningar och för­ faranden för värdering av OTC-derivat i enlighet med artikel 44.

4. Den permanenta riskhanteringsfunktionen ska ha de befo­ genheter som krävs och tillgång till all relevant information som krävs för att fullgöra uppgifterna i punkt 3.

Artikel 13

Privata transaktioner

1. Om en relevant person deltar i verksamhet som kan ge upp­ hov till en intressekonflikt eller har tillgång till insiderinformation i enlighet med artikel 1.1 i direktiv 2003/6/EG eller annan kon­ fidentiell information avseende fondföretag eller transaktioner med eller för fondföretag till följd av verksamhet som denne utför för förvaltningsbolagets räkning, ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen inför, tillämpar och upprätthåller lämpliga åtgärder för att förhindra följande:

a)Att en privat transaktion utförs som uppfyller minst ett av följande kriterier:

i)Den relevanta personen är förbjuden att utföra den pri­ vata transaktionen enligt betydelsen i direktiv 2003/6/EG.

ii)Transaktionen innebär missbruk eller otillbörligt röjande av konfidentiell information.

iii)Transaktionen strider mot, eller kommer sannolikt att strida mot, förvaltningsbolagets skyldigheter enligt direktiv 2009/65/EG eller direktiv 2004/39/EG.

b)Att den relevanta personen råder eller föranleder, på annat sätt än inom ramen för sin anställning eller ett tjänsteavtal, någon annan person att utföra en transaktion med finansiella instrument som, om det gällde en privat transaktion från den relevanta personens sida, skulle omfattas av denna punkt led a eller artikel 25.2 a eller b i direktiv 2006/73/EG, eller på annat sätt skulle utgöra missbruk av information om icke- utförda order.

c)Att den relevanta personen, på annat sätt än inom ramen för sin anställning eller ett tjänsteavtal och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 a i direktiv 2003/6/EG, röjer infor­ mation eller synpunkter till någon annan person om den relevanta personen vet, eller rimligtvis borde veta, att den andra personen till följd av att informationen röjts kommer att eller sannolikt skulle komma att vidta någon av följande åtgärder:

i)Utföra en transaktion med finansiella instrument som, om det gällde en privat transaktion från den relevanta personens sida, skulle omfattas av denna punkt led a eller artikel 25.2 a eller b i direktiv 2006/73/EG, eller på annat sätt skulle utgöra missbruk av information om icke-utförda order.

ii)Råda eller föranleda en annan person att utföra en sådan transaktion.

2. De åtgärder som krävs enligt punkt 1 ska särskilt utformas för att säkerställa att

a)alla relevanta personer som omfattas av punkt 1 är medvetna om begränsningarna avseende privata transaktioner och de åtgärder som fastställts av förvaltningsbolaget med avseende på privata transaktioner och röjande av information enligt punkt 1,

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/51

 

 

 

 

b)förvaltningsbolaget snabbt underrättas om alla privata trans­ aktioner som utförts av en relevant person, antingen genom att de anmäls eller genom andra förfaranden som gör det möjligt för förvaltningsbolaget att identifiera dessa transaktioner,

c)uppgifter om de privata transaktioner som anmäls till eller som identifieras av förvaltningsbolaget bevaras, däribland alla godkännanden eller förbud avseende dessa transaktioner.

Vid tillämpningen av första stycket led b, då vissa uppgifter utförs av tredje part, ska förvaltningsbolaget se till att den enhet som utför uppgifterna registrerar privata transaktioner som en relevant person företar samt på begäran snabbt överlämnar den informa­ tionen till förvaltningsbolaget.

3. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas på följande slag av pri­ vata transaktioner:

a)Privata transaktioner som genomförs som ett led i en port­ följförvaltningstjänst med handlingsutrymme för förvaltaren, där det inte finns något föregående utbyte av information i samband med transaktionen mellan portföljförvaltaren och den relevanta personen, eller någon annan person för vars räkning transaktionen utförs.

b)Privata transaktioner i fondföretag eller med andelar i före­ tag för kollektiva investeringar (fondföretag) som omfattas av tillsyn enligt lagstiftningen i en medlemsstat som kräver en motsvarande riskspridning bland tillgångarna, förutsatt att den relevanta personen eller någon annan person för vars räkning transaktionerna utförs inte deltar i förvaltningen av företaget.

4. I punkterna 1, 2 och 3 i denna artikel ska begreppet privat transaktion ha samma betydelse som i artikel 11 i direktiv 2006/73/EG.

Artikel 14

Registrering av portföljtransaktioner

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­ ställer att information omgående registreras för varje portfölj­ transaktion som involverar fondföretag, så att ordern och den genomförda transaktionen kan rekonstrueras i detalj.

2.Den registrerade information som avses i punkt 1 ska omfatta

a)namnet eller en annan beteckning på fondföretaget och den person som agerar på fondföretagets vägnar,

b)uppgifter som är nödvändiga för att identifiera instrumentet i fråga,

c)kvantitet,

d)orderns eller transaktionens typ,

e)pris,

f)för order: datum och den exakta tidpunkten för vidarebeford­ ran av ordern och namn eller annan beteckning på den per­ son som ordern vidarebefordrades till; för transaktioner: datum och den exakta tidpunkten för beslutet att handla och genomförandet av transaktionen,

g)namnet på den person som vidarebefordrade ordern eller genomförde transaktionen,

h)i tillämpliga fall, orsakerna till att en order dragits tillbaka,

i)motpart och handelsplats, för transaktioner som har genomförts.

I första stycket led i avses med handelsplats en reglerad marknad enligt artikel 4.1 led 14 i direktiv 2004/39/EG, en multilateral handelsplattform enligt artikel 4.1 led 15 i det direktivet, en sys­ tematisk internhandlare enligt artikel 4.7 samma direktiv, en marknadsgarant eller en annan person som tillhandahåller likvi­ ditet eller en enhet som i tredjeland utför en liknande funktion som någon av de nämnda.

Artikel 15

Registrering av order om teckning och inlösen

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen vidtar alla rimliga mått och steg för att säkerställa att mottagna order om teckning och inlösen som involverar fondföretag samlas och registreras omgående efter mottagandet.

2.Detta register ska omfatta information om

a)det relevanta fondföretaget,

b)den person som ger eller vidarebefordrar ordern,

c)den person som tar emot ordern,

d)datum och tidpunkt då ordern gavs,

e)betalningsvillkor och betalningsmedel,

f)orderns typ,

g)datum då ordern utfördes,

h)antalet andelar som tecknats eller lösts in,

i)tecknings- eller inlösenpris per andel,

j)andelarnas sammanlagda tecknings- eller inlösenpris,

k)orderns bruttovärde, inklusive teckningsavgifter, eller netto­ beloppet efter avdrag för inlösenavgift.

L 176/52

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

Artikel 16

Registreringskrav

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen ser till att de register som avses i artiklarna 14 och 15 bevaras i minst fem år.

I undantagsfall, när det är nödvändigt för att myndigheten ska kunna utföra sin tillsynsfunktion enligt direktiv 2009/65/EG, får de behöriga myndigheterna dock kräva att förvaltningsbolagen bevarar en del eller alla dessa uppgifter under en längre period som fastställs med hänsyn till instrumentets eller portföljtransak­ tionens karaktär.

2. När ett förvaltningsbolags auktorisering har upphört får medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna kräva att för­ valtningsbolaget bevarar de registrerade uppgifter som avses i punkt 1 till dess att femårsperioden har löpt ut.

Om förvaltningsbolaget överlåter sitt ansvar gentemot fondföre­ tagen till ett annat förvaltningsbolag, får medlemsstaterna eller de behöriga myndigheterna kräva att åtgärder vidtas så att bolaget i fråga får tillgång till de registrerade uppgifterna för de senaste fem åren.

3. Uppgifterna ska bevaras på ett medium som gör det möjligt att lagra information så att den är tillgänglig för den behöriga myndigheten i framtiden, i en sådan form och på ett sådant sätt att följande villkor är uppfyllda:

a)Den behöriga myndigheten ska lätt kunna komma åt uppgif­ terna och kunna rekonstruera varje viktigt steg i hanteringen av varje enskild portföljtransaktion.

b)Det ska vara lätt att fastställa vilka korrigeringar och övriga ändringar som gjorts, samt uppgifternas innehåll före dessa korrigeringar och ändringar.

c)Det får inte vara möjligt att manipulera eller förändra upp­ gifterna på annat sätt.

KAPITEL III

INTRESSEKONFLIKT

(Artiklarna 12.1 b, 14.1 d och 14.2 c i direktiv 2009/65/EG)

Artikel 17

Kriterier för identifiering av intressekonflikter

1. För att kunna identifiera de typer av intressekonflikter som uppkommer vid tillhandahållandet av tjänster och uppgifter och som kan skada ett fondföretags intresse, ska medlemsstaterna säkerställa att förvaltningsbolagen genom minimikriterier beak­ tar om förvaltningsbolaget, en relevant person eller en person som är direkt eller indirekt knuten till förvaltningsbolaget genom

kontroll, när det tillhandahåller kollektiv portföljförvaltning eller av annan anledning, befinner sig i någon av följande situationer:

a)Förvaltningsbolaget eller den berörda personen skulle sanno­ likt göra en ekonomisk vinst eller undvika en ekonomisk för­ lust på bekostnad av fondföretaget.

b)Förvaltningsbolaget eller den berörda personen har ett annat intresse än fondföretaget av resultatet av en tjänst eller en uppgift som tillhandahålls fondföretaget eller en annan kund, eller av en transaktion som genomförs för fondföretagets eller en annan kunds räkning.

c)Förvaltningsbolaget eller den berörda personen har ett eko­ nomiskt eller annat skäl att gynna någon annan kunds eller kundgrupps intressen framför fondföretagets intressen.

d)Förvaltningsbolaget eller den berörda personen utför samma slags uppgifter för fondföretaget som för en eller flera andra kunder som inte är fondföretag.

e)Förvaltningsbolaget eller den berörda personen tar emot eller kommer, i samband med kollektiv portföljförvaltning som tillhandahålls fondföretaget, att ta emot ett incitament från en annan person än fondföretaget i form av pengar, varor eller tjänster utöver standardprovisionen eller avgiften för tjäns­ ten i fråga.

2. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen, när de identifierar de olika typerna av intressekonflikter, tar hänsyn till

a)förvaltningsbolagets intressen, även de som kan hänföras till grupptillhörighet eller till de tjänster och de uppgifter det utför, kundernas intressen och förvaltningsbolagets skyldig­ heter gentemot fondföretaget, samt

b)två eller fler förvaltade fondföretags intressen.

Artikel 18

Riktlinjer vid intressekonflikter

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til­ lämpar och upprätthåller effektiva riktlinjer för intressekonflikter. Riktlinjerna ska fastställas skriftligen och vara avpassade för för­ valtningsbolagets storlek och organisation samt för verksamhe­ tens art, omfattning och komplexitet.

Om förvaltningsbolaget ingår i en företagsgrupp ska riktlinjerna också beakta de omständigheter som bolaget är eller borde vara medvetet om och som kan ge upphov till en intressekonflikt till följd av strukturen eller affärsverksamheten i andra företag i gruppen.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/53

 

 

 

 

2. I de riktlinjer för intressekonflikter som utarbetas enligt punkt 1 ska

a)med hänsyn till den kollektiva portföljförvaltning som utförs av förvaltningsbolaget eller för dess räkning, det identifieras vilka omständigheter som utgör eller kan ge upphov till en intressekonflikt som medför en betydande risk för att fond­ företagets eller en eller flera andra kunders intressen skadas,

b)det anges vilka förfaranden som ska tillämpas och vilka åtgär­ der som ska vidtas för att hantera sådana konflikter.

Artikel 19

Oberoende vid konflikthantering

1.Medlemsstaterna ska säkerställa att de förfaranden och åtgärder som avses i artikel 18.2 b utformas på ett sätt som säker­ ställer att de relevanta personer, som deltar i affärsverksamheter som innebär en intressekonflikt, bedriver dessa verksamheter med en lämplig grad av oberoende med hänsyn till förvaltningsbola­ gets storlek och verksamhet, den företagsgrupp som de tillhör och hur reell risken är för att kundernas intressen ska skadas.

2.De förfaranden och åtgärder som avses i artikel 18.2 b ska, i den utsträckning som det är nödvändigt och lämpligt för att för­ valtningsbolaget ska kunna säkerställa en erforderlig grad av obe­ roende, inbegripa följande:

a)Ändamålsenliga förfaranden för att förebygga eller kontrol­ lera informationsutbyte mellan relevanta personer som del­ tar i sådan kollektiv portföljförvaltning som innebär en risk för intressekonflikt och där utbytet av den berörda informa­ tionen skulle kunna skada en eller flera kunders intressen.

b)Separat tillsyn av relevanta personer vars viktigaste funktio­ ner är att bedriva kollektiv portföljförvaltning åt eller tillhan­ dahålla tjänster till kunder eller investerare vars intressen kan vara motstridiga, eller som på annat sätt företräder olika intressen som kan vara motstridiga, däribland i förhållande till förvaltningsbolagets egna intressen.

c)Avlägsnande av alla direkta samband mellan ersättningen till relevanta personer som främst utför en verksamhet och ersättningen till, eller intäkterna som genererats av, olika rele­ vanta personer som i huvudsak utför en annan verksamhet, om det kan uppstå en intressekonflikt i samband med dessa verksamheter.

d)Åtgärder för att förhindra eller begränsa möjligheten för per­ soner att utöva olämpligt inflytande över det sätt på vilket en relevant person utför kollektiv portföljförvaltning.

e)Åtgärder för att förhindra eller kontrollera en relevant per­ sons samtida eller följande deltagande i separat kollektiv portföljförvaltning, när ett sådant engagemang kan påverka hanteringen av intressekonflikter negativt.

När antagandet eller tillämpningen av en eller flera av dessa åtgär­ der och förfaranden inte säkerställer erforderlig grad av obero­ ende, ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen antar sådana alternativa eller kompletterande åtgärder och förfaranden som krävs och är lämpliga i detta syfte.

Artikel 20

Hantering av verksamhet som ger upphov till skadliga intressekonflikter

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen doku­ menterar och regelbundet uppdaterar uppgifter om alla slag av kollektiv portföljförvaltning som utförs av det förvaltningsbolag, eller för det förvaltningsbolags räkning, i vilket det har uppkom­ mit en intressekonflikt som innebär en betydande risk för att en eller flera fondföretags eller andra kunders intressen skadas eller, när det gäller pågående kollektiv portföljförvaltning, där det kan uppstå en sådan intressekonflikt.

2.Om de organisatoriska och administrativa system som ett förvaltningsbolag har infört för att hantera intressekonflikter inte ger tillräckliga garantier för att effektivt förhindra att fondföreta­ gens eller deras andelsägares intressen påverkas negativt, ska med­ lemsstaterna kräva att företagsledningen eller ett annat behörigt internt organ i bolaget omgående informeras, så att de får möj­ lighet att anta de beslut som krävs för att garantera att förvalt­ ningsbolaget agerar i fondföretagens och deras andelsägares intresse.

3.Förvaltningsbolaget ska rapportera till investerarna om sådana situationer som avses i punkt 2 genom ett lämpligt varak­ tigt medium och motivera sitt beslut.

Artikel 21

Strategier för att utöva rösträtter

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen utveck­ lar lämpliga och effektiva strategier för att fastställa när och hur rösträtter som är knutna till instrumenten i de förvaltade portföl­ jerna ska utövas, uteslutande till förmån för fondföretagen.

2.Strategierna i punkt 1 ska omfatta åtgärder och förfaranden

för

a)tillsyn av relevanta företagshändelser,

b)säkerställande av att rösträtterna utövas i enlighet med de berörda fondföretagens mål och riktlinjer för investeringar, och

c)förebyggande eller hantering av intressekonflikter som upp­ kommer när rösträtter utövas.

L 176/54

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

3. En sammanfattande beskrivning av strategierna i punkt 1 ska göras tillgänglig för investerarna.

Närmare uppgifter om de åtgärder som vidtagits utifrån dessa strategier ska på begäran göras tillgängliga för andelsägarna kostnadsfritt.

KAPITEL IV

FÖRHÅLLNINGSREGLER

(Artikel 14.1 a och b, och 14.2 a och b i direktiv2009/65/EC)

AVSNITT 1

Allmänna principer

Artikel 22

Skyldighet att agera i fondföretagets och andelsägarnas intresse

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen ser till att andelsägarna i de förvaltade fondföretagen behandlas rättvist.

Förvaltningsbolagen ska inte prioritera vissa andelsägares intresse framför andras.

2.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen tilläm­ par lämpliga strategier och förfaranden för att förhindra oegent­ ligheter som rimligen kan förväntas påverka marknadens stabilitet och integritet.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av nationell lagstiftning ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen säkerställer att skäliga, korrekta och överskådliga prissättningsmodeller och vär­ deringssystem används för de fondföretag de förvaltar, så att skyl­ digheten att agera i andelsägarnas intresse efterlevs. Förvaltningsbolagen ska kunna styrka att fondföretagens portföl­ jer har värderats korrekt.

4.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen agerar på ett sådant sätt att fondföretagen och deras andelsägare inte debiteras onödiga omkostnader.

Artikel 23

Krav på vederbörlig aktsamhet

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen garante­ rar stor aktsamhet vid valet och den löpande övervakningen av investeringar, i fondföretagens och marknadsintegritetens intresse.

2.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen har adekvat kunskap och förståelse för de tillgångar fondföretagen har investerat i.

3.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför skriftliga riktlinjer och förfaranden om vederbörlig aktsamhet och vidtar effektiva åtgärder för att säkerställa att beslut om investe­ ringar på fondföretagens vägnar utförs i överensstämmelse med företagens mål, placeringsstrategier och riskbegränsningar.

4.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen, när de genomför sin riskhanteringsstrategi och när så är lämpligt med hänsyn till den planerade investeringens art, utarbetar prognoser och analyser om investeringens bidrag till fondföretagets portfölj­ sammansättning, likviditet och risk/avkastningsprofil innan de gör investeringen. Analyserna ska genomföras utifrån pålitlig och uppdaterad information, både kvantitativ och kvalitativ.

Förvaltningsbolagen ska agera med vederbörlig skicklighet, omsorg och aktsamhet när de vidtar, förvaltar och upphäver åtgärder med tredje part i samband med riskhantering. Innan de inleder sådana åtgärder ska förvaltningsbolagen vidta nödvändiga mått och steg för att kontrollera att tredje part har den kunskap och förmåga som krävs för att utföra riskhanteringen tillförlitligt, professionellt och effektivt. Förvaltningsbolaget ska fastställa metoder för löpande bedömning av hur väl tredje part utför sina uppgifter.

AVSNITT 2

Hantering av order om teckning och inlösen

Artikel 24

Rapporteringskrav i samband med order om teckning och inlösen

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att när förvaltningsbolagen har utfört en order om teckning eller inlösen från en andelsägare, måste de meddela andelsägaren via ett varaktigt medium att ordern har utförts; de måste göra detta så snart som möjligt och senast den första affärsdagen efter utförandet eller, om förvalt­ ningsbolaget tar emot bekräftelsen från en tredje part, senast för­ sta arbetsdagen efter mottagandet av bekräftelsen från den tredje parten.

Det första stycket ska inte tillämpas om meddelandet skulle inne­ hålla samma information som en bekräftelse som omgående ska översändas till andelsägaren av en annan person.

2. Det meddelande som avses i punkt 1 ska i tillämpliga fall innehålla följande information:

a)Identifikationsuppgifter om förvaltningsbolaget.

b)Andelsägarens namn eller annan beteckning.

c)Datum och tidpunkt för mottagandet av ordern samt betalningsmetod.

d)Datum då ordern utfördes.

e)Identifikationsuppgifter om fondföretaget.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/55

 

 

 

 

f)Orderns beskaffenhet (teckning eller inlösen).

g)Antal berörda enheter.

h)Andelens värde vid teckning eller inlösen.

i)Datum för referensvärdet.

j)Orderns bruttovärde, inklusive teckningsavgifter, eller netto­ beloppet efter avdrag för inlösenavgifter.

k)Den totala summan av provisioner och kostnader som tagits ut och, om en investerare så begär, en specifikation av de enskilda posterna.

3.När order regelbundet utförs på en andelsägares vägnar ska förvaltningsbolagen antingen vidta de åtgärder som avses i punkt 1 eller minst en gång var sjätte månad tillhandahålla andelsägaren de uppgifter som avses i punkt 2 om dessa transaktioner.

4.Förvaltningsbolagen ska på begäran tillhandahålla andelsä­ garen information om orderns status.

AVSNITT 3

Bästa möjliga utförande

Artikel 25

Utförande av beslut om att handla på det förvaltade fondföretagets vägnar

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen agerar i de förvaltade fondföretagens intresse när de utför beslut om att handla på de förvaltade fondföretagens vägnar vid förvaltningen av deras portföljer.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna se till att förvaltningsbolagen vidtar alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för fondföretagen, med beaktande av pris, kostnad, skyndsamhet, sannolikhet för utförande och avveckling, orderstorlek, orderart eller varje annat övervägande av intresse för utförandet av ordern. Dessa faktorers relativa betydelse ska fast­ ställas utifrån följande kriterier:

a)Fondföretagens specifika mål, placeringsstrategi och riskpro­ fil, som anges i prospektet eller eventuellt i fondföretagets fondbestämmelser eller bolagsordning.

b)Utmärkande egenskaper för ordern.

c)Utmärkande egenskaper för de finansiella instrument som omfattas av ordern.

d)Utmärkande egenskaper för de handelsplatser som ordern kan skickas till.

3. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen upprät­ tar och genomför effektiva förfaranden för att uppfylla kravet i punkt 2. Framför allt ska förvaltningsbolagen utforma och genomföra riktlinjer som gör det möjligt för dem att uppnå bästa möjliga resultat för fondföretagens order i enlighet med punkt 2.

Förvaltningsbolagen ska inhämta förhandsgodkännande från investeringsföretagen om riktlinjerna för utförandet. Förvaltnings­ bolaget ska tillgängliggöra för andelsägarna lämplig information om de riktlinjer som har fastställts i enlighet med denna artikel och om eventuella väsentliga ändringar i riktlinjerna.

4. Förvaltningsbolagen ska regelbundet kontrollera hur deras system och riktlinjer för utförandet av order fungerar i praktiken, så att de kan identifiera och avhjälpa eventuella brister.

Dessutom ska förvaltningsbolagen årligen se över riktlinjerna för utförandet. En översyn ska också göras vid varje tillfälle då en väsentlig förändring inträffar som påverkar förvaltningsbolagets förutsättningar för att fortsätta att uppnå bästa resultat för de för­ valtade fondföretagen.

5. Förvaltningsbolagen ska kunna styrka att de har utfört order på fondföretagens vägnar i enlighet med förvaltningsbolagets rikt­ linjer för utförande.

Artikel 26

Placering hos andra enheter av order att handla på fondföretags vägnar

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen agerar i sina förvaltade fondföretags intresse när de vid förvaltningen av fondföretagens portföljer placerar order hos andra enheter om att handla på de förvaltade fondföretagens vägnar.

2.Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagen vidtar alla rimliga åtgärder för att uppnå bästa möjliga resultat för fond­ företagen med beaktande av pris, kostnad, skyndsamhet, sanno­ likhet för utförande och avveckling, storlek, art eller varje annat övervägande av intresse för utförandet av ordern. Dessa faktorers relativa betydelse ska fastställas med hänvisning till artikel 25.2.

Därför ska förvaltningsbolagen införa och tillämpa riktlinjer som gör det möjligt för dem att uppfylla kravet i första stycket. I rikt­ linjerna ska det för varje kategori av instrument anges vilka enhe­ ter som ordern bör placeras hos. Förvaltningsbolagen ska endast ingå i system för utförande av order när systemen uppfyller kra­ ven i denna artikel. Förvaltningsbolagen ska tillgängliggöra andelsägarna lämplig information om de riktlinjer som har fast­ ställts i enlighet med denna punkt och om eventuella väsentliga ändringar i riktlinjerna.

L 176/56

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

3. Förvaltningsbolagen ska regelbundet kontrollera att de rikt­ linjer som införts enligt punkt 2 är effektiva, särskilt kvaliteten på utförandet för de enheter som anges i riktlinjerna, och avhjälpa eventuella brister.

Dessutom ska förvaltningsbolagen årligen se över riktlinjerna. En sådan översyn ska också göras vid varje tillfälle då en väsentlig förändring inträffar som påverkar förvaltningsbolagens förutsätt­ ningar för att fortsätta att uppnå bästa resultat för de förvaltade fondföretagen.

4. Förvaltningsbolagen ska kunna uppvisa att de har placerat order på fondföretagens vägnar i enlighet med de riktlinjer som fastställts i enlighet med punkt 2.

AVSNITT 4

Hantering av order

Artikel 27

Allmänna principer

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför och tillämpar förfaranden och arrangemang som gör att portfölj­ transaktioner på fondföretagens vägnar kan utföras snabbt, effek­ tivt och rättvist.

De förfaranden och arrangemang som förvaltningsbolagen genomför ska

a)säkerställa att order som utförts på fondföretagens vägnar registreras och fördelas snabbt och korrekt,

b)utföra i övrigt jämförbara order från fondföretag omgående och i den tidsföljd som de togs emot, såvida detta inte omöj­ liggörs av orderns egenskaper eller rådande marknadsförhål­ landen, eller om något annat krävs på grund av fondföretagets intressen.

Finansiella instrument eller medel som tagits emot för att avveckla den utförda ordern ska snabbt och korrekt överföras till det berörda fondföretagets konto.

2. Ett förvaltningsbolag ska inte missbruka information som avser ännu inte utförda order från fondföretag och ska vidta alla rimliga mått och steg för att förhindra att någon av företagets relevanta personer missbrukar sådan information.

Artikel 28

Ackumulering och fördelning av order att handla

1. Medlemsstaterna får inte tillåta att förvaltningsbolagen ackumulerar en order för ett fondföretag med en order från ett annat fondföretag eller en annan kund eller med en order för egen räkning, om inte följande villkor är uppfyllda:

a)Det ska vara osannolikt att ackumuleringen av order gene­ rellt kommer att vara till nackdel för några fondföretag eller kunder vars order ingår i den.

b)Riktlinjer för fördelning av order ska fastställas och genom­ föras; riktlinjerna ska tillräckligt ingående behandla rättvis fördelning av ackumulerade order, däribland hur deras volym och pris bestämmer fördelning samt behandling av delvis utförda order.

2.Medlemsstaterna ska säkerställa att om ett förvaltningsbo­ lag ackumulerar en order från ett fondföretag med en eller flera order från andra fondföretag eller kunder och den ackumulerade ordern delvis utförs, ska förvaltningsbolaget fördela de berörda affärerna i enlighet med sina riktlinjer för fördelning av order.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolag, som har ackumulerat transaktioner för egen räkning med en eller flera order från fondföretag eller andra kunder, inte fördelar de berörda affärerna på ett sätt som är till nackdel för fondföretaget eller den andra kunden.

4.Om ett förvaltningsbolag ackumulerar en order från ett fondföretag eller en annan kund med en transaktion för egen räk­ ning och den ackumulerade ordern delvis utförs ska medlemssta­ terna kräva att förvaltningsbolaget vid fördelningen av de berörda affärerna prioriterar fondföretaget eller den andra kunden före affären i egen räkning.

Om emellertid förvaltningsbolaget på rimliga grunder kan visa för fondföretaget eller den andra kunden att det inte skulle ha kunnat utföra ordern utan ackumulering till dessa fördelaktiga villkor, eller över huvud taget, får det fördela transaktionen för egen räk­ ning proportionellt i enlighet med de riktlinjer som avses i punkt 1 b.

AVSNITT 5

Incitament

Artikel 29

Skydd av fondföretagens intressen

1. Medlemsstaterna ska säkerställa att förvaltningsbolagen inte anses handla hederligt, rättvist eller professionellt i ett fondföre­ tags intresse, om de vid investeringsförvaltning och administra­ tion för ett fondföretags räkning, betalar eller tar emot en annan avgift, provision eller naturaförmån än följande:

a)En avgift, provision eller naturaförmån som erläggs eller ges till eller av fondföretaget eller en person för fondföretagets räkning.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/57

 

 

 

 

b)En avgift, courtage eller en naturaförmån som erläggs eller ges till eller av en tredje part eller en person som agerar för tredje parts räkning, om följande villkor är uppfyllda:

i)Fondföretaget ska ha blivit klart upplyst om avgiftens, courtagets eller förmånens förekomst, art och belopp, eller om beloppet inte kan fastställas, om metoden för beräkning av beloppet; informationen ska tillhandahål­ las på ett heltäckande, korrekt och förståeligt sätt innan den berörda tjänsten tillhandahålls.

ii)Betalningen av avgiften eller courtaget, eller tillhandahål­ landet av naturaförmånen, ska vara utformade för att höja kvaliteten på den berörda tjänsten och inte hindra förvaltningsbolaget från att uppfylla sin skyldighet att agera i fondföretagets intresse.

c)Faktiska avgifter som möjliggör eller krävs för tillhandahål­ lande av tjänsterna i fråga, såsom depåkostnader, avvecklings- och växlingsavgifter, lagstadgade avgifter, och som genom sin art inte kan strida mot förvaltningsbolagets förpliktelser att handla hederligt, rättvist och professionellt i fondföreta­ gens intresse.

2. Vid tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 b i ska med­ lemsstaterna tillåta att förvaltningsbolagen informerar om de grundläggande villkoren för systemet med avseende på avgiften, provisionen eller naturaförmånen i form av en sammanfattning, förutsatt att förvaltningsbolaget åtar sig att lämna ut närmare uppgifter på andelsägarens begäran och uppfyller detta åtagande.

KAPITEL V

UPPGIFTER I STANDARDAVTALET MELLAN FÖRVARINGSINSTITUT OCH FÖRVALTNINGSBOLAG

(Artiklarna 23.5 och 33.5 i direktiv 2009/65/EG)

Artikel 30

Faktorer med anknytning till de förfaranden som de avtalsslutande parterna ska följa

Medlemsstaterna ska kräva att förvaringsinstituten och förvalt­ ningsbolagen, i detta kapitel kallade de avtalsslutande parterna, i det skriftliga avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG minst införlivar följande uppgifter som rör de tjäns­ ter som tillhandahålls av de avtalsslutande parterna och de förfa­ randen som parterna ska följa:

a)En beskrivning av de förfaranden, även förfarandena för för­ varing, som ska antas för varje typ av tillgång som fondföre­ tagen överlåter på förvaringsinstitutet.

b)En beskrivning av de förfaranden som ska följas när förvalt­ ningsbolaget har för avsikt att ändra fondföretagens fondbe­ stämmelser eller prospekt, med angivelse av när förvaringsinstitutet bör informeras och när förhandsgodkän­ nande krävs från förvaringsinstitutet innan ändringen kan göras.

c)En beskrivning av de medel och förfaranden som förvarings­ institutet ska använda för att till förvaltningsbolaget överföra all den information som bolaget behöver för att utföra sina uppgifter, bland annat en beskrivning av de medel och för­ faranden som är knuta till utövandet av rättigheter som föl­ jer med finansiella instrument och de medel och förfaranden som används för att säkra att förvaltningsbolaget och fond­ företaget utan dröjsmål får tillgång till exakt information om fondföretagets räkenskaper.

d)En beskrivning av de medel och förfaranden som ger förva­ ringsinstitutet tillgång till all den information som det behö­ ver för att utföra sina uppgifter.

e)En beskrivning av de förfaranden som gör förvaringsinstitu­ tet i stånd att undersöka förvaltningsbolagets agerande och bedöma kvaliteten på den information som överförts, bland annat genom besök på plats.

f)En beskrivning av de förfaranden som gör förvaltningsbola­ get i stånd att bedöma hur väl förvaringsinstitutet utför sina kontraktsmässiga åtaganden.

Artikel 31

Faktorer med anknytning till informationsutbyte, krav på konfidentialitet och penningtvätt

1. Medlemsstaterna ska kräva att de avtalsslutande parterna till det avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG införlivar minst följande faktorer avseende informationsutbyte, krav på konfidentialitet och penningtvätt i avtalet:

a)En förteckning över all den information som fondföretaget, dess förvaltningsbolag och förvaringsinstitutet ska utbyta om teckning, inlösen, utfärdande, makulering och återköp av fondföretagets andelar.

b)De avtalsslutande parternas skyldigheter när det gäller konfidentialitet.

c)Information om de avtalsslutande parternas uppgifter och ansvar när det gäller skyldigheterna som hör samman med att bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering, när så är tillämpligt.

2. Skyldigheterna i första stycket b ska utformas på ett sådant sätt att de inte hindrar varken de behöriga myndigheterna i för­ valtningsbolagets hemmedlemsstat eller de behöriga myndighe­ terna i fondföretagets hemmedlemsstat att få tillgång till relevanta dokument och upplysningar.

L 176/58

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

Artikel 32

Faktorer med anknytning till utseende av tredje part

När förvaringsinstituten eller förvaltningsbolagen utser en tredje part att utföra deras respektive uppgifter, ska medlemsstaterna kräva att båda avtalsslutande parter till det avtal som avses i arti­ kel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG inför minst följande fak­ torer i avtalet:

a)Ett åtagande från båda avtalsslutande parter om att regelbun­ det ge närmare upplysningar om de tredje parter som förva­ ringsinstitutet eller förvaltningsbolaget har utsett till att utföra deras respektive uppgifter.

b)Ett åtagande om att den ena parten på anmodan från den andra informerar om de villkor som legat till grund för valet av tredje part, och de steg som har tagits för att övervaka de uppgifter som den utvalda tredje parten utför.

c)En förklaring om att ett förvaringsinstituts ansvar enligt arti­ kel 24 eller 34 i direktiv 2009/65/EG ska gälla oberoende av om institutet anförtrott förvaringen av samtliga eller vissa till­ gångar till tredje part.

Artikel 33

Faktorer med anknytning till eventuella ändringar och uppsägningen av avtalet

Medlemsstaterna ska kräva att de avtalsslutande parterna till det avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG minst införlivar följande uppgifter avseende ändring och uppsäg­ ning av avtalet i det avtalet:

a)Avtalets giltighetstid.

b)Villkoren för när avtalet får ändras eller sägas upp.

c)Villkoren för att underlätta överföringen till ett annat förva­ ringsinstitut och, vid sådan överföring, det förfarande som förvaringsinstitutet ska använda för att överlämna all relevant information till det andra förvaringsinstitutet.

Artikel 34

Tillämplig lagstiftning

Medlemsstaterna ska kräva att de avtalsslutande parterna till det avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG anger att lagstiftningen i fondföretagets hemmedlemsstat är til­ lämplig på avtalet.

Artikel 35

Överföring av information på elektronisk väg

Om de avtalsslutande parterna till det avtal som avses i arti­ kel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG kommer överens om att

en del eller all information överförs på elektronisk väg dem emel­ lan, ska medlemsstaterna kräva att avtalet i fråga innehåller bestämmelser om att sådan information registreras.

Artikel 36

Avtalets räckvidd

Medlemsstaterna får tillåta att det avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG omfattar mer än ett fondföretag som förvaltas av förvaltningsbolaget. I så fall ska avtalet innehålla en förteckning över de fondföretag som omfattas.

Artikel 37

Servicenivåavtal

Medlemsstaterna ska tillåta att de avtalsslutande parterna, i det avtal som avses i artikel 23.5 eller 33.5 i direktiv 2009/65/EG eller i ett separat skriftligt avtal, anger närmare uppgifter om de medel och förfaranden som avses i artikel 30 c och d.

KAPITEL VI

RISKHANTERING

(Artikel 51.1 i direktiv 2009/65/EG)

AVSNITT 1

Riktlinjer för riskhantering och riskbedömning

Artikel 38

Riktlinjer för riskhantering

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen inför, til­ lämpar och upprätthåller lämpliga och dokumenterade riktlinjer för riskhantering, i vilka de risker som de förvaltade fondföreta­ gen utsätts för eller kan utsättas för identifieras.

Riktlinjerna för riskhantering ska omfatta de förfaranden som är nödvändiga för att göra förvaltningsbolaget i stånd till att för varje förvaltat fondföretag värdera exponeringen för marknads-, likviditets-, och motpartsrisker samt företagets exponering för alla andra risker, däribland operativa risker, som kan vara av avgö­ rande betydelse för det enskilda förvaltade fondföretaget.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen tar upp minst följande faktorer i riktlinjerna för riskhantering:

a)De tekniker, redskap och förfaranden som gör det möjligt för dem att uppfylla kraven i artiklarna 40 och 41.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/59

 

 

 

 

b)Ansvarsfördelningen inom förvaltningsbolaget med hänsyn till riskhantering.

2.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­ ställer att riktlinjerna för riskhantering enligt punkt 1 behandlar villkoren för, innehållet i och regelbundenheten för de rapporter som riskhanteringsfunktionen enligt artikel 12 ska tillhandahålla styrelsen och företagsledningen och, i tillämpliga fall, tillsynsfunktionen.

3.Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna säkerställa att förvaltningsbolagen tar hänsyn till arten, omfatt­ ningen och komplexiteten hos den egna och de förvaltade fond­ företagens verksamhet.

Artikel 39

Bedömning, övervakning och översyn av riktlinjerna för riskhantering

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen bedö­ mer, övervakar och med jämna mellanrum ser över

a)att riktlinjerna för riskhantering och de åtgärder, förfaranden och tekniker som avses i artiklarna 40 och 41 är lämpliga och effektiva,

b)i vilken utsträckning förvaltningsbolagen efterlever riktlin­ jerna för riskhantering och de åtgärder, förfaranden och tek­ niker som avses i artiklarna 40 och 41,

c)att de åtgärder som vidtagits för att avhjälpa eventuella bris­ ter i genomförandet av riskhanteringsprocessen är lämpliga och effektiva.

2.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen under­ rättar de behöriga myndigheterna i sina hemmedlemsstater om eventuella väsentliga ändringar i riskhanteringsprocessen.

3.Medlemsstaterna ska säkerställa att kraven i punkt 1 ses över av de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hem­ medlemsstat löpande och när auktorisation beviljas.

AVSNITT 2

Riskhanteringsprocesser, exponering för motpartsrisk och emittentkoncentration

Artikel 40

Riskbedömning och riskhantering

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen antar lämpliga och effektiva åtgärder, förfaranden och tekniker för att

a)vid varje tidpunkt mäta och hantera de risker som de förval­ tade fondföretagen är eller kan bli utsatta för,

b)se till att begränsningarna för total exponering och motparts­ risk efterlevs i enlighet med artiklarna 41 och 43.

Åtgärderna, förfarandena och teknikerna ska vara proportioner­ liga med arten, omfattningen och komplexiteten hos förvaltnings­ bolagens egen verksamhet och de förvaltade fondföretagens verksamhet, och vara förenliga med fondföretagens riskprofil.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen vidtar följande åtgärder för varje fondföretag de förvaltar:

a)De ska införa sådana förfaranden och tekniker för riskbe­ dömning som krävs för att säkerställa att de risker som är förbundna med tagna positioner och deras bidrag till den samlade riskprofilen mäts korrekt utifrån försvarliga och till­ förlitliga uppgifter, och att förfarandena och teknikerna för riskbedömning dokumenteras på lämpligt sätt.

b)I syfte att pröva giltigheten hos förfarandena för riskbedöm­ ning ska de i tillämpliga fall utföra regelbundna utfallstester som omfattar modellbaserade prognoser och uppskattningar.

c)De ska i tillämpliga fall utföra regelbundna stresstester och scenarioanalyser för att hantera riskerna vid potentiella för­ ändringar i marknadsvillkoren som skulle kunna påverka fondföretagen negativt.

d)De ska införa, tillämpa och upprätthålla ett dokumenterat system av interna gränser för de åtgärder som vidtas för att styra och kontrollera de relevanta riskerna för varje fondfö­ retag, med hänsyn till alla de risker som kan vara väsentliga för fondföretagen i enlighet med artikel 38 och säkerställa att de är förenliga med fondföretagens riskprofil.

e)De ska säkerställa att den nuvarande risknivån för varje fond­ företag är förenlig med riskbegränsningssystemet i led d.

f)De ska införa, tillämpa och upprätthålla lämpliga förfaran­ den som, vid faktiska eller väntade överskridanden av fond­ företagens riskgränser, utan dröjsmål leder till avhjälpande åtgärder i andelsägarnas intresse.

3. Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagen använ­ der en lämplig process för likviditetsriskhantering för att säker­ ställa att varje fondföretag de förvaltar vid varje tidpunkt kan efterleva artikel 84.1 i direktiv 2009/65/EG.

Förvaltningsbolagen ska när så är lämpligt utföra stresstester som gör det möjligt att bedöma fondföretagens likviditetsrisk under extraordinära omständigheter.

4. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­ ställer att likviditetsprofilen för varje förvaltat fondföretags inves­ teringar är förenlig med den inlösenpolicy som fastställs i fondbestämmelserna, i bolagsordningen eller i prospektet.

L 176/60

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

Artikel 41

Beräkning av total exponering

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen beräknar ett förvaltat fondföretags totala exponering enligt artikel 51.3 i direktiv 2009/65/EG, på ett av följande sätt:

a)Den extra exponering och hävstångseffekt som det förvaltade fondföretaget genererar genom att använda finansiella deri­ vatinstrument, även innefattade inbäddade derivat enligt arti­ kel 51.3 fjärde stycket i direktiv 2009/65/EG, som inte får överskrida fondföretagets totala fondandelsvärde.

b)Marknadsrisken i fondföretagens portfölj.

2.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen beräknar fondföretagens totala exponering minst en gång om dagen.

3.Medlemsstaterna får tillåta att förvaltningsbolagen beräknar den totala exponeringen med hjälp av åtagandemetoden, Value- at-risk–modellen eller andra avancerade riskbedömningsmetoder som är lämpliga. Vid tillämpningen av denna bestämmelse avses med Value-at-risk ett mått för den högsta förväntade förlusten vid en given säkerhetsgrad under en bestämd tidsperiod.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säkerställer att den metod som väljs för att mäta total exponering är lämplig med hänsyn till fondföretagets investeringsstrategi, den typ av finan­ siella derivatinstrument som används, och deras komplexitet, och hur stor del av fondföretagets portfölj som utgörs av finansiella derivatinstrument.

4. När ett fondföretag i enlighet med artikel 51.2 i direktiv 2009/65/EG använder tekniker och instrument, även återköpsav­ tal eller transaktioner avseende utlåning av värdepapper, i syfte att generera ytterligare hävstångseffekt eller exponering för mark­ nadsrisk, ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen tar hänsyn till dessa transaktioner vid beräkningen av total exponering.

Artikel 42

Åtagandemetod

1.När åtagandemetoden används för att beräkna total expo­ nering, ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen tilläm­ par metoden på positionerna för samtliga finansiella derivatinstrument, även inbäddade derivat enligt artikel 51.3 fjärde stycket i direktiv 2009/65/EG, oavsett om strategin används som ett led i fondföretagens allmänna placeringsinriktning, för riskbegränsning eller för effektiv portföljförvaltning i enlighet med artikel 51.2 i det direktivet.

2.När åtagandemetoden används för att beräkna den totala exponeringen ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsföreta­ gen omvandlar positionen för varje finansiellt derivatinstrument till marknadsvärdet av motsvarande position i den underliggande tillgången för det derivatet (standardåtagandemetoden).

Medlemsstaterna får tillåta att förvaltningsföretagen tillämpar andra beräkningsmetoder som motsvarar standardåtagandemetoden.

3.Medlemsstaterna får tillåta att förvaltningsbolagen tar hän­ syn till metoder för säkringsredovisning vid beräkningen av den totala exponeringen, förutsatt att dessa åtgärder inte åsidosätter omedelbara och väsentliga risker och leder till en tydlig begräns­ ning av riskexponeringen.

4.När användningen av finansiella derivatinstrument inte ökar fondföretagens exponering är det inte nödvändigt att inkludera den underliggande exponeringen i åtagandeberäkningen.

5.När åtagandemetoden tillämpas är det inte nödvändigt att ta med tillfälliga lån på fondföretagens vägnar, i enlighet med arti­ kel 83 i direktiv 2009/65/EG, vid beräkningen av den totala exponeringen.

Artikel 43

Motpartsrisk och emittentkoncentration

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säker­ ställer att motpartsrisk i samband med derivat som handlas direkt mellan parterna (OTC-derivat) omfattas av begränsningarna i arti­ kel 52 i direktiv 2009/65/EG.

2.När ett fondföretags exponering mot en motpart beräknas enligt begränsningarna i artikel 52.1 i direktiv 2009/65/EG, ska förvaltningsbolagen använda det positiva aktuella marknadsvär­ det i OTC-derivatavtalet med den motparten.

Förvaltningsbolagen får kvitta ett fondföretags derivatpositioner med en och samma motpart, under förutsättning att bolagen juri­ diskt kan hävda kvittningsöverenskommelser med den motpar­ ten på fondföretagets vägnar. Kvittning ska endast vara tillåtet i samband med OTC-derivat med en och samma motpart och inte i förening med annan exponering som fondföretagen kan ha med den motparten.

3.Medlemsstaterna får ge förvaltningsbolagen tillstånd att, mot en säkerhet, minska fondföretagens exponering i förhållande till en motpart i samband med en OTC-derivattransaktion. Den säkerhet som ställs ska vara så likvid att den kan säljas omgående till ett pris som ligger nära värderingen före försäljningen.

4.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen tar hän­ syn till säkerheter vid beräkningen av exponeringen till motparts­ risk i enlighet med artikel 55.1 i direktiv 2009/65/EG när förvaltningsbolagen lämnar en säkerhet till OTC-motparten på fondföretagets vägnar. Den lämnade säkerheten får endast beak­ tas när förvaltningsbolaget har möjlighet att juridiskt hävda kvitt­ ningsöverenskommelser med denna motpart på fondföretagens vägnar.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/61

 

 

 

 

5.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen beräknar gränser för emittentkoncentration i enlighet med artikel 52 i direktiv 2009/65/EG utifrån den underliggande exponering som skapas genom användning av finansiella derivatinstrument i enlig­ het med åtagandemetoden.

6.När det gäller exponering till följd av transaktioner med OTC-derivat i enlighet med artikel 52.2 i direktiv 2009/65/EG ska medlemsstaterna kräva att förvaltningsbolagen i beräkningen tar med eventuell exponering för motpartsrisk i samband med OTC-derivat.

AVSNITT 3

Förfaranden för värdering av OTC-derivat

Artikel 44

Förfaranden för bedömning av värdet på OTC-derivat

1.Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen kontrol­ lerar att fondföretagens exponering för OTC-derivat tilldelas verk­ liga värden som inte enbart bygger på motparternas marknadsnoteringar för OTC-transaktionerna, och som uppfyller kriterierna i artikel 8.4 i direktiv 2007/16/EG.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 ska förvaltningsbolagen införa, tillämpa och upprätthålla åtgärder och förfaranden som säkerställer en lämplig, öppen och skälig värdering av fondföre­ tagens exponering för OTC-derivat.

Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen säkerställer att OTC-derivatens verkliga värde bygger på en lämplig, korrekt och oberoende bedömning.

Värderingen av åtgärderna och förfarandena ska vara lämplig och proportionerlig med hänsyn till OTC-derivatets art och komplexitet.

När åtgärder och förfaranden för värderingen av OTC-derivat inbegriper att tredje part utför vissa uppgifter ska förvaltningsbo­ lagen ska efterleva kraven i artikel 5.2 och artikel 23.4 andra stycket.

3.Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska riskhanterings­ funktionen åläggas särskilda uppgifter och ansvarsområden.

4.Åtgärderna och förfarandena för värdering enligt punkt 2 ska dokumenteras på lämpligt sätt.

AVSNITT 4

Överföring av information om derivatinstrument

Artikel 45

Rapporter om derivatinstrument

1. Medlemsstaterna ska kräva att förvaltningsbolagen minst en gång om året förelägger de behöriga myndigheterna i hemmed­ lemsstaten rapporter med information som ger en rättvisande bild

av de typer av derivat som används för varje förvaltat fondföre­ tag, de underliggande riskerna, de kvantitativa begränsningarna och de metoder som har valts för att bedöma de risker som hör samman med derivattransaktionerna.

2. Medlemsstaterna ska säkerställa att de behöriga myndighe­ terna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat kontrollerar att informationen i punkt 1 lämnas regelbundet och är komplett, och att de har möjlighet att ingripa när det är lämpligt.

KAPITEL VII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 46

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska senast den 30 juni 2011 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 47

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 48

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 1 juli 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

L 179/16

SV

Europeiska unionens officiella tidning

14.7.2010

 

 

 

 

 

RÄTTELSER

Rättelse till kommissionens direktiv 2010/42/EU av den 1 juli 2010 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende fusioner mellan fonder, master/feederfondföretag och anmälningsförfarande

(Europeiska unionens officiella tidning L 176 av den 10 juli 2010)

I innehållsförteckningen på omslaget och på sidan 28 ska direktivets nummer i titeln i stället för: ”Kommissionens direktiv 2010/42/EU…”

vara: ”Kommissionens direktiv 2010/44/EU…”.

L 176/28

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

II

(Icke-lagstiftningsakter)

DIREKTIV

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2010/42/EU av den 1 juli 2010

om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller vissa bestämmelser avseende fusioner mellan fonder, master/feederfondföretag och anmälningsförfarande

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (1), särskilt artik­ larna 43.5, 60.6 a och c, 61.3, 62.4, 64.4 a och 95.1, och

av följande skäl:

(1)Den information som enligt artikel 43.1 i direktiv 2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna vid en fusion bör spegla de olika behoven hos andelsägarna i det överlåtande och det övertagande fondföretaget och förbättra deras förståelse.

(2)Det överlåtande fondföretaget eller det övertagande fond­ företaget bör inte åläggas att ta med annan information i informationsdokumentet än den som avses i artikel 43.3 i direktiv 2009/65/EG och artiklarna 3–5 i detta direktiv. Det överlåtande fondföretaget eller det övertagande fond­ företaget får dock lägga till annan information av relevans för den föreslagna fusionen.

(1) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

(3)När informationsdokumentet enligt artikel 43.1 i direktiv 2009/65/EG kompletteras av en sammanfattning bör detta inte befria fondföretaget från skyldigheten att undvika långa eller tekniska förklaringar i resten av informationsdokumentet.

(4)Den information som enligt artikel 43.1 i direktiv 2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna i det övertagande fondföretaget bör utgå ifrån att dessa andelsägare redan är relativt bekanta med det övertagande fondföretagets sär­ drag, sina rättigheter i förhållandet till det och dess verk­ samhet. Informationen bör därför fokuseras på hur fusionen ska genomföras och hur den kan komma att påverka det övertagande fondföretaget.

(5)Informationen enligt artiklarna 43 och 64 i direktiv 2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna på ett harmoni­ serat sätt. Informationens syfte är att hjälpa andelsägarna att fatta väl underbyggda beslut om huruvida de vill fort­ sätta med sin investering eller om de vill begära inlösen av fondandelar, i de fall då ett fondföretag antingen deltar i en fusion, omvandlas till ett feederfondföretag eller byter mas­ terfondföretag. Andelsägarna bör vara medvetna om att fondföretaget genomgår en sådan genomgripande föränd­ ring och ha möjlighet att läsa informationen. Därför bör informationen tillsändas andelsägarna personligen, antingen på papper eller via annat varaktigt medium som e-post. Med hjälp av elektronisk kommunikation kan fond­ företaget tillhandahålla informationen på ett kostnadsef­ fektivt sätt. Detta direktiv bör inte ålägga fondföretagen att informera sina andelsägare direkt, utan bör ta vederbörlig hänsyn till de specifika förhållandena i vissa medlemssta­ ter där fondföretag eller deras förvaltningsbolag, av juri­ diska eller praktiska skäl, inte kan ta direktkontakt med

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/29

 

 

 

 

andelsägarna. Fondföretagen bör också kunna tillhanda­ hålla informationen genom att lämna den till förvarings­ institut eller mellanhänder, om det säkerställs att alla andelsägare sedan får den. Detta direktiv bör endast har­ monisera sättet att lämna information enligt artiklarna 43 och 64 i direktiv 2009/65/EG till andelsägarna. Medlems­ staterna får genom nationella bestämmelser reglera tillhan­ dahållandet av andra typer av information till andelsägarna.

(6)Avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföreta­ get bör ta hänsyn till de särskilda behoven hos feederfond­ företaget, som investerar minst 85 % av sina tillgångar i masterfondföretaget, samtidigt som det omfattas av alla skyldigheter som åligger ett fondföretag. Avtalet bör där­ för säkerställa att masterfondföretaget förser feederfondfö­ retaget med all nödvändig information i så god tid att feederfondföretaget kan fullgöra sina egna skyldigheter. Avtalet bör också fastställa övriga rättigheter och skyldig­ heter för båda parter.

(7)Medlemsstaterna bör inte kräva att avtalet mellan master­ fondföretag och feederfondföretag enligt artikel 60.1 för­ sta stycket omfattar andra aspekter än de som avses i kapitel VIII direktiv 2009/65/EG och artiklarna 8–14 i detta direktiv. Avtalet får dock omfatta andra aspekter, om masterfondföretaget och feederfondföretaget stipulerar detta.

(8)Om avräkningsavtalen mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget inte skiljer sig från dem som tillämpas på alla andra andelsägare i masterfondföretaget, och om dessa fastställs i masterfondföretagets prospekt, behöver avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföreta­ get inte vara identiskt med dessa standardavtal, men får hänvisa till relevanta delar i masterfondföretagets prospekt för att hjälpa branschen att sänka kostnaderna och minska det administrativa arbetet.

(9)Avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföreta­ get bör omfatta lämpliga förfaranden för hantering av frå­ gor och klagomål från andelsägare så att korrespondens som av misstag sänts till masterfondföretaget i stället för till feederfondföretaget eller tvärtom kan hanteras.

(10)För att sänka transaktionskostnaderna och undvika nega­ tiva skattekonsekvenser kan masterfondföretaget och feederfondföretaget vilja överenskomma om överföring av apporttillgångar, om detta inte är förbjudet enligt nationell lagstiftning eller ej förenligt med masterfondföretagets eller feederfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsord­ ning. Möjligheten att överföra apporttillgångar till master­ fondföretaget bör särskilt hjälpa de feederfondföretag som redan har bedrivit verksamhet som fondföretag, inklusive som feederfondföretag för ett annat masterfondföretag, att undvika transaktionskostnaderna för försäljning av sådana tillgångar som både feederfondföretaget och masterfond­ företaget har investerat i. Feederfondföretaget bör, om det så önskar, även kunna erhålla apporttillgångar från

masterfondföretaget, eftersom detta kan bidra till att minska transaktionskostnaderna och motverka negativa skattekonsekvenser. Överföringen av apporttillgångar till feederfondföretaget bör inte begränsas till de tillfällen då masterfondföretaget är föremål för likvidation, fusion eller delning, utan bör också vara möjlig under andra omständigheter.

(11)För att bevara den flexibilitet som är nödvändig, och sam­ tidigt ta hänsyn till investerarnas intressen, bör ett feeder­ fondföretag som erhållit tillgångar genom en överföring av apporttillgångar antingen kunna överföra en del av eller samtliga dessa tillgångar till sitt masterfondföretag, om masterfondföretaget godkänner detta, eller realisera dessa tillgångar mot kontant betalning för att investera pengarna i masterfondföretaget.

(12)På grund av master-feederstrukturens särdrag bör avtalet

mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget inne­ hålla lagvalsregler som avviker från artiklarna 3 och 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (1) på ett sådant sätt att det är antingen lagstiftningen i den medlemsstat där feederfond­ företaget är etablerat eller den där masterfondföretaget är etablerat som är tillämplig på detta avtal. Parterna bör vara fria att ta ställning till fördelarna och nackdelarna med detta val och beakta om masterfondföretaget har flera feederfondföretag och om dessa feederfondföretag är eta­ blerade i endast en medlemsstat eller i flera.

(13)Vid en sådan likvidering, fusion eller delning av master­ fondföretaget som enligt direktiv 2009/65/EU ger andelsä­ garna i feederfondföretaget rätt att begära inlösen av fondandelar, bör inte feederfondföretaget undergräva den rätten genom att tillfälligt senarelägga återköp eller inlö­ sen, om inte exceptionella omständigheter föranleder feederfondföretaget att göra detta för att skydda andelsä­ garnas intressen eller om de behöriga myndigheterna instruerar feederfondföretaget att göra det.

(14)Eftersom en fusion eller delning av masterfondföretaget kan träda i kraft inom 60 dagar kan den tidsfrist på 30 dagar som feederfondföretaget har för att ansöka om och erhålla godkännande för sina nya investeringsplaner och för att bevilja feederfondföretagets andelsägare rätten att begära återköp eller inlösen av andelar under exceptionella omständigheter vara för kort för att feederfondföretaget med säkerhet ska kunna veta hur många av dess andelsä­ gare som kommer att begära inlösen. Under sådana omständigheter bör feederfondföretaget i princip vara skyl­ digt att begära inlösen av alla andelar i masterfondföreta­ get. För att undvika onödiga transaktionskostnader bör dock feederfondföretaget ha rätt att använda andra meto­ der för att säkerställa att dess andelsägare kan utnyttja sin rätt att begära inlösen av fondandelar och samtidigt minska

(1) EUT L 177, 4.7.2008, s. 6.

L 176/30

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

transaktionskostnaderna eller undvika andranegativa effek­ ter. Feederfondföretaget bör i synnerhet ansöka om god­ kännande så snart som möjligt. Feederfondföretaget bör inte vara skyldigt att begära inlösen i den mån som dess egna andelsägare väljer att inte utnyttja den möjligheten. Om feederfondföretaget begär inlösen från masterfondfö­ retaget bör det ta ställning till om en inlösen i form av apporttillgångar skulle kunna minska transaktionskostna­ derna och motverka andra negativa effekter.

(15)Avtalet om informationsutbyte mellan masterfondföreta­ gets och feederfondföretagets förvaringsinstitut bör inne­ bära att feederfondföretagets förvaringsinstitut får all relevant information och alla relevanta dokument som det behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Med tanke på det här avtalets särdrag bör det innehålla samma lag­ valsregler som avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget, som ett undantag från artiklarna 3 och 4 i Rome I-förordningen. Avtalet om informationsut­ byte bör dock inte kräva att masterfondföretagets eller feederfondföretagets förvaringsinstitut utför uppgifter som är förbjudna eller som inte föreskrivs enligt nationell lag­ stiftning i deras hemmedlemsstat.

(16)Rapporteringen av oegentligheter som masterfondföreta­ gets förvaringsinstitut upptäcker i samband med utföran­ det av sin förvaringsinstitutsfunktion enligt hemmedlemsstatens nationella lagstiftning syftar till att skydda feederfondföretaget. Därför bör ingen rapportering krävas när dessa oegentligheter inte har några negativa konsekvenser för feederfondföretaget. I de fall då oegent­ ligheter som avser masterfondföretaget har negativa kon­ sekvenser för feederfondföretaget bör feederfondföretaget även informeras om huruvida och i så fall hur dessa oegent­ ligheter har åtgärdats. Masterfondföretagets förvaringsin­ stitut bör därför informera feederfondföretagets förvaringsinstitut om hur masterfondföretaget har åtgärdat eller avser att åtgärda oegentligheten. Om feederfondföre­ tagets förvaringsinstitut inte är övertygat om att den valda lösningen ligger i feederfondföretagets andelsägares intresse bör det utan dröjsmål rapportera sin åsikt till feederfondföretaget.

(17)Avtalet om informationsutbyte mellan masterfondföreta­ gets och feederfondföretagets revisorer bör innebära att feederfondföretagets revisor får all relevant information och alla relevanta dokument som denne behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter. Med tanke på det här avtalets särdrag bör det innehålla samma lagvalsregler som avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföreta­ get, som ett undantag från artiklarna 3 och 4 i Rome I-förordningen.

(18)Omfattningen på den information som ska göras tillgäng­ lig i elektronisk form i enlighet med artikel 91.3 i direktiv 2009/65/EG bör specificeras för att skapa rättslig säkerhet om vilka informationskategorier som ska omfattas.

(19)För att säkra en gemensam strategi för hur de dokument som avses i artikel 93.2 i direktiv 2009/65/EG bör göras tillgängliga i elektronisk form för de behöriga myndighe­ terna i fondföretagets värdmedlemsstat, bör det krävas att varje fondföretag eller dess förvaltningsbolag utser en webbplats där sådana dokument tillhandahålls i ett veder­ taget elektroniskt format. Ett förfarande bör också faststäl­ las för elektronisk anmälan av ändringar av dessa dokumentet till de behöriga myndigheterna i fondföreta­ gets värdmedlemsstat, i enlighet med artikel 93.7 i det direktivet.

(20)För att fondföretagen och deras förvaltningsbolag ska kunna anpassa sig till de nya krav om när och hur andelsä­ garna ska förses med information i de fall som avses i artik­ larna 7 och 29, bör medlemsstaterna beviljas en förlängd frist för att införliva dessa krav i sina nationella rättssys­ tem. Detta är särskilt viktigt i de fall då fondföretagen eller deras förvaltningsbolag av juridiska eller praktiska skäl inte kan informera andelsägarna direkt. Fondföretag med dematerialiserade innehavaraktier bör ha möjlighet att göra alla förberedelser som är nödvändiga för att säkerställa att andelsägarna får information i de fall som anges i artik­ larna 8 och 32. Fondföretag med fysiska innehavaraktier bör kunna omvandla dessa till registrerade aktier eller dematerialiserade innehavaraktier, om de vill fusionera, omvandlas till feederfondföretag eller byta masterfondföretag.

(21)Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som inrättats genom kommissionens beslut 2009/77/EG (1), har rådfrå­ gats i tekniska frågor.

(22)De åtgärder som föreskrivs i detta direktiv är förenliga med Europeiska värdepapperskommitténs ståndpunkt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNT

Artikel 1

Syfte

I detta direktiv fastställs genomförandebestämmelser för artik­ larna 43.5, 60.6 a och c, 61.3, 62.4, 64.4 a och 95.1 i direktiv 2009/65/EG.

(1) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/31

 

 

 

 

Artikel 2

Definitioner

I detta direktiv avses med

(1)återviktning av portföljen: en betydande ändring av samman­ sättningen av ett fondföretags portfölj,

(2)samlingsindikator för risk och avkastning: samlingsindikatorer enligt artikel 8 i kommissionens förordning (EU) nr 583/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europa­ parlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande bas­ fakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när basfakta för investerare eller prospekt tillhandahålls via annat varaktigt medium än papper eller via en webbplats] (1).

KAPITEL II

FUSION AV FONDFÖRETAG

AVSNITT 1

Innehåll i fusionsinformationen

Artikel 3

Allmänna bestämmelser om innehållet i informationen till andelsägarna

1. Medlemsstaterna ska kräva att informationen till andelsä­ garna enligt artikel 43.1 är koncist skriven och formulerad på ett icke-tekniskt sätt, så att andelsägarna kan göra en väl underbyggd bedömning av den föreslagna fusionens påverkan på deras investeringar.

När en gränsöverskridande fusion föreslås ska det överlåtande fondföretaget respektive det övertagande fondföretaget i klartext förklara alla begrepp eller förfaranden förknippade med det andra fondföretaget som skiljer sig från dem som vanligen används i den andra medlemsstaten.

2.Informationen till andelsägarna i det överlåtande fondföre­ taget ska fylla behoven för investerare utan förhandskunskaper om det övertagande fondföretagets särdrag eller verksamhet. Den bör rikta deras uppmärksamhet mot basfakta för investerare i det övertagande fondföretaget och betona att dessa basfakta bör läsas.

3.Informationen till andelsägarna i det övertagande fondföre­ taget bör fokuseras på hur fusionen ska gå till och på dess poten­ tiella konsekvenser för det övertagande fondföretaget.

(1) Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

Artikel 4

Särskilda bestämmelser om innehållet i informationen till andelsägarna

1. Medlemsstaterna ska kräva att den information som enligt artikel 43.3 b i direktiv 2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna i det överlåtande fondföretaget också ska omfatta följande:

a)Uppgifter om eventuella skillnader i rättigheter för det över­ låtande fondföretagets andelsägare före respektive efter det att den föreslagna fusionen fått verkan.

b)Om baskfakta för investerare i det överlåtande fondföretaget och det övertagande fondföretaget innehåller olika kategorier samlingsindikatorer för risk- och avkastning, eller pekar på olika väsentliga risker i den åtföljande beskrivningen, en jäm­ förelse av dessa skillnader.

c)En jämförelse av alla avgifter, arvoden och utgifter för båda fondföretagen, baserat på de belopp som anges i deras res­ pektive basfakta för investerare.

d)Om det överlåtande fondföretaget tillämpar en resultatbase­ rad avgift, en förklaring om hur den kommer att tillämpas fram till den punkt då fusionen får verkan.

e)Om det övertagande fondföretaget tillämpar en resultatbase­ rad avgift, hur denna sedan kommer att tillämpas för att säkerställa en rättvis behandling av de andelsägare som tidi­ gare haft andelar i det överlåtande fondföretaget.

f)I de fall då artikel 46 i direktiv 2009/65/EG tillåter att kost­ nader i samband med förberedandet och genomförandet av en fusion belastar antingen det överlåtande eller det överta­ gande fondföretaget eller någon av deras andelsägare, upp­ gifter om hur dessa kostnader ska fördelas.

g)En förklaring där det anges om det överlåtande fondföreta­ gets förvaltnings- eller investeringsbolag avser att genomföra någon omfördelning av portföljen innan fusionen får verkan.

2.Medlemsstaterna ska kräva att den information som enligt artikel 43.3 b i direktiv 2009/65/EG ska lämnas till andelsägarna i det övertagande fondföretaget också innehåller en förklaring där det anges om det övertagande fondföretagets förvaltnings- eller investeringsbolag förväntar sig att fusionen ska ha någon väsent­ lig inverkan på det övertagande fondföretagets portfölj, och om det avser att genomföra någon omfördelning av portföljen antingen före eller efter det att fusionen fått verkan.

3.Medlemsstaterna ska kräva att den information som ska till­ handahållas enligt artikel 43.3 c i direktiv 2009/65/EG även omfattar

a)uppgifter om hur eventuella upplupna intäkter i respektive fondföretag ska behandlas, och

L 176/32

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

b)en angivelse av hur den rapport från den oberoende revisorn eller förvaringsinstitutet som avses i artikel 42.3 i direktiv 2009/65/EG kan erhållas.

4.Om villkoren för den föreslagna fusionen omfattar bestäm­ melser om en kontant utbetalning i enlighet med artikel 2.1 p i och ii i direktiv 2009/65/EG ska medlemsstaterna kräva att infor­ mationen till andelsägarna i det överlåtande fondföretaget inne­ håller uppgifter om den föreslagna utbetalningen, inbegripet när och hur det överlåtande fondföretagets andelsägare kommer att erhålla den kontanta utbetalningen.

5.Medlemsstaterna ska kräva att den information som ska till­ handahållas enligt artikel 43.3 d även ska omfatta

a)om det är relevant enligt nationell lagstiftning för det berörda fondföretaget, det förfarande genom vilket andelsägarna kommer att ombes att godkänna fusionsförslaget, och vilka åtgärder som kommer att vidtas för att informera dem om resultatet,

b)uppgifter om varje planerat avbrott i handeln med andelar för att fusionen ska kunna genomföras på ett effektivt sätt, och

c)uppgifter om när fusionen kommer att få verkan i enlighet med artikel 47.1 i direktiv 2009/65/EG.

6.I de fall då det enskilda fondföretagets nationella lagstiftning föreskriver att fusionsförslaget måste godkännas av andelsägarna ska medlemsstaterna säkerställa att informationen får innehålla en rekommendation från respektive förvaltningsbolag eller från investeringsbolagets styrelse.

7.Medlemsstaterna ska kräva att informationen till andelsä­ garna i det överlåtande fondföretaget omfattar

a)den period då andelsägarna ska kunna fortsätta att teckna och begära inlösen av andelar i det överlåtande fondföretaget,

b)den tidpunkt då de andelsägare som inte utnyttjar sina rät­ tigheter enligt artikel 45.1 i direktiv 2009/65/EG inom den tillämpliga tidsfristen ska kunna utöva sina rättigheter som andelsägare i det övertagande fondföretaget, och

c)en förklaring där det anges att i de fall då fusionsförslaget måste godkännas av andelsägarna i det överlåtande fondfö­ retaget enligt nationell lagstiftning, och förslaget godkänns av den erforderliga majoriteten, ska de andelsägare som röstar mot förslaget eller som inte alls röstar, och som inte utnytt­ jar sina rättigheter enligt artikel 45.1 i direktiv 2009/65/EG inom den tillämpliga tidsfristen, bli andelsägare i det överta­ gande fondföretaget.

8. Om en sammanfattning av de viktigaste punkterna i fusions­ förslaget tillhandahålls i början av informationsdokumentet måste den innehålla hänvisningar till de delar av informationsdokumen­ tet där ytterligare information finns.

Artikel 5

Basfakta för investerare

1.Medlemsstaterna ska se till att en aktuell version av det över­ tagande fondföretagets basfakta för investerare tillhandahålls befintliga andelsägare i det överlåtande fondföretaget.

2.Det övertagande fondföretagets basfakta för investerare ska tillhandahållas befintliga andelsägare i det övertagande fondföre­ taget om dessa basfakta har ändrats i samband med den före­ slagna fusionen.

Artikel 6

Nya andelsägare

Mellan det datum då informationsdokumentet enligt artikel 43.1 i direktiv 2009/65/EG tillhandahålls andelsägarna och det datum då fusionen får verkan, ska informationsdokumentet och aktuella basfakta för investerare för det övertagande fondföretaget lämnas till varje person som köper eller tecknar andelar i antingen det överlåtande fondföretaget eller det övertagande fondföretaget eller som begär att få kopior av endera fondföretagets fondbestämmel­ ser, bolagsordning, prospekt eller basfakta för investerare.

AVSNITT 2

Metod för tillhandahållande av information

Artikel 7

Metod för tillhandahållande av information till andelsägarna

1.Medlemsstaterna ska se till att det överlåtande och det över­ tagande fondföretaget tillhandahåller informationen enligt arti­ kel 43.1 i direktiv 2009/65/EG till andelsägarna i pappersform eller via annat varaktigt medium.

2.Om informationen till samtliga eller vissa andelsägare till­ handahålls via annat varaktigt medium än papper ska följande villkor uppfyllas:

a)Tillhandahållandet av information är anpassat till det sam­ manhang där handeln mellan andelsägaren och det överlå­ tande eller övertagande fondföretaget, eller respektive förvaltningsbolag, äger rum eller ska äga rum.

b)Den andelsägare som ska informeras har möjlighet att välja mellan information på papper och information via ett annat varaktigt medium och väljer då uttryckligen ett annat håll­ bart medium än papper.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/33

 

 

 

 

3. Vid tillämpning av punkterna 1 och 2 ska tillhandahållan­ det av information i elektronisk form anses vara lämplig för det sammanhang där handeln mellan det överlåtande och det överta­ gande fondföretaget eller deras respektive förvaltningsbolag och andelsägaren äger rum, eller ska äga rum, om det är styrkt att andelsägaren har regelbunden tillgång till Internet. Om andelsä­ garen har lämnat en e-postadress som används i samband med denna handel ska detta betraktas som bevis.

KAPITEL III

MASTER/FEEDERFONDFÖRETAG

AVSNITT 1

Avtal och interna uppföranderegler mellan feederfondföretag och masterfondföretag

U n d e r a v s n i t t 1

I n n e h å l l i a v t a l e t m e l l a n m a s t e r f o n d f ö r e t a g o c h f e e d e r f o n d f ö r e t a g

Artikel 8

Tillgång till information

Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta­ get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket i direktiv 2009/65/EG innehåller följande bestämmelser om till­ gång till information:

a)Nät och hur masterfondföretaget ska förse feederfondföreta­ get med en kopia av sina fondbestämmelser eller bolagsord­ ning, prospekt och basfakta för investerare eller eventuella ändringar av dessa.

b)När och hur masterfondföretaget ska informera feederfond­ företaget om en delegering av portföljförvaltnings- eller risk­ hanteringsfunktioner till tredje part i enlighet med artikel 13 i direktiv 2009/65/EG.

c)I förekommande fall, när och hur masterfondföretaget ska tillhandahålla feederfondföretaget interna operativa doku­ ment, såsom dess riskhanteringsprocess och rapporter om regelefterlevnad.

d)Vilka uppgifter om masterfondföretagets brott mot lagar, fondbestämmelser eller bolagsordning och avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget som master­ fondföretaget ska meddela feederfondföretaget samt när och hur detta ska ske.

e)Om feederfondföretaget använder finansiella derivatinstru­ ment för att säkra tillgångar, när och hur masterfondföreta­ get kommer att tillhandahålla feederfondföretaget information om sin faktiska exponering mot finansiella deri­ vatinstrument, så att feederfondföretaget kan beräkna sin egen totala exponering såsom föreskrivs i artikel 58.2 andra stycket led a i direktiv 2009/65/EG.

f)En försäkran om att masterfondföretaget kommer att infor­ mera feederfondföretaget om varje annan överenskommelse om informationsutbyte som ingås med tredje part och, om tillämpligt, när och hur masterfondföretaget kommer att göra dessa överenskommelser tillgängliga för feederfondföretaget.

Artikel 9

Bas för feederfondföretagets investeringar och avyttringar

Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta­ get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller basen för feederfondföretagets investeringar och avyttringar:

a)En förklaring om vilka av masterfondföretagets aktieslag som är tillgängliga för feederfondföretaget att investera i.

b)De avgifter och utgifter som ska belasta feederfondföretaget, och uppgifter om varje rabatt eller återbetalning som mas­ terfondföretaget medger avseende avgifter eller utgifter.

c)Om tillämpligt, villkoren för varje inledande eller senare överföring av apporttillgångar som får göras från feederfond­ företaget till masterfondföretaget.

Artikel 10

Standardåtgärder vid handel

Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta­ get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller standard­ åtgärder vid handel:

a)Samordning av intervaller och tidpunkt för processen för beräkning av fondandelsvärdet och offentliggörandet av andelspriserna.

b)Feederfondföretagets samordning av handelsorder, inbegri­ pet, om tillämpligt, vilken roll fondföretagets ombud för registrering av värdepapper eller annan tredje part ska spela.

c)Om tillämpligt, varje åtgärd som är nödvändig för att ta hän­ syn till att ett av fondföretagen eller båda är börsnoterade eller omfattas av handel på en andrahandsmarknad.

d)Om nödvändigt, andra åtgärder som krävs för att säkerställa att kraven i artikel 60.2 i direktiv 2009/65/EG uppfylls.

e)Om feederfondföretaget och masterfondföretagets andelar är denominerade i olika valutor, basen för omräkning av handelsorder.

L 176/34

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

f)Avvecklingscykler och betalningsuppgifter för köp eller teck­ ning och återköp eller inlösen av andelar i masterfondföreta­ get inbegripet, om parterna överenskommit om detta, villkoren för när masterfondföretaget får avräkna begäran om inlösen genom en överföring av apporttillgångar till feeder­ fondföretaget, i synnerhet i sådana fall som avses i arti­ kel 60.4 och 60.5 i direktiv 2009/65/EG.

g)Förfaranden som säkerställer att frågor och klagomål från andelsägarna hanteras på lämpligt sätt.

h)Om masterfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsord­ ning och prospekt ger det vissa rättigheter eller befogenheter i förhållande till andelsägarna, och masterfondföretaget väl­ jer att begränsa eller avstå från att utöva samtliga eller en del av dessa rättigheter och befogenheter i förhållande till feeder­ fondföretaget, en förklaring om villkoren för detta.

Artikel 11

Händelser som påverkar åtgärder vid handel

Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta­ get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller händelser som påverkar åtgärder vid handel:

a)När och hur endera fondföretaget ska anmäla tillfälligt avbrott och återupptagande av återköp, inlösen, köp eller teckning av andelar i det fondföretaget.

b)Åtgärder för att anmäla och åtgärda prissättningsfel i masterfondföretaget.

Artikel 12

Standardåtgärder för revisionsberättelsen

Artikel 13

Ändringar av stående arrangemang

Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta­ get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller ändringar av stående arrangemang:

a)När och hur masterfondföretaget ska meddela föreslagna och genomförda ändringar av fondbestämmelser eller bolagsord­ ning, prospekt och basfakta för investerare, om dessa upp­ gifter skiljer sig från de standardarrangemang för underrättelser till andelsägarna som fastställs i masterfondfö­ retagets fondbestämmelser, bolagsordning eller prospekt.

b)När och hur masterfondföretaget ska meddela en planerad eller föreslagen likvidation, fusion eller delning.

c)När och hur respektive fondföretag ska meddela att det har upphört eller kommer att upphöra att uppfylla kraven för att räknas som feederfondföretag respektive masterfondföretag.

d)När och hur respektive fondföretag ska meddela att det avser att ersätta sitt förvaltningsbolag, sitt förvaringsinstitut, sin revisor eller eventuell tredje part som har fått i uppdrag att utföra portföljförvaltnings- eller riskhanteringsfunktioner.

e)När och hur masterfondföretaget ska anmäla andra ändringar av stående arrangemang.

Artikel 14

Lagval

Medlemsstaterna ska kräva att det avtal mellan masterfondföreta­ get och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket i direktiv 2009/65/EG innehåller följande när det gäller standard­ åtgärder för revisionsberättelsen:

a)Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har samma räkenskapsår, samordningen av sammanställningen av deras periodiska rapporter.

b)Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har olika räkenskapsår, åtgärder som innebär att feederfondföretaget får all den information från masterfondföretaget som det behöver för att kunna sammanställa sina periodiska rappor­ ter i tid och som säkerställer att masterfondföretagets revisor kan upprätta en särskild rapport med feederfondföretagets slutdatum i enlighet med artikel 62.2 första stycket i direktiv 2009/65/EG.

1.Om feederfondföretaget och masterfondföretaget är etable­ rade i samma medlemsstat ska medlemsstaterna se till att det avtal mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket i direktiv 2009/65/EG föreskriver att lagstiftningen i den medlemsstaten ska tillämpas på avtalet och att bägge parter godkänner att domstolarna i den medlemsstaten är exklusivt behöriga.

2.Om feederfondföretaget och masterfondföretaget är etable­ rade i olika medlemsstater ska medlemsstaterna se till att det avtal mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget som avses i artikel 60.1 första stycket i direktiv 2009/65/EG föreskriver att det antingen är lagstiftningen i den medlemsstat där feederfond­ företaget är etablerat eller lagstiftningen i den medlemsstat där masterfondföretaget är etablerat som ska tillämpas och att båda parter godkänner att domstolarna i den medlemsstat vars lagstift­ ning de har föreskrivit som tillämplig på avtalet ska vara exklu­ sivt behöriga.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/35

 

 

 

 

U n d e r a v s n i t t 2

I n n e h å l l e t i d e i n t e r n a u p p f ö r a n d e r e g l e r n a

Artikel 15

Intressekonflikter

Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp­ föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv 2009/65/EG ska omfatta lämpliga åtgärder för att minska sådana intressekonflikter som kan uppstå mellan feederfondföretaget och masterfondföretaget, eller mellan feederfondföretaget och andra andelsägare i masterfondföretaget, i den mån som dessa inte åtgärdas tillräckligt genom de åtgärder som förvaltningsbolaget vidtar för att uppfylla kraven i artiklarna 12.1 b och 14.1 d i direktiv 2009/65/EG och kapitel III i kommissionens direktiv 2010/43/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europapar­ lamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organi­ satoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag (1).

Artikel 16

Bas för feederfondföretagets investeringar och avyttringar

Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp­ föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv 2009/65/EG innehåller minst följande med avseende på basen för feederfondföretagets investeringar och avyttringar:

a)En förklaring där det anges vilka av masterfondföretagets aktieslag som är tillgängliga för feederfondföretaget att inves­ tera i.

b)Vilka avgifter och utgifter som ska belasta feederfondföreta­ get, och uppgifter om varje rabatt eller retrocession som avser avgifter eller utgifter från masterfondföretaget.

c)Om tillämpligt, villkoren för varje inledande eller senare överföring av apporttillgångar som får göras från feederfond­ företaget till masterfondföretaget.

Artikel 17

Standardåtgärder vid handel

Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp­ föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv 2009/65/EG innehåller minst följande med avseende på åtgärder vid handel:

a)Samordning av intervaller och tidpunkt för processen för beräkningen av fondandelsvärdet och offentliggörandet av andelspriserna.

b)Feederfondföretagets samordning av handelsorder inbegripet, om tillämpligt, vilken roll fondföretagets ombud för regist­ rering av värdepapper eller annan tredje part ska spela.

(1) Se sidan 42 i detta nummer av EUT.

c)Om tillämpligt, varje åtgärd som är nödvändig för att ta hän­ syn till att ett av fondföretagen eller båda är börsnoterade eller omfattas av handel på en andrahandsmarknad.

d)Åtgärder som krävs för att säkerställa att kraven i artikel 60.2 i direktiv 2009/65/EG uppfylls.

e)Om feederfondföretagets och masterfondföretagets andelar är denominerade i olika valutor, basen för omräkning av handelsorder.

f)Avvecklingscykler och betalningsuppgifter för köp och inlö­ sen av andelar i masterfondföretaget inbegripet, om parterna överenskommit om detta, villkoren för när masterfondföre­ taget får avräkna begäran om inlösen genom en överföring av apporttillgångar till feederfondföretaget, i synnerhet i sådana fall som avses i artikel 60.4 och 60.5 i direktiv 2009/65/EG.

g)Om masterfondföretagets fondbestämmelser eller bolagsord­ ning och prospekt ger det vissa rättigheter eller befogenheter i förhållande till andelsägarna, och masterfondföretaget väl­ jer att begränsa eller avstå från att utöva samtliga eller en del av dessa rättigheter och befogenheter i förhållande till feeder­ fondföretaget, en förklaring om villkoren för detta.

Artikel 18

Händelser som påverkar åtgärder vid handel

Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp­ föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv 2009/65/EG innehåller minst följande med avseende på händel­ ser som påverkar åtgärder vid handel:

a)När och hur respektive fondföretag ska meddela tillfälligt avbrott och återupptagande av återköp, inlösen eller teckning av andelar i fondföretag.

b)Åtgärder för att anmäla och åtgärda prissättningsfel i masterfondföretaget.

Artikel 19

Standardåtgärder för revisionsberättelsen

Medlemsstaterna ska se till att förvaltningsbolagets interna upp­ föranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktiv 2009/65/EG innehåller minst följande med avseende på standard­ åtgärder för revisionsberättelsen:

a)Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har samma räkenskapsår, samordningen av sammanställningen av deras periodiska rapporter.

L 176/36

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

b)Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har olika räkenskapsår, åtgärder som innebär att masterfondföretaget får all information från feederfondföretaget som det behöver för att kunna sammanställa sina periodiska rapporter i tid och som säkerställer att masterfondföretagets revisor kan upprätta en särskild rapport med feederfondföretagets slut­ datum i enlighet med artikel 62.2 första stycket i direktiv 2009/65/EG.

AVSNITT 2

Likvidation, fusion eller delning av masterfondföretag

U n d e r a v s n i t t 1

F ö r f a r a n d e n v i d l i v k v i d a t i o n

Artikel 20

Ansökan om godkännande

1. Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretaget lämnar följande till sina behöriga myndigheter senast två månader efter det datum då masterfondföretaget informerat det om sitt bin­ dande likvidationsbeslut:

a)Om feederfondföretaget avser att investera minst 85 % av sina tillgångar i andelar i ett annat masterfondföretag i enlig­ het med artikel 60.4 a i direktiv 2009/65/EG:

i)Feederfondföretagets ansökan om godkännande av den investeringen.

ii)Feederfondföretagets ansökan om godkännande av de föreslagna ändringarna av sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning.

iii)Ändringar av feederfondföretagets prospekt och basfakta för investerare i enlighet med artiklarna 74 och 82 i direktiv 2009/65/EG.

iv)Övriga dokument som krävs enligt artikel 59.3 i direk­ tiv 2009/65/EG.

b)Om feederfondföretaget avser att omvandlas till ett fondfö­ retag som inte är ett feederfondföretag i enlighet med arti­ kel 60.4 b i direktiv 2009/65/EG.

i)Feederfondföretagets ansökan om godkännande av de föreslagna ändringarna av sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning.

ii)Ändringar av feederfondföretagets prospekt och basfakta för investerare i enlighet med artiklarna 74 och 82 i direktiv 2009/65/EG.

c)Om feederfondföretaget avser att likvideras, en anmälan av denna avsikt.

2.Om masterfondföretaget informerat feederfondföretaget om sitt bindande likvidationsbeslut mer än fem månader före det datum då likvidationen kommer att inledas, ska feederfondföre­ taget, med avvikelse från punkt 1, till de behöriga myndigheterna lämna sin ansökan eller anmälan i enlighet med ett av leden a, b eller c i punkt 1 senast tre månader före det datumet.

3.Feederfondföretaget ska informera sina andelsägare om sin avsikt att likvideras utan onödigt dröjsmål.

Artikel 21

Godkännande

1.Feederfondföretaget ska informeras inom 15 arbetsdagar från det att alla dokument som avses i artikel 20.1 a eller b inkom­ mit, om huruvida de behöriga myndigheterna har beviljat de god­ kännanden som krävs.

2.När feederfondföretaget får de behöriga myndigheternas godkännande enligt punkt 1 ska feederfondföretaget informera masterfondföretaget om detta.

3.Feederfondföretaget ska vidta de åtgärder som är nödvän­ diga för att uppfylla kraven i artikel 64 i direktiv 2009/65/EG sna­ rast möjligt efter det att de behöriga myndigheterna har beviljat de nödvändiga godkännandena enligt artikel 20.1 a i detta direktiv.

4.Om behållningen från likvidationen av masterfondföretaget ska betalas ut före det datum då feederfondföretaget avser att börja investera i antingen ett annat masterfondföretag enligt arti­ kel 20.1 a eller i enlighet med sina nya investeringsmål eller sin nya investeringspolicy enligt artikel 20.1 b, ska feederfondföreta­ gets behöriga myndigheter bevilja godkännande enligt följande villkor:

a)Feederfondföretaget ska erhålla behållningen från likvidationen

i)kontant, eller

ii)en del eller hela behållningen som överföring av apport­ tillgångar, om feederfondföretaget så önskar och om avtalet mellan feederfondföretaget och masterfondföre­ taget eller de interna uppförandereglerna och det bin­ dande likvidationsbeslutet föreskriver detta.

b)Kontanter som innehas eller erhålls i enlighet med den här punkten får endast återinvesteras för en effektiv likviditets­ förvaltning före det datum då feederfondföretaget ska börja investera i antingen ett annat masterfondföretag eller i enlig­ het med sina nya investeringsmål och sin nya investeringspolicy.

Om första stycket led a.ii är tillämpligt, får feederfondföretaget realisera varje del av de överförda apporttillgångarna mot kontan­ ter vid varje tidpunkt.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/37

 

 

 

 

U n d e r a v s n i t t 2

F ö r f a r a n d e n v i d f u s i o n e l l e r d e l n i n g

Artikel 22

Ansökan om godkännande

1. Medlemsstaterna ska kräva att feederfondföretaget lämnar följande till sina behöriga myndigheter senast en månad efter det datum då feederfondföretaget informerades om den planerade fusionen eller delningen i enlighet med artikel 60.5 andra stycket i direktiv 2009/65/EG:

a)Om feederfondföretaget planerar att fortsätta som feeder­ fondföretag till samma masterfondföretag:

i)Feederfondföretagets ansökan om godkännande av detta.

ii)Om tillämpligt, feederfondföretagets ansökan om god­ kännande av de föreslagna ändringarna av sina fondbe­ stämmelser eller sin bolagsordning.

iii)Om tillämpligt, ändringar av feederfondföretagets pro­ spekt och basfakta för investerare i enlighet med artik­ larna 74 respektive 82 i direktiv 2009/65/EG.

b)Om feederfondföretaget avser att bli ett feederfondföretag till ett annat masterfondföretag som blir resultatet av den före­ slagna fusionen eller delningen av masterfondföretaget, eller om feederfondföretaget avser att investera minst 85 % av sina tillgångar i andelar i ett annat masterfondföretag som inte blir resultatet av fusionen eller delningen:

i)Feederfondföretagets ansökan om godkännande av den investeringen.

ii)Feederfondföretagets ansökan om godkännande av de föreslagna ändringarna av sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning.

iii)Ändringar av feederfondföretagets prospekt och basfakta för investerare i enlighet med artiklarna 74 respektive 82 i direktiv 2009/65/EG.

iv)Övriga dokument som krävs enligt artikel 59.3 i direk­ tiv 2009/65/EG.

c)Om ett feederfondföretag avser att omvandlas till ett fondfö­ retag som inte är ett feederfondföretag enligt artikel 60.4 b i direktiv 2009/65/EG:

i)Feederfondföretagets ansökan om godkännande av de föreslagna ändringarna av sina fondbestämmelser eller sin bolagsordning.

ii)Ändringar av feederfondföretagets prospekt och basfakta för investerare i enlighet med artiklarna 74 respektive 82 i direktiv 2009/65/EG.

d)Om feederfondföretaget avser att likvideras, en anmälan av denna avsikt.

2. För tillämpningen av artikel 23.1 a och b bör följande beaktas:

Uttrycket ”fortsätta som feederfondföretag till samma master­ fondföretag” avser följande fall:

a)Masterfondföretaget är övertagande fondföretag i en föresla­ gen fusion.

b)Masterfondföretaget kommer att fortsätta i allt väsentligt oförändrat som ett av de fondföretag som blir resultatet av en föreslagen delning.

Uttrycket ”bli ett feederfondföretag till ett annat masterfondföre­ tag som blir resultatet av den föreslagna fusionen eller delningen av masterfondföretaget” avser följande fall:

a)Masterfondföretaget är överlåtande fondföretag och feeder­ fondföretaget blir till följd av fusionen andelsägare i det över­ tagande fondföretaget.

b)Feederfondföretaget blir till följd av en delning andelsägare i ett fondföretag som i allt väsentligt är ett annat än masterfondföretaget.

3.Om masterfondföretaget försett feederfondföretaget med den information som avses i eller är jämförbar med artikel 43 i direktiv 2009/65/EG mer än fyra månader före den dag då fusio­ nen eller delningen planeras få verkan, ska feederfondföretaget, med avvikelse från punkt 1, till sina behöriga myndigheter lämna sin ansökan eller anmälan i enlighet med ett av leden 1 a–d i denna artikel senast tre månader före det datum då fusionen eller delningen av masterfondföretaget planeras få verkan.

4.Feederfondföretaget ska utan onödigt dröjsmål informera sina andelsägare och masterfondföretaget om sin avsikt att likvideras.

Artikel 23

Godkännande

1.Feederfondföretaget ska informeras inom 15 arbetsdagar från det att alla de dokument som avses i artikel 22.1 a–c inkom­ mit, oavsett om de behöriga myndigheterna har beviljat de god­ kännanden som krävs.

2.När feederfondföretaget har mottagit de behöriga myndig­ heternas godkännande enligt punkt 1 ska feederfondföretaget informera masterfondföretaget om detta.

3.När feederfondföretaget har informerats om att de behöriga myndigheterna har beviljat de nödvändiga godkännandena enligt artikel 22.1 b i detta direktiv, ska feederfondföretaget utan onö­ digt dröjsmål vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upp­ fylla kraven i artikel 64 i direktiv 2009/65/EG.

4.I de fall som avses i artikel 22.1 b och c i detta direktiv ska feederfondföretaget utöva rätten att begära återköp och inlösen av sina andelar i masterfondföretaget i enlighet med artikel 60.5 tredje stycket och artikel 45.1 i direktiv 2009/65/EG, om de behö­ riga myndigheterna för feederfondföretaget inte har beviljat de godkännanden som krävs enligt artikel 22.1 i detta direktiv senast

L 176/38

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

den arbetsdag som föregår den sista dag då feederfondföretaget kan begära återköp eller inlösen av sina andelar i masterfondfö­ retaget innan fusionen eller delningen verkställs.

Feederfondföretaget ska också utöva denna rätt för att säkerställa att dess egna andelsägares rätt att begära återköp eller inlösen av sina andelar i feederfondföretaget i enlighet med artikel 64.1 d i direktiv 2009/65/EG inte påverkas.

Innan feederfondföretaget utövar sin rätt enligt första stycket ska det överväga tillgängliga alternativa lösningar som kan bidra till att undvika eller minska transaktionskostnader eller andra nega­ tiva effekter för dess egna andelsägare.

5. Om feederfondföretaget begär att dess andelar i masterfond­ företaget ska återköpas eller lösas in ska det erhålla antingen

a)behållningen från återköpet eller inlösen i kontanter, eller

b)en del av eller hela behållningen från återköpet eller inlösen i form av en överföring av apporttillgångar, om feederfondfö­ retaget så önskar och om detta föreskrivs i avtalet mellan feederfondföretaget och masterfondföretaget.

Om första stycket led b tillämpas, får feederfondföretaget reali­ sera varje del av de överförda apporttillgångarna mot kontanter vid varje tidpunkt.

6. Feederfondföretagets behöriga myndigheter ska bevilja god­ kännande under förutsättning att alla kontanter som erhålls i enlighet med punkt 5 endast får återinvesteras för en effektiv lik­ viditetsförvaltning före det datum då feederfondföretaget ska börja investera i antingen ett annat masterfondföretag eller i enlig­ het med sina nya investeringsmål och sin nya investeringspolicy.

AVSNITT 3

Förvaringsinstitut och revisorer

U n d e r a v s n i t t 1

F ö r v a r i n g s i n s t i t u t

Artikel 24

Innehåll i avtalet om informationsutbyte mellan förvaringsinstitut

Det avtal om informationsutbyte mellan masterfondföretagets förvaringsinstitut och feederfondföretagets förvaringsinstitut som avses i artikel 61.1 i direktiv 2009/65/EG ska innehålla följande:

a)Angivelse av vilka dokument och informationskategorier som rutinmässigt ska utbytas mellan de båda förvaringsinsti­ tuten och huruvida förvaringsinstituten ska förse varandra med sådan information eller sådana dokument eller om detta ska tillhandahållas på begäran.

b)När och hur som masterfondföretagets revisor ska överföra information till feederfondföretagets revisor, inklusive even­ tuella tillämpliga tidsfrister.

c)Samordningen av de båda förvaringsinstitutens deltagande, i den utsträckning som detta är lämpligt med tanke på deras respektive förpliktelser enligt nationell lagstiftning, när det gäller operativa frågor inbegripet

i)förfarandet för att beräkna fondandelsvärdet för vart och ett av fondföretagen, inbegripet eventuella ändamålsen­ liga åtgärder som skyddar mot utnyttjande av tidszons­ skillnader mellan olika marknader (market timing) i enlighet med artikel 60.2 i direktiv 2009/65/EG, och

ii)behandlingen av instruktioner från feederfondföretaget om att köpa, teckna eller begära återköp eller inlösen av andelar i masterfondföretaget samt avvecklingen av sådana transaktioner, inklusive åtgärder för att överföra apporttillgångar.

d)Samordningen av förfarandena vid räkenskapsårets slut.

e)Vilka uppgifter om masterfondföretagets överträdelser av lag­ stiftning och fondbestämmelser eller bolagsordning som masterfondföretagets förvaringsinstitut ska lämna till feeder­ fondföretagets förvaringsinstitut samt när och hur dessa ska tillhandahållas.

f)Förfarandet för hantering av en begäran om bistånd från det ena förvaringsinstitutet till det andra.

g)Angivelse av särskilda oförutsebara händelser som bör anmä­ las av ett förvaringsinstitut till ett annat på ad hoc-basis, samt när och hur detta ska göras.

Artikel 25

Lagval

1.När feederfondföretaget och masterfondföretaget har slutit ett avtal i enlighet med artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG ska medlemsstaterna se till att avtalet mellan masterfondföretagets och feederfondföretagets förvaringsinstitut föreskriver att den medlemsstats lagstiftning som är tillämplig på det avtalet enligt artikel 14 i detta direktiv även ska tillämpas på avtalet om infor­ mationsutbyte mellan de båda förvaringsinstituten och att båda förvaringsinstituten godkänner att domstolarna i den medlems­ staten är exklusivt behöriga.

2.Om avtalet mellan feederfondföretaget och masterfondfö­ retaget har ersatts av interna uppföranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktivet 2009/65/EG ska medlemsstaterna se till att avtalet mellan masterfondföretagets och feederfondföretagets revisorer föreskriver att det är antingen lagstiftningen i den med­ lemsstat där feederfondföretaget är etablerat eller, om en annan, lagstiftningen i den medlemsstat där masterfondföretaget är eta­ blerat som ska tillämpas på avtalet om informationsutbyte mel­ lan de båda revisorerna, och att båda revisorerna godkänner att domstolarna i den medlemsstat vars lagstiftning är tillämplig på avtalet om informationsutbyte är exklusivt behöriga.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/39

 

 

 

 

Artikel 26

Rapportering av masterfondföretagets förvaringsinstitut om oegentligheter

De oegentligheter enligt artikel 61.2 i direktiv 2009/65/EG som masterfondföretagets förvaringsinstitut upptäcker i samband med utförande av sina uppgifter enligt nationell lagstiftning och som kan få negativa återverkningar på feederfondföretaget ska inne­ fatta men inte begränsas till

a)fel i beräkningen av fondandelsvärdet för masterfondföretaget,

b)fel i transaktioner för eller avveckling av köp, teckning eller begäran om återköp eller inlösen av andelar i masterfondfö­ retaget som görs av feederfondföretaget,

c)fel i betalningen eller kapitaliseringen av inkomster från mas­ terfondföretaget, eller i beräkningen av relaterade källskatter,

d)överträdelser av masterfondföretagets investeringsmål, inves­ teringspolicy eller investeringsstrategi, enligt beskrivningen i dess fondbestämmelser, prospekt eller basfakta för investe­ rare, och

e)överträdelser av investerings- och lånegränser enligt nationell lagstiftning eller fondbestämmelser, bolagsordning, prospekt eller basfakta för investerare.

e)Angivelse av vilka ärenden som ska behandlas som oegent­ ligheter redovisade i revisionsberättelsen från masterfondfö­ retagets revisor för de syften som avses i artikel 62.2 andra stycket i direktiv 2009/65/EG.

f)När och hur man ska hantera en begäran om bistånd från en revisor till en annan, inklusive förfrågningar om ytterligare information om oegentligheter som redovisas i revisionsbe­ rättelsen från masterfondföretagets revisor.

2.Det avtal som avses i punkt 1 ska innehålla bestämmelser om utarbetandet av revisionsberättelser enligt artiklarna 62.2 och 73 i direktiv 2009/65/EG samt ange när och hur masterfond­ företagets revisionsberättelse och dess utkast ska lämnas till feederfondföretagets revisor.

3.När feederfondföretagets och masterfondföretagets räken­ skapsår har olika slutdatum ska det avtal som avses i punkt 1 fast­ ställa när och hur masterfondföretagets revisor ska upprätta den särskilda rapport som krävs enligt artikel 62.2 första stycket i direktiv 2009/65/EG och lämna denna rapport och dess utkast till feederfondföretagets revisor.

U n d e r a v s n i t t 2

R e v i s o r e r

Artikel 27

Avtal om informationsutbyte mellan revisorer

1. Det avtal om informationsutbyte mellan masterfondföreta­ gets revisor och feederfondföretagets revisor som avses i arti­ kel 62.1 i direktiv 2009/65/EG ska innehålla följande:

a)Angivelse av vilka dokument och informationskategorier som rutinmässigt ska utbytas mellan de båda revisorerna.

b)Om den information eller de dokument som avses i punkt a ska tillhandahållas en revisor av en annan eller göras tillgäng­ lig på begäran.

c)När och hur, inklusive eventuella tillämpliga tidsfrister, som masterfondföretagets revisor ska överföra information till feederfondföretagets revisor.

d)Samordningen av de båda revisorernas deltagande i respek­ tive fondföretags förfaranden vid räkenskapsårets slut.

Artikel 28

Lagval

1.Om feederfondföretaget och masterfondföretaget har slutit ett avtal i enlighet med artikel 60.1 i direktiv 2009/65/EG ska medlemsstaterna se till att avtalet mellan masterfondföretaget och feederfondföretaget föreskriver att det är den medlemsstats lag­ stiftning som är tillämplig på det avtalet i enlighet med artikel 14 i detta direktiv som även ska tillämpas på avtalet om informa­ tionsutbyte mellan de båda revisorerna och att båda revisorerna godkänner att domstolarna i den medlemsstaten är exklusivt behörig.

2.Om avtalet mellan feederfondföretaget och masterfondfö­ retaget har ersatts av interna uppföranderegler enligt artikel 60.1 tredje stycket i direktivet 2009/65/EG ska medlemsstaterna se till att avtalet mellan masterfondföretagets och feederfondföretagets revisorer föreskriver att det är antingen lagstiftningen i den med­ lemsstat där feederfondföretaget är etablerat eller, om en annan, lagstiftningen i den medlemsstat där masterfondföretaget är eta­ blerat som ska tillämpas på avtalet om informationsutbyte mel­ lan de båda revisorerna, och att båda revisorerna godkänner att domstolarna i den medlemsstat vars lagstiftning är tillämplig på avtalet om informationsutbyte är exklusivt behörigt.

L 176/40

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

AVSNITT 4

Hur information ska lämnas till andelsägarna

Artikel 29

Hur information ska lämnas till andelsägarna

Medlemsstaterna ska se till att feederfondföretagen tillhandahål­ ler andelsägarna informationen i enlighet med artikel 64.1 i direk­ tiv 2009/65/EG på det sätt som föreskrivs i artikel 7 i detta direktiv.

KAPITEL IV

ANMÄLNINGSFÖRFARANDE

Artikel 30

Omfattningen på den information som ska tillhandahållas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 91.3 i direktiv 2009/65/EG

1. Medlemsstaterna ska se till att följande kategorier informa­ tion om tillämpliga lagar och andra författningar görs tillgängliga i enlighet med artikel 91.3 i direktiv 2009/65/EG:

a)Definitionen av begreppet ”marknadsföring av andelar i fond­ företag” eller motsvarande juridiskt begrepp antingen som det formuleras i nationell lagstiftning eller som det utveck­ lats i praxis.

b)Krav på innehåll, format och sätt att presentera marknadsfö­ ringskommunikation, inklusive alla obligatoriska varningar och begränsningar av användningen av vissa ord eller fraser.

c)Utan att det påverkar tillämpningen av kapitel IX i direktiv 2009/65/EG, uppgifter om all ytterligare information som ska redovisas för investerarna.

d)Uppgifter om alla undantag från bestämmelser eller krav avseende arrangemang för marknadsföring som i den med­ lemsstaten är tillämpliga på vissa fondföretag, vissa av fond­ företagens aktieslag eller vissa kategorier investerare.

e)Krav avseende rapportering eller överföring av information till de behöriga myndigheterna i den medlemsstaten och för­ farandet för att inkomma med uppdaterade versioner av de dokument som krävs.

f)Krav avseende avgifter eller andra belopp som ska betalas till de behöriga myndigheterna eller annan ansvarig myndighet i den medlemsstaten, antingen när marknadsföringen inleds eller periodiskt därefter.

g)Krav avseende de åtgärder som ska vidtas för andelsägarnas räkning enligt artikel 92 i direktiv 2009/65/EG.

h)Villkor för när marknadsföringen av andelar i ett fondföretag i den medlemsstaten avslutas av ett fondföretag som är belä­ get i en annan medlemsstat.

i)Detaljerade uppgifter om innehållet i den information som enligt medlemsstatens krav ska ingå i del B i den skriftliga anmälan som avses i artikel 1 i kommissionens förordning (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller form och innehåll i den skriftliga anmälan och fondfö­ retagsanmälan, användning av elektronisk kommunikation mellan behöriga myndigheter vid anmälan, och förfaranden för kontroller och utredningar på plats samt informationsut­ byte mellan behöriga myndigheter (1).

j)Den elektroniska adress (e-postadress) som utsetts för de syf­ ten som avses i artikel 32.

2. Medlemsstaterna ska ge den information som anges i punkt 1 i form av en skriftlig redogörelse, eller en kombination av en skriftlig redogörelse och ett antal hänvisningar eller länkar till källdokument.

Artikel 31

Tillgång till dokument för fondföretagets värdmedlemsstat

1.Medlemsstaterna ska kräva att fondföretagen ser till att en elektronisk kopia av varje dokument som anges i artikel 93.2 i direktiv 2009/65/EG finns tillgänglig på fondföretagets webb­ plats, eller annan webbplats som anges av fondföretaget i den skriftliga anmälan som lämnas i enlighet artikel 93.1 i direktiv 2009/65/EG eller eventuella uppdateringar av denna. Alla doku­ ment som tillhandahålls på en webbplats ska tillhandahållas i ett vedertaget elektroniskt format.

2.Medlemsstaterna ska ålägga fondföretag att se till att fond­ företagets värdmedlemsstat har tillgång till den webbplats som avses i punkt 1.

Artikel 32

Uppdateringar av dokument

1.De behöriga myndigheter ska ange en e-postadress för mot­ tagande av anmälningar om uppdateringar och ändringar av de dokument som avses i artikel 93.2 i direktiv 2009/65/EG, i enlig­ het med artikel 93.7 i det direktivet.

2.Medlemsstaterna ska tillåta att fondföretag anmäler alla uppdateringar eller ändringar av de dokument som avses i arti­ kel 93.2 i direktiv 2009/65/EG, i enlighet med artikel 93.7 i direk­ tiv 2009/65/EG, per e-post till den e-postadress som avses i punkt 1.

(1) Se sidan 16 i detta nummer av EUT.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/41

 

 

 

 

E-postmeddelanden för anmälan av sådana uppdateringar eller ändringar får antingen beskriva den uppdatering eller ändring som har gjorts eller innehålla en ny version av det berörda doku­ mentet som bilaga.

3. Medlemsstaterna ska kräva att sådana dokument som bifo­ gas ett e-postmeddelande enligt punkt 2 ska tillhandahållas av fondföretaget i ett vedertaget elektroniskt format.

Artikel 33

Utveckling av gemensamma databehandlingssystem

1.För att de behöriga myndigheterna i fondföretagens värd­ medlemsstater enklare ska få tillgång till information eller doku­ ment enligt artikel 93.1, 93.2 och 93.3 i direktiv 2009/65/EG, för tillämpningen av artikel 93.7 i det direktivet, får de behöriga myn­ digheterna i medlemsstaterna samordna införandet av sofistike­ rade system för elektronisk databehandling och centrala lagringssystem som är gemensamma för alla medlemsstater.

2.Den samordning mellan medlemsstaterna som avses i punkt 1 ska ske i europeiska värdepapperstillsynskommittén.

KAPITEL V

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 34

Införlivande

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra för­ fattningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 30 juni 2011.

Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2013 sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvän­ diga för att följa artiklarna 7 och 29.

De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över bestäm­ melserna och detta direktiv.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 35

Ikraftträdande

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 36

Adressater

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 1 juli 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/1

 

 

 

 

II

(Icke-lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 583/2010 av den 1 juli 2010

om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG rörande basfakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när faktablad med basfakta för investerare eller prospekt tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (1), särskilt artik­ larna 75.4, 78.7 och 81.2, och

av följande skäl:

(1)I direktiv 2009/65/EG anges de huvudprinciper som bör följas vid utformning och tillhandahållande av basfakta för investerare, inklusive villkor för form och presentation, syften, väsentliga uppgifter som ska meddelas, vem som ska lämna uppgifter till vem och på vilket sätt. Detaljer om innehåll och form har utelämnats för att utformas som genomförandebestämmelser, som bör vara så detaljerade att investerare tillförsäkras de uppgifter de behöver för spe­ cifika fondstrukturer.

(2)Valet av förordning motiveras av att bara denna reglerings­ form kan garantera en harmonisering av uttömmande bas­ fakta för investerare. Dessutom kommer ett faktablad med basfakta för investerare att bli mer effektivt, om alla medlemsstater har samma krav på det. Alla aktörer bör

(1) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

gynnas av en harmoniserad ordning om uppgiftslämnan­ dets innehåll och form som tryggar konsekvent och jämförbar information om investeringsmöjligheter på värdepappersmarknaden.

(3)I vissa fall kan basfakta för investerare lämnas på ett mer effektivt sätt om motsvarande faktablad tillhandahålls investerare på en webbplats eller om den bifogas en annan handling när den ges till den eventuelle investeraren. I dessa fall bör dock faktabladet inte förekomma i ett samman­ hang som undergräver dess syfte eller ger intryck av att det rör sig om reklammaterial eller att åtföljande reklammate­ rial har samma eller större relevans för icke-professionella investerare.

(4)Det bör säkerställas att informationens innehåll är relevant, att informationen är logiskt disponerad och formulerad på ett för icke-professionella investerare lämpligt sätt. I detta syfte bör det genom denna förordning säkerställas att fak­ tabladet med basfakta för investerare förmår engagera investerarna och underlätta jämförelser genom sin utform­ ning, presentation och språkets kvalitet och karaktär. För­ ordningen syftar till att trygga att faktabladet har en konsekvent form och gemensam struktur med identiska rubriker.

(5)I förordningen anges vilket innehåll informationen om fondföretags investeringsmål och placeringsinriktning ska ha, så att investerare lätt kan se om en fond verkar mot­ svara deras behov. Av informationen bör det därför framgå om avkastningen kan förväntas i form kapitaltillväxt, utbetalning av inkomst eller en kombination av båda.

L 176/2

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

För investerarenbör det av beskrivningen av placeringsin­ riktningen framgå vilka övergripande mål fondföretaget har och hur de ska uppnås. När det gäller vilka finansiella instrument som det ska investeras i, behöver endast de nämnas som reellt påverkar fondföretagets resultat och inte alla instrument som kan förekomma.

(6)I förordningen anges närmare bestämmelser om hur inves­ teringens risk/avkastningsprofil ska presenteras. Här krävs att en samlingsindikator ska användas och anges hur indikatorn i sig ska förklaras och vilka risker den inte täcker, men som reellt kan påverka fondföretagets risk/avkastningsprofil. Vid tillämpningen av bestämmel­ serna om samlingsindikatorn bör den beräkningsmetod beaktas som utvecklats av behöriga myndigheter som arbe­ tar inom europeiska värdepapperstillsynskommittén. För­ valtningsbolaget bör efter en analys av varje fonds särdrag i varje enskilt fall besluta vilka specifika risker som bör offentliggöras. Man bör då också betänka att handlingen inte ska överlastas med information som icke- professionella investerare får svårt att begripa. Dessutom bör förklaringen av risk/avkastningsprofilen få begränsat utrymme i faktabladet med basfakta för investerare. Det bör vara möjligt med hänvisningar till fondföretagets pro­ spekt där alla detaljer om dess risker offentliggörs.

(7)Det bör säkerställas att förklaringen av riskerna i faktablad med basfakta för investerare överensstämmer med förvalt­ ningsbolagets interna riskhanteringsförfaranden, som ska svara mot kommissionens direktiv 2010/43/EU av den 1 juli 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG när det gäller organisatoriska krav, intressekonflikter, uppföranderegler, riskhantering och innehållet i avtalet mellan ett förvaringsinstitut och ett förvaltningsbolag (1). För sådan överensstämmelse bör exempelvis den fasta riskhanteringsfunktionen vid behov kunna se över och kommentera avsnittet om risk/avkastningsprofil i faktabladet med basfakta för investerare.

(8)I denna förordning specificeras standardutformningen för hur avgifter ska presenteras och förklaras, inklusive rele­ vanta varningar, så investerare får lämplig information om vilka avgifter de ska betala och deras andel av det kapital som reellt investeras i fonden. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser bör den metod för avgiftsberäkning beaktas som utvecklats av behöriga myndigheter som arbetar inom europeiska värdepapperstillsynskommittén.

(9)De närmare bestämmelserna om hur information om hur tidigare resultat ska presenteras baseras på kraven på sådan information i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (2). Denna förordning kompletterar bestämmelserna i direktiv 2004/39/EG genom att inne­ hålla särskilda krav för att harmonisera informationen, i syfte att underlätta jämförelser mellan olika faktablad med basfakta för investerare. Bland annat föreskrivs det i denna förordning att bara årliga nettoresultat ska redovisas och i stapeldiagramsform. Vissa aspekter på stapeldiagrammets presentation bör regleras, inklusive de begränsade fall där simulerade data får användas.

(10)Förvisso kan hänvisningar till information vara användbara för investeraren, men det är väsentligt att faktablad med basfakta för investerare innehåller alla uppgifter som inves­ teraren behöver för att förstå grundläggande fakta om fondföretaget. Om det förekommer hänvisningar till andra informationskällor än prospektet och periodiska rappor­ ter, bör det klargöras att de senare är investerarnas primära källor för ytterligare information och hänvisningarna bör inte tona ner deras betydelse.

(11)Faktablad med basfakta för investerare bör vid behov ses över och revideras, för att se till att de fortfarande uppfyl­ ler kraven på basfakta för investerare enligt artiklarna 78.2 och 79.1 i direktiv 2009/65/EG. Som god praxis bör för­ valtningsbolag se över faktablad med basfakta för investe­ rare, innan de tar initiativ till vad som sannolikt leder till att många nya investerare köper andelar i fonden.

(12)Formen eller innehållet i basfakta för investerare kan i spe­ ciella fall behöva anpassas. Följaktligen innehåller denna förordning de allmänna bestämmelserna för alla fondföre­ tag, så att hänsyn tas till den särskilda situationen för vissa typer av fondföretag, nämligen de som har olika delfonder eller aktiekategorier, de som är fond-i-fondföretag, de som har master/feeder-struktur och de som är strukturerade, exempelvis kapitalskyddade och andra jämförbara fondföretag.

(1) Se sidan 42 i detta nummer av EUT.

(2) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/3

 

 

 

 

(13)Fondföretag med olika aktiekategorier bör inte ha skyldig­ het att för varje aktiekategori ta fram ett faktablad med bas­ fakta för investerare, så länge inte investerarnas intressen äventyras. Detaljerade uppgifter om två eller flera katego­ rier får bara samlas i ett enda faktablad, om detta kan ske utan att faktabladet blir alltför komplicerat eller späckat. Alternativt kan en representativ kategori väljas ut, men bara om kategorierna är så snarlika att informationen om den representativa kategorin är rättvisande, tydlig och inte vilseledande om kategorin i fråga. Vid bedömningen av om en representativ kategori är rättvisande, tydlig och inte vil­ seledande bör hänsyn tas till fondföretagets karaktär, skill­ naderna mellan de olika aktiekategorierna och det utbud som erbjuds varje investerare eller grupp av investerare.

(14)I fallet fond-i-fondföretag bör en rimlig balans eftersträvas mellan informationen om fondföretaget som investeraren investerar i och om dess underliggande fonder. Faktabla­ det med basfakta för investerare om ett fond-i-fondföretag bör därför utformas med utgångspunkt från att investera­ ren inte vill eller behöver få detaljerad information om alla underliggande fonder, som vid en aktiv förvaltning av fondföretaget i alla händelser bör variera med tiden. För att faktablad ska kunna ge effektiv information om fond-i- fondföretagets mål och placeringsinriktning, riskfaktorer och avgiftsstruktur, bör emellertid karaktären på dess underliggande fonder framgå.

(15)När det gäller master/feeder-strukturer, bör beskrivningen av feederfondföretagets risk/avkastningsprofil inte i sak skilja sig från motsvarande avsnitt i masterfondföretagets faktablad med basfakta för investerare, så att feederfond­ företaget kan kopiera information från masterfondföreta­ gets faktablad, när så är relevant. Emellertid bör denna information kompletteras med relevanta förklaringar eller adekvat anpassas när feederfondföretagets kompletterande tillgångar kan förändra riskprofilen i förhållande till mas­ terfondföretaget, så att de inneboende riskerna med dessa kompletterande tillgångar beaktas, exempelvis om derivat används. De samlade kostnaderna vid en investering i feeder- och masterfondföretaget bör offentliggöras för dem som investerar i feederfondföretaget.

(16)När det gäller strukturerade fondföretag, exempelvis kapi­ talskyddade och andra jämförbara fondföretag, krävs det att information lämnas om framtida resultatscenarier och inte om tidigare resultat. Med framtida resultatscenarier menas att fondens väntade resultat ska beräknas utifrån optimistiska, negativa eller neutrala antaganden om mark­ nadssituationen. Dessa scenarier bör väljas så att de klart illustrerar formelns alla tänkbara utfall.

(17)Om basfakta för investerare och prospektet ska tillhanda­ hållas på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats, krävs ytterligare säkerhetsåtgärder för skydd av investeraren. Dessa ska säkerställa att investerare får adek­ vat information och att den tillhandahållna informationen inte påverkas, att förändringar som gör den obegriplig och

ineffektiv förhindras och det undviks att obehöriga mani­ pulerar eller ändrar den. I förordningen hänvisas till bestämmelser om varaktiga medier som föreskrivs i kom­ missionens direktiv 2006/73/EG av den 10 augusti 2006 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och defi­ nitioner för tillämpning av det direktivet (1). Syftet är att trygga likvärdig behandling av investerare och konkurrens på lika villkor inom finanssektorn.

(18)För att förvaltningsbolag och investeringsbolag effektivt och ändamålsenlighet ska kunna anpassa sig till de nya kraven i denna förordning, bör förordningens ikraftträ­ dande anpassas till införlivandet av direktiv 2009/65/EG.

(19)Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som inrättats genom kommissionens beslut 2009/77/EG (2), har rådfrå­ gats i tekniska frågor.

(20)De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från europeiska värdepapperskommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

SYFTE OCH ALLMÄNNA PRINCIPER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning anges närmare bestämmelser för tillämp­ ningen av artiklarna 75.2, 78.2–78.5 och 81.1 i direktiv 2009/65/EG.

Artikel 2

Allmänna principer

1.Skyldigheter enligt denna förordning ska tillämpas på alla förvaltningsbolag i förhållande till de fondföretag som bolaget förvaltar.

2.Förordningen ska tillämpas på alla investeringsbolag som inte har utsett ett förvaltningsbolag som är auktoriserat i enlighet med direktiv 2009/65/EG.

(1) EUT L 241, 2.9.2006, s. 26. (2) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.

L 176/4

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

Artikel 3

Principer för faktablad med basfakta för investerare

1.I denna förordning anges uttömmande den föreskrivna for­ men och innehållet för faktablad med basfakta för investerare (nedan kallat faktablad). Inga andra uppgifter eller förklaringar ska ingå, om inte annat föreskrivs i förordningen.

2.Basfakta för investerare ska vara rättvisande, tydliga och inte vilseledande.

3.Faktabladet ska tillhandahållas på ett sätt som säkerställer att investerare kan skilja den från annat material. Den får i syn­ nerhet inte presenteras eller lämnas på ett sådant sätt att det kan förväntas att investerare kan uppfatta den som mindre viktig än annan information om fondföretaget och dess risker och fördelar.

KAPITEL II

FORM OCH PRESENTATION AVSEENDE FAKTABLAD MED

BASFAKTA FÖR INVESTERARE

AVSNITT 1

Titel, struktur och avsnittsrubriker

Artikel 4

Handlingens titel och innehåll

1.Faktabladets innehåll ska presenteras i den ordning som föreskrivs i punkterna 2–13.

2.Titeln ”Basfakta för investerare” ska återges tydligt överst på första sidan i faktabladet.

3.En förklaring ska följa direkt under titeln. Denna ska ha föl­ jande lydelse:

”Detta faktablad riktar sig till investerare och innehåller basfakta om denna fond. Detta är inte reklammaterial. Det är information som krävs enligt lag för att hjälpa dig att förstå vad en investering i fonden innebär och riskerna med detta. Du rekommenderas att läsa den så att du kan fatta ett välgrundat investeringsbeslut.”

4. Fondföretaget ska anges tydligt, inklusive berörd aktiekate­ gori eller delfond. Vid delfonder eller aktiekategorier ska fondfö­ retagets namn följa efter delfondens eller aktiekategorins namn. Om fondföretaget, delfonden eller aktiekategorin har ett kodnum­ mer, ska detta ingå i fondföretagets namn.

5.Förvaltningsbolagets namn ska anges.

6.Om förvaltningsbolaget ingår i en koncern av juridiska, administrativa eller marknadsföringsskäl, kan dessutom koncer­ nens namn anges. Företagssymboler får ingå, om de inte hindrar investerare från att förstå investeringens karaktär eller minskar deras möjligheter att jämföra investeringsprodukter.

7.Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Mål och place­ ringsinriktning” ska innehålla den information som anges i kapi­ tel III avsnitt 1 i denna förordning.

8.Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Risk/avkastningsprofil” ska innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 2 i denna förordning.

9.Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Avgifter” ska innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 3 i denna förordning.

10.Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Tidigare resul­ tat” ska innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 4 i denna förordning.

11.Det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Praktisk infor­ mation” ska innehålla den information som anges i kapitel III avsnitt 5 i denna förordning.

12.Närmare uppgifter om auktorisation ska bestå av följande

text:

”Detta fondföretag är auktoriserat i [medlemsstatens namn] och tillsyn över fonden utövas av [uppgift om behörig myndighet].”

Om fondföretaget förvaltas av ett förvaltningsbolag med rättighe­ ter enligt artikel 16 i direktiv 2009/65/EG, ska följande text ingå:

”[Förvaltningsbolagets namn] är auktoriserat i [medlemsstatens namn] och tillsyn över fonden utövas av [uppgift om behörig myndighet].”

13.Information om publicering ska bestå av följande text:

”Dessa basfakta för investerare gäller per den [publiceringsdatum].”

AVSNITT 2

Språk, längd och presentation

Artikel 5

Presentation och språk

1.Ett faktablad ska vara följande:

a)Presenterat och utformat så att det är lättläst, med läsbara tecken.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/5

 

 

 

 

b)Tydligt formulerat och skrivet på ett språk som underlättar för investeraren att ta till sig informationen, bland annat på följande sätt:

i)Språket är klart, koncist och begripligt.

ii)Jargong undviks.

iii)Tekniska termer undviks om vardagliga uttryck kan användas i stället.

c)Inriktat på basinformation som investerare behöver.

2.Om färger används får de inte minska informationens begriplighet, om faktabladet skulle tryckas eller kopieras i svartvitt.

3.Om förvaltningsbolagets eller dess koncerns symbol används, får den inte distrahera investeraren eller skymma texten.

Artikel 6

Längd

Faktabladet får inte vara längre än två tryckta A4-papperssidor.

KAPITEL III

INNEHÅLLET I DE OLIKA AVSNITTEN I FAKTABLADET

AVSNITT 1

Mål och placeringsinriktning

Artikel 7

Beskrivningens närmare innehåll

1. Beskrivningen i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i faktabladet ska omfatta de väsentliga aspekter på fondföretaget som en investerare bör informeras om, även om dessa aspekter inte ingår i prospektets beskrivning av mål och placeringsinrikt­ ning. Följande uppgifter ska ingå:

a)De huvudkategorier av finansiella instrument som fondmed­ len får placeras i.

b)Investerarens möjlighet att begära inlösen av fondandelar samt uppgift om frekvensen för handeln med andelar.

c)Om fondföretaget har ett särskilt mål för vissa industrisekto­ rer, geografiska sektorer eller andra marknadssektorer eller särskilda tillgångsslag.

d)Om fondföretaget möjliggör diskretionära investeringsval och om detta inkluderar eller förutsätter hänvisning till en jämförelsenorm och i så fall vilken.

e)Om vinster delas ut eller återinvesteras.

Vid tillämpningen av punkt d ska i tillämpliga fall handlingsfrihe­ ten i förhållande till en förutsatt jämförelsenorm anges och fond­ företagets indexmål anges.

2. I beskrivningen enligt punkt 1 ska följande uppgifter ingå, om de är relevanta:

a)Om fondföretaget investerar i skuldförbindelser: uppgifter om huruvida de getts ut av företag, myndigheter eller andra organisationer och i tillämpliga fall krav på lägsta kreditvärderingsbetyg.

b)Om fondföretaget är strukturerat: en enkel förklaring av allt som krävs för att rätt begripa vinsten (pay-off) och vilka fak­ torer som förväntas påverka resultatet, vid behov även upp­ gifter om den algoritm som förekommer i prospektet och hur den fungerar.

c)Om valet av tillgångar styrs av särskilda kriterier: en förkla­ ring av kriterierna, exempelvis ”tillväxt”, ”värde” eller ”hög utdelning”.

d)Om särskild förvaltningsteknik används för tillgångarna, som hedging, arbitrage eller hävstångseffekt: en enkel förklaring av vilka faktorer som förväntas påverka fondföretagets resultat.

e)Om fondföretagets strategi gör att portföljens transaktions­ kostnader kan förväntas påverka resultatet substantiellt: ett förtydligande av att så är fallet och att transaktionskostna­ derna betalas ur fondens tillgångar utöver avgifterna enligt avsnitt 3 i detta kapitel.

f)Om en minsta innehavsperiod för andelar i fondföretaget rekommenderas antingen i prospektet eller i reklammaterial eller om det anges att en minsta innehavsperiod är ett väsent­ ligt inslag i investeringsstrategin: ett förtydligande med föl­ jande lydelse:

”Rekommendation: denna fond kan vara olämplig för investerare som planerar att ta ut sina pengar inom [tidsperiod].”

3. I information enligt punkterna 1 och 2 ska de breda inves­ teringskategorierna enligt punkterna 1 a, 1 c och 2 a skiljas från förvaltningsbolags hantering av dessa investeringar enligt punk­ terna 1 d och 2 b–d.

L 176/6

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

4. Avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i faktabladet får innehålla andra uppgifter än de som förtecknas i punkt 2, inklu­ sive en beskrivning av fondföretagets investeringsstrategi, om detta krävs för en adekvat beskrivning av företagets mål och placeringsinriktning.

AVSNITT 2

Risk/avkastningsprofil

Artikel 8

Förklaring av potentiella risker och avkastning, inklusive användning av indikator

1. Avsnittet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet ska innehålla en samlingsindikator, kompletterad med följande:

a)En förklarande beskrivning av indikatorn och dess viktigaste begränsningar.

b)En förklarande beskrivning av substantiella risker för fond­ företaget och som samlingsindikatorn inte korrekt återger.

2.Samlingsindikatorn enligt punkt 1 ska utgöras av en serie av kategorier på en numerisk skala, där fondföretaget förs till en av kategorierna. Samlingsindikatorn ska vara utformad enligt bilaga I.

3.Beräkningen av samlingsindikatorn enligt punkt 1 ska vara dokumenterad på lämpligt sätt, liksom alla revideringar av denna.

Förvaltningsbolag ska arkivera dessa beräkningar i minst fem år. För strukturerade fonder ska perioden förlängas till fem år efter förfallodagen.

4. Den förklarande beskrivningen enligt punkt 1 a ska inne­ hålla följande uppgifter:

a)En förklaring om att historiska data, som exempelvis använts vid beräkningen av samlingsindikatorn, kan vara ett otillför­ litligt mått på fondföretagets framtida riskprofil.

b)En förklaring om att den visade risk/avkastningskategorin inte garanterat gäller i framtiden och att fondföretagets klass­ ning kan förändras med tiden.

c)En förklaring om att den lägsta kategorin inte innebär en risk­ fri investering.

d)En kort förklaring av varför fondföretaget tillhör en viss kategori.

e)Närmare uppgifter om fondföretagets eventuella kapitalga­ rantier eller skydd vad avser dessas natur, tidsgränser och omfattning, inklusive de potentiella effekterna av inlösen av andelar vid annan tidpunkt än under den garanterade eller skyddade perioden.

5. Den förklarande beskrivningen enligt punkt 1 b ska omfatta följande riskkategorier, om riskerna är materiella:

a)Kreditrisker, om en betydande del av investeringen avser skuldförbindelser.

b)Likviditetsrisker, om en betydande del av investeringen avser finansiella instrument som till sin natur är tillräckligt likvida, men som i vissa fall kan ha en relativt låg likviditet och där­ med totalt sett påverkar fondföretagets likviditetsrisker.

c)Motpartsrisker, om tredjeman ställt säkerhet för en fond eller om fonden i väsentlig grad är exponerad mot en motpart genom ett eller flera avtal.

d)Operativa risker och risker i samband med förvaring av tillgångar.

e)Påverkan av finansiell teknik enligt artikel 50.1 g i direktiv 2009/65/EG som derivatkontrakts påverkan på fondföreta­ gets riskprofil, om sådan teknik används för att skapa, öka eller minska exponering mot underliggande tillgångar.

Artikel 9

Principer för identifiering, förklaring och presentation av risker

Identifiering och förklaring av risker enligt artikel 8.1 b ska över­ ensstämma med det interna förfarande för att identifiera, mäta och övervaka risker som fondföretagets förvaltningsbolag antagit i enlighet med direktiv 2010/43/EU. Om ett förvaltningsbolag förvaltar flera fondföretag, ska riskerna identifieras och förklaras på ett enhetligt sätt.

AVSNITT 3

Avgifter

Artikel 10

Presenterandet av avgifter

1.I det avsnitt i faktabladet som har rubriken ”Avgifter” ska avgifterna presenteras i form av en tabell enligt bilaga II.

2.Uppgifterna i tabellen enligt punkt 1 ska uppfylla följande

krav:

a)Tecknings- och inlösenavgifter ska bägge avse den högsta procentsats som får belasta investerarens kapitalinsats i fondföretaget.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/7

 

 

 

 

b)En sifferuppgift ska visa avgifter som tagits ur fondföretaget under ett år, angett som ”årliga avgifter” och som avser alla årsavgifter och andra betalningar som tagits ur fondföreta­ gets tillgångar under den angivna perioden och grundas på föregående års siffror.

c)I tabellen ska sådana avgifter förtecknas och förklaras som debiteras fondföretaget under särskilda omständigheter, hur avgiften beräknas och när den debiteras.

Artikel 11

Förklaring av avgifter och framställning av avgifters betydelse

1. Avsnittet ”Avgifter” ska innehålla en förklarande beskriv­ ning av varje avgift som visas i tabellen, inklusive följande information:

a)Om tecknings- och inlösenavgifter:

i)Det ska göras klart att avgifterna alltid är maximital, så att investeraren i vissa fall kan betala mindre.

ii)En förklarande text ska ingå om att investeraren kan få uppgifter om gällande tecknings- och inlösenavgifter från sin finansiella rådgivare eller distributör.

b)Beträffande ”årliga avgifter” ska det uppges att sifferuppgif­ ten grundas på föregående års utgifter, för det år som slutade [månad/år] och i tillämpliga fall att siffran kan uppvisa årsvariationer.

2. Avsnittet ”Avgifter” ska innehålla en framställning av avgif­ ternas betydelse, som ska klargöra att avgifterna investeraren beta­ lar används till att betala fondföretagets driftskostnader, inklusive kostnaderna för att marknadsföra och distribuera fondandelar, och att dessa avgifter minskar investeringens potentiella tillväxt.

Artikel 12

Ytterligare krav

1.Alla inslag i avgiftsstrukturen ska framställas så klart som möjligt, så att investerare kan bedöma avgifternas totala effekt.

2.Om fondföretagets strategi gör att transaktionskostnader kan förväntas påverka resultatet substantiellt, ska detta i enlighet med artikel 7.2 e anges i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning”.

3.Resultatrelaterade avgifter ska uppges i enlighet med arti­ kel 10.2 c. Den resultatrelaterade avgift som tagits ut under fond­ företagets senaste räkenskapsår ska anges i procent.

Artikel 13

Särskilda fall

1.Om ett nytt fondföretag inte kan uppfylla kraven i arti­ kel 10.2 b och 11.1 b, ska de årliga avgifterna skattas med utgångspunkt från förväntade totala avgifter.

2.Punkt 1 ska inte gälla

a)fonder som tar ut en fast avgift, där i stället den avgiften ska visas.

b)fonder med ett tak eller maximum för vad som får debiteras, där i stället motsvarande siffra ska visas under förutsättning att förvaltningsbolaget åtar sig att respektera den offentlig­ gjorda sifferuppgiften och själv svara för eventuella extra kostnader.

Artikel 14

Hänvisningar

Om så är relevant, ska avsnittet ”Avgifter” innehålla en hänvisning till de delar av fondföretagets prospekt som innehåller närmare uppgifter om avgifterna, inklusive uppgifter om resultatrelaterade avgifter och hur dessa beräknas.

AVSNITT 4

Tidigare resultat

Artikel 15

Information om tidigare resultat

1. Informationen om fondföretagets tidigare resultat ska pre­ senteras i ett stapeldiagram över fondföretagets resultat under de senaste 10 åren.

Stapeldiagrammet enligt första stycket ska vara så stort att det är läsbart men får aldrig uppta mer än en halv sida i faktabladet.

2.Fondföretag med kortare verksamhetstid än 5 hela kalen­ derår ska i presentationen bara ange resultaten under de senaste 5 åren.

3.År för vilka uppgifter saknas ska vara tomma.

4.För fondföretag som saknar resultatuppgifter för ett helt kalenderår, ska det i en förklaring anges att det saknas uppgifter som skulle kunna ge investerare en bild av tidigare resultat.

L 176/8

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

5. Stapeldiagrammet ska kompletteras med väl synliga kom­ mentarer med följande innehåll:

a)En varning om dess begränsade värde som vägledning om framtida resultat.

b)Kortfattad uppgift om vilka avgifter och arvoden som ingår eller inte ingår i beräkningen av tidigare resultat.

c)Uppgift om fondens startår.

d)Uppgift om i vilken valuta det tidigare resultatet har beräknats.

Kravet enligt punkt b ska inte gälla för fondföretag som inte har tecknings- eller inlösenavgifter.

6. Ett faktablad får inte innehålla uppgifter om tidigare resul­ tat för del av aktuellt kalenderår.

Artikel 16

Beräkningsmetod för tidigare resultat

Tidigare resultat ska beräknas på fondföretagets substansvärde och beräkningen ska utgå ifrån att all utdelningsbar inkomst har återinvesterats i fonden.

Artikel 17

Effekter och hantering av substantiella förändringar

1.Om ett fondföretags mål och placeringsinriktning substan­ tiellt förändras under den period som visas i stapeldiagrammet enligt artikel 15, ska fondföretagets resultat före denna substan­ tiella förändring fortsätta att visas.

2.Perioden före den substantiella förändringen enligt punkt 1 ska anges i stapeldiagrammet och förses med en tydlig varning om att resultatet uppnåtts under förutsättningar som inte längre gäller.

Artikel 18

Användning av jämförelsenorm vid tidigare resultat

1.Om det i avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i faktabla­ det hänvisas till en jämförelsenorm, ska en stapel över resultatet i förhållande till jämförelsenormen visas i stapeldiagrammet vid sidan av stapeln över fondföretagets tidigare resultat.

2.För fondföretag som saknar uppgifter om tidigare resultat under de föreskrivna fem eller tio åren, ska jämförelsenormen inte visas för de år fondföretaget inte existerade.

Artikel 19

Användning av ”simulerade” data för tidigare resultat

1. Simulerade resultat för perioden innan uppgifter fanns till­ gängliga får bara tillåtas i följande fall, förutsatt att användningen är rättvisande, tydlig och inte vilseledande:

a)För en ny aktiekategori i ett befintligt fondföretag eller del­ fond får resultat simuleras genom att resultatet för en annan kategori används, förutsatt att de två kategorierna inte skiljer sig substantiellt när det gäller deras andel av fondföretagets tillgångar.

b)Ett feederfondföretag får simulera sitt resultat genom att använda masterfondföretagets resultat, om ett av följande villkor uppfylls:

i)Enligt feederfondföretagets strategi och mål tillåts inte andra tillgångar än andelar i masterfondföretaget och kompletterande likvida tillgångar.

ii)Feederfondföretagets egenskaper skiljer sig inte substan­ tiellt från masterfondföretagets.

2.I alla fall där resultatet har simulerats i enlighet med punkt 1, ska det i stapeldiagrammet tydligt anges att så har skett.

3.Ett fondföretag som ändrar sin rättsliga ställning, men fort­ sätter att vara etablerat i samma medlemsstat, ska bara få bibe­ hålla sin resultathistorik om medlemsstatens behöriga myndighet gör bedömningen att förändringen rimligtvis inte påverkar fond­ företagets resultat.

4.Vid fusioner enligt artikel 2.1 p i och iii i direktiv 2009/65/EG, ska bara det övertagande fondföretagets tidigare resultat bibehållas i faktabladet.

AVSNITT 5

Praktisk information och hänvisningar

Artikel 20

Innehållet i avsnittet ”Praktisk information”

1. Avsnittet ”Praktisk information” i faktabladet ska innehålla följande information som är relevant för investerare i alla med­ lemsstater där fondföretaget marknadsförs:

a)Förvaringsinstitutets namn.

b)Var och hur ytterligare information om fondföretaget kan inhämtas, kopior på dess prospekt och senaste årsrapport och eventuell följande halvårsrapport, med uppgift om vilka/vilket språk handlingarna finns tillgängliga på samt att de kan erhållas kostnadsfritt.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/9

 

 

 

 

c)Var och hur annan praktisk information kan inhämtas, inklu­ sive var aktuella fondandelspriser finns tillgängliga.

d)En förklaring om att skattelagstiftningen i fondföretagets hemmedlemsstat kan påverka investerarens personliga skattesituation.

e)Följande förklaring:

”[investeringsbolagets eller förvaltningsbolagets namn] kan hållas ansva­ rigt endast om ett påstående i detta faktablad är vilseledande, felaktigt eller oförenligt med de relevanta delarna av fondföretagets prospekt.”

2.Om faktabladet tas fram för ett fondföretags delfond, ska avsnittet ”Praktisk information” innehålla information enligt arti­ kel 25.2, inklusive information om investerares rätt att byta mel­ lan delfonder.

3.I tillämpliga fall ska avsnittet ”Praktisk information” i fakta­ bladet innehålla föreskriven information om tillgängliga aktieka­ tegorier enligt artikel 26.

Artikel 21

Hänvisningar till andra informationskällor

1. Hänvisningar till andra informationskällor, inklusive pro­ spektet och års- eller halvårsrapporter, får ingå i faktabladet om detta innehåller all väsentlig information för att investeraren ska kunna förstå investeringens karaktär.

Hänvisningar ska tillåtas till fondföretagets eller förvaltningsbola­ gets webbplats, inklusive delar av en sådan webbplats som inne­ håller prospektet och de periodiska rapporterna.

2. Hänvisningar enligt punkt 1 ska leda investeraren till den specifika delen av informationskällan i fråga. Flera olika hänvis­ ningar får användas i faktabladet, men de ska vara så få som möjligt.

AVSNITT 6

Översyn och ändring av faktabladet

Artikel 22

Översyn av basfakta för investerare

1. Ett förvaltningsbolag eller investeringsbolag ska se till att faktabladet ses över minst var tolfte månad.

2.En översyn ska göras före varje föreslagen ändring av pro­ spekt, fondbestämmelser eller investeringsbolags bolagsordning, om dessa ändringar inte varit föremål för en översyn enligt punkt 1.

3.En översyn ska göras före eller efter varje förändring som uppfattas vara relevant för informationen i faktabladet.

Artikel 23

Offentliggörande av den reviderade versionen

1.Om en översyn enligt artikel 22 visar att ändringar måste göras i faktabladet, ska den reviderade versionen hållas tillgänglig utan dröjsmål.

2.Om en ändring av faktabladet var det väntade resultatet av ett beslut från förvaltningsbolagets sida, inbegripet förändringar av prospekt, fondbestämmelser eller investeringsbolags bolag­ sordning, ska den reviderade versionen av faktabladet tillhanda­ hållas innan förändringen träder i kraft.

3.Ett faktablad med en uppdaterad presentation av fondföre­ tagets tidigare resultat ska hållas tillgänglig senast 35 arbetsdagar efter den 31 december varje år.

Artikel 24

Substantiella ändringar av avgiftsstrukturen

1.Avgiftsinformationen ska avspegla alla ändringar av avgifts­ strukturen som föranleder en höjning av det högsta tillåtna belop­ pet för engångsavgifter som investeraren ska betala.

2.Om uppgiften ”årliga avgifter”, beräknade i enlighet med artikel 10.2 b, inte längre stämmer, ska förvaltningsbolaget i stäl­ let göra en skattning av ”årliga avgifter” som det på rimliga grun­ der anser vara indikativ för det belopp som kan förväntas debiteras fondföretaget i framtiden.

Dessa förändrade beräkningsgrunder ska meddelas i form av föl­ jande uppgift:

”Det belopp för årliga avgifter som anges är en skattning. [Infoga en kort förklaring av varför en skattning använts i stället för en faktisk efter­ handsuppgift.] Fondföretagets årsrapport kommer för varje räkenskapsår att innehålla närmare uppgifter om de exakta avgifterna.”

L 176/10

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

KAPITEL IV

SÄRSKILDA FONDFÖRETAGSSTRUKTURER

AVSNITT 1

Delfonder

Artikel 25

Delfonder

1.Om ett fondföretag består av två eller flera delfonder, ska ett särskilt faktablad tas fram för varje delfond.

2.Varje faktablad enligt punkt 1 ska i avsnittet ”Praktisk infor­ mation” innehålla följande information:

a)Att faktabladet beskriver ett fondföretags delfond och att, om så är fallet, prospektet och de periodiska rapporterna tas fram för hela det fondföretag som anges i början av faktabladet.

b)Om varje delfonds tillgångar och skulder är separerade enligt lag eller om de inte är det, och hur detta kan påverka investeraren.

c)Om investeraren har rätt att byta sina andelar i en delfond mot andelar i en annan delfond och var det i så fall finns information om hur denna rättighet kan utövas.

3. Om förvaltningsbolaget tar ut en avgift för investerarens byte av andelar enligt punkt 2 c och denna avgift skiljer sig från standardavgiften för att köpa eller sälja andelar, ska denna avgift anges separat i avsnittet ”Avgifter” i faktabladet.

AVSNITT 2

Aktiekategorier

Artikel 26

Faktablad för aktiekategorier

1.Om ett fondföretag har fler än en andels- eller aktiekategori, ska ett faktablad tas fram för varje andels- eller aktiekategori.

2.Faktabladsinformationen för två eller flera av ett fondföre­ tags kategorier får samlas i ett enda faktablad, om detta uppfyller alla krav i kapitel II avsnitt 2, även avseende längd.

3.Förvaltningsbolaget får låta en kategori representera en eller flera andra av fondföretagets kategorier, om valet av kategori är rättvisande, tydligt och inte vilseledande för potentiella investe­ rare i dessa andra kategorier. I sådana fall ska avsnittet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet innehålla en förklaring av vilka materiella risker som kan påverka någon av de represente­ rade kategorierna. Ett faktablad för en representativ kategori får tillhandahållas dem som investerar i övriga kategorier.

4.Olika kategorier får inte samlas i en sammansatt represen­ tativ kategori enligt punkt 3.

5.Förvaltningsbolaget ska föra ett register över vilka katego­ rier som representeras av en representativ kategori enligt punkt 3 och motiven till valet.

Artikel 27

Avsnittet praktisk information

I tillämpliga fall ska avsnittet ”Praktisk information” i faktabladet kompletteras med en uppgift om vilken kategori som valts till representativ kategori, där den term som används för kategorin i fondföretagets prospekt ska användas.

Avsnittet ska också innehålla uppgifter om var investerare kan få information om fondföretagets övriga kategorier som marknads­ förs i deras medlemsstat.

AVSNITT 3

Fond-i-fondföretag

Artikel 28

Avsnittet mål och placeringsinriktning

Om fondföretaget investerar en betydande del av sina tillgångar i andra fondföretag eller andra företag för kollektiva investeringar enligt artikel 50.1 e i direktiv 2009/65/EG, ska beskrivningen av fondföretagets mål och placeringsinriktning i faktabladet inne­ hålla en kort förklaring av hur de andra företagen för kollektiva investeringar löpande väljs ut.

Artikel 29

Risk/avkastningsprofil

I den förklarande beskrivningen av riskfaktorer enligt artikel 8.1 b ska underliggande fonders risker beaktas, om dessa sannolikt är materiella risker för fondföretaget som helhet.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/11

 

 

 

 

Artikel 30

Avsnittet avgifter

I beskrivningen av avgifterna ska avgifter beaktas som belastar fondföretaget när det investerar i de underliggande fonderna. Sär­ skilt ska eventuella tecknings- och inlösenavgifter och årliga avgif­ ter som underliggande fonder debiterar avspeglas i fondföretagets beräkning av sina egna årliga avgifter.

AVSNITT 4

Feederfondföretag

Artikel 31

Avsnittet mål och placeringsinriktning

1.Faktabladet för feederfondföretag, enligt definitionen i arti­ kel 58 i direktiv 2009/65/EG, ska i beskrivningen av mål och pla­ ceringsinriktning innehålla uppgifter om den andel av företagets tillgångar som placerats i masterfondföretaget.

2.Det ska även innehålla en beskrivning av masterfondföreta­ gets mål och placeringsinriktning, i tillämpliga fall kompletterat med

i)en uppgift om att feederfondföretagets avkastning i hög grad kommer att motsvara masterfondföretagets, eller

ii)en förklaring till hur och varför feederfondföretagets och masterfondföretagets avkastning kan skilja sig.

Artikel 32

Avsnittet risk/avkastningsprofil

1.Om feederfondföretagets risk/avkastningsprofil substantiellt skiljer sig från masterfondföretagets, ska detta faktum och dess orsaker förklaras i avsnittet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet.

2.Likviditetsrisker och förhållandet mellan master- och feeder­ fondföretagets köp- och inlösenförfaranden ska förklaras i avsnit­ tet ”Risk/avkastningsprofil” i faktabladet.

Artikel 33

Avsnittet avgifter

Avsnittet ”Avgifter” i faktabladet ska både omfatta kostnaderna för att investera i feederfondföretaget och kostnader samt utgifter som masterfondföretaget kan debitera feederfondföretaget.

Dessutom ska master- och feederfondföretagets kostnader sam­ manföras i feederfondföretagets uppgift om årliga avgifter.

Artikel 34

Avsnittet praktisk information

1.Avsnittet ”Praktisk information” i ett feederfondföretags fak­ tablad ska innehålla information som är specifik för feederfondföretaget.

2.Den information som avses i punkt 1 ska omfatta följande:

a)En uppgift om att och hur masterfondföretagets prospekt, faktablad, periodiska rapporter och redovisning tillhandahålls feederfondföretagets investerare på begäran samt på vilka/vilket språk.

b)Om de handlingar som förtecknas i led a bara finns tillgäng­ liga som papperskopior eller även på andra varaktiga medier och om avgift utgår för sådana handlingar som inte ska över­ sändas kostnadsfritt i enlighet med artikel 63.5 i direktiv 2009/65/EG.

c)Om masterfondföretaget är etablerat i en annan medlemsstat än feederfondföretaget och detta kan påverka feederfondfö­ retagets skattesituation, ska detta anges.

Artikel 35

Tidigare resultat

1.Presentationen av tidigare resultat i feederfondföretagets faktabladet ska avse detta företag och inte återge masterfondföre­ tagets tidigare resultat.

2.Punkt 1 ska inte gälla i följande fall:

a)Om feederfondföretaget visar sitt masterfondföretags tidigare resultat som jämförelsenorm, eller

b)om feederfondföretaget startades som sådant senare än mas­ terfondföretaget och om villkoren i artikel 19 uppfylls och ett simulerat resultat visas för åren innan feederfondföretaget fanns, baserat på masterfondföretagets resultat, eller

c)om feederfondföretaget har tidigare resultat från tiden innan verksamheten som feederfondföretag inleddes, med dess egna resultat i stapeldiagrammet för de aktuella åren och med den substantiella förändringen försedd med en uppgift i enlighet med artikel 17.2.

L 176/12

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

AVSNITT 5

Strukturerade fondföretag

Artikel 36

Resultatscenarier

1. Strukturerade fondföretags faktablad ska inte innehålla något avsnitt med rubriken ”Tidigare resultat”.

Vid tillämpningen av detta avsnitt ska med strukturerade fondfö­ retag förstås fondföretag som, vid vissa förutbestämda tidpunk­ ter, ger investerare algoritmbaserade vinster som är relaterade till resultat, eller till realiserade prisförändringar eller andra villkor, med avseende på finansiella tillgångar, index eller referensportföl­ jer eller fondföretag med liknande egenskaper.

2.Avsnittet ”Mål och placeringsinriktning” i strukturerade fondföretags faktablad ska innehålla en förklaring av hur formeln (algoritmen) fungerar eller hur vinsten beräknas.

3.Förklaringen enligt punkt 2 ska åtföljas av en illustration som visar minst tre möjliga resultatscenarier för fondföretaget. Lämpliga scenarier ska väljas som visar under vilka omständighe­ ter formeln kan ge investeraren låg, medelstor eller hög avkast­ ning, inklusive eventuell negativ avkastning.

4.Scenarierna enligt punkt 3 ska göra det möjligt för investe­ raren att förstå alla effekter av formelns beräkningsmekanism.

De ska presenteras på ett rättvisande, tydligt och inte vilseledande sätt som bör kunna förstås av en genomsnittlig icke-professionell investerare. De ska särskilt inte överdriva vikten av fondföretagets slutliga resultat.

5. Scenarierna enligt punkt 3 ska baseras på rimliga och för­ siktiga antaganden om framtida marknadssituationer och prisrörelser.

Om emellertid formeln kan åsamka investerarna betydande för­ luster, exempelvis genom en kapitalgaranti som bara gäller under vissa omständigheter, ska sådana förluster beskrivas på lämpligt sätt, även om sannolikheten för motsvarande marknadssituatio­ ner är låg.

6. Scenarierna enligt punkt 3 ska åtföljas av en förklaring om att de är exempel som ska illustrera formeln och inte utgör någon framtidsprognos. Det ska göras klart att de visade scenarierna kanske inte är lika sannolika.

Artikel 37

Längd

Strukturerade fondföretags faktablad får inte vara längre än tre tryckta A4-papperssidor.

KAPITEL V

VARAKTIGA MEDIER

Artikel 38

Villkor som gäller när ett faktablad eller ett prospekt tillhandahålls på annat varaktigt medium än papper eller på en webbplats

1. Om vid tillämpning av direktiv 2009/65/EG faktabladet eller prospektet ska tillhandahållas investerarna på annat varak­ tigt medium än papper, ska följande villkor uppfyllas:

a)Tillhandahållandet av faktabladet eller prospektet på ett sådant varaktigt medium ska vara lämpligt för det samman­ hang där affären mellan förvaltningsbolaget och investeraren genomförs eller ska genomföras, och

b)den person till vilken faktabladet eller prospektet ska tillhan­ dahållas väljer uttryckligen det andra mediet, när det finns en valmöjlighet mellan information på papper och annat varak­ tigt medium.

2. Om faktabladet eller prospektet ska tillhandahållas på en webbplats och denna information inte är personligt riktad till investeraren, ska även följande villkor uppfyllas:

a)Tillhandahållandet av informationen på det mediet är lämp­ ligt för det sammanhang där affären mellan förvaltningsbo­ laget och investeraren genomförs eller ska genomföras.

b)Investeraren ska uttryckligen samtycka till att informationen tillhandahålls i den formen.

c)Investeraren ska underrättas elektroniskt om webbadressen och var på webbplatsen informationen finns tillgänglig.

d)Informationen ska vara aktuell.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/13

 

 

 

 

e)Informationen ska fortlöpande finnas tillgänglig på webb­ platsen under en så lång tidsperiod som kunden rimligtvis kan behöva för att ta del av den.

3. Vid tillämpning av denna artikel ska tillhandahållande av information via elektronisk kommunikation anses vara lämpligt för det sammanhang där affären mellan förvaltningsbolaget och investeraren genomförs eller ska genomföras, om det finns bevis för att investeraren har regelbunden tillgång till Internet. Om investeraren har lämnat en e-postadress för att genomföra affä­ ren, ska detta betraktas som ett sådant bevis.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 39

Ikraftträdande

1.Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 juli 2011.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 1 juli 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

L 176/14

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

BILAGA I

KRAV PÅ PRESENTERANDET AV SAMLINGSINDIKATORN

1.Samlingsindikatorn ska klassa fonden på en skala från 1 till 7 med utgångspunkt från historisk volatilitet.

2.Skalan ska visas som en följd av kategorier angivna med heltal i stigande ordning från 1 till 7 vilka löper från vänster till höger och representerar risk- och avkastningsnivåer, från lägsta till högsta nivå.

3.Det ska på skalan klargöras att lägre risker kan innebära lägre avkastning och att högre risker kan innebära högre avkastning.

4.Det ska tydligt framgå vilken kategori fondföretaget tillhör.

5.Färger får inte användas för att skilja partier på skalan.

 

BILAGA II

 

PRESENTERANDET AV AVGIFTER

Avgifterna ska presenteras i en tabell med följande struktur:

 

 

Engångsavgifter som debiteras före eller efter investeringstillfället

 

 

 

Teckningsavgift

 

[] %

Inlösenavgift

 

[] %

 

 

Följande maximibelopp kan tas ut av dina pengar [innan de investeras] [innan vinsten på din investering betalas ut]

 

 

 

Avgifter som debiteras fonden under året

 

 

 

 

 

Förvaltningsavgift

 

[] %

 

 

Avgifter som debiteras fonden under särskilda omständigheter

 

 

 

Resultatrelaterad avgift

 

[] % per år av fondens avkastning över jämförelsenormen

 

 

[ange jämförelsenormens namn] för dessa avgifter

 

 

 

En procentuppgift ska anges för alla dessa avgifter.

För den resultatrelaterade avgiften ska vad som debiterats under fondföretagets senaste räkenskapsår anges i procent.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/15

 

 

 

 

BILAGA III

PRESENTERANDET AV INFORMATION OM TIDIGARE RESULTAT

Det stapeldiagram som presenterar tidigare resultat ska uppfylla följande kriterier:

1.Y-axelns skala i stapeldiagrammet ska vara linjär, inte logaritmisk.

2.Skalan ska vara anpassad till de visade staplarnas storlek och får inte komprimera dem så att avkastningsvariationer blir svårare att urskilja.

3.X-axeln ska börja i nollresultat (0 %).

4.Varje stapel ska förses med uppgift om den uppnådda procentuella avkastningen.

5.Tidigare resultat ska avrundas till en decimal.

L 176/16

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 584/2010 av den 1 juli 2010

om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG vad gäller den skriftliga anmälans och fondföretagsintygets form och innehåll, elektronisk kommunikation mellan behöriga myndigheter i samband med anmälan, förfaranden för kontroller på plats och utredningar samt informationsutbyte mellan behöriga myndigheter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (1), särskilt artiklarna 95.2 a, b och c, 101.9 och 105, och

av följande skäl:

(1)Genom direktiv 2009/65/EG ges kommissionen befogen­ het att specificera och harmonisera vissa aspekter av det nya förfarandet för att anmäla marknadsföring av andelar av fondföretag i en värdmedlemsstat. Harmoniseringen bör ge de behöriga myndigheterna visshet om hur de nya kra­ ven kommer att fungera och bör bidra till att säkerställa att det nya förfarandet fungerar väl.

(2)För att underlätta anmälningsförfarandet är det nödvändigt att ange form och innehåll för den standardmall för skrift­ lig anmälan som fondföretagen ska använda samt form och innehåll för det intyg som medlemsstaternas behöriga myndigheter ska använda för att bekräfta att fondföretaget uppfyller villkoren i direktiv 2009/65/EG. Medlemssta­ terna bör också kunna sända både den skriftliga anmälan och intyget elektroniskt.

(3)Eftersom direktiv 2009/65/EG har till syfte att säkerställa att fondföretagen kan marknadsföra sina andelar i andra medlemsstater, under förutsättning att de omfattas av ett anmälningsförfarande som bygger på förbättrad kommu­ nikation mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter, bör förfarandet för elektronisk översändning av anmäl­ ningshandlingarna mellan de behöriga myndigheterna beskrivas ingående.

(1) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

(4)Enligt direktiv 2009/65/EG ska de behöriga myndighe­ terna i fondföretagets hemmedlemsstat kontrollera att anmälningshandlingarna är kompletta, innan de översän­ der handlingarna i sin helhet till de behöriga myndighe­ terna i den medlemsstat där fondföretaget har för avsikt att marknadsföra sina andelar. Direktivet ger också fondföre­ tagen rätt att tillträda en värdmedlemsstats marknad ome­ delbart efter det att de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat har översänt de kompletta anmälningshandlingarna till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fondföretaget har för avsikt att mark­ nadsföra sina andelar. För att garantera rättssäkerhet är det nödvändigt att fastställa när de kompletta anmälnings­ handlingarna ska anses vara översända. Dessutom bör det vid elektronisk kommunikation krävas att de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ser till att fullständiga handlingar har översänts innan de meddelar fondföretaget om översändningen enligt artikel 93.3 i direktiv 2009/65/EG. Dessutom bör det fastställas vilka förfaranden som ska användas för att hantera tekniska pro­ blem som uppstår vid själva översändningen av anmäl­ ningshandlingarna mellan de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat och värdmedlemsstat.

(5)I syfte att förenkla översändningen av anmälningshand­ lingarna och ta hänsyn till den tekniska utvecklingen och möjligheten att utveckla mer sofistikerade system för elek­ tronisk kommunikation, bör de behöriga myndigheterna ingå samarbetsöverenskommelser för att förbättra den elektroniska översändningen av anmälningshandlingarna, framför allt avseende systemsäkerhet och kryptering. De behöriga myndigheterna bör också samordna överens­ kommelserna om elektronisk kommunikation inom euro­ peiska värdepapperstillsynskommittén.

(6)I direktiv 2009/65/EG åläggs medlemsstaterna att vidta nödvändiga administrativa och organisatoriska åtgärder för att underlätta samarbetet. Ett förstärkt samarbete mel­ lan de behöriga myndigheterna är en förutsättning för att säkerställa att fondföretagen och de förvaltningsbolag som förvaltar fondföretag efterlever direktiv 2009/65/EG, att den inre marknaden fungerar friktionsfritt och att det finns en hög skyddsnivå för investerare.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/17

 

 

 

 

(7)I direktiv 2009/65/EG anges det att de behöriga myndig­ heterna i en medlemsstat får begära att de behöriga myn­ digheterna i en annan medlemsstat medverkar vid tillsynsverksamhet, kontroller på plats eller vid en utred­ ning som ska genomföras på den sistnämnda medlemssta­ tens territorium. När ett fondföretag förvaltas av ett förvaltningsbolag med säte i en annan medlemsstat, är det väsentligt att det finns mekanismer för samarbetet mellan de behöriga myndigheterna, och närmare förfaranden som de behöriga myndigheterna kan tillämpa när de behöver göra en utredning eller kontroll på plats av en enhet eller person som uppehåller sig i en annan medlemsstat.

(8)En behörig myndighet bör ha rätt att anmoda andra behö­ riga myndigheter att samarbeta i frågor som faller inom dess tillsynsområde. Den anmodade myndigheten bör ge sitt bistånd även när det beteende som utreds inte betrak­ tas som en överträdelse inom den egna jurisdiktionen. Den anmodade myndigheten får neka att ge sitt bistånd i de fall som förtecknas i artikel 101.6 i direktiv 2009/65/EG.

(9)Enligt direktiv 2009/65/EG ska medlemsstaternas behöriga myndigheter omedelbart förse varandra med de upplys­ ningar som krävs för att de ska kunna utföra sina åtagan­ den. Därför bör detaljföreskrifter fastställas om rutinmässigt informationsutbyte och informationsutbyte utan föregående begäran.

(10)För att säkerställa att kraven i direktiv 2009/65/EG och i denna förordning tillämpas från och med samma dag, bör denna förordning börja tillämpas samtidigt med de åtgär­ der som införlivar direktiv 2009/65/EG i den nationella lagstiftningen.

(11)Europeiska värdepapperstillsynskommittén, som inrättats genom kommissionens beslut 2009/77/EG (1), har rådfrå­ gats i tekniska frågor.

(12)De åtgärder som föreskrivs genom denna förordning är förenliga med yttrandet från europeiska värde- papperskommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE:

KAPITEL I

ANMÄLNINGSFÖRFARANDE

Artikel 1

Den skriftliga anmälans form och innehåll

Ett företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) ska utarbeta den skriftliga anmälan som avses i arti­ kel 93.1 i direktiv 2009/65/EG i enlighet med mallen i bilaga I till den här förordningen.

(1) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18.

Artikel 2

Fondföretagsintygets form och innehåll

De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat ska utarbeta det intyg om att fondföretaget uppfyller villkoren i direk­ tiv 2009/65/EG, som avses i artikel 93.3 i direktivet, i enlighet med mallen i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 3

Angiven e-postadress

1.De behöriga myndigheterna ska ange en e-postadress för översändningen av de handlingar som avses i artikel 93.3 i direk­ tiv 2009/65/EG och för informationsutbytet i samband med anmälningsförfarandet enligt samma artikel.

2.De behöriga myndigheterna ska informera andra medlems­ staters behöriga myndigheter om den angivna e-postadressen och ska säkerställa att de myndigheterna omedelbart underrättas om e-postadressen ändras.

3.De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat ska översända alla de handlingar som avses i artikel 93.3 andra stycket i direktiv 2009/65/EG uteslutande till den e-postadress som angivits av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fondföretaget avser att marknadsföra sina andelar.

4.De behöriga myndigheterna ska införa ett förfarande för att säkerställa att den e-postadress som har angivits för mottagandet av anmälningar töms varje arbetsdag.

Artikel 4

Översändningen av anmälningshandlingarna

1. De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat ska per e-post översända de fullständiga handlingar som avses i artikel 93.3 första och andra stycket i direktiv 2009/65/EG till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fondföretaget avser att marknadsföra sina andelar.

Eventuella bilagor till den skriftliga anmälan i bilaga I ska förteck­ nas i e-brevet och översändas i ett vedertaget elektroniskt format som gör att de kan visas och skrivas ut.

2. Översändningen av de fullständiga handlingarna enligt arti­ kel 93.3 andra stycket i direktiv 2009/65/EG, ska endast i följande fall anses inte ha ägt rum:

a)En handling som måste översändas saknas, är ofullständig eller är i ett annat format än det som anges i punkt 1.

b)De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat har inte använt den e-postadress som har angivits av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där fondföreta­ get avser att marknadsföra sina andelar, i enlighet med artikel 3.1.

L 176/18

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

c)De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat har inte översänt de fullständiga handlingarna till följd av ett tekniskt fel i sitt elektroniska system.

3.De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat ska säkerställa att översändningen av de fullständiga hand­ lingar som avses i artikel 93.3 i direktiv 2009/65/EG verkligen har ägt rum innan de meddelar fondföretaget att översändningen skett.

4.Om de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmed­ lemsstat informeras om eller på annat sätt blir medvetna om att översändningen av de fullständiga handlingarna inte har ägt rum, ska de omedelbart vidta åtgärder för att översända de fullständiga handlingarna.

5.De behöriga myndigheterna får komma överens om att ersätta översändningen per e-post av de fullständiga handlingar som avses i artikel 93.3 andra stycket i direktiv 2009/65/EG med en annan mer avancerad elektronisk metod, eller om att vidta ytterligare åtgärder för att öka säkerheten för översända e-postmeddelanden.

Eventuella alternativa metoder och förfinade förfaranden ska vara förenliga med de tidsfrister för anmälan som anges i kapitel XI i direktiv 2009/65/EG och ska inte försvåra för fondföretagen att få marknadstillträde i en annan medlemsstat än sin hemmedlemsstat.

Artikel 5

Mottagandet av anmälningshandlingarna

1. När de behöriga myndigheterna i en medlemsstat där ett fondföretag avser att marknadsföra sina andelar tar emot de hand­ lingar som ska översändas till dem enligt artikel 93.3 i direktiv 2009/65/EG, ska de så snart som möjligt, men senast fem arbets­ dagar efter mottagandet av handlingarna, bekräfta för de behö­ riga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat huruvida

a)samtliga bilagor som förtecknas i enlighet med artikel 4.1 i denna förordning har mottagits, och

b)den dokumentation som måste översändas till dem är i ett format som kan visas och skrivas ut.

Bekräftelsen får sändas per e-post till de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat på den adress som angivits i enlighet med artikel 3.1, såvida inte de aktuella behöriga myndig­ heterna har kommit överens om en mer avancerad metod för att bekräfta mottagandet.

2. När de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmed­ lemsstat inte inom den tidsfrist som anges i punkt 1 har tagit emot bekräftelsen från de behöriga myndigheterna i den med­ lemsstat där fondföretaget avser att marknadsföra sina andelar, ska de kontakta dessa behöriga myndigheter för att kontrollera huruvida de fullständiga handlingarna har översänts.

KAPITEL II

TILLSYNSSAMARBETE

AVSNITT 1

Förfarande för kontroller på plats och utredningar

Artikel 6

Anmodan om bistånd vid kontroller på plats och utredningar

1. En behörig myndighet som avser att genomföra en kontroll på plats eller en utredning på en annan medlemsstats territorium (nedan kallad anmodande myndighet) ska överlämna en skriftlig anmodan till den behöriga myndigheten i den andra medlemssta­ ten (nedan kallad anmodad myndighet). Anmodan ska innehålla uppgifter om

a)anledningarna till anmodan, inklusive den lagstiftning inom den anmodande myndighetens jurisdiktion som anmodan är baserad på,

b)omfattningen av kontrollen på plats eller utredningen,

c)de åtgärder som den anmodande myndigheten redan har vidtagit,

d)eventuella åtgärder som den anmodande myndigheten ska vidta,

e)den föreslagna metoden för kontrollen på plats eller utred­ ningen, och orsaken till varför den anmodande myndigheten väljer den.

2.Anmodan ska lämnas in i tillräckligt god tid före kontrollen på plats eller utredningen.

3.När en anmodan om bistånd vid kontroll på plats eller utredning är brådskande, får den översändas per e-post och där­ efter bekräftas skriftligen.

4.Den anmodade myndigheten ska utan onödigt dröjsmål bekräfta att den mottagit anmodan.

5.Den anmodande myndigheten ska tillgängliggöra all infor­ mation som den anmodade myndigheten begär, för att det ska bli möjligt för den anmodade myndigheten att tillhandahålla det bistånd som krävs.

6.Den anmodade myndigheten ska utan onödigt dröjsmål översända all information och alla dokument som den har tillgång till och som är relevanta eller användbara för den anmodande myndigheten, mot bakgrund av anledningarna till och omfatt­ ningen av kontrollen på plats eller utredningen.

7.Mot bakgrund av de dokument och den information som översänts i enlighet med punkt 5 eller 6 ska den anmodade myn­ digheten och den anmodande myndigheten göra en ny bedöm­ ning av om kontrollen på plats eller utredningen är nödvändig.

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/19

 

 

 

 

8.Den anmodade myndigheten ska besluta om kontrollen på plats eller utredningen ska genomföras av den själv, av den anmo­ dande myndigheten, eller av revisorer eller andra experter.

9.De båda myndigheterna ska komma överens om fördel­ ningen av kostnaderna i samband med kontrollen på plats eller utredningen.

Artikel 7

Kontroller på plats och utredningar som genomförs av den anmodade myndigheten

1.När den anmodade myndigheten beslutar sig för att själv genomföra en kontroll på plats eller utredning ska den genom­ föra denna i enlighet med det förfarande som föreskrivs i lagstift­ ningen för den medlemsstat på vars territorium kontrollen eller utredningen ska äga rum.

2.När den anmodande myndigheten begär att dess egna tjäns­ temän ska åtfölja de tjänstemän från den anmodade myndigheten som genomför kontrollen eller utredningen i enlighet med arti­ kel 101.5 i direktiv 2009/65/EG, ska de båda myndigheterna komma överens om de praktiska detaljerna för detta samarbete.

Artikel 8

Kontroller på plats och utredningar som genomförs av den anmodande myndigheten

1.När den anmodade myndigheten beslutar sig för att den anmodande myndigheten ska få genomföra en kontroll på plats eller utredning, ska kontrollen eller utredningen genomföras i enlighet med det förfarande som föreskrivs i lagstiftningen för den medlemsstat på vars territorium kontrollen eller utredningen ska äga rum.

2.När den anmodade myndigheten beslutar sig för att den anmodande myndigheten ska få genomföra en kontroll på plats eller utredning, ska den anmodade myndigheten tillhandahålla det bistånd som krävs för att underlätta kontrollen eller utredningen.

3.Om den anmodande myndigheten får tillgång till väsentlig information, som är av betydelse för den anmodade myndighe­ ten när den utför sina åtaganden i samband med kontrollen på plats eller utredningen, ska den utan onödigt dröjsmål översända denna information till den anmodade myndigheten.

Artikel 9

Kontroller på plats och utredningar som genomförs av revisorer eller experter

1.När den anmodade myndigheten beslutar sig för att reviso­ rer eller experter ska få genomföra en kontroll på plats eller utred­ ning, ska kontrollen eller utredningen genomföras i enlighet med det förfarande som föreskrivs i lagstiftningen för den medlems­ stat på vars territorium kontrollen eller utredningen ska äga rum.

2.När den anmodade myndigheten beslutar sig för att reviso­ rer eller experter ska få genomföra en kontroll på plats eller utred­ ning, ska den anmodade myndigheten tillhandahålla det bistånd som krävs för att underlätta för revisorerna eller experterna i deras arbete.

3.När den anmodande myndigheten föreslår att revisorer eller experter ska utnämnas, ska den översända all relevant informa­ tion om revisorernas eller experternas identitet och yrkeserfaren­ het till den anmodade myndigheten.

Den anmodade myndigheten ska omgående meddela den anmo­ dande myndigheten huruvida den godkänner den föreslagna utnämningen.

Om den anmodade myndigheten inte godkänner den föreslagna utnämningen eller om den anmodande myndigheten inte föreslår vilka revisorer eller experter som ska utnämnas, ska den anmo­ dade myndigheten ha rätt att föreslå revisorer eller experter.

4.Om de båda myndigheterna inte är överens om utnämnan­ det av revisorer eller experter, ska den anmodade myndigheten besluta om den själv ska genomföra kontrollen på plats eller utredningen eller om den ska tillåta den anmodande myndighe­ ten att genomföra kontrollen eller utredningen.

5.Den myndighet som har föreslagit de utnämnda revisorerna eller experterna ska stå för kostnaderna i fråga, såvida inte den anmodade myndigheten och den anmodande myndigheten har kommit överens om något annat.

6.Om revisorerna eller experterna när de genomför kontrol­ len på plats eller utredningen får tillgång till väsentlig informa­ tion, som är av betydelse för den anmodade myndigheten när den utför sina åtaganden, ska de omedelbart översända denna infor­ mation till den anmodade myndigheten.

Artikel 10

Anmodan om stöd vid intervjuer med personer i en annan medlemsstat

1. När den anmodande myndigheten anser att det är nödvän­ digt att intervjua personer som uppehåller sig i en annan med­ lemsstat, ska den myndigheten överlämna en skriftlig anmodan till de behöriga myndigheterna i medlemsstaten i fråga.

L 176/20

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

2.Anmodan ska innehålla uppgifter om

a)anledningarna till anmodan, inklusive den lagstiftning inom den anmodande myndighetens jurisdiktion som anmodan är baserad på,

b)intervjuns omfattning,

c)de åtgärder som den anmodande myndigheten redan har vidtagit,

d)eventuella åtgärder som den anmodande myndigheten ska vidta,

e)den metod som föreslås för intervjuerna, och varför den anmodande myndigheten har valt den.

3.Anmodan ska lämnas in i tillräckligt god tid före intervjuerna.

4.När en anmodan om bistånd vid intervjuer med personer som uppehåller sig i en annan medlemsstat är brådskande, får den översändas per e-post och därefter bekräftas skriftligen.

5.Den anmodade myndigheten ska utan onödigt dröjsmål bekräfta att den mottagit anmodan.

6.Den anmodande myndigheten ska tillgängliggöra all infor­ mation som den anmodade myndigheten begär, för att det ska bli möjligt för den anmodade myndigheten att tillhandahålla det bistånd som krävs.

7.Den anmodade myndigheten ska utan onödigt dröjsmål överlämna all information och alla dokument som den har till­ gång till och som är relevanta eller användbara för den anmo­ dande myndigheten, mot bakgrund av anledningarna till och omfattningen av intervjuerna.

8.Mot bakgrund av de dokument och den information som överlämnats i enlighet med punkt 6 eller 7 ska den anmodade myndigheten och den anmodande myndigheten göra en ny bedömning av om intervjuerna är nödvändiga.

9.Den anmodade myndigheten ska besluta om intervjuerna ska utföras av den själv eller av den anmodande myndigheten.

10.De båda myndigheterna ska komma överens om fördel­ ningen av kostnaderna i samband med intervjuerna.

11.Den anmodande myndigheten får delta vid de intervjuer som anmodas i enlighet med punkt 1. Myndigheten får före och under intervjuerna lämna in frågor som ska ställas.

Artikel 11

Särskilda bestämmelser för kontroller på plats och utredningar

1.De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat och de behöriga myndigheterna i fondföretagets hem­ medlemsstat ska informera varandra om varje kontroll på plats och utredning som ska genomföras avseende det förvaltningsbo­ lag eller fondföretag som omfattas av deras respektive tillsynsom­ råde. När sådan information har lämnats, får den informerade behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål anmoda den infor­ merande behöriga myndigheten att införliva de frågor som faller inom den informerade myndighetens tillsynsområde i kontrollen eller undersökningen.

2.De behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat får anmoda de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat om bistånd i samband med kontroll på plats och utredning av fondföretagets förvaringsinstitut, när så är nödvän­ digt för att tillsynsuppgifterna avseende förvaltningsbolaget ska fullgöras.

3.De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat och de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hem­ medlemsstat ska komma överens om förfaranden för att utbyta information om resultaten av de kontroller på plats och utred­ ningar som har genomförts avseende förvaltningsbolag och fond­ företag som omfattas av deras respektive tillsynsområde.

4.Om det är nödvändigt ska de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat och de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmedlemsstat komma överens om vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas avseende kontroller på plats eller utredningar.

AVSNITT 2

Informationsutbyte

Artikel 12

Rutinmässigt informationsutbyte

1. De behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlems­ stat ska omedelbart informera de behöriga myndigheterna i fond­ företagets värdmedlemsstat och, såvida fondföretaget förvaltas av ett förvaltningsbolag med säte i en annan medlemsstat än fond­ företagets hemmedlemsstat, de behöriga myndigheterna i förvalt­ ningsbolagets hemmedlemsstat om

a)eventuella beslut att återkalla auktorisationen för ett fondföretag,

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/21

 

 

 

 

b)eventuella beslut om att ett fondföretag ska ställa in emission, återköp eller inlösen av sina andelar,

c)eventuella andra allvarliga åtgärder som vidtagits mot ett fondföretag.

2.När ett fondföretag förvaltas av ett förvaltningsbolag med säte i en annan medlemsstat än fondföretagets hemmedlemsstat, ska de behöriga myndigheterna i förvaltningsbolagets hemmed­ lemsstat omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat, om förvaltningsbolagets för­ måga att korrekt utföra sina åtaganden i förhållande till de fond­ företag det förvaltar kan vara betydligt påverkad, eller om förvaltningsbolaget inte uppfyller kraven i kapitel III i direktiv 2009/65/EG.

3.När ett fondföretag förvaltas av ett förvaltningsbolag med säte i en annan medlemsstat än fondföretagets hemmedlemsstat, ska de behöriga myndigheterna i fondföretagets hemmedlemsstat respektive förvaltningsbolagets hemmedlemsstat underlätta det informationsutbyte som krävs för att de ska kunna utföra sina åta­ ganden enligt direktiv 2009/65/EG, däribland inrättandet av ett lämpligt informationsflöde. Här ingår det informationsutbyte som är nödvändigt vid

a)förfarandena för auktorisering av förvaltningsbolag att bedriva verksamhet på en annan medlemsstats territorium i enlighet med artiklarna 17 och 18 i direktiv 2009/65/EG,

b)förfarandena för auktorisering av förvaltningsbolag att för­ valta fondföretag som är auktoriserade i en annan medlems­ stat än förvaltningsbolagets hemmedlemsstat, i enlighet med artikel 20 i direktiv 2009/65/EG,

c)den löpande tillsynen av förvaltningsbolag och fondföretag.

Artikel 13

Informationsutbyte utan föregående begäran

De behöriga myndigheterna ska utan föregående begäran och onödigt dröjsmål sända all relevant information, som kan väntas vara av väsentligt intresse när åtagandena enligt direktiv 2009/65/EG utförs, till andra behöriga myndigheter.

KAPITEL III

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 14

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2011.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 1 juli 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

L 176/22

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

BILAGA I

SKRIFTLIG ANMÄLAN

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/23

 

 

 

 

L 176/24

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/25

 

 

 

 

L 176/26

SV

Europeiska unionens officiella tidning

10.7.2010

 

 

 

 

BILAGA II

FONDFÖRETAGSINTYG

10.7.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 176/27

 

 

 

 

Bilaga 7

Konkurrenssituationen på svensk fondmarknad

Hans Fahlin

597

Bilaga 7

SOU 2010:78

1 Uppdraget

I denna utrednings direktiv konstateras att det “är en utgångspunkt att svenska hushåll och andra investerare även fortsättningsvis ska ha tillgång till ett brett utbud av fonder på den svenska fondmark- naden, däribland svenskregistrerade fonder. Det är också en utgångs- punkt att det ska finnas goda förutsättningar att driva fondverk- samhet i Sverige”. Samtidigt konstateras att fondmarknaden präglas av hög konkurrensnivå, med ett stort antal utländska produkter till försäljning i Sverige, samt att allt fler svenska bolag valt att starta förvaltningsbolag och fondföretag utomlands, även när de i princip enbart är avsedda för försäljning i Sverige.

Enligt direktivet finns anledning att vidare analysera behovet av att medelst ändringar i lagar och regler stärka svenskregistrerade fonders och svenska fondbolags konkurrenskraft. Samtidigt måste också behovet av ett gott konsumentskydd vägas in.

Utredaren skall

Analysera konsekvenser genomförandet av UCITS IV-direk- tivet kan komma att få för den svenska fondmarknaden

Föreslå ändringar av den näringsrättsliga och associationsrätts- liga regleringen av värdepappersfonder om analysen leder till att sådana bör göras

Överväga behov av ändringar i ovannämnda regelverk för att stärka fondernas konkurrenskraft

Utarbeta nödvändiga lagförslag

Utredaren har valt att ge mig i uppdrag att genomföra analysen av direktivets konsekvenser och behovet av regleringsändringar samt att förlägga denna till föreliggande separata bilaga. Lagförslag kom- mer dock att utarbetas i utredningens huvuddel.

598

SOU 2010:78

Bilaga 7

Enligt direktivet skall utredningen inte göra bedömningar av om ändringar av skattelagstiftningen behövs eller lämna förslag om änd- ringar av skattelagstiftningen.

1.1Bilagans struktur

Bilagan är strukturerad på följande sätt. I nästföljande avsnitt, ”2 Tillvägagångssätt”, beskrivs kortfattat hur underlaget för analy- sen har tagits fram. I avsnitt ”3 Fondmarknaden och UCITS IV” sammanfattas några i sammanhanget väsentliga fakta om svensk fond- marknad, varefter konsekvenserna av direktivets genomförande analy- seras. I avsnitt ”4 Konkurrensförutsättningar för svenska fonder och fondbolag” analyseras de faktorer som bidrar till att skapa kon- kurrensnackdelar och, där så är tillämpligt, föreslås regelförändringar. I avsnitt ”5 Sammanfattning” sammanfattas analysen och de före- slagna ändringarna.

1.2Begrepp

Ordet ”fondbolag” kommer i den fortsatta framställningen – om inte annat särskilt anges – att användas såväl för att beteckna svenska fondbolag, dvs. svenska aktiebolag som har tillstånd att bedriva fond- verksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder (förkortad LIF), som utländska förvaltningsbolag, dvs. utländska företag som i sitt hemland har tillstånd att förvalta fondföretag (1 kap. 1 § första stycket punkt 12 LIF). Ordet ”fonder” används på liknande sätt för att beteckna såväl svenska fonder enligt LIF, som utländska fond- företag, dvs. utländska fondföretag med enda syftet att göra kollek- tiva investeringar (punkt 8 i samma paragraf LIF).

599

Bilaga 7

SOU 2010:78

2 Tillvägagångssätt

Under januari och februari 2010 genomförde jag en intervjuunder- sökning bland företrädare för fondbolag och andra intressenter som påverkas av fondlagstiftningen. Syftet med undersökningen har varit att belysa de viktigaste faktorerna som påverkar beslut att förlägga fondverksamhet eller fonders hemvist till ett annat land än Sverige. Dessutom har jag velat undersöka om det föreligger faktorer som gör att inhemska fonder och bolag upplever en konkurrensnackdel gentemot utländska konkurrenter.

Jag har i undersökningen sammanträffat med arton fondbolags- företrädare, två företrädare för fondandelshandelssystem, en konsult specialiserad inom fondbranschen, utredningens expert på konsu- mentfrågor, utredningens expert för depå- och bankfrågor, en före- trädare för ett depåinstitut, en företrädare för Konkurrensverket samt företrädare för Fondbolagens Förening. Jag har haft flera samman- träffanden med företrädare för Finansinspektionen. Varje samman- träffande har haft karaktären av en djupintervju som vanligtvis varat mellan en och två timmar.

Vid en typisk intervju har respondenterna ombetts att uttala sig om ett antal i förväg definierade faktorer. Därutöver har de haft möj- lighet att fritt föra fram andra faktorer som påverkar ovan nämnda beslut och förutsättningar. Svaren har i efterhand subjektivt rankats enligt en enkel skala1 representerande graden av angelägenheten gällande ändring av lag eller reglering.

Jag har inte haft resurser att intervjua alla potentiella intressenter. Urvalet har inte heller skett slumpmässigt, utan baserats på bransch- kännedom i dialog med utrednings expertgrupp. Fyra tilltänkta och tillfrågade respondenter bortföll ur undersökningen. Det är min upp-

1 Respondentens uppfattning om behovet av en konkurrensutjämnande förändring har be- tecknats som “mycket starkt”, “starkt”, “neutralt” eller “negativt” behov.

600

SOU 2010:78

Bilaga 7

fattning att undersökningen ger en representativ bild av förhållan- den på den svenska fondmarknaden.

Jag har inte haft resurser att genomföra en komparativ studie av hur gällande UCITS-direktiv har genomförts i andra EU-länder i syfte att mer i detalj kunna jämföra konkurrenseffekterna av svensk och utländsk lagstiftning och regleringar.

601

Bilaga 7

SOU 2010:78

3 Fondmarknaden och UCITS IV

3.1Fondmarknadens utveckling under 2000-talet

Fondsparandet är en viktig och vitt spridd sparform i Sverige. (Fond- bolagens förening 2010-05-11) uppger att 99 procent av svenska folket (18–74 år) sparar i dag i fonder. Exklusive sparandet till premiepen- sionen är det 82 procent som äger andelar i någon fond, 80 procent av kvinnorna och 83 procent av männen. Dessutom har 66 procent av alla barn ett fondsparande.

Det samlade fondvärdet har fortsatt att öka kraftigt sedan Värde- pappersfondsutredningen konstaterade ett värde på 870 miljarder kronor i 900 fonder i slutet på 2001 (SOU 2002:56 2002). Av dessa 900 var ca 100 s.k. nationella fonder. 2009 fanns det över 4,000 (del-) fonder på den svenska marknaden och fondförmögenheten uppgick till cirka 1 659 miljarder kronor (Fondbolagens förening 2010). An- talet svenskregistrerade fonder har inte ökat märkvärt. Det fanns 511 värdepappersfonder och 375 specialfonder i april 2010 (Finans- inspektionen 2010).

Även antalet fondbolag har fortsatt att öka. Enligt Värdepappers- fondsutredningen hade Finansinspektionen lämnat tillstånd till nära 70 fondbolag. I april 2010 var antalet 84 (Finansinspektionen 2010).

I december 2000 fanns det 215 utländska fonder med svensk an- knytning, dvs. fonder som ingick i en koncern där det också fanns ett svenskt fondbolag eller annat bolag som bedrev verksamhet under tillsyn av Finansinspektionen. I mars 2009 hade antalet ökat till 467 (Fondbolagens förening-2 2009).

Sammanfattningsvis tyder dessa uppgifter på att konkurrensen på den svenska marknaden, särskilt från utländska fonder, har ökat väsentligt. Samtidigt har få nya svenska värdepappersfonder tillkom- mit. Däremot har antalet fonder med utländsk hemvist som har anknytning till ett svenskt fondbolag eller finansiell koncern mer än fördubblats. Uppgifterna är förenliga med påståenden som fram-

602

SOU 2010:78

Bilaga 7

kommit såväl i min undersökning, i framställningar från Fond- bolagens förening till finansministern, finansmarknadsministern och näringsministern (Fondbolagens Förening 2008), som i den allmänna debatten, t.ex. (Nilsson, Mårder och Smedenvall 2009), att det före- ligger en konkurrensnackdel för svenska fonder.

3.2Effekter av UCITS IV

Såväl respondenterna i min undersökning, som andra källor, t.ex. (RBC Dexia & KPMG 2009) och (Ernst & Young 2009), förutser följande huvudsakliga effekter av genomförandet av UCITS IV- direktivet. Drivkraften bakom dessa förändringar är i första hand de kostnadsrationaliseringar de kan medföra för fondbolagen eller i deras koncerner.

Antalet fonder kommer att minska då fondbolagen kommer att utnyttja de utökade möjligheterna till fondsammanslagningar för att rationalisera sitt produktutbud. Avgörande för hur spridd gränsöverskridande sammanslagningar blir är dock huruvida de undviker att utlösa oönskade skatteeffekter eller ej.

Antalet fondbolag kommer att minska, då finansiella koncerner kommer att utnyttja direktivets s.k. fondbolagspass (MCP, ”Management Company Passport”), för att konsolidera fond- dotterbolag som idag är lokaliserade i olika länder.

Som en följdeffekt av fond- och fondbolagsrationaliseringar kommer nuvarande administrativa verksamhetsmodeller att om- prövas. Nya delegeringslösningar kommer att utvärderas och kon- solidering av administrativa system och processer är sannolika.

Konkurrensen mellan fondbolag inom EU förväntas att öka ytter- ligare tack vare att notifieringsprocessen för marknadsföring i ett nytt EU-land i UCITS IV förenklas och snabbas upp.

3.2.1Fondsammanslagningar

Ett flertal svenska finansiella aktörer bedriver idag fondverksamhet utanför Sverige. T.ex. verkar flera av de största bankkoncernerna i betydande utsträckning i bl.a. Norden och Norra Europa. Många bolag har idag omfattande fondutbud, med fonder baserade i flera

603

Bilaga 7

SOU 2010:78

olika länder, vilket vuxit fram som ett resultat av att efterfrågan för olika produkter varierat över tiden, historiskt begränsade möjlig- heter att marknadsföra fonder över gränserna och som en effekt av gränsöverskridande bolagssammanslagningar inom branschen.

Efterfrågan på fonder av olika typ förändras och varierar över tiden. T.ex. ökade efterfrågan på internationella aktiefonder i för- hållande till svenska markant under andra halvan av 1990-talet, bl.a. till följd av att allmänheten och institutioner blev mer medvetna om de positiva effekterna av att sprida riskerna med aktieinveste- ringar över flera länder. Uppkomsten av nya finansiella instrument eller öppnandet av nya marknader är andra exempel på faktorer som kan ge upphov till efterfrågeförändringar. Fonder kan också drabbas av fallande efterfrågan, t.ex. till följd av att de möjligheter till av- kastning de skulle utnyttja inte längre föreligger, eller att fondens avkastning inte uppfyllt uppställda förväntningar. För att fondbola- gen skall behålla sin konkurrensförmåga krävs att de anpassar sitt produktutbud på motsvarande sätt. Bolagen har dock begränsade resurser och varje ny fond som förvaltas medför såväl fasta som rörliga kostnader. För ett fondbolag kommer vissa fonder med tiden att bli stora och framgångsrika. Även om de inte längre har väsentliga positiva nettoinflöden kan de bidra mycket påtagligt till bolagens vinstmarginaler. Andra fonder når aldrig den volym som bolagen hoppades på, eller drabbas med tiden av nettoutflöden och en krym- pande fondförmögenhet. För att fondbolagen skall behålla sina vinst- nivåer, och kunna frigöra resurser för nya fonder, behöver mindre lönsamma fonder rensas ut ur sortimentet.

En fond som inte bedöms vara lönsam för bolaget eller attraktiv för dess andelsägare eller på marknaden kan antingen få ändrade fondbestämmelser och inriktning, stängas, eller om möjligt slås sam- man med en annan fond med liknande karakteristika. Möjligheterna att ändra fondbestämmelser är i Sverige starkt begränsande. Stäng- ning av en fond får ur andelsägarperspektiv samma beskattnings- effekt som försäljning av fondandelar. En stängning medför därför att fondbolaget utlöser latent reavinstbeskattning hos fondens andels- ägare. Fondbolagen vet av erfarenhet att en sådan åtgärd ofta upp- fattas negativt av bolagets kunder, andelsägarna, som ofta uttrycker en stark preferens för att själv få avgöra när beskattning skall utlösas. Bolagen söker därför i så stor utsträckning som möjligt att undvika att stänga fonder, då risken för störningar i kundrelationen är stor. Alternativet till stängning är att om möjligt slå samman fonden med en annan liknande fond, då sådana sammanslagningar i

604

SOU 2010:78

Bilaga 7

Sverige inte medfört att reavinstbeskattning utlösts. Möjligheterna att genomföra sådana sammanslagningar har dock varit mycket be- gränsade eftersom lagstiftningen och Finansinspektions tillämpning har en mycket restriktiv syn på hur olika fonder får vara för att de skall kunna slås samman.

Sammanslagning av fonder över gränserna, t.ex. efter en bolags- sammanslagning, har inte kunnat genomföras. Ur bolagens perspek- tiv har den enda framkomliga vägen varit att stänga en av fonderna och uppmana kunderna att köpa andelar i den andra fonden, med ovan nämnda negativa kundreaktioner som följd.

Då det i Sverige således funnits relativt starka hinder för samman- slagningar och rationaliseringar av fondutbudet av såväl reglerings- mässiga som beskattningsmässiga skäl finns det idag ett uppdämt behov av att rationalisera fondutbudet och skapa utrymme för nya produkter.

De möjligheter till gränsöverskridande fondsammanslagningar som UCITS IV medför kommer således med stor sannolikhet att utnytt- jas av bolagen. Som redogörs för nedan, förväntar sig också bolagen att möjligheterna att slå samman fonder inom landet skall utökas på motsvarande sätt. En förutsättning för en sådan utveckling är dock att varken inhemska eller gränsöverskridande fondsammanslagningar kommer att medföra några väsentliga negativa skatteeffekter för bolagens kunder. Det är sannolikt att de finansiella koncerner som uppstått genom gränsöverskridande bolagssammanslagningar eller fondbolag som av andra skäl har en mängd dubbleringar eller över- lappande fonder kan komma att vara mest aktiva avseende fond- sammanslagningar.

Valet av land som hemvist för sammanslagna fonder styrs av ett antal faktorer. (RBC Dexia & KPMG 2009) rapporterar en under- sökning av 54 fondbolag i Europa, huvudsakligen inom EU. Dessa uppger att valet av hemvist för fonder styrs mot länder med stabila och konkurrenskraftiga skattesystem, väletablerad lokala kompetens- pooler, stark lagstiftning och regelverk samt flexibla och lyhörda övervakande myndigheter. Över tiden krävs också att kostnader kan hållas under kontroll och att kapacitetsbegränsningar undviks.

Sammanfattnings kommer UCITS IV-direktivets genomförande med stor sannolikhet medföra att många fonder fusioneras inom länder såväl som över gränserna. Det är troligt att detta kommer att inträffa i jämförelsevis stor utsträckning i Sverige, då möjligheten att fusionera fonder varit starkt begränsade. Möjligheterna att fusionera över gränserna innebär att många bolag kommer att värdera i vilket

605

Bilaga 7

SOU 2010:78

land den fusionerade fonden skall ha sin hemvist, i syfte att bl.a. skapa starkast möjliga konkurrensfördelar på en marknad där kon- kurrensen förväntas öka. Det är därför särskilt viktigt att göra en översyn av de regler som anses medföra att svenska fonder behäftas med sämre konkurrensförutsättningar.

3.2.2Lokalisering av fondbolag

UCITS IV-direktivs fondbolagspass (MCP, ”Management Company Passport”) möjliggör att för fondbolag att förläggas i ett annat EU- land än det där dess fonder har hemvist. Det innebär att finansiella koncerner med fondbolag i flera olika länder tack vare MCP har möj- lighet att centralisera sin fondbolagsverksamhet till ett enda bolag.

Det starkaste argumentet för centralisering av fondbolagsverk- samheten till ett enda fondbolag är att det möjliggör minskade kost- nader och minskad komplexitet i verksamhet och bolagsstruktur.

Det finns samtidigt argument som talar mot centralisering till ett enda fondbolag. Bland dessa är att existerande strukturer redan be- traktas som effektiva och välfungerande, oro för negativa effekter på kundrelationer i de länder där fondbolaget upphör, och oro för oönskade skatteeffekter.

En avgörande faktor som kan motverka centralisering av fond- bolag är förekomsten av fonder som inte omfattas av UCITS IV- direktivet, såsom exempelvis svenska specialfonder. Fondbolag som förvaltar sådana fonder i mer än ett land, och som önskar att behålla dem, kommer inte att kunna centralisera fondbolagsverksamheten såvida inte de länder där fonderna har hemvist väljer att möjliggöra gränssöverskridande fondsammanslagningar för fonder som inte omfattas av bestämmelserna i direktivet. Om sådana lagändringar kan komma att ske i flera länder är högst osäkert.

I (RBC Dexia & KPMG 2009) uppges att dess respondenter till 43% förväntade sig att ett centraliserat fondbolag skulle förläggas till Luxemburg, 23% till respektive bolags huvudkontors hemvist, 18% till Irland och 13% till annat EU-land. Fördelen med bolagets förläggning till Luxemburg och Irland motiverades med att bolagens fonder förväntas ha kvar sin tidigare hemvist där, närheten till stora Europeiska marknader, fördelaktiga skatteregimer, starka varumärken som uppfattades som internationella finanscentra med inriktning på gränsöverskridande fonddistribution, ett företagsvänligt klimat, tillgången på kompetent och erfaren personal, regelverk som tillåter

606

SOU 2010:78

Bilaga 7

omfattande delegering och att ett förvaltningsbolag enligt UCITS III redan fanns på plats.

Ju mer ett fondbolag eller finansiell koncern har centraliserat sina fonder till ett enskilt land, ju större torde kostnadsfördelen vara av att centralisera fondbolagsverksamheten till samma plats. Samförlägg- ning innebär fördelar bl.a. p.g.a. förenkling av ledningsfunktioner och intern kommunikation, att fonderna och fondbolaget övervakas av samma myndighet och lyder under samma regleringssystem och möjligheter till samordning av vissa redovisnings- och administra- tiva funktioner. I (RBC Dexia & KPMG 2009) uppger också 29 % av respondenterna att förläggningen av existerande fonder är en viktig faktor vid beslut om fondbolagets hemvist.

3.2.3Möjliga konfigurationer

Man kan tänka sig att UCITS IV genomförande i Sverige skulle kunna ge upphov till en branschstruktur som kombinerar följande fyra huvudmöjligheter. Enskilda bolag kan naturligtvis också komma att omfatta flera av nedanstående alternativ i sin struktur.

Svenska fonder – svenska bolag: aktörer som väljer att centra- lisera fondbolaget till Sverige och genomföra fondsammanslag- ningar så att fonderna får svensk hemvist. Detta alternativ torde vara mest intressant för aktörer med mycket stark position på den svenska marknaden och vars svenska fonder utgör en mycket betydande andel av det totala förvaltade kapitalet. En förutsätt- ning för detta alternativ är att svenska fonder och fondbolag inte har någon väsentlig konkurrensnackdel jämfört med utländska motsvarigheter.

Svenska fonder – utländska bolag: aktörer som väljer att centra- lisera fondbolaget till ett annat land, t.ex. Luxemburg, men väljer att hålla kvar existerande svenska fonder. Detta alternativ torde endast vara attraktivt för bolag med betydande verksamhet i andra EU-länder men där fonderna med svensk hemvist är av- sedda endast för den svenska marknaden, eller där man uppfattar betydande negativa effekter på kundrelationen om de svenska fonderna lades ned eller flyttade ut ur landet via sammanslag- ningar. Att slå samman koncernens fondutbud till Sverige sam- tidigt som fondbolaget har annan hemvist framstår som ett

607

Bilaga 7

SOU 2010:78

mindre sannolikt alternativ men skall inte uteslutas om särskilda skäl föreligger.

Utländska fonder – svenska bolag: aktörer som väljer att kon- solidera sitt fondutbud till ett annat land, men centraliserar fond- bolaget till Sverige. Detta alternativ torde kunna vara en möjlig- het för en finansiell koncern som bedriver verksamhet såväl i Sverige som i andra länder. Särskilt om koncernen har hemvist i Sverige och de svenska fonderna har någon påtaglig nackdel, t.ex. i beskattningshänseende, kan detta alternativ vara intressant.

Utländska fonder – utländska bolag: aktörer som väljer att kon- solidera såväl sitt fondutbud och centralisera sitt fondbolag till ett annat land (men fortsätter att marknadsföra fonder i Sverige). Detta alternativ torde främst vara intressant för koncerner som har verksamhet i flera länder, däribland Sverige, och som erhåller betydande effektiviseringsvinster av såväl centraliseringen av fond- bolaget och sammanslagningen av fonderna. Det kan inte heller uteslutas att bolag som endast vänder sig till svenska kunder väljer en sådan konfiguration, om såväl fondernas som bolagets hemvist medför konkurrens- eller effektivitetsvinster.

3.2.4Effekterna i Sverige

I syfte att underlätta en redogörelse för effekterna av lokalisering av fonder och fondbolagsverksamhet på efterfrågan på kvalificerade tjänster inom fondbranschen i Sverige beskrivs översiktligt nedan verksamheterna i ett stiliserat fondbolag.

3.2.4.1Ett fondbolags struktur

Figur 1 beskriver ett stiliserats fondbolags organisation. Ett fond- bolag har visserligen som nämnts stora möjligheter att delegera delar av verksamheten. Syftet med detta avsnitt är att övergripande beskriva den verksamheter som förekommer inom ett fondbolag, oavsett om dessa delegeras eller ej. Beskrivningen är förenklad i den bemärkelsen att den strävar efter att ge en överblick över de huvud- funktioner som förekommer och hur dessa kan vara strukturerade. I verkligheten förekommer många olika organisationsformer, be- roende på verksamhetens storlek, eventuell koncerntillhörighet, m.m.

608

SOU 2010:78

Bilaga 7

Figur 1 Stiliserad fondbolagsorganisation

VD & Ledning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Compliance Juridik

 

 

Stab

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktieförvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ränteförvaltning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fond-i-fond

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Etc…

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Försäljning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Direktförsäljning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Distributörsförs.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Middle Office

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Risk

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Performance

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Administration

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Portföljadm.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kundadm.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VP-adm.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomi & Finans

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fondredovisning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bolagsredovisning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marknad & Kommunikation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marknadsföring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Komm. & PR

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Personal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

IT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

609

Bilaga 7

SOU 2010:78

VD och ledningsfunktioner. Till den del denna funktion omfattar de lagliga kraven på VD enligt fondbolags- och aktiebolagslagar är den normalt förlagd till fondbolagets hemland. I större koncerner kan delar av den affärsmässiga ledningen ske genom instruktioner till VD via koncernens linjeorganisation, medan VD och styrelse har upp- giften att övervaka att lokala regler och förordningar följs, t.ex. genom att bevaka andelsägarintresset.

Compliancefunktionen har ansvaret för att tillse bolagets regel- efterlevnad. Den kan vara kombinerad med internt juriststöd. Funktionen kan delegeras, vilket är vanligare bland mindre bolag än större bolag. Compliance är vanligtvis lokaliserad till fondbolagets hemvist.

Förvaltningsfunktionen ansvarar för fondernas värdepappers- investeringar. Den är normalt organiserad efter tillgångsslag, såsom aktieförvaltning och ränteförvaltning. I den mån andra typer av fon- der förekommer, såsom t.ex. fond-i-fond eller generationsfonder, är dessa vanligtvis egna förvaltningsenheter. I större organisationer är ofta förvaltningen delegerad. Gränsöverskridande delegering är vanligt förekommande.

Försäljningsfunktionen omfattar de aktiviteter som fondbolaget vidtar för att främja försäljningen av bolagets produkter. Det om- fattar såväl direktförsäljning, t.ex. via s.k. call centers eller speciali- serade försäljare som bearbetar stora kunder, som indirekt försälj- ning genom bearbetning av distributörers försäljningsenheter. Om bolaget har ett stort antal egna kunder kan antalet anställda inom försäljning vara betydande. Försäljningsenheter är ofta lokaliserade i det land som kunderna finns. Om försäljning endast sker till stora kunder eller via distributörer, eller försäljningsvolymen är ringa, är det däremot vanligt att försäljaren är lokaliserad i ett annat land.

Med ”Middle Office” avses i allmänhet enheter som utför daglig riskkontroll och avkastningsuppföljning. Middle Office är således såväl en operativ del av compliancefunktionen, som en del av före- tagets operativa uppföljning och kontroll av förvaltningen. Ibland är Middle Office en del av den administrativa enheten. Om den admi- nistrativa funktionen är delegerad kan Middle Office fylla funktionen att utgöra gränssnittet mot den organisation som tagit emot dele- geringen.

Den administrativa funktionen kan vara en relativt omfattande del av ett fondbolag, i vad avser andel av kostnader såväl som personal- intensitet. Den utgörs huvudsakligen av följande underavdelningar.

610

SOU 2010:78

Bilaga 7

Portföljadministration ansvarar för processer som avser fonder- nas köp och försäljning av värdepapper, portföljvärdering, etc.

Kundadministration ansvarar för processer avseende kunders köp och försäljning av fondandelar, upprätthållande av andelsägarregister, etc.

Värdepappersadministration ansvarar för processer kring de värde- papper som fonderna investerar i, såsom hantering av värdepappers- register, bolagshändelser, utdelningar, emissioner, etc.

Den administrativa funktionen kan delegeras, till delar eller till sin helhet. Delegering av administration till organisationer utanför den egna bolagsgruppen är relativt sällan förekommande bland svenska fondbolag. Branschföreträdare har dock uttryckt att ut- budet av delegeringslösningar i Sverige har ökat. I vissa andra länder, som t.ex. Luxemburg, finns ett rikt och varierande utbud av företag som erbjuder administration till fonder och fondbolag. Delegering utanför Sveriges gränser förekommer men är ännu sällsynt. Nor- malt är administrationsfunktion lokaliserad till fondbolagets och, eller, fondernas hemvist.

Marknadsförings- och kommunikationsfunktionen ansvarar normalt för framtagande av marknads- och kommunikationsplan, produktion av marknadsföringsmaterial, planering och genomförande av kund- inriktade aktiviteter och för intern och extern kommunikation. För- utom PR och reklamproduktion, som ofta delegeras externt, är denna funktion sällan delegerad utanför den egna koncernen. I mindre bolag är däremot funktionen ofta en del av försäljningsenheten. För bolag där denna enhet är förlagd utanför landets gränser finns ofta någon resurs för översättning och lokal anpassning inom landet.

IT-enheten ansvarar för drift och utveckling av produktions- system, infrastruktur och systemstöd. Enheten är normalt organi- serad efter systemansvar. En stor och varierande mängd delegerings- lösningar till externa parter förekommer. Normalt är en väsentlig del av IT-resurserna lokaliserade till det land där den administrativa verksamheten är förlagd.

Personalenheten ansvarar å ena sidan för personaladministration, såsom löneadministration, pensioner, o.d., samt å andra sidan resurs- planering, utveckling och rekrytering Den förra är ofta delegerad ex- ternt. Den senare är i mindre bolag ofta en del av ledningens ansvar och i fondbolag som är en del av koncerner ibland delegerad till dennas personalenhet.

611

Bilaga 7

SOU 2010:78

3.2.4.2Efterfrågeeffekter på kvalificerad personal

Det är innan UCITS IV-direktivets genomförande svårt att exakt förutse i vilken utsträckning fondsammanslagningar och centrali- sering av fondbolag kommer att få genomslag på den Europeiska fondmarknaden och i Sverige. Beroende på vilka övriga åtgärder som genomförs i vårt land – och i andra länder – i samband med direktivets genomförande kommer det vara mer eller mindre attrak- tivt att förlägga fonder och fondbolag till Sverige. Därav följer också att det är svårt att förutsäga vilka effekter direktivets genomförande kan få på efterfrågan på kompetens inom den finansiella sektorn.

Finansbranschen är också en betydande inköpare av tjänster från andra aktörer, såväl inom sektorn som utanför. Fondbolagen köper tjänster bl.a. av banker, börser, juristfirmor, revisionsbyråer, verk- samhets- och IT-konsulter, reklamfirmor och PR-konsulter. En samlad bedömning av UCITS IV-direktivets inverkan på syssel- sättning och efterfrågan på kvalificerade tjänster bör således även beakta effekter utanför fondbranschen.

Som påpekats i avsnittet ovan är tillgången på kompetent och erfaren personal ett kriterium vid beslut om var fondbolag och fonder skall ha sin hemvist. Det är därför troligt att länder som be- håller fondbolag och fonder framöver kan erfara en positiv feedback- loop, där förekomsten av en tillräckligt stor kompetenspool bidrar till att dra till sig ytterligare aktörer, vilket i sin tur bidrar till att landets konkurrensförmåga stärks. På samma sätt är det troligt att länder som förlorar fonder och fondbolag framöver kan råka ut för motsvarande negativ spiral, där en krympande kompetenspool för- svårar för framtida etableringar och riskerar att driva ut kvarvarande aktörer.

Tabell 1 beskriver ett försök att uppskatta hur efterfrågan på kvalificerad personal som idag är sysselsatt inom Sverige påverkas av att fondsammanslagning sker till fonder utanför landet respek- tive om också fondbolaget centraliseras till ett annat land. Med ”Svenska fonder flyttar” antas om ej annat anges att fondbolaget är kvar i Sverige. Det bör påpekas att uppskattningen är spekulativ, då många omständigheter påverkar exakt hur ett fondbolag kan välja att strukturera, och förlägga, de verksamhetsfunktioner som berörs.

612

SOU 2010:78 Bilaga 7

Tabell 1

Efterfrågeeffekter på svenska personalkategorier om fonder och

 

fondbolag flyttar ut ur landet. Med ”Svenska fonder flyttar”

 

antas om ej annat anges att fondbolaget är kvar i Sverige.

 

 

 

Enhet

Svenska fonder flyttar

Svenskt fondbolag och fonder flyttar

Ledning

Liten eller ingen negativ effekt.

Möjlig stor effekt – operativa

 

 

ledningen kan lämna Sverige.

Compliance & Juridik

Möjlig positiv effekt – kräver

 

kompetens att hantera flera

 

regelsystem om central ledning

 

av compliance sker från Sverige.

Förvaltning

Ingen effekt om förvaltning

 

kvarstår, svensk förvaltning

 

av utländska fonder sker i stor

 

utsträckning redan idag. Stor

 

negativ effekt om sammanslag-

 

ning leder till att förvaltning sköts

 

av utländsk enhet.

Försäljning

Ingen effekt, svenska försäljare

 

säljer redan många utländska

 

fonder.

Middle Office

Ingen effekt om förvaltning och

 

administration är kvar i Sverige.

 

Möjlig positiv effekt p.g.a.

 

uppbyggnad av gränssnitts-

 

funktion om förvaltning och

 

administration delegeras ur

 

landet.

Administration & IT

Medelstor negativ effekt då vissa

 

administrativa funktioner flyttar

 

med fonderna.

Marknad &

Ingen påtaglig effekt.

Kommunikation

 

Ekonomi

Negativ effekt genom utflyttning

 

av fondredovisning

Personal

Viss effekt om det sker utflyttning

 

av administrativa funktioner.

Stor negativ effekt – väsentlig del av funktionen flyttar ut.

Ingen effekt om förvaltning delegeras till annat svenskt bolag med tillstånd. Stor effekt om förvaltning förläggs till fondbolagets hemland.

Sannolikt liten effekt. Om försäljnings- målen i Sverige kvarstår krävs fortsatt svensk försäljning.

Stor negativ effekt, MO följer med compliance och ledning ut ur landet. Om förvaltning är kvar i landet möjligen neutral effekt.

Risk för mycket stor negativ effekt då den administrativa verksamhets- modellen sannolikt omprövas. Hög sannolikhet för att all administration flyttar.

Om försäljning endast sker till Sverige, sannolikt ingen effekt. Om försäljning sker till flera länder, sannolikt negativ effekt då delar av funktionen kan centraliseras till fondbolaget.

Negativ effekt genom utflyttning av bolagsredovisning

Sannolikt stor effekt om väsentlig del av personalen flyttas till annat land.

613

Bilaga 7

SOU 2010:78

Sammanfattningsvis beskriver uppskattningen av efterfrågeeffekterna i Tabell 1 att effekterna av att fondbolagen centraliseras till ett annat land är väsentligt större än om fondsammanslagningar leder till att svenskbaserade fondbolag förlägger fondernas hemvist utomlands.

När svenska fondbolag förlägger fonders hemvist till annat land blir effekten sannolikt störst för de administrativa funktioner som sannolikt flyttar med. Påverkan på övriga funktioner kan antas vara relativt begränsad.

Om svenska fondbolag flyttar ut som en konsekvens av fond- bolagscentralisering blir troligen effekten väsentlig för alla funktioner utom försäljning, under förutsättning av försäljningsambitionerna i Sverige inte förändras, samt för förvaltningen. Den senare kan mycket väl förbli delegerad till ett svenskt bolag som innehar de tillstånd som behövs. Förläggning av förvaltning påverkas av en stor mängd faktorer, inte minst om koncernintern delegering skett till enheter som också är ansvarig för förvaltning av diskretionära portföljer. Det är därför svårt att förutsäga vilken effekt beslut om fondbolagens hemvist har på förvaltningsfunktionen.

614

SOU 2010:78

Bilaga 7

4Konkurrensförutsättningar för svenska fonder och fondbolag

Den undersökning som jag genomfört bland svenska fondbolag be- kräftar att bolagen i sina beslut om fonders hemvist beaktar en mängd olika faktorer. Bl.a. hemvistens påverkan på produktens konkurrens- kraft såväl som dess effekt på fondbolagets verksamhetskostnader påverkar beslutet.

Generellt påpekar respondenterna att de föreligger konkur- rens mellan olika länder om att attrahera fonder och fondbolag. Luxemburg nämns, föga överraskande, som det ledande landet där lagstiftning och reglerande myndigheter på många sätt strävar efter att dra till sig fonder. I Luxemburg, och viss mån på Irland, före- ligger dessutom betydande klustereffekter, t.ex. i förekomsten av omfattande infrastruktur för outsourcing och kringtjänster. Där- utöver har främst Luxemburg internationellt högt anseende som värd- land för fonder, och bolag som syftar till global försäljning och distri- bution får hög trovärdighet vad gäller regelsystem om de erbjuder Luxemburgbaserade produkter. Detta bekräftas också i (RBC Dexia & KPMG 2009). Den bild som målas upp är att internationella fond- centra kommer att fortsätta att dra till sig svenska fonder, såvida inte de konkurrensnackdelar som anses föreligga idag skulle elimineras. Även om så sker, kommer främst Luxemburg att utöva en fortsatt stark attraktionskraft.

Respondenterna uttrycker allmänt att det är önskvärt att UCITS IV-direktivet skall implementeras på liknande sätt i Sverige som i andra länder. Det är önskvärt att de nationella reglerings- och över- vakningsmyndigheterna i större utsträckning än tidigare samarbetar avseende regeltolkning och genomförande i syfte att minska för- delarna av att bedriva s.k. regelarbitrage mellan länder.

Villkoren för fondbolagen i Sverige påverkas inte endast av lag- stiftning och regleringar som riktar sig direkt mot fondbolagen och

615

Bilaga 7

SOU 2010:78

deras verksamhet. De är också i hög grad beroende av de villkor som leverantörer av tjänster och kontrollfunktioner till fondbranschen verkar under. Förvaringsinstituten är en viktig sådan leverantör. Om verksamhetsvillkoren för förvaringsinstituten i Sverige utvecklas på ett sätt som medför att fondbolagens kostnader för förvaring blir högre i Sverige än motsvarande kostnader utomlands – en farhåga som rests i undersökningen – kan det bidra till att bolagen väljer att förlägga fondverksamheten i andra länder.

4.1Särskilt viktiga frågor

I det följande avsnittet behandlas de faktorer som av flest respon- denter angivits som de viktigaste i att bidra till att svenska fonder har en upplevd konkurrensnackdel jämfört med utländska. I sam- band med genomförandet av UCITS IV har dessa faktorer därför särskilt stor påverkan på svenska fondbolags benägenhet att förlägga fonder, och därmed i förlängningen fondbolagsverksamheten, i Sverige.

4.1.1Beskattning av fonder

Svenska fonder beskattas på följande sätt. Utdelningar till fonden, ränteinkomster och kapitalvinster tas upp som intäkter. Fonden får göra avdrag för vad den delar ut, ränteutgifter, förvaltningskostna- der samt för kapitalförluster. Kapitalvinster och -förluster från del- ägarrätter, dvs. aktier och andra värdepapper som hör till ägande av företag, tas dock ej upp som intäkt respektive avdrag. Istället skall fonden ta upp en schablonintäkt på 1,5 % av värdet av fondens del- ägarrätter vid årets ingång.

Skatten på fonden är 30 %, vilket är relativt sett högt. T.ex. inom flertalet länder i EU beskattas investeringsfonder inte alls. Svenska fonder för normalt en utdelningspolitik som syftar till att inte redo- visa ett skattemässigt överskott.

Andelsägare till svenska och utländska fonder betalar skatt på utdelningen. Det medför att innehav i fonder som regelmässigt betalar högre utdelning, såsom svenska fonder, medför en lägre av- kastning, allt annat lika, då den beskattade delen av utdelningen inte kan återinvesteras. Svenska fonder har därför svårt att konkurrera med utländska fonder.

616

SOU 2010:78

Bilaga 7

De negativa konkurrenseffekterna med beskattningen av svenska fonder har bl.a. belysts i ett särskilt yttrande av Kent Janér i Värde- pappersfondsutredningens slutbetänkande (SOU 2002:56), i fram- ställningar från Fondbolagens förening till finansministern och finans- marknadsministern (Fondbolagens förening 2007) samt i offentliga debatt (Nilsson, Mårder och Smedenvall 2009). I augusti 2009 tillsatte finansministern en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag till nya skatteregler för investeringsfonder. Uppdraget föranleddes av att möjligheterna till sammanslagning av fonder som följer av UCITS IV riskerar att medföra att den svenska skattebasen urholkas, samt av att de investeringsfonder som förblir i Sverige skulle få svårt att konkurrera. Utredningen, som bedrivits under beteckningen Fond- skatteutredningen lämnade sin promemoria i januari 2010 (Sjöblom 2010). I skrivandes stund har inga vidare åtgärder med anledning av promemorian offentliggjorts.

Så gott som samtliga respondenter i min undersökning har an- givit att beskattningen av svenska fonder utgör den enskilt viktigaste konkurrensnackdelen för svenska fonder. Det förekom att fondbolag uppgav att de principiellt beslutat att inte starta nya värdepappers- fonder i Sverige, så länge detta förhållande kvarstod.

Det är värt att notera att för fonder med låga avgifter är den negativa effekten av beskattningen större. En fond med låga av- gifter har lägre avdragsgilla kostnader och tvingas utbetala en större andel av fondförmögenheten som utdelning för att undvika skatt. Den är därför möjligt att den nuvarande fondbeskattningen har för- svårat utbredningen av billiga fonder, såsom indexfonder, i Sverige.

Den kraftiga tillväxten av utländska fonder med svensk anknyt- ning som marknadsförs i Sverige torde i betydande utsträckning vara föranledd av bolagens behov att neutralisera skattenackdelen genom att ge nya fonder hemvist i länder där en sådan nackdel inte föreligger.

I direktiven till denna utredning framgår att ”utredaren ska inte göra bedömningar av om ändringar av skattelagstiftningen behövs eller lämna förslag om ändringar av skattelagstiftningen”. Den under- sökning som genomförts bekräftar dock med stor tydlighet de i Fondskatteutredningens direktiv utryckta farhågorna om konkur- rensnackdelar för svenska fonder och de risker för erosion av skatte- basen som följer av UCITS IV-direktivets möjligheter till fondsam- manslagningar.

617

Bilaga 7

SOU 2010:78

4.1.2Möjligheten att ändra fondbestämmelser och slå ihop fonder

Enligt 4 kap. 9 § LIF föreskrivs att ändringar i fondbestämmelser skall godkännas av Finansinspektionen. Godkännande får ges bara om bestämmelserna eller ändringarna är skäliga för fondandelsägarna. I praktiken har skälighetskravet medfört en mycket snäv tillämp- ning, och godkännande har inte givits om de föreslagna ändringarna medfört att de ändrade fondens karaktär. I Värdepappersfonds- utredningen (SOU 2002:104 2002) motiveras skälighetskravet med att fondbestämmelserna har karaktären av ett ramavtal mellan fond- bolag och andelsägare och därmed inte får ensidigt ändras utan vidare.

Enligt 8 kap. 1 § LIF kan ett fondbolag, efter tillstånd av Finans- inspektionen, lägga samman investeringsfonder. Tillstånd till en sammanläggning skall lämnas om åtgärden kan anses förenlig med fondandelsägarnas intressen, de fonder som skall läggas samman har placeringsinriktning och fondbestämmelser som är likartade, samt sammanläggningen inte är olämplig från allmän synpunkt. På samma sätt som avseende ändringar i fondbestämmelser har kravet på att ändringen är i andelsägarnas intresse inneburit att det varit mycket svårt att få tillstånd att slå samman fonder. Enligt Värdepappers- fondsutredningen får den fond som bildas inte få en annan karaktär än de fonder som slås ihop. Aktiefonder med skillnad i inriktning på geografiska områden får till exempel inte slås ihop.

Som nämnts i avsnitt 3.2.1 Fondsammanslagningar har de be- gränsade möjligheterna att ändra fondbestämmelser och slå ihop fonder givit upphov till betydande hinder i svenska fondbolags möj- ligheter att förändra sitt produktutbud i takt med förändrad efter- frågan och nya omständigheter på värdepappersmarknaderna.

I min undersökning framstod svårigheterna att kunna ändra fondbestämmelser och slå ihop fonder som en viktig konkurrens- nackdel för svenska fonder i förhållande till utländska. I t.ex. Luxemburg uppges möjligheterna till ändringar och sammanslag- ningar vara väsentligt mycket större. De svenska fondbolagen upp- levde att deras begränsade möjligheter att förändra produktutbudet innebar att deras förmåga att anpassa sig till efterfrågeförändringar var hämmad. Svenska fondandelsägare blev också kvar i produkter som var mindre väl anpassade till nya omständigheter. Visserligen har missnöjda andelsägare möjlighet att sälja sina fondandelar, men de kan samtidigt känna sig inlåsta av de skattekonsekvenser som

618

SOU 2010:78

Bilaga 7

följer av en försäljning. Detta har också påpekats i Värdepappers- fondutredningen.

Som nämnts i det föregående medför UCITS IV-direktivet mycket omfattande möjligheter till fondfusioner. I direktivets kapitel VI avsnitt 1 artikel 38.1 anges att angivna möjligheter till fondfusioner skall gälla såväl över gränserna som inom landet. Genomförandet av direktivet bör därmed medföra lika stora möjligheter att fusionera svenska fonder som svenska med utländska. Det bör i sammanhanget nämnas, att även om utrymme fanns att implementera direktivet med snävare begränsningar för inhemska fondsammanslagningar, skulle en sådan bestämmelse lätt kunna kringgås genom bildandet av en utländsk fond till vilken de fonder som önskas slås samman där- efter kan fusioneras.

Möjligheterna att ändra fondbestämmelser bör i konsekvens med de ökade fusionsmöjligheterna också utökas väsentligt. En restrik- tiv hållning avseende fondbestämmelseändringar skulle också med lätthet kunna kringgås, genom att en ny fond startades med de önska- de fondbestämmelserna, varefter den ursprungliga fonden fusione- ras in i den nystartade.

De konkurrensnackdelar som för närvarande föreligger avseende svenska fondbolags möjligheter att vidta förändringar i utbudet av svenska fonder kommer därför av allt att döma att undanröjas i sam- band med genomförandet av UCITS IV-direktivet. En förutsättning är dock att det svenska genomförandet sker på liknande sätt som i övriga EU-länder.

UCITS IV-direktivet medför att andelsägaren i en svensk fond inte längre kan förlita sig på att fondens karaktär inte ändras under placeringens livstid. Direktivet ålägger fonderna att informera om fondfusioner. De nuvarande reglerna om informationsplikt vid fond- bestämmelseändringar i 4 kap. 9 § 2 stycket LIF bör kvarstå och tillämpas på motsvarande sätt som vid sammanläggningar. Andels- ägare bör också vid fondbestämmelseändringar ges möjlighet att utan kostnad få sina andelar inlösta, analogt med direktivets mot- svarande bestämmelse vid sammanläggningar.

619

Bilaga 7

SOU 2010:78

4.1.3Tillsynsmyndighetens transparens och handläggningseffektivitet

En betydande andel av respondenterna i min undersökning önskar större transparens och tydlighet från Finansinspektionens sida av- seende vilken information som bolagen skall tillhandahålla i sam- band med att de önskar få olika ärenden behandlade. På samma sätt tycks bolagen uppleva en betydande osäkerhet avseende vilka krav som skall uppfyllas för att ett ärende skall godkännas.

Fondbolagen uppger att vid beslut om hemvist för fonder är det ramverket av lagar och regleringar en av de viktigaste påverkande faktorerna. T.ex. anser 65 % av bolagen i (RBC Dexia & KPMG 2009) att vid beslut om hemvist för s.k. master-fonder är detta den viktigaste faktorn. I ramverket är dess genomförande i form av till- syn och handläggningsprocesser en integrerad del.

Det tycks föreligga en avsevärd osäkerhet hos fondbolagen då de i samband med ett tillståndsärende skall insända information till Finansinspektionen. Då en begäran om komplettering från myndig- hetens sida innebär att tiden för ärendehandläggning förlängs med- för därför en sådan ofta en avsevärd försening av ärendet. Det med- för i sin tur att bolagen upplever sig ha svårare att snabbt anpassa sig t.ex. till utländska konkurrenters produktutbud.

I sammanhanget anges ofta den modell som används Luxemburg som en förebild, då myndigheten där tillhandahåller s.k. cirkulär, vilka tydligt anger vilken information som skall tillhandahållas och vilka kriterier som kommer att användas vid tillståndsbedömningen. Även brittiska FSAs Policy Statements fyller motsvarande funk- tion.

De flesta av respondenterna som rest denna fråga ser helst att det skulle föreligga hög transparens vad avser information och krite- rier för standardärenden, och därmed motsvarande snabb behandling. För mer komplicerade ärenden skulle däremot information, krav och handläggningstider kunna variera.

Påtagligt många av fondbolagen har i undersökningen uttryckt att de upplever en stor osäkerhet om hur deras ärenden kommer att behandlas, samt att ett ärendes förlopp är i hög grad beroende av vilken enskild handläggare på FI de blivit tilldelade. Det är också tydligt att bolagen, om de för närvarande har fondbolag i flera länder, till en inte oväsentlig del baserar beslut om nya fonders hemvist på förväntningar om hur utdragen och komplicerad godkännande- processen kan komma att bli.

620

SOU 2010:78

Bilaga 7

Den konkurrensnackdel som därmed uppges föreligga och som enligt fondbolagens uppgift väsentligt påverkar beslut om förlägg- ning av fonder är dock inte av den karaktären att den föranleder förslag om förändrad fondlagstiftning. Det är dock viktigt att på- peka att Finansinspektionens roll att vägleda och effektivt behandla ärenden är en viktig del av den samlade förmågan att attrahera och behålla fonder och fondverksamhet i landet. För att bibehålla en nationell konkurrenskraft krävs därför att Finansinspektionen till- delas tillräckliga resurser för att ha möjlighet att fullgöra också dessa uppgifter på ett tillfredsställande sätt.

4.1.4Behovet av klasser av fondandelar

Nästan samtliga fondbolag har i undersökningen uttryckt att möjlig- heten att en fond skall kunna ha olika andelsklasser är ett mycket viktigt kriterium för beslut om en fonds hemvist. Ett antal respon- denter uppger att detta är en lika viktig fråga som fondbeskattningen.

Fondandelsklasser är mycket vanliga utanför Sverige, t.ex. i Luxemburg. Andelsklasser används bl.a. för att differentiera avgifter, för att erbjuda andelar uttryckta i olika valuta, valutasäkrade andels- klasser, andelsklasser som betalar respektive ackumulerar utdelning och för kombinationer av dessa. Andelsklasser medför stora fördelar, då de innebär att fondandelarnas egenskaper mycket kostnadseffek- tivt kan varieras i syfte att anpassa dem till olika kundkategoriers behov.

Redan Värdepappersutredningens slutbetänkande förordade in- förandet av klasser av andelar2 i syfte att tillåta att fonder skulle få tillämpa differentierade avgifter (SOU 2002:104 2002, s. 107). Den aspekt som där betonades var att andelsklasser med olika avgifter skulle leda till att priset på fondandelar uppmärksammades mer, vilket ansågs vara viktigt. För att möjliggöra detta ansåg utredningen att likabehandlingsprincipen skulle modifieras:

Med andelsägarnas rätt till likabehandling menas då att när väl ett avtal om fondsparande har ingåtts skall alla fondandelsägare med samma av- tal behandlas lika i fonden. Därmed bör ett fondbolag kunna ha olika andelar inom samma fond om det krävs för att kunna tillhandahålla olika priser på fondandelarna. En följd blir då att fondandelarna får olika tillgångsvärden och att avkastningen kommer att variera till följd

2 Värdepappersutredningen valde att använda begreppet ”fondandelskategori”. Då ”fond- andelsklass” är mer i linje med det internationellt etablerade begreppet ”share class” har jag valt att använda det senare.

621

Bilaga 7

SOU 2010:78

av olika avgiftsuttag på andelarna. I övrigt skall fondandelsägarna be- handlas lika avseende t.ex. att varje andel omfattar alla värdepapper, att rätten till inlösen och utdelning är densamma.

(SOU 2002:104 2002, s. 108).

Vidare ansåg Värdepappersfondsutredningen att en förutsättning för att ha olika andelsklasser i en fond är att beräkningarna av de olika tillgångsvärdena går att bestämma utan att den ena eller den andra fondandelskategorin förfördelas.

Värdepappersfondsutredningen ansåg att möjligheten till differen- tierade avgifter enbart bör omfatta nya fonder, då det torde vara omöj- ligt att på ett rättvist sätt införa differentierade avgifter i existerande fonder. Detta påstående framfördes utan vidare argumentation. I motsats till vad där påstods, anser jag att det inte borde föreligga några problem att skapa en ny andelsklass i en existerande fond. Inled- ningsvis skulle andelsklassen naturligtvis vara utan andelsägare, dvs. hela fondförmögenheten skulle tillhöra den förutvarande andels- klassen. Om några av den senares andelsägare vill komma i åtnjutande av de egenskaper som den nya andelsklassen medför, får de sälja sina ursprungliga andelar och istället köpa andelar i den nyskapade klassen. På detta sätt kan andelsklasser tillföras till en existerande fond utan att det på något sätt är orättvist mot existerande andels- ägare. Ett sådant förfarande är helt likställt med att skapa en helt ny fond, istället för en ny andelsklass, varpå andelsägare i den förut- varande fonden säljer andelar och investerar i den nya fonden. Ingen skulle kunna påstå att detta var orättvist.

Det vore mycket olyckligt om andelsklasser inte fick skapas annat än vid en fonds tillblivelse. Tillförandet av nya andelsklasser ger möjligheten att komplettera fondutbudet med produktvarianter som erbjuder önskvärda egenskaper för olika kategorier av sparare. På samma sätt bör fondbolagen ges möjlighet att avveckla eller fusio- nera fondandelsklasser, under motsvarande villkor, där de är tillämp- liga, som de som gäller för avveckling och fusioner av fonder.

Fondbolagen har uttryckt att det föreligger behov att skapa andelsklasser baserat på ett antal olika syften, vilka redogörs för nedan. Det finns inte särskilda skäl att i lagstiftning begränsa vilka typer av andelsklasser som skall vara tillåtna. Vilka som kan godtas kan framgå av praxis och vägledning. Någon särskilt föreskriftsrätt behövs inte för ändamålet utan det kan ingå i det allmänna sund- hetskrav som finns för fondbolagen.

622

SOU 2010:78

Bilaga 7

Andelsklasser med olika avgifter.

I andelsklasser med olika avgifter baseras skillnaden i avgift på stor- leken av kundens fondinnehav. Modellen är mycket vanlig utomlands, där andelsklasser för institutioner respektive massmarknaden är all- mänt förekommande. I Sverige tillämpas istället rabattsystem, där fondbolagen återbetalar delar av avgiften som utgått ur fonden direkt till kunder med stora innehav. Rabatten har nackdelen att den blir en skattepliktig inkomst för fondandelsägaren. Värdepappersfonds- utredningen påpekade att det vore enklare att ta ut en lägre avgift från början för att undvika onödiga skatteimplikationer. En fördel med andelsklasser med olika avgifter är också att avgiftssystemet blir mer transparent, till skillnad från dagens rabattsystem.

Det förekommer också att fondbolagen skapar identiska fonder, vilka endast skiljer sig avseende avgiften, vilket av bolagen upplevs som onödigt kostsamt. Fondbolagen skulle därför med andelsklasser bl.a. erhålla en mer kostnadseffektiv hantering av differentierade avgifter.

Värdepappersfondsutredningen ansåg att andelsklasser för att differentiera avgiften bör vara objektiva och bestämda på förhand. Fondsparandet är kollektivt och det skall vara tydligt vad som gäller för alla. Kriterierna skall framgå av fondbestämmelserna.

Det kan tilläggas att i utlandet, där denna typ av andelsklasser redan förekommer, har rabattsystemet inte eliminerats fullständigt. Dess förekomst har dock minskat väsentligt. Systemet med åter- betalning av fondavgiften i efterhand bör kunna finnas kvar. Som Värdepappersfondsutredningen uttalade, är det tveksamt på vilka grunder fondbolagen skulle nekas att återbetala en del av sina vinst- medel.

Andelsklasser där andelsvärdet noteras i olika valutor.

Särskilt fondbolag som avser att marknadsföra en fond i flera länder efterfrågar möjligheten att notera fonden med olika valutor. T.ex. anses det vara besvärande ur marknadsföringssynpunkt att en fond som säljs utanför Sverige endast har andelsvärdet noterat i svenska kronor. Även denna typ av andelsklasser är mycket vanlig i t.ex. Luxemburg.

623

Bilaga 7

SOU 2010:78

Införandet av andelsklasser där andelsvärdet noteras i olika valutor skulle således medföra att förutsättningarna för försäljning av svenska fonder utomlands skulle påtagligt förbättras.

Andelsklasser med och utan valutasäkring av fondförmögenheten.

Oavsett om en fond är noterad i en eller flera valutor, önskar fond- bolagen att det också skall vara möjligt att införa andelar där fond- förmögenheten valutasäkras till andelsklassens noteringsvaluta. Till exempel skulle en europeisk aktiefond med svensk hemvist kunna ha en andelsklass i EUR, avsedd för försäljning i Euroområdet, en andelsklass i svenska kronor utan valutasäkring, och en andelsklass i svenska kronor, där valutaexponeringen valutasäkrats. Den senare andelsklassen skulle kunna vara attraktiv för svenska sparare som önskar diversifiera sin aktieportfölj, men som vill minimera den valutarisk som följer av aktieinvesteringar utanför Sverige.

Andelsklasser med respektive utan utdelning.

För att motsvara olika kundkategoriers krav önskar fondbolagen ha möjlighet att en fond skall ha andelsklasser som delar ut en del av andelsvärdet årligen, respektive sådana som inte ger utdelning alls.

Såväl i Sverige som utomlands finns kategorier av kunder som har starka önskemål om att få utdelning från de tillgångar de är investerade i. Exempelvis förekommer det vanligen hos stiftelser, att de endast har möjlighet att använda de medel de erhållit som utdelning från investeringar till stiftelseändamålet. Ett annat skäl är att andelsägarens skattehemvist behandlar utdelningar och kapital- vinster olika.

Andelsklasser sammanfattning

Då svenska fonder i nuläget inte har möjlighet att starta fondandels- klasser är således de berövade de möjligheter som utländska fonder har att på ett mycket kostnadseffektivt sätt differentiera fondens egenskaper så att dessa är bättre anpassade till marknadens efterfrågan. Införandet av andelsklasser skulle därför innebära att en väsentlig konkurrensnackdel skulle elimineras. Allmänheten skulle också erhålla

624

SOU 2010:78

Bilaga 7

ett rikare och mer varierat utbud som möjliggör att sparandet bättre kan anpassas till var och ens situation och preferenser.

4.1.5Problem med stora transaktioner i fonder

I min undersökning har en betydande antal av fondbolagen angivit att de utsätts för stora in- och utflöden av kapital i fonderna på ett sätt som riskerar att vara till men för övriga fondandelsägare. Mest framträdande är detta inom Premiepensionssystemet. Problemet har dokumenterats utförligt i (Pensionsmyndigheten 2010). Enligt rapporten nyttjar idag uppemot 500,000 svenskar diskretionära råd- givare för sin premiepension. Dessa rådgivare genomför samtidiga omplaceringar mellan fonder för ett stort antal kunder. Problemet förekommer även inom andra fondsystem, t.ex. bland fonder i tjänste- pensionsförsäkringar.

Om en fond utsätts för ett inflöde av kapital, kan fonden välja att öka andelen likviditet i förhållande till totala fondvärdet, eller att genomföra köp av värdepapper. Om en fond utsätts för ett uttag av kapital, kan fonden effektuera detta genom att minska sin likviditet, om tillräckliga medel finns, eller genom att sälja värdepapper.

Då de flesta fonder utvärderas mot ett fullinvesterat benchmark är de ovilliga att hålla likvida medel i någon betydande omfattning, varför såväl nyteckning som inlösen av andelar normalt medför att fonden behöver genomföra transaktioner på värdepappersmark- naden.

Transaktioner på värdepappersmarknaderna medför kostnader. Fonden tvingas betala courtage, avgifter för notor, etc. Dessa kostna- der är i normala fall relativt små, men kan, t.ex. om fonden investerar på illikvida marknader, t.ex. på utvecklingsmarknader, ändå uppgå till belopp som inte är försumbara. Utöver dessa kostnader uppstår en priseffekt på marknaden. Vid en försäljning, kan fonden tvingas att sänka priset i förhållande till tidigare marknadspris, för att för- må andra aktörer att köpa de värdepapper som måste säljas. Denna priseffekt kan vara betydande. Priseffektens storlek bestäms av ett antal faktorer. Den är ökande när den omsatta volymen ökar, om det omsatta värdepapprets normala dagsomsättning är lägre och om volatiliteten i dess avkastning är högre (Kyle och Obizhaeva 2009).

(Coval och Stafford 2005) visar för den mycket likvida ameri- kanska aktiemarknaden, att den onormala avkastningseffekten på en aktie som säljs av enstaka fonder med stora utflöden är i genom-

625

Bilaga 7

SOU 2010:78

snitt -2.5% för den månad försäljningen sker. Priseffekten återgår påföljande månad. Det är rimligt att anta, att effekten kan vara än större på marknader med lägre likviditet. De visar också, att denna typ av transaktioner innebär en väsentlig kostnad för de drabbade fonderna.

Såväl transaktionsavgifterna som priseffekterna drabbar vid för- säljningar kvarvarande fondandelsägare, då avgifterna och skillna- den mellan fondens andelsvärde vid inlösen och det värde till vilken transaktionen kunde genomföras träffar fonden efter att inlösen skett. Även köp kan bli kostsamma, då fonden kan driva upp priserna när den inkomna likviditeten skall placeras, vilket leder till att befintliga andelsägare drabbas av att det nyinkomna kapitalets andelar base- rats på en lägre marknadsvärdering än de priser som gällt vid köp av värdepapper.

Dessa transaktionskostnader har alltså en direkt effekt på fonder- nas andelsvärden. Om en fond drabbas av höga transaktionskost- nader, t.ex. vid en stor inlösen av andelar, så kommer fondens andels- värde att sjunka som en direkt effekt av dessa. De kvarvarande andelsägarna har då ett lägre värde på sitt sparande i fonden.

Sammanfattningsvis finns det belägg för att stora flöden in och ut i fonder kan skapa betydande transaktionskostnader. Dessa kost- nader bärs i stor utsträckning av de andelsägare som inte givit upp- hov till transaktionen. Jag har inte haft möjlighet att genomföra en komparativ studie för att belysa vilka möjligheter utländska fonder har att mildra effekterna av stora flöden. S.k. swinging pricing (se nedan) är dock tillåten i bl.a. Storbritannien och Norge. Svenska fonder utgör dock en stor andel av det placerade kapitalet i Premie- pensionssystemet, och därför vara särskilt påverkade av detta feno- men. Åtgärder kan därför vara motiverade av konkurrensskäl.

Kan fonderna genomföra åtgärder som minskar transaktionskost- naderna? En möjlig motåtgärd är att fonderna håller högre nivåer av likviditet, om de förväntar sig att de skall drabbas av stora flöden. En sådan strategi skulle emellertid ha väsentligt negativa effekter på fondens avkastning. Eftersom avkastningen på finansiella marknader i genomsnitt är positiv, så kommer en fond med högre likviditet att i genomsnitt ha en lägre avkastning, till nackdel för dess andelsägare.

Fonderna kan i viss utsträckning använda sig av likvida derivat- instrument för att skapa en exponering mot avsedd marknad för att kompensera för den minskade avkastning som likviditeten ger upp- hov till. Detta förutsätter dock att sådana instrument är tillgängliga för den marknad som fonden investerar i, samt att de, till sin expo-

626

SOU 2010:78

Bilaga 7

nering, inte avviker alltför mycket från de placeringar som fonden i övrigt gör.

Om en inlösen av andelar medför försäljning av fondens egen- dom, och en sådan försäljning väsentligt missgynnar andra andels- ägares intresse, medges i 4 kap. 13 § 1 stycket LIF att fondbolaget efter anmälan till Finansinspektionen får avvakta med försäljningen. Enligt Finansinspektionen är bestämmelsen sällan tillämpad. Orsaken därtill kan man spekulera om, men sannolikt har såväl föranmälnings- plikten som väsentlighetskravet medfört att fondbolagen uppfattat att bestämmelsen endast är tillämplig i extraordinära situationer och i undantagsfall. En möjlighet att motverka de negativa effek- terna av stora flöden vore därför, att göra det möjligt att tillämpa 4 kap. 13 § 1 stycket LIF i de situationer som beskrivits i detta av- snitt.

Man kan därutöver tänka sig, att fonderna har möjlighet att ta ut avgifter av de andelsägare som orsakar stora flöden, avgifter som tillfaller fonden och kompenserar övriga andelsägare. För svensk- registrerade fonder är detta idag möjligt genom fasta köp- och för- säljningsavgifter. Det torde inte föreligga några hinder, att i fond- bestämmelserna ange att inflöden och inlösen som överstiger ett visst belopp, eller alternativt en viss andel av fondens kapital, skall beläggas med en särskild avgift, vilken skall tillfalla fonden. Det är viktigt att understryka, att avgiften skall tillfalla fonden, annars full- görs inte syftet att skydda kvarvarande andelsägare.

Denna typ av avgifter är dock ovanliga på den svenska fond- marknaden. De är enligt 7 kap 3 § p. 4 lag (1998:674) om inkomst- grundad ålderspension inte heller tillåtna för fonder inom Premie- pensionssystemet. Det är också möjligt att denna typ av avgift av allmänheten kan uppfattas som en ytterligare kostnad för investering i fonden, trots att syftet är att faktiskt skydda de mindre investe- rarna.

Andra länders tillsynsmyndigheter tillåter andra modeller för att kompensera fonden för transaktionskostnader. Storbritanniens FSA tillät 2002 s.k. swinging pricing (förkortad SP) (Financial Services Authority 2002). En av motiveringarna var att metoden var vitt spridd bland andra länder och befanns fungera väl. Metoden inne- bär att vid fondvärdering i samband med stora transaktioner tillåts fondbolaget att justera värdet på ingående värdepapper med maximalt den rimliga uppskattningen av skillnaden mellan vad priset hade varit om ingen justering hade skett och vad priset hade varit om värde- ring skett på bästa möjliga marknadspris (köp eller sälj beroende på

627

Bilaga 7

SOU 2010:78

situation) minus transaktionskostnader (dealing costs) (Financial Services Authority 2002 Annex A sid 7). Metoden kompletterade den i Storbritannien tidigare metoden med s.k. dilution levies. Den senare motsvarar köp- och säljavgifter som de beskrivits ovan, med den skillnaden att de är variabla, istället för fasta. Båda metoderna är begränsade till att kompensera för transaktionsavgifter och om- fattar inte priseffekter. Sedan införandet har SP används endast i begränsad omfattning av brittiska fonder.

De norska fondbolagens förening, Verdipapirfondenes Forening, har i en vägledning till sina medlemmar, (Verdipapirfondenes Forening 2005) förespråkat SP som ett möjligt tillvägagångssätt för att motverka att kvarvarande andelsägare förfördelas i samband med stora transaktioner. Om fonden har stora nettoutflöden skall fondandelsvärdet kunna beräknas baserat på ingående värdepappers säljkurser och vid stora inflöden på köpkurser.

SP har nackdelen att den är ett avsteg från normala värderings- principer i fonder. Den kan möjligen ha effekten att allmänheten uppfattar att en viss godtycklighet uppstår i fastställandet av andels- värdet. Metoden angriper som regel inte heller problemet med even- tuella priseffekter vid försäljning, och kräver att kontrollmekanismer införs.

I undersökningen har det inte framkommit något tydligt kon- sensus bland respondenterna rörande föreliggande problem. Jag för- ordar i första hand att problemet med stora transaktioner i fonder hanteras genom användandet av köp- och säljavgifter som tillfaller fonden, samt genom att villkoren för att avvakta med att genomföra försäljning enligt 4 kap. 13 § 1 stycket LIF görs mindre begrän- sande. I det förra fallet torde det inte krävas några vidare föränd- ringar av gällande rätt. I det senare föreslås att väsentlighetskravet slopas, samt att kravet på föranmälan ändras till att anmälan skall ske utan dröjsmål. Finansinspektionen kan i förväg genom vägledning till fondbolagen förtydliga under vilka villkor man anser att tillämp- ning av regeln skall kunna ske. Frågan är dock komplicerad och kan behöva utredas vidare, också i samband med en eventuell bedöm- ning om det föreligger behov av förändringar i lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension inom detta område.

628

SOU 2010:78

Bilaga 7

4.1.6Distribution som delegering

I Sverige sker distribution av fondandelar i stor utsträckning genom tredjepartsdistributörer, särskilt om fondbolagen i fråga inte är del av en större bankkoncern och därför saknar eget distributionsnät. Distributörernas utbud består oftast av ett brett sortiment av pro- dukter från olika leverantörer. Fonder kan distribueras såväl från fondbolag med vilka distributören har tecknat avtal, som från fond- bolag med vilka avtal inte ingåtts. I det förra fallet erhåller distri- butören en ersättning från fondbolaget för sålda fondandelar.

I svensk rättstillämpning är tredjepartsdistribution delegering av fondverksamhet. Det innebär, att fondbolaget är ansvarigt för att distributören uppfyller kravet i 4 kap. 20 § LIF om att fondfakta- blad skall tillhandahållas kostnadsfritt på begäran, och även utan begäran erbjudas, i samband med försäljning av fondandelar. Fond- bolagens förening har också uttryckt farhågor, att om distribution uppfattas som delegering av fondverksamhet, kan följa att fond- bolagen kan vara ansvariga för även i andra fall, som t.ex. avseende distributörens åtgärder för att motverka penningtvätt.

I min undersökning har ett stort antal fondbolag påpekat, att detta förhållande avviker från hur reglerna kring distribution imple- menterats i andra EU-länder. De har också framhållit, att den kon- trollplikt som följer av delegeringen blir närmast omöjlig att upp- rätthålla gentemot internationella distributörer som fondbolagen ingått avtal med. Då distributörernas nationella regler inte ställer motsvarande krav, torde de vara ovilliga att tillåta de åtgärder som de svenska fondbolagen skall kräva till följd av hur regeln genom- förts här. Fondbolagen anser att det i förhållande till utländska fonder därför föreligger en konkurrensnackdel, såväl vid distribution via mellanhänder inom landet, som utanför Sveriges gränser.

I UCITS IV-direktivets skäl (61) anges

Basfakta bör tas fram för alla fondföretag. Förvaltningsbolag, eller i tillämpliga fall investeringsbolag, bör tillhandahålla basfakta till de par- ter som berörs i enlighet med den distributionsmetod som används (försäljning direkt eller via mellanhänder). Mellanhänder bör tillhanda- hålla basfakta till kunder och potentiella kunder.

I artikel 80, punkterna 1 och 2, anges

1. Medlemsstaterna ska kräva att varje investeringsbolag och, för var och en av de värdepappersfonder det förvaltar, varje förvaltningsbolag som säljer andelar i fondföretag direkt eller via en annan juridisk eller fysisk person som handlar på dess vägnar och dess fulla och ovillkor-

629

Bilaga 7

SOU 2010:78

liga ansvar, tillhandahåller investerare basfakta beträffande fondföre- taget i fråga i god tid före det att investerarna erbjuds teckna sig för andelar i fondföretaget.

2. Medlemsstaterna ska kräva att varje investeringsbolag och, för var och en av de värdepappersfonder det förvaltar, varje förvaltningsbolag som inte säljer andelar i fondföretag direkt eller via en annan juridisk eller fysisk person som handlar på dess vägnar och dess fulla och ovill- korliga ansvar, på deras begäran tillhandahåller producenter och mellan- händer som säljer eller ger råd om eventuella investeringar i sådana an- delar eller i produkter som innebär riskexponering mot sådana andelar med basfakta. Medlemsstaterna ska kräva att mellanhänder som säljer eller ger råd till investerare om potentiella investeringar i fondföretag tillhandahåller sina befintliga eller potentiella kunder med basfakta.

Av såväl skäl (61) som artikel 80, punkt 2, framgår att direktivet ålägger mellanhänder (distributörer) att tillhandahålla basfakta (fond- faktablad) till slutkund. Det torde därför inte föreligga någon tvekan om att detta ansvar därmed, enligt direktivet, i samband med distri- bution via mellanhänder inte skall åligga fondbolaget. Fondbolagets ansvar är tillhandahålla faktabladet till mellanhänderna. Betydelsen av ”via en annan juridisk eller fysisk person som handlar på dess vägnar och dess fulla och ovillkorliga ansvar” torde avse ett fullmakts- förhållande och därmed inte vara tillämpligt avseende tredjeparts- distribution.

UCITS IV-direktivet innehåller således klargöranden avseende att fondbolaget inte är ansvarigt för tillhandahållandet av fond- faktablad när försäljning sker via tredjepartsdistributörer. Därmed torde det viktigaste skälet till att betrakta distribution som delege- ring av fondverksamhet kunna undanröjas. Konsumentskyddet upp- rätthålls genom att mellanhändernas ansvar tydligt pekas ut. Genom- förandet av direktivet bör därmed ske på sådant sätt att synsättet på distribution likställs med den som idag tillämpas i de flesta andra EU-länder.

4.2Andra viktiga frågor

I detta avsnitt behandlas ett antal frågeställningar som, i jämförelse med de frågor som i undersökningen rankats högst avseende behovet av konkurrensjusterande åtgärder, framförts av färre respondenter eller betecknats ha något lägre angelägenhetsgrad.

630

SOU 2010:78

Bilaga 7

4.2.1Regler för betalning av fondandelar med värdepapper

I 4 kap. 10 § 1 stycket LIF anges att fondandel ej får utfärdas innan betalning tillförts fonden. I normala fall sker betalning i form av likvida medel. För börshandlade fonder, s.k. Exchange Traded Funds (ETFr) har Finansinspektionen tillåtit att betalning tillförs i form av värdepapper.

I undersökningen har det framkommit att fondbolagen önskar ha möjlighet att även för fonder som inte är börshandlade ha möjlig- het att erhålla betalning i form av värdepapper, respektive i samband med inlösen överföra medel till andelsägare i form av värdepapper. Behovet motiveras av att förfarandet innebär att transaktionskost- naderna kan hållas nere, till gagn för samtliga andelsägare i fonden.

Nuvarande lagstiftning förhindrar inte att betalning sker med värdepapper, vilket framgår av Finansinspektionen godkännande i fallet med ETFr, så länge principen om likabehandling av andels- ägare ej frångås.

Att behovet framkommit i undersökning torde således snarare bero på att Finansinspektionen inte givit tillräcklig vägledning kring under vilka förutsättningar förfarandet är tillåtet. Jag förslår därför ingen förändring av gällande rätt. Däremot torde den osäkerhet som givit upphov till frågeställningen ytterligare bekräfta behovet av tydligare vägledning från Finansinspektionen, som redogjorts för närmare under avsnittet 4.1.3 Tillsynsmyndighetens transparens och handläggningseffektivitet.

4.2.2Regler för kompensation till andelsägare vid felaktiga andelsvärden

I samband med beräkningen av fonders andelsvärden förekommer oundvikligen från tid till annan att fondbolaget i efterhand konsta- terar att värdet inte varit korrekt. Orsaker till fel kan bland annat vara felaktiga indata, t.ex. felaktiga priser från leverantörer av mark- nadsvärden för ingående värdepapper, felaktigt angivna förutsätt- ningar för värdepappershändelser som utdelningar eller bolags- händelser, eller operationella fel hos fondbolagen. Även vid mycket säkra processer hos fondbolagen medför komplexiteten i nätverket av beroenden mellan aktörer på finansmarknaderna och den stora spännvidd av finansiella instrument som är tillgängliga för fonderna att i det närmaste är oundvikligt att fel ibland inträffar.

631

Bilaga 7

SOU 2010:78

Om köp och inlösen av fondandelar inte inträffar under de dagar som fel i andelsvärde föreligger har ur andelsägarperspektiv ingen skada uppkommit. Om däremot köp eller försäljning skett till ett för högt (lågt) fondandelsvärde har köparna (säljarna) missgynnats och säljarna (köparna) gynnats i förhållande till övriga andelsägare.

Ur principiell synvinkel är det av största vikt för upprätthållan- det av förtroendet för fondmarknaden att allmänheten kan lita på att fondandelstransaktioner alltid genomförs till rätt värde, och att andelsägare hålls skadelösa om fel förekommit. För fondbolagen innebär detta normalt att de måste använda sina vinstmedel för att kompensera andelsägare som missgynnats. Det är också t.ex. ur flera perspektiv mycket svårt, eller olämpligt, att återvinna medel från de andelsägare som sålt andelar då andelsvärdet felaktigt beräknats till ett för högt värde. Fondbolagen är därför försatta i en situation där de ofta måste träda in och kompensera missgynnade andelsägare utan att kunna återvinna medel från de andelsägare som gynnats.

Den princip för kompensation av andelsägare som tillämpas i Sverige är att sådan skall ske såvida inte kostnaden för andelsägaren att ta emot kompensationen överskrider kompensationsbeloppet. Om t.ex. kompensationens storlek är så liten att inlösen av den- samma på ett bankkontor skulle leda till en nettokostnad är det rimligt för fondbolagen att avstå från att kompensera missgynnade andelsägare. För fondbolagen kan dock denna princip, om antalet missgynnade andelsägare är stort, leda till relativt stora kostnader, även vid mycket små kompensationsbelopp, bl.a. till följd av kost- naderna för att administrera och kommunicera kompensationen.

I min undersökning har det framkommit att i andra länder, såsom t.ex. Finland, Norge och Luxemburg, har myndigheterna fastställt begränsningsbelopp, under vilka kompensation av missgynnade an- delsägare inte behöver ske. Dessa belopp är normalt uttryckta i räntepunkter (basis points) av andelsvärdet och proportionella till volatiliteten för den breda tillgångsklass som investeringar sker i. Begränsningsbeloppen är därför t.ex. högre för aktiefonder än ränte- fonder. Relationen till fondens volatilitet torde utgå från resone- manget att om felet är en liten andel av normal dagsvariation i fond- andelsvärdet är andelsägaren likgiltig till om kompensation sker eller inte. Motivet att fastställa beloppen torde vara att tydliggöra för fondbolagen hur problemställningen vid fel skall hanteras, samt att undvika att de drabbas av oproportionerliga kostnader i samband med kompensation för mycket små fel. Variationen mellan begräns- ningsbeloppens nivå är dock relativt stor mellan olika länder.

632

SOU 2010:78

Bilaga 7

Fondbolag med en stor andel svenska fonder i sitt sortiment uppfattar att det, i förhållande till t.ex. Luxemburg-baserade fond- bolag, föreligger en konkurrensnackdel i form av högre kostnader att driva fondbolag till följd av högre kompensationskostnader. Ett antal respondenter har därför uttryckt önskemål om att Finans- inspektion skall föreskriva eller vägleda om begränsningsbelopp även i Sverige. Man önskar att dessa fastställs på nivåer som inte väsent- ligt avviker från andra EU-länder, samtidigt som de skall vara till- räckligt låga för att inte riskera att urholka allmänhetens förtroende för fondsparande och systemets integritet.

Jag finner att även denna fråga bör kunna hanteras utan särskilda förändringar av fondlagstiftningen. En tydlig vägledning från Finans- inspektionen, med beaktande av avvägningen mellan värdet av kom- pensationen för fondandelsägaren och kostnaden för fondbolagen bör vara tillräcklig för att skapa förutsättningar för fondverksamhet i Sverige på samma villkor som i flertalet andra EU-länder.

4.2.3Möjligheten att utge fondandelar innan betalning inkommit

Som nämnts ovan föreskriver 4 kap. 10 § 1 stycket LIF att fond- andel ej får utfärdas innan betalning tillförts fonden. Motivet till att betalning skall tillföras innan andelar utfärdas torde vara att skydda fonden mot en situation där utfärdande av andelar före betalning skett medför att fonden ikläder sig skyldigheter, t.ex. betalnings- skyldighet för förvärvade värdepapper, som den inte kan återkalla utan kostnader om betalning till fonden inte sker.

Bestämmelsen medför dock vissa nackdelar för fondernas andels- ägare. Om en andelsägare vill sälja sitt innehav i en fond för att investera i en annan fond, kan inte bytet ske under samma affärs- dag. Inlösen av andelar från den första fonden måste ske inlednings- vis. Därefter kan betalning överföras till den senare fonden och an- delar utges. I bästa fall innebär detta att kunden är utan exponering mot värdepappersmarknaden under en dag. Om en av fonderna i bytet är en utländsk fond, där avveckling av fondandelar kan ta längre tid än en dag, kan kunden var utan exponering i flera dagar. Fond-i-fonder är en kategori investerare som är särskilt berörda av detta förhållande.

Bestämmelsen medför samma nackdel för investerare som vill byta ett direkt innehav av värdepapper till ett fondinnehav. Dessa

633

Bilaga 7

SOU 2010:78

måste först invänta avvecklingen av värdepappersförsäljningen för att sedan kunna överföra betalning till fonden. Även i detta fall uppstår flera dagar utan exponering mot värdepappersmarknaden. Om bytet skall ske mellan olika direktinnehav av värdepapper upp- står normalt inte detta problem.

I min undersökning har flera fondbolag påtalat att detta strikta krav på inkommen betalning inte föreligger i ett antal andra länder och därför kan innebära en konkurrensnackdel för svenska fonder.

Om det medges att andelar utfärdas utan inkommen betalning uppstår dock risken att fonden drabbas av kostnader om betalning uteblir. Dessa kostnader kan rimligen inte bäras av existerande andelsägare. Ett alternativ skulle därför kunna vara att fondbolaget får ikläda sig skyldigheten att hålla fonden skadelös i en sådan situation. Om fondbolaget skall kunna ta på sig ett sådant ansvar finns det dock anledning att säkerställa att bolaget har kapacitet att göra detta utan att själv hamna i en insolvenssituation, t.ex. genom att ställa tillräckligt höga kapitalkrav. Det skulle dessutom kräva att fondbolaget har kompetens att göra en kreditbedömning av kunder som önskar att genomföra köp av andelar med fördröjd betalning. Det är inte självklart att fondbolagen idag har sådan kompetens.

Ett ovillkorligt medgivande av utfärdandet av andelar utan in- kommen betalning medför således ett antal överväganden som poten- tiellt skapar förhöjda kostnader för fondbolagen eller tillkommande regleringar som kräver vidare utredning.

Det vore däremot möjligt att tillåta utfärdandet av andelar utan att betalning inkommit om det kan säkerställas att sådan betalning kommer att ske. Ett fondbyte – dvs. en samtidig inlösen och köp av andelar – inom samma finansiella koncern är ett exempel på en sådan situation. Om kunden under fondbytet inte förfogar över medel som erhålls från försäljning av andelar (eftersom dessa omedelbart överförs till en annan av koncernens fonder) föreligger inte risken att betalning uteblir.

Jag föreslår därför att lydelsen i 4 kap. 10 § 1 stycket LIF modi- fieras så att andelar får utges även om betalning inte inkommit, om fondbolaget kan säkerställa att så kommer att ske, som t.ex. vid koncerninterna fondbyten.

634

SOU 2010:78

Bilaga 7

4.2.4Associationsrättsliga fonder

Värdepappersfondsutredningen behandlade frågan om associations- rättsliga fonder relativt utförligt (SOU 2002:56 2002, kap 10), men konstaterade att de "överväganden som fordras låter sig inte göras inom ramen för utredningens uppdrag med hänsyn till den tid som avsatts". Jag har i min undersökning haft ambitionen att fastställa om det ur konkurrenssynpunkt föreligger ett behov av associa- tionsrättsliga fonder.

Endast ett mycket litet antal av de intervjuade fondbolagen ut- trycker ett intresse för associationsrättsliga fonder. Den gemen- samma nämnaren för dessa bolag är att de har en stor andel av sin försäljning riktade mot andra fondmarknader än den svenska, mark- nader där kontraktsrättsliga fonder utgör undantag och associations- rättsliga regeln. Behovet av de senare motiveras i första hand av marknadsföringsskäl, då nödvändigheten av att förklara kontrakts- rättsliga fonders uppbyggnad och andelsägarnas rättigheter ger upp- hov till kostnader och friktioner i distributionsprocessen. Övriga fondbolag uttryckte inte något behov av associationsrättsliga fonder. Jag finner därför att det av konkurrensskäl inte föreligger starka skäl att föreslå en så pass omfattande förändring av fondlagstiftningen.

635

Bilaga 7

SOU 2010:78

5 Sammanfattning

Sammanfattningsvis kommer UCITS IV-direktivets genomförande med stor sannolikhet medföra att många fonder fusioneras inom länder såväl som över gränserna. Det är troligt att detta kommer att inträffa i jämförelsevis stor utsträckning i Sverige, då möjligheten att fusionera fonder varit starkt begränsade. Möjligheterna att fusionera över gränserna innebär att många bolag kommer att värdera i vilket land den fusionerade fonden skall ha sin hemvist, i syfte att bl.a. skapa starkast möjliga konkurrensfördelar på en marknad där kon- kurrensen förväntas öka. Det är därför särskilt viktigt att göra en översyn av de regler som anses medföra att svenska fonder behäftas med sämre konkurrensförutsättningar.

Ju mer ett fondbolag eller finansiell koncern har centraliserat sina fonder till ett enskilt land, ju större torde kostnadsfördelen vara av att centralisera fondbolagsverksamheten till samma plats. Konkurrens- situtionen för svenska fonder kommer sannolikt därför även att ha väsentlig påverkan på förläggningen av fondbolag i framtiden.

När svenska fondbolag förlägger fonders hemvist till annat land blir effekten sannolikt störst för de administrativa funktioner som sannolikt flyttar med. Påverkan på övriga funktioner kan antas vara relativt begränsad.

Om svenska fondbolag flyttar ut som en konsekvens av fond- bolagscentralisering blir troligen effekten väsentlig för flertalet av de funktioner som ingår i bolagens verksamhet.

Beskattningen av svenska fonder utgör den enskilt viktigaste kon- kurrensnackdelen för svenska fonder. Den undersökning som genom- förts bekräftar med stor tydlighet farhågorna om konkurrensnack- delar för svenska fonder och de risker för erosion av skattebasen som följer av UCITS IV-direktivets möjligheter till fondsamman- slagningar.

De konkurrensnackdelar som för närvarande föreligger avseende svenska fondbolags möjligheter att vidta förändringar i utbudet av

636

SOU 2010:78

Bilaga 7

svenska fonder kommer av allt att döma att undanröjas i samband med genomförandet av UCITS IV-direktivet. En förutsättning är dock att det svenska genomförandet sker på liknande sätt som i övriga EU-länder.

Finansinspektionens roll att vägleda och effektivt behandla ärenden är en viktig del av den samlade förmågan att attrahera och behålla fonder och fondverksamhet i landet. För att bibehålla en nationell konkurrenskraft krävs därför att Finansinspektionen tilldelas till- räckliga resurser för att ha möjlighet att fullgöra också dessa upp- gifter på ett tillfredsställande sätt.

Införandet av andelsklasser skulle också innebära att en väsentlig konkurrensnackdel skulle elimineras. Allmänheten skulle också erhålla ett rikare och mer varierat utbud som möjliggör att sparandet bättre kan anpassas till den enskildes situation och preferenser.

Jag förordar i första hand att problemet med stora transaktioner i fonder hanteras genom användandet av köp- och säljavgifter som tillfaller fonden, samt genom att villkoren för att avvakta med att genomföra försäljning enligt 4 kap. 13 § 1 stycket LIF görs mindre begränsande. I det förra fallet torde det inte krävas några vidare förändringar av gällande rätt. I det senare föreslås att väsentlighets- kravet slopas, samt att kravet på föranmälan ändras till att anmälan skall ske utan dröjsmål. Frågan är dock komplicerad och kan behöva utredas vidare, också i samband med en eventuell bedömning om det föreligger behov av förändringar i lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension inom detta område.

Genomförandet av UCITS IV-direktivet bör ske på sådant sätt att synsättet på distribution likställs med det som idag tillämpas i de flesta andra EU-länder, att distribution inte anses vara delege- ring av fondverksamhet.

Jag redogör för behovet av tydlig vägledning från Finansinspek- tionen avseende möjligheterna att betala fondandelar med värde- papper, samt avseende hanteringen av kompensation till fondandels- ägare i samband med fel i andelsvärdesberäkningen.

Jag föreslår att lydelsen i 4 kap. 10 § 1 stycket LIF modifieras så att andelar får utges även om betalning inte inkommit, om fondbola- get kan säkerställa att så kommer att ske, som t.ex. vid koncern- interna fondbyten.

Jag finner inte att det föreligger ett starkt konkurrensbaserat behov av införande av lagstiftning som möjliggör associationsrätts- liga fonder.

637

Bilaga 7

SOU 2010:78

6 Referenser

Coval, Joshua, och Eric Stafford. Asset Fire Sales (and Purchases) in Equity Markets. Working Paper, 2005.

Ernst & Young. UCITS IV: Transforming the European investment fund industry. Ernst & Young, 2009.

Financial Services Authority. ”Policy Statement 131: Single pricing of collective investment schemes Feedback on CP131 and made text.” 2002.

Finansinspektionen. Företagsregistret:Företagskategorier. den 10 04 2010. www.fi.se (använd den 10 04 2010).

Fondbolagens förening. ”Brådskande: Se till att svenska fonder kan konkurrera med utländska fonder!”, 2007.

Fondbolagens förening, ”Hög tid att se till att svenska fonder kan konkurrera på lika villkor”, 2008.

Fondbolagens förening-1. ”30 år med fonder.” 2009.

Fondbolagens förening-2. ”Föreningens statistikunderlag.” den 12 03 2009.

Fondbolagens förening. ”Fondsparandets Fördelning 2009”, 2010-02-03.

Fondbolagens förening. ”Nytt världsrekord i fondsparande”, pressmeddelande, 2010-05-11.

Kyle, Albert S., och Anna Obizhaeva. Market Microstructure Invariants. Working Paper, 2009.

Nilsson, Pia, Günther Mårder, och Lillemor Smedenvall. ”Sparare och jobb drabbas när fonder nu flyr Sverige.” Dagens Nyheter, DN Debatt, den 26 04 2009.

Pensionsmyndigheten. ”2K - Kompletterande Kanaler - förslag till fortsatt inriktning.” 2010.

638

SOU 2010:78

Bilaga 7

RBC Dexia & KPMG. UCITS IV: Which Business Model for Tomorrow? RBC Dexia Investor Services & KPMG, 2009.

Sjöblom, Hases Per. ”Fondskatteutredningen. Promemoria om ändrade skatteregler för investeringsfonder och deras del- ägare.” Finansdepartementet, 2010.

SOU 2002:104. ”Värdepappersfondsutredningen, Investerings- fonder - Förvaringsinstitut, avgifter m.m.” 2002.

SOU 2002:56. ”Värdepappersfondsutredningen, Investerings- fonder - Förslag till ny lag.” 2002.

Verdipapirfondenes Forening. ”Veiledning til bransjestandard for rutiner ved tegning og innløsning”. September 2005.

639

Statens offentliga utredningar 2010

Kronologisk förteckning

1.Lätt att göra rätt

om förmedling av brottsskadestånd. Ju.

2.Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.

3.Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.

4.Allmänna handlingar i elektronisk form

offentlighet och integritet. Ju.

5.Skolgång för alla barn. U.

6.Kunskapslägesrapport på kärnavfalls- området 2010

utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.

7.Aktiva åtgärder för att främja lika rättig- heter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhälls- områden. IJ.

8.En myndighet för havs- och vatten- miljö. M.

9.Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.

10.Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.

11.Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.

12.I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.

13Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.

14.Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.

15.Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.

16.Sverige för nyanlända. Värden, välfärds- stat, vardagsliv. IJ.

17.Prissatt vatten? M.

18.En reformerad budgetlag. Fi.

19.Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.

20.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning. Fi.

21.Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.

22.Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.

23.Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.

24.Avtalad upphovsrätt. Ju.

25.Viss översyn av verksamhet och organisa- tion på informationssäkerhetsområdet. Fö.

26.Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.

27.Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.

28.Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.

29.En ny förvaltningslag. Ju.

30.Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmoni- sering. N.

31.Första hjälpen i psykisk hälsa. S.

32.Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.

33.Kvinnor, män och jämställdhet i läro- medel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställd- het i skolan. U.

34.På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. Ku.

35.Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009. U.

36.Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. U.

37.Sverige för nyanlända utanför flykting- mottagandet. IJ.

38.Mutbrott. Ju.

39.Ny ordning för nationella vaccinations- program. S.

40.Cirkulär migration och utveckling

kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. Ju.

41.Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. S.

42.Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds- lag. Jo.

43.Förundersökningsbegränsning. Ju.

44.Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Ju.

45.Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. S.

46.Utländsk näringsverksamhet i Sverige. En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett EU-perspektiv. N.

47.Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?

En systematisk litteraturöversikt. S.

48.Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteratur- översikt om förekomst, konsekvenser och vård. S.

49.Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering 1999–2008. Ju.

50.Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.

51.Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. U.

52.Biologiska faktorer och könsskillnader

i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. U.

53.Pojkar och skolan: Ett bakgrunds- dokument om "pojkkrisen". Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Background Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk rapport. U.

54.Förbättrad återbetalning av studie- skulder. U.

55.Romers rätt

en strategi för romer i Sverige. IJ.

56.Innovationsupphandling. N.

57.Effektivare planering av vägar och järn- vägar. N.

58.Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.

59.Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.

60.Ett utvidgat skydd mot åldersdiskrimi- nering. IJ.

61.Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järn- vägssystem. N.

62.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. Fi.

63.EU:s direktiv om sanktioner mot arbets- givare. Ju.

64."Se de tidiga tecknen"

forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. U.

65.Kompetens och ansvar. S.

66.Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. U.

67.I rättan tid? Om ålder och skolstart. U.

68.Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrande- frihetskommittén presenterar tre modeller. Ju.

69.Förbättrad vinterberedskap inom järn- vägen. N.

70.Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. IJ.

71.Sexualbrottslagstiftningen utvärdering och reformförslag. Ju.

72.Folkrätt i väpnad konflikt

svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. Fö.

73.Svensk sjöfarts konkurrensförutsätt- ningar. N.

74.Mer innovation ur transportforskning. N.

75.Gymnasial lärlingsutbildning

utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. U.

76.Transportstyrelsens databaser på väg- trafikområdet – integritet och effektivitet. N.

77.Sammanläggningar av landsting – över- gångsstyre och utjämning. Fi.

78.Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS IV-direktivet. Fi.

Statens offentliga utredningar 2010

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Lätt att göra rätt

– om förmedling av brottsskadestånd. [1]

Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]

Allmänna handlingar i elektronisk form

– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]

Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]

Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29] Mutbrott. (38)

Cirkulär migration och utveckling

– kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. [40]

Förundersökningsbegränsning. [43]

Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. [44]

Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering 1999–2008. [49]

Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. [59]

EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare. [63]

Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihets- kommittén presenterar tre modeller. [68]

Sexualbrottslagstiftningen utvärdering och reformförslag. [71]

Utrikespartementet

Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]

Försvarsdepartementet

Krigets Lagar – centrala dokument om folk- rätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]

Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]

Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]

Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. [72]

Socialdepartementet

Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]

Ny ordning för nationella vaccinations- program. [39]

Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. [41]

Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. [45]

Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt. [47]

Multipla hälsoproblem bland personer

över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. [48]

Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58] Kompetens och ansvar. [65]

Finansdepartementet

Upphandling på försvars- och säkerhets- området. [13]

En reformerad budgetlag. [18]

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning. [20]

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. [62]

Sammanläggningar av landsting – övergångs- styre och utjämning. [77]

Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS IV-direktivet. [78]

Utbildningsdepartementet

Skolgång för alla barn. [5]

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av

Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]

Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]

Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på upp- drag av Delegationen för jämställdhet i skolan. [33]

Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009. [35]

Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. [36]

Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. [51]

Biologiska faktorer och könsskillnader i skol- resultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. [52]

Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen. Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Back- groundpaper on the "Boy Crisis".

+ Engelsk rapport.[53]

Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]

"Se de tidiga tecknen"

– forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. [64]

Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. [66]

I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]

Gymnasial lärlingsutbildning

– utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. [75]

Jordbruksdepartementet

Den framtida organisationen för vissa fiske- frågor. [9]

Bättre marknad för tjänstehundar. [21]

Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. [42]

Miljödepartementet

Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]

Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom- rådet 2010 – utmaningar för slutförvars- programmet. [6]

En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]

Näringsdepartementet

Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutrednings- direktivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]

Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]

Tredje inre marknadspaketet för el och natur- gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]

Utländsk näringsverksamhet i Sverige.

En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett EU-perspektiv. [46]

Innovationsupphandling. [56]

Effektivare planering av vägar och järnvägar. [57]

Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järnvägssystem. [61]

Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen. [69]

Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar [73]

Mer innovation ur transportforskning. [74]

Transportstyrelsens databaser på vägtrafik- området – integritet och effektivitet. [76]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt mål- inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]

Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]

Sverige för nyanlända utanför flykting- mottandet. [37]

Romers rätt – en strategi för romer i Sverige. [55]

Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. [60]

Ny struktur för skydd av mänskliga rättig- heter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]

Kulturdepartementet

Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]

I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]

På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. [34]

Arbetsmarknadsdepartementet

Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]