Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Under konstruktion

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt

Under konstruktion – framtidens e-förvaltning

	BETÄNKANDE AV E-DELEGATIONEN












		SOU 2010:62

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt

Under konstruktion – framtidens e-förvaltning

Betänkande av E-delegationen

Stockholm 2010

SOU 2010:62

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Tryckt av Elanders Sverige AB

Stockholm 2010

ISBN 978-91-38-23440-2

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Mats Odell

Vid regeringssammanträdet den 26 mars 2009 bemyndigade regeringen statsrådet Mats Odell att tillkalla en delegation med högst femton ledamöter med uppdrag att samordna myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning (dir. 2009:19).

Generaldirektören Mats Sjöstrand förordnades att vara ordförande i Delegationen för e-förvaltning (Fi 2009:01) från och med den 26 mars 2009. Som ledamöter i delegationen förordnades från och med samma dag generaldirektörerna Angeles Bermudez- Svankvist, Annika Bränström, Stig Jönsson, Adriana Lender, Helena Lindberg, Claes Ljungh, Christina Lugnet, Mats Persson, Karin Starrin och Staffan Widlert samt riksarkivarien Tomas Lidman, rikspolischefen Bengt Svenson och verkställande direktören Håkan Sörman. Generaldirektören Dan Eliasson förordnades som ledamot i delegationen från och med den 1 september 2009. Från och med den 20 april 2010 förordnades generaldirektörerna Kerstin Borg Wallin, Ingemar Hansson samt Katrin Westling Palm till nya ledamöter. Riksarkivarie Tomas Lidman entledigades den 30 april 2010 och efterträddes från och med den 1 maj 2010 av den nya riksarkivarien Björn Jordell.

Delegationen har antagit namnet E-delegationen.

Som experter i delegationen förordnades från och med den 14 april 2009 kanslirådet Magnus Enzell och överdirektören Roland Höglund.

Som kanslichef anställdes från och med den 7 december 2009 Claes Thagemark. Som kommittésekreterare anställdes från och med den 1 maj 2009 Dano Costouvsqi, från och med den 16 november 2009 Peter Krantz, från och med den 1 januari 2010 Eva Sartorius, från och med den 1 februari 2010 Lena Olofsson, från och med den 1 mars 2010 Anneli Hagdahl, från och med den 8 mars 2010 Johan Bålman och från och med den 16 augusti 2010

Mårten Janerud. Delegationens expert Roland Höglund entledigades den 10 maj 2010 och anställdes samma dag som kommittésekreterare. Som kanslisekreterare anställdes från och med den 1 oktober 2009 Marit Dozzi.

Delegationen överlämnade den 19 oktober 2009 sitt första betänkande Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning

(SOU 2009:86). Den 22 mars 2010 överlämnades delegationens andra betänkande Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning (SOU 2010:20).

Delegationen fick den 25 mars 2010 två tilläggsuppdrag (dir. 2010:32). Det ena uppdraget är att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar (PSI-direktivet). Det andra uppdraget är att ta fram riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier.

Delegationen överlämnar härmed sitt tredje betänkande Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e-förvaltning (SOU 2010:62).

Delegationen fortsätter nu med sitt arbete i enlighet med direktiven.

Stockholm i oktober 2010

Mats Sjöstrand
Angeles Bermudez-Svankvist	Kerstin Borg Wallin
Annika Bränström	Dan Eliasson
Ingemar Hansson	Björn Jordell
Stig Jönsson	Adriana Lender
Helena Lindberg	Claes Ljungh
Christina Lugnet	Mats Persson
Karin Starrin	Bengt Svenson
Håkan Sörman	Katrin Westling Palm
Staffan Widlert
	/Claes Thagemark
	Johan Bålman
	Marit Dozzi
	Anneli Hagdahl
	Mårten Janerud
	Lena Olofsson
	Eva Sartorius

Innehåll

Sammanfattning ................................................................	13
Författningsförslag .............................................................	19
Förslag till förordning om ändring i förordningen
(2003:770) om statliga myndigheters elektroniska
informationsutbyte ..................................................................	19

1	Delegationens uppdrag och arbete ...............................		21
1.1	Delegationens uppdrag............................................................		21
1.2	Delegationens arbete ...............................................................		22
2	Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen............		25
2.1	Målen för e-förvaltning ...........................................................		27
2.2	Behovsdriven e-förvaltning .....................................................		28
	2.2.1	Forum för erfarenhetsutbyte .......................................	30
	2.2.2	Forum för medborgarförslag .......................................	31
	2.2.3	Utvecklingsansvar.........................................................	31
2.3	Regelverksfrågor ......................................................................		32
2.4	Verksamhetsplanering .............................................................		34
	2.4.1	Vägledning för verksamhetsplanering.........................	34
	2.4.2	Vägledning för kanalstrategi ........................................	35
2.5	Finansiering..............................................................................		36
	2.5.1	Finansiering av förstudier ............................................	37
	2.5.2	Finansiering av IT-investeringar..................................	38
	2.5.3 Finansieringsmodell för IT-investeringar över
		myndighetsgränser........................................................	39
			7

Innehåll SOU 2010:62

	2.5.4	Modell för etablering av gemensamma e-tjänster	.......39
	2.5.5	Lånefinansiering vid IT-investeringar..........................	42
	2.5.6	Avgifter..........................................................................	43
	2.5.7	Privat sektor som medfinansiär....................................	44
	2.5.8	Landstingens och kommunernas medverkan..............	44
	2.5.9	Grunden för samverkan................................................	45
	2.5.10	Slutsatser........................................................................	46
	2.5.11	Delegationens ansvar ....................................................	46
	2.5.12	Regeringens ansvar........................................................	47
	2.5.13 ESV:s handledningar och vägledningar........................		47
2.6	Terminologi ..............................................................................		47
2.7	Teknik .......................................................................................		48
	2.7.1	Vägledning för automatiserad samverkan ...................	48
	2.7.2	Vägledning för webbutveckling ...................................	49
	2.7.3	Myndigheters införande av IPv6 och DNSSEC .........	50
	2.7.4	Behov av ökad kryptografisk säkerhet för
		e-legitimationer och elektroniska underskrifter .........	54
	2.7.5	Miljöaspekten................................................................	55
3	Strategiska e-förvaltningsprojekt...................................		57

3.1Av delegationen prioriterade strategiska

	e-förvaltningsprojekt................................................................		58
	3.1.1 Mina sidor för privatpersoner ......................................		59
	3.1.2	E-arkiv och e-diarium ...................................................	59
	3.1.3	Minskat uppgiftslämnande ...........................................	60
	3.1.4	E-tjänst över näringsidkare...........................................	61
	3.1.5	Tjänstekatalog ...............................................................	61
3.2	Övriga strategiska e-förvaltningsprojekt................................		61
3.3	Tidigare föreslagna projekt......................................................		63
	3.3.1	Gemensamma administrativa verksamhetsstöd ..........	63
	3.3.2	E-legitimationer ............................................................	63
4	Vidareutnyttjande av offentlig information .....................		65
4.1	Delegationens arbete med att främja och samordna ..............		66
4.2	Vidareutnyttjande av information...........................................		68

SOU 2010:62

Innehåll

4.3Delegationens uppdrag avseende vidareutnyttjande av

	information...............................................................................	69
4.4	Beskrivning av myndighetens allmänna handlingar...............	71
4.5	Standardiserade licenser...........................................................	72
5	Sociala medier...........................................................	75
5.1	Inledning...................................................................................	76
5.2	Utgångspunkter för riktlinjearbetet .......................................	77

5.3Tydlig avgränsning mot anställdas användning av sociala

	medier .......................................................................................		78
5.4	Krav på uppsikt över det sociala mediet .................................		79
5.5	Författningskrav bör vara kärnpunkten .................................		79
	5.5.1	Tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och
		sekretesslagen (2009:400) samt arkivlagen
		(1990:782) .....................................................................	80
	5.5.2	Förvaltningslagen (1986:223) och
		skadeståndslagen (1972:207)........................................	80
	5.5.3	Personuppgiftslagen (1998:204)..................................	81
5.6	Informationsskyldighet ...........................................................		81
5.7	Det fortsatta arbetet ................................................................		83
6	IT-standardisering ......................................................		85

6.1Koordinering och samordning inom

	IT-standardiseringsområdet....................................................	85
	6.1.1 EU-kommissionens standardiseringsprogram för
	IKT ................................................................................	86
	6.1.2 Offentlig konsultation om kommissionens
	standardiseringspaket ...................................................	87
6.2	Kartläggning av myndigheters deltagande i
	IT-standardiseringsarbete........................................................	87
6.3	Standarder för automatiserad samverkan ...............................	88
	6.3.1 Begrepps- och informationsmodellering.....................	89

Innehåll SOU 2010:62

7 Uppföljning av det samlade arbetet med e-förvaltning ....91

7.1Uppföljning av E-delegationens prioriterade strategiska

	e-förvaltningsprojekt................................................................	91
7.2	Uppföljning av det samlade arbetet med e-förvaltning..........	92
7.3	Ramverk för nyttorealisering...................................................	92
8	EU-samarbetet och det internationella arbetet ...............	95

8.1Delegationens enkät avseende internationella

	e-förvaltningsprojekt................................................................		95
8.2	Enkäten .....................................................................................		96
8.3	Utfallet av enkäten ...................................................................		96
8.4	Preliminär analys och preliminära slutsatser ..........................		98
9	Kommunikation..........................................................		99
9.1	Kommunikationsstrategi .........................................................		99
	9.1.1	Övergripande kommunikationsmål...........................	100
	9.1.2	Målgrupper ..................................................................	100
	9.1.3	Strategier......................................................................	102
9.2	Strategin på kort sikt..............................................................		103
9.3	Attitydundersökning .............................................................		104
9.4	Utskott och expertgrupp i kommunikation.........................		104
10	Sammanställning av förväntade resultat ......................		107
11	Konsekvenser ...........................................................		131
11.1	Finansiering av förstudier ......................................................		131
11.2	Finansieringsmodell för IT-investeringar över
	myndighetsgränser .................................................................		132
11.3	Förslaget om ändring i förordningen (2003:770) om
	statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte ......		133

SOU 2010:62	Innehåll
Bilagor
Bilaga 1. Kommittédirektiv ............................................................	137
Bilaga 2. Tilläggsdirektiv.................................................................	149
Bilaga 3. Sammanfattning av SOU 2010:20...................................	153
Bilaga 4. Delegationens ledamöter, expert och sekretariat..........	157
Bilaga 5. Delegationens arbetsgrupp..............................................	159
Bilaga 6. IT-standardiseringsrådet .................................................	161
Bilaga 7. Expertgrupp för rättsliga frågor......................................	163
Bilaga 8. Expertgrupp för internationell e-förvaltning.................	165
Bilaga 9. Delegationens referensgrupp ..........................................	167
Bilaga 10. Översikt över strategiska e-förvaltningsprojekt..........	169
Bilaga 11. IPv6 och DNSSEC ........................................................	219
Bilaga 12. Utdrag ur Riksrevisionens rapport IT-
investeringar över gränserna (RiR 2009:18).........................	225
Bilaga 13. Exempel på gemensam e-tjänst .....................................	227
Bilaga 14. Beskrivning – Vidareutnyttjande av offentlig
information.............................................................................	233
Bilaga 15. Beskrivning – EU-samarbetet och det
internationella arbetet............................................................	237
Bilaga 16. Sammanfattning av delegationens remissyttranden.....	247
Bilaga 17. Dir. 2010:69 En myndighet för samordning av
elektronisk identifiering och signering.................................	251
Bilaga 18. Enkät om e-förvaltningsarbetet inom myndigheter
och departement.....................................................................	263

Sammanfattning

E-delegationens uppdrag är att stärka utvecklingen av e-förvalt- ningen och skapa goda möjligheter för samordning inom offentlig förvaltning. Målet med e-förvaltning är

•att det blir så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service,

•att stärka samhällets samlade utvecklingsförmåga och innova- tionskraft,

•en flexibel e-förvaltning som utgår från användarnas behov.

Detta betänkande ger förslag till regeringen och myndigheter, kommuner och landsting samt beskriver delegationens förvalt- ningsgemensamma arbete för att driva på utvecklingen. Här följer en kort beskrivning av betänkandet Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e-förvaltning.

Förslag till regeringen

Det finns ett stort behov av att finna en finansieringslösning för strategiska e-förvaltningsprojekt. I detta betänkande finns ett förslag som bygger på den modell som finns inom staten för låne- finansiering.

Delegationen föreslår att regeringen

•vidimerar att den föreslagna modellen kan användas,

•anslår 10 miljoner kronor varje år som kan användas för finansiering av gemensamma förstudier,

•tillåter myndigheter att ta ut avgifter av varandra.

Anpassning av regelverk är en central och avgörande parameter för att på sikt nå de mål och visioner som finns för e-förvaltning.

Sammanfattning

SOU 2010:62

Delegationen föreslår att regeringen

•skyndsamt tillsätter en utredning med uppdrag att göra en över- syn av registerförfattningarna.

Vissa projekt bör särskilt prioriteras eftersom de är avgörande för utvecklingen av e-förvaltningen och skapar stora nyttor. Ett sådant projekt är Minskat uppgiftslämnande med syftet att minska företagens administrativa börda, men även i förlängningen skapa lösningar för privatpersoner som lämnar uppgifter. Regeringen bör säkerställa att projektet snarast kan starta.

Förslag till myndigheter och kommuner

En viktig del i en behovsdriven e-förvaltning handlar om att samla in idéer, synpunkter, beröm och klagomål på ett systematiskt och ordnat sätt. Myndigheter, kommuner och landsting bör samla utvecklingsidéer i en idébank och hålla tillgången till idébanken öppen för så många som möjligt.

Eftersom IP-adresserna är på väg att ta slut är det viktigt att myndigheter, kommuner och landsting snarast anpassar sina webbplatser till den nya adresstandarden (IPv6). För att inte skada förtroendet för offentliga webbplatser behöver säkerheten ökas med hjälp av ett standardiserat tillägg (DNSSEC).

Delegationens arbete

Strategiska projekt

Delegationen har under de senaste månaderna startat fyra nya projekt med hjälp av finansiering från delegationens myndigheter för att skynda på utvecklingen av e-förvaltningen. Projekten är prioriterade för att de förenklar, skapar nytta för många, sparar in kostnader, ger bättre kvalitet och snabbt kan ge resultat. Dessa projekt är:

•Mina sidor för privatpersoner (förstudie)

Syftet med projektet är att göra kontakten med myndigheter och kommuner enklare för privatpersoner. Förstudien ska ta fram ett övergripande förslag till lösning för Mina Sidor för

SOU 2010:62

Sammanfattning

privatpersoner, för beslut om fortsättning. Försäkringskassan ansvarar för förstudien som avrapporteras i december 2010.

•E-arkiv och e-diarium (förstudie)

Det ska bli enklare för privatpersoner och myndigheter att hitta och ta del av sina ärenden och annan information. Förstudien, som presenteras i december 2010, ska utreda förutsättningar för gemensam hantering av e-arkiv och e-diarium inom offentlig sektor. Riksarkivet ansvarar för förstudien.

•E-tjänst över näringsidkare (förstudie)

Information om näringsidkare finns på många ställen. Projektet syfte är att ta fram en samlad e-tjänst med grundläggande information om alla svenska näringsidkare. Därmed ska det bli enkelt för privatpersoner, företag, myndigheter och kommuner att hitta informationen. Det ska också bli enkelt för utvecklare att bygga nya e-tjänster. Bolagsverket ansvarar för förstudien som väntas vara klar i december 2010.

•Tjänstekatalog (pilot)

E-tjänster från myndigheter och andra offentliga aktörer ska publiceras i en tjänstekatalog. Syftet är att underlätta för utvecklare i deras arbete med att ta fram bra tjänster för privat- personer, företag och offentlig sektor bland annat genom att vidareutnyttja information. Jordbruksverket ansvarar för att driva arbetet. En första prototyp levereras hösten 2010.

Enkät om e-förvaltning

En enkät om e-förvaltning har besvarats av nästan 200 myndigheter under sommaren 2010. Frågorna har handlat om behovsfångst, sociala medier, internationella projekt och IT-standardisering. Resultatet är i korthet följande:

En viktig förutsättning för e-förvaltning är att den utgår från användarnas behov. Närmare 70 procent av alla myndigheter uppger att de har e-tjänster. En fjärdedel av dessa har inte genom- fört en behovsinventering vid utvecklingen av e-tjänster. Skälen är främst att man anser sig ha kunskap om målgruppens behov sedan tidigare, tidsbrist, brist på resurser och att behovsfångst inte är prioriterat. Nästan samtliga myndigheter uppger att de ser fördelar med att göra en inventering av målgruppernas behov. Men många ser också nackdelar som att behov som identifieras inte alltid är

Sammanfattning

SOU 2010:62

representativt för en större grupp, tenderar att få ett alltför kort- siktigt perspektiv och att det även är viktigt att klargöra hur myndighetens verksamhet kan förbättras och effektiviseras med e-tjänster.

Tio procent av myndigheterna uppger att de deltar i tillsammans i 57 internationella grupper och e-förvaltningsprojekt. Syftet är i de flesta fall kunskaps- och informationsutbyte eller har ett syfte att utveckla en e-tjänst. De flesta grupperna och projekten är inriktade mot förvaltningen.

Sociala medier

Enligt delegationens enkät uppger 44 procent av svenska myndig- heter att de använder sig av sociala medier. De medier man använ- der är främst Facebook, Twitter, YouTube och bloggar. Endast fem procent av myndigheterna uppger att de har en policy för hanter- ingen av sociala medier.

Delegationen har av regeringen fått i uppdrag att ta fram rikt- linjer kring myndigheternas användning av sociala medier, särskilt hur de rättsliga aspekterna ska beaktas. Anställdas privata använd- ning och frågor som är förknippade med den, t.ex. anställdas yttrandefrihet och meddelarfrihet, omfattas inte av uppdraget. Det delegationen kommer ta fasta på i riktlinjerna är bland annat

•behovet av interna regler hos myndigheterna,

•kravet på uppsikt över mediet,

•bestämmelserna om allmänna handlingar,

•behandling av personuppgifter,

•informationskraven.

Delegationen avser att presentera riktlinjer för sociala medier under hösten 2010.

Vägledningar och andra aktiviteter

Delegationen arbetar med att ta fram flera vägledningar. Två av dessa är klara i en första version. För att e-förvaltningen ska utvecklas behöver den vara en integrerad del i varje myndighets verksamhetsplanering. Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning beskriver vad varje myndighet bör tänka

SOU 2010:62

Sammanfattning

på i sin verksamhetsplanering vad gäller på e-förvaltning. Delega- tionen har också arbetat fram Vägledning för kanalstrategi som beskriver vad myndigheterna bör tänka på när man fattar beslut om vilka kontaktsätt myndigheterna ska använda för att leverera sina tjänster till privatpersoner och företag. Båda vägledningarna finns att läsa på delegationens webbplats.

Arbetet med att ta fram en vägledning för automatiserad sam- verkan pågår. Vägledningen ska i första hand ge stöd till myndig- heter i offentlig sektor i deras arbete med att förverkliga automati- serad samverkan genom elektroniskt informationsutbyte. Den kan också användas av företag och privatpersoner vid utveckling av e-tjänster. En första version av vägledningen beräknas vara klar vid årsskiftet 2010/2011.

Även en vägledning för webbutveckling är på väg att tas fram. Den ska innehålla riktlinjer så att webbaserade gränssnitt kan användas av så många som möjligt på ett så enkelt sätt som möjligt. En första version av vägledningen är klar vid halvårsskiftet 2011.

Delegationen har av regeringen fått i uppdrag att främja och samordna vidareutnyttjandet av offentlig information. Delegationen avser att genomföra möten med ett antal myndigheter, kommuner, branschföreträdare, intresseorganisationer samt andra aktörer inom näringslivet som kan berörs av PSI-direktivet.

För att kunna bedriva en gemensam utveckling av svensk e-förvaltning behöver vi en gemensam terminologi om begrepp som till exempel e-tjänst. Delegationen har därför startat ett arbete för att åstadkomma en katalog av termer för e-förvaltning.

Delegationen tar under hösten 2010 fram en första version av ett ramverk för att identifiera, planera, realisera och följa upp nyttor och kostnader kopplade till satsningar inom e-förvaltningsområdet.

Delegationen kommer att ta fram ett forum för medborgarförslag. Sedan våren 2010 driver delegationen även ett elektroniskt forum för erfarenhetsutbyte, www.edelegationen.ning.com.

Delegationen avser också att genomföra en attitydundersökning för att finna åtgärder som ökar användandet av e-tjänster.

Författningsförslag

Förslag till

förordning om ändring i förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte

Härigenom föreskrivs att 2 § förordningen (2003:770) om statliga myndigheters informationsutbyte ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	2 §
En myndighet ska i sin	En myndighet ska i sin
verksamhet främja utvecklingen	verksamhet främja utvecklingen
av ett säkert och effektivt	av ett säkert och effektivt
elektroniskt informationsutbyte	elektroniskt informationsutbyte
inom den offentliga förvalt-	inom den offentliga förvalt-
ningen.	ningen.
	En myndighet som tillhanda-
	håller	elektroniska		tjänster till
	andra myndigheter inom offentlig
	förvaltning får ta ut avgifter efter
	överenskommelse med de myn-
	digheter		som nyttjar tjänsten.
	Avgifter får också tas ut av annan
	juridisk person, som en myndighet
	utövar	ett	rättsligt	bestämmande
	inflytande i.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2011.

1Delegationens uppdrag och arbete

1.1Delegationens uppdrag

Vid regeringssammanträdet den 26 mars 2009 bemyndigade reger- ingen statsrådet Mats Odell att tillkalla en delegation med uppdrag att samordna myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning. Delegationens uppdrag framgår av kommittédirektivet (dir. 2009:19), bilaga 1. I bilaga 4 finns en sammanställning av delegationens leda- möter, expertgrupper och sekretariat.

Delegationen, som antog namnet E-delegationen, delredovisade i oktober 2009 sitt uppdrag i betänkandet Strategi för myndig- heternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86). Betänkandet har remissbehandlats och en remissammanställning finns (Fi2009/6838). I mars 2010 redovisades delegationens andra betänkande Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning (SOU 2010:20) Betänkandets sammanfattning finns i bilaga 3. Den 25 mars 2010 fick delegationen ett tilläggsdirektiv som omfattar två nya uppdrag. Det ena uppdraget är att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättning- arna för vidareutnyttjande av offentlig information (PSI-direkti- vet). Det andra uppdraget är att ta fram riktlinjer för hur myndig- heter ska använda sociala medier. Tilläggsdirektivet (dir. 2010:32) redovisas i bilaga 2.

Detta betänkande, Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e-förvaltning (SOU 2010:62), inne- håller delegationens tredje delredovisning av uppdraget.

En ledstjärna i genomförandet av delegationens uppdrag är 6 § andra stycket myndighetsförordningen (2007:515) som föreskriver att en myndighet ska verka för att genom samarbete med myndig- heter och andra ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda

Delegationens uppdrag och arbete

SOU 2010:62

samt för staten som helhet. Ett antal projekt där myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gått samman för att utveckla e-tjänster och där samverkan är en förutsättning för ett lyckat resultat, redovisas i detta betänkande.

1.2Delegationens arbete

För att kartlägga arbetet med e-förvaltning skickade delegationen under sommaren 2010 ut en enkät till samtliga statliga myndig- heter. I enkäten ingick frågor om behovsfångst, sociala medier, IT-standardisering, vilka som deltar i internationella grupper m.m. En separat enkät gick ut med frågan om vilka strategiska e-förvaltningsprojekt som pågår bland myndigheterna.

I detta betänkande beskrivs resultaten av delegationens enkäter i korthet. Undersökningen och svaren finns beskrivna i bilaga 18. Resultaten måste bearbetas ytterligare och kontrollfrågor måste ställas till vissa myndigheter. Delegationen avser att återkomma med förslag på åtgärder och aktiviteter. Diskussioner pågår med SKL att göra ett motsvarande enkätutskick till kommuner och landsting för att få ett helhetsgrepp kring den offentliga förvaltningen.

Delegationen ser det som viktigt att involvera olika grupper- ingar i sitt arbete. Delegationen arbete förankras genom att använda en arbetsgrupp, expertgrupper, referensgrupper, arbets- utskott och möten med samråds- och samverkansmyndigheter samt möten med företrädare för andra organisationer som är intressenter i e-förvaltningsfrågor.

Delegationen eftersträvar också transparens i sitt arbetssätt och publicerar därför utkast till olika produkter, t.ex. vägledningar, på delegationens webbplats och erfarenhetsforum, som är öppna för synpunkter. Delegationen använder sociala medier för att nå ut med information och ta emot synpunkter på delegationens arbete.

Delegationen ska verka för en behovsstyrd e-tjänstutveckling inom förvaltningen. I avsnitt 2.2 beskrivs det fortsatta arbete med strukturerad målgruppsanalys och behovsfångst som involverar både privatpersoner och företag.

Sedan delegationens andra betänkande (SOU 2010:20) har delegationen haft två sammanträden. Sekretariatet har haft fem möten med den arbetsgrupp som delegationen tillkallat. Represen- tanterna i arbetsgruppen framgår av bilaga 5.

SOU 2010:62

Delegationens uppdrag och arbete

Delegationen har sedan tidigare tillkallat en referensgrupp som består av företrädare för näringsliv, forskare och brukare för att ta del av deras kunskaper och vidgade perspektiv på delegationens arbete. Delegationen har valt att i referensgruppen också inkludera de myndigheter med vilka delegationen ska eller bör samråda. Representanterna i referensgruppen framgår av bilaga 9.

Delegationen tillkallade senare tre expertgrupper; ett IT-standardiseringsråd, en expertgrupp för rättsliga frågor samt en expertgrupp för internationell e-förvaltning. Representanterna i expertgrupperna framgår av bilagorna 6, 7 och 8.

Sekretariatet har haft omfattande kontakter med företrädare för departement, myndigheter, kommuner och intresseorganisationer. Sekretariatet har deltagit i såväl nationella som internationella konferenser om e-förvaltning och IT-standardisering. Sekretariatet har varit med och arrangerat Offentliga Rummet, som ägde rum i Gävle och Sandviken den 25–27 maj.

Delegationen ska ta fram vägledningar inom ramen för sitt uppdrag. För närvarande pågår arbetet med att ta fram Vägledning för automatiserad samverkan och Vägledning för webbutveckling.

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning och Vägledning för kanalstrategi är klara i en version 1.0. Alla delegationens vägledningarna publiceras löpande på delegationens webbplats.

Under våren 2010 har delegationen beslutat att prioritera fem projekt varav fyra är uppstartade. En närmare beskrivning av dessa projekt finns i avsnitt 3.1. Som en följd av detta har en av de vikti- gaste aktiviteterna för delegationens sekretariat och arbetsgrupp varit att skapa en samverkan mellan ett antal myndigheter och SKL, säkerställa finansiering och genomdriva en uppstart av dessa projekt.

I avsnitt 10 finns en sammanställning av delegationens pågående aktiviteter och förväntade resultat utifrån de kommittédirektiv som regeringen beslutat samt de förslag och ställningstaganden som delegationen gjort i tidigare betänkanden.

Vidare har delegationen svarat på fyra remisser. En samman- fattning av dessa remissvar finns i bilaga 16.

2Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

Delegationen ska säkerställa årlig strategisk styrning, koordinering och uppföljning inom e-förvaltningsområdet på förvaltnings- gemensam nivå. Finansieringsfrågor och andra principiella över- gripande frågor måste få en lösning och hindrande regelverk måste identifieras. Teknisk samverkansförmåga mellan olika system ska underlättas på förvaltningsgemensam nivå och övergång till ny teknik ska stödjas. Delegationen har också i uppgift att förvalta de vägledningar som tagits fram av Verva samt publicera egna vägled- ningar.

I detta avsnitt vill delegationen särskilt lyfta fram att regeringen

•beaktar delegationens återkommande förslag att en utredning skyndsamt tillsätts med uppdrag att göra en översyn av registerförfattningarna med bl.a. syftet att främja e-förvalt- ningen (avsnitt 2.3),

•beaktar delegationens förslag att avsätta 10 miljoner kronor årligen för finansiering av förstudier (avsnitt 2.5.1),

•vidimerar att den av delegationen föreslagna finansieringsmodel- len kan användas vid förvaltningsgemensamma IT-investeringar (avsnitt 2.5.3),

•genomför en författningsändring i förordning (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte och härvid skapar möjlighet att ta ut avgifter mellan myndigheter (avsnitt 2.5.6).

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

Delegationen vill vidare lyfta fram att

•myndigheterna bör samla utvecklingsidéer på ett strukturerat sätt och hålla tillgången till idébanken öppen för så många som möjligt (avsnitt 2.2),

•myndigheterna bör integrera behovsdriven e-förvaltning som en del i både lång- och kortsiktig verksamhetsplanering (avsnitt 2.4.1),

•myndigheterna bör förteckna sina tjänster mot privatpersoner och företag och överväga via vilka kanaler tjänsterna ska levereras (avsnitt 2.4.2),

•Ekonomistyrningsverket (ESV) bör göra en översyn av väg- ledningar och handledningar (avsnitt 2.5.13),

•alla myndigheter bör genomföra en konsekvensanalys avseende ett införande av IPv6 och påbörjar ett sådant införande inklusive införande av DNSSEC (avsnitt 2.7.3),

•frågan om ökad kryptografisk säkerhet för e-legitimationer och elektroniska underskrifter bör utredas omgående (avsnitt 2.7.4).

Delegationen vill också peka på att

•myndigheterna har ett särskilt ansvar för att terminologi inom deras olika fackområden i enlighet med språklagen finns till- gänglig, används och utvecklas,

•delegationen har tagit fram en vägledning för att myndigheterna ska kunna starta en gemensam ramplanering under det sista kvartalet 2010. Planeringsaktiviteten är beroende av att regeringsbeslut fattas i frågan om utvecklingsansvariga myndigheter.

Delegationen har för avsikt att

•genomföra attitydundersökningar och få fram förslag på åtgärder för att öka användningen av e-tjänsterna,

•undersöka förutsättningarna för medfinansiering från privat sektor vid framtagning av e-tjänster,

•ta fram ett forum för medborgarförslag.

E-förvaltningen ska bidra till att förenkla kontakterna mellan förvaltningen och privatpersoner respektive företagare. Kontakt- erna bör alltid ske utifrån användarnas behov och nytta i kombination med beräkningar av den interna produktiviteten.

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

Behovsfångst, etablera forum för erfarenhetsutbyte och möjlig- heten för privatpersoner och företagare att lämna förslag till nya eller förändrade e-tjänster är av högsta vikt.

2.1Målen för e-förvaltning

Inriktningen för det fortsatta arbetet med e-förvaltning bygger på regeringens mål och delegationens strategi för e-förvaltning (Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning, SOU 2009:86). Regeringens mål finns bl.a. att läsa i handlingsplanen för e-förvalt- ning från 2008 (dnr Fi 2008/491), där det fastslogs att de ska vara ”så enkelt som möjligt för så många som möjligt att tillvarata sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter”.

Riksdagen beslutade den 2 juni 2010 i enlighet med den förvalt- ningspolitiska propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175) att det förvaltningspoli- tiska målet nu är:

En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete.

Regeringen vill ta ytterligare steg mot öppenhet och transparens. Insynen i förvaltningens verksamhet ska öka. Privatpersoner och företag ska bli delaktiga i policyprocesser. Det ska bli enklare att få tillgång till och använda sig av offentlig information. Ett steg mot ökad öppenhet är bland annat lagen (2010:566) om vidareutnytt- jande av handlingar från den offentliga förvaltningen som trädde i kraft den 1 juli 2010. Delegationen har fått i uppdrag av regeringen att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information. Delegationen ska till exempel underlätta för den intresserade att hitta vilken offentlig information som finns och hur man får åtkomst till den, i de fall den inte är integritetskänslig.

Delegationen avser att även på andra sätt verka för öppenhet och transparens och föregå med gott exempel. Bland annat genom att bjuda in till diskussioner och lämna synpunkter på dokument och utkast. Delegationen avser att med hjälp av personliga möten, sociala medier och andra kanaler inbjuda till dialog, kunskapssprid- ning, delaktighet och insyn i verksamheten.

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

2.2Behovsdriven e-förvaltning

Strategin för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86) uttrycker att e-förvaltningen ska vara behovsdriven. Varje myndig- het har ansvar för att tillvarata sina målgruppers behov, inklusive de behov där nyttan ”tillfaller tredje part” (se SOU 2009:86), dvs. inte i första hand gynnar den egna myndigheten.

En viktig del i en behovsdriven e-förvaltning handlar om att samla in idéer, synpunkter, beröm och klagomål på ett systematiskt och ordnat sätt.

Enkät om behovsfångst

För att bland annat kartlägga hur myndigheterna arbetar med behovsfångst har delegationen under sommaren 2010 genomfört en enkät. I enkäten har myndigheterna svarat på hur många e-tjänster de kan erbjuda i dagsläget, vid hur många tillfällen en inventering av målgruppens behov gjorts vid utvecklingen av e-tjänster, vilken metod som använts, om man samarbetat med andra parter, vilka dessa i så fall varit och vilka skälen har varit för att inte genomföra en behovsinventering. Myndigheterna fick också lämna fritextsvar på vilka fördelar och nackdelar man ser med behovsfångst.

Utfallet av enkäten

Närmare 70 procent av de myndigheter som besvarat frågan uppger att de kan erbjuda någon typ av e-tjänst. E-tjänster har i det här fallet beskrivits som Internettjänster som gör det möjligt för privatpersoner eller företag att hantera sina ärenden elektroniskt. Det har varit upp till myndigheterna att utifrån denna beskrivning identifiera och kvantifiera sina e-tjänster. Uppgiften har inte varit helt enkel eftersom det inte alltid är självklart med vad som avses med en e-tjänst och en gemensam definition saknas.

Var tredje myndighet har inga e-tjänster. Av dem som har e-tjänster uppger majoriteten, ungefär 55 procent, att de har mellan en och tio tjänster. 11 procent uppger att de har mellan 11 och 20 e-tjänster. Av dessa är många universitet och högskolor. Av de myndigheter som har e-tjänster är det 45 procent som uppger att de vid samtliga tillfällen gjort en inventering av målgruppens behov inför eller under utvecklingen av e-tjänsten/tjänsterna. Ungefär var

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

fjärde myndighet har inte genomfört en behovsinventering vid utvecklingen av någon e-tjänst. I de flesta fall har dessa myndig- heter bara ett fåtal e-tjänster.

De vanligaste metoderna som används vid inventering av mål- gruppernas behov är möte/nätverk som hälften av myndigheterna använder sig av, 41 procent bygger inventeringen på inkomna synpunkter medan 31 procent använder sig av fokusgrupper. Minst använd metod uppges medborgardialog vara med en procent och postal enkät med fem procent. Flertalet myndigheter har använt sig av flera olika metoder eller en kombination av olika metoder.

38 procent av de myndigheter som utvecklat e-tjänster har inte samarbetat med någon annan part vid behovsinventeringen. 27 procent av organisationerna har gjort det någon gång. I hälften av fallen har den andre samarbetspartnern varit en annan myndig- het. En dryg femtedel av myndigheterna har samarbetat med en intresseorganisation eller en branschorganisation. 16 procent har samarbetat med en kommun.

Av de som har uppgett att man inte genomfört en behovs- inventering, anser en femtedel att man har skaffat sig kunskap om målgruppen sedan tidigare. Andra skäl är tidsbrist och att behovs- fångst inte är prioriterat. Endast 3 procent menar att en utebliven behovsinventering beror på att finansiering saknats.

Nästan samtliga, 93 procent, av dem som svarat på enkäten menar att det finns fördelar med behovsinventering vid utveckling av e-tjänster. 58 procent menar att det också finns risker med behovsinventering. Fördelarna är främst ökad användning och nytta av e-tjänsterna, bättre träffsäkerhet och måluppfyllelse, kunskap om efterfrågan, bättre beslutsunderlag och underlag för prioriteringar, tillgodose behov, göra det möjligt att ge bättre service, minskade kostnader. De nackdelar som uppges är bland annat att urvalet riskerar att inte vara representativt för den totala målgruppen eller att ”fel” frågor ställs, skapar förväntningar hos målgruppen som inte kan infrias, alltför individuella och spretiga önskemål, svårt att prioritera, högre kostnader, längre leverans- tider, för kortsiktigt perspektiv och att det är minst lika viktigt att klargöra hur myndighetens verksamhet kan förbättras och effekti- viseras med e-tjänster.

I bilaga 18 finns en beskrivning av enkätsvaren.

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

Analys

Utifrån enkätresultatet konstateras att ett mindre antal myndig- heter står för den största delen av e-tjänsterna. I denna grupp är man positivt inställd till behovsfångst och inventering av målgruppernas behov, även om en stor del använder sig av den kunskap som man redan anser sig ha om målgrupperna. Det finns inte heller någon metod som myndigheterna verkar föredra framför andra. De flesta verkar pröva olika metoder eller använda sig av en kombination av metoder.

Relativt få myndigheter samarbetar med andra parter vid utveck- lingen av e-tjänster och behovsinventering. Bara ett fåtal har sökt sig utanför myndighetssfären.

Nästan samtliga myndigheter uppger att de är positiva och ser fördelarna med att göra en inventering av målgruppernas behov. Men många ser också nackdelar som att användarna inte alltid vet bäst och att det finns en risk att behov som identifieras inte alltid är representativt för en större grupp. Intressant i det här samman- hanget är att de metoder myndigheterna uppgett att man främst använder sig av, såsom möten/nätverk, inkomna synpunkter och fokusgrupper, som i regel är resultatet av en mindre grupps tyckanden.

Delegationen avser att under hösten 2010 publicera enkätsvaren på delegationens webbplats så att myndigheter själva kan ta dela av resultatet och bedöma eventuella gemensamma berörings- punkter. Delegationen kommer mer i detalj bearbeta enkäten och agera utifrån resultatet av bearbetningen.

2.2.1Forum för erfarenhetsutbyte

I takt med att förväntningarna på myndigheter, kommuner och landsting ökar vad gäller tillgänglighet, dialog, påverkan och elek- tronisk ärendehantering, ökar också behovet av att öka kunskapen, utbyta erfarenheter och bidra till innovation. Ett sätt att åstad- komma detta till låg kostnad och med god kvalitet är genom ett elektroniskt forum för erfarenheter. Delegationen har under våren 2010 tagit i bruk ett elektroniskt forum för erfarenhetsutbyte1.

Forumet vänder sig till alla som arbetar med eller är intresserade av e-förvaltning. Syftet är att underlätta och stärka ett kontinuerligt

1 www.edelegationen.ning.com

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

erfarenhetsutbyte, stimulera till dialog och bidra till öppenhet och transparens. Det finns inga restriktioner vilka som kan ta del av innehållet, men den som vill göra inlägg behöver bli medlem. I ett första skede har det varit möjligt att lämna synpunkter på utkast till olika vägledningar som delegationen avser att ta fram under 2010. Delegationen kommer fortsatt arbeta för att stimulera till en aktiv dialog och lyfta fram goda exempel.

Forumet har för närvarande (mitten av september 2010) runt 300 medlemmar och antalet fortsätter stadigt att växa. Målet är att minst en representant från varje kommun och större myndighet ska vara medlem i forumet och att det ska finnas en daglig aktivitet i forumet. Forumet har och kommer fortsatt att marknadsföras via delegationens upparbetade kommunikationskanaler och nätverk.

Delegationen kommer att utvärdera forumets innehåll och dess tekniska lösning, och kommer därefter vidta eventuella åtgärder för att utveckla såväl form som innehåll.

2.2.2Forum för medborgarförslag

Delegationen avser att starta ett elektroniskt forum för medbor- garinflytande. Syftet är att bidra till att åstadkomma och stödja en medborgar- och behovsdriven e-förvaltning.

Under hösten 2010 kommer delegationen att arbeta fram ett projektförslag och en teknisk specifikation. Lösningen kommer i en första version göra det möjligt för privatpersoner att lämna utvecklingsförslag, som delegationen för vidare till berörda myn- digheter. Denna första version ska vara i drift i början av 2011.

2.2.3Utvecklingsansvar

Delegationen har i sitt första betänkande (SOU 2009:86) föreslagit att regeringen ska ge Bolagsverket, Skatteverket, Lantmäteriet och Transportstyrelsen ett särskilt utvecklingsansvar för e-förvaltning. Ansvaret innebär att leda samverkan och utveckling inom följande intressent- och målgruppsområden: företag och företagande, privatpersoner, geografisk information och fastighetsinformation samt fordon och förare. Motivet för detta är att säkerställa en behovsdriven e-förvaltning. Förslaget är under beredning.

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

I den förvaltningspolitiska propositionen (prop. 2009/10:175) gör regeringen bedömningen att samordningen av myndigheternas utvecklingsarbete behöver stärkas ytterligare.

2.3Regelverksfrågor

Att lyckas med utmaningen att skapa e-tjänster som ska åstad- komma att det blir så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service bygger på ett antal förutsättningar:

•Finansieringslösningar för att utveckla e-tjänster.

•Process- och kompetensutveckling inom förvaltningen.

•Teknikutveckling och tekniklösningar

•Samverkan mellan delar av förvaltning.

•Anpassning av regelverken.

Anpassning av regelverk är ofta en central och avgörande parameter för att på sikt nå de mål och visioner som finns, t.ex. i regeringens handlingsplan för e-förvaltning. Många av dagens lagar och förord- ningar har ett antal år på nacken och teknik och samhällsutveck- lingen har ”växt” ifrån många av de regelverk som styr myndighe- ters informationshantering och informationsutbyte. Det finns lagar som fortfarande talar om telegramhantering och ADB-system. Tekniskt sett är många av begreppen föråldrade. Så är också fallet när det gäller många registerförfattningar, något som hämmar myndigheterna i sin systemutveckling. Delegationen föreslog i sitt första betänkande (SOU 2009:86) att regeringen ska tillsätta en utredning med uppdrag att göra en översyn av registerförfattning- arna. I delegationens andra betänkande (SOU 2010:20) togs detta förhållande igen. Delegationen vill åter erinra om vikten av att en sådan utredning tillsätts om målet med e-förvaltningen, så enkelt som möjligt för så många som möjligt, ska kunna uppnås. Behovet av en sådan översyn tas också upp i E-offentlighetskommitténs slutbetänkande Allmänna handlingar i elektronisk form – offentlighet och integritet (SOU 2010:4, s. 19). Enligt delegationens mening bör utredningen tillsättas skyndsamt.

Ansvaret för att utredningsarbetet startar faller på regeringen (Justitiedepartementet). Delegationen har i uppdrag att vid behov lämna förslag till författningsändringar. Delegationen kan också,

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

där så är möjligt och lämpligt från bl.a. integritetssynpunkt, tolka regler för att uppnå klarhet i om de är förenliga med e-förvaltningens behov. Det kan emellertid inte anses falla inom ramen för delegationens uppdrag att lämna författningsförslag som kräver omfattande utredningsarbete.

Enligt delegationens mening är det angeläget att anpassningen av regelverken bl.a. får som mål att underlätta genomförandet av e-förvaltningen. Om uppgifter får lämnas till andra myndigheter utan hinder av sekretess bör det få ske i elektronisk form, under förutsättning av att skyddet för den personliga integriteten inte eftersätts.

Det finns nyligen beslutade registerlagar som delegationen anser inte i tillräcklig omfattning beaktar målet att underlätta genom- förandet av e-förvaltningen. I polisdatalagen (2010:361) finns t.ex. en bestämmelse (1 kap. 20 §) som föreskriver att endast enstaka personuppgifter får lämnas ut på medium för automatiserad behandling. Ska fler än enstaka uppgifter lämnas ut på detta elektroniska sätt förutsätter det att regeringen har föreskrivit det2. Bestämmelsen bygger på det tekniskt sett oklara begreppet ”medium för automatiserad behandling. Vidare blir den tillämplig även vid elektroniskt utbyte mellan myndigheten och det oavsett om uppgifterna är offentliga eller sekretesskyddade. Bestämmelsen hindrar inte utlämnande av samma uppgifter på papper.

För att nå uppställda mål och visioner och uppnå enhetlighet bör en anpassning göras även av andra regelverk än registerförfatt- ningar. Det kan t.ex. starkt ifrågasättas varför uppgifter som är offentliga hos Bolagsverket omfattas av sekretess hos Skatteverket. Förhållandet inte bara motverkar ett rationellt informationsutbyte mellan myndigheterna, det framstår också som obegripligt för allmänheten.

Vidare bör ökade rättsliga förutsättningar skapas för att upp- gifter som enskilda ska lämna till myndigheter i ökad utsträckning sker i elektronisk form. Det kan t.ex. övervägas om att meddela föreskrifter om att vissa kategorier av företag ska fullgöra sin upp- giftsskyldighet i elektronisk form. En i sammanhanget lika viktig parameter är att uppgifterna lämnas enligt gemensamma format och standarder. Förutsättningar för detta bör också ges i författning.

2 Se även 13 § studiestödsdatalagen (2009:287).

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

Slutligen vill delegationen framföra vikten av att översynen av formkrav som hindrar elektroniska förfaranden3 fortsätter för att påskynda genomförandet av e-förvaltningen.

2.4Verksamhetsplanering

Delegationen har tagit fram en vägledning för verksamhets- utveckling med avseende på e-förvaltning. Skälet till detta är att i det i delegationens uppdrag ingår att koordinera de strategiska e-förvaltningsprojekt som påverkar det samlade arbetet med e-förvaltning samt följa upp dess effekter för privatpersoner, företag och förvaltningen. Vägledningen skapar en grund för koordineringsarbetet eftersom den ger möjlighet till likartad beskrivning av e-förvaltningsarbetet. Delegationen har även tagit fram en vägledning för kanalstrategi, i syfte att stödja myndig- heternas4 kanalstrategiarbete (se SOU 2009:86).

Arbetet har bedrivits i arbetsutskott till delegationens arbetsgrupp under ledning av delegationens sekretariat. Utkast till vägledningarna har funnits öppet publicerade5 och beslutade version finns i sin helhet tillgängliga via delegationens webbplats.6 Innehållet beskrivs här i korthet.

2.4.1Vägledning för verksamhetsplanering

Vägledningen för verksamhetsplanering beskriver vad varje myndighet behöver tänka på med avseende på e-förvaltning när man planerar på lång och kort sikt. Även kommuner och landsting kan dra nytta av vägledningen.

Strategisk planering

E-förvaltning bör ingå som en integrerad del av den övriga strategiska verksamhetsplaneringen. Planeringen bör utgå från bl.a. uppdraget och egna långsiktiga mål, från behov som analyserats fram och från regeringens mål med e-förvaltning. Planeringen bör

3Ds 2003:29.

4Inklusive kommuner och landsting.

5På webbplatsen www.edelegationen.ning.com

6www.edelegationen.se

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

även ta hänsyn till E-delegationens betänkanden och till eventuell samplanering med andra parter. Åtminstone följande dokument bör tas fram:

•Strategisk utvecklingsplan

•Kanalstrategi

•Sourcingstrategi

•Kompetensförsörjningsstrategi

Initiativen i den strategiska utvecklingsplanen bör på en övergripande nivå nyttokalkyleras, med grova uppskattningar, för att kunna styra den effekthemtagning som utvecklingen ska resultera i.

Verksamhetsplanering på ett år sikt

Verksamhetsplanen inför det kommande året bör bl.a. ta hänsyn till

•mål inom e-förvaltningsområdet från EU, riksdagen, regeringen och departement,

•betänkanden från E-delegationen,7

•egna långsiktiga mål, egen strategisk planering, samt eventuell gemensam planering med andra,

•behov som analyserats fram från bl.a. synpunkter och idéer.

Myndighetens ettåriga verksamhetsplan bör innehålla bl.a. en utvecklingsplan, samt kortsiktiga mål kopplat till nyckeltal inom e-förvaltning, exempelvis e-tjänsternas användningsgrad.

2.4.2Vägledning för kanalstrategi

I den förvaltningspolitiska propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175) står det beskrivet att ”…myndigheterna ska ta hänsyn till medborgarnas kostnad för och nytta av offentlig service. Servicen ska levereras med hjälp av internettjänster och telefon, kompletterat med personliga möten till exempel via lokala servicekontor och kontaktpunkter”.

7 Se www.edelegationen.se/betankanden

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

Enligt E-delegationens strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86) ska varje myndighet ha en kanal- strategi. För att underlätta det arbetet har delegationen tagit fram en vägledning som beskriver vad myndighetens kanalstrategi kan innehålla och vad man bör tänka på när man tar fram den. Vägled- ningen kan användas inom hela den offentliga förvaltningen8 och finns i sin helhet tillgänglig på www.edelegationen.se. I korthet innebär den följande:

Med kanal menar vi det kontaktsätt som myndigheten erbjuder för en viss tjänst, dvs. hur tjänsten levereras. Kanalerna omfattar bland annat personliga möten, sociala medier, e-tjänster etc.

En kanalstrategi beskriver vilka kanaler myndigheten ska priori- tera för att nå sina långsiktiga mål och fullgöra sitt uppdrag. Kanalstrategin ska vara ett stöd och ett verktyg både för styrning av det dagliga kundmötet och för prioriteringen av förslag till verksamhetsutveckling. I analysen bör man ta hänsyn både till målgruppernas och myndighetens behov, inklusive ekonomiska och säkerhetsmässiga aspekter.

Kanalstrategin bör innehålla

•övergripande strategiska ställningstaganden,

•målgrupper och deras behov,

•en lista över myndighetens tjänster till målgrupperna,

•kanaler under de kommande åren,

•övergripande prioritering mellan kanaler och

•prioritering av kanaler per tjänst.

Varje myndighet har ansvar för sina tjänster och kanaler, men kan under framtagandet av kanalstrategin dra nytta av vad andra redan gjort. Exempel på kanalstrategier kommer därför att samlas och kunna nås via delegationens webbplats.9

2.5Finansiering

I delegationens andra betänkande (SOU 2010:20) påtalades beho- vet av att finna en finansieringslösning för strategiska e-tjänst- projekt på förvaltningsövergripande nivå. Behovsdriven utveckling av e-tjänster kommer att resultera i krav på att myndigheter inom

8Med offentlig förvaltning avses såväl statliga myndigheter som kommuner och landsting.

9www.edelegationen.se

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

offentlig förvaltning samordnar sin tjänsteutveckling för att skapa efterfrågade tjänster. Finansieringslösningarna måste utvecklas i motsvarande grad för att få till stånd förvaltningsgemensamma projekt.

Finansiering krävs i två etapper. Första etappen är förstudie- fasen där ett finansieringsutrymme måste skapas eftersom en för- studie inte får lånefinansieras. Den andra etappen då e-tjänsten realiseras och etableras ska enligt dagens regelverk lånefinansieras.

Delegationen ser en risk i att viktiga förvaltningsgemensamma e-tjänster inte kommer till stånd beroende på att inblandade myndigheter inte kan enas om en finansiering av förstudier.

Riksrevisionen har i rapporten IT-investeringar över gränserna

(RiR 2009:18) också beskrivit ovanstående förhållande. I bilaga 12 återfinns utdrag ur denna rapport.

2.5.1Finansiering av förstudier

Delegationens förslag: Regeringens ska årligen avsätta 10 miljoner kronor för att finansiera de förstudieprojekt som E-delegationen initierar och som bedrivs av myndigheter som ingår i delegationen.

Skälen till delegationens förslag: En avgörande faktor för att uppnå rimliga tider från idé till införande av en förvaltningsgemen- sam e-tjänst är att medel finns att tillgå för att snabbt kunna starta en förstudie. Medel kan realiseras på två sätt. Ett sätt är att inblan- dade myndigheter skapar ett utrymme inom egna ramar för att kunna bidra till förstudien vilket oftast blir en lång och utdragen process. Ett annat sätt, vilket delegationen ser som den långsiktiga lösningen, är att regeringen årligen avsätter medel för att finansiera förstudier. På så sätt skulle e-tjänstprojekt kunna startas betydligt snabbare än idag eftersom en väl genomförd förstudie är grunden för eventuellt beslut att starta ett e-tjänstprojekt.

De förstudieprojekt som är startade inom ramen för delega- tionen och som beskrivs i avsnitt 3.1 är finansierade genom att delegationen denna gång gemensamt har bidragit med medel. Det går dock inte alltid att förutsätta att i delegationen ingående myndigheter, vid varje tillfälle, kan bidra till en finansiering av förstudier avseende en förvaltningsgemensam e-tjänst.

I Danmark har regeringen avsatt 3 miljarder danska kronor i den så kallade ABT-fonden (användbar medborgarteknologi) för att

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

finansiera både förstudier och till stor del även själva e-tjänst- projekten. Genom ABT-fonden drivs idag 42 förvaltningsgemen- samma projekt (www.abtfonden.dk).

2.5.2Finansiering av IT-investeringar

Den nuvarande statliga finansieringsmodellen är utformad för ett förfarande där en myndighet lånar för att investera i informations- teknik som leder till rationalisering av den egna verksamheten, vilket skapar utrymme för att betala tillbaka lånen. Modellen förutsätter härvid projekt där nyttan tillfaller den myndighet som gör den initiala investeringen. Om nyttan i stället tillfaller tredje part t.ex. företag, privatpersoner, kommun eller annan myndighet finns få eller inga incitament att genomföra projektet. Detta leder till en prioritering av utvecklingsprojekt som skapar intern nytta och en nedprioritering av utvecklingsprojekt som t.ex. reducerar företagens administrativa börda eller förenklar vardagen för privatpersoner.

Den lösning som beskrivs i detta avsnitt bygger på att en myn- dighet tar ansvar för att realisera en gemensam e-tjänst och övriga inblandade parterna tecknar en samverkansöverenskommelse och därmed binder upp sig för att använda tjänsten. Vidare får den myndighet som levererar tjänsten genom förordning rätt att ta ut avgifter10 från de som tecknat samverkansöverenskommelsen. Avgiften ska täcka driften och förvaltningen samt betala övriga kostnader som är förknippade med tjänsten. Myndigheten som ska realisera tjänsten gör i samverkan med E-delegationen en framställan till regeringen om utökning av låneramen samt att en räntekontokredit får disponeras för att överbrygga tiden fram till att tjänsten är driftsatt och avgiftsfinansieringen har kommit igång. Utökningen av låneramen ska täcka kostnaderna för att realisera och införa tjänsten. Förutom de myndigheter som från början tecknat samverkansöverenskommelsen kan ytterligare intresserade myndigheter anslutas. Riskdelningen om framtagandet av e-tjänsten avbryts, regleras i samverkansöverenskommelsen varvid alla inblandade parter tar ett ansvar för eventuella nedlagda kost- nader.

10 Statsrättsligt kan man mellan myndigheter inte ta ut avgifter utan normmässigt är det ersättningar. Praxis har blivit att även ersättningar mellan myndigheter oftast betraktas och hanteras som avgifter. Avgiftsförordningen (1992:191) regleras även enbart inomstatliga avgifter. I detta betänkandeavsnitt används begreppet avgifter.

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

2.5.3Finansieringsmodell för IT-investeringar över myndighetsgränser

Delegationens förslag: Regeringen ska vidimera att den inom staten etablerade lånefinansieringsmodellen även kan tillämpas vid myndighetsgemensam utveckling av e-tjänster. Den myndighet som sedan tar ansvar för utvecklingen och drift av e-tjänst ska beredas möjlighet att ta ut avgift för tjänsten av nyttjande myndig- heter.

Skälen till delegationens förslag: Delegationen anser att den modell som finns inom staten för lånefinansiering ska användas även vid finansiering av gemensamt nyttjade e-tjänster där flera myndigheter är involverade. Möjlighet ska även skapas för den myndighet som etablerar den gemensamma e-tjänsten att ta ut avgifter från de myndigheter som använder tjänsten. Möjligheten att ta ut avgifter förknippade med leverans av e-tjänster beskrivs i avsnitt 2.5.6 innebärande ett förslag om författningsändring.

I delegationens andra betänkande (SOU 2010:20) påtalades behovet av att finna en finansieringslösning för strategiska e-tjänstprojekt på förvaltningsövergripande nivå. Behovsdriven utveckling av e-tjänster kommer att resultera i krav på att myndig- heter inom offentlig förvaltning samordnar sin tjänsteutveckling för att skapa efterfrågade tjänster. Finansieringslösningarna måste utvecklas i motsvarande grad för att få till stånd utvecklingsprojekt där nyttan tillfaller flera myndigheter i samverkan. Delegationen ser en risk i att viktiga förvaltningsgemensamma e-tjänster inte kommer till stånd om inblandade myndigheter inte kan finna en gemensam finansieringslösning.

2.5.4Modell för etablering av gemensamma e-tjänster

Den finansieringslösning som beskrivs i detta avsnitt bygger på att de inblandade parterna tecknar ett samverkansöverenskommelse och binder upp sig för att använda tjänsten. Vidare får den myndig- het som ”levererar” tjänsten genom förordning rätt att ta ut avgifter för att betala avskrivningar, samt driva och förvalta tjänsten.

När en gemensam e-tjänst ska etableras inom förvaltningen kommer ett antal aktivitetssteg att genomlöpas.

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

1.Behovsfångst och idéhantering

Myndigheter har ett ansvar att identifiera behovsdrivna e-tjänster genom olika kanaler för behovsfångst.11 Idén över- lämnas till en myndighet eller om idén berör infrastrukturella tjänster, lämnas idén till delegationen för vidare hantering.

2.Förstudie

I denna fas utreds och preciseras de tänkbara alternativen. Den mest ekonomiska lösningen ur ett livscykelperspektiv ska efter- strävas och möjligheten att köpa en tjänst på marknaden eller införa ett standardsystem ska alltid undersökas. Finansiering av förstudier sker huvudsakligen enligt förslaget i avsnitt 2.5.1.

3.Beslut om genomförande

Visar lönsamhetsberäkningen på en nytta kan de inblandade parterna besluta att gå vidare för att realisera e-tjänsten. Den föreslagna finansieringsmodellen används genom att ett finansi- eringsprogram kopplas till beslutet.

4.Realisering och införande

E-tjänsten realiseras och införs och grunden nyttohemtagningen säkerställs.

5.Förvaltning

E-tjänsten förvaltas och vidare utvecklas under sin livscykel.

Finansieringsfrågan aktualiseras först i Förstudien enligt ovan. Förstudien har delegationen möjlighet att finansiera enligt förslaget i avsnitt 2.5.1. Finansieringen aktualiseras en andra gång i samband med Beslut om genomförande. Härvid ska en finansiering enligt delegationens förslag (avsnitt 2.5.3) kopplas till beslutet och den baseras på följande modell.

•En av de inblandade myndigheterna tar på sig ansvaret att reali- sera och förvalta e-tjänsten. Myndigheten blir tjänsteansvarig.

•Inblandade aktörer skriver en samverkansöverenskommelse som reglerar de inbördes förhållanden som ska råda för realiseringen, för avgiftsmodell, för riskdelning, för fortsatt tjänsteförvaltning och också reglera det förhållande att någon aktör vill avsluta sin samverkan under överenskommelsens giltighetstid. Vidare regleras också i samverkansöverenskommelsen hur tillkom- mande intressenter hanteras. Flera parter ökar effektiviteten och

11 För vidare beskrivning av behovsfångst hänvisas till avsnitt 2.2.

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

reducerar troligen de ursprungliga parternas kostnader för tjänsten.

•Tjänsteansvarig myndighet tillsammans med E-delegationen tillskriver regeringen för att erhålla ett beslut om utökning av myndighetens låneram med avseende på tänkt e-tjänst. Beslutet gäller för hela realiseringsperioden som kan vara skild från budgetår. Vidare bemyndigas tjänsteansvarig myndighet att ta ut en avgift för tjänsten. Till det lån som myndigheten tar upp kopplas också en räntekontokredit i Riksgälden för att över- brygga tiden fram till att myndigheten kan ta ut avgift för tjänsten. Detta innebär att inga räntekostnader belastar myndig- heten under tiden tjänsten realiseras och driftsätts. Det är först när avgifter kan tas ut som myndigheten belastas med kostnader för tjänsteleveransen. Den framställan som går till regeringen innehåller som bilagor lönsamhetskalkyl och samverkans- överenskommelse mellan berörda myndigheter.

•Regeringen beslutar om utökning av myndighetens låneram och myndighet realiserar och driftsätter tjänsten. Avgifter tas ut från de myndigheter som tecknat samverkansöverenskommelsen och brukar tjänsten. De aktörer som tecknat på samverkansöverens- kommelsen har full insyn i realiseringsarbetet och de beräk- ningar som ligger bakom den avgift som tas ut när tjänsten brukas. ESV har också insyn i avgiftsberäkningarna utifrån 7 § i avgiftsförordningen.12 Den årliga revideringen av avgiften enligt samverkansöverenskommelsen tar hänsyn till förvaltningskost- nader och eventuell vidareutveckling av tjänsten.

•Förutom de myndigheter som från början tecknat samverkans- överenskommelsen kan ytterligare intresserade myndigheter anslutas.

Riskdelningen om framtagandet av e-tjänsten avbryts, regleras i samverkansöverenskommelsen varvid alla inblandade parter tar ett ansvar för eventuella nedlagda kostnader.

I bilaga 13 beskrivs exempeltjänsten ”Mina meddelanden”.

12 Avgiftsförordning (1992:191).

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

2.5.5Lånefinansiering vid IT-investeringar

Riksdagen fastställer varje år en total ram för de lån som regeringen har möjlighet att använda för att finansiera anläggningstillgångar, vilket innefattar bland annat IT-investeringar.13 Regeringens beslut om en myndighets låneram fattas i respektive myndighets regleringsbrev. Låneramen för en myndighet kan förändras under året efter beslut av regeringen.

När en myndighet ska genomföra en IT-investering finansieras normalt sett IT-investeringen med lån14 i Riksgälden.15 Riksgälden fastställer ränta och andra lånevillkor på marknadsmässiga grunder. Lånet ska sedan betalas tillbaka med den rationaliseringsvinst som investeringen ska medföra.16 Återbetalningen av lånen täcks normalt med kommande års anslag, avgifter eller bidrag. Detta innebär att myndigheten genom interna prioriteringar svarar för att medel finns tillgängliga för återbetalning av lån.

Regeringen kan styra myndigheternas IT-investeringar genom att precisera särskilda krav i regleringsbrev eller i särskilda beslut. Det kan exempelvis handla om hur en IT-investering ska finansie- ras, kostnaden för IT-investeringen samt tidpunkt när IT-invest- eringen ska vara genomförd.

ESV:s handledning om redovisning av immateriella anlägg- ningstillgångar vid statliga myndigheter (ESV 2002:3) ger stöd för bedömningar om vad som ska kostnadsföras och vad som ska redovisas som en tillgång i balansräkningen vid utveckling och införande av en IT-tjänst.

1320 § lagen (1996:1059) om statsbudget.

146 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188).

15Formellt sett får myndigheten börja redovisa anläggningstillgångar och ta lån först när myndigheten kan påvisa att ett antal kriterier för projektet är uppfyllda (se ESV:s handledning om immateriella anläggningstillgångar, ESV 2002:3). Detta kan medföra att inledande faser av projekt inte lånefinansieras utan finansieras från annan källa, till exempel förvaltningsanslag.

16Teoretiskt ska lån betalas tillbaka med de rationaliseringsvinster som görs av en IT- investering. Det kan dock finnas situationer då IT-investeringen inte ger någon effektivitetsvinst, till exempel när investeringen görs för att uppfylla krav på förändrade regler.

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

2.5.6Avgifter

Delegationens förslag: I förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte ska ges möjlighet för en myndighet att ta ut avgifter för leverans av en e-tjänst där tjänsten används av andra myndigheter eller annan juridisk person i vilken en myndighet utövar ett rättsligt bestämmande inflytande.

Skälen till delegationens förslag: I förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte anges att en myndighet ska främja utvecklingen av ett säkert och effektivt elek- troniskt informationsutbyte inom den offentliga förvaltningen. Enligt E-delegationens mening motverkas detta syfte om inte myndigheterna samtidigt ges möjlighet att ta ut avgifter för det elektroniska informationsutbytet. Samverkan mellan myndigheter kan vara komplex och förutsätta att avgifter kan tas in från andra samverkande myndigheter för att en e-tjänst ska kunna komma till stånd. Formen för samverkan kan ta sig olika utryck. Därför bör avgift också kunna tas ut av annan juridisk person i vilken en myndighet utöver ett rättsligt bestämmande inflytande.

Vid utarbetning av detta förslag har delegationen övervägt att i stället föreslå författningsändringarna i avgiftsförordningen (1992:191). Det främsta skälet att inte införa förslaget är att endast vissa bestämmelser i avgiftsförordningen är tillämpliga på affärs- verket (se 1 a §). Det är svårt att hitta en naturlig plats för förslaget i den förordningen så att myndigheter, inklusive affärsverket, omfattas.

När myndigheter samverkar runt en e-tjänst enligt den i detta avsnitt beskrivna finansieringsmodellen krävs en gemensam syn på avgiftsfinansiering m.m. ESV ger härvid vägledning, framför allt i följande handledningar:

•Sätt rätt pris! (ESV 2001:11)

•Alla myndigheter får ta betalt, men… (ESV 2002:7)

Myndigheter som är helt eller till övervägande del avgiftsfinansie- rade, exempelvis Bolagsverket, Lantmäteriet och Transport- styrelsen kan, för arbetsuppgifter som faller inom ramen för myn- dighetens instruktion, i vissa fall behöva höja sin avgift mot bakgrund av viss utvecklingsinsats eller utökad tjänsteleverans. Avsikten vid myndigheters samverkan runt e-tjänstutveckling är att

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

höja effektiviteten eller kvaliteten i relation till användaren av en e-tjänst. Användaren kan härvid se en nytta i utbyte mot en höjd avgift. Det är således av avgörande betydelse att den med utveck- lingsinsatsen avsedda effekten verifieras så att eventuell kostnads- justering träffar rätt användargrupp.

I det fall en myndighet inte egenutvecklar tjänsten utan den köps direkt av markanden och vidareförmedlas till andra aktörer ska också en avgift få tas ut för att täcka myndighetens självkostnad. Självkostnadsbegreppet beskrivs i ESV handledning

Sätt rätt pris! (ESV 2001:11).

2.5.7Privat sektor som medfinansiär

Tredje generationens e-förvaltning innebär en starkare samverkan mellan offentlig och privat sektor när det gäller utveckling av behovsdrivna e-tjänster. Följden av detta är att privat sektor kan komma ifråga som medfinansiär när e-tjänsten realiseras eller nyttjas.

Det finns inte någon särskild lag eller förordning som tydligt reglerar formerna hur medfinansiering ska hanteras, vare sig inom den privata eller den offentliga sektorn. Det finns inom vissa sektorer exempel på OPS (Offentlig-Privat-Samverkan) som handlar om samfinansiering, gemensam uppbyggnad av resurser m.m. där relationerna mellan parterna är reglerad genom avtal.

För offentliga myndigheters avgiftsbelagd verksamhet finns det särskilda regler i form av avgiftsförordningen (1992:191) som reglerar en myndighet har rätt att ta ut avgifter, hur avgiftsnivån bestäms, huruvida myndigheten har rätt att disponera avgifts- inkomsterna och hur avgiftsinkomsterna bör redovisas.

Delegationen avser närmare undersöka förutsättningarna för medfinansiering från privat sektor och avser återkomma i frågan.

2.5.8Landstingens och kommunernas medverkan

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en sammanslutning för kommuner, landsting och regioner i Sverige, vars verksamhet bygger på den lokala och regionala demokratin. SKL är en intresse- organisation varvid möjligheten att teckna samverkansöverens- kommelse för samtliga landsting och kommuner, vara delfinansiär

SOU 2010:62 Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

eller projektansvarig för en strategisk e-tjänst med intressenter utanför SKL är starkt begränsad.

I den mån ett landsting eller en kommun är intresserad att ansluta sig till en e-tjänst levererad av en myndighet eller av en myndighet i samverkan med extern part så finns inget hinder om landstinget eller kommunen godkänner samverkansöverens- kommelsen för aktuell tjänst och betalar för anslutning samt övriga avgifter som är förknippade med tjänsten.

2.5.9Grunden för samverkan

Den viktigaste faktorn för att skapa och införa strategiska e-tjänster är ett stort mått av samverkan inom förvaltningen. Varje myndighet ska leva upp till kravet i 6 § myndighetsförordningen att genom samverkan med myndigheter och andra att ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda samt för staten som helhet. Samverkan inom förvaltningen kan hindras av att en myndighet fokuserar på egna mål och konkurrens om resurser för egen verk- samhetsutveckling och effektivisering.

En frivillig samverkan mellan flera myndigheter inom förvalt- ningen och andra aktörer vid införande av en e-tjänst som skapar nyttor både inom och utom förvaltningen är den optimala lösningen som alltid ska eftersträvas.

I vissa fall kan inte den optimala lösningen uppnås utan någon form av styrning inom offentlig sektor måste komma till stånd. Regeringen har ett ansvar att genom styrning möjliggöra att angelägna IT-investeringar som bidrar till en effektiv statsförvalt- ning kommer till stånd.17 Detta kan innebära att regeringen, t.ex. genom regleringsbrev eller genom ett samverkansuppdrag anmodar myndigheter att gå in i en samverkan för att införa gemensamma e- tjänster. Nyttan eller effektivitetshemtagningen kan härvid upp- komma inom samverkanssfären men i vissa fall kan nyttan endast skapas hos tredje man.

Detta förfarande kan t.ex. komma ifråga då det finns en myndighet som har den allra bästa möjligheten och förmågan att införa en typisk e-tjänst utifrån IT-kunskap, IT-infrastruktur och kostnadseffektivitet men där ingen real nytta skapas inom själva myndigheten utan nyttan uppkommer hos de myndigheter som

17 1 kap. 6 § regeringsformen och 1§ budgetlagen.

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

brukar tjänsten och betalar avgift därför. Myndigheten som svarar för tjänsten kan härvid ses som en leverantör av en specifik e-tjänst.

Ett annat sätt att åstadkomma samverkan är att skapa någon form av incitament för de som i ett första skede medverkar i införandet av en e-tjänst och som då tar en risk under etablerings- och införandeskedet. Incitamentet kan t.ex. vara i form av

•att de effektiviseringsvinster som uppkommer inom myndig- heten återförs och disponeras av myndigheten,

•goodwill, dvs. omnämnande i olika officiella forum.

2.5.10Slutsatser

Den beskrivna finansieringsmodellen för IT-investeringar har den fördelen att endast en myndighet tar upp lån, dvs. det är inga departementsgränser inblandade i finansieringen. Inget samord- nande uppdrag behöver ges av regeringen till flera myndigheter. En utpekad myndighet tar ansvar och samverkansöverenskommelsen binder upp de övriga parterna.

Modellen skapar en finansiering som blir anslagsneutral tack vare räntekontokrediter på upptagna lån. Detta i väntan på att avgiftsfinansieringen kommer igång och täcker uppkomna och löpande kostnader för tjänsten. Modellen kräver en hög kvalitet på lönsamhetsbedömningen (kostnad/nytta).

Finansieringsmodellen bygger på att myndigheter samverkar frivilligt. Delegationen har för avsikt att följa utvecklingen för att se om ytterligare åtgärder behövs i form av starka incitament eller annan styrning.

2.5.11Delegationens ansvar

Delegationens ansvar blir att

•stödja aktörer inom offentlig förvaltning att bilda samverkans- grupper för strategiska e-tjänster,

•tillsammans med tjänsteansvarig myndighet tillskriva regeringen avseende utökning av låneram samt räntekontokredit,

•följa projektet på samma sätt som delegationen följer övriga strategiska e-förvaltningsprojekt.

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

2.5.12Regeringens ansvar

Delegationen föreslog i sitt första betänkande (SOU 2009:86) att regeringen ska ge Bolagsverket, Lantmäteriet, Skatteverket och Tillväxtverket i uppdrag att i samråd med SKL ta fram samverkans- överenskommelser i e-förvaltningsprojekt. Remissvaren visar att den offentliga förvaltningen bejakar delegationens vilja att fram- tagandet av samverkansöverenskommelser kommer till stånd.

2.5.13ESV:s handledningar och vägledningar

Delegationens bedömning: ESV bör ser över de vägledningar och handledningar som i något avseende berör e-tjänster och e-tjänst- utveckling. Översynen är angelägen och bör ske skyndsamt.

Skälen till delegationens bedömning: ESV:s handledningar och vägledningar som kan beröra e-förvaltning är till största delen framtagna för mellan fem och tio år sedan. En översyn bör göras med avseende på begreppen e-förvaltning och e-tjänster. Särskilt i det fall där e-tjänster utvecklas i samverkan mellan den offentliga och privata sektorn eller där olika former av delfinansiering från tredje part kan förekomma. Delegationens bedömning är att denna översyn bedrivs skyndsamt för att understödja en effektiv e-tjänst- utveckling.

2.6Terminologi

Delegationen har inlett ett samarbete med Terminologicentrum för att ta fram en terminologi för fackområdet e-förvaltning. Termino- login ska ta upp termer som används på övergripande nivå i e-förvaltningsarbetet. Resultatet från arbetet kommer att redovisas i kommande betänkanden samt via delegationens kanaler på Internet.

E-förvaltningen är ett förhållandevis nytt fackområde där ett fackspråk håller på att utvecklas. Vi pratar om e-tjänster, bas- tjänster, samverkan och om e-förvaltning. När var och en har sin egen bild och uppfattning av vad begreppen innebär uppstår miss- förstånd. Det som en myndighet kallar e-tjänst kallar någon annan för bastjänst, fast det egentligen är samma sak. För att kunna

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

bedriva en gemensam utveckling inom den svenska förvaltningen behöver vi reda ut begreppen.

Ett exempel är interoperabilitet som inom Radio- och TV-verket definieras som ”möjlighet för tittare att på ett enkelt sätt välja mellan olika leverantörer av TV-tjänster utan att behöva byta mottagningsutrustning”, medan det i en järnvägsordlista definieras som ”möjlighet att framföra tåg över nations- och systemgränser utan lokbyte eller oberoende av andra tekniska eller organisatoriska hinder”18. Inom EU slår man fast att ”Interoperability means the ability of information and communication technology (ICT) systems and of the business processes they support to exchange data and to enable the sharing of information and knowledge”.19

Myndigheterna har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas, i enlighet med Språklagen.20

2.7Teknik

2.7.1Vägledning för automatiserad samverkan

Delegationen har inlett arbetet med att ta fram en vägledning för automatiserad samverkan.

Vägledningen ska i första hand ge stöd till myndigheter i offentlig sektor i deras arbete med att förverkliga automatiserad samverkan genom elektroniskt informationsutbyte. Den kan också användas av företag och privatpersoner vid utveckling av e-tjänster. Utgångspunkten i vägledningen är en stegvis och behovsdriven utveckling av offentlig e-förvaltning.

Stegvis utveckling tar till vara på redan genomförda lösningar och återanvänder dessa vid behov. I ett av delegationens priorite- rade projekt bedrivs en förstudie för att etablera en tjänstekatalog (avsnitt 3.1.5) där tjänster från myndigheter och andra anslutna offentliga aktörer i Sverige kommer att publiceras. Katalogen ska också innehålla beskrivning av informationen.

En behovsdriven e-förvaltning utgår från det omgivande samhällets behov för att reducera företagens administrativa börda och förenkla medborgarnas vardag. E-förvaltning ses inte enbart

18Rikstermbanken, www.rikstermbanken.se.

19European Interoperability Framework for Pan-European eGovernment Services, EIF 1.0.

20Språklag (2009:600).

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

som en intern angelägenhet för och mellan myndigheter utan något som har stor potentiell påverkan på hela samhället. Genom att skapa tydliga och standardiserade förutsättningar kan alla samhäl- lets aktörer bjudas in för att i samverkan med myndigheter utveckla e-tjänster som skapar ytterligare nytta för det omgivande samhället.

Vägledningen tar bland annat upp frågor om arkitektur, infor- mationssäkerhet och begrepp. Delegationen samarbetar med Terminologicentrum för att ta fram en terminologi inom området (avsnitt 2.6). Terminologin ska ta upp och definiera centrala begrepp för automatiserad samverkan, t.ex. e-tjänst och inter- operabilitet. Relaterade juridiska frågor behandlas i ett särskilt ”Frågor&Svar”-kapitel som utarbetas i samarbete med delega- tionens expertgrupp för rättsliga frågor. Vägledningen kommer att ge rekommendationer bl.a. för hur information ska beskrivas vid elektroniskt informationsutbyte.

En nyligen genomförd kartläggning inom projektet visar att många organisationer inom svensk offentlig sektor redan arbetar med begrepps- och informationsmodellering. Arbetet sker oftast projektvis och eventuell samordning sker ofta på initiativ från enskilda medarbetare. Flera myndigheter, särskilt de som har en central arkitekturfunktion, har också infört centrala riktlinjer. Ett par olika modeller dominerar, alla med sina olika för- och nack- delar. Vägledningen avser att ge rekommendationer angående val av modell vid automatiserad samverkan samt process för t.ex. förvalt- ning (se även avsnitt 6.3).

Arbetet med vägledningen bedrivs i ett arbetsutskott till delega- tionens arbetsgrupp. Deltagarna kommer från delegationens myndigheter samt SKL. Utskottet publicerade ett första utkast publikt i juni på www.edelegationen.ning.com för återkoppling. Målsättningen är att ha en första version klar till december 2010. De deltagande myndigheterna kommer att via pilotprojekt utvärdera vägledningen.

2.7.2Vägledning för webbutveckling

Delegationen har inlett arbetet med att ta fram en vägledning för webbutveckling. Fokus i arbetet ligger på att ta fram riktlinjer så att webbaserade gränssnitt kan användas av så många som möjligt på ett så enkelt sätt som möjligt. Den svenska översättningen av

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

standarden WCAG 2.021 är en viktig utgångspunkt liksom Vervas vägledning för 24-timmarswebben.22

Regeringens intentioner vad gäller tillgänglighet uttrycks i ett regeringsbeslut där alla sektorsmyndigheter fick i uppdrag att ta fram delmål för genomförandet av handikappolitiken.23 Inrikt- ningsmålet för området IT-politik är att ”tillgängligheten och användbarheten till offentliga webbplatser ska öka”. Detta ska ske bl.a. genom ett ökat samarbete mellan olika aktörer och intressen- ter. Vid utveckling av offentliga e-tjänster ska användning av relevanta standarder och användbarhet beaktas i ett tidigt skede.

Ett startmöte med representanter från myndigheter, kommuner och näringsliv ägde rum i juni. Syftet med startmötet var att på en övergripande nivå identifiera vad som har hänt i Internet-världen sedan 2006 då Vervas vägledning publicerades. Baserat på denna kartläggning kommer grundläggande principer för webbutveckling att tas fram. Principerna ska förankras i delegationens arbetsgrupp och utgör sen arbetsutskottets utgångspunkt i vägledningsarbetet.

2.7.3Myndigheters införande av IPv6 och DNSSEC

Delegationens bedömning: Alla myndigheter bör snarast påbörja sitt arbete med att genomföra en konsekvensanalys avseende införandet av IPv6. Myndigheterna bör också ha infört IPv6 i sin kommunikation över Internet senast vid utgången av 2011. DNSSEC bör införas vid alla myndigheter och detta bör vara klart senast sommaren 2011. Regeringen bör också inarbeta dessa mål i sin kommande handlingsplan för e-förvaltning.

Skälen till delegationens bedömning: De centralt hanterade IPv4- adresserna kommer att ta slut under 2011–2012 enligt de flesta prognoser. Därefter återstår endast de adresser som finns hos operatörerna, vilka sannolikt inte kommer att kunna dela ut några IPv4-adresser efter 2013. Redan nu står några aktörer i Sverige inför det faktum att de inte kan få sig tilldelade några större adressmängder. Det innebär begränsningar i tjänsteutbudet från ett

21Web Content Accessibility Guideline 2.0, http://www.w3.org/TR/WCAG20/.

22Verva 2006:5 Vägledning för 24-timmarswebben.

23S2010/4319/ST Uppdrag att ta fram förslag på delmål samt en struktur för uppföljning inför en handikappolitisk strategi.

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

antal aktörer, t.ex. teleoperatörer, om det inte sker en övergång till IPv6.

Om förvaltningen inte är väl förberedd och adresserna hotar att ta slut, kan myndigheter bli tvingade till ett byte vid samma tidpunkt som ett stort antal företag och organisationer som inser att det befinner sig i samma situation. Det blir en stor efterfrågan på resurser som kan IPv6 och tillgången på stöd och hjälp kan bli verksamhetskritiskt.

Om förvaltningen inte inför IPv6 inom de närmaste åren blir den yttersta konsekvensen att förvaltningen e-tjänster inte kommer att vara fullt nåbara och samverkan med privat sektor kommer att försvåras när det gäller införande av gemensamma e-tjänster.

Det är värt att understryka att det finns ett viktig värde i att försvara Sveriges traditionella roll som föregångsland vad gäller Internet. Sveriges ranking är i fara om inte en övergång till IPv6 genomförs. Många webbplatser och e-tjänster på det internationella planet kommer endast att nås via IPv6 inom ett antal år. Detta påverkar den svenska förvaltningens möjlighet att nå webbplatser utanför landet samtidigt som åtkomsten för användare som försö- ker nå svensk förvaltning minskar.

Myndigheter måste också försäkra sig om att myndighetens webbplats inte är exponerad för säkerhetsbrister som skapar möjlighet för olika typer av missbruk och attacker eller där använ- daren kan missledas. Ökat skydd mot detta uppnås genom infö- rande av DNSSEC. Endast ett fåtal myndigheter har infört denna säkerhetsåtgärd i sina system.

Bakgrund till införande av IPv6 och DNSSEC

EU-kommissionen har antagit en handlingsplan för införandet av IPv6 (Internet Protocol version 6) i Europa [KOM(2008) 313]. I handlingsplanen framgår det att bristen på innehåll och tjänster som kan nås via IPv6 är ett allvarligt hinder för spridningen av det nya protokollet. I planen står det bland annat att Europa ska ha som mål att under 2010 införa IPv6 så att minst 25 procent av användarna ska kunna ansluta sig till Internet via IPv6. Detta mål kommer dock inte att nås – snarare kan det bli uppfyllt till slutet av 2011. I Sverige har endast ett fåtal myndigheter infört IPv6.

I Post- och telestyrelsens (PTS) rapport Robust elektronisk kommunikation, strategi för åren 2009–2011 (PTS-ER-2009:25)

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

bedömer man att de tillgängliga adresserna via IPv4 kommer att ta slut – på vissa håll kanske redan under 2011. Delegationen har i sitt andra betänkande (SOU 2010:20) beskrivit detta förhållande och påpekat att myndigheter bör genomföra konsekvensanalyser för införande av IPv6 snarast. Delegationen avser under hösten 2010 ta fram en enklare vägledning för en sådan konsekvensanalys. Vidare bör det i offentlig förvaltnings upphandlingar av produkter och tjänster säkerställas att dessa redan nu stödjer IPv6.

DNS (Domain Name System) används för att koppla upp datorer till Internet. Det finns vissa säkerhetsbrister i tekniken som öppnar för olika typer av missbruk och attacker vanligtvis i syfte att vilseleda användare eller lura av användaren känslig information som lösenord och annan inloggningsinformation. Mot privat- personer är avsikten att t.ex. tillskansa sig kreditkortsnummer. Därför har det utvecklats ett säkerhetstillägg till DNS som fått beteckningen DNSSEC (DNS Security Extensions). Med DNSSEC ökar domännamnssystemet motståndskraft mot miss- bruk och attacker och säkerheten ökar vad avser att svaren verkli- gen kommer från rätt källa och inte har ändrats under överfö- ringen. Ju fler domäner som säkras, desto säkrare och pålitligare blir Internet i sin helhet. Endast ett fåtal myndigheter har infört denna säkerhetsåtgärd i sina system.

Delegationens enkät avseende IPv6 och DNSSEC

Delegationen har i en enkät riktad till myndigheterna bl.a. ställt frågor om huruvida myndigheten har hanterat eller tänker hantera IPv6 och DNSSEC. Nedanstående tabell redovisar svaren från 196 myndigheter.

Tabell 2.1	Enkätsvar avseende IPv6 och DNSSEC

Frågeställning		Svarsalternativ
När planerar		Har redan	2010	2011	Ej fastställt	Myndigheten vet ej
myndigheten att införa		infört IPv6			(Frågan	(Ingen beredning
IPv6 i extern					bereds i	pågår)
kommunikation?					någon mån)
% fördelning		4 %	3 %	5 %	58 %	30 %

SOU 2010:62 Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

Frågeställning	Svarsalternativ
När planerar	Har redan	2010	2011	Ej fastställt	Myndigheten vet ej
myndigheten att införa	infört			(Frågan	(Ingen beredning
DNSSEC?	DNSSEC			bereds i	pågår)
				någon mån)
% fördelning	4 %	3 %	8 %	49 %	36 %

Slutsatsen av enkäten är att endast en liten del av tillfrågade myndigheter har infört eller ska införa IPv6 inom de närmaste åren. Samma förhållande gäller också för DNSSEC.

Konsekvensen av den låga införandegraden kan bli att myndig- heter som väntar med sina förberedelser, till slut måste forcera ett införande av IPv6 med risk för onödigt höga kostnader och i värsta fall störningar i myndighetens IT-miljö. Att avvakta med införan- det av DNSSEC innebär att myndigheten har en högre exponering för internetrelaterade hot än en myndighet som redan har infört DNSSEC. Det finns ingen anledning att tro att hotbilden inom internetvärlden kommer att minska över tiden, snarare tvärt om. En stark rekommendation är att myndigheter gör en översyn av planerna vad gäller IPv6 och DNSSEC. I den mån en myndighet inte berört eller hanterat frågan bör den snarast aktualiseras.

Delegationens uppföljning av myndigheters införande av IPv6 och DNSSEC

De undersökningar som löpande genomförs visar på att medveten- heten om IPv6 ökar inom myndigheters IT-organisation men att den fortfarande befinner sig på en relativt låg nivå. De myndigheter som har påbörjat en planering är få.

Delegationen har på sin webbplats infört en flik där myndig- heter som infört IPv6 och DNSSEC kommer att listas och myndigheter borde ha som mål att finnas på denna lista.

Enkel vägledning för konsekvensanalys och införande av IPv6- stöd och DNSSEC

Delegationen är i slutfasen att tillsammans med SKL, Kommun- förbundet Stockholms Län (KSL) och IT-forum Stockholms län ta

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

SOU 2010:62

fram vägledningar för myndigheters arbete med införande av IPv6 och införande av DNSSEC. Vägledningarna innehåller förutom en allmän beskrivning dels stöd för en konsekvensanalys, dels lämnas stöd för införandeplanering. Vägledningarna publiceras under hösten 2010.

2.7.4Behov av ökad kryptografisk säkerhet för e-legitimationer och elektroniska underskrifter

Delegationens bedömning: En utredning om ökad kryptogra- fisk säkerhet för e-legitimationer och elektroniska underskrifter bör initieras omgående. Arbetet bör ledas av MSB i samverkan med relevanta myndigheter och med Utredningen om bildande av en e-legitimationsnämnd24 samt med näringslivets aktörer.

Skälen till delegationens bedömning: Sverige har använt samma tekniska lösning sedan 1990-talet när det gäller kryptografisk säkerhet för e-legitimationer och elektroniska underskrifter. Med kryptografisk säkerhet avses nyckellängder och hashfunktioner, och det har kommit ett antal rekommendationer25 om när denna säkerhet bör skärpas.

Den nuvarande lösningen bedöms inte erbjuda ett tillräckligt högt skydd, vilket bl.a. beror på att det finns allt kraftfullare programvara för att avkoda allt längre nyckellängder. Det finns också identifierade svagheter i den hashfunktion som används.

Flera europeiska länder ställer krav eller planerar att ställa krav på längre nyckellängder och andra hashfunktioner för kvalificerade elektroniska signaturer. Ett liknande ställningstagande bör tas i Sverige. Det är dock oklart hur det ska gå till. Post- och tele- styrelsen kan ställa krav på utfärdare av kvalificerade certifikat men det vore olyckligt om ett sådant krav inte går i takt med de krav som ställs på e-legitimationer och på de generella bärarna som finns i Sverige, det nationella ID-kortet och det ID-kort som utfärdas av Skatteverket.

24Dir. 2010:69.

25Bl.a. ECRYPT II – European Network of Excellence in Cryptology 2 yearly report on Algorithms and Keysizes (2009-2010) och ETSI TS 102 176-1 v.2.0.0 (2007-11) Electronic Signatures and Infrastructures (ESI); Algorithms and Parameters for Secure Electronic Signatures; Part 1: Hash Functions and asymmetric algorithms.

SOU 2010:62

Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen

Delegationens bedömning är att frågan om ökad kryptografisk säkerhet för e-legitimationer och elektroniska underskrifter bör initieras omgående. Arbetet bör ledas av MSB i samverkan med relevanta myndigheter och med Utredningen om bildande av en e-legitimationsnämnd. Frågan berör inte enbart förvaltningen utan också näringslivet varvid även relevanta aktörer från näringslivet bör omfattas av samverkan.

2.7.5Miljöaspekten

E-förvaltning innebär verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning som drar nytta av IT kombinerad med organisatoriska förändringar och nya kompetenser. Utvecklingen av e-förvaltningen bidrar också till miljövinster. Allt fler e-tjänster blir tillgängliga vilket t.ex. innebär att medborgarna kan hämta information samt i vissa fall fylla i och skicka in sina blanketter elektroniskt. Denna elektro- niska hantering sparar papper, men minskar också koldioxidutsläp- pen bl.a. genom färre posttransporter. Möjligheten att deklarera på nätet är ett gott exempel, då denna e-tjänst utnyttjades av 57 procent av Sveriges befolkning vid 2009 års deklaration.

EU:s ministerkonferensen om e-förvaltning i Malmö hösten 2009 resulterade i en ministerdeklaration där det bl.a. framgår att e-förvaltning ska användas för att främja en hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp.

Regeringen beslutade 8 juli 2010 om IT för en grönare förvalt- ning – agenda för IT för miljön 2010–2015.26 Huvudbudskapet är att IT ska användas för att minska statlig miljöbelastning. Delega- tionen kommer i sitt fortsatta arbete lyfta fram miljöaspekten i den e-tjänstutveckling som sker. Hänsyn ska också tas till minskad miljöbelastning i de kostnads-/nyttokalkyler som föregår fram- tagandet av en e-tjänst.

26 Bilaga till regeringsbeslut den 8 juli 2010. N2009/3482/ITP (delvis).

3 Strategiska e-förvaltningsprojekt

Delegationen ska löpande samla in information om planerade och pågående e-förvaltningsprojekt som är av strategisk natur, dvs. projekt som påverkar förvaltningens samlade utvecklingsinriktning. Delegationen ska verka för att regeringens förvaltningspolitiska mål vägs in i planeringen och genomförandet av de viktigaste e-förvaltningsprojekten och verka för att dubbelarbete undviks. Delegationen ska årligen redovisa en sammanställning av myndig- heternas planerade och pågående e-förvaltningsprojekt samt bedöma om de projekten understödjer de förvaltningspolitiska mål som regeringen har satt upp. Delegationen ska redovisa goda före- bilder inom e-förvaltningen. Delegationen ska också beakta de strategiska e-förvaltningsprojekt som pågår inom kommun- och landstingssektorn och söka synergieffekter.

I detta avsnitt vill delegationen särskilt lyfta fram att regeringen

•beaktar Bolagsverkets förslag att starta projektet Minskat uppgifts- lämnande (se avsnitt 3.1.3).

Delegationen vill vidare lyfta fram att

•den under våren 2010 har valt att prioritera fem strategiska e-förvaltningsprojekt (avsnitt 3.1).

En behovsdriven e-förvaltning utgår från det omgivande samhällets behov och har som mål att reducera företagens administrativa börda och förenkla medborgarnas vardag, liksom att minska förvaltningens kostnader. E-förvaltning ses inte enbart som en intern angelägenhet för, och mellan, myndigheter utan något som har stor potentiell påverkan på hela samhället. Privatpersoner och företag ses inte längre som enbart mottagare av myndigheternas

Strategiska e-förvaltningsprojekt

SOU 2010:62

service och tjänster utan ges även möjlighet att aktivt bidra till utvecklingen av e-tjänster och effektiv samhällsservice. Målen för e-förvaltning kan sammanfattas med att

•det ska bli så enkelt som möjligt för så många som möjligt – en flexibel e-förvaltning utifrån användarnas behov,

•kostnaderna för privatpersoner, företagare och förvaltningen ska minska,

•samhällets utveckling och innovationskraft ska främjas och

•öppenhet och transparens i offentlig sektor ska öka.

För att nå de av regeringen formulerade målen blir förvaltningens förmåga att bedriva gemensamt utvecklingsarbete kritiskt. I sin koordinerande roll har delegationen därför kvalificerat ett antal projekt som pågår, eller är föreslagna, och som har betydelse för det samlade arbetet med e-förvaltning. Dessa projekt benämns strategiska e-förvaltningsprojekt.

Regeringen har beslutat om en strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, Nationell eHälsa (S2010.020), som delegationen tar hänsyn till. Två nationella strategiska e-förvaltningsprojekt och ett internationellt som berör Nationell eHälsa har inkluderats i detta betänkande (avsnitt 3.2 och bilaga 15, epSOS).

3.1Av delegationen prioriterade strategiska e-förvaltningsprojekt

Ansvaret för en del av e-förvaltningsfrågorna som behöver lösas ligger idag inte tydligt fördelat på en viss myndighet. Det är viktigt att dessa gemensamma frågor blir omhändertagna. I maj 2010 beslutade delegationen därför att prioritera fem av de strategiska e-förvaltningsprojekten och särskilt följa dessa. Projekten är:

1.Mina sidor för privatpersoner (förstudie)

2.E-arkiv och e-diarium (förstudie)

3.Minskat uppgiftslämnande (genomförande)

4.E-tjänst över näringsidkare (förstudie)

5.Tjänstekatalog (pilotstudie)

Projekten är prioriterade för att de förenklar, skapar nytta för många, sparar in kostnader, ger bättre kvalitet och snabbt kan ge

SOU 2010:62

Strategiska e-förvaltningsprojekt

resultat. Projekten har denna gång kunnat starta tack vare att myndigheterna och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som ingår i delegationen kom överens om att gemensamt bidra till projektens genomförande. Bakgrunden till prioriteringen av dessa projekt är att de kräver flera myndigheters och SKL:s samlade kraft för ett genomförande med god kvalitet. De är dessutom, liksom de andra strategiska e-förvaltningsprojekten, viktiga hörnpelare i framtidens e-förvaltning.

Nedan följer beskrivningar av de prioriterade strategiska e-för- valtningsprojekten. För längre redogörelser, se bilaga 10. För övriga strategiska e-förvaltningsprojekt, som tillsammans med ovanstående fem, utgör grunden för framtidens e-förvaltning se avsnitt 3.2 och 3.3, samt bilaga 10.

3.1.1Mina sidor för privatpersoner

I delegationens andra betänkande (SOU 2010:20, s. 28–31) togs Mina sidor för privatpersoner upp som en av de allra viktigaste idéerna att arbeta vidare med. Det huvudsakliga målet är att det ska bli enkelt för privatpersoner att ha kontakt med myndigheter, kommuner och landsting. Mina sidor är tänkt att samla e-tjänster som kräver inloggning.

Projektet ska ta fram en förankrad målbild och övergripande förslag till lösning för Mina Sidor för privatpersoner. Lösnings- förslaget ska baseras på en behovsanalys, som i sin tur ska bygga på intervjuer med privatpersoner m.fl. Integritets- och säkerhets- aspekterna ska särskilt beaktas och det måste också klargöras vem som är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som behandlas inom ramen för Mina Sidor.

Försäkringskassan ansvarar för förstudien, som ska levereras i december 2010. Arbetet genomförs i samråd med användar- representanter, samt med Skatteverket, Migrationsverket, SKL, Pensionsmyndigheten, Transportstyrelsen och Centrala Studie- stödsnämnden.

3.1.2E-arkiv och e-diarium

Förstudieprojektet E-arkiv och e-diarium ska utreda förutsätt- ningar för förvaltningsgemensam hantering av e-arkiv och

Strategiska e-förvaltningsprojekt

SOU 2010:62

e-diarium. Det främsta målet är att bidra till ökad effektivisering. Det ska bli enklare för myndigheten att hitta och ta del av ärenden och annan information som har lagrats i arkiv. Myndigheterna behöver inte heller längre bygga upp egna verksamhetsstöd för diarium och arkiv. Projektet väntas även förenkla den komplicerade process som ett överlämnande av handlingar från en myndighet till en annan utgör idag, t.ex. vid arkivöverlämnande.

I ett kommande steg kan lösningen skapa e-tjänster till arkivet och diariet som vänder sig direkt till privatpersoner och företagare. På det sättet kan intressanta tjänster för transparens och vidarenyttjande skapas. Detta kan exempelvis ske genom att e-arkiv och e-diarium kopplas samman med Mina sidor för privatpersoner för att möjliggöra, inte bara åtkomst till aktuella ärenden utan även åtkomst till ärenden som är överförda till arkiv.

Även om en myndighet enligt arkivlagen ska arkivera handlingar är det av integritetsskäl inte lämpligt om lösningen gör det möjligt för obegränsade sökningar bland alla inskannade/elektroniska handlingar som finns hos myndigheterna. Detta ska beaktas i förstudiearbetet.

Riksarkivet ansvarar för projektet i samverkan med Arbets- förmedlingen, Bolagsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndig- heten, Tillväxtverket och SKL. Förstudien ska levereras i december 2010.

3.1.3Minskat uppgiftslämnande

Delegationen har sitt andra betänkande (SOU 2010:20) gjort bedömningen att det är av central betydelse att myndigheterna genomför den av Bolagsverket föreslagna samordningen för att kunna minska uppgiftslämnarbördan för företag. Om ett företag har lämnat en uppgift ska man slippa lämna samma uppgift till andra myndigheter. Effektiviteten inom och mellan myndigheter ska också öka genom ökad informationskvalitet och ökad process- baserad samverkan.

Det föreslagna innehållet i projekt Minskat uppgiftslämnande är att införa en samordningsstruktur för statliga uppgiftskrav. Ett samordningsorgan och en informationsstruktur etableras som myndigheter ska använda. Projektets resultat ska utformas så att det i ett nästa skede kan nyttjas även med avseende på kommuner och privatpersoner som uppgiftslämnare.

SOU 2010:62

Strategiska e-förvaltningsprojekt

Bolagsverket ansvarar och samverkar med andra myndigheter. Projektet inväntar regeringsbeslut om genomförande.

3.1.4E-tjänst över näringsidkare

En förstudie om en samlad e-tjänst med grundläggande informa- tion om alla svenska näringsidkare har startats. Genom denna bastjänst för informationsförsörjning är det tänkt att bli enkelt för privatpersoner, företag, myndigheter och kommuner att hitta grunddata om näringsidkare. Det ska också bli enkelt för utvecklare att bygga tjänster för privatpersoner och företagare som baseras på e-tjänsten över näringsidkare. Även myndigheternas effektivitet ska öka.

Bolagsverket, som ansvarar för uppdraget, och Skatteverket är de största registerhållarna av näringsidkare. Ett mindre antal näringsidkare driver näring i företagsformer som inte registerhålls av Bolagsverket eller Skatteverket. De finns hos Statistiska Centralbyrån, länsstyrelserna, Finansinspektionen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Kammarkollegiet och Lantmäteriet.

Förstudien ska levereras i december 2010.

3.1.5Tjänstekatalog

Projektet ska beskriva utformning och införande av en tjänste- katalog, där tjänster från myndigheter och andra anslutna offentliga aktörer i Sverige ska publiceras. Syftet är att underlätta för utvecklare i deras arbete med att ta fram bra tjänster för privat- personer, företag och offentlig sektor.

Tjänstekatalogen och dess innehåll kommer att etableras stegvis i takt med att Vägledning för automatiserad samverkan tas fram.

Jordbruksverket leder arbetet, som sker i samarbete med Lant- mäteriet, Försäkringskassan, SKL, CSN, Migrationsverket m.fl. De första prototyperna ska levereras senast i december 2010.

3.2Övriga strategiska e-förvaltningsprojekt

Bland den stora mängd e-förvaltningsprojekt som pågår eller är föreslagna, ska delegationen koordinera de e-förvaltningsprojekt som anses ha en strategisk betydelse för det samlade arbetet med

Strategiska e-förvaltningsprojekt

SOU 2010:62

e-förvaltning. Hittills har delegationen identifierat följande strate- giska nationella e-förvaltningsprojekt som inte tidigare är om- nämnda i texten. Dessa är (ansvarig organisation inom parentes):

•E-beställ och e-diarium (Riksarkivet)

•Effektivisera konkurshanteringsprocessen (Kronofogdemyndig- heten)

•Elektronisk upphandling (Ekonomistyrningsverket)

•E-migration (Migrationsverket)

•Geodataprojektet (Lantmäteriet)

•Informationsväg Försäkringskassan – vården (Försäkrings- kassan)

•Kringla och K-samsök (Riksantikvarieämbetet)

•LEFI Online (Försäkringskassan)

•Mina meddelanden (Skatteverket)

•Nationell eHälsas kommande e-tjänster för tillgänglighet och medbestämmande

•Nationell eHälsas program för en god äldreomsorg

•Nationell skogsdatabas (Skogsstyrelsen)

•Resfri (Trafikverket)

•RIF etapp 1 (Justitiedepartementet)

•Rättsinformationsprojektet – Lagrummet.se (Domstolsverket)

•Säker identifiering av personer (central biometri) (Migrations- verket)

•Utveckla och effektivisera tillhandahållandet av folkbokförings- uppgifter i samhället (Skatteverket)

•Verksamt.se (Tillväxtverket)

•Åtkomst egen information förare (Transportstyrelsen)

•Öppna biståndet (Utrikesdepartementet)

Mer utförlig information om varje projekt finns i bilaga 10, som inleds med en översikt som bl.a. innehåller kontaktpersoner. Listan publiceras även på delegationens webbplats.27

27 www.edelegationen.se

SOU 2010:62

Strategiska e-förvaltningsprojekt

3.3Tidigare föreslagna projekt

3.3.1Gemensamma administrativa verksamhetsstöd

Delegationen har i sitt första betänkande (SOU 2009:86)28 lämnat förslag till hur en koncentration av administrativa stödprocesser bör ske. Delegationen anser att de befintliga verksamhetsstöden som finns vid Skatteverket och Rikspolisstyrelsen ska utvecklas till s.k. gemensamma administrativa verksamhetsstöd för ekonomi- och personaladministration. Därmed tas existerande kompetens och infrastruktur till vara och risker och införandekostnader minimeras.

Regeringens har ställt sig positiv till delegationens förslag. Ett eventuellt regeringsbeslut är att förvänta under hösten 2010.

Delegationens hittillsvarande arbete med frågan om gemensamma administrativa verksamhetsstöd

Delegationen har under våren 2010 genomfört möten med repre- sentanter för Kammarkollegiet, Rikspolisstyrelsen och Skatteverket för att skapa en bild över nyttor, effektiviseringspotential, gräns- snittsfrågor samt genomfört en enklare analys av möjliga kund- myndigheter Kontakt har också hållits med ESV om nyttokalkyle- ring och nyckeltal. ESV driver på eget initiativ ett pilotprojekt med ett 30-tal myndigheter för att utveckla gemensamma nyckeltal för vissa stödfunktioner och lokaler som kommer att avrapporteras i början av hösten 2010.

3.3.2E-legitimationer

Delegationen föreslog i sitt första betänkande (SOU 2009:86) att en lösning för elektronisk legitimering och signering införs som bygger på en federationslösning för att underlätta och utvidga möjligheten att använda e-legitimation och e-tjänstelegitimation. Delegationen föreslog att det inrättas en samordningsfunktion för e-legitimationer, elektroniska underskrifter och anknytande tjänster samt att e-tjänstelegitimationer utformas så att de kan användas inom hela den offentliga sektorn och näringslivet.

28 Avsnitt 6, s. 75 samt bilaga 6.

Strategiska e-förvaltningsprojekt

SOU 2010:62

Tillgång till säkra metoder för elektronisk identifiering och underskrifter är en grundförutsättning för utveckling av e-tjänster i förvaltningen och utgör en av de gemensamma infrastruktur- tjänsterna.

Regeringen har, baserat på delegationens förslag, sammanfatt- ningsvis tagit följande beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2010.29

En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en nämndmyndighet för samordning av statens och kommunernas hantering av metoder och tjänster för elektronisk identifiering och signering (e-legitimationer). Nämnden ska ha Skatteverket som värd- myndighet.

Utredaren ska bl.a. besluta om nämndens närmare organisation och arbetssätt samt lämna förslag till författningsreglering.

Nämnden ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2011. Uppdraget gäller med förbehåll för riksdagens beslut i de delar det behövs.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2010.

E-delegationens koordinering och uppföljning

I enlighet med delegationens uppdrag att koordinera och följa upp det samlade arbetet med e-förvaltning kommer delegationen att följa det arbete som genomförs i Utredningen om bildande av en e-legitimationsnämnd.30 Utredaren ska också enligt sina direktiv samråda med delegationen under utredningens gång.

29Dir. 2010:69 (se bilaga 17 i detta betänkande).

30Dir. 2010:69.

4Vidareutnyttjande av offentlig information

Vid regeringssammanträde den 25 mars 2010 beslutade regeringen att utvidga E-delegationens tidigare uppdrag. Utöver det ursprung- liga uppdraget gavs delegationen i uppdrag31 att främja och sam- ordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar. Arbetet ska ta sin utgångs- punkt i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, som trädde i kraft den 1 juli 2010.

I detta avsnitt vill delegationen särskilt lyfta fram att

•delegationen uppmanar förvaltningen, att såsom Riksarkivet föreslår, lägga ut en förteckning över tillgänglig information på myndigheters hemsida och därmed underlätta vidareutnyttjande (avsnitt 4.4).

Delegationen vill vidare beskriva

•det främjande- och samordningsarbete som delegationen be- driver (avsnitt 4.1),

•de frågeställningar som berör myndigheternas vidareutnyttjande och egna affärsverksamhet (avsnitt 4.2).

Bakgrundsinformation till lagen om vidareutnyttjande av hand- lingar från den offentliga förvaltningen finns i ett antal förarbe- ten32. Begreppet handling är väl inarbetat inom myndighetsvärlden och innefattar information, både på papper och i elektronisk form, som finns hos myndigheter och vissa andra organ som fullgör offentliga uppgifter eller finansieras av allmänna medel.

31Dir. 2010:32.

32Prop. 2009/10:175, bet 2009/10:FiU38, rskr. 2009/10:315, EUTL345/2003 s90.

Vidareutnyttjande av offentlig information

SOU 2010:62

Det är viktigt att förbättra förutsättningarna för vidareutnytt- jande av handlingar från myndigheter för både kommersiella och ideella ändamål. I lagen avses med vidareutnyttjande användning av handlingar för andra ändamål än det ursprungliga ändamålet för vilket handlingarna behandlas av en myndighet.

Delegationen kan konstatera att myndighetsinformation redan i dag finns tillgänglig för vidareutnyttjande. Viss integritetskänslig information finns för vidareutnyttjande men då under väl reglerade former. Information inom offentlig förvaltning används i vissa fall också av myndigheterna själva för vidareutnyttjande och ren affärs- drivande verksamhet. Information som en myndighet tillhanda- håller i sin affärsverksamhet är undantagna från PSI-direktivet. Detta förhållande gör nyttjandefrågan komplicerad när gränsen mellan myndighetsuppgifter och myndighetens affärsverksamhet ska fastställas. Det finns myndigheter som har förhållandevis stora intäkter från eget vidareutnyttjande av offentlig information.

Det är också viktigt att skilja på den offentlighetslagstiftning som finns i Sverige med syfte att ge privatpersoner insyn i myndig- heternas verksamhet, främja en fri debatt m.m. och PSI-direktivet som har syftet att främja vidareutnyttjande av den offentliga information som får tillgängliggöras. I bilaga 14 beskrivs bak- grunden till PSI-direktivet och den nya lagen. Vidare ges exempel på offentlig information för vidareutnyttjande och ett resonemang förs avseende självkostnad och avgifter för tillhandahållande av handlingar.

4.1Delegationens arbete med att främja och samordna

I sitt arbete att främja och samordna myndigheters arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen har delegationen gjort följande ansats. Offentlig information grupperas principiellt enligt följande:

1.Information som omfattas av sekretess eller som innehåller integritetskänsliga uppgifter,

SOU 2010:62

Vidareutnyttjande av offentlig information

2.information som bedöms som öppen och ska tillhandahållas enligt offentlighetslagstiftning och där vidareutnyttjande om- fattas av PSI-direktivet och den nya lagen,33

3.information som bedöms som öppen men där myndighetens egna vidareutnyttjande påverkar tillhandahållandet.

Delegationen ser ingen anledning till att i nuläget vidare beröra den första informationsgruppen. Gränsen för tillåten hantering av information som omfattas av sekretess eller som innehåller integ- ritetskänsliga uppgifter fastställs i framför allt offentlighets- och sekretesslagen, personuppgiftslagen och s.k. registerförfattningar. Tillsyn över bl.a. personuppgiftslagens efterlevnad utövas av Data- inspektionen. Delegationen har genomfört ett första möte med Datainspektionen för att samråda i frågan.

För den information som bedöms som öppen och ska tillhanda- hållas enligt offentlighetslagstiftning och där vidareutnyttjande omfattas av PSI-direktivet, grupp två enligt ovan, avser delega- tionen i närtid vidtaga ett antal främjande- och samordnings- åtgärder.

•Delegationen avser att genomföra möten med ett antal myndig- heter, kommuner, branschföreträdare, intresseorganisationer samt andra aktörer inom näringslivet som kan berörs av PSI- direktivet med syfte att samla in fakta för att få beskrivet de olika utmaningar som kan finnas och bedöma om speciella åtgärder behöver vidtagas. Dessa möten genomförs under hösten 2010 och erfarenheter från dessa presenteras i det betänkande delegationen lämnar i mars 2011.

•Delegationen har på sin webbplats publicerat länkar till öppen information som olika myndigheter idag tillgängliggör eller i en framtid kommer att tillgängliggöra. Genom att använda länken nås respektive myndighets webb och den sida där informationen finns publicerad och eventuella villkor för vidareutnyttjande av informationen står att finna. Detta för att verka för kunskaps- spridning om goda exempel på hur information kan tillhanda- hållas.

•I avsnitt 2.7.1 beskrivs delegationens arbete med vägledning för automatiserad samverkan. Denna vägledning bildar grunden för

33 Notera att lagen (2010:566) inte gäller vissa handlingar, se närmare 3-5 §§, bl.a. handlingar hos utbildnings-, forsknings- eller kulturinstitutioner.

Vidareutnyttjande av offentlig information

SOU 2010:62

att på ett standardiserat sätt etablera tjänster för informations- utbyte. Dessa tjänster kan användas för att skapa möjlighet till automatiserade uttag av information för vidareutnyttjande. För att underlätta detta arbetar delegationen också med att ta fram en tjänstekatalog, (avsnitt 3.1.5) för den offentliga förvalt- ningen.

•I samband med arbetet att ta fram vägledningen för automatise- rad samverkan kommer också delegationens expertgrupp för rättsliga frågor att analysera regelverken som fastställer förut- sättningarna för främjandearbetet, och vid behov, komma med förslag till regeltolkningar eller författningsändringar. Gruppen ska i sitt arbete vara särskilt uppmärksamma på behovet av skyddet för den personliga integriteten.

För den information som finns förvarad hos myndigheten och som bedöms som öppen och där myndigheten själv vidareutnyttjar densamma i sin affärsverksamhet, grupp tre enligt ovan, så beskrivs detta i följande avsnitt.

4.2Vidareutnyttjande av information

Offentlig information från svenska myndigheter vidareanvänds sedan länge i betydande omfattning för både kommersiella och ideella ändamål. Informationen som finns i den offentliga förvalt- ningen har ett stort marknadsvärde och är ett viktigt utgångs- material för utvecklingen av nya produkter och tjänster, särskilt när den är elektroniskt tillgänglig. Genom lagen (2010:566) om vidare- utnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen,34 för- bättras förutsättningarna för att använda offentlig information för att skapa positiva samhällsekonomiska effekter, t.ex. nyföre- tagande.

Vidareutnyttjande definieras som enskildas användning av handlingar som finns hos offentliga myndigheter för andra kommersiella eller icke-kommersiella ändamål än det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna framställdes inom den offentliga verksamheten. Utbyte av handlingar mellan offentliga myndigheter som enbart sker i samband med deras offentliga verksamhet ska inte anses utgöra vidareutnyttjande. Om offentliga myndigheter samlar in, framställer, reproducerar och sprider handlingar för att

34 Lagen trädde i kraft den 1 juli 2010.

SOU 2010:62

Vidareutnyttjande av offentlig information

fullgöra sin verksamhet och sedan utnyttja sådana handlingar av andra skäl utgör vidareutnyttjande. Myndigheters egna vidare- utnyttjande av informationen i sin affärsverksamhet omfattas inte av PSI-direktivet, däremot omfattas den grundinformation som använts vid vidareutnyttjandet35. Gränsen mellan att en myndighet fullgör sina offentliga uppgifter och vidareutnyttjar handlingar kan vara svår att fastställa varvid tydliga kriterier måste finnas. En myndighet kan inneha grunduppgifter som bearbetas i någon grad för fullgörande av myndighetsuppgiften. Efter bearbetningen kan slutprodukten också vidareutnyttjas inom myndighets affärsverk- samhet.

Frågan om att myndigheter bedriver affärsverksamhet baserat på ett informationsinnehav i konkurrens med näringslivet debatteras med jämna mellanrum. PSI-direktivet och den nya lagen aktua- liserar återigen frågan. Att skapa en totalbild över myndigheters affärsverksamhet är stort och omfattande arbete. Grunderna för att myndigheter bedriver affärsverksamhet varierar. E-delegationen anser inte att detta ingår i delegationens uppdrag.

Med hänsyn till den korta tid delegationen haft till sitt förfogande sedan tilläggsdirektivet36 beslutades har de frågor som omfattas av tilläggsdirektivet inte kunnat beröras i någon större omfattning. Delegationen har för avsikt att under hösten skapa en dialog för att sedan återkomma med eventuella övergripande frågeställningar och förslag i nästa betänkande.

4.3Delegationens uppdrag avseende vidareutnyttjande av information

Delegationen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att, med utgångspunkt i den föreslagna lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen.

35Som framgår av skäl 9 i PSI-direktivets ingress är ett rekvisit för att en verksamhet ska vara att betrakta som affärsverksamhet att den bedrivs i konkurrens med andra marknadsaktörer och att priset sätts på affärsmässiga grunder. Verksamhet som följer av myndighets instruktion, regleringsbrev eller annan författning är däremot inte att jämställa med affärsverksamhet. Verksamheten behöver inte vara konkurrensutsatt och priset (avgiften) baseras på principen om full kostnadstäckning.

36Dir. 2010:32.

Vidareutnyttjande av offentlig information

SOU 2010:62

I sitt arbete för att förbättra förutsättningarna för vidareutnytt- jande av information ska delegationen verka för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning om goda exempel på hur information kan tillhandahållas. Delegationen ska undersöka hur information prak- tiskt och tekniskt kan tillhandahållas för automatiserade uttag i de fall uttag i sådan form är tillåtet och den berörda myndigheten har bedömt att utlämnande av informationen i elektronisk form är lämpligt. Delegationen ska i detta arbete särskilt uppmärksamma behovet av skydd för den personliga integriteten. När det gäller frågor om utlämnande av handlingar i elektronisk form ska delega- tionen dessutom beakta de överväganden och förslag som redovisas i E-offentlighetskommitténs slutbetänkande Allmänna handlingar i elektronisk form – offentlighet och integritet (SOU 2010:4).

I PSI-direktivets artikel 8.2 anges att myndigheterna ska upp- muntras att använda standardiserade licenser. Delegationen ska bedöma på vilka områden och för vilken typ av handlingar sådana standardiserade licenser kan behövas och vilka frågor de bör reglera. Delegationen ska, om den bedömer att det behövs, i samråd med berörda myndigheter utarbeta sådana standardiserade licenser och föreslå hur de ska hanteras i framtiden.

Vidare ska delegationen verka för att myndigheterna på ett ändamålsenligt sätt informerar om vilka handlingar som finns hos myndigheten och som tillhandahålls för vidareutnyttjande. Delegationen ska utveckla former för att tillgängliggöra informa- tionen om handlingar för vidareutnyttjande i en samlad form, t.ex. på en gemensam webbplats. Delegationen ska i detta arbete säker- ställa att skyddet för den personliga integriteten kan upprätthållas.

Delegationen ska särskilt uppmärksamma förutsättningarna för mindre och nyetablerade företag att få tillträde till marknaden för offentlig information.

Delegationen ska följa utvecklingen på området och bedöma behovet av ytterligare förvaltningsgemensamma insatser. Delega- tionen ska utreda om någon myndighet behöver ges stödjande, vägledande, samordnande eller andra uppgifter på området.

Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda myndigheter. Delegationen ska särskilt samråda med Datainspektionen och Riks- arkivet. När det gäller arbetet att främja och samordna myndig- heternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareut- nyttjande av information ska delegationen även samråda med Ekonomistyrningsverket och Statskontoret samt på lämpligt sätt med andra aktörer t.ex. näringslivet. Delegationen ska inte föreslå

SOU 2010:62

Vidareutnyttjande av offentlig information

ändringar i grundlag. Arbetet ska redovisas i de rapporter som delegationen enligt sina direktiv ska lämna den 20 mars och den 1 oktober varje år.

Vid sidan av direktivet till E-delegationen har Finansdeparte- mentet givit ett uppdrag till Statskontoret att kartlägga före- komsten s.k. exklusiva rätter bland svenska statliga och kommunala myndigheter.37 Statskontoret ska kartlägga i vilken utsträckning myndigheter under regeringen och kommuner beviljat sådana exklusiva rätter som avses i artikel 11 i PSI-direktivet. Enligt en övergångsbestämmelse i direktivet skulle alla befintliga avtal om exklusiva rätter upphöra senast den 31 december 2008. Kartlägg- ningen ska omfatta ett urval av statliga och kommunala myndighe- ter. Om Statskontoret i övrigt upptäcker förhållanden som har betydelse för genomförandet av PSI-direktivet i Sverige, och för myndigheterna i dag lever upp till direktivets krav, ska dessa förhållanden redovisas. Statkontoret ska också samråda med E-delegationen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2010.

Delegationen förutsätter att Statskontoret definierar begreppet exklusiva rätter och på så sätt säkerställer att en grund finns för förvaltningen att bedöma förekomsten av exklusiva rätter i sin verksamhet.

4.4Beskrivning av myndighetens allmänna handlingar

I delegationens andra betänkande (SOU 2010:20) gjordes bedöm- ningen att varje myndighet på sin webbplats bör beskriva den information och de register som myndigheten för. Beskrivningen ska innehålla uppgifter om innehåll, villkor för åtkomst och vidareutnyttjande samt vilka restriktioner som gäller för tillgången till registren. Skälen delegationen angav var:

•I direktivet till delegationen framgår att näringslivet ska stödjas genom förenklingar för företagen, bl.a. när det gäller möjlig- heterna att kunna ta del av data och göra myndighetens information tillgänglig för vidareutnyttjande.

37 Uppdrag att kartlägga s.k. exklusiva rätter att vidareutnyttja handlingar, Fi2010/1345 (delvis).

Vidareutnyttjande av offentlig information

SOU 2010:62

•Varje myndighet är redan i dag, enligt 4 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), skyldig att upprätta en beskriv- ning som ger information om bl.a. register och förteckningar över myndighetens allmänna handlingar.

•I Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 2008:4) om arkiv hos statliga myndigheter finns därutöver bestämmelser som innebär att redovisningen av myndighetens allmänna hand- lingar ska baseras på myndighetens verksamhetsprocesser.

•För att säkerställa att så många som möjligt kan ta del av en sådan redovisning, bör den publiceras. I anslutning till detta bör information om innehåll, villkor för åtkomst och vidareutnytt- jande samt vilka restriktioner som gäller för tillgången till regist- ren presenteras.

Delegationen uppmanar förvaltningen, att såsom Riksarkivet före- slår, publicera en förteckning över tillgänglig information på myndigheters hemsida och därmed underlätta vidareutnyttjande. Myndigheterna måste emellertid beakta de krav som finns i integritetsskyddande lagstiftning såsom i t.ex. PUL.

4.5Standardiserade licenser38

Artikel 8.2 i PSI-direktivet reglerar användningen av standardise- rade licenser. Om licenser används, åligger det medlemsstaten att se till att det finns standardiserade licenser som kan anpassas till en enskild licensansökan. Detta åliggande åvilar medlemsstaten och användning av befintliga standardlicenser är inte obligatorisk för myndigheterna. Däremot ska medlemsstaten uppmuntra använd- ning av licenserna. När standardiserade licenserna används ska de finnas tillgängliga i elektroniskt format, och ansökan ska kunna

38 Text från PSI-direktivet L345/95.

1.Offentliga myndigheter får tillåta vidareutnyttjande av handlingar utan att ställa villkor eller får ställa villkor som omfattar relevanta frågor, när så är lämpligt genom en licens. Sådana villkor får inte i onödan begränsa möjligheterna till vidareutnyttjande och får inte användas för att begränsa konkurrensen.

2.De medlemsstater som använder licenser skall se till att standardiserade licenser för vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn, vilka kan anpassas till varje enskild licensansökan, finns tillgängliga i digitalt format och kan behandlas på elektronisk väg. Medlemsstaterna skall uppmuntra alla offentliga myndigheter att använda de standardiserade licenserna.

SOU 2010:62

Vidareutnyttjande av offentlig information

behandlas elektroniskt. Enligt svensk rätt gäller inget generellt krav på att myndigheter ska använda standardiserade licenser.

Delegationen har gjort den preliminära bedömningen att behovet av standardiserade licenser är begränsat och eventuella licenser kan vara enkla i sin utformning, t.ex. i form av att en enkel accept görs direkt på myndighetens hemsida. Bedömningen baserar sig på att lagar och författningar redan väl reglerar hur myndig- heternas handlingar ska hanteras, t.ex. ur ett integritetsperspektiv. Licenser kan möjligen bli aktuella när det gäller frågor om upp- hovsrätt. Delegationen avser att återkomma till frågan i nästa betänkande.

5 Sociala medier

Regeringen gav i tilläggsdirektiv (dir. 2010:32) den 25 maj 2010 E-delegationen i uppdrag att ta fram riktlinjer för statliga myndig- heters användning av sociala medier, t.ex. Facebook och Twitter. Enligt direktiven är bakgrunden den ökande internetkompetensen hos privatpersoner och företag och att myndigheterna har börjat använda sociala medier för att fånga upp användarnas behov. Delegationen ska, enligt direktiven, särskilt beakta rättsliga aspek- ter på sådan användning. Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda myndigheter. Delegationen ska särskilt samråda med Datainspektionen och Riksarkivet.

Delegationen vill i detta betänkande särskilt lyfta fram

•behovet av interna regler hos myndigheterna (5.3),

•kravet på uppsikt över mediet (5.4),

•bestämmelserna om allmänna handlingar (5.5.1) och behandling av personuppgifter (5.5.3) och

•informationskraven (5.6).

Som framgår av direktiven ska riktlinjerna avse myndigheternas användning av sociala medier. Anställdas privata användning och frågor som är förknippade med den, t.ex. anställdas yttrandefrihet och meddelarfrihet, omfattas inte av uppdraget.

Vidare ska särskilt de rättsliga aspekterna beaktas. Delegationen har tagit fasta på det och behandlar därför inte de kanalstrategi- frågor som sociala medier kan ge upphov till, såvida det inte finns rättsliga aspekter i valet av sociala medier såsom kommunikations- kanal.

Direktiven anger inte någon tidpunkt för när arbetet ska vara klart. Med anledning av frågornas aktualitet avser delegationen att presentera riktlinjer under hösten 2010. De kommer att publiceras på delegationens webbplats.

Sociala medier

SOU 2010:62

Användningen av sociala medier gör det enkelt och smidigt för enskilda att kontakta myndigheterna som i sin tur kan sprida information om sin verksamhet och ge service på ett sätt som når målgrupper som annars kan vara svåra att nå. Myndigheternas användning av sociala medier är emellertid förenad med en hel del rättsliga krav. Eftersom sociala medier ofta är en ganska ny före- teelse för myndigheterna kan kraven vara obekanta för dem eller svåra att urskilja.

Avsikten med riktlinjerna är att stödja myndigheterna i sina bedömningar av om sociala media kan och bör användas. Det kommer att göras genom att riktlinjerna kommer att gå igenom vilka rättsliga krav som ställs, vilka rutiner som bör införas och vilka resurser som måste avsättas.

5.1Inledning

Arbetet inleddes genom att policies avseende användning av sociala medier inhämtades från ett antal myndigheter. De flesta av dessa behandlar frågor som mer har att göra med sociala medier som kommunikationsmedel betraktad och inte de rättsliga aspekterna som måste beaktas när sådana medier används.

Ett undantag är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skrivelse Sociala medier och handlingsoffentligheten från den 28 april 2010.39 Den behandlar på ett förtjänstfullt sätt, förutom frågor om anställdas yttrandefrihet, vikten av att skilja på myndig- hetens respektive anställdas privata användning, frågor om anställ- das yttrandefrihet, handlingsoffentligheten, gallring, förhållandet till förvaltningslagen (1986:223), lagen om elektroniska anslags- tavlor (1998:112) och personuppgiftslagen (1998:204). Det kan också noteras att Datainspektionen har publicerat ett informa- tionsblad om sociala medier.40

I sammanhanget kan också nämnas att ändamålen för myndig- heternas användning av sociala medier är vidare än de som anges i direktivet – att fånga upp användarnas behov. Ett exempel är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som använder sociala medier för att effektivare kunna sprida krisinformation.41

39Se SKL:s webbplats.

40Datainspektionens informationsblad om sociala medier från den 7 september 2010, se Datainspektionens webbplats.

41Ett exempel på s.k. masskommunikation.

SOU 2010:62

Sociala medier

Delegationen har i en enkät ställt frågor om myndigheterna använder sig av sociala medier, vilka medier de i så fall använder sig av och om det finns en policy för hanteringen av sociala medier. 196 myndigheter har besvarat enkäten. Ungefär varannan myndig- het uppger att de inte medverkar i sociala medier. 42 procent använder sig av sociala medier, medan 11 procent planerar att börja använda sig av medierna.

De sociala medier myndigheterna främst använder sig av är Facebook (30 procent), Twitter (20 procent), YouTube (18 procent) och bloggar (18 procent). Det är vanligt att man använder sig av mer än ett socialt medium. Ett fåtal myndigheter är mycket aktiva och använder sig av ett stort antal sociala medier. Av dessa är flertalet universitet och högskolor.

Fem procent av myndigheterna uppger att de har en policy för hanteringen av sociala medier. Nio procent har en policy som inte ännu är beslutad, medan 42 procent planerar att ta fram en sådan. I de fall som en policy finns, beslutad eller inte, uppger 61 procent av myndigheterna att policyn innehåller vilka rättsregler som måste hanteras. Med rättsregler menas till exempel tolkningar av tryckfri- hetsförordningen, bestämmelser om allmänna handlingar, sekre- tess, behandling av personuppgifter m.m. Enkätsvaren kommer analyseras vidare under hösten 2010.

Riktlinjearbetet har även behandlats inom delegationens expert- grupp för rättsliga frågor. Dispositionen har diskuterats och flera av medlemmarna med specialkunskaper bidra aktivt i arbetet.

Som tidigare nämnts ska samråd ska ske med Datainspektionen och Riksarkivet. Formerna för detta samråd har inte bestämts, men deltagare från båda myndigheterna ingår i expertgruppen för rättsliga frågor.

En särskild fråga som diskuterats av expertgruppen är det för- hållande att myndigheternas användningen av sociala medier kan komma att förändras. Riktlinjer som publiceras utifrån dagens erfarenheter kan behöva ändras beroende på hur myndigheterna framdeles kommer att använda sociala medier i sin verksamhet.

5.2Utgångspunkter för riktlinjearbetet

Begreppet sociala medier återspeglar en rik flora av olika tillämp- ningar och tjänster, även om särskilt bloggar med kommentars- funktioner, Facebook och Twitter används av ett mycket stort

Sociala medier

SOU 2010:62

antal personer. Riktlinjer bör därför ta sitt avstamp med en beskrivning av vad som avses med sociala medier. Delegationens nuvarande bedömning är att de har en viktig gemensam nämnare – kommunikationsfunktionen – men därutöver skiljer de sig från varandra i väsentliga delar. Dessutom kan ett och samma sociala medium dels anpassas, dels användas på olika sätt. Många sociala medier har t.ex. funktioner för att begränsa öppenheten på olika sätt. I andra fall kan de förenas med inloggningskrav och olika behörigheter.

Hur en myndigheten anpassar eller använder ett social medium är centralt för att bedöma vilka rättsliga krav som måste uppfyllas. Därför bör riktlinjerna ta sin utgångspunkt i hur ett socialt medium används och inte i vissa namngivna sociala medier.

Ett annat avstamp bör vara vikten av att myndigheten gör klart för sig vilka myndighetsåligganden användningen ska tillgodose. Myndigheten måste också bedöma hur det sociala mediet ska användas eftersom det påverkar vilka rättsliga krav som ställs på övervakning och andra åtgärder. Den avsedda användningen är en viktig förutsättning för att bedöma vilka resurser som måste avsättas för att uppfylla rättsliga krav och, i nästa steg, för att bedöma om myndigheten är beredd att avsätta dessa resurser. Graden av öppenhet är viktig i den bedömning som måste göras. Detsamma gäller om myndigheten disponerar det sociala mediet helt själv (t.ex. en blogg med kommentarsfunktion) eller om det sociala mediet tillhandahålls som en tjänst av en leverantör (t.ex. Facebook).

I det senare fallet måste avtalet med tillhandahållaren analyseras. Riktlinjerna bör innehålla stöd för en sådan analys.

Redan inledningsvis bör riktlinjerna också klargöra det olämp- liga i att använda sociala medier som ett led i ärendehantering.

5.3Tydlig avgränsning mot anställdas användning av sociala medier

Även om riktlinjerna inte ska ta upp anställdas privata användning av sociala medier tangerar det ämnet två viktiga frågor som bör behandlas i riktlinjerna.

Den första frågan avser krav på interna regler om förutsättning- arna för när anställda använder myndighetens datorer för att privat kommunicera med omvärlden, t.ex. via sociala medier. Med sådana

SOU 2010:62

Sociala medier

regler kan myndigheten minska risken för att anställdas synpunkter oavsiktligt förknippas med myndigheten.

Den andra frågan avser krav på interna rutiner för när myndig- heten själv använder sociala medier. Här ryms bl.a. frågor om behö- righet, spårbarhet och uppsikt. Det är viktigt att myndigheten har kontroll över sin användning av sociala medier. Det är också viktigt att enskilda ska veta att det är en myndighet de har att göra med.

5.4Krav på uppsikt över det sociala mediet

När en myndighet öppnar upp för kommunikation på eget social medium ställs krav på uppsikt och eventuellt även moderering. Enligt lagen (2003:389) om ansvar för elektroniska anslagstavlor måste vissa uppgifter hindras från vidare spridning. Genom att se till att kränkande personuppgifter inte publiceras i myndigheternas sociala medier kan myndigheterna undgå skadeståndsansvar enligt personuppgiftslagen (1998:204). Myndigheten kan av ytterligare skäl anse att uppgifter av viss karaktär inte ska finnas på dess sociala medium.

Hur myndigheten hindrar uppgifter eller inlägg i ett socialt medium från vidare spridning måste dock vara förenligt med bestämmelser om bevarande och gallring. En metod kan vara att blockera vissa inlägg (jfr 3 § personuppgiftslagen). En annan metod kan vara att föra över inlägg till ett annat medium. I båda fallen är inläggen fortfarande tillgängliga för den som vill ta del av dem med stöd av offentlighetsprincipen, men den sistnämnda metoden kan behöva stöd i en gallringsbestämmelse.

De närmare förutsättningarna för övervakning och moderering bör ingå i riktlinjerna.

5.5Författningskrav bör vara kärnpunkten

De analyser och andra bedömningar som en myndighet har att göra (avsnitt 5.2) beror till största del av författningskrav av olika slag. Dessa bör vara kärnpunkten i riktlinjerna.

Sociala medier

SOU 2010:62

5.5.1Tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt arkivlagen (1990:782)

När myndigheter använder sig av sociala medier måste de bedöma om de meddelanden som förs in blir allmänna handlingar. Om så är fallet har allmänheten rätt att, efter begäran, ta del av dem med stöd av offentlighetsprincipens regler om handlingsoffentlighet. Dess- utom åläggs myndigheten bl.a. att hålla dem ordnade, och i vissa fall även registrera dem, samt se till att de bevaras eller gallras om det finns stöd för det.

Bestämmelserna om allmänna handlingar och om handlings- offentligheten, inklusive regler om utlämnande av allmänna hand- lingar, finns i grundlag, närmare bestämt i 2 kap. tryckfrihets- förordningen. Riktlinjerna bör ge vägledning för att bedöma när användning av sociala medier medför att allmänna handlingar anses förvarade hos myndigheten och vilka krav detta i så fall ställer.

Offentlighets- och sekretesslagen innehåller, förutom regler om sekretess, även bestämmelser om registrering av allmänna hand- lingar (diarieföring) och om kraven på myndigheter att åstad- komma s.k. god offentlighetsstruktur. Dessa regler får betydande konsekvenser för när en myndighet använder sociala medier och bör ingå i riktlinjerna, liksom det närmast självklara, att sekretess- skyddade uppgifter inte rimligen kan läggas ut på ett socialt medium.

Allmänna handlingar får endast gallras med stöd av arkivlagen samt anknytande författningar. Riktlinjerna bör innehålla underlag för att kunna bedöma vilka krav som ställs på en myndighet som vill gallra allmänna handlingar skapade genom användning av sociala medier.

5.5.2Förvaltningslagen (1986:223) och skadeståndslagen (1972:207)

Enligt förvaltningslagen ska myndigheter tillhandahålla service till allmänheten och samverka med andra myndigheter. Inom dessa ramar kan sociala medier utnyttjas.

Förvaltningslagen innehåller också bestämmelser om ärende- handläggning. Det olämpliga med att använda sociala medier som led i myndighetens ärendehantering bör ingå i riktlinjerna, liksom

SOU 2010:62

Sociala medier

vilka åtgärder som behövs om ärenden ändå anhängiggörs denna väg.

Myndighetens rådgivning kan medföra skadeståndsansvar. Det är ett särskilt skäl för att inte använda ett socialt medium för att svara på konkreta frågor som gränsar till eller utgör ärende- handläggning.

5.5.3Personuppgiftslagen (1998:204)

Att använda sociala medier innebär i princip alltid att personupp- gifter behandlas. För myndigheternas del är två frågor av särskilt intresse, vem eller vilka är personuppgiftsansvariga och kan den s.k. missbruksregeln (5 a §) tillämpas.

Personuppgiftsansvar åvilar den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandling av personuppgifter. Beroende på utformningen och användningen av den aktuella tjänsten (sociala mediet) kan myndigheten bli personuppgiftsansvarig. Detta utesluter dock inte att även till- handahållaren av tjänsten, liksom användaren som skrivit medde- landet, blir personuppgiftsansvariga.

Missbruksregeln innebär att flertalet bestämmelser i person- uppgiftslagen undantas för sådan ostrukturerad vardaglig behand- ling av personuppgifter som typiskt sätt är harmlös ur ett integri- tetsskyddsperspektiv. Behandlingen får dock inte kränka den registrerades personliga integritet och den personuppgiftsansvarige kan fortfarande bli skadeståndsansvarig.

Datainspektionen har i två tillsynsprojekt42 nyligen behandlat dessa båda frågor. Resultatet och en närmare analys bör ingå i rikt- linjerna.

5.6Informationsskyldighet

Myndigheter är enligt flera lagar skyldiga att lämna information på sina webbplatser. Som exempel kan nämnas följande.

•Personuppgiftslagen (1998:204).

•Lagen (1998:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor.

•Lagen om (2003:389) om elektronisk kommunikation.

42 Datainspektionens beslut 2010-07-02, dnr 685-2010 och 686-2010.

Sociala medier

SOU 2010:62

•Lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informa- tionssamhällets tjänster (e-handelslagen).

•Distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) (distansavtalslagen).

De tre förstnämnda är av störst intresse för riktlinjer om sociala medier. Personuppgiftslagens krav på information gäller bl.a. ändamålen med behandlingen och uppgifter som behövs för att enskilda ska kunna ta tillvara sina rättigheter. Denna information behöver emellertid inte lämnas om missbruksregeln (5 a §) kan åberopas. Lagen om elektronisk kommunikation föreskriver att den som använder s.k. cookies på sin webbplats ska informera om detta. Lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor blir ofta tillämpligt vid användning av sociala medier och ålägger den ansvarige att informera om sin identitet (myndigheten namn) och i vilken utsträckning inkomna meddelanden blir tillgängliga för andra användare.

Övriga lagar torde endast undantagsvis behöva tillämpas, t.ex. om det sociala mediet innehåller möjlighet att sälja produkter (t.ex. publikationer) eller funktionen för t.ex. onlinebetalning.

För en mer fullkomlig och detaljerat redogörelse hänvisas till E-nämndens vägledning (e-nämnden 05:04) för information som enligt lag ska lämnas på webbplatser.

Även om personuppgiftslagen inte kräver att information lämnas kan det vara lämpligt att upplysa om vad myndigheten för- väntar sig av användningen av ett socialt medium som den ansvarar för. Detsamma gäller att privatpersoners inlägg kan bli allmänna handlingar och vilken information som myndigheten kan komma att ta bort från mediet.

Riktlinjerna bör redogöra för vilken information en myndighet är skyldig att lämna när den använder sociala medier. Redan nu framgår att följande information bör lämnas av den myndighet som öppnar upp för kommunikation på eget socialt medium:

•Sin identitet,

•i viken utsträckning inkomna meddelanden blir tillgängliga för andra användare,

•att inkomna meddelanden blir allmänna handlingar,

•ändamålet med behandlingen (vad syftet är med det sociala mediet och hur myndigheten tänker använda det).

SOU 2010:62

Sociala medier

Myndigheten bör också lämpligen använda logotyper och andra kännetecken för att förvissa användarna att myndigheten står bakom det sociala mediet.

När myndigheten agerar på någon annans sociala medium torde inte några informationskrav följa av författning. Myndigheten bör dock ändå ange sin identitet på ett så tydligt sätt som möjligt. De som läser myndighetens inlägg ska kunna lita på att myndigheten står bakom det.

5.7Det fortsatta arbetet

Som inledningsvis nämnts anser delegationen att frågornas aktua- litet motiverar att riktlinjerna tas fram snarast. Målet är att de ska vara klara senast i december 2010. Riktlinjerna kommer att publi- ceras på delegationens webbplats.43

Det fortsatta arbetet kommer till stor del att bedrivas inom ramen för delegationens expertgrupp för rättsliga frågor, något som påtagligt kan antas främja det samråd som ska ske med berörda myndigheter. Enligt direktiven ska delegationen särskilt samråda med Riksarkivet och Datainspektionen. Som tidigare nämnts finns deltagare från båda myndigheterna i expertgruppen.

Utöver presentationen av riktlinjer på delegationens webbplats kommer en närmare redogörelse för gjorda ställningstanden att lämnas i nästa betänkande.

43 www.edelegationen.se

6 IT-standardisering

Delegationen ska samordna förvaltningens IT-standardiserings- arbete avseende e-förvaltning. Delegationen ska se till att metod- och expertstöd i IT-standardiseringsfrågor inom förvaltningen tillhandahålls, också när det gäller begreppsstandarder. Arbetet ska utföras i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Samordningen av IT-standardiseringsarbetet ska främja använd- ningen av öppna standarder. Delegationen ska beakta det IT- standardiseringsarbete som pågår på internationell nivå.

Delegationen ska bistå regeringen vid beredningen av svenska ståndpunkter i EU och andra mellanstatliga organ i ärenden som rör standarder och standardisering på IT-området. Delegationen ska leda och samordna ett IT-standardiseringsråd med företrädare för de viktigaste intressenterna inom stat, kommuner och landsting samt i intresseorganisationer och företag. Delegationen ska följa utvecklingen på området och delta i diskussioner och informa- tionsutbyte om frågor som rör det internationella arbetet med standardiseringsfrågor på IT-området. Dessa ärenden kan beröra olika samhällssektorer och delegationens uppdrag kan i denna del komma att beröra frågor som inte enbart avser e-förvaltning.

Delegationen vill i detta avsnitt särskilt lyfta fram

•den kartläggning av myndigheters deltagande i IT-standardise- ringsarbete som delegationen genomfört (avsnitt 6.2).

6.1Koordinering och samordning inom IT-standardiseringsområdet

Delegationen fortsätter sitt arbete med att utveckla former för samordning och koordinering inom IT-standardiseringsområdet.

IT-standardisering

SOU 2010:62

IT-standardiseringsrådet (bilaga 6) granskar och lämnar syn- punkter på aktuella standardiseringsärenden som delges delega- tionen. Ärendena har hittills handlat bl.a. om tillgänglighet, elek- troniska handlingar och e-legitimationer. Rådet har också lämnat synpunkter på EU-kommissionens standardiseringsprogram inom informations- och kommunikationsteknikområdet (IKT) för perioden 2010–2013 samt deltagit i en offentlig konsultation om kommissionens standardiseringspaket.

Delegationen har bevakat vissa standardiseringsfrågor rörande e-legitimationer och e-signaturer inom ramen för Sveriges arbete med att implementera tjänstedirektivet. En referensgrupp med experter från Bolagsverket, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd (MSB) och beredskap, Post- och telestyrelsen, Rikspolisstyrelsen, SKL, Skatteverket och Tillväxtverket har konsulterats vid behov.

Delegationen fortsätter sitt arbete med att undersöka omfatt- ningen av behovet av metod- och expertstöd i IT-standardiserings- frågor och formerna för hur sådant stöd bör tillhandahållas. Informations- och IT-säkerhetsfrågor hanteras i samråd med MSB.

Delegationen samverkar med SKL kring koordinering av förvaltningens IT-standardiseringsarbete avseende e-förvaltning. En kartläggning av myndigheternas engagemang har genomförts och kommer att bearbetas tillsammans med SKL:s kartläggning.

Under hösten kommer delegationen tillsammans med IT- standardiseringsrådet att initiera ett arbete kring öppna standarder. Resultat från detta arbete rapporteras i kommande betänkanden.

6.1.1EU-kommissionens standardiseringsprogram för IKT

EU-kommissionens standardiseringsprogram för IKT avser perio- den 2010–2013. Syftet är att stödja användningen av standarder som ett sätt att öka interoperabilitet mellan tjänster och applika- tioner. IKT-området är under snabb utveckling och kommissionen vill genom programmet uppmuntra standardiseringsorganisationer till att sätta igång aktivteter inom följande särskilt utpekade domä- ner, bl.a. e-förvaltning, eHälsa, eInkludering och e-signaturer.

SOU 2010:62

IT-standardisering

6.1.2Offentlig konsultation om kommissionens standardiseringspaket

Under senvåren 2010 bjöd EU-kommissionen in till en offentlig konsultation angående standardisering. Intressenter inom standar- diseringen fick då tillfälle att lämna synpunkter på det nuvarande europeiska standardiseringssystemet samt ge förslag till förbätt- ringar. Myndigheter, företag, branschorganisationer, konsument- organisationer, fackföreningar, privatpersoner m.fl. inbjöds och totalt inkom 483 svar, nästan hälften av dessa kom från Tyskland. IT-standardiseringsrådet lämnade sina kommentarer via UD.

Resultat från konsultationen visade att respondenterna överlag var nöjda med det nuvarande standardiseringssystemet. Man önskade ytterligare stöd för att säkerställa medverkan från organi- sationer, t.ex. konsumentorganisationer och fackföreningar samt från mindre och medelstora företag. Medlemsländernas möjligheter att delta och bidra var också viktigt, man uttryckte en oro för att ”Bryssel-baserade myndigheter” skulle få för stort inflytande i standardiseringsarbetet. Ett annat viktigt resultat var att ytterligare betona standarders betydelse i samhället samt att standarder behöver bli mer användarvänliga och lättillgängliga.

6.2Kartläggning av myndigheters deltagande i IT-standardiseringsarbete

Delegationen har i en enkät till myndigheterna ställt frågor om deras engagemang i IT-standardiseringsarbete inom formella, nationella och internationella organisationer. Ett problem med enkäter, som även har konstaterats tidigare i liknande undersök- ningar44, är att IT-standardiseringsfrågorna kan komma att riktas mer mot teknik- och systemfrågor än myndighetens sak- verksamhet. Resultaten från enkätundersökningen ska därför ses som ett första steg till en kartläggning av myndigheters engagemang i IT-standardiseringsfrågor. Delegationen kommer att fortsätta kartläggningsarbetet under hösten tillsammans med bl.a. SKL, standardiseringsorganen och myndigheterna, och åter- kommer till frågan i nästa betänkande.

44 Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering

(SOU 2007:47, bilaga 3).

IT-standardisering

SOU 2010:62

Av 196 svarande myndigheter deltog 35 i olika former av IT-standardiseringsaktiviteter. Svenska myndigheter medverkar i IT-standardiseringsarbete främst inom följande områden (sorterat efter antal svarande per kategori):

•Geodata

•Informationssäkerhet

•E-handel

•Lärande

•E-tillgänglighet

•E-upphandling

•Information och dokumentation

•Vägtrafikinformation

•Ledningssystem

•Telekommunikation

•Tele- och radiofrågor

•Identitetsfederering

Framförallt deltar man i de formella standardiseringsorganens arbeten via bl.a. ISO, CEN, SIS, IETF och OASIS. Det finns också en del annat samarbete på nationell och internationell nivå, t.ex. inom upphandling, tullväsendet och trafik.

Den vidare analysen av enkäten kommer att visa var det idag finns luckor i myndigheternas medverkan inom IT-standard- iseringen. Ett aktivt deltagande från myndigheternas sida i standardiseringsarbetet bidrar till att säkerställa att standarder som tas fram ligger i linje med behoven inom offentlig sektor och leder också till att offentlig sektor håller jämna steg med utvecklingen inom IKT-området.

Denna enkät är ett första steg i delegationens arbete med att skapa en samlad förteckning över viktiga standardiserings- aktiviteter som delegationen avser att följa.

6.3Standarder för automatiserad samverkan

IT-standardiseringsutredningen45 konstaterade att standarder på IT-området till stor del handlar om interoperabilitet. Det kanske viktigaste skälet till att standardisera informationsteknik är att

45 Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering, (SOU 2007:47, avsnitt 2.2.2).

SOU 2010:62

IT-standardisering

säkerställa att olika delar kan samverka. Fysiska apparater och sladdar ska fungera ihop och metoder för att överföra data måste vara oberoende av vem som tillverkat apparaterna. Utöver det behövs samstämmighet i presentation av överförda data.

Vägledningen för automatiserad samverkan ska bl.a. ge rekom- mendationer kring öppna standarder, hur olikheter i data, begrepp och semantik ska hanteras, format för dokumentation av begreppsmodeller och riktlinjer för elektronisk meddelande- hantering. De grundläggande principerna för värdering och klassifi- cering av information utifrån ett informationssäkerhetsperspektiv kommer att rekommenderas i enlighet med ISO 27000-seriens standarder.

6.3.1Begrepps- och informationsmodellering

I takt med de ökande kraven på automatiskt informationsutbyte över organisationsgränser har frågan om begrepps- och informa- tionsmodellering blivit alltmer aktuell. En kartläggning hos några myndigheter som utförts inom ramen för vägledningsarbetet visar att de till stor utsträckning genomför begrepps- och informations- modellering utifrån enskilda projekts eller enheters behov. Myndigheterna saknar organisatoriska förutsättningar för att inom myndigheten skapa samverkande modeller. Samverkan mellan myndigheter sker antingen direkt mellan myndigheterna eller t.ex. som för geodataområdet genom SIS/Stanli. Inom EU är situatio- nen likartad, ett antal länder har publicerat ett nationellt ramverk för interoperabilitet46 men anger i dessa framförallt standarder för teknisk interoperabilitet. Det förekommer knappast några kon- kreta rekommendationer om begrepps- och informationsmodeller, förutom några skrivningar om XML-syntax.47

Informationsmodellering är centralt för att åstadkomma semantisk interoperabilitet, och därmed automatiserat informa- tionsutbyte mellan myndigheter. I mindre skala kan man fortsätta som hittills, dvs. att komma överens inom varje projekt eller område, men ett större grepp behövs för att uppnå en effektiv e-förvaltning. Tillgång till informationsmodeller beskrivna på ett

46NIF – National Interoperability Framework.

47eXtensible Markup Language, ett språk som används t.ex. för att beskriva överförings- format.

IT-standardisering

SOU 2010:62

standardiserat sätt har också stor betydelse för vidareutnyttjandet av offentlig information (avsnitt 4).

Arbetsutskottet fortsätter sin kartläggning och har för avsikt att ge rekommendationer om metoder för informationsmodellering i vägledningen för automatiserad samverkan.

7Uppföljning av det samlade arbetet med e-förvaltning

Delegationen ska från och med 2010, utifrån de förvaltnings- politiska målen, och de mål som regeringen kan komma att besluta på området, följa upp myndigheternas samlade arbete med e-förvaltning. Arbetets konsekvenser för brukarna ska beskrivas och analyseras.

Indikatorer för uppföljning ska utarbetas. Vid utarbetandet av indikatorer angående service, förvaltningens interna effektivitet och administrativ börda ska samråd ske med Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (TUA). Vad gäller indikatorer på andra områden ska delegationen samråda med andra berörda myndigheter.

Delegationen ska ta fram förslag på metoder för hur planerade besparingar i myndigheternas e-förvaltningsarbete i högre grad kan realiseras och tas till vara.

Delegationen har för avsikt att

•löpande följa upp de strategiska e-förvaltningsprojekt som bedrivs av delegationens myndigheter,

•publicera en referensmodell för uppföljning av e-förvaltning i slutet av första kvartalet 2011,

•publicera ett ramverk för nyttorealisering första kvartalet 2011,

•följa upp det samlade arbetet med e-förvaltning.

7.1Uppföljning av E-delegationens prioriterade strategiska e-förvaltningsprojekt

Under hösten 2010 kommer delegationen ta fram en process för att följa upp status på de prioriterade strategiska e-förvaltningsprojekt som bedrivs av delegationens myndigheter (Mina sidor för privat-

Uppföljning av det samlade arbetet med e-förvaltning

SOU 2010:62

personer, E-arkiv och e-diarium, Minskat uppgiftslämnande, E-tjänst över näringsidkare samt Tjänstekatalog). Läget redovisas löpande på delegationsmöten och på delegationens webbplats.

7.2Uppföljning av det samlade arbetet med e-förvaltning

Delegationen kommer att under hösten 2010 identifiera indikatorer och mätsystem för uppföljning av myndigheternas samlade arbete med e-förvaltning. Till grund för arbetet har en sammanställning och analys av befintliga modeller kopplade till uppföljning av e-förvaltning och IT-baserad verksamhetsutveckling påbörjats. Delegationen deltar också i OECD:s Virtal Task Force on E-government indicators vars syfte är att utveckla ett nytt ramverk för indikatorer kopplade till e-förvaltning.

Delegationen avser att utveckla och publicera en referensmodell för uppföljning av e-förvaltningens konsekvenser för brukarna, servicenivåer, förvaltningens interna effektivitet och administrativa börda. En första version kommer att redovisas till nästa betän- kande, och kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet.

Ekonomistyrningsverket (ESV), Statskontoret samt Myndig- heten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser kommer att delta i arbetet. Vid behov kommer en särskild expertgrupp att knytas till projektet.

7.3Ramverk för nyttorealisering

Delegationen kommer att utveckla en första version av ett ramverk för nyttorealisering. Ramverket kommer att tillhandahålla en process och verktyg för att identifiera, planera, realisera och följa upp de nyttor som ligger till grund för att en satsning i IT-baserad verksamhetsutveckling genomförs. Ramverket föreslås omfatta introduktion till nyttorealisering, förslag på klassificering av nyttor och kostnader, styrande principer, ansvarsmodell, livscykelmodell, processbeskrivningar, verktyg, fallstudier, kalkylmodeller, doku- mentmallar och ordlista.

Arbetet kommer att baseras på erfarenheter från svensk och internationell förvaltning, tidigare rapporter från Statskontoret, Verva och ESV, samt internationella standarder och s.k. best

SOU 2010:62

Uppföljning av det samlade arbetet med e-förvaltning

practice. Kontakter har bl.a. tagits med det effektutvärderings- nätverk som finns inom statlig förvaltning.48 Ramverket ska stödja nyttorealisering inom och mellan organisationer.

Delegationen kommer leda projektet. ESV, Statskontoret samt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser kommer delta i projektets arbetsgrupp. Övriga intresserade myndigheter och organisationer är inbjudna att delta i projektets arbets- och/eller referensgrupper. En första version av ett ramverk kommer att publiceras på delegationens webbplats första kvartalet 2011.

48 Myndigheter som deltar i effektutvärderingsnätverket är Bolagsverket, CSN, Försäkrings- kassan, Lantmäteriet och SPV.

8EU-samarbetet och det internationella arbetet

Delegationen ska bistå regeringen i EU-samarbetet och i det inter- nationella arbetet med frågor om e-förvaltning. Delegationen kommer i denna del av uppdraget att prioritera det arbete som pågår inom EU-samarbetet. Vid behov kommer delegationen att följa utvecklingen inom e-förvaltningsområdet även i andra inter- nationella organisationer.

I detta avsnitt vill delegationen särskilt lyfta fram

•den preliminära analys och de preliminära slutsatser delega- tionen har dragit utifrån genomförd enkät (avsnitt 8.3).

I avsnitt 8.1 redovisas översiktligt svar på den enkät som sändes ut under sommaren 2010 där ett antal frågor ställts om myndigheters deltagande i det internationella e-förvaltningsarbetet.

I bilaga 15 finns samlat beskrivningar av de EU-direktiv och handlingsplaner från EU-kommissionen samt rekommendationer från Europarådet som för närvarande är fokus för delegationens arbete. I bilagan finns också en redogörelse för ISA-programmet inom EU samt strategiska e-förvaltningsprojekt inom EU med svensk medverkan.

8.1Delegationens enkät avseende internationella e-förvaltningsprojekt

För att bland annat kartlägga svensk medverkan i internationella e-förvaltningsprojekt har delegationen genomfört en enkät. Enkät och metod finns beskriven i bilaga 18.

EU-samarbetet och det internationella arbetet

SOU 2010:62

Diskussioner pågår med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om att genomföra en liknande kartläggning bland sina med- lemmar för att skapa en samlad bild av svenskt deltagande i inter- nationella e-förvaltningsprojekt. En strukturerad samordning av det svenska engagemanget skapar bättre förutsättningar för att påverka utvecklingen i det internationella e-förvaltningsarbetet. Delegationen avser att återkomma i frågan i nästa betänkande.

8.2Enkäten

I enkäten fick myndigheten svara på om myndigheten deltar i en internationell grupp eller ett internationellt projekt som har till huvudsaklig uppgift att utveckla e-förvaltningen.49 Om myndig- heten deltog i ett sådant arbete fanns kompletterade frågor avse- ende den arbetsgrupp eller det projekt som avsågs och där följande svar skulle lämnas:

•Officiella namnet på arbetsgruppen/projektet.

•Egna myndighetens kontaktperson.

•När påbörjades arbetet?

•När ska arbetet vara slutfört?

•Gruppens utgångspunkt (t.ex. inom EU/ESS/EFTA).

•Arbetets huvudsakliga syfte (utveckla e-tjänst, pilotarbete, informationsutbyte m.m.).

•Målgrupp (t.ex. privatpersoner, näringsliv, annat).

•Vilket e-förvaltningsområde berörs i huvudsak av arbete (e-hälsa, e-upphandling, e-legitimering m.fl.).

•Bidrar arbetet till att uppnå något av Malmödeklarationens prioriterade policyområden (t.ex. mobilitet inom EU eller användarmedverkan).

Utrymme för fritextsvar fanns för att lämna tilläggsinformation om lämpligt svarsalternativ saknades.

8.3Utfallet av enkäten

Av de 196 myndigheter som besvarade enkäten angav 19 myndig- heter att de tillsammans deltar i 57 internationella grupper och

49 Se enkätsvaren i bilaga 18.

SOU 2010:62

EU-samarbetet och det internationella arbetet

projekt. De flesta grupperna och projekten har lång löptid och har i många fall pågått under många år.

Cirka hälften av grupperna/projekten har sin utgångspunkt i EU, ESS eller EFTA. De övriga drivs inom en mellanstatlig organi- sation eller är baserade på bi- eller multilateralt samarbete.

Syftet med gruppen eller projektet är i de flesta fall kunskaps- och informationsutbyte eller har ett syfte att utveckla en e-tjänst. Övriga kategorier är policy och strategiarbete, pilotverksamhet, effektivisering av administration m.m. Under rubriken annat så nämns finansiell reglering, service till företag och privatpersoner samt att skapa infrastrukturella förutsättningar för informations- utbyte. En grupp eller ett projekt kan ha flera syften.

Den målgrupp som är mest i fokus för grupperna och projekten är offentlig förvaltning (EU/central/regional/lokal). 44 av de 57 grupperna/projekten har denna målgrupp. Därefter kommer näringsliv, som berörs av 33 grupper eller projekt. Privatpersoner är i fokus för 18 grupper eller projekt. Grupper eller projekt där målgruppen är området finansiell tillsyn, intern verksamhet och universitetsväsendet utgör en handfull för respektive område. En grupp eller ett projekt kan ha flera målgrupper.

De förvaltningsområden som huvudsakligen berörs av grupper- nas/projektens arbete har en ganska jämn fördelning över de olika förvaltningsområdena. E-demokrati hanteras i fyra fall, e-hälsa i sex fall, e-integration, e-legitimering/e-underskrift, e-säkerhet, e-upp- handling m.m. i cirka 10 fall vardera. Intern administration berörs i 18 fall. Det finns också andra förvaltningsområden som berörs, såsom trafik, informationsutbyte vad gäller GIS m.m.

En fråga är också ställd i vilken mån gruppen/projektet bidrar till att uppnå något av Malmödeklarationens50 prioriterade policy- områden.

Policyområdena Förutsättningar för implementering (key enablers; legal/technical precond.), Effektivitet och faktisk verkan (efficiency and effectivness) och Mobilitet inom EU(mobility in the Single Market) stöds av cirka 40 grupper/projekt vardera. Användarmedverkan(empowered citizens and businesses) stöds av 19 grupper/projekt. En grupp/projekt kan stödja flera policy- områden.

I bilaga 18 finns en sammanställning av enkätsvaren.

50 Malmödeklarationen är EU:s gemensamma e-förvaltningsmål t.o.m. 2015 som beslutades i december 2009 Sveriges EU-ordförandeskap.

EU-samarbetet och det internationella arbetet

SOU 2010:62

8.4Preliminär analys och preliminära slutsatser

Av de myndigheter som svarat på enkäten är det 19 myndigheter som medverkar i 57 grupper eller projekt för internationell e-förvaltning. Huvuddelen medverkar i arbeten som berör EU, ESS och EFTA-området. I de flesta fall rör det sig om kunskaps- och informationsutbyte, men det finns också projekt som ska resultera i gemensamma, gränsöverskridande tjänster.

De flesta grupperna och projekten är inriktade mot förvalt- ningen. Därefter kommer näringsliv och privatpersoner.

Många sakområden är berörda, såsom e-hälsa, e-legitimering, e-demokrati, trafikområdet m.fl. Många av grupperna och projek- ten anses bidra till att uppnå något av Malmödeklarationens prio- riterade policyområden.

De preliminära slutsatser som kan dras av enkäten är följande:

•Svenska myndigheter är representerade i ett flertal grupper och projekt.

•Arbetet berör till stor del EU/ESS/EFTA.

•De viktigaste målgrupperna berörs.

•Många sakområden är intäckta.

•Insatserna ligger i linje med Malmödeklarationen.

Delegation har inte analyserat hur deltagande myndigheter koordi- nerar sitt deltagande mellan varandra för att hantera grupp- och projektöverskridande frågor. Delegationen avser att under hösten 2010 publicera enkätsvaren på delegationens webbplats så att myndigheter själva kan ta dela av resultatet och bedöma eventuella gemensamma beröringspunkter.

Delegationen kommer att i mer detalj bearbeta enkäten och agera utifrån resultatet av bearbetningen.

9 Kommunikation

I delegationens uppdrag finns flera uppgifter där kommunikation är en förutsättning för att nå resultat. Som exempel inkluderar och berör delegationens arbete hela offentliga förvaltningen. En grundläggande uppgift för delegationen är därför att informera om vilket arbete som pågår och att nå ut med resultat till samtliga inom myndigheter, kommuner, landsting och näringsliv som på något sätt är berörda av e-förvaltning. Detta är viktigt inte minst för att inom förvaltningen skapa en gemensam målbild och idé om vad arbetet syftar till. Men också för att främja dialog med och invol- vera dem som arbetar med e-förvaltning för att arbetet ska vara så väl förankrat som möjligt i den faktiska verksamheten och generera så stor nytta som möjligt.

Kommunikation har också en stor betydelse i att lyssna in användarnas behov och att främja användandet av e-tjänster.

Slutligen är kommunikation ett verktyg för att lyfta fram goda exempel och främja erfarenhetsutbyte. Genom att ta tillvara varandras kunskaper och erfarenheter blir vinsterna många, såväl i inbesparad tid och budget som i ökad kunskap.

Delegationen vill i detta betänkande särskilt lyfta fram,

•den kommunikationsstrategi delegationen följer (avsnitt 9.1),

•den attitydundersökning kring e-förvaltning riktad till privat- personer, företag, myndigheter, kommuner och landsting som delegationen avser att genomföra under 2010–2011 (avsnitt 9.3).

9.1Kommunikationsstrategi

Delegationen har arbetat fram en kommunikationsstrategi som presenteras i korthet nedan. Kommunikationsstrategin publiceras

Kommunikation

SOU 2010:62

på delegationens webbplats. Strategin är tänkt att revideras varje år eller vid behov allt eftersom delegationens arbete utvecklas.

Syftet med kommunikationsstrategin är att formulera ett gemensamt angreppssätt för delegationens interna och externa kommunikation. Den ska säkerställa att delegationen kommunice- rar mot samma mål och prioriterar samma budskap samt att kommunikationsaktiviteterna är riktade mot de prioriterade mål- grupperna.

9.1.1Övergripande kommunikationsmål

Kommunikationsmålen ska stödja och stärka arbetet med att utveckla och samordna e-förvaltningen och stödja de övergripande målen för e-förvaltning. Målen för delegationens interna och externa kommunikation är att

•öka kunskapen om e-förvaltning och delegationens arbete,

•stimulera till dialog och erfarenhetsutbyte om e-förvaltning,

•driva på utvecklingen av e-förvaltningen och

•stimulera till en positiv attityd till e-förvaltning.

Kvantitativa och mätbara mål sätts upp för var och en av de infor- mationsaktiviteter som ska stödja de övergripande kommunika- tionsmålen.

9.1.2Målgrupper

Delegationens kommunikation ska fokusera på utvalda målgrupper. Bland dessa grupper finns både slutanvändare av kommunikationen och vidareförmedlare. Budskap och arbetsmetoder anpassas till målgruppernas olika utgångsläge, behov och kunskaper.

Privatpersoner och företag

Den första kategorin är slutanvändare som privatpersoner och företag, men även opinionsbildare och intresseorganisationer. Kommunikationen med privatpersoner och företag bör främst ske genom myndigheter i egenskap av vidareinformatörer till dessa grupper. En god kommunikation med privatpersoner, företag och

100

SOU 2010:62

Kommunikation

intresseorganisationer via de upparbetade kanaler myndigheterna och SKL förfogar över, stimulerar till dialog och påverkar utvecklingen av e-förvaltning. Dialog är kommunikation som påverkar attityder och beteenden, och om den är väl genomförd även stärker förtroendet för förvaltningen.

I denna målgrupp ingår till exempel myndigheter, kommuner och landsting med upparbetade kanaler till företag, barnfamiljer, pensionärer, ungdomar och e-exkluderade grupper, storstadspress, branschmedia, organisationer för funktionshindrade och demo- kratifrågor samt.

Förvaltningen

En god kommunikation mellan delegationen, Regeringskansliet och övriga förvaltningen påverkar koordineringen och effek- tiviteten av e-förvaltningen. Den stärker engagemanget och säkerställer att förvaltningen strävar mot samma mål och delar samma kommunikativa plattform. Kommunikationen bidrar till erfarenhetsutbyte och ökade kunskaper.

Målgrupper inom förvaltningen är bland annat ledningsgrupper, verksamhetsansvariga, verksamhetsutvecklare, IT-ansvariga/-stra- teger och kommunikationsstrateger.

Näringsliv och forskning

Den tredje kategorin är näringsliv och forskning. Till denna grupp räknas branschorganisationer och experter. En dialog med dessa aktörer stärker innovations- och utvecklingskraften. I målgruppen ingår till exempel verksamhetsutvecklare, konsulter och forskare.

Prioritering och strategiska val

Urvalet och prioriteringen av målgrupper har gjorts efter en mål- gruppsinventering och analys. Syftet har varit att identifiera de nyckelpersoner/-grupper som är väsentliga för delegationen för att kunna förankra, samordna och utveckla verksamheten.

De identifierade målgrupperna är olika prioriterade beroende på de olika faser som delegationens arbete befinner sig i. I ett första skede är kommunikation internt inom förvaltningen prioriterad.

101

Kommunikation

SOU 2010:62

Detta bland annat för att öka kunskapen och stärka samsyn och samordning av budskap i kommunikationen till andra målgrupper. En samordnad kommunikation internt inom förvaltningen ger mer effekt och högre måluppfyllelse.

I och med att delegationen hittat arbetssätt för samordning och dialog inom förvaltningen övergår kategorin opinionsbildare och användare till att bli prioriterade målgrupper. Kommunikation med dessa grupper är en förutsättning för att utveckla förvaltningen och skapa positiva attityder till e-förvaltning.

Inventeringen av målgrupper är bara ett första steg. För att kunna kommunicera och föra en dialog med målgrupperna behöver delegationen mer kunskap om deras synpunkter, attityder och beteenden. Detta kommer ske bland annat genom kvalitativa och kvantitativa undersökningar. Dessa beskrivs mer utförligt i avsnitt 9.3.

9.1.3Strategier

Kommunikationsarbetet ska följa följande strategiska vägval:

•Det personliga mötet (nätverk, hearing, seminarier m.m.) och delegationens webbplatser ska vara de främsta kommunikations- kanalerna.

•Delegationens kommunikation ska vara öppen, enkelt och ge förutsättningar för insyn i arbetet och dialog.

•Kommunikationen ska dra nytta av samspelet mellan de myndigheter som ingår i delegationen och SKL för att sprida ett gemensamt budskap.

•Delegationen ska använda sig av kunskapsförhöjande aktiviteter som bidrar till utveckling. Goda exempel ska lyftas fram i alla sammanhang.

•Fokus i kommunikationen kring e-förvaltningen ska flyttas från teknik till att visa på användbarhet och knytas till privatperso- ners och företags vardag.

•Sociala mediers möjlighet till transparens, dialog, erfarenhets- utbyte och medverkan ska tas tillvara och användas.

•Starka, formella och informella opinionsledare som ställer sig bakom utvecklingen av e-förvaltningen ska lyftas fram.

•Kommunikationen ska följa och vara föregångare för de åtgär- der, riktlinjer och liknande som delegationen föreslår (t.ex.

102

SOU 2010:62

Kommunikation

öppenhet och transparens, främja öppen data, arbeta enligt vägledningen för webbutveckling m.m.).

•Dialog ska föras med de grupper som riskerar att exkluderas från e-förvaltningen.

9.2Strategin på kort sikt

De informationsaktiviteter som genomförts och är planerade under 2010 är – i enlighet med strategin - främst inriktade på ”intern” kommunikation inom förvaltningen och att upparbeta kanaler till nyckelpersoner inom Regeringskansliet och förvaltningen. Grund- läggande mål är att samtliga som är involverade i e-förvaltning inom förvaltningen ska känna till delegationen och ha en över- gripande kunskap om arbetet.

Kontinuerliga möten sker i nätverk, grupper och utskott med Regeringskansliet, förvaltningen, forskar- och expertinstitutioner och intresseorganisationer. Inom kort planeras även liknande möten med näringsliv, branschorganisationer och media. En kart- läggning har gjorts över seminarier och konferenser som vänder sig till de prioriterade målgrupperna och som delegationen bör med- verka i eller ta initiativ till.

Delegationen använder sig aktivt av sociala medier, till exempel Facebook och Twitter och har också startat ett forum för erfaren- hetsutbyte. Dessa riktar sig främst till dem som arbetar med e-förvaltning och har en allt mer ökande skara gruppmedlemmar. Målsättningen är att åtminstone en person från varje myndighet och kommun som arbetar med e-förvaltning ska följa delegationen via sociala medier. Delegationens medverkan i sociala medier har kommunicerats till exempel genom direkt riktade mailutskick, andra sociala medier och webbplatser. Delegationen har tagit fram en policy för sin medverkan i sociala medier. Ett arbete pågår för att i än högre grad använda möjligheterna och utveckla kommun- ikationen i sociala medier.

Under hösten 2010 kommer delegationens webbplats att revide- ras och utvecklas. I synnerhet kommer fler goda exempel från för- valtningen att presenteras. Delegationen kommer även fortsätta bjuda in till dialog kring utkast av vägledningar, mallar m.m. Paral- lellt kommer det att pågå ett projekt att ta fram en webbplats vars syfte är att främja vidareutnyttjande av offentlig information

103

Kommunikation

SOU 2010:62

(öppen data). Delegationen kommer även att förbereda för ett forum för medborgardialog.

Kontinuerligt sker kontakter och information till media, i synnerhet i anslutning till att betänkanden presenteras. Ett presen- tationsmaterial om delegationens arbete kommer att tas fram under hösten 2010. Delegationen tar även fram ett nyhetsbrev som produceras ungefär varannan månad.

9.3Attitydundersökning

En myndighetsgemensam mätning av kunskaperna om och attityd- erna till e-förvaltning som riktar till privatpersoner, företag, myn- digheter och kommuner är tänkt att genomföras under 2010–2011. Med den ökade kunskap om målgrupperna som mätningen resulte- rar i kan det bli aktuellt att revidera kommunikationsstrategin, men även att omvandla de övergripande kommunikationsmålen till mätbara mål som följs upp årligen fram till 2014.

Syftet med attitydundersökningen är att mäta privatpersoners, företags och myndigheters användning, behov, beteenden och attityder till offentliga e-tjänster. Syftet är också att ta fram förslag på hur myndigheter och kommuner kan arbeta för att påverka attityder och beteende för att fler privatpersoner och företag ska välja att använda e-tjänster.

En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder kommer att användas för att samla in data, till exempel fokusgruppintervjuer med privatpersoner och företag och enkäter.

9.4Utskott och expertgrupp i kommunikation

Under hösten 2010 kommer ett arbetsutskott i kommunikation med representanter från myndigheterna och SKL att sättas sam- man. Syftet med utskottet är att

•vara en ingångskanal för att sprida kunskap om delegationens mål, arbete och resultat inom förvaltningen och andra mål- grupper,

•vara ett strategiskt bollplank och förankring i utformningen av delegationens kommunikationsstrategi, genomförandet av atti- tydundersökning, utformande av gemensamma budskap m.m.,

104

SOU 2010:62

Kommunikation

•eventuellt planera inför gemensamma informationsaktiviteter samt

•utgöra referensgrupp för kommunikativa frågor som tas upp i arbetsgrupp och övriga utskott, till exempel avseende sociala medier.

Arbetsutskottet ska även till sitt stöd kunna knyta en expertgrupp i kommunikation, om ett sådant behov uppstår. Vilka frågor som står på delegationens och utskottets agenda kommer vara styrande för hur gruppen av experter i så fall ska sättas samman.

105

10Sammanställning av förväntade resultat

Nedan följer i tabellform en sammanställning av de resultat som ska uppnås utifrån de kommittédirektiv51 som regeringen beslutat samt de förslag och ställningstaganden som delegationen gjort i sina två första betänkanden, Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86) och Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning

(SOU 2010:20).

I det första betänkandet (SOU 2009:86), beskrev delegationen i bilagan 7 ett förslag till genomförandeplan. Den var baserad på att det i närtid skulle tas en hel del beslut, grupper bildas och ansvariga organisationer utses. Denna initiala process har tagit längre tid därför kan en del av tidsangivelserna i denna tabell skilja sig från det förslag till genomförandeplan som fanns i betänkandet.

Tabell 10.1 Resultat utifrån Kommittédirektiv för Delegationen för e-förvaltning (dir. 2009:19)

		Nuläge	Kommentar
Delområde – Koordinering av arbetet med e-förvaltning
1	Delegationen ska, så som föreslogs i betänkan-	Pågår	E-delegationen har varit
	det Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22), i nära		föredragande när så
	samspel med statssekreterargruppen för e-		varit påkallat av
	förvaltning, samordna och utveckla det fort-		gruppen.
	satta arbetet med e-förvaltningen.
2	Delegationen ska också, så som föreslogs i	Pågår	Delegationen har bildat
	betänkandet Den osynliga infrastrukturen		en expertgrupp för det
	(SOU 2007:47), samordna den offentliga		internationella arbetet
	sektorns deltagande i det internationella IT-		och samordnat ett antal
	standardiseringsarbetet avseende e-förvaltning		aktiviteter såsom

51 Dir. 2009:19 och dir. 2010:32.

107

Sammanställning av förväntade resultat SOU 2010:62

			enkätsvar.
3	Delegationen ska ansvara för samordningen på	Pågår	Delegationen har
	den myndighetsövergripande nivån. Detta inne-		färdigställt en
	bär dels samordning av e-förvaltningsprojekt		vägledning för verk-
	som är av strategisk natur, dvs. individuella		samhetsplanering som
	projekt som påverkar förvaltningens samlade		säkerställer ett förvalt-
	utvecklingsinriktning, dels samordning av de		ningsgemensamt
	myndigheter som har ett eget ansvar att		strategiska planerings-
	utveckla ett arbete eller en sektor så att		arbete varvid delega-
	respektive sektor väger in intresset för staten		tionen har etablerat en
	som helhet i sitt utvecklingsarbete.		grund för samordning.
			Delegationen avser
			också samarbeta med
			de kommande utveck-
			lingsansvariga myndig-
			heter vad gäller sam-
			ordning.
4	Delegationen ska löpande samla in information	Pågår	Enkät utsänd med sista
	om planerade och pågående e-förvaltnings-		svarsdatum 2010-05-
	projekt som är av strategisk natur, dvs. projekt		20. Enkäten redovisas i
	som påverkar förvaltningens samlade utveck-		detta betänkande.
	lingsinriktning. En utgångspunkt i detta arbete		Regelbundna enkät-
	ska vara den rapport som Verva, på uppdrag av		utskick kommer fort-
	regeringen, tog fram på området – 69 myndig-		sättningsvis att göras.
	heter redovisar 915 strategiska insatser för
	utveckling av e-förvaltning (Verva 2008:14).
5	Delegationen ska utifrån denna information	Pågår	I varje betänkande finns
	sammanställa och analysera myndigheternas		en sammanställning
	e-förvaltningsprojekt.		och analys av strate-
			giska projekt.
6	Delegationen ska verka för att regeringens	Pågår	Delegationen och
	förvaltningspolitiska mål vägs in i planeringen		delegationens arbets-
	och genomförandet av de viktigaste		grupp gör löpande en
	e-förvaltningsprojekten och verka för att		bedömning avseende
	dubbelarbete undviks.		aktuella projektförslag
			och gemensam bered-
			ning medverkar till att
			inget dubbelarbete sker.
7	Delegationen ska årligen redovisa en samman-	Pågår	I och med att projekten
	ställning av myndigheternas planerade och		redovisas av delega-
	pågående e-förvaltningsprojekt samt bedöma		tionen som ett strate-
	om de projekten understöder de förvaltnings-		giskt projekt i betänk-
	politiska mål som regeringen har satt upp.		anden m.m. är denna
			bedömning gjord.
8	Delegationen ska vidare i sina rapporter redo-	Pågår	Sker löpande i
	visa goda förebilder inom e-förvaltningen.		betänkanden.
108

SOU 2010:62 Sammanställning av förväntade resultat

Delområde – Uppföljning av det samlade arbetet med e-förvaltning

9	Delegationen ska från och med 2010, utifrån de	Initierings-	En modell för upp-
	förvaltningspolitiska målen, och de mål som	fas	följning är under
	regeringen kan komma att besluta på området,		framtagande. En första
	följa upp myndigheternas samlade arbete med		studie av befintliga
	e-förvaltning. Arbetets konsekvenser för		modeller både inom och
	brukarna ska beskrivas och analyseras.		utom Sverige är
			genomförd.
10	Indikatorer för uppföljning ska utarbetas. Vid	Initierings-	Delegationen följer det
	utarbetandet av indikatorer angående service,	fas	arbete angående
	förvaltningens interna effektivitet och		nyckeltal som för
	administrativ börda ska samråd ske med		närvarande pågår hos
	Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar		ESV vad gäller
	och analyser (TUA). Vad gäller indikatorer på		förvaltningen interna
	andra områden ska delegationen samråda med		effektivitet. Delega-
	andra berörda myndigheter.		tionens arbete för att
			utarbeta indikatorer
			påbörjas fullt ut under
			hösten 2010.
11	Delegationen ska ta fram förslag på metoder för	Pågår	Tre förstudier och ett
	hur planerade besparingar i myndigheternas		pilotprojekt avseende
	e-förvaltningsarbete i högre grad kan realiseras		strategiska e-tjänster är
	och tas till vara.		uppstartade av
			delegationen där
			kvalitetssäkrade
			kostnads-/nyttoanalyser
			kommer att genomföras.
			ESV har tagit fram
			handledningen – Räkna
			på lönsamhet 2004:29A
			ligger till grund för den
			kalkylering som kommer
			att göras. Delegationen
			föreslår också i detta
			betänkande att ESV ska
			uppdatera denna och
			övriga handledningar
			med avseende på e-
			tjänster.

Delområde – Koordinering av IT-standardiseringsarbete
12	Delegationen ska samordna den statliga	Pågår	Delegationen har
	förvaltningens IT-standardiseringsarbete		genomfört en enkät
	avseende e-förvaltning.		avseende myndigheters
			deltagande i olika
			standardiseringsarbete.
			109

Sammanställning av förväntade resultat SOU 2010:62

			Enkäten redovisas i
			detta betänkande. Det
			kommande samord-
			ningsarbetet grundar
			sig på genomförd enkät.
13	Delegationen ska se till att metod- och	Pågår	Delegationen har
	expertstöd i IT-standardiseringsfrågor inom den		inrättat ett IT-standard-
	statliga förvaltningen tillhandahålls, också när		iseringsråd som
	det gäller begreppsstandarder. Arbetet ska		hanterat ett antal
	utföras i samverkan med SKL. Samordningen av		ärenden.
	IT-standardiseringsarbetet ska främja		Under hösten kommer
	användningen av öppna standarder.		Under hösten kommer
	användningen av öppna standarder.		delegationen
			delegationen
			tillsammans med IT-
			standardiseringsrådet
			att initiera ett arbete
			kring öppna standarder.
			Inom arbetet med att ta
			fram en vägledning för
			automatiserad
			samverkan kommer
			rekommendationer kring
			standarder att tas fram.
			Se avsnitt 6.3.
14	Delegationen ska beakta det IT-	Pågår	IT-standardiserings-
	standardiseringsarbete som pågår på		rådet har granskat och
	internationell nivå.		lämnat kommentarer på
			aktuell, internationellt
			standardiseringsarbete.
			Se avsnitt 6.1.

Delområde – Stöd till regeringen i det internationella arbetet
15	Delegationen ska bistå regeringen i EU-	Pågår	Delegationen har på
	samarbetet och i det internationella arbetet		regeringens uppdrag
	med frågor om e-förvaltning.		deltagit bl.a. i OECD-
			möten.
16	Delegationen ska bistå regeringen vid	Pågår	Delegationen har genom
	beredningen av svenska ståndpunkter i EU och		IT-standardiserings-
	andra mellanstatliga organ i ärenden som rör		rådet bistått regeringen
	standarder och standardisering på IT-området.		i ett antal sådana
			frågor, exempelvis
			avseende e-legitima-
			tioner, tillgänglighet och
			IKT-frågor inom EU.
17	Delegationen ska leda och samordna ett IT-	Etablerat	Delegationen har
	standardiseringsråd med företrädare för de		inrättat och leder ett IT-
	viktigaste intressenterna i staten, kommuner		standardiseringsråd.
110

SOU 2010:62 Sammanställning av förväntade resultat

	och landsting samt i intresseorganisationer och		Experterna framgår av
	företag.		bilaga 6.
18	Delegationen ska följa utvecklingen på området	Pågår	Se punkt 14 ovan.
	och delta i diskussioner och informationsutbyte
	om frågor som rör det internationella arbetet
	med standardiseringsfrågor på IT-området.
	Dessa ärenden kan beröra olika
	samhällssektorer och delegationens uppdrag
	kan i denna del komma att beröra frågor som
	inte enbart avser e-förvaltning.

Delområde – E-nämndens och Vervas vägledningar och rapporter
19	Delegationen ska inventera och vid behov	Pågår	Ett arbete pågår att
	utveckla den tidigare E-nämndens och		revidera vägledningen
	dåvarande Vervas vägledningar och rapporter		för 24-timmarwebben.
	på det aktuella området.

Uppdragets genomförande
20	I frågor som rör den strategiska utvecklingen av	Pågår	Delegationen föredrar
	elektronisk förvaltning ska delegationen		frågor när så är
	löpande rapportera till den interdepartementala		påkallat.
	arbetsgruppen för elektronisk förvaltning (dnr
	Fi2007/1981) och vid behov även till
	statssekreterargruppen för e-förvaltning.
21	Delegationen ska tillkalla en arbetsgrupp	Etablerad	Delegationen har
	bestående av ansvariga för strategiska		inrättat och leder en
	e-förvaltningsprojekt, eller motsvarande		arbetsgrupp som
	verksamhetsutvecklare, som arbetar på		genomför 8–10
	myndigheter eller organisationer som deltar i		arbetsmöten per år.
	delegationens arbete.		Deltagarna framgår av
			bilaga 5.
22	Vid behov ska delegationen även tillkalla en	Etablerad	Referensgruppen
	referensgrupp bestående av företrädare för		framgår av bilaga 9.
	näringsliv, forskare och brukare för att ta del av
	deras kunskaper och vidgade perspektiv på
	delegationens arbete.
23	Det är angeläget att utvecklingsarbetet	Etablerat	SKL ingår i delegationen
	avseende e-förvaltningen sker i samverkan med		med VD i GD-gruppen
	SKL. Samarbetet ska inriktas mot att nå en		och verksamhetsutveck-
	samsyn mellan staten, landsting och kommuner		lare i delegationens
	kring strategiskt viktiga e-förvaltningsfrågor.		arbetsgrupp. Med-
			arbetare från SKL ingår
			också i delegationens
			expertgrupper.
24	Samverkan ska också ske med näringslivet bl.a.	Pågår	De experter som finns
			111

Sammanställning av förväntade resultat SOU 2010:62

	inom standardiseringsarbetet i likhet med vad		inom IT-standard-
	som anges i Riktlinjerna till statssekreterar-		iseringsrådet har
	gruppen för e-förvaltning (Fi2007/1981).		hämtas från olika
			samhällssektorer bl.a.
			från näringslivet.
25	I syfte att koordinera det strategiska e-förvalt-	Pågår	För närvarande förs
	ningsarbetet och för att stärka pågående		dialogen i huvudsak
	reformer inom e-förvaltningen, ska delegationen		mellan myndigheter
	föra en dialog kring samordning av pågående		inom delegationen.
	insatser med berörda myndigheter.		Delegationens förslag
			om utvecklings-
			ansvariga myndigheter
			som ligger på
			regeringens bord
			kommer att vidga
			kretsen till att omfatta
			större delen av
			förvaltningen.
26	Delegationens arbete ska genomföras i samråd	Pågår	Nämnda myndigheter
	med de myndigheter som har särskilda		finns inom delegationen
	uppgifter inom IT-säkerhetsområdet, bl.a. MSB		eller inom de olika
	samt Post- och telestyrelsen (PTS).		expertgrupperna.
	Delegationen ska också samråda med MSB i		Delegationen har också
	frågor om elektronisk identifiering och		aktivt deltagit aktivt,
	underskrift.		t.ex. i PTS seminarium
			om IPv6. Vad gäller
			samråd om elektronisk
			identifiering och
			underskrift hanteras
			samråd i regeringens
			direktiv 2010:69 till en
			särskild genomförande-
			utredning.

Redovisning
27	Delegationen ska inledningsvis ta fram förslag	Slutfört	Delegationen
	till en strategi för myndigheternas arbete med		överlämnade i oktober
	e-förvaltning som ska lämnas till regeringen		2009 – Strategi för
	senast den 30 september 2009		myndigheternas arbete
	(Finansdepartementet).		med e-förvaltning
			(SOU 2009:86), till
			regeringen.
28	Delegationen ska med början 2010 redovisa sitt	Pågår	Detta är det andra
	arbete till regeringen (Finansdepartementet)		betänkandet i serien
	senast den 20 mars respektive den 1 oktober		vad avser löpande
	varje år		redovisning. Tidigare
112

SOU 2010:62 Sammanställning av förväntade resultat

			betänkande är
			SOU 2010:20.
29	Ett förslag till hur arbetet kan föras vidare i ett	Ej initierat	Ligger längre fram i
	längre perspektiv ska lämnas senast den		tiden.
	20 mars 2014.
30	En slutredovisning av arbete ska lämnas senast	Ej initierat	Ligger längre fram i
	den 31 december 2014.		tiden.
31	Delegationen ska, utöver vad som i	Beskrivs i	Konsekvenser redovisas
	kommittéförordningen (1998:1474) föreskrivs	första hand	i avsnitt 11 i detta
	om konsekvensbedömningar, beskriva	när delega-	betänkande.
	konsekvenser för användare av e-tjänster.	tionen
		lägger
		regerings-
		förslag som
		påverkar
		samhälle
		eller
		avnämare.
32	Delegationen ska också redovisa till regeringen	Pågår	Delegationen har till
	om den i sitt arbete identifierar regelverk som		regeringen bl.a. påtalat
	på ett olämpligt sätt hindrar elektroniskt		vikten av en översyn av
	informationsutbyte. Vid behov ska delegationen		registerförfattningarna,
	lämna förslag till författningsändringar.		SOU 2009:86, s. 17.
33	Delegationen ska hålla berörda centrala	Initierat	Delegationen har
	arbetsorganisationer informerade om arbetet		erbjudit centrala
	och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.		arbetsorganisationer en
			mötesordning där
			information om
			delegationens arbete
			regelbundet lämnas och
			synpunkter kan
			inhämtas. Möten har
			genomförts.

Tabell 10.2 Resultat utifrån delegationens förslag och ställningstaganden i SOU 2009:86

		Nuläge	Kommentar
Flexibel e-förvaltning utifrån användarnas behov (avsnitt 3)

1	Delegationens förslag: Regeringen ska ge	Beredning av	Frågan ligger på
	Bolagsverket, Skatteverket, Lantmäteriet	ärendet pågår	regeringens bord.
	och Transportstyrelsen i uppdrag att inom	inom RK.	Remissen avseende
	befintliga ekonomiska ramar vara utveck-		SOU 2009:86 var
	lingsansvariga myndigheter fram till och		övervägande positiv i
	med 2014.		denna fråga.

113

Sammanställning av förväntade resultat SOU 2010:62

2	Delegationens ställningstagande:	Pågår	Frågan är adresserad
	Delegationen ska belysa frågor om		vilket framgår av avsnitt
	myndigheters ansvar att utveckla		2.2 i detta betänkande.
	e-tjänster.

3	Delegationens ställningstaganden:	Pågår	Delegationen har i en
	Delegationen ska sätta upp och driva		första fas satt upp ett
	elektroniska forum för behovsfångst och		forum för diskussion och
	för erfarenhetsutbyte mellan verksamhets-		erfarenhetsutbyte:www.e
	utvecklare i den offentliga sektorn,		delegationen.ning.com.
	näringsliv och medborgare. Delegationen		Delegationen har även en
	ska initiera en process för samverkan och		officiell sida på Facebook
	överenskommelser med relevanta aktörer		och Twitter. Delegationen
	för att åstadkomma en behovsdriven och		har inlett diskussioner
	flexibel e-förvaltning.		med KTH för behovs-
			fångst och också tagit
			fram ett första mall för
			samverkansöverens-
			kommelser mellan
			myndigheter.
4	Delegationens förslag: Regeringen ska	Regeringsbeslut	Delegationen har tagit
	reglera i instruktionen för respektive	saknas	fram utkast till vägled-
	utvecklingsansvarig myndighet att		ning för automatisk
	myndigheten ska tillhandahålla		samverkan. Vägled-
	bastjänster för informationsförsörjning		ningen förväntas vara
	som följer myndighetens		utgiven senast dec 2010
	informationsförsörjningsplikt och att		och därmed är grunden
	myndigheten ska samordna utvecklingen		lagd för att myndigheter
	av bastjänster inom sin sektor.		ska kunna etablera
			standardiserade
			bastjänster. Se även
			punkt 1.
5	Delegationens ställningstagande och	Delegationens	Delegationen har startat
	förslag: Delegationen ska utveckla	arbete pågår,	arbete med att utveckla
	Vägledningen24-timmarswebben med	regeringsbeslut	Vägledningen 24-
	utgångspunkt i standarden WCAG 2.0.	saknas vad	timmarswebben och en
	Regeringen ska ge Kammarkollegiet i	gäller uppdrag	arbetsgrupp är igång.
	uppdrag att redovisa krav på	till Kammar-	Vägledningen förväntas
	användbarhet och tillgänglighet i	kollegiet.	kunna fastställas senast
	upphandlingarna. Kammarkollegiet ska		sommaren 2011.
	också få i uppdrag att delta i arbetet inom
	standardiseringsprojektet Mandat 376.

114

SOU 2010:62 Sammanställning av förväntade resultat

Styrning och finansiering av en behovsdriven e-förvaltningsutveckling (avsnitt 4)

6	Delegationens ställningstagande och	Delegationen	Delegationen har gjort en
	förslag: Delegationen ska ta fram en	har initierat	studie av befintliga
	modell för att beräkna nyttan av och	vissa aktiviteter	kostnads-/nyttomodeller
	kostnaden för ett strategiskt utvecklings-	vad gäller nytta	inom och utom landet.
	projekt. Enligt modellen ska frågor om	och kostnads-	Delegationen avser att
	finansiering vid behov lyftas för avgörande	analys. Inga	under hösten 2010
	av regeringen. Regeringen ska reservera en	medel har	föreslå en modell som
	del av Vinnovas forsknings- och utveck-	reserverats	ska användas. Sam-
	lingsmedel att användas för e-förvalt-		verkan kommer att ske
	ningsprojekt där nyttan beräknas tillfalla		med främst ESV. För-
	tredje part eller där samverkan sker med		slaget att reservera en
	tredje part.		del av Vinnovas medel
			avstyrktes av ett antal
			remissinstanser.
7	Delegationens ställningstaganden:	Pågår	Vägledningen är
	Delegationen ska ta fram en vägledning		fastställd och publicerad.
	för myndigheternas verksamhetsplanering		Delegationen arbetar
	för e-förvaltning. Delegationen ska följa		med metod för uppfölj-
	upp myndigheternas verksamhetsplaner		ningsarbetet. Därefter
	för e-förvaltning.		kommer ett strukturerat
			uppföljningsarbete göras.
			En enkät är utskickad för
			att skapa en så god bild
			som möjligt av nuläget
			innan uppföljningsarbete
			startar. Enkäten beskrivs
			i bilaga 18 i detta
			betänkande.
8	Delegationens förslag: Regeringen ska ge	Delegationen	I avvaktan på ett
	Bolagsverket, Lantmäteriet, Skatteverket	har genomfört	eventuellt uppdrag har
	och Tillväxtverket i uppdrag att i samråd	ett förberedande	delegationen tagit fram
	med SKL ta fram mallar för samverkan i	arbete. Nämnda	en första version av en
	e-förvaltningsprojekt.	uppdrag för-	samverkansöverens-
		väntas ingå i ett	kommelse.
		eventuellt
		regeringsbeslut
		angående
		utvecklings-
		ansvariga
		myndigheter. Se
		punkt 1 ovan.

115

Sammanställning av förväntade resultat SOU 2010:62

9	Delegationens förslag: Regeringen ska ge	Nämnda
	utvecklingsansvariga myndigheter i	uppdrag
	uppdrag att årligen samordna strategi-	förväntas ingå i
	processer inom sina respektive intresse-	ett eventuellt
	och målgruppsområden.	regeringens
		beslut angående
		utvecklings-
		ansvariga
		myndigheter.
		Se punkt 1
10	Delegationens ställningstaganden:	Pågår	Delegationen arbetar
	Delegationen ska analysera medborgarnas		med skaffa sig erfaren-
	behov ur ett helhetsperspektiv och verka		heter avseende behovs-
	för att de vägs in i verksamhetsplaner-		fångst för att sedan
	ingen. Delegationen ska årligen koordinera		kunna återföra dessa till
	en sektorsövergripande strategiprocess.		myndigheter där behoven
			ska vara ingångsvärde i
			strategiprocessen.
11	Delegationens ställningstagande:	Ej aktuellt för	Inga tvister är
	Delegationen ska i sin redovisning av	närvarande.	identifierade i nuläget.
	uppdraget till regeringen inkludera
	underlag som underlättar för regeringen
	att lösa tvister.
12	Delegationens förslag: Regeringen ska i	Första delen av
	förordning reglera att myndigheter under	förslaget ligger
	regeringen ska främja utvecklingen av	hos Finans-
	elektroniska tjänster inom sina respektive	departementet.
	verksamhetsområden och samordna	Utredningen om
	elektroniska tjänster som myndigheterna	bildande av en
	tillhandahåller gemensamt. I förordning	e-legitimations-
	ska också regleras att samordning ska ske	nämnd hanterar
	av elektroniska tjänster för e-legitima-	frågan om
	tioner. En nämnd inom Skatteverket ska få	nämnd inom
	rätt att meddela föreskrifter.	Skatteverket.
13	Delegationens ställningstagande: För att	Expertgrupper	För närvarande har
	vidga delegationens perspektiv på arbetet	inrättade	expertgrupper för
	kommer expertgrupper inrättas som ska		rättsliga frågor,
	bereda underlag och på annat sätt bistå		IT-standardiseringsfrågor
	delegationen.		och internationell
			e-förvaltning inrättas.
			Ytterligare grupper
			kommer att inrättas
			under hösten.

116

SOU 2010:62 Sammanställning av förväntade resultat

14	Delegationens förslag: Regeringen ska	Förslaget ligger	Delegationen har påtalat
	tillsätta en utredning med uppdrag att	hos regeringen.	detta förhållande även i
	göra en översyn av registerförfattningarna		betänkandet SOU 2010:20.
	och lämna förslag till bestämmelser som
	är samordnade, enhetliga och tydliga. I
	uppdraget ska ingå att lämna förslag till
	hur regelkonflikter inom register- och
	sekretesslagstiftningen ska lösas.

Tekniska förutsättningar för en ny flexibel infrastruktur (avsnitt 5)

15	Delegationens föreslag: Att elektroniskt	Pågår	Detta förslag är
	informationsutbyte mellan myndigheter		omhändertaget i den
	ska baseras på standardiserad		vägledning som ut-
	meddelandehantering.		arbetas. Se punkt 16
			nedan.
16	Delegationens ställningstagande och	Pågår	Vägledningen förväntas
	förslag: Delegationen ska utveckla en		publiceras senast
	vägledning för automatiserad samverkan.		december 2010.
	Vägledningen ska utgöra grund för en
	föreskrift.
17	Delegationens förslag: Att olikheter i data,	Pågår	Omhändertas i
	begrepp och semantik ska hanteras enligt		kommande vägledning,
	delegationens kommande vägledning för		se punkt 16 ovan.
	automatiserad samverkan.
18	Delegationen förslag: Delegationens	Pågår	Omhändertas i
	kommande vägledning för automatisk		kommande vägledning,
	samverkan ska slå fast att öppna		se punkt 16 ovan.
	standarder är förstahandsval vid val av
	teknisk lösning.
19	Delegationen förslag: Delegationens	Pågår	Omhändertas i
	kommande vägledning för automatiserad		kommande vägledning,
	samverkan ska slå fast att öppen		se punkt 16 ovan.
	programvara alltid ska övervägas vid val
	av lösning.
20	Delegationens förslag: Regeringen ska ge	Uppdraget till	Delegationen förväntar
	Kammarkollegiet i uppdrag att tillhanda-	kammarkollegiet	att uppdraget att sam-
	hålla ett ramavtal för standardiserad	vilar i väntan på	ordna tester och genom-
	meddelandehantering enligt delegationens	att vägledning-	föra erfarenhetsutbyte
	kommande vägledning för automatiserad	en ska publi-	ska ingå i uppdraget till
	samverkan. Regeringen ska ge utveck-	ceras. Upp-	utvecklingsansvariga
	lingsansvariga myndigheter i uppdrag att	draget avseende	myndigheter.
	samordna tester och erfarenhetsutbyte av	utvecklings-
	teknik inom respektive sektor.	ansvariga
		myndigheter se
		punkten 1 ovan.
			117

Sammanställning av förväntade resultat SOU 2010:62

Effektivare stödprocesser (avsnitt 6)

21	Delegationens förslag och	Beredning pågår	Frågan ligger på
	ställningstaganden: Regeringen ska ge	inom RK.	regeringens bord.
	Skatteverket och Rikspolisstyrelsen i		Remissen avseende
	uppdrag att under 2010 i en försöks-		SOU 2009:86 är
	verksamhet var för sig tillhandahålla		övervägande positiv.
	tjänster för ekonomi- och personal-
	administration i s.k. gemensamma
	administrativa verksamhetsstöd.
	Regeringen ska ge Ekonomistyrningsverket
	(ESV) i uppdrag att parallellt med försöks-
	verksamheten på ett standardiserat sätt
	mäta myndigheternas kostnader inom
	ekonomi- och personaladministration.
	Delegationen ska följa upp försöks-
	verksamheten och Kammarkollegiets
	nuvarande stöd inom ekonomi- och
	personaladministration samt med hänsyn
	till uppföljningsresultat överväga vilka
	ytterligare myndigheter som är lämpliga
	att tillhandahålla gemensamma
	administrativa verksamhetsstöd.
	Delegationen ska skyndsamt utreda
	förutsättningarna för att frikoppla ett
	gemensamt administrativt verksamhets-
	stöd från värdmyndigheten.
22	Delegationens ställningstagande:	Se punkt 21	Se punkt 21 ovan.
	Delegationen ska koordinera och följa upp	ovan.
	genomförandet av gemensamma admini-
	strativa verksamhetsstöd i samråd med
	ESV.
23	Delegationens förslag: Regeringen ska	Förslaget ligger	Delegationen har för
	ställa krav på myndigheterna att ta fram	hos regeringen.	avsikt att ta fram en
	en strategi för sin försörjning av IT-		enkel mall för
	tjänster, en s.k. sourcingstrategi.		sourcingstrategi.
	Regeringen ska förtydliga att
	Kammarkollegiets uppdrag som ansvarig
	för samordningen av upphandlingen för
	den offentliga förvaltningen inom området
	informationsteknik innefattar att
	- säkerställa att planering och
	genomförande av ramavtalsupphand-
	lingar görs så att dessa understödjer
	och stimulerar myndigheternas
	strategier,
	- utarbeta riktlinjer avseende
118

SOU 2010:62 Sammanställning av förväntade resultat

		kravställning och nyttokalkyl för
		externt köpta IT-tjänster,
	-	utveckla en systematisk uppföljning
		av avropad volym och andra uppfölj-
		ningsparametrar i ramavtalen,
	-	utveckla former för och genomföra
		kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom
		området, och
	halvårsvis rapportera arbetet till
	regeringen.

E-legitimationer (avsnitt 7)

24	Delegationens förslag:		Pågår	Regeringen har gett en
	-	En nämnd inrättas som ett själv-		utredare i uppdrag att
	-	En nämnd inrättas som ett själv-		genomföra bildandet av
		ständigt beslutande organ inom		genomföra bildandet av
		ständigt beslutande organ inom		en e-legitimationsnämnd
		Skatteverket med uppgift att sam-		en e-legitimationsnämnd
		Skatteverket med uppgift att sam-		(dir. 2010:69). Reger-
		ordna myndigheternas befattning med		(dir. 2010:69). Reger-
		ordna myndigheternas befattning med		ingen har i detta direktiv
		e-legitimationer, elektroniska under-		ingen har i detta direktiv
		e-legitimationer, elektroniska under-		beslutat i enlighet med
		skrifter och gemensamma elektroniska		beslutat i enlighet med
		skrifter och gemensamma elektroniska		delegationens förslag.
		tjänster (Nämnden för e-samordning).		delegationens förslag.
		tjänster (Nämnden för e-samordning).		Utredningen, som antagit
	-	Nämnden ansvarar för sin verksamhet		Utredningen, som antagit
	-	Nämnden ansvarar för sin verksamhet		namnet Utredningen om
		inför myndighetens ledning, men har		namnet Utredningen om
		inför myndighetens ledning, men har		bildande av en e-legi-
		ett självständigt ansvar för de beslut		bildande av en e-legi-
		ett självständigt ansvar för de beslut		timationsnämnd, ska
		som den fattar.		timationsnämnd, ska
		som den fattar.		vara klar med sitt
				vara klar med sitt
				uppdrag 2010-12-31.
				Lösningar för e-legitima-
				tion ska finnas tillgäng-
				liga från senare delen av
				2011.
25	Delegationens förslag:		Pågår	Ingår i uppdraget ovan
	-	Nämnden för e-samordning regleras i		enligt punkt 24.
	-	Nämnden för e-samordning regleras i
		författning. Regleringen ska i
		huvudsak bygga på att Skatteverket
		sluter avtal med utfärdare och andra
		som tillhandahåller tjänster inom
		området och att verket tillhandahåller
		funktioner för identifiering åt anslutna
		myndigheter.
	-	Normgivningskompetens delegeras till
		Nämnden för e-samordning
		beträffande nämndens verksamhet,
		vilka tjänster för identifiering som ska
		finnas och godtas av myndigheter
		samt om den närmare hanteringen.
				119

Sammanställning av förväntade resultat

SOU 2010:62

-Vissa beteckningar skyddas från sådan användning som kan vilseleda allmänheten.

26	Delegationens förslag:	Pågår	Ingår i uppdraget ovan
	- Samordningsfunktionen upphandlar		enligt punkt 24.
	- Samordningsfunktionen upphandlar
	och utformar system och tjänster för
	det samordnade området, föreskriver
	eller annars bestämmer regler för
	området, vilka e-legitimationer som
	godtas som Svensk e-legitimation,
	Svensk e-tjänstelegitimation, Svenskt
	servercertifikat och Svenskt stämpel-
	certifikat och utvecklar enhetliga
	användargränssnitt. Samordnings-
	funktionen tillhandahåller dessutom
	funktioner åt myndigheter – inom hela
	den offentliga sektorn – för legitim-
	ering, underskrift och stämpling.
	Samtidigt ges stöd för motsvarande
	utveckling inom näringslivet.

-Lösningarna ska omfatta även den som är underårig eller saknar personnummer. Det föreslagna samordningsfunktionen ska dessutom ha tillgång till teknisk och juridisk kompetens på området och verka för att använda programvaror görs enhetliga.

-Statliga myndigheter ska normalt använda de funktioner som samordningsfunktionen tillhanda- håller. Detsamma bör kunna gälla för kommunala och landstings- kommunala myndigheter.

27	Delegationens förslag:	Pågår	Ingår i uppdraget ovan
	- Nämnden för e-samordning,		enligt punkt 24.
	- Nämnden för e-samordning,
	federationslösningen och anknytande
	funktioner som delegationen föreslagit
	behöver regleras i författning. Dessa
	och en enhetlig terminologi behöver
	närmare redovisas i de författnings-
	förslag som utarbetas.

-Nämnden för e-samordning etableras genom en ändring i förordningen (2007:780) med instruktion för Skatteverket. Där föreskrivs att

120

SOU 2010:62 Sammanställning av förväntade resultat

		Skatteverkets beslut i vissa frågor ska
		fattas av en särskild nämnd.
	-	I förordningen ges regler om
		nämndens sammansättning och under
		vilka förutsättningar den är beslutför
		samt information om vissa regler i
		förvaltningslagen.

28	Delegationens förslag:		Pågår	Ingår i uppdraget ovan
	-	Genom e-tjänstelegitimationer kan		enligt punkt 24.
	-	Genom e-tjänstelegitimationer kan
		personnummer utmönstras ur
		e-legitimationer som används i
		tjänsten.
	-	Förutsättningar ges också för företag
		och myndigheter att ansöka om
		elektroniska legitimationshandlingar
		för sina anställda och uppdrags-
		tagare, förse dem med sådana
		legitimationer, sätta upp ramar för
		hur de får användas och vid behov
		spärra dem.
	-	E-tjänstelegitimationer utformas så
		att de kan användas inom hela den
		offentliga sektorn och näringslivet. De
		anpassas också för en federations-
		lösning, som på sikt ska kunna ge
		stöd även för juridisk behörighets-
		kontroll.
29	Delegationens förslag:		Pågår	Riksarkivet (RA) har för
	-	Riksarkivet utvecklar en strategi för		avsikt att utveckla en
	-	Riksarkivet utvecklar en strategi för		strategi tillsammans
		bevarande med inriktning på		strategi tillsammans
		bevarande med inriktning på		med den blivande
		elektroniskt underskrivna handlingar.		med den blivande
		elektroniskt underskrivna handlingar.		myndigheten för sam-
	-	Riksarkivet vidareutvecklar sina		myndigheten för sam-
	-	Riksarkivet vidareutvecklar sina		ordning av elektronisk
		föreskrifter på området och tar i		ordning av elektronisk
		föreskrifter på området och tar i		identifiering och
		samverkan med andra myndigheter		identifiering och
		samverkan med andra myndigheter		signering.
		fram en vägledning.		signering.
		fram en vägledning.		RA har också för avsikt
				RA har också för avsikt
				att ta fram en allmän
				vägledning om e-hand-
				lingar, e-arkiv och
				elektroniskt underskrivna
				handlingar.

121

Sammanställning av förväntade resultat SOU 2010:62

30	Delegationens förslag:		Pågår	Ingår i uppdraget ovan
	-	Samordningsfunktionen		enligt punkt 24.
	-	Samordningsfunktionen
		tillhandahåller funktioner åt anslutna
		myndigheter mot ersättning.
	-	Ett system motsvarande det som
		tillhandahålls enligt lagen (2008:962)
		om valfrihetssystem införs på området
		för elektronisk identifiering. Sam-
		ordningsfunktionen fyller motsvarande
		reglerande och kontrollerande funktion
		som en myndighet som beslutat att
		tillämpa valfrihetssystem enligt lagen
		om valfrihetssystem.
	-	De som tillhandahåller berörda
		tjänster på marknaden ska behandlas
		på ett likvärdigt och icke-diskrimin-
		erande sätt.
	-	Affärsmodellen för legitimering av
		privatpersoner bör delvis skiljas från
		en affärsmodell för tjänste-
		legitimering.
31	Delegationens förslag:		Pågår	Ingår i uppdraget ovan
	-	Den spridning av personnummer och		enligt punkt 24.
	-	Den spridning av personnummer och
		andra personuppgifter som nuvarande
		hantering av personliga e-legitima-
		tioner fört med sig ska minimeras.
	-	Samordningsfunktionen ska styra
		identitetsintygsgivarnas hantering så
		att t.ex. personnummer lämnas endast
		till de myndigheter och andra aktörer
		som ges rätt att få del av uppgiften.
	-	En säkerhetsgranskning ska göras av
		de tekniska och organisatoriska
		förslagen utifrån en tydligt och
		detaljerad genomförandeplan.
32	Delegationens förslag:		Pågår	Ingår i uppdraget ovan
	-	Strategin för elektronisk legitimering		enligt punkt 24.
	-	Strategin för elektronisk legitimering
		och elektroniska underskrifter m.m.
		ska främja utbyte av information och
		elektroniska tjänster över nations-
		gränser.
	-	Erfarenheter från pilotprojekt som
		PEPPOL och STORK ska tas tillvara.

122

SOU 2010:62 Sammanställning av förväntade resultat

33	Delegationens förslag:	Pågår	Ingår i uppdraget ovan
	- Som ett första steg etableras en		enligt punkt 24.
	- Som ett första steg etableras en
	samordningsfunktion och en
	identitetsfederation, med funktioner
	för federationssamordnare och
	identitetsintygsgivare (IdP), så att
	identitetsintyg kan utfärdas för
	användare som legitimerar sig med
	personlig e-legitimation i
	myndigheters e-tjänster.

-I ett andra steg ska skapas en anvisningstjänst (s.k. discovery service) som förenklar e-tjänsternas uppgift att hänvisa respektive användare till den för användaren mest lämpade IdP-tjänsten och möjliggöra en effektiv utbyggnad av en federationslösning.

-Som ett tredje steg anpassas regelverk och affärsmodell för nya identitetsintygsgivare samtidigt som. Vidare uppdateras bl.a. de tekniska specifikationerna och standard- profilerna uppdateras så att fler identitetsintygsgivare och e- legitimationer kan anslutas.

-I ett fjärde steg tillgodoses behoven av e-tjänstelegitimationer samtidigt som federationslösningen anpassas för sådana.

Tabell 10.3 Resultat utifrån delegationens ställningstaganden och övrig arbetsinriktning i SOU 2010:20

		Nuläge	Kommentar
Förutsättningar för utveckling av e-förvaltningen (avsnitt 2)
1	Delegationen kommer att utreda	Genomfört	Ett förstudieprojekt
	förutsättningarna för finansiering av		avseende Mina Sidor är
	projektet Mina sidor för privatpersoner		finansierat och
	samt en allmän finansieringsmodell för		uppstartat. I detta
	strategiska utvecklingsprojekt och projekt		betänkande beskrivs
	som involverar tredje part.		också en finansierings-
			modell för etablering. Se
			avsnitt 3.1.1 och 2.5.

123

Sammanställning av förväntade resultat SOU 2010:62

2	Delegationen avser att under 2010 starta	Initieringsfas	Förslag till forum och
	en första version av elektroniskt forum för		teknisk lösning tas fram
	medborgarinflytande.		under hösten 2010.
			Beskrivs i avsnitt 2.2.2 i
			detta betänkande.
3	Delegationen driftsätter också under våren	Genomfört	Ett elektroniskt forum för
	en lösning för erfarenhetsutbyte mellan		erfarenhetsutbyte som
	olika offentliga organisationer.		riktar sig till dem som är
	Delegationen kommer att utvärdera		intresserade av
	lösningen och arbeta vidare för att		e-förvaltning finns på
	utveckla den.		www.edelegationen.ning.
			com
4	En första version av vägledning för	Pågår	Förväntas publiceras
	automatiserad samverkan kommer att ges		under senare delen av
	ut under senare delen av 2010.		2010. Utkast har
			publicerats från
			delegationens sida för
			inhämtande av
			synpunkter.
5	Vägledning för webbutveckling. Ett utkast	Pågår	Delegationen har startat
	med principer för webbutveckling beräknas		arbete med att utveckla
	vara klart mot slutet av 2010.		Vägledningen 24-
			timmarswebben och en
			arbetsgrupp är igång. Ett
			utkast kring principer
			beräknas vara klart mot
			slutet av 2010. Därefter
			fortsatt beredning varvid
			Vägledningen förväntas
			kunna fastställas senast
			sommaren 2011.
6	Delegationens ställningstagande och	Pågår	Arbetet pågår i sam-
	bedömning: Delegationen ska ta fram en		verkan med SKL och
	grundläggande vägledning för konsek-		vägledningen kommer att
	vensanalys av införande av version 6 av		publiceras under hösten
	Internet-protokollet (IPv6) och verka för		2010. Se vidare avsnitt
	att myndigheter, kommuner och landsting		2.7.3 i detta betänkande.
	genomför konsekvensanalyser före den
	1 juli 2011.

E-förvaltningsprojekt (avsnitt 3)
7	Delegationens bedömning: Skatteverket	Pågår men med	En förstudie är igångsatt
	bör under 2010 genomföra en förstudie för	annan ansvarig	med Försäkringskassan
	e-tjänsten Mina sidor för privatpersoner.	myndighet	som ansvarig myndighet.
	Förstudien bör särskilt belysa tillgänglig-		Beskrivning finns i
124

SOU 2010:62 Sammanställning av förväntade resultat

	hets- och användbarhetsaspekter och utgå		avsnitt 3.1.1 och i bilaga
	från privatpersonernas behov.		10 i detta betänkande.
8	Delegationens bedömning: Bolagsverket	Pågår	En förstudie är igångsatt
	bör tillhandahålla en samlad e-tjänst där		med Bolagsverket som
	det går att ställa frågor om grunddata		ansvarig myndighet.
	rörande alla näringsidkare. Därav följer att		Beskrivning finns i
	regeringen bör ge Bolagsverket,		avsnitt 3.1.4 och i bilaga
	Skatteverket, Statistiska Centralbyrån,		10 i detta betänkande.
	länsstyrelserna, Finansinspektionen,
	Inspektionen för arbetslöshets-
	försäkringen, Kammarkollegiet och
	Lantmäteriet i uppdrag att utveckla e-
	tjänster som tillhandahåller register över
	näringsidkare, som den samlade
	e-tjänsten kan använda.
9	Delegationens bedömning: Skatteverket	Pågår	Delegationen tillstyrker
	bör tillhandahålla en förvaltnings-		Skatteverkets förslag om
	gemensam e-tjänst för förmedling av		att få uppdrag genom
	meddelanden.		förordning att förmedla
			elektroniska
			meddelanden.
10	Delegationens bedömning: Bolagsverket	Pågår	Bolagsverket har tagit
	bör få i uppdrag att realisera en		fram och presenterat en
	myndighetsgemensam e-tjänst som		förstudie. Finansiering
	möjliggör att den av näringsidkarna		saknas för närvarande.
	lämnade informationen så långt möjligt		Delegationen avser att
	kan spridas direkt till berörda myndigheter		driva finansieringsfrågan
	vid ett enda tillfälle.		i enlighet med den
			finansieringsmodell som
			finns beskriven i avsnitt
			2.5.2 i detta betänkande.
11	Delegationens bedömning: Varje	Detta är varje	Varje myndighet är enligt
	myndighet bör på sin webbplats beskriva	myndighets	4 kap. 2 § offentlighets-
	de register som myndigheten för.	ansvar	och sekretesslagen
	Beskrivningen ska innehålla uppgifter om		(2009:400) skyldig att
	innehåll, villkor för åtkomst och		upprätta en sådan
	vidareutnyttjande samt vilka restriktioner		beskrivning. En
	som gäller för tillgången till registren.		publicering av
			densamma på
			myndighetens webbsida
			stödjer PSI-direktivet om
			vidareutnyttjande av
			offentlig data.
12	Delegationens bedömning: Varje berörd	Pågår i ett	Delegationen är i
	myndighet bör på ett konkurrensneutralt	första steg	slutfasen med
	sätt tillhandahålla bastjänster för		vägledningen för
	informationsförsörjning för de		automatiserad
			125

Sammanställning av förväntade resultat SOU 2010:62

	informationsresurser man har ett		samverkan. Denna
	myndighetsuppdrag för och där det inte		vägledning lägger
	finns särskilda skäl som förhindrar		grunden för myndigheters
	tillhandahållandet.		realisering av
			bastjänster. Det är sedan
			varje myndighets ansvar
			att realisera tjänster.
13	Delegationens bedömning: Skatteverket	Skatteverket	Skatteverket har på
	bör genomföra ett e-förvaltningsprojekt för	avvaktar ett	regeringens uppdrag
	att säkra framtidens folkbokföring.	departementsbe	gjort en utredning som
		slut med	innehåller projektförslag.
		tillhörande
		finansiering.
14	Delegationens bedömning: Rikspolis-	Pågår	I denna förstudie ingår
	styrelsen bör genomföra en förstudie för		frågan om central
	att undersöka behovet av och kostnaderna		databas. På sikt kan
	för att använda biometri, exempelvis		möjligheten att använda
	fingeravtryck, som identifieringsmöjlighet		denna vid e-legitimering
	när en e-tjänst ska användas.		och e-underskrift komma
			att bli intressant.
15	Delegationens bedömning: Riksarkivet bör	Pågår	Riksarkivet har skapat
	tillhandahålla statiska versioner av		tekniska förutsättningar
	arkiverade myndighetswebbplatser som är		för detta och arbetar med
	åtkomliga för allmänheten. Detta bör även		att ta fram en
	omfatta övriga elektroniska handlingar		metodvägledning för
	som är av allmänt intresse.		berörda myndigheter.
16	Delegationens bedömning: E-legitimation	Pågår	Regeringen har givit en
	är en avgörande faktor för att kunna		särskild utredare ett
	utveckla och skapa sammanhållna		etableringsansvar. Se
	effektiva e-tjänster. En lösning bör därför		vidare avsnitt 3.3.2 i
	införas snarast.		detta betänkande.

IT-standardisering (avsnitt 4)
17	I syfte att skapa kunskap om viktiga	Pågår	Viktiga standardiserings-
	standardiseringsarbeten som pågår		arbeten finns beskrivna i
	kommer delegationen under våren 2010		avsnitt 6.2
	inventera pågående och planerade
	standardiseringsarbete. Efter en
	prioritering kommer delegationen i
	kommande betänkanden att redovisa en
	förteckning över viktiga standardiserings-
	arbeten som delegationen avser att följa.

126

SOU 2010:62 Sammanställning av förväntade resultat

Uppföljning av det samlade arbetet med e-förvaltning (avsnitt 5)

18	Delegationen ska följa upp	Genomfört	Detta beskrivs i avsnitt 7
	myndigheternas samlade arbete med		i detta betänkande.
	e-förvaltning och konsekvenserna för
	brukarna ska beskrivas och analyseras.
	Delegationen avser som ett första steg att
	snarast genomföra en studie av redan
	framtagna rapporter avseende indikatorer
	och uppföljningsmodeller som finns inom
	statsförvaltningen. Delegationen ska också
	studera metoder som finns inom
	näringslivet.
19	Initiala kontakter är också tagna med ESV	Pågår	Delegationen följer ESV:s
	för att ge delegationen möjlighet att följa		arbete.
	det pilotprojekt för nyckeltal och nyckel-
	talsmätning som ESV har startat med
	deltagare från ett 30-tal myndigheter.
	Projektet avrapporteras i början på hösten
	2010 och bildar troligen grund för
	delegationens arbete med att följa upp
	myndigheternas interna effektivitet.
20	Delegationen ska säkerställa att nytto-	Pågår	Arbetet beskrivs i avsnitt
	beräkningsmodell för förändringsprojekt		7 i detta betänkande.
	tas fram, baserat till exempel på arbeten
	som är genomförda vid ESV. Samverkan
	ska ske med ESV och andra relevanta
	myndigheter. En första fas i detta arbete
	är initierad. Delegationen ska också ta
	fram förslag på metoder för hur planerade
	besparingar i myndigheternas e-förvalt-
	ningsarbete i högre grad kan realiseras
	och tas till vara. För att uppnå så stor
	nytta som möjligt måste en ansvarsmodell
	utarbetas. Av modellen ska framgå vem
	som har ansvar att realisera effekthem-
	tagningen och hur det bör förankras inom
	en myndighet eller mellan myndigheter.
21	En samlad sektorsvis uppföljning med	Pågår	Ett arbete med
	hjälp av framtagna indikatorer avses att		kartläggning av
	genomföras av delegationen i samverkan		indikatorer, olika
	med ESV och i samråd med utvecklings-		metodiker effekt-
	ansvariga myndigheter. Detta för att få en		utvärdering och hur
	samlad bild av hur sektorns e-tjänster		behovsundersökningar
	möter de krav som behovs- och användar-		ska göras, är påbörjat.
	undersökningar har påvisat. Målsätt-		Arbetet är omfattande
	ningen är att på sikt skapa en mer		och delegationen avser
			127

Sammanställning av förväntade resultat SOU 2010:62

	generisk modell för effektivitetsutvärdering		återkomma i nästa
	av e-förvaltningen med hjälp av fram-		betänkande med en
	tagna indikatorer. En mall för årlig		återrapportering.
	rapportering i delegationens betänkande		Samverkan ska ske med
	kommer att tas fram.		ett antal myndigheter.
			såsom ESV och
			Statskontoret m. fl.
22	För myndigheter som inte omfattas av den	Pågår	Inkluderas i ovanstående
	planering som utvecklingsansvariga		arbete.
	myndigheter genomför kommer en
	förenklad modell för verksamhets-
	uppföljning att tas fram i samverkan med
	ESV. Delegationen återkommer till detta i
	nästa betänkande.

Tabell 10.4 Resultat utifrån Tilläggsdirektiv till E-delegationen (dir. 2010:32)

		Nuläge	Kommentar
Vidareutnyttjande av information
1	Delegationen ges i uppdrag att, med	Pågår	Arbetsläget beskrivs i
	utgångspunkt i lagen om vidare-		detta betänkande,
	utnyttjande av handlingar från den		avsnitt 4.
	offentliga förvaltningen, främja och
	samordna myndigheternas arbete med att
	förbättra förutsättningarna för vidare-
	utnyttjande av information från den
	offentliga förvaltningen.
2	I sitt arbete för att förbättra förutsättning-	Pågår	På delegationens
	arna för vidareutnyttjande av information		webbplats finns exempel
	ska delegationen verka för erfarenhets-		på myndigheters
	utbyte och kunskapsspridning om goda		information och goda
	exempel på hur information kan tillhanda-		exempel.
	hållas.		I förstudien om
			I förstudien om
			tjänstekatalog (avsnitt
			3.1.5) utreds former för
			tillhandahållande av
			sådan information.
3	Delegationen ska undersöka hur	Pågår	I vägledningen för
	information praktiskt och tekniskt kan		automatiserad
	tillhandahållas för automatiserade uttag i		samverkan beskrivs
	de fall uttag i sådan form är tillåtet och		standarder för
	den berörda myndigheten har bedömt att		automatiska uttag och
	utlämnande av informationen i elektronisk		hur dessa ska hanteras
	form är lämpligt.		(avsnitt 2.7.1 och 6.3). I
			förstudien om
128

SOU 2010:62 Sammanställning av förväntade resultat

			tjänstekatalog (avsnitt
			3.1.5) utreds former för
			tillhandahållande av
			sådan information.
4	Delegationen ska bedöma på vilka	Pågår	Statskontoret har ett
	områden och för vilken typ av handlingar		uppdrag att undersöka
	standardiserade licenser kan behövas och		exklusiva rätter och ska
	vilka frågor de bör reglera. Delegationen		härvid samråda med
	ska, om den bedömer att det behövs, i		delegationen. Ett första
	samråd med berörda myndigheter utarbeta		samrådsmöte är genom-
	sådana standardiserade licenser och		fört. Delegationens
	föreslå hur de ska hanteras i framtiden.		preliminära bedömning
			är att behovet av
			standardlicenser är
			mycket begränsat
			(avsnitt 4.5.).
5	Delegationen ska verka för att	Delegationen	I delegationens förra
	myndigheterna på ett ändamålsenligt sätt	har påtalat	betänkande (SOU 2010:20)
	informerar om vilka handlingar som finns	detta.	beskrevs detta för-
	hos myndigheten och som tillhandahålls		hållande. Det är ett
	för vidareutnyttjande.		ansvar som åvilar
			respektive myndighet.
6	Delegationen ska utveckla former för att	Pågår	Delegationen har på sin
	tillgängliggöra informationen om		webb upprättat en första
	handlingar för vidareutnyttjande i en		version av en samman-
	samlad form, t.ex. på en gemensam		ställning med länkar till
	webbplats. Delegationen ska i detta arbete		myndigheters handlingar
	säkerställa att skyddet för den personliga		för vidareutnyttjande.
	integriteten kan upprätthållas.		I ett av delegationens
			I ett av delegationens
			prioriterade projekt
			bedrivs en förstudie för
			att etablera en
			tjänstekatalog (avsnitt
			3.1.5) där tjänster från
			myndigheter och andra
			anslutna offentliga
			aktörer i Sverige kommer
			att publiceras. Katalogen
			ska också innehålla
			beskrivning av
			informationen, s.k.
			metadata.
7	Delegationen ska särskilt uppmärksamma	Initierat	Delegationen avser att
	förutsättningarna för mindre och		under hösten att träffa
	nyetablerade företag att få tillträde till		representanter för olika
	marknaden för offentlig information.		myndigheter, intresse-
			organisationer och andra
			129

Sammanställning av förväntade resultat SOU 2010:62

			grupper för att skapa
			förståelse för de olika
			aspekter som finns och
			utifrån detta lägga upp
			en arbetsinriktning.
8	Delegationen ska följa utvecklingen på	Initierat	Delegationen åter-
	området och bedöma behovet av ytterligare		rapporterar i kommande
	förvaltningsgemensamma insatser.		betänkande i mars 2011
			avseende detta.
9	Delegationen ska utreda om någon	Pågår	Delegationen åter-
	myndighet behöver ges stödjande,		rapporterar i kommande
	vägledande, samordnande eller andra		betänkande i mars 2011
	uppgifter på området.		avseende detta.

Sociala medier
10	Delegationen ska inom ramen för sitt	Pågår	Arbetsläget beskrivs i
	uppdrag att utveckla vägledningar även ta		avsnitt 5 i detta
	fram riktlinjer för statliga myndigheters		betänkande.
	användning av sociala medier, t.ex.
	Facebook och Twitter.

Uppdragets genomförande
11	Uppdraget ska genomföras i samråd med	Pågår	Samrådsdiskussioner har
	berörda myndigheter.		i ett första skede genom-
			förts med Statskontoret,
			Datainspektionen och
			myndigheter inom
			delegationen.
12	Delegationen ska särskilt samråda med	Pågår	Se ovan
	Datainspektionen och Riksarkivet.
13	När det gäller arbetet att främja, leda och	Pågår	Olika samråd inom
	samordna myndigheternas arbete med att		förvaltningen är genom-
	förbättra förutsättningarna för vidare-		förda. Näringslivet och
	utnyttjande av information ska delega-		andra aktörer kontaktas i
	tionen även samråda med ESV och		samband med punkten 7
	Statskontoret samt på lämpligt sätt med		ovan.
	andra aktörer t.ex. näringslivet.

130

11 Konsekvenser

I avsnittet behandlas konsekvenserna av delegationens förslag i den mån dessa konsekvenser inte tydligt framgår av betänkandet i övrigt. Redovisningen sker i enlighet med 14–15 a §§ kommitté- förordningen (1998:1474). Sålunda har också 6–7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning beaktats.

Generellt sett medför delegationens förslag inte några kostnads- ökningar, bortsett förslaget i avsnitt 2.5.1 att regeringen anslår 10 miljoner kronor varje år för finansiering av gemensamma förstudier. Detta förslag behandlas i avsnitt 11.1.

Delegationen föreslår vidare i förslaget i avsnitt 2.5.3 att reger- ingen vidimerar att den statliga lånemodellen kan tillämpas vid myndighetsgemensam utveckling av e-tjänster. Detta förslag behandlas i avsnitt 11.2. Som en konsekvens av detta föreslår delegationen också i avsnitt 2.5.6 om ändring i förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informations- utbyte. En myndighet ska får rätt att ta ut avgifter för leverans av en e-tjänst som används av andra myndigheter eller annan juridisk person som en myndighet utövar ett rättsligt bestämmande inflytande i. Förslaget får ekonomiska konsekvenser för berörda myndigheter. Detta förslag behandlas i avsnitt 11.3.

11.1Finansiering av förstudier

Förslaget avser finansiering av förststudier syftande till myndig- hetsgemensamma e-tjänster. Förslaget innebär att regeringen årligen ska avsätta 10 miljoner kronor för att finansiera förstudie- projekt som E-delegationen initierar och som bedrivs av myndig- heter som ingår i delegationen. Skälen till delegationens förslaget framgår av avsnitt 2.5.1.

131

Konsekvenser

SOU 2010:62

Den alternativa finansieringsmodellen som idag används är att de inblandade myndigheterna gemensamt skapar ett utrymme genom att med egna medel bidra till förstudien. Detta är ingen hållbar lösning utan delegationens uppfattning. Det motverkar i stället en övergång till en effektiv e-förvaltning eftersom finansie- ringsprocessen riskerar att bli långvarig eller att förstudien inte kommer till stånd. Det kan helt enkelt vara för svårt att realisera en finansiering av en gemensam förstudie och konsekvensen blir att myndigheter i slutänden kan gå miste om en e-tjänst som kan leda till besparingar inom såväl den egna myndigheten som hos andra myndigheter och ofta även enskilda som användare av e-tjänsten.

Svårigheten för myndigheter att finansiera en gemensam för- studie överensstämmer med delegationens erfarenheter inför förstudiearbetet med de prioriterade projekten som är startade, se avsnitt 3.

Syftet med att finansiera myndighetsgemensamma förstudier som ska leda till att ett antal projekt startar är att kunna genomföra e-tjänster där kostnads-/nyttokalkyler pekar på besparingar både ute i samhället och inom förvaltningen. Det finns därför all anled- ning att genomföra detta förslag snarast. Primärt uppkommer således en årlig kostnad om 10 miljoner kronor men denna kostnad är att se som en investering. Den leder till förstudier som initierar e-tjänstutveckling till nytta i samhället och inom förvaltningen som vida överstiger kostnaden för förstudien samt realiseringen och driften av e-tjänsten.

11.2Finansieringsmodell för IT-investeringar över myndighetsgränser

Förslaget innebär att en myndighet tar upp lån för att finansiera utvecklingen av en e-tjänst som sedan används av flera myndigheter mot en avgift. Förslaget finns beskrivet i detalj i avsnitt 2.5.3– 2.5.12.

Förslaget medför inga ökade kostnader utan framtagandet av en gemensam e-tjänst, där lånemodellen används, är baserad på en kostnads-/nyttokalkyl som fastlägger en nytta för samhället och förvaltningen.

Fördelen med denna finansieringsmodell är att en myndighet tar upp finansieringen och genomför utvecklingen. Den alternativa, traditionella, lösningen är i stället att flera myndigheter försöker

132

SOU 2010:62

Konsekvenser

dela på lånefinansieringen varvid alla inblandade myndigheter måste skapa utrymme inom sina låneramar. Det kan också vara olika departement inblandade med olika prioriteringar vad gäller låne- ram. Delegationen har redan erfarenhet av ett angeläget e-tjänstprojekt där en gemensam finansiering inte kan lösas bero- ende på olika prioriteringar departement emellan. Den E-tjänsten hade, utifrån genomförd förstudie, skapat en stor nytta inom för- valtningen.

11.3Förslaget om ändring i förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte

Förslaget innebär att en myndighet får ta ut avgifter för leverans av en e -tjänst som används av andra myndigheter eller annan juridisk person i vilken en myndighet utövar ett rättsligt bestämmande inflytande i.

Genom förslaget skapas förutsättningar för att införa en e-tjänst som är av nytta för e-förvaltningen i stort men som annars inte hade varit ekonomiskt försvarbar. Kostnaderna för en enskild myndighet hade varit för höga samtidigt som vinsterna i vissa fall endast hade uppkommit hos andra myndigheter. Avsikten med förslaget är att främja utveckling av e-tjänster som flera myndig- heter har intresse av. Utan möjligheten att ta ut avgifter kan det innebära en så stor kostnad för den levererande myndigheten att e- tjänsten inte tas fram eller att processen med finansiering av utveckling och drift, t.ex. genom extra anslag, blir en långvarig och osäker process och nyttan förs långt fram i tiden. Genom förslaget kan inblandade parter på förhand finna en hållbar finansierings- modell. Det är till fördel för alla parter och underlättar genom- förandet av en behovsdriven e-förvaltning.

Inga primära kostnader uppkommer för förvaltningen p.g.a. förslaget och de avgifter som tas ut av en myndigheter är förknip- pade med en tjänst som skapar nytta för de myndigheter som använder tjänsten.

Förslaget bör genomföras så snart som möjligt. E-delegationen har föreslagit att förändringen ska vara genomförd till den 1 mars 2011.

133

Bilagor

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Delegation för e-förvaltning	Dir.
	2009:19

Beslut vid regeringssammanträde den 26 mars 2009.

Sammanfattning av uppdraget

Offentliga tjänster måste kontinuerligt utvecklas för att möta nya krav och förväntningar. E-förvaltningen utgör en viktig del i denna utveckling. För att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning inrättas en delegation för e-förvaltning.

Delegationens första uppgift är att utforma ett förslag till strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning. Förslaget ska redovisas till regeringen senast den 30 september 2009.

Därefter ska delegationen koordinera de statliga myndig- heternas IT-baserade utvecklingsprojekt samt följa upp dess effekter för medborgare, företagare och medarbetare. Delegationen ska vidare koordinera vissa IT-standardiseringsfrågor samt bistå regeringen i det internationella arbetet på området.

Delegationen ska årligen lämna delrapporter med underlag och förslag till regeringen. En slutrapport ska lämnas senast den 31 december 2014.

Bakgrund

Regeringen framhöll i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 2, bilaga 1, avsnitt 2) sin avsikt att stärka styrningen av den förvaltningsgemensamma utvecklingen genom att

•säkerställa att förvaltningen utvecklar gemensamma principer för hur statlig registerinformation enklare ska kunna utbytas,

137

Bilaga 1

SOU 2010:62

•se till att myndigheter använder enhetliga format för övrig informationsöverföring och kommunikation när det krävs,

•se till att statsförvaltningen i samverkan med kommuner och landsting utvecklar och tillämpar förvaltningsgemensamma metoder för säker elektronisk kommunikation och dokumenthantering,

•identifiera angelägna pilotprojekt som ska samfinansieras, samt utveckla former för en sådan finansiering och fördela samordningsansvaret för dessa projekt, samt

•stärka uppföljningen och granskningen av myndigheternas IT- baserade utvecklingsarbete.

Den 15 mars 2007 beslutade regeringen att tillsätta en stats- sekreterargrupp med uppgift att stärka samordningen i Regeringskansliet av frågor som är av strategisk betydelse för utvecklingen av elektronisk förvaltning, med målsättningen att förenkla företags och enskildas kommunikation med myndigheter, höja kvaliteten på myndigheternas beslut samt effektivisera användningen av varje satsad skattekrona.

Den 14 januari 2008 fastställde regeringen en handlingsplan för e-förvaltning (dnr Fi2008/491). Regeringen beslutade att handlingsplanen skulle ligga till grund för den fortsatta hanteringen och samordningen på området.

E-förvaltning definieras i handlingsplanen som en del av verk- samhetsutvecklingen i offentlig förvaltning där man inte bara drar nytta av informations- och kommunikationsteknik, utan även ser till att utvecklingen på området leder till nödvändiga organisa- toriska förändringar och vidareutbildning av medarbetare.

Målet för e-förvaltningsarbetet är att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service. Där det är till fördel för medborgare och företagare samt där kvaliteten, säkerheten och produktiviteten kan höjas ska myndigheterna samverka sektorsvis. Därigenom ska Sverige återta en ledande position inom området elektronisk förvaltning.

För att nå detta mål måste de goda erfarenheter som gjorts inom förvaltningen tas till vara samtidigt som möjligheterna till myndig- hetsövergripande samverkan och integration förbättras. Den ökade samordningen av e-förvaltningsarbetet som behövs för att uppnå detta bör enligt handlingsplanen företrädesvis ske inom vissa

138

SOU 2010:62

Bilaga 1

angivna sektorer där regeringen utser samverkansansvariga myndigheter. För närvarande finns sektorsvisa arbeten med att förbättra informationshanteringen och utöka det elektroniska informationsutbytet, t.ex. inom området geografisk information och fastighetsinformation (Geodatarådet), Rättsväsendets Infor- mationsförsörjning (RIF-rådet), IT i vård- och omsorgssektorn.

I handlingsplanen anges också att kommunernas e-förvalt- ningsarbete är av stor betydelse för utvecklingen av e-förvaltningen i stort. Det är därför viktigt att det statliga utvecklingsarbetet löpande samordnas med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

I mars 2008 överlämnade den s.k. stabsutredningen sitt slutbetänkande Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22). Utredningen föreslog bl.a. att en delegation skulle inrättas med uppgift att säkra att förvaltningens samlade resurser kommer till användning i den fortsatta utvecklingen av e-förvaltningen.

IT-standardiseringsutredningen överlämnade i juni 2007 sitt betänkande Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad samor- dning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47). I betänk- andet, som har remissbehandlats, föreslogs bl.a. att en kansli- funktion skulle inrättas för att utveckla, samordna, förankra, pub- licera och underhålla förvaltningsgemensamma kravspecifikationer samt ge metod- och expertstöd i IT-standardiseringsfrågor inom den offentliga förvaltningen. Vidare föreslogs att ett IT-standardi- seringsråd skulle inrättas i syfte att bistå regeringen när svenska ståndpunkter i internationella IT-standardiseringsfrågor tas fram. Förslagen har fått ett brett stöd av remissinstanserna.

Utredningen pekar på behovet av att använda format och tillämpningar i gemensamma strukturer samt av att tydliggöra ansvaret inom myndigheterna när det gäller informationsutbyte med andra myndigheter. Utredningen lyfter vidare fram behovet av ökad teknisk samverkansförmåga. Andra områden som behandlats av utredningen är användningen av öppna standarder i upphandling, öppna programvaror och samordning av IT-upphandling.

Enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rätten att utfärda föreskrifter om ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) enligt bl.a. standard för ledningssystem för informationssäkerhet.

I budgetpropositionen för 2009 (utg.omr. 2, avsnitt 3 och 5) anges att Verket för förvaltningsutveckling (Verva) ska avvecklas den 31 december 2008 och att regeringen avser att inrätta en

139

Bilaga 1

SOU 2010:62

e-delegation som ska genomföra regeringens handlingsplan för e-förvaltning. Som ett led i regeringens tillväxtsatsning (prop. 2008/09:01, utg.omr. 2, avsnitt 4) ska arbetet med att öka användningen av elektronisk upphandling intensifieras. Kammar- kollegiet har fått i uppdrag att utveckla arbetet inom området.

Behovet av en delegation

Myndigheterna ansvarar för att fortlöpande utveckla sin verk- samhet samt för att ta till vara de fördelar som kan vinnas för enskilda och för staten som helhet genom samarbete med andra myndigheter och organisationer. Myndigheterna har en generell serviceskyldighet och dessutom ett ansvar för att främja utveck- lingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte.

Det finns dock vissa styrnings- och samordningsproblem inom statsförvaltningen. Det förekommer t.ex. visst dubbelarbete när skilda myndigheter utvecklar och upphandlar olika lösningar inom likartade områden. Ibland sker utveckling utan att nyttan för användarna tydliggörs. Samverkansprojekt kan försvåras av oklara finansiella, organisatoriska och rättsliga förutsättningar. De tekniska systemens samverkansförmåga varierar.

För att förverkliga den förbättrings- och effektivitetspotential som en utvecklad e-förvaltning rymmer, krävs ett strategiskt synsätt på e-förvaltning som omfattar staten som helhet. Därför behövs ett myndighetsövergripande arbete i delegationsform som koordinerar enskilda myndigheters insatser.

Syftet med delegationen för e-förvaltning är mot denna bakgrund att effektivisera och utveckla arbetet med e-förvaltning inom den offentliga sektorn.

Utgångspunkter för delegationens arbete

Inledning

Samhället förändras på olika områden såväl ekonomiskt och tekniskt som demografiskt och kulturellt. Steg för steg sker en anpassning till ett integrerat Europa och ett globalt samhälle. Rörligheten av arbetskraft och kapital ökar.

Statsförvaltningen behöver kunna leva upp till de nya krav och villkor som denna utveckling för med sig och ha en god föränd-

140

SOU 2010:62

Bilaga 1

ringsförmåga. En viktig aspekt i detta sammanhang är medlem- skapet i EU som gör att statsförvaltningen behöver arbeta mer sammanhållet och ta hänsyn till förändringar och krav på admini- strativt samarbete. Även kommuner och landsting berörs av denna tekniska och administrativa utveckling. Samarbetet i EU styr allt mer de krav som ställs på myndigheter, kommuner och landsting avseende elektroniskt informationsutbyte med EU-kommissionen och andra EU-länder.

Den statliga förvaltningspolitiken syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar för att genomföra regeringens politik till nytta för medborgare och företag (prop. 2008/09:1, utg.omr. 2, avsnitt 3.1). E-förvaltning är ett viktigt verktyg för att uppnå detta.

Utgångspunkter

När delegationen utför sina uppgifter ska den basera sitt arbete på följande utgångspunkter.

Medborgare ska kunna utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt ta del av förvaltningens service på ett enkelt sätt. E-förvaltningen ska bidra till att förenkla kontakten mellan förvaltning och medborgare och ska präglas av tillgänglighet och användbarhet. Det är mycket viktigt att denna utveckling sker med ett bibehållet starkt skydd för den personliga integriteten. Delegationen ska även beakta den utveckling som sker inom området e-demokrati, dvs. användning av IT i demokratiska processer.

E-förvaltningen ska bidra till att minska företagens admini- strativa kostnader och även i övrigt åstadkomma en märkbar förbättring i företagens vardag. Näringslivet ska stödjas genom förenklingar för företagen, när det gäller formerna för uppgifts- lämnande och möjligheterna att kunna ta del av data från offentliga register och andra uppgifter. Delegationen ska i sin verksamhet främja konkurrens i enlighet med nationella och gemenskaps- rättsliga regler om konkurrens. Den offentliga förvaltningens e- tjänster bör i så stor utsträckning som möjligt bygga på öppna standarder samt använda sig av programvara som bygger på öppen källkod och lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar.

Elektronisk förvaltning, som syftar till att förenkla kontakten med medborgare och företagare, bör alltid ske utifrån användarnas

141

Bilaga 1

SOU 2010:62

behov och nytta i kombination med beräkningar av den interna produktiviteten.

Delegationen bör beakta behovet av att tillgängliggöra offentlig information bl.a. för vidareutnyttjande. Sverige har i dag en i stora delar digitalt baserad förvaltning. En mer tillgänglig offentlig information kan bidra till utvecklingen av ekonomin, men också underlätta vardagen för medborgare och företag.

Det är av stor vikt att det långsiktiga digitala bevarandet stärks inom e-förvaltningen, både för system och enskilda handlingar. För att detta ska vara möjligt är det nödvändigt att bevarande- perspektivet beaktas när nya system byggs upp.

Delegationens uppdrag

Allmänt

Regeringen prioriterar e-förvaltningsfrågorna genom att skapa en delegation inriktad på att bl.a. bidra till genomförandet av regeringens handlingsplan för e-förvaltning. Delegationen ska, så som föreslogs i betänkandet Ett stabsstöd i tiden (SOU 2008:22), i nära samspel med statssekreterargruppen för e-förvaltning, samordna och utveckla det fortsatta arbetet med e-förvaltningen. Delegationen ska också, så som föreslogs i betänkandet Den osynliga infrastrukturen (SOU 2007:47), samordna den offentliga sektorns deltagande i det internationella IT-standardiseringsarbetet avseende e-förvaltning.

Delegationen ska ansvara för samordningen på den myndighets- övergripande nivån. Detta innebär dels samordning av e-förvalt- ningsprojekt som är av strategisk natur, dvs. individuella projekt som påverkar förvaltningens samlade utvecklingsinriktning, dels samordning av de myndigheter som har ett eget ansvar att utveckla ett arbete eller en sektor så att respektive sektor väger in intresset för staten som helhet i sitt utvecklingsarbete.

Delegationen ska ha följande huvuduppdrag.

Utformning av en strategi för myndigheternas arbetet med e- förvaltning

Utifrån de utgångspunkter som angivits ovan samt de mål som lades fast i handlingsplanen för e-förvaltning, ska delegationen

142

SOU 2010:62

Bilaga 1

inledningsvis lämna förslag till en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning till regeringen. Strategin ska innehålla uppföljningsbara mål och delmål som ska uppnås på fem års sikt. Delegationen ska i förslaget ange de viktigaste utvecklings- projekten i statsförvaltningen som behöver prioriteras. Strategin ska innefatta följande områden:

•hur samverkan mellan myndigheter, kommuner och landsting samt näringsliv och organisationer kan förbättras och hur ansva- ret mellan dessa ska fördelas, bl.a. ska sektorsvisa samverkans- ansvariga myndigheter föreslås,

•hur den offentliga sektorns försörjning av elektroniska legiti- mationer, dvs. hanteringen av identifiering och underskrifter, bör genomföras i framtiden med utgångspunkt i rapporten Säkert elektroniskt informationsutbyte och säker hantering av elektroniska handlingar (Verva 2008:12),

•hur teknisk samverkansförmåga mellan olika system, s.k. inter- operabilitet, kan komma till stånd på förvaltningsgemensam nivå och på sektorsnivå,

•hur standardisering och eventuella systemväxlar (växlar för automatisk konvertering mellan standarder och format) bör användas vid utvecklingen av e-förvaltning,

•hur den offentliga sektorns utveckling av e-tjänster bör stödja övergången till ny teknik som t.ex. övergången till ”IPv6”, dvs. ett nytt system för tilldelning av Internets IP-adresser,

•hur en koncentration av administrativa stödtjänster kan ske inom statsförvaltningen,

•hur myndigheterna i framtiden bör driva, utbyta eller köpa och sälja IT-tjänster inom den statliga sektorn samt i samband med tjänsteexport,

•hur samverkan kring e-förvaltningsarbete inom sektorer kan främjas,

•hur fler e-tjänster för medborgare och företagare kan utvecklas, framför allt sådana tjänster som integrerar flera myndigheters processer i användarvänliga gränssnitt, och hur myndigheters servicenivå för e-tjänster bör regleras samt

•hur IT-utvecklingen kan skapa möjligheter till förbättrad service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd, med beakt- ande av lokala förutsättningar samt medborgares olika behov.

143

Bilaga 1

SOU 2010:62

Koordinering av arbetet med e-förvaltning

Delegationen ska löpande samla in information om planerade och pågående e-förvaltningsprojekt som är av strategisk natur, dvs. projekt som påverkar förvaltningens samlade utvecklingsinriktning. En utgångspunkt i detta arbete ska vara den rapport som Verva, på uppdrag av regeringen, tog fram på området – 69 myndigheter redovisar 915 strategiska insatser för utveckling av e-förvaltning (Verva 2008:14). Delegationen ska utifrån denna information sammanställa och analysera myndigheternas e-förvaltningsprojekt. Delegationen ska verka för att regeringens förvaltningspolitiska mål vägs in i planeringen och genomförandet av de viktigaste e- förvaltningsprojekten och verka för att dubbelarbete undviks. Delegationen ska årligen redovisa en sammanställning av myndigheternas planerade och pågående e-förvaltningsprojekt samt bedöma om de projekten understöder de förvaltningspolitiska mål som regeringen har satt upp. Delegationen ska vidare i sina rapporter redovisa goda förebilder inom e-förvaltningen.

Uppföljning av det samlade arbetet med e-förvaltning

Delegationen ska från och med 2010, utifrån de förvaltnings- politiska målen, och de mål som regeringen kan komma att besluta på området, följa upp myndigheternas samlade arbete med e- förvaltning. Arbetets konsekvenser för brukarna ska beskrivas och analyseras.

Delegationen ska ta fram förslag på metoder för hur planerade besparingar i myndigheternas e-förvaltningsarbete i högre grad kan realiseras och tas till vara.

Koordinering av IT-standardiseringsarbete

Delegationen ska samordna den statliga förvaltningens IT-stan- dardiseringsarbete avseende e-förvaltning. Delegationen ska se till

144

SOU 2010:62

Bilaga 1

att metod- och expertstöd i IT-standardiseringsfrågor inom den statliga förvaltningen tillhandahålls, också när det gäller begrepps- standarder. Arbetet ska utföras i samverkan med SKL. Samord- ningen av IT-standardiseringsarbetet ska främja användningen av öppna standarder. Delegationen ska beakta det IT-standardi- seringsarbete som pågår på internationell nivå.

Stöd till regeringen i det internationella arbetet

Delegationen ska bistå regeringen i EU-samarbetet och i det internationella arbetet med frågor om e-förvaltning.

Delegationen ska bistå regeringen vid beredningen av svenska ståndpunkter i EU och andra mellanstatliga organ i ärenden som rör standarder och standardisering på IT-området. Delegationen ska leda och samordna ett IT-standardiseringsråd med företrädare för de viktigaste intressenterna i staten, kommuner och landsting samt i intresseorganisationer och företag. Delegationen ska följa utvecklingen på området och delta i diskussioner och informations- utbyte om frågor som rör det internationella arbetet med stan- dardiseringsfrågor på IT-området. Dessa ärenden kan beröra olika samhällssektorer och delegationens uppdrag kan i denna del komma att beröra frågor som inte enbart avser e-förvaltning.

E-nämndens och Vervas vägledningar och rapporter

Delegationen ska inventera och vid behov utveckla den tidigare E- nämndens och dåvarande Vervas vägledningar och rapporter på det aktuella området.

Uppdragets genomförande

I frågor som rör den strategiska utvecklingen av elektronisk förvaltning ska delegationen löpande rapportera till den inter- departementala arbetsgruppen för elektronisk förvaltning (dnr Fi2007/1981) och vid behov även till statssekreterargruppen för e- förvaltning.

Delegationen ska tillkalla en arbetsgrupp bestående av ansvariga för strategiska e-förvaltningsprojekt, eller motsvarande verksam-

145

Bilaga 1

SOU 2010:62

hetsutvecklare, som arbetar på myndigheter eller organisationer som deltar i delegationens arbete.

Vid behov ska delegationen även tillkalla en referensgrupp bestående av företrädare för näringsliv, forskare och brukare för att ta del av deras kunskaper och vidgade perspektiv på delegationens arbete.

Det är angeläget att utvecklingsarbetet avseende e-förvaltningen sker i samverkan med SKL. Samarbetet ska inriktas mot att nå en samsyn mellan staten, landsting och kommuner kring strategiskt viktiga e-förvaltningsfrågor. Samverkan ska också ske med näringslivet bl.a. inom standardiseringsarbetet i likhet med vad som anges i Riktlinjerna till statssekreterargruppen för e-förvaltning (Fi2007/1981).

I syfte att koordinera det strategiska e-förvaltningsarbetet och för att stärka pågående reformer inom e-förvaltningen, ska delegationen föra en dialog kring samordning av pågående insatser med berörda myndigheter.

Delegationens arbete ska genomföras i samråd med de myndigheter som har särskilda uppgifter inom IT-säkerhets- området, bl.a. MSB samt Post- och telestyrelsen (PTS). Delegationen ska också samråda med MSB i frågor om elektronisk identifiering och underskrift.

Redovisning

Delegationen ska inledningsvis ta fram förslag till en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning som ska lämnas till regeringen senast den 30 september 2009 (Finansdepartementet).

Delegationen ska med början 2010 redovisa sitt arbete till regeringen (Finansdepartementet) senast den 20 mars respektive den 1 oktober varje år.

Ett förslag till hur arbetet kan föras vidare i ett längre perspektiv ska lämnas senast den 20 mars 2014.

En slutredovisning av arbete ska lämnas senast den 31 december 2014.

Delegationen ska, utöver vad som i kommittéförordningen (1998:1474) föreskrivs om konsekvensbedömningar, beskriva konsekvenser för användare av e-tjänster.

Delegationen ska också redovisa till regeringen om den i sitt arbete identifierar regelverk som på ett olämpligt sätt hindrar

146

SOU 2010:62 Bilaga 1

elektroniskt informationsutbyte. Vid behov ska delegationen lämna förslag till författningsändringar.

Delegationen ska hålla berörda centrala arbetsorganisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra syn- punkter.

Det är regeringens avsikt att utvärdera delegationens verk- samhet innan 2014.

(Finansdepartementet)

147

Bilaga 2

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till E-delegationen	Dir.
(Fi 2009:01)	2010:32

Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010.

Utvidgning av uppdraget

E-delegationen har tidigare fått i uppdrag att bl.a. koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt. Utöver det ursprungliga uppdraget ges delegationen i uppdrag att främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av handlingar. Arbetet ska ta sin utgångspunkt i den lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen som föreslås i propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175). Delegationen ska även inom ramen för sitt uppdrag att utveckla vägledningar ta fram riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier exempelvis webbforum och bloggar.

E-delegationens ursprungliga uppdrag

Regeringen beslutade den 26 mars 2009 att ge en kommitté i upp- drag att bl.a. koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt samt följa upp dess effekter för medborgare, företagare och medarbetare. Ytterligare uppgifter är att koordinera vissa IT-standardiseringsfrågor och att bistå regeringen i det internationella arbetet på området. Syftet är att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighets- övergripande samordning (dir. 2009:19). Kommittén har antagit namnet E-delegationen (Fi 2009:01).

149

Bilaga 2

SOU 2010:62

Vidareutnyttjande av offentlig information

Information som samlas in eller framställs av myndigheter har ofta användningsområden utanför den offentliga förvaltningen. Det finns flera exempel på information hos myndigheter som kan användas kommersiellt. Väderinformation kan t.ex. användas för kommersiella vädertjänster och kartinformation och annan geo- grafisk information kan användas för t.ex. GPS-tjänster. Ytterligare ett exempel är den officiella statistiken. Offentlig information från svenska myndigheter vidareutnyttjas sedan länge i betydande omfattning för såväl kommersiella som ideella ändamål. Eftersom svenska myndigheter har betydande informationstillgångar av hög kvalitet i elektronisk form är potentialen för vidareutnyttjande stor.

Det är enligt regeringens mening viktigt att förbättra förutsätt- ningarna för vidareutnyttjande av information från myndigheter för både kommersiella och ideella ändamål.

PSI-direktivet

Europaparlamentet och rådet antog den 17 november 2003 ett direktiv (2003/98/EG) om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (PSI-direktivet)52. Direktivet innehåller en uppsättning minimiregler för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos myndigheter och vissa andra organ. Syftet med direktivet är att skapa förutsättningar för en europeisk informationsmarknad genom att genomföra ett minimum av harmonisering och anta en allmän ram för villkor för vidareutnyttjande av handlingar som produceras inom den offentliga förvaltningen. Direktivet skulle vara genomfört i medlemsstaterna den 1 juli 2005. Direktivet har delvis genomförts genom förordningen (2008:31) om villkor vid vidareutnyttjande av information från statliga myndigheter.

I propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt (prop. 2009/10:175) föreslås en lag om vidareutnytt- jande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Genom den föreslagna lagen genomförs PSI-direktivet i svensk rätt.

52 EGT L 345, 31.12.2003, s. 90, Celex 32003L0098.

150

SOU 2010:62

Bilaga 2

Riktlinjer för användning av s.k. sociala medier

E-delegationen redogör i sitt delbetänkande Strategi för myndig- heternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86) för den ökade internetkompetensen hos medborgare och företag. Myndigheterna har samtidigt börjat använda s.k. sociala medier för att fånga upp användarnas behov i syfte att utveckla sina tjänster. Enligt delega- tionen bör en sådan utveckling främjas.

Uppdraget

Vidareutnyttjande av information

Delegationen ges i uppdrag att, med utgångspunkt i den föreslagna lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, främja och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen.

I sitt arbete för att förbättra förutsättningarna för vidareutnytt- jande av information ska delegationen verka för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning om goda exempel på hur information kan tillhandahållas. Delegationen ska undersöka hur information praktiskt och tekniskt kan tillhandahållas för automatiserade uttag i de fall uttag i sådan form är tillåtet och den berörda myndigheten har bedömt att utlämnande av informationen i elektronisk form är lämpligt. Delegationen ska i detta arbete särskilt uppmärksamma behovet av skydd för den personliga integriteten. När det gäller frågor om utlämnande av handlingar i elektronisk form ska delega- tionen dessutom beakta de överväganden och förslag som redovisas i E-offentlighetskommitténs slutbetänkande Allmänna handlingar i elektronisk form – offentlighet och integritet (SOU 2010:4).

Vidare ska delegationen verka för att myndigheterna på ett ändamålsenligt sätt informerar om vilka handlingar som finns hos myndigheten och som tillhandahålls för vidareutnyttjande.

151

Bilaga 2

SOU 2010:62

Delegationen ska utveckla former för att tillgängliggöra informa- tionen om handlingar för vidareutnyttjande i en samlad form, t.ex. på en gemensam webbplats. Delegationen ska i detta arbete säker- ställa att skyddet för den personliga integriteten kan upprätthållas.

Delegationen ska särskilt uppmärksamma förutsättningarna för mindre och nyetablerade företag att få tillträde till marknaden för offentlig information.

Riktlinjer för användning av sociala medier

Delegationen ska inom ramen för sitt uppdrag att utveckla vägled- ningar även ta fram riktlinjer för statliga myndigheters användning av sociala medier, t.ex. Facebook och Twitter. Delegationen ska i detta arbete särskilt beakta rättsliga aspekter på sådan användning.

Uppdragets genomförande

Uppdraget ska genomföras i samråd med berörda myndigheter. Delegationen ska särskilt samråda med Datainspektionen och

Riksarkivet. När det gäller arbetet att främja, leda och samordna myndigheternas arbete med att förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information ska delegationen även samråda med Ekonomistyrningsverket och Statskontoret samt på lämpligt sätt med andra aktörer t.ex. näringslivet.

Delegationen ska inte föreslå ändringar i grundlag.

Arbetet ska redovisas i de rapporter som delegationen enligt sina direktiv ska lämna den 1 mars och den 1 oktober varje år.

(Finansdepartementet)

152

Bilaga 3

Sammanfattning av SOU 2010:20

Bakgrund

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så lyder det mål regeringen har satt upp för e-förvaltningen. Sverige ska ha en enkel, öppen, tillgänglig, effektiv och trygg e-förvaltning. Privatpersoner och företag ska stå i fokus. Användarnas behov ska vara styrande för utvecklingen.

E-delegationen tillsattes 2009 och ska under fem års tid bidra till att nå målet och samla offentliga Sverige i en gemensam riktning. I uppdraget ingår att koordinera myndigheternas utvecklingsprojekt inom e-förvaltning och följa upp dess effekter för privatpersoner, företagare och medarbetare. Delegationen ska också koordinera vissa IT-standardiseringsfrågor och bistå regeringen i det interna- tionella arbetet. Delegationen består av myndighetscheferna från de största och mest IT-intensiva myndigheterna.

Delegationen presenterade i oktober 2009 en strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning. I denna föreslogs att några myndigheter ska utses som utvecklingsansvariga och få i uppdrag att möjliggöra en snabb och effektiv utveckling av e-tjänster. Vidare föreslog delegationen att en enhetlig svensk e-legitimation för hela den offentliga sektorn ska skapas som även kan användas av den privata sektorn. Dessutom föreslogs att gemensamma verksamhetsstöd inrättas. Betänkandet har remiss- behandlats, men regeringen har i skrivande stund inte tagit ställning till förslagen.

Detta betänkande är inriktat på att gemensamt ta de första stegen mot en utvecklad e-förvaltning – från strategi till handling.

153

Bilaga 3

SOU 2010:62

Betänkandet i korthet

En gemensam strategiprocess

En grundförutsättning för att nå målet med e-förvaltningen är att arbeta efter en gemensam strategi. Enligt delegationens tidigare förslag koordinerar de utvecklingsansvariga myndigheterna strategiarbetet inom sin sektor. Delegationen koordinerar sedan på en myndighetsövergripande nivå. Till stöd och hjälp i detta strategiarbete avser delegationen att ta fram en vägledning för verk- samhetsplanering i e-förvaltning riktad till alla myndigheter.

Delegationen kommer att ta fram fler vägledningar och mallar som ska stötta förvaltningen i att beskriva och hitta gemensamma arbetssätt. Dessa är

-mall för kanalstrategi, hur myndigheter kan beskriva vilka kontaktvägar man har med företag, privatpersoner och andra målgrupper,

-mall för sourcingstrategi, hur myndigheterna ska stödja sin kärnverksamhet med tjänster,

-vägledning för automatiserad samverkan,

-vägledning för webbutveckling,

-vägledning för konsekvensanalys av version 6 av Internetproto- kollet (IPv6).

Delegationen ska följa upp myndigheternas samlade arbete med e-förvaltning. Delegationen ska också säkerställa att modeller för nyttoberäkning tas fram.

Förenkla för privatpersoner

E-förvaltningen ska förenkla vardagen och frigöra tid för privatper- soner. Delegationen bedömer att en förvaltningsgemensam Mina sidor för privatpersoner kan bidra till detta. Syftet är att göra det enkelt för privatpersoner att hitta till tjänsterna och få en översikt över sina ärenden. På sikt ska användaren bara behöva logga in en gång på ett säkert sätt för att nå alla ärenden, oavsett vilken del av förvaltningen han eller hon har kontakt med. Det ska också gå att kommunicera med förvaltningen via e-tjänsten Mina meddelanden. Användaren får bättre kontroll över vilken information som finns samlad om honom eller henne. Funktionen ska utformas så att den

154

SOU 2010:62

Bilaga 3

är användbar och tillgänglig, och bidrar till att överskrida gränser mellan myndigheterna.

Delegationen anser att Skatteverket under 2010 bör genomföra en förstudie. I studien ingår att beskriva målgruppernas behov och göra nyttoberäkningar för att säkerställa att förslaget bidrar med avsedd nytta.

Förenkla företagens administration

Företagen lämnar i många fall samma uppgifter till olika myndig- heter. För att minska företagens administrativa börda anser delega- tionen att företagen bör föra över information vid endast ett tillfälle till en myndighet. En myndighet ska i första hand vända sig till andra myndigheter för informationsinhämtning, inom gällande regelverk, innan man vänder sig till företaget.

Delegationen anser att det är angeläget att Bolagsverket snarast får i uppgift att genomföra ett projekt som minskar och underlättar företagens uppgiftslämnande.

Spara in kostnader för förvaltningen och andra

Många myndigheter har tillgång till information som kan skapa nytta för andra om dessa fick ta del av informationen, så kallat vidareutnyttjande av information.

Delegationen anser att varje berörd myndighet bör tillhanda- hålla e-tjänster för att göra informationen tillgänglig så att näringslivet, förvaltningen och privatpersoner kan använda den i sina tjänster. Självfallet ska detta göras med hänsyn tagen till den personliga integriteten.

155

Bilaga 4

Delegationens ledamöter, expert och sekretariat

Ledamöter
Mats Sjöstrand	Ordförande, generaldirektör i
	Regeringskansliet
Angeles Bermudez-Svankvist	Generaldirektör, Arbetsförmedlingen
Kerstin Borg Wallin	Generaldirektör, Centrala
	studiestödsnämnden
Annika Bränström	Generaldirektör, Bolagsverket
Dan Eliasson	Generaldirektör, Migrationsverket
Ingemar Hansson	Generaldirektör, Skatteverket
Björn Jordell	Riksarkivarie, Riksarkivet
Stig Jönsson	Generaldirektör, Lantmäteriet
Adriana Lender	Generaldirektör, Försäkringskassan
Helena Lindberg	Generaldirektör, Myndigheten för
	samhällsskydd och beredskap
Claes Ljung	Generaldirektör, Kammarkollegiet
Christina Lugnet	Generaldirektör, Tillväxtverket
Mats Persson	Generaldirektör, Jordbruksverket
Karin Starrin	Generaltulldirektör, Tullverket
Bengt Svenson	Rikspolischef, Rikspolisstyrelsen
	157

Bilaga 4

SOU 2010:62

Håkan Sörman	Verkställande direktör,
	Sveriges Kommuner och Landsting
Katrin Westling Palm	Generaldirektör, Pensionsmyndigheten
Staffan Widlert	Generaldirektör, Transportstyrelsen
Expert
Magnus Enzell	Kansliråd, Finansdepartementet
Sekretariat
Claes Thagemark	Kanslichef
Marit Dozzi	Kanslisekreterare
Johan Bålman	Kommittésekreterare
Dano Costouvsqi53	Kommittésekreterare
Anneli Hagdahl	Kommittésekreterare
Roland Höglund54	Kommittésekreterare
Mårten Janerud	Kommittésekreterare
Peter Krantz55	Kommittésekreterare
Lena Olofsson	Kommittésekreterare
Eva Sartorius	Kommittésekreterare

53Tjänstledig t.o.m. 31 december 2010 för att tjänstgöra som sekreterare i Utredningen om bildande av en e legitimationsnämnd (dir. 2010:69).

54Tillfälligt anställd till och med december 2010 för speciella uppgifter.

55Föräldraledig t.o.m. 31 december 2010.

158

Bilaga 5

Delegationens arbetsgrupp

Representant	Myndighet/organisation
Carina Arnesson	Jordbruksverket
Peter Arvidsson	Tullverket
Nicolay Beck	Arbetsförmedlingen
Monica Grahn	Bolagsverket
Torbjörn Hörnfeldt	Riksarkivet
Anders Olsson	Lantmäteriet
Peder Sjölander	Pensionsmyndigheten
Halldor Stolt	Myndigheten för samhällsskydd
	och beredskap (MSB)
Bengt Svenson	Sveriges Kommuner och Landsting
Hans Söderlund	Centrala studiestödsnämnden (CSN)
Lena Tollerz Törn	Skatteverket
Thomas Wahlberg	Migrationsverket
Gunnar Wennerholm	Tillväxtverket
Göran Wijk	Försäkringskassan
Per Ängmo	Transportstyrelsen
Ola Öhlund	Rikspolisstyrelsen
	Kammarkollegiet56

56 Ny representant ska utses.

159

Bilaga 6

IT-standardiseringsrådet

Representant	Myndighet/organisation
Hans von Axelson	Myndigheten för handikappolitisk samordning
	(Handisam)
Carin Edlund	Swedish Standards Institute (SIS)
Stefan Görling	Swedish Network User’s Society (SNUS)
Torbjörn Hörnfeldt	Riksarkivet
Leif Johansson	NORDUNet
Björn Lundell	Open Source Sweden
Olle Olsson	World Wide Web Consortium (W3C)
Håkan Persson	Arbetsförmedlingen
Stefan Santesson	3xA Security AB
Jonas Sundborg	Ericsson AB
Bengt Svenson	Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Inger Wejerfelt	Centrum för e-Hälsa i samverkan (SKL)
Kerstin Wiss Holmdahl	Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Wiggo Öberg	Myndigheten för samhällsskydd och
	beredskap (MSB)

161

Bilaga 7

Expertgrupp för rättsliga frågor

Representant	Myndighet/organisation
Johan Bålman	E-delegationen
Per Furberg	Setterwalls Advokatbyrå
Anna Hörnlund	Datainspektionen
Gustaf Johnssén	Finansdepartementet
Cecilia Magnusson Sjöberg	Stockholms universitet
David Törngren	Justitiedepartementet
Efwa Westre Stövander	Riksarkivet
Ida Wettervik	Justitiedepartementet
Staffan Wikell	SKL
Christina Wikström	Svenskt Näringsliv
Mikael Ålund	Bolagsverket
Tomas Öhrn	Lantmäteriet

163

Bilaga 8

Expertgrupp för internationell e-förvaltning

Representant	Myndighet/organisation
Dano Costouvsqi57	E-delegationen
Hans von Axelsson	Handisam
Lars Carlsson	Transportstyrelsen
Magnus Enzell	Finansdepartementet
Anders Hektor	Näringsdepartementet
Ulrika Johansson Jordan	Utrikesdepartementet
Staffan Larsson	Bolagsverket
Claes-Göran Lock	Arbetsförmedlingen
Jan Lundh	Kammarkollegiet
Staffan Lund	SKL
Roger Nylander	Försäkringskassan
Henrik Olin	Justitiedepartementet
Sören Pedersen	Ekonomistyrningsverket
Anders Rafting	Post- och telestyrelsen
Madeleine Siösteen-Thiel	Vinnova
Desirée Veschetti Holmgren	Lantmäteriet
Arvid Welin	Skatteverket
Birgitta Åbjörnsson	Datainspektionen

57 Tjänstledig t.o.m. 31 december 2010 för att tjänstgöra som sekreterare i Utredningen om bildande av en e legitimationsnämnd (dir. 2010:69).

165

Bilaga 9

Delegationens referensgrupp

Branschorganisationen för revisorer och rådgivare (FAR SRS) Chalmers tekniska högskola

Dataföreningen

Datainspektionen Ekonomistyrningsverket (ESV)

Föreningen för en fri informationsinfrastruktur (FFII) Företagarna

Göteborgs universitet

Handelshögskolan vid Örebro universitet/Åke Grönlund IT-universitetet

Kommerskollegium Konsumenternas Bank- & Finansbyrå Konsumentverket

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) Kungliga Tekniska högskolan (KTH) Länsstyrelserna/Göran Bengtsson

Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam)

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys)

Näringslivets Regelnämnd

Nätverket för arkitektur/Johan Groth Open Source Sweden

167

Bilaga 9

SOU 2010:62

Post- och telestyrelsen (PTS) Swedish Standards Institute (SIS)

Swedish Network User's Society (SNUS)/Stefan Görling Socialstyrelsen

Stockholms universitet Svenska Bankföreningen Svenskt Näringsliv Terminologicentrum (TNC) Uppsala universitet

Verket för innovationssystem (Vinnova)

168

Bilaga 10

Översikt över strategiska e-förvaltningsprojekt

Innehåll
1	Mina sidor för privatpersoner ...............................................	177
2	E-arkiv och e-diarium ............................................................	177
3	Minskat uppgiftslämnande ....................................................	179
4	E-tjänst över näringsidkare ...................................................	180
5	Tjänstekatalog ........................................................................	182
6	E-beställ..................................................................................	182
7	Effektivisera konkurshanteringsprocessen (EKH) .............	184
8	Elektronisk upphandling .......................................................	187
9	e-Migration.............................................................................	188
10	Geodataprojektet ...................................................................	190
11	Informationsväg Försäkringskassan-vården ........................	193
12	Kringla och K-samsök ...........................................................	195
13	LEFI Online...........................................................................	197
14	Mina meddelanden.................................................................	198
15	Nationell eHälsas kommande e-tjänster för
	tillgänglighet och medbestämmande ....................................	200
16	Nationell eHälsas program för en god äldreomsorg ...........	201

169

Bilaga 10	SOU 2010:62
17	Nationell skogsdatabas ..........................................................	201
18	Resfri.......................................................................................	203
19	RIF etapp 1 .............................................................................	204
20	Rättsinformationsprojektet och lagrummet.se.....................	205
21	Säker identifiering av personer (central biometri) ...............	208
22	Tillgängliggöra myndigheters arkiverade webbplatser.........	209
23	Utveckla och effektivisera tillhandahållandet av
	folkbokföringsuppgifter i samhället......................................	210
24	Verksamt.se.............................................................................	211
25	Åtkomst egen information förare .........................................	213
26	Öppna biståndet.....................................................................	215
	Upphandling av e-tjänst på marknaden ................................	231

170

SOU 2010:62

Bilaga 10

Inom Sverige bedrivs ett relativt stort antal e-förvaltningsprojekt, som har strategisk betydelse för det samlade arbetet med e-förvaltning. Delegationen identifierar löpande vilka dessa är och tar gärna emot förslag på nya58.

I denna bilaga finns en redogörelse för de strategiska nationella projekt som hade identifierats våren 2010. Myndigheterna och departementen har svarat på en enkät om projekten som delega- tionen skickade ut. I denna bilaga finns projekten beskrivna, vilket även utgör en sammanfattning av enkätsvaren. Beskrivningarna är i vissa fall inte kompletta. Avsikten är att förbättra texterna i kommande betänkanden.

Översikt över projekten

På följande sidor finns en tabellsammanställning över de hittills identifierade strategiska nationella e-förvaltningsprojekten som pågår eller är på väg att starta. Därefter följer beskrivningar av vart och ett av projekten i löpande text.

58 Förslag kan skickas till info@edelegationen.se.

171

									10 Bilaga
		Projekt	Projektmål	Huvudansvarig	Deltagande	Fas	Måldatum	Kontaktperson
172				myndighet	organisationer				Tabell

	1	Mina sidor för privatpersoner	Ta fram en förankrad	Försäkringskassan	Skatteverket,	Förstudie	dec-10	gunilla.dyrhage.cederqvist@forsakringskassan.se
			framtidsbild och		Migrationsverket, SKL,
			övergripande förslag till		Pensionsmyndigheten,
			övergripande förslag till		Pensionsmyndigheten,
			lösning för Mina Sidor för		Transportstyrelsen och
			privatpersoner.		CSN.

	2	E-arkiv och E-diarium	Utreda möjligheten att	Riksarkivet	Arbetsförmedlingen,	Förstudie	dec-10	torbjorn.hornfeldt@riksarkivet.ra.se	Projektöversikt
			skapa ett gemensamt e-		Bolagsverket,
			arkiv och e-diarium.		Försäkringskassan,
					Pensionsmyndigheten,
					Tillväxtverket och SKL.

	3	Minskat uppgiftslämnande	Införa en samordnings-	Bolagsverket	Beslut om ytterligare	Väntar på beslut	–	monica.grahn@bolagsverket.se
			struktur för statliga		deltagande myndigheter	om genomförande
			uppgiftskrav, i syfte att		kommer att tas då beslut	(oktober 2010).
			minska den administrativa		om att starta projektet
			bördan för näringslivet.		fattas.

	4	E-tjänst över näringsidkare	Utreda införandet av en	Bolagsverket	Lantmäteriet,	Förstudie	dec-10	monica.grahn@bolagsverket.se
			samlad e-tjänst där det går		Skatteverket, Statistiska
			att ställa frågor om		Centralbyrån,
			grunddata rörande alla		länsstyrelserna,
			näringsidkare.		Finansinspektionen,
					Inspektionen för
					arbetslöshetsförsäkringe
					n, Kammarkollegiet och
					Lantmäteriet.

	5	Tjänstekatalog	(Stegvis) etablera en	Jordbruksverket	Lantmäteriet,	Prototyp	–	charlotte.jonsson@jordbruksverket.se
			tjänstekatalog för alla		Försäkringskassan, SKLA
			myndigheter i Sverige.		och Tullverket samt
					utskottet som utvecklar
					”Vägledning för
					automatiserad
					samverkan”.
									SOU
	6	E-beställ	Införa elektroniska	Ekonomistyrnings-	Samtliga myndigheter	Införande	dec-13	anders.nystrom@esv.se
			beställningar i	verket	med minst femtio
			statsförvaltningen.		anställda.				2010:62

	7	Effektivisera	Införa en ny lösning för	Kronofogden	Bolagsverket,	Väntar på beslut	–	johan.andersson@kronofogden.se
		konkurshanteringsprocessen	konkurshanterings-		länsstyrelserna och	om genomförande
			processen.		Domstolsverket deltar.	(oktober 2010).
			processen.		Domstolsverket deltar.	(oktober 2010).

		Projekt	Projektmål	Huvudansvarig	Deltagande	Fas	Måldatum	Kontaktperson	SOU
				myndighet	organisationer				SOU
									2010:62
	8	Elektronisk upphandling	Kammarkollegiet driva	Kammarkollegiet	Det finns en	Pågående	–	birgitta.nelson@kammarkollegiet.se
			utvecklingen av den		samverkansgrupp	linjearbete
			elektroniska upphandlingen		bestående av
			och deltar i standard-		representanter för:
			och deltar i standard-		representanter för:
			iseringsarbetet på området.		Ekonomistyrningsverket
			Utvecklingsarbetet		(ESV), Konkurrensverket,
			organiseras över tiden i		Tillväxtverket, Sveriges
			olika projekt.		Kommuner och Landsting
					(SKL), Kammarkollegiets
					IT-upphandling, VHS-
					upphandling samt
					Finansdepartementet.

	9	E-migration	Införa uppdaterade e-	Migrationsverket	Samarbete sker bland	Införande	Under hösten 2010	thomas.wahlberg@migrationsverket.se
			tjänster, ny infrastruktur		annat med UD,		driftsätts automatisk
			och elektronisk		Skatteverket,		ärendefördelning för
			kommunikation med andra		Försäkringskassan,		asylprocessen
			myndigheter för		Domstolsverket,
			Migrationsverkets		Kronofogden,
			målgrupper		Rikspolisstyrelsen och
					EU.

	10	Geodataprojektet	Införa en nationell	Lantmäteriet	Försvarsmakten, SCA	Införande	Produktionssättning	anders.olsson@lm.se
			geodataportal som		Skog AB, Sveriges		under 2011
			integrerar geodata från		geologiska undersökning
			olika källor och miljöer ink.		(SGU), Sjöfartsverket,
			en nationell		SMHI, Sveriges
			metadatakatalog.		Kommuner och Landsting
					(SKL), ULI:s
					leverantörssektion och
					Trafikverket

	11	Informationsväg	Införa elektronisk överföring	Försäkringskassan	Inera, landstingen och	Införande	dec-10	hans.ahlqvist@forsakringskassan.se
		Försäkringskassan-vården	av medicinskt underlag	och SKL	journalsystem-
			från vården (landstingen)		leverantörer.
			till Försäkringskassan

	12	Kringla och K-samsök	Skapa en gemensam och	Riksantikvarie-	I projektet ingår även	Införande	–	lars.lundqvist@raa.se
173			enkel sökingång till	ämbetet	Riksarkivet,
173			information om kulturarvet		Naturhistoriska
			samt utveckla en teknisk		Riksmuseet samt
			infrastruktur för		museisystemet SOFIE,
			samsökning av		som omfattar cirka 400				10 Bilaga
			kulturarvsinformation.		museer och föreningar.

10 Bilaga

174
		Projekt	Projektmål	Huvudansvarig	Deltagande	Fas	Måldatum	Kontaktperson
				myndighet	organisationer

	13	LEFI Online	Införa lösning för att sända	Försäkringskassan	Kronofogdemyndigheten,	Införande	–	hans.ahlqvist@forsakringskassan.se
			individrelaterade uppgifter		kommuner, (SKL och
			om olika förmåner,		Sambruk),
			ersättningar eller bidrag till		försäkringsbolag,
			mottagare som har rätt att		Pensionsmyndigheten,
			få dem.		Arbetsförmedlingen och
					a-kassor deltar. Fler
					aktörer kan tillkomma.

	14	Mina meddelanden	Införa en myndighets-	Skatteverket	Bolagsverket,	Införande (v1)	dec-10	magnus.wallstrom@skatteverket.se
			gemensam lösning för		Tillväxtverket
			meddelandeförmedling till
			medborgare och företag.

	15	Nationell eHälsas kommande	Vidareutveckling av en ny	Inera	Landstingen	Införande	–	theresa.nilsson@inera.se
		e-tjänster för tillgänglighet	plattform för fortsatt
		och medbestämmande	utveckling av e-tjänster

	16	Nationell eHälsas program för	Utveckla socialtjänstens	Sveriges Kommuner	Sveriges Kommuner och	–	–	catharina.mann@skl.se
		en god äldreomsorg	infrastruktur för att skapa	och Landsting	Landsting
			förutsättningar för
			kunskapsutveckling och
			därmed ge god kvalitet
			inom äldreomsorgen och
			socialtjänsten.

	17	Nationell skogsdatabas	Flera samverkande projekt	Skogsstyrelsen	Naturvårdsverket,	Införande	–	patrik.andre@skogsstyrelsen.se
			och förvaltningsobjekt, som		Riksantikvarieämbetet,
			tillsammans ska lyfta		Sveriges Lantbruks-
			informationsförsörjningen i		universitet, Lantmäteriet
			skogsbruket.		och länsstyrelserna.

2010:62 SOU

		Projekt	Projektmål	Huvudansvarig	Deltagande	Fas	Måldatum	Kontaktperson	SOU
				myndighet	organisationer				SOU
									2010:62
	18	Resfri	Publicera och lansera	Trafikverket	Malmö, Göteborg, Lund,	Införande	–	ulf.pilerot@trafikverket.se
			handledning för de		Umeå, Norrbottens
			organisationer som vill öka		Kommunförbund,
			andelen resfria möten.		Sveriges Kommuner och
			andelen resfria möten.		Sveriges Kommuner och
					Landsting (SKL), samt
					Logica, Sveriges
					teknologiska Institut (SP)
					och Vägverket.

	19	RIF etapp 1	Skapa en första röd tråd i	Justitiedepartementet	Rikspolisstyrelsen,	Införande	dec-11	cecilia.hegethorn-stromgren@justice.ministry.se
			informationsförsörjningen i		Åklagarmyndigheten,
			rättskedjan.		Domstolsverket,
					Kriminalvården och
					Brottsförebyggande
					rådet.

	20	Rättsinformationsprojektet	Samla all rättsinformation	Domstolsverket	Myndigheter som	Etablering	–	staffan.malmgren@dom.se
			via en gemensam		publicerar
			samlingspunkt,		rättsinformation.
			www.lagrummet.se.

	21	Säker identifiering av	Identifiera nyttor och	Migrationsverket	Rikspolisstyrelsen	Förstudie	mars-11	thomas.wahlberg@migrationsverket.se
		personer (central biometri)	möjligheter med att
			använda biometri på ett
			sammanhållet sätt
			vididentifiering av
			personer.

	22	Tillgängliggöra myndigheters	Ta fram lösning för att	Riksarkivet	–	–	–	torbjorn.hornfeldt@riksarkivet.ra.se
		arkiverade webbplatser	tillhandahålla statistiska
			versioner av nedlagda
			myndigheters webbplatser.

	23	Utveckla och effektivisera	Analys av en modell för	Skatteverket	CSN, Domstolsverket,	Väntar på beslut	–	annika.skold@skatteverket.se
		tillhandahållandet av	tillhandahållande av		Kronofogden,	om genomförande
		folkbokföringsuppgifter i	folkbokföringsuppgifter		Lantmäteriet,	(oktober 2010)
		samhället	inklusive en IT-tjänst för att		Migrationsverket,
			underrätta Skatteverket.		Rikspolisstyrelsen,
175					Statistiska Centralbyrån,
					Transportstyrelsen och
					SKL.
					SKL.
									10 Bilaga
									10 Bilaga

10 Bilaga

176

	Projekt	Projektmål	Huvudansvarig	Deltagande	Fas	Måldatum	Kontaktperson
			myndighet	organisationer

24	Verksamt.se	Vidareutveckla en	Tillväxtverket	Bolagsverket,	Införande	nov-10	gunnar.wennerholm@tillvaxtverket.se
		myndighetsgemensam		Skatteverket
		webbplats för företagare,
		med information och e-
		tjänster kopplade till att
		starta och driva företag.

25	Åtkomst egen information	Skapa enkelhet för den	Transportstyrelsen	Trafikverket	Väntar på beslut	–	maria.inghamn@transportstyrelsen.se
	förare	kommande körkortstagaren,		(Förarprövning),	om genomförande
		körkortsägaren etc. att		Trafikskolor (ca 80 st),	(oktober 2010)
		utföra sina ärenden, följa		riskutbildare, optiker,
		dessa samt få åtkomst till		läkare, kommuner,
		sin egen information.		landsting,
				Domstolsverket,
				Åklagarmyndigheten,