Underhållsskyldighet i internationella situationer Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll

Underhållsskyldighet

i internationella situationer –

Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll

Betänkande av Utredningen om underhålls- skyldighet i internationella situationer

Stockholm 2010

SOU 2010:59

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice

Tryckt av Elanders Sverige AB

Stockholm 2010

ISBN 978-91-38-23436-5

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Justitiedepartementet

Regeringen beslutade den 4 juni 2009 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå de kompletterande författningsbestämmelser som behövs till EU:s underhållsförordning samt de författnings- ändringar som ett framtida tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till. Samma dag utsåg chefen för Justitiedeparte- mentet, statsrådet Beatrice Ask, hovrättsrådet tillika vice ordföranden Ulrika Beergrehn till särskild utredare.

Som sakkunniga i utredningen förordnades den 14 juli 2009

numera	kanslirådet Jessica		Löfvenholm,		rättssakkunniga
Danijela Pavic och ämnesrådet Frank Walterson.
Som	experter	förordnades	den	14 juli	2009	juristen
Sofia Berfenstam,		verksjuristen	Patrik	Berglund,		docenten

Michael Hellner, professorn Maarit Jänterä-Jareborg, advokaten Fredric Renström, specialisten Anna Svantesson och rättslige experten Tommy Wallén.

Hovrättsassessorn Boel Oldenstedt anställdes som sekreterare i utredningen fr.o.m. den 11 augusti 2009.

Utredningen överlämnar härmed betänkandet Underhålls- skyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll (SOU 2010:59). Till betänkandet bifogas också ett särskilt yttrande samt en bilagedel.

Utredningens uppdrag är härmed slutfört. Stockholm den 1 september 2010

Ulrika Beergrehn

/Boel Oldenstedt

Innehåll

Förkortningar och ordförklaringar.........................................		17
Sammanfattning ................................................................		21
Summary ..........................................................................		39
Författningsförslag .............................................................		59
1	Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till
	underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ........	59

2Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap

	och förmynderskap..................................................................	63
3	Förslag till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619) ....	64
4	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
	sekretesslagen (2009:400)........................................................	65
5	Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
	(2010:110) ................................................................................	67
	Del I
	Inledning och bakgrund
1	Utredningens uppdrag och arbete ................................	71
1.1	Uppdraget.................................................................................	71
1.2	Utredningens arbete ................................................................	73

Innehåll		SOU 2010:59
1.3	Betänkandets disposition.........................................................	73
1.4	”Underhållsberättigad” och ”underhållsskyldig” ...................	75
2	Historik, språkversioner och tolkning ............................	77
2.1	Europeiska unionen (EU)........................................................	77
2.2	Haagkonferensen för internationell privaträtt .......................	79
2.3	Förenta nationerna (FN).........................................................	81
2.4	Språkversioner ..........................................................................	82
2.5	Tolkningsfrågor........................................................................	83
3	Gällande rätt ..............................................................	85
3.1	Inledning...................................................................................	85

3.2Internationella instrument och deras

	tillämpningsområden................................................................		86
	3.2.1	Bryssel I-förordningen .................................................	86
	3.2.2 Förordningen om den europeiska
		exekutionstiteln.............................................................	86
	3.2.3	Luganokonventionerna.................................................	87
	3.2.4 1958 års Haagkonvention och 1973 års
		Haagkonvention............................................................	88
	3.2.5 Haagkonventionerna om tillämplig lag – ej
		tillträdda av Sverige .......................................................	89
	3.2.6	New York-konventionen .............................................	90
	3.2.7 Nordiskt samarbete i fråga om
		underhållsskyldighet .....................................................	90
3.3	Behörighet ................................................................................		91
	3.3.1	Utgångspunkter ............................................................	91
	3.3.2	Bryssel I-förordningen .................................................	91
	3.3.3	Luganokonventionerna.................................................	93
	3.3.4	Autonom rätt ................................................................	94
3.4	Lagval	........................................................................................	94
3.5	Erkännande och verkställighet ................................................		97
3.6	Hemvistbegreppet..................................................................		101
6

SOU 2010:59 Innehåll

	3.6.1	Allmänt........................................................................		101
	3.6.2 EU-domstolens tolkning av hemvistbegreppet........			101
	3.6.3 Hemvist enligt svensk internationell privaträtt........			103
3.7	Svensk intern rätt...................................................................			105
	3.7.1	Underhållsskyldighet och underhållsstöd.................		105
	3.7.1.1		Barn.......................................................................	105
	3.7.1.2		Makar....................................................................	108
	3.7.2	Forumbestämmelser...................................................		108
	3.7.3	Verkställighet..............................................................		109
			Del II
			Underhållsförordningen
			2007 års Haagkonvention och
			2007 års Haagprotokoll
4	Tillämpningsområden, förhållande till andra
	internationella instrument och hemvistbegreppet.........			115
4.1	Utgångspunkter .....................................................................			115
4.2	Underhållsförordningen........................................................			116
4.3	2007	års Haagkonvention......................................................		118
4.4	2007	års Haagprotokoll .........................................................		120

4.5Förhållandet till andra internationella instrument utifrån

ett svenskt perspektiv ............................................................	121
4.5.1 Underhållsförordningen och andra
internationella instrument..........................................	121
4.5.2 2007 års Haagprotokoll och andra internationella
instrument...................................................................	123
4.5.3 2007 års Haagkonvention och andra
internationella instrument..........................................	124

4.6Erkännande och verkställighet i Sverige av avgöranden

från olika länder .....................................................................		129
4.6.1	Inledning .....................................................................	129
4.6.2	Finland.........................................................................	130
4.6.3	Danmark......................................................................	132
4.6.4	Norge...........................................................................	134
		7

Innehåll	SOU 2010:59
4.6.5	Island............................................................................	135
4.6.6	Storbritannien .............................................................	136
4.6.7	Österrike och Belgien.................................................	137
4.6.8	Tjeckien, Estland, Frankrike, Tyskland,
	Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna,
	Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Litauen......	138
4.6.9	Cypern, Irland, Rumänien, Ungern och
	Slovenien......................................................................	139
4.6.10 Bulgarien, Lettland och Malta ....................................		140
4.6.11 Schweiz ........................................................................		141
4.6.12 Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao ...		142
4.6.13 Surinam........................................................................		143
4.6.14 Australien, Turkiet och Ukraina................................		144
4.7 Hemvistbegreppet..................................................................		145

4.8Särskilt om sambor, samkönade äktenskap och

	partnerskap		.............................................................................	147
	4.8.1	Inledning......................................................................		147
	4.8.2	Svenska utgångspunkter .............................................		148
	4.8.3	Underhållsförordningen.............................................		149
	4.8.4	2007	års Haagkonvention...........................................	150
	4.8.5	2007	års Haagprotokoll ..............................................	151
5	Behörighet ...............................................................			153
5.1	Underhållsförordningen (behörighet – kapitel II) ..............			153

5.22007 års Haagkonvention (begränsningar i rätten att

	inleda ett förfarande – kapitel IV).........................................	158
5.3	Överväganden.........................................................................	159
6	Lagval .....................................................................	163
6.1	Underhållsförordningen (tillämplig lag – kapitel III)..........	163
6.2	2007 års Haagprotokoll..........................................................	163
	6.2.1 Tillämpningsområde ...................................................	163
	6.2.2 Huvudregel – lagen i den stat där den
	underhållsberättigade har sin hemvist .......................	164
	6.2.3 Undantag från huvudregeln i vissa fall.......................	165
	6.2.4 Parternas val av tillämplig lag .....................................	170
8

SOU 2010:59 Innehåll

	6.2.5	Offentliga organ .........................................................	170
	6.2.6 Den tillämpliga lagens räckvidd m.m. .......................		171
6.3	Överväganden ........................................................................		173
	6.3.1 Utrymmet för allmänt tillämpliga bestämmelser......		174
	6.3.2 Utredning om utländsk rätt.......................................		175
	6.3.3	Det bakomliggande rättsförhållandet........................	176
	6.3.4 Särskilt om allmän domstols materiella
		processledning i mål om underhållsbidrag ................	177
7	Erkännande och verkställighet ...................................		179
7.1	Underhållsförordningen........................................................		179
	7.1.1 Erkännande, verkställbarhet och verkställighet
		av domar (kapitel IV) .............................................	179
	7.1.1.1 Inledning ..............................................................		179
	7.1.1.2 Domar meddelade i en medlemsstat som är
		bunden av 2007 års Haagprotokoll
		(avsnitt 1).............................................................	180
	7.1.1.3 Domar meddelade i en medlemsstat som inte
		är bunden av 2007 års Haagprotokoll
		(avsnitt 2).............................................................	183
	7.1.1.4 Allmänna bestämmelser om verkställighet
		som gäller alla domar, oberoende av om
		ursprungsmedlemsstaten är bunden av 2007
		års Haagprotokoll eller inte (avsnitt 3)..............	188
	7.1.2 Förlikningar inför domstol och officiella
		handlingar, inklusive avtal om
		underhållsskyldighet (kapitel VI)..............................	189
7.2	2007 års Haagkonvention......................................................		190
	7.2.1 Erkännande och verkställighet (kapitel V) ...............		190
	7.2.1.1 Allmänna förutsättningar ....................................		190
	7.2.1.2 Grunder för erkännande och verkställighet .......		191
	7.2.1.3 Skäl för att vägra erkännande och
		verkställighet........................................................	193
	7.2.1.4 Förfarande för en ansökan om erkännande
		och verkställighet (verkställbarhets-
		förklaring)............................................................	195
	7.2.2 Verkställighet i den anmodade staten (kapitel VI)...		203
7.3	Överväganden ........................................................................		206
			9

Innehåll SOU 2010:59

	7.3.1	Exekvaturförfarandet..................................................		206
	7.3.1.1		Allmänt .................................................................	206
	7.3.1.2		Behörig myndighet ...............................................	207
	7.3.1.3		Tvåstegsförfarandet ..............................................	207
	7.3.2	Säkerhetsåtgärder efter verkställbarhetsförklaring
		enligt underhållsförordningen....................................		209
	7.3.3 Verkställighet av avgöranden enligt
		underhållsförordningen och 2007 års
		Haagkonvention sker enligt utsökningsbalken.........		210
	7.3.4 Verkställbara avtal enligt underhållsförordningen
		och 2007 års Haagkonvention....................................		211
	7.3.5 Förnyad prövning enligt underhållsförordningen
		när svaranden inte har gått i svaromål........................		212
	7.3.5.1		Allmänna förutsättningar .....................................	212
	7.3.5.2		Behörig myndighet ...............................................	213
	7.3.5.3 Förfarandet vid förnyad prövning.......................			214
	7.3.6 Hinder mot och uppskjutande av verkställighet
		enligt underhållsförordningen....................................		215
	7.3.6.1		Allmänna förutsättningar .....................................	215
	7.3.6.2 Beslut om hinder mot verkställighet...................			215
	7.3.6.3 Beslut om uppskjutande av verkställigheten ......			216
	7.3.7 Beslut av administrativa myndigheter........................			217
	7.3.8 Ytterligare kompletterande bestämmelser till
		2007 års Haagkonvention...........................................		220
	7.3.8.1 En fullständig kopia av avgörandet ska
			bifogas en ansökan ...............................................	220
	7.3.8.2 Delgivning av ett beslut om verkställbarhet.......			221
	7.3.8.3		Centralmyndigheten vidarebefordrar
			verkställbarhetsbeslutet till Kronofogde -
			myndigheten .........................................................	222
8	Särskilt om avtal.......................................................			223
8.1	Inledning		.................................................................................	223
8.2	Gällande rätt ...........................................................................			223
	8.2.1 Möjligheten att avtala om underhåll enligt svensk
		intern .....................................................................rätt		223
	8.2.2 Avtal ..........om domstols behörighet (prorogation)			225
	8.2.3 Avtal ................................................om tillämplig lag			226

SOU 2010:59

Innehåll

8.3Avtal om underhåll enligt underhållsförordningen och

2007 års Haagkonvention......................................................

227

8.4Avtal om behörig domstol enligt

	underhållsförordningen .........................................................		227
8.5	Avtal om tillämplig lag enligt 2007 års Haagprotokoll........		228
	8.5.1 Val av lag för ett visst förfarande...............................		228
	8.5.2	Generellt tillämpliga avtal ..........................................	229
8.6	Överväganden ........................................................................		231
	8.6.1 Behandlingen av avtal i underhållsförordningen,
		2007 års Haagkonvention och 2007 års
		Haagprotokoll.............................................................	231
	8.6.2 Registrering av ett avtal om underhållsbidrag...........		232
	8.6.3 Formkrav för avtal om behörighet och lagval...........		234
	8.6.4 Information och medvetenhet om avtalets
		konsekvenser...............................................................	236
9	Samarbete genom centralmyndigheter och deras
	åligganden...............................................................		237
9.1	Inledning.................................................................................		237
9.2	Gränsöverskridande samarbete i dag ....................................		238
	9.2.1	New York-konventionen ...........................................	238
	9.2.2 Försäkringskassans tjänster enligt New York-
		konventionen ..............................................................	239

9.3Centralmyndighetens uppgifter enligt

underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ......		241
9.3.1	Centralmyndighetens allmänna uppgifter.................	241
9.3.2	Ansökningar genom centralmyndigheten.................	244

9.4Uppgifter till centralmyndigheten och

centralmyndighetens behandling av uppgifter .....................			248
9.4.1	Gällande rätt................................................................		248
9.4.1.1		Sekretess ...............................................................	248
9.4.1.2		Personuppgifter och gallring...............................	254
9.4.2	Underhållsförordningen.............................................		261
9.4.3	2007 års Haagkonvention...........................................		263
9.5 Överväganden ........................................................................			264
			11

Innehåll SOU 2010:59

	9.5.1	Centralmyndigheten...................................................		264
	9.5.2	Centralmyndighetens uppgifter.................................		266
	9.5.2.1		Allmänt om uppgifterna ......................................	266
	9.5.2.2 Särskilda åtgärder i mål om indrivning av
			underhåll med internationella inslag ...................	267
	9.5.2.3 Möjlighet att överklaga centralmyndighetens
			beslut .....................................................................	267
	9.5.3	Sekretess ......................................................................		269
	9.5.3.1 Sekretess för uppgifter lämnade till svenska
			myndigheter enligt underhållsförordningen,
			2007 års Haagkonvention och New York -
			konventionen .......................................................	270
	9.5.3.2 Centralmyndighetens tillgång till uppgifter
			hos Försäkringskassan .........................................	271
	9.5.3.3 Skyldighet att efterforska uppgifter enligt
			underhållsförordningen .......................................	272
	9.5.3.4 Skyldighet att efterforska uppgifter enligt
			2007 års Haagkonvention ....................................	275
	9.5.3.5 Vidarebefordran av uppgifter till utländska
			myndigheter .........................................................	276
	9.5.3.6 Särskilt om skyddade adressuppgifter.................			277
	9.5.4	Behandlingen av personuppgifter ..............................		279
	9.5.4.1		Skydd av personuppgifter ....................................	279
	9.5.4.2 Överföring av personuppgifter till
			centralmyndigheten i tredje land ........................	280
	9.5.5 Bevarande/gallring av uppgifter enligt underhålls-
		förordningen ...............................................................		281
10	Särskilt om direkta ansökningar .................................			283
10.1	Inledning		.................................................................................	283
10.2	Underhållsförordningen ........................................................			283
10.3	2007 års Haagkonvention ......................................................			284
10.4	Överväganden.........................................................................			287
11	Rättshjälp ..................................och rättsligt bistånd			289
11.1	Inledning.................................................................................			289
11.2 Rättshjälp ...........................................– gällande svensk rätt				290
12

SOU 2010:59		Innehåll
11.2.1 Rättshjälpslagen ..........................................................		290
11.2.1.1	Allmänt ...............................................................	290
11.2.1.2 Underhåll i samband med äktenskaps-
	skillnad ...............................................................	290
11.2.1.3	Underhåll till barn ..............................................	291
11.2.1.4 Vad ingår i rättshjälpen? ....................................		292
11.2.1.5	Rättshjälpsavgift .................................................	293
11.2.2 Rättegångskostnader och avgifter vid
verkställighet...............................................................		293
11.2.3 Särskilt om rättshjälp i internationella situationer ...		295
11.3 Rättshjälp enligt underhållsförordningen och rättsligt
bistånd enligt 2007 års Haagkonvention ..............................		298
11.3.1 Tillhandahållandet av rättshjälp och rättsligt
bistånd .........................................................................		298
11.3.2 Innebörden av rättshjälp respektive rättsligt
bistånd .........................................................................		299
11.3.3 Rättshjälp och rättsligt bistånd vid underhåll till
barn	..............................................................................	301
11.3.4 Rättshjälp och rättsligt bistånd vid underhåll till
andra än barn under 21 år...........................................		303
11.3.4.1	Underhållsförordningen ....................................	303
11.3.4.2	2007 års Haagkonvention ..................................	303
11.3.5 Återkrav ..............av kostnader från förlorande part		304
11.3.6 Rättshjälp och rättsligt bistånd till ett offentligt
organ............................................................................		305
11.3.7 Sammanfattande .......................................jämförelse		305
11.4 Överväganden ........................................................................		307
11.4.1 Rättshjälp enligt underhållsförordningen
respektive rättsligt bistånd enligt 2007 års
Haagkonvention i förhållande till rättshjälp enligt
rättshjälpslagen ...........................................................		308
11.4.2 Kostnadsfri rättshjälp enligt rättshjälpslagen vid
underhåll till barn enligt förordningen och
konventionen ..............................................................		310
11.4.3 Utredning inför beslut om rättshjälp och
efterföljande . ...................hantering av avgifter m.m		311
11.4.4 Olika villkor för rättshjälp i interna respektive
internationella ........................ärenden om underhåll		312

Innehåll		SOU 2010:59
	11.4.5 Kostnader och avgifter hos
	Kronofogdemyndigheten ...........................................	313
	11.4.6 Behov av förordningsändringar i övrigt.....................	314
12	Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och
	bilagda formulär .......................................................	317
12.1	Underhållsförordningen ........................................................	317
12.2	2007 års Haagkonvention ......................................................	319
12.3	2007 års Haagprotokoll..........................................................	322
12.4	Särskilt om övergångsbestämmelser......................................	323
	12.4.1 Underhållsförordningen.............................................	323
	12.4.2 2007 års Haagkonvention...........................................	323
	12.4.3 2007 års Haagprotokoll ..............................................	324
12.5	Överväganden.........................................................................	325
	Del III
	Lagtekniska frågor m.m.
13	Införlivande av instrumenten och lagtekniska
	lösningar..................................................................	331
13.1	Införlivande av instrumenten ................................................	331
13.2	Lagtekniska lösningar.............................................................	333
14	Ikraftträdande och övergångsbestämmelser .................	335
14.1	Ikraftträdande.........................................................................	335
14.2	Övergångsbestämmelser ........................................................	336
15	Konsekvenser av förslagen .........................................	337

SOU 2010:59		Innehåll
	Del IV
	Författningskommentar
16	Författningskommentar .............................................	345
16.1	Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till
	underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ......	345

16.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap

och förmynderskap................................................................		353
16.3 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen
(1996:1619).............................................................................		355
16.4 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400)......................................................		358
16.5 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken
(2010:110) ..............................................................................		359
	Del V
	Särskilt yttrande
Särskilt yttrande ..............................................................		363
	Bilagedel
Innehåll	..........................................................................	375
Bilaga 1	Kommittédirektiv ............................................................	377
Bilaga 2	Underhållsförordningen
	(Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den
	18 december 2008 om domstols behörighet,
	tillämplig lag, erkännande och verkställighet av
	domar samt samarbete i fråga om
.....................................................	underhållsskyldighet)	389

Innehåll

SOU 2010:59

Bilaga 3	2007 års Haagkonvention
	(Haagkonventionen av den 23 november 2007 om
	internationell indrivning av underhåll till barn och
	andra familjemedlemmar)...............................................	469
Bilaga 4	Rådets beslut
	av den 30 november 2009 om Europeiska
	gemenskapens ingående av Haagprotokollet av
	den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende
	underhållsskyldighet .......................................................	587
Bilaga 5	2007 års Haagprotokoll
	(Haagprotokollet av den 23 november 2007 om
	tillämplig lag avseende underhållsskyldighet) ...............	589

Förkortningar och ordförklaringar

1904	års lag	lagen (1904:26 s. 1) om vissa
		internationella rättsförhållanden rörande
		äktenskap och förmynderskap
1958	års	Haagkonventionen av den 15 april 1958
Haagkonvention		om erkännande och verkställighet av
		avgöranden om underhåll till barn
1973	års	Haagkonventionen av den 2 oktober 1973
Haagkonvention		om erkännande och verkställighet av
		avgöranden angående underhållsskyldighet
1988	års	Konventionen av den 16 september 1988
Luganokonvention		om domstols behörighet och om
		verkställighet av domar på privaträttens
		område
1993	års	Haagkonventionen av den 29 maj 1993 om
Haagkonvention		skydd av barn och samarbete vid
		internationella adoptioner
1996	års	Haagkonventionen av den 19 oktober 1996
Haagkonvention		om behörighet, tillämplig lag, erkännande,
		verkställighet och samarbete i frågor om
		föräldraansvar och åtgärder till skydd för
		barn
2007	års	Haagkonventionen av den 23 november
Haagkonvention		2007 om internationell indrivning av
		underhåll till barn och andra
		familjemedlemmar
2007	års	Haagprotokollet av den 23 november 2007
Haagprotokoll		om tillämplig lag avseende underhålls-
		skyldighet

Förkortningar och ordförklaringar SOU 2010:59

2007 års	Konventionen av den 30 oktober 2007 om
Luganokonvention	domstols behörighet och om erkännande
	och verkställighet av domar på
	privaträttens område
autonom rätt	allmänna bestämmelser som gäller i
	förhållande till alla stater, när ingen EU-
	rättslig eller konventionsbunden
	lagstiftning är tillämplig
bet.	betänkande
Bryssel I-förordningen	Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den
	22 december 2000 om domstols behörighet
	och om erkännande och verkställighet av
	domar på privaträttens område
Bryssel II-	Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av
förordningen	den 27 november 2003 om domstols
	behörighet och om erkännande och
	verkställighet av domar i äktenskapsmål
	och mål om föräldraansvar samt om upp-
	hävande av förordning (EG) nr 1347/2000
CU	Civilutskottet
dataskyddsdirektivet	Europaparlamentets och rådets direktiv
	95/46/EG av den 24 oktober 1995 om
	skydd för enskilda personer med avseende
	på behandling av personuppgifter och om
	det fria flödet av sådana uppgifter
den förklarande	se Explanatory Report (Conv.)
rapporten till 2007 års
Haagkonvention
den förklarande	se Explanatory Report (Prot.)
rapporten till 2007 års
Haagprotokoll
dir.	kommittédirektiv
dnr	diarienummer
Ds	Departementsserien
EES	Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
EFTA	Europeiska frihandelssammanslutningen
18

SOU 2010:59 Förkortningar och ordförklaringar

	(eng. European Free Trade Association)
EU	Europeiska unionen
EU-domstolen	Europeiska unionens domstol
EUT	EU:s officiella tidning (tidigare EGT)
Explanatory Report	Explanatory Report on the Convention of
(Conv.)	23 november 2007 on the international
	recovery of child support and other forms
	of family maintenance, upprättad av
	Alegría Borrás och Jennifer Degeling med
	assistans av William Duncan och Philippe
	Lortie, och tillgänglig på Haag-
	konferensens hemsida
Explanatory Report	Explanatory Report on the Protocol of
(Prot.)	23 November 2007 on the law applicable
	to maintenance obligations, upprättad av
	Andrea Bonomi, och tillgänglig på
	Haagkonferensens hemsida

FB	föräldrabalken
FN	Förenta nationerna
FN:s barnkonvention	Konventionen om barnets rättigheter,
	antagen av FN:s generalförsamling den
	20 november 1989
Haagkonferensen	Haagkonferensen för internationell
	privaträtt
HD	Högsta domstolen
JuU	Justitieutskottet
kap.	kapitel
kommissionen	Europeiska kommissionen
LU	Lagutskottet
medlemsstat	en stat som är medlem i EU
New York-	FN:s konvention den 20 juni 1956 om
konventionen	indrivning av underhållsbidrag i utlandet
NJA	Nytt juridiskt arkiv, avd. I
	19

Förkortningar och ordförklaringar SOU 2010:59

OSL	offentlighets- och sekretesslagen
	(2009:400)
paragraph	aktuell punkt i aktuell förklarande rapport
prop.	proposition
prot.	protokoll
PUL	personuppgiftslagen (1998:204)
RB	rättegångsbalken
RH	Rättsfall från hovrätterna
RÅ	Regeringsrättens årsbok
rskr.	riksdagsskrivelse
rådet	Europeiska unionens råd
rättshjälpsdirektivet	Rådets direktiv (2003/8/EG) av den
	27 januari 2003 om förbättring av
	möjligheterna till rättslig prövning i
	gränsöverskridande tvister genom
	fastställande av gemensamma minimiregler
	för rättshjälp i sådana tvister
SFS	Svensk författningssamling
SfU	Socialförsäkringsutskottet
SOU	Statens offentliga utredningar
SoU	Socialutskottet
SÖ	Sveriges överenskommelser med
	främmande makter
UB	utsökningsbalken
UD	Utrikesdepartementet
underhålls-	Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den
förordningen	18 december 2008 om domstols
	behörighet, tillämplig lag, erkännande och
	verkställighet av domar samt samarbete i
	fråga om underhållsskyldighet
ÄktB	äktenskapsbalken

Sammanfattning

Uppdraget

Utredningen har i uppdrag att föreslå de kompletterande bestämmelser som behövs till den av Europeiska unionens (EU:s) råd den 18 december 2008 antagna förordningen (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verk- ställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen). I uppdraget ligger att analysera under- hållsförordningen och belysa likheter och skillnader i förhållande till framför allt Bryssel I-förordningen1 och Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention). Utredningen ska vidare undersöka vilka kompletterande författ- ningsbestämmelser som behövs med anledning av underhålls- förordningen, inklusive den hänvisning som finns i förordningen till Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2007 års Haagprotokoll). Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättshjälp, hinder mot och uppskjutande av verkställighet, informationsutbyte och sekretess samt tillgång till och hantering av personuppgifter.

Utredningen ska också föreslå de författningsändringar som ett framtida tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till. En del i arbetet är att undersöka hur svensk rätt förhåller sig till bestämmelserna i konventionen och att analysera konsekvenserna av att Sverige blir bundet av konventionen. I sammanhanget ska även förhållandet till andra internationella instrument på området belysas. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättsligt bistånd, informationsutbyte och därtill hörande frågor om sekretess samt frågor om exekvaturförfarande och verkställighet. I

1 Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område.

Sammanfattning

SOU 2010:59

den mån frågan aktualiseras ska utredningen ta ställning till hur konventionen bör införlivas i svensk rätt. I uppdraget ingår också att ta ställning till om konventionens tillämpningsområde helt eller delvis bör utvidgas och om det finns anledning att reservera sig, i enlighet med vad som är möjligt enligt konventionen.

Utredningen ska ge förslag på vilken myndighet som bör utses till centralmyndighet i förhållande till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention och överväga om vissa uppgifter bör handhas av centralmyndigheten eller av andra organ.

Tillämpningsområden och förhållande till andra internationella instrument

Syftet med underhållsförordningen är att ge en underhållsberättigad person bättre möjligheter att hävda sina rättigheter. Detta ska uppfyllas genom att göra det enkelt att få ett avgörande i en medlemsstat som automatiskt är verkställbart i en annan medlemsstat utan några formaliteter. Förordningen innehåller bl.a. bestämmelser om internationell behörighet, tillämplig lag (i form av en hänvisning till 2007 års Haagprotokoll, se vidare nedan), erkännande och verkställighet samt samarbete. Underhållsförord- ningen ersätter Bryssel I-förordningen när det gäller frågor om underhåll. Den nordiska konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av under- hållsbidrag2 får dock fortsätta att tillämpas. Underhållsförord- ningen är tillämplig på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden. Även offentliga organ kan betraktas som underhållsberättigade i förord- ningens mening, t.ex. om det finns en statlig fordran på åter- betalning av utbetalat underhållsstöd. Underhållsförordningen kommer att vara direkt tillämplig i Sverige.

Syftet med 2007 års Haagkonvention är att säkerställa en effektiv internationell indrivning av underhåll till barn och andra familje- medlemmar. Det ska uppnås bl.a. genom att det inrättas ett system för samarbete och genom att det ställs krav på effektiva åtgärder för en snabb verkställighet av avgöranden om underhåll. Konven-

2 Konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge undertecknad i Oslo den 23 mars 1962 angående indrivning av underhållsbidrag, samt överenskommelsen med Danmark, Finland, Island och Norge om ändring i nämnda konvention, undertecknad i Oslo den 25 februari 2000.

SOU 2010:59

Sammanfattning

tionen är tillämplig på underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande mot en person under 21 år samt under vissa förutsättningar mot make (eller förutvarande make). Det är också möjligt att utvidga konventionens tillämpningsområde. Utredningen har haft att utgå ifrån att det kommer att vara EU som tillträder 2007 års Haagkonvention och därigenom binder medlemsstaterna till konventionen, något som kommissionen har föreslagit. I sitt förslag till rådsbeslut har kommissionen vidare föreslagit att EU ska meddela en förklaring som innebär att konventionens hela tillämpningsområde utvidgas, så att det överensstämmer med förordningens tillämpningsområde. EU har inte tagit ställning till förslaget. När så sker kommer Sverige att bli bundet av EU:s ställningstagande. 2007 års Haagkonvention ersätter 1958 års Haagkonvention3 och 1973 års Haagkonvention4 i förhållandet mellan de fördragsslutande staterna. Även New York- konventionen om indrivning av underhållsbidrag i utlandet5 ersätts.

2007 års Haagprotokoll innehåller bestämmelser om tillämplig lag på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande. Protokollet är tänkt att komplettera 2007 års Haagkonvention, och ska enligt en särskild hänvisning i underhållsförordningen tillämpas när behörighet utövas enligt förordningen. EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll.

Behörighet

Underhållsförordningen reglerar när medlemsstaternas myndig- heter ska ha internationell behörighet i frågor som gäller underhållsskyldighet. Behörighet finns hos domstolen i det land där svaranden eller den underhållsberättigade har hemvist. Behörighet finns vidare hos den domstol som enligt sitt eget lands lag är behörig att pröva en talan om någons rättsliga status eller om föräldraansvar när frågan om underhåll har samband med den talan, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap. Det finns också vissa möjligheter enligt under-

3Haagkonventionen av den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn.

4Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet.

5Förenta nationernas konvention av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.

Sammanfattning

SOU 2010:59

hållsförordningen att avtala om att domstolarna i en viss medlems- stat ska vara behöriga. Avtalsfriheten är mer begränsad än i Bryssel I-förordningen och gäller inte vid tvister om underhållsskyldighet mot barn under 18 år. Behörighet kan även finnas på den grunden att svaranden går i svaromål inför domstolen. Därutöver finns bestämmelser om subsidiär behörighet och om behörighet i undantagsfall (t.ex. om det är omöjligt att få ett avgörande i en tredjestat till vilken tvisten har nära anknytning). Det finns också en bestämmelse som begränsar möjligheten för en underhålls- skyldig att väcka en ny talan om det redan finns ett avgörande.

Underhållsförordningen är i den bemärkelsen heltäckande genom att den inte medger rätt till allmänt tillämpliga, autonoma, behörighetsbestämmelser. Utredningen föreslår därför att 3 kap. 6 och 12 §§ lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rätts- förhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, som i dag ger svenska domstolar rätt att utöva internationell behörighet i bl.a. frågor om underhåll, ska ändras så att de inte längre omfattar underhållsfrågorna. Däremot påverkar underhållsförordningen inte tillämpningen av konventioner och avtal som gäller när förordningen träder i kraft, vilket innebär att de båda Lugano- konventionerna från 1988 och 2007 fortfarande kommer att gälla.6 Om en svarande har hemvist i en Luganostat, som inte är en av EU:s medlemsstater, ska alltså svenska domstolar utöva behörighet enligt den Luganokonvention som gäller i förhållande till den andra staten. Vidare kommer, enligt underhållsförordningen, 2007 års Luganokonvention att tillämpas om parterna har avtalat om att exklusiv behörighet ska finnas i en Luganostat som inte är en EU- medlemsstat. Detta gäller dock inte i fråga om underhåll till barn.

2007 års Haagkonvention innehåller endast s.k. indirekta behörighetsregler. Dessa innebär att en fördragsslutande stat är skyldig att erkänna och verkställa ett avgörande endast om avgörandet har meddelats i en fördragsslutande stat dit svaranden eller den underhållsberättigade hade en viss i konventionen speci- ficerad typ av anknytning. Det finns också en bestämmelse som begränsar rätten att väcka talan. Den överensstämmer med regle- ringen i underhållsförordningen som begränsar möjligheten för en underhållsskyldig att väcka talan om det redan finns ett avgörande.

6 Konventionen av den 16 september 1988 om domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (1988 års Luganokonvention) och konventionen av den 30 oktober 2007 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2007 års Luganokonvention).

SOU 2010:59

Sammanfattning

Lagval

EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll och det innebär att alla medlemsstater utom Danmark och Storbritannien är bundna av protokollet. För svensk del medför protokollet att ett i det närmaste oreglerat område regleras.

Huvudregeln enligt protokollet är att underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsberättigade har hemvist. Vissa undantag har utarbetats till förmån för vissa under- hållsberättigade personer, när en tillämpning av hemviststatens lag inte ligger i deras intresse. Undantag gäller t.ex. i fråga om föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn och barns underhålls- skyldighet mot sina föräldrar. Om en underhållsberättigad person, som omfattas av undantagsreglerna, inte kan få underhåll enligt hemviststatens lag ska domstolslandets lag tillämpas. Vidare ska domstolslandets lag tillämpas om den underhållsberättigade har väckt talan i den underhållsskyldiges hemviststat. Om den under- hållsberättigade inte kan få underhåll enligt lagen i den staten ska emellertid lagen i den underhållsberättigades hemviststat tillämpas i stället. Om den underhållsberättigade inte kan få underhåll med stöd av någon av lagarna ska, om den underhållsskyldige och den underhållsberättigade är medborgare i samma stat, lagen i den staten tillämpas.

Även för underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som annullerats, finns det undantag. Om lagen i en annan stat än den underhållsberättigades hemviststat, särskilt den där de senast hade gemensam hemvist, har närmare anknytning till äktenskapet ska lagen i den staten tillämpas. Det förutsätter emellertid dels en invändning från part, dels en bedömning av om det finns en närmare anknytningen mellan lagen i den andra staten och äktenskapet Därvid ska beaktas bl.a. var makarna haft hemvist, i vilken stat äktenskapet ingicks respektive var äktenskapsskillnaden genomfördes.

Det finns också en särskild regel om bestridande av under- hållsskyldighet. Den gäller dock inte för föräldrars underhålls- skyldighet mot sina barn och underhållsskyldighet mellan tidigare makar. Regeln innebär att den underhållsskyldige kan bestrida den underhållsberättigades anspråk på den grunden att det inte finns någon underhållsskyldighet, vare sig enligt lagen i den stat där den underhållsskyldige har sin hemvist eller – om parterna är med- borgare i samma stat – enligt lagen i den staten. Bestämmelsen kan

Sammanfattning

SOU 2010:59

bli aktuell t.ex. i förhållandet mellan styvföräldrar och barn eller i fråga om barns underhållsskyldighet mot sina föräldrar.

Det är enligt protokollet möjligt att i viss utsträckning avtala om tillämplig lag (se vidare nedan).

Den lag som är tillämplig på frågan om underhållsskyldighet reglerar bl.a. om, i vilken utsträckning och mot vem den under- hållsberättigade kan rikta ett krav på underhåll samt frågor om preskriptionsfrister. Tillämpningen av lagen får bara vägras om dess verkan uppenbart skulle stå i strid med grunderna för domstols- landets rättsordning (s.k. ordre public). Det är således endast effekterna av tillämpningen i det konkreta fallet som ska beaktas. Det räcker inte med att det familjeförhållande som underhålls- kravet grundar sig på anses stå i strid med grunderna för statens rättsordning (t.ex. polygami). När underhållsbidragets storlek fast- ställs ska hänsyn tas till den underhållsberättigades behov, den underhållsskyldiges tillgångar och till all ersättning som den under- hållsberättigade har fått i stället för periodiska utbetalningar av underhåll. Detta gäller oavsett vilken stats lag som är tillämplig i övrigt.

Som har nämnts kommer behörighet i underhållsfrågor att utövas antingen enligt underhållsförordningen eller enligt någon av Luganokonventionerna. 2007 års Haagprotokoll ska tillämpas när behörighet utövas enligt underhållsförordningen. Enligt utred- ningens uppfattning ska protokollet tillämpas även när behörighet utövas enligt Luganokonventionerna. Det finns därmed inte något utrymme för allmänt tillämpliga bestämmelser om lagval. Utred- ningen föreslår därför att bestämmelsen i 3 kap. 6 § lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyn- derskap, som anger att bl.a. frågor om underhåll ska prövas enligt svensk lag om barnet vistas här i landet, inte längre ska omfatta underhållsfrågorna.

Underhållsförordningen anger att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med protokollet, vilket innebär att tillämpningen av protokollet är obligatorisk för staternas domstolar och andra myndigheter. Det följer också av enskilda artiklar. Underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsskyldige har hemvist om inte annat föreskrivs i protokollet. Enligt utredningens bedömning innebär detta att svenska domstolar i mål om underhåll med internationell anknytning måste vara väl införstådda med protokollets bestämmelser. Det innebär också att protokollet ställer högre krav

SOU 2010:59

Sammanfattning

på en aktiv, materiell processledning i frågan om vilken lag som ska tillämpas än vad som hittills har krävts i sådana mål om underhåll.

Erkännande och verkställighet

I fråga om underhållsförordningen gäller att avgöranden från samtliga EU:s medlemsstater ska erkännas utan att det krävs något särskilt förfarande. När det sedan kommer till verkställighet, finns två alternativa förfaranden beroende på om ursprungsmedlems- staten är bunden av 2007 års Haagprotokoll eller inte.

Avgöranden från stater som är bundna av 2007 års Haagproto- koll, dvs. från alla medlemsstater utom Danmark och Storbritan- nien, ska verkställas utan att det behövs någon verkställbarhets- förklaring (s.k. exekvatur) om avgörandet i fråga är verkställbart i ursprungsstaten. Det är en nyhet i förhållande till Bryssel I- förordningen.

En underhållsskyldig part som inte har gått i svaromål i ursprungsmedlemsstaten ges under vissa förutsättningar rätt att inom viss tid ansöka om förnyad prövning av avgörandet. Rätten till förnyad prövning gäller om stämningsansökan inte delgetts i tillräcklig tid och på lämpligt sätt eller om han eller hon utan egen förskyllan varit förhindrad att bestrida underhållskravet på grund av force majeure eller extraordinära omständigheter. En svarande som haft möjlighet att överklaga avgörandet men inte gjort det har inte rätt till en förnyad prövning.

Utredningen föreslår vissa kompletterande bestämmelser för handläggningen av en ansökan om förnyad prövning. Om det ursprungliga avgörandet är ett utslag från Kronofogdemyndigheten eller en dom från tingsrätten ska ansökan ställas till hovrätten. I annat fall, om avgörandet avser ett beslut om återbetalnings- skyldighet för utgivet underhållsstöd från Försäkringskassan, ska ansökan ställas till Svea hovrätt. Ansökan ska vara skriftlig. Vid hovrättens handläggning gäller bestämmelserna om resning i rättegångsbalken i tillämpliga delar. Om det finns förutsättningar för förnyad prövning ska hovrätten besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som meddelade det ursprungliga avgöran- det. I ett sådant fall följer det av underhållsförordningen att det ursprungliga avgörandet förlorar sin verkan (utom såvitt avser avbrytandet av preskription eller dylikt).

Sammanfattning

SOU 2010:59

Enligt underhållsförordningen är det lagen i den verkställande medlemsstaten som ska tillämpas när det gäller hinder mot och uppskjutande av verkställigheten. Det finns dock vissa särskilda bestämmelser i förordningen. Bland annat ska verkställighet vägras om rätten att få avgörandet verkställt har upphört genom preskription. Detta ska bedömas antingen enligt lagen i ursprungs- medlemsstaten eller lagen i den verkställande staten beroende på vilken lag som föreskriver den längsta preskriptionstiden. Vidare får verkställigheten skjutas upp om en ansökan om förnyad pröv- ning har getts in eller om domens verkställbarhet har skjutits upp i ursprungsmedlemsstaten. Utredningen föreslår att det är Krono- fogdemyndigheten som ska vara behörig myndighet att fatta beslut i fråga om hinder mot och uppskjutande av verkställighet, samt att Kronofogdemyndighetens beslut i en fråga om uppskjutande av verkställighet ska få överklagas. Att dess beslut när det gäller hin- der mot verkställighet får överklagas följer av redan gällande rätt.

För att avgöranden från Danmark och Storbritannien, vilka stater inte är bundna av 2007 års Haagprotokoll, ska kunna verk- ställas i Sverige krävs ett exekvaturförfarande av samma modell som enligt Bryssel I-förordningen (se vidare nedan). De grunder som finns för att vägra erkännande och verkställbarhet har också mot- svarighet i Bryssel I-förordningen, såsom ordre public, oförenlighet med ett avgörande som meddelats i den anmodade staten eller med ett tidigare avgörande som meddelats i en annan stat, om det avgörandet uppfyller villkoren för erkännande i den anmodade staten. Ett nytt avgörande, med anledning av ändrade förhållanden, innebär emellertid inte att det nya avgörandet är oförenligt.

Även enligt 2007 års Haagkonvention ska avgöranden erkännas och verkställas i övriga fördragsslutande stater. Om det inte finns någon vägransgrund enligt konventionen är erkännande och verk- ställighet obligatoriskt, t.ex. om svaranden eller den underhålls- berättigade hade hemvist i ursprungsstaten när avgörandet med- delades. Med något undantag motsvaras konventionens grunder för erkännande av underhållsförordningens behörighetsregler. Det medför att avgöranden som meddelas i en medlemsstat i EU med stöd av underhållsförordningens behörighetsbestämmelser som regel ska erkännas i en stat som är ansluten till 2007 års Haag- konvention. Erkännande och verkställighet får dock vägras under vissa förhållanden, t.ex. om avgörandet har utverkats genom svikligt förfarande i rättegången eller om det skulle strida mot ordre public att erkänna det.

SOU 2010:59

Sammanfattning

Avgöranden som har meddelats i en stat som är bunden av 2007 års Haagkonvention måste, precis som enligt underhållsförord- ningen när det gäller avgöranden från Danmark och Storbritannien, genomgå ett exekvaturförfarande för att kunna verkställas i Sverige. Liksom enligt underhållsförordningen föreskrivs ett tvåstegs- förfarande. Det första skedet avser en formell prövning av förutsättningarna för verkställbarhet och motparten ges inte tillfälle att yttra sig. Om motparten ansöker om ändring av ett verkställbarhetsbeslut, följer i det andra skedet en kontradiktorisk process där även motparten får yttra sig.7

Utredningen föreslår kompletterande bestämmelser för exekva- turprövningen. Dessa bestämmelser följer den modell som i dag gäller för avgöranden som ska förklaras verkställbara enligt t.ex. Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna. Förslaget inne- bär bl.a. att det är Svea hovrätt som är behörig domstol i båda ske- dena, att hovrättens beslut med anledning av en ansökan om ändring får överklagas till Högsta domstolen och att prövnings- tillstånd krävs för Högsta domstolens prövning. För konventions- fallens del föreslås dessutom att den som ansöker om erkännande eller verkställbarhetsförklaring ska ge in avgörandet och att ett beslut med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska delges den som har rätt att ansöka om ändring. Liknande bestämmelser finns i underhållsförordningen. För underhålls- förordningens del föreslås därutöver en bestämmelse om att hov- rättens bifall i det första skedet till en ansökan om verkställbarhet ska anses innefatta ett beslut om kvarstad eller liknande åtgärd. Bestämmelsen och den artikel i förordningen som kompletteras har sin motsvarighet i Bryssel I-förordningen och lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.

De avgöranden som är direkt verkställbara, eller som har för- klarats vara verkställbara i Sverige, ska som huvudregel verkställas enligt svensk lag. Utredningen föreslår att det ska införas en bestämmelse i lag om att dessa avgöranden ska verkställas enligt utsökningsbalken på samma sätt som en motsvarande svensk dom.

Utredningen föreslår också att Sverige ska meddela kommissionen att Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och socialnämnden är sådana svenska administrativa myndigheter

7 Det finns även ett alternativt förfarande enligt konventionen men EU kommer sannolikt inte att tillämpa det. Det alternativa förfarandet innebär att motparten kommer till tals direkt.

Sammanfattning

SOU 2010:59

som i frågor om underhåll likställs med domstol i underhålls- förordningens mening. Motsvarande uppgift ska lämnas i fråga om 2007 års Haagkonvention, att de svenska administrativa myndigheternas beslut alltid uppfyller kraven i artikel 19.3 i 2007 års Haagkonvention, vilket innebär att dessa avgöranden inte behöver förses med en särskild handling i varje enskilt fall som utvisar att avgörandet kan bli föremål för överklagande till eller förnyad prövning av en rättslig myndighet och har liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet i samma fråga.

Särskilt om avtal

Även ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför eller bestyrkts av en administrativ myndighet kan erkännas och verk- ställas enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention under vissa närmare angivna förhållanden om de är verkställbara i ursprungsstaten. Enligt underhållsförordningen är det även möjligt för parterna att träffa avtal om att domstolarna i en EU-medlems- stat, dit det finns viss närmare angiven anknytning, ska vara behöriga. Parterna kan också under vissa förutsättningar avtala om att en viss stats lag ska vara tillämplig enligt 2007 års Haagproto- koll. Det kan både gälla avtal om att en viss lag ska vara tillämplig på ett särskilt förfarande och avtal med generell giltighet.

För generellt tillämpliga lagvalsavtal ställs det upp vissa skydds- regler för den underhållsberättigade parten. Det är t.ex. inte möjligt att träffa sådana avtal när det gäller underhållsskyldighet mot en person under 18 år eller en vuxen som på grund av bristande eller nedsatt förmåga inte kan bevaka sina intressen. Vissa andra skydds- regler gäller också. Frågan om huruvida den underhållsberättigade kan avsäga sig sin rätt till underhåll ska bestämmas enligt lagen i den stat där den underhållsberättigade hade hemvist vid tidpunkten för avsägandet.

För alla lagvalsavtal gäller att om någon av parterna vid tidpunkten för valet av tillämplig lag inte var fullt informerad och medveten om konsekvenserna av sitt val, ska den lag som anvisas inte tillämpas om det skulle leda till uppenbart orättvisa och orimliga konsekvenser för någon av dem.

Förutsättningar och möjligheter att avtala om behörig domstol och tillämplig lag följer direkt av de internationella instrumenten.

SOU 2010:59

Sammanfattning

Utredningen föreslår inte några kompletterande bestämmelser i detta avseende. Det framhålls dock att advokater och andra juridiska rådgivare har anledning att särskilt uppmärksamma bestämmelserna om avtal om tillämplig lag, med hänsyn till att bristande information kan leda till att avtalet underkänns i en senare process.

Inte alla av de avtal som i dag, enligt svensk intern rätt, kan träffas om underhållsbidrag uppfyller i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention uppställda krav för att kunna verkställas i ett annat land. Utredningen framhåller att det vore värdefullt om föräldrar och makar enligt svensk rätt kan träffa avtal om underhåll som är verkställbara utomlands i högre utsträckning än vad som är möjligt i dag. Det kräver dock att det i svensk rätt införs ett nytt system där avtal om underhåll kan registreras av eller ingås inför en myndighet, vilket fordrar ytterligare överväganden som inte ryms inom ramen för utredningens arbete.

Samarbete genom centralmyndigheter och deras åligganden

En centralmyndighet ska utses enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Centralmyndigheterna ska sam- arbeta med varandra och fullgöra de uppgifter som föreskrivs i respektive instrument. Dessa är i stort sett överensstämmande. Uppgifterna avser i huvudsak att bistå en sökande med att se till att ansökan innehåller den information och de handlingar som behövs, ta emot en ansökan gjord genom en centralmyndighet i ett annat land och vidarebefordra den till rätt myndighet i det egna landet samt på förfrågan bistå en annan centralmyndighet med olika uppgifter som krävs i ärenden enligt instrumenten eller själv göra en motsvarande förfrågan till en annan centralmyndighet. Ansök- ningar ska (underhållsförordningen) respektive får (2007 års Haag- konvention) göras på särskilt formulär, som har till syfte att minska översättningskostnaderna och underlätta kommunika- tionen centralmyndigheterna emellan.

För en enskild person är det valfritt att använda sig av central- myndigheterna. Om centralmyndigheterna anlitas har den enskilde rätt till kostnadsfri hjälp i större utsträckning.

I samband med ansökningar som vidarebefordras från en annan stats centralmyndighet, ska den svenska centralmyndigheten vidta

Sammanfattning

SOU 2010:59

alla lämpliga åtgärder för att t.ex. bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade, bistå med att ta fram relevanta uppgifter om inkomst, uppmuntra till samförstånds- lösningar, underlätta pågående verkställighet och vara behjälplig med att fastställa föräldraskap. Vilken åtgärd som är lämplig i det enskilda fallet beror givetvis på vad saken gäller. Om ansökan gäller en verkställbarhetsförklaring kan centralmyndighetens hjälp bestå i att ansökan vidarebefordras till exekvaturmyndigheten (Svea hov- rätt). Centralmyndigheten får begära komplettering av en ansökan och behöver inte behandla den om någon komplettering inte ges in.

En s.k. framställning om en särskild åtgärd som centralmyndig- heten får från eller gör till en annan centralmyndighet utan att någon ansökan är aktuell kan handla om bistånd med att lokalisera den underhållsskyldige eller att ta fram uppgifter om ekonomiska förhållanden. På så sätt kan t.ex. en underhållsberättigad få vetskap om att den underhållsskyldige finns i staten, och utifrån beskedet om inkomst få en indikation på om det finns anledning att gå vidare med en ansökan om verkställighet.

Utredningen föreslår att regeringen bemyndigas i lag att utse centralmyndighet i Sverige enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Enligt utredningens bedömning bör upp- giften att vara centralmyndighet anförtros Försäkringskassan. Försäkringskassan är redan i dag centralmyndighet enligt New York-konventionen, vilken kommer att fortsätta att gälla i för- hållande till de konventionsstater som inte också tillträder 2007 års Haagkonvention, och har därmed kunskap om indrivning av underhåll i internationella situationer.

Centralmyndighetens uppgifter följer av underhållsförord- ningen och 2007 års Haagkonvention. De närmare ramarna för arbetet får utarbetas av centralmyndigheten. Utredningen föreslår att den svenska centralmyndighetens beslut att inte behandla en ansökan eller att inte bifalla en framställning om en särskild åtgärd från en utländsk centralmyndighet inte ska kunna överklagas. Ett sådant beslut vinner inte rättskraft och den utländska centralmyndigheten kan alltid återkomma med en ny ansökan. Utredningen har inte sett något behov av att utnyttja möjligheten att utse någon annan myndighet att utföra vissa av de uppgifter som enligt instrumenten ankommer på centralmyndigheten.

När det sedan gäller de uppgifter som ska inhämtas och vidare- befordras inom ramen för samarbetet enligt underhållsförord- ningen, bedömer utredningen att centralmyndigheten i samband

SOU 2010:59

Sammanfattning

med ansökningar om att erhålla eller ändra en dom angående underhållsbidrag har tillgång till de uppgifter som krävs, nämligen adressuppgifter. Om ansökan i stället gäller verkställighet kan Kronofogdemyndigheten, som verkställande myndighet, efter- forska uppgifter om inkomst och tillgångar. För det fall ansökan gäller enbart erkännande eller verkställbarhet av ett avgörande är andra uppgifter än adressuppgifter ointressanta.

Om det är fråga om en framställning om särskilda åtgärder enligt underhållsförordningen, kan centralmyndigheten behöva ta fram ytterligare uppgifter utöver adressuppgifter. Detta gäller emellertid endast om den underhållsberättigade kan visa upp ett avgörande som ska verkställas. Centralmyndigheten måste då vidta lämpliga och rimliga åtgärder för att få fram uppgifter om huruvida svaranden har inkomster eller tillgångar i Sverige. I de flesta fall torde det vara tillräckligt att centralmyndigheten tar fram offentliga uppgifter om den underhållsskyldiges taxerade inkomst samt inkomst- respektive utgiftsräntor. Försäkringskassan kan därutöver ha uppgift om aktuell inkomst om den underhållsskyldige har fått en socialförsäkringsförmån. Dessa uppgifter torde vara tillräckliga i de allra flesta fall. Först därefter, om det finns anledning, bör centralmyndigheten gå vidare och tillfråga andra myndigheter. Det är då främst Kronofogdemyndigheten som kan ha uppgifter av intresse. Skyldigheten för Kronofogdemyndigheten att lämna uppgifter följer av underhållsförordningen och sekretess är inte något hinder för utlämnande av uppgifter, jfr 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL. Utredningen bedömer att det inte finns behov av att utse någon annan myndig- het som ska vara behörig att tillhandahålla centralmyndigheten uppgifter enligt underhållsförordningen.

Enligt 2007 års Haagkonvention ska centralmyndigheten vidta alla lämpliga åtgärder för att bl.a. bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade och ta fram uppgifter om inkomster. Det finns inte någon bestämmelse mot- svarande den i underhållsförordningen som förpliktar andra myn- digheter att lämna uppgifter till centralmyndigheten. Utredningen har inte heller ansett att det är nödvändigt att föreslå någon sådan bestämmelse. De offentliga uppgifter som centralmyndigheten har tillgång till anses normalt vara tillräckliga för att uppfylla skyldig- heterna enligt konventionen.

Centralmyndigheten får, i förekommande fall, vidarebefordra även sekretesskyddade uppgifter till en utländsk centralmyndighet.

Sammanfattning

SOU 2010:59

Underhållsförordningen kräver i detta avseende mer än 2007 års Haagkonvention men det ska fortfarande göras en bedömning av om det är lämpligt och rimligt att uppgiften överlämnas. Vidare- befordran av sekretessbelagda uppgifter enligt 2007 års Haag- konvention får ske om det är tillåtet enligt OSL.

Uppgifter som kommer till centralmyndigheten kan ha samband med ett ärende om underhållsstöd. De omfattas då av social- försäkringssekretess (28 kap. 1 § OSL). I andra fall finns i dag inte någon sekretessbestämmelse som är tillämplig för centralmyndig- heten. Utredningen föreslår att sekretessbestämmelsen i 28 kap. 1 § OSL görs tillämplig även på ärenden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, liksom för ärenden enligt New York-konventionen. Utredningen föreslår också att det införs en sekretessbestämmelse i OSL för domstol i sådana ärenden.

Utredningen föreslår vidare att en bestämmelse införs i social- försäkringsbalken som ger centralmyndigheten rätt att behandla personuppgifter enligt de nämnda instrumenten. Utredningen före- slår även att det ska vara tillåtet för centralmyndigheten att över- föra personuppgifter till behöriga myndigheter i ett tredje land, dvs. en stat utanför EU och EES, om det är nödvändigt. I övrigt bedöms gällande rätt med avseende på behandling och bevarande av personuppgifter vara tillräcklig för att uppfylla skyldigheterna i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.

Direkta ansökningar

Både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention bygger på att ansökningar görs genom centralmyndigheter, men det är inte något absolut krav. Det är fortfarande möjligt att göra en ansökan direkt till en behörig myndighet – en s.k. direkt ansökan. Sökanden ska även i dessa fall ges möjlighet till rättslig prövning. Det finns dock då inte någon skyldighet att i något fall tillhandahålla fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd (jfr nedan). Samarbetsbestämmelserna blir inte heller tillämpliga, vilket innebär att sökanden inte kan få centralmyndighetens hjälp med att t.ex. lokalisera den underhållsskyldige eller att se till att ansökan är fullständig.

SOU 2010:59

Sammanfattning

Rättshjälp och rättsligt bistånd

Både enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkon- vention är staterna skyldiga att ge parterna i en underhållstvist möjlighet till rättslig prövning. För att säkerställa denna möjlighet ska staterna tillhandahålla rättshjälp (underhållsförordningen) res- pektive rättsligt bistånd (2007 års Haagkonvention). Rättshjälpen i detta sammanhang har en annan innebörd än rättshjälp enligt rätts- hjälpslagen (1996:1619). Omfattningen av rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet får bedömas från fall till fall, beroende på vad saken gäller.

I underhållsförordningen preciseras vad rättshjälpen i före- kommande fall ska omfatta, såsom rättsligt bistånd att väcka talan inför en myndighet eller domstol och representation vid domstol, tolkning och översättning, befrielse från eller bidrag till rättegångs- kostnader och arvoden till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under förfarandet. I 2007 års Haagkonvention ges exempel på vad det rättsliga biståndet kan omfatta, som t.ex. juridisk råd- givning. Staterna kan uppfylla sina skyldigheter även genom att centralmyndigheten ger allmänna upplysningar eller vidare- befordrar en ansökan till exekvaturmyndigheten.

När en ansökan görs av en underhållsberättigad person, genom en centralmyndighet, och avser underhållskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande till ett barn under 21 år ska fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd tillhandahållas. I andra fall får rättshjälp och rättsligt bistånd lämnas under de förut- sättningar som följer av nationell rätt, utifrån en behovs- och rimlighetsbedömning. Även ett offentligt organ som under vissa förutsättningar betraktas som underhållsberättigad, och som t.ex. har rätt till återbetalning för lämnat underhållsstöd, har rätt till rättshjälp och rättsligt bistånd.

När rättshjälp eller rättsligt bistånd ska lämnas genom ett rätts- hjälpsbiträde enligt rättshjälpslagen anser utredningen att utgångs- punkten bör vara att rättshjälp ges under de förutsättningar och på de villkor som följer av rättshjälpslagen. För de fall där rättshjälpen eller det rättsliga biståndet ska vara kostnadsfritt föreslår utred- ningen att ett antal av bestämmelserna i rättshjälpslagen undantas från tillämpning. Det ska t.ex. inte göras någon prövning av sökan- dens ekonomiska underlag och det ska inte heller krävas särskilda skäl för att bevilja rättshjälp. Det innebär att rättshjälpen i dessa fall i sin helhet bekostas av staten.

Sammanfattning

SOU 2010:59

Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär

Instrumenten innehåller också allmänna bestämmelser och slut- bestämmelser. Vissa av dessa är riktade till staterna och inte till tillämparen i ett enskilt fall, såsom bestämmelser om reservationer och undertecknande och tillträde till instrumenten.

Formulär har tagits fram och finns intagna som bilagor till underhållsförordningen och till 2007 års Haagkonvention. Dessa ska användas i olika situationer som nämns i enskilda artiklar, t.ex. i samband med ansökningar.

När det gäller språk och översättning, anser utredningen att Sverige bör godta att ansökningar och formulär ifylls på och översättningar görs till svenska, danska eller engelska (underhålls- förordningen) respektive svenska, danska, engelska eller norska (2007 års Haagkonvention). Detta bör föreskrivas i förord- ningsform. Även kontakter mellan centralmyndigheterna bör kunna ske på de nämnda språken, för konventionens del utöver de föreskrivna språken engelska och franska. Om EU ger möjlighet till reservation mot användandet av franska bör dock Sverige enligt utredningens uppfattning meddela en sådan reservation.

Underhållsförordningens bestämmelser ska tillämpas på för- faranden som inleds, förlikningar som godkänns av eller ingås inför domstol och på officiella handlingar som fastställs efter det att förordningen börjar tillämpas, dvs. den 18 juni 2011. Bestämmelserna om erkännande, verkställbarhet och verkställighet kan under vissa förutsättningar tillämpas även på avgöranden som har meddelats dessförinnan. 2007 års Haagkonvention i sin tur ska vara tillämplig på ansökningar eller framställningar som mottagits av centralmyndigheten respektive den behöriga myndigheten (vid direkta ansökningar) i den anmodade staten efter det att konven- tionen trätt i kraft mellan staterna. Särskilda bestämmelser gäller erkännande och verkställighet för de stater som även är parter i 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention. 2007 års Haagprotokoll ska inte tillämpas på underhåll som har begärts i en stat med avseende på tiden före ikraftträdandet av protokollet. Inom EU ska protokollet i viss utsträckning tillämpas från och med den 18 juni 2011, dvs. när underhållsförordningen ska börja tilläm- pas, och då även när det gäller att fastställa tillämplig lag på under- håll som begärs avseende en tidsperiod som föregår protokollets ikraftträdande.

SOU 2010:59

Sammanfattning

Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar

Underhållsförordningen är en EU-förordning som kommer att gälla direkt i Sverige. Även 2007 års Haagprotokoll kommer att vara direkt tillämpligt i och med att EU har tillträtt protokollet och medlemsstaterna (med undantag för Danmark och Storbritannien) är genom EU:s tillträde bundna av protokollet.

I fråga om 2007 års Haagkonvention kan man, enligt vad utred- ningen erfarit, utifrån de förhandlingar som hittills har förts utgå från att EU kommer att tillträda konventionen. Sverige kommer då att bli bundet genom EU:s tillträde, vilket innebär att även 2007 års Haagkonvention kommer att bli direkt tillämplig i Sverige. Några förslag i fråga om införlivande av 2007 års Haagkonvention lämnas därför inte. Sverige kan inte heller på egen hand utvidga konven- tionens tillämpningsområde eller meddela reservationer mot enskilda bestämmelser, såvida detta inte uttryckligen tillåts av EU. Utredningen lämnar därför inte heller några sådana förslag.

Utredningens förslag till kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention har placerats i en egen lag.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Utredningens förslag till kompletterande bestämmelser bör träda i kraft samtidigt som underhållsförordningen, 2007 års Haag- konvention och 2007 års Haagprotokoll. Underhållsförordningen och 2007 års Haagprotokoll ska börja tillämpas den 18 juni 2011. Det är ännu oklart om detsamma kommer att gälla för 2007 års Haagkonvention. Det bör därför överlämnas till regeringen att bestämma tidpunkten för när den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft.

Utredningens förslag till kompletterande bestämmelser kräver inga övergångsbestämmelser. Däremot föreslås övergångs- bestämmelser när det gäller förslagen att ändra bestämmelserna om domstols behörighet och lagval i lagen om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap. En domstols behörighet i fråga om underhåll i ett mål som anhängig- gjorts enligt 3 kap. 6 eller 12 § före ikraftträdandet ska inte gå förlorad. Sådana mål ska prövas enligt äldre rätt.

Summary

Terms of Reference

The Committee was assigned to propose the supplementary provisions required for the European Union’s (EU) Council Regulation adopted on 18 December 2008 on jurisdiction, applicable law, recognition and enforcement of decisions and cooperation in matters relating to maintenance obligations (‘the Maintenance Regulation’), including the reference, found in the Regulation, to the Hague Protocol of 23 November 2007 on the Law Applicable to Maintenance Obligations (‘the 2007 Hague Protocol’). Our Terms of Reference also included analysing the Maintenance Regulation and explaining the similarities and differences, primarily in relation to the Brussels I Regulation1 and the Hague Convention of 23 November 2007 on the International Recovery of Child Support and Other Forms of Family Maintenance (‘the 2007 Hague Convention’). Particular attention was to be attached to matters concerning legal aid, refusal or suspension of enforcement, exchange of information and confidentiality (secrecy), together with access to and the processing of personal information (data).

The Committee was also to propose the statutory amendments that would ensue upon a future accession to the 2007 Hague Convention. Some of this work involved investigating the position of Swedish law in relation to the provisions of the Convention and analysing the consequences of Sweden becoming bound by the Convention. In this context, the relationship to other international instruments in this area was also to be described. Particular attention was also to be attached to issues regarding legal assistance, the exchange of information and the associated issues

1 Council Regulation (EC) No 44/2001 of 22 December 2000 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters.

Summary

SOU 2010:59

relating to confidentiality and also issues concerning the exequatur procedure and enforcement. To the extent that the issue arises, the Committee was also to adopt a position on how the Convention should be incorporated into Swedish law. Our Terms of Reference also included adopting a position on whether the scope of the Convention should be extended, either completely or partly, and whether there is reason to make reservations in accordance with the possibilities allowed by the Convention.

The Committee was to provide proposals regarding which authority should be appointed as the Central Authority in relation to the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention and to deliberate on whether certain tasks should be dealt with by the Central Authority or by other bodies.

Scope and relationship to other international instruments

The Maintenance Regulation aims at offering a person entitled to maintenance (= creditor) better means and prospects to safeguard his or her rights. This shall be achieved by making it easy to obtain a decision in a Member State that will be automatically enforceable in another Member State without any formalities. The Regulation includes provisions on international jurisdiction, applicable law (in the form of a reference to the 2007 Hague Protocol; see further below), recognition and enforcement as well as cooperation. The Maintenance Regulation replaces the Brussels I Regulation as regards questions of maintenance. However, the Nordic Convention between Sweden, Denmark, Finland, Iceland and Norway regarding the recovery of maintenance2 will continue to apply. The Maintenance Regulation applies to maintenance obligations arising from a family relationship, parentage, marriage or affinity. Even public bodies may be regarded as a creditor in the sense of the Regulation; for instance, if there is a claim for reimbursement of maintenance support paid out by a public body. The Maintenance Regulation will be directly applicable in Sweden.

The object of the 2007 Hague Convention is to ensure efficient international recovery of child support and other forms of family

2 Convention between Sweden, Denmark, Finland, Iceland and Norway, signed in Oslo on 23 March 1962, regarding the recovery of maintenance contributions, and the agreement between Denmark, Finland, Iceland and Norway, signed in Oslo on 25 February 2000, concerning amending the above-mentioned Convention.

SOU 2010:59

Summary

maintenance. This shall be achieved, among other things, by establishing a system of cooperation and by requiring effective measures for the prompt enforcement of maintenance decisions. The Convention applies to maintenance obligations arising from a parent-child relationship towards a person under the age of 21 years and also, under certain conditions, towards a spouse (or former spouse). It is also possible to extend the scope of the Convention. The Committee had to proceed on the basis that the EU will accede to the 2007 Hague Convention and thereby bind the Member States to the Convention, an approach that has been proposed by the Commission. In its proposal for a Council Decision, the Commission also proposed that the EU should issue a declaration whereby the entire scope of the Convention is extended to correspond to the scope of the Regulation. The EU has not yet adopted a position on this proposal. When this is done, Sweden will be bound by the position adopted by the EU. The 2007 Hague Convention replaces the Hague Conventions of 19583 and 19734 in the relationship between the Contracting States. The New York Convention on the Recovery Abroad of Maintenance5 is also replaced.

The 2007 Hague Protocol contains provisions on applicable law to maintenance obligations arising from a family relationship, parentage, marriage or affinity. The Protocol is intended to supplement the 2007 Hague Convention, and shall, in accordance with a special reference contained in the Maintenance Regulation, apply when jurisdiction is exercised under the Regulation. The EU has acceded to the 2007 Hague Protocol.

3The Hague Convention of 15 April 1958 concerning the Recognition and Enforcement of Decisions relating to Maintenance Obligations in respect of Children.

4The Hague Convention of 2 October 1973 on the Recognition and Enforcement of Decisions relating to Maintenance Obligations.

5The United Nations' Convention of 20 June 1956 on the Recovery Abroad of Maintenance.

Summary

SOU 2010:59

Jurisdiction

The Maintenance Regulation regulates when authorities in the Member States should have international jurisdiction regarding matters concerning maintenance obligations. Jurisdiction shall lie with the court of the country where the defendant or the creditor is habitually resident. Jurisdiction shall furthermore lie with the court that, according to the laws of its own country, has the jurisdiction to entertain proceedings concerning the status of a person or concerning parental responsibility when the matter relating to maintenance is ancillary to those proceedings, unless that jurisdiction is based solely on the nationality of one of the parties. There are also certain opportunities under the Maintenance Regulation to reach an agreement on the jurisdiction of the courts in a particular Member State. This contractual freedom is more limited than in the Brussels I Regulation and does not apply in the case of disputes concerning maintenance obligations towards a child under the age of 18. Jurisdiction may also be based on the appearance of the defendant before the court. Moreover, there are also provisions on subsidiary jurisdiction and jurisdiction on an exceptional basis (e.g. if it is impossible to reach a decision in a third State with which the dispute is closely connected).There is also a provision limiting the possibility of a creditor bringing new proceedings if a decision has already been made.

The Maintenance Regulation is comprehensive in the sense that it does not leave any scope for generally applicable, autonomous provisions on jurisdiction. The Committee therefore proposes that the provisions contained in Chapter 3, Sections 6 and 12 of the Act concerning certain International Legal Relationships relating to Marriage and Guardianship (1904:26, p. 1), which currently grant Swedish courts the right to exercise international jurisdiction in among other things matters concerning maintenance, be changed so that they no longer cover maintenance matters. On the other hand, the Maintenance Regulation does not affect the scope of conventions and agreements that are in force when the Regulation enters into force, which means that both of the Lugano Conventions from 1988 and 2007 will continue to apply.6 If a

6 Convention of 16 September 1988 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters (1988 Lugano Convention) and the Convention of 30 October 2007 on jurisdiction and the recognition and enforcement of judgments in civil and commercial matters (2007 Lugano Convention).

SOU 2010:59

Summary

defendant habitually lives in a Lugano State that is not one of the EU Member States, the Swedish courts shall thus exercise jurisdiction under the Lugano Convention that applies in relation to the other State. Furthermore, according to the Maintenance Regulation, the 2007 Lugano Convention will apply if the parties have agreed that there shall be exclusive jurisdiction in a Lugano State that is not an EU Member State. However, this does not apply as regards maintenance for children.

The 2007 Hague Convention only contains indirect rules on jurisdiction. These mean that a Contracting State is only liable to recognise and enforce a decision if the decision has been made in a Contracting State in relation to which the defendant or creditor had a particular type of connection specified in the Convention. There is also a provision restricting the right to bring proceedings. This corresponds with the rule contained in the Maintenance Regulation, which limits the possibility for a debtor to institute proceedings if a decision has already been made.

Choice of applicable law

The EU has acceded to the 2007 Hague Protocol and this means that all Member States, with the exception of Denmark and the UK, are bound by the Protocol. For Sweden, this Protocol means regulation of an area that was virtually unregulated.

The main rule according to the Protocol is that maintenance obligations shall be governed by the law of the State of the habitual residence of the creditor. Some exceptions have been adopted favouring certain creditors, where an application of the law of the Member State of their habitual residence would not be in their interest. An exception applies, for example, in the case of maintenance obligations of parents towards their children and children towards their parents. The law of the forum shall apply if a creditor, who is subject to the rules on exceptions, is unable to obtain maintenance according to the law of the Member State of his or her habitual residence. Furthermore, the law of the forum shall apply if the creditor has instituted proceedings in the State where the debtor has his or her habitual residence. However, the law of the State where the creditor has his or her habitual residence shall apply instead if the creditor is unable to obtain maintenance according to the law of that State. If the creditor is unable to obtain

Summary

SOU 2010:59

maintenance by virtue of any of the laws, the law of the State of the common nationality shall apply if the debtor and creditor have a common nationality.

There are also exceptions for maintenance obligations between spouses, ex-spouses or parties to a marriage that has been annulled. If the law in a State other than the State where the creditor is habitually resident, in particular the State of their last common habitual residence, has a closer connection with the marriage, the law of that State shall apply. However, a prerequisite for this is first an objection by a party and second an assessment of whether there is a closer connection between the law in the other State and the marriage. In this connection, account must be taken of, among other things, the place where the spouses were habitually resident, the State in which the marriage was entered into and also where the divorce took place.

There is also a special rule concerning contesting maintenance obligations. However, this does not apply to a maintenance obligation arising from a parent-child relationship and a maintenance obligation between ex-spouses. This rule means that the debtor may contest a claim from the creditor on the ground that there is no maintenance obligation, under both the law of the State of the habitual residence of the debtor and the law of the State of the common nationality of the parties, if there is one. The provisions can come into question, for instance, in a relationship between stepparents and children or in the case of maintenance obligations of children towards their parents.

According to the Protocol, it is possible to agree to some extent on applicable law (see further below).

The law applicable to the maintenance obligation shall determine inter alia whether, to what extent and from whom the creditor may claim maintenance and also questions concerning prescription periods. The application of law may only be refused if its effects would be manifestly contrary to the public policy of the forum. It is consequently only the effects of the application in the concrete case that are to be taken into account. It is not sufficient for the family relationship upon which the maintenance claim is based to be deemed to be manifestly contrary to the public policy of the State (for instance polygamy). The needs of the creditor and the resources of the debtor as well as any compensation which the creditor was awarded in place of periodical maintenance payments shall be taken into account in determining the amount of

SOU 2010:59 Summary

maintenance. This applies regardless of which State’s law is generally applicable.

As mentioned, jurisdiction in maintenance issues will be exercised either under the Maintenance Regulation or according to either of the Lugano Conventions. The 2007 Hague Protocol shall apply when jurisdiction is exercised according to the Maintenance Regulation. In the opinion of the Committee, the Protocol should also apply when jurisdiction is exercised under the Lugano Conventions. There is thereby no scope for generally applicable provisions on choice of law. The Committee therefore proposes that the provisions contained in Chapter 3, Section 6 of the Act concerning certain International Legal Relationships relating to Marriage and Guardianship, which state among other things that issues concerning maintenance shall be considered according to Swedish law if the child is resident in Sweden, should no longer cover maintenance matters.

The Maintenance Regulation states that the law applicable to maintenance obligations shall be determined in accordance with the Protocol, which means that the application of the Protocol is mandatory for the courts and other authorities of the States. This is also prescribed by individual articles. Maintenance obligations shall be governed by the law of the State where the debtor is habitually resident, unless otherwise prescribed by the Protocol. In the opinion of the Committee, this means that Swedish courts in cases concerning maintenance with international connections must fully understand the provisions of the Protocol. This also means that the Protocol imposes greater demands on the court to actively direct the proceedings regarding which law is to be applied than what has been required until now in cases concerning maintenance obligations.

Recognition and enforcement

With reference to the Maintenance Regulation, decisions from all EU Member States shall be recognised without any special procedure being required. As regards enforcement, there are two alternative procedures depending on whether or not the Member State of origin is bound by the 2007 Hague Protocol.

Decisions from States bound by the 2007 Hague Protocol (that is, from all EU Member States with the exception of Denmark and

Summary

SOU 2010:59

the UK) shall be enforced without the need for a declaration of enforceability (‘exequatur’), on condition that the decision involved is enforceable in the State of origin. This is new as compared to the Brussels I Regulation.

A debtor who has not entered an appearance in the Member State of origin is under certain preconditions afforded the right to apply for a review of the decision within a certain period. The right to a review applies if the document instituting the proceedings was not served in sufficient time and in an appropriate way or if he or she was prevented from contesting the maintenance claim by reason of force majeure or due to extraordinary circumstances without any fault on his or her part. A defendant who has failed to challenge the decision when it was possible to do so is not entitled to a review.

The Committee proposes certain supplementary provisions for processing an application for a review. The application should be presented to the Court of Appeal if the original decision is a ruling from the Swedish Enforcement Authority (Kronofogde- myndigheten) or a judgment from a district court. Otherwise, if the decision relates to a decision concerning an obligation to reimburse maintenance support paid out by the Swedish Social Insurance Agency (Försäkringskassan), the application should be presented to Svea Court of Appeal. The application must be made in writing. The relevant parts of the provisions on relief for a substantive defect contained in the Code of Judicial Procedure apply to proceedings at the Court of Appeal. Where the necessary conditions for a review are met, the Court of Appeal should decide that new proceedings should take place at the authority that made the original decision. In such a case, the Maintenance Regulation prescribes that the effect of the original decision is lost (except as regards interrupting the prescription or the like).

According to the Maintenance Regulation, it is the law of the Member State of enforcement that shall apply as regards the refusal or suspension of enforcement. However, the Regulation contains certain special provisions. Among other things, enforcement may be refused if the right to enforce the decision is extinguished by the effect of prescription. This shall be assessed either according to the law of the Member State of origin or the law of the Member State of enforcement, whichever provides for the longer limitation period. Enforcement may also be suspended if an application for a review has been submitted or if the enforceability of the judgment

SOU 2010:59

Summary

has been suspended in the Member State of origin. The Committee proposes that the Swedish Enforcement Authority be the competent authority for making decisions as regards refusal and suspension of enforcement and that appeals should be allowed against decisions made by the Swedish Enforcement Authority on matters concerning suspension of enforcement. Current law already allows appeals to be made against its decisions concerning refusal of enforcement.

In order for decisions from Denmark and the UK – which are States not bound by the 2007 Hague Protocol – to be enforceable in Sweden, an exequatur procedure is required using same model as under the Brussels I Regulation (see further below). The grounds for refusing recognition and enforcement also have corresponding provisions in the Brussels I Regulation – such as public policy, incompatibility with a decision issued in the requested State or with a previous decision made in another State – provided the decision satisfies the conditions for recognition in the requested State. However, a new decision, resulting from changed circumstances, does not mean that the new decision is incompatible.

According to the 2007 Hague Convention, decisions must be recognised and enforced in other Contracting States. Recognition and enforcement are mandatory if there are no grounds for refusal under the Convention; for example, if the defendant or the creditor was habitually resident in the State of origin at the time the decision was made. Subject to certain exceptions, the Convention’s grounds for recognition correspond to the rules on jurisdiction contained in the Maintenance Regulation. This means that a decision made in a Member State of the EU on the basis of the jurisdiction provisions contained in the Maintenance Regulation will normally be recognised in a State that has acceded to the 2007 Hague Convention. However, recognition and enforcement may be refused under certain circumstances, for instance if the decision was obtained by fraud in connection with a matter of procedure or if its recognition would be contrary to public policy.

Just like decisions under the Maintenance Regulation from Denmark and the UK, decisions made in a State bound by the 2007 Hague Convention must undergo an exequatur procedure to enable their enforcement in Sweden. A two-step procedure has been prescribed as it has in the Maintenance Regulation. The first

Summary

SOU 2010:59

stage relates to a formal consideration of the preconditions for enforcement and the other party is not given the opportunity to express his or her views. If the other party applies to change an enforceability decision, adversarial proceedings will ensue in the second stage where the other party may express his or her views.7

The Committee proposes supplementary provisions for the exequatur review. These provisions follow the model that currently applies to decisions declared enforceable under, for instance, the Brussels I Regulation and the Lugano Conventions. The proposal means, among other things, that Svea Court of Appeal would be the competent court in both stages, that an appeal may be made to the Supreme Court against the decision of the Court of Appeal resulting from an application for a review, and that leave to appeal is required for the matter to be entertained by the Supreme Court. As regards Convention cases, it is also proposed that the party applying for recognition or a declaration of enforceability must submit a decision and that a decision resulting from an application for a declaration of enforceability must be served on those entitled to apply for a review. Similar provisions are included in the Maintenance Regulation. As regards the Maintenance Regulation, it is additionally proposed that there should be a provision whereby the grant of an application for enforcement by the Court of Appeal at the first stage shall be deemed to comprise a decision on provisional attachment or similar measure. The Brussels I Regulation and the ‘Act with supplementary provisions on the jurisdiction of courts and recognition and international enforcement of certain decisions’ (2006:74) contain provisions corresponding to this provision and the article contained in the Regulation to be supplemented.

The decisions that are directly enforceable, or that have been declared to be enforceable in Sweden, shall, as a main rule, be enforced according to Swedish law. The Committee proposes that a provision be introduced in statutory law that these decisions are to be enforced under the Enforcement Code in the same way as a corresponding Swedish judgment.

The Committee also proposes that Sweden should notify the Commission that the Swedish Social Insurance Agency, Swedish Enforcement Service and Social Welfare Committees are such

7 There is also an alternative procedure according to the Convention, but the EU is not likely to apply this. The alternative procedure means that the other party will be heard immediately.

SOU 2010:59

Summary

Swedish administrative authorities that, as regards maintenance matters, are to be equated with a court in the sense of the Maintenance Regulation. Corresponding notice should be provided as regards the 2007 Hague Convention, i.e. that the decisions of these Swedish administrative authorities always satisfy the requirements mentioned in Article 19.3 of the 2007 Hague Convention, which means that these decisions do not have to be provided with a special document in each individual case, indicating that the decision may be made the subject of an appeal to or review by a judicial authority and have a similar force and effect to a decision of a judicial authority on the same matter.

Agreements

An agreement on maintenance obligations concluded before or authenticated by an administrative authority can also be recognised and enforced under the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention under certain specific circumstances, provided they are enforceable in the State of origin. According to the Maintenance Regulation, it is also possible for the parties to conclude agreements about the jurisdiction of courts in an EU Member State, with which there is some special connection. The parties can also agree under certain conditions that the law of a particular State shall apply in accordance with the 2007 Hague Protocol. This can involve both agreements about a particular law applying to a particular proceeding and agreements that are generally applicable.

Certain protective rules have been established for creditors in respect of generally applicable choice-of-law agreements. For example, it is not possible to conclude such agreements when a maintenance obligation applies in respect of a person under the age of 18 years or an adult who, by reason of an impairment or insufficiency of his or her personal faculties, is not in a position to protect his or her interest. Certain other protection rules also apply. The question of whether the creditor can renounce his or her right to maintenance shall be determined by the law of the State of the habitual residence of the creditor at the time of the renouncement.

As regards all choice-of-law agreements, if any of the parties at the time when the choice of applicable law is made were not fully

Summary

SOU 2010:59

informed and aware of the consequences of the choice, the law designated shall not apply where the application of this law would lead to manifestly unfair or unreasonable consequences for any of the parties.

The Committee does not propose any supplementary provisions for agreements. The possibility of concluding an agreement on competent courts and applicable law are directly prescribed by the international instruments. It is however stressed that attorneys and other legal advisors have particular reason to observe the provisions on agreements concerning applicable law, with regard to the fact that inadequate information may result in the agreement being rejected at subsequent proceedings.

Not all of the agreements concerning maintenance that can currently be concluded according to Swedish internal law satisfy the requirement prescribed by the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention to enable them to be enforced in another country. The Committee emphasises that it would be useful if parents and spouses could conclude agreements on maintenance under Swedish law that are enforceable abroad to a greater extent than is currently feasible. However, this requires the introduction of a new system in Swedish law, where agreements on maintenance can be registered by or concluded before an authority, which calls for further deliberations that do not fall within the ambit of the work of this Committee.

Cooperation through Central Authorities and their tasks

A Central Authority should be appointed under both the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention. The Central Authorities must cooperate with each other and perform the tasks prescribed by the respective instrument. These are broadly consistent. The tasks mainly involve helping an applicant to ensure that the application contains the information and the documents required, receiving applications made through a Central Authority in another country and transmitting it to the correct authority in their own country, and also, on request, helping another Central Authority with various tasks required in matters according to the instruments or themselves making a corresponding enquiry to another Central Authority. Applications must (Maintenance Regulation) or respectively may (2007 Hague

SOU 2010:59

Summary

Convention) be made on special forms, the aim of which is to reduce translation costs and facilitate communication between the Central Authorities.

An individual can choose whether or not to make use of the Central Authorities. Individuals who engage the Central Authorities are entitled to free help to a greater extent.

In conjunction with applications transmitted by the Central Authority of another State, the Swedish Central Authority will take all appropriate measures to, for instance, help to locate the debtor or the creditor, help obtain relevant information concerning income, encourage amicable solutions, facilitate ongoing enforcement and provide assistance in establishing parentage. Appropriate measures in each individual case depend on what the matter involves. If the application relates to a declaration of enforceability, the help provided by the Central Authority may comprise forwarding the application to the exequatur authority (Svea Court of Appeal). The Central Authority may ask for an application to be supplemented and does not have to process the application if any of this supplementary information or documentation is not submitted.

A request for a special measure that the Central Authority receives from or makes to another Central Authority without any application pending may involve helping to locate the debtor or to obtain information about financial circumstances. In that way, a creditor may, for instance, learn that the debtor is in the State and the information regarding income may provide some indication of whether there is reason to proceed further with an application for enforcement.

The Committee proposes that the Government be authorised by law to appoint a Central Authority in Sweden in accordance with the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention. In the opinion of the Committee, the Swedish Social Insurance Agency should be entrusted with the task of being the Central Authority. The Swedish Social Insurance Agency is already the Central Authority under the New York Convention, which will continue to apply in relation to the Convention States that have not acceded to the 2007 Hague Convention as well, and accordingly is well acquainted with the recovery of maintenance in international situations.

The tasks of the Central Authority have been prescribed by the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention. The

Summary

SOU 2010:59

Central Authority may draw up more detailed frameworks for its work. The Committee proposes that it should not be possible to appeal against a decision not to process an application or approve a request for a special measure from a foreign Central Authority that has been made by the Swedish Central Authority. Such a decision does not become legally effective and the foreign Central Authority can always revert with a new application. The Committee has not seen any need to rely on the possibility of appointing any other authority to perform some of the tasks for which the Central Authority is responsible according to the instruments.

As regards the information that is to be obtained and forwarded within the framework of the cooperation under the Maintenance Regulation, the Committee considers that the Central Authority, in conjunction with applications to obtain or amend a judgment in respect of maintenance, will have access to the information required, namely address details. If the application relates to enforcement instead, the Swedish Enforcement Authority, as enforcement authority, may make enquiries about income and assets. Only address details are relevant in the event that the application only relates to the recognition or enforceability of a decision.

If it concerns a request for special measures under the Maintenance Regulation, the Central Authority may need to obtain further information in addition to the address details. However, this only applies if the creditor can produce a decision that is to be enforced. The Central Authority must then use appropriate and reasonable means to obtain information about whether the defendant has income or assets in Sweden. In most cases, it would probably be sufficient for the Central Authority to get official information about the debtor’s taxed income together with interest income and expenditure. In addition, the Swedish Social Insurance Agency may have information about current income if the debtor has received social insurance benefits. This information will probably be sufficient in the vast majority of cases. Only if there is reason, should the Central Authority go further and make enquiries with other authorities. Then it is primarily the Swedish Enforcement Authority that may hold relevant information. The obligation for the Swedish Enforcement Authority to disclose information is prescribed by the Maintenance Regulation and secrecy provisions do not preclude the disclosure of information;

SOU 2010:59

Summary

cf. Chapter 10, Section 28 of the Public Access to Information and Secrecy Act (2009:400 – OSL). The Committee does not consider that there is any need to authorise any other authority to provide the Central Authority with information under the Maintenance Regulation.

According to the 2007 Hague Convention, the Central Authority shall take all reasonable measures to, among other things, help locate the debtor or the creditor and obtain information concerning income. There is no provision corresponding to the provision contained in the Maintenance Regulation that obliges other authorities to provide information to the Central Authority. Nor has the Committee considered it necessary to propose any such provision. The public information to which the Central Authority has access is deemed to normally be sufficient to meet the obligations under the Convention.

The Central Authority may, when applicable, also transmit information subject to secrecy to a foreign Central Authority. In this respect, the Maintenance Regulation requires more than the 2007 Hague Convention, but an assessment should still be made as to whether it is appropriate and reasonable for the information to be disclosed. Information subject to secrecy may be transmitted under the 2007 Hague Convention when allowed under OSL.

Information received by the Central Authority may be linked to a matter concerning maintenance support. Such information will then be subject to social insurance secrecy (Chapter 28, Section 1 of OSL). Otherwise, no secrecy provision currently applies to the Central Authority. The Committee proposes that the secrecy provisions contained in Chapter 28, Section 1 of OSL are also made to apply to matters under the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention, and similarly to matters under the New York Convention. The Committee also proposes that a secrecy provision be introduced into OSL for courts in such matters.

The Committee proposes that a provision be introduced into the Social Insurance Code to afford the Central Authorities the right to process personal data under the said instruments. The Committee also proposes that Central Authorities should be allowed to transfer personal data to competent authorities in a third country (that is, a State outside the EU and EEA) if this is necessary. It is otherwise considered that the current law relating to the processing and holding of personal data is adequate to meet

Summary

SOU 2010:59

the obligations contained in the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention.

Direct applications

Both the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention are based on applications being made through Central Authorities, but this is not an absolute requirement. It is still possible to make a ‘direct application’ to a competent authority. In these cases, the applicant must also be afforded access to a judicial review. However, there is no obligation in any case to provide free legal aid or free legal assistance (see further below). Nor do the provisions on cooperation apply, which means that the Central Authority cannot help the applicant to locate the debtor and ensure that the application is complete.

Legal aid and legal assistance

According to both the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention, the States are liable to give the parties to a maintenance dispute access to a judiciary review. To ensure this access, the States must provide legal aid (Maintenance Regulation) and legal assistance (2007 Hague Convention). Legal aid in this context has a different meaning to legal aid under the Legal Aid Act (1996:1619). The scope of the legal aid and legal assistance respectively must be assessed from case to case, depending on what the matter involves.

The Maintenance Regulation specifies what the legal aid must cover as necessary, such as legal assistance in bringing a case before an authority or a court and representation in court, interpretation and translation, exemption from or assistance with the costs of proceedings and the fees to persons mandated to take measures during the proceedings. The 2007 Hague Convention provides examples of what legal assistance may cover, such as, for instance, legal advice. The States can also meet their obligations through the Central Authority providing general information or forwarding an application to the exequatur authority.

Legal aid and legal assistance must be provided without charge when an application is made by a creditor, through a Central

SOU 2010:59

Summary

Authority, and relates to a maintenance obligation based on a parent-child relationship for a child under the age of 21. In other cases, legal aid and legal assistance is provided under the preconditions prescribed by national law on the basis of an assessment of need and reasonableness. A public body that may under certain conditions be regarded as a creditor and that, for instance, is entitled to reimbursement of maintenance support provided may also be entitled to legal aid and legal assistance respectively.

When legal aid or legal assistance is to be provided through a legal aid counsel under the Legal Aid Act, the Committee considers that the point of departure should be that legal aid is provided in the circumstances and on the conditions prescribed by the Legal Aid Act. In cases where legal aid or legal assistance is to be without charge, the Committee proposes that a number of the provisions contained in the Legal Aid Act are exempted from application. There should not, for instance, be any investigation of the applicant’s financial resources and nor should special reasons be required to grant legal aid. This means that in these cases costs for legal aid will be covered entirely by the State.

General provisions and final clauses and attached forms

The instruments also contain general provisions and final provisions. Some of these are directed at the States and are not for application in an individual case, such as the provisions relating to reservations and the signing of and accession to the instruments.

Forms have been produced and are included as appendices to the Maintenance Regulation and to the 2007 Hague Convention. These shall be used in various situations as mentioned in individual articles, for example in conjunction with applications.

As regards language and translation, the Committee considers that Sweden should accept applications and forms completed in and translations made into Swedish, Danish or English (the Maintenance Regulation) and Swedish, Danish, English or Norwegian (the 2007 Hague Convention). This should be prescribed in the form of an ordinance. It should also be possible for contacts between the Central Authorities to be conducted in these languages; and as regards the Convention, in addition to the prescribed languages, English and French. However, if the EU

Summary

SOU 2010:59

provides for the possibility of reservation against the use of French, the Committee is of the opinion that Sweden should make such a reservation.

The provisions of the Maintenance Regulation shall apply to proceedings instituted, to settlements approved by or concluded before a court, and to authentic instruments established after its date of application; that is, 18 June 2011. The provisions on recognition, enforceability and enforcement can under certain conditions also apply to decisions made before then. The 2007 Hague Convention in its turn shall apply to applications or requests received by the Central Authority or the competent authority (in the case of direct applications) in the requesting State after the Convention entered into force between the States. Special provisions apply to recognition and enforcement for those States that are also parties to the 1958 Hague Convention and the 1973 Hague Convention. The 2007 Hague Protocol shall not apply to maintenance claimed in a State relating to a period prior to the entry into force of the Protocol. Within the EU, the Protocol shall to a certain extent apply from and including 18 June 2011 (that is, from the date of application of this Maintenance Regulation) and then also as regards determining the law applicable to maintenance claimed relating to a period prior to the entry into force of the Protocol.

Incorporation of instruments and legal technical solutions

The Maintenance Regulation is an EU Regulation that will apply directly in Sweden. The 2007 Hague Protocol will also be directly applicable as of the EU acceding to the Protocol and the Member States (with the exception of Denmark and the UK) are bound by the Protocol through the EU’s accession.

As regards the 2007 Hague Convention, according to what the Committee has learned and on the basis of the negotiations conducted so far, it may be assumed that the EU will accede to the Convention. Sweden will then be bound through the EU’s accession, which means that the 2007 Hague Convention will also become directly applicable in Sweden. For this reason, no proposals are made regarding the incorporation of the 2007 Hague Convention. Nor can Sweden on its own volition extend the scope

SOU 2010:59

Summary

of the Convention or make reservations in relation to individual provisions unless this has been expressly allowed by the EU. For this reason, the Committee makes no such proposal.

The Committee’s proposal for supplementary provisions to the Maintenance Regulation and the 2007 Hague Convention have been put into an enactment of its own.

Entry into force and transitional provisions

The Committee’s proposal for supplementary provisions should enter into force at the same time as the Maintenance Regulation, the 2007 Hague Convention and the 2007 Hague Protocol. The Maintenance Regulation and the 2007 Hague Protocol shall apply from 18 June 2011. It is not yet clear whether the same will apply to the 2007 Hague Convention. For this reason, it should be left to the Government to decide when the proposed legislation should enter into force.

The Committee’s proposal for supplementary provisions does not require any transitional provisions. On the other hand, transitional provisions are proposed regarding the proposal to change the provisions on the jurisdiction of courts and choice of law contained in the Act concerning certain International Legal Relationships relating to Marriage and Guardianship. The jurisdiction of a court will not lapse in relation to maintenance in a case instituted under Chapter 3, Sections 6 or 12 prior to entry into force. Such cases must be considered under the old law.

Författningsförslag

1Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention

Härigenom föreskrivs följande.

Tillämpningsområde

1 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhålls- förordningen) och Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention).

Förnyad prövning enligt underhållsförordningen

2 § En ansökan om förnyad prövning enligt artikel 19.1 i underhållsförordningen ska göras skriftligen.

Ansökan ska ges in till hovrätten, om det avgörande som ansökan om förnyad prövning avser är ett utslag från Kronofogde- myndigheten eller en dom från tingsrätten. I annat fall ska ansökan ges in till Svea hovrätt.

Beviljas ansökan, ska rätten samtidigt besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som meddelade det avgörande som ansökan om förnyad prövning avser. Vid rättens handläggning gäller i övrigt bestämmelserna om resning i 58 kap.

Författningsförslag

SOU 2010:59

5 §, 6 § första och andra styckena samt 8 § rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Beslut om erkännande och verkställbarhet

3 § Svea hovrätt är behörig domstol enligt artiklarna 27.1 och 32.2 i underhållsförordningen samt vid förfaranden enligt artikel 23, med undantag för artikel 23.10, i 2007 års Haagkonvention.

4 § Den som ansöker om erkännande eller om verkställbarhets- förklaring av ett utländskt avgörande enligt 2007 års Haagkonven- tion ska tillsammans med ansökan ge in avgörandet i original eller av myndighet bestyrkt kopia.

5 § Vid beslut med anledning av en ansökan enligt underhålls- förordningen eller 2007 års Haagkonvention om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras vara verkställbart i Sverige ska Svea hovrätt bestå av en lagfaren domare.

6 § Om hovrätten vid det förfarande som avses i 5 § bifaller en ansökan enligt underhållsförordningen om att ett utländskt avgörande ska förklaras vara verkställbart, ska hovrättens beslut anses innefatta ett beslut om kvarstad eller om någon annan åtgärd som avses i 15 kap. rättegångsbalken.

7 § Ett avgörande med anledning av en ansökan om verkställ- barhetsförklaring enligt 2007 års Haagkonvention ska delges den som har rätt att ansöka om ändring.

8 § En ansökan om ändring ska ges in till Svea hovrätt.

Vid handläggningen i Svea hovrätt av en ansökan om ändring av ett beslut enligt 5 § tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av tingsrätts beslut, om inte annat följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention.

En domare som har prövat en ansökan enligt 5 § får inte delta i prövningen av en ansökan om ändring av beslutet.

9 § Vid handläggningen i Högsta domstolen av ett överklagande av ett beslut i en fråga som avses i 8 § gäller bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av hovrätts beslut i tillämpliga

SOU 2010:59

Författningsförslag

delar, om inte underhållsförordningen eller 2007 års Haag- konvention föreskriver något annat. Talan får inte komma under Högsta domstolens prövning utan att Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd enligt 54 kap. 10 § rättegångsbalken.

Verkställighet

10 § Om en ansökan om verkställbarhetsförklaring bifalls, eller om en sådan förklaring inte behövs, får det utländska avgörandet verk- ställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om verkställighet av en dom som har vunnit laga kraft, om inte annat följer av under- hållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention.

Hinder mot och uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21 i underhållsförordningen

11 § Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet enligt artikel 21 i underhållsförordningen.

12 § Kronofogdemyndighetens beslut i en fråga om uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21.3 i underhållsförordningen får överklagas. Vid överklagande gäller 18 kap. utsökningsbalken i tillämpliga delar.

Centralmyndigheten

13 § Regeringen utser en centralmyndighet med uppdrag att fullgöra de uppgifter som följer av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.

14 § Centralmyndighetens beslut med anledning av en fram- ställning eller en ansökan från en utländsk centralmyndighet i enlighet med artikel 53 eller 56 i underhållsförordningen, eller artikel 7 eller 10 i 2007 års Haagkonvention, får inte överklagas.

Författningsförslag

SOU 2010:59

Överföring av personuppgifter till tredje land

15 § Centralmyndigheten får utan hinder av 33 § person- uppgiftslagen (1998:204) överföra personuppgifter till tredje land, om det behövs för att erforderliga åtgärder enligt underhålls- förordningen och 2007 års Haagkonvention ska kunna övervägas och vidtas. Detta gäller även sådana personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

SOU 2010:59

Författningsförslag

2Förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 och 12 §§ lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse					Föreslagen lydelse
				3 kap.
				6 §1
Frågor		angående		vårdnaden	Frågor	angående vårdnaden
om och underhåll till barn få					om barn får tas upp i
upptagas	i	äktenskapsmål. Om			äktenskapsmål.		Om	barnet
barnet vistas här i riket skola					vistas här i riket ska sådana
sådana frågor alltid prövas enligt					frågor alltid prövas enligt svensk
svensk lag.					lag.
				12 §2
Är äktenskapsmål anhängigt					Är äktenskapsmål anhängigt
i främmande stat, får här i riket					i främmande stat, får här i riket
efter vad som finnes skäligt					efter vad som är skäligt
meddelas		beslut som avses i			meddelas	beslut	som	avses i
14 kap. 7 och 8 §§ äktenskaps-					14 kap. 7 och 8 §§ äktenskaps-
balken	samt		6 kap.	20 § och	balken, utom såvitt avser frågor
7 kap.	15 §		föräldrabalken.		om underhåll, samt 6 kap. 20 §
Sådant beslut kan när som helst					föräldrabalken.		Sådant	beslut
återkallas.					kan när som helst återkallas.

1.Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.Ändringarna medför inte att svensk domstols behörighet i en fråga om underhåll som anhängiggjorts före ikraftträdandet går förlorad.

3.Har ett mål om underhåll anhängiggjorts vid en domstol före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser.

1Senaste lydelse 1973:942.

2Senaste lydelse 1987:795.

Författningsförslag

SOU 2010:59

3Förslag till lag om ändring i rättshjälps- lagen (1996:1619)

Härigenom föreskrivs att det i rättshjälpslagen (1996:1619) ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 a §

Rättshjälp ska beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde samt då förutsättningarna enligt artikel 46 i rådets förord- ning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet eller arti- kel 15 i Haagkonventionen av den 23 november 2007 om inter- nationell indrivning av underhåll till barn och andra familje- medlemmar är uppfyllda.

När rättshjälp beviljas i dessa fall gäller inte 2 §, 4–13 §§, 21– 25 §§, 32 § 1–4 och 6, 33 §, 35 §, 38 § och 40 § första stycket.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och

SOU 2010:59

Författningsförslag

4Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

dels att det i 28 kap. ska införas en ny paragraf, 1 a §, av följande lydelse,

dels att 36 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 kap.

1 a §

Sekretess enligt 1 § gäller även för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verk- samhet hos Försäkringskassan som avser rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkän- nande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkon- ventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar och New York-konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.

36 kap.

1 § Sekretess gäller hos domstol

för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och

Författningsförslag SOU 2010:59

uppgiften förekommer i			uppgiften förekommer i
1. ärende	enligt	lagen	1. ärende		enligt			lagen
(1999:997) om särskild före-			(1999:997) om särskild före-
trädare för barn,			trädare för barn,
2. ärende om adoption enligt			2. ärende om adoption enligt
4 kap. föräldrabalken,			4 kap. föräldrabalken,
3. ärende om anordnande av			3. ärende om anordnande av
godmanskap	enligt 11 kap. 4 §		godmanskap		enligt		11 kap.		4 §
föräldrabalken, eller			föräldrabalken,
4. ärende om förvaltarskap.			4. ärende		om	förvaltarskap,
			eller
			5. mål och			ärenden		enligt
			rådets	förordning			(EG)		nr
			4/2009 av den 18 december 2008
			om domstols behörighet, tillämp-
			lig lag,	erkännande			och	verk-

ställighet av domar samt sam- arbete i fråga om underhålls- skyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om inter- nationell indrivning av underhåll till barn och andra familje- medlemmar eller New York- konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.

Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i

1.äktenskapsmål,

2.mål och ärende enligt föräldrabalken i annat fall än som anges

iförsta stycket, eller

3.ärende enligt lagen (1989:14) om erkännande och verk- ställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om över- flyttning av barn.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

SOU 2010:59

Författningsförslag

5Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110)

Härigenom föreskrivs att det i 114 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110)3 ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

114 kap.

2 a §

Detta kapitel ska också tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet hos Försäkringskassan i dess egenskap av centralmyndighet enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haag- konventionen av den 23 november 2007 om inter- nationell indrivning av underhåll till barn och andra familje- medlemmar samt New York- konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av under- hållsbidrag i utlandet.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

3 Socialförsäkringsbalken träder i kraft den 1 januari 2011.

Del I Inledning och bakgrund

1Utredningens uppdrag och arbete

1.1Uppdraget

Regeringen beslutade den 4 juni 2009 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå de kompletterande bestämmelser som behövs till den av Europeiska unionens (EU:s) råd den 18 december 2008 antagna förordningen (EG) nr 4/2009 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt sam- arbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen).1

I uppdraget ligger att utredningen ska analysera underhålls- förordningen och belysa likheter och skillnader i förhållande till framför allt Bryssel I-förordningen2 och Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention).3 Utredningen ska vidare undersöka vilka kompletterande författningsbestämmelser som behövs med anledning av under- hållsförordningen, inklusive den hänvisning som finns i förord- ningen till Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2007 års Haagprotokoll).4 I detta sammanhang ska utredningen särskild uppmärksamma att exekvaturförfarandet huvudsakligen avskaffas och att det införs en möjlighet till förnyad prövning i ursprungsmedlemsstaten för en svarande som inte har gått i svaromål. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättshjälp, hinder mot och uppskjutande av

1Direktiven, dir. 2009:54, bifogas som bilaga 1 i betänkandets bilagedel. Underhålls- förordningen finns intagen som bilaga 2 i bilagedelen. Underhållsförordningen är publicerad

iEU:s officiella tidning, EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.

2Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Bryssel I-förordningen är publicerad i EGT L 12, 16.1.2001, s. 1.

32007 års Haagkonvention finns intagen som bilaga 3 i bilagedelen.

4Rådets beslut om EU:s tillträde till 2007 års Haagprotokoll finns intaget som bilaga 4 och protokollet som bilaga 5 i bilagedelen.

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2010:59

verkställighet, informationsutbyte och sekretess samt tillgång till och hantering av personuppgifter. Utredningen ska också bedöma vilka administrativa myndigheter i Sverige, behöriga i frågor om underhållsskyldighet, som under vissa förutsättningar ska likställas med domstol.

Utredningen ska enligt direktiven även föreslå de författnings- ändringar som ett framtida tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till. En del i arbetet är att undersöka hur svensk rätt förhåller sig till bestämmelserna i konventionen och att analysera konsekvenserna av att Sverige blir bundet av konventionen. I sammanhanget ska även förhållandet till andra internationella instrument på området belysas. I den mån frågan aktualiseras ska utredningen ta ställning till hur konventionen bör införlivas i svensk rätt, genom inkorporering eller transformering. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid frågor om rättsligt bistånd, informa- tionsutbyte och därtill hörande frågor om sekretess samt frågor om exekvaturförfarande och verkställighet. I uppdraget ingår också att ta ställning till om konventionens tillämpningsområde helt eller delvis bör utvidgas och om det finns anledning att reservera sig, i enlighet med vad som är möjligt enligt konventionen.

Utredningen ska vidare ge förslag på vilken myndighet som lämpligen bör utses till centralmyndighet i förhållande till under- hållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Utgångspunkten ska vara att en och samma myndighet ska vara centralmyndighet både enligt förordningen och konventionen. Utredningen ska därvid redovisa den kompetens och de resurser som behövs för att myndigheten ska kunna genomföra de uppgifter som ligger på centralmyndigheten enligt förordningen och konventionen. Det ska även utredas om vissa uppgifter bör handhas av central- myndigheten eller av andra organ.

Utredningen ska också redovisa hur s.k. direkta ansökningar, ansökningar som görs direkt till en behörig myndighet i ett annat land och inte genom centralmyndigheterna, behandlas i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.

Vidare ska utredningen bedöma om och i så fall vilket eller vilka språk som Sverige bör godkänna för ifyllande av formulär och vid översättningar.

Om utredningen under arbetets gång skulle finna att någon anknytande internationellt familjerättslig fråga behöver tas upp står det utredningen fritt att göra det. Om förslagen påverkar kostna-

SOU 2010:59

Utredningens uppdrag och arbete

derna för staten, ska en beräkning av kostnaderna redovisas. Finansiering för kostnadsökningar ska föreslås.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2010.

1.2Utredningens arbete

Utredningens arbete inleddes i augusti 2009. Utredningen har hållit sju sammanträden med experter och sakkunniga. Ytterligare fyra sammanträden har hållits i en mindre grupp med utredaren, sekre- teraren, sakkunniga Danijela Pavic samt experterna Maarit Jänterä- Jareborg och Michael Hellner.

Enligt direktiven ska utredningen följa och beakta det arbete som pågår i de övriga nordiska länderna med 2007 års Haagkonven- tion och Finlands arbete med underhållsförordningen. Vikt ska fästas vid intresset av nordisk rättslikhet. Av denna anledning har utredningen haft kontakter med berörda tjänstemän i Danmark, Finland, Norge och Island. Utredningen har också, tillsammans med Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, anordnat ett nordiskt seminarium där representanter från den svenska utred- ningen samt Danmark, Finland och Norge medverkade. Maarit Jänterä-Jareborg har även därigenom bidragit värdefullt till att direktivens anvisningar om nordiskt samråd kunnat uppfyllas.

1.3Betänkandets disposition

Betänkandet är indelat i fem olika delar. Den första delen (del I) omfattar ett inledande kapitel med utredningens uppdrag och arbete (kapitel 1), ett kortare avsnitt om historik, språkversioner och tolkning (kapitel 2) samt ett avsnitt om gällande rätt (kapitel 3).

Del II behandlar underhållsförordningen, 2007 års Haagkonven- tion och 2007 års Haagprotokoll. De olika instrumentens tillämpningsområden och förhållande till andra internationella instrument behandlas i kapitel 4. Där finns bl.a. en beskrivning av vilka instrument som kan bli aktuella i förhållande till avgöranden från olika länder, bundna av olika internationella instrument. I kapitlet finns också en kortare redovisning av hemvistbegreppet och ett avsnitt om sambor, samkönade äktenskap och partnerskap. Därefter följer ett antal kapitel som behandlar de internationella

Utredningens uppdrag och arbete

SOU 2010:59

instrumentens huvudområden, nämligen behörighet (kapitel 5), lagval (kapitel 6) samt erkännande och verkställighet (kapitel 7). Kapitel 8 behandlar frågor om avtal och därefter följer ett kapitel om samarbete genom centralmyndigheter och deras åligganden (kapitel 9). I kapitel 9 återfinns även gällande rätt i fråga om sekretess och behandlingen av personuppgifter samt underhålls- förordningens och 2007 års Haagkonventions bestämmelser i dessa delar. Härefter följer en redovisning av direkta ansökningar (kapitel 10) och rättshjälp respektive rättsligt bistånd (kapitel 11). Instrumentens allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär behandlas i kapitel 12.

Kapitel 5–12 innehåller redogörelser för aktuella bestämmelser i underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll i vissa fall med exempel som anknyter till enskilda artiklar. När underhållsförordningen behandlas görs också hän- visningar till likheter och skillnader med Bryssel I-förordningen. I slutet av varje avsnitt finns utredningens överväganden i fråga om vilka kompletterande bestämmelser som behövs. I detta samman- hang görs också, där det är aktuellt, en bedömning av om det finns något utrymme för att ha allmänt tillämpliga svenska bestämmelser, som gäller då några konventionsbundna bestämmelser inte är tillämpliga (svensk autonom rätt).

I del III behandlas lagtekniska frågor m.m. I det inledande kapitlet i denna del behandlas frågor kring införlivandet av instrumenten och lagtekniska frågor (kapitel 13). Ikraftträdande och övergångsbestämmelser behandlas i kapitel 14 och konse- kvenser av förslagen i kapitel 15.

Den fjärde delen (del IV) innehåller författningskommentarer (kapitel 16) medan den femte och sista delen (del V) innehåller ett särskilt yttrande.

Till betänkandet finns också en bilagedel. Där finns utredningens direktiv (bilaga 1), underhållsförordningen på svenska (bilaga 2), 2007 års Haagkonvention i treställig version på franska, engelska och svenska (bilaga 3),5 EU:s beslut om tillträde till 2007 års Haagprotokoll (bilaga 4) samt protokollet i treställig version på franska, engelska och svenska (bilaga 5).6

5Engelska och franska är konventionens originalspråk medan den svenska översättningen inte är officiell, se avsnitt 2.4.

6Engelska och franska är protokollets originalspråk medan den svenska översättningen är upprättad inom EU, se avsnitt 2.4.

SOU 2010:59

Utredningens uppdrag och arbete

1.4”Underhållsberättigad” och ”underhållsskyldig”

Syftet med underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention är att den som är berättigad till underhåll ska kunna få underhåll från den som är skyldig att utge det. Med underhållsberättigad avses varje enskild person som har eller påstås ha rätt att få underhålls- bidrag (artikel 2.1 punkten 10 i underhållsförordningen och artikel 3 a i 2007 års Haagkonvention). Med underhållsskyldig avses varje enskild person som är eller påstås vara skyldig att utge underhållsbidrag (artikel 2.1 punkten 11 i underhållsförordningen och artikel 3 b i 2007 års Haagkonvention).

Det kan anmärkas att det i vissa rättsordningar är föräldern och inte barnet som har rätt till underhåll för barnet från den andra föräldern.

2Historik, språkversioner och tolkning

2.1Europeiska unionen (EU)

Den 1 december 2009 trädde det s.k. Lissabonfördraget i kraft mellan medlemsstaterna i EU. Fördraget innebär bland annat att EU har blivit en juridisk person och att begreppet Europeiska gemenskapen (EG) inte längre finns kvar. EG-domstolen har också bytt namn till Europeiska unionens domstol. För enkelhets skull används i betänkandet genomgående begreppet EU (EU-rättslig, EU-domstolen osv.) även i fråga om EG-rätt som har tillkommit före den 1 december 2009. Antagna rättsakter och hänvisningar till EU:s officiella tidning benämns dock med sina vedertagna beteckningar (i förekommande fall EG respektive EGT).

Efter att Amsterdamfördraget trätt i kraft i maj 1999 gav EU:s medlemsstater vid Europeiska rådets möte i Tammerfors i oktober samma år uttryck för en önskan om att principen om ömsesidigt erkännande av rättsliga avgöranden och domar ska tillämpas i hela EU. Europeiska unionens råd (rådet) och Europeiska kommis- sionen (kommissionen) antog därför i slutet av år 2000 ett program om åtgärder för genomförande av principen om ömsesidigt erkännande av domar på privaträttens område.1 Detta följdes år 2004 av ett nytt program, Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen (Haagprogrammet).2 Rådet antog år 2005 en handlingsplan för att realisera Haag- programmet genom konkreta åtgärder.3 I handlingsplanen nämns bl.a. behovet av att anta förslag rörande underhållsskyldighet. Det civilrättsliga samarbetet enligt Amsterdamfördraget tillämpas dock inte i förhållande till Danmark, Storbritannien och Irland. De

1Se EGT C 12, 15.1.2001, s. 1.

2Se EUT C 53, 3.3.2005, s. 1.

3Se EUT C 198, 12.8.2005, s. 1.

Historik, språkversioner och tolkning

SOU 2010:59

sistnämnda två staterna har emellertid, till skillnad från Danmark, en särskild möjlighet att ansluta sig till rättsakter på området.

EU är medlem i Haagkonferensen för internationell privaträtt (se avsnitt 2.2). Såväl EU som EU:s medlemsstater har deltagit i de förhandlingar som ledde fram till 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Dessa instrument har legat till grund för underhållsförordningen. Avsikten är att en underhållsberättigad person enkelt bör kunna utverka ett avgörande i en medlemsstat som automatiskt är verkställbart i en annan medlemsstat. Irland har meddelat sin önskan om att delta i antagandet och tillämpningen av underhållsförordningen (ingresspunkt 46 i underhållsförordning- en) och Storbritannien har i januari 2009 underrättat kommis- sionen om sin önskan att godta förordningen.4 Danmark har träffat ett avtal om att bestämmelserna i underhållsförordningen ska vara tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark, med undantag för bestämmelserna om tillämplig lag och samarbete mellan centralmyndigheter.5

Kommissionen har föreslagit6 att EU ska tillträda 2007 års Haagkonvention men rådet har ännu inte fattat något beslut i frågan. Utredningen har haft att utgå från att EU kommer att tillträda konventionen (se kapitel 13). EU:s tillträde får till följd att medlemsstaterna (med undantag för Danmark) blir direkt bundna av konventionen. I kommissionens förslag till rådsbeslut anges att Danmark inte deltar i antagandet av beslutet om tillträde och därför inte är bundet av det och inte omfattas av dess tillämpning (punkten 10).

EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll.7 EU:s tillträde till protokollet innebär att medlemsstaterna (dock inte Danmark och Storbritannien) blir bundna av protokollet.

4Se KOM(2009) 181 slutlig, 21.4.2009.

5Se avtal mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, publicerat i EUT L 149, 12.6.2009, s. 80.

6Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

7EU tillträdde protokollet den 8 april 2010, se även rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG), intaget i EUT L 331, 16.12.2009, s. 17 (se bilaga 4 i bilagedelen).

SOU 2010:59

Historik, språkversioner och tolkning

2.2Haagkonferensen för internationell privaträtt

Haagkonferensen för internationell privaträtt (Haagkonferensen) är en internationell organisation som har ett sjuttiotal medlemmar, däribland såväl EU som samtliga EU:s 27 medlemsstater. Haag- konferensens ändamål är att ”verka för ett gradvis förenhetligande av den internationella privaträttens regler”.8 Haagkonferensens verksamhet består huvudsakligen av att förhandla och utarbeta internationella fördrag (konventioner) inom den internationella privaträttens olika områden. Haagkonferensen har under många år behandlat frågor som rör barn. Några av de mer centrala inter- nationellt privaträttsliga frågorna i förhållande till barn regleras i följande konventioner som har utarbetats inom Haagkonferensen.

-Haagkonventionen av den 24 oktober 1956 om tillämplig lag avseende underhåll till barn

-Haagkonventionen av den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn (1958 års Haagkonvention)

-Haagkonventionen av den 5 oktober 1961 om myndigheters behörighet och tillämplig lag i frågor till skydd för underåriga

-Haagkonventionen av den 15 november 1965 om behörig myndighet, tillämplig lag och erkännande av beslut rörande adoption

-Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet (1973 års Haagkonvention)

-Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet

-Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (1980 års Haagkonvention)

-Haagkonventionen av den 29 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner (1993 års Haag- konvention)

8 Se artikel 1 i Haagkonferensens stadga, tillgänglig på Haagkonferensens hemsida >.

Historik, språkversioner och tolkning

SOU 2010:59

-Haagkonventionen av den 19 oktober 1996 om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention)

-2007 års Haagkonvention

-2007 års Haagprotokoll

Av de ovan angivna konventionerna har Sverige tillträtt 1958 års Haagkonvention, 1973 års Haagkonvention, 1980 års Haag- konvention och 1993 års Haagkonvention.9 Även om underhåll till barn står i fokus i 2007 års Haagkonvention är den i viss mån tillämplig i förhållande till vuxna (t.ex. mellan makar). Detsamma gäller 1973 års Haagkonvention. Det finns även andra Haag- konventioner som tar sikte på skyddet av vuxna.10

Arbetet som ledde fram till 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll påbörjades år 1995 då ett särskilt utskott (eng. special commission) sammankallades inom Haagkonferensen. Utskottets slutsats blev att tillämpningen av de befintliga konventionerna angående underhållsskyldighet borde förbättras. Ett nytt särskilt utskott sammankallades år 1999 för att undersöka den praktiska tillämpningen av de fyra existerande Haagkonven- tionerna på detta område samt Förenta nationernas (FN:s) konvention den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (se avsnitt 2.3). Slutsatsen blev att Haagkonferensen borde påbörja arbetet med att ta fram ett nytt instrument. De stater som var representerade vid den nittonde sessionen av Haagkonferensen år 2002 kom överens om att ett arbete skulle inledas med att ta fram en ny konvention avseende under- hållsskyldighet. Den nya konventionen skulle bygga på de bästa inslagen i de befintliga Haagkonventionerna avseende underhåll och innehålla bestämmelser om rättsligt och administrativt samarbete. Ett nytt särskilt utskott sammankallades. Utskottet sammanträdde ett flertal gånger mellan åren 2003 och 2007 och

9Se SÖ 1958:55, SÖ 1977:3, SÖ 1989:7 och SÖ 1996:54.

10Som exempel kan nämnas Haagkonventionen av den 1 juni 1970 om erkännande av äktenskapsskillnader och hemskillnader (som för svensk del trädde i kraft år 1975, SÖ 1975:27), Haagkonventionen av den 14 mars 1978 om tillämplig lag för makars förmögenhetsförhållanden och Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd av vuxna (Sverige har inte tillträtt de två senare konventionerna).

SOU 2010:59

Historik, språkversioner och tolkning

dess arbete låg sedan till grund för diskussionerna under Haag- konferensens tjugoförsta session i november 2007.11

I samband med att 2007 års Haagkonvention förhandlades fram gjordes en översyn av Haagkonventionerna om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet från 1956 och 1973. Resultatet blev Haagprotokollet om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet. Den omständigheten att instrumentet kallas för protokoll och inte för konvention saknar betydelse för staternas förpliktelser enligt protokollet. En fördel med benämningen ansågs vara att sambandet med 2007 års Haagkonvention framgår på ett tydligare sätt. Vissa av lösningarna i protokollet är utformade för att underlätta att ett avgörande om underhållsskyldighet kan erhållas, särskilt genom att forumlandets lag får en mer framträdande roll vid lagvalet. Protokollet bygger alltså på samma principiella ställningstaganden som konventionen.12

Både 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll antogs den 23 november 2007. Konventionen respektive proto- kollet träder i kraft tre månader efter att det andra ratifikations- instrumentet har deponerats. Så har ännu inte skett.

2.3Förenta nationerna (FN)

De problem som kan uppstå när en underhållsskyldig person flyttar till utlandet och undandrar sig att fullgöra sin underhållsplikt upp- märksammades redan av dåvarande Nationernas förbund. Arbetet ledde slutligen fram till Förenta nationernas (FN:s) konvention den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.13 Konventionen undertecknades i New York och går därför allmänt under namnet New York-konventionen. Under Haagkonferensens arbete med 2007 års Haagkonvention var det en uttrycklig ambition att bygga vidare på New York-konventionen. Denna konvention reglerar frågor om rättshjälp och samarbete mellan myndigheterna över landsgränserna i syfte att underlätta indrivningen av underhållsbidrag.

11Se Convention of 23 November 2007 on the international recovery of child support and other forms of family maintenance, Explanatory Report, drawn up by Alegría Borrás and Jennifer Degeling with the assistance of William Duncan and Philippe Lortie, Permanent Bureau (paragraph 1–7), i fortsättningen benämnd Explanatory Report (Conv.). Den finns tillgänglig på Haagkonferensens hemsida, <http://www.hcch.net>.

12Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 16.

13Sverige tillträdde denna konvention år 1958 (SÖ 1958:60), se prop. 1958:138 s. 2 f.

Historik, språkversioner och tolkning

SOU 2010:59

Konventionen om barnets rättigheter, FN:s barnkonvention, antogs den 20 november 1989. Sverige ratificerade denna konvention efter ett beslut i riksdagen den 21 juni 1990 utan att reservera sig på någon punkt.14 Målsättningen är att konventionen och dess intentioner ska finnas med i allt beslutsfattande som rör barn.15 I konventionen slås fast att föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, har huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling (artikel 27.2). Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet från föräldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar för barnet, både inom konventionsstaten och från utlandet. Särskilt i de fall då den person som har det ekonomiska ansvaret för barnet bor i en annan stat än barnet ska konventionsstaterna främja såväl anslutning till internationella överenskommelser eller ingående av sådana överens- kommelser som upprättande av andra lämpliga arrangemang (artikel 27.4). I detta sammanhang har betonats att underhåll är en problematisk fråga och att principen i artikel 3 måste framhållas, dvs. att barnets bästa måste komma i främsta rummet (helst ska barnets bästa främst beaktas) när lagstiftning och förfaranden kring underhåll utarbetas.16

2.4Språkversioner

Underhållsförordningen är, såsom en EU-förordning, antagen på alla medlemsstaters språk och alla språkversioner är jämställda. Vidare har EU tillträtt 2007 års Haagprotokoll, och en översättning av protokollet utgör en bilaga till rådsbeslutet om EU:s tillträde.17 Därigenom är också den svenska översättningen av protokollet en del av EU-rätten, även om protokollet inom Haagkonferensen endast är upprättat på två språk (engelska och franska). Samma sak kommer troligen att gälla för 2007 års Haagkonvention (se vidare kapitel 13). Då frågan om EU:s tillträde till konventionen fortfarande diskuteras inom EU finns det ännu inte någon officiell svensk översättning av 2007 års Haagkonvention, men inom ramen

14Se SÖ 1990:20, prop. 1989/90:107, bet. 1989/90:SoU28 och rskr. 1989/90:350.

15Se prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171 samt prop. 2009/10:232.

16Se Handbok om barnkonventionen, UNICEF Sverige 2008, s. 291.

17Se EUT L 331, 16.12.2009, s. 19–23.

SOU 2010:59

Historik, språkversioner och tolkning

för EU:s arbete har konventionen översatts till de olika medlems- staternas språk.18 Utifrån den svenska översättningen, samt med beaktande bl.a. av underhållsförordningens lydelse, har en justerad svensk översättning utarbetats inom Justitiedepartementet i visst samråd med utredningen. Den justerade svenska översättningen bifogas i bilaga 3 i bilagedelen till betänkandet. Utredningen har i betänkandet utgått från denna översättning.

2.5Tolkningsfrågor

Eftersom underhållsförordningen är ett EU-rättsligt instrument är det EU-domstolen som ytterst är behörig att tolka förordningen.

Vid tolkningen av 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haag- protokoll ska hänsyn tas till instrumentens internationella karaktär och till behovet av att främja en enhetlig tillämpning av dem (artikel 53 i konventionen och artikel 20 i protokollet). Vidare ska den praktiska tillämpningen av konventionen och protokollet regelbundet ses över. Detta ska ske genom att generalsekreteraren för Haagkonferensen sammankallar ett särskilt utskott. De fördragsslutande staterna ska samla in information om den praktiska tillämpningen (artikel 54 i konventionen och artikel 21 i protokollet). De formulär som bifogas konventionen kan också ändras på visst angivet sätt av de fördragsslutande staterna och Haagkonferensen (artikel 55 i konventionen).

Principen om konventionskonform tolkning innebär att konventionsbundna regler så långt som möjligt ska tolkas så att de överensstämmer med Sveriges internationella åtaganden och etablerad internationell praxis. De förklarande rapporterna till 2007 års Haagkonvention19 och 2007 års Haagprotokoll20 kan vara till hjälp vid tolkningen. Rapporterna är dock inofficiella dokument som inte har antagits eller formellt godkänts av de förhandlande staterna. För den praktiska tillämpningen pågår ett arbete med att

18Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

19I betänkandet benämnd Explanatory Report (Conv.), se not 11.

20Protocol of 23 November 2007 on the law applicable to maintenance obligations, Explanatory Report, drawn up by Andrea Bonomi, Permanent Bureau. I fortsättningen benämnd Explanatory Report (Prot.). Den finns tillgänglig på Haagkonferensens hemsida, .

Historik, språkversioner och tolkning

SOU 2010:59

ta fram en handbok inom Haagkonferensens permanenta byrå.21 Handboken är inriktad på hanteringen av specifika ärenden och innehåller bl.a. praktiska tips, checklistor och flödesscheman.

Till skillnad från vad som gäller för de i avsnitt 2.2 nämnda Haagkonventionerna som Sverige har tillträtt, är det EU som är avtalspart i 2007 års Haagprotokoll och som enligt utredningens utgångspunkt kommer att bli part i 2007 års Haagkonvention (se kapitel 13). Detta förhållande innebär att EU-domstolen får en mer framträdande roll. Eftersom konventionen och protokollet blir en del av EU-rätten har EU-domstolen behörighet att meddela förhandsavgöranden om tolkningen av konventionen och proto- kollet enligt artikel 267 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).22 Detta gäller även om frågan uppkommer i ett mål som handläggs i Sverige enligt 2007 års Haagkonvention och den andra berörda staten är en fördrags- slutande stat som inte är medlem i EU. EU-domstolens tolkning är bindande endast för EU:s medlemsstater och inte för andra stater som är bundna av 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll.

21Se Draft practical handbook for caseworkers under the 2007 child support convention (Prel. Doc. No 4 of August 2009), som också finns tillgänglig på Haagkonferensens hemsida <http://www.hcch.net>. En uppdaterad version av handboken förväntas komma under hösten år 2010.

22Se EUT C 115, 9.5.2008, s. 47.

3 Gällande rätt

3.1Inledning

I det nu aktuella kapitlet ges inledningsvis en översiktlig redogörelse för de viktigaste internationella instrumenten som omfattar frågor om underhåll (avsnitt 3.2). Det finns flera EU- förordningar och internationella konventioner som kan vara aktuella i frågor om domstols behörighet samt erkännande och verkställighet av domar och andra avgöranden som rör underhåll.1

Härefter följer en redovisning av vad som gäller i fråga om behörighet (avsnitt 3.3), lagval (avsnitt 3.4) samt erkännande och verkställighet (avsnitt 3.5). Redovisningen omfattar de inter- nationella instrument som presenterats i avsnitt 3.2, de svenska internationellt privaträttsliga bestämmelser som inte är konven- tionsbundna och den svenska rättspraxis som finns på området.

Sist i kapitlet görs en kortare genomgång av det internationellt privaträttsliga hemvistbegreppet (avsnitt 3.6) samt av nationella bestämmelser om underhållsskyldighet och underhållsstöd, forum- regler och verkställighet (avsnitt 3.7).

Bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter, sekretess och arkivering behandlas i kapitel 9 och bestämmelser om rättshjälp i kapitel 11. Rättsläget för sambor, samkönade äktenskap och partnerskap tas upp i avsnitt 4.8.

1 Förhållandet mellan dem redovisas närmare i avsnitt 4.5.

Gällande rätt

SOU 2010:59

3.2Internationella instrument och deras tillämpningsområden

3.2.1Bryssel I-förordningen

Bryssel I-förordningen, dvs. rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, gäller i förhållande till alla medlemsstater i EU.2 Denna förordning ersatte den tidigare konventionen mellan EU:s medlemsstater om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privat- rättens område (Brysselkonventionen). Familjerättslig underhålls- skyldighet omfattas av Bryssel I-förordningen trots att frågor om bl.a. äktenskap, separation, äktenskapsskillnad och de förmögen- hetsrättsliga förhållandena i äktenskapet faller utanför (arti- kel 1.2 a).3 Förordningens bestämmelser är tillämpliga även om underhållsfrågan uppkommer som en bifråga i ett statusmål, t.ex. i ett mål om äktenskapsskillnad som alltså i och för sig faller utanför förordningen. Det spelar inte heller någon roll om det rör sig om ett slutligt avgörande eller om ett interimistiskt beslut.4

Bryssel I-förordningen är direkt tillämplig i Sverige. Ytterligare bestämmelser finns i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.

3.2.2Förordningen om den europeiska exekutionstiteln

För EU:s medlemsstater gäller vidare Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (förordningen om den europeiska exekutionstiteln).5

2 I förhållande till Danmark tillämpas bestämmelserna i Bryssel I-förordningen genom avtalet den 19 oktober 2005 mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Danmarksavtalet); publicerat i EUT L 299, 16.11.2005 s. 62. I frågan om Danmarks möjlighet att ingå internationella avtal har Danmarksavtalet omförhandlats, se EUT L 331, 16.12.2009, s. 24.

3Se artikel 5.2 i Bryssel I-förordningen och EU-domstolens dom den 14 november 2002 i mål nr C-271/00, Gemeente Steenbergen mot Luc Baten, i fråga om Brysselkonventionen.

4Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 65 med hänvisning till målet 120/79 de Cavel II [1980] ECR 731.

5Förordningen om den europeiska exekutionstiteln är publicerad i EUT L 143, 30.4.2004, s. 15.

SOU 2010:59

Gällande rätt

Förordningen tillämpas fullt ut sedan den 21 oktober 2005. Syftet med förordningen är att domar och andra avgöranden som avser obestridda fordringar ska kunna verkställas i en annan medlemsstat i EU utan att det behövs något exekvaturförfarande i verkställighetsstaten. Förordningen omfattar obestridda fordringar avseende underhåll. Ytterligare bestämmelser finns i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.6

3.2.3Luganokonventionerna

Konventionen den 16 september 1988 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (1988 års Luganokonvention) är en med Brysselkonventionen parallell konvention. Den gäller i förhållandet mellan någon av EU:s medlemsstater samt EFTA-staterna Island, Norge och Schweiz. 1988 års Luganokonventions och Brysselkonventionens innehåll är i det närmaste identiskt. 1988 års Luganokonvention har införlivats i svensk rätt genom lagen (1992:794) om Luganokonventionen, se även lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.7

Konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2007 års Lugano- konvention) undertecknades den 30 oktober 2007 av företrädare för EU, Danmark och EFTA-staterna Schweiz, Norge och Island.8 I förhållandet mellan EU respektive Danmark å ena sidan och Norge å den andra har 2007 års Luganokonvention den 1 januari 2010 ersatt 1988 års Luganokonvention. 2007 års Lugano- konvention kommer den 1 januari 2011 att träda i kraft i förhållande till Schweiz. Island har ännu inte ratificerat denna konvention, varför 1988 års Luganokonvention ska fortsätta att tillämpas i förhållande till Island. 2007 års Luganokonvention är till alla delar bindande och till skillnad från sin föregångare direkt

6Se även prop. 2005/06:48, bet. 2005/06:LU16 och prot. 2005/06:77.

7Se SÖ 1992:45, prop. 1991/92:128, bet. LU36 och rskr. 294.

8Rådets beslut av den 15 oktober 2007 (2007/712/EG) om undertecknande av konventionen och konventionen är publicerade i EUT L 339, 21.12.2007, s. 1 och s. 3. Danmark har ställning som fördragsslutande part i likhet med EFTA-staterna och måste iaktta samma ratificeringsförfarande som dessa stater. Se även prop. 2008/09:205, bet. 2009/10:CU2 och prot. 2009/10:32 och 37.

Gällande rätt SOU 2010:59

tillämplig i Sverige eftersom det är EU som har tillträtt konventionen.

2007 års Luganokonvention är i allt väsentligt likalydande med Bryssel I-förordningen (se avsnitt 3.2.1) och innehåller, liksom sin föregångare, bestämmelser om vilket lands domstol som ska pröva privaträttsliga mål när parterna är bosatta i olika konventionsstater samt om erkännande och verkställighet av avgöranden från andra konventionsstater. Konventionen omfattar familjerättslig under- hållsskyldighet.

3.2.41958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention

1958 års Haagkonvention, dvs. Haagkonventionen av den 15 april

1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn, trädde för svensk del i kraft år 1966 efter Sveriges ratificering.9 Konventionen har införlivats med svensk rätt genom lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn. Lagen omfattar utländska avgöranden om underhåll fram till dess att den som bidraget avser har gift sig eller fyllt 21 år (2 och 3 §§). Den omfattar inte avtal om underhållsbidrag.

1958 års Haagkonvention ersattes sedermera av 1973 års Haagkonvention, dvs. Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet, som Sverige tillträdde år 1977.10 Ersättandet av 1958 års Haagkonvention gäller i förhållandet mellan de stater som tillträtt båda konventionerna (artikel 29 i 1973 års Haagkonvention). Detta innebär att 1958 års Haagkonvention fortfarande är tillämplig i förhållandet mellan Sverige å ena sidan samt Belgien, Österrike, Surinam, Ungern, Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao å den andra.11 För förhållanden som rör de stater som har tillträtt 1973 års Haagkonvention gäller lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet (1976 års lag). I förord-

9Se SÖ 1958:55.

10Se SÖ 1977:3.

11Macao finns dock inte med i den tillämpningsföreskrift där det räknas upp i förhållande till vilka länder som 1958 års Haagkonvention gäller, se kungörelse (1966:406) angående tillämpning av lagen den 10 december 1965 (nr 723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn.

SOU 2010:59

Gällande rätt

ningen (1977:743) om tillämpning av lagen (1976:108) om erkän- nande och verkställighet av utländskt avgörande angående under- hållsskyldighet anges vilka dessa stater är. Förutom de 21 stater12 som har tillträtt 1973 års Haagkonvention är lagen tillämplig i förhållande till Förenta staterna (med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi) jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa. Vissa av Förenta staternas delstater och de nämnda autonoma territorierna har avgett förklaringar om att de erkänner svenska avgöranden. Sverige har avgett motsvarande förklaringar, allt i syfte att underlätta indrivningen av underhålls- bidrag.

1976 års lag är tillämplig på ett lagakraftvunnet avgörande som har meddelats av en behörig myndighet i någon av de stater som lagen är tillämplig på,

-om avgörandet avser skyldighet att på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhållsberättigade har fyllt 21 år eller ingått äktenskap, eller

-om avgörandet avser skyldighet att utge underhållsbidrag till make eller förutvarande make.

Både 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention innehåller indirekta domsrättsregler. Det innebär att konven- tionerna inte reglerar i vilka fall en stats myndigheter ska vara behöriga att pröva en fråga om underhåll. Det finns inte heller bestämmelser om tillämplig lag. För att ett avgörande ska kunna erkännas och verkställas krävs dock att det har meddelats av en ”behörig myndighet” och vilka myndigheter som är att anse som behöriga anges i konventionerna.

3.2.5Haagkonventionerna om tillämplig lag – ej tillträdda av Sverige

Det finns två Haagkonventioner om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet, dels Haagkonventionen av den 24 oktober 1956 om tillämplig lag avseende underhåll till barn, dels Haag- konventionen av den 2 oktober 1973 om tillämplig lag avseende

12 I förordningen 20 stater, på Haagkonferensens hemsida 21 stater (utöver Sverige). Skillnaden är att Haagkonferensen har antecknat att Australien har ratificerat 1973 års Haagkonvention medan det i förordningen anges att Australien är ett land som lagen ”också” ska tillämpas i förhållande till.

Gällande rätt

SOU 2010:59

underhållsskyldighet. Sverige har inte tillträtt någon av dessa konventioner, som således inte utgör gällande rätt här i landet.

3.2.6New York-konventionen

Sverige har tillträtt Förenta nationernas konvention av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (New York- konventionen).13 Till skillnad från de nämnda Haagkonventionerna innehåller New York-konventionen inte några bestämmelser om verkställighet av utländska avgöranden om underhåll. I stället reglerar konventionen, som har nämnts i avsnitt 2.3, frågor om rättshjälp och samarbete mellan staterna med syfte att underlätta indrivningen av underhållsbidrag.

Konventionsstaterna ska utse en eller flera myndigheter som ska hjälpa den som är berättigad till bidrag. I Sverige är Försäkrings- kassan både förmedlande och mottagande organ. Det förmedlande organet granskar en ansökan om indrivande av underhållsbidrag i formellt hänseende och skickar sedan handlingarna till det mot- tagande organet i ett annat land. Det mottagande organet vidtar härefter åtgärder för att få ut underhållsbidraget. Det kan t.ex. bli fråga om att träffa uppgörelser, väcka och utföra talan eller ansöka om verkställighet. De tjänster som utförs av det förmedlande organet och det mottagande organet är kostnadsfria. New York- konventionen behandlas närmare i avsnitt 9.2.1.

3.2.7Nordiskt samarbete i fråga om underhållsskyldighet

De nordiska länderna har sedan lång tid tillbaka ett samarbete när det gäller erkännande och verkställighet av domar. På under- hållsområdet finns dels konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge undertecknad i Oslo den 23 mars 1962 angående indrivning av underhållsbidrag,14 dels överenskommelsen med Danmark, Finland, Island och Norge om ändring i nämnda konvention, undertecknad i Oslo den 25 februari 2000.15 Dessa har införlivats med svensk rätt genom lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge samt kungörelsen (1962:513) med vissa föreskrifter om

13Se SÖ 1958:60.

14Se SÖ 1963:14.

15Se SÖ 2002:8.

SOU 2010:59

Gällande rätt

indrivning och redovisning av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge och kungörelsen (1962:514) angående indrivning i Danmark, Finland, Island eller Norge av underhållsbidrag. Regelverken innehåller bestämmelser om erkännande och verkställighet av avgöranden och vissa skriftliga förbindelser avseende underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn, styvbarn eller barnets mor.

3.3Behörighet

3.3.1Utgångspunkter

I detta avsnitt finns en beskrivning av bestämmelserna som styr svensk domstols behörighet i frågor om underhåll. Behörigheten styrs i första hand av Bryssel I-förordningen om svaranden har hemvist i en medlemsstat. 2007 års Luganokonvention innehåller i princip motsvarande bestämmelser medan 1988 års Lugano- konvention är i stor sett en kopia av Brysselkonventionen.

Luganokonventionernas behörighetsbestämmelser blir tillämp- liga i Sverige om svaranden har hemvist i en stat som inte är medlem i EU men där någon av Luganokonventionerna tillämpas, se 1 § lagen (1992:794) om Luganokonventionen och artikel 54 B.2 a i 1988 års Luganokonvention samt artikel 64.2 a i 2007 års Luganokonvention.16 Talan kan t.ex. väckas vid svensk domstol enligt 2007 års Luganokonvention om den underhållsberättigade har hemvist här (se artikel 5.2 a i 2007 års Luganokonvention) men den underhållsskyldige har hemvist i Norge eller Schweiz.17

3.3.2Bryssel I-förordningen

Huvudregeln i Bryssel I-förordningen är att talan ska väckas vid domstol i den medlemsstat där svaranden har hemvist, oberoende av i vilket land han eller hon är medborgare (artikel 2.1). Talan kan också i vissa fall väckas vid domstol i en annan medlemsstat än den där svaranden har sin hemvist med stöd av någon av

16Särskilda bestämmelser gäller i fråga om avtal om behörighet samt litispendens och mål som har samband med varandra, se artikel 54 B.2 a och b i 1988 års Luganokonvention och artikel 64.2 a och b i 2007 års Luganokonvention med hänvisningar.

172007 års Luganokonvention har trätt i kraft i förhållandet mellan Sverige och Norge. I förhållande till Schweiz förväntas konventionen träda i kraft den 1 januari 2011.

Gällande rätt

SOU 2010:59

bestämmelserna i artikel 5–24 (artikel 3.1). Det finns en särskild behörighetsregel som gäller talan om underhållsskyldighet (artikel 5.2). En talan om underhåll kan enligt denna bestämmelse väckas – förutom vid domstolen i den medlemsstat där svaranden har hemvist – vid domstolen på den ort där den underhålls- berättigade har sin hemvist eller vanliga vistelseort. Om talan har samband med frågan om någons rättsliga status, kan talan enligt samma artikel även väckas vid den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva denna fråga såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap. EU:s medlems- stater är eniga om att formuleringen ”frågan om någons rättsliga status” omfattar även frågan om föräldraansvar.18 Av detta följer att en svensk domstol som utövar behörighet i en fråga om föräldraansvar enligt Bryssel II-förordningen19 också är behörig att pröva en fråga om underhåll till barn. En förutsättning är dock, även om det inte tydligt framgår av artikeltexten, att en sådan accessorisk behörighet godtas av forumlandets egen lag.20 Behörighet att pröva en fråga om underhåll enligt Bryssel I- förordningen finns också när svensk domstol utövar behörighet i ett äktenskapsmål enligt 3 kap. 2 § 2 och 6 lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (1904 års lag). När det gäller den andra punkten i nämnda paragraf förutsätter den – såvitt är aktuellt här – förutom att käranden har svenskt medborgarskap även att han eller hon tidigare har haft hemvist i Sverige efter 18 års ålder. Paragrafens sjätte punkt ger behörighet att ta upp ett äktenskapsmål om det finns särskilda skäl och förutsätter att en av makarna är svensk medborgare eller att käranden inte kan få sin talan prövad i den stat där han eller hon är medborgare eller har hemvist. Så länge behörigheten i äktenskapsmålet inte grundar sig enbart på medborgarskap finns accessorisk behörighet för underhållsfrågan även i dessa fall enligt Bryssel I-förordningen.

Det förhållandet att det finns behörighet att accessoriskt ta upp en fråga om underhåll enligt Bryssel I-förordningen behöver inte betyda att domstolen i ett enskilt fall måste ta upp frågan. När det

18Se Kommissionens grönbok om underhållsskyldighet, KOM(2004) 254 slutlig, s. 12 f. och meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet KOM(2006) 206 slutlig, s. 2.

19Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000, publicerad i EUT L 338, 23.12.2003, s.1.

20Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna

(2008), s. 123.

SOU 2010:59

Gällande rätt

gäller behörigheten att ta upp en fråga om vårdnad och underhåll i ett äktenskapsmål enligt 3 kap. 6 § i 1904 års lag, har den bestämmelsen ansetts innebära att svensk domstol har behörighet men inte skyldighet att i äktenskapsmål pröva frågor om vårdnad om och underhåll till barn (se NJA 1997 s. 154 och NJA 1997 s. 196).

Det sakliga tillämpningsområdet för artikel 5.2 omfattar alla slag av familjerättslig underhållsskyldighet. Underhåll till barn, mellan makar och frånskilda makar men även underhållsförpliktelser gentemot föräldrar eller barnbarn, mellan syskon osv. Det gäller även när någon part söker ändring av ett fastställt underhållsbidrag på grund av ändrade förhållanden.21

Vidare kan parterna avtala om vilken domstol som ska hand- lägga en eventuell tvist. Vissa formkrav måste vara uppfyllda för ett sådant avtal om behörighet. Avtalet ska vara skriftligt eller i en form som överensstämmer med praxis som parterna utbildat mellan sig (artikel 23).

Bryssel I-förordningen ger också behörighet att vidta interimistiska åtgärder även om en domstol i en annan medlemsstat är behörig att pröva målet i sak (artikel 31). I förordningen finns också bestämmelser om litispendens och mål som har samband med varandra (artiklarna 27–30).

3.3.3Luganokonventionerna

Enligt huvudregeln i både 1988 års Luganokonvention och 2007 års Luganokonvention ska talan väckas vid domstol i den konventions- stat där svaranden har hemvist (artikel 2). Det finns särskilda behörighetsregler som innebär avsteg från huvudregeln och som pekar ut alternativa fora till svarandens hemvistforum. I artikel 5.2 anges behörig domstol i tvister om underhållsskyldighet. Av artikel 5.2 i 2007 års Luganokonvention följer att en talan om underhållsskyldighet som har samband med frågan om någons rättsliga status (punkten b) eller någons föräldraansvar (punkten c) kan väckas vid den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva denna fråga, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap. Här skiljer sig 2007 års Lugano- konvention från 1988 års Luganokonvention och Bryssel I- förordningen, som inte innehåller en särskild, uttrycklig skrivning

21 Se Lennart Pålsson, a.a. s. 124 f.

Gällande rätt

SOU 2010:59

om sambandet med någons föräldraansvar. Som har nämnts i avsnitt 3.3.2 omfattar emellertid formuleringen frågan om någons rättsliga status i artikel 5.2 i Bryssel I-förordningen även frågan om föräldraansvar.

3.3.4Autonom rätt

När det gäller behörighet framgår det av 3 kap. 6 § i 1904 års lag att bl.a. frågor angående underhåll till barn får tas upp i äktenskaps- mål.22 Vidare är det möjligt att förordna om interimistiskt underhåll mellan makar och till barn när ett äktenskapsmål är anhängigt i en annan stat (3 kap. 12 § i 1904 års lag). Det saknas bestämmelser i lag för de fall där frågan om underhåll kommer upp självständigt, dvs. utan anknytning till äktenskapsmål.

Svensk rättspraxis beträffande svensk domsrätt saknas sedan Sverige blev bundet av Luganokonventionerna, Brysselkonven- tionen och Bryssel I-förordningen.

3.4Lagval

Som har redovisats i avsnitt 3.2.5 har Sverige inte tillträtt någon av de två Haagkonventionerna om lagval (från år 1956 och år 1973). De i avsnitt 3.2 i övrigt redovisade instrumenten innehåller inte några bestämmelser om lagval.

I den autonoma rätten finns en bestämmelse om tillämplig lag i 3 kap. 6 § i 1904 års lag. Som har nämnts i avsnitt 3.3.4 får frågor angående bl.a. underhåll till barn enligt denna bestämmelse tas upp i äktenskapsmål och, om barnet vistas här i landet, ska sådana frågor alltid prövas enligt svensk lag.23

Även om en fråga om underhållsbidrag mellan makar inte utgör en fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden, bör här nämnas att det för svensk del gäller avtalsfrihet för lagval i fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden. Vissa begränsningar finns dock, avtalet ska t.ex. avse lagen i en stat där någon av dem hade hemvist eller var medborgare när avtalet ingicks (3 § lagen [1990:272] om internationella frågor rörande makars och sambors

22När det gäller behörighet reglerar bestämmelsen i dag även frågan om vårdnad om barn, men i den delen föreslås i SOU 2005:111 att bestämmelsen inte längre ska gälla.

23I SOU 2005:111 föreslås att det inte längre ska vara tillåtet att ta upp frågor om vårdnad enligt denna bestämmelse, endast underhåll.

SOU 2010:59

Gällande rätt

förmögenhetsförhållanden). Om tillämplig lag inte har bestämts genom avtal, gäller lagen i den stat där makarna tog hemvist när de gifte sig (4 § samma lag). Om båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosatta där i minst två år, tillämpas i stället den statens lag. Har båda makarna tidigare under äktenskapet haft hemvist i den staten eller är båda makarna medborgare i den staten, tillämpas dock den statens lag så snart de har tagit hemvist i staten (samma §).

Rättsfallet NJA 1983 s. 573 gällde ett barn med hemvist i Sverige som förde en talan om underhåll mot sin far som var bosatt i Storbritannien. Högsta domstolen fann att svensk lag var tillämplig. Svensk lag ansågs även vara tillämplig i rättsfallet NJA 1977 s. 325 i fråga om skyldighet för en jugoslavisk medborgare att betala underhållsbidrag till jugoslaviska barn med hemvist i Sverige. I ett annat rättsfall bedömdes frågan om underhållsbidrag till (vuxet men svårt handikappat) barn med hemvist i Förbundsrepubliken Tyskland enligt tysk rätt (NJA 1993 s. 420).24 Högsta domstolen bedömde i samma mål att underhålls- skyldighet mot vuxet barn inte stred mot den svenska rätts- ordningen (ordre public). I rättsfallet NJA 1986 s. 615 avseende underhåll till förutvarande make tillämpades lagen i den stat där makarna hade haft hemvist under äktenskapet och där kvinnan fortfarande var bosatt (Italien). Mannen hade flyttat till Sverige, blivit svensk medborgare och fått ett svenskt beslut om äkten- skapsskillnad. Högsta domstolen uttalade att en tillämpning av lagen i det land där makarna haft hemvist under äktenskapet och där en av makarna fortfarande bor, oftast lär leda till att underhålls- frågan prövas enligt lagen i det land där den som begär under- hållsbidrag har sin hemvist. Därmed ökar också, enligt Högsta domstolen, förutsättningarna för att frågan ska kunna bedömas med hänsyn tagen till värderingar, levnadsförhållanden och sociala förmåner i det landet.

I doktrinen har anförts att underhållsbidrag regelmässigt torde bestämmas med hänsyn till lagen i det land där den underhålls- berättigade har sin hemvist,25 både vad gäller underhåll till barn och underhåll mellan makar eller förutvarande makar.26 En viktig princip vid bestämmandet av underhållsbidragets storlek här i

24Jfr även NJA 1973 s. 57.

25Se Gösta Walin och Staffan Vängby, Föräldrabalken. En kommentar. Del II, 14–21 kap. och internationell föräldrarätt, 6 uppl., avd. 1, s. IV:14.

26Avseende underhåll mellan förutvarande makar, se även RH 1993:116.

Gällande rätt

SOU 2010:59

landet och i flertalet andra länder är att den underhållsberättigades behov av bidrag och den underhållsskyldiges ekonomiska förmåga alltid ska beaktas.27 Familjelagssakkunniga föreslog i sitt slut- betänkande Internationella familjerättsfrågor (SOU 1987:18 s. 104 och s. 240 f.) att denna grundsats ska upprätthållas även om den tillämpliga utländska lagen föreskriver något annat.

En särskild fråga är om domstolen självmant ska beakta att utländsk rätt bör tillämpas under vissa omständigheter (principen om ex officio-tillämpning av utländsk rätt) eller om utländsk rätt måste åberopas av en part för att kunna tillämpas. Det har i doktrinen ansetts att det vid denna bedömning, liksom när det gäller möjligheterna att träffa avtal om tillämplig lag, finns anledning att skilja mellan dispositiva och indispositiva mål och kvalifikationen avseende huruvida ett mål är dispositivt eller indispositivt torde ske enligt svensk rättsuppfattning.28 I indisposi- tiva mål anses svensk domstol vara skyldig att ex officio tillämpa utländsk rätt.29 I dispositiva mål ger rättspraxis utrymme för olika möjligheter vad gäller behandlingen av utländsk rätt.30 Enighet synes dock råda om att parterna har rätt att avtala om tillämplig lag på det stadium då en dispositiv tvist har uppkommit. Mål om underhåll är i huvudsak dispositiva, även när det gäller barns rätt till underhåll.31 Sålunda har i mål om underhåll mellan makar, som var utländska medborgare, svensk rätt ansetts kunna tillämpas i anledning av att makarna under rättegången träffade överens- kommelse härom (NJA 1978 s. 590). I NJA 1992 s. 278 angående underhåll till hustru och barn utan samband med mål om äkten- skapsskillnad förklarade sig parterna, när rättegången hade inletts, vara ense om att chilensk rätt skulle tillämpas (samtliga var medborgare i Chile men den underhållsskyldige maken/fadern hade hemvist i Sverige). Lagvalsöverenskommelsen godtogs utan när-

27Jfr även rättsfallet NJA 1993 s. 420 där Högsta domstolen vid tillämpningen av tysk rätt beaktade den underhållsskyldiges förmåga att betala underhåll.

28Se Maarit Jänterä-Jareborg, Svensk domstol och utländsk rätt (1997), s. 119 och s. 130 f. samt Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 7 uppl. (2008), s. 46 ff.

29Se t.ex. NJA 1973 s. 57 som gällde fastställelse av faderskap och underhåll till barn. Parterna var i underrätterna eniga om att svensk rätt skulle tillämpas. Högsta domstolen ansåg dock att den indispositiva faderskapsdelen var att bedöma enligt tysk rätt.

30Se Lennart Pålsson, Svensk rättspraxis i internationell familje- och arvsrätt, 2 uppl. (2006) s. 42.

31Se Per Olof Ekelöf och Henrik Edelstam, Rättegång, första häftet, 8 uppl. (2002), s. 63. Där anges att det har ifrågasatts om tredskodom kan meddelas till barnets nackdel. Om detta inte går anses att målet är indispositivt såtillvida att rätten ska vara ex officio verksam till barnets fördel.

SOU 2010:59

Gällande rätt

mare motivering.32 En relevant skillnad mellan indispositiva och dispositiva mål är att domstolen i dispositiva mål inte självmant får beakta eller efterforska icke-åberopade faktiska omständigheter (se 17 kap. 3 § rättegångsbalken, RB). Det anförda innebär att det spelar roll om en part åberopar tillämpningen av utländsk lag eller i vart fall en sådan omständighet som kan aktualisera tillämpningen av utländsk rätt.33 Om domstolen i ett dispositivt mål upptäcker att de tvistande kanske inte känner till lagvalsreglerna och det är oklart huruvida en för lagvalet relevant omständighet åberopats i syfte att aktualisera lagvalsfrågan, har det i doktrinen förts fram att dom- stolen bör göra parterna uppmärksamma på frågan inom ramen för domstolens materiella processledning.34 Även om parterna anses ha dispositionsrätt över de ”anknytningsfakta” som föranleder att en viss rättsordning ska tillämpas är det domstolen som bestämmer vilket lands lag som ska tillämpas på grund av de åberopade omständigheterna, om parterna inte är ense om lagvalet.35 Otydlig- heter och ofullständigheter i parternas framställningar bör därför undanröjas på ett tidigt stadium under processen. Det kan i vissa fall vara fråga om en otillåten ändring av talan om en part först i en högre instans begär utländsk rätts tillämpning och åberopar en ny omständighet till stöd för detta.36

3.5Erkännande och verkställighet

Utländska avgöranden får inte erkännas och verkställas i Sverige utan lagstöd. Det finns ett antal sådana stöd i lag. I fråga om avgöranden från andra medlemsstater i EU blir Bryssel I- förordningen och förordningen om den europeiska exekutions- titeln tillämpliga. Avgöranden från stater som har tillträtt Lugano- konventionerna kan erkännas och verkställas enligt lagen om Luganokonventionen respektive bestämmelserna i 2007 års Luganokonvention (som är direkt tillämplig i Sverige). Avgöranden från stater som har tillträtt 1958 års Haagkonvention eller 1973 års Haagkonvention kan enligt de lagar som har införlivat dem erkännas och verkställas. I övrigt gäller särskilda bestämmelser för

32Se Maarit Jänterä-Jareborg, a.a. s. 144 ff. och Lennart Pålsson, a.a. s. 229.

33Se Maarit Jänterä-Jareborg, a.a. s. 171 f. och Michael Bogdan, a.a. s. 46 ff.

34Se Maarit Jänterä-Jareborg, a.a. s. 166 och 178 ff. Jfr även Michael Bogdan, a.a. s. 48.

35Se 17 kap. 3 § RB och Per Olof Ekelöf, Henrik Edelstam och Lars Heuman, Rättegång, fjärde häftet, 7 uppl. (2009), s. 305.

36Se Maarit Jänterä-Jareborg, a.a. s. 181, jfr 50 kap. 25 § tredje stycket RB.

Gällande rätt

SOU 2010:59

nordiska avgöranden. Se vidare kapitel 4 om förhållandet mellan de olika internationella instrumenten. Nedan lämnas en kort översikt av de bestämmelser som finns. Ytterligare redovisning av bestämmelserna om erkännande och verkställighet i Bryssel I- förordningen ges i kapitel 7.

En dom som har meddelats i en medlemsstat ska enligt Bryssel I-förordningen som huvudregel erkännas i övriga medlemsstater utan att något särskilt förfarande behöver anlitas. Erkännande av en dom får vägras bl.a. om stämningsansökan inte har delgivits svaranden i tillräckligt god tid och på ett lämpligt sätt för att denne ska kunna förbereda sitt svaromål. En dom ska verkställas i en annan medlemsstat sedan domen har förklarats vara verkställbar där efter ett s.k. exekvaturförfarande, för svensk del i Svea hovrätt. I det inledande skedet av detta förfarande ska motparten inte ges tillfälle att yttra sig över ansökan om verkställbarhet. Om en part därefter söker ändring av beslutet ska ansökan handläggas enligt bestämmelserna för kontradiktoriska förfaranden. Även en hand- ling som har upprättats eller registrerats som en officiell handling (s.k. acte authentique) och som är verkställbar i en medlemsstat, ska på ansökan förklaras vara verkställbar i en annan medlemsstat. Ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför en administrativ myndighet eller bestyrkts av en sådan myndighet ska också anses som en officiell handling (jfr en svensk socialnämnd som godkänner ett avtal om underhållsbidrag till barn enligt 7 kap. 7 § andra stycket föräldrabalken, FB). Kommissionen har den 21 april 2009 antagit en grönbok om översyn av Bryssel I- förordningen.37 Syftet med grönboken är att inleda ett brett samråd mellan intresserade parter om möjliga sätt att förbättra förordningen. Grönboken öppnar bl.a. för att kravet på exekvatur bör avskaffas. Riksdagen har ställt sig positiv till att samråd inleds om möjliga sätt att förbättra Bryssel I-förordningen.38

En domstol eller myndighet som har meddelat ett avgörande som avser en obestridd fordran ska efter ansökan utfärda ett intyg där avgörandet intygas vara en europeisk exekutionstitel enligt förordningen om den europeiska exekutionstiteln. På grundval av detta intyg ska avgörandet sedan kunna verkställas i en annan EU- stat utan att ett exekvaturförfarande behöver anlitas. Förordningen

37Se kommissionens grönbok KOM(2009) 175 slutlig, Översyn av rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område.

38Se bet. 2008/09:CU35 och prot. 2008/09:134, jfr Regeringskansliets faktapromemoria 2008/09:FPM125.

SOU 2010:59

Gällande rätt

om den europeiska exekutionstiteln är tillämplig på avgöranden meddelade av svenska domstolar och Kronofogdemyndigheten. Den är också tillämplig på officiella handlingar. Ett avtal om underhållsbidrag som har godkänts av en socialnämnd är en officiell handling i förordningens mening. Förordningen påverkar inte möjligheten att söka erkännande och verkställighet i enlighet med Bryssel I-förordningen av en dom, en vid domstol ingången förlikning eller en officiell handling avseende en obestridd fordran.

Domar som har meddelats i en stat som har tillträtt någon av de båda Luganokonventionerna ska också erkännas utan att något särskilt förfarande behöver anlitas. Avgöranden som meddelats före ikraftträdandet av 2007 års Lugankonvention erkänns och verkställs i enlighet med 1988 års Luganokonvention. Erkännande ska vägras om någon vägransgrund föreligger, t.ex. om ett erkännande strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public). Det ges dessutom i 2007 års Luganokonvention, till skill- nad från Bryssel I-förordningen, möjlighet att vägra erkännande och verkställighet i två fall av bristande behörighet för den domstol som meddelat avgörandet.39 Det ena fallet tar sikte på den situation där domstolen av misstag tillämpat Bryssel I-förordningen i stället för Luganokonventionen när den person åtgärden gäller har hem- vist i en EFTA-stat. I det andra fallet kan erkännande och verkställighet vägras om verkställighetsstaten inte har tillträtt den särskilda konvention vars behörighetsregler tillämpats i målet, under förutsättning att svaranden har sin hemvist i verkställighets- staten. På motsvarande sätt som enligt Bryssel I-förordningen får en dom verkställas i en annan fördragsslutande stat först efter ett exekvaturförfarande i Svea hovrätt.

Ett lagakraftvunnet avgörande som har meddelats i en stat som har tillträtt 1958 års Haagkonvention, och som ålägger någon att utge underhållsbidrag till barn, ska som huvudregel gälla här i landet enligt 2 § lagen (1965:723) om erkännande och verkställig- het av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn. Det gäller dock inte i fråga om underhåll för tid då den som bidraget avser är gift eller efter det han eller hon fyllt 21 år, och inte heller i vissa andra fall, t.ex. om den myndighet som meddelat avgörandet inte var behörig. Det är närmare angivet i vilka fall ett avgörande anses vara meddelat av behörig myndighet i en annan stat, t.ex. om den underhållsskyldige eller den underhålls-

39 Se prop. 2008/09:205 s. 24.

Gällande rätt

SOU 2010:59

berättigade hade sin hemvist i den staten när saken anhängig- gjordes. Ett avgörande som erkänns ska på ansökan verkställas här efter ett exekvaturförfarande i Svea hovrätt. Den underhålls- skyldige ska ges tillfälle att yttra sig.

Motsvarande bestämmelser gäller i fråga om ett avgörande som har meddelats av en stat som har tillträtt 1973 års Haagkonvention, se 2 § lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet. Tillämp- ningsområdet är vidare än enligt 1958 års Haagkonvention och lagen omfattar, förutom avgöranden om skyldighet att på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhålls- berättigade har fyllt 21 år eller ingått äktenskap, även skyldighet att utge underhållsbidrag till make eller förutvarande make. 1973 års Haagkonvention omfattar flera exekutionstitlar än 1958 års Haagkonvention, såsom verkställbara förlikningsavtal och officiella handlingar (s.k. actes authentiques) rörande underhållsskyldighet. Erkännande eller verkställighet kan vägras t.ex. om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rätts- ordningen (ordre public). Ett avgörande anses vara meddelat av en behörig myndighet i den andra staten bl.a. om den underhålls- skyldige eller den underhållsberättigade hade hemvist i eller var medborgare i den staten när talan väcktes. En annan skillnad jämfört med 1958 års Haagkonvention är att ett offentligt organ som har betalat bidrag till en underhållsberättigad person under vissa förutsättningar får ansöka om erkännande eller verkställighet i dennes ställe. Ett avgörande som gäller här i landet får på ansökan verkställas här efter ett exekvaturförfarande i Svea hovrätt. Motparten ska ges tillfälle att yttra sig.

När det gäller avgöranden som omfattas av den nordiska konventionen angående indrivning av underhållsbidrag så ska ett avgörande där någon har förpliktats eller utfäst sig att betala underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn, styvbarn eller barnets mor, erkännas i Sverige utan särskild stadfästelse, se 1 § lagen (1962:512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fast- ställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. Om avgörandet är verkställbart i den andra staten ska det också omedelbart kunna verkställas här i landet. Till skillnad från vad som gäller enligt t.ex. Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna behöver det alltså inte fattas något beslut av svensk myndighet om att det nordiska avgörandet är verkställbart i Sverige. Det finns således inget exekvaturförfarande. Det är möjligt att vända sig direkt till

100

SOU 2010:59

Gällande rätt

Kronofogdemyndigheten med ett avgörande som är verkställbart i den andra nordiska staten. Även om ett avgörande omfattas av den nordiska konventionen är det möjligt att få det erkänt och verkställt med stöd av andra internationella överenskommelser som gäller mellan parterna (t.ex. Bryssel I-förordningen eller Lugano- konventionerna) eller med stöd av erkännande- eller verkställig- hetsstatens egna regler.40 Det kan särskilt noteras att det inom ramen för den nordiska konventionen är möjligt att få ett avtal om underhållsbidrag som är verkställbart i Sverige verkställt i övriga nordiska länder.41

3.6Hemvistbegreppet

3.6.1Allmänt

Det saknas ett enhetligt hemvistbegrepp i den internationella privaträtten. Det finns inte heller någon definition i de instrument som är aktuella i detta kapitel. Begreppet har i stället fått sin innebörd genom rättstillämpningen.

3.6.2EU-domstolens tolkning av hemvistbegreppet

EU-domstolen har inte, utifrån Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna, uttalat sig om hemvistbegreppet med avseende på underhåll.42

EU-domstolen har dock i ett förhandsavgörande, dom den 2 april 2009 i mål C-523/07, ”A”, REG 2009, s. I-2805, uttalat sig om tolkningen av hemvistbegreppet i artikel 8 i Bryssel II- förordningen, som handlar om domstols behörighet att pröva en fråga om föräldraansvar för ett barn med hemvist i medlemsstaten. Domstolen uttalade därvid bl.a. följande.

37. Barnets hemvist, i den mening som avses i artikel 8.1 i förord- ningen, ska fastställas mot bakgrund av de faktiska omständigheterna i det enskilda fallet.

40Se Gösta Walin och Staffan Vängby, a.a. Avd. 2 VI:2–3.

41Det förutsätter att avtalet om underhållsskyldighet är skriftligt och bevittnat av två personer, se 3 kap. 1 § första stycket 5 och 19 § utsökningsbalken.

42Märk för övrigt att frågan om en fysisk person har hemvist i den stat där talan är väckt ska avgöras enligt domstolslandets egen lag (artikel 59.1 i Bryssel I-förordningen, artikel 59.1 i 2007 års Luganokonvention och artikel 52 i 1988 års Luganokonvention), se vidare Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna, (2008), s. 100 f.

101

Gällande rätt

SOU 2010:59

38.Förutom barnets fysiska närvaro i en medlemsstat ska hänsyn även tas till andra omständigheter som kan visa att denna närvaro på intet sätt är tillfällig eller sporadisk och att barnets hemvist avspeglar det förhållande att barnet i viss utsträckning är integrerat i socialt hänseende och i familjehänseende.

39.Omständigheter som härvid ska beaktas är bland annat hur varaktig och regelbunden vistelsen i en medlemsstat är, förhållandena för vistelsen, skälen till vistelsen, förhållandena och skälen till att familjen flyttat till den andra medlemsstaten, barnets nationalitet, platsen och förutsättningarna för skolgången, barnets språkkunskaper samt dess familjeförhållanden och sociala band i denna medlemsstat.

40.Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 44 i sitt förslag till avgörande, kan föräldrarnas avsikt att tillsammans med barnet bosätta sig i en annan medlemsstat visa sig genom vissa konkreta omständigheter såsom att de förvärvar eller hyr en bostad i den medlemsstat som de flyttat till. Detta kan vara en indikation på att hemvistet har flyttats. En annan indikation kan vara en ansökan om bostad genom socialtjänsten i denna stat.

41.Däremot kan den omständigheten att barnen vistas i en medlemsstat där de under en kort tid lever utan fast bostad vara en indikation på att dessa barn inte har hemvist i denna medlemsstat.

42.Det ankommer på den nationella domstolen att fastställa barns hemvist mot bakgrund av dels de kriterier som redovisas i punkterna 38–41 i denna dom, dels en helhetsbedömning.

43.Det kan dock inte uteslutas att det efter denna bedömning visar sig omöjligt att fastställa den medlemsstat i vilken barnet har hemvist. I ett sådant särfall ska domstolarna i den medlemsstat där barnet befinner sig vara behöriga att pröva målet i sak i enlighet med artikel 13.1 i förordningen, såvida inte artikel 12 i förordningen – som avser de nationella domstolarnas behörighet i frågor som rör föräldra- ansvaret i samband med en ansökan om äktenskapsskillnad, hem- skillnad eller annullering av äktenskap – är tillämplig.

44.Följaktligen ska den andra frågan besvaras på följande sätt: Begreppet hemvist, i den mening som avses i artikel 8.1 i förordningen, ska tolkas så, att det motsvarar den plats som avspeglar det förhållande att barnet i viss utsträckning är integrerat i socialt hänseende och i familjehänseende. Härvid ska hänsyn tas till hur varaktig och regelbunden vistelsen i en medlemsstat är, förhållandena för vistelsen, skälen till vistelsen, förhållandena och skälen till att familjen flyttat till den andra medlemsstaten, barnets nationalitet, platsen och förut- sättningarna för skolgången, barnets språkkunskaper samt dess familjeförhållanden och sociala band i denna medlemsstat. Det ankommer på den nationella domstolen att fastställa barnets hemvist

102

SOU 2010:59

Gällande rätt

mot bakgrund av samtliga faktiska omständigheter i det enskilda fallet.43

Vidare förtjänar EU-domstolens dom den 25 februari 1999 i mål C- 90/97, Swaddling, REG 1999, s. I-1075, att nämnas, som behand- lade frågan om ”bosättning” som i detta sammanhang avsåg stadigvarande bosättning (eng. habitual residence). Domen gällde social trygghet44 för migrerande arbetstagare, nämligen en brittisk man som efter att ha bott ett antal år i Frankrike återvände till Storbritannien, där hans familj var bosatt, för att söka arbete. Han sökte inkomsttillägg i enlighet med brittisk lag. Det var ostridigt att han hade för avsikt att bo i Storbritannien, men han ansågs av brittiska myndigheter inte uppfylla kravet på stadigvarande bosättning. EU-domstolen fann att en person får anses vara stadigvarande bosatt i den medlemsstat där han eller hon stadigvarande bor och har varaktigt centrum för sina intressen. I detta sammanhang ska enligt EU-domstolen särskilt beaktas arbetstagarens familjesituation, anledningen till att han eller hon har flyttat, bosättningens längd och huruvida den är sammanhängande, huruvida han eller hon i förekommande fall har fast arbete samt arbetstagarens avsikter, såsom de framgår av samtliga omständigheter. Vid denna bedömning kan alltså enligt EU-domstolen längden av bosättningen inte anses utgöra ett avgörande kriterium.

3.6.3Hemvist enligt svensk internationell privaträtt

En definition av begreppet hemvist finns i 7 kap. 2 § i 1904 års lag. Den som är bosatt i en viss stat anses vid tillämpningen av denna lag ha hemvist där om bosättningen med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigt måste anses stadigvarande. I definitionen har ansetts ligga att personen i fråga har för avsikt att stanna i landet. Tiden är inte ensamt bestämmande, utan hänsyn måste tas till samtliga förhållanden i

43 Ytterligare om hemvistbegreppet när det gäller frågor om föräldraansvar, se den förklarande rapporten till Bryssel II-konventionen, utarbetad av professor Alegria Borrás och publicerad i EGT C221, 16.7.98, s. 27, samt SOU 2004:80 och SOU 2005:111.

44 Rådets förordning (1408/71) av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemen- skapen i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 2001/83 av den 2 juni 1983 i dess ändrade lydelse enligt rådets förordning (EEG) nr 1247/92 av den 30 april 1992, se artikel 10 a jämförd med artikel 1 h i nämnda förordning.

103

Gällande rätt

SOU 2010:59

samband med vistelsen. Av betydelse är också hur stark anknytning som finns till andra länder. Hemvistbegreppet i 1904 års lag är enligt sin ordalydelse begränsat till att gälla vid tillämpningen av 1904 års lag, men avsikten var att man ville skapa ett hemvistbegrepp som kunde användas inom hela den internationella familjerätten.45

Nämnda målsättning har följts i lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden. I den lagen finns samma definition av begreppet hemvist som i 1904 års lag. I lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor infördes däremot inte någon uttrycklig definition av begreppet hemvist. I förarbetena framhölls dock att den allmänna definitionen i 1904 års lag borde tas till utgångspunkt även när det gällde frågor om faderskap, men att tolkningen av hemvistbegreppet måste påverkas av ändamålet med den lagstiftning där begreppet används och att bedömningen fick skifta beroende på sammanhanget.46 I fråga om barnets hemvist anfördes att det ligger i sakens natur att det stora flertalet ärenden och mål om faderskap kommer upp i ett så tidigt skede av barnets liv att det inte blir aktuellt att beakta barnets avsikter för framtiden. Lever barnet hos modern eller någon annan som har vårdnaden om barnet får barnets hemvist anses samman- falla med vårdnadshavarens. Det finns dock inte något rättsligt hinder mot att barnet har en annat hemvist än vårdnadshavaren. Avgörande är de förhållanden, aktuella och förväntade, under vilka barnet växer upp.

Regeringsrätten har i rättsfallen RÅ 1995 ref. 99, RÅ 1996 ref. 52 och RÅ 2001 ref. 53 angående hemvistbegreppet i lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnads- avgöranden m.m. och om överflyttning av barn47 uttalat sig om hemvistbegreppet enligt den lagen. Regeringsrätten har i dessa sammanhang tagit fasta på att begreppet tar sikte på rent faktiska förhållanden och att subjektiva moment i regel bör tillmätas mindre betydelse. I RÅ 1995 ref. 99 konstaterades bl.a. att när det är fråga om ett barn som inte har nått en sådan ålder att hänsyn kan tas till dess egna avsikter för framtiden, så måste andra omständigheter – särskilt vårdnadshavarens hemvist och de familjemässiga och sociala förhållandena i övrigt – vara avgörande; saken har ibland uttryckts så att det ska fastställas var barnets ”effektiva

45Se prop. 1973:158 s. 80 f.

46Se prop. 1984/85:124 s. 40 ff. och SOU 1983:25 s. 90.

47Som bl.a. bygger på 1980 års Haagkonvention.

104

SOU 2010:59

Gällande rätt

levnadscentrum” är beläget. En övergripande synpunkt såvitt avser tolkningen av begreppet ”habitual residence” – liksom av det interna hemvistbegreppet – är enligt Regeringsrätten att hänsyn bör tas till ändamålet med de regler där begreppet används och att bedömningen därför kan skifta beroende på sammanhanget.

3.7Svensk intern rätt

3.7.1Underhållsskyldighet och underhållsstöd

3.7.1.1Barn

Underhållsbidrag

Enligt gällande rätt kan underhåll till barn bestämmas i avtal eller fastställas genom dom. Ett avtal om att underhållsbidrag för framtiden ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader i taget är giltigt endast om avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer. Är barnet under 18 år ska avtalet dessutom vara godkänt av socialnämnden. (7 kap. 7 § FB) Frågor som gäller avtal om underhåll redovisas närmare i kapitel 8.

Föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När underhållsskyldigheten bestäms ska hänsyn tas till barnets egna inkomster, tillgångar och sociala förmåner. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan efter denna tidpunkt, är föräldrarna underhålls- skyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst intill dess barnet fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jämförlig grundutbildning. I kostnaderna för barnets underhåll ska föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga. (1 § samma kap.)

En förälder ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern (2 § angivet kap.). 48

48 Den som enligt denna bestämmelse ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet är att betrakta som bidragsskyldig enligt lagen (1996:1030) om

105

Gällande rätt

SOU 2010:59

När underhållsbidrag bestäms får den bidragsskyldige förbehålla sig ett belopp för eget eller annans underhåll. Förbehållsbelopp för den bidragsskyldiges eget underhåll innefattar alla vanliga levnads- kostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt medan andra levnadskostnader beräknas med ledning av ett normalbelopp. För år räknat utgör normalbeloppet 120 procent av gällande basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.49 En förälder får vidare förbehålla sig belopp för underhåll åt hemma- varande barn och – om det finns särskilda skäl – ett belopp för underhåll åt make. (7 kap. 3 § FB)

Vid fullgörande av sin bidragsskyldighet får föräldern tillgodo- räkna sig avdrag för den tid som barnet har vistats hos föräldern, om föräldern har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalendermånad i minst sex hela dygn (4 § samma kap.). Detta blir aktuellt om föräldern har haft barnet hos sig för umgänge.

Den som varaktigt bor tillsammans med annans barn och med förälder som har vårdnaden om barnet är underhållsskyldig mot barnet, om han eller hon är gift med föräldern eller har eget barn tillsammans med föräldern. Om det finns särskilda skäl, kvarstår underhållsskyldigheten för styvföräldern även sedan barnet har flyttat hemifrån. Underhållsskyldigheten gäller inte till den del barnet kan få underhåll från den förälder som den underhålls- skyldige inte bor tillsammans med. (5 § angivet kap.)

En dom eller ett avtal om underhåll kan jämkas av rätten (10 §).

Underhållsstöd

När den som ska betala underhållsbidrag till barnet inte betalar något eller betalar ett belopp som är lägre än (för närvarande) 1 273 kr per månad, har barnet rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans, se 3 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd. Andra krav som ställs är att barnet varaktigt bor och är folkbokfört hos en förälder (boföräldern) som bor här i landet. Om barnet är underårigt ska boföräldern också vara vårdnadshavare för barnet. Rätt till underhållsstöd finns också om barnet bor varaktigt hos

underhållsstöd (2 § angivna lag), se vidare nedan. Det kan noteras att lagen om underhålls- stöd kommer att ersättas av socialförsäkringsbalken den 1 januari 2011.

49 I dag är normalbeloppet knappt 51 000 kr. Det kan noteras att lagen om allmän försäkring kommer att ersättas av socialförsäkringsbalken den 1 januari 2011.

106

SOU 2010:59

Gällande rätt

båda föräldrarna (växelvis boende) och är folkbokfört hos en av dem, förutsatt att den förälder som söker stödet bor här i landet och, om barnet är underårigt, att barnet står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem. Vad som sägs om ”boförälder” gäller med något undantag även en särskilt förordnad vårdnadshavare.

Ett barn har inte rätt till underhållsstöd i vissa situationer, bl.a. om det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll (4 § samma lag). Ett barn som har fyllt 18 år har rätt till förlängt underhållsstöd under den tid som barnet bedriver studier på närmare angivet sätt, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år (7 §). Underhållsstöd till ett barn lämnas med för närvarande 1 273 kr per månad. Beloppet kan vara lägre, t.ex. om barnet bor växelvis hos sina föräldrar (8 §). Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan av boföräldern hos Försäkringskassan (12 §).

När underhållsstöd lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig förälder, ska denne återbetala ett belopp till staten som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet och återbetalnings- skyldigheten fastställs av Försäkringskassan (21 §). Återbetalnings- skyldighet ska för varje barn som har rätt till underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år, motsvarande ett procenttal av den bidragsskyldiges inkomst (24 §). Försäkringskassan ska utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in fordringen, om den bidragsskyldige inte fullgör sin återbetalningsskyldighet (29 §). Fastställt återbetalningsbelopp ska omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger. Det kan under vissa förhållanden jämkas (30 §). Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands, och under- hållsbidrag är fastställt, kan Försäkringskassan inträda i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det svarar mot utbetalt under- hållsstöd (31 §). Om underhållsbidrag inte är fastställt, kan Försäkringskassan förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt (tredje stycket nämnda paragraf). Det nu sagda gäller även om den bidragsskyldige bor i Sverige och får lön eller annan inkomst i eller från utlandet som inte kan tas i anspråk genom utmätning.

107

Gällande rätt

SOU 2010:59

3.7.1.2Makar

Även underhåll till makar bestäms i avtal eller fastställs genom dom. Frågor som gäller avtal om underhåll redovisas närmare i kapitel 8. Under äktenskapet ska makarna efter förmåga bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga behov ska tillgodoses (6 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). Om det som den ena maken ska bidra med inte räcker till för den makens personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, ska den andra maken skjuta till de pengar som behövs (2 § samma kap.). Om den ena maken försummar sin underhållsskyldighet får domstolen ålägga den maken att betala underhållsbidrag till den andra maken (5 §).

Efter äktenskapsskillnad svarar enligt huvudregeln varje make för sin försörjning. Om den ena maken behöver bidrag till sitt underhåll under en övergångstid, har den maken emellertid rätt att få underhållsbidrag av den andra maken efter vad som är skäligt med hänsyn till denna makes förmåga och övriga omständigheter. Under vissa förutsättningar kan maken ha rätt till underhåll för längre tid. (7 §)

Underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad ska betalas fort- löpande. Om det finns särskilda skäl kan dock bidraget få betalas med ett engångsbelopp. (8 §)

En dom eller ett avtal om underhåll får jämkas av domstolen (11 §).

3.7.2Forumbestämmelser

Allmän domstol

En talan om underhåll till barn tas upp av rätten i den ort där svaranden, dvs. den underhållsskyldige, har sin hemvist. En sådan fråga kan väckas även i samband med mål om fastställande av faderskapet till barn, äktenskapsmål, mål om vårdnaden om barn eller mål om barns boende. Om det inte finns någon behörig domstol tas målet upp av Stockholms tingsrätt. (7 kap. 12 § FB)

I mål om äktenskapsskillnad får domstolen pröva frågor om bl.a. underhållsbidrag till make (14 kap. 5 § ÄktB). Äktenskapsmål tas upp av tingsrätten i den ort där en av makarna har sin hemvist och

108

SOU 2010:59

Gällande rätt

har ingen av dem hemvist här i landet, tas målet upp av Stockholms tingsrätt (3 § samma kap.).

Om en talan om underhåll till make eller före detta make inte väcks i samband med ett äktenskapsmål gäller de allmänna forum- bestämmelserna i 10 kap. RB. Som huvudregel gäller då att behörig domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i den ort där svaranden har sin hemvist (1 § första stycket angivet kap.).

Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan

Försäkringskassan är sedan år 2005 en självständig, rikstäckande myndighet. Samma sak gäller Kronofogdemyndigheten sedan år 2008. När det finns internationell behörighet för en svensk myndighet är det en intern organisationsfråga vilken enhet inom respektive myndighet som handlägger ärendet.

Socialnämnden

Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver, se 2 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453). Socialnämnden i en viss kommun är därvid behörig att godkänna avtal enligt 7 kap. 7 § FB om under- hållsbidrag om någon av parterna vistas där.

3.7.3Verkställighet

När det gäller den faktiska verkställigheten i Sverige av en dom, annan exekutionstitel som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse är utsökningsbalken (UB) tillämplig. Verk- ställighet som avser betalningsskyldighet sker genom utmätning (1 kap. 1 § UB). Den som vill att ett verkställbart avgörande ska verkställas får lämna in en ansökan till Kronofogdemyndigheten, som är verkställande myndighet (3 § samma kap.). Sökanden ska bl.a. ange den åtgärd som han eller hon yrkar och ge in den exekutionstitel som ligger till grund för ansökan om verkställighet (2 kap. 2 § samma balk). En skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse angående underhållsbidrag enligt ÄktB eller FB verkställs under vissa förutsättningar som en lagakraftägande dom (3 kap. 1 § första stycket 5 och 19 §).

109

Gällande rätt

SOU 2010:59

För att utländska exekutionstitlar ska få verkställas i Sverige krävs en särskild föreskrift om det (3 kap. 2 § nämnda balk). Sådana föreskrifter finns bl.a. i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. Av 7 § i den lagen framgår att ett utländskt avgörande som med stöd av Bryssel I-förordningen, Brysselkonventionen, Luganokonventionerna eller Danmarks- avtalet50 har förklarats vara verkställbart i Sverige, ska verkställas enligt UB:s bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har vunnit laga kraft om inte annat följer av gemenskapsrättsakten eller det internationella instrumentet. Vidare följer av 11 § samma lag att ett utländskt avgörande som har intygats vara en europeisk exekutionstitel ska verkställas enligt UB:s bestämmelser på samma sätt som en svensk dom som har vunnit laga kraft, om inte annat följer av artikel 21 eller 23 i förordningen om den europeiska exekutionstiteln. På motsvarande sätt är det särskilt föreskrivet att avgöranden om underhållsbidrag som meddelats i de nordiska länderna får verkställas i Sverige, se 1 och 4 §§ lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. Detsamma gäller för ett utländskt avgörande som har förklarats verkställbart i Sverige enligt 9 § lagen om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn eller 11 § lagen om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhålls- skyldighet. Detta gäller dock inte föreskrifter om tvångsmedel i den utländska exekutionstiteln.

Om ett utländskt avgörande om underhållsskyldighet är verkställbart i Sverige, och en ansökan om verkställighet har getts in till Kronofogdemyndigheten, sker verkställighet genom utmät- ning enligt 4–7 kap. UB. Det kan röra sig om utmätning av lön eller annan egendom. För att den underhållsskyldige ska undgå verk- ställigheten krävs att han eller hon visar att fordran är betalad eller att han eller hon åberopar en annan fordran som kvittning.51 Gör svaranden gällande att annat förhållande som rör parternas mellan- havande utgör hinder mot verkställighet får verkställighet inte heller ske om invändningen inte lämnas utan avseende (3 kap. 21 § UB).

50Se avsnitt 4.2.

51Förutsatt att den fordringen har fastställts genom en exekutionstitel som får verkställas eller som grundas på skuldebrev eller annat skriftligt fordringsbevis, och att det även i övrigt finns förutsättningar för kvittning.

110

SOU 2010:59

Gällande rätt

Vissa bestämmelser i utmätningskapitlen gäller särskilt i fråga om underhållsbidrag. Av 4 kap. 1 a § UB följer bl.a. att utmätning som regel ska avse samtliga bidrag som är förfallna vid verkställig- hetstillfället och att utmätning inte får ske för preskriberade underhållsbidrag enligt ÄktB och FB. Rätten att kräva ut fastställda underhållsbidrag preskriberas tre år (6 kap. 10 § ÄktB) respektive fem år (7 kap. 9 § FB) från förfallodagen. Detta har motiverats bl.a. med att syftet med underhållsbidragen är att tillgodose den bidragsberättigades behov av medel för sin löpande försörjning eftersom fordringar på underhållsbidrag genom sin starka inriktning på aktuellt behov skiljer sig från flertalet andra fordringar och en växande underhållsskuld medför betydande sociala påfrestningar för åtskilliga underhållsskyldiga.52 Preskrip- tionsbestämmelsen gäller för underhållsbidrag som har fastställts enligt FB och ÄktB. Utländska underhållsbidrag har regelmässigt en längre preskriptionstid.53 Kronofogdemyndigheten ska vid all utmätning självmant beakta preskriptionstiden för svenska bidrag. För utländska bidrag gäller UB:s huvudregel, nämligen att det ankommer på gäldenären att göra invändning mot verkställighet.54

Under vilka förutsättningar utmätning av lön får ske för underhållsbidrag som avses i 4 kap. 1 a § första stycket UB framgår av 7 kap. 6 § samma balk.

52Se prop. 1978/79:12 s. 127 f.

53Se prop. 1994/95:49 s. 69.

54Se a. s.

111

Del II

Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll

4Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella instrument och hemvistbegreppet

4.1Utgångspunkter

Som har framgått av kapitel 1 har utredningen i uppdrag att föreslå de kompletterande författningsbestämmelser som behövs till underhållsförordningen samt de författningsändringar som ett framtida tillträde till 2007 års Haagkonvention ger anledning till. Enligt underhållsförordningen ska den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet fastställas i enlighet med 2007 års Haagproto- koll i de medlemsstater som är bundna av protokollet. Sverige blir bundet även av detta instrument genom EU:s tillträde till det (se vidare kapitel 13).

I detta kapitel lämnas en beskrivning av tillämpningsområdet för underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 4.2–4.4). Det beskrivs också vilken roll underhållsförordningen, 2007 års Haagprotokoll och 2007 års Haagkonvention utifrån ett svenskt perspektiv kommer att spela i förhållande till andra internationella instrument (avsnitt 4.5) och särskilt vad som kommer att gälla beträffande avgöranden från olika länder (avsnitt 4.6). Beskrivningarna utgår från att EU tillträder 2007 års Haagkonvention och att medlemsstaterna (utom Danmark) därmed blir bundna av konventionen (se i denna fråga vidare avsnitt 13.1). I avsnitt 4.7 kommenteras hemvistbegreppet, som ligger till grund för en stor del av bestämmelserna i instrumenten och avslutningsvis finns ett avsnitt om sambor, samkönade äktenskap och partnerskap (avsnitt 4.8).

115

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

De bestämmelser i instrumenten som särskilt rör behörighet, lagval, erkännande och verkställighet, avtal, samarbete, direkta ansökningar och rättshjälp/rättsligt bistånd redovisas i kapitlen 5– 11. Instrumentens allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär behandlas i kapitel 12.

4.2Underhållsförordningen

Syftet med underhållsförordningen är att ge en underhålls- berättigad person bättre möjligheter att hävda sina rättigheter. Syftet ska uppfyllas genom att det bör vara enkelt att få ett avgörande i en medlemsstat som automatiskt är verkställbart i en annan medlemsstat utan formaliteter. När underhållsförordningen tillämpas behövs därför som huvudregel inte något exekvatur- förfarande. Underhållsförordningen ersätter Bryssel I-förord- ningen i alla frågor om underhållsskyldighet (se artikel 68.1). Det kommer alltså inte att vara möjligt att tillämpa Bryssel I- förordningen på underhållsfrågor. Vad som gäller övergångsvis redovisas i avsnitt 12.4.1.

Underhållsförordningen är tillämplig mellan alla medlemsstater, dock inte i alla delar med avseende på Danmark.1 Enligt Danmarksavtalet tillämpas Bryssel I-förordningens bestämmelser i förhållande till Danmark.2 Underhållsförordningen ändrar till viss del Bryssel I-förordningen, med följden att EU och Danmark har träffat ännu ett avtal om att bestämmelserna i underhålls- förordningen ska vara tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark, med undantag för bestämmelserna i kapitlen III (tillämplig lag) och VII (samarbete mellan centralmyndigheter). Bestämmelserna i artikel 2 (definitioner) och kapitel IX (allmänna bestämmelser och slutbestämmelser) är i konsekvens med detta endast tillämpliga i den mån som de avser domstols behörighet, erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar samt möjlighet till rättslig prövning.

1Se artikel 1.2 och punkt 46–48 i ingressen. Härefter har Storbritannien meddelat sin avsikt att godta förordningen efter antagandet, se kommissionen yttrande KOM(2009) 181 slutlig, 21.4.2009, och avtal träffats mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, publicerat i EUT L 149, 12.6.2009, s. 80.

2Avtalet den 19 oktober 2005 mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, publicerat i EUT L 299, 16.11.2005, s. 62.

116

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

Underhållsförordningen är tillämplig på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden (artikel 1.1). Det närmare tillämpnings- området följer av förordningens förhållande till andra inter- nationella instrument och dess bestämmelser om behörighet (se avsnitt 4.5.1 och avsnitt 5.1).

I artikel 2.1 finns ett antal definitioner uppräknade. Där framgår bl.a. att med ”dom” avses varje avgörande angående underhålls- skyldighet som har meddelats av en domstol i en medlemsstat, oavsett om avgörandet rubriceras som dom, beslut eller förord- nande om verkställighet. Även en domstolstjänstemans beslut om fastställande av rättegångskostnader omfattas (motsvarande bestämmelse finns i artikel 32 i Bryssel I-förordningen). Vid tillämpning av kapitel VII om samarbete mellan centralmyndig- heter och kapitel VIII om offentliga organ avses med begreppet dom även en dom angående underhållsskyldighet som har med- delats i en tredjestat.

Förutom avgöranden av domstol omfattar underhållsförord- ningen även avgöranden från andra behöriga myndigheter. Begreppet ”domstol” i förordningens mening omfattar även administrativa myndigheter som är behöriga i frågor om underhållsskyldighet (artikel 2.2). Detta förutsätter bl.a. att myndigheterna garanterar opartiskhet och parternas rätt att bli hörda. Sådana myndigheter ska förtecknas i en bilaga. För Bryssel I-förordningen gäller att Kronofogdemyndigheten ska omfattas av begreppet domstol i mål om betalningsföreläggande och handräckning (artikel 62 i Bryssel I-förordningen).

Som har redovisats i avsnitt 1.4 betraktas varje enskild person som har eller påstås ha rätt att få underhållsbidrag som underhålls- berättigad i underhållsförordningens mening (artikel 2.1 punkten 10). Med underhållsskyldig avses varje enskild person som är eller påstås vara skyldig att betala underhållsbidrag (samma artikel punkten 11).

Även andra än enskilda kan ha intresse av att underhåll kan drivas in över gränserna. Av denna orsak anges att ett offentligt organ som agerar i stället för en person som har rätt att få underhållsbidrag, eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för underhållsstöd som har lämnats i stället för underhållsbidrag, ska omfattas av termen underhållsberättigad (artikel 64). Detta gäller i fråga om ansökningar om erkännande och verkställbarhetsförklaring av domar eller verkställighet av

117

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

domar. Det offentliga organets rätt att agera regleras av den lag som gäller för organet i fråga (punkten 2 i nämnda artikel). För svensk del är Försäkringskassan ett sådant offentligt organ. Ansökan om erkännande och verkställbarhetsförklaring eller begäran om verkställighet får enligt punkten 3 göras i fråga om

a)en dom meddelad mot en underhållsskyldig på begäran av ett offentligt organ som kräver återbetalning för bidrag som lämnats i stället för underhållsbidrag, och

b)en dom mellan en underhållsberättigad och en under- hållsskyldig såvitt avser det bidrag som lämnats till den underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag.

På begäran ska det offentliga organet tillhandahålla handlingar som är nödvändiga för att fastställa dels dess rätt att agera, dels att bidrag har utgetts till den underhållsberättigade (punkten 4).

4.32007 års Haagkonvention

Syftet med 2007 års Haagkonvention ligger i linje med underhålls- förordningens syfte och är att säkerställa en effektiv internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar. Detta ska uppnås bl.a. genom att det inrättas ett system för samarbete mellan myndigheterna i de fördragsslutande staterna och genom att det ställs krav på effektiva åtgärder för en snabb verkställighet av avgöranden om underhåll (artikel 1).

Konventionen är (enligt artikel 2.1) tillämplig på

a)underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra- barnförhållande mot en person under 21 år,

b)erkännande och verkställighet, eller verkställighet, av ett avgörande om underhållsskyldighet mot make, om ansökan ges in tillsammans med ett anspråk som omfattas av a), och

c)med undantag för kapitel II och III, underhållsskyldighet mot make.

Underhållsförordningens tillämpningsområde är i grunden bredare än konventionens.3 Det är dock möjligt för en fördragsslutande

3 Se artikel 1; underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden.

118

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

stat att förklara att den kommer att utvidga tillämpningen av hela eller delar av 2007 års Haagkonvention till sådan underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden, inbegripet särskilt skyldigheter med avseende på sårbara personer (artikel 2.3). En sådan förklaring ger upphov till förpliktelser mellan två fördragsslutande stater vars förklaringar omfattar samma underhållsskyldighet och samma delar av konventionen. Kommissionen har föreslagit att konventionens hela tillämpningsområde ska utvidgas till att omfatta alla former av underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden.4 Därigenom skulle tillämpningsområdet för 2007 års Haagkonvention komma att överensstämma med underhållsförordningens. EU har ännu inte tagit ställning i frågan, men Sverige kommer att bli bundet av EU:s ställningstagande (se kapitel 13).

Det är också möjligt för en fördragsslutande stat att genom ett förbehåll begränsa konventionens tillämpningsområde när det gäller underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra- barnförhållande mot en person upp till 21 år, till att gälla personer upp till 18 år (artikel 2.2). Något sådant förbehåll är dock inte aktuellt inför EU:s anslutning till konventionen.5 Konventionen kommer alltså för svensk del att vara tillämplig på underhålls- skyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande mot personer under 21 år. Här kan noteras att även en fråga om ett barns underhållsskyldighet mot en ung förälder således omfattas.

Bestämmelserna i konventionen är tillämpliga på alla barn, oavsett föräldrarnas civilstånd (artikel 2.4).

På motsvarande sätt som i underhållsförordningen finns ett antal definitioner i konventionen (artikel 3). Som har redovisats i avsnitt 1.4 framgår det bl.a. att med ”underhållsberättigad” avses varje enskild person som har eller påstås ha rätt till underhålls- bidrag (punkten a). Med ”underhållsskyldig” avses varje enskild person som är eller påstås vara skyldig att utge underhållsbidrag (punkten b). Definitionen av ”rättsligt bistånd” (punkten c) behandlas närmare i kapitel 11. Ett ”skriftligt avtal” är en överens- kommelse som dokumenterats på ett sådant sätt att informationen är tillgänglig för senare användning (punkten d). Ett ”avtal om underhållsbidrag” är ett skriftligt avtal som rör betalning av

4Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

5Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

119

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

underhållsbidrag och som antingen har upprättats eller registrerats som en officiell handling av en behörig myndighet, eller har bestyrkts av, ingåtts vid, registrerats hos eller getts in till en behörig myndighet och som kan bli föremål för förnyad prövning och ändring av en behörig myndighet (punkten e). En ”sårbar person” är en person som, på grund av nedsatt eller bristande förmåga i sin personliga kapacitet, inte kan försörja sig själv (punkten f).

Liksom i underhållsförordningen kan ett offentligt organ i vissa situationer jämställas med en underhållsberättigad person. Detta regleras i artikel 36.6 Begreppet underhållsberättigad ska då omfatta ett offentligt organ som agerar i stället för en person som har rätt till underhållsbidrag eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för bidrag som lämnats i stället för underhållsbidrag. Det offentliga organets rätt att agera ska regleras av den lag som gäller för organet. I Sverige är Försäkringskassan en myndighet som kan vara ett sådant organ.

Ett offentligt organ får söka erkännande eller verkställighet av

a)ett avgörande som meddelats mot en underhållsskyldig på begäran av ett offentligt organ som kräver återbetalning för bidrag som lämnats i stället för underhållsbidrag,

b)ett avgörande mellan en underhållsberättigad och en underhållsskyldig såvitt avser det bidrag som lämnats till den underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag.

Det offentliga organ som söker erkännande eller begär verkställighet av ett avgörande, ska på begäran tillhandahålla de handlingar som är nödvändiga för att fastställa dels dess rätt att agera, dels att bidrag har utbetalats till den underhållsberättigade.

4.42007 års Haagprotokoll

I 2007 års Haagprotokoll finns bestämmelser om vilken lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-,

6 Så är fallet i fråga om ansökningar om erkännande och verkställighet enligt artikel 10.1 a och b och fall som omfattas av artikel 20.4, dvs. ansökan om erkännande eller erkännande och verkställighet av ett avgörande (artikel 10.1 a), verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten (artikel 10.1 b), eller om staten till följd av ett förbehåll inte kan erkänna ett avgörande och är förpliktad att vidta alla lämpliga åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade (artikel 20.4).

120

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden, inbegripet underhållsskyldighet för barn oavsett föräldrarnas civilstånd (artikel 1.1). Tillämpningsområdet är brett och protokollets bestämmelser blir tillämpliga när svenska myndigheter utövar behörighet enligt underhållsförordningen (se artikel 15). Protokollet är universellt tillämpligt. Den lag som anvisas genom protokollets bestämmelser ska alltså tillämpas även om det är en icke fördragsslutande stats lag (se artikel 2 och vidare kapitel 6).

4.5Förhållandet till andra internationella instrument utifrån ett svenskt perspektiv

4.5.1Underhållsförordningen och andra internationella instrument

Behörighet

Underhållsförordningen kommer att vara direkt tillämplig för alla medlemsstater i EU (i vissa avseenden med undantag för Danmark, se avsnitt 4.2). Den ersätter bestämmelserna om underhållsskyldig- het i Bryssel I-förordningen (artikel 68.1 i underhållsförord- ningen). Om det när underhållsförordningen börjar tillämpas pågår ett förfarande för erkännande och verkställighet ska dock Bryssel I- förordningen vara fortsatt tillämplig (artikel 75.2). Med undantag för denna övergångsbestämmelse – som ju bara är aktuell under en begränsad tid – är det alltså underhållsförordningen och inte Bryssel I-förordningen som ska tillämpas av EU:s medlemsstater (dock inte till alla delar av Danmark).

Underhållsförordningen är i den bemärkelsen heltäckande genom att den inte ger utrymme för autonoma behörighets- bestämmelser (se vidare avsnitt 5.3). Underhållsförordningen påverkar emellertid inte tillämpningen av konventioner och avtal som har tillträtts när förordning antas och som gäller frågor som regleras i förordningen (artikel 69.1). Det innebär att Lugano- konventionerna är förpliktande för Sverige i förhållande till konventionsstater utanför EU (jfr artikel 69.2 i underhållsförord- ningen). Svenska domstolar är därmed skyldiga att beakta och tillämpa någon av Luganokonventionerna om svaranden har hemvist i en konventionsstat eller när exklusiv behörighet har avtalats att finnas i en icke medlemsstat som har tillträtt 2007 års

121

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

Luganokonvention (artikel 2 i de båda Luganokonventionerna och artikel 4.4 i underhållsförordningen). Av 2007 års Lugano- konvention följer på motsvarande sätt att den har företräde framför alla andra rättsakter i frågor om domstols behörighet om svaranden har hemvist i en EFTA-stat eller där domstolarna i en sådan stat har exklusiv behörighet enligt artikel 22 eller på grund av prorogationsavtal enligt artikel 23 (artikel 64.2 a i 2007 års Luganokonvention).

Lagval

Hänvisningen i underhållsförordningen till 2007 års Haagprotokoll innebär att i den utsträckning underhållsförordningen reglerar behörigheten så är lagvalsfrågorna också reglerade. Enligt utred- ningens bedömning bör införlivandet av 2007 års Haagprotokoll i EU-systemet innebära att protokollets lagvalsbestämmelser ska tillämpas även när behörigheten utövas enligt någon av Luganokonventionerna (se vidare avsnitt 6.3.1). Det är dock en fråga som i sista hand får avgöras av EU-domstolen.

Erkännande och verkställighet

När det sedan gäller erkännande och verkställighet, så ersätter underhållsförordningen bestämmelserna i förordningen om den europeiska exekutionstiteln (artikel 68.2 i underhållsförordningen). Detta gäller dock inte europeiska exekutionstitlar om underhålls- skyldighet som utfärdats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll – dvs. Storbritannien.7 En dom från Stor- britannien som avser en obestridd fordran på underhåll och som intygats vara en europeisk exekutionstitel får alltså fortfarande verkställas i Sverige med stöd av bestämmelserna i förordningen om den europeiska exekutionstiteln.

Underhållsförordningens förhållande till befintliga kon- ventioner och avtal regleras i artikel 69. Där framgår bl.a. att förordningen inte ska påverka tillämpningen av konventioner som medlemsstaterna har tillträtt när förordningen antas. Detta innebär t.ex. att underhållsförordningen inte påverkar tillämpningen av de

7 Danmark (som ju inte heller är bundet av 2007 års Haagprotokoll) omfattas inte av den europeiska exekutionstiteln.

122

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

tidigare Haagkonventionerna om erkännande och verkställighet (1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention) samt Luganokonventionerna. I förbindelserna mellan medlemsstaterna ska dock underhållsförordningen ha företräde framför konven- tioner som avser frågor som regleras i underhållsförordningen och som medlemsstaterna är parter i (artikel 69.2). Det medför t.ex. att underhållsförordningen kommer att ha företräde framför 2007 års Haagkonvention i förhållandet mellan EU:s medlemsstater. Detta är också förenligt med 2007 års Haagkonvention. I fråga om erkännande och verkställighet av avgöranden mellan medlemsstater i en regional organisation för ekonomisk integration ska konventionen inte inverka på tillämpningen av bestämmelser som utfärdats av denna, oavsett om de antagits före eller efter konventionens ingående (artikel 51.4 i 2007 års Haagkonvention).

Underhållsförordningen hindrar inte heller att konventionen av den 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag tillämpas i Sverige (artikel 69.3 i underhållsförordningen). Det anges särskilt i bestäm- melsen att den nordiska konventionen, när det gäller domars erkännande, verkställbarhet och verkställighet, tillhandahåller

a)enklare och snabbare förfaranden för verkställighet av domar om underhållsbidrag och

b)rättshjälp som är förmånligare än den som föreskrivs i kapitel V i underhållsförordningen.

Ett förbehåll finns dock, och det är att svaranden inte på grund av tillämpningen av den nordiska konventionen får berövas det skydd som erbjuds enligt artiklarna 19 och 21 i underhållsförordningen. Det innebär att en svarande som inte har gått i svaromål i vissa fall ska ha rätt att ansöka om förnyad prövning av domen vid behörig domstol i ursprungsmedlemsstaten och ha möjlighet att av denna anledning begära uppskjutande av verkställighet (se vidare avsnitt 7.1.1.2).

4.5.22007 års Haagprotokoll och andra internationella instrument

2007 års Haagprotokolls förhållande till andra internationella instrument regleras i artikel 19 i protokollet. Där framgår att

123

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

protokollet inte inverkar på något internationellt instrument som de fördragsslutande staterna har tillträtt eller kommer att tillträda och som innehåller bestämmelser om frågor som regleras i proto- kollet, såvida inte en motsatt förklaring avges av de stater som har tillträtt ett sådant instrument. Detta gäller även i förhållande till enhetliga lagar som är grundade på särskilda förbindelser av regional eller annan karaktär mellan berörda stater.

Eftersom Sverige inte har tillträtt någon av de tidigare Haag- konventionerna om lagval (1956 års Haagkonvention om tillämplig lag avseende underhåll till barn och 1973 års Haagkonvention om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet), kommer 2007 års Haagprotokoll att vara det enda tillämpliga instrumentet när det gäller lagval. Protokollet ska tillämpas av alla EU:s medlemsstater förutom Danmark och Storbritannien (jfr artikel 15 i underhålls- förordningen och rådets beslut om EU:s tillträde till protokollet).8

4.5.32007 års Haagkonvention och andra internationella instrument

Behörighet

Som framgår i avsnitt 5.2 finns det endast indirekta behörighets- regler i 2007 års Haagkonvention. Samtidigt innehåller underhålls- förordningen tillsammans med Luganokonventionerna en uttömmande reglering av vilka omständigheter som kan läggas till grund för domstolarnas behörighet i frågor om underhåll. Grunderna för erkännande och verkställighet i 2007 års Haagkonvention är till största delen överensstämmande med underhållsförordningens behörighetsregler, och bestämmelsen i 2007 års Haagkonvention som innebär begränsningar i rätten att inleda ett förfarande (artikel 18) korresponderar med motsvarande artikel 8 i underhållsförordningen. Detta får till följd att avgöran- den som meddelas i Sverige med stöd av bestämmelserna i under- hållsförordningen som regel ska erkännas och förklaras verkställ- bara även i stater utanför EU som är anslutna till 2007 års Haagkonvention.

8 Se rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG), intaget i EUT L 331, 16.12.2009, s. 17 (se bilaga 4 i bilagedelen).

124

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

Lagval

2007 års Haagkonvention innehåller med ett undantag inte några bestämmelser om lagval. Undantaget är att ett offentligt organs rätt att agera i stället för en person som har rätt till underhållsbidrag, eller att kräva återbetalning för bidrag som har utbetalats till den underhållsberättigade i stället för underhållsbidrag, ska regleras av den lag som gäller för organet (artikel 36.2, med motsvarighet i artikel 10 i 2007 års Haagprotokoll). I övrigt är 2007 års Haagprotokoll avsett att vara ett komplement till 2007 års Haag- konvention (se ingressen till protokollet).

Erkännande och verkställighet

Som har framgått av det föregående tillämpas underhållsförord- ningens bestämmelser om erkännande och verkställighet framför bestämmelserna i 2007 års Haagkonvention i förhållande till de avgöranden som omfattas av förordningen.

2007 års Haagkonvention ersätter – i förbindelserna mellan de fördragsslutande staterna – både 1973 års Haagkonvention och 1958 års Haagkonvention (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).

Sverige har tillträtt 1973 års Haagkonvention. Stater utanför EU som har tillträtt 1973 års Haagkonvention är Australien, Norge, Schweiz, Turkiet och Ukraina.9 Om någon av dessa stater inte tillträder 2007 års Haagkonvention, kan alltså bestämmelserna i 1973 års Haagkonvention vara tillämpliga även fortsättningsvis. Detsamma gäller även i förhållande till Danmark som (med undantag av Grönland) är anslutet till 1973 års Haagkonvention, eftersom Danmark inte påverkas av EU:s anslutning till 2007 års Hagakonvention. Lagen som införlivar 1973 års Haagkonvention är även tillämplig i förhållande till Förenta staterna jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi.10

Sverige har tillträtt även 1958 års Haagkonvention. 1973 års Haagkonvention har emellertid trätt i denna konventions ställe (se artikel 29 i 1973 års Haagkonvention) i förhållandet mellan de

9Danmark och Norge omfattas inte av lagen om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet i den mån särskilda bestämmelser är tillämpliga (12 §). De särskilda bestämmelserna finns i lagen om indrivning i Sverige av underhålls- bidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.

10Det kan noteras att USA intog en aktiv roll i förhandlingarna som ledde fram till 2007 års Haagkonvention och att USA, som första stat, har undertecknat konventionen.

125

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

länder som antagit båda konventionerna. Detta innebär för svensk del att 1958 års Haagkonvention i dag endast är tillämplig i förhållande till Österrike, Belgien, Ungern, den kinesiska provinsen Macao,11 Surinam och Liechtenstein. När 2007 års Haag- konvention har trätt i kraft kommer 1958 års Haagkonvention endast att vara tillämplig i förhållande till Macao, Surinam och Liechtenstein – såvida inte dessa också tillträder 2007 års Haagkonvention.

Av artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention följer vidare att konventionen inte inverkar på något internationellt instrument antaget före konventionen som de fördragsslutande staterna är parter i och som innehåller bestämmelser i frågor som regleras i konventionen. Detta gäller också ömsesidiga avtal och enhetliga lagar som grundar sig på särskilda förbindelser mellan de berörda staterna (artikel 51.3). I förhållandet mellan Sverige och de övriga nordiska länderna gäller den nordiska konventionen från år 1962 (se avsnitt 3.2.7) som i Sverige införlivats genom lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge samt kungörelsen med vissa föreskrifter om indrivning och redovisning av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge. Dessa bestämmelser påverkas alltså inte av 2007 års Haagkonvention utan kan tillämpas i nordiska förhållanden även fortsättningsvis.12

Bestämmelsen i artikel 51 i 2007 års Haagkonvention innebär att 2007 års Haagkonvention inte påverkar tillämpningen av Lugano- konventionerna.13 Artikeln ger uttryck för att 2007 års Haag- konvention inte gör anspråk på exklusivitet. En liknande tolkning har gjorts i fråga om 1973 års Haagkonvention.14 Detta får betydelse t.ex. i en situation där erkännande och verkställighet skulle kunna beviljas enligt 2007 års Luganokonvention men inte enligt 2007 års Haagkonvention beroende på att avgörandet om

11Sedan den 20 december 1999 är Macao en ”särskild administrativ region” i Kina (källa: Utrikespolitiska institutet, Landguiden). Macao finns inte med i kungörelsen angående tillämpning av lagen den 10 december 1965 (nr 723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn.

12Samma bedömning gjordes i fråga om förhållandet mellan 1958 års Haagkonvention och den nordiska konventionen, jfr följande uttalande i prop. 1965:139 s. 25. ”Intet torde [...] hindra att verkställigheten av de nordiska underhållsavgörandena sker enligt 1962 års lag även efter det att Sverige och övriga nordiska länder har anslutit sig till Haagkonventionen. Detta överensstämmer med de önskemål som har uttalats vid nordiska överläggningar.”

13Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 654.

14Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 84 f. och Maarit Jänterä-Jareborg, Har föräldrarna en livslång underhållsskyldighet i internationella förhållanden?, SvJT 1993 s. 346 f.

126

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

underhållsbidrag inte omfattas av Haagkonventionens tillämp- ningsområde.15 Luganokonventionerna i sin tur hindrar inte en tillämpning av 2007 års Haagkonvention (artikel 57.1 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.1 i 2007 års Luganokonvention). Bestämmelserna i Luganokonventionerna om förfarandena vid erkännande och verkställighet kan dock alltid tillämpas (artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.5 i 2007 års Lugano- konvention).16

Samarbete

Som har nämnts i avsnitt 3.2.6 är Sverige bundet av 1956 års New York-konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet. Konventionen reglerar det administrativa samarbetet vid indrivning av underhållsbidrag. Av artikel 49 i 2007 års Haagkonvention framgår att den ska träda i New York-konventionens ställe i förbindelserna mellan de fördragsslutande staterna i den utsträckning som konventionernas tillämpningsområden samman- faller. New York-konventionen är den 1 juli 2010 i kraft i förhållande till 65 stater.17

Det kan diskuteras om New York-konventionen ska tillämpas mellan två stater som visserligen har tillträtt 2007 års Haagkonven- tion men där erkännande och verkställighet sker med stöd av ett annat internationellt instrument (t.ex. någon av Luganokonven- tionerna). Ordalydelsen i artikel 49 är inte begränsad till situa- tionen där erkännande och verkställighet sker enligt 2007 års Haag- konvention. Detta skulle kunna tyda på att samarbetsbestämmel- serna i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas även när erkännande och verkställighet söks med stöd av andra bestämmelser. Samtidigt är centralmyndigheternas uppgifter och staternas skyldigheter enligt 2007 års Haagkonvention knutna till ”ansökningar enligt kapitel III” (se artikel 6), till ansökan/ansökningar ”enligt detta kapitel” (se artikel 9 och 13–15) och till ”ansökningar enligt denna konvention” (artikel 17). Detta talar för att samarbetsbestämmel- serna i 2007 års Haagkonvention endast är avsedda att användas i

15Se även artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.5 i 2007 års Lugano- konvention samt EU-domstolens tolkning av motsvarande artikel i Bryssel I-förordningen i domen av den 4 maj 2010 i mål C-533/08, TNT Express Nederland BV (ännu inte publicerad i rättsfallssamlingen).

16Se Lennart Pålsson, a.a. s. 85.

17Se .

127

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

konventionsfall. Frågan diskuterades vid utredningens möte med företrädare för Danmark, Finland och Norge (se kapitel 1), utan att någon samsyn nåddes. Det konstaterades då att frågan är av betydelse inte bara vid tillämpningen av Luganokonventionerna utan även i förhållande till danska avgöranden om dessa ska erkännas och verkställas enligt underhållsförordningen, eftersom Danmark inte kommer att omfattas av underhållsförordningens samarbetsbestämmelser.

Övrigt

2007 års Haagkonvention inverkar enligt artikel 50 inte på

-Haagkonventionen av den 1 mars 1954 om vissa till civilrätten hörande ämnen,

-Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, eller

-Haagkonventionen av den 18 mars 1970 om bevisupptagning i utlandet i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

Bestämmelsen har tillkommit i tydliggörande syfte, främst med anledning av centralmyndighetens uppgifter enligt bl.a. artikel 6.2 g, h och j.18 I de fall där det är lämpligt kan alltså dessa konventioner tillämpas även fortsättningsvis vid samarbetet.

2007 års Haagkonvention innehåller också en artikel som ger företräde åt regeln om störst effektivitet (artikel 52). Innebörden är att konventionen inte ska hindra tillämpning av överens- kommelser eller avtal som gäller mellan den begärande staten och den anmodade staten och som föreskriver

a)mer omfattande grunder för erkännande av avgöranden om underhållsskyldighet, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22 f i konventionen,19

18Dvs. uppgifterna att underlätta erhållandet av dokumentation eller annat bevis, att vid behov vara behjälplig med att fastställa föräldraskap och att underlätta delgivningen av handlingar (se Explanatory Report [Conv.], paragraph 648).

19Artikel 22 f innebär att erkännande och verkställighet får vägras om avgörandet har meddelats i strid med artikel 18, som begränsar möjligheterna för den underhållsskyldige att inleda ett förfarande i en annan stat så länge den underhållsberättigade fortsätter att ha hemvist i en stat där ett avgörande har meddelats.

128

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

b)förenklade och snabbare förfaranden för en ansökan om erkännande eller om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhållsskyldighet,

c)förmånligare rättsligt bistånd än vad som föreskrivs i artiklarna 14–17, eller

d)förfaranden som gör det möjligt för en sökande från en begärande stat att vända sig direkt till den anmodade statens centralmyndighet.

Konventionen hindrar inte heller tillämpningen av en gällande lag i den anmodade staten som föreskriver effektivare bestämmelser i enlighet med vad som avses i punkterna a–c ovan (artikel 52.2). När det gäller sådana förenklade och snabbare förfaranden som avses i punkten b, ska dessa dock vara förenliga med det skydd som erbjuds parterna enligt artiklarna 23 och 24,20 särskilt i fråga om parternas rätt att underrättas på vederbörligt sätt om förfarandena och beredas skälig möjlighet att yttra sig samt i fråga om verkningarna av en invändning eller ett överklagande.

4.6Erkännande och verkställighet i Sverige av avgöranden från olika länder

4.6.1Inledning

Som har framgått av avsnitt 4.2–4.4 finns det ett antal inter- nationella instrument som innehåller bestämmelser om underhåll. Vissa av dessa instrument kommer att vara tillämpliga även efter det att underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention har trätt i kraft. I detta avsnitt finns ett antal skisser som visar med vilket stöd avgöranden från olika länder kan erkännas och verkställas i Sverige och vilket samarbetssystem som kan vara aktuellt. Eftersom det i dagsläget inte är klart vilka länder som kommer att tillträda 2007 års Haagkonvention redovisas två alternativ i fråga om avgöranden från vissa länder. De stater som finns med i redovisningen är bundna av något eller några av de internationella instrument som är relevanta i detta sammanhang

20 Artikel 23 innehåller grundförfarandet för erkännande och verkställighet och artikel 24 innehåller ett alternativt förfarande som en stat kan förklara att den kommer att tillämpa i stället.

129

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

och som även Sverige är bundet av. Liksom i det föregående är utgångspunkten att EU tillträder och därmed binder medlems- staterna (utom Danmark) till 2007 års Haagkonvention.

4.6.2Finland

		Den nordiska konventionen
		(obs art.19 och 21 UF)

		Underhållsförordningen


		Bryssel I-förordningen


Avgöranden från Finland		Förordningen om den
Avgöranden från Finland		europeiska exekutionstiteln
		europeiska exekutionstiteln

		1973 års Haagkonvention


		2007 års Haagkonvention


		New York-konventionen

Finland kommer på samma sätt som Sverige att bli bundet av såväl underhållsförordningen som 2007 års Haagkonvention.

Den nordiska konventionen kommer att ha fortsatt giltighet när det gäller avgöranden från Finland (artikel 69.3 i underhålls- förordningen), dock med ett utökat skydd för svaranden med stöd av artiklarna 19 och 21 i underhållsförordningen.21 Verkställighet kommer alltså även fortsättningsvis att kunna ske enligt lagen om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Underhållsförordningen har företräde framför 2007 års Haag- konvention i förhållandet mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen). Det blir därför inte aktuellt att använda

21 Svaranden har under vissa förutsättningar rätt till förnyad prövning (artikel 19) och uppskjutande av verkställigheten (artikel 21).

130

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet även om konventionen i och för sig blir gällande mellan Sverige och Finland. Det blir inte heller aktuellt att erkänna och verkställa avgöranden med stöd av 1973 års Haagkonvention eftersom denna konvention kommer att ersättas av 2007 års Haagkonvention (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).

Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln kommer inte längre att kunna tillämpas (artikel 68.1 och 2 i underhållsförordningen).

Även om både Finland och Sverige är anslutna till New York- konventionen har den inte tillämpats när verkställighet har sökts enligt den nordiska konventionen eftersom sökanden då kan vända sig direkt till den verkställande myndigheten i respektive stat. New York-konventionen kommer inte heller att tillämpas efter underhållsförordningens ikraftträdande.

131

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

4.6.3Danmark

Alt. 1 Avgöranden från Danmark

före ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

Alt. 2 Avgöranden från Danmark

efter ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

132

Den nordiska konventionen

(obs art.19 och 21 UF)

Underhållsförordningen (med

undantag för kap. III och VII)

1973 års Haagkonvention

New York-

konventionen

Förordningen om den europeiska exekutionstiteln

Bryssel I-förordningen

Den nordiska konventionen

(obs art.19 och 21 UF)

Underhållsförordningen (med

undantag för kap. III och VII)

2007 års

Haagkonvention

New York-

konventionen

1973 års Haagkonvention

Förordningen om den europeiska exekutionstiteln

Bryssel I-förordningen

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

Danmark är medlem i EU men är inte bundet av förordningen om den europeiska exekutionstiteln. Bestämmelserna i underhålls- förordningen kommer att vara tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark med undantag för de bestämmelser som gäller tillämplig lag och samarbete genom centralmyndigheter (se avsnitt 4.2).22 Det kommer alltså att vara underhållsförordningens bestämmelser om behörighet, erkännande och verkställighet som ska tillämpas och inte bestämmelserna i Bryssel I-förordningen. Den nordiska konventionen har fortsatt giltighet när det gäller avgöranden från Danmark (artikel 69.3 i underhållsförordningen). Detta gäller även om Danmark tillträder 2007 års Haagkonvention (se artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention).

Danmark kan tillträda 2007 års Haagkonvention med EU:s godkännande.23 Om Danmark tillträder konventionen gäller följande. Underhållsförordningen har företräde framför 2007 års Haagkonvention i förhållandet mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen). Det blir därför inte aktuellt att använda konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet på danska avgöranden även om konventionen i och för sig är gällande mellan Sverige och Danmark. Det blir inte heller aktuellt att erkänna och verkställa avgöranden med stöd av 1973 års Haagkonvention eftersom denna konvention har ersatts av 2007 års Haagkonvention (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).

Även om både Danmark och Sverige är anslutna till New York- konventionen har den inte tillämpats när verkställighet har sökts enligt den nordiska konventionen eftersom sökanden då kan vända sig direkt till den verkställande myndigheten i respektive stat. Vid ett danskt tillträde till 2007 års Haagkonvention ersätter den New York-konventionen (artikel 49 i 2007 års Haagkonvention). Som har framgått i avsnitt 4.5.3 är det oklart om bestämmelserna om samarbete i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas när ett danskt avgörande ska erkännas och verkställas i Sverige enligt underhålls- förordningen.

22 Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, publicerat i EUT L 149, 12.6.2009, s. 80.

23 Se artikel 5.2 i Danmarksavtalet och artikel 1 a i rådets beslut av den 30 november 2009 om ändring av beslut 2006/325/EG i syfte att inrätta ett förfarande för genomförande av artikel 5.2 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (2009/942/EG), publicerat i EUT L 331, 16.12.2009, s. 24.

133

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

4.6.4Norge

Alt. 1 Avgöranden från Norge

före ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

Alt. 2 Avgöranden från Norge efter ett ev. tillträde

till 2007 års Haagkonvention

Den nordiska konventionen

(obs art.19 och 21 UF)

Luganokonventionerna

New York-

konventionen

1973 års Haagkonvention

Den nordiska konventionen

(obs art.19 och 21 UF)

Luganokonventionerna

2007 års Haagkonvention

New York-

konventionen

1973 års Haagkonvention

Norge är inte medlem i EU men däremot i EFTA. Norge har tillträtt den nordiska konventionen, båda Luganokonventionerna, New York-konventionen och 1973 års Haagkonvention.

Om Norge tillträder 2007 års Haagkonvention kommer den nordiska konventionen och Luganokonventionerna att vara fortsatt tillämpliga jämte 2007 års Haagkonvention (jfr artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention, artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.5 i 2007 års Luganokonvention samt avsnitt 4.5.3).

Eftersom 2007 års Haagkonvention ersätter 1973 års Haag- konvention kommer den senare konventionen inte längre att gälla (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).

134

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

New York-konventionen tillämpas inte om verkställighet söks enligt den nordiska konventionen eftersom sökanden då kan vända sig direkt till den verkställande myndigheten i respektive stat. För det fall erkännande och verkställighet i stället begärs enligt 2007 års Haagkonvention ska konventionens samarbetsbestämmelser använ- das i stället för New York-konventionen (artikel 49 i 2007 års Haagkonvention). Som har framgått i avsnitt 4.5.3 är det oklart om bestämmelserna om samarbete i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas vid en ansökan om erkännande och verkställighet av ett avgörande enligt Luganokonventionerna.

4.6.5Island

Alt. 1 Avgöranden från Island

före ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

Alt. 2 Avgöranden från Island

efter ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

Den nordiska konventionen

(obs art.19 och 21 UF)

1988 års Luganokonvention

Den nordiska konventionen

(obs art.19 och 21 UF)

1988 års Luganokonvention

2007 års Haagkonvention

Island är inte medlem i EU men är precis som Norge medlem i EFTA. Island har tillträtt den nordiska konventionen och 1988 års Luganokonvention, men inte 2007 års Luganokonvention, 1958 års Haagkonvention, 1973 års Haagkonvention eller New York- konventionen.

Om Island tillträder 2007 års Haagkonvention kommer den nordiska konventionen och 1988 års Luganokonvention att vara fortsatt tillämpliga jämte 2007 års Haagkonvention (jfr artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention och artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention samt avsnitt 4.5.3).

135

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

4.6.6Storbritannien

	a) som intygats vara	Förordningen om den
	a) som intygats vara	europeiska exekutionstiteln
	europeiska exekutions-	europeiska exekutionstiteln
	europeiska exekutions-
	titlar
	titlar	Underhållsförordningen
		Underhållsförordningen
		(erkänns och förklaras
Avgöranden		verkställbara enligt avsnitt 2)
Avgöranden
från
från		2007 års Haagkonvention
Stor-		2007 års Haagkonvention
britannien	b) övriga avgöranden
britannien		New York-konventionen
		New York-konventionen


		Bryssel I-förordningen


		1973 års Haagkonvention

Storbritannien är medlem i EU och bundet av bl.a. 1973 års Haagkonvention och New York-konventionen.

När underhållsförordningen träder i kraft kommer inte längre Bryssel I-förordningen att kunna tillämpas (artikel 68.1 i under- hållsförordningen). Till skillnad från vad som gäller i förhållande till övriga medlemsstater i EU (utom Danmark) kommer dock förordningen om den europeiska exekutionstiteln fortfarande att kunna tillämpas på avgöranden från Storbritannien som intygats vara europeiska exekutionstitlar (artikel 68.2 i underhålls- förordningen).

Underhållsförordningen har företräde framför 2007 års Haag- konvention i förhållandet mellan medlemsstaterna (artikel 69.2). Det blir därför inte aktuellt att använda konventionens bestämmel- ser om erkännande och verkställighet även om konventionen i och för sig är gällande mellan Sverige och Storbritannien.

Som har framgått i avsnitt 4.5.3 är det oklart om bestäm- melserna om samarbete i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas vid en ansökan om erkännande och verkställighet av ett avgörande enligt andra internationella instrument. När det gäller avgöranden från Storbritannien återstår endast de avgöranden som har intygats

136

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

vara europeiska exekutionstitlar. Dessa ska ges in till den svenska Kronofogdemyndigheten (artikel 20.2). Det är därför svårt att se att det kan vara aktuellt att använda samarbetsbestämmelserna i vare sig New York-konventionen eller 2007 års Haagkonvention.

Det blir inte heller aktuellt att erkänna och verkställa avgöranden med stöd av 1973 års Haagkonvention eftersom denna konvention har ersatts av 2007 års Haagkonvention (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).

4.6.7Österrike och Belgien

		Underhållsförordningen


		Bryssel I-förordningen


Avgöranden från Österrike		Förordningen om den europeiska
och Belgien		exekutionstiteln

		2007 års Haagkonvention


		1958 års Haagkonvention


		New York-konventionen

Österrike och Belgien är medlemmar i EU och de enda medlemsstaterna som i förhållande till Sverige fortfarande omfattas av bestämmelserna i 1958 års Haagkonvention.

När underhållsförordningen träder i kraft kommer Bryssel I- förordningen och förordningen om den europeiska exekutions- titeln inte längre att kunna tillämpas (artikel 68 i underhålls- förordningen).

137

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

Eftersom 2007 års Haagkonvention ersätter 1958 års Haagkonvention kommer den senare konventionen inte längre att gälla (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).

Även om Österrike och Belgien, på samma sätt som Sverige, är anslutna till New York-konventionen kommer den inte att tillämpas efter underhållsförordningens ikraftträdande.

4.6.8Tjeckien, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Litauen

Avgöranden från Tjeckien, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Litauen (Litauen

har dock inte tillträtt New York-konventionen)

Underhållsförordningen

Bryssel I-förordningen

Förordningen om den europeiska exekutionstiteln

2007 års Haagkonvention

1973 års Haagkonvention

New York-konventionen

EU-staterna Tjeckien, Estland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Litauen är bundna av 1973 års Haagkonvention. Alla utom Litauen är också parter i New York-konventionen.

När underhållsförordningen träder i kraft i medlemsstaterna kommer Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln inte längre att tillämpas (artikel 68 i underhållsförordningen). Underhållsförordningen har dessutom företräde framför 2007 års Haagkonvention i relationen mellan medlemsstaterna (artikel 69.2 i underhållsförordningen). 2007 års Haagkonvention ersätter också 1973 års Haagkonvention och New York-konventionen (artikel 48 och 49).

138

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

4.6.9Cypern, Irland, Rumänien, Ungern och Slovenien

Underhållsförordningen

Bryssel I-förordningen

Avgöranden från Cypern, Irland,

Rumänien, Ungern och

Förordningen om den

Slovenien

europeiska exekutionstiteln

2007 års Haagkonvention

New York-konventionen

EU-staterna Cypern, Irland, Rumänien, Ungern och Slovenien har tillträtt New York-konventionen.

139

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

4.6.10Bulgarien, Lettland och Malta

Avgöranden från Bulgarien, Lettland och Malta

Underhållsförordningen

Bryssel I-förordningen

Förordningen om den europeiska exekutionstiteln

2007 års Haagkonvention

EU-staterna Bulgarien, Lettland och Malta har inte tillträtt någon av de aktuella internationella konventionerna.

140

SOU 2010:59

4.6.11Schweiz

Alt. 1 Avgöranden från Schweiz före ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

Alt. 2 Avgöranden från Schweiz efter ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

Luganokonventionerna

1973 års Haagkonvention

New York-konventionen

2007 års Haagkonvention

Luganokonventionerna

1973 års Haagkonvention

New York-

konventionen

Schweiz är medlem i EFTA och har tillträtt 1988 års Luganokonvention, 1973 års Haagkonvention och New York- konventionen. Schweiz kommer den 1 januari 2011 att ha tillträtt även 2007 års Luganokonvention.

Om Schweiz tillträder 2007 års Haagkonvention kommer Luganokonventionerna att vara fortsatt tillämpliga jämte 2007 års Haagkonvention (jfr artikel 51.1 i 2007 års Haagkonvention, artikel 57.5 i 1988 års Luganokonvention och artikel 67.5 i 2007 års Luganokonvention samt avsnitt 4.5.3).

Eftersom 2007 års Haagkonvention ersätter 1973 års Haag- konvention kommer den senare konventionen inte längre att gälla (artikel 48 i 2007 års Haagkonvention).

För det fall erkännande och verkställighet begärs enligt 2007 års Haagkonvention är det konventionens samarbetsbestämmelser som

141

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

ska användas (artikel 49 i 2007 års Haagkonvention). Om verk- ställighet i stället begärs enligt någon av Luganokonventionerna är det oklart om New York-konventionen är fortsatt aktuell eller om samarbetsbestämmelserna i 2007 års Haagkonvention kan tillämpas (se avsnitt 4.5.3).

4.6.12Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao

Alt. 1 Avgöranden från Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao före ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

Alt. 2 Avgöranden från Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao efter ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

1958 års Haagkonvention

2007 års Haagkonvention

1958 års Haagkonvention

Liechtenstein och den kinesiska provinsen Macao har tillträtt 1958 års Haagkonvention. Om dessa länder tillträder 2007 års Haagkonvention kommer den att ersätta 1958 års Haagkonvention (artikel 48).

142

SOU 2010:59

4.6.13Surinam

Alt. 1 Avgöranden från Surinam

före ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

Alt. 2 Avgöranden från Surinam efter ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

1958 års Haagkonvention

New York-konventionen

2007 års Haagkonvention

1958 års Haagkonvention

New York-konventionen

Surinam är part till såväl 1958 års Haagkonvention som New York- konventionen. Om Surinam tillträder 2007 års Haagkonvention kommer den att ersätta både 1958 års Haagkonvention (artikel 48) och New York-konventionen (artikel 49).

143

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

4.6.14Australien, Turkiet och Ukraina

Alt. 1 Avgöranden från Australien,

Turkiet och Ukraina före ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

Alt. 2 Avgöranden från Australien,

Turkiet och Ukraina efter ett ev. tillträde till 2007 års Haagkonvention

1973 års Haagkonvention

New York-konventionen

2007 års Haagkonvention

1973 års Haagkonvention

New York-konventionen

Australien, Turkiet och Ukraina är parter till 1973 års Haagkonvention och New York-konventionen. Om dessa stater tillträder 2007 års Haagkonvention så ersätter den både 1973 års Haagkonvention (artikel 48) och New York-konventionen (artikel 49).

144

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

4.7Hemvistbegreppet

Några uttalanden om vad som avses med hemvist finns inte i underhållsförordningen.

Hemvistbegreppet (”habitual residence” eller ”résidence habi- tuelle”) är vanligt förekommande i Haagkonventioner. Begreppet definieras inte närmare i konventionerna eftersom tolkningen kan skilja sig åt beroende på syftet med den aktuella konventionen. Man har inte velat ”låsa upp” tolkningen genom att slå fast en definition av hemvistbegreppet i en konvention. Samtidigt finns det gott om rättspraxis från konventionsstaterna avseende begreppets tolkning, särskilt vad gäller barns hemvist enligt 1980 års Haagkonvention. Gemensamt är att begreppet tar sikte på faktiska förhållanden. En person har sin hemvist där han eller hon har sina primära intressen som t.ex. förskola, skola, arbete och varaktig bostad och inte minst sin närmaste familj. Semester eller tillfällig vistelse i ett annat land är inte tillräckligt för att grunda hemvist där.24

Eftersom 2007 års Haagkonvention inte innehåller några direkta behörighetsregler blir hemvistbegreppet främst aktuellt för att avgöra om det finns en tillräcklig anknytning mellan berörda personer och den stat där ett aktuellt avgörande har meddelats. Flera delegater vid konventionsförhandlingarna ansåg att den invecklade praxis som har vuxit fram kring hemvistbegreppet i 1980 års Haagkonvention inte borde användas. Eftersom begreppet används i olika syfte i de båda konventionerna borde tolkningen också skilja sig åt. I 1980 års Haagkonvention är det lagen i barnets hemviststat som avgör om en person är delaktig i vårdnaden om barnet och om barnets bortförande till eller kvarhållande i en annan stat således är olovligt. I 2007 års Haagkonvention är hemvist i stället en anknytningsfaktor för ändamålet erkännande och verkställighet i en konvention vars syfte är att underlätta indrivningen av underhållsbidrag i internationella situationer. I den förklarande rapporten framförs också uppfattningen att de flesta ansökningarna troligen inte ens kommer att bestridas och att

24 Se t.ex. den förklarande rapporten till 1996 års Haagkonventionen, upprättad av professor Paul Lagarde (), paragraph 40, och i fråga om 1993 års Haagkonvention J. H. A. van Loon, International Co-operation and Protection of Children with regard to Intercountry Adoption, Recueil des cours de l’Académie de droit international de La Haye, Vol. 244 (1993-VII), s. 346.

145

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

begreppet även finns i 1973 års Haagkonvention utan att ha gett upphov till några problem.25

Inte heller i 2007 års Haagprotokoll finns någon definition av hemvistbegreppet. Enligt den förklarande rapporten krävs viss varaktighet för att hemvist ska föreligga. Om den underhålls- berättigade bor några månader i ett annat land, t.ex. för skolgång eller annan tillfällig aktivitet, ska detta i princip inte innebära att han eller hon har bytt hemvist.26

Det finns inte något avgörande från EU-domstolen som direkt avser frågan om hemvist i mål om underhållsbidrag. Det ankommer i sista hand på EU-domstolen att tolka hemvistbegreppet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Enligt utredningens uppfattning torde man intill dess kunna få viss ledning av de domar från EU-domstolen som redovisats i avsnitt 3.6.2.27 Den förstnämnda domen avser visserligen ett barns hemvist enligt Bryssel II-förordningen i ett mål om föräldraansvar, med vilket avses olika slags åtgärder till skydd för barnets person eller egendom. Frågor om underhålls- bidrag omfattas inte av Bryssel II-förordningen och vilken betydelse EU-domstolens uttalanden om hemvist har för ett mål om underhållsbidrag är därför ovisst. Det nu aktuella målet avsåg emellertid en familjerättslig fråga och tolkningen av hemvist- begreppet har gjorts utifrån barns förhållanden, vilket talar för att domen har relevans även vid bedömning av ett barns hemvist i mål om underhållsbidrag. Därtill kommer att behörighet enligt Bryssel II-förordningen i vissa fall kan ge behörighet även i under- hållsfrågor (se avsnitt 3.3.2). Viss ledning torde kunna hämtas från domens hemvistbedömning även när det gäller mål om underhållsbidrag mellan vuxna. I det avseendet kan även EU- domstolens uttalanden i den sistnämnda domen vara intressanta, trots att uttalandena gällde den socialrättsliga lagstiftningen.

För svensk del blir 2007 års Haagprotokoll tillämpligt när behörighet utövas med stöd av underhållsförordningen. Proto- kollet torde sannolikt vara tillämpligt även när behörighet utövas enligt någon av Luganokonventionerna (se avsnitt 6.3.1). Om behörighet finns enligt underhållsförordningen på grund av svensk hemvist torde det enligt utredningens uppfattning inte finnas

25Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 444.

26Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 41–42.

27EU-domstolens dom den 2 april 2009 i mål C-523/07, ”A”, REG 2009, s. I-2805, och EU- domstolens dom den 25 februari 1999 i mål C-90/97, Swaddling, REG 1999, s. I-1075.

146

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

anledning att göra någon avvikande hemvistbedömning i lagvals- frågan (underhållsförordningen innehåller ju en direkt hänvisning till 2007 års Haagprotokoll). Även detta är emellertid i sista hand en fråga för EU-domstolen att tolka.

4.8Särskilt om sambor, samkönade äktenskap och partnerskap

4.8.1Inledning

Underhållsförordningen omfattar frågor om underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden. För 2007 års Haagkonvention är det tillämpningsområde som EU:s medlemsstater blir bundna av i detta avseende ännu inte slutligt avgjort (se vidare avsnitt 4.8.4). När behörighet utövas ska den tillämpliga lagen bestämmas utifrån 2007 års Haagprotokoll. Det är emellertid fråga om internationella regleringar och olika länder har olika syn på familjeförhållanden och äktenskap. I många stater tillåts inte samkönade äktenskap och samboförhållanden är inte reglerade över huvud taget. Förhållandena tillmäts inte rättsliga verkningar och vissa stater anser dem t.o.m. vara oförenliga med den allmänna rätts- uppfattningen. I andra stater kan ett samboförhållande tillerkännas viktiga rättsverkningar t.ex. i fråga om rätt till underhåll. Staternas olika syn i dessa frågor kan få betydelse för tillämpningen av konventionsgrundade bestämmelser, t.ex. när internationella konventioner gäller i förhållande till en stat som inte erkänner angivna familjeformer.28

I detta kapitel finns en redogörelse för de svenska utgångs- punkterna (avsnitt 4.8.2) och för aktuella artiklar och uttalanden i förhållande till underhållsförordningen (avsnitt 4.8.3), 2007 års Haagkonvention (avsnitt 4.8.4) och 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 4.8.5).

28 Jfr Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 7 uppl. (2008), s. 212 f. och Michael Bogdan, Internationell familjerätt i en internationaliserad värld, SvJT 2000 s. 302 ff.

147

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

4.8.2Svenska utgångspunkter

Sedan den 1 maj 2009 gäller att ÄktB och andra författningar som angår makar är könsneutrala, med följden att bestämmelserna ska tillämpas på samma sätt i fråga om par av olika kön och par av samma kön.29 Lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap upphävdes samma datum, men gäller fortfarande i förhållande till dem som har ingått partnerskap före den 1 maj 2009 och som därefter inte har upplöst eller omvandlat sitt registrerade partnerskap till ett äktenskap. Bestämmelser i lag eller annan författning med anknytning till äktenskap och makar ska som huvudregel tillämpas på motsvarande sätt på registrerade partnerskap och registrerad partner.30

Rättsverkningarna av samboförhållanden regleras i sambolagen (2003:376). Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Ingen av dem får vara gift eller ha ingått partnerskap. Sambolagen gäller sambornas gemensamma bostad och bohag och reglerar bl.a. vad som gäller när samboförhållandet upphör. Lagen är tillämplig på såväl heterosexuella som homosexuella sambor. Ett sambo- förhållande kan också ha andra rättsverkningar. En sambo kan t.ex. under vissa förhållanden vara underhållsskyldig mot sin sambos barn (se 7 kap. 5 § FB).

För internationella förhållanden gäller lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden. Lagen är – till skillnad från sambolagen – inte begränsad till att gälla sambornas gemensamma bostad och bohag utan är tillämplig på sambors förmögenhetsförhållanden (t.ex. frågor om delning vid en separation av även andra tillgångar än den gemensamma bostaden eller det gemensamma bohaget, frågor om gåvor mellan sambor och frågor om samäganderätt). Till sambors förmögenhetsförhållanden hör dock bara sådana frågor som gäller det särskilda förhållandet av familjerättslig karaktär eller liknande mellan parterna i deras egenskap av sambor eller blivande sambor. Ett vanligt förmögenhetsrättsligt avtal träffas enligt lagens förarbeten inte av bestämmelserna.31

29Se bet. 2008/09:CU19, rskr. 2008/09:208, prot. 2008/09:95 och SFS 2009:253.

30Se 3 kap. 1 § i den upphävda lagen om registrerat partnerskap, som fortfarande tillämpas i fråga om ett enligt den lagen registrerat partnerskap enligt 2 § lagen (2009:260) om upphävande av lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap.

31Se prop. 2000/2001:148 s. 33.

148

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

I civilutskottets betänkande Könsneutrala äktenskap och vigselfrågor (2008/09:CU19, s. 21) uttalas beträffande det EU- rättsliga regelverket att situationen ännu inte är sådan att man kan räkna med att de regler som gäller makar kan tillämpas i fråga om par av samma kön, om det inte uttryckligen framgår.

I betänkandet Äktenskap för par med samma kön – Vigselfrågor

(SOU 2007:17) gjorde Äktenskaps- och partnerskapsutredningen bedömningen att Bryssel II-förordningen, Bryssel I-förordningen och annan EU-rättslig reglering för närvarande inte torde omfatta äktenskap där makarna har samma kön. Äktenskaps- och partner- skapsutredningen utgick från att det EU-rättsliga äktenskaps- begreppet ska tolkas autonomt utifrån ett europeiskt perspektiv och att de EU-stater som har infört äktenskap för par med samma kön är en klar minoritet. Äktenskaps- och partnerskapsutredningen ansåg det också vara tvivelaktigt om 1988 års Luganokonvention och den lag som införlivar konventionen med svensk rätt kan tolkas så att de är tillämpliga på makar med samma kön. När det gäller den konventionsbaserade lagstiftningen gjordes bedöm- ningen att det inte är givet att en sådan författning kan tillämpas på äktenskap där makarna har samma kön. I stället bör det överlämnas åt de rättstillämpande organen att med ledning av allmänna prin- ciper om konventionskonform tolkning avgöra hur konventions- grundade författningar ska tillämpas när det gäller äktenskap där makarna har samma kön. En annan sak är att sådana avgöranden som meddelats i Sverige kanske inte får rättsverkningar i andra länder.32

4.8.3Underhållsförordningen

Som har framgått av avsnitt 4.2 är underhållsförordningen tillämplig på frågor om underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden (artikel 1.1). Det framgår inte direkt av underhållsförordningen om den är tillämplig på underhållsskyldighet som har sin grund i samboförhållanden, samkönade äktenskap eller registrerade partnerskap. Det kommer ytterst att vara EU-domstolens uppgift att tolka vad som omfattas av förordningen. Intressant i samman- hanget är artikel 22, som innebär att erkännande och verkställighet av en dom om underhåll inte innebär ett erkännande av det familje-,

32 Se SOU 2007:17 s. 305–310.

149

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande som underhålls- skyldigheten grundas på och som har gett upphov till domen. I detta sammanhang framhålls i ingressen att det enda syftet med en medlemsstats erkännande av en dom om underhållsskyldighet är att göra det möjligt att driva in det underhållsbidrag som fastställs i domen (punkten 25).

4.8.42007 års Haagkonvention

Kommissionen har föreslagit att EU ska meddela en förklaring som innebär att 2007 års Haagkonvention kommer att tillämpas på all underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden.33 På detta sätt får konven- tionen samma tillämpningsområde som underhållsförordningen. EU har inte tagit slutlig ställning till förslaget men Sverige kommer att bli bundet av EU:s ställningstagande (se vidare kapitel 13).

Det framgår inte närmare av konventionen vad som avses med ”familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden”. I den förklarande rapporten anges i fråga om ”familjeförhållande” att det är en fråga som varje fördragsslutande stat får avgöra och att staten får specificera det vid sin förklaring. Ömsesidiga förpliktel- ser mellan de fördragsslutande staterna uppstår bara om staterna har avgett förklaringar av samma innehåll (artikel 2.3). Ett exempel som nämns är att en stat har förklarat att underhållsskyldighet som har sin grund i ett registrerat partnerskap ska omfattas av konven- tionens tillämpningsområde. En sådan förklaring får bara effekt i förhållande till de fördragsslutande stater som har meddelat förkla- ringar av samma innehåll.34

Den förklaring som kommissionen har föreslagit är inte närmare specificerad. Det kommer därför att vara osäkert vad som omfattas till dess EU-domstolen har tolkat vad som avses med familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden. Det är möjligt enligt svensk rätt att besluta om underhållsskyldighet i förhållande till en tidigare make av samma kön. Som har framgått i avsnitt 4.8.2 ovan har det emellertid i andra EU-rättsliga samman- hang ansetts vara tveksamt om de regler som gäller makar kan tillämpas i fråga om par av samma kön om det inte uttryckligen

33Se artikel 2.3 i 2007 års Haagkonvention och kommissionens förslag till rådsbeslut, KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

34Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 57.

150

SOU 2010:59

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

framgår. På motsvarande sätt kan det ur ett svenskt perspektiv anses att ett beslut om underhåll till en tidigare registrerad partner kan omfattas av ”familjeförhållande”, vilket kanske inte är självklart för andra fördragsslutande stater. Även i detta sammanhang är dock konventionens syfte viktigt, nämligen att säkerställa en effektiv internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (artikel 1).

I den förklarande rapporten ges i anslutning till artikel 21 (som gäller erkännande och verkställighet till viss del) ett exempel som visar vilka effekter staternas olika syn på frågan kan få. Ett avgörande tillerkänner underhåll till en mor och hennes barn. Modern är registrerad partner. Om underhållsskyldighet mellan registrerade partner inte faller inom tillämpningsområdet för konventionen i den anmodade staten, kan den del av avgörandet som ger underhåll till modern inte bli föremål för erkännande och verkställighet. Men det är fortfarande möjligt att erkänna och verkställa den del av avgörandet som gäller underhåll till barnet. Avgörandet måste kunna stå på egna ben.35

4.8.52007 års Haagprotokoll

Frågan vad som skulle gälla för samkönade äktenskap eller partnerskap diskuterades vid förhandlingarna. 2007 års Haagprotokoll innehåller inte några lösningar på de oförenliga synsätt som har beskrivits ovan. Protokollet avgör endast vilken lag som ska tillämpas på underhållsskyldigheten, inte vilken lag som ska bestämma vad som är ett familjeförhållande eller ett annat förhållande som kan grunda underhållsskyldighet. Det framgår alltså inte av protokollet om underhållsskyldighet som har sin grund i samkönade äktenskap och partnerskap omfattas av tillämp- ningsområdet. Detta är ett medvetet ställningstagande för att förhindra att protokollet skulle mötas av starkt motstånd med hänsyn till staters olika ståndpunkter. Det kan därför inte uteslutas att protokollet kommer att tillämpas på olika sätt i olika stater.36

I den förklarande rapporten finns vissa resonemang om dessa frågor. Ett sådant exempel rör bestämmelsen som gäller tillämplig lag i fråga om underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som annullerats (artikel 5). Det nämns

35Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 475.

36Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 31.

151

Tillämpningsområden, förhållande till andra internationella…

SOU 2010:59

inte om institut som liknar eller motsvarar äktenskap, t.ex. vissa former av registrerade partnerskap som i fråga om underhåll har liknande eller samma verkningar som äktenskap, omfattas. Vid förhandlingarna framhölls att de stater som har sådana institut i sina rättsliga system, eller som är villiga att erkänna dem, får låta dem omfattas av bestämmelsen i artikel 5. Samma sak gäller för samkönade äktenskap. En sådan lösning är enligt den förklarande rapporten inte bindande för stater som inte erkänner t.ex. registrerade partnerskap eller samkönade äktenskap. En sådan stat kan vägra tillämpningen av en anvisad lag under hänvisning till ordre public.37

Den underhållsskyldige kan bestrida underhållsskyldighet om det inte finns någon sådan skyldighet vare sig enligt lagen i hans eller hennes hemviststat eller – om både den underhållsskyldige och den underhållsberättigade är medborgare i samma stat – enligt lagen i den staten (artikel 6). Bestämmelsen gäller dock inte i fråga om underhållsskyldighet enligt artikel 5 – mellan tidigare makar m.m. I den förklarande rapporten anges att underhållsskyldighet som grundas på familjeförhållanden liknande äktenskap, som t.ex. vissa former av partnerskap, hamnar i en särställning vid tillämpningen av artikel 6. I de stater som erkänner sådana förhållanden i sin nationella lag kan förhållandena behandlas på samma sätt som äktenskap. Det innebär att underhållsskyldigheten faller under artikel 5, som är undantagen tillämpningen av artikel 6. I ett sådant fall kan den underhållsskyldige alltså inte bestrida underhållsskyldighet på den grunden att det inte finns någon sådan skyldighet enligt lagen i hans eller hennes hemviststat (eller i vissa fall medborgarskapsstat). Men i de stater som inte erkänner den typen av förhållanden kan den underhållsskyldige undvika underhållsskyldighet med tillämpning av artikel 6.38

37Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 92–93.

38Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 102.

152

5 Behörighet

5.1Underhållsförordningen (behörighet – kapitel II)

Underhållsförordningens behörighetsbestämmelser är uppdelade på tolv artiklar. Enligt den första av dessa (artikel 3) ska behörigheten i frågor som gäller underhållsskyldighet i medlems- staterna ligga hos

a)domstolen i den ort där svaranden har hemvist (motsvarande bestämmelse finns även i artikel 2.1 i Bryssel I-förordningen),

b)domstolen i den ort där den underhållsberättigade har hemvist (jfr artikel 5.2 i Bryssel I-förordningen, där utöver hemvist även den underhållsberättigades ”vanliga vistelseort” grundar behörighet men någon skillnad i sak torde inte vara avsedd), 1

c)den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva en talan om någons rättsliga status, om frågan om underhåll har samband med den talan, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap (jfr motsvarande bestämmelse i artikel 5.2 i Bryssel I-förordningen), eller

d)den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva en talan om föräldraansvar om frågan om underhåll har samband med denna talan, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap (utan uttrycklig motsvarighet i Bryssel I-förordningen, men en motsvarighet finns i artikel 5.2 c i 2007 års Luganokonvention).

Parterna får också träffa avtal om att en eller flera domstolar i en medlemsstat ska vara behöriga att avgöra en redan uppkommen tvist eller framtida tvister om underhållsskyldighet (artikel 4).

1 Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 104 och Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt 7 uppl. (2008), s. 156 f.

153

Behörighet

SOU 2010:59

Avtalsfriheten är begränsad till domstolarna i vissa medlemsstater till vilka parterna har anknytning. Det är dock inte tillåtet att avtala i fråga om en tvist om underhållsskyldighet mot ett barn under 18 år (artikel 4.3). En närmare redogörelse för frågor kring avtal finns i avsnitt 8.4. Det är möjligt att avtala om behörighet även enligt artikel 23 i Bryssel I-förordningen. Bryssel I-förordningen ger parterna större avtalsfrihet än underhållsförordningen.

Behörighet för en domstol i en medlemsstat kan finnas också på den grunden att svaranden går i svaromål inför domstolen (artikel 5). Detta gäller dock inte om svaranden gått i svaromål för att bestrida domstolens behörighet. Motsvarande bestämmelse finns i Bryssel I-förordningen (artikel 24), men gäller inte om någon annan domstol har exklusiv behörighet. En sådan begränsning finns inte i underhållsförordningen. Om en svarande går i svaromål enligt underhållsförordningen blir alltså den domstolen behörig även om det skulle finnas ett avtal enligt artikel 4 som ger en annan domstol exklusiv behörighet. Bestämmelsen är inte tillämplig vid tredskodomssituationer. Om svaranden inte går i svaromål ska domstolen avvisa talan om den inte är behörig (artikel 10 i underhållsförordningen).

Om ingen medlemsstats domstol är behörig enligt artiklarna 3– 5, och ingen domstol i en stat som inte är medlemsstat men som har tillträtt 2007 års Luganokonvention är behörig enligt konventionen, ska domstolarna i den medlemsstat där båda parterna är medborgare vara behöriga (s.k. subsidiär behörighet, artikel 6).

Om ingen medlemsstats domstol är behörig enligt artiklarna 3– 6, kan domstolarna i en medlemsstat i undantagsfall ta upp tvisten om ett förfarande inte rimligen kan inledas eller genomföras eller visar sig vara omöjligt i en tredjestat till vilken tvisten har nära anknytning (s.k. forum necessitatis, artikel 7). Som exempel nämns i ingressen att ett förfarande visar sig vara omöjligt i den berörda staten på grund av inbördeskrig eller när sökanden inte rimligen kan förväntas inleda eller genomföra ett förfarande i den aktuella staten. Det förutsätts dock att tvisten har tillräcklig anknytning till den medlemsstat där talan väckts, t.ex. genom att en av parterna är medborgare där. Bestämmelsen har tillkommit främst för att garantera tillgång till rättvisa och råda bot på situationer där rättsvägran (s.k. ”déni de justice”) föreligger (jfr punkten 16 i ingressen). En sådan situation föreligger när ett utländskt avgö- rande inte erkänns eller kan verkställas i den aktuella staten och det

154

SOU 2010:59

Behörighet

inte heller anses finnas domsrätt där för att pröva talan om under- hållsbidrag. En part med tillräcklig anknytning till en medlemsstat ska i sådana fall ha möjlighet att få sin sak prövad i en medlemsstat.

Om varken svaranden eller den underhållsberättigade har hemvist i en medlemsstat kan således artiklarna 4–7 i viss utsträckning grunda behörighet. Enligt Bryssel I-förordningen gäller i stället att om svaranden inte har hemvist i någon medlems- stat bestäms behörigheten enligt medlemsstatens lag, om inte annat har avtalats eller följer av bestämmelserna om exklusiv behörighet (artikel 4.1). Att det i underhållsförordningen saknas en mot- svarande hänvisning till nationell lag förklaras i punkten 15 i ingressen till underhållsförordningen. Där framgår att en svarandes hemvist i en tredjestat inte längre bör innebära att tillämpningen av EU:s behörighetsregler utesluts och att det inte längre bör finnas någon hänvisning till behörighetsreglerna i nationell rätt. Det bör i stället regleras i underhållsförordningen i vilka fall en domstol i en medlemsstat kan ha subsidiär behörighet. Motivet är att skydda de underhållsberättigades intressen och främja god rättsskipning inom EU.

Om det redan finns en dom och en ny talan väcks som avser ändring av den domen eller ansökan om att få en ny dom, finns en begränsande bestämmelse (artikel 8). Om den tidigare domen har meddelats i antingen en medlemsstat eller i en stat som är bunden av 2007 års Haagkonvention och där den underhållsberättigade har sin hemvist, kan en talan om ändring inte väckas av den underhålls- skyldige i någon annan medlemsstat. Detta gäller så länge som den underhållsberättigade fortsätter ha sin hemvist i den stat där domen meddelades. Vissa undantag finns enligt artikeln, nämligen om

a)parterna enligt artikel 4 har avtalat om att domstolarna i den andra medlemsstaten är behöriga (märk att den artikeln inte är tillämplig om den underhållsberättigade är under 18 år),

b)om den underhållsberättigade godtar den andra medlemsstatens domstolars behörighet enligt artikel 5,

c)om behörig myndighet i en ursprungsstat som är bunden av 2007 års Haagkonvention inte kan, eller vägrar, utöva behörig- het för att ändra domen eller meddela en ny dom (det kan t.ex. vara så att landets behörighetsbestämmelser kräver att den underhållsskyldige är bosatt i landet), eller

155

Behörighet

SOU 2010:59

d)om den dom som har meddelats i en ursprungsstat som är bunden av 2007 års Haagkonvention inte kan erkännas eller förklaras verkställbar i den medlemsstat där talan om en ändrad eller ny dom övervägs (t.ex. eftersom det finns en vägrans- grund).

Förordningen reglerar också tidpunkten för när talan ska anses vara väckt vid tillämpningen av behörighetskapitlet (artikel 9). Talan ska anses väckt när stämningsansökan eller motsvarande handling har getts in till domstolen (punkten a). Detta gäller under förutsättning att käranden sedan inte har underlåtit att vidta de åtgärder som han eller hon var skyldig att vidta för att svaranden skulle kunna delges. Om delgivning av handlingen ska göras innan handlingen ges in till domstolen ska talan anses väckt när handlingen tas emot av den myndighet som är ansvarig för del- givning (punkten b). Detta gäller under förutsättning att käranden sedan inte underlåtit att vidta de åtgärder som han eller hon varit skyldig att vidta för att få handlingen ingiven till domstolen. Bestämmelsen i artikel 9 har sin motsvarighet i artikel 30 i Bryssel I-förordningen.

Om talan som väcks vid en domstol i en medlemsstat avser ett fall som domstolen inte är behörig att ta upp enligt under- hållförordningen, ska domstolen självmant förklara sig obehörig (artikel 10). Bestämmelsen blir aktuell först när domstolen över- väger att meddela en tredskodom mot en svarande som inte har gått i svaromål. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 26.1 i Bryssel I-förordningen.

För det fall svaranden har hemvist i en annan stat än den medlemsstat där talan väcktes, och svaranden inte går i svaromål, ska den behöriga domstolen förklara målet vilande till dess att det har klarlagts att svaranden har haft möjlighet att ta del av stämningsansökan (eller motsvarande handling) i tillräcklig tid för att kunna förbereda sitt svaromål. Alternativt ska det ha klarlagts att alla nödvändiga åtgärder i detta syfte har vidtagits (artikel 11.1). Om stämningsansökan (eller motsvarande handling) ska över- sändas från en medlemsstat till en annan enligt delgivnings- förordningen,2 ska i stället artikel 19 i den förordningen gälla

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar), EUT L 324, 10.12.2007, s. 79.

156

SOU 2010:59

Behörighet

(artikel 11.2). Om bestämmelserna i delgivningsförordningen inte är tillämpliga, ska i stället artikel 15 i Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur gälla, om stämnings- ansökan eller motsvarande ska sändas till utlandet enligt den konventionen (artikel 11.3). Bestämmelserna har sin motsvarighet i artikel 26.2–26.4 i Bryssel I-förordningen.

I behörighetskapitlet finns slutligen bestämmelser om litispen- dens (artikel 12), mål som har samband med varandra (artikel 13) och interimistiska åtgärder (artikel 14). Av den sistnämnda bestämmelsen följer att interimistiska åtgärder, däribland säker- hetsåtgärder, får begäras hos domstolarna i en medlemsstat även om domstolarna i en annan medlemsstat är behöriga att pröva frågan i sak. Likalydande bestämmelser finns i Bryssel I-förord- ningen (artiklarna 27, 28 och 31).

Begreppet ”interimistiska åtgärder” enligt artikel 31 i Bryssel I- förordningen omfattar från medlemsstat till medlemsstat skiftande typer av åtgärder, vilkas gemensamma drag är att de avser att bereda käranden provisoriskt rättsskydd, och interimistiska beslut i mål om familjerättsligt underhåll mellan makar (14 kap. 7 § ÄktB) eller till barn (7 kap. 15 § FB) har i praxis och doktrin ansetts omfattas.3 I fråga om möjligheten att vidta interimistiska åtgärder enligt Bryssel II-förordningen (som har en liknande bestämmelse i artikel 20) har EU-domstolen uttalat att bestämmelsen ska tolkas restriktivt eftersom den utgör ett undantag från de behörighets- regler som föreskrivs i den förordningen.4 Bestämmelsen kan enligt EU-domstolen inte tolkas så att den medger att en domstol i en medlemsstat beslutar om en interimistisk åtgärd avseende föräldraansvar som syftar till att vårdnaden om ett barn som befinner sig i den medlemsstaten ska tillerkännas den ena av barnets föräldrar, när en domstol i en annan medlemsstat (som är behörig att pröva vårdnadstvisten i sak) redan har meddelat en dom i vilken den andra föräldern interimistiskt tillerkänts vårdnaden om barnet, och denna dom har förklarats verkställbar i den första medlemsstaten.

Vad som ska gälla när domstolarna i en annan stat som inte är en medlemsstat är behöriga följer inte av artikel 14 i underhålls-

3Se Lennart Pålsson, a.a. s. 255 ff.

4Se EU-domstolens dom den 23 december 2009 i mål C-403/09 PPU med anledning av en begäran om förhandsavgörande framställd av Višje sodišce v Mariboru (Slovenien) i målet Jasna Deticek mot Maurizio Sgueglia.

157

Behörighet

SOU 2010:59

förordningen. De kan dock noteras att det inte finns någon hänvisning till nationella behörighetsregler i underhållsförord- ningen, till skillnad från vad som är fallet enligt Bryssel I-förord- ningen (se artikel 4 och punkten 9 i ingressen till Bryssel I- förordningen). I stället framgår, såsom har nämnts i det före- gående, av punkten 15 i ingressen till underhållsförordningen att behörighetsreglerna i Bryssel I-förordningen bör anpassas, att den omständigheten att en svarande har hemvist i en tredjestat inte längre bör innebära att en tillämpning av EU:s behörighetsregler utesluts, att en hänvisning till behörighetsreglerna i nationell rätt inte längre bör finnas och att det därför bör regleras i underhållsförordningen i vilka fall en domstol i en medlemsstat kan ha subsidiär behörighet.

5.22007 års Haagkonvention (begränsningar i rätten att inleda ett förfarande – kapitel IV)

Det finns inga uttryckliga behörighets- eller domsrättsregler i 2007 års Haagkonvention. Däremot finns det s.k. indirekta behörighets- regler. Skyldigheten att erkänna och verkställa avgöranden om underhållsskyldighet förutsätter nämligen att avgörandet har meddelats i en fördragsslutande stat dit svaranden eller den under- hållsberättigade hade viss anknytning (artikel 20). Om så inte är fallet, är övriga fördragsslutande stater inte skyldiga att erkänna eller verkställa avgörandet.

Dessutom finns det i kapitel IV en bestämmelse som begränsar rätten att inleda ett förfarande (artikel 18). Bestämmelsen är ingen direkt behörighetsregel utan ska läsas tillsammans med nämnda artikel 20 och artikel 22 f, där det framgår att erkännande och verkställighet får vägras om avgörandet har meddelats i strid med artikel 18. Bestämmelsen i artikel 18 har sin motsvarighet i artikel 8 i underhållsförordningen, som hänvisar både till domar meddelade i en medlemsstat och domar meddelade i en stat som är bunden av 2007 års Haagkonvention. I underhållsförordningen finns emeller- tid, som framgår av avsnitt 5.1 ovan, bestämmelsen i det kapitel som handlar om behörighet.

Som en allmän förutsättning gäller även enligt 2007 års Haagkonvention att om ett avgörande har meddelats i en fördrags- slutande stat där den underhållsberättigade har sin hemvist, kan talan för att ändra domen eller få ett nytt avgörande inte väckas av

158

SOU 2010:59

Behörighet

den underhållsskyldige i någon annan fördragsslutande stat så länge som den underhållsberättigade fortsätter att ha sin hemvist i den stat där avgörandet meddelades (artikel 18.1). Det finns några undantag till denna regel (artikel 18.2). Parterna kan – förutom vid tvister som rör underhållsskyldighet mot barn – skriftligen ha avtalat att den andra fördragsslutande staten är behörig. Det andra undantaget är om den underhållsberättigade godtar den andra fördragsslutande statens behörighet, antingen uttryckligen eller genom att gå i svaromål utan att invända mot behörigheten vid första möjliga tillfälle. Det är också möjligt att väcka talan om den behöriga myndigheten i ursprungsstaten inte kan, eller vägrar, utöva behörighet för att ändra domen eller meddela en ny dom. Det sista undantaget är tillämpligt om avgörandet som meddelats i ursprungsstaten inte kan erkännas eller förklaras verkställbart i den fördragsslutande stat där ett förfarande för ett ändrat eller nytt avgörande övervägs.

5.3Överväganden

Förslag: Bestämmelsen om internationell behörighet i äktenskapsmål i 3 kap. 6 § i 1904 års lag ändras så att den inte längre omfattar frågor om underhåll till barn. Bestämmelsen i 12 § samma kap., som bl.a. ger svensk domstol internationell behörighet att meddela interimistiskt beslut i fråga om underhåll till make och barn när äktenskapsmål är anhängigt i en annan stat, ändras så att det i sådana fall inte längre är möjligt att utöva behörighet i frågor om underhåll.

Bedömning: Underhållsförordningen och Luganokonven- tionerna ger tillsammans en för svensk del uttömmande reglering av den internationella behörigheten i frågor om underhåll och det finns inte utrymme för allmänt tillämpliga bestämmelser.

Det finns redan enligt gällande rätt alltid en behörig svensk domstol när det föreligger svensk internationell behörighet, varför det inte finns behov av några kompletterande bestämmel- ser om behörighet. Även för Försäkringskassan, Kronofogde- myndigheten och socialnämnderna finns redan i dag de behörig- hetsbestämmelser som kan komma att behövas.

159

Behörighet

SOU 2010:59

Som har nämnts i avsnitt 5.1 saknar underhållsförordningen, till skillnad från Bryssel I-förordningen, en hänvisning till behörighets- reglerna i staternas nationella rätt. Underhållsförordningen är i den bemärkelsen heltäckande genom att den inte medger rätt till allmänt tillämpliga, autonoma, behörighetsbestämmelser. Den påverkar emellertid inte tillämpningen av konventioner och avtal som har tillträtts när förordningen antas och som gäller frågor som regleras i förordningen (artikel 69.1, se även avsnitt 4.5.1). Det innebär att Luganokonventionerna är förpliktande för Sverige i förhållande till konventionsstater utanför EU (jfr artikel 69.2 i underhållsförordningen), och att svenska domstolar är skyldiga att beakta och tillämpa någon av Luganokonventionerna om svaranden har hemvist i en konventionsstat (artikel 2 i de båda Lugano- konventionerna) eller när exklusiv behörighet har avtalats finnas i en icke medlemsstat som har tillträtt 2007 års Luganokonvention (artikel 4.4 i underhållsförordningen). När svenska domstolar och myndigheter utövar internationell behörighet i frågor som rör underhåll kommer det alltså att vara med stöd i underhålls- förordningen eller någon av Luganokonventionerna. Utrymme för allmänt tillämpliga bestämmelser om behörighet saknas.

Som har redovisats i avsnitt 3.3.4 finns i dag i 3 kap. i 1904 års lag två bestämmelser som ger svensk domstol behörighet att ta upp frågor om underhåll. Det gäller dels 6 § där det finns en bestämmelse som tillåter att frågor angående underhåll till (och vårdnaden om) barn får tas upp i äktenskapsmål, dels 12 § som ger behörighet att meddela interimistiska beslut om bl.a. underhåll mellan makar och till barn om ett äktenskapsmål är anhängigt i en annan stat. I konsekvens med vad som har sagts ovan finns det efter underhållsförordningens ikraftträdande inte något utrymme för att utöva behörighet enligt dessa bestämmelser. Båda dessa bestämmelser bör därför ändras så att de inte längre ger behörighet i frågor om underhåll. I fråga om 6 § kan nämnas att Utredningen om föräldraansvar och skydd av barn i internationella situationer har ansett att den bestämmelsen inte längre ska reglera frågor om vårdnad.5 Bestämmelsen reglerar utöver vårdnad endast frågor om underhåll och om förslaget i SOU 2005:111 liksom här lämnade förslag genomförs kommer det att innebära att hela bestämmelsen tas bort med avseende på behörighet (i fråga om lagval, se avsnitt 6.3).

5 Se SOU 2005:111 s. 308 ff.

160

SOU 2010:59

Behörighet

När det finns svensk internationell behörighet enligt under- hållsförordningen eller någon av Luganokonventionerna blir nationella forumbestämmelser tillämpliga. Detsamma gäller när parterna har träffat avtal om behörighet (se vidare kapitel 8). De svenska myndigheternas internationella behörighet följer då direkt av underhållsförordningen eller den aktuella Luganokonventionen, men den nationella behörigheten följer av svensk rätt.6 En redo- görelse för de svenska forumbestämmelserna finns i avsnitt 3.7.2. Utredningen anser med ett undantag (se nedan och avsnitt 7.3.5) att gällande svenska behörighetsregler är tillräckliga för att anvisa en behörig svensk domstol eller annan myndighet när det finns svensk internationell behörighet. Försäkringskassan och Krono- fogdemyndigheten är rikstäckande myndigheter och social- nämndens behörighet uppstår redan när någon av parterna vistas i kommunen. Avtal om behörig socialnämnd (t.ex. endast på grund av medborgarskap) kan inte komma i fråga eftersom social- nämnden endast blir berörd i fråga om avtal om underhållsbidrag till barn under 18 år, och det inte är tillåtet att träffa avtal om behörig myndighet i sådana fall enligt underhållsförordningen (se artikel 4.3 i underhållsförordningen och vidare kapitel 8).

En situation som är ny är möjligheten för svaranden att begära förnyad prövning i vissa fall enligt artikel 19.1 i underhålls- förordningen. Ansökan om förnyad prövning ska göras vid ”den behöriga domstolen” i ursprungsmedlemsstaten. Vilken myndighet som ska anses vara behörig behandlas i samband med över- vägandena av vilka kompletterande bestämmelser som krävs för hanteringen av en ansökan om förnyad prövning i avsnitt 7.3.5.

6 I 10 kap. 16 § RB ges vissa möjligheter att sluta avtal om att viss domstol ska vara behörig, men bestämmelsen begränsas av 17 § samma kap.

161

6 Lagval

6.1Underhållsförordningen (tillämplig lag – kapitel III)

Ursprungligen var det tänkt att bestämmelserna om tillämplig lag i 2007 års Haagprotokoll skulle kopieras in i underhållsförord- ningen. Till slut valdes dock en annan konstruktion. Den innebär att underhållsförordningen anger att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haag- protokoll i de medlemsstater som är bundna av protokollet (artikel 15). Som har framgått i avsnitt 2.1 har EU tillträtt proto- kollet och medlemsstaterna – med undantag för Danmark och Storbritannien – blir bundna av det. En genomgång av bestämmel- serna i 2007 års Haagprotokoll följer nedan i avsnitt 6.2.

Det kan noteras att engelskans begrepp ”law” och franskans ”loi” används såväl i artikel 15 i underhållsförordningen som i 2007 års Haagprotokoll. Den svenska översättningen lag avser i enlighet med traditionell internationell privaträtt all gällande materiell rätt, däribland lagregler och rättspraxis.

6.22007 års Haagprotokoll

6.2.1Tillämpningsområde

I 2007 års Haagprotokoll fastställs tillämplig lag avseende underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden,1 inbegripet underhålls- skyldighet för barn oavsett föräldrarnas civilstånd (artikel 1.1). Det

1 I den engelska versionen ”affinity” och den franska ”alliance”. Innebörden kan sägas vara ”släktskap” som uppstår genom giftermål. Av särskilt intresse kan vara underhållsskyldighet som kan uppstå i ett styvbarnsförhållande, mellan ett barn och förälderns make/maka, jfr Explanatory Report (Prot.), paragraph 56 och paragraph 100.

163

Lagval

SOU 2010:59

innebär att det inte spelar någon roll om barnets föräldrar är eller har varit gifta med varandra eller inte. Tillämpningsområdet är brett och det finns inga möjligheter för staterna att reservera sig.2

Avgöranden som meddelas med tillämpning av protokollet ska inte påverka förekomsten av de förhållanden som anges i den första punkten (artikel 1.2). Detta innebär att protokollets bestämmelser om tillämplig lag inte är direkt tillämpliga på de omständigheter som ligger bakom underhållsskyldigheten, som t.ex. föräldraskap eller giftermål. Om en presumtivt underhållsskyldig man invänder att det inte finns någon underhållsskyldighet på grund av att han inte är barnets far, kan staterna välja att antingen tillämpa den lag som anvisas i protokollet (en tolkning som vissa stater förespråkat i fråga om de äldre lagvalskonventionerna) eller att tillämpa sina egna lagvalsregler på faderskapsfrågan.3

Protokollet ska tillämpas även om den tillämpliga lagen är en icke-fördragsslutande stats lag (artikel 2). Det innebär att protokollet är universellt tillämpligt och att det inte finns något krav på ömsesidighet (reciprocitet).

6.2.2Huvudregel – lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist

Huvudregeln är att underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist, om inte annat föreskrivs i protokollet (artikel 3.1). Det främsta skälet för valet av en sådan huvudregel är att det ökar förutsättningarna för att både bedöma förekomsten och omfattningen av underhållsskyldigheten om bedömningen görs utifrån de rättsliga och faktiska förhållandena i den underhållsberättigades sociala miljö. Bestämmelsen innebär också att alla underhållsberättigade med hemvist i samma land behandlas lika, oavsett nationalitet. Den underhållsberättigades hemvist är också ett kriterium som används i fråga om domstols behörighet enligt bl.a. Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna. Resultatet kommer ofta att bli att behörig domstol får tillämpa sin egen lag, vilket är enkelt och effektivt.4

2Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 25 och artikel 27 i 2007 års Haagprotokoll.

3Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 24.

4Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 37–39.

164

SOU 2010:59

Lagval

Om den underhållsberättigades hemvist ändras ska lagen i den nya hemviststaten tillämpas från och med tidpunkten för ändringen (artikel 3.2). Enligt den förklarande rapporten får den ändrade hemvisten betydelse för framtiden. Krav på underhåll som hänför sig till tiden före ändringen av hemvisten ska alltså bedömas enligt lagen i den tidigare hemviststaten.5

6.2.3Undantag från huvudregeln i vissa fall

”Kaskadregeln” till förmån för vissa underhållsberättigade personer

Protokollet innehåller vissa undantag från huvudregeln om att lagen i den underhållsberättigades hemviststat ska tillämpas (artiklarna 4–6). Undantagen har utformats till förmån för vissa underhållsberättigade personer när en tillämpning av lagen i deras hemviststat inte ligger i deras intresse.6

Undantagen enligt artikel 4 är tillämpliga på

a)föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn,

b)andra personers än föräldrars underhållsskyldighet mot personer som ännu inte har fyllt 21 år, med undantag för skyldigheter som följer av de förhållanden som avses i artikel 5,7 och

c)barns underhållsskyldighet mot sina föräldrar (artikel 4.1).

Om en underhållsberättigad person som ingår i uppräkningen inte kan få underhåll från den underhållsskyldige med stöd av lagen i sin hemviststat ska domstolslandets lag tillämpas (artikel 4.2). I den förklarande rapporten anges som exempel att lagen i den under- hållsberättigades hemviststat inte ålägger föräldrarna underhålls- skyldighet mot sina barn efter 18 års ålder. Om lagen i domstols- landet innebär en underhållsskyldighet även för tiden därefter kan alltså domstolslandets lag tillämpas om barnet har fyllt 18 år. Däremot anger den förklarande rapporten att det kan ifrågasättas

5Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 48.

6Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 49.

7Hänvisningen innebär att underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som har annullerats inte omfattas. Enligt den förklarande rapporten kan däremot krav på underhåll från barnbarn, syster eller bror, brorson/brorsdotter och systerson/systerdotter omfattas av bestämmelsen i punkten b. Ett annat exempel kan vara en förälders makes – styvförälderns – underhållsskyldighet mot ett barn (se Explanatory Report [Prot.], paragraph 56).

165

Lagval

SOU 2010:59

om bestämmelsen är tillämplig när underhåll av ekonomiska skäl, efter en bedömning av förmågan att betala underhåll, inte fastställs enligt lagen i den underhållsberättigades hemviststat. Den under- hållsskyldige bedöms alltså sakna möjlighet att utge underhålls- bidrag. En majoritet av delegaterna vid det särskilda utskottet i maj 2007 ansåg att bestämmelsen inte borde vara tillämplig i ett sådant fall. Slutligen anges i den förklarande rapporten att bestämmelsen i artikel 4.2 inte ska användas när underhållet enligt lagen i den underhållsberättigades hemviststat är lägre till beloppet än det hade varit om lagen i domstolslandet i stället hade tillämpats. I ett sådant fall ska alltså huvudregeln (lagen i den underhållsberättigades hem- viststat) tillämpas även om resultatet är mindre förmånligt för den underhållsberättigade.8

När en underhållsberättigad person, som ingår i uppräkningen i artikel 4.1 a–c ovan, har väckt talan vid behörig myndighet i den underhållsskyldiges hemviststat ska där gällande lag tillämpas (artikel 4.3). Om den underhållsberättigade inte kan få underhåll från den underhållsskyldige med stöd av den lagen, ska dock lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist tillämpas. Eftersom den underhållsberättigade i detta fall har valt att väcka talan i den underhållsskyldiges hemviststat och inte i sin egen hemviststat har det i den förklarande rapporten anförts att han eller hon inte bör kunna ha invändningar mot att forumlandets lag tillämpas.9 Var talan väcks får alltså betydelse för vilken lag som ska tillämpas.

Om en underhållsberättigad person som ingår i uppräkningen i artikel 4.1 a–c inte kan få underhåll från den underhållsskyldige med stöd av någon av de lagar som avses i artikel 3, artikel 4.2 eller artikel 4.3 ska – under förutsättning att den underhållsberättigade och den underhållsskyldige är medborgare i samma stat – lagen i medborgarskapsstaten tillämpas (artikel 4.4).10 Av den förklarande rapporten framgår att bestämmelsen har kritiserats bl.a. eftersom den gäller endast om den underhållsberättigade och den underhålls- skyldige har samma nationalitet. Bestämmelsen kommer dock troligen att få en mindre praktisk betydelse jämfört med motsva-

8Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 61–62.

9Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 67.

10En särskild bestämmelse (artikel 9) gäller för stater som har ”domicil” i stället för medborgarskap som anknytande faktor i familjerättsliga sammanhang. Staterna ska meddela Haagkonferensens permanenta byrå att ”medborgarskap” i artikel 4 och artikel 6 byts ut mot ”domicil”, som begreppet definieras i den aktuella staten. Liknande bestämmelser finns i EU-rättsliga sammanhang i förhållande till Storbritannien och Irland (se Explanatory Report [Prot.], paragraph 152–153).

166

SOU 2010:59

Lagval

rande regler i tidigare lagvalskonventioner. Anledningen är att bestämmelsen i protokollet bara gäller för vissa grupper av under- hållsberättigade personer och att den är subsidiär. I de fall den underhållsberättigade och/eller den underhållsskyldige har dubbla medborgarskap anges i den förklarande rapporten att det bör vara tillräckligt att ett gemensamt medborgarskap finns. Med den tolkningen behöver det alltså inte vara det medborgarskap till vilket parten har närmast anknytning.11

Särskilda regler för makar m.fl.

I fråga om underhållsskyldighet mellan makar, tidigare makar eller parter i ett äktenskap som annullerats gäller ett annat undantag (artikel 5). Då ska artikel 3 (som anvisar lagen i den underhålls- berättigades hemviststat som tillämplig) inte tillämpas om en av parterna motsätter sig det och lagen i en annan stat, särskilt den stat där de senast hade gemensam hemvist, har närmare anknytning till äktenskapet. I sådana fall ska lagen i den andra staten tillämpas.

Bestämmelsen har tillkommit eftersom huvudregeln – lagen i den underhållsberättigades hemviststat – inte anses fylla samma skyddsbehov när det gäller underhåll mellan makar. I den förklarande rapporten hänvisas särskilt till lagarna i de skandinaviska staterna, där underhåll till make tillerkänns endast i undantagsfall och med stor återhållsamhet. En regel till förmån för den underhållsberättigade kan ge otillfredsställande resultat om det räcker för honom eller henne att byta hemviststat för att skapa en underhållsskyldighet. Som ett exempel tas upp ett fall där två makar som är medborgare i staten A har haft sin hemvist där under hela äktenskapet. Enligt lagen i staten A finns ingen underhålls- skyldighet mellan makar efter skilsmässa. Efter skilsmässa flyttar en av makarna till staten B, vars lag är mer generös i fråga om underhåll mellan före detta makar. Maken väcker sedan talan om underhåll i staten B. Enligt huvudregeln i artikel 3 skulle lagen i staten B vara tillämplig. Eftersom makarna inte har haft gemensam hemvist i staten B kan en sådan tillämpning framstå som orättvis mot den andra maken, och tvärtemot vad makarna kan ha levt i tro om under sitt äktenskap.12 Därför öppnar protokollet en möjlighet för en make att invända mot en sådan tillämpning.

11Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 74 och 76.

12Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 78.

167

Lagval

SOU 2010:59

En tillämpning av artikel 5 förutsätter att någon av makarna eller de tidigare makarna gör en invändning mot att huvudregeln i artikel 3 tillämpas, dvs. en invändning mot att lagen i den underhållsberättigades hemviststat tillämpas. Det framgår inte av bestämmelsen när detta ska ske. I den förklarande rapporten anges att detta är beroende av de processuella reglerna i varje enskild stat. Det anges dock att det är önskvärt att invändningen inte tillåts alltför långt in i processen, eftersom den då kan användas i förhalande syfte.13

En invändning innebär inte att huvudregeln i artikel 3 auto- matiskt sätts åt sidan. Det krävs också att den lag som åberopas har ”närmare anknytning till äktenskapet”. Faktorer som bör vägas in är enligt den förklarande rapporten makarnas hemvist under äktenskapet, deras medborgarskap, i vilken stat äktenskapet ingicks och i vilken stat äktenskapsskillnaden genomfördes. Omständig- heterna får vägas samman och domstolen får bedöma om de väger tyngre än den underhållsberättigades aktuella hemvist. En särskild hänvisning görs i artikel 5 till den stat där makarna senast hade gemensam hemvist, utifrån uppfattningen att hemvisten i många fall har en framträdande koppling till äktenskapet. Det innebär inte att makarna måste ha levt tillsammans i den aktuella staten. Om makarna har hemvist i samma stat när ansökan görs är det svårare att hävda att en annan stats lag ska tillämpas (t.ex. lagen i en stat där de tidigare haft hemvist). Makarnas tidigare hemvist kan emellertid innebära att det finns en naturlig anknytning mellan äktenskapet och lagen i den staten. Ett exempel är om makarna levde i staten A i många år och sedan under en kortare tid i staten B innan den underhållsberättigade maken flyttade till staten C. I ett sådant fall finns det ingen närmare anknytning till äktenskapet i staten B men däremot i staten A. I den förklarande rapporten anmärks också att makarnas medborgarskap och den stat där äktenskapet ingicks är av sekundär betydelse, men att sådana omständigheter kan öka vikten av tidigare eller nuvarande hemvist. Det noteras också att artikel 5 även omfattar frågor om underhållsskyldighet under äktenskapet.14

13Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 84.

14Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 85–90.

168

SOU 2010:59

Lagval

Skydd för den underhållsskyldige

En särskild regel om bestridande av underhållsskyldighet finns i artikel 6. I fråga om annan underhållsskyldighet än föräldrars underhållsskyldighet mot sina barn och sådan underhållsskyldighet som avses i artikel 5 (mellan tidigare makar m.fl.), kan den under- hållsskyldige bestrida den underhållsberättigades anspråk på den grunden att det inte finns någon underhållsskyldighet vare sig enligt lagen i den stat där den underhållsskyldige har sin hemvist eller, om båda parterna är medborgare i samma stat, enligt lagen i den staten. Enligt den förklarande rapporten är bestämmelsen tillämplig på bl.a. följande förhållanden.

-Släktskap i rakt upp- eller nedstigande led, annat än ett föräldra- barnförhållande, t.ex. barnbarn gentemot far- eller morföräldrar eller vice versa.

-Ett barns underhållsskyldighet mot sin förälder.

-Släktskap i sidled, t.ex. mellan syskon.

-Familjeband som uppstår genom giftermål (jfr förklaring till svågerlagsförhållande i not 1), t.ex. underhåll till styvbarn.15

Ett exempel kan vara att lagen i den underhållsberättigades hem- viststat (artikel 3) innebär att den underhållsberättigade har rätt till underhåll av sin styvmor. Styvmodern kan då bestrida underhålls- skyldighet med hänvisning till att det inte finns någon underhålls- skyldighet i förhållande till styvbarn enligt lagen i hennes hemvist- stat.

Betydelsen av ett gemensamt medborgarskap framgår av följande exempel.16 En person som har hemvist i staten A kräver underhåll av sin farbror enligt lagen i staten A med stöd av artikel 3, lagen i den underhållsberättigades hemviststat. Far- brodern har hemvist i staten B. De är medborgare i olika stater. Farbrodern kan då enligt artikel 6 bestrida underhållskravet på den grunden att det inte finns någon underhållsskyldighet i förhållandet farbror–brorson enligt lagen i staten B. Om däremot både bror- sonen och farbrodern i exemplet är medborgare i staten C krävs det att det varken finns någon underhållsskyldighet enligt lagen i staten B eller enligt lagen i staten C. Bestämmelsen har utformats

15Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 99–100.

16Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 104–105.

169

Lagval

SOU 2010:59

så att den förhindrar den underhållsskyldige att bestrida under- hållskravet med hänvisning till en viss lag på bekostnad av den underhållsberättigades rätt till underhåll. Om t.ex. en far vill ha underhåll av sin son med tillämpning av lagen i den stat där båda har hemvist och är medborgare, har det ansetts obilligt att sonen ska kunna kringgå sin skyldighet bara genom att flytta till ett land vars lag inte innehåller någon motsvarande skyldighet. Enligt den förklarande rapporten bör det inte spela någon roll om en av parterna eller båda har flera nationaliteter, det bör vara tillräckligt att de är medborgare i samma land.17

6.2.4Parternas val av tillämplig lag

Parterna kan under vissa förutsättningar välja vilken lag som ska vara tillämplig på frågan om underhållsskyldighet. Detta är en nyhet i förhållande till de tidigare Haagkonventionerna om lagval.18 Valmöjligheterna är försedda med förbehåll för att skydda främst den underhållsberättigade parten från att den underhållsskyldige ser till att den lag som väljs inte medger rätt till underhåll eller inskränker en sådan rätt. Avtal kan träffas dels för ett särskilt förfarande i en bestämd stat (artikel 7), dels med generell giltighet (artikel 8). Möjligheten att avtala enligt artikel 7 står öppen även när en av parterna är under 18 år eller är en s.k. sårbar vuxen, till skillnad från avtalsmöjligheten i artikel 8. Möjligheterna att avtala om tillämplig lag redovisas närmare i avsnitt 8.5.

6.2.5Offentliga organ

Ett offentligt organs rätt att begära återbetalning av ett bidrag som har lämnats till den underhållsberättigade i stället för underhåll ska bestämmas av den lag under vilken organet lyder (artikel 10). Bestämmelsen korresponderar med artikel 64.2 i underhålls- förordningen och artikel 36.2 i 2007 års Haagkonvention. För svensk del är Försäkringskassan ett sådant offentligt organ. Bestämmelsen i artikel 10 gäller endast rätten att begära återbetalning. Frågan om det finns en underhållsskyldighet och omfattningen av denna eventuella skyldighet bestäms av den lag

17Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 105–107.

18Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 109.

170

SOU 2010:59

Lagval

som är tillämplig på själva underhållsfrågan. Det kan vara samma lands lag som blir tillämplig. Så är ofta fallet om det är lagen i den underhållsberättigades hemviststat som är tillämplig på underhålls- frågan, eftersom det offentliga organ som har gett förmåner till den underhållsberättigade personen oftast finns i denna stat. Om det däremot är ett annat lands lag än hemvistlandets som är tillämplig på underhållsfrågan (t.ex. enligt artikel 4, 5, 7 eller 8), så kan det bli olika länders lagar som är tillämpliga på underhållsfrågan respektive för det offentliga organets rätt att begära återbetalning.19

Bestämmelsen är bara tillämplig på återbetalning av förmåner som givits ut i stället för underhåll, inte på offentligrättsliga bidrag såsom barnbidrag.20

6.2.6Den tillämpliga lagens räckvidd m.m.

Den lag som är tillämplig på frågan om underhållsskyldighet reglerar enligt artikel 11 bl.a.

a)om, i vilken utsträckning och mot vem den underhålls- berättigade kan rikta ett krav på underhåll,

b)i vilken utsträckning den underhållsberättigade kan begära underhåll retroaktivt,

c)beräkningsgrunden för storleken på underhållsbidraget samt indexering,

d)vem som får väcka talan om underhållsskyldighet, utom i frågor som rör processbehörighet och företrädare vid förfarandet,21

e)preskriptionsfrister eller talefrister,

f)omfattningen av den underhållsskyldiges förpliktelser, om ett offentligt organ begär återbetalning av bidrag som har lämnats till en underhållsberättigad i stället för underhåll.

Uppräkningen är inte uttömmande.

19Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 163.

20Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 164.

21Enligt den förklarande rapporten ligger rätten att väcka talan vanligtvis hos den underhållsberättigade, men om han eller hon är minderårig kan förfarandet inledas av en förälder eller ett offentligt organ. Bestämmelsen omfattar inte representationen av sårbara vuxna och ska inte förväxlas med bestämmelser om processbehörighet och rättslig repre- sentation, som regleras av forumlandets lag (se Explanatory Report [Prot.], paragraph 171).

171

Lagval

SOU 2010:59

Som i många andra lagvalskonventioner slås vidare fast att återförvisning inte omfattas (s.k. renvoi, artikel 12). Det innebär att det är den materiella lag som protokollet anvisar som ska tillämpas. Det blir inte aktuellt att tillämpa lagvalsreglerna i den av protokollet som tillämplig utpekade rättsordningen.

Tillämpning av den lag som fastställs enligt protokollet får vägras endast i den utsträckning som dess verkan uppenbart skulle stå i strid med grunderna för domstolslandets rättsordning (s.k. ordre public, artikel 13). Enligt den förklarande rapporten ska bestämmelsen tillämpas restriktivt. Den ska också tillämpas utifrån vilka effekter en tillämpning av den utländska lagen skulle få i det enskilda fallet. Det räcker t.ex. inte med att det familjeförhållande som underhållskravet grundar sig på anses stå i strid med grunderna för landets rättsordning. Som exempel nämns i den förklarande rapporten att det i Tyskland och i Frankrike inte anses att en mans underhållsskyldighet gentemot flera fruar strider mot grunderna för den tyska respektive den franska rättsordningen, även om det grundläggande rättsförhållandet (polygami) gör det.22 Detta är i linje med den svenska inställningen.23 Motsvarande överväganden skulle enligt den förklarande rapporten kunna göras i förhållande till andra internationellt sett kontroversiella familjeförhållanden som t.ex. samkönade äktenskap eller partnerskap. Det som krävs är att resultatet av skyldigheten att utge underhållsbidrag på grund av ett sådant familjeförhållande i ett enskilt fall framstår som uppenbart olämpligt och stötande.24

Vid fastställandet av underhållsbidragets storlek ska hänsyn tas

till

-den underhållsberättigades behov,

-den underhållsskyldiges tillgångar, och till

-all ersättning som den underhållsberättigade har fått i stället för periodiska betalningar av underhåll (artikel 14).

Bestämmelsen ska tillämpas av alla fördragsslutande stater, oavsett vilken lag som ska tillämpas i övrigt och oavsett om den lagen föreskriver något annat. Bestämmelsen innebär dock inte att en myndighet måste göra individuella uträkningar i varje enskilt fall. Det är möjligt att använda sig av tabeller så länge de är flexibla nog

22Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 176–177.

23Se t.ex. SOU 1987:18 s. 193 ff. och prop. 2003/04:48 s. 24 f. angående giltigheten av äktenskap som ingåtts utomlands och som inte skulle ha varit tillåtet att ingå i Sverige.

24Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 177.

172

SOU 2010:59

Lagval

att ta hänsyn till parternas behov och resurser.25 Enligt den förklarande rapporten är den tredje punkten ovan främst avsedd att tillämpas när en make efter skilsmässa har fått ersättning eller egendom av den andra maken som en slutlig reglering av makarnas ekonomiska förhållanden. Skälet är att resultatet kan bli orättvist om en make som redan har fått kompensation i annan form gör anspråk på att få underhåll och den lag som ska tillämpas enligt protokollet inte tar hänsyn till tidigare uppgörelser.26 För svensk del innebär detta enligt utredningens uppfattning att hänsyn ska tas till vad parterna har fått sig tilldelat genom bodelning eller annan motsvarande upplösning av den ekonomiska gemenskap som äktenskapet skapat mellan makarna.

Artiklarna 15–17 handlar om situationer där den stat vars lag anvisas har olika rättssystem eller regelverk i förhållande till olika territorier eller olika kategorier av personer, t.ex. i stater som låter den tillämpliga lagen vara avhängig parternas religionstillhörighet.27 Av artiklarna framgår bl.a. att protokollets hänvisningar till lagen i en sådan stat i tillämpliga fall ska avse lagen i den relevanta territoriella enheten eller det rättssystem som är relevant enligt den statens regler.

2007 års Haagprotokoll ersätter de två tidigare Haagkonven- tionerna om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet från år 1956 och år 1973 i förbindelserna mellan de fördragsslutande staterna (artikel 18). Sverige har emellertid inte tillträtt dessa konventioner så artikeln får inte någon praktisk betydelse för svensk del.

6.3Överväganden

Förslag: 3 kap. 6 § i 1904 års lag ska inte längre avse lagval i frågor om underhåll till barn i äktenskapsmål.

Bedömning: Bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll medför inte något behov av kompletterande bestämmelser. Däremot finns ett stort informationsbehov, särskilt i förhållande till dom- stolarna men även till på området praktiskt verksamma jurister.

25Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 179 och 182.

26Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 183.

27Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 193.

173

Lagval

SOU 2010:59

6.3.1Utrymmet för allmänt tillämpliga bestämmelser

Som har framgått i avsnitt 5.3 innebär underhållsförordningen att när behörighet utövas av svenska domstolar kommer det antingen att vara enligt underhållsförordningen eller enligt någon av Luganokonventionerna. Underhållsförordningen hänvisar till 2007 års Haagprotokoll, som därmed är införlivat i EU-systemet. När behörigheten utövas enligt någon av Luganokonventionerna kan det förefalla som att utrymme ges för autonoma lagvals- bestämmelser (jfr avsnitt 4.5.1). Med hänsyn till att EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll får man enligt utredningens mening utgå från att Sverige även i det fallet är förpliktat att sträva efter att 2007 års Haagprotokoll får största möjliga genomslagskraft och att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja oförenligheter.28 Det förefaller därför enligt utredningens uppfattning givet att det inte finns utrymme för autonoma lagvalsbestämmelser, utan att 2007 års Haagprotokoll ska tillämpas även när svensk domstol utövar behörighet enligt Luganokonventionerna.

I 3 kap. 6 § i 1904 års lag finns en bestämmelse om att frågor om underhåll till barn som tas upp i äktenskapsmål alltid ska prövas enligt svensk lag om barnet vistas här i landet. Utredningen har i avsnitt 5.3 föreslagit att den angivna paragrafen ska ändras på så sätt att den inte ska avse behörighet i frågor om underhåll. Med hänsyn till vad som anförts ovan bör det inte finnas någon autonom bestämmelse om tillämplig lag i sådana frågor. Med den ändring av 3 kap. 6 § i 1904 års lag som utredningen har föreslagit i avsnitt 5.3 blir så inte heller fallet.29 Det kan anmärkas att om förslaget i SOU 2005:111 (avseende vårdnad om barn) också leder till lagstiftning kommer 3 kap. 6 § i 1904 års lag att upphävas i sin helhet (jfr avsnitt 5.3).

28Se artikel 69.1 i underhållsförordningen med hänvisning till artikel 307 i det gamla EG- fördraget, som motsvaras av artikel 351 i EUF-fördraget (se EUT C115, 9.5.2008, s. 47). Jfr även EU-domstolens dom den 4 maj 2010 i mål C-533/08, i mål TNT Express Nederland BV, där domstolen fann att bestämmelserna i en konvention på ett särskilt område ska tillämpas under förutsättning att de leder till en hög grad av förutsebarhet, underlättar god rättskipning samt minimerar risken för samtidiga förfaranden och under förutsättning att de garanterar att målen om fri rörlighet för domar på privaträttens område och om ömsesidigt förtroende mellan de rättsvårdande myndigheterna inom unionen (favor executionis) uppnås på villkor som är minst lika fördelaktiga som de villkor som följer av (i det fallet) Bryssel I- förordningen.

29Det har tidigare framförts förslag om att upphäva bestämmelsen om lagval i 3 kap. 6 §, se departementspromemorian Stärkt rättsskydd för barn i gränsöverskridande fall (Ds 2003:5). Det framfördes där att bestämmelsen befäste ett föråldrat synsätt om att endast svenska domstolar och svensk lag bäst kan ta tillvara alla barns intressen. Med förslaget skulle lagvalsfrågan i stället lösas i rättspraxis (s. 82 f.). Förslaget har inte lett till lagstiftning.

174

SOU 2010:59

Lagval

6.3.2Utredning om utländsk rätt

Av underhållsförordningen (artikel 15) följer att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll. Det innebär att bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll inte bara blir direkt tillämpliga för de myndigheter som har internationell behörighet i frågor om underhåll utan också att de ska tillämpas.

När utländsk rätt ska tillämpas finns upplysningar om denna när landet i fråga antingen är en medlemsstat i EU eller har tillträtt 2007 års Haagkonvention. Enligt artikel 70 a i underhålls- förordningen och artikel 57.1 a i 2007 års Haagkonvention ska staterna tillhandahålla bl.a. en beskrivning av sina lagar och förfaranden rörande underhållsskyldighet och staterna får enligt konventionen använda ett särskilt landprofilformulär (eng. country profile form) för detta ändamål (artikel 57.2). Inom EU ska det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område användas för samma ändamål.30

Frågan om hur domstolarna ska få kännedom om utländsk rätt är för övrigt inte ny. I allmänhet ordnar den ena parten med detta. Utländsk rätt kan bli föremål för bevisning. Domstolen får anmana en part att lägga fram bevisning om innehållet i främmande lag (35 kap. 2 § andra stycket RB). Vid behov har det ansetts att domstolen inom rimliga gränser bör bedriva efterforskningar, t.ex. genom att begära upplysningar enligt förordningen (1981:366) om rätt att i vissa fall begära upplysningar om innehållet i utländsk rätt.31 När utländsk rätt ska tillämpas med stöd av EU-regler har, med hänsyn till reglernas syfte samt principen om EU-rättens effektivitet och medlemsstaternas lojalitetsplikt, ansetts att det måste förutsättas att domstolen agerar aktivt även i utrednings- avseende utan hänsyn till målets internrättsliga kvalificering såsom dispositivt eller indispositivt eller liknande.32

Övriga myndigheter har inte samma möjligheter som dom- stolarna, men bör inom ramen för samarbetet enligt underhålls- förordningen och 2007 års Haagkonvention kunna få erforderlig kunskap om innehållet i utländsk rätt. Det torde också ligga i

30Inrättat genom beslut 2001/470/EG, se http://ec.europa.eu/civiljustice/index_sv.htm. Webbplatsen sköts av kommissionen.

31Se Per Olof Ekelöf, Henrik Edelstam och Lars Heuman, Rättegång, fjärde häftet, 7 uppl. (2009) s. 306.

32Jfr Maarit Jänterä-Jareborg, Svensk domstol och utländsk rätt (1997) s. 244 och s. 194 ff.

175

Lagval

SOU 2010:59

parternas intresse att medverka till att innehållet i den utländska rätten blir känt för den svenska myndigheten.

Sammantaget anser utredningen att det inte krävs några kompletterande bestämmelser i detta avseende i frågor om underhåll.

6.3.3Det bakomliggande rättsförhållandet

Som har framförts ovan är protokollets bestämmelser om tillämplig lag inte direkt tillämpliga på de omständigheter som ligger bakom underhållsskyldigheten, t.ex. föräldraskap eller giftermål, som i detta sammanhang är s.k. prejudiciella frågor. Om en presumtivt underhållsskyldig man invänder att det inte finns någon underhållsskyldighet på grund av att han inte är barnets far, anvisar inte protokollet vilken lag som ska tillämpas på den frågan.

Domstolar och andra myndigheter har i många olika samman- hang att ta ställning till prejudiciella frågor. Ett avgörande i en sådan fråga är ofta av central betydelse för bedömningen av huvudfrågan men saknar rättskraft för framtiden. I internationella situationer måste man avgöra vilken lag som är tillämplig på den prejudiciella frågan, om det är den lag som tillämpas på själva huvudfrågan eller domstolslandets lag.33 Detta är således inte någon unik situation för frågor om underhåll. Utredningen anser inte att det finns skäl för lagreglering i just detta fall. Frågan om vilket lands lag som ska tillämpas på en prejudiciell fråga får i stället såsom tidigare avgöras i rättstillämpningen.34

33Se Michael Bogdan, Svensk internationell privat- och processrätt, 7 uppl. (2008), s. 105 f.

34Familjelagssakkunniga gjorde samma bedömning i slutbetänkandet Internationella familjerättsfrågor (SOU 1987:18) i samband med frågeställningar kring allmänt tillämpliga bestämmelser om erkännande av utländska underhållsavgöranden, se s. 246.

176

SOU 2010:59

Lagval

6.3.4Särskilt om allmän domstols materiella processledning i mål om underhållsbidrag

Som tidigare har nämnts anges i underhållsförordningen (artikel 15) att den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll i de medlems- stater som är bundna av protokollet (dvs. alla EU:s medlemsstater förutom Danmark och Storbritannien). Enhetliga lagvalsregler möjliggör – och är en förutsättning för – att staternas avgöranden ska kunna erkännas och verkställas i övriga medlemsstater utan exekvaturförfarande.35 Tillämpningen är således obligatorisk för staternas domstolar och andra myndigheter. Den obligatoriska tillämpningen framgår också av enskilda artiklar i protokollet. Underhållsskyldighet ska regleras av lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist om inte annat föreskrivs i protokollet (artikel 3.1), och de särskilda reglerna till förmån för vissa underhållsberättigade i artikel 4 ska gälla under angivna förutsättningar.

Som har framgått av avsnitt 3.4 är, enligt svensk intern gällande rätt, mål om underhåll i princip dispositiva, även om det finns indispositiva inslag. I den mån det tidigare har varit möjligt för parterna att avtala om tillämplig lag (beträffande avtal se vidare kapitel 8), innebär bestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll emellertid en förändring. Protokollet innebär att parterna visser- ligen får avtala om tillämplig lag men endast inom protokollets ramar. Lagvalsreglerna blir genom protokollets bestämmelser indispositiva i större utsträckning än tidigare.

Det nu sagda får till följd att domstolen i ett mål om underhåll med internationell anknytning måste vara väl införstådd med protokollets bestämmelser och noga överväga i vilken utsträckning materiell processledning måste utövas i fråga om tillämplig lag. Om det finns en utländsk anknytning kan domstolen t.ex. behöva fråga hur parterna ser på hemvistfrågan. Det kan inte komma i fråga att tillämpa en annan stats lag utan parternas kännedom. Domstolen ska emellertid inte efterforska omständigheter som är av dispositiv natur (jfr 17 kap. 3 § RB). Inte heller bör domstolen aktivt ta upp undantagsregler som enligt protokollet förutsätter en invändning. Artikel 5 i 2007 års Haagprotokoll innebär t.ex. att domstolen –

35 Jfr punkten 3 i rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG), se bilaga 4 i bilagedelen.

177

Lagval

SOU 2010:59

under vissa förutsättningar – efter invändning av en make ska tillämpa en annan lag än den som anvisas enligt huvudregeln i artikel 3. Detta får enligt utredningens uppfattning anses kräva ett partsinitiativ. Gränserna för domstolens materiella processledning är i första hand en fråga för rättstillämpningen. Utredningen kan dock konstatera att 2007 års Haagprotokoll ställer högre krav på en aktiv, materiell processledning än vad som hittills har krävts i mål om underhåll med internationell anknytning. Enligt utredningens bedömning bör domstolens materiella processledning inte lag- regleras, utan denna fråga får såsom tidigare lösas i rätts- tillämpningen.

178

7 Erkännande och verkställighet

7.1Underhållsförordningen

7.1.1Erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar (kapitel IV)

7.1.1.1Inledning

Kapitel IV i underhållsförordningen gäller frågor om erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar som omfattas av förordningen (artikel 16). Eftersom inte alla EU:s medlemsstater är bundna av 2007 års Haagprotokoll1 skapades två alternativa för- faranden för erkännande och verkställighet beroende på om ursprungsmedlemsstaten är bunden av protokollet eller inte. Kapitel IV är indelat i tre avsnitt. Det första avsnittet gäller domar som är meddelade i medlemsstater som är bundna av 2007 års Haagprotokoll (dvs. alla medlemsstater i EU utom Danmark och Storbritannien). Det andra avsnittet är tillämpligt på domar som är meddelade i medlemsstater som inte är bundna av 2007 års Haag- protokoll (dvs. Storbritannien och Danmark, som är de enda EU- staterna som är bundna av underhållsförordningen men inte av 2007 års Haagprotokoll).2 Det tredje och sista avsnittet innehåller allmänna bestämmelser om verkställighet. Bestämmelserna i det tredje avsnittet ska tillämpas på alla domar som omfattas av underhållsförordningen (dvs. alla domar från någon av EU:s medlemsstater).

1Se avsnitt 2.1.

2Angående att bestämmelserna i underhållsförordningen om tillämplig lag och samarbete mellan centralmyndigheter inte är tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark, se EUT L 149, 12.6.2009, s. 80.

179

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

7.1.1.2Domar meddelade i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 1)

En dom som har meddelats i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll ska erkännas i en annan medlemsstat utan att det krävs något särskilt förfarande och utan att det finns någon möjlighet att motsätta sig dess erkännande (artikel 17.1). Så långt finns en motsvarande bestämmelse i Bryssel I-förordningen (artikel 33.1). Nytt är däremot att en dom som är verkställbar i en medlemsstat ska kunna verkställas också i en annan medlemsstat utan att det behövs någon verkställbarhetsförklaring (artikel 17.2 i underhållsförordningen). Det behövs alltså inte något exekvatur- förfarande i den medlemsstat där domen ska verkställas, något som krävs enligt Bryssel I-förordningen (artikel 38).

En dom som är verkställbar ska automatiskt medföra att säkerhetsåtgärder får vidtas enligt lagen i den verkställande medlemsstaten (artikel 18). För Bryssel I-förordningens del inträder samma förhållande i och med verkställbarhetsförklaringen (se artikel 47.2 där det dock i detta avseende talas om verkställighetsförklaring).

Om svaranden inte har gått i svaromål i ursprungsmedlems- staten ska han eller hon ha rätt att ansöka om förnyad prövning av domen vid den behöriga domstolen i ursprungsmedlemsstaten (artikel 19.1). Bestämmelsen kan sägas vara en skyddsregel för en underhållsskyldig part. Rätten att ansöka om förnyad prövning gäller under förutsättning att

a)han eller hon inte har delgivits stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål, eller

b)han eller hon utan egen förskyllan varit förhindrad att bestrida underhållskravet på grund av force majeure eller på grund av extraordinära omständigheter.

Rätten till förnyad prövning gäller dock inte om svaranden har haft möjlighet att överklaga domen men inte har gjort det. Svaranden måste också ansöka om förnyad prövning inom en viss tid (utan dröjsmål och i alla händelser inom 45 dagar, artikel 19.2). Bestämmelsen har tillkommit för att säkerställa att kravet på en rättvis rättegång efterföljs (se punkten 29 i ingressen). Det framhålls i samma ingresspunkt att denna rätt till förnyad prövning

180

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

bör vara ett extraordinärt rättsmedel som beviljas en utebliven svarande och som inte påverkar andra extraordinära rättsmedel enligt ursprungsmedlemsstatens lag, förutsatt att dessa rättsmedel inte är oförenliga med rätten till förnyad prövning enligt förord- ningen. Eftersom tanken är att domar om underhållsskyldighet ska kunna erkännas och verkställas snabbt och effektivt, utan onödig fördröjning, är detta alltså en undantagsregel. Det är inte aktuellt att avvakta ”tidsfristen” om 45 dagar innan verkställighet får ske. Att en part har begärt förnyad prövning kan däremot vara en grund för att uppskjuta verkställigheten (artikel 21.3, se vidare nedan).

Domstolens ställningstagande till en ansökan om förnyad prövning får vissa följder (artikel 19.3). Om domstolen avslår ansökan om förnyad prövning ska domen ha fortsatt rättsverkan. Om domstolen i stället beslutar att en förnyad prövning är moti- verad på något av de skäl som anges i artikel 19.1, förlorar den ursprungliga domen sin giltighet. Om den underhållsberättigade har avbrutit en preskriptionsfrist, iakttagit en talefrist eller begärt retroaktivt underhåll inom viss tid kvarstår emellertid de rättsverk- ningar som rättshandlingarna kan ha medfört.

För att en dom ska kunna verkställas i en annan medlemsstat måste sökanden ge in vissa handlingar till behöriga verkställande myndigheter (artikel 20), nämligen

a)kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för att dess äkthet ska kunna fastställas (jfr artikel 53.1 i Bryssel I- förordningen),

b)utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med hjälp av formuläret i bilaga I till förordningen (jfr artikel 53.2 och 54 i Bryssel I-förordningen),

c)i förekommande fall, en handling om utestående fordringar med uppgift om beräkningsdatum, och

d)vid behov, en translitterering eller översättning av innehållet i formuläret i bilaga I på visst närmare angivet sätt.

En översättning av domen får krävas bara om svaranden bestrider verkställighet (artikel 20.2). Översättningen ska göras av en person som är behörig (auktoriserad) att göra översättningar i någon av medlemsstaterna (artikel 20.3).

Det är lagen i den verkställande medlemsstaten som ska tillämpas i fråga om hinder mot och uppskjutande av verkställighet,

181

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

om inte dessa skäl är oförenliga med bestämmelserna i artikel 21.2 och 21.3. Exempel på skäl i nationell rätt som accepteras som hinder mot verkställighet är att den underhållsskyldige betalar det underhåll han är skyldig vid tidpunkten för verkställigheten, eller att vissa tillgångar inte kan utmätas (se punkten 30 i ingressen).

Artikel 21.2 innebär att den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis ska vägra verkställighet av domen från ursprungs- domstolen om rätten att få ursprungsdomstolens dom verkställd upphör genom preskription (verkställighetspreskription) eller annan begränsning av talan. Detta får bedömas antingen enligt lagen i ursprungsmedlemsstaten eller enligt lagen i den verk- ställande medlemsstaten, beroende på vilken lag som föreskriver den längsta preskriptionstiden. Bestämmelsen saknar motsvarighet i Bryssel I-förordningen.

Verkställighet får också vägras (helt eller delvis) om domen är oförenlig med en dom som har meddelats i den verkställande medlemsstaten, eller med en dom som har meddelats i en annan medlemsstat eller i en tredjestat och som uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den verkställande medlemsstaten. En dom som innebär att en tidigare dom om underhållsskyldighet ändras på grundval av ändrade omständigheter ska inte anses vara oförenlig i den mening som nu avses (artikel 21.2 i underhålls- förordningen).

Den behöriga myndigheten i den verkställande medlemsstaten får, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis skjuta upp verkställigheten av ursprungsdomstolens dom om en ansökan om förnyad prövning av denna dom har lämnats in vid den behöriga domstolen i ursprungsmedlemsstaten i enlighet med artikel 19 (artikel 21.3). Verkställighet ska dessutom, på begäran av den underhållsskyldige, skjutas upp om domens verkställbarhet har skjutits upp i ursprungsmedlemsstaten. En liknande bestämmelse finns i artikel 46.1 i Bryssel I-förordningen, enligt vilken domstolen får låta målet vila om talan mot ursprungsdomstolens dom förts med ordinära rättsmedel eller om fristen för talan inte har löpt ut.

I artikel 22 i underhållsförordningen förtydligas att erkännande och verkställighet av en dom om underhåll inte innebär ett erkännande av det familje-, släktskaps-, äktenskaps-, eller svåger- lagsförhållande som underhållsskyldigheten grundas på och som har gett upphov till domen. Detta innebär att ett erkännande av ett

182

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

avgörande om underhåll inte innebär ett erkännande av t.ex. ett samkönat äktenskap, ett fastställt faderskap eller ett polygamt äktenskap som underhållsskyldigheten grundas på (se även avsnitt 4.8.3).

7.1.1.3Domar meddelade i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll (avsnitt 2)

Avsnitt 2 i kapitel IV är tillämpligt på domar som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll. Detta innebär att avsnittet är aktuellt endast när det gäller domar som har meddelats i Storbritannien eller Danmark.3

Huvudregeln är enligt artikel 23.1 att en sådan dom ska erkännas i övriga medlemsstater utan att det krävs något särskilt förfarande. Om frågan om en dom ska erkännas eller inte är föremål för en tvist, kan en part som gör gällande att domen ska erkännas få fastställt att domen ska erkännas genom att anlita det förfarande som föreskrivs i avsnittet (artikel 23.2). Detta tillgodoser behovet av förutsebarhet. En part kan t.ex. vilja få fastställt att ett avgörande om underhåll på grund av faderskap erkänns i Sverige. Förfarandet som avses är det exekvaturförfarande som ska tillämpas i förhållande till dessa domar. En dom som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll, och som är verkställbar i den staten, ska nämligen verkställas i en annan medlemsstat först sedan domen efter ansökan av en part har förklarats vara verkställbar där (artikel 26). Bestämmelsen överensstämmer med artikel 38.1 i Bryssel I- förordningen. Detta innebär alltså att det krävs ett exekvatur- förfarande för dessa domar, till skillnad från vad som gäller för domar som har meddelats i stater som är bundna av 2007 års Haagprotokoll.

Om utgången av ett mål som handläggs vid en domstol i en medlemsstat är beroende av om en dom ska erkännas, är den domstolen behörig att pröva frågan om erkännande (artikel 23.3). Bestämmelserna i artikel 23 överensstämmer med bestämmelserna i artikel 33 i Bryssel I-förordningen.

3 Som tidigare nämnts är bestämmelserna i underhållsförordningen om bl.a. tillämplig lag inte tillämpliga på förbindelserna mellan EU och Danmark, se EUT L 149, 12.6.2009, s. 80. Storbritannien kommer inte heller att vara bundet av 2007 års Haagprotokoll. Alla övriga medlemsstater i EU kommer att vara bundna av 2007 års Haagprotokoll och alltså omfattas av bestämmelserna om erkännande och verkställighet i avsnitt 1 i kap. IV (se avsnitt 7.1.1.2).

183

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

Skälen för att vägra erkännande i artikel 24 i underhållsförord- ningen är i det närmaste identiska med motsvarande vägrans- grunder i Bryssel I-förordningen (artikel 34). En dom ska inte erkännas om

a)ett erkännande uppenbart strider mot grunderna för rätts- ordningen (ordre public) i den medlemsstat där domen görs gällande. Prövningen av ordre public ska dock inte tillämpas på behörighetsreglerna (jfr artikel 35.3 i Bryssel I-förordningen),

b)det är en tredskodom eller en annan dom som har meddelats mot en utebliven svarande och svaranden inte har delgivits stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål, såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga domen men underlåtit detta,

c)den är oförenlig med en dom som har meddelats i en tvist mellan samma parter i den medlemsstat där domen görs gällande,

d)den är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en annan medlemsstat eller i en tredjestat i en tvist mellan samma parter och rörande samma sak, om den först meddelade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den medlemsstat där domen görs gällande.

Precis som för domar som meddelats i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll (se avsnitt 7.1.1.2) finns här ett tillägg i underhållsförordningen jämfört med Bryssel I-förord- ningen om att en dom som innebär att en tidigare dom om underhållsskyldighet ändras på grund av nya förhållanden inte ska anses vara oförenlig i den mening som avses i punkt c eller d.

Det finns också en bestämmelse om vilandeförklaring av mål (artikel 25). Om det görs gällande vid en domstol i en medlemsstat att en dom som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll ska erkännas, ska domstolen låta handläggningen av målet vila om verkställighet av domen har skjutits upp i ursprungsmedlemsstaten på grund av att ändring av domen har begärts (jfr artikel 37 i Bryssel I-förordningen, som dock skiljer sig åt såtillvida att domstolen enligt den bestämmelsen ”får” låta handläggningen vila).

184

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

En ansökan om verkställbarhetsförklaring ska göras vid den domstol eller myndighet som den verkställande medlemsstaten har anmält till kommissionen. Den lokala behörigheten ska bestämmas av motpartens hemvist eller efter den plats där verkställighet ska äga rum (artikel 27). En motsvarighet till bestämmelsen finns i artikel 39 i Bryssel I-förordningen, som i bilaga II hänvisar till att ansökan i Sverige ska göras till Svea hovrätt.

Vissa handlingar ska bifogas en ansökan om verkställbarhets- förklaring (artikel 28.1), nämligen

a)kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för att dess äkthet ska kunna fastställas (jfr artikel 53.1 i Bryssel I- förordningen),

b)utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med hjälp av formuläret i bilaga II, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 29, se nedan (jfr artikel 53.2 och 54 i Bryssel I- förordningen), och

c)vid behov, en translitterering eller översättning av innehållet i formuläret i bilaga II på visst närmare angivet sätt.

En översättning av domen får inte krävas annat än vid ansökan om ändring enligt artikel 32 eller 33, dvs. i steg två av exekvatur- förfarandet (artikel 28.2). Översättning enligt artikeln ska göras av en person som är behörig att göra översättningar i någon av medlemsstaterna (artikel 28.3).

Om ett utdrag av domen (se artikel 28.1 b) inte ges in kan domstolen eller myndigheten antingen bestämma en tid inom vilken utdraget ska ges in, godta en likvärdig handling eller befria sökanden från skyldigheten att ge in det om tillgängliga uppgifter kan anses tillräckliga. Om domstolen begär det ska en översättning av handlingarna ges in (artikel 29). Denna bestämmelse har sin motsvarighet i artikel 55 i Bryssel I-förordningen.

Efter fullgörande av formaliteterna i artikel 28 ska domen förklaras vara verkställbar utan någon förnyad prövning av grunderna för att vägra erkännande i artikel 24, senast inom 30 dagar om det inte är omöjligt på grund av exceptionella omständigheter (artikel 30). I detta skede av förfarandet ska motparten inte ges tillfälle att yttra sig. Bestämmelsen motsvaras av artikel 41 i Bryssel I-förordningen, med undantag för tidsfristen

185

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

som saknas i den nämnda förordningen. Det första skedet av exekvaturförfarandet innebär alltså endast en formell prövning.

Sökanden ska snarast, enligt lagen i den verkställande medlems- staten, underrättas om det beslut som har meddelats med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring. Den part mot vilken verkställighet begärs ska delges verkställbarhetsförklaringen tillsammans med beslutet, om detta inte redan har delgivits parten (artikel 31 i underhållsförordningen, jfr artikel 42 i Bryssel I- förordningen4).

På samma sätt som i Bryssel I-förordningen (artikel 43) kan var och en av parterna, som beslutet med anledning av verkställbarhets- förklaringen gått emot, ansöka om ändring av det beslutet (artikel 32 i underhållsförordningen). En sådan ansökan ska handläggas enligt de bestämmelser som gäller för kontradiktoriska förfaranden. Om den part mot vilken verkställighet begärs under- låter att komma in med svarsskrivelse till den domstol som hand- lägger ansökan om ändring, ska artikel 11 tillämpas även om parten inte har hemvist i någon medlemsstat (i artikel 11 finns bestämmelser om bl.a. delgivning). Ansökan om ändring av en verkställbarhetsförklaring ska göras inom 30 dagar efter delgivning. En längre tidsfrist, 45 dagar, gäller om den mot vilken verkställighet begärs har hemvist i en annan medlemsstat än den där verkställbarhetsförklaringen meddelades (en något kortare tidsfrist än Bryssel I-förordningens två månader). Fristen får inte förlängas på grund av långt avstånd.

Ett avgörande som har meddelats med anledning av att ändring har sökts får överklagas genom det förfarande som medlemsstaten har anmält till kommissionen (artikel 33). Motsvarande bestämmelse finns i artikel 44 i Bryssel I-förordningen. Över- klagande får enligt den senare förordningen ställas till Högsta domstolen (bilaga IV) och prövningstillstånd krävs för Högsta domstolens prövning.5

Den domstol vid vilken ändring söks får avslå en ansökan om verkställbarhetsförklaring eller upphäva verkställbarhetsförkla- ringen endast på någon av de grunder som anges i artikel 24 (artikel 34.1). Motsvarande bestämmelse finns i artikel 45.1 i Bryssel I-förordningen. Detta innebär att domstolen får avslå en

4”Beslutet” har ansetts avse domen eller avgörandet, se Lennart Pålsson, Bryssel I- förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 300.

5Se 6 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.

186

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

ansökan om verkställbarhetsförklaring t.ex. om domen är uppenbart stridande mot grunderna för rättsordningen, eller om den är oförenlig med en dom som har meddelats i en tvist mellan samma parter i den medlemsstat där domen görs gällande. Domstolen ska som huvudregel meddela sitt avgörande med anled- ning av en ansökan om ändring av beslutet med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring inom 90 dagar från och med dagen för ansökan (artikel 34.2). Denna tidsfrist saknar motsvarig- het i Bryssel I-förordningen men avgörandet ska enligt artikel 45.1 i den förordningen meddelas utan dröjsmål. Om ett avgörande som har meddelats med anledning av att ändring har sökts överklagas, ska domstolen meddela sitt avgörande utan dröjsmål (artikel 34.3 i underhållsförordningen).

Den domstol som handlägger verkställighetsfrågan efter det att ändring har sökts enligt artikel 32 eller 33, ska på begäran av den part mot vilken verkställighet begärs, låta handläggningen av målet vila om verkställigheten av domen har uppskjutits i ursprungs- medlemsstaten på grund av att ändring av domen har begärts (artikel 35). Det finns en liknande bestämmelse i artikel 46 i Bryssel I-förordningen.

Om en dom ska erkännas enligt avsnitt 2, ska ingenting hindra en sökande från att begära interimistiska åtgärder (inklusive säkerhetsåtgärder) enligt lagen i den verkställande medlemsstaten (artikel 36). För detta ska det inte krävas någon verkställbar- hetsförklaring. Vidare framgår att en verkställbarhetsförklaring automatiskt ska medföra att säkerhetsåtgärder får vidtas. Så länge fristen för ändring av verkställbarhetsförklaringen inte har löpt ut (jfr artikel 32.5) och intill dess att ett avgörande har meddelats med anledning av att ändring har sökts, får inga andra åtgärder för verkställighet än säkerhetsåtgärder vidtas mot egendom som tillhör den part mot vilken verkställighet begärs. Bestämmelsen har sin motsvarighet i artikel 47 i Bryssel I-förordningen. Den säkerhets- åtgärd som främst torde bli aktuell är kvarstad enligt 15 kap. RB.6

De återstående artiklarna behandlar frågor om delvis verk- ställbarhet (artikel 37, jfr artikel 48 i Bryssel I-förordningen) och förbud mot att ta ut avgift eller skatt beräknad efter tviste- föremålets värde i den verkställande medlemsstaten vid verkställ-

6 I fråga om Bryssel I-förordningen se även 7 och 8 §§ i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden, prop. 2001/02:146 s. 49 ff. och Lennart Pålsson, a.a. s. 300 f.

187

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

barhetsförklaringsförfarandet (artikel 38, jfr artikel 52 i Bryssel I- förordningen).

7.1.1.4Allmänna bestämmelser om verkställighet som gäller alla domar, oberoende av om ursprungsmedlemsstaten är bunden av 2007 års Haagprotokoll eller inte (avsnitt 3)

Det tredje och sista avsnittet i kapitel IV gäller i förhållande till alla domar som omfattas av förordningen, dvs. domar som har meddelats i någon av EU:s medlemsstater. Den första bestämmelsen föreskriver att ursprungsdomstolen får förklara att domen ska vara verkställbar utan hinder av att den överklagas. Detta gäller även om omedelbar verkställighet inte föreskrivs i nationell lag (artikel 39). Syftet är att säkerställa att underhållskrav snabbt och effektivt kan drivas in och för att förhindra överklagande i förhalningssyfte (se punkten 22 i ingressen). Bestämmelsen har ingen motsvarighet i Bryssel I-förordningen, men har sin förebild i artikel 41.1 andra stycket i Bryssel II- förordningen avseende umgänge.7

En part som vill åberopa en dom som har erkänts enligt artikel 17.1 (dvs. en dom som har meddelats av en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll) eller avsnitt 2 (dvs. en dom som har meddelats av en medlemsstat som inte är bunden av protokollet), ska tillhandahålla en kopia av domen (artikel 40.1, jfr artikel 53.1 i Bryssel I-förordningen). Den domstol vid vilken den erkända domen åberopas kan om det är nödvändigt begära att parten som åberopar domen ska tillhandahålla ett utdrag som utfärdats av ursprungsdomstolen (se bilaga I eller II). Ursprungs- domstolen ska utfärda ett sådant utdrag på begäran av varje berörd part (artikel 40.2, jfr artikel 54 i Bryssel I-förordningen). Vid behov ska part som åberopar domen tillhandahålla en translitterering eller behörig översättning av formuläret till språk som godtas (se artiklarna 40.3 och 40.4).

När det gäller verkställighetsförfarandet i övrigt, utöver vad som regleras i underhållsförordningen, tillämpas lagen i den verk- ställande medlemsstaten (artikel 41.1, jfr artikel 40.1 i Bryssel I-

7 Jfr kommissionens Grönbok om underhållsskyldighet, KOM(2004) 254 slutlig, 15.4.2004, s. 18.

188

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

förordningen). Verkställighet ska ske på samma villkor som för en dom som har meddelats i den staten. En part ska dock inte åläggas att ha en postadress eller ett ombud i verkställighetsstaten, utan att detta påverkar personer med behörighet för verkställighetsförfaran- den (artikel 41.2). Detta är en skillnad jämfört med Bryssel I- förordningen, enligt vilken sökanden ska uppge en delgivnings- adress eller utse ett ombud i saken (artikel 40.2 i Bryssel I- förordningen). Motivet bakom underhållsförordningens bestäm- melse är att man har velat begränsa de formaliteter för verkställig- het som kan öka kostnaderna för den underhållsberättigade (se punkten 27 i ingressen). I detta syfte föreskrivs att den under- hållsberättigade inte är skyldig att ha en postadress eller ett ombud i verkställighetsstaten, utan att man i övrigt inkräktar på medlems- staternas interna organisation beträffande verkställighetsförfaran- den (se nämnda punkt i ingressen).8

En dom som har meddelats i en medlemsstat får aldrig omprövas i sak i den medlemsstat där erkännande, verkställbarhet eller verkställighet begärs (artikel 42, jfr även artikel 45.2 i Bryssel I-förordningen). Täckning för kostnader som uppkommer vid tillämpningen av underhållsförordningen får inte ha företräde framför indrivning av underhållsbidrag (artikel 43).

7.1.2Förlikningar inför domstol och officiella handlingar, inklusive avtal om underhållsskyldighet (kapitel VI)

Förlikningar inför domstol9 och officiella handlingar som är verkställbara i ursprungsstaten i enlighet med kapitel IV, ska erkännas och vara verkställbara i en annan medlemsstat på samma sätt som domar (artikel 48). Bestämmelserna i förordningen ska i tillämpliga delar gälla även för dessa avgöranden. Behörig myndighet i ursprungsmedlemsstaten ska på begäran av part utfärda ett utdrag med hjälp av formulären antingen i bilagorna I

8En motsvarande förändring i förhållande till Bryssel I-förordningen genomfördes för första gången i artikel 21.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den

11juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande, EUT L 199, 31.7.2007, s. 1.

9Dvs. en förlikning i frågor rörande underhållsskyldighet som har godkänts av en domstol eller ingåtts inför en domstol under förfarandet (artikel 2.1 punkten 2). Inga förlikningar som ingåtts enligt svensk rätt omfattas av den här artikeln, jfr Lennart Pålsson, a.a. s. 313 angående motsvarande begrepp i Bryssel I-förordningen. Har en förlikning enligt svensk rätt stadfästs i dom är det inget som hindrar att domen omfattas av bestämmelserna om erkännande och verkställighet av domar.

189

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

och II eller III och IV. Motsvarande bestämmelser finns i artikel 57 och 58 i Bryssel I-förordningen.

Vad som är en officiell handling definieras i artikel 2.1 punkten 3 i underhållsförordningen som

a)en handling angående underhållsskyldighet som har upprättats eller registrerats som en officiell handling i ursprungsmedlems- staten och vars äkthet

i.avser handlingens underskrift och innehåll, och

ii.har bestyrkts av en offentlig myndighet eller annan för detta bemyndigad myndighet, eller

b)ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför en administrativ myndighet i ursprungsmedlemsstaten eller bestyrkts av sådan myndighet (motsvarande bestämmelse finns

iartikel 57.2 i Bryssel I-förordningen).

7.22007 års Haagkonvention

7.2.1Erkännande och verkställighet (kapitel V)

7.2.1.1Allmänna förutsättningar

Bestämmelserna om erkännande och verkställighet finns i kapitel V i konventionen. Kapitlet gäller avgöranden om underhålls- skyldighet som har meddelats av en rättslig eller en administrativ myndighet. Begreppet ”avgörande” ska även omfatta en förlikning eller ett avtal som har ingåtts inför eller godkänts av en sådan myndighet. Ett avgörande kan också inbegripa automatisk justering genom indexering och krav på betalning av utestående fordringar, retroaktivt underhåll eller ränta samt fastställande av kostnader och avgifter (artikel 19.1).

Om ett avgörande inte enbart rör underhållsskyldighet är kapitlets verkan begränsat till de delar av avgörandet som rör underhållsskyldighet (artikel 19.2). Detta har ansetts vara en viktig bestämmelse som tillåter stater att erkänna och verkställa avgöranden endast såvitt avser själva underhållet, utan att behöva ta ställning till ett utländskt fastställande av föräldraskap.10

10 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 438.

190

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

Det finns också en definition av vad som avses med ”administrativ myndighet”, nämligen ett offentligt organ vars avgörande enligt lagen i den stat där organet är etablerat

a)kan bli föremål för överklagande till eller förnyad prövning av en rättslig myndighet, och

b)har liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet i samma fråga (artikel 19.3).

Definitionen av administrativ myndighet, som är ny jämfört med 1973 års Haagkonvention, tillkom på begäran av de stater som inte alls har något sådant system eller vars administrativa myndigheter är annorlunda. Förhoppningen är att förtydligandet ska bidra till att även dessa stater tillträder konventionen.11

Kapitel V är även tillämpligt på avtal om underhållsbidrag och i fråga om framställningar om erkännande och verkställighet som görs direkt till en behörig myndighet i den berörda staten (artikel 19.4 och 19.5), se vidare kapitel 8 och 10.

7.2.1.2Grunder för erkännande och verkställighet

Huvudregeln är att ett avgörande som har meddelats i en fördragsslutande stat (”ursprungsstaten”) ska erkännas och verk- ställas i andra fördragsslutande stater under vissa angivna förut- sättningar (artikel 20). Med något undantag har dessa förut- sättningar sina motsvarigheter i underhållsförordningens behörig- hetsregler. Avgörandet ska erkännas och verkställas – det är alltså obligatoriskt – om

a)svaranden hade sin hemvist i ursprungsstaten när talan väcktes (jfr artikel 3 a i underhållsförordningen),

b)svaranden har godtagit den berörda myndighetens behörighet, antingen uttryckligen eller genom att gå i svaromål utan att bestrida behörigheten vid första möjliga tillfälle (jfr artikel 5 i underhållsförordningen),12

c)den underhållsberättigade hade sin hemvist i ursprungsstaten när talan väcktes (jfr artikel 3 b i underhållsförordningen),

11Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 431.

12Tidpunkten för ”första möjliga tillfälle” ska enligt den förklarande rapporten bestämmas enligt den interna rätten i ursprungsstaten, se Explanatory Report (Conv.), paragraph 450.

191

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

d)det barn som beviljats underhållsbidrag hade hemvist i ursprungsstaten när talan väcktes, förutsatt att svaranden har bott tillsammans med barnet i den staten eller har varit bosatt i den staten och betalat underhåll för barnet där,

e)parterna skriftligen har avtalat om behörigheten, med undantag

för tvister som rör underhållsskyldighet mot barn (jfr artikel 4.1 och 4.3 i underhållsförordningen), eller

f)avgörandet har meddelats av en myndighet som utövat sin behörighet i ett ärende om någons rättsliga status eller föräldraansvar, såvida inte denna behörighet grundade sig enbart på den ena partens medborgarskap (jfr artikel 3 c och d i underhållsförordningen).

Det finns inte någon skyldighet enligt konventionen att erkänna eller verkställa ett avgörande om ingen av de uppräknade förutsättningarna finns.13 En fördragsslutande stat får anmäla ett förbehåll med avseende på punkterna c, e eller f ovan (artikel 20.2). Vid konventionsförhandlingarna hade vissa stater invändningar mot att den underhållsberättigades hemvist i ursprungsstaten (punkten c) skulle vara en indirekt behörighetsgrund. Detta kunde lösas genom möjligheten till förbehåll gentemot punkten c samt tillskapandet av punkten d. Den grunden kan sägas vara ett specialfall av punkten c och är överflödig för länder som inte gör något förbehåll.14 Förbehåll som görs enligt denna artikel har inte någon ömsesidig effekt. Som exempel nämns i den förklarande rapporten att USA förklarar att man inte erkänner avgöranden som meddelats med stöd av den underhållsberättigades hemvist (punkten c). Detta hindrar inte att ett land som inte har gjort någon sådan reservation är skyldigt att erkänna ett avgörande från USA när den underhållsberättigade hade hemvist där när talan väcktes, även om det inte är denna omständighet som låg till grund för den amerikanska myndighetens behörighet.15

Kommissionen har i sitt förslag till rådsbeslut om EU:s tillträde till 2007 års Haagkonvention ansett att det inte finns skäl för att begränsa vilka avgöranden som ska erkännas och verkställas.16 Kommissionen har därför föreslagit att EU inte ska anmäla något

13Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 447.

14Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 452 och 454.

15Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 462.

16Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

192

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

förbehåll enligt artikel 20.2. Något slutligt ställningstagande har inte nåtts inom EU, men om förslaget går igenom innebär det att EU:s medlemsstater utom Danmark ska erkänna och verkställa avgöranden under de förutsättningar som framgår av artikel 20.1. Konsekvenserna av ett förbehåll (som framgår av artikel 20.3–5) är då inte intressanta när det gäller erkännande och verkställighet i Sverige eller någon annan EU-stat utom Danmark. Det kan däremot vara så att en annan stat har meddelat förbehåll, vilket kan leda till att ett svenskt avgörande inte erkänns eller verkställs i den staten. Det är en följd av konventionen som står utanför svensk kontroll.

Av kapitel 9 framgår att en centralmyndighets behörighet styrs av i vilken stat sökanden är bosatt (artikel 9). Förutsättningarna för erkännande enligt artikel 20 styrs däremot av hemvist, det räcker inte med bara bosättning.

Ett avgörande ska erkännas endast om det har verkan i ursprungsstaten, och verkställas endast om det är verkställbart i ursprungsstaten (artikel 20.6).

Om den anmodade staten inte kan erkänna eller verkställa hela avgörandet, ska den erkänna eller verkställa varje sådan avskiljbar del av avgörandet som kan erkännas eller verkställas (artikel 21). Det är alltid möjligt att ansöka om erkännande eller verkställighet till viss del av ett avgörande. Att beslutet ska kunna avskiljas innebär att avgörandet ska kunna ”stå på egna ben”.17 Även enligt underhållsförordningen är det möjligt att begära och meddela verkställbarhetsförklaring i förhållande till delar av avgörandet (artikel 37, gäller för domar från medlemsstater som inte är bundna av 2007 års Haagprotokoll, dvs. Storbritannien och Danmark).

7.2.1.3Skäl för att vägra erkännande och verkställighet

Ett av målen med 2007 års Haagkonvention är att indrivning av underhåll, när det behövs, ska kunna ske i så stor utsträckning som möjligt. Under vissa omständigheter får erkännande och verkställighet emellertid vägras (artikel 22). Till skillnad från underhållsförordningen (artikel 24, ”ska”) är vägransgrunderna i konventionen fakultativa, vilket innebär att det inte är obligatoriskt att vägra erkännande bara för att det finns en vägransgrund. Erkännande och verkställighet av ett avgörande får vägras om

17 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 475.

193

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

a)erkännande och verkställighet av avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen (ordre public) i den anmodade staten (motsvarande bestämmelse finns i artikel 24 a i underhållsförordningen),18

b)avgörandet har utverkats genom svikligt förfarande i samband med rättegången,

c)en rättegång mellan samma parter om samma sak pågår vid en myndighet i den anmodade staten och detta förfarande inleddes först,19

d)avgörandet är oförenligt med ett avgörande mellan samma parter om samma sak som meddelats i den anmodade staten eller en annan stat, förutsatt att det sistnämnda avgörandet uppfyller de nödvändiga villkoren för att det ska kunna erkännas och verkställas i den anmodade staten (jfr artikel 24 c och d i underhållsförordningen),

e)i ett fall där svaranden har uteblivit eller inte varit företrädd vid förfarandet i ursprungsstaten, när

i.svaranden, då lagen i ursprungsstaten föreskriver att denne ska underrättas om förfarandet, inte har underrättats på vederbörligt sätt och inte har fått tillfälle att yttra sig, eller

ii.svaranden, då lagen i ursprungsstaten inte föreskriver att denne ska underrättas om förfarandet, inte har underrättats om avgörandet på vederbörligt sätt och inte har fått tillfälle att invända mot eller överklaga avgörandet på faktisk och rättslig grund (jfr den liknande bestämmelsen i artikel 24 b i underhållsförordningen), eller

f)avgörandet har meddelats i strid med artikel 18 (dvs. bestämmelsen som innebär begränsningar i rätten att inleda ett förfarande).20

18 Avsikten är enligt den förklarande rapporten att detta undantag ska ha ett mycket begränsat användningsområde (se Explanatory Report [Conv.], paragraph 479).

19Konventionen definierar inte när en rättegång kan anses pågå, i den förklarande rapporten hänvisar man till att den interna lagen i den anmodade staten får avgöra detta (se Explanatory Report [Conv.], paragraph 484). För underhållsförordningens del finns i artikel 9 en bestämmelse som definierar när talan anses ha väckts.

20I underhållsförordningen finns inte någon motsvarande grund för att vägra erkännande, jfr artikel 24.

194

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

7.2.1.4Förfarande för en ansökan om erkännande och verkställighet (verkställbarhetsförklaring)

Avsikten med konventionen när det gäller erkännande och verkställighet har varit att skapa ett förfarande som är snabbt, enkelt och billigt. För att ge faktisk verkan åt de underhålls- berättigades rättigheter ansåg man att det var nödvändigt att utarbeta ett delvis harmoniserat förfarande i fråga om erkännande och verkställighet (se artikel 23), i vilket motparten inte hörs i det första skedet. Detta förfarande har inspirerats av förfarandet enligt Bryssel I-förordningen. Vissa stater ansåg dock att detta inkräktade på deras nationella rätt. Resultatet blev ett alternativt förfarande där bl.a. motparten kommer till tals direkt (se artikel 24). Det står de fördragsslutande staterna fritt att välja att tillämpa detta förfarande i stället. Staterna kan också utveckla ännu enklare och snabbare förfaranden mellan sig under förutsättning att förfarandena är förenliga med det skydd för parterna som följer av artiklarna 23 och 24.21

I sitt förslag till rådsbeslut om EU:s tillträde till konventionen har kommissionen angett att det står klart att förklaringar om ett alternativt förfarande enligt artikel 24.1 inte bör avges, eftersom EU under förhandlingarna stödde det mer effektiva förfarandet enligt huvudregeln.22 Från ett svenskt perspektiv blir det alternativa förfarandet aktuellt när ett svenskt beslut ska erkännas i en fördragsslutande stat som tillämpar det alternativa förfarandet. Även om det inte är helt säkert att EU kommer att följa kommissionens förslag görs inte någon närmare redogörelse för det alternativa förfarandet.

21Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 490.

22Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

195

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

Huvudregeln – artikel 23

Huvudregeln för erkännande och verkställighet (med avseende på verkställbarhetsförklaring och inte själva verkställigheten hos Kronofogdemyndigheten) finns således i artikel 23. Om inget annat följer av bestämmelserna i konventionen ska emellertid förfarandena för erkännande och verkställighet regleras av lagen i den anmodade staten (punkten 1).

En ansökan om erkännande eller verkställighet av ett avgörande kan göras antingen genom centralmyndigheter i enlighet med bestämmelserna i kapitlet om samarbete (kapitel III), eller direkt till en behörig myndighet, s.k. direkt ansökan (beträffande direkta ansökningar, se vidare kapitel 10). Om ansökan görs genom centralmyndigheter ska den anmodade centralmyndigheten enligt punkten 2 utan dröjsmål antingen

a)vidarebefordra ansökan till behörig myndighet, som utan dröjsmål ska förklara avgörandet verkställbart eller registrera det för verkställighet, eller

b)själv vidta sådana åtgärder, om den är behörig myndighet.

Enligt den förklarande rapporten ansågs det inte vara realistiskt att kräva att avgörandet skulle förklaras vara verkställbart ”omedel- bart” (jfr artikel 41 i Bryssel I-förordningen) eftersom det här är fråga om en internationell världsomfattande konvention. Det ansågs inte heller vara lämpligt att sätta en tidsgräns för myndig- hetens prövning.23 Vid avgörande av frågor angående erkännande och verkställighet ska den behöriga myndigheten dock agera skyndsamt (punkten 11). Kravet på skyndsamhet gäller för övrigt även vid prövning av överklaganden (samma punkt).

I det inledande skedet av exekvaturförfarandet har varken sökanden eller motparten rätt att yttra sig och en myndighet får självmant (ex officio) vägra en verkställbarhetsförklaring eller registrering endast om erkännande och verkställighet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen (punkten 4). Anledningen är att förfarandet ska vara så snabbt och enkelt som möjligt och i de flesta fall antas ärendet inte komma att drivas längre än så enligt den förklarande rapporten.24 Vid myndighetens inledande granskning får myndigheten begära en bestyrkt kopia av

23Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 498–499.

24Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 501.

196

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

det fullständiga avgörandet om de ingivna handlingarnas äkthet och helhet.25

Sökanden och motparten ska omedelbart underrättas, både när beslutet innebär en verkställbarhetsförklaring eller registrering för verkställighet och när det innebär en vägran av detta (punkten 5). Den som beslutet har gått emot ska också ha möjlighet att invända mot eller överklaga beslutet på faktisk och rättslig grund (samma punkt).26 En invändning eller ett överklagande ska göras inom viss tid (punkten 6)27 och får enligt punkten 7 bara avse

a)skälen för att vägra erkännande och verkställighet enligt artikel 22,

b)grunderna för erkännande och verkställighet enligt artikel 20, eller

c)äktheten av eller helheten (eng. integrity) hos handlingar som översänts enligt artikel 25.28 Denna grund för invändning eller överklagande är enligt den förklarande rapporten en följd av att

det inte är något krav att ge in original eller bestyrkta kopior av handlingarna i det första skedet av förfarandet, såvida inte staten i fråga har bestämt annorlunda (artikel 25.3 a och artikel 57). Den tar sikte på dokument vars ursprung kan ifrågasättas eller som kan ha manipulerats genom att text har kortats av eller strukits.29

En invändning eller ett överklagande från en motpart får också grundas på att skulden har betalats, i den utsträckning som erkännandet och verkställigheten avser redan förfallna betalningar (punkten 8).

Sökanden och motparten ska utan dröjsmål underrättas om det beslut som fattats till följd av invändningen eller överklagandet (punkten 9).

Ett efterföljande överklagande, om ett sådant är tillåtet enligt lagen i den anmodade staten, ska inte leda till att verkställigheten

25Se Explanatory Report (Conv.) paragraph 502 och 538 samt artikel 25.2.

26Det är inte fråga om en omprövning i sak eller av åberopande av nya omständigheter, det är förbjudet enligt artiklarna 27 och 28 (se Explanatory Report [Conv.], paragraph 505). De grunder som får åberopas framgår nedan.

27Inom 30 dagar från underrättelsen. Om den klagande parten inte är bosatt i den fördrags- slutande stat där verkställbarhetsförklaringen eller registreringen gjordes eller vägrades, ska en invändning eller ett överklagande ges in inom 60 dagar från underrättelsen.

28Närmare bestämt enligt artikel 25.1 a, b eller d eller 25.3 b.

29Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 510.

197

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

skjuts upp om det inte föreligger särskilda omständigheter (punkten 10). Motivet för bestämmelsen är enligt den förklarande rapporten att det finns en risk för att möjligheten att överklaga missbrukas och får en negativ inverkan på konventionens tillämp- ning och effektivitet.30

Sammanfattningsvis är det beskrivna förfarandet av samma modell som exekvaturförfarandet i Bryssel I-förordningen och underhållsförordningen (när det gäller domar från en stat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll). Det första skedet av verkställbarhetsförfarandet innebär en i huvudsak formell kontroll och det andra skedet – efter en ansökan om ändring – innebär ett kontradiktoriskt förfarande, dvs. ett förfarande där motparten får komma till tals. Ett efterföljande överklagande av det avgörande som har fattats vid det kontradiktoriska förfarandet får ske om det tillåts enligt lagen i den anmodade staten.

Handlingar som ska bifogas

Vilka handlingar som ska bifogas en ansökan om erkännande och verkställighet framgår av artikel 25. För det första ska det full- ständiga avgörandet bifogas (artikel 25.1 punkten a).31 Enligt den förklarande rapporten avses hela avgörandet och inte bara själva beslutet. Det krävs däremot inte att det är en kopia av domen, en elektronisk version är tillräcklig.32 Vidare ska en handling bifogas som fastställer att avgörandet är verkställbart i ursprungsstaten (punkten b). Om en administrativ myndighet har meddelat avgörandet krävs även en handling som fastställer att myndighetens avgörande kan överklagas och har liknande verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet (artikel 19.3). Detta behövs dock inte om staten har gett tillkänna att avgöranden som fattas av dess administrativa myndigheter alltid uppfyller dessa krav (artikel 25.1 b och artikel 57.1 e). Om motparten har uteblivit eller inte varit företrädd vid förfarandet i ursprungsstaten, ska en eller flera handlingar bifogas som i förekommande fall antingen intygar att motparten vederbörligen har underrättats om förfarandet och

30Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 514.

31Jfr artiklarna 20.1, 28.1 och 40.1 i underhållsförordningen, där det dock krävs en kopia av domen (samt i de två första artiklarna ett utdrag av domen utfärdat på formulär).

32Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 530. Observera att en stat kan ge tillkänna att en fullständig kopia av avgörandet, bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten, ska bifogas ansökan, se artikel 25.3 a och artikel 57.

198

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

haft möjlighet att yttra sig, eller att motparten vederbörligen har underrättats om avgörandet och haft möjlighet att bestrida eller överklaga det på faktisk och rättslig grund (punkten c). Om det behövs ska en handling bifogas som utvisar utestående fordringar, med uppgift om beräkningsdatum (punkten d). En motsvarande bestämmelse finns i artikel 20.1 c i underhållsförordningen. Om det är aktuellt ska även en handling bifogas med den information som behövs för att göra beräkningar om avgörandet innefattar automatisk indexjustering (punkten e). Vidare ska, om det behövs, handlingar som visar i vilken omfattning sökanden har fått kostnadsfritt rättsligt bistånd i ursprungsstaten bifogas (punkten f).

Efter en invändning eller ett överklagande angående äktheten eller helheten av handlingar som bifogats en ansökan om erkännande och verkställighet/verkställbarhet, eller på begäran av den behöriga myndigheten i den anmodade staten, ska en fullständig kopia av den berörda handlingen tillhandahållas utan dröjsmål. Kopian ska vara bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten (artikel 25.2).

En fördragsslutande stat får (artikel 25.3 och artikel 57) ge tillkänna

a)att en fullständig kopia av avgörandet, bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten, ska bifogas ansökan,

b)under vilka förhållanden staten i stället för det fullständiga avgörandet kommer att godta ett av behörig myndighet i ursprungsstaten upprättat sammandrag eller utdrag av avgöran- det, vilket kan ske med användning av det formulär som rekommenderas och getts ut av Haagkonferensen för internationell privaträtt, eller

c)att staten inte kräver en handling som fastställer att kraven i artikel 19.3 är uppfyllda.

En arbetsgrupp inom Haagkonferensen har tagit fram formulär för de flesta av de dokument som krävs enligt artikel 25. För att minimera behovet av översättning är formulären så långt det är möjligt utformade med rutor som ska kryssas i och med så lite

199

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

fritext som möjligt. Dessa formulär finns på engelska, franska och spanska.33

Vad som gäller för en ansökan om verkställbarhet ska i tillämpliga delar gälla även för en ansökan om erkännande av ett avgörande, bortsett från att kravet på verkställbarhet ersätts av ett krav på att avgörandet har verkan i ursprungsstaten (artikel 26). Bestämmelserna får alltså tillämpas utifrån sitt syfte med hänsyn till de skillnader som finns mellan erkännande och verkställbarhet.34

Behörig myndighet i den anmodade staten ska vara bunden av de faktiska omständigheter som myndigheten i ursprungsstaten har grundat sin behörighet på (artikel 27). Bestämmelsen har ingen motsvarighet i underhållsförordningen som till skillnad från kon- ventionen har direkta behörighetsregler (se avsnitt 5.1). Ett exempel som tas upp i den förklarande rapporten är att domstolen i ursprungsstaten, mot bakgrund av de omständigheter som har presenterats, bedömer att den underhållsberättigade personen hade hemvist i staten. Myndigheterna i den anmodade staten får då inte ompröva de omständigheter som låg till grund för ursprungs- domstolens bedömning.35

Behörig myndighet i den anmodade staten ska inte ompröva ett avgörande i sak (artikel 28, jfr artikel 42 i underhållsförordningen). Det är en vanlig bestämmelse i konventioner om erkännande och verkställighet (jfr artikel 2 i 1958 års Haagkonvention och artikel 12 i 1973 års Haagkonvention).

Ett krav på barnets eller sökandens personliga närvaro ska inte uppställas i förfaranden i den anmodade staten enligt kapitel V (artikel 29). Ett krav på barnets närvaro skulle enligt den förklarande rapporten vara tvärtemot konventionens mål, nämligen att åstadkomma ett smidigt, effektivt och tillgängligt system för att kräva in underhållsbidrag. Bestämmelsen är också i linje med New York-konventionen.36

33Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 529 med hänvisning till Prel. Doc. No 31- B/2007 (op. cit., note 93). Uppdaterat genom dokumentet Forms Working Group – Recommended Forms, Co-ordinated by the Permanent Bureau, Preliminary Document No 2 B of July 2009 for the attention of the Special Commission of November 2009 on the implementation of the 2007 Child Support Convention and of the 2007 Protocol on the Law Applicable to Maintenance Obligations (tillgänglig på Haagkonferensens hemsida se ).

34Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 546.

35Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 547.

36Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 549–550.

200

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

Avtal om underhållsbidrag

Ett avtal om underhållsbidrag37 som har ingåtts i en fördrags- slutande stat ska kunna erkännas och verkställas som ett myndighetsavgörande, förutsatt att det är verkställbart som ett avgörande i ursprungsstaten (artikel 30.1). Vid tillämpningen av artiklarna 10.1 a–b38 och 10.2 a39 ska det som sägs om avgöranden omfatta avtal om underhållsbidrag (artikel 30.2). Skyldigheten att tillåta ansökningar om erkännande och verkställighet inom ramen för centralmyndigheternas samarbete gäller alltså även för avtal om underhållsbidrag.40

Många av de bestämmelser som gäller för avgöranden är tillämpliga även på avtal, men det finns skillnader. För tydlighetens skull görs därför i det följande en redogörelse för vad som gäller för avtal.

En ansökan om erkännande och verkställighet av ett avtal om underhållsbidrag ska åtföljas av (artikel 30.3)

a)det fullständiga avtalet om underhållsbidrag, och

b)en handling som fastställer att avtalet om underhållsbidrag är verkställbart som ett avgörande i ursprungsstaten.

Det finns tre grunder för att vägra erkännande och verkställighet av ett avtal om underhållsbidrag (artikel 30.4). Grunderna är fakultativa och delvis desamma som skälen för att vägra erkänna ett avgörande.41 En anpassning har gjorts för att det rör sig om ett avtal och inte ett domstolsavgörande. Erkännande och verkställighet av ett avtal om underhållsbidrag får vägras om

a)erkännande och verkställighet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i den anmodade staten,

37Enligt definitionen i artikel 3 e är det ett skriftligt avtal som rör betalning av underhållsbidrag och som har (i) upprättats eller registrerats som en officiell handling av en behörig myndighet eller (ii) bestyrkts av, ingåtts vid, registrerats hos eller getts in till en behörig myndighet och som kan bli föremål för förnyad prövning och ändring av en behörig myndighet.

38Dvs. en ansökan av en underhållsberättigad om (a) erkännande eller erkännande och verkställighet av ett avgörande eller (b) verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten.

39Dvs. en ansökan av en underhållsskyldig om erkännande av ett avgörande eller mot- svarande förfarande som leder till uppskjutande av eller begränsning av verkställighet av ett tidigare avgörande i den anmodade staten.

40Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 555.

41Se artikel 22 a, b och d.

201

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

b)avtalet om underhållsbidrag har utverkats genom svikligt förfarande eller förfalskning,

c)avtalet om underhållsbidrag är oförenligt med ett avgörande mellan samma parter om samma sak som meddelats i den anmodade staten eller en annan stat, förutsatt att det sist- nämnda avgörandet uppfyller de nödvändiga villkoren för att det ska kunna erkännas och verkställas i den anmodade staten.

En ansökan om verkställbarhetsförklaring eller registrering för verkställighet av ett avtal som har gjorts antingen genom central- myndigheter (artikel 23.2) eller direkt till behörig myndighet (artikel 23.3) får vägras endast på den grunden att erkännande och verkställighet av avtalet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen (artikel 30.5 a). Vidare får enligt artikel 30.5 b en invändning eller ett överklagande av en verkställbarhetsförklaring eller en registrering avse endast skälen för att vägra erkännande och verkställighet som anges i artikel 30.4 (se ovan) samt äktheten eller helheten hos handlingar som översänts i enlighet med artikel 30.3 (se ovan).

Ett förfarande för erkännande och verkställighet av avtal om underhållsbidrag ska skjutas upp om det framkommer att ett bestridande av avtalet behandlas av behörig myndighet i en fördragsslutande stat (artikel 30.6).

En stat får förklara att ansökningar om erkännande och verkställighet av avtal om underhållsbidrag endast kan göras genom centralmyndigheter (artikel 30.7 och artikel 63). Något sådant förbehåll är inte aktuellt enligt kommissionens förslag till råds- beslut om EU:s tillträde till konventionen.42 Om detta blir EU:s beslut kommer det att bli möjligt med direkta ansökningar när det gäller erkännande och verkställbarhet av avtal om underhållsbidrag (se vidare kapitel 10). Det kan dock vara så att ansökningar till andra länder måste gå genom centralmyndigheterna, beroende på om den anmodade staten har gjort ett förbehåll med sådant innehåll eller inte. Detta är något som den svenska centralmyndigheten senare kommer att få vetskap om och i sin tur kunna upplysa om.

En fördragsslutande stat får också förbehålla sig rätten att inte alls erkänna och verkställa avtal om underhållsbidrag (artikel 30.8 och artikel 62). Enligt kommissionens förslag till rådsbeslut ska något sådant förbehåll inte anmälas av EU. Förutsatt att detta är

42 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

202

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

EU:s slutliga ställningstagande kommer Sverige (och övriga EU- länder utom Danmark) att vara skyldiga att erkänna och verkställa utländska avtal om underhållsbidrag, förutsatt att avtalen har föreskrivna myndighetsinslag.

Särskilt om interimistiska beslut och stadfästelser

Det finns en särskild bestämmelse som gäller ”avgöranden som är en följd av den kombinerade effekten av interimistiska beslut och stadfästelser” (se rubriken till artikel 31). Bestämmelsen reglerar det speciella fallet att ett interimistiskt beslut har meddelats i en stat och en myndighet i en annan stat (den stadfästande staten) har stadfäst det interimistiska beslutet. Intill dess har inte det interimistiska beslutet någon verkan.43 I ett sådant fall gäller bl.a. att var och en av dessa stater ska anses som ursprungsstat vid tillämpningen av kapitel V och att bestämmelsen som innebär begränsningar i rätten att inleda ett förfarande (artikel 18) inte hindrar att ett förfarande för att ändra avgörandet inleds i någon av staterna. Systemet med bekräftande beslut förekommer främst i common law-länder.44 Sverige har inte något motsvarande förfarande och konventionen innebär inte någon skyldighet att införa det.

7.2.2Verkställighet i den anmodade staten (kapitel VI)

Vid konventionsförhandlingarna konstaterades att även de bästa internationella förfarandena för erkännande och verkställighet kan hämmas om nationella verkställighetsåtgärder är ineffektiva. Därför innehåller 2007 års Haagkonvention, för första gången i Haag- konferensens historia, ett separat kapitel om verkställighet i den anmodade staten. Kapitlet är tillämpligt både på ansökningar genom centralmyndigheterna och på ansökningar som görs direkt till behörig myndighet i den anmodade staten.45

Huvudregeln är att verkställighet ska ske enligt lagen i den anmodade staten (artikel 32, jfr motsvarande bestämmelse i artikel 41.1 i underhållsförordningen). Verkställighet ska ske utan dröjsmål. Om ansökan görs genom centralmyndigheter, och

43Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 567.

44Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 567.

45Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 570.

203

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

avgörandet har förklarats verkställbart eller registrerats för verkställighet i enlighet med kapitel V i konventionen (se avsnitt 7.2.1), ska verkställigheten ske utan att det krävs några ytterligare åtgärder från sökanden. Anledningen är att man har velat säkerställa en kontinuitet i processen. Eftersom bestämmelsen bara gäller när en ansökan går genom centralmyndigheterna kan det vid direkta ansökningar bli nödvändigt att ge in en ny ansökan om verkställighet efter ett beslut om verkställbarhet, beroende på om det krävs enligt nationell rätt.46

När det gäller underhållsskyldighetens varaktighet ska verkan ges åt tillämpliga bestämmelser i ursprungsstaten (artikel 32.4). Detta är av intresse då det gäller att bestämma när underhållsskyldigheten upphör, t.ex. därför att barnet har blivit myndigt. Hänvisningen kan enligt den förklarande rapporten omfatta såväl nationell rätt som internationella privaträttsliga regler som gäller i ursprungsstaten. Bestämmelsen måste dock läsas tillsammans med bestämmelsen i artikel 2 som anger gränserna för konventionens tillämplighet i staten, jfr följande exempel. Staten A har reserverat sig mot att tillämpa konventionens bestämmelser i förhållande till personer över 18 år. Staten B har inte reserverat sig, utan tillämpar konventionen i förhållande till barn upp till 21 års ålder. Staten B har meddelat ett avgörande som ger ett barn, som är 17 år, rätt till underhåll av sin far. Avgörandet har verkställts i staten A där fadern bor. Frågan är om staten A är skyldig att fortsätta verkställigheten sedan barnet har fyllt 18 år. Svaret är nej eftersom det skulle gå utöver de skyldigheter som staten A har åtagit sig. Artikel 32.4 skulle, läst för sig, kunna ge sken av en annan utgång. Ett exempel på en situation som däremot omfattas av artikeln är följande. Staten C tillåter underhållsbidrag mellan tidigare makar för obegränsad tid efter en skilsmässa. Staten D tillåter motsvarande underhållsbidrag under en period om fem år. Ett avgörande meddelas i staten C och ska verkställas i staten D. Bestämmelsen i artikel 32.4 innebär att myndigheterna i staten D är skyldiga att verkställa avgörandet även efter femårsperiodens utgång eftersom det inte finns någon motsvarande tidsgräns i ursprungsstaten.47

Preskriptionsfrister för verkställighet av utestående fordringar ska fastställas antingen enligt lagen i ursprungsstaten eller enligt lagen i den anmodade staten, beroende på vilken lag som

46Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 573.

47Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 576–577.

204

SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet

föreskriver den längsta preskriptionsfristen (artikel 32.5, jfr artikel 21.2 i underhållsförordningen).

I fråga om ärenden som omfattas av konventionen ska den anmodade staten tillhandahålla åtminstone de verkställighets- metoder som finns att tillgå i inhemska ärenden (artikel 33, ”icke- diskriminering”).48 Formuleringen tyder enligt den förklarande rapporten på att positiv särbehandling till förmån för utländska beslut är tillåten. Det noteras att det sannolikt inte kommer att vara vanligt, men att det inte kan uteslutas att det kan finnas skäl för det i vissa fall med hänsyn till de internationella underhållsmålens speciella karaktär.49 Bestämmelsen innebär alltså att konventionen ålägger de fördragsslutande staterna att ha ett effektivt verkställig- hetsförfarande, men kräver inte att utländska avgöranden behandlas förmånligare än nationella avgöranden.

De fördragsslutande staterna ska se till att effektiva åtgärder för att verkställa avgöranden i enlighet med konventionen finns enligt nationell rätt (artikel 34). Sådana åtgärder kan omfatta

a)innehållande av lön,

b)utmätning av banktillgodohavanden och andra tillgångar,

c)avdrag från socialförsäkringsutbetalningar,

d)säkerhet i eller tvångsförsäljning av fast egendom,

e)innehållande av skatteåterbäring,

f)innehållande eller utmätning av pensionsförmåner,

g)anmärkning i kreditupplysningsregister,

h)avslag på ansökan om eller indragning eller återkallelse av olika tillstånd (t.ex. körkort), eller

i)användning av medling, förlikning eller liknande förfaranden för att uppnå frivillig verkställighet.

Uppräkningen är exemplifierande och är inte avsedd att vara uttömmande.50

48Enligt underhållsförordningen ska en dom som har meddelats i en medlemsstat och som är verkställbar i den verkställande medlemsstaten verkställas där på samma villkor som en dom som har meddelats i den verkställande medlemsstaten (artikel 41.1).

49Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 580.

50Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 583.

205

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

Konventionen ger vidare, i en icke sanktionerad bestämmelse, uttryck för att det är viktigt att pengar kan överföras mellan olika stater (artikel 35).

7.3Överväganden

7.3.1Exekvaturförfarandet

Förslag: Svea hovrätt är behörig domstol vid exekvatur- förfarandet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.

Vid beslut med anledning av en ansökan om att ett utländskt avgörande ska erkännas eller förklaras vara verkställbart i Sverige ska Svea hovrätt bestå av en lagfaren domare.

En ansökan om ändring av (underhållsförordningen) respektive en invändning mot (2007 års Haagkonvention) ett beslut som har meddelats med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring, ska handläggas av Svea hovrätt med tillämpning av RB:s bestämmelser om överklagande av en tingsrätts beslut.

Ett avgörande som har meddelats med anledning av att ändring har sökts av ett beslut angående verkställbarhets- förklaring får överklagas till Högsta domstolen. Detta ska anmälas till kommissionen. Prövningstillstånd ska krävas för att Högsta domstolen ska ta upp beslutet till prövning.

7.3.1.1Allmänt

Som anges i avsnitt 7.1.1.3 kommer avgöranden från Storbritannien och Danmark fortfarande att förutsätta ett exekvaturförfarande för att kunna verkställas enligt underhållsförordningen (kapitel IV, avsnitt 2 i förordningen).51 Förfarandet för erkännande och verkställighet är av samma modell som gäller för bl.a. Bryssel I- förordningen och Bryssel II-förordningen. Även avgöranden som ska erkännas och verkställas enligt 2007 års Haagkonvention kräver ett exekvaturförfarande. Delvis regleras förfarandet i förordningen

51 Avgöranden från Danmark kan dock fortfarande erkännas utan exekvaturförfarande med stöd av den nordiska konventionen angående indrivning av underhållsbidrag (se artikel 69.3 i underhållsförordningen).

206

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

respektive konventionen, men vissa kompletterande bestämmelser behöver föreskrivas i lag.

7.3.1.2Behörig myndighet

Exekvaturprövningen ska ske på samma sätt oavsett vilket instrument som är tillämpligt och det är uppenbart att samma myndighet bör vara exekvaturmyndighet för båda instrumenten. Utredningen har därvid att ta ställning till vilken svensk myndighet som bör få denna uppgift.

Svea hovrätt är exekvaturmyndighet för avgöranden som ska förklaras verkställbara enligt ett flertal internationella instrument, som t.ex. Bryssel I-förordningen, Luganokonventionerna, Bryssel II-förordningen, 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention. Det är därför en uppgift som Svea hovrätt sedan tidigare har kompetens för att hantera. Även samordningsfördelar uppstår om liknande ärenden samlas vid en och samma myndighet.

Ett tänkbart alternativ är att låta den myndighet som ska ha uppgiften att vara centralmyndighet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention sköta exekvaturfrågorna. Den lösningen har valts i Norge där NAV-utland är såväl central- myndighet enligt New York-konventionen som exekvatur- myndighet för ärenden enligt Luganokonventionerna, 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention. Det finns fördelar även med en sådan lösning. Då samlas uppgifterna enligt de aktuella instrumenten hos den myndighet som har bäst sakkunskap i huvudfrågorna. Utredningen utesluter inte att det skulle kunna vara en lämplig lösning i framtiden, men anser att ansvaret för uppgiften nu bör ligga på Svea hovrätt.

7.3.1.3Tvåstegsförfarandet

Exekvatursystemet i både underhållsförordningen (aktualiseras endast i förhållande till Storbritannien och Danmark eftersom det i övrigt inte föreskrivs något exekvaturförfarande) och 2007 års Haagkonvention följer den tvåstegsmodell som redan finns t.ex. i Bryssel I-förordningen. Det är naturligt att välja samma förfarande- regler för exekvaturförfarandet i fråga om avgöranden om under- håll enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.

207

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

Det innebär att Svea hovrätt vid den första, formella prövningen i exekvaturförfarandet bör vara domför med en lagfaren domare (jfr 4 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden).

Var och en av parterna får ansöka om ändring av beslutet med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring (artikel 32 i underhållsförordningen). Ansökan ska göras till den domstol som medlemsstaten har anmält till kommissionen. På motsvarande sätt gäller enligt 2007 års Haagkonvention att båda parter ska ges möjlighet att invända mot (eng. challenge) eller överklaga ett beslut som har meddelats med anledning av en ansökan om verkställ- barhetsförklaring (artikel 23.5). Möjligheten att invända mot ett beslut i verkställbarhetsfrågan enligt konventionen har enligt utredningens mening samma innebörd som en ansökan om ändring enligt förordningen.

Även en ansökan om ändring av respektive en invändning mot det beslut som fattats i det första skedet bör prövas av Svea hovrätt med tillämpning av bestämmelserna i RB om överklagande av en tingsrätts beslut (jfr 5 § i ovan nämnda lag). Bestämmelser om detta bör införas i lag.

Ett avgörande som har meddelats enligt underhållsförordningen med anledning av att ändring har sökts får överklagas genom det förfarande som medlemsstaten har anmält till kommissionen (artikel 33 i underhållsförordningen). Ett motsvarande beslut enligt 2007 års Haagkonvention med anledning av att en invändning har gjorts får överklagas om det är tillåtet enligt lagen i den anmodade staten (se artikel 23.10). Enligt utredningens bedömning saknas anledning att välja någon annan lösning än den som gäller för motsvarande avgöranden enligt Bryssel I-förordningen. Över- klagande bör därför få göras till Högsta domstolen och det bör krävas prövningstillstånd för Högsta domstolens prövning. Detta bör föreskrivas i lag och anmälas till kommissionen.

208

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

7.3.2Säkerhetsåtgärder efter verkställbarhetsförklaring enligt underhållsförordningen

Förslag: En bestämmelse införs om att en verkställbarhets- förklaring av Svea hovrätt i det första skedet av exekvatur- förfarandet ska anses innefatta ett beslut om kvarstad eller om någon annan åtgärd som avses i 15 kap. RB.

Som har framgått av avsnitt 7.1.1.2 och 7.1.1.3 ska ett verkställbart avgörande från en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll automatiskt medföra att säkerhetsåtgärder får vidtas i Sverige (artikel 18 i underhållsförordningen). Om avgörandet i stället har meddelats i en stat som inte är bunden av protokollet (dvs. Danmark eller Storbritannien), inträder samma förhållande i och med verkställbarhetsförklaringen (artikel 36.2).

När avgörandet är direkt verkställbart i Sverige kan Krono- fogdemyndigheten fatta utmätningsbeslut och säkerställa utmät- ningen enligt vanliga regler. Då finns det inte något behov av att föreskriva om säkerhetsåtgärder i svensk bemärkelse, dvs. kvarstad eller annan åtgärd som avses i 15 kap. RB. Situationen blir annorlunda när Svea hovrätt har bifallit en ansökan om verk- ställbarhet (jfr artikel 30 och artikel 36.2). En sådan verkställ- barhetsförklaring medför automatiskt att säkerhetsåtgärder får vidtas. Det är för övrigt de enda verkställighetsåtgärder som får vidtas så länge klagofristen löper och intill dess beslutet i exekvaturärendet vunnit laga kraft (artikel 36.3). Liksom när det gäller motsvarande bestämmelser i andra internationella instrument (t.ex. i Bryssel I-förordningen och Luganokonventionerna) bör det föreskrivas i lag att Svea hovrätts beslut att bifalla en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska anses innefatta ett beslut om kvarstad eller om någon annan åtgärd som regleras i 15 kap. RB.

209

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

7.3.3Verkställighet av avgöranden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention sker enligt utsökningsbalken

Förslag: Ett avgörande om underhållsskyldighet som har med- delats i en medlemsstat i EU som är bunden av 2007 års Haag- protokoll ska verkställas enligt UB på samma sätt som en mot- svarande svensk dom som har vunnit laga kraft om inte annat följer av underhållsförordningen. Ett avgörande om underhålls- skyldighet som har förklarats vara verkställbart i Sverige antingen enligt underhållsförordningen eller enligt 2007 års Haagkonvention ska verkställas på samma sätt om inte annat följer av respektive instrument. En erinran om detta ska införas i lag.

Bedömning: Det saknas anledning att införa mer förmånliga verkställighetsregler för utländska avgöranden än vad som gäller för motsvarande svenska avgöranden.

Som har framgått av bl.a. avsnitt 7.1.1.2 föreskrivs inte något exekvaturförfarande för avgöranden som omfattas av underhålls- förordningen (med undantag för avgöranden från Storbritannien och Danmark). Att ett avgörande som har meddelats i en medlems- stat och som är verkställbart där ska vara verkställbart i Sverige utan exekvaturförfarande följer direkt av förordningen (artikel 17.2). Vidare följer att en sådan dom ska verkställas i Sverige på samma villkor som en dom som har meddelats här i landet (artikel 41.1). Detta innebär att det redan finns särskilda föreskrifter om att sådana utländska avgöranden får verkställas i Sverige (jfr 3 kap. 2 § UB). I linje med vad som har förordnats i fråga om verkställighet enligt bl.a. Bryssel I-förordningen och förordningen om den europeiska exekutionstiteln samt Bryssel II- förordningen52 bör det dock tydliggöras med en kompletterande lagregel. Det bör framgå i lag att avgöranden som antingen är direkt verkställbara i Sverige eller som har förklarats vara verkställbara antingen enligt underhållsförordningen eller enligt 2007 års Haagkonvention får verkställas enligt UB:s bestämmelser på samma villkor som ett svenskt avgörande som har vunnit laga kraft.

52 Se 7 och 11 §§ lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden och 4 § lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen.

210

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

Där bör även erinras om att det kan finnas avvikande bestämmelser i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention som ska tillämpas framför UB:s bestämmelser. Sådana bestämmelser finns t.ex. i fråga om hinder mot och uppskjutande av verkställighet i artikel 21 i underhållsförordningen (se avsnitt 7.1.1.2 och nedan i avsnitt 7.3.6). Någon bestämmelse som tar sikte på verkställighet av utländska avgöranden om säkerhetsåtgärder behövs inte enligt utredningens mening.53

Som har redovisats i avsnitt 7.2.2 finns det en bestämmelse om icke-diskriminering i 2007 års Haagkonvention (artikel 33) som tillåter staterna att ha förmånligare regler för utländska avgöranden. Det finns en bestämmelse i 7 kap. 14 § andra stycket UB som särskilt tar sikte på utländska underhållsbidragsfordringar. Där framgår att en utländsk fordran på underhållsbidrag som får verkställas i Sverige, vid utmätning av lön har företräde framför andra fordringsanspråk om bidragsfordringen vid verkställighets- tillfället inte är äldre än fem år. Det finns inte något som hindrar att en fordran som är äldre än fem år får verkställas men då gäller inte någon företrädesrätt. Rätten enligt FB att kräva ut fastställt underhållsbidrag går däremot som regel förlorad fem år efter den ursprungligen gällande förfallodagen (7 kap. 9 § FB) och enligt ÄktB är motsvarande preskriptionstid tre år (6 kap. 10 § ÄktB). Detta innebär att det enligt gällande rätt gäller förmånligare regler för verkställighet genom löneutmätning av utländska fordringar på underhåll, vilket också är tillåtet enligt 2007 års Haagkonvention. Utredningen har inte erfarit och kan inte heller se att det i något annat avseende skulle finnas behov av att införa särskilda regler för utländska avgöranden.

7.3.4Verkställbara avtal enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention

Bedömning: Det saknas behov av kompletterande bestämmel- ser för att avtal om underhåll ska kunna erkännas och verkställas i Sverige.

Som har framgått av avsnitt 3.7.3 är ett skriftligt, av två personer bevittnat avtal angående underhållsbidrag enligt ÄktB eller FB

53 Jfr 7 § andra stycket lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.

211

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

verkställbart på samma sätt som en dom som har vunnit laga kraft (3 kap. 19 § första stycket UB). Ett sådant avtal uppfyller i sig inte kraven i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention för att kunna verkställas utomlands.54 För detta krävs viss myndighets- medverkan. De enda svenska avtal som i dag uppfyller kraven är avtal om underhåll till barn under 18 år som ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader (7 kap. 7 § andra stycket FB). Frågan om det bör skapas förutsättningar för att ytterligare svenska avtal ska kunna verkställas utomlands behandlas i avsnitt 8.6.2.

Förutsättningarna för verkställighet av utländska avtal i Sverige följer direkt av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonven- tion.55 Enligt utredningens bedömning behövs inga kompletterande bestämmelser i detta avseende.

7.3.5Förnyad prövning enligt underhållsförordningen när svaranden inte har gått i svaromål

Förslag: En ansökan om förnyad prövning ska göras skriftligen. Ansökan ska ges in till hovrätt. Ansökningar rörande Försäk- ringskassans beslut om återbetalning av underhållsstöd bör prövas av Svea hovrätt. Beviljas en ansökan, ska hovrätten samtidigt besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som ursprungligen prövade ärendet. Vid hovrättens hand- läggning gäller i övrigt bestämmelserna om resning i 58 kap. RB i tillämpliga delar.

7.3.5.1Allmänna förutsättningar

Som har redovisats i avsnitt 7.1.1.2 ska svaranden, om han eller hon inte har gått i svaromål i ursprungsmedlemsstaten, ha rätt att ansöka om förnyad prövning av domen vid den behöriga domstolen i ursprungsmedlemsstaten under vissa närmare angivna förut- sättningar (artikel 19.1 i underhållsförordningen). Denna rätt att ansöka om förnyad prövning ska närmast betraktas som ett extra- ordinärt rättsmedel, som inte påverkar andra extraordinära rätts-

54Se artiklarna 2 och 48 i underhållsförordningen och artiklarna 3 e och 30.1 i 2007 års Haagkonvention.

55Se avsnitt 7.1.2 och 7.2.1.4.

212

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

medel enligt ursprungsmedlemsstatens lag förutsatt att dessa rätts- medel inte är oförenliga med rätten till förnyad prövning enligt förordningen (se ingresspunkt 29 i förordningen).

Bestämmelsen torde kunna bli aktuell i fråga om tredskodomar från tingsrätt, utslag från Kronofogdemyndigheten och beslut om återbetalning av utgivet underhållsstöd från Försäkringskassan.

Förutsättningarna för en ansökan om förnyad prövning – dvs. att parten inte blivit delgiven kravet i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt, eller att parten varit förhindrad att bestrida kravet på grund av force majeure eller extraordinära omständigheter – finns redan i de existerande extraordinära rättsmedlen som gäller för tingsrättens domar och kronofogdemyndighetens utslag.56 Försäkringskassans handläggning sker enligt förvaltningslagen (1986:223) och möjligheten till resning regleras i 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Möjligheten till förnyad prövning enligt förordningen är dock en självständig bestämmelse med annorlunda tidsfrister. Förfarandet enligt artikel 19.1 kräver därför vissa kompletterande bestämmelser. Med den rättegångs- ordning vi har i Sverige torde förnyad prövning inte komma i fråga särskilt ofta.

7.3.5.2Behörig myndighet

Medlemsstaterna ska meddela kommissionen omprövnings- förfaranden för tillämpning av artikel 19 samt namn och kontakt- uppgifter för behöriga domstolar (artikel 71.1 c).

Ett alternativ är att låta den myndighet som fattade det ursprungliga beslutet pröva om det finns förutsättningar för förnyad prövning. Den myndigheten har alla handlingar i ärendet och ska – om det finns skäl för det – även pröva saken på nytt om det finns förutsättningar för en förnyad prövning. Skäl som talar mot en sådan lösning är emellertid att den förnyade prövningens karaktär av extraordinärt rättsmedel tappas. En sådan lösning synes inte heller vara avsedd genom att den skulle innebära att Sverige får rapportera namn och kontaktuppgifter till samtliga tänkbara myn- digheter till kommissionen.

Möjligheten till förnyad prövning finns även enligt Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den

56 Se angående resning och ansökan om återställande av försutten tid 58 kap. RB samt domvilla 59 kap. RB.

213

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföre- läggande (artikel 20). I det sammanhanget ansåg lagstiftaren att det var önskvärt att prövningen skulle göras av en beslutsinstans med vana att pröva ansökningar av extraordinär karaktär, och att prövningen bör göras av hovrätt.57 Utredningen anser att den förnyade prövningen enligt underhållsförordningen bör hanteras på motsvarande sätt. En ansökan om förnyad prövning avseende Kronofogdemyndighetens utslag, som skulle ha överlämnats till en tingsrätt om förfarandet hade gått vidare, bör prövas av den hovrätt till vilken tingsrättens dom eller beslut skulle ha överklagats. På motsvarande sätt bör en ansökan om förnyad prövning av en tingsrättsdom prövas av den hovrätt till vilken tingsrättens dom eller beslut skulle ha överklagats. Ansökningar rörande Försäk- ringskassans beslut bör prövas av Svea hovrätt.58

7.3.5.3Förfarandet vid förnyad prövning

En ansökan om förnyad prövning bör vara skriftlig (jfr 13 § lagen om europeiskt betalningsföreläggande).

Vid hovrättens handläggning av ansökningar om förnyad prövning bör bestämmelserna om resning i 58 kap. RB gälla i tillämpliga delar. Detta bör framgå av lag. Det innebär t.ex. att ett beslut om att en förnyad prövning ska ske inte får fattas utan att motparten har getts tillfälle att yttra sig. För ett avslag på ansökan krävs däremot inte skriftväxling med motparten. Eftersom ett beslut om förnyad prövning innebär att det ursprungliga avgöran- det förlorar sin rättskraft (se artikel 19.3), bör hovrättens beslut i frågan kunna överklagas till Högsta domstolen. Prövningstillstånd bör dock krävas. Om hovrätten beslutar om förnyad prövning bör vidare förordnas att den myndighet som prövade frågan ska fort- sätta handläggningen där ärendet avslutades, enligt det regelverk som gäller för ärendet i fråga. Även detta bör framgå av lag.

57Se prop. 2007/08:158 s. 27, bet. 2008/09:CU4 och prot. 2008/09:8.

58Jfr 13 § lagen (2008:879) om europeiskt betalningsföreläggande. Om målet skulle ha över- lämnats till annan domstol eller myndighet (än tingsrätt) ska ansökan ges in till Svea hovrätt.

214

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

7.3.6Hinder mot och uppskjutande av verkställighet enligt underhållsförordningen

Förslag: Kronofogdemyndigheten är den behöriga myndighet i Sverige som avses i artikel 21 i underhållsförordningen. En bestämmelse införs i lag om att Kronofogdemyndighetens beslut att bevilja uppskjutande av verkställigheten respektive att avslå en begäran om uppskjutande får överklagas.

Bedömning: Kronofogdemyndighetens prövning av om det finns hinder mot verkställighet kräver inte några komplet- terande bestämmelser. Detsamma gäller prövningen av om det finns skäl för uppskjutande av verkställigheten.

7.3.6.1Allmänna förutsättningar

Som har redovisats i avsnitt 7.1.1.2 får på begäran av den underhållsskyldige hinder mot verkställighet beaktas (artikel 21.2) och uppskjutande av verkställighet ske (artikel 21.3). I korthet gäller att det finns hinder mot verkställighet om rätten att få avgör- andet verkställt upphör genom preskription eller om avgörandet är oförenligt med annat avgörande. Verkställigheten får skjutas upp om en ansökan om förnyad prövning har getts in enligt artikel 19 eller om avgörandets verkställbarhet har skjutits upp i ursprungsstaten.

7.3.6.2Beslut om hinder mot verkställighet

Kronofogdemyndigheten är behörig svensk myndighet i fråga om verkställighet. Kronofogdemyndigheten får ta ställning till om det finns hinder mot verkställighet utifrån de omständigheter som den underhållsskyldige åberopar. Det kan även finnas andra hinder mot verkställighet än de som framgår av artikel 21.2, t.ex. på den grunden att den underhållsskyldige har betalat fordran eller på grund av annat förhållande som rör parternas mellanhavanden som inte kan lämnas utan avseende (3 kap. 21 § UB). Kronofogde- myndighetens beslut får överklagas till tingsrätt (18 kap. 1 § UB). För att tingsrättens beslut efter ett överklagande ska prövas i hovrätten krävs prövningstillstånd (39 § lagen [1996:242] om

215

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

domstolsärenden). Bestämmelsen i artikel 21.2 om hinder mot verkställighet kräver inte några kompletterande bestämmelser. Möjligheten att överklaga sådana beslut följer redan av gällande rätt.

7.3.6.3Beslut om uppskjutande av verkställigheten

Uppgiften att bedöma om det finns förutsättningar att skjuta upp verkställigheten eller inte följer direkt av underhållsförordningen (artikel 21.3). Det ska noteras att uppskjutande av verkställigheten enligt underhållsförordningen inte har samma innebörd som ”uppskov” enligt UB och andra exekutionsrättsliga regelverk.59 Där används begreppet för att beskriva en borgenärsåtgärd, sökanden kan t.ex. medge uppskov med utmätning. Ett sådant beslut går inte att överklaga. Beslutet om uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21.3 är närmast att likna vid de anståndsregler som finns i UB.60 Det är Kronofogdemyndigheten som fattar beslut om anstånd och ett sådant beslut kan överklagas (18 kap. 2 § UB).

Om verkställigheten skjuts upp enligt artikel 21.3 innan någon verkställighetsåtgärd har påbörjats, får det till följd att Krono- fogdemyndigheten inte vidtar någon sådan åtgärd. Ansökan om verkställighet ligger dock kvar hos Kronofogdemyndigheten. När Kronofogdemyndigheten redan har påbörjat verkställigheten skulle situationen enligt i dag gällande regelverk hanteras så att verk- ställigheten fortgår även om Kronofogdemyndighetens beslut överklagas, om inte något annat föreskrivs i UB eller förordnas av en domstol (2 kap. 19 § andra stycket UB). Enligt utredningens uppfattning är det rimligt att det är Kronofogdemyndigheten som får fatta beslutet om uppskjutande av verkställigheten även i detta skede. Det bör alltså inte krävas att verkställighetsbeslutet över- klagas och att tingsrätten fattar beslut om uppskjutande. En bestämmelse bör därför införas i lag om att Kronofogdemyndig- heten är behörig att fatta beslut enligt artikel 21.3 i underhålls- förordningen. Vidare bör Sverige anmäla till kommissionen att Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet i samtliga fall som följer av artikel 21 (se artikel 71.1 f).

Kronofogdemyndighetens beslut att bevilja uppskjutande av verkställigheten respektive att avslå en sådan begäran, bör få över-

59Se t.ex. 4 kap. 10 § andra stycket UB och 7–9 §§ lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

60Se t.ex. 7 kap. 11 § UB (anstånd med löneutmätning) och 8 kap. 3 § andra stycket UB (anstånd med försäljning av utmätt egendom).

216

SOU 2010:59 Erkännande och verkställighet

klagas. En särskild bestämmelse om detta ska införas i lag. Att prövningstillstånd då krävs för hovrättens prövning följer av 18 kap. 1 § UB och 39 § lagen om domstolsärenden.

Om Kronofogdemyndigheten avslår en ansökan om upp- skjutande av verkställigheten fortsätter verkställigheten, såvida inte frågan överklagas och tingsrätten beslutar om inhibition (2 kap. 19 § andra stycket UB).

Sedan Kronofogdemyndigheten har beslutat om uppskjutande av verkställigheten – oavsett i vilket skede beslutet har fattats – kan verkställigheten återupptas när behörig myndighet i ursprungs- staten har avslagit en begäran om förnyad prövning eller när verkställbarheten inte längre är uppskjuten i ursprungsstaten.

7.3.7Beslut av administrativa myndigheter

Förslag: Sverige ska meddela kommissionen att Försäkrings- kassan, Kronofogdemyndigheten och socialnämnden är sådana svenska administrativa myndigheter som i frågor om underhåll likställs med domstol i underhållsförordningens mening. Motsvarande uppgift ska lämnas för 2007 års Haagkonvention om att de svenska administrativa myndigheternas beslut alltid uppfyller kraven i artikel 19.3 i 2007 års Haagkonvention.

Bedömning: I den mån ett administrativt beslut har fattats av en utländsk myndighet som inte ingår bland de myndigheter vars avgöranden alltid uppfyller kraven i artikel 19.3, bör det inte göras undantag från huvudregeln att avgörandet ska åtföljas av en handling som utvisar att kraven är uppfyllda.

Med ”domstol” avses enligt underhållsförordningen även de administrativa myndigheter i medlemsstaterna som är behöriga i frågor om underhållsskyldighet, förutsatt att dessa myndigheter garanterar opartiskhet och parternas rätt att bli hörda och att deras beslut enligt lagen i den medlemsstat där de är etablerade kan bli föremål för överklagande eller förnyad prövning av en rättslig myndighet, och har liknande giltighet och verkan som ett beslut av en rättslig myndighet i samma fråga (artikel 2.2 i underhålls- förordningen). Dessa administrativa myndigheter ska förtecknas i bilaga X till förordningen. Utredningen ska enligt direktiven be- döma vilka myndigheter i Sverige som bör likställas med domstol.

217

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

Vidare kan en stat enligt artikel 57.1 e och artikel 25.1 b i 2007 års Haagkonvention ge tillkänna att avgöranden som fattas av dess administrativa myndigheter alltid uppfyller kraven i artikel 19.3 – dvs. att avgörandena kan bli föremål för överklagande till eller förnyad prövning av en rättslig myndighet och har liknande giltighet och verkan som avgöranden av en rättslig myndighet i samma fråga. Om så inte sker, ska en ansökan om erkännande och verkställighet åtföljas av en handling som fastställer att kraven i artikel 19.3 är uppfyllda (artikel 25.1 b). Enligt kommissionens förslag till rådsbeslut om EU:s ingående av 2007 års Haagkonven- tion61 ska medlemsstaterna till kommissionen meddela de uppgifter om lagstiftning, förfaranden och tjänster som avses i artikel 57.

De myndigheter och avgöranden som skulle kunna bli aktuella för svensk del är Försäkringskassans beslut om återbetalning av bidrag som har betalats till en underhållsberättigad person i stället för underhållsbidrag (s.k. underhållsstöd), Kronofogdemyndig- hetens utslag i mål om betalningsföreläggande och handräckning avseende underhåll samt socialnämndens godkännande av avtal om underhållsbidrag till barn under 18 år, om underhållsbidraget ska utgå med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader i taget.

Parternas rätt att bli hörda (artikel 2.2) får anses uppfylld genom 16 och 17 §§ förvaltningslagen samt 25 och 31 §§ lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

I fråga om beslut om återbetalning av utgivet underhållsstöd så får sådana beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Vidare är Försäkringskassans beslut om återbetalning en exekutionstitel som kan läggas till grund för verkställighet (41 § lagen om underhållsstöd och 3 kap. 1 § UB). Besluten har därmed liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet.

Kronofogdemyndighetens utslag i ett mål om betalnings- föreläggande och handräckning kan aktualiseras t.ex. om den underhållsberättigade åberopar ett avtal om underhållsbidrag som inte är bevittnat och därmed inte direkt verkställbart. Om svaranden inte bestrider ansökan kan Kronofogdemyndigheten meddela utslag (42 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning). Svaranden kan ansöka om återvinning (52 § samma lag) varefter målet överlämnas till tingsrätt för prövning. Kronofogdemyndighetens utslag är en exekutionstitel som kan

61 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

218

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

verkställas (3 kap. 1 § UB). Enligt artikel 62 i Bryssel I- förordningen jämställs den svenska Kronofogdemyndigheten med domstol, med avseende på summarisk process i mål om betalnings- föreläggande och handräckning.

När det gäller socialnämndens godkännande av avtal om underhållsbidrag till barn under 18 år, så torde det sällan finnas anledning att överklaga ett sådant godkännande eftersom parterna är överens i frågan. Ett eventuellt överklagande skulle i vart fall inte innebära att själva underhållsfrågan prövades av högre instans eftersom godkännandet är en formsak. En fråga om underhålls- skyldighet vinner emellertid inte rättskraft i den meningen att parterna är förhindrade att få saken prövad på nytt. Det är alltid möjligt att återkomma i frågan – i vart fall om förhållandena har ändrats. Det kan sägas innebära att saken, med avseende på den underhållsskyldiges skyldighet att betala visst underhåll till den underhållsberättigade, kan bli föremål för förnyad prövning. Att det godkända avtalet har liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet följer av att avtalet får verkställas på samma sätt som en lagakraftvunnen dom (se 7 kap. 7 § andra stycket FB och 3 kap. 19 § UB). Även socialnämndens godkännande av avtal uppfyller alltså kraven. Enligt uppgift är sådana ärenden dock mycket ovanliga.

Mot bakgrund av det anförda anser utredningen att det är lämpligt att meddela kommissionen att Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och socialnämnden är sådana svenska administrativa myndigheter som i frågor om underhållsskyldighet kan jämställas med domstol (artikel 2.2 i underhållsförordningen). Motsvarande uppgift bör kunna lämnas till kommissionen enlighet med artikel 57.1 e och artikel 25.1 b i 2007 års Haagkonvention, dvs. att myndigheternas avgöranden alltid uppfyller kraven i artikel 19.3 genom att de kan bli föremål för överklagande till eller förnyad prövning av en rättslig myndighet samt har liknande giltighet och verkan som ett avgörande av en rättslig myndighet i samma fråga. Därigenom är det inte nödvändigt att bifoga en handling som utvisar att kraven är uppfyllda till en ansökan om erkännande och verkställighet, något som annars krävs enligt artikel 25.1 b.

En härtill angränsande fråga gäller avgöranden från utländska myndigheter enligt 2007 års Haagkonvention. En stat får ge tillkänna att den inte kräver en handling som fastställer att kraven i artikel 19.3 är uppfyllda (artikel 25.3 c och artikel 57.1 e i 2007 års

219

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

Haagkonvention). Detta blir aktuellt om ursprungsstaten inte har gett tillkänna att ett avgörande av dess administrativa myndigheter alltid uppfyller kraven i artikel 19.3. Utredningen anser inte att det finns anledning att ge något sådant tillkännagivande, i ett sådant fall är det tvärtom av vikt att den verkställande myndigheten får känne- dom om vilken status avgöranden från den utländska myndigheten har.

7.3.8Ytterligare kompletterande bestämmelser till 2007 års Haagkonvention

Förslag: En fullständig kopia av avgörandet ska alltid bifogas en ansökan om erkännande eller erkännande och verkställighet. Detta ska anmälas till kommissionen.

En bestämmelse införs i lag om att den som har rätt att invända mot respektive ansöka om ändring av ett beslut som fattas med anledning av en ansökan om verkställbarhet ska delges beslutet.

Bedömning: Det är inte nödvändigt att reglera central- myndighetens vidarebefordran av ett verkställbarhetsbeslut till Kronofogdemyndigheten.

7.3.8.1En fullständig kopia av avgörandet ska bifogas en ansökan

En stat får ge tillkänna att en fullständig kopia av avgörandet, bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten, ska bifogas ansökan (artikel 25.3 a och artikel 57.1 e i 2007 års Haagkonven- tion). Som har redovisats i avsnitt 7.3.7 har kommissionen i sitt förslag till rådsbeslut föreslagit att medlemsstaterna ska meddela de uppgifter om lagstiftning, förfaranden och tjänster som avses i artikel 57.62

Något som talar emot att Sverige bör kräva en fullständig och bestyrkt kopia av avgörandet är att det är möjligt att i stället använda formulär i det första skedet av exekvaturförfarandet. Formuläret ska upprättas av samma myndighet som har utfärdat avgörandet. Användandet av formulär minskar översättnings- kostnaderna. Vidare kan exekvaturmyndigheten alltid begära in en

62 Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

220

SOU 2010:59

Erkännande och verkställighet

fullständig kopia, bestyrkt av behörig myndighet i ursprungsstaten, om det finns behov av det (artikel 25.2). Trots detta anser utredningen att det finns goda skäl för att Sverige alltid bör kräva en fullständig kopia av avgörandet. Ett tungt vägande skäl är att ett motsvarande krav finns i artikel 40.1 i underhållsförordningen. Handläggningen blir på så sätt enhetlig. Dessutom krävs att exeku- tionstiteln ges in när ärendet kommer till Kronofogdemyndigheten för verkställighet (2 kap. 2 § andra stycket UB). Av dessa skäl anser utredningen att det bör krävas att en fullständig kopia av avgörandet alltid ska ges in. Detta bör anmälas till kommissionen.

Med detta förslag finns det inte för närvarande anledning att under några förhållanden, i stället för det fullständiga avgörandet, godta ett upprättat sammandrag eller ett utdrag av avgörandet enligt formulär (se artikel 25.3 b och artikel 57.1 e i 2007 års Haagkonvention).

7.3.8.2Delgivning av ett beslut om verkställbarhet

När exekvaturmyndigheten har förklarat att ett utländskt beslut får verkställas i Sverige, eller vägrat att meddela en sådan verkställbar- hetsförklaring, ska, som redovisas i avsnitt 7.2.1.4, sökanden och motparten underrättas om detta (artikel 23.5). Härefter löper en tidsfrist inom vilken en part kan invända mot beslutet, dvs. ansöka om ändring (se artikel 23.6). En invändning ska ges in inom 30 eller 60 dagar från underrättelsen. Det framgår inte direkt av konventionen om parterna ska delges beslutet eller inte. När det gäller motsvarande bestämmelse i underhållsförordningen (artikel 31) ska sökanden underrättas om beslutet som meddelats med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring (punkten 1) och den part mot vilken verkställighet begärs ska delges det (punkten 2). En ansökan om ändring av en verkställ- barhetsförklaring ska göras inom 30 dagar efter delgivningen (artikel 32.5 i underhållsförordningen).63 Motsvarande bestämmel- ser finns i Bryssel I-förordningen (artikel 42 och artikel 43.5).

Eftersom det första skedet av exekvaturförfarandet endast är formellt och parterna inte har rätt att yttra sig i detta skede är det rimligt att i vart fall motparten delges beslutet. Till skillnad från

63 Dessa bestämmelser i underhållsförordningen gäller i förhållande till avgöranden från Storbritannien och Danmark. För avgöranden från övriga medlemsstater i EU krävs ingen exekvatur.

221

Erkännande och verkställighet

SOU 2010:59

sökanden är motparten ofta inte medveten om att saken prövas av exekvaturmyndigheten eftersom beslutet meddelas utan föregående skriftväxling. Ett annat skäl för delgivning är att det är en fördel om exekvaturförfarandet enligt de olika instrumenten kan hanteras så lika som möjligt. En kompletterande bestämmelse bör därför införas i lag som föreskriver att ett avgörande med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska delges den som har rätt att ansöka om ändring.

7.3.8.3Centralmyndigheten vidarebefordrar verkställbarhetsbeslutet till Kronofogdemyndigheten

När en ansökan har skett genom centralmyndigheterna och avgör- andet har förklarats verkställbart ska verkställigheten fortgå utan att det krävs några ytterligare åtgärder från sökanden (artikel 32.3). I detta avseende skiljer sig 2007 års Haagkonvention från t.ex. Bryssel I-förordningen. Enligt denna förordning skickas inte ett beslut om verkställbarhet direkt från Svea hovrätt till Kronofogde- myndigheten. För att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser enligt 2007 års Haagkonvention måste säkerställas att verkställigheten fortgår efter verkställbarhetsbeslutet.

Om Försäkringskassan bistår den underhållsberättigade enligt New York-konventionen brukar Försäkringskassan – i egenskap av centralmyndighet – försöka förmå den betalningsskyldige att betala på frivillig väg. Först därefter förmedlar Försäkringskassan beslutet om verkställbarhet till Kronofogdemyndigheten. Att låta central- myndigheten sköta förmedlingen av verkställbarhetsbeslutet på motsvarande sätt även enligt 2007 års Haagkonvention framstår som en lämplig ordning. Ett alternativ skulle kunna vara att låta Svea hovrätt expediera beslutet direkt till Kronofogdemyndigheten. Ett sådant alternativ saknar emellertid mellansteget där frivillig betalning undersöks. Eftersom betalning på frivillig väg är till fördel för den underhållsberättigade parten bör beslutet inte expedieras direkt från Svea hovrätt. I stället får det följa av centralmyndighetens åligganden enligt 2007 års Haagkonvention att fullfölja sitt ärende med en ansökan om verkställighet. Därmed ges utrymme för uppgörelser på frivillig väg. Enligt utredningens bedömning är det inte nödvändigt att föreskriva en skyldighet för centralmyndigheten att vidarebefordra beslutet till Kronofogde- myndigheten.

222

8 Särskilt om avtal

8.1Inledning

Både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention förutsätter att avtal om underhållsbidrag kan träffas. Sådana avtal ska under vissa förutsättningar erkännas och verkställas enligt bestämmelserna i förordningen och konventionen (se avsnitt 7.1.2 och avsnitt 7.2.1.4).

Det är vidare enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagprotokoll tillåtet att under vissa förutsättningar träffa avtal både om behörighet och om vilken lag som ska vara tillämplig. Det är möjligt att förordna om behörig domstol och tillämplig lag i ett och samma avtal (såvida tvisten inte rör underhållsskyldighet mot ett barn under 18 år, eftersom det då inte är tillåtet att välja domstol).

I detta kapitel behandlas frågor kring avtalsmöjligheterna.

8.2Gällande rätt

8.2.1Möjligheten att avtala om underhåll enligt svensk intern rätt

Enligt svensk intern rätt är tvister om underhållsbidrag i princip av dispositiv natur. Samtidigt har det i svensk rätt ansetts att den familjerättsliga underhållsskyldigheten – mot make och barn – har tvingande natur i den meningen att en part inte i förväg, innan underhållsfrågan för en viss tidsperiod är aktuell, med bindande

223

Särskilt om avtal SOU 2010:59

verkan generellt kan avstå från sin principiella rätt till underhållsbidrag.1

Det är möjligt att träffa avtal om underhåll till barn. Avtal om underhållsbidrag kan slutas även före barnets födelse (7 kap. 2 § FB) Den vanligaste formen av avtal gäller månatliga betalningar för barnets underhåll. För ett sådant avtal finns inga formkrav, men om det ska kunna bli föremål för indrivning måste det vara skriftligt och bevittnat av två personer (3 kap. 19 § första stycket UB). För det fall underhållsbidrag för framtiden ska betalas med ett engångsbelopp eller för längre perioder än tre månader i taget, är avtalet giltigt endast om det är skriftligt och bevittnat av två personer. Är barnet under 18 år ska ett sådant avtal dessutom vara godkänt av socialnämnden i kommun där barnet eller dess vårdnadshavare är varaktigt bosatt eller, om ingen av dem är varaktigt bosatt här i landet, av socialnämnden i Stockholm. Underhållsbidrag i form av ett engångsbelopp ska betalas till socialnämnden om barnet är under 18 år (7 kap. 7 § FB). Ett avtal om underhåll kan jämkas av rätten, om det finns skäl för det med hänsyn till att förhållandena har ändrats om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt (10 § samma kap.).

Makar och före detta makar kan träffa avtal om underhåll. Det ställs inte upp några formkrav för att ett sådant avtal ska vara giltigt. För att det ska kunna bli föremål för indrivning måste det emellertid vara skriftligt och bevittnat av två personer (3 kap. 19 § första stycket UB). Ett avtal om underhåll får jämkas av domstol om det finns skäl för det med hänsyn till att förhållandena har ändrats eller om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständig- heterna vid dess tillkomst och förhållandena i övrigt (6 kap. 11 § ÄktB). Om underhållsbidrag har fastställts genom avtal gäller vissa restriktioner för verkställighet. Underhållsbidrag som ska utges till gäldenärens make för makens egen del eller för makarnas barn får verkställas endast om makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans och alltjämt inte gör det (3 kap. 19 § andra stycket UB). Det kan noteras att makar, inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad, kan avtala om den

1 Se Gösta Walin och Staffan Vängby, Föräldrabalken, En kommentar, Del I, 1–13 kap., s. 7:7, Lars Tottie, Äktenskapsbalken och promulgationslag m.m. (1990) s. 112 f. och Anders Agell och Margareta Brattström, Äktenskap, samboende, partnerskap, 4 uppl. (2008), s. 54. Jfr RH 2000:42, där hovrätten fann att bestämmelserna i 6 kap. 1–3 §§ ÄktB om underhållsskyldighet mellan makar var av tvingande natur, samt NJA 1950 s. 513 och NJA 1972 s. 419.

224

SOU 2010:59

Särskilt om avtal

kommande bodelningen eller om annat som har samband med denna (9 kap. 13 § ÄktB). Ett sådant avtal kallas föravtal och det är inte ovanligt att parterna beaktar underhållsfrågan i avtalet.2

8.2.2Avtal om domstols behörighet (prorogation)

Det är enligt gällande rätt möjligt för parterna att avtala om svensk behörighet i frågor om underhåll enligt Bryssel I-förordningen och de båda Luganokonventionerna.

Enligt Bryssel I-förordningen kan parterna träffa avtal om att en domstol eller domstolarna i en medlemsstat ska vara behöriga att avgöra en redan uppkommen tvist eller framtida tvister i anledning av ett bestämt rättsförhållande (artikel 23). Detta gäller under förutsättning att en av parterna har hemvist i en medlemsstat. En annan förutsättning är att tvisten har gränsöverskridande karaktär, annars får giltigheten av ett avtal som innebär att tvisten ska avgöras av en viss svensk domstol bedömas enligt 10 kap. 16 § rättegångsbalken.3 Vissa formkrav ställs upp i syfte att säkerställa att samstämmighet mellan parterna faktiskt har förelegat.4 Avtalet ska vara skriftligt eller muntligt och skriftligen bekräftat (artikel 23.1 a).5 Ett elektroniskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av avtalet är likvärdigt med ett skriftligt avtal (artikel 23.2). En domstol som inte är behörig enligt Bryssel I-förordningen kan bli behörig genom s.k. tyst prorogation (artikel 24). Domstolen är därvid behörig om svaranden går i svaromål, dock inte om svaranden gick i svaromål för att bestrida domstolens behörighet eller om en annan domstol har exklusiv behörighet.

2Se Örjan Teleman, Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa, 4 uppl. (2003), s. 271.

3Se Lennart Pålsson, Bryssel I-förordningen jämte Bryssel- och Luganokonventionerna (2008), s. 210.

4Se Lennart Pålsson, a.a. s. 215.

5Avtalet kan också ingås b) i en form som överensstämmer med praxis som parterna har utbildat mellan sig eller c) i internationell handel, i en form överensstämmande med handelsbruk eller sedvänja under vissa närmare angivna förutsättningar.

225

Särskilt om avtal

SOU 2010:59

8.2.3Avtal om tillämplig lag

Som tidigare har nämnts har Sverige inte tillträtt någon av Haag- konferensens lagvalskonventioner avseende underhåll.6 Europa- parlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I- förordningen)7 gäller visserligen avtalsförpliktelser på privaträttens område, men förordningen är inte tillämplig på familjerättslig underhållsskyldighet (se artikel 1.2 b).

Även om en fråga om underhållsbidrag mellan makar inte utgör en fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden, bör här nämnas att det för svensk del gäller avtalsfrihet för lagval i fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden (se 3 § lagen om interna- tionella frågor rörande makars och sambors förmögenhets- förhållanden). Har makar eller blivande makar skriftligen avtalat att en viss stats lag ska tillämpas på deras förmögenhetsförhållanden, ska det gälla. Lagvalsmöjligheten har dock vissa begränsningar. Makarna eller de blivande makarna kan bara välja lagen i en stat där någon av dem har hemvist eller är medborgare när avtalet ingås. Vidare finns bestämmelser som inskränker möjligheterna att tillämpa utländsk rätt i vissa angivna situationer, t.ex. i fråga om fast egendom som finns i Sverige (se 3 § i angiven lag med hänvisningar). I förarbetena till bestämmelsen, som ger möjlighet att avtala om tillämplig lag, nämns att många makar sannolikt kommer att använda sig av ett äktenskapsförord.8 Avtal om tillämplig lag finns inte med i uppräkningen av vad som kan regleras genom äktenskapsförord (se 7 kap. 3 § ÄktB). Av praxis följer emellertid att ett äktenskapsförord kan registreras även om det – utöver vad som kan avtalas genom äktenskapsförord – innehåller avtal om lagval beträffande makarnas förmögenhets- ordning (se NJA 1997 s. 37).9 Själva lagvalsavtalet är giltigt då det uppfyller föreskrifterna om skriftlighet i 3 § i 1990 års lag.10

När det gäller underhåll till barn finns inte heller några bestämmelser som reglerar möjligheten att välja lag.

6Se avsnitt 3.2.5.

7Rom I-förordningen är publicerad i EUT L 177, 4.7.2008, s. 6.

8Se prop. 1989/90:87 s. 41.

9Jfr även RH 1992:49 där hovrätten fann att det inte ankommer på tingsrätten att inom ramen för registreringsförfarandet pröva innehållet i en som äktenskapsförord betecknad handling annat än i det formella avseende som följer av regleringen i 7 kap 3 § ÄktB.

10Se Örjan Teleman, Äktenskapsförord, 2 uppl. (2006), s. 47.

226

SOU 2010:59

Särskilt om avtal

8.3Avtal om underhåll enligt underhålls- förordningen och 2007 års Haagkonvention

Som har framgått av avsnitt 7.1.2 och avsnitt 7.2.1.4 möjliggör både underhållsförordningen (artikel 48) och 2007 års Haagkonvention (artikel 30.1) att avtal om underhållsbidrag ska kunna verkställas, förutsatt att avtalen är verkställbara i ursprungsstaten. Till detta kommer ytterligare krav.

För att vara verkställbart enligt underhållsförordningen ska avtalet vara en officiell handling (se artikel 2.1 punkten 3), dvs.

a)en handling angående underhållsskyldighet som har upprättats eller registrerats som en officiell handling i ursprungsmedlems- staten och vars äkthet dels avser handlingens underskrift och innehåll, och dels har bestyrkts av en offentlig myndighet eller annan för detta bemyndigad myndighet, eller

b)ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför en administrativ myndighet i ursprungsmedlemsstaten eller bestyrkts av sådan myndighet.

Ett avtal om underhållsbidrag enligt 2007 års Haagkonvention ska vara skriftligt och ha upprättats eller registrerats som en officiell handling av en behörig myndighet, eller, alternativt, ha bestyrkts av, ingåtts vid, registrerats hos eller getts in till en behörig myndighet. Vidare föreskrivs att ett avtal om underhållsbidrag ska kunna bli föremål för förnyad prövning och ändras av en behörig myndighet (artikel 3 e i 2007 års Haagkonvention).

Förutsättningarna för verkställighet av avtal av underhållsbidrag enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention redovisas i avsnitt 7.1.2 och 7.2.1.4.

8.4Avtal om behörig domstol enligt underhållsförordningen

Som har nämnts i avsnitt 5.1 får parterna enligt underhålls- förordningen träffa avtal om att en eller flera domstolar i en medlemsstat ska vara behöriga att avgöra en redan uppkommen tvist eller framtida tvister om underhållsskyldighet (artikel 4). Avtal kan träffas i fråga om

227

Särskilt om avtal

SOU 2010:59

a)den eller de domstolar i en medlemsstat där en av parterna har hemvist,

b)den eller de domstolar i en medlemsstat där en av parterna är medborgare,

c)i fråga om underhållsskyldighet mellan makar/tidigare makar, antingen den domstol som har behörighet att pröva tvister mellan dem i äktenskapsmål eller domstol i den medlemsstat där makarna senast hade gemensam hemvist under minst ett år.

Behörigheten ska finnas antingen vid den tidpunkt då avtalet om val av domstol ingås eller vid den tidpunkt då talan väcks, och är exklusiv om annat inte avtalats (jfr dock artikel 5 nedan). Om parterna har enats om att ge exklusiv behörighet till domstol i en stat som inte är medlemsstat men som har tillträtt 2007 års Luganokonvention, ska den konventionen tillämpas (artikel 4.4).

Ett avtal om val av domstol ska vara skriftligt. Ett elektroniskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av avtalet ska anses vara likvärdigt med ett skriftligt avtal (artikel 4.2).

Möjligheten att avtala om behörig domstol gäller dock inte i fråga om en tvist om underhållsskyldighet mot ett barn under 18 år (artikel 4.3).

Behörighet för en domstol i en medlemsstat kan finnas också på den grunden att svaranden går i svaromål inför domstolen (artikel 5), se avsnitt 5.1.

8.5Avtal om tillämplig lag enligt 2007 års Haagprotokoll

8.5.1Val av lag för ett visst förfarande

Som har framgått av avsnitt 6.2.4 kan parterna under vissa förutsättningar välja vilken lag som ska vara tillämplig på frågan om underhållsskyldighet. Om det är fråga om ett särskilt förfarande i en bestämd stat får den underhållsberättigade och den underhålls- skyldige uttryckligen ange att lagen i den staten ska vara tillämplig på underhållsskyldigheten (artikel 7.1). Det är således endast forumlandets lag som kan väljas enligt denna bestämmelse. Valet kan ske även innan parterna har vänt sig till någon myndighet. Tillämplig lag ska då anges i ett avtal som undertecknas av båda

228

SOU 2010:59

Särskilt om avtal

parterna. Avtalet ska vara skriftligt eller på annat sätt dokumenterat så att informationen är tillgänglig för senare användning (artikel 7.2). Skälet för detta är dels att förekomsten av ett avtal ska vara lätt att bevisa, dels att parterna ska bli uppmärksammade på vikten av frågan och konsekvenserna av sitt avtal.11 Enligt den förklarande rapporten ska det inte vara möjligt att ange i avtalet att ”forumlandets lag” ska tillämpas eftersom forumet inte är bestämt innan ärendet har anhängiggjorts vid en viss myndighet.12

8.5.2Generellt tillämpliga avtal

Parterna har även möjlighet att träffa lagvalsavtal med generell giltighet (artikel 8). I den underhållsberättigades intresse har möjligheterna att avtala om tillämplig lag gjorts beroende av vissa villkor. Den första begränsningen gäller vilka staters lagar som kan väljas. Den underhållsberättigade och den underhållsskyldige får – oavsett tidpunkt – ange att någon av följande lagar ska tillämpas i fråga om underhållsskyldigheten.

a)Lagen i en stat där någon av parterna är medborgare vid tidpunkten för förordnandet.

b)Lagen i den stat där någon av parterna har sin hemvist vid tidpunkten för förordnandet. Enligt den förklarande rapporten gör ett efterföljande hemvistbyte eller en ändring av med- borgarskapet inte att avtalet förlorar sin giltighet.13

c)Den lag som parterna har utpekat som tillämplig, eller den lag som faktiskt tillämpats på deras familjerättsliga förmögenhets- förhållanden.

d)Den lag som parterna har anvisat som tillämplig, eller den lag som faktiskt tillämpats på deras äktenskapsskillnad eller hemskillnad.

Enligt den förklarande rapporten är punkterna c och d beroende av forumstatens internationellt privaträttsliga bestämmelser. Om det landet inte tillåter att parterna disponerar över lagvalet i fråga om sina förmögenhetsförhållanden eller sin äktenskapsskillnad blir ett

11Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 119.

12Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 120.

13Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 133.

229

Särskilt om avtal

SOU 2010:59

avtal om tillämplig lag för underhållsfrågan också ogiltigt.14 Som har nämnts i avsnitt 8.2.3 gäller för svensk del avtals- frihet/lagvalsfrihet i fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden, med vissa begränsningar (3 § lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden). Det är däremot inte möjligt att avtala om vilken lag som ska tillämpas på en talan om äktenskapsskillnad, den prövas enligt svensk lag (dock att utländsk lag i viss mån kan beaktas, se 3 kap. 4 § i 1904 års lag).15

Ett avtal ska vara skriftligt eller dokumenterat på ett sådant sätt att informationen är tillgänglig för senare användning samt vara undertecknat av båda parterna (artikel 8.2). Tanken är enligt den förklarande rapporten att bestämmelsen inte ska hindra använd- ningen av modern informationsteknologi. Men även ett sådant ”dokument” måste undertecknas och blir giltigt först sedan det försetts med en elektronisk signatur.16

Möjligheten att ingå avtal ska inte gälla för underhållsskyldighet avseende en person under 18 år eller en vuxen som på grund av nedsatt eller bristande förmåga inte kan bevaka sina intressen (artikel 8.3).

Ett avtal om tillämplig lag kan medföra att en underhålls- berättigad person går miste om rätten till underhåll eller att rätten till underhåll begränsas i jämförelse med vad som hade följt av den annars tillämpliga lagen. Till skydd för den underhållsberättigade är därför vissa ytterligare villkor uppställda för att generella avtal ska bli gällande.17 Oavsett vilken lag som har pekats ut av parterna i deras avtal ska frågan om huruvida den underhållsberättigade kan avsäga sig sin rätt till underhåll bestämmas enligt lagen i den stat där den underhållsberättigade hade sin hemvist vid tidpunkten för förordnandet (artikel 8.4). Bestämmelsen är avsedd att skydda den underhållsberättigade från att gå miste om underhåll som han eller hon skulle ha rätt till om det inte hade gjorts något lagvalsavtal.18

14Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 135 och 140.

15Det finns ett förslag (som går under namnet Rom III) från kommissionen. Enligt förslaget ska Bryssel II-förordningen kompletteras med regler om tillämplig lag vid internationella skilsmässor. Makarna ska bl.a. kunna avtala om vilket lands lag som ska tillämpas på deras äktenskapsskillnad/hemskillnad. Se KOM(2006) 399 slutlig, 17.7.2006. Förslaget är inte genomfört. Kommissionen har härefter presenterat ett förslag till förordning om genom- förande av ett fördjupat samarbete om tillämplig lag för äktenskapsskillnad och hemskillnad, se KOM(2010) 104 och KOM(2010) 105, 24.3.2010.

16Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 145.

17Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 146.

18Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 147.

230

SOU 2010:59

Särskilt om avtal

Om parterna vid tidpunkten för valet av tillämplig lag inte var fullt informerade och medvetna om konsekvenserna av sitt val, ska den lag som parterna anvisat inte tillämpas om det skulle leda till uppenbart orättvisa och orimliga konsekvenser för någon av parterna (artikel 8.5). Enligt den förklarande rapporten har det ansetts vara rimligt att parterna kan minska riskerna för att avtalet åsidosätts, t.ex. genom att söka rättslig rådgivning om konse- kvenserna av sitt avtal. Kravet på att parterna varit fullt informerade och medvetna om konsekvenserna innebär att de måste ha haft möjlighet att förstå den information de har fått.19

8.6Överväganden

Bedömning: Förutsättningar och möjligheter att avtala om behörig domstol och tillämplig lag följer direkt av underhålls- förordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haag- protokoll. Några kompletterande bestämmelser är inte nödvändiga.

Det bör inte införas några formkrav utöver vad som föreskrivs i förordningen och protokollet för att ett avtal om behörighet eller lagval ska vara giltigt mellan parterna.

Frågan om vilket lands lag som ska tillämpas vid prövningen av ett avtals materiella giltighet får avgöras i rättstillämpningen och kräver inte lagreglering.

Advokater och andra juridiska rådgivare har anledning att särskilt uppmärksamma bestämmelserna om avtal av tillämplig lag, eftersom bristfällig information kan medföra att ett lagvals- avtal kan komma att underkännas i en senare process.

8.6.1Behandlingen av avtal i underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll

Som har redovisats i avsnitt 8.1 beaktar underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention den möjlighet som finns i vissa länder för parter att träffa avtal om underhållsbidrag. Vidare finns bestämmelser som reglerar förutsättningarna för att avtal ska få träffas och vilket lands domstol respektive vilket lands lag som

19 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 150.

231

Särskilt om avtal

SOU 2010:59

parterna kan avtala om i underhållsförordningen och 2007 års Haagprotokoll. Möjligheterna och förutsättningarna följer direkt av förordningen, konventionen och protokollet och kräver inga kompletterande bestämmelser i svensk lag.

8.6.2Registrering av ett avtal om underhållsbidrag

Som har framgått av avsnitt 8.3 kan ett avtal om underhållsbidrag vara verkställbart enligt underhållsförordningen och 2007 års Haag- konvention om avtalet är verkställbart i ursprungsstaten samt har registrerats (enligt underhållsförordningen som en officiell hand- ling) eller har ingåtts inför en administrativ myndighet.

Ett avtal om underhållsbidrag enligt ÄktB eller FB är verkställ- bart enligt svensk rätt om det är skriftligt och bevittnat av två personer (3 kap. 1 § första stycket 5 och 19 § UB).20 Det finns alltså inget krav på att avtalet ska ha getts in till eller registrerats av en myndighet. Ett sådant avtal uppfyller inte kraven i underhålls- förordningen eller 2007 års Haagkonvention. Om avtalet gäller underhåll till barn under 18 år, som ska betalas med ett engångs- belopp eller för längre perioder än tre månader, ska det dock godkännas av socialnämnden (7 kap. 7 § andra stycket FB). Ett sådant avtal är följaktligen verkställbart enligt förordningen och konventionen.21 Enligt uppgift är sådana avtal ytterst sällsynta i Sverige. I övrigt skulle ett avtal, med dagens regelsystem, indirekt kunna bli föremål för verkställighet utomlands enligt underhålls- förordningen och 2007 års Haagkonvention, om det åberopas som grund för en talan i domstol eller en ansökan om betalnings- föreläggande. Efterföljande dom respektive utslag erkänns och verkställs då emellertid enligt bestämmelserna som gäller för avgöranden och inte för avtal.

Frågan är om det bör skapas förutsättningar för parterna att även i andra situationer kunna träffa avtal som enligt de nya instrumenten blir verkställbara utomlands. Det kan tänkas att ett avtal träffas när parterna bor i Sverige men att det inte blir aktuellt med verkställighet förrän den ena parten har flyttat utomlands. Eftersom avtalet inte har träffats under någon medverkan av myndighet förutsätter de nya instrumenten att den underhålls-

20Underhållsbidrag som ska utges till gäldenärens make för makens egen del eller för makarnas barn, får bara verkställas om makarna under den tid som bidraget avser inte varaktigt bodde tillsammans och fortfarande inte gör det (3 kap. 19 § andra stycket UB).

21Jfr beträffande Bryssel I-förordningen Lennart Pålsson, a.a. s. 312.

232

SOU 2010:59

Särskilt om avtal

berättigade personen utverkar ett nytt avgörande i underhålls- frågan. Om detta kan undvikas genom ett enkelt registrerings- förfarande eller genom att parterna bereds möjlighet att ingå avtalet inför en myndighet medför det processekonomiska fördelar.

Enligt utredningens uppfattning vore det värdefullt om föräldrar och makar i betydligt större utsträckning än i dag kan träffa avtal om underhåll som är verkställbara utomlands. Det förutsätter dock att det införs ett system där avtal om underhåll kan registreras av eller ingås inför en myndighet. Införande av ett sådant system kräver emellertid ställningstagande till ett antal frågor som inte enbart får betydelse för en eventuell verkställighet av avtalet utomlands. Möjligheten att registrera avtal eller att ingå ett avtal inför en myndighet bör rimligen gälla för alla avtal och inte bara dem där man kan förutse ett framtida verkställighetsförfarande utomlands, men frågan blir dock ändå vilka avtal som ska kunna registreras och godkännas. Är det enbart avtal om underhåll inom ramarna för den svenska interna lagstiftningen (underhåll till barn och make) eller även avtal mellan t.ex. kusiner (jfr det breda tillämpningsområdet i underhållsförordningen)? Ska prövningen som görs av myndigheten vara både formell och materiell? Vilken myndighet ska sköta uppgiften? Måste avtalet vara träffat inför myndigheten eller kan ett privat avtal registreras i efterhand? Kräver en registrering medverkan av båda parterna eller räcker det med en begäran från en av parterna? Vidare kan avtalen komma att innehålla andra frågor med anknytning till underhåll, som t.ex. vårdnad och umgänge. Formerna för sådana avtal regleras på annat håll i den svenska lagstiftningen. Det kan också nämnas att Domstolsverket, som har haft i uppdrag att utvärdera rättshjälps- lagen, har föreslagit bl.a. att regeringen bör ge Försäkringskassan ett uppdrag att lämna föräldrar hjälp med beräkning av underhålls- bidrag till barn. Detta skulle enligt Domstolsverket leda till att personlig hjälp ges till föräldrar med uträkning av underhållsbidrag och därigenom att underhållsbidragsfrågan kan lösas genom avtal.22

De frågeställningar som har redovisats ovan visar att införandet av ett system för möjligheten att träffa avtal som är verkställbara utomlands enligt förordningen och konventionen kräver över- väganden som inte ryms inom ramen för denna utredning. Utredningen vill dock återigen framhålla att det vore värdefullt med en ordning som möjliggör utomlands verkställbara avtal.

22 Se DV-rapport 2009:2, s. 76 ff.

233

Särskilt om avtal

SOU 2010:59

8.6.3Formkrav för avtal om behörighet och lagval

I fråga om val av domstol innehåller underhållsförordningen, som har framgått av avsnitt 8.4, inte några andra formkrav än att avtalet ska vara skriftligt. Ett elektroniskt meddelande anses likvärdigt, se artikel 4.2. Mot bakgrund av att förordningen syftar till att medlemsstaterna ska ha enhetliga regler som ska tillämpas på samma sätt inom unionen, är det utredningens uppfattning att medlemsstaterna är förhindrade att komplettera förordningen med ytterligare formkrav. Några sådana bestämmelser föreslås därför inte.

Ett avtal om val av tillämplig lag för ett särskilt förfarande som har gjorts innan förfarandet inleds ska, som har redovisats i avsnitt 8.5.1, vara undertecknat av parterna och skriftligt eller dokumenterat på ett sådant sätt att informationen är tillgänglig för senare användning (artikel 7.2 i 2007 års Haagprotokoll). Samma sak gäller i fråga om generella avtal om tillämplig lag enligt artikel 8.2 i protokollet (se avsnitt 8.5.2). De formkrav som ställs i protokollet är alltså begränsade. Den förklarande rapporten till protokollet öppnar emellertid för att enskilda stater kan ställa strängare krav på ett lagvalsavtal.23 För svensk del gäller att EU har tillträtt 2007 års Haagprotokoll. I rådets beslut om EU:s tillträde finns inte några skrivningar om strängare formkrav.24 Protokollet blir också ett EU-instrument och avsikten är, på samma sätt som gäller för underhållsförordningen, att medlemsstaterna ska ha enhetliga regler som tillämpas på samma sätt inom unionen. Mot denna bakgrund kan det enligt utredningens uppfattning ifråga- sättas om EU:s medlemsstater får ställa upp strängare formkrav för att avtal om tillämplig lag ska vara giltiga i det egna landet. Om inte annat framstår det som mindre lämpligt. Utredningen föreslår därför inte heller i detta avseende några kompletterande formkrav.

Det kan för övrigt noteras att skriftlighet är det enda formkrav som uppställs för att ett lagvalsavtal enligt lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden ska vara giltigt (3 §).25

Det nu sagda hindrar givetvis inte att parterna själva träffar sitt avtal under andra former för att på detta sätt försöka öka avtalets tyngd i en viss stat dit parterna har anknytning, t.ex. genom att se

23Se kommentaren till artikel 7 i Explanatory Report (Prot.), paragraph 119.

24Se EUT L331, 16.12.2009 s. 17 (se bilaga 4 i bilagedelen).

25Tidigare gällde att sådana avtal kunde registreras, se prop. 1989/90:87 s. 26 f.

234

SOU 2010:59

Särskilt om avtal

till att avtalet bevittnas. Det kan inte heller uteslutas att andra stater ställer upp strängare formkrav. Många länder utanför Norden ställer t.ex. krav på att avtal ska upprättas inför en notarie för att vara giltiga. Information om eventuella formkrav kommer sannolikt att finnas inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område eller för konventionens del i landprofilformulären (jfr artikel 57.2 i 2007 års Haagkonvention). För medlemsstaternas del är det i sista hand EU-domstolens uppgift att tolka bestämmelserna.

Av samma skäl som anförts i det föregående föreslår utredningen inte heller några kompletterande bestämmelser beträffande när eller i vilket sammanhang ett generellt lagvalsavtal eller ett avtal om behörig domstol kan träffas.

När det gäller avtal om tillämplig lag för ett särskilt förfarande i en bestämd stat (artikel 7.1 i 2007 års Haagprotokoll), får parterna uttryckligen ange att lagen i den staten ska vara tillämplig på underhållsskyldigheten. Kravet på uttrycklighet får, enligt utredningen, anses utesluta ”tyst accept” av svensk lag, dvs. om den ena parten argumenterar utifrån svensk rätt och den andra parten inte invänder mot att svensk rätt tillämpas.

Även om utredningen inte föreslår några kompletterande formkrav till förordningen, konventionen och protokollet, innebär det inte att alla skriftliga avtal måste godtas. Giltigheten av ett avtal måste alltid kunna prövas inom ramen för processen, t.ex. utifrån en invändning om att parten förletts att skriva under avtalet.

2007 års Haagprotokoll behandlar – med undantag för artikel 8.4, se avsnitt 8.5.2 – inte frågor om ett lagvalsavtals materiella giltighet. Härmed avses omständigheter som kan medföra att avtalet lider av brister och kan jämkas eller sättas åt sidan, för svensk del t.ex. genom tillämpning av 36 § avtalslagen. Enligt den förklarande rapporten är det lämpligt att sådana frågor avgörs enligt den lag som anvisats av parterna, och som ska tillämpas om avtalet vore giltigt. Det är en vanlig lösning i internationella instrument.26 En fördel är att frågorna då behandlas på ett liknande sätt i de fördragsslutande staterna. Anta t.ex. att svensk domstol är behörig att pröva en fråga om underhåll. En av parterna åberopar ett avtal som anvisar att lagen i staten A ska tillämpas. Den andra parten bestrider detta på den grunden att

26 Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 151 och t.ex. artikel 10.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I), publicerad i EUT L 177, 4.7.2008, s. 6.

235

Särskilt om avtal

SOU 2010:59

parten vilseletts att skriva under avtalet. Med den lösning som förespråkas i den förklarande rapporten bör den svenska domstolen tillämpa lagen i staten A vid bedömningen av om det finns ett giltigt avtal. Frågan om vilket lands lag som ska tillämpas vid prövningen av ett avtals materiella giltighet får avgöras i rätts- tillämpningen. Enligt utredningens bedömning är den lösning som förespråkas i den förklarande rapporten en lämplig utgångspunkt intill dess EU-domstolen har prövat frågan. Någon kompletterande bestämmelse i lag är inte nödvändig.

8.6.4Information och medvetenhet om avtalets konsekvenser

Om parterna vid tidpunkten för anvisandet av tillämplig lag inte var fullt informerade och medvetna om konsekvenserna av sitt utpekande ska den lag som parterna har anvisat inte tillämpas om det skulle leda till uppenbart orättvisa och orimliga konsekvenser för någon av parterna (artikel 8.5 i 2007 års Haagprotokoll). Som har framgått ovan i avsnitt 8.5.2 har det ansetts att parterna ska kunna minska risken för att den anvisade lagen inte tillämpas genom att söka juridisk rådgivning. Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av att vissa länder kräver medverkan av notarier vid upp- rättandet av avtal eller att parterna var för sig har fått vederbörlig och oberoende juridisk rådgivning inför avtalets ingående.

Enligt utredningens uppfattning bör formerna för den rådgivning som förutsätts enligt protokollet inte regleras närmare, av samma skäl som har anförts ovan i fråga om eventuella ytterligare formkrav. Det finns däremot anledning att framhålla betydelsen av rådgivning/information och dokumentation av densamma. T.ex. är de svenska bestämmelserna om underhåll mellan före detta makar mycket restriktiva jämfört med vad som gäller i många andra länder. Om inte parterna har fått tillräcklig information vid tidpunkten för avtalet om svensk lag, kan avtalet komma att underkännas i en senare process under hänvisning till att tillämpningen av svensk lag skulle leda till uppenbart orättvisa och orimliga konsekvenser för någon av parterna – dvs. den part som inte får underhåll eller vars rätt till underhåll genom avtalet blir starkt reducerad. Informationen och dokumentation av den information som ges kan alltså komma att spela en viktig roll även om det i protokollet inte ställs några uttryckliga formkrav. Detta är något som juridiska rådgivare har ett stort intresse av att beakta.

236

9Samarbete genom central- myndigheter och deras åligganden

9.1Inledning

Det förekommer redan i dag ett myndighetssamarbete över lands- gränserna i frågor om underhåll. Detta samarbete beskrivs i avsnitt 9.2.

Vidare ska staterna enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention utse centralmyndigheter som ska samarbeta med varandra och fullgöra de uppgifter eller skyldigheter som före- skrivs i det aktuella instrumentet (artikel 49 i underhållsförord- ningen och artikel 4 i 2007 års Haagkonvention).1 Kommissionen och Haagkonferensens permanenta byrå ska samla information om vem som utsetts till centralmyndighet i respektive stat.

Centralmyndighetens uppgifter enligt de båda instrumenten är i princip överensstämmande. I avsnitt 9.3 görs en genomgång av centralmyndighetens allmänna uppgifter med hänvisningar till relevanta artiklar i instrumenten. Vid vissa artiklar görs hänvis- ningar till den förklarande rapporten till 2007 års Haagkonvention. Även om kommentarerna avser konventionen torde de enligt utredningen kunna vara till viss ledning även i fråga om tolkningen av underhållsförordningen. Det ska dock framhållas att det ytterst är EU-domstolen som tolkar bestämmelserna i förordningen. Utredningen utgår från att det är EU som kommer att tillträda 2007 års Haagkonvention (se kapitel 13). Därmed kommer EU- domstolen att vara behörig att för medlemsstaternas del tolka 2007 års Haagkonvention. I avsnitt 9.3 redogörs också för förfarandet

1 Federala stater och stater med fler än ett rättssystem eller med autonoma territorier kan utse fler än en centralmyndighet enligt 2007 års Haagkonvention.

237

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

med ansökningar genom centralmyndigheter enligt underhålls- förordningen och 2007 års Haagkonvention.

Samarbetsbestämmelserna och centralmyndighetens behandling av personuppgifter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ger upphov till frågor om sekretess, tillåtligheten att behandla personuppgifter och att överföra dem till tredje land samt frågor kring bevarandet av uppgifter. Gällande rätt och instru- mentens bestämmelser i dessa delar redovisas i avsnitt 9.4.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.

9.2Gränsöverskridande samarbete i dag

9.2.1New York-konventionen

Som har nämnts i avsnitt 3.2.6 tillträdde Sverige år 1958 New York- konventionen. Den 2 augusti 2010 hade 65 stater tillträtt konventionen. I bilaga 2 till kungörelsen (1958:522) angående tillämpning av konventionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet framgår vilka stater som har tillträtt konventionen.2 Av kungörelsen framgår också att konventionen på grund av ömsesidiga åtaganden i fråga om internationellt samarbete för indrivning av underhållsbidrag, ska tillämpas även i förhållande till USA:s delstater jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag för Alabama, District of Columbia och Mississippi.

De fördragsslutande staterna ska enligt konventionen utse en eller flera myndigheter som ska hjälpa den som är berättigad till underhållsbidrag. I Sverige är Försäkringskassan både förmedlande organ, dvs. den som hjälper den underhållsberättigade i bosättningslandet, och mottagande organ, dvs. den som tar emot en ansökan från ett annat land (första stycket i den nämnda kungörel- sen). Den underhållsberättigade ska göra en ansökan om indrivning av underhållsbidrag hos det förmedlande organet. Det förmedlande organet ska pröva framställningen i formellt avseende och sedan översända handlingarna till det mottagande organet. Det mot- tagande organet ska inom ramen för det av sökanden givna uppdraget, på dennes vägnar, vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att få ut underhållsbidraget. Enligt svensk uppfattning kan

2 Därutöver har Kirgizistan, Liberia, Montenegro, Republiken Moldavien, Serbien, Seychellerna och Ukraina tillträtt konventionen.

238

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

ansökningar avse antingen fastställande av underhållsbidrag eller erkännande och verkställighet av ett utländskt avgörande.3 Vilka åtgärder som ska vidtas kan därför variera och är således beroende av vad saken gäller, det kan t.ex. bli fråga om att träffa uppgörelser, väcka och utföra talan eller ansöka om verkställighet. De tjänster som utförs av det förmedlande organet och det mottagande organet är kostnadsfria.

En sökande ska få samma behandling och förmåner när det gäller befrielse från kostnader och avgifter, som tillkommer dem som stadigvarande vistas i den stat där förfarandet äger rum eller som är medborgare i den staten. Sverige har meddelat ett förbehåll som innebär att avgiftsfrihet och lättnader vid förfaranden i Sverige tillerkänns endast den som är bosatt i en fördragsslutande stat eller den som annars på grund av avtal med medborgarstaten har en sådan förmån (SÖ 1988:56).

9.2.2Försäkringskassans tjänster enligt New York- konventionen

Om ett förmedlande organ i ett annat land sänder en ansökan enligt New York-konventionen till Sverige hjälper Försäkrings- kassan (som mottagande organ) till med följande.4

•Efterforskar den bidragsskyldiges adress.

•Kräver den bidragsskyldige på det fastställda underhållsbidraget och uppmanar den bidragsskyldige att betala frivilligt.

•Om något underhållsbidrag inte är fastställt, försöker få parterna att komma överens och skriva avtal om underhålls- bidrag. Om detta inte går anlitas en svensk advokat som ombud för den bidragsberättigade. Ombudet försöker på nytt att förmå parterna att avtala om ett underhållsbidrag. Om detta inte lyckas är nästa steg att ombudet stämmer den bidragsskyldige inför svensk domstol. Om faderskapet inte är fastställt för barnet kan ombudet även vidta åtgärder för att få faderskapet fastställt i domstol.

3Enligt uppgift från Försäkringskassan finns det stater som gör en annan tolkning av konventionen.

4Jfr Försäkringskassans Vägledning 2006:1, Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden, s. 20 f.

239

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

•Hjälper till med att få ett fastställt underhållsbidrag verkställt i Sverige antingen genom att skicka en ansökan om verkställighet vidare till den svenska Kronofogdemyndigheten om underhålls- bidraget är fastställt i avtal, svensk dom eller utländskt avgörande som är direkt verkställbart i Sverige, eller – om underhållsbidraget är fastställt i ett utländskt avgörande som inte är direkt verkställbart i Sverige – genom att skicka en ansökan angående verkställbarhet till Svea hovrätt.

•Upplyser om att rådets förordning (1408/71) av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen i vissa fall kan vara tillämplig.5

Försäkringskassans roll som förmedlande organ enligt New York- konventionen avser i de flesta fall bistånd med ansökningar om underhållsbidrag för barn i Sverige som har underhållsstöd. Endast ett fåtal ärenden avser ansökningar om underhåll till andra bidragsberättigade eller till barn som inte har underhållsstöd. Ansökningarna kan avse yrkande om att underhåll ska fastställas, jämkning av ett befintligt underhållsbidrag, erkännande och verk- ställighetsförklaring och verkställighet. Försäkringskassan hjälper den bidragsberättigade att upprätta en ansökan. Det innebär att Försäkringskassan ser till att alla dokument finns med, att alla blanketter och formulär är rätt ifyllda och att relevanta dokument är översatta. I vissa fall kan Försäkringskassans egna formulär och blanketter för ansökningar till andra stater användas, i andra fall måste sökanden använda den andra statens egna ansöknings- blanketter. När ansökan är komplett skickar Försäkringskassan ansökan till det mottagande organet i den andra staten. Försäk- ringskassan håller därefter, så länge ansökan är aktuell, kontakt med det mottagande organet eller med andra myndigheter i den staten. Det innebär bl.a. att Försäkringskassan tar emot och för- medlar inbetalningar till den bidragsberättigade och utreder frågor om skulder och betalningar av underhållsbidrag. Eftersom en ansökan om verkställighet oftast inte avslutas förrän underhålls-

5 Se närmare Försäkringskassans Vägledning 2001:9 och Vägledning 2004:8 Familjeförmåner inom den Europeiska unionen (EU). Förordning (EEG) nr 1408/71 har ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 200, 7.6.2004, s. 1), som inte omfattar underhållsstöd. Förordning (EEG) nr 1408/71 kommer dock fortfarande att tillämpas i förhållande bl.a. till bidragsberättigade bosatta i EES-länder (se artikel 90).

240

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

skyldigheten upphör och skulden är betald, kan en ansökan vara aktuell i många år. Det händer också att Försäkringskassan i egenskap av förmedlande organ får en begäran om att hjälpa till vid en eventuell invändning mot faderskapet. Mor och barn lämnar då oftast blodprov och Försäkringskassan hjälper till att skicka proverna till ett laboratorium i den bidragsskyldiges land.

9.3Centralmyndighetens uppgifter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention

9.3.1Centralmyndighetens allmänna uppgifter

Centralmyndigheternas allmänna uppgifter är att samarbeta med varandra och främja samarbetet mellan behöriga myndigheter i respektive stat för att uppnå ändamålen med underhållsförord- ningen respektive 2007 års Haagkonvention samt också försöka hitta lösningar på tillämpningssvårigheter (artikel 50.1 i underhålls- förordningen och artikel 5 i 2007 års Haagkonvention). Central- myndigheterna i EU:s medlemsstater ska också, med användning av det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område,6 vidta åtgärder för att underlätta tillämpningen av förordningen (artikel 50.2 i underhållsförordningen). I detta syfte ska de också träffas regelbundet (artikel 60).

Centralmyndigheterna ska vara behjälpliga i samband med de ansökningar som enligt förordningen respektive konventionen kan göras genom centralmyndigheterna (artikel 51 i underhållsförord- ningen och artikel 6 i 2007 års Haagkonvention, se vidare avsnitt 9.4). De ska särskilt vidarebefordra och ta emot ansök- ningar och inleda eller underlätta inledandet av förfaranden i fråga om sådana ansökningar. I samband med ansökningarna ska central- myndigheterna ”vidta alla lämpliga åtgärder” för att

a)tillhandahålla eller underlätta tillhandahållandet av rättshjälp respektive rättsligt bistånd när omständigheterna så kräver,

b)bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade,7

6Se beslut 2001/470/EG.

7Bl.a. med tillämpning av artiklarna 61, 62 och 63 i underhållsförordningen. 2007 års Haagkonvention har ingen motsvarande hänvisning.

241

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

c)bistå med att få fram relevanta uppgifter om den underhålls- skyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive lokalisering av tillgångar,8

d)uppmuntra till samförståndslösningar för att på frivillig väg utverka utbetalning av underhåll, om så är lämpligt genom medling, förlikning eller liknande förfaranden,

e)underlätta pågående verkställighet av domar om underhåll, inklusive eventuella utestående fordringar,

f)underlätta indrivning och snabb överföring av utbetalningar av underhåll,

g)underlätta erhållandet av dokumentation eller annat bevis,9

h)vara behjälpliga med att fastställa föräldraskap, när detta krävs för indrivningen av underhållet,

i)inleda eller underlätta inledandet av förfaranden för att utverka eventuella nödvändiga interimistiska åtgärder av territoriellt slag som syftar till att säkra utgången av en pågående ansökan om underhållsbidrag, samt

j)underlätta delgivning av handlingar.10

Enligt den förklarande rapporten till 2007 års Haagkonvention är det inte möjligt att fastslå vilka slags åtgärder som avses och omfattningen av dessa. Alla fördragsslutande stater har olika natio- nella system och det måste därför finnas en viss flexibilitet. Det är dock inte fråga om frivilliga åtgärder, flexibiliteten ligger i hur uppgifterna ska fullgöras.11

Skyldigheten att vara behjälplig med att fastställa föräldraskap när detta krävs för indrivningen av underhållet (punkten h) innebär enligt den förklarande rapporten att centralmyndigheten är skyldig att hjälpa sökanden med nödvändiga förfaranden för ett genetiskt

8Se not 7.

9För underhållsförordningens del utan att det påverkar tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, EGT L 174, 27.6.2001, s. 1.

10För underhållsförordningens del utan att det påverkar tillämpningen av Europaparla- mentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar), EUT L 324, 10.12.2007, s. 79.

11Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 123–124.

242

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

test. Som ett minimum bör centralmyndigheten ge kontakt- uppgifter till behöriga laboratorier i den anmodade staten, ge råd- givning om innehållet i nationell rätt till den underhållsberättigade eller till centralmyndigheten i den begärande staten eller hänvisa den underhållsberättigade till behöriga myndigheter. Nästa nivå av hjälp kan innebära hjälp med att ta fram relevanta dokument i fråga om fastställelse av föräldraskap genom presumtion, försök att få fram en frivillig bekräftelse av faderskapet efter en begäran om att kontakta en presumtiv far, initiering av en juridisk process för fastställande av faderskap eller hjälp med arrangemang för ett frivilligt DNA-test av en presumtiv förälder.12

De under punkterna a–j ovan uppräknade uppgifterna får, i den mån det är möjligt enligt medlemsstatens/den fördragsslutande statens lag, utföras av offentliga organ eller andra organ som står under tillsyn av behöriga myndigheter (artikel 51.3 i underhålls- förordningen och artikel 6.3 i 2007 års Haagkonvention).

Centralmyndigheten åläggs inte att utöva befogenheter som bara får utövas av rättsliga myndigheter enligt den anmodade statens lag (artikel 51.4 i underhållsförordningen och artikel 6.4 i 2007 års Haagkonvention).

Centralmyndigheten får begära fullmakt av sökanden bara om centralmyndigheten ska agera på sökandens vägnar vid rättsliga förfaranden eller inför myndighet, eller om centralmyndigheten avser att utse en företrädare för detta ändamål (artikel 52 i underhållsförordningen och artikel 42 i 2007 års Haagkonvention).

Centralmyndigheten kan också göra framställningar till en annan centralmyndighet om s.k. särskilda åtgärder (artikel 53.1 i underhållsförordningen och artikel 7.1 i 2007 års Haagkonvention). Det kan t.ex. handla om bistånd med att hitta den underhålls- skyldige eller att ta fram uppgifter om dennes ekonomiska förhållanden när ingen ansökan handläggs. En centralmyndighet som får en sådan framställning ska vidta lämpliga åtgärder om den är övertygad om att det är nödvändigt för att bistå en potentiell sökande att göra en ansökan eller för att avgöra om ett sådant förfarande bör inledas.

Centralmyndigheten får även vidta särskilda åtgärder i fråga om mål och ärenden om indrivning av underhåll med internationella inslag som pågår i den begärande staten (artikel 53.3 i underhålls- förordningen och artikel 7.2 i 2007 års Haagkonvention). Det

12 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 171 och 174–175.

243

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

skulle t.ex. kunna vara fråga om ett verkställighetsärende vid Kronofogdemyndigheten där båda parterna har hemvist i Sverige. Den bidragsskyldiges inkomst från och/eller tillgångar i ett annat land är av intresse vid beräkningen av förbehållsbeloppet. Det internationella inslaget kan också bestå i att det krävs uppgifter från ett utländskt vittne.13

Av underhållsförordningen framgår dessutom vilka uppgifter som ska eftersökas vid framställningar om särskilda åtgärder och vilka av de uppgifter som kommer fram som ska vidarebefordras (artikel 53.2). Det uppställs också ett krav på att centralmyndig- heten ska använda formulär för sina framställningar (artikel 53.4).

Varje centralmyndighet ska bära sina egna kostnader och får inte ta ut någon avgift från sökanden, utom för ”exceptionella kostna- der” i samband med en framställning om en särskild åtgärd (artikel 54 i underhållsförordningen och artikel 8 i 2007 års Haag- konvention). Enligt den förklarande rapporten till konventionen kan det handla om kostnader som uppstår när andra myndigheter blir inblandade, t.ex. vid utredning av den underhållsskyldiges finansiella situation.14 Möjligheten att ta ut en avgift förutsätter att sökanden i förväg har godkänt att tjänsterna tillhandahålls till denna kostnad (se nämnda artiklar). I underhållsförordningen har ett tillägg gjorts om att kostnader som hänför sig till fastställandet av var den underhållsskyldige befinner sig inte anses vara exceptionella kostnader. Så skulle däremot kunna vara fallet enligt 2007 års Haagkonvention enligt den förklarande rapporten.15

9.3.2Ansökningar genom centralmyndigheten

Ansökningar beträffande frågor i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kan göras antingen genom centralmyndig- heten eller direkt till behörig myndighet i en viss stat (direkta ansökningar behandlas i kapitel 10). Om en ansökan görs genom en centralmyndighet har sökanden rätt till hjälp i större utsträckning och instrumentens samarbetssystem kommer mer till sin rätt.

En person som vill göra en ansökan med hjälp från en central- myndighet ska vända sig till centralmyndigheten i den stat där han eller hon är bosatt (artikel 55 i underhållsförordningen och

13Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 208.

14Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 224.

15Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 224.

244

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

artikel 9 i 2007 års Haagkonvention). Denna centralmyndighet har sedan att vända sig till centralmyndigheten i den stat där åtgärden ska göras gällande. Det har anförts att ”bosättning” när det gäller att avgöra om en person har rätt att ansöka om hjälp hos en centralmyndighet, bör tolkas mindre strikt än anknytningskriteriet ”hemvist” (se avsnitt 4.7). En sökandes blotta närvaro på det berörda territoriet bör dock inte räknas som bosättning.16

I båda instrumenten finns en uppräkning av vilka ansökningar en underhållsberättigad person, som vill att underhållsbidrag ska drivas in enligt underhållsförordningen respektive 2007 års Haagkonvention, kan göra i en begärande stat (artikel 56.1 i underhållsförordningen och artikel 10.1 i 2007 års Haagkonven- tion), nämligen ansökan om

a)erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av ett avgörande,17

b)verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten,18

c)erhållande av ett avgörande i den anmodade staten, om det inte finns något tidigare avgörande, inklusive i förekommande fall fastställande av föräldraskap,19

d)erhållande av ett avgörande i den anmodade staten, om ett avgörande som har meddelats i en annan stat än den anmodade staten inte kan erkännas och förklaras verkställbart – såvitt avser 2007 års Haagkonvention, på grund av att det saknas en

16Se punkten 32 i ingressen till underhållsförordningen, artikel 9 i 2007 års Haagkonvention och Explanatory Report (Conv.), paragraph 228.

17Enligt den förklarande rapporten är det underförstått att avgörandet måste ha meddelats i en fördragsslutande stat, men det behöver inte ha meddelats i den begärande staten, se Explanatory Report (Conv.), paragraph 240.

18Enligt den förklarande rapporten omfattar denna punkt även det fallet att ett avgörande från en icke-fördragsslutande stat tidigare har erkänts i den anmodade staten enligt ett annat förfarande än enligt konventionen, se Explanatory Report (Conv.), paragraph 243.

19Enligt den förklarande rapporten innebär denna punkt och artikel 10.3 i konventionen att det är en fråga för nationell lag i varje fördragsslutande stat att avgöra under vilka omständig- heter dess myndigheter är behöriga att fastställa föräldraskap och rättsverkningarna av ett sådant beslut. Tillämplig lag för fastställande av föräldraskap kan variera, t.ex. nämns forum- landets lag, hemvistlandets lag eller lagen i det land där någon av parterna eller barnet är medborgare. Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 248 och 250.

245

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

grund för erkännande och verkställighet enligt artikel 20 eller av de skäl som anges i artikel 22 b eller e,20

e)ändring av ett avgörande som har meddelats i den anmodade staten, samt

f)ändring av ett avgörande som har meddelats i en annan stat än den anmodade medlemsstaten.

Vidare anges vilka ansökningar en underhållsskyldig person, mot vilken det finns ett avgörande om underhållsskyldighet, kan göra i en begärande stat (artikel 56.2 i underhållsförordningen och artikel 10.2 i 2007 års Haagkonvention), närmare bestämt ansökan om

a)erkännande av ett avgörande som leder till uppskjutande eller begränsning av verkställigheten av ett tidigare avgörande i den anmodade staten,

b)ändring av ett avgörande som meddelats i den anmodade staten, samt

c)ändring av ett avgörande som meddelats i en annan stat än den anmodade staten.

Om inte annat följer av förordningen eller konventionen ska ansökningarna handläggas enligt lagen i den anmodade staten och omfattas av de regler om behörighet som är tillämpliga där (artikel 56.4 i underhållsförordningen och artikel 10.3 i 2007 års Haagkonvention).

För ansökningar enligt artikel 56 i underhållsförordningen gäller att rättsligt bistånd med att väcka talan inför en myndighet eller en domstol och representation vid domstol ska tillhandahållas av centralmyndigheten i den anmodade medlemsstaten, direkt eller genom offentliga myndigheter eller andra organ eller personer (artikel 56.3 och artikel 45 b).

En ansökan ska göras på formulär enligt underhållsförordningen (artikel 57.1 och bilaga VI eller VII), respektive får göras med användning av formulär enligt 2007 års Haagkonvention

20 Av artikel 20 följer att ett avgörande som meddelats i en fördragsslutande stat ska erkännas och verkställas under vissa förutsättningar, bl.a. om svaranden hade hemvist i ursprungsstaten när talan väcktes. I artikel 22 finns skälen för att vägra erkännande och verkställighet; b) om avgörandet har utverkats genom svikligt förfarande i samband med rättegången och e) om svaranden har uteblivit eller inte varit företrädd vid förfarandet i ursprungsstaten.

246

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

(artikel 11.4). Avsikten är att formulären ska minska översättnings- kostnaderna och underlätta centralmyndigheternas kommunika- tion. För konventionens del finns instruktioner till formulären i en handbok som utarbetas av Haagkonferensens permanenta byrå.21 Vidare anges uttryckligen i underhållsförordningen och i 2007 års Haagkonvention vilka uppgifter som ska finnas med i ansökan (artikel 57.2–4 i underhållsförordningen och artikel 11.1–2 i 2007 års Haagkonvention). Den ska åtföljas av alla nödvändiga kompletterande uppgifter eller dokumentation, inklusive handlingar som gäller sökandens rätt till rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd (artikel 57.5 i underhållsförordningen och artikel 11.3 i 2007 års Haagkonvention).

Centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten ska bistå sökanden med att se till att ansökan innehåller nödvändig information och de handlingar som behövs (artikel 58 i underhålls- förordningen och artikel 12 i 2007 års Haagkonvention). Det är därefter centralmyndighetens uppgift att vidarebefordra ansökan till centralmyndigheten i den anmodade staten.

Centralmyndigheten i den anmodade staten ska inom viss tid bekräfta mottagandet till den begärande staten samt informera om vilka åtgärder som vidtagits eller planerats.22 Kommunikationen ska ske med användande av formulär.23 Även namn och kontakt- uppgifter på ansvarig person eller enhet ska förmedlas. I 2007 års Haagkonvention anges också att centralmyndigheten i den begärande staten på begäran av centralmyndigheten i den an- modade staten ska tillhandahålla en fullständig kopia av eventuella handlingar.24 Inom viss tid från bekräftelsen ska den anmodade centralmyndigheten informera om ansökans handläggningsmässiga status.25 Ärendet ska behandlas så snabbt som dess beskaffenhet tillåter och centralmyndigheterna ska använda sig av de snabbaste och mest effektiva kommunikationsmedlen som står till deras förfogande. En anmodad centralmyndighet får bara vägra att

21Se Draft practical handbook for caseworkers under the 2007 Child Support Convention (Prel. Doc. No 4 of August 2009), kapitel 15, s. 205 ff. Handboken finns tillgänglig på Haagkonferensens hemsida, . En uppdaterad version av handboken förväntas komma under hösten år 2010.

22Inom 30 dagar enligt underhållsförordningen och inom sex veckor enligt 2007 års Haag- konvention.

23Se formulär VI, VII och VIII i underhållsförordningen och formulär i bilaga 1 och 2 i 2007 års Haagkonvention.

24Som anges i artiklarna 16.3, 25.1 a, b och d, 25.3 b och 30.3.

25Inom 60 dagar enligt underhållsförordningen och inom tre månader enligt 2007 års Haagkonvention. Tidsfristerna är avsedda att säkerställa en effektiv handläggning.

247

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

behandla en ansökan om det är uppenbart att förordningens respektive konventionens krav inte är uppfyllda. Den ska då informera den begärande centralmyndigheten om skälen för vägran (enligt underhållsförordningen ska detta ske på bilaga IX). Detsamma gäller om en ansökan inte kompletteras på begärt sätt.26

En uttrycklig ambition med 2007 års Haagkonvention är att modern teknik ska kunna utnyttjas. Samarbetssystemet är avsett att vara så flexibelt att det kan utvecklas i takt med att behoven ändras och ytterligare tekniska framsteg skapar nya möjligheter (se ingressen till konventionen). Detta återspeglas i artikel 13, enligt vilken ansökningar som görs genom centralmyndigheterna och handlingar eller uppgifter som bifogas eller tillhandahålls inte kan bestridas av svaranden enbart med hänvisning till det kommunika- tionsmedel eller kommunikationssätt som har använts mellan de berörda centralmyndigheterna. Svaranden får således finna sig i den form som handlingarna överförs till den anmodade central- myndigheten. I den förklarande rapporten framhålls emellertid att den behöriga myndigheten i den anmodade staten alltid kan begära en bestyrkt kopia av dokumenten enligt artikel 25.2 och att natio- nell rätt i fråga om bevisning fortfarande gäller.27 Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i underhållsförordningen.

9.4Uppgifter till centralmyndigheten och centralmyndighetens behandling av uppgifter

9.4.1Gällande rätt

9.4.1.1Sekretess

Varje svensk medborgare har i enlighet med offentlighetsprincipen rätt att ta del av allmänna handlingar (2 kap. 1 § tryckfrihets- förordningen). Utländska medborgare är likställda med svenska i detta avseende (14 kap. 5 § andra stycket tryckfrihetsförord- ningen). Rätten att ta del av allmänna handlingar får bara inskrän- kas om det är påkallat med hänsyn till vissa specifika intressen, däribland till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen). En begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska anges i en särskild

26Inom 90 dagar enligt underhållsförordningen respektive inom tre månader enligt 2007 års Haagkonvention, om inte längre tid har bestämts av den anmodade centralmyndigheten.

27Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 352.

248

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

lag, OSL, eller i annan lag som OSL hänvisar till. Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en sekretessbestämmelse får en myndighet göra en särskild anteckning om detta, en s.k. sekretessmarkering (5 kap. 5 § OSL).

En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretess- belagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång (6 kap. 5 § OSL). En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter i andra fall än som anges i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till (8 kap. 1 § nämnda lag). Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 §). Sekretess hindrar inte heller att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgifts- skyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § första stycket). I detta sammanhang bör även den s.k. generalklausulen (10 kap. 27 §) noteras. Den innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas till en myndighet om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Det finns dock undantag, bestämmelsen gäller t.ex. inte inom socialtjänsten eller inom hälso- och sjuk- vården (andra stycket samma paragraf).

En primär sekretessbestämmelse är en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten, omfattar en viss verksamhetstyp eller ärendetyp som hanteras hos myndigheten, eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten. En sekundär sekretessbestämmelse är en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess (3 kap. 1 § OSL).

En uppgift för vilken sekretess gäller enligt OSL får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om inte utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet, och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten (8 kap. 3 §). Frånsett fall där någon lag eller förordning reglerar uppgiftslämnandet ska den svenska myndigheten göra en diskre- tionär bedömning av en utländsk myndighets begäran att få del av

249

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

uppgifter. Av betydelse är bl.a. vilka relationer Sverige har till det land det gäller och vilka relationer som finns mellan den svenska och den utländska myndigheten. Vid bedömningen av vad som är svenska intressen får beaktas bl.a. Sveriges intresse av inter- nationellt samarbete med organet i fråga.28

I det följande ges en redogörelse för de sekretessbestämmelser som är aktuella för de myndigheter som kan komma i kontakt med uppgifter som rör underhållsfrågor. De myndigheter som berörs är Försäkringskassan, allmän domstol, Kronofogdemyndigheten, överförmyndaren, socialtjänsten och Skatteverket.

Försäkringskassan

Sekretess gäller hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstift- ningen om bl.a. allmän försäkring, allmän pension, handikapp- ersättning och vårdbidrag eller annan ekonomisk förmån för enskild (28 kap. 1 § OSL). Detsamma gäller Försäkringskassans verksamhet som avser registrering av enskilda, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som myndigheten har fått från Migrationsverket (om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs). Under begreppet ”personliga förhållanden” faller bl.a. uppgifter om en persons adress men även uppgifter om den enskildes ekonomi kan omfattas.29

Av förordningen (1980:995) om skyldighet för Försäkrings- kassan och Pensionsmyndigheten att lämna uppgifter till andra myndigheter följer att Försäkringskassan, utöver vad som annars följer av lag eller förordning, är skyldig att lämna uppgifter till andra myndigheter enligt förordningen (1 §). Försäkringskassan ska t.ex. på begäran lämna uppgifter om enskildas adress, deras arbetsgivares namn och adress samt enskildas ekonomiska för- hållanden och den tidsperiod en utgiven ersättning avser till bl.a. Kronofogdemyndigheten om uppgifterna behövs i ett ärende där (3 §).

28Se prop. 1981/82:186 s. 58 f.

29Se prop. 1979/80:2 del A s. 84.

250

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

Allmän domstol

Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en sekretessbelagd uppgift från en domstol eller en annan myndighet, blir sekretessbestämmelsen som regel tillämplig på uppgiften även hos den mottagande domstolen (43 kap. 2 § OSL). Som exempel kan nämnas att en sekretessbelagd sjukjournal behåller sekretessen i domstolen (sekundär sekretess). Den sekun- dära sekretessen gäller bara om uppgiften kommer från den myn- dighet där sekretessen gäller primärt. En handling med identiska uppgifter som lämnas in till domstolen t.ex. av en enskild part om- fattas därför inte av den sekundära sekretessen. Sekundär sekretess gäller inte om det finns en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande domstolen (primär sekretess). Primär sekretess finns t.ex. i 36 kap. 1 § andra stycket OSL. Sekretess gäller hos domstol för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs, och uppgiften förekommer i bl.a. äktenskapsmål och mål och ärenden enligt FB.30 Särskilda bestämmelser gäller i fråga om sekretessbelagda uppgifter som förs fram vid en offentlig förhandling och när det gäller förordnande om sekretess för uppgift i dom eller beslut.31

Kronofogdemyndigheten

Sekretess gäller hos Kronofogdemyndigheten bl.a. i mål eller ärende om utsökning och indrivning för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men (34 kap. 1 § OSL). Sekretessen gäller dock inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verk- ställigheten i ett pågående mål, eller i ett avslutat mål om verk- ställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år. Sekretess gäller inte heller beslut i mål eller ärende. Under

30 För vissa ärenden enligt FB gäller sekretess utan att parten behöver begära det, förutsatt att det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Så är fallet i ärenden om adoption enligt 4 kap., godmanskap enligt 11 kap. 4 § och om förvaltarskap (36 kap. 1 § första stycket OSL).

31 Se 43 kap. 5 och 8 §§ OSL.

251

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

motsvarande förutsättningar gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdata- basen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Krono- fogdemyndighetens verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts data- basen (2 § samma kap.). Om riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos en myndighet i verksamhet som avses i 1–3 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska för- hållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet (4 § samma kap.).

Någon bestämmelse i OSL som särskilt tar sikte på Krono- fogdemyndighetens handläggning i mål om betalningsföreläggande och handräckning finns inte.

Överförmyndaren

Sekretess gäller hos överförmyndaren i ett ärende enligt föräldra- balken för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men (32 kap. 4 § OSL).

Socialtjänsten

Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § första stycket OSL).

Skatteverket

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen (22 kap. 1 § första stycket första punkten OSL).

Vidare gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag

252

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

för bestämmande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (27 kap. 1 § OSL). Motsvarande sekretess gäller även för vissa i 2 § samma kap. uppräknade ärenden, bl.a. revision eller annan kontroll i fråga om skatt. Sekretessen gäller i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen i verksamhet som motsvarar den som avses i 1–4 §§ (5 § första stycket samma kap.). Om riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos en myndighet i verksamhet som avses i 2–4 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet (andra stycket samma paragraf).

Sekretess hos myndigheter till skydd för förföljda personer m.m.

En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt, får vid flyttning medges att vara folkbokförd på den gamla folk- bokföringsorten (kvarskrivning). Kvarskrivning får medges endast om den enskildes behov av skydd inte kan tillgodoses genom besöksförbud eller på annat sätt, och får även avse den utsatte personens medflyttande familj (16 § folkbokföringslagen [1991:481]). Om en person inte kan beredas tillräckligt skydd genom kvarskrivning kan medgivande lämnas denna att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fingerade personuppgifter). Detta gäller en folkbokförd person som riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet. Medgivande får även ges åt en familjemedlem om personerna varaktigt bor tillsammans, se 1 § lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter.

Det finns också sekretessbestämmelser i OSL till skydd för upp- gift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket samman- hang uppgiften förekommer (21 kap. OSL). Sekretess gäller bl.a. för uppgift om en enskilds bostadsadress, telefonnummer, e-post- adress och motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller

253

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

lida annat allvarligt men om uppgiften röjs (21 kap. 3 § första stycket). Vidare gäller sekretess för uppgift om kopplingen mellan fingerade personuppgifter32 och den enskildes verkliga person- uppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men (tredje stycket samma paragraf).

9.4.1.2Personuppgifter och gallring

Bestämmelserna om samarbete i de internationella instrumenten får direkt betydelse för de bestämmelser som styr myndigheternas informationsutbyte, främst med centralmyndigheten. Överförmyn- daren, socialtjänsten och Skatteverket blir berörda genom att uppgifter som de har i vissa fall kan behöva lämnas ut. Det är i första hand intressant att se vilka uppgifter som finns hos dessa myndigheter. Försäkringskassan, allmän domstol och Kronofogde- myndigheten kan även komma att få in uppgifter. För deras del är det därför också aktuellt att säkerställa att underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions krav i fråga om behandling och bevarande är uppfyllda.

De grundläggande bestämmelserna om behandling av person- uppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204), PUL. PUL bygger på Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Syftet med PUL är att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter (1 §). Lagen, som är subsidiär i förhållande till andra författningar (2 §), gäller behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad. Även annan behandling omfattas om uppgifterna ingår i (eller är avsedda att ingå i) en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgäng- liga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (5 §). Den som är personuppgiftsansvarig ska bl.a. se till att personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål, att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in samt att personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med

32 Som en enskild har medgivande att använda enligt lagen om fingerade personuppgifter.

254

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

behandlingen (9 § första stycket c, d och i). Personuppgifter får behandlas bara under vissa förutsättningar, t.ex. när den registrerade har lämnat sitt samtycke eller om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig skyldighet (10 §). Det finns ett generellt förbud mot behandling av känsliga personuppgifter, t.ex. i fråga om uppgifter som rör hälsa (13 §). Det finns också ett förbud mot att till tredje land33 föra över personuppgifter som är under behandling, om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifterna (33 §). Behandling av känsliga personuppgifter och överföring av uppgifter får dock ske i vissa undantagsfall, t.ex. om den registrerade har lämnat sitt samtycke (se 15–19, 34 och 35 §§).

Bestämmelser om myndigheters arkiv finns i arkivlagen (1990:782). En myndighets arkiv bildas av de allmänna hand- lingarna från myndighetens verksamhet samt sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen och som myndig- heten beslutar ska tas om hand för arkivering. Myndigheternas arkiv är en del av det nationella kulturarvet och ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser

-rätten att ta del av allmänna handlingar,

-behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och

-forskningens behov (3 §).

Allmänna handlingar får gallras (10 §). Vid gallring ska dock alltid beaktas att arkiven utgör en del av kulturarvet och att det arkivmaterial som återstår ska kunna tillgodose de ändamål som anges i 3 §. Om det finns avvikande bestämmelser om gallring av vissa allmänna handlingar i annan lag eller i förordning gäller dessa bestämmelser. Med ”gallra” brukar avses att man förstör allmänna handlingar eller uppgifter i allmänna handlingar eller vidtar andra åtgärder med handlingarna som medför

-förlust av betydelsebärande data,

-förlust av möjliga sammanställningar,

-förlust av sökmöjligheter, eller

-förlust av möjligheter att bedöma handlingarnas autenticitet.34

33I PUL:s mening en stat som inte ingår i EU eller är ansluten till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), se 3 §.

34Se t.ex. Riksarkivets föreskrifter om ändring i Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 1991:1) om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 2008:4).

255

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

Riksarkivet har meddelat föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter.35

Nedan följer en redogörelse för bestämmelser som gäller särskilt för de myndigheter som närmast kommer att beröras av underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions samarbets- bestämmelser.

Försäkringskassan

För Försäkringskassans del finns lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration36 och förordningen (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration. En förutsättning för lagens tillämpning är att behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller att uppgifterna ingår i eller avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (1 § i lagen). Lagen och förordningen är tillämpliga bl.a. i fråga om handläggningen av underhållsstöd.37 PUL gäller vid behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, om inte annat följer av nämnda lag, föreskrifter som meddelats med stöd av lagen eller av PUL (5 §).

Försäkringskassan får i sin verksamhet behandla person- uppgifter om det är nödvändigt för att bl.a. handlägga ärenden (7 § första stycket fjärde punkten i den angivna lagen). Försäkrings- kassan får även behandla personuppgifter som behandlas för ända- mål som anges i 7 §, för att tillhandahålla information utanför den egna myndigheten på grund av

-en bestämmelse om skyldighet att lämna ut uppgifter till andra myndigheter,38

-medgivande att lämna ut uppgifter som följer av särskilda bestämmelser i lag eller förordning,

35Se Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1). Omtryckt i RA-FS 1997:4, senast ändrad genom RA-FS 2008:4.

36Det kan noteras att den 1 januari 2011 kommer lagen att ersättas av socialförsäkrings- balken (2010:110), se lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken (prop. 2008/09:200 och prop. 2009/10:69, bet. 2009/10:SfU11 och prot. 2009/10:81).

37 Se 1 § lagen om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, 3 kap. 2 § socialförsäkringslagen (1999:799) och lagen om underhållsstöd.

38 Som avses i 10 kap. 28 § första stycket OSL.

256

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

-skyldighet att lämna ut uppgifter som följer av unionsrätten, eller

-åtaganden i samarbete inom EES eller i avtal om social trygghet eller utgivande av sjukvårdsförmåner som Sverige ingått med andra stater (8 § andra stycket i lagen).

Även känsliga personuppgifter får behandlas under vissa förut- sättningar (10 §). Identifierings- och adressuppgifter får behandlas (14 §), liksom uppgifter om ekonomiska förhållanden, arbetsgivare, inkomsttaxering, hyra m.m. (2 § i förordningen). Personuppgifter som behandlas automatiserat ska gallras när de inte längre är nödvändiga för de ändamål som anges i 7 § i lagen (28 § i lagen).

Allmän domstol

För allmän domstol gäller utöver PUL förordningen (2001:639) om registerföring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av automatiserad behandling. Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. verksamhetsregister över mål och ärenden samt rättsfalls- register (2–6 §§). Vid sidan av – eller i anslutning till – sådana register får en domstol behandla personuppgifter automatiserat i löpande text, ljudupptagningar eller ljud- och bildupptagningar (7 §). Om inte annat är föreskrivet gäller PUL i fråga om bevarande av sådana personuppgifter (8 §).

När ett mål eller ärende har avgjorts i allmän domstol och avgörandet har vunnit laga kraft, ska dubbletter av handlingar samt missiv och delgivningsbevis som inte innehåller någon uppgift av betydelse gallras bort ur domstolens akt. Om ett mål eller ärende har avgjorts efter ett sammanträde från vilket en part har uteblivit, får ett bevis om att parten har delgetts den inledande skrivelsen och en kallelse till sammanträdet inte gallras bort. Har en part förelagts att i målet eller ärendet svara skriftligen och avgörs målet eller ärendet utan att parten har svarat, får ett bevis om att parten del- getts föreläggandet inte gallras bort (37 § förordningen [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol).

Det kan nämnas att det för förvaltningsrätterna finns liknande bestämmelser. Utöver PUL gäller förordningen (2001:640) om registerföring m.m. vid förvaltningsrätt med hjälp av automatiserad behandling. Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. verk- samhetsregister över mål och ärenden samt rättsfallsregister

257

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

(2–6 §§). Vid sidan av – eller i anslutning till – sådana register får en förvaltningsrätt behandla personuppgifter automatiserat i löpande text eller ljudupptagningar (7 §). Om inte annat är föreskrivet gäller PUL i fråga om bevarande av sådana personuppgifter (8 §).

När ett mål har avgjorts och avgörandet har vunnit laga kraft, får ur akten gallras minnesanteckningar, dubbletter av handlingar samt sådana följebrev och delgivningskvitton som inte innehåller någon uppgift av betydelse (29 § första stycket förordningen [1979:575] om protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltnings- domstolarna).

Kronofogdemyndigheten

För Kronofogdemyndighetens del finns lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighets verksamhet och förordningen (2001:590) om behandling av uppgifter i Krono- fogdemyndighetens verksamhet, som är tillämpliga om behand- lingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av person- uppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (1 kap. 1 § i lagen). Lagen gäller i stället för PUL men gör i viss utsträckning PUL:s bestämmelser tillämpliga (2 § första stycket samma kap.).

Av lagen framgår bl.a. att uppgifter får behandlas för tillhandahållande av information som behövs i verksamhet för verkställighet eller annan åtgärd enligt UB eller annan författning samt i verksamhet för indrivning av statliga fordringar m.m. (utsöknings- och indrivningsdatabasen, 2 kap. 2 §). Uppgifterna kan gälla bl.a. en fysisk persons identitet, bosättning och familje- förhållanden och en enskilds ekonomiska förhållanden (5 § samma kap.). Uppgifter och handlingar i utsöknings- och indrivnings- databasen ska gallras senast fem år efter utgången av det kalenderår då det mål eller ärende som uppgifterna eller handlingarna hänför sig till avslutades (6 § angivet kap.). I verksamhet med betalnings- föreläggande och handräckning samt europeiskt betalnings- föreläggande får uppgifter behandlas bl.a. om en fysisk persons identitet, bosättning och anställning (betalningsföreläggande- och handräckningsdatabasen, 7 och 11 §§ samma kap.). Sådana

258

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

uppgifter ska gallras efter tre år och uppgifter om utslag efter tio år (12 §).39

Överförmyndaren

Överförmyndaren är skyldig att föra förteckningar och lägga upp akter samt expediera handlingar enligt föreskrifter som meddelas av regeringen (16 kap. 12 § FB). För att fullgöra denna skyldighet ska varje överförmyndare föra ett register bl.a. över

- de föräldraförvaltningar där kontrollåtgärder enligt 13 eller 15 kap. FB förekommer, och

-de ställföreträdarskap som avses i 14 kap. 1 § första stycket FB (9 § förmynderskapsförordningen [1995:379]).

Registret får innehålla vissa närmare angivna personuppgifter, som t.ex. uppgifter om den enskildes ekonomiska förhållanden som tillgångar, skulder och inkomster (15 § i nämnda förordning och bilaga 2 punkten 1.7).

Socialtjänsten

För socialtjänstens del finns lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten och förordningen (2001:637) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten, som är aktuella om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt ett eller flera särskilda kriterier (1 § i lagen). Lagen och förordningen är tillämpliga i t.ex. ärenden om fast- ställande av faderskap och underhållsbidrag till barn som handläggs av socialnämnd. Lagen gäller framför PUL (4 §).

Av den nämnda lagen framgår bl.a. att personuppgifter får behandlas bara om behandlingen är nödvändig för att arbets- uppgifter inom socialtjänsten ska kunna utföras, att personupp- gifter även får behandlas för uppgiftsutlämnande som föreskrivs i lag eller förordning samt att en registrerad person inte har rätt att

39 I 2 kap. lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet finns även bestämmelser som rör skuldsaneringsdatabasen (13–18 §§) och konkurstillsynsdata- basen (19–23 §§).

259

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

motsätta sig sådan behandling av uppgifter som är tillåten enligt lagen (6 § angiven lag). Även känsliga personuppgifter får behandlas om uppgifterna har lämnats i ett ärende eller är nödvändiga för verksamheten (7 § samma lag). Det har ansetts vara av allmänt intresse att socialtjänsten ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt, och att det för att socialtjänsten ska kunna klara sina uppgifter finns ett behov av att kunna behandla även känsliga personuppgifter.40

Av den nämnda förordningen framgår bl.a. att en kommunal myndighet får behandla personuppgifter för faderskapsutredningar och annan verksamhet inom familjerätten som följer av bestämmelserna i FB (12 §) och att en kommunal myndighet får föra över uppgifter till tredje land i ett ärende om fastställande av faderskap (16 §).

Anteckningar och andra uppgifter i en personakt hos socialnämnden som tillhör en sådan sammanställning av uppgifter som avses i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska som huvudregel gallras fem år efter det att sista anteckningen gjordes i akten (12 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453]). Vissa handlingar får dock inte gallras med stöd av denna bestämmelse, och det gäller bl.a. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB (12 kap. 2 § socialtjänstlagen).

Skatteverket

I fråga om behandling av personuppgifter vid folkbokföring gäller lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (1 kap. 1 §). Lagen gäller i stället för PUL men gör i viss utsträckning bestämmelserna i PUL tillämpliga (2 § första stycket samma kap.).

I folkbokföringsdatabasen får bl.a. behandlas uppgifter om namn, adress samt make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och annan person som den registrerade har samband med inom folkbok- föringen (2 kap. 3 §). En myndighet får ha direktåtkomst till upp- gift om person- eller samordningsnummer, namn, adress, folkbok-

40 Se prop. 2000/01:80 s. 144.

260

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

föringsfastighet, lägenhetsnummer och folkbokföringsort samt avregistrering från folkbokföringen. En myndighet får även ha direktåtkomst till andra uppgifter om myndigheten enligt lag eller förordning får behandla dem (8 § samma kap.).

När det gäller behandling av personuppgifter i beskattnings- verksamheten gäller lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (även där om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier, 1 kap. 1 §). Även denna lag gäller i stället för PUL men gör i viss utsträckning PUL:s bestämmelser tillämpliga (2 § första stycket samma kap.).

De uppgifter som får behandlas i beskattningsdatabasen är bl.a. en fysisk persons identitet, medborgarskap, bosättning och familjeförhållanden samt underlag för fastställande av skatter och avgifter (2 kap. 3 §). Uppgifter om personer som är folkbokförda här i landet, personer som har tilldelats personnummer och i vissa fall personer som har tilldelats ett samordningsnummer finns även i det statliga personadressregistret (SPAR). Uppgifterna hämtas från folkbokföringsdatabasen och beskattningsdatabasen, se 5 § lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret.

9.4.2Underhållsförordningen

Den anmodade centralmyndigheten ska enligt underhålls- förordningen vidta ”lämpliga och rimliga åtgärder” för att få fram uppgifter som är nödvändiga för att, i ett visst ärende, underlätta erhållande, ändring, erkännande, verkställbarhetsförklaring eller verkställighet av en dom (artikel 61.1). De offentliga myndigheter eller förvaltningar som inom ramen för sin normala verksamhet innehar vissa närmare angivna uppgifter (se nedan), ska med undantag för begränsningar motiverade av nationell eller allmän säkerhet, lämna uppgifterna till den anmodade centralmyndigheten på dess begäran. Detta gäller om centralmyndigheten inte har direkt åtkomst till uppgifterna. Medlemsstaterna får utse de offentliga myndigheter eller förvaltningar som ska vara behöriga att ge anmodade centralmyndigheter uppgifter. Även andra juridiska personer som har uppgifter ska lämna dessa till den anmodade

261

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

centralmyndigheten om de är behöriga att göra det enligt lagen i den anmodade medlemsstaten.

De uppgifter som avses ska enligt artikel 61.2 vara adekvata, relevanta och inte överdrivet omfattande samt avse

a)den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades adress,

b)den underhållsskyldiges inkomst,

c)uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgivare och/eller bankkonto(n), och

d)den underhållsskyldiges tillgångar.

Att alla uppgifter inte är nödvändiga i alla fall framgår närmare av artikeln.

Vidarebefordran och användning av uppgifter enligt artikel 61 regleras i artikel 62. De uppgifter som avses i artikel 61.2 ska, beroende på omständigheterna, vidarebefordras av centralmyndig- heten inom medlemsstaten till t.ex. behöriga myndigheter med ansvar för delgivning eller verkställighet av domar. Dessa myndig- heter får endast använda uppgifterna för att underlätta indrivningen av underhållsbidrag (artikel 62.2). Uppgifter som bara indikerar om det finns en adress, inkomster eller tillgångar i den anmodade medlemsstaten eller inte, får lämnas till den som har ansökt hos den begärande centralmyndigheten. I övrigt får uppgifterna som avses i artikel 61.2 inte lämnas ut, med förbehåll för tillämpningen av förfaranderegler inför en domstol. De myndigheter som behand- lar uppgifter som har vidarebefordrats enligt artikel 61 får inte bevara uppgifterna längre tid än vad som krävs för de syften för vilka de vidarebefordrades (artikel 62.3). Myndigheter som behandlar uppgifter som överförts enligt artikel 61 ska säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag (artikel 62.4).

Den person som berörs av insamlingen av uppgifter ska, i enlig- het med lagen i den anmodade medlemsstaten, underrättas om att dessa helt eller delvis har vidarebefordrats. Underrättelsen får skjutas upp under en period om upp till 90 dagar om det finns risk för att underrättelsen är till skada för en effektiv indrivning (artikel 63).

262

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

9.4.32007 års Haagkonvention

Centralmyndigheterna ska i samband med ansökningar vidta alla lämpliga åtgärder för att bistå med att lokalisera den underhålls- skyldige eller den underhållsberättigade samt bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den underhållsskyldiges eller den under- hållsberättigades inkomst och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive lokalisering av tillgångar (artikel 6.2 b och c i 2007 års Haagkonvention).

Haagkonventioner brukar på senare tid (åren 1993, 1996 och 2000) innehålla bestämmelser om skydd för personuppgifter och sekretess, och sådana bestämmelser finns även i 2007 års Haag- konvention. Personuppgifter som har samlats in eller översänts enligt konventionen får endast användas i de syften för vilka de samlats in eller översänts (artikel 38, jfr den liknande bestämmelsen i artikel 62.2 i underhållsförordningen). Vidare ska varje myndighet som behandlar uppgifter säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag (artikel 39, jfr artikel 62.4 i underhålls- förordningen). Skyddet för uppgifter måste enligt den förklarande rapporten vägas mot rätten för svaranden att i ett visst mål kunna utföra sin talan (”right to a fair defence”).41

En myndighet ska dock inte lämna ut eller bekräfta uppgifter som samlats in eller översänts i enlighet med konventionen om den bedömer att detta skulle kunna äventyra en persons hälsa, säkerhet eller frihet (artikel 40.1). En sådan bedömning av en central- myndighet ska beaktas av andra centralmyndigheter, särskilt i sådana fall som rör våld inom familjen (artikel 40.2). Om det enligt den anmodade centralmyndighetens interna lag inte räcker med en s.k. c/o-adress, får den begärande centralmyndigheten enligt den förklarande rapporten välja att antingen skriva ut adressen eller att avstå från ansökan. Om sökandens adress skrivs ut ska den inte avslöjas för motparten av den behöriga myndigheten om det skulle kunna utgöra fara för sökanden.42 Vad som nu har sagts ska inte hindra att uppgifter samlas in av och översänds mellan myndigheter i den utsträckning som behövs för att fullgöra skyldigheterna enligt konventionen (artikel 40.3). Det framhålls i den förklarande rapporten att bestämmelsen ställer höga krav på tillit och gott samarbete mellan staternas myndigheter.43

41 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 607.

42Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 612.

43 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 613.

263

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

9.5Överväganden

9.5.1Centralmyndigheten

Förslag: Regeringen bemyndigas i lag att utse centralmyndighet i Sverige enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.

Bedömning: Uppgiften att vara centralmyndighet bör anförtros Försäkringskassan.

En svensk centralmyndighet måste, som har framgått redan inled- ningsvis i detta kapitel, utses som kan samarbeta med central- myndigheterna i övriga medlemsstater respektive fördragsslutande stater. Det finns inte något som säger att det måste vara samma centralmyndighet enligt underhållsförordningen som enligt 2007 års Haagkonvention. Med hänsyn till de likartade uppgifterna – underhållsförordningen har utformats med 2007 års Haagkonven- tion som förebild – är det emellertid för utredningen självklart att det bör vara en och samma myndighet som anförtros uppgiften att vara centralmyndighet enligt de båda instrumenten. Regeringen bör bemyndigas i lag att utse centralmyndighet.

Uppgiften att vara centralmyndighet ställer höga krav på bred kompetens och sakkunskap. Centralmyndighetens arbete kommer i mycket stor utsträckning att innebära internationella kontakter. Det krävs goda språkkunskaper och en stabil organisation. Central- myndigheten kommer sannolikt också att behöva ta fram statistik och ha redovisningssystem anpassade till utlandsärenden så att jämförelse mellan olika länder blir möjlig.

Arbetet att vara centralmyndighet kan inte förväntas bli så om- fattande att det kan motivera bildandet av en ny myndighet. Frågan är i stället vilken befintlig myndighet som har bäst förutsättningar att uppfylla de krav som ställs på centralmyndigheten.

Samarbetssystem med centralmyndigheter finns även i andra internationella instrument inom den internationella familjerätten. Exempel på det är Bryssel II-förordningen, enligt vilken Regerings- kansliet (Utrikesdepartementet, UD) är centralmyndighet.44 UD är även centralmyndighet enligt 1980 års Haagkonvention och

44 Se 2 § förordningen (2005:97) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II- förordningen.

264

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

enligt den i Luxemburg den 20 maj 1980 dagtecknade konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden rörande vårdnad om barn samt om återställande av vård av barn (den s.k. Europarådskonventionen).45 Vidare är Myndigheten för internationella adoptionsfrågor centralmyndighet enligt 1993 års Haagkonvention.46

När det gäller frågor om underhåll är, som har framgått av avsnitt 9.2.1, Försäkringskassan centralmyndighet enligt New York-konventionen. Förutom sakkunskap när det gäller den svenska lagstiftningen om underhållsbidrag och underhållsstöd har Försäkringskassan således redan i dag kompetens och erfarenhet av ärenden som gäller fastställande och indrivning av underhållsbidrag i internationella situationer. 2007 års Haagkonvention är avsedd att bygga vidare på New York-konventionen och i förhållandet mellan de fördragsslutande staterna ersätter 2007 års Haagkonvention också bestämmelserna i New York-konventionen (artikel 49 i 2007 års Haagkonvention). Samtidigt är det inte sannolikt att samtliga stater som tillämpar New York-konventionen kommer att tillträda 2007 års Haagkonvention, i vart fall inte inom en överskådlig framtid. Det innebär att Försäkringskassan även fortsättningsvis kommer att vara centralmyndighet enligt New York-konventionen. Samarbetet enligt 2007 års Haagkonvention och underhålls- förordningen innebär en fördjupning och effektivisering av det samarbete som redan i dag sköts – och i fråga om New York- konventionen även fortsättningsvis kommer att skötas – av Försäkringskassan. Enligt utredningens bedömning är det därför lämpligt att utse Försäkringskassan till centralmyndighet även enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.

45Se 4 § lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn samt 1 § förordningen (1989:177) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.

46Se 2 § lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.

265

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

9.5.2Centralmyndighetens uppgifter

Förslag: Centralmyndighetens beslut att inte behandla en ansökan eller att inte bifalla en framställning från en utländsk centralmyndighet får inte överklagas.

Bedömning: Centralmyndighetens uppgifter följer direkt av underhållsförordningen och av 2007 års Haagkonvention. Arbetsuppgifternas närmare innehåll och avgränsning får definieras av centralmyndigheten.

Det saknas behov av att utnyttja möjligheten att utse någon annan myndighet som ska utföra vissa av centralmyndighetens uppgifter.

9.5.2.1Allmänt om uppgifterna

I allmänt hänseende ska centralmyndigheterna, som har redovisats i avsnitt 9.3.1, samarbeta med varandra och främja samarbetet mellan behöriga myndigheter i sina respektive stater för att uppnå målen med underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention (artikel 50.1 a i underhållsförordningen och artikel 5 a i 2007 års Haagkonvention). Dessa uppgifter följer direkt av instrumenten.

Centralmyndigheterna har också mer specifika uppgifter. Även dessa följer direkt av förordningen respektive konventionen. Värt att notera är emellertid att centralmyndigheten ska ”vidta alla lämpliga åtgärder” för att hjälpa till (artikel 51.2 i underhålls- förordningen och artikel 6.2 i 2007 års Haagkonvention). När centralmyndigheten är anmodad myndighet innebär instrumenten dock inte någon skyldighet att utöva befogenheter som bara får utövas av rättsliga myndigheter enligt svensk lag (artikel 51.4 i underhållsförordningen och artikel 6.4 i 2007 års Haagkonvention).

Det är inte möjligt att i förväg definiera alla situationer som kan bli aktuella och vilka uppgifter som kan bedömas falla utanför centralmyndighetens skyldigheter. Centralmyndigheterna ska både enligt förordningen och konventionen samarbeta och söka lös- ningar på de tillämpningsproblem som kan uppstå. Det kommer också att hållas praxismöten. Det närmare innehållet i central- myndighetens arbete får därför formas i den praktiska tillämp- ningen och organiseras på bästa sätt av centralmyndigheten. Detta gäller även frågan om hur aktiv centralmyndigheten bör vara när

266

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

det gäller information om bestämmelserna i underhållsförord- ningen och 2007 års Haagkonvention.

Det är både enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention möjligt att utse någon annan myndighet att utföra centralmyndighetens uppgifter i vissa avseenden (artikel 51 i förordningen och artikel 6 i konventionen). Såvitt utredningen kan bedöma finns inte något behov av att utnyttja möjligheten för svensk del.

9.5.2.2Särskilda åtgärder i mål om indrivning av underhåll med internationella inslag

Som har redovisats i avsnitt 9.3.1 får en centralmyndighet vidta särskilda åtgärder efter en framställning från en annan central- myndighet i mål om indrivning av underhåll med internationella inslag som pågår i den begärande staten (artikel 53.3 i underhålls- förordningen respektive artikel 7.2 i 2007 års Haagkonvention).

En sådan framställning kan ställas till den svenska central- myndigheten t.ex. om det pågår ett mål om underhåll utomlands och den utländska centralmyndigheten undrar om den underhålls- skyldige har tillgångar i Sverige. På motsvarande sätt kan den svenska centralmyndigheten bli kontaktad av en part i ett svenskt mål med en begäran om att centralmyndigheten ska göra en fram- ställning till en utländsk centralmyndighet med en begäran t.ex. om att lokalisera tillgångar utomlands.47

I båda dessa fall gäller att den anmodade centralmyndigheten får vidta särskilda åtgärder. Det är alltså inte någon skyldighet för centralmyndigheten att i alla situationer där det finns ett inter- nationellt inslag göra en framställning om respektive vidta särskilda åtgärder. Utredningen bedömer att möjligheten som sådan inte kräver några kompletterande bestämmelser i lag. Den närmare innebörden får avgöras i den praktiska tillämpningen.

9.5.2.3Möjlighet att överklaga centralmyndighetens beslut

Den svenska centralmyndigheten kan komma att få ansökningar och framställningar från utländska centralmyndigheter som centralmyndigheten inte anser sig kunna behandla, t.ex. därför att

47 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 208.

267

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

förordningens eller konventionens krav inte är uppfyllda eller därför att den begärda åtgärden inte bedöms vara rimlig. Det ligger i samarbetets natur att centralmyndigheten då underrättar den begärande centralmyndigheten om det. Uttryckliga bestämmelser om detta finns både i underhållsförordningen och i 2007 års Haagkonvention. Centralmyndigheten ska då utan dröjsmål underrätta den begärande centralmyndigheten att den inte kan tillhandahålla begärda uppgifter med angivande av skälen för det (artikel 53.2 tredje stycket i underhållsförordningen), eller – efter begäran om komplettering som inte efterföljs – meddela att ansökan inte kommer att behandlas (artikel 58.9 i underhålls- förordningen samt artikel 12.9 i 2007 års Haagkonvention).

När det gäller dagens handläggning enligt New York-konven- tionen meddelar Försäkringskassan (i egenskap av mottagande organ) enbart den sökande parten genom det förmedlande organet att ansökan inte kan behandlas, t.ex. eftersom uppgifter eller dokument saknas som gör det möjligt att behandla ansökan. Det fattas alltså inte något formellt beslut och det ges inte någon överklagandehänvisning. Vid förfrågningar och upplysningar av mer allmän natur torde centralmyndighetens ställningstaganden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention även i fortsättningen kunna ske tämligen formlöst. Enligt utredningens uppfattning är det dock svårare att se att ett ställningstagande som görs med anledning av en formell framställning från en central- myndighet i en annan stat kan betraktas som annat än ett beslut i ett ärende som omfattas av förvaltningslagen. Det är då rimligt att överväga om ett sådant beslut bör få överklagas eller inte.

Frågan om ett beslut med avseende på en ansökan eller en framställning om en särskild åtgärd ska få överklagas är inte reglerad i förordningen eller i konventionen. Det får därför ankomma på staterna själva att bestämma om beslut i sådana frågor ska kunna överklagas i den egna staten, mot bakgrund av förord- ningens och konventionens ändamål och syfte. Bestämmelserna om samarbete syftar till att åtgärder ska kunna vidtas på ett enkelt och effektivt sätt, som i förlängningen kan medföra att den underhålls- berättigade får det underhållsbidrag som han eller hon har rätt till. Genom att öppna upp för överklagande i ett eller flera steg blir förfarandet inte så snabbt, smidigt och okomplicerat som det är avsett att vara. Centralmyndigheternas samarbete är främst av administrativ natur och ett ställningstagande i en samarbetsfråga får inte rättskraft. Den utländska centralmyndigheten kan alltid

268

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

återkomma med en förnyad ansökan som kanske har bättre förut- sättningar. Enligt utredningens bedömning ligger det mot denna bakgrund i sakens natur att ett ställningstagande av central- myndigheten till en ansökan eller en framställning om en särskild åtgärd från en utländsk centralmyndighet inte bör vara över- klagbart. Detta bör föreskrivas i lag.

Om centralmyndigheten efter förfrågan av en part avstår från att vidta en åtgärd, t.ex. i den situation som beskrivs i avsnitt 9.5.2.2, torde detta vara att betrakta som ett förvaltnings- beslut, vilket får överklagas i vanlig ordning (22 § förvaltnings- lagen).

9.5.3Sekretess

Förslag: Bestämmelserna om sekretess i 28 kap. 1 § OSL görs tillämpliga hos centralmyndigheten (Försäkringskassan) i fråga om uppgifter i verksamhet som avser underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen.

En bestämmelse införs i OSL om sekretess för uppgift hos domstol om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i mål och ärenden om underhåll enligt underhållsförordningen samt 2007 års Haagkonvention, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.

Bedömning: Centralmyndigheten blir inte att betrakta som en särskild verksamhetsgren inom Försäkringskassan och kommer därmed att kunna få tillgång till de uppgifter som finns hos Försäkringskassan utan hinder av sekretess.

Det saknas behov av att utse någon annan myndighet som ska vara behörig att tillhandahålla centralmyndigheten uppgifter enligt underhållsförordningen.

269

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

9.5.3.1Sekretess för uppgifter lämnade till svenska myndigheter enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen

Som har redovisats i avsnitt 9.4.3 respektive 9.4.2 ska en myndighet som behandlar uppgifter säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag (artikel 39 i 2007 års Haagkonvention) och en myndighet som behandlar uppgifter som har överförts enligt artikel 61 i underhållsförordningen ska säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag (artikel 62.4 i underhållsförordningen).

Uppgifter som kommer till centralmyndigheten kan ha samband med ett ärende om underhållsstöd. De omfattas då av regleringen om socialförsäkringssekretess (28 kap. 1 § OSL). I andra fall finns inte någon sekretessbestämmelse som är tillämplig för centralmyn- digheten. Detsamma gäller i fråga om ärenden enligt New York- konventionen. Enligt utredningens mening bör det införas en bestämmelse i OSL som möjliggör sekretess för uppgifter som kommer till centralmyndigheten i ärenden enligt underhållsförord- ningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen. Det är till fördel för tillämparen – Försäkringskassan – om sekretessbestämmelserna kan hållas samman. Mot bakgrund av att det ofta finns en nära koppling till frågor om underhållsstöd, finns det goda skäl för att göra sekretessbestämmelsen i 28 kap. 1 § OSL tillämplig på ärenden enligt de internationella instrumenten. Centralmyndighetens verksamhet bör därmed inte betraktas som en egen verksamhetsgren inom Försäkringskassan (jfr prop. 2008/09:150 s. 357 f.).

Om en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en sekretessbelagd uppgift från en domstol eller annan myndighet, gäller sekretessen också hos den domstol som får uppgiften (s.k. sekundär sekretess, se 43 kap. 2 § OSL). Detta gäller inte om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande domstolen (s.k. primär sekretess). En primär sekretessbestämmelse finns t.ex. beträffande mål och ärenden enligt FB. Där gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. I ärenden om adoption och vissa andra mål och ärenden behövs dock inte begäran av part (36 kap. 1 § OSL). När en

270

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

domstol får in en uppgift från en utländsk myndighet gäller inte den sekundära sekretessen eftersom den utländska myndigheten inte är en ”myndighet” i sekretesslagens mening.48 Det kan också tänkas att en part är omedveten om att en utländsk myndighet lämnar uppgifter till en svensk myndighet och därför inte begär att sekretess ska gälla (enligt den primära sekretessbestämmelsen). Detta skulle kunna innebära att uppgifter från en utländsk myndighet får ett sämre sekretesskydd än de skulle ha haft om motsvarande uppgifter hade getts in till domstolen från en svensk myndighet. Det bör därför skapas en möjlighet för domstolen att utan begäran av part, ex officio, göra en sekretessprövning. En sådan bestämmelse bör införas i OSL. Bestämmelsen bör gälla uppgifter enligt såväl underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention som New York-konventionen.

I fråga om sekretess hos Kronofogdemyndigheten finns inte behov av några kompletterande bestämmelser. Redan gällande sekretessregler är tillräckliga.

9.5.3.2Centralmyndighetens tillgång till uppgifter hos Försäkringskassan

Försäkringskassan får kontinuerligt uppgifter om namn, person- nummer, folkbokföringsadress, civilstånd, taxerad inkomst, barn och vårdnad av barn från Skatteverket. Detta är vanligen offentliga uppgifter som finns för alla försäkrade i Försäkringskassans register. I fråga om en person som inte är eller har varit sjuk- skriven, och inte heller har någon annan socialförsäkringsförmån, finns inga andra uppgifter utöver dem som redovisats ovan. Andra uppgifter samlar Försäkringskassan vid behov in i varje enskilt ärende och för dessa uppgifter kan det gälla sekretess.

Som har redovisats i avsnitt 9.4.1.1 får uppgifter för vilka sekretess gäller inte lämnas till andra myndigheter om inte annat anges i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till (8 kap. 1 § OSL). Centralmyndigheten blir inte att betrakta som en särskild verksamhetsgren inom Försäkringskassan. Centralmyndig- heten kommer därmed att kunna få tillgång till de uppgifter som

48 Beträffande sekretess gentemot utländska myndigheter och att ordet ”myndighet” i (tidigare gällande) sekretesslagen inte avser utländska myndigheter, se prop. 1981/82:186 s. 57 f.

271

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

finns hos Försäkringskassan utan hinder av sekretess (jfr 8 kap. 2 § OSL).

9.5.3.3Skyldighet att efterforska uppgifter enligt underhållsförordningen

Som har framgått av avsnitt 9.3.1 ska centralmyndigheten (artikel 51.2) i samband med en ansökan enligt artikel 56 (där det beskrivs vilka ansökningar som är möjliga att göra) dels ”vidta alla lämpliga åtgärder” för att bl.a. bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade (punkten b), dels bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den under- hållsskyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive loka- lisering av tillgångar (punkten c). Vid behov får artiklarna 61–63 användas.

När den utländska centralmyndigheten vidarebefordrar en ansökan enligt artikel 56 till den svenska centralmyndigheten finns det ett specifikt ärende. Det kan gälla t.ex. att underhållsbidrag ska fastställas. Enligt artikel 61.1 ska centralmyndigheten, som har redovisats i avsnitt 9.4.2, ”vidta alla lämpliga och rimliga åtgärder” för att erhålla de uppgifter som avses i artikel 61.2. Där framgår att centralmyndigheten, när det är fråga om att erhålla eller ändra en dom, endast får begära uppgifter om adress (punkten a). Adressuppgifter är vanligen offentliga uppgifter som den svenska centralmyndigheten kommer att ha tillgång till. Beträffande skyddade personuppgifter, se avsnitt 9.5.3.6. Om ansökan i stället avser verkställighet av ett utländskt avgörande eller att det utländska avgörandet ska erkännas eller förklaras verkställbart i Sverige, får centralmyndigheten dessutom begära uppgifter om den underhållsskyldiges inkomst (punkten b), uppgifter som identi- fierar den underhållsskyldiges arbetsgivare och/eller bankkonto (punkten c), och – för det fall uppgifterna enligt punkterna b och c är otillräckliga för att domen ska kunna verkställas – den under- hållsskyldiges tillgångar (punkten d). För svensk del finns det emellertid inte någon anledning för centralmyndigheten att kräva in uppgifterna enligt punkterna b–d i dessa fall. När ansökan gäller verkställighet ska den vidarebefordras till Kronofogdemyndig- heten, som är den svenska myndighet som i verkställighetsskedet efterforskar dessa uppgifter (varför det inte finns något behov för

272

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

centralmyndigheten att försöka få fram dem). Det finns inte heller någon anledning att göra det om ansökan gäller enbart erkännande eller verkställbarhet. För Svea hovrätts behandling av sådana ären- den är de aktuella uppgifterna ointressanta.49 Av detta följer att det inte finns något behov av kompletterande bestämmelser för att centralmyndigheten ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt underhållsförordningen i detta avseende.

Den svenska centralmyndigheten kan också få en framställan om särskilda åtgärder (artikel 53) när ingen ansökan enligt artikel 56 handläggs. Om framställan avser åtgärder enligt artikel 51.2 b (lokalisering) och c (ta fram uppgifter om inkomst), ska central- myndigheten eftersöka de uppgifter som begärts, vid behov enligt artikel 61. Centralmyndigheten måste därvid vidta lämpliga och rimliga åtgärder (artikel 61.1) för att få fram uppgifter om (artikel 61.2) den underhållsskyldiges eller den underhålls- berättigades adress (punkten a), den underhållsskyldiges inkomst (punkten b), uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgivare och/eller bankkonto (punkten c) och den underhålls- skyldiges tillgångar (punkten d). De uppgifter som avses i punkterna b–d får emellertid eftersökas endast om den under- hållsberättigade företer en kopia av en dom, förlikning inför dom- stol eller en officiell handling som ska verkställas, i förekommande fall åtföljd av ett utdrag (artikel 53.2).

Av detta följer att centralmyndigheten vid en framställan om särskild åtgärd där det inte finns något utländskt avgörande som ska verkställas, endast måste vidta lämpliga och rimliga åtgärder för att ta fram den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades adress (artikel 61.2 a). Detta är i de flesta fall en offentlig uppgift som centralmyndigheten kommer att ha tillgång till. Några kompletterande bestämmelser behövs inte för att denna skyldighet ska kunna uppfyllas. Beträffande skyddade adressuppgifter, se avsnitt 9.5.3.6.

Om den utländska centralmyndigheten i en sådan framställning om en särskild åtgärd åberopar ett avgörande som ska verkställas, måste den svenska centralmyndigheten därutöver vidta lämpliga

49 Ett särskilt förfarande för erkännande respektive verkställbarhet kan för övrigt bara bli aktuellt i förhållande till avgöranden från Danmark och Storbritannien. Ett avgörande från någon av övriga medlemsstater ska erkännas i Sverige utan att det krävs något särskilt förfarande och utan att det finns någon möjlighet att motsätta sig dess erkännande, samt om avgörandet är verkställbart i den andra medlemsstaten, vara direkt verkställbart i Sverige utan att det behövs någon verkställbarhetsförklaring. (Se artikel 17 samt avsnitten 7.1.1.2 och 7.1.1.3.)

273

Samarbete genom centralmyndigheter… SOU 2010:59

och rimliga åtgärder för att ta fram uppgifter om den underhålls- skyldiges inkomst (artikel 61.2 b) och uppgifter som identifierar

den underhållsskyldiges	arbetsgivare och/eller bankkonto
(artikel 61.2 c) och den	underhållsskyldiges tillgångar (artikel

61.2 d). De uppgifter som ska vidarebefordras är uppgifter som enbart anger om svaranden har inkomster eller tillgångar i Sverige (artikel 53.2). En framställan om särskild åtgärd har i detta fall till syfte att ge den utländska centralmyndigheten tillräcklig informa- tion för ett ställningstagande till om den ska gå vidare med en ansökan om erkännande och verkställighet av det utländska avgörandet i Sverige. I fall där den underhållsskyldige inte har några inkomster eller tillgångar kan det vara utsiktslöst att gå vidare med en ansökan om verkställighet. Den svenska centralmyndighetens åtgärder ska vara lämpliga och rimliga. Centralmyndigheten kommer att ha tillgång till offentliga uppgifter om den underhålls- skyldiges taxerade inkomst samt inkomst- respektive utgiftsräntor och kan genom en kontroll i fastighetsregistret få uppgift om den underhållsskyldige äger någon fastighet i Sverige. Om den underhållsskyldige har fått en socialförsäkringsförmån kan även uppgifter om aktuell inkomst finnas hos Försäkringskassan. Dessa uppgifter får enligt utredningens bedömning normalt anses fullt tillräckliga för att syftet med bestämmelsen ska vara uppfyllt. Först om det finns anledning att anta att den underhållsskyldige har en inkomst, trots att den senaste taxeringen utvisar annorlunda, kan det finnas anledning för centralmyndigheten att tillfråga en annan myndighet. Mer aktuella inkomstuppgifter kan i vissa fall finnas hos Kronofogdemyndigheten om det har gjorts en tillgångs- undersökning inför indrivning i ett annat ärende. Att andra myndigheter är skyldiga att lämna upplysningar till central- myndigheten följer av artikel 61.1 andra stycket. Eftersom uppgiftsskyldigheten följer av underhållsförordningen, som gäller direkt i Sverige och är likställd med lag, hindrar inte sekretess att en uppgift lämnas från en annan svensk myndighet till den svenska centralmyndigheten (se 10 kap. 28 § OSL). Enligt utredningens uppfattning torde emellertid möjligheten för centralmyndigheten att tillfråga andra myndigheter inte komma att utnyttjas annat än om det i ett enskilt fall finns skäl för det. Normalt sett torde de offentliga uppgifterna som centralmyndigheten redan har tillgång till vara fullt tillräckliga för att förordningens krav ska anses uppfyllda.

274

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

Det är möjligt för medlemsstaterna att utse de offentliga myndigheter eller förvaltningar som ska vara behöriga att tillhanda- hålla centralmyndigheten uppgifter (se artikel 61.1 tredje stycket). Enligt utredningens bedömning saknas det för svensk del behov av att utse någon myndighet för detta ändamål. I stället får centralmyndigheten vid behov vända sig till andra myndigheter med en förfrågan om uppgifter.

Slutligen kan noteras att underhållsförordningen inte medför någon skyldighet för banker att lämna uppgifter om banktillgodo- havanden. Skyldigheten för andra juridiska personer än myndig- heter att lämna uppgifter till centralmyndigheten gäller endast om de är behöriga att göra det enligt svensk lag (artikel 61.1 fjärde stycket). När ansökan gäller verkställighet efterforskar Krono- fogdemyndigheten sådana uppgifter enligt vanliga verkställighets- regler och detta är enligt utredningens bedömning fullt tillräckligt.

9.5.3.4Skyldighet att efterforska uppgifter enligt 2007 års Haagkonvention

Centralmyndigheten ska enligt 2007 års Haagkonvention, som har framgått av avsnitt 9.4.3, ”vidta alla lämpliga åtgärder” för att bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhålls- berättigade samt bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om det är nödvändigt, andra ekonomiska förhållanden, inklusive lokalisering av tillgångar (artikel 6.2 b och c). Det saknas motsvarighet i konventionen till artikel 61.1 i underhålls- förordningen att svenska myndigheter efter begäran ska lämna relevanta uppgifter till centralmyndigheten (se föregående avsnitt).

Om centralmyndigheten inte ges utökade möjligheter att för ärenden enligt konventionen eftersöka uppgifter på motsvarande sätt som enligt underhållsförordningen kan ärenden enligt de båda instrumenten inte handläggas på samma sätt. Samtidigt är det enligt utredningens bedömning rimligt att inte införa skyldigheter att ta fram uppgifter som ska vidarebefordras till andra stater om det inte finns något behov av det. Utredningen har i avsnitt 9.5.3.3 bedömt att det i de allra flesta fall räcker att centralmyndigheten vidarebefordrar de offentliga uppgifter om adress, inkomst m.m. som myndigheten redan har tillgång till. Genom att vidarebefordra en uppgift t.ex. om den underhållsskyldiges senaste taxerade

275

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

inkomst ges en indikation på om det finns anledning att gå vidare och ge in en ansökan om verkställighet. Om centralmyndigheten i den andra staten väljer att lämna in en ansökan om verkställighet av ett avgörande som förklaras verkställbart i Sverige, kommer Krono- fogdemyndigheten på sedvanligt vis att göra en tillgångsunder- sökning. Enligt utredningens bedömning finns det mot denna bak- grund inte något behov av att införa någon sekretessbrytande bestämmelse i konventionsfallen och någon sådan bestämmelse föreslås därför inte.

9.5.3.5Vidarebefordran av uppgifter till utländska myndigheter

Samarbetsbestämmelserna i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention förutsätter att den svenska centralmyndigheten kan vidarebefordra uppgifter till den utländska centralmyndig- heten. I de flesta fall kommer det att vara fråga om offentliga uppgifter som lämnas ut, t.ex. uppgifter om taxerad inkomst och adress.

I något fall kan det bli fråga om att lämna ut uppgifter för vilka sekretess gäller. För underhållsförordningens del framgår det att centralmyndigheten ska vidarebefordra uppgifter till den begärande centralmyndigheten (se artikel 53.2 andra stycket och artikel 61.1 femte stycket – vid behov –, se även avsnitt 9.5.3.3). Utlämnandet är då tillåtet eftersom det sker i enlighet med särskild föreskrift i underhållsförordningen, som är likställd med lag (jfr 8 kap. 3 § första punkten OSL). Det ska dock framhållas att det förutsätter att det finns behov av det i det enskilda fallet (se även avsnitt 9.5.3.6 nedan beträffande adressuppgifter). Centralmyndig- hetens åtgärder ska alltid vara lämpliga och rimliga och uppgifterna vara nödvändiga.

I fråga om 2007 års Haagkonvention bygger utlämnandet till den utländska centralmyndigheten i stället på den grundläggande skyldigheten för centralmyndigheten att vidta lämpliga åtgärder (artiklarna 6 och 7). Det finns alltså inte någon sekretessbrytande bestämmelse i konventionen som ålägger centralmyndigheten att lämna sekretessbelagda uppgifter. Om det bedöms vara lämpligt och rimligt att lämna en sekretessbelagd uppgift till en annan centralmyndighet i ett enskilt fall, får detta i stället ske i enlighet med bestämmelserna i OSL. Utlämnande till en annan myndighet

276

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

får ske om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda (10 kap. 27 § OSL). Utlämnandet får ske även till en utländsk myndighet om den svenska centralmyndigheten bedömer att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska centralmyndigheten (jfr 8 kap. 3 § andra punkten samma lag).

Det ska framhållas att det enligt utredningens bedömning i normalfallet kan antas vara fullt tillräckligt att offentliga uppgifter vidarebefordras.

9.5.3.6Särskilt om skyddade adressuppgifter

Särskilda bestämmelser gäller när det har förekommit våld inom familjen. Enligt underhållsförordningen kan sökandens adress då ersättas av en annan adress om det inte enligt den anmodade medlemsstatens lag krävs att sökanden lämnar sin adress för att ett förfarande ska kunna inledas (artikel 57.3). Myndigheternas skyldighet att lämna ut eller bekräfta uppgifter är enligt 2007 års Haagkonvention begränsad om myndigheten bedömer att det skulle kunna äventyra en persons hälsa, säkerhet eller frihet (artikel 40.1). En sådan bedömning av en centralmyndighet ska beaktas av andra centralmyndigheter, särskilt i sådana fall som rör våld inom familjen (artikel 40.2). Detta hindrar dock inte att uppgifter samlas in av och översänds mellan myndigheter i den utsträckning som behövs för att fullgöra skyldigheterna enligt konventionen (artikel 40.3).

Adressuppgifter kan vara sekretessbelagda enligt svensk rätt, t.ex. enligt bestämmelserna om kvarskrivning (se avsnitt 9.4.1.1). Detta kan ha sin grund utanför familjen. Det är för svensk del möjligt att ange en c/o-adress i sådana fall, t.ex. till centralmyndig- heten.

Om det är den svenska centralmyndigheten som har initierat ett ärende och den anmodade centralmyndigheten inte accepterar en c/o-adress torde ett utlämnande kunna förhindras genom att den svenska centralmyndigheten återkallar ärendet (både enligt förordningen och konventionen).

Om en framställan om lokalisering, dvs. adress, i stället kommer in till den svenska centralmyndigheten innebär underhålls- förordningen (artikel 51.2 b och 53.2) att den svenska central-

277

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

myndigheten ska eftersöka uppgifterna, vid behov enligt artikel 61. Artikel 61.2 a avser adressuppgift. Uppgiften om adress ska härefter vidarebefordras till den begärande centralmyndigheten. Enligt artikel 62.2 får uppgifter inte lämnas till den person som har ansökt hos den begärande centralmyndigheten, men det gäller inte uppgifter som enbart indikerar om det finns en adress i den anmodade medlemsstaten eller inte. Myndigheter som behandlar uppgifter som överförts enligt artikel 61 ska säkerställa sekretess enligt nationell lag. Vilket sekretesskydd som den utländska lagen ger uppgifterna ligger utanför svensk påverkan. Uppgiften att det finns en adress i Sverige ska dock ges till sökanden och kan inte hållas hemlig. Om sekretess råder för en adressuppgift torde det, enligt utredningens uppfattning, vara tillräckligt att den svenska centralmyndigheten vidarebefordrar uppgiften att det finns en adress i staten. Detta gör sig särskilt gällande när Försäkrings- kassan faktiskt har tillgång till en adress men adressen är försedd med en sekretessmarkering. Så länge det finns en möjlighet att delge en person genom centralmyndigheten eller Skatteverket kan förordningens syften tillgodoses. Det ter sig mot den bakgrunden varken som en lämplig eller nödvändig åtgärd att lämna ut hela adressen (jfr artikel 51.2 och artikel 61.1 första stycket).

Konventionen ställer inte samma detaljerade krav på vidare- befordran av uppgifter som förordningen. Däremot gäller att den begränsade skyldigheten att vidarebefordra uppgifter (artikel 40.1) inte hindrar att uppgifter samlas in av och översänds i den utsträckning som behövs för att fullgöra skyldigheterna enligt konventionen (artikel 40.3). Enligt utredningens bedömning ställs inte genom konventionen krav på att andra uppgifter än enligt underhållsförordningen ska lämnas ut, dvs. att den eftersökte har en adress i Sverige, och delgivning bör också kunna ske genom Försäkringskassan eller Skatteverket om adressen är sekretesskyddad.

Hanteringen av dessa frågor kommer att få avgöras i den praktiska tillämpningen och diskuteras på möten mellan staternas centralmyndigheter. Enligt utredningens bedömning behövs dock inte några kompletterande bestämmelser.

278

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

9.5.4Behandlingen av personuppgifter

Förslag: En bestämmelse införs i socialförsäkringsbalken som ger centralmyndigheten rätt att behandla personuppgifter i verksamhet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haag- konvention och New York-konventionen.

Överföring av personuppgifter från centralmyndigheten till behöriga myndigheter i ett tredje land ska vara tillåten utan hinder av 33 § PUL, om det behövs för att erforderliga åtgärder enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska kunna övervägas och vidtas. Detta ska gälla även i fråga om känsliga personuppgifter.

Bedömning: Bestämmelsen i underhållsförordningen om att den som berörs av insamlingen av uppgifter ska underrättas om att dessa helt eller delvis har vidarebefordrats, behöver inte kompletteras.

9.5.4.1Skydd av personuppgifter

Som har redovisats i avsnitt 9.4.3 får de personuppgifter som har samlats in eller översänts enligt 2007 års Haagkonvention endast användas i de syften för vilka de samlats in eller översänts (artikel 38). Vidare får, som har framgått av avsnitt 9.4.2, de myndigheter eller domstolar som har fått uppgifter endast använda dessa för att underlätta indrivningen av underhållsbidrag (artikel 62.2 och artikel 61 i underhållsförordningen).

Dessa bestämmelser överensstämmer med de grundläggande

krav som uppställs	i PUL (9 §	första stycket c och d, se
avsnitt 9.4.1.2). Av	PUL framgår	det att den personuppgifts-

ansvarige ska se till att personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och att person- uppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. De myndigheter som kommer att hantera information enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention omfattas redan av bestämmelser som gäller behandlingen av personuppgifter. För Försäkringskassans del gäller emellertid i dag lagen om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, som den 1 januari 2011 kommer att ersättas av socialförsäkringsbalken. En bestämmelse

279

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

bör införas i lag som ger Försäkringskassan rätt att behandla personuppgifter för att kunna uppfylla sina skyldigheter enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Detsamma bör gälla för ärenden enligt New York-konventionen. Bestämmelsen bör införas i socialförsäkringsbalken och innebära att 114 kap. i balken, som reglerar behandlingen av person- uppgifter, görs tillämpligt även vid Försäkringskassans verksamhet enligt de nämnda internationella instrumenten.

Som har redovisats i avsnitt 9.4.2 följer av artikel 63 i underhållsförordningen att den person som berörs av insamlingen av uppgifter i enlighet med lagen i den anmodade medlemsstaten ska underrättas om att dessa helt eller delvis har vidarebefordrats. Med lagen i medlemsstaten torde avses den lagstiftning som bygger på det s.k. dataskyddsdirektivet, och som i Sverige har genomförts genom bl.a. PUL. Bestämmelser om information till den registrerade finns i 23–27 §§ PUL. Av artikel 63 i underhålls- förordningen följer vidare att underrättelsen får skjutas upp under en period om upp till 90 dagar om det finns risk för att under- rättelsen är till skada för en effektiv indrivning. Den bestämmelsen blir direkt gällande och har företräde framför PUL (se 2 och 27 §§ PUL). Enligt utredningens bedömning finns det inte behov av några kompletterande bestämmelser i detta avseende.

9.5.4.2Överföring av personuppgifter till central- myndigheten i tredje land

Samarbetsbestämmelserna innebär att centralmyndigheten i vissa fall får eller ska lämna uppgifter till centralmyndigheten i en annan stat. Enligt PUL finns begränsningar för myndigheternas behand- ling av personuppgifter, bl.a. när det gäller behandlingen av känsliga personuppgifter och överföring av personuppgifter till ett tredje land.50 Om det i en annan lag eller förordning finns bestämmelser som avviker från PUL, ska de bestämmelserna gälla (2 § PUL).

Som har nämnts i avsnitt 9.4.1.2 bygger PUL på dataskydds- direktivet. Dataskyddsdirektivet medger undantag från förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter och överföring av personuppgifter med hänsyn till viktiga allmänna intressen (artiklarna 8.4 och 26.1 d) och i ingresspunkt 58 anges att undantag

50 I PUL:s mening en stat som inte ingår i EU eller är ansluten till EES (3 §).

280

SOU 2010:59

Samarbete genom centralmyndigheter…

från överföringsförbudet under vissa omständigheter kan medges när skyddet av väsentliga samhällsintressen kräver det.

Eftersom det är EU som står bakom såväl dataskyddsdirektivet som underhållsförordningen och tillträdet till 2007 års Haag- konvention får samarbetet enligt förordningen och konventionen anses vara ett sådant väsentligt eller viktigt samhällsintresse som avses i dataskyddsdirektivets bestämmelser (artiklarna 8.4 och 26.1 d samt ingresspunkt 58). Då det dessutom finns tillräckliga krav på iakttagande av integritetsskydd i OSL, vars bestämmelser kommer att gälla även för handläggning enligt underhålls- förordningen och 2007 års Haagkonvention, finns det enligt utredningens bedömning inte något hinder mot att i lag föreskriva ett sådant undantag från förbudet mot överföring av person- uppgifter som medges enligt dataskyddsdirektivet. Undantaget bör även omfatta känsliga personuppgifter, t.ex. i fråga om hälsa som kan vara av betydelse för bedömningen av den underhållsskyldiges betalningsförmåga.

Det ska dock framhållas att ett utlämnande får ske endast om det bedöms vara lämpligt och rimligt och om det är tillåtet enligt gällande sekretessbestämmelser (jfr avsnitt 9.5.3.5).

9.5.5Bevarande/gallring av uppgifter enligt underhållsförordningen

Bedömning: Bestämmelsen om att uppgifter inte får bevaras under längre tid än vad som krävs gäller redan genom PUL m.fl. lagar. Genom utredningens förslag i det föregående att Försäkringskassans verksamhet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York-konventionen ska omfattas av bestämmelserna i 114 kap. socialförsäkringsbalken om behandling av personuppgifter, är befintliga bestämmelser tillräckliga för att uppfylla underhållsförordningens krav.

Som har framgått av avsnitt 9.4.2 får de myndigheter som behand- lar uppgifter som har vidarebefordrats enligt artikel 61 inte bevara sådana uppgifter under längre tid än vad som krävs för de syften för vilka de vidarebefordrades (artikel 62.3 i underhållsförordningen). Av PUL (9 § första stycket i) följer i sin tur att personuppgifter

281

Samarbete genom centralmyndigheter…

SOU 2010:59

inte får bevaras under en längre tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

Det är EU som står bakom såväl dataskyddsdirektivet som underhållsförordningen. Det framhålls inte särskilt i förordningen att den i detta avseende skulle ställa strängare krav i fråga om bevarandet av personuppgifter än vad som redan följer av dataskyddsdirektivet. Enligt utredningens uppfattning får därför den grundläggande regleringen i PUL anses uppfylla kraven i underhållsförordningen.

När det gäller centralmyndigheten – Försäkringskassan – finns en särskild bestämmelse om bevarande av uppgifter i 28 § lagen om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens admini- stration. Den bestämmelsen gäller endast i fråga om socialförsäk- ringsärenden. Om en fråga om underhåll enligt förordningen inte har samband med frågor om underhållsstöd omfattas uppgiften inte av bestämmelsen i 28 §. Bestämmelsen kommer den 1 januari 2011 att ersättas av 114 kap. 31 § socialförsäkringsbalken. Utredningen har i avsnitt 9.5.4.1 föreslagit att bestämmelserna i 114 kap. nämnda balk ska tillämpas även vid Försäkringskassans verksamhet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York- konventionen. Det innebär att underhållsförordningens krav är uppfyllda och att några ytterligare bestämmelser i lag inte är erforderliga för Försäkringskassans del.

När uppgifterna förekommer hos allmän domstol i ett mål om underhållsbidrag eller verkställbarhetsförklaring och hos Krono- fogdemyndigheten i ett verkställighetsärende sker behandlingen enligt vanliga regler. Förordningen och konventionen medför inte några nya arbetsuppgifter för myndigheterna, tvärtom förekommer uppgifterna i myndigheternas normala verksamhet. Utredningen bedömer att gällande bestämmelser i fråga om uppgifters bevarande och gallring är ändamålsenliga och att det inte finns behov av kompletterande bestämmelser.

Övriga myndigheter har inte den rollen att de kommer att få uppgifter enligt instrumenten, utan i stället enbart förfrågningar från centralmyndigheten.

282

10 Särskilt om direkta ansökningar

10.1Inledning

Som har framgått av kapitel 9 bygger samarbetssystemet i både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention på att ansökningar ges in till och vidarebefordras mellan staternas centralmyndigheter. Detta hindrar inte att sökanden vänder sig direkt till behörig myndighet i en annan stat utan att anlita centralmyndigheten (s.k. direkt ansökan). I ett sådant fall aktuali- seras inte samarbetsbestämmelserna i förordningen och konven- tionen. En direkt ansökan kan vara t.ex. en ansökan om stämning som ställs direkt till en behörig tingsrätt, en ansökan om verkställ- barhetsförklaring som ges in till Svea hovrätt eller en ansökan om verkställighet som ges in direkt till Kronofogdemyndigheten.

10.2Underhållsförordningen

Parter som är involverade i en tvist som omfattas av underhålls- förordningen ska ha faktisk möjlighet till rättslig prövning i en annan medlemsstat, inklusive verkställighets- och överklagande- förfaranden (artikel 44.1). Detta gäller även vid direkta ansök- ningar. Det innebär att rättshjälp ska tillhandahållas (artikel 44.2 och artikel 45). Det finns dock inte någon skyldighet att ge fri rättshjälp vid ansökningar som görs direkt av en underhålls- berättigad avseende en förälders underhållsskyldighet mot ett barn under 21 år (artikel 46). Den skyldigheten finns bara när ansökan görs genom centralmyndigheter (se vidare om rättshjälp i kapitel 11).

Inte heller förordningens kapitel VII, som handlar om sam- arbetet mellan medlemsstaternas centralmyndigheter, blir tillämp- ligt vid direkta ansökningar (artikel 55). En sökande som ger in en ansökan direkt till en behörig myndighet i en medlemsstat kan t.ex.

283

Särskilt om direkta ansökningar

SOU 2010:59

inte få hjälp av centralmyndigheten med att lokalisera den under- hållsskyldige (artikel 51.2). Sökanden kan inte heller få central- myndighetens hjälp med en framställning om särskilda åtgärder (artikel 53) eller hjälp med att se till att ansökan är fullständig (artikel 58).

10.32007 års Haagkonvention

I likhet med vad som gäller enligt underhållsförordningen finns det enligt 2007 års Haagkonvention inte något hinder mot att sökanden lämnar in en ansökan direkt till en behörig myndighet i ett annat land i ett ärende som omfattas av konventionen (arti- kel 37.1). Detta gäller med förbehåll för de begränsningar i rätten att inleda förfaranden som följer av artikel 18 (se avsnitt 5.2).1

För de direkta ansökningarna gäller dock inte alla bestämmel- serna i konventionen. I artikel 37.2 finns uppräknat vilka bestämmelser som ska tillämpas på direkta ansökningar om erkännande och verkställighet, nämligen

-artikel 14.5, dvs. ingen säkerhet, borgen eller deposition oavsett benämning får krävas som garanti för betalning av kostnader och avgifter,

-artikel 17 b, som gäller för de ansökningar som inte omfattas av artikel 15 eller 16, och innebär att en sökande som i ursprungs- staten har haft kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ett förfarande om erkännande och verkställighet, ska ha rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd i åtminstone samma utsträckning som gäller enligt den anmodade statens lag under samma förhållanden,2

-kapitel V, kapitlet om erkännande och verkställighet (artik- larna 19–31, se särskilt artikel 19.5 där det framgår att kapitlet ska tillämpas på framställningar om erkännande och verkställig- het som görs direkt till en behörig myndighet),

1Av artikel 18 följer som huvudregel att en talan om att ändra ett avgörande som har meddelats i en fördragsslutande stat där den underhållsberättigade har sin hemvist, eller en talan för att få ett nytt avgörande, inte får väckas av den underhållsskyldige i någon annan fördragsslutande stat så länge som den underhållsberättigade fortsätter att ha sin hemvist i den stat där avgörandet meddelades.

2Enligt den förklarande rapporten innebär artikel 37 inte någon skyldighet för en stat att tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd vid en direkt ansökan om nödvändig hjälp och tjänster är tillgängliga kostnadsfritt vid ansökningar genom centralmyndigheten, se Explanatory Report (Conv.), paragraph 602.

284

SOU 2010:59

Särskilt om direkta ansökningar

-kapitel VI, kapitlet om verkställighet i den anmodade staten (artiklarna 32–35),

- kapitel VII, kapitlet om offentliga organ som sökande (artikel 36), och

-kapitel VIII, kapitlet med allmänna bestämmelser (artiklarna 37–57), med undantag för:

-artikel 40.2 (angående centralmyndighetens bedömning att inte lämna ut uppgifter),

-artikel 42 (fullmakt),

-artikel 43.3 (krav på kostnadsersättning från förlorande part),

-artikel 44.3 (språk för kommunikation mellan central- myndigheter),

-artikel 45 (metoder och kostnader för översättning), och

-artikel 55 (ändring av formulär).

Som har nämnts i avsnitt 4.3 är konventionen tillämplig på under- hållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande och som avser underhåll till en person under 21 år (artikel 2.1 a). När det gäller direkta ansökningar, och tillämpningen av de bestämmel- ser som räknats upp ovan, ska emellertid konventionen vara tillämplig även på ett avgörande om underhållsbidrag som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande och som avser underhåll till en s.k. sårbar person över 21 års ålder (artikel 37.3). Detta gäller under förutsättning att avgörandet dels meddelades innan den underhålls- berättigade uppnådde den angivna åldern, dels tillerkände denne underhållsbidrag bortom nämnda åldersgräns på grund av personens nedsatta förmåga.3

I konventionens kapitel om erkännande och verkställighet, som enligt artikel 37.2 ska tillämpas på direkta ansökningar, kan följande artiklar nämnas särskilt.

Artikel 20 behandlar grunderna för erkännande och verkställig- het (se avsnitt 7.2.1.2). Bestämmelsen ger en fördragsslutande stat rätt att förbehålla sig möjligheten att inte erkänna och verkställa avgöranden som meddelats i andra fördragsslutande stater under

3 Bestämmelsen skulle kunna bli aktuell t.ex. om ett barn (under 21 år) tillerkänns underhåll av sina föräldrar i Staten A. Rätten till underhållsbidrag är inte tidsbegränsad på grund av att barnet lider av en funktionsnedsättning. Barnet bor kvar i ett särskilt boende i Staten A medan föräldrarna flyttar till Staten B. Om barnet, kanske vid 30 års ålder, vänder sig direkt till behörig verkställande myndighet i Staten B för att få avgörandet verkställt ska konventionens bestämmelser om erkännande och verkställighet tillämpas på avgörandet.

285

Särskilt om direkta ansökningar SOU 2010:59

vissa omständigheter (artikel 20.2). Om en fördragsslutande stat har gjort ett förbehåll och ett avgörande till följd av detta inte kan erkännas, ska staten – om den underhållsskyldige har hemvist där – vidta alla lämpliga åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade. Detta gäller dock inte i fråga om direkta framställningar om erkännande och verkställighet (artikel 20.4).

Artikel 23.3 anger att en behörig myndighet i den anmodade staten som får en direkt ansökan om erkännande och verkställighet utan dröjsmål ska förklara avgörandet verkställbart eller registrera det för verkställighet.

Artikel 25 handlar om vilka handlingar som ska bifogas en ansökan om erkännande och verkställighet. Vid direkt ansökan behöver en fullständig kopia av berörd handling ges in av sökanden först efter invändning, överklagande, eller på begäran av den behöriga myndigheten (artikel 25.2 b).

Artikel 30.7 gör det möjligt för en fördragsslutande stat att förklara att ansökningar om erkännande och verkställighet av avtal om underhållsbidrag endast kan göras genom centralmyndighe- terna.4 Om en fördragsslutande stat har avgett en sådan förklaring

begränsar det således utrymmet för direkta ansökningar.
Konventionens kapitel II (administrativt samarbete)	och
kapitel III (ansökningar genom centralmyndigheter)5 finns	inte

uppräknade i artikel 37.2 som tillämpliga vid direkta ansökningar. Det innebär att sökanden vid direkta ansökningar inte har rätt till det bistånd från centralmyndigheten som har redovisats i avsnitt 9.3. Det innebär också att det inte finns någon skyldighet enligt konventionen att tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd (se artikel 14 och artikel 15) Den skyldigheten gäller ansökningar ”enligt detta kapitel”, dvs. kapitel III, ansökningar genom centralmyndigheter. För direkta ansökningar gäller i stället, som har framgått ovan, att en sökande som i ursprungsstaten har haft kostnadsfritt rättsligt bistånd har rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ett förfarande om erkännande och verkställighet i åtminstone samma utsträckning som gäller enligt den anmodade statens lag under samma förhållanden (artikel 17 b).

4Bestämmelsen är inte aktuell för EU-staterna (förutom möjligen Danmark) eftersom EU, i vart fall enligt kommissionens förslag till rådsbeslut, inte ska avge någon förklaring. Frågan är dock inte slutligt avgjord.

5Med undantag för artikel 14.5 och artikel 17 b, som enligt artikel 37.2 är tillämpliga på direkta ansökningar (se ovan).

286

SOU 2010:59

Särskilt om direkta ansökningar

10.4Överväganden

Bedömning: Möjligheten att vända sig direkt till behörig myndighet (svensk eller utländsk) kräver inte några kompletterande bestämmelser.

Det är redan i dag möjligt att vända sig direkt till en behörig svensk myndighet, t.ex. till tingsrätt med en ansökan om att underhålls- bidrag ska fastställas eller till Svea hovrätt med en ansökan om verkställbarhetsförklaring med stöd av något av de gällande internationella instrumenten (se avsnitt 3.2). Varken underhålls- förordningen eller 2007 års Haagkonvention innebär någon förändring i detta avseende. Som har framgått finns det skillnader mellan hanteringen av direkta ansökningar och ansökningar som görs genom centralmyndigheterna. Det gäller t.ex. förmånligare villkor för rättshjälp respektive rättsligt bistånd om central- myndigheterna anlitas än om ansökan görs direkt till behörig myndighet. Sökanden har också rätt till hjälp i större utsträckning när ansökan går genom centralmyndigheterna. Detta är skillnader som följer direkt av instrumenten. Något behov av kompletterande bestämmelser kan inte förutses.

Det krävs inte heller några kompletterande bestämmelser för att en part i Sverige ska kunna vända sig direkt till en behörig myndighet i en EU-stat eller i en fördragsslutande stat. Den möjligheten följer också direkt av förordningen och konventionen.

287

11 Rättshjälp och rättsligt bistånd

11.1Inledning

Både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kräver att staterna erbjuder rättshjälp respektive rättsligt bistånd till parterna som ett led i att det ska vara möjligt att få ett avgörande om underhåll i en stat som kan verkställas enkelt och effektivt i en annan stat.

Vad som ligger i begrepp som rättshjälp, rättsligt bistånd, rätts- lig hjälp1 osv. varierar beroende på sammanhang och regelverk. Som kommer att framgå nedan är innebörden av rättshjälp i under- hållsförordningen och rättsligt bistånd i 2007 års Haagkonvention i princip överensstämmande, dock att bestämmelserna i förord- ningen är mer obligatoriskt utformade. Det kan också noteras att rättshjälpsbegreppet i underhållsförordningen är vidare än det som finns i den svenska rättshjälpslagen.

I avsnitt 11.2 redogörs för möjligheterna i Sverige att få rättshjälp i frågor om underhåll jämte en kortfattad redovisning av internationella instrument på området. En redogörelse för under- hållsförordningens och 2007 års Haagkonventions bestämmelser om rättshjälp respektive rättsligt bistånd finns i avsnitt 11.3. Utredningens överväganden redovisas i avsnitt 11.4.

1 Begreppet rättslig hjälp används t.ex. i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.

289

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

11.2Rättshjälp – gällande svensk rätt

11.2.1Rättshjälpslagen

11.2.1.1 Allmänt

I rättshjälpslagen (1996:1619) finns bestämmelser bl.a. om förut- sättningarna för att få rättshjälp och rättshjälpens innehåll. Rätts- hjälpslagen kompletteras av rättshjälpsförordningen (1997:404).

För att rättshjälp ska beviljas krävs som regel att rådgivning har lämnats i minst en timme (2 § rättshjälpslagen). Rättshjälp får beviljas en fysisk person vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kr (6 §), om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt (7 §). Rättshjälp får inte beviljas om sökanden har rättsskydd som omfattar angelägenheten, eller borde ha haft sådant skydd (9 §). Vidare finns begränsningar i möjligheterna att få rättshjälp, beroende på vilken angelägenhet det är fråga om (se nedan).

11.2.1.2 Underhåll i samband med äktenskapsskillnad

Som har redovisats i avsnitt 3.7.2 får svensk domstol pröva frågor om underhållsbidrag i ett äktenskapsskillnadsmål.

I en angelägenhet som rör äktenskapsskillnad och därmed sammanhängande frågor får rättshjälp beviljas endast när det finns särskilda skäl (11 § första punkten rättshjälpslagen). Särskilda skäl kan vara att målet är tvistigt och förhållandena är mer komplicerade än normalt och att saken därför inte kan lösas med en mindre omfattande biträdesinsats. En äktenskapsskillnad kan också vara komplicerad därför att den innehåller internationella inslag. En hållpunkt vid bedömningen av om insatsen ska anses vara mer omfattande är om det är fråga om en biträdesinsats på mer än någon eller några timmar utöver två timmars rådgivning.2

2 Se prop. 1996/97:9 s. 137 ff. och s. 210.

290

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

11.2.1.3 Underhåll till barn

Även när det gäller underhåll till barn får rättshjälp beviljas endast när det finns särskilda skäl (11 § andra punkten rättshjälpslagen).

I samband med 1996 års rättshjälpsreform infördes rätten till underhållsstöd, som ersatte det tidigare bidragsförskottet. Det innebär att ett barn som är bosatt i Sverige och vars föräldrar inte bor tillsammans kan få underhållsstöd genom Försäkringskassan. Den förälder som barnet inte bor tillsammans med är skyldig att återbetala hela eller en viss del av underhållsstödet till staten. Eftersom den som har rätt till underhållsstöd kan få sådant stöd utan biträdeshjälp uttalades i förarbetena att rättshjälp endast bör komma i fråga om barnet har behov av underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet. Biträdesbehovet ansågs i sådana fall som regel kunna täckas genom en eller två timmars rådgivning, men i andra mer komplicerade fall kan det däremot finnas behov av biträde och därmed också rättshjälp.3 Högsta domstolen har i NJA 2003 s. 226 uttalat att det förhållandet att rättshjälp kan beviljas i fall då barnet har ett behov av underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet, mot bakgrund av den restriktivitet som ligger i rekvisitet särskilda skäl, inte kan uppfattas så att rätts- hjälp alltid ska beviljas i sådana fall. Härutöver bör, enligt Högsta domstolen, i det enskilda fallet krävas att förhållandena är mer komplicerade än normalt för att rättshjälp ska medges och så kan vara fallet exempelvis om barnet har speciella behov eller föräldrarnas ekonomiska förhållanden är svårutredda och svårbedömda.

Det kan också vara så att barnet inte är berättigat till underhållsstöd. Biträdesbehovet anses även då som regel kunna täckas genom en eller två timmars rådgivning, men rättshjälp bör kunna beviljas i mer komplicerade fall. Ett exempel är om det är fråga om att tillämpa utländsk rätt eller när ärendet i övrigt har internationell anknytning.4

I mål om verkställighet i Sverige av utländska avgöranden om underhållsskyldighet finns det sällan förutsättningar att bevilja rättshjälp (se NJA 2001 s. 911 och Svea hovrätts beslut den 8 oktober 2003 i mål Ö 10179-02).

Ärenden enligt New York-konventionen omfattas ofta av kravet på särskilda skäl. Barn som bor utomlands och som ansöker om

3Se prop. 1996/97:9 s. 136 och 210 f.

4Se prop. 1996/97:9 s. 136 och 210 f.

291

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

hjälp med att fastställa underhållsbidrag i Sverige torde alltså i många fall kunna få rättshjälp.5

Högsta domstolen fann i NJA 1998 s. 128 att en socialnämnd, med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fast- ställande av faderskap, var behörig att ansöka om rättshjälp för barnets räkning och rättshjälpen i en sådan angelägenhet ansågs omfatta även frågan om underhåll.

Domstolsverket har haft i uppdrag att utvärdera rättshjälps- lagen. I sin redovisning av uppdraget konstaterar Domstolsverket bl.a. att effekten av 1996 års rättshjälpsreform i mål om under- hållsbidrag till barn har blivit att rättshjälp beviljas i mycket mindre omfattning än tidigare. Det ifrågasätts om inte effekten av kravet på särskilda skäl blivit en annan än vad som varit avsedd. Restrik- tiviteten, i kombination med att ingen myndighet haft i uppdrag att hjälpa föräldrar personligen med att upprätta avtal om underhåll, har lett till att det finns risk för att ett barn inte får det under- hållsbidrag och därmed den levnadsstandard som barnet är berätti- gat till. Domstolsverket föreslår att kraven på särskilda skäl i ange- lägenhet som rör underhåll till barn ska tas bort.6 Det allmänna kravet i 7 § rättshjälpslagen ska dock enligt förslaget gälla även fortsättningsvis (dvs. att rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt). Sådant behov kan föreligga om inkomstförhållandena är mer komplicerade än normalt och behovet av hjälp anses kunna tillgodoses på annat sätt om hjälp kan lämnas av Försäkringskassan.7

11.2.1.4 Vad ingår i rättshjälpen?

När rättshjälp har beviljats betalar staten kostnaderna för ett rättshjälpsbiträde. Som huvudregel omfattar detta ersättning för arbete i högst 100 timmar (se 15 och 34 §§ rättshjälpslagen). Utöver kostnaderna för rättshjälpsbiträde omfattas bl.a.

-kostnaderna för bevisning vid allmän domstol (16 §),

5Se Försäkringskassans Vägledning 2006:1, Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden, s. 53.

6Se DV-rapport 2009:2, s. 75 ff.

7Se DV-rapport 2009:2, s. 79.

292

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

-kostnaderna för utredning, som är skäligen påkallad för att ta

tillvara den rättssökandes rätt, till en kostnad om högst 10 000 kr (17 §),

-kostnaderna för medlare enligt 42 kap. 17 § RB (18 §),

-ansökningsavgift eller expeditionsavgift (19 § första stycket), och

-utsökningsavgifter hos Kronofogdemyndigheten i en angelä- genhet som lett till ett verkställbart avgörande eller i ett mål om verkställighet (19 § andra stycket).

Den som har beviljats rättshjälp behöver inte ställa säkerhet för att få till stånd kvarstad eller annan liknande åtgärd enligt RB i den angelägenhet som rättshjälpen avser, vilket också gäller i fråga om verkställighet enligt 3 kap. 8 eller 9 § UB, om rättshjälp beviljats i verkställighetsmålet (20 §).

11.2.1.5 Rättshjälpsavgift

Den som har beviljats rättshjälp ska betala en rättshjälpsavgift som bestäms med hänsyn till kostnaderna för rättshjälpsbiträdet och den rättssökandes ekonomiska underlag (23 § rättshjälpslagen). Procentsatsen för beräkning av rättshjälpsavgiften fastställs när rättshjälp beviljas (24 §). Är den rättssökande underårig får det beslutas att någon rättshjälpsavgift inte ska betalas, om sökandens ekonomiska förhållanden ger anledning till det (23 § fjärde stycket). I förarbetena uttalas att befrielse från avgift inte bör gälla generellt för alla underåriga. Bestämmelserna bör tillämpas restrik- tivt. Ett exempel på när avgiftsbefrielse bör kunna ske är när en underårig som helt saknar tillgångar för talan om underhållsbidrag som inte kan erhållas genom det statliga underhållsstödet.8

11.2.2Rättegångskostnader och avgifter vid verkställighet

I mål om underhåll till barn vid allmän domstol gäller särskilda bestämmelser om fördelningen av rättegångskostnader om barnet förlorar målet. Huvudregeln är att den part som förlorar målet ska ersätta motparten dennes rättegångskostnad, men om det finns

8 Se prop. 1998/99:10 s. 13.

293

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

särskilda skäl får förordnas att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad (7 kap. 19 § FB). Enligt förarbetena ska särskilda skäl anses föreligga framför allt i sådana fall där Försäkringskassan har initierat en höjning av underhållsbidraget eller om någon annan än en förälder är ställföreträdare för barnet i ett underhållsmål, exempelvis en särskilt förordnad förmyndare, en god man eller socialnämnden.9 Andra exempel som nämns i förarbetena är när barnet har egen bostad eller vistas mer permanent hos någon släkting men inte har egen ekonomi. Om det inte finns särskilda skäl, och barnet i rättegången har företrätts av en förälder som varaktigt bor tillsammans med barnet, ska föräldern i stället för barnet åläggas att ersätta motparten dennes rättegångskostnad (samma paragraf).

Fördelning av rättegångskostnader i mål om underhåll till andra än barn styrs av bestämmelserna i 18 kap. RB. Enligt huvudregeln ska förlorande part ersätta motpartens rättegångskostnader (18 kap. 1 § RB). Detta gäller även i fråga om rådgivningsavgift och kostnader för motparts rättshjälpsbiträde om motparten har rättshjälp (30 § rättshjälpslagen). För det fall den förlorande parten har rättshjälp ingår det inte som en förmån i rättshjälpen att få ersättning för de rättegångskostnader som motparten har haft och som den förlorande parten åläggs att betala.

Enligt 17 kap. 1 § UB får det i utsökningsmål tas ut en årlig grundavgift för allmänna kostnader vid handläggningen och även i övrigt tas ut ersättning för statens kostnader för förfarandet hos Kronofogdemyndigheten (förrättningskostnader).

I fråga om verkställighet för underhållsbidrag gäller i flera avseenden särskilda regler om kostnaderna. Till att börja med föreskrivs i 17 kap. 3 § andra stycket UB att sökanden inte ansvarar för förrättningskostnaderna i mål om utmätning för fordran som vid utmätning av lön har företrädesrätt enligt 7 kap. 14 § samma balk, dvs. bland annat fordran på underhållsbidrag. Detta gäller även utländska underhållsbidrag (andra stycket samma paragraf). Vid utmätning av lön för en sådan fordran har vidare underhålls- bidraget företräde framför kostnaderna i målet (15 § samma kap.).

De närmare bestämmelserna om avgifter finns i förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten. I motsats till vad som gäller för mål om utmätning i allmänhet tas det vid utmätning för fordran på underhållsbidrag bara ut en avgift för

9 Se prop. 1984/85:163 s. 13.

294

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

varje gäldenär och år då något sådant mål handläggs av myndig- heten, oavsett hur många mål det rör sig om (5 c § första stycket i förordningen). I 15 § andra stycket föreskrivs att sökanden i mål som rör bl.a. underhållsbidrag inte ska betala grundavgift.

Sammantaget gäller alltså vid verkställighet för underhållsbidrag

- att grundavgift inte tas ut med mer än för närvarande 600 kronor per gäldenär och år,

-att sökanden inte ska betala grundavgift och inte ansvarar för några kostnader om de inte kan tas ut av gäldenären, och

-att underhållsbidraget har företräde framför kostnaderna vid löneutmätning.

I praktiken innebär detta att sökanden inte riskerar att drabbas av några kostnader alls hos Kronofogdemyndigheten så länge som verkställigheten äger rum genom löneutmätning. Det är också på det sättet som verkställighet vanligtvis äger rum i fråga om underhållsbidrag.

Skulle verkställigheten äga rum genom utmätning av något annat än lön kan kostnaderna indirekt komma att påverka sökandens rätt på det sättet att de tas ut ur köpeskillingen för den utmätta egendomen före dennes fordran.

Har två eller flera sökt utmätning mot samma gäldenär, ska utmätning för fordringarna ske samtidigt, om inte utmätning för någon av fordringarna därigenom fördröjs oskäligt (4 kap. 11 § UB).

11.2.3Särskilt om rättshjälp i internationella situationer

Den 27 januari 2003 antogs rådets direktiv (2003/8/EG) om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöver- skridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister (rättshjälpsdirektivet).10 Syftet med rättshjälpsdirektivet är att förbättra enskildas möjligheter till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister på privaträttens område genom att fastställa gemensamma minimiregler för rätts- hjälp i sådana tvister. En tvist är enligt direktivet gränsöver- skridande om den part som ansöker om rättshjälp har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat än den där dom-

10 Se EGT L 26, 31.1.2003, s. 41.

295

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

stolen är belägen eller där avgörandet ska verkställas. En medlems- stat ska behandla personer som har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat på samma sätt som medlems- statens egna medborgare. Direktivet har genomförts i svensk rätt och föranledde vissa ändringar i rättshjälpslagen (se t.ex. 22 a–d §§).11

Sverige tillträdde år 1987 Haagkonventionen av den 25 oktober 1980 om internationell rättshjälp.12 Enligt de grundläggande bestämmelserna i konventionen är medborgare och personer som är bosatta i en fördragsslutande stat berättigade till rättshjälp i rättsförhållanden av civil eller kommersiell natur i varje annan fördragsslutande stat, på samma villkor som där bosatta med- borgare. Tanken bakom regleringen är att tillförsäkra bl.a. dem som har anställning utanför sitt hemland samma ställning som medborgarna i det land där de är bosatta. Frågan om rättshjälp ska avgöras enligt de regler som gäller för de egna, i landet bosatta medborgarna. Sveriges tillträde till konventionen föranledde vissa ändringar i dåvarande rättshjälpslagen (1972:429).13 Sedan år 2000 är Justitiedepartementet centralmyndighet enligt konventionen.14

En utländsk medborgare som är bosatt i en stat som är ansluten till New York-konventionen eller i Amerikas förenta stater, Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico eller Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi15 är, om han eller hon är kärande eller sökande i ett mål eller ärende som rör under- hållsbidrag och som har väckts genom förmedling av Försäkrings- kassan eller av Utrikesdepartementet, likställd med en svensk med- borgare i fråga om rätt till rättshjälp enligt rättshjälpslagen, se 35 § rättshjälpsförordningen.

Om en utländsk medborgare som inte har hemvist här i landet eller en utländsk juridisk person vill väcka talan vid svensk domstol mot en svensk medborgare, mot någon som har hemvist i Sverige eller mot en svensk juridisk person, ska käranden (på svarandens yrkande) ställa säkerhet för de rättegångskostnader som han kan bli skyldig att betala genom lagakraftägande avgörande i målet, se 1 § lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa

11Se prop. 2003/04:87, bet. 2003/04:JuU27, prot. 2003/04:122.

12Se SÖ 1986:72.

13Se prop. 1985/86: 161 s. 6 f., bet. JuU 1986/87:2, rskr. 1986/87:18.

14Se SÖ 2000:39.

15Vissa av Förenta staternas delstater och de nämnda autonoma territorierna har avgett förklaringar om att de erkänner svenska avgöranden och godtar svenskt samarbete i underhållsfrågor. Sverige har avgett motsvarande förklaringar, se avsnitt 9.2.1.

296

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

säkerhet för rättegångskostnader. Den som är medborgare eller har hemvist i ett land inom EES-området och juridiska personer som har bildats enligt ett sådant lands lagstiftning likställs med svenska medborgare respektive svenska juridiska personer (tredje stycket i samma §). Den som är statslös eller politisk flykting ska i fråga om skyldigheten att ställa säkerhet enligt denna lag vara likställd med en medborgare i den stat där han har hemvist (fjärde stycket). I den mån det har avtalats i internationella överenskommelser, som är bindande för Sverige, är utländska medborgare och utländska juridiska personer befriade från skyldigheten att ställa säkerhet och har samma befogenhet att kräva säkerhet som svenska medborgare och svenska juridiska personer. Med sådant avtal jämställs ett åtagande som regeringen har gjort i förhållande till en annan stat eller del av stat vid ömsesidigt internationellt samarbete för indrivning av underhållsbidrag (5 § nämnda lag).

Enligt tillkännagivande (2005:784) om befrielse i vissa fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m. är bl.a. följande utländska medborgare och utländska juridiska personer befriade från skyldigheten att ställa säkerhet och har samma rätt att kräva säkerhet som svenska medborgare och svenska juridiska personer.

-Den som vistas i en stat som är ansluten till New York- konventionen, i mål eller ärenden angående underhållsbidrag som har väckts enligt bestämmelserna i nämnda konvention.

-Den som vistas i Amerikas Förenta Stater jämte Guam, Jungfruöarna, Puerto Rico och Samoa, dock med undantag av Alabama, District of Columbia och Mississippi, i mål eller ärenden angående underhållsbidrag som har väckts genom förmedling av Försäkringskassan eller av Utrikesdepartementet.

-Fysiska och juridiska personer i rättegång som avser tillämpning av lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn eller tillämpning av lagen (1976:108) om erkännande och verk- ställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.

Internationellt bistånd inom ramen för New York-konventionen lämnas i regel helt kostnadsfritt av de stater som omfattas av konventionen. I de länder som har domstolsförfarande för fast- ställande av underhållsbidrag företräds de svenska barnen ofta av en

297

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

tjänsteman hos en myndighet och inte av en advokat. I Sverige har emellertid som regel ett rättshjälpsbiträde anlitats.16 Myndig- heternas administrativa hjälp är gratis. Men det kan finnas andra avgifter och kostnader som inte ingår i myndigheternas gratishjälp, t.ex. rättshjälpsavgifter och kostnader för översättningar.17 Det har inte ansetts att det finns tillräcklig anledning att införa en generell regel om befrielse från rättshjälpsavgift för alla ärenden som rör New York-konventionen. Då skulle även mycket förmögna barn kunna komma i åtnjutande av avgiftsbefrielse, något som inte krävs enligt konventionen.18

11.3Rättshjälp enligt underhållsförordningen och rättsligt bistånd enligt 2007 års Haagkonvention

11.3.1Tillhandahållandet av rättshjälp och rättsligt bistånd

EU:s medlemsstater respektive de fördragsslutande staterna är skyldiga att ge parterna i en tvist om underhåll faktisk tillgång till rättslig prövning. Detta ska innefatta verkställighets- och över- klagandeförfaranden (artikel 44.1 i underhållsförordningen och artikel 14.1 i 2007 års Haagkonvention). För konventionens del gäller skyldigheten när ansökan görs genom centralmyndigheterna. För att säkerställa möjligheten till rättslig prövning ska staterna till- handahålla rättshjälp (artikel 44.2 i underhållsförordningen) respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd (artikel 14.2 i 2007 års Haagkonvention). Rätten till rättshjälp respektive rättsligt bistånd ska inte begränsas jämfört med den rättshjälp/det bistånd som till- handahålls i motsvarande nationella ärenden (artikel 44.4 i underhållsförordningen och artikel 14.4 i 2007 års Haagkonven- tion). Ingen säkerhet, borgen eller deposition får krävas som garanti för betalning av kostnader och avgifter vid förfaranden om underhållsskyldighet (artikel 44.5 i underhållsförordningen, jfr artikel 51 i Bryssel I-förordningen, och artikel 14.5 i 2007 års Haagkonvention).

Det noteras särskilt i ingressen till underhållsförordningen att det, med hänsyn till kostnaderna för förfarandena, bör föreskrivas ett mycket fördelaktigt system för rättshjälp, nämligen fullt bidrag

16Se prop. 1998/99:10 s. 12.

17Se Försäkringskassans Vägledning 2006:1, Indrivning av underhållsbidrag i internationella ärenden, s. 21.

18Se prop. 1998/99:10 s. 12.

298

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

för kostnader i samband med förfaranden rörande underhålls- skyldighet mot barn under 21 år och som har inletts genom centralmyndigheterna (punkten 36 i ingressen). De nuvarande reglerna om rättshjälp i EU enligt rättshjälpsdirektivet bör enligt samma ingresspunkt följaktligen kompletteras med särskilda regler, så att det skapas ett särskilt system för rättshjälp.

Om ansökan görs genom centralmyndigheterna finns inte någon skyldighet att tillhandahålla rättshjälp/rättsligt bistånd om förfarandena i den anmodade staten gör det möjligt för parterna att föra sin talan ändå, och om centralmyndigheten tillhandahåller nödvändiga tjänster utan kostnad (artikel 44.3 i underhållsförord- ningen och artikel 14.3 i 2007 års Haagkonvention). Systemet med centralmyndigheter finns inte i Bryssel I-förordningen. Någon motsvarande bestämmelse finns därför inte i den förordningen.

11.3.2Innebörden av rättshjälp respektive rättsligt bistånd

Rättshjälp respektive rättsligt bistånd ska innebära det bistånd som är nödvändigt för att parterna ska kunna få kännedom om och hävda sina rättigheter samt säkerställa att deras ansökan behandlas fullständigt och effektivt (artikel 45 i underhållsförordningen och artikel 3 c i 2007 års Haagkonvention).

Enligt artikel 45 i underhållsförordningen ska rättshjälpen, i förekommande fall, omfatta

a)juridisk rådgivning i avsikt att nå en uppgörelse innan ett rättsligt förfarande inleds,

b)rättsligt bistånd med att väcka talan inför en myndighet eller en domstol och representation vid domstol,

c)befrielse från eller bidrag till rättegångskostnader och arvoden till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under förfarandet,

d)i de medlemsstater där den förlorande parten är skyldig att betala motpartens kostnader, motpartens kostnader om rättshjälpsmottagaren förlorar målet, under förutsättning att dessa kostnader skulle ha täckts av rättshjälpen om rättshjälps- mottagaren hade haft sin hemvist i den medlemsstat där domstolen är belägen,

e)tolkning,

299

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

f)översättning av de handlingar som domstolen eller den behöriga myndigheten kräver och som rättshjälpsmottagaren lämnat in och som är nödvändiga för att avgöra tvisten, samt

g)resekostnader som rättshjälpsmottagaren ska betala när de personer som berörs av förfarandet av rättshjälpsmottagarens talan är ålagda i lag eller av domstolen i den berörda medlemsstaten att personligen närvara vid förhandlingarna och domstolen beslutar att den annars inte kan höra de berörda personerna på ett tillfredsställande sätt.

Av 2007 års Haagkonvention följer att rättsligt bistånd efter behov kan lämnas i form av juridisk rådgivning, hjälp med att lägga fram sin sak för en myndighet, juridiskt ombud och befrielse från rättegångskostnader (artikel 3 c). I den förklarande rapporten ges följande exempel på vad som kan omfattas av rättsligt bistånd från centralmyndigheten. Hjälp med att förbereda en ansökan, att ta fram handlingar, att tillhandahålla information efter begäran från den anmodade staten och att sköta kontakten med sökandens rättsliga representant i den anmodade staten. Rättsligt bistånd kan även innebära rätt att få rättslig representation, t.ex. att en advokat representerar sökanden i den anmodade staten, i och utanför domstol, och i förhandlingar med motparten. Även tillgång till medlingstjänster och rättslig rådgivning kan omfattas. Det kan röra sig om rådgivning från centralmyndigheten eller från en advokat. Tanken är enligt den förklarande rapporten att rättslig rådgivning från centralmyndigheter ska vara av generell natur, t.ex. i fråga om hur lagstiftningen om underhåll till barn är uppbyggd i den aktuella staten och hur konventionen är implementerad. Privat rättslig rådgivning kan ges av en advokat om en sådan utses.19

Om det rättsliga biståndet inte tillhandahålls kostnadsfritt i den anmodade staten måste kostnadsfri hjälp ges till sökanden så att han eller hon kan söka om rättsligt bistånd eller annan finansiell hjälp som sedan kan ge tillgång till nödvändiga förfaranden.20

19Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 129–130 och 132–133.

20Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 372.

300

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

11.3.3Rättshjälp och rättsligt bistånd vid underhåll till barn

Särskilda bestämmelser gäller när ansökan görs genom central- myndigheter och avser underhåll till barn. Den anmodade staten ska då enligt underhållsförordningen tillhandahålla fri rättshjälp vid alla ansökningar som görs av en underhållsberättigad person avseende en förälders underhållsskyldighet mot ett barn under 21 år (artikel 46.1 i underhållsförordningen). På motsvarande sätt ska den anmodade staten enligt 2007 års Haagkonvention till- handahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd vid alla ansökningar som görs av en underhållsberättigad avseende underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande mot en person under 21 år (artikel 15.1 i 2007 års Haagkonvention). Varken tillgångs- eller skälighetsvillkor får ställas.21 Skyldigheten att tillhandahålla fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd gäller bara om ansökan görs genom centralmyndigheter, dvs. inte vid ansökningar som görs av en part direkt till behörig myndighet. Vidare gäller den bara till förmån för den underhållsberättigade. Som har nämnts i avsnitt 11.3.1 är den fördelaktiga rättshjälpen i underhålls- förordningen avsedd att vara ett komplement till reglerna om rättshjälp i EU:s rättshjälpsdirektiv (se punkten 36 i ingressen till underhållsförordningen).

När det gäller ansökningar om erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av ett avgörande samt ansökningar om verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten är skyldigheten undantagslös.22 I fråga om andra ansökningar, t.ex. ändring av ett avgörande som meddelats i den anmodade staten, får den behöriga myndigheten i den anmodade staten vägra fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd om den anser att ansökan eller ett eventuellt överklagande efter vad som framgår av omständigheterna uppenbart saknar grund (artikel 46.2 i underhållsförordningen och artikel 15.2 i 2007 års Haagkonvention). Som exempel på när rättsligt bistånd får vägras nämns i den förklarande rapporten att sökandens tillgångar är stora medan den underhållsskyldiges är så små att talan inte har

21Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 382.

22I konventionsfall finns skyldigheten också när den anmodade staten till följd av ett förbehåll inte kan erkänna ett avgörande och staten därför är förpliktad att vidta alla lämpliga åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade när den underhållsskyldige har hemvist i staten (artikel 20.4 i 2007 års Haagkonvention).

301

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

förutsättningar att bifallas eller om det inte finns någon rättslig grund för anspråket.23

Det finns enligt artikel 16.1 en möjlighet för en fördrags- slutande stat till 2007 års Haagkonvention att förklara att den kommer att tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd också i andra fall än vid ansökan om erkännande eller erkännande och verkställighet av ett avgörande (artikel 10.1 a), verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten (artikel 10.1 b), eller om staten till följd av ett förbehåll inte kan erkänna ett avgörande och är förpliktad att vidta alla åtgärder för att utverka ett avgörande till förmån för den underhållsberättigade (artikel 20.4), efter en bedömning av barnets medel. Kommissionen har i sitt förslag till rådsbeslut funnit att någon sådan förklaring inte bör avges av EU.24 Frågan är emellertid inte slutligt avgjord.

Om en ansökan riktas till en stat som har avgett en förklaring enligt artikel 16.1, ska ett formellt intyg från sökanden skickas med. Av detta intyg ska framgå att barnets medel uppfyller förutsättningarna som har uppställts av den stat som avgett förklaringen. Den staten får begära ytterligare bevis avseende barnets medel endast om den har skälig anledning att anta att de uppgifter som sökanden har lämnat är felaktiga (artikel 16.3 i 2007 års Haagkonvention). Information om barnets tillgångar kan lämnas på Financial Circumstances Form, ett formulär som har utarbetats inom Haagkonferensen.25 Om lagen i den anmodade staten föreskriver ett mer förmånligt rättsligt bistånd avseende underhållsskyldighet som grundas på ett föräldra-barnförhållande mot ett barn, så ska det mest förmånliga rättsliga biståndet tillhandahållas (artikel 16.4 i 2007 års Haagkonvention).

23Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 390.

24Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

25Se Forms Working Group – Recommended Forms, Co-ordinated by the Permanent Bureau, Prel. Doc. No 2 B of July 2009, Annex E (tillgängligt på Haagkonferensens hemsida se ).

302

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

11.3.4Rättshjälp och rättsligt bistånd vid underhåll till andra än barn under 21 år

11.3.4.1 Underhållsförordningen

När det inte är fråga om underhåll till barn (se artikel 46 och avsnitt 11.3.3) får enligt underhållsförordningen rättshjälp lämnas under de förutsättningar som följer av nationell rätt (artikel 47.1). En medlemsstat är dock inte skyldig att tillhandahålla rättshjälp om och i den mån som förfarandena i den medlemsstaten gör det möjligt för parterna att föra sin talan utan att rättshjälp behövs, och om centralmyndigheten tillhandahåller nödvändiga tjänster utan kostnad (artikel 47.1 jämförd med artikel 44). Den rättshjälp som beviljas ska innebära det bistånd som är nödvändigt för att parten ska kunna få kännedom om och hävda sina rättigheter samt säker- ställa att ansökan behandlas fullständigt och effektivt (artikel 45).

De förutsättningar för rättshjälp enligt nationell rätt som avses är särskilt sökandens behov av rättshjälp och om det är rimligt att rättshjälp lämnas (artikel 47.1). Utan hinder av detta ska en part som i ursprungsmedlemsstaten helt eller delvis hade rättshjälp, eller som var befriad från kostnader och avgifter, vara berättigad till rättshjälp eller kostnads- och avgiftsbefrielse i största möjliga utsträckning enligt lagen i den verkställande medlemsstaten (artikel 47.2 i underhållsförordningen med motsvarighet i artikel 50 i Bryssel I-förordningen). Detsamma gäller part som i ursprungs- medlemsstaten haft förmånen av ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet (uppräknad i bilaga X till underhålls- förordningen). Parten ska för detta ändamål lämna in ett intyg av en myndighet uppräknad i bilaga XI (artikel 47.3).

Av intyg i bilaga I, II och VI som i förekommande fall ska bifo- gas när verkställighet söks i en annan medlemsstat, framgår bl.a. om sökanden eller motparten har haft rättshjälp eller varit befriade från kostnader.

11.3.4.2 2007 års Haagkonvention

När en ansökan inte gäller underhåll till barn enligt artikel 15 i 2007 års Haagkonvention (se avsnitt 11.3.3), och inte ställs till en stat som har meddelat en särskild förklaring som möjliggör behovs- prövning utifrån en bedömning av barnets medel (artikel 16), gäller att rätten till kostnadsfritt rättsligt bistånd får göras beroende av en

303

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

prövning av de tillgängliga medlen eller de faktiska omständig- heterna (artikel 17 a). Det krävs enligt den förklarande rapporten inte att den grundläggande ansökan görs genom centralmyndig- heterna och såväl den som är berättigad till underhåll som den som krävs på underhåll kan ansöka om rättsligt bistånd enligt artikel 17.26 En sökande som har haft rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd i ursprungsstaten ska vid ett förfarande om erkännande och verkställighet ha rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd i åtminstone samma utsträckning som gäller under samma förhållanden enligt den anmodade statens lag (artikel 17 b). Bestämmelsen har delvis sin motsvarighet i artikel 47 i underhållsförordningen.

11.3.5Återkrav av kostnader från förlorande part

Det är möjligt att kräva tillbaka kostnader från en förlorande part enligt både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. Möjligheten till återkrav i nu aktuellt sammanhang tar inte sikte på rättegångskostnader (artikel 2.1 första punkten i underhålls- förordningen) respektive kostnader och avgifter (artikel 19.1 i 2007 års Haagkonvention), som i stället omfattas av själva avgörandet. Enligt underhållsförordningen får återkrav ske i undantagsfall och om partens ekonomiska förhållanden tillåter det när den förlorande parten erhållit fri rättshjälp enligt artikel 46, dvs. avseende under- håll till barn (artikel 67 i underhållsförordningen). Detta skulle särskilt vara fallet för en rik person som har handlat i ond tro (ingresspunkt 36 i förordningen). I 2007 års Haagkonvention anges endast att en stat får kräva tillbaka kostnader från en förlorande part (artikel 43.2). När det gäller en ansökan enligt artikel 10.1 b av en underhållsberättigad om verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten för att kräva tillbaka kostnader från en förlorande part enligt artikel 43.2, ska begreppet ”underhållsberättigad” i artikel 10 omfatta en stat (artikel 43.3 i 2007 års Haagkonvention). Enligt den förklarande rapporten tar återkravsbestämmelsen sikte på fall där en välbeställd person har fått fritt rättsligt bistånd och hans eller hennes ansökan inte bifalls. Den anmodade staten har då möjlighet att kräva tillbaka kostnaderna för rättsligt bistånd. Avsikten är dock inte att

26 Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 402.

304

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

bestämmelsen ska användas när personen har förlorat målet utan att detta har något samband med hans eller hennes talan i sak.27

Bestämmelsen i underhållsförordningen reglerar alltså endast återkrav i den situationen där parten har fått fri rättshjälp. Om parten har beviljats rättshjälp i övriga fall regleras möjligheten att återkräva kostnader av nationell rätt. Bestämmelsen i 2007 års Haagkonvention är mer generellt utformad och öppnar för möjligheten att kräva ersättning för t.ex. DNA-test.28

11.3.6Rättshjälp och rättsligt bistånd till ett offentligt organ

Som har framgått i avsnitt 4.2 och 4.3 omfattar begreppet under- hållsberättigad under vissa förhållanden även ett offentligt organ som agerar i stället för en person som har rätt att få underhålls- bidrag eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för underhållsstöd som har lämnats i stället för underhållsbidrag (artikel 64.1 i underhållsförordningen och artikel 36.1 i 2007 års Haagkonvention). I dessa fall gäller att det offentliga organet har rätt till rättshjälp och rättsligt bistånd på motsvarande sätt som en fysisk person.

11.3.7Sammanfattande jämförelse

Bestämmelserna om rättshjälp i underhållsförordningen och om rättsligt bistånd i 2007 års Haagkonvention överensstämmer i stor utsträckning. Den anmodade staten ska tillhandahålla rättsligt bistånd vid ansökningar genom centralmyndigheter men det är ingen skyldighet om centralmyndigheten erbjuder nödvändiga tjänster kostnadsfritt (artikel 44 i underhållsförordningen och artikel 14 i 2007 års Haagkonvention).

En skillnad mellan instrumenten är dock att 2007 års Haag- konvention inte preciserar innehållet i det rättsliga biståndet. Snarare exemplifieras det så att det efter behov kan lämnas i form av juridisk rådgivning m.m. (artikel 3 c). I underhållsförordningen finns däremot en uttömmande uppräkning av vad rättshjälpen i förekommande fall ska omfatta (artikel 45 a–g).

27Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 622.

28Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 392.

305

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

Det rättsliga biståndet ska enligt både underhållsförordningen (artikel 46.1 jämförd med artikel 56) och 2007 års Haagkonvention (artikel 15) vara kostnadsfritt när ansökan görs av den underhålls- berättigade, grundar sig på ett föräldra-barnförhållande och avser underhåll till ett barn under 21 år29 när ansökan gäller

-erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av ett avgörande, eller

-verkställighet av ett avgörande som meddelats eller erkänns i den anmodade staten.

För konventionens del gäller därutöver att det rättsliga biståndet ska vara kostnadsfritt om ett avgörande inte kan erkännas i den anmodade staten till följd av ett förbehåll, och staten är förpliktad att vidta alla lämpliga åtgärder för att utverka ett avgörande till för- mån för den underhållsberättigade om den underhållsskyldige har hemvist i staten (artiklarna 15.2 och 20.4). Enligt kommissionens förslag till rådsbeslut kommer EU inte att meddela något sådant förbehåll, men detta är ännu inte slutligt avgjort.30

Även i fråga om andra ansökningar som görs av den underhålls- berättigade, som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande och som avser underhåll till ett barn under 21 år, ska det rättsliga biståndet vara kostnadsfritt men detta får dock vägras om en ansökan eller ett överklagande uppenbart saknar grund (artikel 46 i underhållsförordningen och artikel 15 i 2007 års Haagkonvention).

För övriga ansökningar gäller att

-rättshjälp får lämnas enligt nationell rätt, särskilt i fråga om sökandens behov av rättshjälp och om det är rimligt att rättshjälp lämnas (artikel 47 i underhållsförordningen), samt att

-rätten till kostnadsfritt rättsligt bistånd får göras beroende av en prövning av de tillgängliga medlen eller de faktiska omständigheterna (artikel 17 i 2007 års Haagkonvention).

En part som har haft rättshjälp respektive rättsligt bistånd i ursprungsstaten ska dock i erkännande-, verkställbarhets- eller verkställighetsförfaranden ha rätt till det i största möjliga utsträckning (artikel 47.2 i underhållsförordningen) eller i åtmin-

29Enligt underhållsförordningen omfattas inte underhållsbidrag till en förälder under 21 år från barnet.

30Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

306

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

stone samma utsträckning (artikel 17 b i 2007 års Haagkonvention) som gäller enligt den anmodade statens lag.

Även i fall där den underhållsberättigade ställer sin ansökan direkt till behörig myndighet ska rättshjälp respektive rättsligt bistånd ges (artikel 44 i underhållsförordningen och artikel 37 i 2007 års Haagkonvention). I dessa fall finns det dock inte i något fall någon skyldighet att ge det kostnadsfritt.

Både underhållsförordningen (artikel 67) och 2007 års Haag- konvention (artikel 43) ger möjligheter att kräva tillbaka kostnader från en förlorande part i vissa fall. Enligt underhållsförordningen får det dock ske undantagsvis, och om partens ekonomiska för- hållanden tillåter det.

11.4Överväganden

Förslag: Rättshjälp enligt rättshjälpslagen ska beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde samt då förutsättningarna enligt artikel 46 i underhållsförordningen eller artikel 15 i 2007 års Haagkonvention är uppfyllda. När rättshjälp enligt rätts- hjälpslagen beviljas i dessa fall ska inte 2 §, 4–13 §§, 21–25 §§, 32 § 1–4 och 6, 33 §, 35 §, 38 § och 40 § första stycket i nämnda lag gälla.

De bestämmelser om företrädesrätt för underhållsbidrags- fordringar som finns i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention gäller framför motsvarande bestämmelser i UB. Detta tydliggörs i den av utredningen föreslagna bestämmelsen om att verkställbara avgöranden enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska verkställas enligt UB om inte annat följer av förordningen och konventionen.

Bedömning: Det finns behov av att uppdatera rättshjälps- förordningen och av att ge ett nytt tillkännagivande om befrielse i vissa fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m.

307

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

11.4.1Rättshjälp enligt underhållsförordningen respektive rättsligt bistånd enligt 2007 års Haagkonvention i förhållande till rättshjälp enligt rättshjälpslagen

”Rättshjälp” respektive ”rättsligt bistånd” har inte, såsom framhållits inledningsvis (avsnitt 11.1), i alla situationer samma innebörd som rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Som har framgått av avsnitt 11.3.2 anges i den förklarande rapporten att rättsligt bistånd kan innebära rättslig rådgivning av generell natur från centralmyndigheten, t.ex. i fråga om hur lagstiftningen om underhåll till barn är uppbyggd. För detta behövs inte något beslut om rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Ett annat exempel är att Försäkringskassan, i egenskap av mottagande organ enligt New York-konventionen, enligt nuvarande handläggning vidare- befordrar en ansökan om verkställighetsförklaring till Svea hovrätt utan att anlita advokat. Så kan ske även i fortsättningen. Rätts- hjälpen respektive det rättsliga biståndet tillhandahålls då av centralmyndigheten. Dessa fall är att skilja från de fall där rättshjälp beviljas enligt rättshjälpslagen.

När rättshjälp enligt rättshjälpslagen beviljas överensstämmer artikel 45 i underhållsförordningen – där det i punkterna a–g räknas upp vad rättshjälpen i förekommande fall ska omfatta (se avsnitt 11.3.2) – med de förmåner som antingen ingår i rättshjälpen enligt rättshjälpslagen eller i övrigt bekostas av det allmänna.

-Punkten a) gäller juridisk rådgivning i avsikt att nå en uppgörelse innan ett rättsligt förfarande inleds. Den punkten får anses överensstämma med vad som kan tillgodoses genom rättshjälpsbiträdet, vars förordnande ingår i rättshjälpen enligt rättshjälpslagen (15 §).

-Punkten b) avser rättsligt bistånd med att väcka talan och representation vid domstol, något som tillgodoses genom rättshjälpsbiträdet (15 § rättshjälpslagen)

-Punkten c) gäller befrielse från eller bidrag till rättegångs- kostnader och arvoden till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under förfarandet, och motsvaras av att staten betalar i varje fall viss del av kostnaderna för rättshjälpsbiträde enligt 15 § rättshjälpslagen.

-Punkten d) avser situationen när förlorande part är skyldig att betala motpartens rättegångskostnader och föreskriver att

308

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

rättshjälpen ska omfatta motpartens rättegångskostnader om dessa skulle ha täckts av rättshjälpen i det fall rätts- hjälpsmottagaren haft hemvist i forumstaten. Enligt svensk rätt omfattas inte ersättning för motpartens rättegångskostnader av rättshjälpen enligt rättshjälpslagen.

-Punkten e) handlar om tolkning. Domstolar och andra myndigheter ska vid behov anlita tolk, vars arbete bekostas av staten, se 5 kap. 6 och 8 §§ RB, 50 och 52 §§ förvaltnings- processlagen (1971:291) och 8 § förvaltningslagen (1986:223).31

-Punkten f) gäller översättning av de handlingar som krävs. Bestämmelser om översättning finns i 33 kap. 9 § RB, 50 och 52 §§ förvaltningsprocesslagen samt 8 § förvaltningslagen.32 Den som har biträtt med översättning har rätt till ersättning som betalas av staten.

-Punkten g) gäller resekostnader som rättshjälpsmottagaren ska betala i vissa fall. Rättshjälpen enligt rättshjälpslagen omfattar kostnader för bevisning vid allmän domstol (16 §). Vidare kan ersättning för inställelse utgå av allmänna medel till part, sakkunnig och vittne enligt förvaltningsprocesslagen (15 och 26 §§).

Sammantaget kan konstateras att underhållsförordningens krav överensstämmer med gällande svensk rätt. Något behov av kompletterande bestämmelser med anledning av underhålls- förordningen kan därför inte förutses.

2007 års Haagkonvention har en mer allmän beskrivning av vad det rättsliga biståndet efter behov kan innebära (artikel 3 c). Det finns därför inte heller med avseende på konventionen något behov av kompletterande bestämmelser. Eftersom förutsättningarna för att få rättshjälp respektive rättsligt bistånd i princip är överens- stämmande, och innehållet i rättshjälpen enligt rättshjälpslagen redan i dag omfattar de förmåner som anges i underhållsförord- ningen, bedömer utredningen att det inte kommer att vara någon

31Att tolken har rätt till skälig ersättning och att ersättningen ska betalas av myndigheten har inte ansetts behöva föreskrivas särskilt i förvaltningslagen, se prop. 1971:30 s. 382 och prop. 1985/86:80 s. 27.

32Med uttrycket ”tolk” i 8 § förvaltningslagen avses även den som gör en skriftlig översättning av en handling som ges in på främmande språk, se prop. 1971:30 s. 381 och prop. 1985/86:80 s. 27. Av 50 § förvaltningsprocesslagen följer att rätten även i annat fall (än om någon ska höras inför rätten) vid behov får anlita tolk. Med detta åsyftas skriftlig handläggning, se prop. 1986/87:89 s. 142.

309

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

skillnad i praktiken mellan handläggningen av de ärenden där rätts- hjälp tillhandahålls enligt underhållsförordningen och där rättsligt bistånd ges enligt 2007 års Haagkonvention.

11.4.2Kostnadsfri rättshjälp enligt rättshjälpslagen vid under- håll till barn enligt förordningen och konventionen

Bestämmelserna i underhållsförordningen och 2007 års Haag- konvention kommer att gälla direkt i Sverige. Det innebär bl.a. att det finns en skyldighet att tillhandahålla rättshjälp respektive rättsligt bistånd om förutsättningarna enligt förordningen och konventionen är uppfyllda. Som framgår av avsnitt 11.4.1 behöver rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet inte alltid innebära att ett rättshjälpsbiträde ska förordnas. I många fall kan det räcka med att centralmyndigheten hjälper till, t.ex. genom att vidarebefordra en ansökan om verkställbarhet till Svea hovrätt. För de fall där rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet ska lämnas genom ett rättshjälpsbiträde kommer rättshjälp enligt rättshjälpslagen i fråga. Utgångspunkten bör då vara att rättshjälp ges under de förut- sättningar och på de villkor som följer av rättshjälpslagen.

Om en ansökan görs av en underhållsberättigad genom central- myndigheterna och avser underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra-barnförhållande mot en person under 21 år, ska rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet vara kostnadsfritt (artikel 46.1 i underhållsförordningen33 och artikel 15.1 i 2007 års Haagkonvention). När det finns behov av ett juridiskt biträde, och rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet ska tillhandahållas enligt rättshjälpslagen, ska alltså rättshjälpen enligt rättshjälpslagen vara kostnadsfri. Utgångspunkten är även i dessa fall att rätts- hjälpslagens bestämmelser bör gälla. Det måste emellertid säker- ställas att bestämmelserna om under vilka förutsättningar rättshjälp ska beviljas och om sökandens avgifter inte blir tillämpliga i dessa fall. Ett antal av bestämmelserna i rättshjälpslagen bör därför undantas från tillämpning när rättshjälp enligt rättshjälpslagen ska tillhandahållas kostnadsfritt. Som exempel kan nämnas att det inte ska ställas något krav på att sökanden har fått rådgivning (2 och 4 §§ rättshjälpslagen) och att det inte ska göras någon prövning av sökandens ekonomiska underlag (6 och 38 §§ samma lag) eller

33 Enligt underhållsförordningen omfattas inte underhållsbidrag till en förälder under 21 år från barnet av bestämmelserna om kostnadsfri rättshjälp.

310

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

försäkringsskydd (9 §). Det krävs inte särskilda skäl för att rätts- hjälp ska få beviljas i dessa fall (jfr 11 §) och rättshjälpsavgift ska inte heller betalas (23–25 §§ och 40 § första stycket). Det innebär att rättshjälpen i sin helhet bekostas av staten.

I 22 a–d §§ rättshjälpslagen finns särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter som gäller när den rättssökande har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat inom EU än Sverige. Som har nämnts i avsnitt 11.3.1 är underhållsförordningens fördelaktiga rättshjälps- system vid förfaranden som har inletts genom centralmyndig- heterna och som rör underhållsskyldighet mot barn under 21 år avsett att vara ett komplement till bestämmelserna om rättshjälp i rättshjälpsdirektivet (se punkten 36 i ingressen till underhålls- förordningen). Bestämmelserna i 22 a–d §§ rättshjälpslagen bör inte vara tillämpliga när rättshjälpen ska vara kostnadsfri enligt underhållsförordningen.

Bland de bestämmelser som däremot kommer att vara tillämpliga finns bestämmelsen om att rättshjälp beviljas efter an- sökan av den rättssökande (3 §). Detsamma gäller bestämmelserna som anger vilka förmåner som ingår i rättshjälpen (15–20 och 34 §§), däribland ersättning för rättshjälpsbiträdets arbete i högst 100 timmar och kostnader för bevisning. Även bestämmelserna om förordnande och byte av samt ersättning till rättshjälpsbiträde bör gälla (26–29 §§). Vidare bör rättshjälpen upphöra om ett rätts- hjälpsbiträde entledigas utan att ett annat rättshjälpsbiträde förord- nas (32 § femte punkten). Även bestämmelserna som behandlar återbetalning av rättshjälpskostnader, t.ex. om rättshjälpen upphävs efter överklagande, bör kunna tillämpas (36–37 §§).

Det kan noteras att regleringen i underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention inte påverkar bedömningar i rättshjälps- frågor enligt New York-konventionen.

11.4.3Utredning inför beslut om rättshjälp och efterföljande hantering av avgifter m.m.

I de fall där en ansökan görs av någon som inte har rätt till fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd enligt under- hållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, får parterna på samma sätt som i motsvarande nationella ärenden ansöka om rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Förutsättningarna för att få sådan

311

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

följer då av denna lag. Det får anses ligga på centralmyndigheten att i de fall ansökningar görs genom centralmyndigheterna, bistå med information om hur det går till att ansöka om sådan rättshjälp och till vilken myndighet ansökan ska ställas.34 De svårigheter som kan uppstå, t.ex. när det gäller att utreda om parten har ett rättsskydd i sin hemförsäkring, är inte unika för frågor om underhåll. Personer bosatta utomlands kan i vissa fall redan enligt gällande rätt få rättshjälp i Sverige på samma villkor som personer med hemvist i Sverige (se avsnitt 11.2.3).35 En fördel när det gäller underhålls- förordningen och 2007 års Haagkonvention är att centralmyndig- heterna som regel bör kunna bistå om det är några uppgifter eller handlingar som behöver kompletteras. Utredningen ser inte något behov av kompletterande bestämmelser i detta avseende.

Samma bedömning görs när det gäller de praktiska frågor som kan uppstå när rättshjälp har beviljats. Bestämmelserna i rätts- hjälpslagen och rättshjälpsförordningen är styrande på samma sätt som när det gäller rättshjälp i rent nationella mål. Det innebär t.ex. att rättshjälpsavgiften ska betalas fortlöpande (25 § rättshjälps- lagen).

11.4.4Olika villkor för rättshjälp i interna respektive internationella ärenden om underhåll

När en ansökan om rättshjälp enligt rättshjälpslagen görs av en underhållsberättigad person i Sverige vid en svensk myndighet, är det inte fråga om en ansökan genom centralmyndigheter enligt underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention. Det inne- bär att de förmånliga rättshjälpsbestämmelserna i förordningen och konventionen (dvs. kostnadsfri rättshjälp i fall där det föreskrivs) inte blir tillämpliga. Förutsättningarna för att parten ska få rätts- hjälp styrs då helt av bestämmelserna i rättshjälpslagen. En part som vänder sig till centralmyndigheten kommer alltså att få en förmånligare ställning i rättshjälpsfrågan än en part i ett internt svenskt mål eller ärende. Detta gäller särskilt eftersom svensk rätt

34Jfr Explanatory Report (Conv.), paragraph 372, där det anges att kostnadsfri hjälp måste ges till sökanden så att han eller hon kan söka om rättsligt bistånd eller annan finansiell hjälp om det rättsliga biståndet inte tillhandahålls kostnadsfritt.

35Om en angelägenhet ska behandlas i Sverige och den rättssökande har sin hemvist eller sin vanliga vistelseort i en annan medlemsstat inom EU, gäller dock inte bestämmelsen i 9 § andra stycket rättshjälpslagen, som säger att en rättssökande som inte hade rättsskydd men borde ha haft det med hänsyn till sitt försäkringsskydd i övrigt får beviljas rättshjälp endast om det finns särskilda skäl (se 22 a och 22 c §§ rättshjälpslagen).

312

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

(i vart fall för närvarande) är restriktiv till att bevilja rättshjälp i mål om underhåll.

Det kan av samma skäl – ur rättshjälpshänseende – vara ekono- miskt mer fördelaktigt för en svensk underhållsberättigad part under 21 år att föra en talan om fastställande av underhåll i ett annat land än Sverige. En förutsättning för att det ska vara möjligt är givetvis att det finns internationell behörighet i det andra landet.

Utredningen kan konstatera att olika villkor kommer att gälla för beviljandet av rättshjälp i interna respektive internationella ärenden om underhåll. Det faller emellertid utanför utredningens uppdrag att göra en översyn av de interna rättshjälpsbestämmel- serna i underhållsmål.

11.4.5Kostnader och avgifter hos Kronofogdemyndigheten

I avsnitt 11.2.2 finns en redogörelse för vilka avgifter och kostnader som tas ut hos Kronofogdemyndigheten vid verkställighet. Om kostnadsfri rättshjälp och biträde enligt rättshjälpslagen beviljas ingår utsökningsavgifter hos Kronofogdemyndigheten i en ange- lägenhet som lett till ett verkställbart avgörande (19 § rätts- hjälpslagen). Detsamma gäller när rättshjälp har beviljats i andra fall. Även när rättshjälp enligt rättshjälpslagen inte ska lämnas, men personen i fråga ändå har rätt till fri rättshjälp respektive kostnads- fritt rättsligt bistånd, får det alltså inte tas ut några avgifter. Som framgår i avsnitt 11.2.2 svarar sökanden emellertid inte för förrätt- ningskostnader hos Kronofogdemyndigheten så länge som verk- ställighet äger rum för fordran som avser underhållsbidrag och vid utmätning i lön har underhållsbidraget företräde framför kostna- derna i målet. Härtill kommer att artikel 43 i underhållsförord- ningen och artikel 43.1 i 2007 års Haagkonvention innebär att täckning för de kostnader som uppkommer vid tillämpningen av förordningen och konventionen inte får ha företräde framför indrivning av underhållsbidrag. Det innebär alltså att den under- hållsberättigades anspråk på underhåll ska tillgodoses i första hand. Dessa bestämmelser är verkställighetsbestämmelser som blir aktu- ella vid sidan av UB. Några andra bestämmelser för att säkerställa att förfarandet blir kostnadsfritt behövs inte. Däremot ska tydlig- göras i lag att UB:s bestämmelser om verkställighet gäller om annat inte följer av underhållsförordningen eller 2007 års Haag- konvention.

313

Rättshjälp och rättsligt bistånd

SOU 2010:59

Även om ett barn har rätt till fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd täcker rättshjälpen enligt rättshjälps- lagen inte motpartens rättegångskostnader om barnet förlorar målet (jfr artikel 45 d i underhållsförordningen). Det finns inte någon skyldighet enligt förordningen att tillse detta. I samman- hanget ska dock erinras om bestämmelsen i 7 kap. 19 § FB, som i mål om underhåll till barn innehåller avvikelser från kostnads- fördelningsbestämmelserna i 18 kap. RB (se avsnitt 11.2.2). Bestämmelsen innebär att domstolen får förordna att vardera parten ska bära sin rättegångskostnad om det finns särskilda skäl. Om det inte finns sådana skäl, och barnet har företrätts av en förälder som varaktigt bor tillsammans med barnet, ska föräldern i stället för barnet åläggas att ersätta motparten dennes rättegångs- kostnad.

11.4.6Behov av förordningsändringar i övrigt

Underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention kommer att medföra behov av vissa förordningsändringar. Exempelvis bör 35 § rättshjälpsförordningen byggas ut, så att en utländsk medborgare bosatt i en fördragsslutande stat är likställd med en svensk med- borgare i fråga om rätt till rättshjälp enligt rättshjälpslagen (i fråga om medborgare i EU respektive den som har sin hemvist eller vanliga vistelseort i en medlemsstat inom EU gäller detta redan). Rättshjälpsförordningen bör även kompletteras med en bestämmel- se om vilka uppgifter som ska anges i en ansökan om rättshjälp när det är fråga om fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd. Det bör i princip vara tillräckligt om det finns uppgifter om namn och vad saken gäller. Det bör inte heller krävas att sökanden undertecknar ansökan på heder och samvete (11 § i rätts- hjälpsförordningen) när det är fråga om fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd. I ett sådant fall finns det inte något behov av att intyga eller bekräfta sina ekonomiska förhållanden. Det innebär att ansökan om rättshjälp kan vara undertecknad av sökandens ombud, förutsatt att det finns en fullmakt. Eftersom det blir aktuellt med fri rättshjälp endast när ansökan går genom centralmyndigheterna får förutsättas att relevanta uppgifter kommer fram i samband med att ansökan görs.

314

SOU 2010:59

Rättshjälp och rättsligt bistånd

Slutligen bör tillkännagivandet om befrielse i vissa fall för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader, m.m. kompletteras med en hänvisning till 2007 års Haagkonvention.

315

12Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär

12.1Underhållsförordningen

Det sista kapitlet i underhållsförordningen (kapitel IX) innehåller – förutom de övergångsbestämmelser som behandlas i avsnitt 12.4.1

– allmänna bestämmelser och slutbestämmelser. Bland annat före- skrivs att ingen legalisering får krävas (artikel 65, jfr artikel 56 i Bryssel I-förordningen). Vidare ges en möjlighet för behörig myndighet i den anmodade medlemsstaten att i undantagsfall, och om partens ekonomiska förhållanden tillåter det, kräva tillbaka kostnader från förlorande part som erhållit fri rättshjälp (artikel 67, se avsnitt 11.3.5).

Som bilagor till förordningen finns ett antal formulär. Dessa ska användas i olika situationer som nämns i enskilda artiklar. Formuläret i bilaga I avser utdrag ur avgöranden eller förlikningar inför domstol som inte ska vara föremål för exekvaturförfaranden, dvs. som är direkt verkställbara. Formuläret i bilaga II avser utdrag ur avgöranden eller förlikningar inför domstol som ska vara före- mål för exekvaturförfaranden (även tillämpligt för vissa avgöranden som enligt övergångsbestämmelserna omfattas av Bryssel I- förordningen). Bilaga III innehåller ett formulär för utdrag ur officiella handlingar som inte ska vara föremål för exekvatur, medan bilaga IV ska användas för officiella handlingar som ska vara föremål för exekvatur. Formuläret i bilaga V ska bifogas vid framställningar om särskilda åtgärder. Bilaga VI innehåller ett ansökningsformulär för erkännande, verkställbarhetsförklaring eller verkställighet. Bilaga VII innehåller ett ansökningsformulär avseende erhållande eller ändring av ett avgörande. Formuläret i bilaga VIII innefattar ett mottagandebevis för en ansökan.

317

Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär

SOU 2010:59

Bilaga IX innehåller ett formulär som ska användas vid vägran att behandla en ansökan eller beslut att inte längre behandla en ansökan. Bilagorna X och XI kommer att innehålla en uppräkning av vissa behöriga myndigheter.

Bilagorna I–II ska utfärdas av ursprungsdomstolen, bilagorna III–IV ska utfärdas av behörig myndighet i ursprungsmedlems- staten medan bilagorna V–IX ska fyllas i av centralmyndigheten.

När det gäller officiella handlingar ska den behöriga myndig- heten i ursprungsmedlemsstaten utfärda utdraget på begäran av berörd part (artikel 48.3). I fråga om utdrag av domar, utfärdade av ursprungsdomstolen, anges att sökanden för verkställighet ska ge in sådant utdrag (artikel 20.1 b) respektive att sådant utdrag ska bifogas en ansökan om verkställbarhetsförklaring (artikel 28.1 b). Om det är nödvändigt kan en domstol vid vilken en erkänd dom åberopas begära att den part som åberopar domen ska tillhandahålla ett utdrag som utfärdats av ursprungsdomstolen med användning av formuläret i bilaga I eller bilaga II (artikel 40.2). Ursprungs- domstolen ska även utfärda ett sådant utdrag på begäran av varje berörd part (andra stycket i nämnda artikel). Om det är känt att en tvist är gränsöverskridande är det enligt utredningens mening lämpligt att domstolen under rättegången uppmärksammar parterna på frågan. I annat fall kan det således bli aktuellt att utfärda ett utdrag på formulär i efterhand.

Formulären för ansökan eller framställan ska som huvudregel vara upprättade på det officiella språket i den anmodade medlems- staten (artikel 59.1). Handlingar som bifogas formulären ska bara översättas om en översättning är nödvändig för att begärt bistånd ska kunna ges, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 20, 28, 40 och 66 (artikel 59.2). All annan kommunikation mellan centralmyndigheter ska ske på det officiella språket i den anmodade medlemsstaten (eller annat språk som den godtar), om inte central- myndigheterna kommer överens om något annat (artikel 59.3). De nämnda artiklarna 20, 28 och 40 anger vilka handlingar som krävs vid en ansökan om verkställighet, verkställbarhet och erkännande.1 Bland annat ska utdraget ur domen, utfärdat av ursprungs- domstolen med hjälp av formulär, bifogas. Vid behov ska den part som åberopar ett avgörande tillhandahålla en översättning av

1 Artikel 20.1 b och d om avgörandet som ska erkännas eller verkställas har meddelats i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll, artikel 28.1 b och c vid en ansökan om verkställbarhetsförklaring av ett avgörande som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av protokollet (dvs. Danmark och Storbritannien), och artikel 40.2 och 3 vid åberopandet av ett avgörande som har erkänts.

318

SOU 2010:59

Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär

aktuellt formulär. Översättningen ska göras till det officiella språket (eller något av de officiella språken, om det finns flera) i den berörda medlemsstaten eller till något annat av EU:s officiella språk som staten har uppgett att den godtar. Slutligen ges domstolen möjlighet att begära att parterna lämnar in en översättning av skriftliga bevis på ett annat språk än rättegångs- språket, vilket endast får ske om domstolen anser att det är nödvändigt för att en dom ska kunna meddelas eller för att rätten till försvar ska kunna respekteras (artikel 66).2 Restriktiviteten motiveras av att översättningskostnaderna ska minska.3

Medlemsstaterna ska inom ramen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område tillhandahålla viss information (artikel 70). Informationen ska avse bl.a. nationella lagar och förfaranden rörande underhållsskyldighet och verkställighet. Medlemsstaterna ska också lämna information till kommissionen om kontaktuppgifter och vilka språk som godtas vid översättning av handlingar vid förfaranden för erkännande, verkställighet och verkställbarhet och vilka språk som godtas av centralmyndigheten för kommunikation med andra centralmyndigheter (artikel 71).

I kapitel IX finns också bestämmelser som reglerar förhållandet mellan underhållsförordningen och andra internationella instru- ment (artikel 68 och 69), vilka behandlas i avsnitt 4.5.1.

12.22007 års Haagkonvention

Konventionens allmänna bestämmelser finns i kapitel VIII och slutbestämmelserna i kapitel IX. Av de allmänna bestämmelserna framgår bl.a. att legalisering eller liknande förfaranden inte får krävas inom ramen för konventionen (artikel 41, jfr artikel 65 i underhållsförordningen). Detta är praxis i Haagkonventionerna. Bestämmelsen är tillämplig även på direkta ansökningar (se artikel 37.2).

Centralmyndigheten i den anmodade staten får begära en fullmakt av sökanden endast om den agerar på hans eller hennes vägnar vid rättsliga förfaranden eller inför någon annan myndighet,

2Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i Bryssel I-förordningen. Jfr dock artikel 55 i denna förordning som reglerar vad som gäller när intyg inte ges in. Då kan en likvärdig handling godtas och om behörig myndighet begär det ska en översättning av handlingarna ges in.

3Se ingresspunkt 38 i underhållsförordningen.

319

Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär

SOU 2010:59

eller avser att utse en företrädare för detta ändamål (artikel 42, jfr artikel 52 i underhållsförordningen).

Täckning för kostnader som uppkommit vid tillämpningen av konventionen får inte ha företräde framför indrivning av under- hållsbidrag (artikel 43.1, jfr artikel 43 i underhållsförordningen). Ett avgörande om underhållsskyldighet från ursprungsstaten kan omfatta även kostnader och avgifter (artikel 19.1), men det är inte sådana kostnader som avses i detta sammanhang. Ett exempel på vad som avses är i stället att centralmyndigheten vill ha ersättning för kostnader för DNA-test. Sådana kostnader har inte företräde framför indrivningen av underhållsbidraget.4 Vidare får en stat kräva tillbaka kostnader från en förlorande part (artikel 43.2, se avsnitt 11.3.5).

Ansökningar och handlingar ska som huvudregel vara avfattade på originalspråket och vara översatta till ett officiellt språk i den anmodade staten, eller till ett språk som den anmodade staten har angett att den kan godta. Detta gäller såvida inte den behöriga myndigheten i den anmodade staten har meddelat att en över- sättning inte är nödvändig (artikel 44.1). Särskilda bestämmelser finns för stater med fler än ett officiellt språk (artikel 44.2). I fråga om centralmyndigheternas kommunikation är huvudregeln att den ska ske på ett officiellt språk i den anmodade staten eller på engelska eller franska (artikel 44.3).5 Artikel 45 behandlar frågor om metoder och kostnader för översättning. Vid ansökningar genom centralmyndigheterna kan dessa komma överens om att översättning till ett officiellt språk i den anmodade staten får göras i den anmodade staten från originalspråket eller från ett annat överenskommet språk. Om det inte finns någon överenskommelse, och det inte är möjligt för den begärande myndigheten att uppfylla kraven i artikel 44.1 och 2, får ansökan och handlingar översändas med översättning till engelska eller franska, för vidare översättning till ett officiellt språk i den anmodade staten (artikel 45.1). De översättningskostnader som uppkommer ska bäras av den begärande staten om inte annat överenskommits mellan central- myndigheterna (artikel 45.2). Utan hinder av bestämmelsen om att centralmyndigheterna ska bära sina egna kostnader, och som huvudregel inte får ta ut några avgifter från sökanden för sina

4Se Explanatory Report (Conv.), paragraph 619.

5Det är möjligt att genom ett förbehåll motsätta sig användningen av antingen engelska eller franska. Kommissionen har i sitt förslag till rådsbeslut om EU:s tillträde till konventionen ansett att sådant förbehåll bör undvikas, se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

320

SOU 2010:59

Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär

tjänster (artikel 8), får den begärande centralmyndigheten ta betalt av sökanden för kostnader för översättning av en ansökan och därtill knutna handlingar, förutom om dessa kostnader kan täckas genom dess system för rättsligt bistånd (artikel 45.3).

Artiklarna 46 och 47 innehåller särskilda bestämmelser för stater med flera rättssystem (inte tillämpliga på EU men möjligen på vissa enskilda medlemsstater, t.ex. Storbritannien).

De fördragsslutande staterna ska ge Haagkonferensens perma- nenta byrå vissa upplysningar och informationen ska hållas upp- daterad (artikel 57). Upplysningarna gäller bl.a. en beskrivning av de fördragsslutande staternas lagar och förfaranden rörande under- hållsskyldighet och en beskrivning av de åtgärder som staterna kommer att vidta för att uppfylla skyldigheterna enligt artikel 6 (som gäller centralmyndighetens särskilda uppgifter att bistå vid ansökningar som görs genom centralmyndigheterna). För upplysningsskyldigheten finns ett formulär framtaget (”country profile form”).

Slutligen kan nämnas att bestämmelsen om direkta ansökningar (artikel 37) behandlas i kapitel 10, bestämmelserna om skydd av personuppgifter, sekretess och förbud mot utlämnande av uppgifter (artikel 38–40) i kapitel 9 och förhållandet till andra internationella instrument m.m. (artikel 48–52) i avsnitt 4.5.3.

Konventionens slutbestämmelser behandlar bl.a. sedvanliga frågor om undertecknande, ratificering och anslutning (artikel 58). Vidare finns bestämmelser om ikraftträdande av konventionen (artikel 60), förklaringar rörande olika rättssystem inom en stat (artikel 61), uppsägning av konventionen (artikel 64) och underrättelser om tillträden, förbehåll m.m. (artikel 65).

Till konventionen finns två bilagor med formulär. Dessa ska bifogas när den begärande centralmyndigheten vidarebefordrar en ansökan (artikel 12.2 och formuläret i bilaga 1) respektive när den anmodade centralmyndigheten bekräftar mottagandet av ansökan (artikel 12.3 och formuläret i bilaga 2).

De fördragsslutande staterna får meddela vissa närmare angivna förbehåll i samband med tillträdet till konventionen (artikel 62). Några sådana förbehåll, eller reservationer, är inte planerade inför EU:s tillträde till konventionen,6 men frågan är inte slutligt avgjord. Vidare kan de fördragsslutande staterna avge förklaringar i olika avseenden (artikel 63). Regionala organisationer för

6 Se kommissionens förslag till rådsbeslut om EU:s ingående av 2007 års Haagkonvention, KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

321

Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär

SOU 2010:59

ekonomisk integration kan bli parter i konventionen (artikel 59), vilket utgör förutsättningen för att EU kan tillträda den. Organisationen får förklara att den är behörig i alla frågor som regleras i konventionen och att medlemsstaterna kommer att vara bundna av konventionen i kraft av organisationens anslutning. Kommissionen har föreslagit att en sådan förklaring ska lämnas.

12.32007 års Haagprotokoll

Även 2007 års Haagprotokoll innehåller bestämmelser om under- tecknande, ratificering och anslutning (artikel 23 i 2007 års Haag- protokoll). Vidare föreskrivs, precis som när det gäller 2007 års Haagkonvention, att det är möjligt för regionala organisationer för ekonomisk integration, t.ex. EU, att ansluta sig till protokollet (jfr artikel 24.1).

Inga förbehåll (reservationer) får göras mot protokollet (artikel 27). Det innebär att staterna inte kan begränsa protokollets tillämpning till vissa typer av underhåll, t.ex. mellan makar eller i förhållande till barn. Vissa förklaringar kan däremot avges (artikel 28). I rådets beslut om EU:s ingående av protokollet7 föreskrivs bl.a. att EU ska avge en förklaring om att EU ska vara behörig i alla frågor som regleras av protokollet och att dess medlemsstater8 kommer att vara bundna av det i kraft av organisa- tionens anslutning (artikel 3 i rådsbeslutet och artikel 24.3 i protokollet). Genom EU:s tillträde till protokollet och den angivna förklaringen blir Sverige alltså bundet av protokollet (se även kapitel 13).

Protokollet innehåller också bestämmelser om ikraftträdande (artikel 25), förklaringar som rör olika rättssystem inom en stat (artikel 26), uppsägning av protokollet (artikel 29) och meddelan- den till Haagkonferensen (artikel 30).

7Se rådets beslut av den 30 november 2009 om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (2009/941/EG), intaget i EUT L 331, 16.12.2009, s. 17 (se bilaga 4 i bilagedelen).

8Med undantag för Danmark och Storbritannien.

322

SOU 2010:59

Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär

12.4Särskilt om övergångsbestämmelser

12.4.1Underhållsförordningen

Underhållsförordningens bestämmelser ska tillämpas på

-förfaranden som har inletts,

-förlikningar inför domstol som har godkänts eller ingåtts, och

-på officiella handlingar som fastställts

efter det att förordningen börjar tillämpas, dvs. den 18 juni 2011 (artikel 75.1 och 76). Bestämmelserna om erkännande, verkställ- barhet och verkställighet av domar (kapitel IV avsnitt 1 och 2) ska dock tillämpas även på medlemsstaternas domar som meddelats före förordningens ikraftträdande, om erkännande och verkställig- hetsförklaring begärs därefter. Detsamma gäller domar som meddelas efter förordningens ikraftträdande till följd av för- faranden som inletts före den dagen, såvida dessa domar i fråga om erkännande och verkställighet omfattas av Bryssel I-förordningens tillämpningsområde. I den mån det pågår ett förfarande för erkännande och verkställighet den dag då underhållsförordningen börjar tillämpas, ska Bryssel I-förordningen vara fortsatt tillämplig. Det nu sagda gäller även förlikningar inför domstol som har godkänts eller ingåtts, och officiella handlingar som fastställts i medlemsstaterna (artikel 75.2). Kapitel VII i underhålls- förordningen om samarbete mellan centralmyndigheter tillämpas på framställningar och ansökningar som centralmyndigheten tar emot från och med dagen då förordningen börjar tillämpas.

12.4.22007 års Haagkonvention

2007 års Haagkonvention ska vara tillämplig i varje fall där

-en framställan enligt artikel 7 om särskilda åtgärder (se avsnitt 9.3.1) eller en ansökan genom centralmyndigheter enligt kapitel III i konventionen har mottagits av centralmyndigheten i den anmodade staten efter det att konventionen har trätt i kraft mellan den begärande och den anmodade staten,

-en direkt framställan om erkännande och verkställighet har mottagits av den behöriga myndigheten i den anmodade staten

323

Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär

SOU 2010:59

efter det att konventionen har trätt i kraft mellan ursprungs- staten och den anmodade staten (artikel 56.1).

Särskilda bestämmelser gäller i fråga om erkännande och verk- ställighet mellan fördragsslutande stater som även är parter i någon av 1958 års Haagkonvention och 1973 års Haagkonvention (artikel 56.2). Vidare ska den anmodade staten inte vara skyldig att verkställa ett avgörande eller ett avtal om underhållsbidrag som avser belopp som förfaller till betalning innan konventionen träder i kraft mellan ursprungsstaten och den anmodade staten, utom när det gäller underhållsskyldighet som grundar sig på ett föräldra- barnförhållande och avser underhåll till en person under 21 år (artikel 56.3).

12.4.32007 års Haagprotokoll

Av övergångsbestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll framgår att det inte är tillämpligt på underhåll som har begärts i en fördrags- slutande stat med avseende på tiden före ikraftträdandet av proto- kollet i den staten (artikel 22). Syftet med bestämmelsen är att undvika att bestämmelserna i protokollet påverkar de rättigheter och skyldigheter mellan parterna som fanns innan protokollet trädde i kraft.9 I rådsbeslutet om EU:s tillträde till protokollet finns emellertid särskilda bestämmelser som ska tillämpas inom EU.10 På grund av den nära kopplingen mellan underhållsförordningen och protokollet ska protokollets bestämmelser tillämpas provisoriskt redan från och med den dag då förordningen börjar tillämpas, dvs. den 18 juni 2011, om protokollet ännu inte har trätt i kraft då (punkten 8 i skälen och artikel 4 i rådets beslut). Bestämmelserna i protokollet ska också fastställa tillämplig lag på underhåll som begärs i en medlemsstat avseende en tidsperiod som föregår protokollets ikraftträdande eller provisoriska tillämpning inom EU då, i enlighet med underhållsförordningen, förfaranden har inletts, förlikningar inför domstol har godkänts eller ingåtts och officiella handlingar har fastställts från och med den 18 juni 2011, dvs. den dag då underhållsförordningen börjar tillämpas. Detta ska säkerställa att samma lagvalsregler tillämpas på underhållskrav hänförliga till en

9Se Explanatory Report (Prot.), paragraph 203.

10Se EUT L 331, 16.12.2009, s. 17 (bilaga 4 i bilagedelen).

324

SOU 2010:59

Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär

tidsperiod såväl före som efter ikraftträdandet eller den provisoriska tillämpningen av protokollet inom EU (punkten 9 i skälen och artikel 5 i rådets beslut).

12.5Överväganden

Bedömning: Sverige bör i ärenden enligt underhållsförord- ningen godta formulär ifyllda på och översättningar gjorda till svenska, danska eller engelska. Även kontakter mellan central- myndigheter bör kunna ske på dessa språk. Detta bör anmälas till kommissionen och, såvitt avser formulär och översättningar, föreskrivas i förordning.

I ärenden enligt 2007 års Haagkonvention bör Sverige godta att ansökningar och dokument är översatta till eller upprättade på svenska, engelska, danska eller norska. Detta bör anmälas till kommissionen och, såvitt avser ansökningar och översättningar, föreskrivas i förordning. Om möjlighet ges bör Sverige motsätta sig användande av franska vid kontakter med den svenska centralmyndigheten. Kommunikationen bör under alla förhållanden kunna ske på svenska, engelska, danska eller norska.

Det finns i övrigt inte behov av att i svensk författning komplettera instrumentens allmänna bestämmelser och slutbestämmelser, inklusive övergångsbestämmelser.

Som har nämnts i avsnitt 12.1 får varje medlemsstat ange vilket eller vilka av de officiella språken för EU:s institutioner, förutom sitt eget, som kan godtas för ifyllandet av formulär eller översättning av handlingar. Lagstiftaren har i liknande samman- hang, med beaktande av rådande språkkunskaper i landet, ansett att endast svenska eller engelska bör godtas.11 Danmark omfattas inte av det samarbete som bedömningarna avsåg. Utredningen anser att det även i fråga om underhållsförordningen bör godtas att översättningar görs till svenska eller engelska. Eftersom Danmark

11 T.ex. i fråga om rådets förordning (EG) nr 1206/2001 om samarbete mellan medlems- staternas domstolar i fråga om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 av den 12 december 2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 av den 11 juli 2007 om inrättande av ett europeiskt småmåls- förfarande samt förordningen om den europeiska exekutionstiteln.

325

Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär

SOU 2010:59

delvis kommer att omfattas av underhållsförordningen bör även accepteras intyg och översättningar på danska. Samma över- väganden görs i fråga om kontakten mellan centralmyndigheter, vilket innebär att kommunikation bör kunna ske på svenska, danska eller engelska. Detta bör anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 71.1 g och h och en bestämmelse, såvitt avser formulär och översättning, bör tas in i förordning.12

Som framgår av avsnitt 12.2 ska ansökningar och handlingar enligt 2007 års Haagkonvention som huvudregel ska vara avfattade på originalspråket och översatta till ett officiellt språk i den anmodade staten, eller till ett språk som den anmodade staten har förklarat sig godta (artikel 44.1). I likhet med underhålls- förordningen (se ovan) bör Sverige kunna acceptera att ansökningar och handlingar är översatta till (eller upprättade på) svenska, engelska eller danska. Även handlingar som är upprättade på eller översatta till norska bör accepteras. Detta bör också anmälas till kommissionen och föreskrivas i förordning. Kommunikation mellan centralmyndigheter i konventionsärenden ska, om inte centralmyndigheterna kommit överens om annat, ske på svenska (när Sverige är den anmodade staten), engelska eller franska (artikel 44.3). Såvitt framgår av kommissionens förslag till rådsbeslut om EU:s ingående av konventionen anser kommissionen inte att möjligheten att motsätta sig användandet av antingen engelska eller franska ska utnyttjas.13 EU har dock inte tagit slutlig ställning till frågan. Om möjlighet ges, anser utredningen att det finns skäl för Sverige att reservera sig mot användandet av franska i meddelanden till den svenska centralmyndigheten. Franska språket, till skillnad mot det engelska språket, behärskas inte av lika många svenska tjänstemän. Även om handlingar på engelska också kan behöva översättas kan det antas att centralmyndigheten i många fall kan hantera sådana handlingar med hjälp av den språkkunskap som finns i den egna organisationen. Genom en reservation kan såväl utrymmet för missförstånd som kostnader för översättning begränsas. Därutöver bör kommunikation mellan central- myndigheter kunna ske även på danska och norska.

Övergångsbestämmelserna i instrumenten gäller som de är formulerade. Övergångsbestämmelserna i 2007 års Haagprotokoll

12Se t.ex. 3 § tillkännagivandet (2003:483) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur, 10 § förordningen (2008:892) om europeiskt betalningsföreläggande och 6 § förordningen (2005:712) med föreskrifter om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.

13Se KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

326

SOU 2010:59

Allmänna bestämmelser, slutbestämmelser och bilagda formulär

får därutöver läsas tillsammans med EU:s förklaringar. Något behov av kompletterande bestämmelser kan inte förutses. Utred- ningen återkommer i kapitel 14 till frågan om det behövs övergångsbestämmelser till föreslagna ändringar i svensk lag.

Av övriga allmänna bestämmelser och slutbestämmelser i under- hållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haag- protokoll är endast vissa av direkt intresse för rättstillämparen, t.ex. förbudet mot krav på legalisering av handlingar och bestämmel- serna om fullmakt. Dessa bestämmelser gäller emellertid som de är skrivna. Varken dessa eller de bestämmelser som inte är av direkt intresse för den som ska tillämpa instrumenten, t.ex. bestämmel- serna om undertecknande och tillträde, kräver någon komplettering i svensk författning.

327

Del III Lagtekniska frågor m.m.

13Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar

13.1Införlivande av instrumenten

Bedömning: Sverige kommer troligen att bli bundet av 2007 års Haagkonvention genom EU:s tillträde till konventionen. Utredningen lägger därför inte fram något förslag om ett svenskt införlivande av konventionen. Av samma skäl läggs inte heller några förslag fram beträffande en eventuell utvidgning av konventionens tillämpningsområde eller i fråga om det finns anledning att reservera sig i övrigt.

Underhållsförordningen är en EU-förordning som kommer att gälla direkt i Sverige. Även 2007 års Haagprotokoll kommer att vara direkt tillämpligt här i landet genom att EU har tillträtt protokollet och medlemsstaterna (förutom Danmark och Storbritannien) i kraft av detta blir bundna av protokollet.

När det gäller 2007 års Haagkonvention blir frågeställningen något annorlunda. Enligt direktiven ska utredningen, i den mån frågan aktualiseras, ta ställning till hur 2007 års Haagkonvention bör införlivas i svensk rätt, genom inkorporering eller transfor- mering. I detta avseende ska utredningen eftersträva klarhet, enkelhet och överskådlighet och välja den form för införlivande som bedöms vara mest lämplig. I uppdraget ingår också att ta ställning till om konventionens tillämpningsområde helt eller delvis bör utvidgas, samt om det finns anledning att reservera sig.1 Den öppna formuleringen när det gäller införlivandet får ses mot bakgrund av att EU vid tidpunkten för direktivens fastställande (den 4 juni 2009) inte hade fattat något beslut i frågan om EU:s respektive medlemsstaternas tillträde till konventionen.

1 Se utredningens direktiv (dir. 2009:54), bilaga 1 i betänkandets bilagedel.

331

Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar

SOU 2010:59

Införlivandefrågan får bedömas utifrån andra utgångspunkter än vad som tidigare har varit fallet vid många av Sveriges konventions- anslutningar. Anledningen är att EU har behörighet på området (genom att underhållsförordningen finns), att EU sedan år 2007 är medlem i Haagkonferensen och att 2007 års Haagkonvention tillåter både enskilda stater och organisationer att ansluta sig. Skillnaden i förhållande till t.ex. 1996 års Haagkonvention, på vars område det också finns en EU-rättslig reglering genom Bryssel II- förordningen, är att endast suveräna stater kan vara parter i den konventionen. EU kan därför inte – trots sitt medlemskap i Haagkonferensen – tillträda 1996 års Haagkonvention utan har i stället bemyndigat bl.a. Sverige att i EU:s intresse ratificera eller ansluta sig till den.2

Intressant i sammanhanget är också EU-domstolens yttrande om huruvida ingåendet av 2007 års Luganokonvention omfattades av EU:s exklusiva behörighet eller om EU och medlemsstaterna hade delad behörighet. EU-domstolen fann att ingåendet av 2007 års Luganokonvention var en fråga som helt och hållet omfattades av EU:s exklusiva behörighet.3 EU tillträdde därmed konventionen som till alla delar blev bindande och direkt tillämplig i Sverige och övriga medlemsstater i EU förutom Danmark. 2007 års Lugano- konvention införlivades alltså inte genom nationell normgivning (se prop. 2008/09:205 s. 16).

Kommissionen var i juli 2009 av uppfattningen att samma utgångspunkt ska gälla för EU:s tillträde till 2007 års Haagkonvention, dvs. att EU har exklusiv extern behörighet och att endast EU ska tillträda konventionen.4 Det visade sig dock finnas olika uppfattningar inom EU i frågan om EU har exklusiv behörighet på hela konventionens område eller inte. Av denna anledning har rådet ännu inte fattat något beslut om tillträde till 2007 års Haagkonvention.

Det är således ännu inte klart på vilket sätt 2007 års Haagkon- vention kommer att tillträdas. Sverige har bedömt att EU har exklusiv extern behörighet när det gäller tillträdet till konven-

2Se EUT L 151, 11.6.2008, s. 36.

3Se EU-domstolens yttrande 1/03 av den 7 februari 2006 om gemenskapens behörighet att ingå en ny Luganokonvention om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område.

4Se kommissionens förslag till rådsbeslut om Europeiska gemenskapens ingående av konventionen om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familje- medlemmar, KOM(2009) 373 slutlig, 28.7.2009.

332

SOU 2010:59

Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar

tionen.5 Enligt vad utredningen har erfarit kan man utifrån de för- handlingar som hittills har förts på goda grunder utgå från att EU kommer att tillträda konventionen. Sverige kommer därmed att bli bundet genom EU:s tillträde. Det innebär att frågan om transformering eller inkorporering inte blir aktuell utan att 2007 års Haagkonvention kommer att bli direkt tillämplig i Sverige. Några förslag med avseende på införlivandefrågan lämnas därför inte av utredningen. Det innebär också att Sverige inte på egen hand kan acceptera ett utvidgat tillämpningsområde eller meddela reservationer mot enskilda bestämmelser i konventionen såvida inte detta uttryckligen tillåts av EU. Utredningen tar därför inte heller ställning och lämnar inga förslag i dessa avseenden.

13.2Lagtekniska lösningar

Förslag: De kompletterande bestämmelserna till underhålls- förordningen och 2007 års Haagkonvention placeras i en egen lag.

Utredningen har i kapitlen 7, 9, och 11 föreslagit vissa kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.

En tänkbar lösning vore att placera dessa bestämmelser i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden. Något som talar mot den lösningen är att under- hållsförordningen och 2007 års Haagkonvention föranleder ett förhållandevis stort antal kompletterande bestämmelser. Att låta nämnda lag omfatta även dessa bestämmelser riskerar att påverka överskådligheten negativt och därmed försvåra för rättstillämparen. Den föreslagna regleringen har dessutom större samhörighet med den internationellt privaträttsliga familjerättens område.

En annan möjlighet vore därför att placera bestämmelserna i lagen (2008:450) med kompletterande bestämmelser till Bryssel II- förordningen. På så sätt skulle den kompletterande lagstiftningen till EU-instrumenten på den internationella familjerättens område kunna samlas i en och samma lag. Det finns emellertid flera projekt

5 Se Regeringskansliets faktapromemoria 2009-10-27 (2009/10:FPM20), EG:s tillträde till 2007 års Haagkonvention om underhållsbidrag.

333

Införlivande av instrumenten och lagtekniska lösningar

SOU 2010:59

inom EU på detta område, vilka med all sannolikhet kommer att utmynna i EU-förordningar.6 Det är därför troligt att lagen måste tillföras ytterligare kompletterande lagstiftning. Omfattningen är svår att förutse, men det finns en risk för att en sådan lag blir svår- överskådlig för rättstillämparen. Av de anförda skälen föreslår utredningen inte nu någon samlad lagstiftning på den interna- tionella familjerättens område. I stället föreslås en kompletterande lag till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.

6 Närmast förestående är förordningen om arv och testamenten och förordningen om makars förmögenhetsförhållanden.

334

14Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

14.1Ikraftträdande

Förslag: Det överlämnas till regeringen att bestämma tidpunkt- en för ikraftträdandet av de lagbestämmelser som kompletterar bestämmelserna i underhållsförordningen och 2007 års Haag- konvention. Detsamma ska gälla övriga föreslagna lagregler.

I avsnitt 2.1 redovisas att det är EU och inte de enskilda medlems- staterna som har anslutit sig till 2007 års Haagprotokoll och som troligen kommer att ansluta sig till 2007 års Haagkonvention (se även kapitel 13). EU har undertecknat och ratificerat 2007 års Haagprotokoll men det har ännu inte trätt i kraft. Underhålls- förordningen ska med vissa undantag tillämpas från och med den 18 juni 2011 (artikel 76). Samma datum börjar även bestämmel- serna i 2007 års Haagprotokoll att tillämpas inom EU.

Utredningens förslag till kompletterande lagstiftning bör träda i kraft samtidigt som underhållsförordningen, 2007 års Haag- konvention och 2007 års Haagprotokoll börjar tillämpas i Sverige. Det är emellertid oklart när 2007 års Haagkonvention kommer att tillträdas. Av denna anledning bör det överlämnas till regeringen att bestämma tidpunkten för när den föreslagna lagstiftningen ska träda i kraft. Med hänsyn till att underhållsförordningen träder i kraft den 18 juni 2011 är det givetvis bra om regelsystemet är komplett vid den tidpunkten.

De övriga lagändringar som föreslås i betänkandet (t.ex. i 1904 års lag) bör träda i kraft samtidigt som de kompletterande bestämmelserna.

335

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

SOU 2010:59

14.2Övergångsbestämmelser

Förslag: En domstols behörighet i fråga om underhåll i ett mål som anhängiggjorts före ikraftträdandet av lagändringarna och som utövas enligt 3 kap. 6 och 12 §§ i 1904 års lag, ska inte gå förlorad. Mål som har anhängiggjorts före ikraftträdandet ska prövas enligt äldre rätt.

Bedömning: Det saknas behov av övergångsbestämmelser beträffande övriga lagförslag.

Utredningen har haft att utgå från bestämmelserna i under- hållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haag- protokoll. Alla dessa instrument har egna övergångsbestämmelser (se avsnitt 12.4). Utredningens förslag till lagändringar är antingen komplement till eller en direkt konsekvens av instrumenten. Förslagen är med ett undantag inte av sådan natur att de kräver några övergångsbestämmelser.

Undantaget gäller förslaget i avsnitt 5.3 om att domstol inte längre ska ha behörighet att ta upp en fråga om underhåll till barn i ett äktenskapsmål (3 kap. 6 § i 1904 års lag) respektive behörighet att meddela ett interimistiskt beslut om underhåll till barn eller make när ett äktenskapsmål pågår i en annan stat (12 § samma kap.). Det är enligt utredningens uppfattning rimligt att ett mål som har anhängiggjorts vid svensk domstol före ikraftträdandet av lagändringarna fortsätter att handläggas av domstolen. Även bestämmelsen om tillämplig lag när behörighet utövas enligt 6 § bör tillämpas i ett ärende som anhängiggjorts före ikraftträdandet. Övergångsbestämmelser av detta innehåll föreslås därför.

336

15 Konsekvenser av förslagen

Bedömning: Ikraftträdandet av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention får till följd att möjligheterna ökar att kräva in underhållsbidrag i internationella situationer, vilket inte minst ur ett barnperspektiv är av mycket positiv betydelse. De båda instru- menten kommer att leda till ökade kostnader för centralmyndig- heten (Försäkringskassan). Vidare är det troligt att antalet ärenden, och därmed kostnaderna, på sikt kommer att öka för Kronofogde- myndigheten samt att kostnaderna för rättshjälp kan förväntas stiga. Instrumenten kommer också att kunna medföra ökade inbetalningar av underhållsbidrag till underhållsberättigade bosatta i Sverige och en möjlighet att söka indrivning av Försäkrings- kassans beslut om återbetalningsskyldighet för utgivet underhålls- stöd när den underhållsskyldige bor utomlands.

Instrumenten kan inte antas medföra en ökning av betydelse med avseende på antalet mål om underhåll vid allmän domstol. Kostnaderna för exekvaturmyndigheten (Svea hovrätt) torde inte heller öka. När svenska domstolar utövar internationell behörighet i mål om underhåll och tillämpar 2007 års Haagprotokoll, måste domstolarna uppmärksamma frågor om lagval i större utsträckning än i dag. Domstolarna kan då också bli skyldiga att tillämpa utländsk rätt i fler fall än i dag. Det ligger i sakens natur att mål där utländsk rätt tillämpas är mer resurskrävande för domstolarna än mål där svensk lag tillämpas. Hur antalet mål och ärenden kommer att förändras och i vilken utsträckning mål och ärenden kommer att kräva att utländsk lag tillämpas går inte att förutse. Några dramatiska förändringar på kortare sikt kan dock inte förväntas.

Sammantaget bedömer utredningen att instrumenten inte kommer att medföra några ökade kostnader för det allmänna. Det är dock inte möjligt att i dag med någon säkerhet beräkna kostnaderna. En utvärdering bör därför göras när instrumenten har varit i kraft en tid.

337

Konsekvenser av förslagen

SOU 2010:59

Utredningen ska enligt 14 § kommittéförordningen (1998:1474) beräkna och redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag. Det gäller förslag som påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda och förslag som innebär samhällsekonomiska konse- kvenser i övrigt. När det gäller kostnadsökningar och intäkts- minskningar för staten, kommuner eller landsting, ska en finansiering föreslås. Även andra konsekvenser ska redovisas, t.ex. om förslagen har betydelse för den kommunala självstyrelsen, brottsligheten, sysselsättning och offentlig service, små företags arbetsförutsättningar, jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen (15 § kommittéförordningen). Utredningens bedömning nedan är att förslagen till vissa delar är kostnadspåverkande, men att de inte får några konsekvenser i övrigt i den mening som avses i kommitté- förordningen.

Människors ökade rörlighet får till följd att antalet mål och ärenden med internationell anknytning ökar och att myndigheterna ställs inför situationer där anknytningen till en annan stat ger upphov till frågor när det gäller behörighet, lagval, erkännande och verkställighet av avgöranden. I många avseenden innebär under- hållsförordningen och 2007 års Haagkonvention att det blir tydligare vad som gäller. 2007 års Haagprotokoll innebär för svensk del att ett i det närmaste oreglerat område regleras. Förordningen och konventionen innehåller också formulär som kan antas minska kostnaderna för översättningar. De förbättrade möjligheterna till effektiv indrivning av underhåll är ur ett barnperspektiv av mycket stor betydelse. För många barn är betalningen av underhållsbidrag från en bidragsskyldig förälder bosatt i Sverige av största vikt för barnets försörjning. De nya instrumenten kommer troligen att innebära att fler stater kommer att ha möjlighet att sända ansökningar till Sverige. Instrumenten innebär, med några undan- tag (t.ex. för Försäkringskassan som centralmyndighet), inte att myndigheterna får nya uppgifter utan snarare att hanteringen av internationella ärenden förbättras och effektiviseras.

Tillämpningen av underhållsförordningen och 2007 års Haag- konvention kan på sikt förväntas innebära en volymökning, och därmed ett ökat resursbehov för den myndighet som blir utsedd till centralmyndighet. Försäkringskassan är centralmyndighet enligt New York-konventionen för ärenden om indrivning av underhålls- bidrag i utlandsärenden. Utredningen har i avsnitt 9.5.1 föreslagit

338

SOU 2010:59

Konsekvenser av förslagen

att Försäkringskassan ska vara centralmyndighet enligt underhålls- förordningen och 2007 års Haagkonvention. I ärenden enligt dessa instrument kommer bedömningar och avvägningar också att kräva kvalificerad kompetens, både i fråga om juridisk kompetens att tolka förordningen och konventionen samt kompetens att representera centralmyndigheten. Därutöver krävs språkkunskap.

Enligt uppgift från Försäkringskassan skulle förslaget, om det genomförs, medföra ett behov av att öka antalet årsarbetare med 15 med en beräknad kostnadsökning om 8,5 miljoner kr per år. Försäkringskassan har därvid uppskattningsvis bedömt att inkommande ansökningar jämfört med i dag kommer att öka med 200 procent, och att volymökningen av ansökningar som blir möjliga att sända till utlandet kan hamna mellan 20 och 30 procent. Mot denna förväntade kostnadsökning ska dock ställas att de förenklade reglerna både i fråga om fastställande av underhålls- bidrag utomlands men även om erkännande och verkställighet – särskilt inom EU – kan förväntas innebära ökade inbetalningar av underhållsbidrag från underhållsskyldiga personer bosatta utomlands.

År 2009 uppgick, enligt Försäkringskassan, inbetalningar från bidragsskyldiga bosatta i Norden till cirka 48 miljoner kr, vilket motsvarar en inbetalningsgrad1 om 87 procent. Inbetalningar från bidragsskyldiga bosatta utanför Norden uppgick samma år till 20 miljoner kr, vilket motsvarar en inbetalningsgrad om 54 procent. Underhållsförordningens och 2007 års Haagkonventions bestämmelser kan komma att öka inbetalningsgraden, i vart fall utanför Norden. Ökade möjligheter att utomlands fastställa underhållsbidrag kommer dessutom med all sannolikhet att medföra att fler bidragsskyldiga föräldrar åläggs betalnings- skyldighet för underhåll. När inbetalningar av underhållsbidrag till Sverige ökar minskar kostnaderna för underhållsstöd i Sverige. Det blir dessutom möjligt för Försäkringskassan att söka indrivning av sina egna beslut om återbetalningsskyldighet för utgivet under- hållsstöd när den underhållsskyldige bor utomlands.

I ärenden om underhållsstöd finns för närvarande cirka 24 000 bidragsskyldiga som bor utomlands och som är bidragsskyldiga för ett eller flera barn som bor i Sverige. Av dessa är 19 600 bidrags- skyldiga bosatta i något land utanför Norden. Även om inte alla av dessa bidragsskyldiga kommer att omfattas av något av de inter-

1 Med inbetalningsgrad avses inbetalningar i procent av debiterat underhållsbidrag.

339

Konsekvenser av förslagen

SOU 2010:59

nationella instrumenten, är det ur ekonomiskt hänseende rimligt att anta att förordningen och konventionen kommer att leda till ökade inbetalningar av underhåll till Sverige och minskade kost- nader för underhållsstöd. Det är i dagsläget svårt att uppskatta storleksordningen på de ökade inbetalningarna och effekten av de kostnadsbesparande omständigheterna. Utredningen anser dock att det är högst rimligt att anta att den förväntade kostnadsökningen för centralmyndigheten kommer att täckas med god marginal.

För domstolarnas del innebär underhållsförordningen (till- sammans med Luganokonventionerna) en uttömmande reglering av i vilka situationer det finns internationell behörighet. Instru- menten kan dock inte antas medföra en ökning av betydelse med avseende på antalet mål om underhåll vid allmän domstol. Utredningen föreslår att Svea hovrätt ska vara exekvaturmyndighet enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention. När det gäller underhållsförordningen kommer en exekvaturprövning bara att bli aktuell för avgöranden från Storbritannien och Danmark (varav de danska avgörandena dessutom omfattas av den nordiska regleringen där exekvaturprövning inte krävs). Avgöranden från dessa länder kommer sannolikt att vara marginellt förekommande hos exekvaturmyndigheten. Avgöranden från övriga medlemsstater i EU kommer att kunna erkännas och verkställas utan exekvaturförfarande. Det innebär att avgöranden från andra medlemsstater i EU, vilka avgöranden som i dag av Svea hovrätt förklaras verkställbara enligt Bryssel I-förordningen, inte kommer att behöva handläggas av Svea hovrätt efter underhållsförordningens ikraftträdande. En minskning av antalet europeiska exekvaturärenden kan därför förväntas. Avgöranden enligt 2007 års Haagkonvention kommer däremot att kräva ett exekvaturförfarande. Även om många avgöranden från andra stater redan i dag förutsätter exekvatur vid Svea hovrätt (t.ex. enligt 1973 års Haagkonvention) kan – under förutsättning att 2007 års Haagkonvention får en stor anslutning – ärendemängden på sikt förväntas öka något. När svenska domstolar utövar internationell behörighet i frågor om underhåll enligt underhållsförordningen eller någon av Luganokonventionerna får 2007 års Haagprotokoll till följd att domstolarna måste beakta lagvalsfrågorna i större utsträckning än vad som hittills varit fallet. Protokollet kan också medföra att svenska domstolar blir skyldiga att tillämpa utländsk rätt i fler fall än i dag. Det ligger i sakens natur att mål där utländsk rätt tillämpas är mer resurskrävande för domstolarna än mål där

340

SOU 2010:59

Konsekvenser av förslagen

svensk lag tillämpas. Hur antalet mål och ärenden kommer att förändras och i vilken utsträckning det kommer att krävas att utländsk lag tillämpas går emellertid inte att förutse. Det är därför viktigt att konsekvenserna följs upp sedan förordningen, konventionen och protokollet har varit i kraft en tid. Några dramatiska förändringar på kortare sikt kan emellertid inte förväntas.

Den sannolika ökningen på sikt av antalet verkställbara beslut medför i förlängningen att också Kronofogdemyndigheten får en ökad ärendetillströmning. Även i detta avseende måste emellertid beaktas att avgörandena i viss utsträckning skulle ha kommit till Kronofogdemyndigheten ändå, efter ett exekvaturförfarande i Svea hovrätt enligt t.ex. Bryssel I-förordningen eller 1973 års Haag- konvention. På motsvarande sätt som gäller uppskattningen av ärenden till Svea hovrätt är det svårt att förutse omfattningen av en eventuell ökning. I fråga om konventionen beror det på vilken anslutning konventionen får. Enligt utredningens bedömning är det dock troligt att ärendena hos Kronofogdemyndigheten kommer att öka på sikt. Även här är det alltså viktigt med en uppföljning.

Både underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ställer krav på fri rättshjälp respektive kostnadsfritt rättsligt bistånd i fråga om underhåll till barn (under 21 år) som grundas på ett föräldra-barnförhållande. Även om rättshjälp till barn redan i dag ofta innebär att kostnaderna stannar på staten kommer förord- ningen och konventionen att innebära ökade kostnader för rätts- hjälp – dels eftersom rättshjälp ska förordnas i dessa fall när det finns behov av biträde, dels eftersom utredningens förslag i avsnitt 11.4.2 medför att någon rättshjälpsavgift inte ska utgå. Domstolsverket har i DV-rapport 2009:2 föreslagit att kraven på särskilda skäl för att bevilja rättshjälp i angelägenhet som rör underhåll till barn ska tas bort. Den förändringen har beräknats kosta 3,3 miljoner kr (s. 96). När det gäller rättshjälp i övriga fall ställs inte några krav på att den ska vara kostnadsfri. I vilken mån ärendena om underhållsskyldighet kommer att öka och kostnaderna för rättshjälp överstiga dem som Domstolsverket redan har aviserat, är svårt att uttala sig om. Det ska framhållas att det redan i dag finns såväl EU-bestämmelser som internationellt konventionssamarbete som innebär att utländska parter likställs med svenska medborgare i fråga om rätt till rättshjälp (se avsnitt 11.2.3). Den ökning av kostnaderna som kan komma att ske lär därför inte vara markant, men det är nödvändigt att göra en

341

Konsekvenser av förslagen

SOU 2010:59

uppföljning av konsekvenserna när underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention har varit i kraft en tid.

Slutligen medför ikraftträdandet av underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll ett stort informationsbehov i förhållande till allmänheten, domstolarna och övriga myndigheter såsom Kronofogdemyndigheten och social- nämnderna. Det kommer också att krävas utbildningsinsatser för i första hand Försäkringskassans personal. Information och utbildning med avseende på ny lagstiftning är uppgifter som svenska myndigheter (främst på central nivå) kontinuerligt arbetar med. Informationsbehovet bedöms kunna rymmas inom ramen för berörda myndigheters befintliga budgetanslag.

Sammantaget bedömer utredningen att det är sannolikt att de förväntade kostnadsökningarna som har redovisats (främst för Försäkringskassan som centralmyndighet) kommer att vägas upp av det förenklade förfarandet i fråga om att utverka ett beslut om underhållsskyldighet, att få detta beslut verkställt utomlands, minskade kostnader för underhållsstöd samt möjligheten att driva in beslut om återbetalningsskyldighet av utgivet underhållsstöd. Utredningen bedömer således att underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll totalt sett inte kommer att medföra några ökade kostnader för det allmänna. Som har betonats i det föregående är det dock viktigt att noggrant följa upp de ekonomiska konsekvenserna.

342

Del IV

Författningskommentar

16 Författningskommentar

16.1Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention

Tillämpningsområde

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Underhållsförordningen är en EU-förordning som är direkt

tillämplig i varje medlemsstat och har företräde framför nationell rätt. Även 2007 års Haagkonvention har efter EU:s tillträde före- träde framför nationell rätt (se avsnitt 13.1). I denna lag finns vissa kompletterande bestämmelser till förordningen och konventionen.

Förnyad prövning enligt underhållsförordningen

2 § En ansökan om förnyad prövning enligt artikel 19.1 i underhålls- förordningen ska göras skriftligen.

Ansökan ska ges in till hovrätten, om det avgörande som ansökan om förnyad prövning avser är ett utslag från Kronofogdemyndigheten eller en dom från tingsrätten. I annat fall ska ansökan ges in till Svea hovrätt.

345

Författningskommentar

SOU 2010:59

Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.5. Paragrafen behandlar förfarandet vid förnyad prövning i vissa fall av ett avgörande enligt artikel 19 i underhållsförordningen, när svaranden inte har gått i svaromål. En liknande bestämmelse finns i 13 § lagen om europeiskt betalningsföreläggande.

Av första stycket följer att ansökan ska vara skriftlig.

I andra stycket anges vilken instans som ska pröva en ansökan om förnyad prövning. Ansökningar rörande domar från tingsrätt samt utslag från Kronofogdemyndigheten, som skulle ha överlämnats till tingsrätt om förfarandet hade gått vidare enligt reglerna för ordinarie civilrättsliga förfaranden, ska ges in till hovrätten. Med hovrätten avses den hovrätt till vilken tingsrättens dom eller beslut får överklagas. Om avgörandet som ansökan om förnyad prövning gäller i stället är ett beslut om återbetalning av utgivet underhållsstöd från Försäkringskassan, ska ansökan ges in till Svea hovrätt. Det kan aldrig bli aktuellt att ansöka om förnyad prövning av ett hovrättsavgörande eftersom artikel 19.1 i förordningen avser fall där svaranden inte har delgivits under- hållskravet eller på annat sätt varit förhindrad att bestrida detta. Av artikel 19.2 i underhållsförordningen framgår inom vilken tid ansökan ska göras.

I tredje stycket föreskrivs att rätten, när en ansökan om förnyad prövning beviljas, samtidigt ska besluta att ny handläggning ska ske vid den myndighet som meddelade avgörandet. Vid rättens handläggning gäller i övrigt bestämmelserna om resning i 58 kap. 5 §, 6 § första och andra styckena och 8 § RB i tillämpliga delar. Dessa bestämmelser behandlar bl.a. ansökans innehåll och skyldigheten att skriftväxla. Ett yrkande om att vidare åtgärder för verkställighet av avgörandet inte ska äga rum (inhibition) får framställas vid verkställighetsförfarandet och prövas då av Kronofogdemyndigheten (artikel 21.3 i underhållsförordningen och 11 § nedan). Vid förfarandet för förnyad prövning får rätten därför inte besluta om inhibition (jfr 58 kap. 6 § tredje stycket RB), varför den bestämmelsen inte omfattas av paragrafens hänvisning.

Beslut om erkännande och verkställbarhet

346

SOU 2010:59

Författningskommentar

Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.1. I paragrafen före- skrivs att Svea hovrätt är behörig domstol i exekvaturförfarandets första och andra led. För underhållsförordningens del blir exekvaturförfarandet bara aktuellt för avgöranden från Danmark och Storbritannien. Övriga medlemsstaters avgöranden är direkt verkställbara i Sverige.

4 § Den som ansöker om erkännande eller om verkställbarhets- förklaring av ett utländskt avgörande enligt 2007 års Haagkonvention ska tillsammans med ansökan ge in avgörandet i original eller av myndighet bestyrkt kopia.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.8.1. I paragrafen anges att avgörandet i original eller av myndighet bestyrkt kopia ska ges in till Svea hovrätt. Bestämmelsen är begränsad till att gälla erkännande eller verkställbarhetsförklaring enligt 2007 års Haagkonvention. För motsvarande ärenden enligt underhålls- förordningen gäller att en ansökan ska åtföljas av en kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för att dess äkthet ska kunna fastställas (artikel 28.1 a i förordningen).

Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.1.3. Paragrafen innehåller en kompletterande bestämmelse för förfarandet i Svea hovrätt vid den inledande prövningen. En motsvarighet till bestämmelsen finns i 4 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.

Av bestämmelsen framgår att Svea hovrätt vid den inledande prövningen ska bestå av en lagfaren domare. Det innebär att hovrätten i detta skede inte får avgöra målet i kollegial sammansättning. För förfarandet i hovrätten gäller artiklarna 28–31 i underhållsförordningen.

347

Författningskommentar

SOU 2010:59

Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.2. Paragrafen motsvaras av 8 § i lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verk- ställighet av vissa avgöranden.

Bestämmelsen handlar om rätten till säkerhetsåtgärder som följer direkt av att Svea hovrätt medger verkställbarhet i den inledande prövningen av exekvaturförfarandet enligt underhålls- förordningen (artikel 36.2). Av paragrafen framgår att de säkerhetsåtgärder som står till buds är de som regleras i 15 kap. RB, dvs. framför allt kvarstad. Rätten till säkerhetsåtgärder är en automatisk följd av hovrättens beslut varför sökanden inte behöver utverka ett särskilt tillstånd till säkerhetsåtgärder. En ansökan till Kronofogdemyndigheten krävs dock. Ansökan behandlas sedan som en begäran om verkställighet av ett svenskt domstolsbeslut om säkerhetsåtgärd i enlighet med bestämmelserna i 16 kap. 11–16 §§ UB.

7 § Ett avgörande med anledning av en ansökan om verkställbarhets- förklaring enligt 2007 års Haagkonvention ska delges den som har rätt att ansöka om ändring.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.8.2. Paragrafen innehåller en kompletterande bestämmelse till artiklarna 23.5 och 6 i 2007 års Haagkonvention och innebär att ett avgörande med anledning av en ansökan om verkställbarhetsförklaring ska delges den som har rätt att ansöka om ändring. Om ansökan bifalls räcker det alltså med att skicka beslutet i lösbrev till sökanden medan motparten måste delges. En liknande bestämmelse finns i artikel 31.2 i underhållsförordningen.

8 § En ansökan om ändring ska ges in till Svea hovrätt.

En domare som har prövat en ansökan enligt 5 § får inte delta i prövningen av en ansökan om ändring av beslutet.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.1.3. I paragrafen behandlas det andra skedet av exekvaturförfarandet. Liknande bestämmelser finns i bl.a. 5 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och

348

SOU 2010:59

Författningskommentar

internationell verkställighet av vissa avgöranden och 2 § lagen med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen.

I första stycket anges att en ansökan om ändring ska ges in till Svea hovrätt. Tidsfristerna för detta följer av respektive instrument. Av artikel 32.5 i underhållsförordningen följer att ansökan om ändring ska göras inom 30 dagar efter delgivningen av verk- ställbarhetsförklaringen eller, om den part mot vilken verkställighet begärs har hemvist i en annan stat, 45 dagar. En invändning enligt artikel 23.6 i 2007 års Haagkonvention ska göras inom 30 dagar från underrättelsen eller, om den klagande parten inte är bosatt i Sverige, inom 60 dagar.

Av andra stycket följer att bestämmelserna i RB om över- klagande av tingsrätts beslut gäller. Det innebär bl.a. att handlägg- ningen i Svea hovrätt följer RB:s vanliga regler om hovrättens sammansättning och att bestämmelserna om rättegången i allmänhet är tillämpliga på förfarandet i den mån de passar in på detta. I bestämmelsen har markerats att bestämmelserna i RB inte gäller om annat följer av underhållsförordningen (jfr artikel 32) eller 2007 års Haagkonvention (jfr artikel 23.6–9 och 23.11).

I tredje stycket framgår att en domare som har gjort den inledande prövningen enligt 5 § inte får delta i prövningen i det andra skedet av exekvaturförfarandet. Detta gäller både när ansökan har bifallits och när den har avslagits.

9 § Vid handläggningen i Högsta domstolen av ett överklagande av ett beslut i en fråga som avses i 8 § gäller bestämmelserna i rätte- gångsbalken om överklagande av hovrätts beslut i tillämpliga delar, om inte underhållsförordningen eller 2007 års Haagkonvention föreskriver något annat. Talan får inte komma under Högsta domstolens prövning utan att Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd enligt 54 kap. 10 § rättegångsbalken.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.1.3. I paragrafen finns bestämmelser om förfarandet när ett beslut som har meddelats med anledning av att ändring har sökts, överklagas. Liknande bestämmelser finns i bl.a. 6 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden och 3 § lagen med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen.

Högsta domstolen är sista instans vid exekvaturprövningen (jfr artikel 33 i underhållsförordningen och artikel 23.10 i 2007 års Haagkonvention). Första meningen hänvisar till RB:s bestämmelser

349

Författningskommentar

SOU 2010:59

om överklagande av hovrättens beslut. Eftersom det inte finns några bestämmelser i underhållsförordningen eller 2007 års Haag- konvention inom vilken tid ett överklagande ska ges in, blir 56 kap. 1 § RB tillämplig. Det innebär att ett överklagande ska ges in till hovrätten inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades. Av andra meningen följer att prövningstillstånd krävs vid över- klagande.

Verkställighet

10 § Om en ansökan om verkställbarhetsförklaring bifalls, eller om en sådan förklaring inte behövs, får det utländska avgörandet verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser om verkställighet av en dom som har vunnit laga kraft, om inte annat följer av underhålls- förordningen eller 2007 års Haagkonvention.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.3. Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som ska gälla för verkställighet av utländska avgöranden, motsvarande bestämmelser finns i 7 § lagen med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden, 4 § lagen med kompletterande bestämmelser till Bryssel II-förordningen och 14 § lagen om europeiskt betalningsföreläggande.

Bestämmelsen omfattar dels avgöranden som är verkställbara utan exekvatur (dvs. avgöranden från EU:s medlemsstater utom Danmark och Storbritannien), dels avgöranden som av Svea hovrätt har förklarats vara verkställbara i Sverige. Sådana avgöranden får verkställas enligt UB:s bestämmelser om verkställighet av en dom som har vunnit laga kraft, om inte annat följer av underhålls- förordningen eller 2007 års Haagkonvention. Exempel på bestämmelser som ska tillämpas framför UB:s bestämmelser vid verkställigheten är de bestämmelser i underhållsförordningen som handlar om hinder mot och uppskjutande av verkställigheten (se artikel 21 och 11–12 §§ nedan). Kronofogdemyndigheten måste också uppmärksamma bestämmelserna om företrädesordning (artikel 43 i underhållsförordningen och artikel 43.1 i 2007 års Haagkonvention). Av dessa framgår att täckning för uppkomna kostnader inte får ha företräde framför indrivning av underhålls- bidrag (se avsnitt 11.4.5). Även frågor om preskription regleras av förordningen och konventionen. Preskription bedöms antingen enligt lagen i ursprungsstaten eller enligt lagen i den verkställande

350

SOU 2010:59

Författningskommentar

staten, beroende på vilken lag som föreskriver den längsta preskriptionstiden (artikel 21.2 i underhållsförordningen och avsnitt 7.1.1.2 samt artikel 32.5 i 2007 års Haagkonvention och avsnitt 7.2.2).

En annan situation som berör centralmyndigheten uppstår när en ansökan om verkställbarhetsförklaring bifalls. Detta skulle i normala fall innebära att sökanden måste ansöka om verk- ställighetsåtgärder hos Kronofogdemyndigheten (eftersom verk- ställighet inte är en automatisk följd av ett bifallande exekvatur- beslut). Enligt artikel 32.3 i 2007 års Haagkonvention gäller dock särskilda bestämmelser vid ansökningar genom centralmyndig- heter, som innebär att centralmyndigheten ska vidarebefordra ansökan till behörig myndighet (se avsnitt 7.3.8.3).

Hinder mot och uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21 i underhållsförordningen

11 § Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet enligt artikel 21 i underhållsförordningen.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.6. Av paragrafen följer att Kronofogdemyndigheten är behörig myndighet att fatta beslut enligt artikel 21 i underhållsförordningen. Kronofogde- myndigheten är därvid behörig att fatta beslut både vad gäller hinder mot verkställighet och uppskjutande av verkställighet, allt under de förutsättningar som framgår av artikel 21.

12 § Kronofogdemyndighetens beslut i en fråga om uppskjutande av verkställigheten enligt artikel 21.3 i underhållsförordningen får över- klagas. Vid överklagande gäller 18 kap. utsökningsbalken i tillämpliga delar.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 7.3.6.3. Paragrafen föreskriver att Kronofogdemyndighetens beslut om uppskjutande av verkställighet enligt artikel 21.3 får överklagas. Genom hän- visningen i andra meningen är 18 kap. UB tillämpligt i relevanta delar, vilket bl.a. innebär att Kronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot (18 kap. 2 § UB), och att Kronofogdemyndigheten ska skicka ett överklagande som inte avvisas till tingsrätten (10 § samma kap.). Tingsrättens handläggning sker enligt lagen om

351

Författningskommentar

SOU 2010:59

domstolsärenden vilket innebär att det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ett överklagande av tingsrättens beslut (39 § nämnda lag). Paragrafen reglerar bara beslut om uppskjutande av verkställighet. Att ett beslut från Kronofogdemyndigheten om hinder mot verkställighet får överklagas följer redan av nu gällande regelsystem (se 3 kap. 21 § andra stycket och 18 kap. 2 § UB).

Centralmyndigheten

13 § Regeringen utser en centralmyndighet med uppdrag att fullgöra de uppgifter som följer av underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.1. Paragrafen ger regeringen behörighet att utse centralmyndighet enligt underhålls- förordningen och 2007 års Haagkonvention. Centralmyndighetens uppgifter följer av förordningen och konventionen.

14 § Centralmyndighetens beslut med anledning av en framställning eller en ansökan från en utländsk centralmyndighet i enlighet med artikel 53 eller 56 i underhållsförordningen, eller artikel 7 eller 10 i 2007 års Haagkonvention, får inte överklagas.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.2.3. Bestämmelsen innebär att det inte är tillåtet att överklaga centralmyndighetens beslut i fråga om en framställning eller en ansökan som kommer från en utländsk centralmyndighet. Dock måste bestämmelserna i artikel 58.9 i underhållsförordningen och artikel 12.9 i 2007 års Haagkonvention beaktas, där det bl.a. framgår att central- myndigheten inte får avvisa en ansökan utan att den begärande centralmyndigheten har fått tillfälle att komplettera den. Om centralmyndigheten vägrar behandla en ansökan ska den också informera den begärande centralmyndigheten om skälen för detta (artikel 58.8 i underhållsförordningen och artikel 12.8 i 2007 års Haagkonvention). För detta ändamål finns ett formulär i bilaga IX till underhållsförordningen. Detsamma gäller enligt artikel 53.2 tredje stycket i underhållsförordningen om den begärande central- myndigheten inte kan tillhandahålla begärda uppgifter med anledning av en framställning om särskilda åtgärder. Även för detta ändamål finns ett formulär i bilaga V i underhållsförordningen.

352

SOU 2010:59

Författningskommentar

Överföring av personuppgifter till tredje land

15 § Centralmyndigheten får utan hinder av 33 § personuppgiftslagen (1998:204) överföra personuppgifter till tredje land, om det behövs för att erforderliga åtgärder enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska kunna övervägas och vidtas. Detta gäller även sådana personuppgifter som avses i 13 § personuppgiftslagen.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.4.2. Det är enligt huvudregeln i 33 § PUL förbjudet att överföra personuppgifter till tredje land (i bemärkelsen en stat utanför EU och EES-området) om landet inte har en adekvat nivå för skyddet av personuppgifter. Av förevarande paragraf följer att centralmyndigheten, utan hinder av 33 § PUL, ska kunna överföra uppgifter till ett tredje land. Så ska kunna ske om det behövs för att erforderliga åtgärder enligt underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention ska kunna övervägas och vidtas. Undantaget gäller även känsliga person- uppgifter, t.ex. uppgifter i fråga om hälsa, som kan vara av betydelse för bedömningen av behovet av underhållsbidrag eller förmågan att utge underhållsbidrag. På grund av bestämmelser om sekretess kan det emellertid finnas andra hinder mot överföring av personuppgifter. En prövning får göras i varje enskilt fall.

16.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

3 kap.

6 §

Frågor angående vårdnaden om barn får tas upp i äktenskapsmål. Om barnet vistas här i riket ska sådana frågor alltid prövas enligt svensk lag.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 5.3 och avsnitt 6.3.1. Paragrafen har ändrats så att den inte längre ger internationell behörighet till svensk domstol att pröva frågor om underhåll till barn i ett äktenskapsmål. Det innebär också att lagvalsbestäm- melsen i andra meningen inte blir tillämplig på underhållsfrågor. Några mindre redaktionella ändringar har också gjorts.

353

Författningskommentar

SOU 2010:59

12 §

Är äktenskapsmål anhängigt i främmande stat, får här i riket efter vad som är skäligt meddelas beslut som avses i 14 kap. 7 och 8 §§ äktenskapsbalken, utom såvitt avser frågor om underhåll, samt 6 kap. 20 § föräldrabalken. Sådant beslut kan när som helst återkallas.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 5.3. Paragrafen har ändrats så att den inte längre ger internationell behörighet till svensk domstol i frågor om underhåll. Den tidigare hänvisningen till 7 kap. 15 § FB har tagits bort och behörigheten att meddela beslut som avses i 14 kap. 7 § ÄktB omfattar inte längre underhålls- frågor.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2.Ändringarna medför inte att svensk domstols behörighet i en fråga om underhåll som anhängiggjorts före ikraftträdandet går förlorad.

3.Har ett mål om underhåll anhängiggjorts vid en domstol före ikraftträdandet, tillämpas äldre bestämmelser.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 14.2. Av den första punkten följer att ändringarna träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Enligt övergångsbestämmelsen i den andra punkten ska ändringarna inte medföra att svensk domstols behörighet i en fråga om underhåll som anhängiggjorts före ikraftträdandet går förlorad. En domstol som utövar behörighet ska alltså handlägga målet fram till ett avgörande.

Av den tredje punkten följer att äldre bestämmelser tillämpas när domstol utövar behörighet enligt den andra punkten. Detta innebär att svensk lag då kommer att vara tillämplig om barnet vistas i Sverige.

354

SOU 2010:59

Författningskommentar

16.3Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1996:1619)

2 a §

Rättshjälp ska beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde samt då förutsättningarna enligt artikel 46 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet eller artikel 15 i Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar är uppfyllda.

När rättshjälp beviljas i dessa fall gäller inte 2 §, 4–13 §§, 21–25 §§, 32 § 1–4 och 6, 33 §, 35 §, 38 § och 40 § första stycket.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 11.4.2. Paragrafen är ny. Av första stycket följer att rättshjälpslagen blir tillämplig när rättshjälpen respektive det rättsliga biståndet ska ges genom rättshjälpsbiträde och vara kostnadsfritt enligt artikel 46 i underhållsförordningen respektive artikel 15 i 2007 års Haagkonvention. Sökanden ska ha behov av juridiskt biträde, vilket innebär att rättshjälp enligt rättshjälpslagen inte blir aktuell när centralmyndigheten kan bistå sökanden t.ex. genom att vidare-

befordra en ansökan om verkställbarhet till Svea hovrätt.

I andra stycket framgår att bestämmelserna i 2 §, 4–13 §§, 21– 25 §§, 32 § 1–4 och 6, 33 §, 35 §, 38 § och 40 § första stycket i rättshjälpslagen inte gäller i dessa fall. Det gäller således följande bestämmelser.

-2, 4 och 5 §§, som rör rådgivning vilket inte krävs i dessa fall.

-6 och 38 §§, som innehåller bestämmelser om sökandens eko- nomiska underlag, vilket inte får beaktas.

-7 §, som anger att sökanden ska ha behov av biträde, vilket i stället föreskrivs i 2 a § som en grundläggande förutsättning för att rättshjälpen eller det rättsliga biståndet ska ges i form av rättshjälp enligt rättshjälpslagen.

-8 §, som hänvisar bl.a. till angelägenhetens art och betydelse.

-9 § om rättsskyddsförsäkringens utnyttjande i första hand, vilket inte krävs eftersom en sådan försäkring vanligen innefattar ett krav på att sökanden betalar en självrisk.

355

Författningskommentar

SOU 2010:59

-10–12 §§, som innehåller begränsningar i rätten till rättshjälp. Detta innebär att kravet på särskilda skäl i en angelägenhet som rör underhåll till barn inte gäller (11 § andra punkten).

-13 §, som gäller rättshjälp till näringsidkare, vilket inte blir aktuellt.

-21–22 §§, som innehåller särskilda bestämmelser om rättshjälp till offer för sexualbrott utomlands, vilket inte heller är aktuellt.

-22 a–d §§, som innehåller särskilda bestämmelser om rättshjälp i vissa gränsöverskridande angelägenheter. Dessa bestämmelser kan i stället bli aktuella när rättshjälp ska beviljas i andra fall, dvs. när rättshjälpen inte behöver vara kostnadsfri.

-23–25 §§ och 40 § första stycket, som innehåller bestämmelser om rättshjälpsavgift. Någon rättshjälpsavgift ska alltså inte fastställas eller betalas.

-32 § 1–4 och 6 samt 33 §, som handlar om upphörande av rättshjälp, t.ex. om den rättssökandes ekonomiska förhållanden har ändrats.

-35 §, som handlar om återbetalning av rättshjälpskostnader till staten. Det ska noteras att det finns bestämmelser om återkrav

av kostnader i artikel 67 i underhållsförordningen och artikel 43.2 i 2007 års Haagkonvention, se vidare avsnitt 11.3.5.

I konsekvens med det anförda är övriga bestämmelser i rätts- hjälpslagen tillämpliga när rättshjälpen enligt rättshjälpslagen ska vara kostnadsfri. Det innebär att följande bestämmelser kommer att gälla.

-1 §, som anger att lagen innehåller bestämmelser om rättshjälp (och rådgivning, vilket dock inte är aktuellt).

-3 §, som anger att rättshjälp beviljas efter ansökan av den rättssökande. Ansökan ska innehålla de uppgifter som före- skrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer. Vilka uppgifter som ska lämnas framgår närmare av rättshjälpsförordningen. När rättshjälp söks med stöd av artikel 46 i underhållsförordningen eller artikel 15 i 2007 års Haagkonvention ska uppgifter om ekonomiskt underlag m.m. inte lämnas (se avsnitt 11.4.6).

356

SOU 2010:59

Författningskommentar

-14 § om övergång av rättshjälp till dödsbo. I ett sådant fall ska det alltså göras en prövning av om det är skäligt att staten fortsätter med att bidra till kostnaderna.

-15–20 och 34 §§, där det anges vilka förmåner som ingår vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen, bl.a. ersättning för rättshjälps- biträdets arbete i högst 100 timmar (varefter domstolen ska pröva om rättshjälpen ska upphöra).

-26 § om förordnande och byte av rättshjälpsbiträde.

-27–29 §§ om ersättning till rättshjälpsbiträde.

-30–31 §§ om motparts och medparts ersättningsskyldighet.

-32 § 5, som anger att rättshjälpen ska upphöra om ett rättshjälpsbiträde entledigas utan att ett annat rättshjälpsbiträde förordnas. Situationen kan uppstå t.ex. om den underhålls- berättigade inte får byta rättshjälpsbiträde och då säger sig inte vilja ha något biträde.

-36–37 §§, som behandlar återbetalning av rättshjälpskostnader om rättshjälpen upphävs efter överklagande eller om den rättssökande genom vårdslöshet eller försummelse har orsakat ökade kostnader för rättshjälpen.

-39 §, 40 § andra stycket och 41–42 §§, som behandlar beslut i rättshjälpsfrågor.

-43–47 §§, som innehåller bestämmelser om överklagande m.m.

-48–49 §§ beträffande rättshjälpsnämnden.

357

Författningskommentar

SOU 2010:59

16.4Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

28 kap.

1 a §

Sekretess enligt 1 § gäller även för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet hos Försäkringskassan som avser rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar och New York-konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.3.1. Paragrafen är ny. Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan ges möjlighet att tillämpa regelsystemet i 1 § även på verksamhet som avser underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York- konventionen. Paragrafen möjliggör därvid sekretess hos Försäkringskassan för uppgifter om en enskilds personliga förhållanden under samma villkor som i 1 §, dvs. om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Genom hänvisningen till 1 § gäller även den där föreskrivna tiden för sekretess. Försäkringskassan får göra en sedvanlig sekretessprövning om ett utlämnande av uppgifterna aktualiseras. Den nära anknytningen till 1 § medför att verksamheten enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkon- vention och New York-konventionen inte ska betraktas som någon egen verksamhetsgren inom Försäkringskassan. Det kommer således inte att råda sekretess mellan centralmyndigheten och

Försäkringskassans övriga verksamhet.

36 kap.

1 §

1.ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn,

2.ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken,

3.ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken,

4.ärende om förvaltarskap, eller

358

SOU 2010:59

Författningskommentar

5. mål och ärenden enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indriv- ning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar eller New York- konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.

1.äktenskapsmål,

2.mål och ärende enligt föräldrabalken i annat fall än som anges i första stycket, eller

3.ärende enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio

år.

Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.3.1.

I paragrafen finns bestämmelser om sekretess hos domstol. Första stycket har ändrats genom att det har lagts till en punkt, punkten 5, som innebär att sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål och ärenden enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonven- tion eller New York-konventionen.

16.5Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken (2010:110)

114 kap.

2 a §

Detta kapitel ska också tillämpas vid behandling av personuppgifter i verksamhet hos Försäkringskassan i dess egenskap av centralmyndighet enligt rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, Haagkonven- tionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av under- håll till barn och andra familjemedlemmar samt New York-konventionen av den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet.

359

Författningskommentar

SOU 2010:59

Utredningens överväganden finns i avsnitt 9.5.4.1. Paragrafen, som är ny, innebär att 114 kap., som reglerar frågor om behandling av personuppgifter, blir tillämpligt för Försäkringskassan även i dess egenskap av centralmyndighet. Bestämmelsen innebär att Försäkringskassan får behandla personuppgifter enligt kapitlet även när dessa förekommer i centralmyndighetens verksamhet enligt underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och New York- konventionen. Behandlingen av personuppgifter i dessa fall är således tillåten även när frågan om underhåll inte har något samband med underhållsstöd, som omfattas av 2 §.

360

Del V Särskilt yttrande

Särskilt yttrande

Av Anna Svantesson, Michael Hellner, Sofia Berfenstam och Jessica Löfvenholm

De nya internationella reglerna, underhållsförordningen och 2007 års Haagkonvention, öppnar för ett mer effektivt och omfattande internationellt samarbete om indrivning av underhållsbidrag. Viktiga förändringar för Sveriges del är bl.a. möjligheten att söka verkställighet av de beslut om indrivning av återbetalnings- skyldighet som Försäkringskassan fattar, informationsutbyte i enskilda ärenden, avskaffande av exekvatur i EU-ärenden och utvidgad rättshjälp för underhåll till barn under 21 år. Båda instrumenten ger också under vissa förutsättningar möjlighet till erkännande av avtal om underhållsbidrag. De svenska avtalen om underhållsbidrag uppfyller inte dessa villkor, eftersom de inte ingåtts inför en administrativ myndighet eller bestyrkts av en sådan myndighet. Undantag gäller för avtal om engångsbelopp för barn som godkänns av socialnämnden. Dessa är emellertid oerhört sällsynta. Ett vanligt avtal om ett månatligt underhåll kräver endast underskrift av bägge föräldrarna och att den bidragsskyldiges underskrift är bevittnad för att vara verkställbart inom Norden. För att ett sådant avtal om underhållsbidrag ska omfattas av de nya reglerna och erkännas utanför Norden krävs någon form av godkännande eller registrering av myndighet eller domstol.

I Norge och Danmark har föräldrarna möjlighet att träffa avtal om underhållsbidrag och avtalen är på samma sätt som de svenska avtalen verkställbara inom Norden. Om den bidragsskyldige inte betalar sitt underhållsbidrag enligt avtalet kan man både i Danmark och Norge i administrativa beslut fastställa underhållsskyldigheten. Ett administrativt beslut om underhållsbidrag är ett avgörande om underhållsbidrag som är fattat av en myndighet. Dessa beslut omfattas både av den nya förordningen och av den nya Haag- konventionen. I Finland godkänns avtal om underhållsbidrag för

363

Särskilt yttrande

SOU 2010:59

barn av socialnämnden. Även dessa omfattas av de nya reglerna och kan erkännas utanför Norden.

I Sverige finns inte den möjligheten. Om föräldrarna vill att ett avtal ska gälla utanför Norden är de i stället hänvisade till fullgörelsetalan i svensk domstol eller att hos Kronofogdemyndig- heten ansöka om betalningsföreläggande med avtalet som grund.

Utredningen har särskilt påpekat att det vore värdefullt om föräldrar och makar kan träffa avtal om underhåll som är verkställ- bara utomlands i högre utsträckning än vad som är möjligt idag. Det kräver att avtal ska kunnas registreras av eller ingås inför en myndighet. Denna fråga kräver dock omfattande överväganden och låter sig inte särskiljas från den om ett liknande system inte bör införas för interna situationer, en fråga som helt ligger utanför utredningens ram.

Det har mot denna bakgrund inte varit möjligt att inom denna utredning ta fram mer konkreta förslag. Då det emellertid är högst angeläget att denna fråga inte faller i glömska vill vi i detta särskilda yttrande visa på olika förslag som skulle kunna vara en utgångspunkt i ett fortsatt arbete utanför den här utredningen. Ett fortsatt arbete skulle antingen kunna ta sikte på att skapa en möjlighet att registrera avtal eller en möjlighet att fastställa underhåll i administrativa beslut eller en kombination av de båda.

Avtal om underhållsbidrag – två olika alternativ

Vid godkännande eller registrering av avtal är en möjlighet att involvera en myndighet redan vid tidpunkten för avtalsslutet; detta torde vara den bästa lösningen om man tänker sig att myndigheten också materiellt prövar innehållet i avtalet och bistår parterna vid avtalsslut. Tillvägagångssättet skulle kunna likna det finländska. Myndigheten gör en bedömning av om underhållsbidraget är skäligt och om de formella kraven är uppfyllda. Ett sådant avtal kan därefter godkännas av myndigheten. De myndigheter som i första hand skulle kunna komma i fråga är Försäkringskassan, Krono- fogdemyndigheten eller någon enhet inom kommunen, t.ex. socialnämnd.

Ett alternativ vore att tillskapa en möjlighet för parterna att registrera redan ingångna avtal hos en myndighet. Denna lösning torde lämpa sig bäst om man tänker sig att myndighetens prövning ska inskränka sig till formalia; myndigheten intygar att avtalet är

364

SOU 2010:59

Särskilt yttrande

äkta och att det uppfyller de formella kraven och därmed är en verkställbar handling i Sverige. Beslutet om registrering ska kunna överklagas. Lämpligaste myndighet för detta slags formella prövning torde vara antingen Försäkringskassan eller Kronofogde- myndigheten. Detta torde också vara det alternativ som vore lättast att genomföra och som skulle kunna genomföras i avvaktan på en större reform.

Administrativt beslut

En ytterligare möjlighet vore att låta en myndighet få möjlighet att själv fastställa underhållsbidrag på liknande sätt som på ett kostnadseffektivt sätt sker i Norge och flera andra länder i världen. Myndigheten ska själv kunna undersöka parternas inkomster och ta ställning till ett skäligt underhållsbidrag. Detta är det alternativ som dock torde kräva mest omfattande utredningsarbete.

365

Statens offentliga utredningar 2010

Kronologisk förteckning

1.Lätt att göra rätt

–om förmedling av brottsskadestånd. Ju.

2.Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.

3.Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.

4.Allmänna handlingar i elektronisk form

–offentlighet och integritet. Ju.

5.Skolgång för alla barn. U.

6.Kunskapslägesrapport på kärnavfalls- området 2010

–utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.

7.Aktiva åtgärder för att främja lika rättig- heter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhälls- områden. IJ.

8.En myndighet för havs- och vatten- miljö. M.

9.Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.

10.Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.

11.Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.

12.I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.

13Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.

14.Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.

15.Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.

16.Sverige för nyanlända. Värden, välfärds- stat, vardagsliv. IJ.

17.Prissatt vatten? M.

18.En reformerad budgetlag. Fi.

19.Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.

20.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning. Fi.

21.Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.

22.Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.

23.Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.

24.Avtalad upphovsrätt. Ju.

25.Viss översyn av verksamhet och organisa- tion på informationssäkerhetsområdet. Fö.

26.Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.

27.Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.

28.Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.

29.En ny förvaltningslag. Ju.

30.Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmoni- sering. N.

31.Första hjälpen i psykisk hälsa. S.

32.Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.

33.Kvinnor, män och jämställdhet i läro- medel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställd- het i skolan. U.

34.På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. Ku.

35.Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009. U.

36.Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. U.

37.Sverige för nyanlända utanför flykting- mottagandet. IJ.

38.Mutbrott. Ju.

39.Ny ordning för nationella vaccinations- program. S.

40.Cirkulär migration och utveckling

–kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. Ju.

41.Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. S.

42.Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds- lag. Jo.

43.Förundersökningsbegränsning. Ju.

44.Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Ju.

45.Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. S.

46.Utländsk näringsverksamhet i Sverige. En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett EU-perspektiv. N.

47.Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?

En systematisk litteraturöversikt. S.

48.Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteratur- översikt om förekomst, konsekvenser och vård. S.

49.Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering 1999–2008. Ju.

50.Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.

51.Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. U.

52.Biologiska faktorer och könsskillnader

i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. U.

53.Pojkar och skolan: Ett bakgrunds- dokument om "pojkkrisen". Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Background Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk rapport. U.

54.Förbättrad återbetalning av studie- skulder. U.

55.Romers rätt

–en strategi för romer i Sverige. IJ.

56.Innovationsupphandling. N.

57.Effektivare planering av vägar och järn- vägar. N.

58.Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.

59.Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.

Statens offentliga utredningar 2010

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Lätt att göra rätt

– om förmedling av brottsskadestånd. [1]

Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]

Allmänna handlingar i elektronisk form

– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]

Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]

Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29] Mutbrott. (38)

Cirkulär migration och utveckling

– kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. [40]

Förundersökningsbegränsning. [43]

Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. [44]

Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering 1999–2008. [49]

Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. [59]

Utrikespartementet

Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]

Försvarsdepartementet

Krigets Lagar – centrala dokument om folk- rätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]

Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]

Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]

Socialdepartementet

Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]

Ny ordning för nationella vaccinations- program. [39]

Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. [41]

Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. [45]

Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt. [47]

Multipla hälsoproblem bland personer

över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. [48]

Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58]

Finansdepartementet

Upphandling på försvars- och säkerhets- området. [13]

En reformerad budgetlag. [18]

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning. [20]

Utbildningsdepartementet

Skolgång för alla barn. [5]

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av

Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]

Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]

Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på upp- drag av Delegationen för jämställdhet i skolan. [33]

Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009. [35]

Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. [36]

Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. [51]

Biologiska faktorer och könsskillnader i skol- resultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. [52]

Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen. Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Back- groundpaper on the "Boy Crisis".

+ Engelsk rapport.[53]

Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]

Jordbruksdepartementet

Den framtida organisationen för vissa fiske- frågor. [9]

Bättre marknad för tjänstehundar. [21]

Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. [42]

Miljödepartementet

Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]

Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom- rådet 2010 – utmaningar för slutförvars- programmet. [6]

En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]

Näringsdepartementet

Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutrednings- direktivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]

Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]

Tredje inre marknadspaketet för el och natur- gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]

Utländsk näringsverksamhet i Sverige.

En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett EU-perspektiv. [46]

Innovationsupphandling. [56]

Effektivare planering av vägar och järnvägar. [57]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt mål- inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]

Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]

Sverige för nyanlända utanför flykting- mottandet. [37]

Romers rätt – en strategi för romer i Sverige. [55]

Kulturdepartementet

Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]

I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]

På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. [34]

Arbetsmarknadsdepartementet

Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]

Underhållsskyldighet

i internationella situationer –

Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll

Bilagedel

Utredningen om underhållsskyldighet i internationella situationer

Stockholm 2010

SOU 2010:59

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice

Tryckt av Elanders Sverige AB

Stockholm 2010

ISBN 978-91-38-23437-2

ISSN 0375-250X

Bilagedel

Innehåll

	Bilagedel
Bilaga 1 Kommittédirektiv ...........................................................		377
Bilaga 2	Underhållsförordningen
	(Rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18
	december 2008 om domstols behörighet, tillämplig
	lag, erkännande och verkställighet av domar samt
	samarbete i fråga om underhållsskyldighet)...................	389
Bilaga 3	2007 års Haagkonvention
	(Haagkonventionen av den 23 november 2007 om
	internationell indrivning av underhåll till barn och
	andra familjemedlemmar)................................................	469
Bilaga 4	Rådets beslut
	av den 30 november 2009 om Europeiska
	gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den
	23 november 2007 om tillämplig lag avseende
	underhållsskyldighet........................................................	587
Bilaga 5	2007 års Haagprotokoll
	(Haagprotokollet av den 23 november 2007 om
	tillämplig lag avseende underhållsskyldighet)................	589

375

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Underhållsskyldighet i internationella	Dir.
situationer	2009:54

Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2009

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare ska föreslå de författningsändringar som ett framtida tillträde till Haagkonventionen av den 23 november 2007 om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (2007 års Haagkonvention) ger anledning till.

Utredaren ska vidare föreslå de kompletterande författnings- bestämmelser som behövs till rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (underhållsförordningen).

I utredarens uppdrag ingår att föreslå vilken myndighet som bör utses till centralmyndighet enligt 2007 års Haagkonvention och underhållsförordningen.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2010.

Den internationella regleringen

Människors ökade rörlighet medför att allt fler familjeband sträcker sig och knyts över gränserna. Den ökade rörligheten påverkar inte minst barnens situation. Det ekonomiska ansvar som har sin grund i en familjerelation följer inte med lika enkelt över gränserna. Den ökade rörligheten har konsekvenser även för andra underhålls- berättigade och är också av betydelse för dem som är skyldiga att betala underhållsbidrag.

Behovet av att ta till vara barns intressen i gränsöverskridande situationer har sedan länge varit föremål för arbete i olika interna- tionella organisationer. Konventionen om barnets rättigheter,

377

Bilaga 1

SOU 2010:59

antagen av FN:s generalförsamling år 1989, slår fast viktiga principer. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Föräldrar eller andra som är ansvariga för barnet har, inom ramen för sin förmåga och sina ekonomiska resurser, huvudansvaret för att säkerställa de levnadsvillkor som är nödvändiga för barnets utveckling. Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa indrivning av underhåll för barnet från föräldrar eller andra som har ekonomiskt ansvar för barnet, både inom landet och från utlandet. Särskilt för de fall då den person som har det ekonomiska ansvaret bor i en annan stat än barnet ska konventionsstaterna främja internationella överens- kommelser och andra lämpliga arrangemang.

Haagkonferensen för internationell privaträtt har behandlat frågor om gränsöverskridande underhållsskyldighet under många år. Det finns tre konventioner som rör indrivning av underhålls- bidrag i andra stater: 1958 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn, 1973 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet och 2007 års Haagkonvention om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar. Det har även utarbetats tre instrument som behandlar tillämplig lag på underhållsskyldighet: två konventioner från 1956 och 1973 samt ett protokoll från 2007. Sverige har tillträtt 1958 års och 1973 års Haagkonventioner om erkännande och verkställighet av underhållsavgöranden.

Frågan om en framtida bundenhet för Sveriges del till 2007 års Haagkonvention har nu aktualiserats. Bakgrunden till denna konvention är ett under 1990-talet påbörjat arbete med att se över existerande instrument om gränsöverskridande underhålls- skyldighet och överväga behovet av ett nytt, modernare instrument på området. I november 2007 antogs den nya konventionen och ett protokoll om tillämplig lag. De nya instrumenten har ännu inte trätt i kraft.

Parallellt med förhandlingsarbetet inom Haagkonferensen har ett arbete pågått också inom EU med att förhandla fram en förordning om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhålls- skyldighet. Arbetet har varit inriktat på att samla regleringen av gränsöverskridande frågor om underhållsskyldighet i ett instrument och utvidga det europeiska samarbetet på området, som i dag främst regleras av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den

378

SOU 2010:59

Bilaga 1

22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I- förordningen). Underhållsförordningen antogs den 18 december 2008. Förordningen är publicerad i Europeiska unionens officiella tidning (EUT L 7, 10.1.2009, s. 1, Celex 32009R0004).

Förhandlingsarbetet i EU har av förklarliga skäl präglats av det internationella förhandlingsresultatet i Haagkonferensen. I förord- ningen föreskrivs att den lag som ska tillämpas på underhålls- skyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag. Tidpunkten för när underhållsförordningen börjar tillämpas fullt ut är också beroende av att 2007 års Haagprotokoll tillämpas i gemenskapen vid den tidpunkten.

Inte bara stater utan även regionala organisationer för ekonomisk integration som EG (gemenskapen) kan tillträda 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll. Avsikten är att gemenskapen för medlemsstaternas räkning ska tillträda 2007 års Haagprotokoll. Troligen kommer det att förhålla sig på samma sätt med 2007 års Haagkonvention, dvs. medlemsstaterna blir bundna av konventionen genom gemenskapens tillträde till den.

Både förhandlingsarbetet inom gemenskapen och i Haag- konferensen har präglats av en strävan att stärka de underhålls- berättigades rättigheter genom att se till att förfarandet för indrivning av underhållbidrag över gränserna är enkelt, snabbt och kostnadseffektivt. En viktig komponent för att uppnå detta är ett välfungerande administrativt samarbete över gränserna.

Det administrativa samarbetet regleras i New Yorkkonven- tionen den 20 juni 1956 om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (SÖ 1958:60). Samarbetet inom ramen för denna konvention sker genom särskilt utsedda organ. Det organ som hjälper den underhållsberättigade i bosättningslandet kallas för förmedlande organ och det organ som tar emot en ansökan från ett annat land kallas för mottagande organ. Ansökningar kan bl.a. avse erkännande och verkställighet av ett utländskt avgörande eller fastställande av underhållsbidrag. I Sverige är Försäkringskassan både förmedlande och mottagande organ.

Det internationella samarbetet är av stor betydelse för Sverige. Statistik visar att antalet avsända ansökningar inom ramen för samarbetet enligt 1956 års New Yorkkonvention vida överstiger antalet mottagna ansökningar. I december 2008 fanns hos Försäkringskassan drygt 6 000 pågående ärenden där ansökan är avsänd från Sverige och avser underhållsberättigade bosatta i

379

Bilaga 1

SOU 2010:59

Sverige. Antalet pågående ärenden som avser en mottagen ansökan där den underhållsskyldige bor i Sverige var drygt 500. De tjänster som de förmedlande organen utför enligt konventionen är kostnadsfria.

2007 års Haagkonvention

2007 års Haagkonvention reglerar erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll samt administrativt samarbete i gräns- överskridande ärenden om underhållskyldighet.

I kapitel I anges konventionens mål och tillämpningsområde samt definieras grundläggande begrepp. Där klargörs att konven- tionens primära tillämpningsområde är föräldrars underhålls- skyldighet för barn upp till 21 år.

Kapitel II reglerar det administrativa samarbetet. Varje konventionsstat ska utse en centralmyndighet, som ska samarbeta med andra staters centralmyndigheter och främja samarbetet mellan behöriga myndigheter i den egna staten för att uppnå konventionens mål. Centralmyndigheterna ska även bistå vid enskilda ansökningar som sker via dem, bl.a. genom att utbyta information om parters inkomstförhållanden och dylikt. Det bistånd som centralmyndigheten lämnar ska som regel vara kostnadsfritt. Kapitlet innehåller vidare regler om effektiv tillgång till förfaranden och föreskriver som huvudregel att konventions- staterna ska tillhandahålla kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ansökningar som rör underhåll till barn under 21 år.

Regler om vilka ansökningar som kan göras via centralmyndig- heten, vilka uppgifter dessa ska innehålla och hur de ska hanteras finns i kapitel III. Där föreskrivs en obligatorisk användning av blanketter vid mottagande och översändande av en ansökan.

Kapitel IV föreskriver en begränsning i fråga om var en underhållsskyldig kan inleda ett förfarande för att ändra eller få ett nytt avgörande om underhåll.

I kapitel V finns regler om erkännande och verkställighet, bl.a. om på vilka grunder erkännande och verkställighet får vägras. Konventionen innehåller inga direkta regler om domstols behörighet utan innehåller i stället s.k. indirekta domsrättsregler. Det innebär att reglerna om domsrätt inte är harmoniserade. En konventionsstat kan välja att låta sina domstolar tillämpa även andra domsrättsgrunder än dem som räknas upp och godkänns i

380

SOU 2010:59

Bilaga 1

konventionen, men det finns i sådana fall ingen skyldighet att erkänna och verkställa avgörandet i andra konventionsstater.

Förfarandet för erkännande och verkställighet (det s.k. exekvaturförfarandet) bygger på ett tvåstegssystem, som i stor utsträckning liknar förfarandet enligt Bryssel I-förordningen. En konventionsstat kan genom en deklaration få tillämpa ett alternativt förfarande, som inte är uppdelat i två steg utan som ger motparten tillfälle att komma till tals direkt. Vidare är besluts- fattande myndighets möjlighet att på eget initiativ (ex officio) pröva om det finns grund för att vägra erkännande och verkställighet, till skillnad från vad som gäller för tvåstegssystemet, inte begränsad till situationer då ett erkännande eller en verkställighet uppenbart skulle strida mot grunderna för rättsordningen (ordre public).

Vissa avtal om underhållsbidrag omfattas av reglerna om erkännande och verkställighet, under förutsättning att avtalet är verkställbart i ursprungsstaten.

Vissa regler om verkställighet finns i kapitel VI. Där klargörs att verkställighet sker i enlighet med lagen i verkställighetsstaten, med förbehåll för det som regleras i konventionen.

Kapitel VII föreskriver att offentliga organ, som agerar i en underhållsberättigads ställe eller som har en fordran för bistånd som har lämnats i stället för underhållsbidrag, ska likställas med en underhållsberättigad vad gäller ansökningar om erkännande och verkställighet av avgöranden. Därmed har sådana offentliga organ rätt till kostnadsfritt rättsligt bistånd vid ansökningar om underhåll till barn upp till 21 år.

I kapitel VIII finns allmänna bestämmelser, bl.a. om skyddet av personuppgifter och sekretess samt förhållandet mellan konven- tionen och andra internationella instrument. Konventionen påverkar inte tillämpningen av 1962 års nordiska konvention på området. Inte heller påverkas gemenskapsinstrument antagna efter antagandet av konventionen. Vad gäller erkännande och verkställighet av avgöranden mellan EU:s medlemsstater inverkar konventionen inte på gemenskapsregler, oavsett om de har antagits före eller efter det att konventionen antagits. Konventionen ska däremot ersätta 1958 års och 1973 års Haagkonventioner om erkännande och verkställighet av underhållsavgöranden och 1956 års New Yorkkonvention.

Kapitel IX innehåller slutbestämmelser om bl.a. tillträde till konventionen och konventionens ikraftträdande.

381

Bilaga 1

SOU 2010:59

Underhållsförordningen

Underhållsförordningen trädde i kraft den 30 januari 2009, men dess bestämmelser ska, med några få undantag, börja tillämpas först den 18 juni 2011. Detta gäller under förutsättning att 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag tillämpas i gemenskapen vid denna tidpunkt. I annat fall ska förordningen tillämpas från och med dagen för tillämpningen av det protokollet i gemenskapen. Förordningen blir direkt tillämplig och till alla delar bindande för alla EU:s medlemsstater utom Danmark och Förenade kungariket. Förenade kungariket har dock förklarat sin önskan att bli bunden av förordningen, men däremot inte av 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag.

Förordningens tillämpningsområde är brett och omfattar underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållanden.

Förordningen är tillämplig inte bara på domstolsavgöranden utan även på vissa andra avgöranden om underhåll.

Reglerna i förordningen om vilken domstol som är behörig bygger i huvudsak på Bryssel I-förordningen. Till skillnad från vad som gäller enligt Bryssel I-förordningen regleras behörighetsfrågor fullständigt i den nya förordningen, dvs. de frågorna överlåts inte till någon del åt nationell rätt. Vidare är möjligheten att avtala om behörig domstol mer begränsad än enligt Bryssel I-förordningen.

Förordningen innehåller inte egna regler om tillämplig lag, utan det anges i förordningen att 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag ska tillämpas mellan medlemsstater bundna av protokollet.

Huvudregeln enligt 2007 års Haagprotokoll är att lagen i den stat där den underhållsberättigade har sitt hemvist är tillämplig. Protokollet möjliggör avsteg från denna regel, bl.a. när det gäller underhåll till barn och mellan makar. Vidare innehåller protokollet en särskild försvarsregel, som innebär att en underhållsskyldig i vissa fall kan bestrida ett underhållskrav på den grunden att det inte finns någon underhållsskyldighet vare sig enligt lagen i den stat där den underhållsskyldige har sitt hemvist eller i den stat där båda parterna är medborgare. Parterna kan också i viss mån avtala om vilken lag som ska vara tillämplig. Avtalsmöjligheten är dock begränsad när det gäller underhåll till barn under 18 år och vuxna som på grund av bristande beslutsförmåga inte kan bevaka sina intressen. Tillämpningen av den lag som pekas ut i protokollet får

382

SOU 2010:59

Bilaga 1

vägras endast om en sådan tillämpning är uppenbart oförenlig med grunderna för domstolslandets rättsordning (ordre public).

En central nyhet i förordningen är att avgöranden om underhåll som meddelats i medlemsstater bundna av 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag ska vara direkt verkställbara i en annan medlems- stat, dvs. exekvaturförfarandet avskaffas för dessa avgöranden. Vid formella brister, som enligt Bryssel I-förordningen utgör grund för att vägra erkänna ett utländskt avgörande, införs en rätt för en svarande som inte gått i svaromål i ursprungsmedlemsstaten att ansöka om förnyad prövning. För avgöranden meddelade i en medlemsstat som inte är bunden av protokollet kvarstår exekvatur- förfarandet i enlighet med en reglering som i allt väsentligt motsvarar den som finns i Bryssel I-förordningen.

Verkställighet sker enligt lagen i verkställighetsstaten, men vissa skäl för hinder mot och uppskov med verkställigheten regleras i förordningen.

Förordningen innehåller även regler om möjligheten till rättslig prövning och rättshjälp, som till stora delar bygger på 2007 års Haagkonvention och rådets direktiv 2003/8/EG av den 27 januari 2003 om förbättring av möjligheterna till rättslig prövning i gränsöverskridande tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler för rättshjälp i sådana tvister (rättshjälpsdirektivet). I likhet med 2007 års Haagkonvention föreskrivs som huvudregel att förfaranden som gäller underhåll till barn under 21 år ska vara kostnadsfria.

En annan viktig nyhet i förordningen är att medlemsstaterna ska utse centralmyndigheter, som ska bistå vid tillämpningen av förordningen. Reglerna om samarbete mellan centralmyndigheter bygger i huvudsak på 2007 års Haagkonvention. I förordningen finns även regler om centralmyndigheters tillgång till och hantering av personuppgifter.

I syfte att underlätta tillämpningen av förordningen och minska översättningskostnader föreskrivs användning av olika formulär, bl.a. vid kontakter mellan centralmyndigheter.

Liksom i 2007 års Haagkonvention anges i förordningen att offentliga organ, som agerar i en underhållsberättigads ställe eller som har en fordran för bistånd som har lämnats i stället för underhållsbidrag, ska likställas med en underhållsberättigad när det gäller ansökningar om erkännande och verkställighet av avgör- anden. Därmed har sådana offentliga organ rätt till kostnadsfritt

383

Bilaga 1

SOU 2010:59

rättsligt bistånd vid ansökningar om underhåll till barn upp till

21år.

Förordningen ska ersätta bestämmelserna om underhålls-

skyldighet i Bryssel I-förordningen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar, utom när det gäller europeiska exekutionstitlar som utfärdats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll om tillämplig lag.

Förordningen påverkar inte tillämpningen av konventionen av den 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag, men en tillämp- ning av den nordiska konventionen får inte beröva svaranden det skydd som följer av vissa artiklar i förordningen.

Utredningsuppdraget

Det finns behov av en utredning

Gemenskapen och Sverige deltog aktivt i utarbetandet av 2007 års Haagkonvention. Förhandlingsresultatet i Haag har till stora delar präglat utformningen av underhållsförordningen. Mycket talar för att gemenskapen kommer att tillträda konventionen och att Sverige därigenom kommer att bli bundet av instrumentet. Mot den bakgrunden finns det anledning att utreda vilka författnings- ändringar och åtgärder i övrigt som aktualiseras inför en framtida bundenhet av konventionen.

Underhållsförordningen, som till alla delar är bindande och direkt tillämplig i Sverige, börjar tillämpas fullt ut tidigast den 18 juni 2011. Det finns ett behov av att utreda vilka kompletterande författningsbestämmelser som förordningen kräver eller som annars behövs.

2007 års Haagkonvention

I utredningsarbetet ingår till att börja med att undersöka hur svensk rätt förhåller sig till bestämmelserna i konventionen och analysera konsekvenserna av att Sverige blir bundet av konven- tionen. I sammanhanget ska även förhållandet till andra internationella instrument på området belysas.

384

SOU 2010:59

Bilaga 1

Utredaren ska, i den mån frågan aktualiseras, ta ställning till hur konventionen bör införlivas i svensk rätt, genom inkorporering eller transformering. Utredaren ska här, liksom i övrigt, eftersträva klarhet, enkelhet och överskådlighet och ska välja den form för införlivande som bedöms vara mest lämplig.

Utredaren ska föreslå de författningsändringar som en svensk bundenhet till konventionen ger anledning till. Särskild uppmärk- samhet ska fästas vid frågor om rättsligt bistånd samt informations- utbyte och därtill hörande frågor om sekretess. Även frågorna om exekvaturförfarande och verkställighet ska beaktas särskilt.

I uppdraget ingår också att ta ställning till om konventionens tillämpningsområde helt eller delvis bör utvidgas i enlighet med vad som är möjligt enligt konventionen. I det sammanhanget ska det praktiska behovet av ett bredare tillämpningsområde vara avgörande.

Utredaren ska slutligen ta ställning till om det finns anledning att reservera sig enligt de möjligheter som följer av konventionen. Utgångspunkten är att så ska ske endast om det finns starka skäl för det.

Underhållsförordningen

Utredaren ska analysera förordningen, varvid likheter och skillnader i förhållande till framför allt Bryssel I-förordningen och 2007 års Haagkonvention ska belysas.

Utredaren ska undersöka vilka kompletterande författnings- bestämmelser som behövs med anledning av förordningen, inklusive hänvisningen till 2007 års Haagprotokolls regler om tillämplig lag, och föreslå sådana. I detta sammanhang ska utredaren särskilt uppmärksamma att exekvaturförfarandet huvud- sakligen avskaffas och att det införs en möjlighet till förnyad prövning i ursprungsmedlemsstaten för en svarande som inte har gått i svaromål. Utredaren ska också särskilt uppmärksamma frågor om rättshjälp, hinder mot och uppskov med verkställighet, informationsutbyte och sekretess samt tillgång till och hantering av personuppgifter. Utredaren ska så långt det är möjligt välja lösningar som passar in i redan existerande system.

Enligt förordningen ska en administrativ myndighet som är behörig i frågor om underhållsskyldighet under vissa förutsätt- ningar likställas med domstol. Dessa myndigheter ska förtecknas i

385

Bilaga 1

SOU 2010:59

en lista. Utredaren ska bedöma vilka myndigheter i Sverige som bör likställas med domstol.

Utredaren ska vidare överväga om de kompletterande bestämmelser som behövs till underhållsförordningen lämpligen bör tas in i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden eller finnas i en särskild lag.

Övriga frågor

Utredaren ska i sitt arbete beskriva förhållandet mellan de olika internationellt privat- och processrättsliga regler som svenska myndigheter har att tillämpa inom de områden som behandlas i 2007 års Haagkonvention och underhållsförordningen.

I uppdraget ingår att ge förslag på vilken myndighet som lämpligen bör utses till centralmyndighet i förhållande till 2007 års Haagkonvention och underhållsförordningen. Utgångspunkten ska vara att en och samma myndighet ska vara centralmyndighet både enligt konventionen och förordningen. Utredaren ska redovisa den kompetens och de resurser som behövs för att myndigheten ska kunna genomföra de uppgifter som ligger på centralmyndigheten enligt konventionen och förordningen. Det ska även utredas om vissa uppgifter bör handhas av centralmyndigheten eller av andra organ, i enlighet med den möjlighet till fördelning av uppgifterna som följer av de båda instrumenten.

Varken 2007 års Haagkonvention eller underhållsförordningen hindrar att en ansökan görs direkt till en behörig myndighet i ett annat land och alltså inte via centralmyndigheten, men samtliga bestämmelser blir inte tillämpliga för dessa ansökningar. Utredaren ska redovisa hur sådana direkta ansökningar behandlas i de båda instrumenten.

Enligt underhållsförordningen kan en medlemsstat ange att den godtar ett eller flera av EU:s officiella språk förutom sitt eller sina egna för ifyllandet av vissa formulär, bl.a. i samband med verkställighet av ett avgörande. Även i 2007 års Haagkonvention finns regler om språk. Enligt konventionen kan en stat avge en deklaration om att den godtar att ansökningar översätts till ett annat språk än det egna. Utredaren ska bedöma om och i så fall vilket eller vilka språk som Sverige bör godta.

386

SOU 2010:59

Bilaga 1

Om utredaren under arbetets gång finner att det finns behov av att ta upp någon anknytande internationellt familjerättslig fråga, står det utredaren fritt att göra det.

Arbetets bedrivande och redovisning av uppdraget

Utredaren ska följa övriga nordiska länders arbete med 2007 års Haagkonvention och Finlands arbete med underhållsförordningen. Vikt ska fästas vid intresset av nordisk rättslikhet.

Om utredarens förslag påverkar kostnaderna för staten, ska en beräkning av kostnaderna redovisas. Finansiering för kostnads- ökningar ska föreslås.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2010.

(Justitiedepartementet)

387

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/1

(Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras)

FÖRORDNINGAR

RÅDETS FÖRORDNING (EG) NR 4/2009

av den 18 december 2008

omdomstolsbehörighet,tillämpliglag,erkännandeochverkställighetavdomarsamtsamarbeteifråga om underhållsskyldighet

EUROPEISKAUNIONENSRÅDHARANTAGITDENNAFÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 61 c och 67.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit- téns yttrande (2), och

av följande skäl:

(1)Gemenskapenharsattsommålattbevaraochutvecklaett område med frihet, säkerhet och rättvisa, där den fria rör- ligheten för personer säkerställs. För att gradvis upprätta ett sådant område bör gemenskapen bland annat besluta om åtgärder rörande civilrättsligt samarbete med gränsö- verskridande följder, i den mån de behövs för att den inre marknaden ska kunna fungera väl.

(1) Yttrandeavgivetden13december2007(ännuejoffentliggjortiEUT) ochyttrandeavgivetden4december2008efterettnyttsamråd(ännu ej offentliggjort i EUT).

(2) Yttrandeavgivettillföljdavetticke-obligatorisktsamråd(EUTC185, 8.8.2006, s. 35).

(2)Enligt artikel 65 b i fördraget ska dessa åtgärder bland annat omfatta främjande av förenligheten mellan tillämp- ligabestämmelserimedlemsstaternaomlagkonflikteroch om domstolars behörighet.

(3)Mot denna bakgrund har gemenskapen bland annat redan

	antagit rådets förordning	(EG) nr	44/2001 av	den
	22 december 2000 om domstols behörighet och om
	erkännande och verkställighet av domar på privaträttens
	område (3), rådets beslut 2001/470/EG av den 28 maj
	2001 om inrättande av ett europeiskt rättsligt nätverk på
	privaträttens område (4),	rådets	förordning	(EG)
	nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 om samarbete mellan
	medlemsstaternas domstolar i fråga om bevisupptagning i
	målochärendenavcivilellerkommersiellnatur (5),rådets
	direktiv2003/8/EGavden27januari2003omförbättring
	avmöjligheternatillrättsligprövningigränsöverskridande
	tvister genom fastställande av gemensamma minimiregler
	för rättshjälp i sådana tvister (6), rådets förordning (EG)
	nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols
	behörighet och om erkännande och verkställighet av
	domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar (7),
	Europaparlamentets och	rådets	förordning	(EG)
	nr 805/2004 av den 21 april 2004 om införande av en
	europeisk exekutionstitel för obestridda fordringar (8) och
	Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
	nr1393/2007avden13november2007omdelgivningi
	medlemsstaternaavrättegångshandlingarochandrahand-
	lingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur
	(delgivning av handlingar) (9).

(3)	EGT L 12, 16.1.2001, s. 1.
(4)	EGT L 174, 27.6.2001, s. 25.
(5)	EGT L 174, 27.6.2001, s. 1.
(6)	EGT L 26, 31.1.2003, s. 41.
(7)	EUT L 338, 23.12.2003, s. 1.
(8)	EUT L 143, 30.4.2004, s. 15.
(9)	EUT L 324, 10.12.2007, s. 79.

L 7/2	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

(4)Vid Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 uppmanades rådet och kommissionen att upprätta särskilda gemensamma regler för förenklad och påskyndad handläggning vid gränsöverskridande tvis- ter, bland annat underhållstvister. Europeiska rådet upp- manade också till att avskaffa de mellanliggande åtgärder som krävs för att en dom meddelad i en medlemsstat ska kunna erkännas och verkställas i en annan medlemsstat, särskilt domar rörande underhållskrav.

(5)Kommissionens och rådets gemensamma åtgärdsprogram förgenomförandeavprincipenomömsesidigterkännande av domar på privaträttens område (1) antogs den 30november2000.Enligtdetprogrammetskaexekvatur- förfarandetavskaffasförunderhållskravisyfteattgeunder- hållsberättigadebättremöjlighetatthävdasinarättigheter.

(6)Vid sitt möte i Bryssel den 4 och 5 november 2004 antog Europeiska rådet ett nytt program, Haagprogrammet för stärkt frihet, säkerhet och rättvisa i Europeiska unionen (nedan kallat Haagprogrammet) (2).

(7)Rådetantogvidsittmöteden2och3juni2005rådetsoch kommissionenshandlingsplan(3)förattrealiseraHaagpro- grammetgenomkonkretaåtgärder,ivilkenbehovetavatt anta förslag rörande underhållsskyldighet nämns.

(8)Vid Haagkonferensen för internationell privaträtt har gemenskapen och dess medlemsstater deltagit i förhand- lingarsomden23november2007leddeframtillantagan- det av konventionen om internationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (nedan kallad 2007 års Haagkonvention), och Haagprotokollet om tillämplig lag avseende underhållsskyldighet (nedan kallat 2007 års Haagprotokoll). Dessa båda instrument bör därför beaktas när det gäller denna förordning.

(9)Enunderhållsberättigadbörenkeltkunnaerhållaendomi

enmedlemsstatsomautomatisktärverkställbarienannan medlemsstat utan övriga formaliteter.

(10)För att kunna uppnå detta mål är det lämpligt att utarbeta ett gemenskapsinstrument rörande underhållsskyldighet med bestämmelser om behörighetskonflikter, lagval, erkännande och verkställbarhet, verkställighet, rättshjälp och samarbete mellan centralmyndigheter.

(11)Denna förordnings tillämpningsområde bör omfatta alla

former av underhållsskyldighet som har sin grund i

(1) EGT C 12, 15.1.2001, s. 1. (2) EUT C 53, 3.3.2005, s. 1. (3) EUT C 198, 12.8.2005, s. 1.

familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhål- landeförattkunnagaranteraattallaunderhållsberättigade behandlas lika. I denna förordning bör begreppet under- hållsskyldighet ges en självständig tolkning.

(12)För att ta hänsyn till att medlemsstaterna reglerat frågor angåendeunderhållsskyldighetpåolikasätt,bördennaför- ordning både tillämpas på domstolsavgöranden och på administrativa myndigheters beslut, förutsatt att sist- nämndamyndighetergaranteraropartiskhetochparternas rättattyttrasig.Dessamyndigheterbördärförtillämpaalla bestämmelser i denna förordning.

(13)Av ovannämnda skäl bör även erkännande och verkstäl- lighet av förlikningar inför domstol samt officiella hand- lingar säkerställas i denna förordning utan att detta påverkarrättenförenpartiensådanförlikningellerhand- ling att bestrida förlikningen eller handlingen vid en dom- stol i ursprungsmedlemsstaten.

(14)Det bör föreskrivas i denna förordning att termen under- hållsberättigad,isambandmedenansökanomerkännande och verkställighet av en dom angående underhållsskyldig- het,innefattaroffentligaorgansomharrättattageraistäl- let för den person som är berättigad till underhållsbidrag eller begära återbetalning för understöd som lämnats till denunderhållsberättigadeiställetförunderhållsbidrag.När ett offentligt organ agerar i denna funktion bör det ha rätt att erhålla samma tjänster och samma rättshjälp som den underhållsberättigade.

(15)För att skydda de underhållsberättigades intressen och främja god rättsskipning inom Europeiska unionen bör behörighetsreglerna enligt förordning (EG) nr 44/2001 anpassas. Att en svarande har hemvist i en tredjestat bör inte längre innebära att tillämpning av gemenskapens behörighetsregler utesluts och en hänvisning till behörig- hetsreglerna i nationell rätt bör inte längre finnas. I denna förordning bör det därför regleras i vilka fall en domstol i en medlemsstat kan ha subsidiär behörighet.

(16)För att i synnerhet råda bot på situationer där rättsvägran föreligger,börmanidennaförordningföreskrivaettforum necessitatis, som gör det möjligt för en domstol i en med- lemsstat att i undantagsfall pröva en talan som har nära anknytning till en tredjestat. Ett sådant undantagsfall kan anses föreligga när ett förfarande visar sig vara omöjligt i denberördatredjestaten,exempelvispågrundavinbördes- krig, eller när sökanden inte rimligen kan förväntas inleda eller genomföra ett förfarande i den staten. Denna behö- righet grundad på forum necessitatis ska dock endast kunna utövas om tvisten har tillräcklig anknytning till den med- lemsstat där talan väcks, till exempel när en av parterna är medborgare där.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/3

(17)Ytterligare en behörighetsbestämmelse bör föreskriva att denunderhållsskyldige,såvidaintesärskildaomständighe- terföreligger,endastfårinledaettförfarandeförändringav en gällande dom om underhållskyldighet eller för att få en ny dom, i den stat där den underhållsberättigade hade hemvist när domen meddelades om denne fortfarande har hemvist där. För att säkerställa lämplig överensstämmelse mellan 2007 års Haagkonvention och denna förordning, bör denna bestämmelse även tillämpas på domar som meddelats i en tredjestat som är bunden av konventionen, i den mån konventionen är i kraft mellan den berörda sta- tenochgemenskapenochomfattarsammaunderhållsskyl- dighet i den berörda staten och i gemenskapen.

(22)För att säkerställa att underhållskrav snabbt och effektivt kan drivas in och för att förhindra överklagande i förhal- ningssyfte,bördomaromunderhållsskyldighetmeddelade ienmedlemsstatiprincipvarainterimistisktverkställbara. Därför bör det i denna förordning föreskrivas att ursprungsdomstolen ska kunna förklara domen interimis- tiskt verkställbar, även om omedelbar verkställbarhet inte föreskrivs i nationell rätt och domen har överklagats eller ännu kan överklagas enligt nationell rätt.

(23)För att begränsa kostnaderna för förfaranden som regleras idennaförordningskulledetvaralämpligtattmanisåstor utsträckning som möjligt tar hjälp av modern kommuni- kationsteknik, särskilt när parterna ska höras.

(18)Förtillämpningenavdennaförordningbördetföreskrivas att begreppet medborgarskap ersätts med begreppet domicil i Irland, vilket även gäller Förenade kungariket i den mån dennaförordningärtillämpligidenmedlemsstaten,enligt artikel4iprotokolletomFörenadekungariketsochIrlands ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

(19)Förattstärkarättssäkerheten,förutsägbarhetenochparter- nas självständighet bör denna förordning möjliggöra för parterna att avtala om behörig domstol utifrån fastställda anknytningsfaktorer. För att skydda den svagare parten, bör ett sådant val av domstol inte vara möjligt beträffande underhållsskyldighet mot ett barn under 18 år.

(20)I denna förordning bör det föreskrivas att de tillämpliga lagvalsreglerna för medlemsstater som är bundna av 2007 års Haagprotokoll är de som föreskrivs i protokollet. Det bör därför införas en bestämmelse som hänvisar till sagda protokoll.2007årsHaagprotokollkommeratttillträdasav gemenskapen i tid för att möjliggöra tillämpningen av denna förordning. För att beakta möjligheten att 2007 års Haagprotokoll inte kommer att vara tillämpligt på alla medlemsstater, bör man när det gäller erkännande, verk- ställbarhet och verkställighet av domar göra skillnad mel- lan de medlemsstater som är bundna av 2007 års Haagprotokoll och de som inte är det.

(21)Det bör klargöras i denna förordning att dessa lagvalsreg- lerendastavgörtillämpliglagförunderhållsskyldighetoch inte vilken lag som ska tillämpas för att fastställa de famil- jeförhållanden som ligger till grund för underhållsskyldig- heten. Fastställandet av familjeförhållande omfattas även fortsättningsvisavmedlemsstaternasnationellarätt,inklu- sive deras internationellt privaträttsliga regler.

(24)De garantier som tillämpningen av lagvalsreglerna medför börmotiveraattdomaromunderhållsskyldighetsommed- delas i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haag- protokoll ska erkännas och anses verkställbara i alla andra medlemsstater,utanattnågotsärskiltförfarandekrävsoch utan någon form av omprövning i sak i den verkställande medlemsstaten.

(25)Det enda syftet med en medlemsstats erkännande av en dom om underhållsskyldighet är att göra det möjligt att driva in det underhållsbidrag som fastställs i domen. Det innebär inte att denna medlemsstat erkänner det familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande som liggertillgrundfördenunderhållsskyldighetsomföranlett domen.

(26)För domar som meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll, bör det i denna för- ordning föreskrivas ett förfarande för erkännande och för- klaring av verkställbarhet. Detta förfarande bör bygga på förfarandet och skälen för hinder för erkännande enligt förordning (EG) nr 44/2001. För att påskynda förfarandet och för att den underhållsberättigade snabbt ska kunna uppbära underhållet bör den domstol där tala väcks med- dela domen inom en bestämd tidsfrist, om inte exceptio- nella omständigheter föreligger.

(27)Det är vidare lämpligt att så långt det är möjligt begränsa deformaliteterförverkställighetsomkanökakostnaderna för den underhållsberättigade. I detta syfte bör denna för- ordning föreskriva att den underhållsberättigade inte är skyldig att ha en postadress eller ett ombud i verkställig- hetsmedlemsstaten, utan att man i övrigt inkräktar på medlemsstaternas interna organisation beträffande verkställighetsförfaranden.

(28)Förattbegränsakostnadernaförverkställighetsförfaranden bör inga översättningar krävas, utom då verkställigheten bestrids, och utan att det påverkar tillämpliga bestämmel- ser för delgivning av handlingar.

L 7/4	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

(29)För att säkerställa att kravet på en rättvis rättegång efter- följs,bördennaförordningföreskrivaattensvarandesom integåttisvaromålvidursprungsdomstolenienmedlems- stat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll har rätt att begära förnyad prövning av domen mot honom eller henne, då denna ska verkställas. Svaranden måste dock begära förnyad prövning inom en bestämd tidsfrist som börjarlöpasenastdendagdåhanellerhonvidverkställig- hetsförfarandetförförstagångenintefickförfogaöverhela eller delar av sin egendom. Denna rätt till förnyad pröv- ning bör vara ett extraordinärt rättsmedel som beviljas en uteblivensvarandeochsomintepåverkarandraextraordi- närarättsmedelenligtursprungsmedlemsstatenslag,förut- satt att dessa rättsmedel inte är oförenliga med rätten till förnyad prövning enligt denna förordning.

(30)För att påskynda verkställigheten av en dom som medde- latsienmedlemsstatsomärbundenav2007årsHaagpro- tokoll i en annan medlemsstat, bör man begränsa de skäl för hinder mot och uppskov med verkställighet som kan åberopas av den underhållsskyldige på grund av under- hållsskyldighetensgränsöverskridandeart.Dennabegräns- ning bör inte inverka på de skäl för hinder och uppskov i nationellrättsominteäroförenligameddeskälsomanges idennaförordning,såsomattdenunderhållsskyldigebeta- lardetunderhållhanärskyldigvidtidpunktenförverkstäl- ligheten eller att vissa tillgångar inte kan utmätas.

(33)Förattfulltutkunnahjälpaunderhållsskyldigaochunder- hållsberättigade och såvitt möjligt underlätta gränsöver- skridande indrivning av underhållsbidrag, bör centralmyndigheter kunna få tillgång till vissa personupp- gifter. Denna förordning bör därför ålägga medlemssta- terna att se till att deras centralmyndigheter får tillgång till sådana uppgifter hos de offentliga myndigheter eller för- valtningar som inom ramen för sin normala verksamhet innehardeberördauppgifterna.Detböremellertidöverlå- tasåtvarjemedlemsstatattbeslutaomformernafördenna tillgång. En medlemsstat bör således kunna utse de offent- liga myndigheter eller förvaltningar som ska åläggas att lämna uppgifter till centralmyndigheten i enlighet med denna förordning, i förekommande fall inbegripet de offentliga myndigheter eller förvaltningar som redan har utsetts inom ramen för andra system för tillgång till upp- gifter. När en medlemsstat utser offentliga myndigheter ellerförvaltningarbördensetillattcentralmyndighetenfår tillgångtillnödvändigauppgiftersomdessaorganinnehar, ienlighetmeddennaförordning.Enmedlemsstatböräven kunna tillåta sin centralmyndighet att få tillgång till nöd- vändiga uppgifter från andra juridiska personer som inne- har de nödvändiga uppgifterna och ansvarar för deras behandling.

(34)I samband med tillgång till personuppgifter, användning och överföring av dessa måste kraven i Europaparlamen- tetsochrådetsdirektiv95/46/EGavden24oktober1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behand- ling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (1), i den form som det införlivats i medlemssta- ternas nationella rätt, respekteras.

(31)Förattunderlättagränsöverskridandeindrivningavunder- hållsbidrag, bör det införas ett system för samarbete mel- lan de centralmyndigheter som utses av medlemsstaterna. Dessamyndigheterbörbiståunderhållsskyldigaochunder- hållsberättigade med att hävda sina rättigheter i en annan medlemsstat,genomattgeinansökningaromerkännande, verkställbarhetsförklaring och verkställighet av befintliga domar, ändring av sådana domar eller erhållande av en dom. De bör även utbyta information för att i nödvändig omfattninglokaliseraunderhållsskyldigaochunderhållsbe- rättigade och fastställa storleken på deras inkomster och tillgångar. De bör även samarbeta med varandra genom allmäntinformationsutbyte,ochfrämjasamarbetetmellan behöriga myndigheter i sina medlemsstater.

(32)En centralmyndighet som utsetts enligt denna förordning börbärasinaegnakostnader,utomisärskiltfastställdafall, ochbiståallasökandesomärbosattaimedlemsstaten.Kri- teriet för att avgöra om en person har rätt att ansöka om hjälp hos en centralmyndighet bör vara mindre strikt än anknytningskriteriet”hemvist”somanvändspåandrastäl- len i denna förordning. Med kriteriet att vara bosatt bör dock inte avses enbart blotta närvaron.

(35)Det finns emellertid anledning att fastställa särskilda vill- kor för tillgång till personuppgifter och för användning ochöverföringavdessavidtillämpningenavdennaförord- ning.IdettasammanhangharEuropeiskadatatillsynsman- nens yttrande (2) tagits i beaktande. Underrättelse till den person som berörs av insamlingen av uppgifter bör ske i enlighet med nationell rätt. Det bör emellertid föreskrivas en möjlighet att uppskjuta denna anmälan för att hindra attdenunderhållsskyldigeöverförsinegendomochpådet sättet äventyrar indrivningen av underhållsbidraget.

(36)Medhänsyntillkostnadernaförförfarandenabördetföre- skrivas ett mycket fördelaktigt system för rättshjälp, näm- ligenfulltbidragförkostnaderisambandmedförfaranden rörande underhållsskyldighet mot barn under 21 år och som har inletts genom centralmyndigheterna. De nuva- rande reglerna om rättshjälp i Europeiska unionen enligt direktiv 2003/8/EG bör följaktligen kompletteras med

(1) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. (2) EUT C 242, 7.10.2006, s. 20.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/5

särskildaregler,såattdetskapasettsärskiltsystemförrät- tshjälp vid underhållsskyldighet. I detta sammanhang bör den behöriga myndigheten i den anmodade medlemssta- ten, i undantagsfall, kunna återkräva kostnaderna från en förlorande sökande som erhållit fri rättshjälp, förutsatt att dennesekonomiskasituationtillåterdetta.Dettaskullesär- skilt vara fallet för en rik person som handlat i ond tro.

(37)Förandraunderhållsskyldigheterändesomavsesiföregå- ende skäl är det nödvändigt att säkerställa likabehandling för alla parter i fråga om rättshjälp när en dom ska verk- ställas i en annan medlemsstat. De bestämmelser om kon- tinuitet för rättshjälp i denna förordning bör därför tolkas såattsådanhjälpävenskabeviljasenpartsominteharfått någon rättshjälp i ett förfarande som syftar till att erhålla eller ändra en dom i ursprungsmedlemsstaten men som därefter beviljats rättshjälp i samma medlemsstat inom ramen för en begäran om verkställighet av domen. På samma sätt bör en part som varit befriad från kostnader i samband med ett förfarande inför en administrativ myn- dighet som förtecknas i bilaga X, i den verkställande med- lemsstatenbeviljasrättshjälpistörstamöjligautsträckning eller största möjliga kostnads- och avgiftsbefrielse under förutsättning att parten kan visa att detta skulle ha bevil- jats i ursprungsmedlemsstaten.

(38)För att minska kostnaderna för översättning av skriftliga bevis,bördendomstoldärtalanväcksendastbegäraöver- sättningavdessahandlingarnäröversättningenärnödvän- dig, dock utan att detta påverkar rätten till försvar och tillämpliga bestämmelser om delgivning av handlingar.

(39)För att underlätta tillämpningen av denna förordning, bör medlemsstaternaåläggasattmeddelakommissionennamn på och adress till sina centralmyndigheter samt annan information.Dessauppgifterbörgörastillgängligaförrät- tstillämparna och allmänheten genom offentliggörande i

Europeiska unionens officiella tidning eller kunna hämtas på elektronisk väg genom det europeiska rättsliga nätverk på privaträttens område som inrättas genom beslut 2001/470/EG. Dessutom bör användningen av formulär som avses i denna förordning underlätta och påskynda kommunikationen mellan centralmyndigheter och göra det möjligt att lämna in ansökningar på elektronisk väg.

(40)Förhållandet mellan denna förordning och de bilaterala eller multilaterala konventioner och avtal om underhålls- skyldighet som medlemsstaterna är parter i bör regleras. I dettasammanhangbördetangesattdemedlemsstatersom är bundna av konventionen av den 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om indriv- ning av underhållsbidrag fortsatt kommer att kunna til- lämpa denna med hänsyn till att den innehåller mer gynnsammaregleromerkännandeochverkställighetände som fastställs i denna förordning. Vad gäller framtida bilaterala avtal om underhållsskyldighet med tredjestater, bör de förfaranden och villkor i enlighet med vilka

medlemsstaternaskaharättattiegetnamnförhandlafram och sluta sådana avtal fastställas vid diskussioner om ett förslag från kommissionen i detta ärende.

(41)Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (1) bör tillämpas för beräkning av de perioder och frister som föreskrivs i denna förordning.

(42)De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EGavden28juni1999omdeförfarandensom skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (2).

(43)Kommissionen bör bemyndigas att anta ändringar av for- mulären i denna förordning i enlighet med det rådgivande förfarandet i artikel 3 i beslut 1999/468/EG. För upprät- tande av förteckningen över de administrativa myndighe- ter som omfattas av denna förordning såväl som förteckningen över behöriga myndigheter för fastställande av rätten till rättshjälp, bör kommissionen bemyndigas att handla i enlighet med förvaltningsförfarandet i artikel 4 i nämnda beslut.

(44)Denna förordning bör ändra förordning (EG) nr 44/2001 genom att ersätta bestämmelserna om underhållsskyldig- het i den förordningen. Med förbehåll för över- gångsbestämmelserna i den här förordningen bör medlemsstaterna, när det gäller underhållsskyldighet, til- lämpa bestämmelserna i den här förordningen om dom- stols behörighet, verkställbarhet och verkställighet av domarochomrättshjälpiställetförbestämmelsernaiför- ordning (EG) nr 44/2001, från och med den dag då denna förordning blir tillämplig.

(45)Eftersommålenfördennaförordning,detvillsägainföran- detavettantalåtgärderförattsäkraeneffektivgränsöver- skridande indrivning av underhållsbidrag och därigenom underlätta fri rörlighet för personer i Europeiska unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemssta- ternaochdedärför,pågrundavförordningensomfattning och verkan, bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritets- principen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportio- nalitetsprincipenisammaartikelgårdennaförordninginte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(46)I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kunga- riketsochIrlandsställning,fogattillfördragetomEurope- iskaunionenochfördragetomupprättandetavEuropeiska gemenskapen, har Irland meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

(1) EGT L 124, 8.6.1971, s. 1. (2) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

L 7/6	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

(47)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om För- enadekungariketsochIrlandsställning,fogattillfördraget omEuropeiskaunionenochfördragetomupprättandetav Europeiska gemenskapen, deltar Förenade kungariket inte iantagandetavdennaförordning,sominteärbindandeför eller tillämplig i Förenade kungariket. Detta ska dock inte påverka möjligheten för Förenade kungariket att, i enlig- hetmedartikel4iprotokollet,meddelasinavsiktattgodta denna förordning efter antagandet.

(48)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Dan- marks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unio- nen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark, utan att det påverkar möjligheten för Danmark att tillämpa de ändringar som gjorts i förordning (EG) nr 44/2001 i enlighet med artikel 3 i avtalet av den 19 oktober 2005 mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (1).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.Denna förordning ska tillämpas på underhållsskyldighet som har sin grund i familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande.

2.I denna förordning avses med medlemsstat alla medlems- stater som omfattas av förordningen.

Artikel 2

Definitioner

1.I denna förordning avses med:

1.dom:varjeavgörandeangåendeunderhållsskyldighetsomhar meddelats av en domstol i en medlemsstat, oavsett dess rub- ricering, såsom dom, beslut eller förordnande om verkstäl- lighet, liksom domstolstjänstemans beslut om fastställande av rättegångskostnader. Vid tillämpning av kapitlen VII och VIII avses med begreppet dom även en dom angående underhållsskyldighet som meddelats i en tredjestat.

2.förlikning inför domstol: en förlikning i frågor rörande under- hållsskyldighet som har godkänts av en domstol eller ingåtts inför en domstol under förfarandet.

(1) EUT L 299, 16.11.2005, s. 62.

3.officiell handling:

a)en handling angående underhållsskyldighet som har upprättats eller registrerats som en officiell handling i ursprungsmedlemsstaten och vars äkthet

i)avser handlingens underskrift och innehåll, och

ii)har bestyrkts av en offentlig myndighet eller annan för detta bemyndigad myndighet, eller

b)ett avtal om underhållsskyldighet som har ingåtts inför en administrativ myndighet i ursprungsmedlemsstaten eller bestyrkts av en sådan myndighet.

4.ursprungsmedlemsstat: den medlemsstat där domen har med- delats, förlikningen inför domstolen har godkänts eller ingåtts och den officiella handlingen har fastställts.

5.verkställande medlemsstat: den medlemsstat där verkställighet av domen, förlikningen inför domstol eller den officiella handlingen begärs.

6.begärande medlemsstat: den medlemsstat vars centralmyndig- het översänder en ansökan i enlighet med kapitel VII.

7.anmodad medlemsstat: den medlemsstat vars centralmyndig- het mottar en ansökan i enlighet med kapitel VII.

8.stat bunden av 2007 års Haagkonvention: en stat som har till- trättHaagkonventionenavden23november2007ominter- nationell indrivning av underhåll till barn och andra familjemedlemmar (nedan kallad 2007 års Haagkonvention), i den mån denna konvention är tillämplig mellan gemenska- pen och staten i fråga.

9.ursprungsdomstol: den domstol som har meddelat den dom som ska verkställas.

10.underhållsberättigad: varje enskild person som har eller påstås ha rätt att få underhållsbidrag.

11.underhållsskyldig:varjeenskildpersonsomärellerpåståsvara skyldig att betala underhållsbidrag.

2.I denna förordning avses med domstol även de administra- tiva myndigheter i medlemsstaterna som är behöriga i frågor om underhållsskyldighet, förutsatt att dessa myndigheter garanterar opartiskhet och parternas rätt att bli hörda och att deras beslut enligt lagen i den medlemsstat där de är etablerade

i)kanbliföremålföröverklagandeellerförnyadprövningaven rättslig myndighet, och

ii)harliknandegiltighetochverkansomettbeslutavenrättslig myndighet i samma fråga.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/7

Dessa administrativa myndigheter ska förtecknas i bilaga X. Denna bilaga ska fastställas och ändras enligt det förvaltningsför- farande som avses i artikel 73.2 på begäran av den medlemsstat i vilken den berörda myndigheten ligger.

3. I artiklarna 3, 4 och 6 ska begreppet domicil ersätta begrep- petmedborgarskapidemedlemsstatersomanvänderdettabegrepp som en anknytande faktor i familjefrågor.

Vid tillämpning av artikel 6 ska parter som har domicil i olika ter- ritoriellaenheterinomenmedlemsstatanseshasittgemensamma domicil i den medlemsstaten.

KAPITEL II

BEHÖRIGHET

Artikel 3

Allmänna bestämmelser

I frågor som gäller underhållsskyldighet i medlemsstaterna ska behörigheten ligga hos

a)domstolen i den ort där svaranden har hemvist, eller

b)domstolen i den ort där den underhållsberättigade har hem- vist, eller

c)den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva en talanomnågonsrättsligastatus,omfråganomunderhållhar samband med den talan, såvida inte behörigheten endast grundar sig på den ena partens medborgarskap, eller

d)den domstol som enligt sin egen lag är behörig att pröva en talan om föräldraansvar om frågan om underhåll har sam- bandmeddennatalan,såvidaintebehörighetenendastgrun- dar sig på den ena partens medborgarskap.

b)Den eller de domstolar i en medlemsstat där en av parterna är medborgare.

c)När det gäller underhållsskyldighet mellan makar eller tidi- gare makar

i)den domstol som har behörighet att pröva tvister mel- lan makarna i äktenskapsmål, eller

ii)den eller de domstolar i den medlemsstat där makarna senasthadegemensamhemvistunderenperiodavminst ett år.

Förutsättningarnailedena,bellercskaföreliggaviddentid- punkt då avtalet om val av domstol ingås eller vid den tid- punkt då talan väcks.

Denbehörighetsomutövasenligtavtalskavaraexklusivom parterna inte har träffat avtal om annat.

2.Ett avtal om val av domstol ska vara skriftligt. Ett elektro- niskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av avtalet ska anses vara likvärdigt med skriftligt.

3.Denna artikel ska inte tillämpas på en tvist om underhålls- skyldighet mot ett barn under 18 år.

4.Om parterna har enats om att ge exklusiv behörighet till en eller flera domstolar i en stat som har tillträtt konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domarpåprivaträttensområde (1),undertecknadden30oktober 2007 i Lugano (nedan kallad Luganokonventionen), men som inte är en medlemsstat, är den konventionen tillämplig utom i sådana tvister som avses i punkt 3.

Artikel 5

Behörighet grundad på att svaranden går i svaromål

Utöver den behörighet som en domstol i en medlemsstat har enligt andra bestämmelser i denna förordning, är domstolen behörig om svaranden går i svaromål inför denna. Detta gäller dock inte om svaranden gick i svaromål för att bestrida domsto- lens behörighet.

Artikel 4	Artikel 6

Val av domstol	Subsidiär behörighet

1. Parterna får träffa avtal om att följande domstol eller dom- stolarienmedlemsstatskavarabehörigattavgöraenredanupp- kommen tvist eller framtida tvister om underhållsskyldighet:

a)Den eller de domstolar i en medlemsstat där en av parterna har hemvist.

Om ingen medlemsstats domstol är behörig enligt artiklarna 3, 4 och 5, och ingen domstol i en stat som har tillträtt Luganokon- ventionen men som inte är en medlemsstat är behörig enligt bestämmelsernaidenkonventionen,skadomstolarnaidenmed- lemsstat där båda parterna är medborgare vara behöriga.

(1) EUT L 339, 21.12.2007, s. 3.

L 7/8	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

Artikel 7

Forum necessitatis

Omingenmedlemsstatsdomstolärbehörigenligtartiklarna3,4,

5och6,kandomstolarnaienmedlemsstat,iundantagsfall,uppta tvisten om ett förfarande inte rimligen kan inledas eller genom- föras eller visar sig vara omöjligt i en tredjestat till vilken tvisten har nära anknytning.

Tvisten ska ha tillräcklig anknytning till den medlemsstat i vilken talan väckts.

Artikel 8

Begränsning av förfaranden

b)omdelgivningavhandlingenskagörasinnanhandlingenges

intilldomstolen,närdentasemotavdenmyndighetsomär ansvarig för delgivning, förutsatt att käranden sedan inte har underlåtit att vidta de mått och steg som denne var skyldig att vidta för att få handlingen ingiven till domstolen.

Artikel 10

Prövning av behörighetsfrågan

Omtalansomväcksvidendomstolienmedlemsstatavserettfall

somdomstoleninteärbehörigatttauppenligtdennaförordning ska domstolen självmant förklara sig obehörig.

Artikel 11

Prövning av frågan om målet kan tas upp

1.Om en dom har meddelats i en medlemsstat eller en stat bunden av 2007 års Haagkonvention där den underhållsberätti- gadeharsinhemvist,kantalanförattändradomenellerfåenny dom inte väckas av den underhållsskyldige i någon annan med- lemsstat, så länge som den underhållsberättigade fortsätter att ha sin hemvist i den stat där domen meddelades.

2.Punkt 1 ska inte tillämpas

a)omparternaienlighetmedartikel4haravtalatomattdom- stolarna i den andra medlemsstaten är behöriga,

b)omdenunderhållsberättigadegodtardenandramedlemssta- tens domstolars behörighet i enlighet med artikel 5,

c)om behörig myndighet i en ursprungsstat bunden av 2007 års Haagkonvention inte kan, eller vägrar, utöva behörighet för att ändra domen eller meddela en ny dom, eller

d)om den dom som meddelats i en ursprungsstat bunden av 2007 års Haagkonvention inte kan erkännas eller förklaras verkställbar i den medlemsstat där talan om en ändrad eller ny dom övervägs.

Artikel 9

Väckande av talan vid domstol

Vidtillämpningenavdettakapitelskatalananseshaväcktsviden domstol

a)när stämningsansökan eller motsvarande handling har ingi- vits till domstolen, förutsatt att käranden sedan inte har underlåtit att vidta de mått och steg som denne var skyldig att vidta för att få delgivningen av svaranden verkställd, eller

1.Om en svarande som har hemvist i en annan stat än den medlemsstat där talan väcktes inte går i svaromål, ska den behö- rigadomstolenförklaramåletvilandetilldessattdetharklarlagts att svaranden har haft möjlighet att ta del av stämningsansökan ellermotsvarandehandlingitillräckligtidförattkunnaförbereda sitt svaromål, eller att alla nödvändiga åtgärder i detta syfte har vidtagits.

2.I stället för bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel ska artikel 19 i förordning (EG) nr 1393/2007 gälla, om stämnings- ansökanellermotsvarandehandlingskaöversändasfrånenmed- lemsstat till en annan i enlighet med den förordningen.

3.Om bestämmelserna i förordning (EG) nr 1393/2007 inte

är tillämpliga ska artikel 15 i Haagkonventionen av den 15 november 1965 om delgivning i utlandet av handlingar i mål ochärendenavcivilellerkommersiellnaturgälla,omstämnings- ansökanellermotsvarandehandlingskaöversändastillutlandeti enlighet med den konventionen.

Artikel 12

Litispendens

1.Omtalanväcksviddomstolariolikamedlemsstaterrörande samma sak och målen gäller samma parter, ska varje domstol utom den vid vilken talan först väckts självmant låta handlägg- ningenavmåletvilatilldessattdetharfastställtsattdendomstol vid vilken talan först väckts är behörig.

2.När det har fastställts att den domstol vid vilken talan först väcktsärbehörig,skaövrigadomstolarsjälvmantavvisatalantill förmån för den domstolen.

Artikel 13

Mål som har samband med varandra

1. Om käromål som har samband med varandra prövas vid domstolar i olika medlemsstater, får varje domstol utom den vid vilken talan först väckts låta handläggningen av målet vila.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/9

2.Om dessa mål prövas i första instans får varje domstol, utomdenvidvilkentalanförstväckts,ocksåavvisatalanpåbegä- ran av en av parterna, om den domstol vid vilken talan först väcktsärbehörigattprövadeberördakäromålenochdesslagtil- låter förening av dessa.

3.Vid tillämpningen av denna artikel ska käromål anses ha samband med varandra om de är så förenade att en gemensam handläggning och dom är påkallad för att undvika att oförenliga domar meddelas som en följd av att käromålen prövas i olika rättegångar.

Artikel 14

Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder

Interimistiskaåtgärder,däriblandsäkerhetsåtgärder,somkanvid- tas enligt lagen i en medlemsstat, får begäras hos domstolarna i den staten, även om domstol i en annan medlemsstat är behörig att pröva målet i sak enligt denna förordning.

KAPITEL III

TILLÄMPLIG LAG

Artikel 15

Fastställande av tillämplig lag

Den lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas ienlighetmedHaagprotokolletavden23november2007omtil- lämplig lag avseende underhållsskyldighet (nedan kallat 2007 års Haagprotokoll) i de medlemsstater som är bundna av det instrumentet.

KAPITEL IV

ERKÄNNANDE, VERKSTÄLLBARHET OCH

VERKSTÄLLIGHET AV DOMAR

Artikel 16

Tillämpningsområde för detta kapitel

1.Detta kapitel ska gälla för erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar som omfattas av denna förordning.

2.Avsnitt 1 ska tillämpas på domar meddelade i en medlems- stat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll.

3.Avsnitt 2 ska tillämpas på domar meddelade i en medlems- stat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll.

4.Avsnitt 3 ska tillämpas på alla domar.

AVSNITT 1

Domar meddelade i en medlemsstat som är bunden av 2007 års Haagprotokoll

Artikel 17

Inget krav på exekvaturförfarande

1.En dom som har meddelats i en medlemsstat som är bun- denav2007årsHaagprotokollskaerkännasienannanmedlems- stat utan att det krävs något särskilt förfarande och utan att det finns någon möjlighet att motsätta sig dess erkännande.

2.En dom som har meddelats i en medlemsstat som är bun- den av 2007 års Haagprotokoll och som är verkställbar i den medlemsstaten,skavaraverkställbarienannanmedlemsstatutan att det behövs någon verkställbarhetsförklaring.

Artikel 18

Säkerhetsåtgärder

En verkställbar dom ska automatiskt medföra att säkerhetsåtgär- der får vidtas enligt lagen i den verkställande medlemsstaten.

Artikel 19

Rätt att ansöka om förnyad prövning

1. En svarande som inte gått i svaromål i ursprungsmedlems- staten ska ha rätt att ansöka om förnyad prövning av domen vid den behöriga domstolen i den medlemsstaten, om

a)han eller hon inte har delgivits stämningsansökan eller mot- svarande handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål, eller

b)han eller hon, utan egen förskyllan, varit förhindrad att bestrida underhållskravet på grund av force majeure eller på grund av extraordinära omständigheter,

såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga domen men underlåtit detta.

2. Den tid inom vilken förnyad prövning får begäras börjar löpadendagdåsvarandenfickfaktiskkännedomominnehålleti domen och var i stånd att agera, dock senast den dag då en verk- ställighetsåtgärdvidtas,sommedföratthanellerhonintekanför- foga över hela eller delar av sin egendom. Svaranden ska agera utan dröjsmål och i alla händelser inom en tidsfrist på 45 dagar. Fristen får inte förlängas på grund av långt avstånd.

L 7/10	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

3. Om domstolen avslår ansökan om förnyad prövning enligt punkt 1 på grund av att inget av de skäl för förnyad prövning i denna punkt är tillämpligt, ska domen ha fortsatt rättsverkan.

Om domstolen beslutar att en förnyad prövning är motiverad på grund av något av de skäl som anges i punkt 1, förlorar domen singiltighet.Denunderhållsberättigadeskadockinteförloravare sig förmåner av att ha avbrutit preskription eller av att ha iaktta- git en talefrist, eller rätten att begära retroaktivt underhåll som åstadkommits i det ursprungliga förfarandet.

Artikel 20

Handlingar som behövs för verkställigheten

1. För verkställighet av en dom i en annan medlemsstat ska sökanden till behöriga verkställande myndigheter ge in

a)en kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvän- diga för att dess äkthet ska kunna fastställas,

b)ett utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med hjälp av formuläret i bilaga I,

c)i förekommande fall, en handling om utestående fordringar med uppgift om beräkningsdatum,

d)vid behov, en translitterering eller en översättning av inne- hålletiformuläretenligtbtilldetofficiellaspråketidenverk- ställande medlemsstaten eller, om det finns flera officiella språk i den medlemsstaten, till ett officiellt språk för dom- stolsförfaranden på den ort där verkställigheten begärs, i enlighetmeddenmedlemsstatenslag,ellertillettannatspråk som den verkställande medlemsstaten har uppgett att den godtar. Varje medlemsstat får ange vilket eller vilka av Euro- peiska unionens institutioners officiella språk förutom sitt ellersinaegnasomdenkangodtaförifyllandetavformuläret.

2.De behöriga myndigheterna i den verkställande medlems- statenfårintekrävaattsökandenskalämnainenöversättningav domen. En översättning får dock krävas om verkställigheten av domen bestrids.

3.En översättning enligt denna artikel ska göras av en person som är behörig att göra översättningar i någon av medlemsstaterna.

Artikel 21

Hinder mot och uppskov med verkställighet

1. Deskälförhindermotochuppskovmedverkställighetsom gäller enligt lagen i den verkställande medlemsstaten ska tilläm- pas, såvida dessa inte är oförenliga med tillämpningen av punk- terna 2 och 3.

2. Denbehörigamyndighetenidenverkställandemedlemssta- ten ska, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis vägra verkställighet av domen från ursprungsdomstolen om rät- ten att få ursprungsdomstolens dom verkställd upphör genom preskription eller annan begränsning av talan, antingen enligt lagen i ursprungsmedlemsstaten eller enligt lagen i den verkstäl- landemedlemsstaten,beroendepåvilkenlagsomföreskriverden längsta preskriptionstiden.

Denbehörigamyndighetenidenverkställandemedlemsstatenfår dessutom, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis vägra verkställighet av domen från ursprungsdomstolen om den är oförenlig med en dom som har meddelats i den verkställande medlemsstaten, eller med en dom som har meddelats i en annan medlemsstatellerientredjestatochsomuppfyllerdenödvändiga villkoren för erkännande i den verkställande medlemsstaten.

En dom som innebär att en tidigare dom om underhållsskyldig- het ändras på grundval av ändrade omständigheter ska inte anses vara oförenlig i den mening som avses i andra stycket.

3. Denbehörigamyndighetenidenverkställandemedlemssta- ten får, på begäran av den underhållsskyldige, helt eller delvis uppskjuta verkställigheten av ursprungsdomstolens dom om en ansökan om förnyad prövning av denna dom har lämnats in vid denbehörigadomstoleniursprungsmedlemsstatenienlighetmed artikel 19.

Denbehörigamyndighetenidenverkställandemedlemsstatenska dessutom, på begäran av den underhållsskyldige, uppskjuta verk- ställigheten av ursprungsdomstolens dom om denna doms verk- ställbarhet skjutits upp i ursprungsmedlemsstaten.

Artikel 22

Ingen påverkan på förekomsten av familjeförhållanden

Erkännande och verkställighet av en dom om underhåll enligt denna förordning ska inte på något sätt innebära ett erkännande avdetfamilje-,släktskaps-,äktenskaps-ellersvågerlagsförhållande somunderhållsskyldighetengrundaspåochsomgivitupphovtill domen.

AVSNITT 2

Domar meddelade i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll

Artikel 23

Erkännande

1. En dom som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll ska erkännas i övriga med- lemsstaten utan att det krävs något särskilt förfarande.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/11

2.Omfråganhuruvidaendomskaerkännasellerinteärföre- mål för tvist, kan en part, som gör gällande att domen ska erkän- nas, genom att anlita det förfarande som föreskrivs i detta avsnitt få fastställt att domen ska erkännas.

3.Omutgångenavettmålsomhandläggsvidendomstolien medlemsstat är beroende av om en dom ska erkännas, är den domstolen behörig att pröva frågan om erkännande.

Artikel 24

Skäl för att vägra erkännande

En dom ska inte erkännas om

a)etterkännandeuppenbartstridermotgrundernaförrättsord- ningen(ordrepublic)idenmedlemsstatdärdomengörsgäl- lande. Prövningen av ordre public ska inte tillämpas på behörighetsreglerna,

b)detärentredskodomellerenannandomsomharmeddelats mot en utebliven svarande och svaranden inte har delgivits stämningsansökanellermotsvarandehandlingitillräckligtid ochpåettlämpligtsättförattkunnaförberedasittsvaromål, såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga domen men underlåtit detta,

c)den är oförenlig med en dom som har meddelats i en tvist mellan samma parter i den medlemsstat där domen görs gällande,

d)denäroförenligmedendomsomtidigareharmeddelatsien annan medlemsstat eller i en tredjestat i en tvist mellan samma parter och rörande samma sak, om den först medde- lade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkän- nande i den medlemsstat där domen görs gällande.

En dom som innebär att en tidigare dom om underhållsskyldig- het ändras på grundval av ändrade omständigheter ska inte anses vara oförenlig i den mening som avses i c eller d.

Artikel 25

Vilandeförklaring av mål

Om det vid domstol i en medlemsstat görs gällande att en dom somharmeddelatsienmedlemsstatsominteärbundenav2007 års Haagprotokoll ska erkännas, ska domstolen låta handlägg- ningen av målet vila om verkställighet av domen har uppskjutits i ursprungsmedlemsstaten på grund av att ändring av domen har begärts.

Artikel 26

Verkställbarhet

En dom som har meddelats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll och som är verkställbar i den med- lemsstaten, ska verkställas i en annan medlemsstat sedan domen, på ansökan av part, har förklarats vara verkställbar där.

Artikel 27

Lokala domstolars behörighet

1.Enansökanomverkställbarhetsförklaringskagörasvidden domstol eller den behöriga myndighet i den verkställande med- lemsstaten som den medlemsstaten anmält till kommissionen i enlighet med artikel 71.

2.Den lokala behörigheten ska bestämmas av motpartens hemvist, eller efter den plats där verkställighet ska äga rum.

Artikel 28

Förfarande

1. Enansökanomverkställbarhetsförklaringskaåtföljasavföl- jande handlingar:

a)En kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvän- diga för att dess äkthet ska kunna fastställas.

b)Ett utdrag av domen utfärdat av ursprungsdomstolen med användningavformuläretibilagaII,utanattdetpåverkartil- lämpningen av artikel 29.

c)Vid behov, en translitterering eller en översättning av inne- hållet i standardformuläret som avses i punkt b till det offi- ciellaspråketidenverkställandemedlemsstateneller,omdet finns flera officiella språk i den medlemsstaten, till ett offici- ellt språk för domstolsförfaranden på den ort där ansökan görs, i enlighet med den medlemsstatens lag, eller till ett annat språk som den verkställande medlemsstaten har upp- gett att den godtar. Varje medlemsstat får ange vilket eller vilka av Europeiska unionens institutioners officiella språk förutom sitt eller sina egna som den kan godta för ifyllandet av formuläret.

2.Dendomstolellerdenbehörigamyndighetvidvilkenansö- kan görs får inte kräva att sökanden tillhandahåller en översätt- ning av domen. En översättning får dock krävas i samband med en ansökan om ändring enligt artikel 32 eller 33.

3.En översättning enligt denna artikel ska göras av en person som är behörig att göra översättningar i någon av medlemsstaterna.

L 7/12	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

Artikel 29

Underlåtenhet att inge utdrag

1.Om utdrag enligt artikel 28.1 b inte har givits in, kan dom- stolenellerdenbehörigamyndighetenbestämmaentidinomvil- ken det ska ges in, godta en likvärdig handling eller, om tillgängliga uppgifter kan anses tillräckliga, befria sökanden från skyldigheten att ge in det.

2.I fall som avses i punkt 1 ska en översättning av handling- arna ges in om domstolen eller den behöriga myndigheten begär det. Översättningen ska göras av en person som är behörig att göra översättningar i någon av medlemsstaterna.

Artikel 30

Verkställbarhetsförklaring

Domen ska förklaras vara verkställbar utan någon förnyad pröv- ning enligt artikel 24 efter fullgörandet av formaliteterna i arti- kel 28, dock senast inom 30 dagar efter fullgörandet av dessa formaliteter, såvida detta inte på grund av exceptionella omstän- digheteräromöjligt.Idettaskedeavförfarandetskadenpartmot vilken verkställighet begärs inte ges tillfälle att yttra sig över ansökan.

Artikel 31

Underrättelse om beslutet med anledning av verkställbarhetsansökan

1.Sökanden ska snarast, på det sätt som föreskrivs enligt lagen i den verkställande medlemsstaten, underrättas om det beslut som har meddelats med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring.

2.Den part mot vilken verkställighet begärs ska delges verk- ställbarhetsförklaringen tillsammans med beslutet, såvida inte detta redan delgivits denna part.

Artikel 32

Ändring av beslutet med anledning av verkställbarhetsansökan

1.Var och en av parterna får ansöka om ändring av beslutet med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring.

2.Ansökan om ändring ska göras vid den domstol som den berörda medlemsstaten anmält till kommissionen enligt artikel 71.

3.Ansökan om ändring ska handläggas enligt de bestämmel- ser som gäller för kontradiktoriska förfaranden.

4.Omdenpartmotvilkenverkställighetbegärsunderlåteratt inkomma med svaromål till den domstol som handlägger ansö- kanomändring,skaartikel11tillämpasävenomdennapartinte har hemvist i någon medlemsstat.

5. Ansökan om ändring av en verkställbarhetsförklaring ska göras inom 30 dagar efter delgivningen av denna. Om den part motvilkenverkställighetbegärsharhemvistienannanmedlems- stat än den där verkställbarhetsförklaringen meddelades, ska fris- ten för att söka ändring vara 45 dagar och löpa från den dag då avgörandet delgavs honom eller henne, antingen personligen eller i bostaden. Fristen får inte förlängas på grund av långt avstånd.

Artikel 33

Talan mot avgörandet med anledning av ansökan om ändring

Mot det avgörande som meddelas med anledning av att ändring har sökts får talan föras endast genom det förfarande som den berörda medlemsstaten anmält till kommissionen i enlighet med artikel 71.

Artikel 34

Avslag på en ansökan om verkställbarhetsförklaring eller upphävande av verkställbarhetsförklaringen

1.Den domstol vid vilken ändring söks enligt artikel 32 eller 33, får avslå en ansökan om verkställbarhetsförklaring eller upphävaverkställbarhetsförklaringenendastpånågonavdegrun- der som anges i artikel 24.

2.Ominteannatföljeravartikel32.4skaendomstol,vidvil- ken ändring söks enligt artikel 32, meddela sitt avgörande inom

90dagar från och med dagen för ansökan, såvida detta inte på grund av exceptionella omständigheter är omöjligt.

3.Endomstolvidvilkentalanväcksenligtartikel33skamed- dela sitt avgörande utan dröjsmål.

Artikel 35

Vilandeförklaring av mål

Den domstol som handlägger verkställighetsfrågan efter det att ändringharsöktsenligtartikel32eller33,skapåbegäranavden part mot vilken verkställighet begärs låta handläggningen av målet vila, om verkställigheten av domen har uppskjutits i ursprungsmedlemsstaten på grund av att ändring av domen har begärts.

Artikel 36

Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder

1.Om en dom ska erkännas i enlighet med detta avsnitt, ska ingentinghindrasökandenfrånattbegärainterimistiskaåtgärder, däriblandsäkerhetsåtgärder,enligtlagenidenverkställandemed- lemsstaten, utan att det krävs någon verkställbarhetsförklaring enligt artikel 30.

2.En verkställbarhetsförklaring ska automatiskt medföra att säkerhetsåtgärder får vidtas.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/13

3.Sålängedeniartikel32.5angivnafristenförattansökaom fleraofficiellaspråkidenmedlemsstaten,tillettofficielltspråkför

ändring av verkställbarhetsförklaringen inte har löpt ut och intill dess att ett avgörande har meddelats med anledning av att änd- ring har sökts, får inga andra åtgärder för verkställighet än säker- hetsåtgärdervidtasmotegendomsomtillhördenpartmotvilken verkställighet begärs.

Artikel 37

Delvis verkställbarhet

1.Om en dom omfattar flera yrkanden och verkställbarhets- förklaringenintekanmeddelasfördomenidesshelhet,skadom- stolenellerdenbehörigamyndighetenmeddeladenifrågaomett eller flera av dem.

2.Sökanden kan begära en verkställbarhetsförklaring som är begränsad till delar av domen.

Artikel 38

Ingen avgift eller skatt

Ingen avgift eller skatt som är beräknad efter tvisteföremålets värde får tas ut i den verkställande medlemsstaten vid ett förfa- rande som avser en verkställbarhetsförklaring.

domstolsförfaranden på den ort där den erkända domen åbero- pas, i enlighet med den medlemsstatens lag, eller till ett annat språk som den verkställande medlemsstaten har uppgett att den godtar.VarjemedlemsstatfårangevilketellervilkaavEuropeiska unionensinstitutionersofficiellaspråkförutomsittellersinaegna som den kan godta för ifyllandet av formuläret.

4. En översättning enligt denna artikel ska göras av en person som är behörig att göra översättningar i någon av medlemsstaterna.

Artikel 41

Förfarande och villkor för verkställighet

1.Med förbehåll för bestämmelserna i denna förordning ska verkställighetsförfarandet för domar som meddelats i en annan medlemsstatreglerasavlagenidenverkställandemedlemsstaten. En dom som har meddelats i en medlemsstat och som är verk- ställbar i den verkställande medlemsstaten ska verkställas där på sammavillkorsomendomsomharmeddelatsidenverkställande medlemsstaten.

2.Den part som begär verkställighet av en dom som medde- lats i en annan medlemsstat ska inte åläggas att ha en postadress eller ett bemyndigat ombud i verkställighetsmedlemsstaten, utan att detta påverkar personer med behörighet för verkställighetsförfaranden.

AVSNITT 3
Bestämmelser som gäller alla domar	Artikel 42
	Ingen omprövning i sak

Artikel 39

Interimistisk verkställbarhet

Ursprungsdomstolen får förklara att domen ska vara verkställbar utan hinder av att den överklagas, även om omedelbar verkställ- barhet inte föreskrivs i nationell lag.

Artikel 40

Åberopande av en erkänd dom

1.Enpartsomvillåberopaendomsomharerkäntsenligtarti- kel17.1elleravsnitt2ienannanmedlemsstat,skatillhandahålla en kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för att dess äkthet ska kunna fastställas.

2.Om det är nödvändigt kan den domstol vid vilken den erkända domen åberopas begära att den part som åberopar den erkända domen ska tillhandahålla ett utdrag som utfärdats av ursprungsdomstolenmedanvändningavformuläretibilagaIeller bilaga II.

Ursprungsdomstolen ska även utfärda ett sådant utdrag på begä- ran av varje berörd part.

3. Vid behov ska den part som åberopar den erkända domen tillhandahålla en translitterering eller en översättning av det for- mulär som avses i punkt 2 till det officiella språket eller de offi- ciella språken i den berörda medlemsstaten eller, om det finns

Endomsomharmeddelatsienmedlemsstatfåraldrigomprövas isakidenmedlemsstatdärerkännande,verkställbarhetellerverk- ställighet begärs.

Artikel 43

Ickeprioriterad kostnadstäckning

Täckningfördekostnadersomuppkommervidtillämpningenav denna förordning får inte ha företräde framför indrivning av underhållsbidrag.

KAPITEL V

MÖJLIGHET TILL RÄTTSLIG PRÖVNING

Artikel 44

Rätt till rättshjälp

1. Parter som är involverade i en tvist som omfattas av denna förordning ska ha faktisk möjlighet till rättslig prövning i en annanmedlemsstat,vilketskainbegripaverkställighets-ochöver- klagandeförfarandenienlighetmeddevillkorsomfastställsidetta kapitel.

L 7/14	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

IdefallsomomfattasavkapitelVIIskadenanmodademedlems- staten tillse att varje sökande som bor i den begärande medlems- staten har faktisk möjlighet till rättslig prövning.

2.Förattsäkerställadennamöjlighetskamedlemsstaternatill- handahålla rättshjälp i enlighet med detta kapitel, såvida inte punkt 3 är tillämplig.

3.I de fall som omfattas av kapitel VII är en medlemsstat inte skyldig att tillhandahålla rättshjälp om och i den mån som förfa- randenaidenmedlemsstatengördetmöjligtförparternaattföra sin talan utan att rättshjälp behövs, och om centralmyndigheten tillhandahåller nödvändiga tjänster utan kostnad.

4.Rätten till rättshjälp ska inte begränsas jämfört med den som tillhandahålls i motsvarande nationella mål.

5.Ingensäkerhet,borgenellerdeposition,oavsettdessbenäm- ning,fårkrävassomgarantiförbetalningavkostnaderochavgif- ter vid förfaranden om underhållsskyldighet.

Artikel 45

Rättshjälpens innehåll

Den rättshjälp som beviljas enligt detta kapitel ska innebära det bistånd som är nödvändigt för att parterna ska kunna få känne- dom om och hävda sina rättigheter samt säkerställa att deras ansökan, som lämnats in genom centralmyndigheter eller direkt till behöriga myndigheter, behandlas fullständigt och effektivt. Den ska, i förekommande fall, omfatta följande:

a)Juridiskrådgivningiavsiktattnåenuppgörelseinnanetträt- tsligt förfarande inleds.

b)Rättsligtbiståndmedattväckatalaninförenmyndigheteller en domstol och representation vid domstol.

c)Befrielse från eller bidrag till rättegångskostnader och arvo- den till personer som fått i uppdrag att vidta åtgärder under förfarandet.

d)I de medlemsstater där den förlorande parten är skyldig att betala motpartens kostnader, motpartens kostnader om rät- tshjälpsmottagaren förlorar målet, under förutsättning att dessa kostnader skulle ha täckts av rättshjälpen om rätts- hjälpsmottagaren hade haft sin hemvist i den medlemsstat där domstolen är belägen.

e)Tolkning.

f)Översättning av de handlingar som domstolen eller den behörigamyndighetenkräverochsomrättshjälpsmottagaren lämnat in och som är nödvändiga för att avgöra tvisten.

g)Resekostnader som rättshjälpsmottagaren ska betala när de personer som berörs av förandet av rättshjälpsmottagarens talan är ålagda i lag eller av domstolen i den berörda med- lemsstaten att personligen närvara vid förhandlingarna och domstolen beslutar att den annars inte kan höra de berörda personerna på ett tillfredsställande sätt.

Artikel 46

Fri rättshjälp för ansökningar genom centralmyndigheter angående underhåll till barn

1.Den anmodade medlemsstaten ska tillhandahålla fri rätts- hjälp vid alla ansökningar som görs av en underhållsberättigad enligt artikel 56 avseende en förälders underhållsskyldighet mot ett barn under 21 år.

2.Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 får den behöriga myndighetenidenanmodademedlemsstaten,närdetgällerandra ansökningar än sådana som avses i artikel 56.1 a och b, vägra fri rättshjälp, om den anser att en ansökan eller ett eventuellt över- klagande,eftervadsomframgåravomständigheterna,uppenbart saknar grund.

Artikel 47

Fall som inte omfattas av artikel 46

1.I fall som inte omfattas av artikel 46 och om inte annat föl- jer av artiklarna 44 och 45, får rättshjälp lämnas under de förut- sättningar som följer av nationell rätt, särskilt i fråga om sökandensbehovavrättshjälpochomdetärrimligtatträttshjälp lämnas.

2.Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 ska en part, som i ursprungsmedlemsstaten helt eller delvis hade rättshjälp eller var befriad från kostnader och avgifter, vid alla erkännande-, verkställbarhets- eller verkställighetsförfaranden vara berättigad till rättshjälp eller kostnads- och avgiftsbefrielse i största möjliga utsträckning enligt lagen i den verkställande medlemsstaten.

3.Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 ska en part, som i ursprungsmedlemsstaten har haft förmånen av ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som finns uppräk- nad i bilaga X, vid alla erkännande-, verkställbarhets- eller verk- ställighetsförfarandenvaraberättigadtillrättshjälpenligtpunkt2. Fördettaändamålskapartenlämnainettintygutfärdatavbehö- rig myndighet i medlemsstaten, som visar att han eller hon upp- fyller de ekonomiska villkoren för att helt eller delvis erhålla rättshjälp eller befrielse från kostnader eller avgifter.

De behöriga myndigheter som avses i denna punkt räknas upp i bilaga XI. Denna bilaga ska utarbetas och ändras enligt det förfa- rande som avses i artikel 73.2.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/15

KAPITEL VI

FÖRLIKNINGAR INFÖR DOMSTOL OCH OFFICIELLA

HANDLINGAR

Artikel 48

Denna förordnings tillämpning på förlikningar inför domstol och officiella handlingar

1.Förlikningar inför domstol och officiella handlingar som är verkställbara i ursprungsmedlemsstaten, ska i enlighet med kapi- tel IV erkännas och vara verkställbara i en annan medlemsstat på samma sätt som domar.

2.Bestämmelserna i denna förordning ska, i tillämpliga delar, gälla även förlikningar inför domstol och officiella handlingar.

3.Den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten ska på begäran av en berörd part utfärda ett utdrag av förlikningen inför domstol eller den officiella handlingen med hjälp av formu- läret enligt antingen bilagorna I och II eller enligt bilagorna III och IV.

KAPITEL VII

SAMARBETE MELLAN CENTRALMYNDIGHETER

Artikel 49

Utseende av centralmyndigheter

1.Varje medlemsstat ska utse en centralmyndighet som ska fullgöra de uppgifter som åligger den enligt denna förordning.

2.Federala medlemsstater, medlemsstater med fler än ett rät- tssystemellermedlemsstatersomharautonomaterritoriellaenhe- ter får utse fler än en centralmyndighet och ange den territoriella eller den enskilda omfattningen av deras uppgifter. Om en med- lemsstat har utsett fler än en centralmyndighet ska den ange den centralmyndighet till vilken meddelanden kan sändas för vidare- befordrantillbehörigcentralmyndighetinomdenmedlemsstaten. Om ett meddelande skickas till en centralmyndighet som inte är behörig ska denna ansvara för att det sänds vidare till den behö- riga centralmyndigheten och informera avsändaren om detta.

3.Uppgift om den centralmyndighet eller de centralmyndig- heter som har utsetts, kontaktuppgifter för dessa, och i förekom- mande fall omfattningen av deras uppgifter enligt punkt 2 ska meddelas av medlemsstaten till kommissionen i enlighet med artikel 71.

Artikel 50

Centralmyndigheters allmänna uppgifter

1.Centralmyndigheter ska

a)samarbeta med varandra, inbegripet genom informationsut- byte, och främja samarbetet mellan behöriga myndigheter i sina medlemsstater för att uppnå ändamålen med denna förordning,

b)så långt som möjligt söka lösningar på de svårigheter som uppstår vid tillämpningen av denna förordning.

2. Centralmyndigheter ska vidta åtgärder för att underlätta til- lämpningenavdennaförordningochsinsemellanstärkasittsam- arbete. I detta syfte ska det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, vilket inrättades genom beslut 2001/470/EG, användas.

Artikel 51

Centralmyndigheters särskilda uppgifter

1. Centralmyndigheter ska vara behjälpliga i samband med ansökningar enligt artikel 56. De ska särskilt

a)vidarebefordra och ta emot sådana ansökningar,

b)inleda eller underlätta inledandet av förfaranden vad gäller sådana ansökningar.

2. I samband med sådana ansökningar ska centralmyndighe- terna vidta alla lämpliga åtgärder för att

a)tillhandahållaellerunderlättatillhandahållandetavrättshjälp, när omständigheterna så kräver,

b)bistå med att lokalisera den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade bland annat med tillämpning av artik- larna 61, 62 och 63,

c)bistå med att ta fram relevanta uppgifter om den underhålls- skyldiges eller den underhållsberättigades inkomst och, om detärnödvändigt,andraekonomiskaförhållanden,inklusive lokalisering av tillgångar, bland annat med tillämpning av artiklarna 61, 62 och 63,

d)uppmuntra till samförståndslösningar för att på frivillig väg utverka utbetalning av underhåll, om så är lämpligt genom medling, förlikning eller liknande förfaranden,

e)underlätta pågående verkställighet av domar om underhåll, inklusive eventuella utestående fordringar,

f)underlätta indrivning och snabb överföring av utbetalningar av underhåll,

g)underlätta erhållandet av skriftligt bevis eller annat bevis, utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EG) nr 1206/2001,

h)varabehjälpligmedattfastställaföräldraskap,närdettakrävs för indrivningen av underhållet,

i)inleda eller underlätta inledandet av förfaranden för att utverka eventuella nödvändiga interimistiska åtgärder av ter- ritoriellt slag som syftar till att säkra utgången av en pågå- ende ansökan om underhållsbidrag,

j)attunderlättadelgivningenavhandlingar,utanattdetpåver- kar tillämpningen av förordning nr (EG) 1393/2007.

L 7/16	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

3.Centralmyndighetensuppgifterenligtdennaartikelfår,iden

utsträckningdetärmöjligtenligtdenberördamedlemsstatenslag, utföras av offentliga organ eller andra organ som står under till- syn av behöriga myndigheter i den medlemsstaten. Uppgifter om allasådanaoffentligaorganellerandraorgansomutses,kontakt- uppgifter för dessa samt omfattningen av deras uppgifter ska meddelas av medlemsstaten till kommissionen i enlighet med artikel 71.

4.Ingentingidennaartikelelleriartikel53skainnebäraatten centralmyndighet åläggs att utöva befogenheter som endast får utövas av rättsliga myndigheter enligt den anmodade medlems- statens lag.

Artikel 52

Fullmakt

Centralmyndigheten i den anmodade medlemsstaten får endast begäraenfullmaktavsökandenomdenagerarpåhansellerhen- nesvägnarvidrättsligaförfarandenellerinförnågonannanmyn- dighet, eller avser att utse en företrädare för detta ändamål.

Artikel 53

Framställningar om särskilda åtgärder

1.En centralmyndighet får göra en motiverad framställan till en annan centralmyndighet om vidtagande av lämpliga särskilda åtgärder enligt artikel 51.2 b, c, g, h, i och j, när ingen ansökan enligt artikel 56 handläggs. Den anmodade centralmyndigheten ska vidta sådana åtgärder som är lämpliga, om den är övertygad om att de är nödvändiga för att bistå en potentiell sökande att göra en ansökan enligt artikel 56 eller avgöra om ett sådant ansökningsförfarande bör inledas.

2.När en framställan om åtgärder enligt artikel 51.2 b och c lämnas in, ska den anmodade centralmyndigheten eftersöka de uppgifter som begärts, vid behov enligt artikel 61. De uppgifter somavsesiartikel61.2b,cochdfåremellertidendasteftersökas om den underhållsberättigade företer en kopia av en dom, förlik- ning inför domstol eller en officiell handling som ska verkställas, i förekommande fall åtföljd av ett utdrag enligt artiklarna 20, 28 eller 48.

Den anmodade centralmyndigheten ska vidarebefordra de upp- gifter som erhållits till den begärande centralmyndigheten. När uppgiften erhållits enligt artikel 61, får endast uppgift om den potentielle svarandens adress i den anmodade medlemsstaten lämnas. Vid framställningar som tar sikte på erkännande, verk- ställbarhetsförklaring eller verkställighet får även uppgifter som enbart anger om svaranden har inkomster eller tillgångar i den staten eller inte vidarebefordras.

Omdenanmodadecentralmyndighetenintekantillhandahållade begärda uppgifterna ska den utan dröjsmål underrätta den begä- rande centralmyndigheten om detta och ange skälen för detta.

3.En centralmyndighet får även vidta särskilda åtgärder på framställan av en annan centralmyndighet avseende mål om indrivning av underhåll med internationella inslag som pågår i den begärande medlemsstaten.

4.Vid framställningar enligt denna artikel ska centralmyndig- heter använda formuläret enligt bilaga V.

Artikel 54

Centralmyndighetens kostnader

1.Varjecentralmyndighetskabärasinaegnakostnadervidtil- lämpning av denna förordning.

2.Centralmyndigheter får inte ta ut någon avgift från en sökande för de tjänster som de tillhandahåller enligt denna för- ordning utom för exceptionella kostnader i samband med en framställan om en särskild åtgärd enligt artikel 53.

Vid tillämpningen av denna punkt ska kostnader som hänför sig till fastställande av var den underhållsskyldige befinner sig inte anses vara exceptionella kostnader.

3. Den anmodade centralmyndigheten får endast kräva ersätt- ning för de exceptionella kostnader som avses i punkt 2 om sökanden i förväg har godkänt att tjänsterna tillhandahålls till denna kostnad.

Artikel 55

Ansökan genom centralmyndigheterna

En ansökan enligt detta kapitel ska göras genom centralmyndig- heten i den medlemsstat där sökanden är bosatt till centralmyn- digheten i den anmodade medlemsstaten.

Artikel 56

Möjliga ansökningar

1. En underhållsberättigad som vill att underhåll ska drivas in enligt denna förordning kan göra följande ansökningar:

a)Erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av en dom.

b)Verkställighet av en dom som meddelats eller erkänts i den anmodade medlemsstaten.

c)Erhållande av en dom i den anmodade medlemsstaten, om detintefinnsnågontidigaredom,inklusiveiförekommande fall fastställande av föräldraskap.

d)Erhållandeavendomidenanmodademedlemsstaten,omen dom som meddelats i en annan stat än den anmodade med- lemsstaten inte kan erkännas och förklaras verkställbar.

e)Ändring av en dom som meddelats i den anmodade medlemsstaten.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/17

f)Ändring av en dom som meddelats i en annan stat än den anmodade medlemsstaten.

2. En underhållsskyldig mot vilken det finns en dom om underhållsskyldighet kan göra följande ansökningar:

a)Erkännande av en dom som leder till uppskjutande eller begränsning av verkställigheten av en tidigare dom i den anmodade medlemsstaten.

b)Ändring av en dom som meddelats i den anmodade medlemsstaten.

c)Ändring av en dom som meddelats i en annan stat än den anmodade medlemsstaten.

3.För ansökningar enligt denna artikel ska bistånd och repre- sentation enligt artikel 45 b tillhandahållas av centralmyndighe- ten i den anmodade medlemsstaten, direkt eller genom offentliga myndigheter eller andra organ eller personer.

4.Om inte annat följer av denna förordning ska de ansök- ningar som avses i punkterna 1 och 2 handläggas enligt lagen i den anmodade medlemsstaten och omfattas av de regler gällande behörighet som är tillämpliga i den medlemsstaten.

Artikel 57

Ansökningens innehåll

1.Vidansökanenligtartikel56skaformuläretenligtbilagaVI eller bilaga VII användas.

2.En ansökan enligt artikel 56 ska innehålla minst följande:

a)Uppgift om vilken typ av ansökan eller ansökningar det gäller.

b)Sökandens namn och kontaktuppgifter, inklusive adress och födelsedatum.

c)Svarandens namn och, om uppgifterna är kända, adress och födelsedatum.

d)Namn och födelsedatum på de personer för vilka underhåll söks.

e)Grunderna för ansökan.

f)När det gäller ansökningar från underhållsberättigade, upp- gift om vart utbetalningen av underhållet ska sändas eller överföras elektroniskt.

g)Namnpåochkontaktuppgifterfördenpersonellerdenenhet inom centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten som ansvarar för handläggningen av ansökan.

3. Vadgällerpunkt2b)kandensökandesadressersättasaven annanadressnärdetförekommitvåldinomfamiljen,omdetinte enligtdenanmodademedlemsstatenslagkrävsattsökandenläm- nar sin adress för att ett förfarande ska kunna inledas.

4. I förekommande fall, och i den mån uppgifterna är kända, ska ansökan även innefatta följande:

a)Den underhållsberättigades ekonomiska förhållanden.

b)Denunderhållsskyldigesekonomiskaförhållanden,inklusive namn på och adress till den underhållsskyldiges arbetsgivare samt uppgifter om vilken typ av tillgångar den underhålls- skyldige har och var dessa finns.

c)Annan information som kan vara till hjälp för att lokalisera svaranden.

5. Ansökan ska åtföljas av alla nödvändiga kompletterande uppgifter eller skriftliga bevis inklusive, i förekommande fall, handlingar rörande sökandens rätt till rättshjälp. De ansökningar somavsesiartikel56.1aochbsamt56.2aska,beroendepåvad som krävs, endast åtföljas av de handlingar som nämns i artik- larna20,28eller48,elleriartikel25i2007årsHaagkonvention.

Artikel 58

Vidarebefordran, mottagande och handläggning av ansökningar och ärenden genom centralmyndigheter

1.Centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten ska bistå den sökande med att se till att ansökan åtföljs av alla hand- lingar och all information som, såvitt den känner till, är nödvän- diga för att ansökan ska behandlas.

2.Centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten ska, när den anser att ansökan uppfyller kraven i denna förordning, vidarebefordra ansökan till centralmyndigheten i den anmodade medlemsstaten.

3.Denanmodadecentralmyndighetenskainom30dagarefter

atthamottagitansökanbekräftamottagandetmedanvändningav formuläret i bilaga VIII och informera centralmyndigheten i den begärande medlemsstaten om vilka inledande åtgärder som vid- tagits eller kommer att vidtas för att behandla ansökan, och får begära ytterligare handlingar och information som behövs. Inom sammaperiodom30dagarskadenanmodadecentralmyndighe- ten meddela den begärande centralmyndigheten namn och kon- taktuppgifter för den person eller enhet som har ansvar för att besvara förfrågningar om hur behandlingen av ansökan fortskrider.

4.Inom 60 dagar från bekräftelsen av mottagandet av ansö- kan ska den anmodade centralmyndigheten informera den begä- rande centralmyndigheten om ansökans status.

5.Begärandeochanmodadecentralmyndigheterskahållavar- andra informerade om

a)den person eller den enhet som är ansvarig för ett visst ärende,

b)hur ärendet fortskrider,

och i god tid svara på förfrågningar.

L 7/18	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

6.Centralmyndigheter ska behandla ett ärende så snabbt som dess beskaffenhet tillåter.

7.Centralmyndigheter ska använda sig av de snabbaste och mest effektiva kommunikationsmedel som står till deras förfogande.

8.En anmodad centralmyndighet får vägra att behandla en ansökan endast om det är uppenbart att kraven i denna förord- ninginteäruppfyllda.Isådantfallskadenanmodadecentralmyn- digheten utan dröjsmål informera den begärande centralmyndigheten om skälen för vägran med användning av formuläret i bilaga IX.

9.Denanmodadecentralmyndighetenfårinteavvisaenansö- kan endast på grund av att det krävs kompletterande handlingar eller information. Den anmodade centralmyndigheten får emellertid anhålla om att den begärande centralmyndigheten till- handahåller kompletteringen i fråga. Om den begärande central- myndigheten inte gör detta inom 90 dagar, eller inom en längre period som bestämts av den anmodade centralmyndigheten, får den anmodade centralmyndigheten besluta att den inte längre kommer att behandla ansökan. I sådana fall ska den informera den begärande centralmyndigheten om det med användning av formuläret i bilaga IX.

Artikel 59

Språk

1.Formulären för ansökan eller framställan ska fyllas i på det officiella språket i den anmodade medlemsstaten eller, om det finns flera officiella språk i den medlemsstaten, på det eller ett av de officiella språken på den ort där den berörda centralmyndig- heten är belägen, eller på något av de officiella språken för Euro- peiska unionens institutioner som den anmodade medlemsstaten har angett att den kan godta, om inte centralmyndigheten i den medlemsstaten har meddelat att en översättning inte är nödvändig.

2.Handlingarsomåtföljerformulärenskaendastöversättastill

detspråksomföljeravpunkt1omenöversättningärnödvändig förattbegärtbiståndskakunnatillhandahållas,utanattdetpåver- kar tillämpningen av artiklarna 20, 28, 40 och 66.

3.All annan kommunikation mellan centralmyndigheter ska skepådetspråksomföljeravpunkt1såvidaintecentralmyndig- heterna sinsemellan kommer överens om något annat.

Artikel 60

Möten

1.Centralmyndigheterna ska för att underlätta tillämpningen av denna förordning sammanträda regelbundet.

2.Dessa möten ska sammankallas i enlighet med beslut 2001/470/EG.

Artikel 61

Centralmyndigheters tillgång till uppgifter

1. Den anmodade centralmyndigheten ska, på de villkor som anges i detta kapitel och med undantag för artikel 51.4, vidta alla lämpliga och rimliga åtgärder för att erhålla de uppgifter som avses i punkt 2 som är nödvändiga för att, i ett visst ärende, underlätta erhållande, ändring, erkännande, verkställbarhetsför- klaring eller verkställighet av en dom.

De offentliga myndigheter eller förvaltningar som i den anmo- dade medlemsstaten inom ramen för sin normala verksamhet innehar de uppgifter som avses i punkt 2 och är ansvariga för behandlingenavdemidenmeningsomavsesidirektiv95/46/EG ska,medundantagförbegränsningarsomärberättigadepågrund av nationell eller allmän säkerhet, lämna dessa uppgifter till den anmodade centralmyndigheten på dess begäran i de fall då cen- tralmyndigheten inte har direkt åtkomst till uppgifterna.

Medlemsstaterna får utse de offentliga myndigheter eller förvalt- ningar som ska vara behöriga att tillhandahålla anmodade cen- tralmyndigheter uppgifter som avses i punkt 2. En medlemsstat ska i sådant fall se till att dess val gör det möjligt för centralmyn- digheten att, i enlighet med denna artikel, få tillgång till begärda uppgifter.

Alla andra juridiska personer som i den anmodade medlemssta- teninnehardeuppgiftersomavsesipunkt2ochäransvarigaför behandlingenavdemidenmeningsomavsesidirektiv95/46/EG ska lämna dessa till den anmodade centralmyndigheten på dess begäran ifall de är behöriga att göra det enligt lagen i den anmo- dade medlemsstaten.

Denanmodadecentralmyndighetenskavidbehovvidarebefordra dessa uppgifter till den begärande centralmyndigheten.

2. De uppgifter som avses i denna artikel omfattar uppgifter som de myndigheter, förvaltningar eller juridiska personer som anges i punkt 1 redan innehar. De ska vara adekvata, relevanta och inte överdrivet omfattande samt avse

a)den underhållsskyldiges eller den underhållsberättigades adress,

b)den underhållsskyldiges inkomst,

c)uppgifter som identifierar den underhållsskyldiges arbetsgi- vare och/eller bankkonto(n), och

d)den underhållsskyldiges tillgångar.

I syfte att erhålla eller ändra en dom får den anmodade central- myndigheten endast begära de uppgifter som avses i a.

I syfte att erkänna eller verkställa en dom eller förklara den verk- ställbarfårdenanmodadecentralmyndighetenbegäraalladeupp- gifter som avses i första stycket. De uppgifter som avses i d får emellertid endast begäras om de uppgifter som avses i b och c är otillräckliga för att domen ska kunna verkställas.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/19

Artikel 62

Vidarebefordran och användning av uppgifter

1.Centralmyndigheter ska inom sin medlemsstat, alltefter omständigheterna, vidarebefordra de uppgifter som avses i arti- kel 61.2 till behöriga domstolar, behöriga myndigheter med ansvar för delgivning av handlingar och till behöriga myndighe- ter med ansvar för verkställighet av domar.

2.De myndigheter eller domstolar till vilka uppgifter vidare- befordrasienlighetmedartikel61fårendastanvändadessaupp- gifter för att underlätta indrivningen av underhållsbidrag.

Medundantagföruppgiftersomenbartindikeraromdetfinnsen adress, inkomster eller tillgångar i den anmodade medlemsstaten eller inte, får de uppgifter som avses i artikel 61.2 inte lämnas till den person som har ansökt hos den begärande centralmyndighe- ten, med förbehåll för tillämpningen av förfaranderegler inför en domstol.

3.De myndigheter som behandlar uppgifter som har vidare- befordratsenligtartikel61fårintebevarasådanauppgifterunder längre tid än vad som krävs för de syften för vilka de vidarebefordrades.

4.Myndigheter som behandlar uppgifter som har överförts enligt artikel 61 ska säkerställa sekretess för sådana uppgifter i enlighet med nationell lag.

Artikel 63

Underrättelse till den person som berörs av insamling av uppgifter

1.Den person som berörs av insamlingen av uppgifter ska i enlighet med den nationella lagen i den anmodade medlemssta- tenunderrättasomattdessaheltellerdelvisharvidarebefordrats.

2.När denna underrättelse riskerar att vara till skada för en effektiv indrivning av ett underhållsbidrag får den skjutas upp under en period som inte får överstiga 90 dagar från den dag då uppgifterna lämnades till den anmodade centralmyndigheten.

KAPITEL VIII

OFFENTLIGA ORGAN

Artikel 64

Offentliga organ som sökande

1. När det gäller en ansökning om erkännande och verkställ- barhetsförklaring av domar eller verkställighet av domar ska ter- men underhållsberättigad även innefatta ett offentligt organ som agerar i stället för en person som har rätt att få underhållsbidrag eller ett offentligt organ som har rätt till återbetalning för under- stöd som har lämnats i stället för underhållsbidrag.

2.Ettoffentligtorgansrättattageraiställetförenpersonsom har rätt att få underhållsbidrag eller att kräva återbetalning för bidragsomharutbetalatstilldenunderhållsberättigadeiställetför underhållsbidrag ska regleras av den lag som gäller för organet.

3.Ett offentligt organ får söka erkännande och verkställbar- hetsförklaring eller begära verkställighet av

a)endommeddeladmotenunderhållsskyldigpåbegäranavett offentligt organ som kräver återbetalning för bidrag som lämnats i stället för underhållsbidrag,

b)en dom mellan en underhållsberättigad och en underhålls- skyldig såvitt avser det bidrag som lämnats till den under- hållsberättigade i stället för underhållsbidrag.

4. Det offentliga organ som söker erkännande, verkställbar- hetsförklaring eller verkställighet av en dom, ska på begäran till- handahålladehandlingarsomärnödvändigaförattfastställadess rätt att agera enligt punkt 2 och att bidrag har utbetalats till den underhållsberättigade.

KAPITEL IX

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 65

Legalisering eller annat liknande förfarande

Ingenlegaliseringellerannatliknandeförfarandefårkrävasinom ramen för denna förordning.

Artikel 66

Översättning av skriftliga bevis

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 20, 28 och 40 kan den domstol vid vilken talan väckts begära att parterna läm- narinenöversättningavskriftligabevispåettannatspråkänrät- tegångsspråketendastomdenanserattdettaärnödvändigtföratt en dom ska kunna meddelas eller för att rätten till försvar ska kunna respekteras.

Artikel 67

Återkrav av kostnader

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 54 får behörig myndighet i den anmodade medlemsstaten, i undantagsfall och om partens ekonomiska förhållanden tillåter det, kräva tillbaka kostnader från förlorande part som erhållit fri rättshjälp enligt artikel 46.

L 7/20	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

Artikel 68

Förhållandet till andra gemenskapsrättsakter

1.Om inte annat följer av artikel 75.2 ska denna förordning ändra förordning (EG) nr 44/2001 genom att ersätta bestämmel- serna om underhållsskyldighet i den förordningen.

2.Dennaförordningskaersättaförordning(EG)nr805/2004 i angelägenheter rörande underhållsskyldighet, utom vad gäller europeiska exekutionstitlar om underhållsskyldighet som utfär- dats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haagprotokoll.

3.I fråga om underhållsskyldighet ska denna förordning inte påverka tillämpningen av direktiv 2003/8/EG, om inte annat föl- jer av kapitel V.

4.Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av direk- tiv 95/46/EG.

Artikel 69

Förhållandet till befintliga internationella konventioner och avtal

1.Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av bilate- rala och multilaterala konventioner och avtal som en eller flera medlemsstater har tillträtt när denna förordning antas och som gällerfrågorsomreglerasidennaförordning,utanattdettapåver- kar medlemsstaternas skyldigheter enligt artikel 307 i fördraget.

2.Utan hinder av punkt 1 och utan att det påverkar tillämp- ningen av punkt 3 ska denna förordning ha företräde i förbindel- serna mellan medlemsstaterna framför konventioner som avser frågorsomreglerasidennaförordningochsommedlemsstaterna är parter i.

3.Dennaförordningskaintehindratillämpningenavkonven- tionen av den 23 mars 1962 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag för medlemsstater som är bundna av konventionen med hänsyn till att den konventionen, när det gäller domars erkännande, verk- ställbarhet och verkställighet, tillhandahåller

a)enklareochsnabbareförfarandenförverkställighetavdomar om underhållsbidrag,

b)rättshjälp som är förmånligare än den som föreskrivs i kapi- tel V i denna förordning.

Svaranden får dock inte på grund av tillämpningen av den kon- ventionen berövas det skydd som erbjuds enligt artiklarna 19 och 21 i denna förordning.

Artikel 70

Information som gjorts tillgänglig för allmänheten

Medlemsstaternaskainomramenfördeteuropeiskarättsliganät- verk på privaträttens område som inrättats i enlighet med beslut 2001/470/EGlämnaföljandeinformationisyfteattgöradentill- gänglig för allmänheten:

a)En beskrivning av nationella lagar och förfaranden rörande underhållsskyldighet.

b)En beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att uppfylla skyldigheterna enligt artikel 51.

c)En beskrivning av hur faktisk möjlighet till rättslig prövning enligt artikel 44 säkerställs.

d)Enbeskrivningavnationellareglerochförfarandenförverk- ställighet,inklusiveinformationomeventuellabegränsningar i fråga om verkställighet, särskilt regler till skydd för den underhållsskyldige och preskriptionsfrister.

Medlemsstaterna ska ständigt hålla denna information aktuell.

Artikel 71

Information om kontaktuppgifter och språk

1. Senast den 18 september 2010 ska medlemsstaterna med- dela kommissionen

a)namn och kontaktuppgifter för de domstolar eller myndig- hetersomharbehörighetattbehandlaansökningaromverk- ställbarhetsförklaring i enlighet med artikel 27.1 och överklaganden av beslut med anledning av sådana ansök- ningar i enlighet med artikel 32.2,

b)de förfaranden för överklaganden som avses i artikel 33,

c)omprövningsförfaranden för tillämpning av artikel 19 samt namn och kontaktuppgifter för behöriga domstolar,

d)namn och kontaktuppgifter för centralmyndigheter och, i förekommande fall, omfattningen av deras uppgifter, i enlig- het med artikel 49.3,

e)namn och kontaktuppgifter för offentliga organ eller andra organoch,iförekommandefall,omfattningenavderasupp- gifter, i enlighet med artikel 51.3,

f)namn och kontaktuppgifter för de myndigheter som har behörighet i fråga om verkställighet för tillämpningen av artikel 21,

g)vilkaspråksomgodtasföröversättningavdehandlingarsom avses i artiklarna 20, 28 och 40,

h)vilka språk som godtas av centralmyndigheter för kommu- nikation med andra centralmyndigheter enligt artikel 59.

Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om senare änd- ringar av denna information.

2. Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra de uppgifter som meddelats enligt punkt 1, med undantag av adresser och andra kontaktuppgifter för de domsto- lar och myndigheter som avses i leden a, c och f.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/21

3. Kommissionen ska på lämpligt sätt göra den information som meddelats enligt punkt 1 tillgänglig för allmänheten, fram- för allt genom det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område som inrättades enligt beslut 2001/470/EG.

Artikel 72

Ändring av formulären

Varje ändring av de formulär som föreskrivs i denna förordning ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 73.3.

Artikel 73

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrätta- des enligt artikel 70 i förordning (EG) nr 2201/2003.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara tre månader.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

Artikel 74

Översynsklausul

Senastfemårefterdetienlighetmedartikel76tredjestycketfast- ställda tillämpningsdatumet ska kommissionen för Europaparla- mentet,rådetochEuropeiskaekonomiskaochsocialakommittén lägga fram en rapport om tillämpningen av denna förordning som ska innehålla en utvärdering av de praktiska erfarenheterna fråndetadministrativasamarbetetmellancentralmyndighetersär- skiltbeträffandedessamyndigheterstillgångtilldeuppgiftersom innehasavoffentligamyndigheterochförvaltningarochenutvär- dering av hur det förfarande som ska tillämpas på erkännande, verkställbarhetsförklaringellerverkställighetavdomarsommed- delats i en medlemsstat som inte är bunden av 2007 års Haag- protokoll har fungerat. Rapporten ska vid behov åtföljas av ändringsförslag.

Artikel 75

Övergångsbestämmelser

1.Om inte annat följer av punkterna 2 och 3 ska bestämmel- sernaidennaförordningendasttillämpaspåförfarandensomhar inletts, förlikningar inför domstol som har godkänts eller ingåtts och på officiella handlingar som fastställts efter det att förord- ningen började tillämpas.

2.Kapitel IV avsnitt 2 och 3 ska tillämpas

a)på domar som meddelats i medlemsstaterna före den dag då dennaförordningbörjartillämpas,närerkännandeochverk- ställighetsförklaring begärs efter den dagen,

b)på domar som meddelas efter den dag då denna förordning börjar tillämpas till följd av förfaranden som inletts före den dagen,idenutsträckningsomdessadomarifrågaomerkän- nande och verkställighet omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 44/2001.

Förordning (EG) nr 44/2001 ska vara fortsatt tillämplig på förfa- randen för erkännande och verkställighet som pågår den dag denna förordning börjar tillämpas.

Första och andra stycket ska även tillämpas på förlikningar inför domstol som har godkänts eller ingåtts och på officiella hand- lingar som fastställts i medlemsstaterna.

3. KapitelVIIomsamarbetemellancentralmyndigheterskatil- lämpas på framställningar och ansökningar som centralmyndig- heten tar emot från och med den dag då denna förordning börjar tillämpas.

Artikel 76

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artiklarna 2.2, 47.3, 71, 72 och 73 ska tillämpas från och med den 18 september 2010.

Denna förordning ska tillämpas från och med den 18 juni 2011, med undantag för de bestämmelser som avses i andra stycket, underförutsättningatt2007årsHaagprotokolltillämpasigemen- skapen vid den tidpunkten. I annat fall ska denna förordning til- lämpas från och med dagen för tillämpningen av det protokollet i gemenskapen.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Utfärdad i Bryssel den 18 december 2008.

På rådets vägnar

M. BARNIER

Ordförande

L 7/22	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

BILAGA I

UTDRAG UR EN DOM/FÖRLIKNING INFÖR DOMSTOL OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET SOM INTE ÄR FÖREMÅL FÖR ETT FÖRFARANDE FÖR ERKÄNNANDE OCH EN VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING

(artiklarna 20 och 48 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))

VIKTIGT

Ska utfärdas av ursprungsdomstolen

Ska utfärdas endast om domen eller förlikningen inför domstol är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten

Endast sådana uppgifter ska uppges som anges i domen eller förlikningen inför domstol eller som ursprungsdomstolen underrättats om

1.	Handlingens art:
	Dom	Förlikning inför domstol
	Datum och referensnummer:	...................................................................................................

Domen eller förlikningen inför domstol ska erkännas och vara verkställbar i en annan medlemsstat utan att det finns någon möjlighet att invända mot erkännandet och utan att det krävs en verkställbarhetsförklaring (artiklarna 17 och 48 i förordning (EG) nr 4/2009).

2.Ursprungsdomstol

2.1	Namn: .............................................................................................................................
2.2	Adress:

2.2.1Gatuadress eller postbox:

2.2.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

2.2.3Medlemsstat .......................................................................................................

Belgien

Bulgarien

Tjeckien

Tyskland

Estland

Irland

Grekland

Spanien

Frankrike

Italien

Cypern

Lettland

Litauen

Luxemburg

Ungern

Malta

Nederländerna

Österrike

Polen

Portugal

Rumänien

Slovenien

Slovakien

Finland

Sverige

2.3

Telefon, fax, e-postadress:

......................................................................................................

3.Kärande (*) (**)

3.1Person A

3.1.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.1.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.

(*) Om parterna inte anges som kärande eller svarande i domen/förlikningen inför domstol, ange endera part som kärande respektive sva- rande.

(**) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser mer än tre kärande eller tre svarande.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/23

3.1.3 ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................
3.1.4	Adress:

3.1.4.1Gatuadress eller postbox:

3.1.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

3.1.4.3Land: .....................................................................................................................................................................................................................................

3.1.5	Har fått
3.1.5.1	rättshjälp:
	Ja	Nej
3.1.5.2	befrielse från avgifter och kostnader:
	Ja	Nej
3.1.5.3	ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
	Ja	Nej

3.2Person B

3.2.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.2.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

3.2.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

3.2.4Adress:

3.2.4.1Gatuadress eller postbox:

3.2.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

3.2.4.3Land: .....................................................................................................................................................................................................................................

3.2.5	Har fått
3.2.5.1	rättshjälp:
	Ja	Nej
3.2.5.2	befrielse från avgifter och kostnader:
	Ja	Nej
3.2.5.3	ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
	Ja	Nej

L 7/24	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

3.3Person C

3.3.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.3.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

3.3.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

3.3.4Adress:

3.3.4.1Gatuadress eller postbox:

3.3.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

3.3.4.3Land: .....................................................................................................................................................................................................................................

3.3.5	Har fått
3.3.5.1	rättshjälp:
	Ja	Nej
3.3.5.2	befrielse från avgifter och kostnader:
	Ja	Nej
3.3.5.3	ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
	Ja	Nej

4.Svarande (*) (**)

4.1Person A

4.1.1För- och efternamn: .............................................................................................................

4.1.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

4.1.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

4.1.4Adress:

4.1.4.1Gatuadress eller postbox:

4.1.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

4.1.4.3Land: .....................................................................................................................................................................................................................................

(*) Om parterna inte anges som kärande eller svarande i domen/förlikningen inför domstol, ange endera part som kärande respektive sva- rande.

(**) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser mer än tre kärande eller tre svarande.

10.1.2009	SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 7/25

4.1.5	Har fått
4.1.5.1	rättshjälp:
		Ja	Nej
4.1.5.2	befrielse från avgifter och kostnader:
		Ja	Nej
4.1.5.3	ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
		Ja	Nej

4.2Person B

4.2.1För- och efternamn: .............................................................................................................

4.2.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

4.2.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

4.2.4Adress:

4.2.4.1Gatuadress eller postbox:

4.2.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

4.2.4.3Land: .....................................................................................................................................................................................................................................

4.2.5	Har fått
4.2.5.1	rättshjälp:
	Ja	Nej
4.2.5.2	befrielse från avgifter och kostnader:
	Ja	Nej
4.2.5.3	ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
	Ja	Nej

4.3Person C

4.3.1För- och efternamn: .............................................................................................................

4.3.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

4.3.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

L 7/26	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

4.3.4Adress:

4.3.4.1Gatuadress eller postbox:

4.3.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

4.3.4.3Land: .....................................................................................................................................................................................................................................

4.3.5

Har fått:

4.3.5.1 rättshjälp:

Nej

4.3.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:

Nej

4.3.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:

Nej

5.Innehållet i domen/förlikningen inför domstol

5.1	Valuta
	euro (EUR)	bulgarisk lev (BGN)		tjeckisk krona (CZK)		estnisk krona (EEK)
	ungersk forint (HUF)		litauisk litas (LTL)		lettisk lats (LVL)	polsk zloty (PLN)
	rumänsk leu (RON)		svensk krona (SEK)		annan (ange ISO-kod):

5.2Underhållsbidrag (*)

5.2.1	Underhållsbidrag A
5.2.1.1	Underhållsbidraget ska betalas
	av .........................................................................................................	(namn och förnamn)
	till .........................................	(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
	Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
	............................................................................................................	(namn och förnamn)
5.2.1.2	Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
	I förekommande fall, period som omfattas:
	......................................................................................................................................
	(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
	Förfallodatum: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
	Belopp: ............................................................................................................................

(*) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser fler än tre underhållskrav.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/27

5.2.1.3 Belopp som ska betalas vid flera tillfällen

Förfallodatum

Belopp

(dd/mm/åååå)

5.2.1.4	Belopp som ska betalas periodiskt
	En gång i veckan
	En gång i månaden
	Annat (ange periodicitet)
	Belopp: ............................................................................................................................
	Från och med: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
	Förfallodag/datum: ..............................................................................................................
	I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse): ................................................
	Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
	......................................................................................................................................
	Indexeringen gäller från och med: ............................................................................	(dd/mm/åååå)
5.2.1.5	Retroaktivt belopp
	Period som omfattas: ........................................................................	((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
	Belopp: ............................................................................................................................

Betalningsformer: ................................................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.1.6 Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)

Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: .................................................................

Ränta löper från och med: .....................................................................................

(dd/mm/åååå)

5.2.1.7 Betalning in natura (ange närmare): ......................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.1.8 Annan betalningsform (ange närmare): ..................................................................................

......................................................................................................................................

L 7/28	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

5.2.2Underhållsbidrag B

5.2.2.1 Underhållsbidraget ska betalas
av	......................................................................................................... (namn och förnamn)
till .........................................	(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
............................................................................................................	(namn och förnamn)
5.2.2.2	Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle

I förekommande fall, period som omfattas:
......................................................................................................................................
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
Belopp: ............................................................................................................................

5.2.2.3	Belopp som ska betalas vid flera tillfällen

	Förfallodatum	Belopp
	(dd/mm/åååå)	Belopp
	(dd/mm/åååå)

5.2.2.4	Belopp som ska betalas periodiskt
	En gång i veckan
	En gång i månaden
	Annat (ange periodicitet): ............................................................................................
	Belopp: ............................................................................................................................
	Från och med: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
	Förfallodag/datum: ..............................................................................................................
	I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
	Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen: ..............
	Indexeringen gäller från och med: ............................................................................	(dd/mm/åååå)
5.2.2.5	Retroaktivt belopp
	Period som omfattas: ........................................................................	((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
	Belopp: ............................................................................................................................

Betalningsformer: ................................................................................................................

......................................................................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/29

5.2.2.6 Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)

Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: .................................................................

Ränta löper från och med: .....................................................................................

(dd/mm/åååå)

5.2.2.7 Betalning in natura (ange närmare): ......................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.2.8 Annan betalningsform (ange närmare): ..................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.3Underhållsbidrag C

5.2.3.1 Underhållsbidraget ska betalas
av	......................................................................................................... (namn och förnamn)
till .........................................	(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
............................................................................................................	(namn och förnamn)
5.2.3.2	Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle

I förekommande fall, period som omfattas:
......................................................................................................................................
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
Belopp: ............................................................................................................................

5.2.3.3	Belopp som ska betalas vid flera tillfällen

	Förfallodatum	Belopp
	(dd/mm/åååå)	Belopp
	(dd/mm/åååå)

5.2.3.4	Belopp som ska betalas periodiskt
	En gång i veckan
	En gång i månaden
	Annat (ange periodicitet)

Belopp: ............................................................................................................................
Från och med: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: ..............................................................................................................

L 7/30	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

	I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
	......................................................................................................................................
	Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen: ..............
	Indexeringen gäller från och med: ............................................................................		(dd/mm/åååå)
5.2.3.5	Retroaktivt belopp
	Period som omfattas: ........................................................................		((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
	Belopp: ............................................................................................................................

Betalningsformer: ................................................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.3.6 Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)

Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: .................................................................

Ränta löper från och med: .....................................................................................

(dd/mm/åååå)

5.2.3.7 Betalning in natura (ange närmare): ......................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.3.8 Annan betalningsform (ange närmare): ..................................................................................

......................................................................................................................................

5.3Avgifter och kostnader

I domen/förlikningen inför domstol föreskrivs att

	.............................................................................................................	(för- och efternamn)
	är betalningsskyldig för beloppet ..............................................................................................
	till .........................................................................................................	(för- och efternamn)

Om ytterligare blad tillfogats, ange antal sidor: ...............................................................................
Ort:	.................................................... Datum: ....................................................	(dd/mm/åååå)
Ursprungsdomstolens namnteckning och/eller stämpel:
...........................................................................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/31

BILAGA II

UTDRAG UR DOM/FÖRLIKNING INFÖR DOMSTOL OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET SOM ÄR FÖREMÅL FÖR ETT FÖRFARANDE FÖR ERKÄNNANDE OCH EN VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING

(artiklarna 28 och 75.2 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))

VIKTIGT

Ska utfärdas av ursprungsdomstolen

Ska utfärdas endast om domen eller förlikningen inför domstol är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten

Endast sådana uppgifter ska uppges som anges i domen eller förlikningen inför domstol eller som ursprungsdomstolen underrättats om

1.	Handlingens art:
	Dom	Förlikning inför domstol
	Datum och referensnummer:	...................................................................................................

2.Ursprungsdomstol

2.1	Namn: .............................................................................................................................
2.2	Adress:

2.2.1Gatuadress eller postbox:

2.2.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

2.2.3Medlemsstat .......................................................................................................

Belgien

Bulgarien

Tjeckien

Tyskland

Estland

Irland

Grekland

Spanien

Frankrike

Italien

Cypern

Lettland

Litauen

Luxemburg

Ungern

Malta

Nederländerna

Österrike

Polen

Portugal

Rumänien

Slovenien

Slovakien

Finland

Sverige

2.3

Telefon/Fax/E-postadress:

.......................................................................................................

3.Kärande (*) (**)

3.1Person A

3.1.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.1.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.

(*) Om parterna inte anges som kärande eller svarande i domen/förlikningen inför domstol, ange endera part som kärande respektive sva- rande.

(**) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser mer än tre kärande eller tre svarande.

L 7/32	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

3.1.3 ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................
3.1.4	Adress:

3.1.4.1Gatuadress eller postbox:

3.1.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

3.1.5	Har fått
3.1.5.1	rättshjälp:
	Ja	Nej
3.1.5.2	befrielse från avgifter och kostnader:
	Ja	Nej
3.1.5.3	ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
	Ja	Nej

3.2Person B

3.2.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.2.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

3.2.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

3.2.4Adress:

3.2.4.1Gatuadress eller postbox:

3.2.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

3.2.5	Har fått
3.2.5.1	rättshjälp:
	Ja	Nej
3.2.5.2	befrielse från avgifter och kostnader:
	Ja	Nej
3.2.5.3	ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
	Ja	Nej

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/33

3.3Person C

3.3.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.3.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

3.3.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

3.3.4Adress:

3.3.4.1Gatuadress eller postbox:

3.3.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

3.3.5	Har fått
3.3.5.1	rättshjälp:
	Ja	Nej
3.3.5.2	befrielse från avgifter och kostnader:
	Ja	Nej
3.3.5.3	ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
	Ja	Nej

4.Svarande (*) (**)

4.1Person A

4.1.1För- och efternamn: .............................................................................................................

4.1.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

4.1.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

4.1.4Adress:

4.1.4.1Gatuadress eller postbox:

4.1.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

(*) Om parterna inte anges som kärande eller svarande i domen/förlikningen inför domstol, ange endera part som kärande respektive sva- rande.

(**) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser mer än tre kärande eller tre svarande.

L 7/34	SV		Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

4.1.5	Har fått
4.1.5.1	rättshjälp:
		Ja	Nej
4.1.5.2	befrielse från avgifter och kostnader:
		Ja	Nej
4.1.5.3	ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
		Ja	Nej

4.2Person B

4.2.1För- och efternamn: .............................................................................................................

4.2.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

4.2.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

4.2.4Adress:

4.2.4.1Gatuadress eller postbox:

4.2.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

4.2.5	Har fått
4.2.5.1	rättshjälp:
	Ja	Nej
4.2.5.2	befrielse från avgifter och kostnader:
	Ja	Nej
4.2.5.3	ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:
	Ja	Nej

4.3Person C

4.3.1För- och efternamn: .............................................................................................................

4.3.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

4.3.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/35

4.3.4Adress:

4.3.4.1Gatuadress eller postbox:

4.3.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

4.3.5

Har fått:

4.3.5.1 rättshjälp:

Nej

4.3.5.2 befrielse från avgifter och kostnader:

Nej

4.3.5.3 ett kostnadsfritt förfarande inför en administrativ myndighet som anges i bilaga X till förordning (EG) nr 4/2009:

Nej

5.Innehållet i domen/förlikningen inför domstol

5.1	Valuta
	euro (EUR)	bulgarisk lev (BGN)		tjeckisk krona (CZK)		estnisk krona (EEK)
	ungersk forint (HUF)		litauisk litas (LTL)		lettisk lats (LVL)	polsk zloty (PLN)
	rumänsk leu (RON)		svensk krona (SEK)		annan (ange ISO-kod): ...............................................

5.2Underhållsbidrag (*)

5.2.1	Underhållsbidrag A
5.2.1.1	Underhållsbidraget ska betalas
	av .........................................................................................................	(namn och förnamn)
	till..........................................	(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
	Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
	............................................................................................................	(namn och förnamn)
5.2.1.2	Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
	I förekommande fall, period som omfattas:
	......................................................................................................................................
	(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
	Förfallodatum: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
	Belopp: ............................................................................................................................

(*) Bifoga en kompletterande sida om domen eller förlikningen inför domstol avser fler än tre underhållskrav.

L 7/36	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

5.2.1.3 Belopp som ska betalas vid flera tillfällen

Förfallodatum

Belopp

(dd/mm/åååå)

5.2.1.4	Belopp som ska betalas periodiskt
	En gång i veckan
	En gång i månaden
	Annat (ange periodicitet) .............................................................................................

	Belopp: ............................................................................................................................
	Från och med: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
	Förfallodag/datum: ..............................................................................................................
	I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
	......................................................................................................................................
	Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
	......................................................................................................................................
	Indexeringen gäller från och med: ............................................................................	(dd/mm/åååå)
5.2.1.5	Retroaktivt belopp
	Period som omfattas: ........................................................................	((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
	Belopp: ............................................................................................................................
	Betalningsformer: ................................................................................................................
	......................................................................................................................................
	......................................................................................................................................
5.2.1.6	Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)
	Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: .................................................................
	Ränta löper från och med: .....................................................................................	(dd/mm/åååå)

5.2.1.7 Betalning in natura (ange närmare): ......................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.1.8 Annan betalningsform (ange närmare): ..................................................................................

......................................................................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/37

5.2.2Underhållsbidrag B

5.2.2.1 Underhållsbidraget ska betalas
av		.........................................................................................................	(namn och förnamn)
till......................................................................................................			(namn och förnamn på
den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
	.....................................................	Person för vilken underhållsbidraget är avsett: (namn och förnamn)
5.2.2.2		Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
......................................................................................................................................
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: ...................................................................................................			(dd/mm/åååå)
Belopp: ............................................................................................................................
5.2.2.3		Belopp som ska betalas vid flera tillfällen

		Förfallodatum	Belopp
		(dd/mm/åååå)	Belopp
		(dd/mm/åååå)

5.2.2.4	Belopp som ska betalas periodiskt
	En gång i veckan
	En gång i månaden
	Annat (ange periodicitet)
	Belopp: ............................................................................................................................
	Från och med: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
	Förfallodag/datum: ..............................................................................................................
	I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
	......................................................................................................................................
	Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
	Indexeringen gäller från och med: ............................................................................	(dd/mm/åååå)
5.2.2.5	Retroaktivt belopp
	Period som omfattas: ........................................................................	((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
	Belopp: ............................................................................................................................

Betalningsformer: ................................................................................................................

......................................................................................................................................

L 7/38	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

5.2.2.6 Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)

Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: .................................................................

Ränta löper från och med: .....................................................................................

(dd/mm/åååå)

5.2.2.7 Betalning in natura (ange närmare): ......................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.2.8 Annan betalningsform (ange närmare): ..................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.3Underhållsbidrag C

5.2.3.1 Underhållsbidraget ska betalas
av	......................................................................................................... (namn och förnamn)
till .........................................	(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
.............................................................................................................	(namn och förnamn)
5.2.3.2	Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle

I förekommande fall, period som omfattas:
......................................................................................................................................
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
Belopp: ............................................................................................................................

5.2.3.3	Belopp som ska betalas vid flera tillfällen

	Förfallodatum	Belopp
	(dd/mm/åååå)	Belopp
	(dd/mm/åååå)

5.2.3.4	Belopp som ska betalas periodiskt
	En gång i veckan
	En gång i månaden
	Annat (ange periodicitet)

Belopp: ............................................................................................................................
Från och med: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: ..............................................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/39

	I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
	......................................................................................................................................
	Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen: ..............
	Indexeringen gäller från och med: ............................................................................		(dd/mm/åååå)
5.2.3.5	Retroaktivt belopp
	Period som omfattas: ........................................................................		((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
	Belopp: ............................................................................................................................

Betalningsformer: ................................................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.3.6 Ränta (om ränta anges i domen/förlikningen inför domstol)

Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: .................................................................

Ränta löper från och med: .....................................................................................

(dd/mm/åååå)

5.2.3.7 Betalning in natura (ange närmare): ......................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.3.8 Annan betalningsform (ange närmare): ..................................................................................

......................................................................................................................................

5.3Avgifter och kostnader

I domen/förlikningen inför domstol föreskrivs att

	.............................................................................................................	(för- och efternamn)
	är betalningsskyldig för beloppet...............................................................................................
	till .........................................................................................................	(för- och efternamn)

Om ytterligare blad tillfogats, ange antal sidor: ...............................................................................
Ort:	.................................................... Datum: ....................................................	(dd/mm/åååå)
Ursprungsdomstolens namnteckning och/eller stämpel:
...........................................................................................................................................

L 7/40	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

BILAGA III

UTDRAG UR EN OFFICIELL HANDLING OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET SOM INTE ÄR FÖREMÅL FÖR ETT FÖRFARANDE FÖR ERKÄNNANDE OCH EN VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING

(artikel 48 i rådets förordning (EG) nr xx/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))

VIKTIGT

Ska utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten

Ska utfärdas endast om den officiella handlingen är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten

Endast sådana uppgifter ska uppges som anges i den officiella handlingen eller som den behöriga myndigheten underrättats om

1. Den officiella handlingens datum och referensnummer: ..............................................................

Den officiella handlingen ska erkännas och vara verkställbar i en annan medlemsstat utan att det finns någonmöjlighetattinvändamoterkännandetochutanattdetkrävsenverkställbarhetsförklaring(arti- kel 48 i förordning (EG) nr 4/2009).

2.Den officiella handlingens art

2.1	Handlingen upprättad eller registrerad den: ...........................................................	(dd/mm/åååå)
	Avtalet ingånget eller bestyrkt den: .....................................................................	(dd/mm/åååå)

2.2Behörig myndighet:

2.2.1	Namn: .............................................................................................................................
2.2.2	Adress:

2.2.2.1Gatuadress eller postbox:

2.2.2.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

2.2.2.3Medlemsstat .......................................................................................................

Belgien

Bulgarien

Tjeckien

Tyskland

Estland

Irland

Grekland

Spanien

Frankrike

Italien

Cypern

Lettland

Litauen

Luxemburg

Ungern

Malta

Nederländerna

Österrike

Polen

Portugal

Rumänien

Slovenien

Slovakien

Finland

Sverige

2.2.3

Telefon/Fax/E-postadress:

.......................................................................................................

3.Underhållsberättigad (*)

3.1Person A

3.1.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.1.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

(1) OJ L 7, 10.1.2009, p. 1

(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser mer än tre underhållsberättigade eller tre underhållsskyldiga.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/41

3.1.3 ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................
3.1.4	Adress:

3.1.4.1Gatuadress eller postbox:

3.1.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

3.2Person B

3.2.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.2.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

3.2.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

3.2.4Adress:

3.2.4.1Gatuadress eller postbox:

3.2.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

3.3Person C

3.3.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.3.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

3.3.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

3.3.4Adress:

3.3.4.1Gatuadress eller postbox:

3.3.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

4.Underhållsskyldig (*)

4.1Person A

4.1.1För- och efternamn: .............................................................................................................

4.1.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

4.1.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

4.1.4Adress:

4.1.4.1Gatuadress eller postbox:

4.1.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser mer än tre underhållsberättigade eller tre underhållsskyldiga.

L 7/42	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

4.2Person B

4.2.1För- och efternamn: .............................................................................................................

4.2.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

4.2.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

4.2.4Adress:

4.2.4.1Gatuadress eller postbox:

4.2.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

4.3Person C

4.3.1För- och efternamn: .............................................................................................................

4.3.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

4.3.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

4.3.4Adress:

4.3.4.1Gatuadress eller postbox:

4.3.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

5.Den officiella handlingens innehåll

5.1	Valuta
	euro (EUR)	bulgarisk lev (BGN)		tjeckisk krona (CZK)		estnisk krona (EEK)
	ungersk forint (HUF)		litauisk litas (LTL)		lettisk lats (LVL)	polsk zloty (PLN)
	rumänsk leu (RON)		svensk krona (SEK)		annan (ange ISO-kod): ................................................

5.2Underhållsbidrag (*)

5.2.1	Underhållsbidrag A
5.2.1.1	Underhållsbidraget ska betalas
	av .........................................................................................................	(namn och förnamn)
	till .........................................	(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
	Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
	(namn och förnamn)
5.2.1.2	Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
	I förekommande fall, period som omfattas:
	......................................................................................................................................
	(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
	Förfallodatum: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
	Belopp: ............................................................................................................................

(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser fler än tre underhållskrav.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/43

5.2.1.3 Belopp som ska betalas vid flera tillfällen

Förfallodatum

Belopp

(dd/mm/åååå)

5.2.1.4	Belopp som ska betalas periodiskt
	En gång i veckan
	En gång i månaden
	Annat (ange periodicitet)

	Belopp: ............................................................................................................................
	Från och med: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
	Förfallodag/datum: ..............................................................................................................
	I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
	......................................................................................................................................
	Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
	......................................................................................................................................
	Indexeringen gäller från och med: ............................................................................	(dd/mm/åååå)
5.2.1.5	Retroaktivt belopp
	Period som omfattas: ........................................................................	((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
	Belopp: ............................................................................................................................
	Betalningsformer: ................................................................................................................
	......................................................................................................................................
	......................................................................................................................................
5.2.1.6	Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
	Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: .................................................................
	Ränta löper från och med: .....................................................................................	(dd/mm/åååå)

5.2.1.7 Betalning in natura (ange närmare): ......................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.1.8 Annan betalningsform (ange närmare): ..................................................................................

......................................................................................................................................

L 7/44	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

5.2.2Underhållsbidrag B

5.2.2.1 Underhållsbidraget ska betalas
	av	.........................................................................................................	(namn och förnamn)
	till .........................................	(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
......................................................................................................................................
	Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
	............................................................................................................		(namn och förnamn)
5.2.2.2		Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
	I förekommande fall, period som omfattas:
......................................................................................................................................
	(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
	Förfallodatum: ...................................................................................................		(dd/mm/åååå)
	Belopp: ............................................................................................................................
5.2.2.3		Belopp som ska betalas vid flera tillfällen

		Förfallodatum	Belopp
		(dd/mm/åååå)	Belopp
		(dd/mm/åååå)

5.2.2.4	Belopp som ska betalas periodiskt
	En gång i veckan
	En gång i månaden
	Annat (ange periodicitet) .............................................................................................

	Belopp: ............................................................................................................................
	Från och med: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
	Förfallodag/datum: ..............................................................................................................
	I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
	......................................................................................................................................
	Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
	......................................................................................................................................
	Indexeringen gäller från och med: ............................................................................	(dd/mm/åååå)
5.2.2.5	Retroaktivt belopp
	Period som omfattas: ........................................................................	((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
	Belopp: ............................................................................................................................

Betalningsformer: ................................................................................................................

......................................................................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/45

5.2.2.6		Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
	Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: .................................................................
	Ränta löper från och med: .....................................................................................		(dd/mm/åååå)

5.2.2.7 Betalning in natura (ange närmare): ......................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.2.8 Annan betalningsform (ange närmare): ..................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.3Underhållsbidrag C

5.2.3.1 Underhållsbidraget ska betalas
av		.........................................................................................................	(namn och förnamn)
till .........................................		(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
	............................................................................................................		(namn och förnamn)
5.2.3.2		Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
I förekommande fall, period som omfattas:
......................................................................................................................................
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: ...................................................................................................			(dd/mm/åååå)
Belopp: ............................................................................................................................
5.2.3.3		Belopp som ska betalas vid flera tillfällen

		Förfallodatum	Belopp
		(dd/mm/åååå)	Belopp
		(dd/mm/åååå)

5.2.3.4	Belopp som ska betalas periodiskt
	En gång i veckan
	En gång i månaden
	Annat (ange periodicitet) .............................................................................................

Belopp: ............................................................................................................................
Från och med: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: ..............................................................................................................

L 7/46	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

	I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
	......................................................................................................................................
	Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
	Indexeringen gäller från och med: ............................................................................		(dd/mm/åååå)
5.2.3.5	Retroaktivt belopp
	Period som omfattas: ........................................................................		((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
	Belopp: ............................................................................................................................
	Betalningsformer: ................................................................................................................
	......................................................................................................................................
	......................................................................................................................................
5.2.3.6	Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
	Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: .................................................................
	Ränta löper från och med: .....................................................................................		(dd/mm/åååå)

5.2.3.7 Betalning in natura (ange närmare): ......................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.3.8 Annan betalningsform (ange närmare): ..................................................................................

......................................................................................................................................

5.3Kostnader

I den officiella handlingen föreskrivs att

	.............................................................................................................	(för- och efternamn)
	är betalningsskyldig för beloppet...............................................................................................
	till..........................................................................................................	(för- och efternamn)

Om ytterligare blad tillfogats, ange antal sidor: ...............................................................................
Ort:	.................................................... Datum: ....................................................	(dd/mm/åååå)
Ursprungsdomstolens namnteckning och/eller stämpel:
...........................................................................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/47

BILAGA IV

UTDRAG UR EN OFFICIELL HANDLING OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET SOM ÄR FÖREMÅL FÖR ETT FÖRFARANDE FÖR ERKÄNNANDE OCH EN VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING

(artiklarna 48 och 75.2 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))

VIKTIGT

Ska utfärdas av den behöriga myndigheten i ursprungsmedlemsstaten

Ska utfärdas endast om den officiella handlingen är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten

Endast sådana uppgifter ska uppges som anges i den officiella handlingen eller som den behöriga myndigheten underrättats om

1.	Den officiella handlingens datum och referensnummer:	..............................................................
2.	Den officiella handlingens art
2.1	Handlingen upprättad eller registrerad den: ...........................................................	(dd/mm/åååå)
	Avtalet ingånget eller bestyrkt den: .....................................................................	(dd/mm/åååå)

2.2Behörig myndighet

2.2.1	Namn: .............................................................................................................................
2.2.2	Adress: ............................................................................................................................

2.2.2.1Gatuadress eller postbox:

2.2.2.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

2.2.2.3Medlemsstat .......................................................................................................

Belgien

Bulgarien

Tjeckien

Tyskland

Estland

Irland

Grekland

Spanien

Frankrike

Italien

Cypern

Lettland

Litauen

Luxemburg

Ungern

Malta

Nederländerna

Österrike

Polen

Portugal

Rumänien

Slovenien

Slovakien

Finland

Sverige

2.2.3

Telefon/Fax/E-postadress:

.......................................................................................................

3.Underhållsberättigad (*)

3.1Person A

3.1.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.1.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.

(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser mer än tre underhållsberättigade eller tre underhållsskyldiga.

L 7/48	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

3.1.3 ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................
3.1.4	Adress:

3.1.4.1Gatuadress eller postbox:

3.1.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

3.2Person B

3.2.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.2.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

3.2.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

3.2.4Adress:

3.2.4.1Gatuadress eller postbox:

3.2.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

3.3Person C

3.3.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.3.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

3.3.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

3.3.4Adress:

3.3.4.1Gatuadress eller postbox:

3.3.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

4.Underhållsskyldig (*)

4.1Person A

4.1.1För- och efternamn: .............................................................................................................

4.1.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

4.1.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

4.1.4Adress:

4.1.4.1Gatuadress eller postbox:

4.1.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser mer än tre underhållsberättigade eller tre underhållsskyldiga.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/49

4.2Person B

4.2.1För- och efternamn: .............................................................................................................

4.2.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

4.2.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

4.2.4Adress:

4.2.4.1Gatuadress eller postbox:

4.2.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

4.3Person C

4.3.1För- och efternamn: .............................................................................................................

4.3.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .................................................................................

4.3.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer: ..................................................................................

4.3.4Adress:

4.3.4.1Gatuadress eller postbox:

4.3.4.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

5.Den officiella handlingens innehåll

5.1	Valuta
	euro (EUR)	bulgarisk lev (BGN)		tjeckisk krona (CZK)		estnisk krona (EEK)
	ungersk forint (HUF)		litauisk litas (LTL)		lettisk lats (LVL)	polsk zloty (PLN)
	rumänsk leu (RON)		svensk krona (SEK)		annan (ange ISO-kod): ...............................................

5.2Underhållsbidrag (*)

5.2.1	Underhållsbidrag A
5.2.1.1	Underhållsbidraget ska betalas
	av .........................................................................................................	(namn och förnamn)
	till .........................................	(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
	Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
	............................................................................................................	(namn och förnamn)
5.2.1.2	Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle
	I förekommande fall, period som omfattas:
	......................................................................................................................................
	(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
	Förfallodatum: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
	Belopp: ............................................................................................................................

(*) Bifoga en kompletterande sida om den officiella handlingen avser fler än tre underhållskrav.

L 7/50	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

5.2.1.3 Belopp som ska betalas vid flera tillfällen

Förfallodatum

Belopp

(dd/mm/åååå)

5.2.1.4	Belopp som ska betalas periodiskt
	En gång i veckan
	En gång i månaden
	Annat (ange periodicitet) .............................................................................................

	Belopp: ............................................................................................................................
	Från och med: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
	Förfallodag/datum: ..............................................................................................................
	I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
	......................................................................................................................................
	Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
	......................................................................................................................................
	Indexeringen gäller från och med: ............................................................................	(dd/mm/åååå)
5.2.1.5	Retroaktivt belopp
	Period som omfattas: ........................................................................	((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
	Belopp: ............................................................................................................................

Betalningsformer: ................................................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.1.6 Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)

Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: .................................................................

......................................................................................................................................

Ränta löper från och med: .....................................................................................

(dd/mm/åååå)

5.2.1.7 Betalning in natura (ange närmare): ......................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.1.8 Annan betalningsform (ange närmare): ..................................................................................

......................................................................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/51

5.2.2Underhållsbidrag B

5.2.2.1 Underhållsbidraget ska betalas
av	......................................................................................................... (namn och förnamn)
till .........................................	(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
............................................................................................................	(namn och förnamn)
5.2.2.2	Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle

I förekommande fall, period som omfattas:
......................................................................................................................................
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
Belopp: ............................................................................................................................

5.2.2.3	Belopp som ska betalas vid flera tillfällen

	Förfallodatum	Belopp
	(dd/mm/åååå)	Belopp
	(dd/mm/åååå)

5.2.2.4	Belopp som ska betalas periodiskt
	En gång i veckan
	En gång i månaden
	Annat (ange periodicitet) .............................................................................................
	Belopp: ............................................................................................................................
	Från och med: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
	Förfallodag/datum: ..............................................................................................................
	I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
	......................................................................................................................................
	Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
	Indexeringen gäller från och med: ............................................................................	(dd/mm/åååå)
5.2.2.5	Retroaktivt belopp
	Period som omfattas: ........................................................................	((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
	Belopp: ............................................................................................................................

Betalningsformer: ................................................................................................................

......................................................................................................................................

L 7/52	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

5.2.2.6		Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
	Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: .................................................................
	Ränta löper från och med: .....................................................................................		(dd/mm/åååå)

5.2.2.7 Betalning in natura (ange närmare): ......................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.2.8 Annan betalningsform (ange närmare): ..................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.3Underhållsbidrag C

5.2.3.1 Underhållsbidraget ska betalas
av	......................................................................................................... (namn och förnamn)
till .........................................	(namn och förnamn på den person till vilken beloppet faktiskt ska betalas)
Person för vilken underhållsbidraget är avsett:
............................................................................................................	(namn och förnamn)
5.2.3.2	Belopp som ska betalas vid ett enda tillfälle

I förekommande fall, period som omfattas:
......................................................................................................................................
(datum (dd/mm/åååå)-datum (dd/mm/åååå) eller händelse)
Förfallodatum: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
Belopp: ............................................................................................................................

5.2.3.3	Belopp som ska betalas vid flera tillfällen

	Förfallodatum	Belopp
	(dd/mm/åååå)	Belopp
	(dd/mm/åååå)

5.2.3.4	Belopp som ska betalas periodiskt
	En gång i veckan
	En gång i månaden
	Annat (ange periodicitet)

Belopp: ............................................................................................................................
Från och med: ...................................................................................................	(dd/mm/åååå)
Förfallodag/datum: ..............................................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/53

	I förekommande fall fram till och med (dd/mm/åååå eller händelse)
	......................................................................................................................................
	Om underhållsbidraget indexeras, ange den beräkningsmetod som ligger till grund för indexeringen:
	......................................................................................................................................
	Indexeringen gäller från och med: ............................................................................		(dd/mm/åååå)
5.2.3.5	Retroaktivt belopp
	Period som omfattas: ........................................................................		((dd/mm/åååå)-(dd/mm/åååå))
	Belopp: ............................................................................................................................
	Betalningsformer: ................................................................................................................
	......................................................................................................................................
	......................................................................................................................................
5.2.3.6	Ränta (om ränta anges i den officiella handlingen)
	Om ränta räknas på underhållsbidraget, ange räntesatsen: .................................................................
	Ränta löper från och med: .....................................................................................		(dd/mm/åååå)

5.2.3.7 Betalning in natura (ange närmare): ......................................................................................

......................................................................................................................................

5.2.3.8 Annan betalningsform (ange närmare): ..................................................................................

......................................................................................................................................

5.3Kostnader

I den officiella handlingen föreskrivs att

	.............................................................................................................	(för- och efternamn)
	är betalningsskyldig för beloppet...............................................................................................
	till..........................................................................................................	(för- och efternamn)

Om ytterligare blad tillfogats, ange antal sidor: ...............................................................................
Ort:	.................................................... Datum: ....................................................	(dd/mm/åååå)
Ursprungsdomstolens namnteckning och/eller stämpel:
...........................................................................................................................................

L 7/54	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

BILAGA V

FRAMSTÄLLAN OM SÄRSKILDA ÅTGÄRDER

(artikel 53 i rådets förordning nr (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))

DEL A: Ifylls av den begärande centralmyndigheten

1.Begärande centralmyndighet

1.1	Namn: .............................................................................................................................
1.2	Adress:

1.2.1Gatuadress eller postbox:

1.2.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

1.2.3Medlemsstat .......................................................................................................

Belgien	Bulgarien		Tjeckien		Tyskland		Estland	Irland	Grekland
Spanien	Frankrike		Italien	Cypern		Lettland		Litauen	Luxemburg	Ungern	Malta
Nederländerna		Österrike		Polen	Portugal		Rumänien		Slovenien	Slovakien	Finland
Sverige

1.3Telefon: ...........................................................................................................................

1.4Fax .................................................................................................................................

1.5E-postadress: .....................................................................................................................

1.6Referensnummer: ................................................................................................................

1.7Person som ansvarar för bevakningen av ansökan:

1.7.1För- och efternamn:

1.7.2Telefon: ...........................................................................................................................

1.7.3E-postadress: ..................................................................................................................................................................................................................................

2.Anmodad centralmyndighet

2.1	Namn: .............................................................................................................................
2.2	Adress:

2.2.1Gatuadress eller postbox:

2.2.2Ort och postnummer: ...........................................................................................................

2.2.3Medlemsstat .......................................................................................................

Belgien	Bulgarien		Tjeckien		Tyskland		Estland	Irland	Grekland
Spanien	Frankrike		Italien	Cypern		Lettland		Litauen	Luxemburg	Ungern	Malta
Nederländerna		Österrike		Polen	Portugal		Rumänien		Slovenien	Slovakien	Finland
Sverige

(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/55

3.Framställan

3.1Den begärda särskilda åtgärden syftar till att

3.1.1 bidra till lokaliseringen av den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade (se punkterna 3.3 och 3.4)

3.1.2 underlättasökandetavinformationomdenunderhållsskyldigesellerdenunderhållsberättigadesinkomstereller tillgångar (se punkterna 3.3 och 3.4)

3.1.3 underlätta sökandet efter skriftligt bevis eller annat bevis

3.1.4 vara behjälplig med att fastställa föräldraskap

3.1.5 inleda eller underlätta inledandet av förfaranden för att utverka eventuella nödvändiga interimistiska åtgärder av territoriellt slag

3.1.6 underlätta delgivningen av handlingar

3.2Motivation för framställan:

......................................................................................................................................

3.3Den begärda informationen gäller

3.3.1 följande underhållsskyldige

3.3.1.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.3.1.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) (*): ................................................................................................

3.3.1.3Senast kända adress: .............................................................................................................

3.3.1.4ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (*): ...............................................................................

3.3.1.5Andra upplysningar som kan vara av intresse (**):

......................................................................................................................................

3.3.2 följande underhållsberättigade

3.3.2.1För- och efternamn: .............................................................................................................

3.3.2.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) (*): ................................................................................................

3.3.2.3Senast kända adress: .............................................................................................................

3.3.2.4ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (*): ...............................................................................

3.3.2.5Andra upplysningar som kan vara av intresse (**):

......................................................................................................................................

(*) Om tillgängligt.

(**) T.ex. namn på en tidigare arbetsgivare, adress till familjemedlemmar, uppgifter om ett fordon eller en fastighet som personen i fråga antas äga.

L 7/56	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

3.4Begärd information

3.4.1 Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades aktuella adress

3.4.2 Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades inkomst

3.4.3 Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades tillgångar

Den underhållsberättigade har lagt fram en kopia av en dom, av en förlikning inför domstol eller av en officiell handling tillsammans med tillhörande formulär

Nej

Meddelandet till den berörda personen riskerar att äventyra inkasserandet av underhållet (artikel 63.2 i för- ordning (EG) nr 4/2009).

Ort: ....................................................

Datum: ....................................................

(dd/mm/åååå)

Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den begärande centralmyndigheten:

...........................................................................................................................................

DEL B: Ifylls av den anmodade centralmyndigheten

4. Den anmodade centralmyndighetens referensnummer: ...............................................................

5. Person som ansvarar för bevakningen av framställan

5.1För- och efternamn:

5.2Telefon: ...........................................................................................................................

5.3Fax .................................................................................................................................

5.4E-postadress: ..................................................................................................................................................................................................................................

6.Vidtagna åtgärder och uppnådda resultat

......................................................................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/57

7.Insamlad information

7.1Utan åberopande av artiklarna 61, 62 och 63 i förordning (EG) nr 4/2009:

7.1.1Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades adress:

Nej	Ja (specificera)

......................................................................................................................................

7.1.2Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades inkomst:

Nej	Ja (specificera)

......................................................................................................................................

7.1.3Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades tillgångar:

Nej	Ja (specificera)

......................................................................................................................................

7.2Med tillämpning av artiklarna 61, 62 och 63 i förordning (EG) nr 4/2009:

7.2.1Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades adress:

Nej	Ja (specificera)

......................................................................................................................................

7.2.2Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades inkomst:

Nej

7.2.3Den underhållsskyldiges/underhållsberättigades tillgångar:

Nej

VIKTIGT

(vid tillämpning av artiklarna 61, 62 och 63 i förordning (EG) nr 4/2009)

Med undantag för uppgifter om huruvida det finns en adress, inkomster eller tillgångar i den anmodade medlemsstaten eller inte, får de uppgifter som avses i artikel 61.1 inte lämnas till den person som har ansökt hos den begärande centralmyndigheten, med förbehåll för tillämpningen av förfaranderegler inför en domstol (artikel 62.2 i förordning (EG) nr 4/2009).

L 7/58	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

8.Den begärda informationen kan inte lämnas

Den anmodade centralmyndigheten kan inte tillhandahålla den begärda informationen av följande skäl:

......................................................................................................................................

Ort: ....................................................

Datum: ....................................................

(dd/mm/åååå)

Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den anmodade centralmyndigheten:

...........................................................................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/59

BILAGA VI

ANSÖKNINGSFORMULÄR FÖR ERKÄNNANDE, VERKSTÄLLBARHETSFÖRKLARING ELLER

VERKSTÄLLIGHET AV EN DOM OM UNDERHÅLLSSKYLDIGHET

(artiklarna 56 och 57 i rådets förordning nr (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))

DEL A: Ifylls av den begärande centralmyndigheten

1.Ansökan

Ansökan om erkännande eller verkställbarhetsförklaring av en dom (artikel 56.1 a)

Ansökan om erkännande av en dom (artikel 56.2 a)

Ansökan om verkställighet av en dom som avkunnats eller erkänts i den anmodade medlemsstaten (artikel 56.1 b)

2.Begärande centralmyndighet

2.1	Namn: .........................................................................................................................
2.2	Adress:

2.2.1Gatuadress eller postbox:

2.2.2Ort och postnummer: .......................................................................................................

2.2.3Medlemsstat ...................................................................................................

Belgien	Bulgarien		Tjeckien		Tyskland		Estland	Irland	Grekland
Spanien	Frankrike		Italien	Cypern		Lettland		Litauen	Luxemburg	Ungern	Malta
Nederländerna		Österrike		Polen	Portugal		Rumänien		Slovenien	Slovakien	Finland
Sverige

2.3Telefon: .......................................................................................................................

2.4Fax .............................................................................................................................

2.5E-postadress: ..................................................................................................................

2.6Referensnummer för denna ansökan: .....................................................................................

Begäran ska behandlas tillsammans med ansökan/ansökningarna med följande referensnummer:

2.7Person som ansvarar för bevakningen av ansökan:

2.7.1För- och efternamn:

2.7.2Telefon: .......................................................................................................................

2.7.3E-postadress: ...........................................................................................................................................................................................................................

(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.

L 7/60	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

3.Anmodad centralmyndighet

3.1	Namn: .........................................................................................................................
3.2	Adress:

3.2.1Gatuadress eller postbox:

3.2.2Ort och postnummer: .......................................................................................................

3.2.3Medlemsstat ...................................................................................................

Belgien	Bulgarien		Tjeckien		Tyskland		Estland	Irland	Grekland
Spanien	Frankrike		Italien	Cypern		Lettland		Litauen	Luxemburg	Ungern	Malta
Nederländerna		Österrike		Polen	Portugal		Rumänien		Slovenien	Slovakien	Finland
Sverige

4.Handlingar som bifogas (*) ansökan när en dom meddelats i en medlemsstat

En kopia av domen/förlikningen inför domstol/den officiella handlingen

Ett utdrag ur domen/förlikningen inför domstol/den officiella handlingen på ett standardformulär enligt förlagan i bilaga I, bilaga II, bilaga III eller bilaga IV

En translitterering eller översättning av innehållet i standardformuläret enligt förlagan i bilaga I, bilaga II, bilaga III eller bilaga IV

I tillämpliga fall en kopia av domen om verkställbarhetsförklaring

En handling som anger fordringarnas belopp och när beräkningen gjordes

En handling som anger att den sökande har fått rättshjälp, eller kostnads- och avgiftsbefrielse

Ett dokument som anger att den sökande varit befriad från alla kostnader i samband med ett förfarande vid en administrativ myndighet och uppfyller de ekonomiska villkoren för att få rättshjälp eller kostnads- och avgiftsbefrielse

En handling som fastställer det offentliga organets rätt att kräva återbetalning för bidrag som har utbeta- lats till den underhållsberättigade och motiverar utbetalningen av dessa bidrag

Övriga handlingar (v.g. precisera) ....................................................................................

............................................................................................................................

5.Handlingar som bifogas (*) ansökan när en dom meddelats i en tredje stat

Domens fullständiga lydelse

Enavursprungsmedlemsstatensbehörigamyndighetupprättadsammanfattningav,ellerutdragur,domen

En handling som fastställer att domen är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten och, om en administrativ myndighet har meddelat avgörandet, en handling som fastställer att kraven i artikel 19.3 i 2007 års Haag- konvention är uppfyllda

(*) Kryssa i tillämpliga rutor och numrera handlingarna i den ordning de bifogas.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/61

Om svaranden varken har varit närvarande eller företrädd vid förhandlingarna i ursprungsmedlemsstaten, en eller flera handlingar som intygar att svaranden vederbörligen har informerats om förhandlingen och har haft möjlighet att höras, respektive vederbörligen har informerats om domen och har haft möjlighet att bestrida eller överklaga den

En handling som fastställer fordringarna och anger när beräkningen gjordes

En handling med upplysningar till hjälp vid beräkningar i samband med ett beslut som innefattar auto- matisk indexomräkning

En handling som anger i vilken utsträckning den sökande har fått fri rättshjälp i ursprungsmedlemsstaten

Övriga handlingar (v.g. precisera) ....................................................................................

............................................................................................................................

Sammanlagt antal handlingar som bifogas ansökningsformuläret:		........................................................
Ort: ....................................................	Datum: ....................................................	(dd/mm/åååå)

Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den begärande centralmyndigheten:

DEL B: Ifylls av den sökande eller, i förekommande fall, av den person eller myndighet som i den begärande medlemsstaten är befullmäktigad att fylla i formuläret på den sökandes vägnar

6.Ansökan

6.1 Ansökan om erkännande eller erkännande och verkställbarhetsförklaring av en dom

Ansökan grundar sig på:

6.1.1 Kapitel IV avsnitt 2 i förordning (EG) nr 4/2009

6.1.2 2007 års Haagkonvention

6.1.2.1	Ange grunden för erkännande och verkställighet enligt artikel 20 i 2007 års Haagkonvention: ..................
6.1.2.2	Svaranden har inställt sig eller företrätts vid förfarandena i ursprungsstaten:
	Ja	Nej

6.1.3 Den anmodade medlemsstatens nationella lagstiftning

6.1.4 Annat (precisera): ........................................................................................................

.............................................................................................................................

6.2 Ansökan om verkställighet av en dom som avkunnats eller erkänts i den anmodade medlemsstaten

L 7/62	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

7.Dom

7.1Datum och referensnummer:

7.2Ursprungsdomstol: .........................................................................................................................................................................................................

8.Sökande

8.1Fysisk person:

8.1.1För- och efternamn: .........................................................................................................

8.1.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .............................................................................

8.1.3ID- eller socialförsäkringsnummer (*): .....................................................................................

8.1.4Nationalitet: ..................................................................................................................

8.1.5Yrke: ...........................................................................................................................

8.1.6Civilstånd: .....................................................................................................................

8.1.7Adress:

8.1.7.1

c/o ................................................................................................

(för- och efternamn) (**)

8.1.7.2Gatuadress eller postbox:

8.1.7.3Ort och postnummer: .......................................................................................................

8.1.7.4Medlemsstat ...................................................................................................

Belgien	Bulgarien		Tjeckien		Tyskland		Estland	Irland	Grekland
Spanien	Frankrike		Italien	Cypern		Lettland		Litauen	Luxemburg	Ungern	Malta
Nederländerna		Österrike		Polen	Portugal		Rumänien		Slovenien	Slovakien	Finland
Sverige

8.1.8Telefon/E-postadress:

8.1.9Sökanden

8.1.9.1har fått rättshjälp i ursprungsmedlemsstaten:

Nej

8.1.9.2fått kostnads- och avgiftsbefrielse:

Nej

8.1.9.3varit befriad från kostnader i samband med förfarandet vid en administrativ myndighet enligt bilaga X till för- ordning (EG) nr 4/2009:

	Ja	Nej
8.1.10	I förekommande fall, för- och efternamn samt adressuppgifter för den sökandes ombud (advokat		......): ......

..................................................................................................................................

(*) Om uppgiften finns att tillgå.

(**) I händelse av våld inom familjen (se artikel 57.3 i förordning (EG) nr 4/2009).

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/63

8.2Offentligt organ:

8.2.1	Namn: .........................................................................................................................
8.2.2	Adress:

8.2.2.1Gatuadress eller postbox:

8.2.2.2Ort och postnummer: .......................................................................................................

8.2.2.3Medlemsstat ...................................................................................................

Belgien	Bulgarien		Tjeckien		Tyskland		Estland	Irland	Grekland
Spanien	Frankrike		Italien	Cypern		Lettland		Litauen	Luxemburg	Ungern	Malta
Nederländerna		Österrike		Polen	Portugal		Rumänien		Slovenien	Slovakien	Finland
Sverige

8.2.3Telefon/Fax/E-postadress: ...................................................................................................

8.2.4Organets rättsliga ombud (*):

..................................................................................................................................

8.2.5Person som ansvarar för bevakningen av begäran:

8.2.5.1För- och efternamn:

8.2.5.2Telefon: .......................................................................................................................

8.2.5.3Fax .............................................................................................................................

8.2.5.4E-postadress: ...........................................................................................................................................................................................................................

9.Svarande

9.1För- och efternamn: .........................................................................................................

9.2Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort (**): .........................................................................

9.3ID- eller socialförsäkringsnummer (**): ....................................................................................

9.4Nationalitet (**): ...............................................................................................................

9.5Yrke (**): .......................................................................................................................

9.6Civilstånd (**): .................................................................................................................

9.7Adress (**):

9.7.1Gatuadress eller postbox:

9.7.2Ort och postnummer: .......................................................................................................

9.7.3Medlemsstat ...................................................................................................

Belgien	Bulgarien		Tjeckien		Tyskland		Estland	Irland	Grekland
Spanien	Frankrike		Italien	Cypern		Lettland		Litauen	Luxemburg	Ungern	Malta
Nederländerna		Österrike		Polen	Portugal		Rumänien		Slovenien	Slovakien	Finland
Sverige

10.Annan information som gör det möjligt att lokalisera svaranden:

..................................................................................................................................

(*) Om uppgiften är relevant.

(**) Om uppgifterna finns att tillgå.

L 7/64	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

11.Person(er) som har rätt att få underhållsbidrag (*)

11.1 Personen är densamma som den sökande som anges i punkt 8

11.2 Personen är densamma som den svarande som anges i punkt 9

11.3

Sökanden

Svaranden

är det rättsliga ombud (**) som försvarar följande persons eller personers intressen:

11.3.1Person A

11.3.1.1	För- och efternamn:	.........................................................................................................
11.3.1.2	Födelsedatum: ...............................................................................................	(dd/mm/åååå)

11.3.1.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (***):

11.3.1.4Nationalitet (***): ..............................................................................................................

11.3.1.5Yrke (***): ......................................................................................................................

11.3.1.6Civilstånd (***): .........................................................................................................................................................................................

11.3.2Person B

11.3.2.1	För- och efternamn:	.........................................................................................................
11.3.2.2	Födelsedatum: ...............................................................................................	(dd/mm/åååå)

11.3.2.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (***):

11.3.2.4Nationalitet (***): ..............................................................................................................

11.3.2.5Yrke (***): ......................................................................................................................

11.3.2.6Civilstånd (***): .........................................................................................................................................................................................

11.3.3Person C

11.3.3.1	För- och efternamn:	.........................................................................................................
11.3.3.2	Födelsedatum: ...............................................................................................	(dd/mm/åååå)

11.3.3.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (***):

11.3.3.4Nationalitet (***): ..............................................................................................................

11.3.3.5Yrke (***): ......................................................................................................................

11.3.3.6Civilstånd (***): .........................................................................................................................................................................................

12.Underhållsskyldig

12.1 Personen är densamma som den sökande som anges i punkt 8

12.2 Personen är densamma som den svarande som anges i punkt 9

12.3	Sökanden	Svaranden
	är det rättsliga ombud (**) som försvarar följande persons intressen:
12.3.1	För- och efternamn:	.........................................................................................................

(*) Bifoga en kompletterande sida om det är fler än tre personer.

(**) T.ex. den person som utövar föräldraansvaret eller förmyndaren för en skyddad vuxen. (***) Om uppgifterna finns tillgängliga.

10.1.2009		SV		Europeiska unionens officiella tidning	L 7/65

	12.3.2		Födelsedatum: ...............................................................................................		(dd/mm/åååå)

12.3.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (*):

12.3.4Nationalitet (*): ...............................................................................................................

12.3.5Yrke (*): ........................................................................................................................

12.3.6Civilstånd (*): ............................................................................................................................................................................................

13.Betalningsuppgifter om ansökan görs av den underhållsberättigade

13.1Betalning på elektronisk väg

13.1.1Bankens namn: ...............................................................................................................

13.1.2BIC eller annan relevant bankkod: .........................................................................................

13.1.3Kontohavarens namn och förnamn: .......................................................................................

13.1.4Internationellt bankkontonummer (IBAN): ...............................................................................

13.2Betalning med check

13.2.1Check utställd på: ............................................................................................................

13.2.2Checken ska sändas till:

13.2.2.1 För- och efternamn: .........................................................................................................

13.2.2.2 Adress:

13.2.2.2.1Gatuadress/postbox: .........................................................................................................

13.2.2.2.2Ort och postnummer: .......................................................................................................

13.2.2.2.3Land: ..........................................................................................................................

14.Kompletterande upplysningar (i tillämpliga fall):

..................................................................................................................................

Ort: ....................................................	Datum: ....................................................	(dd/mm/åååå)
Sökandens namnteckning: .........................................................................................................
och/eller, i tillämpliga fall:

Namn och namnteckning på den person från myndighet i den begärande medlemsstaten som har rätt att under- teckna formuläret på den sökandes vägnar:

...........................................................................................................................................

(*) Om uppgifterna finns att tillgå.

L 7/66	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

BILAGA VII

ANSÖKNINGSFORMULÄR AVSEENDE ERHÅLLANDE ELLER ÄNDRING AV EN DOM OM

UNDERHÅLLSSKYLDIGHET

(artiklarna 56 och 57 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))

DEL A: Ifylls av den begärande centralmyndigheten

1.Ansökan

Ansökan om erhållande av en dom (artikel 56.1 c)

Ansökan om erhållande av en dom (artikel 56.1 d)

Ansökan om ändring av en dom (artikel 56.1 e)

Ansökan om ändring av en dom (artikel 56.1 f)

Ansökan om ändring av en dom (artikel 56.2 b)

Ansökan om ändring av en dom (artikel 56.2 c)

2.Begärande centralmyndighet

2.1	Namn: .........................................................................................................................
2.2	Adress:

2.2.1Gatuadress eller postbox:

2.2.2Ort och postnummer: .......................................................................................................

2.2.3Medlemsstat ...................................................................................................

Belgien	Bulgarien		Tjeckien		Tyskland		Estland	Irland	Grekland
Spanien	Frankrike		Italien	Cypern		Lettland		Litauen	Luxemburg	Ungern	Malta
Nederländerna		Österrike		Polen	Portugal		Rumänien		Slovenien	Slovakien	Finland
Sverige

2.3Telefon: .......................................................................................................................

2.4Fax .............................................................................................................................

2.5E-postadress: ..................................................................................................................

2.6Referensnummer för denna begäran: ......................................................................................

Ansökan ska behandlas tillsammans med ansökan/ansökningarna med följande referensnummer:

2.7Person som ansvarar för bevakningen av ansökan:

2.7.1För- och efternamn:

2.7.2Telefon: .......................................................................................................................

(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/67

3.Anmodad centralmyndighet

3.1	Namn: .........................................................................................................................
3.2	Adress:

3.2.1Gatuadress eller postbox:

3.2.2Ort och postnummer: .......................................................................................................

3.2.3Medlemsstat ...................................................................................................

Belgien	Bulgarien		Tjeckien		Tyskland		Estland	Irland	Grekland
Spanien	Frankrike		Italien	Cypern		Lettland		Litauen	Luxemburg	Ungern	Malta
Nederländerna		Österrike		Polen	Portugal		Rumänien		Slovenien	Slovakien	Finland
Sverige

4.Handlingar som, i tillämpliga fall, bifogas (*) ansökningen

Den anmodade medlemsstatens avgörande om att vägra erkännande eller förklaring om verkställbarhet

Kopia av den dom som ska ändras

Utdrag ur den dom som ska ändras

Handling(ar) som motiverar en förändring av inkomsterna eller annan förändring av omständigheterna

Personbevis eller motsvarande

Den underhållsskyldiges erkännande av föräldraskap

Handling(ar) som intygar föräldraskap

Beslut från behörig myndighet i fråga om föräldraskap

Resultat av genetiska prov

Adoptionshandling

Äktenskapsbevis eller intyg om motsvarande förhållande

Handling(ar) som intygar skilsmässa/hemskillnad

Handling(ar) som intygar att parterna bor tillsammans

Intyg om skolgång

Handling(ar) som intygar ekonomiska förhållanden

Övriga handlingar (v.g. specificera): .................................................................................

............................................................................................................................

Sammanlagt antal handlingar som bifogas ansökningsformuläret:		........................................................
Ort: ....................................................	Datum: ....................................................	(dd/mm/åååå)

Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den begärande centralmyndigheten:

...........................................................................................................................................

(*) Kryssa i relevanta rutor och numrera handlingarna i den ordning de bifogas.

L 7/68	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

DEL B: Ifylls av den sökande eller, i förekommande fall, av den person eller myndighet som i den begärande medlemsstaten är befullmäktigad att fylla i formuläret på den sökandes vägnar

5.Ansökan

5.1 Ansökan om erhållande av en dom

5.1.1 Föräldraskap har inte fastställts

5.1.2 Dom saknas

5.1.3 Erkännande och verkställbarhetsförklaring av en avkunnad dom går ej att erhålla

5.1.4 Begärt belopp:

.............................................................................................................................

5.2 Begäran om ändring av en dom

5.2.1 Domen har avkunnats i den anmodade medlemsstaten

5.2.2 Domen har avkunnats i en annan stat än den anmodade medlemsstaten

5.2.3

Datum för domen: ..........................................................................................

(dd/mm/åååå)

5.2.4Namn på domstolen: ........................................................................................................

5.2.5Förhållanden som ändrats under tiden:

Ändrade inkomster

för den eller de personer som är berättigade till underhåll eller för vilken/vilka sådant begärs

för den person som i första hand ansvarar för den (eller de) person(er) som är berättigad(e) till underhåll eller för vilken/vilka sådant begärs

för den underhållsskyldige Ändrade utgifter och avgifter

för den eller de personer som är berättigade till underhåll eller för vilken/vilka sådant begärs

för den person som i första hand ansvarar för den (eller de) person(er) som är berättigad(e) till underhåll eller för vilken/vilka sådant begärs

för den underhållsskyldige Ändrad situation för barnet/barnen Ändrat civilstånd

för den eller de personer som är berättigade till underhåll eller för vilken/vilka sådant begärs

för den person som i första hand ansvarar för den (eller de) person(er) som är berättigad(e) till underhåll eller för vilken/vilka sådant begärs

för den underhållsskyldige

Annat (v.g. precisera): .................................................................................................

............................................................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/69

5.2.6Begärd ändring (begärda ändringar):

Höjt underhållsbelopp (v.g. precisera): ..............................................................................

Minskat underhållsbelopp (v.g. precisera): ..........................................................................

Ändrad utbetalningstakt (v.g. precisera): ............................................................................

Ändrade utbetalningsvillkor (v.g. precisera): ........................................................................

Ändrad utbetalningsform (v.g. precisera): ...........................................................................

Avslutad underhållsskyldighet (v.g. precisera): .....................................................................

Annan (v.g. precisera): ................................................................................................

..................................................................................................................................

6.Sökande

6.1	För- och efternamn:	.........................................................................................................
6.2	Adress:
6.2.1	c/o..................................................................................................	(för- och efternamn) (*)

6.2.2Gatuadress eller postbox:

6.2.3Ort och postnummer: .......................................................................................................

6.2.4Medlemsstat ...................................................................................................

Belgien	Bulgarien		Tjeckien		Tyskland		Estland	Irland	Grekland
Spanien	Frankrike		Italien	Cypern		Lettland		Litauen	Luxemburg	Ungern	Malta
Nederländerna		Österrike		Polen	Portugal		Rumänien		Slovenien	Slovakien	Finland
Sverige

6.3Telefon/E-postadress: ........................................................................................................

6.4Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort: .............................................................................

6.5ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (**): ..........................................................................

6.6Nationalitet: ..................................................................................................................

6.7Yrke: ...........................................................................................................................

6.8Civilstånd: .....................................................................................................................

6.9I förekommande fall, för- och efternamn samt adressuppgifter för den sökandes ombud (advokat): .............

..................................................................................................................................

(*) Vid våld inom familjen (se artikel 57.3 i förordning (EG) nr 4/2009). (**) Om uppgifterna finns att tillgå.

L 7/70	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

7.Svarande

7.1	För- och efternamn: .........................................................................................................
7.2	Adress (*):

7.2.1Gatuadress eller postbox:

7.2.2Ort och postnummer: .......................................................................................................

7.2.3Medlemsstat ...................................................................................................

Belgien	Bulgarien		Tjeckien		Tyskland		Estland	Irland	Grekland
Spanien	Frankrike		Italien	Cypern		Lettland		Litauen	Luxemburg	Ungern	Malta
Nederländerna		Österrike		Polen	Portugal		Rumänien		Slovenien	Slovakien	Finland
Sverige

7.3Födelsedatum (dd/mm/åååå) och födelseort (*):

7.4ID- eller socialförsäkringsnummer (*): ...............................................................................................................................................................

7.5Nationalitet (*): ...............................................................................................................

7.6Yrke (*): ........................................................................................................................

7.7Civilstånd (*): .................................................................................................................

8.Annan information som gör det möjligt att lokalisera svaranden:

..................................................................................................................................

9.Person/er som har rätt att få underhållsbidrag (**)

9.1 Personen är densamma som den sökande som anges i punkt 6

9.2 Personen är densamma som den svarande som anges i punkt 7

9.3

Sökanden

Svaranden

är det rättsliga ombud (***) som försvarar följande persons eller personers intressen:

9.3.1Person A

9.3.1.1	För- och efternamn: .........................................................................................................
9.3.1.2	Födelsedatum: ...............................................................................................	(dd/mm/åååå)
9.3.1.3	ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (****): ........................................................................

(*) Om uppgifterna finns att tillgå.

(**) Bifoga en kompletterande sida om det är fler än tre personer.

(***) T.ex. den person som utövar föräldraansvaret eller förmyndaren för en skyddad vuxen. (****) Om uppgifterna finns tillgängliga.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/71

9.3.1.4Nationalitet (*): ...............................................................................................................

9.3.1.5Yrke (*): ........................................................................................................................

9.3.1.6Civilstånd (*): .................................................................................................................

9.3.1.7Underhållsskyldighet som har sin grund i förhållande som avser

Släktskap (klargör band): ..............................................................................................

Äktenskap

Äktenskapsliknande förhållande

Släktskap genom giftermål (klargör band): .........................................................................

Annat (v.g. specificera) ................................................................................................

9.3.2Person B

9.3.2.1	För- och efternamn:	.........................................................................................................
9.3.2.2	Födelsedatum: ...............................................................................................	(dd/mm/åååå)

9.3.2.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (*): ...........................................................................

9.3.2.4Nationalitet (*): ...............................................................................................................

9.3.2.5Yrke (*): ........................................................................................................................

9.3.2.6Civilstånd (*): .................................................................................................................

9.3.2.7Underhållsskyldighet som har sin grund i förhållande som avser

Släktskap (klargör band): ..............................................................................................

Äktenskap

Äktenskapsliknande förhållande

Släktskap genom giftermål (klargör band): .........................................................................

Annat (v.g. specificera) ................................................................................................

9.3.3Person C

9.3.3.1	För- och efternamn:	.........................................................................................................
9.3.3.2	Födelsedatum: ...............................................................................................	(dd/mm/åååå)

9.3.3.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (*)

9.3.3.4Nationalitet (*): ...............................................................................................................

9.3.3.5Yrke (*): ........................................................................................................................

9.3.3.6Civilstånd (*): ............................................................................................................................................................................................

(*) Om uppgifterna finns tillgängliga.

L 7/72	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

9.3.3.7Underhållsskyldighet som har sin grund i förhållande som avser

Släktskap (klargör band): ..............................................................................................

Äktenskap

Äktenskapsliknande förhållande

Släktskap genom giftermål (klargör band): .........................................................................

Annat (v.g. specificera) ................................................................................................

10.Underhållsskyldig

10.1 Personen är densamma som den sökande som anges i punkt 6

10.2 Personen är densamma som den svarande som anges i punkt 7

10.3	Sökanden	Svaranden
	är det rättsliga ombud (*) som försvarar följande persons intressen:
10.3.1	För- och efternamn:	.........................................................................................................
10.3.2	Födelsedatum: ...............................................................................................	(dd/mm/åååå)

10.3.3ID-nummer eller socialförsäkringsnummer (**): ..........................................................................

10.3.4Nationalitet (**): ...............................................................................................................

10.3.5Yrke (**): .......................................................................................................................

10.3.6Civilstånd (**): .................................................................................................................

10.3.7Underhållsskyldighet som har sin grund i förhållande som avser

Släktskap (klargör band): ..............................................................................................

Äktenskap

Äktenskapsliknande förhållande

Släktskap genom giftermål (klargör band): .........................................................................

Annat (v.g. specificera) ................................................................................................

11.Information om den finansiella situationen för de personer som berörs av ansökan (ange endast infor- mation som är relevant för att erhålla en dom eller ändring av en dom)

11.1	Valuta
	euro (EUR)	bulgarisk lev (BGN)		tjeckisk krona (CZK)		estnisk krona (EEK)
	ungersk forint (HUF)		litauisk litas (LTL)		lettisk lats (LVL)	polsk zloty (PLN)
	rumänsk leu (RON)		svensk krona (SEK)		annan (ange ISO-kod): ...........................................

(*) T.ex. den person som utövar föräldraansvaret eller förmyndaren för en skyddad vuxen. (**) Om uppgifterna finns att tillgå.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/73

11.2Person/personer för vilken/vilka underhållsbidrag begärs eller som har rätt att få underhållsbidrag samt dennas/deras rät- tsliga företrädare

11.2.1	Bruttoinkomster

per månad		Person som i första	Nuvarande	Person för vilken	Person för vilken	Person för vilken
		hand ansvarar för	make/maka eller	underhållsbidrag	underhållsbidrag	underhållsbidrag
		den eller de perso-	partner till den	begärs eller som	begärs eller som	begärs eller som
per år		ner för vilka	person som i första	har rätt att få	har rätt att få	har rätt att få
per år		underhållsbidrag	hand ansvarar för	underhållsbidrag	underhållsbidrag	underhållsbidrag
		underhållsbidrag	hand ansvarar för	underhållsbidrag	underhållsbidrag	underhållsbidrag
		begärs eller som	den eller de perso-	(Person A)	(Person B)	(Person C)
		har rätt till under-	ner för vilka
		hållsbidrag	underhållsbidrag
			begärs eller som
			har rätt till under-
			hållsbidrag

Löner (inklusive naturaförmåner),
ålderspension, invaliditetspension,
underhållsbidrag, ränteinkomster,
livräntor, arbetslöshetsersättning

Andra arbetsinkomster

Inkomster av
värdepapper/kapital/fastigheter

Andra inkomstkällor

	SAMMANLAGT

11.2.2Utgifter och avgifter

per månad	Person som i första	Nuvarande	Person för vilken	Person för vilken	Person för vilken
	hand ansvarar för	make/maka eller	underhållsbidrag	underhållsbidrag	underhållsbidrag
	den eller de perso-	partner till den	begärs eller som	begärs eller som	begärs eller som
per år	ner för vilka	person som i första	har rätt att få	har rätt att få	har rätt att få
per år	underhållsbidrag	hand ansvarar för	underhållsbidrag	underhållsbidrag	underhållsbidrag
	underhållsbidrag	hand ansvarar för	underhållsbidrag	underhållsbidrag	underhållsbidrag
	begärs eller som	den eller de perso-	(Person A)	(Person B)	(Person C)
	har rätt till under-	ner för vilka
	hållsbidrag	underhållsbidrag
		begärs eller som
		har rätt till under-
		hållsbidrag

Skatter och därmed jämställda
avgifter

Försäkringspremier, obligatoriska
socialförsäkringsavgifter och obli-
gatoriska avgifter i yrket

Hyra/avgift till bostadsrätts- eller
bostadsförening, ränta och amor-
tering på fastighetslån

Utgifter för mat och kläder

Utgifter för läkarvård

Utbetalningar till tredjeman till
följd av en rättslig förpliktelse
och/eller utgifter för andra bero-
ende personer som inte avses i
ansökan

Skolavgifter för barn

Ränta och amortering på lån,
övriga skulder

Övriga utgifter

SAMMANLAGT

L 7/74	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

11.2.3Övriga tillgångar

..................................................................................................................................

11.3Den underhållsskyldige

11.3.1Bruttoinkomster

per månad	Den underhållsskyldige	Den underhållsskyldiges nuvarande
		make/maka eller partner
per år

Löner (inklusive naturaförmåner), ålderpension, invaliditets-
pension, underhållsbidrag, ränteinkomster, livräntor,
arbetslöshetsersättning

Andra arbetsinkomster

Inkomster av värdepapper/kapital/fastigheter

Andra inkomstkällor

SAMMANLAGT

11.3.2	Utgifter och avgifter

per månad		Den underhållsskyldige	Den underhållsskyldiges nuvarande
			make/maka eller partner
per år

Skatter och därmed jämställda avgifter

Försäkringspremier, obligatoriska socialförsäkringsavgifter
och obligatoriska avgifter i yrket

Hyra/avgift till bostadsrätts- eller bostadsförening, ränta
och amortering på fastighetslån

Utgifter för mat och kläder

Utgifter för läkarvård

Utbetalningar till tredjeman till följd av en rättslig förplik-
telse och/eller utgifter för andra beroende personer som
inte avses i ansökan

Skolavgifter för barn

Ränta och amortering på lån, övriga skulder

Övriga utgifter

	SAMMANLAGT

11.3.3Övriga tillgångar

..................................................................................................................................

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/75

12.Betalningsuppgifter om ansökan görs av den underhållsberättigade

12.1Betalning på elektronisk väg

12.1.1Bankens namn: ...............................................................................................................

12.1.2BIC eller annan relevant bankkod: .........................................................................................

12.1.3Kontohavarens namn och förnamn: .......................................................................................

12.1.4Internationellt bankkontonummer (IBAN): ...............................................................................

12.2Betalning med check

12.2.1Check utställd på:

12.2.2Checken ska sändas till:

12.2.2.1 För- och efternamn: .........................................................................................................

12.2.2.2 Adress:

12.2.2.2.1Gatuadress/postbox: .........................................................................................................

12.2.2.2.2Ort och postnummer: .......................................................................................................

12.2.2.2.3Land: ..........................................................................................................................

13.Kompletterande upplysningar (i tillämpliga fall):

..................................................................................................................................

Ort: ....................................................	Datum: ....................................................	(dd/mm/åååå)
Den sökandens namnteckning: ...................................................................................................
och/eller, i tillämpliga fall:

Namn och namnteckning på den person från myndighet i den begärande medlemsstaten som har rätt att under- teckna formuläret på den sökandes vägnar:

...........................................................................................................................................

L 7/76	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

BILAGA VIII

MOTTAGANDEBEVIS FÖR EN ANSÖKAN

(artikel 58. 3 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))

Detta mottagandebevis ska avsändas inom 30 dagar från och med mottagandet av ansökan.

1.Begärande centralmyndighet

1.1Den begärande centralmyndighetens referensnummer: .......................................................................

1.2För- och efternamn på den person som ansvarar för bevakningen av ansökan:

........................................................................................................................................

2.Anmodad centralmyndighet

2.1	Den anmodade centralmyndighetens referensnummer:	.......................................................................
2.2	Person som ansvarar för bevakningen av ansökan:
2.2.1	För- och efternamn: ...............................................................................................................
2.2.2	Telefon: ..............................................................................................................................
2.2.3	Fax: ..................................................................................................................................
2.2.4	E-postadress: ........................................................................................................................
3.	Datum för mottagande: .......................................................................................	(dd/mm/åååå)

4.De första åtgärderna som vidtagits eller kommer att vidtas för att behandla ansökan

........................................................................................................................................

5. Ytterligare handlingar eller information som behövs (specificera)

........................................................................................................................................

Ett meddelande om hur ärendet fortskrider följer inom 60 dagar.

Ort: ..................................................... datum ..................................................... (dd/mm/åååå) Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den anmodade centralmyndigheten:

...........................................................................................................................................

(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/77

BILAGA IX

MEDDELANDE OM VÄGRAN ATT BEHANDLA EN ANSÖKAN ELLER BESLUT ATT INTE LÄNGRE

BEHANDLA EN ANSÖKAN

(artikel 58.8–9 i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet (1))

1.Begärande centralmyndighet

1.1Den begärande centralmyndighetens referensnummer: .......................................................................

1.2För- och efternamn på den person som ansvarar för begäran:

........................................................................................................................................

2.Anmodad centralmyndighet

2.1 Den anmodade centralmyndighetens referensnummer: .......................................................................

2.2 Person som ansvarar för bevakningen av begäran:

2.2.1 För- och efternamn: ...............................................................................................................

2.2.2 Telefon: ..............................................................................................................................

2.2.3 Fax: ..................................................................................................................................

2.2.4 E-postadress: ........................................................................................................................

3.	Den anmodade centralmyndigheten vägrar att behandla den begärande centralmyndighetens ansökan
	eftersom det är uppenbart att kraven inte är uppfyllda
	Precisera skäl:
	...................................................................................................................................
	...................................................................................................................................
	...................................................................................................................................
	...................................................................................................................................
	...................................................................................................................................
	...................................................................................................................................
	...................................................................................................................................
4.	Den anmodade centralmyndigheten upphör med behandlingen av ansökan eftersom den begärande cen-
	tralmyndigheten inte har tillhandahållit kompletterande handlingar eller information som begärts av den
	anmodade centralmyndigheten inom 90 dagar, eller inom en längre period som den sistnämnda
	specificerat

Ort:	.................................................... Datum: ....................................................	(dd/mm/åååå)

Namn och namnteckning på den behöriga tjänstemannen vid den anmodade centralmyndigheten:

...........................................................................................................................................

(1) EUT L 7, 10.1.2009, s. 1.

L 7/78	SV	Europeiska unionens officiella tidning	10.1.2009

BILAGA X

De administrativa myndigheter som avses i artikel 2.2 i förordning (EG) nr 4/2009 är följande:

10.1.2009	SV	Europeiska unionens officiella tidning	L 7/79

BILAGA XI

De behöriga myndigheter som avses i artikel 47.3 i förordning (EG) nr 4/2009 är följande:

Bilaga 3

2007 års Haagkonvention

CONVENTION			CONVENTION				KONVENTION
SUR LE RECOU-			ON THE INTER-				OM INTER-
VREMENT INTER-			NATIONAL				NATIONELL
NATIONAL DES			RECOVERY OF				INDRIVNING AV
ALIMENTS			CHILD SUPPORT				UNDERHÅLL TILL
DESTINÉS AUX			AND OTHER				BARN OCH
ENFANTS ET À			FORMS OF				ANDRA
D'AUTRES			FAMILY				FAMILJEMED-
MEMBRES DE LA			MAINTENANCE2				LEMMAR3
FAMILLE1
(Conclue le			(Concluded				(Ingicks den
23 novembre 2007)			23 November 2007)				23 november 2007)

Les	États signa-		The	States		signa-	De	stater som har
taires	de la présente		tory to	the	present		undertecknat			denna
Convention,			Convention,				konvention,
Désireux d’amélio-			Desiring		to	im-	som	önskar		för-
rer la coopération en-			prove	co-operation			bättra		samarbetet
tre les États en mati-			among States for the				mellan	stater när det
ère de recouvrement			international			reco-	gäller	internationell
international des		ali-	very of child support				indrivning		av under-
ments	destinés	aux	and other forms of				håll till		barn	och
enfants et à d’autres			family maintenance,				andra familjemedlem-

1Den franska texten är ett av konventionens två originalspråk och är alltså inte utarbetad inom EU.

2Den engelska texten är ett av konventionens två originalspråk och är alltså inte utarbetad inom EU

3Den svenska texten är inte någon officiell svensk översättning av 2007 års Haagkonvention. Inom ramen för EU:s arbete har konventionen översatts till de olika medlemsstaternas språk. Utifrån den svenska översättningen, samt med beaktande bl.a. av underhålls- förordningens lydelse, har en justerad svensk översättning utarbetats inom Justitie- departementet i visst samråd med utredningen.

469

Bilaga 3 SOU 2010:59

membres

mar,

famille,

Conscients

Aware of the need

som

är

medvetna

nécessité de disposer

for procedures which

om behovet av förfa-

de procédures produ-

produce

results

and

randen som leder till

isant

des

résultats

are

accessible,

resultat samt är till-

qui soient accessibles,

prompt,

efficient,

gängliga,

snabba,

rapides,

efficaces,

cost-effective,

effektiva,

kostnads-

économiques,

équi-

responsive and fair,

effektiva,

anpassade

tables et

adaptées

till

olika

situationer

diverses situations,

och rättvisa,

Souhaitant

s’inspi-

Wishing

build

som

önskar

bygga

rer

des

meilleures

upon

the

best

vidare

på

bästa

solutions

des

Con-

features

existing

inslagen i befintliga

ventions de La Haye

Hague

Conventions

Haagkonventioner

existantes,

ainsi que

and

other

inter-

och

andra

inter-

d’autres

instruments

national

instruments,

nationella instrument,

internationaux,

no-

particular

the

särskilt

Förenta

tamment la Conven-

United Nations Con-

Nationernas

kon-

tion sur le recouvre-

vetion on the Re-

vention av den 20 juni

ment

des

aliments

covery

Abroad

1956

indrivning

l’étranger

20 juin

Maintenance

av underhållsbidrag i

1956,

établie

par les

20 June 1956,

utlandet,

Nations Unies,

Cherchant

tirer

Seeking

take

som

strävar

efter

parti

des

avancées

advantage of advan-

att

utnyttja

technologiques

ces

technologies

tekniska

framsteg

créer

système

and

create

som gjorts och skapa

souple et

susceptible

flexible system which

ett

flexibelt system

s’adapter

aux

can

continue

som

kan

utvecklas i

nouveaux

besoins

evolve

needs

takt med att behoven

aux

opportunités

change

and

further

ändras

och

nya

offertes

par

les

advances

tech-

möjligheter

skapas

technologies

leurs

nology

create

new

genom

ytterligare

évolutions,

opportunities,

tekniska framsteg,

Rappelant

que,

Recalling

that,

som erinrar om att

application

des

accordance

with

enligt artiklarna 3 och

470

SOU 2010:59 Bilaga 3

articles 3 et 27 de la

Articles 3 and 27 of

Förenta

Convention

relative

the

United

Nations

Nationernas

kon-

aux droits de l’enfant

Convention

the

vention

barnets

du 20 novembre1989,

Rights

the

Child

rättigheter av den 20

établie

par

les

20 November

november 1989

Nations Unies,

1989,

– l’intérêt

supé-

– in

all

actions

– ska

vid

alla

rieur de l’enfant doit

concerning

children

åtgärder som rör barn

être

une

considéra-

the

best interests

barnets bästa komma

tion primordiale dans

the child shall be a

i främsta rummet,

toutes

les

décisions

primary

conside-

concernant

les

ration,

enfants,

– tout

enfant

– every child has a

– har varje barn rätt

droit à un niveau de

right to a standard of

till

den

levnads-

vie

suffisant

pour

living

adequate

for

standard

som

krävs

permettre

son

déve-

the

child’s

physical,

för

barnets

fysiska,

loppement

physique,

mental,

spiritual,

psykiska,

andliga,

mental,

spirituel,

moral

and

social

moraliska

och

sociala

moral et social,

development,

utveckling,

– il

incombe

– the

parent(s)

– har föräldrar eller

premier

chef

aux

others

responsible

andra

som

är

parents

autres

for the child have the

ansvariga

för

barnet,

personnes

ayant

primary

respons-

inom

ramen

för

sin

charge

l’enfant

ibility

secure,

förmåga

och

sina

d’assurer,

dans

within

their

abilities

ekonomiska

resurser,

limite de leurs possi-

and

financial

capa-

huvudansvaret för att

bilités

leurs

cities, the

conditions

säkerställa

moyens

financiers,

living

necessary

levnadsvillkor som är

les conditions

vie

for

the

child’s

nödvändiga

för

nécessaires

development, and

barnets utveckling,

développement

l’enfant,

– les

États

parties

– States

Parties

– ska

konventions-

devraient

prendre

should

take

all

staterna

vidta

alla

toutes

les

mesures

appropriate measures,

lämpliga

åtgärder,

appropriées,

notam-

including the conclu-

inklusive ingående av

471

Bilaga 3 SOU 2010:59

ment

conclusion

sion

international

internationella

d’accords

interna-

agreements, to secure

överenskommelser,

tionaux,

vue

the recovery of main-

för

att

säkerställa

d’assurer le recouvre-

tenance for the child

indrivning av under-

ment

des

aliments

from the parent(s) or

håll

för

barnet

från

destinés

aux

enfants

other

responsible

föräldrar

eller

andra

auprès

leurs

persons, in particular

ansvariga

personer,

parents

d’autres

where

such persons

särskilt i de fall då den

personnes

ayant

une

live

State

person som

har

det

responsabilité

leur

different from that of

ekonomiska

ansvaret

égard,

particulier

the child,

för barnet bor i en

lorsque ces personnes

annan stat än barnet,

vivent

dans

État

autre

que

celui

l’enfant,

Ont

résolu

Have

resolved to

har beslutat att anta

conclure

présente

conclude

this

Con-

denna

konvention

Convention,

sont

vention

and

have

och

har

kommit

convenus des disposi-

agreed upon the fol-

överens

följande

tions suivantes:

lowing provisions –

bestämmelser.

CHAPITRE

CHAPTER I –

KAPITEL I –

PREMIER –

OBJECT, SCOPE

SYFTE,

OBJET, CHAMP

AND DEFINI-

TILLÄMPNINGS-

D’APPLICATION

TIONS

OMRÅDE OCH

ET DÉFINITIONS

DEFINITIONER

Article premier

Article 1

Artikel 1

Objet

Object

Syfte

présente

The

object of the

Syftet

med denna

Convention

pour

present

Convention

konvention

är

att

objet

d’assurer

l’effi-

ensure

the

säkerställa en effektiv

cacité du recouvrem-

effective

inter-

internationell

indriv-

ent international

des

national

recovery of

ning

av underhåll

till

aliments destinés aux

child

support

and

barn

och

andra

enfants et

d’autres

other forms of family

familjemedlemmar,

membres de la fam-

maintenance,

särskilt genom att

ille, en particulier en:

particular by –

472

SOU 2010:59 Bilaga 3

a) établissant

a) establishing

a) inrätta

ett

över-

système

complet

comprehensive

gripande

system

för

coopération entre les

system

co-

samarbete

mellan

autorités

des

États

operation

between

myndigheterna

contractants;

the authorities of the

fördragsslutande

Contracting States;

staterna,

b) permettant

b) making available

b) möjliggöra

présenter des deman-

applications

for

the

ansökningar

att

des en vue d’obtenir

establishment

erhålla

avgöranden

des

décisions

maintenance

avseende underhåll,

matière d’aliments;

decisions;

c) assurant

c) providing

for

c) tillhandahålla

reconnaissance

the recognition

and

erkännande och verk-

l’exécution

des

enforcement of main-

ställighet

av-

décisions

matière

tenance

decisions;

göranden

om under-

d’aliments; et

and

hållsbidrag, och

d) requérant

des

d) requiring effect-

d) ställa

krav

på

mesures efficaces

tive measures for the

effektiva

åtgärder

för

vue de l’exécution ra-

prompt

enforcement

en snabb

verkställig-

pide des décisions en

of maintenance deci-

het av avgöranden om

matière d’aliments.

sions.

underhåll.

Article 2

Artikel 2

Champ d’application

Scope

Tillämpningsområde

1. La

présente

1. This

Conven-

1. Denna

konven-

Convention

tion shall apply –

tion är tillämplig på

s’applique:

a) aux

obligations

a) to

maintenance

a) underhållsskyl-

alimentaires

découl-

obligations

arising

dighet, som grundar

ant d’une relation pa-

from a parent-child

sig på ett föräldra-

rent-enfant à l’égard

relationship

towards

barnförhållande,

mot

d’une

personne

âgée

a person

under

the

en person

under

de moins de 21 ans;

age of 21 years;

år,

b) à

reconnais-

b) to

recognition

b) erkännande

och

sance et à l’exécution

and enforcement

verkställighet,

eller

473

Bilaga 3 SOU 2010:59

l’exécution

enforcement

verkställighet,

ett

d’une décision

rela-

decision

for

spousal

avgörande om under-

tive

aux

obligations

support

when

the

hållsskyldighet

mot

alimentaires

entre

application

made

make,

ansökan

époux et ex-époux

with

claim

within

ges

tillsammans

lorsque

demande

the scope of sub-

med ett anspråk som

est

présentée

con-

paragraph a); and

omfattas av a), och

jointement

une

action comprise dans

champ

d’applica-

tion de l’alinéa a); et

c) à l’exception des

c) with

the

excep-

c) med

undantag

chapitres

III,

tion

Chapters

för kapitel II och III,

aux

obligations

and

III,

spousal

underhållsskyldighet

alimentaires

entre

support.

mot make.

époux et ex-époux.

2. Tout

État

2. Any

Contrac-

2. Varje

fördrags-

contractant

peut,

ting

State

may

slutande

stat

får,

conformément

reserve, in accordance

enlighet

med

artikel

l’article 62, se réser-

with

Article

62,

the

62,

förbehålla

sig

ver le droit de limiter

right

limit

the

rätten

att

begränsa

l’application

application

the

tillämpningen

Convention,

Convention

under

konventionen

enligt

qui

concerne

l’alinéa

sub-paragraph

1 a),

punkten

till

a) du paragraphe pre-

to persons who have

personer under 18 år.

mier,

aux

personnes

not attained

the

age

fördragsslutande

n’ayant

pas

atteint

years.

stat

som

gör

ett

l’âge de 18 ans. Tout

Contracting

State

sådant

förbehåll

har

État

contractant

fai-

which

makes

this

inte rätt att kräva att

sant une telle réserve

reservation shall

not

konventionen

ska

ne sera pas fondé à

be entitled

claim

tillämpas på personer

demander

l’applica-

the application of the

i den åldersgrupp som

tion de la Conven-

Convention

undantas genom dess

tion

aux

personnes

persons

the

age

förbehåll.

exclues par sa réserve

excluded

its

du fait de leur âge.

reservation.

3. Tout

État

3. Any

Contrac-

3. Varje

fördrags-

contractant

peut,

ting

State

may

slutande

stat

får,

474

SOU 2010:59 Bilaga 3

conformément

declare in accordance

enlighet

med

artikel

l’article

63,

déclarer

with Article 63 that it

63, förklara

att

den

qu’il étendra

l’appli-

will

extend

the

kommer

att

utvidga

cation

tout

application

the

tillämpningen av hela

partie de la Conven-

whole or any part of

eller

delar

tion

d’autres

the

Convention

konventionen

till

obligations

alimen-

any

maintenance

sådan

underhålls-

taires

découlant

obligation

arising

skyldighet

som

har

relations

famille,

from a family rela-

sin grund i familje-,

filiation,

tionship,

parentage,

släktskaps-,

äkten-

mariage ou d’alliance,

marriage

affinity,

skaps- eller svåger-

incluant

notamment

including

parti-

lagsförhållande,

les obligations envers

cular

obligations

inbegripet

särskilt

les personnes

vulné-

respect of vulnerable

skyldigheter

med

rables.

Une

telle

persons.

Any

such

avseende

på

sårbara

déclaration

crée

declaration shall give

personer.

sådan

d’obligation

entre

rise

obligations

förklaring ska

deux

États

contrac-

between two Contra-

upphov

till

för-

tants

que

dans la

cting

States

only

pliktelser

mellan

två

mesure

où

leurs

so far as their decla-

fördragsslutande

déclarations

recouv-

rations

cover

the

stater

endast

den

rent

les

mêmes

same

maintenance

utsträckning

som

obligations

alimen-

obligations and parts

deras

förklaringar

taires

les

mêmes

of the Convention.

omfattar

samma

parties de la Conven-

underhållsskyldighet

tion.

och samma

delar

konventionen.

4. Les dispositions

The

provisions

4. Bestämmelserna

de la présente Con-

this

Convention

i denna

konvention

vention

s’appliquent

shall

apply

ska vara tillämpliga på

aux enfants

indépen-

children regardless of

barn,

oavsett

föräld-

damment de la situa-

the

marital

status

rarnas civilstånd.

tion matrimoniale de

the parents.

leurs parents.

475

Bilaga 3 SOU 2010:59

Article 3

Artikel 3

Définitions

Definitions

Definitioner

Aux

fins

For

the

purposes

I denna konvention

présente Convention:

of this Convention –

avses med

a) «créancier»

a) “creditor”

a) underhållsbe-

désigne une personne

means

individual

rättigad: varje enskild

qui

des

aliments

whom

mainte-

person som

har

eller

sont

dus ou

allégués

nance is owed or is

påstås

rätt

till

être dus;

alleged to be owed;

underhållsbidrag,

b) «débiteur»

b) “debtor”

means

b) underhålls-

désigne une personne

individual

who

skyldig:

varje

enskild

qui doit ou de qui on

owes

who

person

som

är

eller

réclame des aliments;

alleged

owe

påstås vara skyldig att

maintenance;

utge underhållsbidrag,

c) «assistance juri-

c) “legal

assis-

c) rättsligt

bistånd:

dique» désigne l’assi-

tance”

means

the

det

bistånd

som

är

stance

nécessaire

assistance

necessary

nödvändigt

för

att

pour

permettre

aux

enable

applicants

parterna ska kunna få

demandeurs

de con-

know and assert

kännedom

och

naître et de faire va-

their

rights

and

hävda sina rättigheter

loir

leurs

droits

ensure

that

applica-

samt

säkerställa

att

pour

garantir

que

tions

are

fully

and

ansökningar

be-

leurs

demandes

se-

effectively dealt with

handlas

fullständigt

ront traitées de façon

the

requested

och

effektivt

den

complète

efficace

State. The

means

anmodade

staten.

dans

l’État

requis.

providing such assist-

Sådant

bistånd

kan

Une

telle

assistance

ance

may

include

efter behov lämnas

peut

être

fournie, le

necessary

legal

form

juridisk

cas échéant, au moy-

advice,

assistance

rådgivning, hjälp med

en de conseils juridi-

bringing a case before

att lägga fram sin sak

ques, d’une assistance

authority,

legal

för

myndighet,

lorsqu’une affaire est

representation

and

juridiskt

ombud

och

portée

devant

une

exemption

from

befrielse

från

rätte-

autorité, d’une repré-

costs of proceedings;

gångskostnader,

sentation en justice et

l’exonération

des

frais de procédure;

476

SOU 2010:59 Bilaga 3

d) «accord

par

d) “agreement

d) skriftligt

avtal:

écrit»

désigne

writing”

means

överenskommelse

accord consigné

sur

agreement

recorded

som

dokumenterats

tout support dont le

any

medium,

the

på ett sådant sätt att

contenu

est

access-

information contain-

informationen

är till-

ible

pour

être

which

gänglig

för

senare

consulté

ultérieure-

accessible so as to be

användning,

ment;

usable for subsequent

reference;

e) «convention

e) “maintenance

e) avtal om

under-

matière

d’aliments»

arrangement”

means

hållsbidrag:

ett

désigne un accord par

agreement

skriftligt

avtal

som

écrit

relatif

writing

relating

rör

betalning

paiement

d’aliments

the

payment

underhållsbidrag

och

qui:

i) a été dressé

maintenance which –

som har

i) has

been

i) upprättats

ou enregistré formel-

formally drawn up or

eller

registrerats

som

lement

tant

registered

en officiell handling

qu’acte

authentique

authentic

instrument

behörig

par

une

autorité

competent

myndighet, eller

compétente; ou

authority; or

ii) a

été

au-

ii) has

been

ii) bestyrkts

thentifié

enregi-

authenticated

by,

av, ingåtts vid, regi-

stré par

une

autorité

concluded, registered

strerats hos eller getts

compétente,

conclu

filed

with

till

behörig

avec elle

déposé

competent authority,

myndighet

auprès d’elle,

and

may

the

och som

kan

bli

et peut faire l’objet

subject of review and

föremål

för

förnyad

d’un

contrôle

modification

prövning och ändring

d’une

modification

competent authority;

behörig

par

une

autorité

myndighet,

compétente;

f) une

«personne

f) “vulnerable

f) sårbar person: en

vulnérable»

désigne

person”

means

person som, på grund

une personne qui, en

person

who,

nedsatt

eller

raison

d’une

altéra-

reason of an impair-

bristande

förmåga

tion ou d’une insuffi-

ment or insufficiency

sin

personliga

kapa-

sance

ses

facultés

of his or her personal

citet, inte kan försörja

477

Bilaga 3 SOU 2010:59

personnelles,

n’est

faculties,

not

able

sig själv.

pas en état de pour-

to support

him

voir à ses besoins.

herself.

CHAPITRE II –

CHAPTER II –

KAPITEL II –

COOPÉRATION

ADMINISTRATIVE

ADMINISTRATIVT

ADMINISTRATIVE

CO-OPERATION

SAMARBETE

Article 4

Artikel 4

Désignation des

Designation of

Utseende av central-

Autorités centrales

Central Authorities

myndigheter

1. Chaque

État

1. A

Contracting

1. Varje

fördrags-

contractant

désigne

State shall designate a

slutande stat ska utse

une Autorité centrale

Central Authority to

centralmyndighet

chargée

de satisfaire

discharge

the duties

som ska ha till upp-

aux

obligations

qui

that

are

imposed

gift

att fullgöra

lui sont imposées par

the

Convention

skyldigheter

som

la Convention.

such an authority.

åläggs

sådana

myn-

digheter enligt

denna

konvention.

2. Un État fédéral,

2. Federal

States,

2. Federala

stater,

un État

dans

lequel

States with more than

stater med fler än ett

plusieurs systèmes de

one system of law or

rättssystem

eller

droit sont en vigueur

States having autono-

stater

som

har

ou un État ayant des

mous territorial units

autonoma territoriella

unités

territoriales

shall

free

enheter

får utse

fler

autonomes, est

libre

appoint

than

än en centralmyndig-

désigner

plus

one

Central

Autho-

het

och

ange

den

d’une Autorité

cen-

rity and shall specify

territoriella

eller

den

trale et doit spécifier

the territorial or per-

personliga

om-

l’étendue

territoriale

sonal

extent

their

fattningen

deras

personnelle

functions.

Where a

befogenheter. Om en

leurs

fonctions.

State

has

appointed

stat har utsett fler än

L’État qui fait usage

more than one Cen-

centralmyndighet

de cette faculté dé-

tral

Authority,

ska

den

ange

den

signe

l’Autorité

cen-

shall

designate

the

centralmyndighet

till

trale à laquelle toute

Central Authority to

vilken

meddelanden

communication

peut

which any communi-

kan sändas för vidare-

être

adressée

vue

cation may

ad-

befordran till behörig

478

SOU 2010:59 Bilaga 3

sa transmission à

dressed for transmis-

centralmyndighet

l’Autorité

centrale

sion to the appropri-

inom den staten.

compétente

sein

ate Central Authority

de cet État.

within that State.

3. Au

moment

3. The

designation

3. Uppgift om den

dépôt de l’instrument

the

Central

centralmyndighet

ratification

Authority or Central

eller

central-

d’adhésion

d’une

Authorities,

their

myndigheter som har

déclaration faite con-

contact

details,

and

utsetts,

kontakt-

formément

where

appropriate

uppgifter

för

dessa,

l’article 61,

chaque

the

extent

their

och

förekommande

État

contractant

functions as specified

fall

omfattningen av

informe

Bureau

paragraph 2,

shall

deras uppgifter enligt

Permanent

be communicated by

punkten 2 ska med-

Conférence

Contracting

State

delas av en fördrags-

Haye de droit inter-

to the Permanent Bu-

slutande

stat

till

national

privé

reau

the

Hague

Haagkonferensen

för

désignation

Conference

Pri-

internationell

privat-

l’Autorité centrale ou

vate

International

rätts permanenta byrå

des

Autorités

cen-

Law at the time when

i samband med

att

trales,

ainsi

que

the

instrument

ratifikations-

eller

leurs coordonnées et,

ratification

acces-

anslutningsinstru-

cas

échéant,

sion

deposited or

mentet

deponeras

l’étendue

leurs

when a declaration is

eller en förklaring ges

fonctions

visées

submitted in accord-

enlighet

med

paragraphe 2. En cas

ance with Article 61.

artikel

61.

Fördrags-

changement,

les

Contracting

States

slutande

stater

ska

États contractants en

shall

promptly

in-

utan dröjsmål

under-

informent aussitôt le

form

the

Permanent

rätta den Permanenta

Bureau Permanent.

Bureau

any

byrån om varje för-

changes.

ändring.

479

Bilaga 3 SOU 2010:59

Article 5

Artikel 5

Fonctions générales

General functions of

Centralmyndigheters

des Autorités

Central Authorities

allmänna uppgifter

centrales

Les

Autorités

Central

Autho-

Centralmyndig-

centrales doivent:

rities shall –

heterna ska

a) coopérer

entre

a) co-operate

with

a) samarbeta

med

elles et promouvoir la

each other and prom-

varandra

och

främja

coopération entre les

ote co-operation am-

samarbetet

mellan

autorités

compéten-

ongst the competent

behöriga myndigheter

tes de leur État pour

authorities

their

i sina stater för att

réaliser

les

objectifs

States to achieve the

uppnå

ändamålen

de la Convention;

purposes

the

med

denna

konven-

Convention;

tion.

b) rechercher, dans

b) seek

far

b) så

långt

som

la mesure du pos-

possible solutions

möjligt söka lösningar

sible,

des

solutions

difficulties

which

på de svårigheter som

aux

difficultés

pou-

arise in the applica-

uppstår

vid

tillämp-

vant survenir dans le

tion of the Con-

ningen

denna

cadre de l’application

vention.

konvention.

de la Convention.

Article 6

Artikel 6

Fonctions spécifiques

Specific functions of

Centralmyndigheters

des Autorités

Central Authorities

särskilda uppgifter

centrales

1. Les

Autorités

1. Central

Autho-

1. Centralmyndig-

centrales

fournissent

rities

shall

provide

heterna

ska

vara

une

assistance

rela-

assistance

relation

behjälpliga i samband

tive

aux

demandes

to applications under

med

ansökningar

prévues

chapitre

Chapter

III.

enligt kapitel III. De

III, notamment en:

particular they shall –

ska särskilt

a) transmettant et

a) transmit

and

a) vidarebefordra

recevant

ces

receive

such

applica-

och

emot

sådana

demandes;

tions;

ansökningar,

480

SOU 2010:59 Bilaga 3

b) introduisant

b) initiate or facili-

b) inleda

eller

facilitant

l’introduc-

tate the institution of

underlätta inledandet

tion

procédures

proceedings

förfaranden

vad

relatives

ces

respect

such

gäller

sådana

ansök-

demandes.

applications.

ningar.

2. Concernant

ces

2. In

relation

2. I

samband

med

demandes, elles pren-

such

applications

sådana

ansökningar

nent toutes les mesu-

they

shall

take

all

ska

centralmyndighe-

res appropriées pour:

appropriate

measures

terna vidta alla lämp-

–

liga åtgärder för att

a) accorder

a) where

the

cir-

a) tillhandahålla

faciliter l’octroi d’une

cumstances

require,

eller

underlätta

till-

assistance

juridique,

to provide or facili-

handahållandet

lorsque

les

circon-

tate

the

provision of

rättsligt

bistånd,

när

stances l’exigent;

legal assistance;

omständigheterna

så

kräver,

b) aider

localiser

b) to

help

locate

b) bistå

med

att

débiteur

the

debtor

the

lokalisera

den

under-

créancier;

creditor;

hållsskyldige eller den

underhållsberättigade,

c) faciliter

la rech-

c) to

help

obtain

c) bistå med att ta

erche

des

informa-

relevant

information

fram

relevanta

upp-

tions

pertinentes

concerning

the

in-

gifter

den

relatives

aux

revenus

come and, if neces-

underhållsskyldiges

et,

nécessaire,

sary,

other

financial

eller

den

underhålls-

patrimoine

du débi-

circumstances

the

berättigades inkomst

teur ou du créancier,

debtor

creditor,

och, om det är nöd-

y compris la localisa-

including the location

vändigt, andra ekono-

tion des biens;

of assets;

miska

förhållanden,

inklusive

lokalisering

av tillgångar,

d) encourager

les

d) to

encourage

d) uppmuntra

till

règlements

amiables

amicable

solutions

samförstånds-

afin

d’obtenir

with

view

lösningar

för

att

på

paiement

volontaire

obtaining

voluntary

frivillig

väg

utverka

des aliments, lorsque

payment

main-

utbetalning

481

Bilaga 3 SOU 2010:59

cela s’avère approprié

tenance,

where

underhåll,

så

är

par le recours à la

suitable

use

lämpligt

genom

médiation, à la con-

mediation,

concilia-

medling,

förlikning

ciliation ou à d’autres

tion

similar

eller

liknande

modes analogues;

processes;

förfaranden,

e) faciliter

l’exécu-

e) to

facilitate

the

e) underlätta

på-

tion

continue

des

ongoing enforcement

gående

verkställighet

décisions

matière

of maintenance deci-

av avgöranden

d’aliments, y compris

sions,

including

any

underhåll,

inklusive

les arrérages;

arrears;

eventuella

utestående

fordringar,

f) faciliter

re-

f) to

facilitate

the

f) underlätta

in-

couvrement

collection and expe-

drivning

och

snabb

virement

rapide

des

ditious

transfer

överföring av utbetal-

paiements d’aliments;

maintenance

pay-

ningar av underhåll,

ments;

g) faciliter

l’obten-

g) to

facilitate

the

g) underlätta

er-

tion

d’éléments

obtaining

hållandet

doku-

preuve documentaire

documentary

mentation eller annat

ou autre;

other evidence;

bevis,

h) fournir une assi-

h) to provide assis-

h) vara

behjälpliga

stance pour établir la

tance

establishing

med

att

fastställa

filiation

lorsque

cela

parentage

where

föräldraskap,

när

est nécessaire pour le

necessary

for

the

detta

krävs

för

recouvrement

d’ali-

recovery

main-

indrivningen

ments;

tenance;

underhållet,

i) introduire

i) to

initiate

i) inleda

eller

faciliter

l’intro-

facilitate

the

institu-

underlätta

inledandet

duction

procé-

tion

proceedings

av förfaranden för att

dures

afin d’obtenir

to obtain any neces-

utverka

eventuella

toute

mesure néces-

sary provisional mea-

nödvändiga

interi-

saire

provisoire à

sures that are territo-

mistiska

åtgärder

caractère territorial et

rial in nature and the

territoriellt

slag som

ayant

pour

but

purpose

which

syftar

till

att

säkra

garantir

l’aboutisse-

to secure the out-

utgången av en på-

ment d’une demande

come

pending

gående

ansökan

482

SOU 2010:59 Bilaga 3

d’aliments pendante;

maintenance

appli-

underhållsbidrag,

cation;

samt

j) faciliter

signi-

j) to

facilitate

j) underlätta

del-

fication et la notifi-

service of documents.

givningen

hand-

cation des actes.

lingar.

3. Les

fonctions

3. The functions of

3. Centralmyndig-

conférées à l’Autorité

the

Central

Autho-

hetens

uppgifter

centrale

en vertu

rity

under

this

enligt

denna

artikel

présent

article

peu-

Article

may,

the

får, i den utsträckning

vent

être

exercées,

extent

permitted

det

är

möjligt

enligt

dans

mesure

under the law of its

den

berörda

statens

prévue par la loi de

State,

performed

lag,

utföras

l’État

concerné,

par

public

bodies, or

offentliga

organ

eller

des

organismes

other

bodies

subject

andra organ som står

publics

d’autres

to the supervision of

under

tillsyn

organismes soumis au

the competent autho-

behöriga myndigheter

contrôle des autorités

rities

that

State.

i den staten. Upp-

compétentes

cet

The

designation

gifter

alla

sådana

État. La

désignation

any

such

public

offentliga

organ

eller

tout

organisme,

bodies

other

andra

organ

som

public ou autre, ainsi

bodies,

well

utses,

kontakt-

que ses

coordonnées

their

contact

details

uppgifter

för

dessa

l’étendue

ses

and

the

extent

samt omfattningen av

fonctions

sont

their

functions,

shall

deras

uppgifter

ska

communiquées

par

be communicated by

meddelas

l’État

contractant

a Contracting

State

fördragsslutande

stat

Bureau Permanent de

the

Permanent

till

Haagkonferensen

Conférence

Bureau of the Hague

för

internationell

Haye

droit

Conference

privaträtts

perma-

international

privé.

Private

International

nenta byrå. Fördrags-

En cas de change-

Law.

Contracting

slutande

stater

ska

ment, les États con-

States shall promptly

utan

dröjsmål

under-

tractants

infor-

inform

the

Perma-

rätta den Permanenta

ment

aussitôt

nent

Bureau

any

byrån om varje för-

Bureau Permanent.

changes.

ändring.

4. Le

présent

4. Nothing

this

4. Ingenting

article et l’article 7 ne

Article

Article 7

denna

artikel

eller i

peuvent en aucun cas

shall be interpreted as

artikel

ska

förstås

483

Bilaga 3 SOU 2010:59

être

interprétés

imposing

obliga-

som att en central-

comme

imposant à

tion

Central

myndighet

åläggs att

une Autorité centrale

Authority to exercise

utöva

befogenheter

l’obligation

d’exercer

powers

that

can be

som endast får utövas

des

attributions

qui

exercised

only

rättsliga

myndig-

relèvent

exclusive-

judicial

authorities

heter

enligt

den

ment

des

autorités

under the law of the

anmodade statens lag.

judiciaires selon la loi

requested State.

de l’État requis.

Article 7

Artikel 7

Requêtes de mesures

Requests for specific

Framställningar om

spécifiques

measures

särskilda åtgärder

1. Une

Autorité

1. A

Central

1. En

central-

centrale

peut,

sur

Authority may make

myndighet får göra en

requête

motivée,

a request,

supported

motiverad framställan

demander à une autre

reasons,

till en annan central-

Autorité

centrale

another

Central

myndighet

vid-

prendre

les

mesures

Authority

take

tagande

lämpliga

spécifiques

appro-

appropriate

specific

särskilda

åtgärder

priées

prévues

measures

under

enligt artikel 6.2 b, c,

l’article

6(2) b),

c),

Article 6(2) b), c), g),

g, h, i och j, när ingen

g), h), i) et j) lors-

h), i) and j) when no

ansökan enligt artikel

qu’aucune

demande

application

under

handläggs.

Den

prévue

l’article

Article 10 is pending.

anmodade

central-

n’est

pendante.

The

requested

myndigheten

ska

L’Autorité

centrale

Central

Authority

vidta

sådana

åtgärder

requise

prend

les

shall

take

such

som är

lämpliga,

mesures

s’avérant

measures

are

den är övertygad om

appropriées

elle

appropriate

if satis-

att

de är nödvändiga

considère

qu’elles

fied

that

they

are

för

att

bistå

sont nécessaires pour

necessary

assist a

potentiell sökande att

aider

demandeur

potential applicant in

göra

ansökan

potentiel

présenter

making

applica-

enligt

artikel

eller

une

demande prévue

tion under Article 10

avgöra om ett sådant

à l’article 10 ou à

determining

ansökningsförfarande

déterminer

une

whether

such

bör inledas.

telle

demande doit

application should be

être introduite.

initiated.

484

SOU 2010:59 Bilaga 3

2. Une

Autorité

2. A

Central

2. En

central-

centrale

peut

égale-

Authority

may

also

myndighet

får

även

ment

prendre

des

take

specific

mea-

vidta

särskilda

åt-

mesures

spécifiques,

sures on

the

request

gärder

efter

fram-

requête d’une

another

Central

ställan

annan

autre

Autorité

cen-

Authority in relation

centralmyndighet

trale, dans une affaire

to a case having an

avseende

mål

recouvrement

international element

indrivning

under-

d’aliments

pendante

concerning

the

håll och med inter-

dans l’État requérant

recovery

main-

nationella inslag

som

comportant

tenance

pending

pågår i den begärande

élément d’extranéité.

the requesting State.

staten.

Article 8

Artikel 8

Frais de l’Autorité

Central Authority

Centralmyndighetens

centrale

costs

kostnader

1. Chaque

Auto-

1. Each

Central

1. Varje

central-

rité centrale prend en

Authority

shall bear

myndighet

ska

bära

charge

ses

propres

its

own

costs

sina

egna

kostnader

frais

découlant

applying

this

Con-

vid

tillämpning

l’application

vention.

denna konvention.

Convention.

2. Les

Autorités

2. Central

Autho-

2. Centralmyndig-

centrales

peuvent

rities may not impose

heter får inte ta ut

mettre

aucun

frais à

any

charge

någon

avgift

från

la charge du demand-

applicant

for

the

sökande

för

eur pour

les

services

provision

their

tjänster som de till-

qu’elles

fournissent

services

under

the

handahåller

enligt

en vertu de la Con-

Convention

save

for

denna

konvention,

vention,

sauf

s’il

exceptional

costs

utom

för

exceptio-

s’agit de frais excep-

arising from a request

nella

kostnader

tionnels

découlant

for a specific measure

samband

med

d’une requête de me-

under Article 7.

framställan

sures

spécifiques

särskild åtgärd enligt

prévue à l’article 7.

artikel 7.

3. L’Autorité

3. The

requested

3. Den

anmodade

centrale

requise

Central

Authority

centralmyndigheten

peut pas recouvrer les

may

not

recover

the

får

kräva

ersättning

485

Bilaga 3 SOU 2010:59

frais

exceptionnels

costs

of the

services

för de exceptionella

mentionnés

para-

referred

kostnader som avses i

graphe

2 sans

avoir

paragraph

without

punkten 2 endast om

obtenu l’accord préa-

the

prior

consent of

sökanden i förväg har

lable du demandeur

the

applicant

the

godkänt att tjänsterna

sur la

fourniture

provision

those

tillhandahålls

till

ces services à un tel

services at such cost.

denna kostnad.

coût.

CHAPITRE III –

CHAPTER III –

KAPITEL III –

DEMANDES PAR

APPLICATIONS

ANSÖKNINGAR

L’INTER-

THROUGH

GENOM CEN-

MÉDIAIRE DES

CENTRAL

TRALMYNDIG-

AUTORITÉS

AUTHORITIES

HETER

CENTRALES

Article 9

Artikel 9

Demande par

Application through

Ansökan genom

l’intermédiaire des

Central Authorities

centralmyndigheter

Autorités centrales

Toute

demande

application

ansökan

enligt

prévue

présent

under

this

Chapter

detta kapitel ska göras

chapitre est transmise

shall

made

genom

centralmyn-

l’Autorité

centrale

through the

Central

digheten i den för-

l’État requis par

Authority

the

dragsslutande stat där

l’intermédiaire

Contracting

State in

sökanden är bosatt till

l’Autorité centrale de

which

the

applicant

centralmyndigheten i

l’État

contractant

resides to the Central

den anmodade staten.

dans lequel

réside

Authority

the

Vid tillämpningen av

demandeur. Aux fins

requested

State.

For

denna

bestämmelse

de la présente dispo-

the

purpose

this

anses en person som

sition,

résidence

provision,

residence

endast

befinner

sig i

exclut

simple

excludes

mere

en viss stat inte vara

présence.

presence.

bosatt där.

486

SOU 2010:59 Bilaga 3

Article 10

Artikel 10

Demandes dispo-

Available

Möjliga ansökningar

nibles

applications

1. Dans

État

1. The

following

1. Följande

an-

requérant, les catégo-

categories of applica-

sökningar

ska

kunna

ries de demandes sui-

tion shall be available

göras i en

begärande

vantes

doivent

pou-

to a creditor in a

stat av en underhålls-

voir

être

présentées

requesting

State

berättigad,

som

vill

par un créancier

qui

seeking

recover

att

underhållsbidrag

poursuit le recouvre-

maintenance

under

ska

drivas

enligt

ment

d’aliments

this Convention –

denna konvention:

vertu

présente

Convention:

a) la

reconnais-

a) recognition

a) erkännande

eller

sance ou la reconnais-

recognition

and

erkännande och verk-

sance

l’exécution

enforcement

ställighet

ett

d’une décision;

decision;

avgörande,

b) l’exécution

b) enforcement

b) verkställighet

d’une

décision

ren-

decision

made

ett

avgörande

som

due ou reconnue dans

recognised

the

meddelats

eller

er-

l’État requis;

requested State;

känns i den anmodade

staten,

c) l’obtention

c) establishment of

c) erhållande av ett

d’une

décision

dans

decision

the

avgörande

den

l’État requis lorsqu’il

requested State where

anmodade staten, om

n’existe

aucune

there is

existing

det

inte

finns

något

décision,

compris

decision,

including

tidigare

avgörande,

l’établissement

where necessary

the

inklusive

det

filiation si nécessaire;

establishment

behövs

fastställande

parentage;

av föräldraskap,

d) l’obtention

d) establishment of

d) erhållande av ett

d’une

décision

dans

decision

the

avgörande i den an-

l’État

requis

lorsque

requested State where

modade

staten,

la reconnaissance

recognition

and

en-

erkännande och verk-

l’exécution

d’une

forcement of a deci-

ställighet

ett

décision

n’est

pas

sion is

not

possible,

avgörande

inte

är

487

Bilaga 3 SOU 2010:59

possible,

est

or is refused, because

möjligt,

eller

vägras,

refusée, en raison de

of the lack of a basis

på grund av att det

l’absence d’une

base

for

recognition and

saknas en grund

för

reconnaissance

enforcement

under

erkännande och verk-

d’exécution

prévue

Article 20, or on the

ställighet

enligt

l’article

pour

grounds specified

artikel 20 eller på de

les

motifs

prévus

Article 22 b) or e);

grunder

som

anges

l’article 22 b) ou e);

artikel 22 b eller e,

e) la

modification

e) modification

e) ändring

ett

d’une

décision

ren-

decision

made

avgörande som med-

due

dans

l’État

the requested State;

delats i den anmodade

requis;

staten, samt

f) la

modification

f) modification

f) ändring

ett

d’une

décision

ren-

a decision made in a

avgörande som med-

due

dans

État

State other

than

the

delats i en annan stat

autre

que

l’État

requested State.

än

den

anmodade

requis.

staten.

2. Dans

État

2. The

following

2. Följande

ansök-

requérant,

les

caté-

categories of applica-

ningar

ska

kunna

gories

demandes

tion shall be available

göras i en begärande

suivantes

doivent

to a debtor in a

stat av en underhålls-

pouvoir être présen-

requesting

State

skyldig

mot

vilken

tées par un débiteur à

against whom there is

det finns ett av-

l’encontre

duquel

existing

mainten-

görande

under-

existe une décision en

ance decision –

hållsskyldighet:

matière d’aliments:

a) la

reconnaissan-

a) recognition of a

a) erkännande

ce d’une décision ou

decision, or an equi-

ett

avgörande,

eller

une

procédure

équi-

valent procedure lea-

ett

motsvarande

för-

valente

ayant

pour

ding to the suspen-

farande, som leder till

effet de suspendre ou

sion,

or limiting

the

uppskjutande

eller

restreindre

l’exé-

enforcement,

begränsning av verk-

cution d’une décision

previous decision

ställigheten

ett

anterieure dans l’État

the requested State;

tidigare

avgörande

requis;

den anmodade staten,

b) la

modification

b) modification

b) ändring

ett

488

SOU 2010:59 Bilaga 3

d’une

décision

ren-

a decision

made

avgörande

som

med-

due

dans

l’État

the requested State;

delats i den anmodade

requis;

staten, samt

c) la

modification

c) modification

c) ändring

ett

d’une

décision

a decision made in a

avgörande

som

med-

rendue

dans

un État

State

other

than

the

delats i en annan stat

autre

que

l’État

requested State.

än

den

anmodade

requis.

staten.

3. Sauf

disposition

3. Save

other-

3. Om

inte

annat

contraire de la Con-

wise provided in this

följer

denna

vention,

les

deman-

Convention,

the

konvention

ska

des prévues aux para-

applications

ansökningar

som

graphes premier et 2

paragraphs

and 2

avses

i punkterna 1

sont traitées

confor-

shall

determined

och

handläggas

mément

droit

under the law of the

enligt

lagen

den

l’État requis et, dans

requested

State,

and

anmodade staten, och

le cas

des

demandes

applications

para-

ansökningar

som

prévues

aux

para-

graphs 1 c) to f) and

avses i punkterna 1 c–

graphes premier c) à

2 b) and c) shall be

f och 2 b–c omfattas

f) et 2 b) et c), sont

subject to the juris-

regler

gällande

soumises

aux

règles

dictional

rules

appli-

behörighet

som

är

de compétence appli-

cable in the requested

tillämpliga i den an-

cables dans cet État.

State.

modade staten.

Article 11

Artikel 11

Contenu de la

Application contents

Ansökningens inne-

demande

håll

1. Toute

demande

1. All

applications

1. Alla ansökningar

prévue

l’article

under Article 10 shall

enligt

artikel

ska

comporte au moins:

as a minimum include

innehålla

minst

–

följande:

a) une

déclaration

a) a

statement

a) uppgift

relative à la nature de

the nature

the

vilken typ av ansökan

la demande

des

application

appli-

eller ansökningar

det

demandes;

cations;

gäller,

b) le

nom

les

b) the

name

and

b) sökandens namn

489

Bilaga 3 SOU 2010:59

coordonnées

de-

contact details, inclu-

och kontaktuppgifter,

mandeur,

compris

ding the address and

inklusive

adress

och

son adresse et sa date

date of birth of the

födelsedatum,

de naissance;

applicant;

c) le

nom

c) the name and, if

c) svarandens namn

défendeur

et,

lors-

known,

address

and

och, om

uppgifterna

qu’elles

sont

con-

date of birth of the

är kända,

adress

och

nues,

son

adresse

respondent;

födelsedatum,

sa date de naissance;

d) le nom et la date

d) the

name

and

d) namn och födel-

de naissance des per-

date of birth of any

sedatum på de per-

sonnes

pour

lesqu-

person

for

whom

soner för vilka under-

elles

des

aliments

maintenance

håll söks,

sont demandés;

sought;

les

motifs

sur

e) the

grounds

e) grunderna

för

lesquels

demande

upon

which

the

ansökan,

est fondée;

application is based;

f) lorsque

dem-

f) in an application

f) när

det gäller

ande

est

formée

par

by a creditor, infor-

ansökningar

från

le créancier, les infor-

mation

concerning

underhållsberättigade,

mations

relatives

where

the

main-

uppgift om vart betal-

lieu où les paiements

tenance

payment

ningen av underhållet

doivent être effectués

should

sent

ska sändas eller över-

ou transmis

electro-

electronically

trans-

föras elektroniskt,

niquement;

mitted;

g) à l’exception de

g) save in an appli-

g) med

undantag

la demande prévue à

cation under

Article

för ansökningar enligt

l’article

10(1)

10(1) a) and (2) a),

artikel 10.1 a och 10.2

(2) a), toute informa-

any

information

a, alla uppgifter

eller

tion ou tout docum-

document

specified

handlingar

som

den

ent exigé par une dé-

declaration

anmodade

staten

har

claration de l’État re-

accordance

with

angett i en förklaring

quis

faite

conformé-

Article

the

i enlighet med artikel

ment à l’article 63;

requested State;

63, samt

les

noms

h) the

name

and

h) namn på

och

490

SOU 2010:59 Bilaga 3

coordonnées

contact details of the

kontaktuppgifter

för

personne

person or unit from

den person

eller

den

service

l’Autorité

the

Central

Autho-

enhet

inom

central-

centrale

l’État

rity of the requesting

myndigheten

den

requérant

respons-

State responsible for

begärande staten som

able du traitement de

processing the appli-

ansvarar

för

hand-

la demande.

cation.

läggningen

ansökan.

2. Lorsque

cela

2. As

appropriate,

2. I förekommande

s’avère

approprié, la

and

the

extent

fall, och i den mån

demande

comporte

known,

the applica-

uppgifterna är kända,

également

les

infor-

tion shall in addition

ska

ansökan

även

mations

suivantes

in particular include –

innefatta följande:

lorsqu’elles

sont

connues:

a) la

situation

a) the

financial

a) den

underhålls-

financière

créan-

circumstances

of the

berättigades

ekono-

cier;

creditor;

miska förhållanden,

b) la

situation

b) the

financial

b) den

underhålls-

financière

débi-

circumstances

of the

skyldiges ekonomiska

teur,

compris

debtor, including the

förhållanden,

inklu-

nom et

l’adresse

name and address of

sive

namn

på

och

l’employeur

the

employer

of the

adress till den under-

débiteur, ainsi que la

debtor and the nature

hållsskyldiges

arbets-

localisation

and

location

of the

givare

samt

uppgifter

nature

des

biens

assets of the debtor;

om vilken typ av till-

débiteur;

gångar

den

under-

hållsskyldige

har

och

var dessa finns, samt

c) toute

autre

in-

c) any other infor-

c) annan

informa-

formation permettant

mation

that

may

tion som kan vara till

de localiser le défen-

assist

with

the

hjälp för att lokalisera

deur.

location

the

svaranden.

respondent.

3. La

demande

est

3. The

application

3. Ansökan

ska

accompagnée

shall be accompanied

åtföljas av

alla

nöd-

491

Bilaga 3 SOU 2010:59

toute information ou

any

necessary

vändiga

komplet-

tout document justi-

supporting informa-

terande

uppgifter

ficatif

nécessaire,

tion

documenta-

eller

dokumentation,

compris

tout

docu-

tion

including

docu-

inklusive

handlingar

ment pouvant établir

mentation

concer-

rörande

sökandens

le droit du deman-

ning

the

entitlement

rätt till

kostnadsfritt

deur

l’assistance

of the

applicant

rättsligt

bistånd. Vid

juridique gratuite. La

free

legal

assistance.

ansökningar

enligt

demande

prévue

the

case

artikel 10.1 a och 10.2

l’article 10(1)

applications

under

a ska ansökan

åtföljas

(2) a) n’est accom-

Article

10(1)

and

endast av de hand-

pagnée

que

des

(2) a), the application

lingar

som

anges i

documents

énumérés

shall be accompanied

artikel 25.

à l’article 25.

only by the docu-

ments

listed

Article 25.

4. Toute

demande

4. An

application

4. En

ansökan

prévue

l’article

under Article 10 may

enligt

artikel

får

peut

être

présentée

be made in the form

göras

med

använd-

moyen

d’un

recommended

and

ning av det formulär

formulaire

recom-

published

the

som

rekommenderas

mandé

publié

par

Hague

Conference

och har getts ut av

la Conférence

Private

Inter-

Haagkonferensen

för

Haye de droit inter-

national Law.

internationell

privat-

national privé.

rätt.

Article 12

Artikel 12

Transmission, récep-

Transmission, receipt

Vidarebefordran,

tion et traitement des

and processing of

mottagande samt

demandes et des

applications and

handläggning av

affaires par l’inter-

cases through Central

ansökningar och

médiaire des

Authorities

ärenden genom

Autorités centrales

centralmyndigheter

1. L’Autorité cen-

1. The

Central

1. Centralmyndig-

trale de l’État requér-

Authority

the

heten i den begärande

ant assiste le deman-

requesting State shall

staten

ska bistå

den

deur

afin

que

soient

assist the applicant in

sökande

med att

joints

tous

les

ensuring

that

the

till att ansökan åtföljs

documents

infor-

application is accom-

av alla handlingar och

492

SOU 2010:59 Bilaga 3

mations

qui,

panied

all

the

all

information

som,

connaissance de cette

information

and

såvitt den känner till,

autorité, sont

néces-

documents known by

är nödvändiga för att

saires à l’examen de la

it to be necessary for

ansökan

ska

be-

demande.

consideration

the

handlas.

application.

2. Après

s’être

2. The

Central

2. Centralmyndig-

assurée

que

Authority

the

heten i den begärande

demande satisfait aux

requesting State shall,

staten

ska,

när

den

exigences

when

satisfied

that

anser

att

ansökan

Convention,

l’Auto-

the

application com-

uppfyller

kraven

rité centrale de l’État

plies

with

the

denna konvention, på

requérant

trans-

requirements

the

sökandens vägnar och

met,

nom

Convention, transmit

med

dennes

med-

demandeur

avec

the

application

givande

vidare-

son consentement, à

behalf

and

with

befordra

ansökan

till

l’Autorité centrale de

the

consent

the

centralmyndigheten i

l’État

requis.

applicant

the

den anmodade staten.

demande

est

accom-

Central Authority of

Ansökan

ska

åtföljas

pagnée du formulaire

the

requested

State.

formuläret

för

transmission

The

application

shall

översändande i bilaga

prévu

l’annexe

accompanied

Centralmyndig-

Lorsque

l’Autorité

the

transmittal form

heten i den begärande

centrale

l’État

set out in Annex 1.

staten ska, på fram-

requis

demande,

The

Central Autho-

ställan

central-

l’Autorité centrale de

rity of the requesting

myndigheten

den

l’État requérant four-

State

shall,

when

anmodade staten, till-

nit une copie comp-

requested

the

handahålla

full-

lète

certifiée

con-

Central Authority of

ständig

kopia

forme

par

l’autorité

the

requested

State,

eventuella handlingar

compétente de l’État

provide a

complete

som anges i artiklarna

d’origine

des

docu-

copy certified by the

16.3, 25.1 a, b och d,

ments

énumérés

aux

competent

authority

25.3

och

30.3,

articles 16(3),

25(1)

in the State of origin

bestyrkt

den

a), b) et d) et (3) b)

any

document

behöriga

myndig-

et 30(3).

specified under Arti-

heten

ursprungs-

cles

16(3),

25(1) a),

staten.

b) and d) and (3) b)

and 30(3).

493

Bilaga 3 SOU 2010:59

3. Dans un délai de

3. The

requested

3. Den

anmodade

six

semaines

Central

Authority

centralmyndigheten

compter de la date de

shall,

within

six

ska

inom

sex veckor

réception

weeks from the date

efter att ha

mottagit

demande,

l’Autorité

receipt

the

ansökan

bekräfta

centrale

requise

application,

acknow-

mottagandet

med

accuse

réception

ledge

receipt

the

användning av formu-

moyen du formulaire

form

set

out

läret i bilaga 2 och

prévu

l’annexe

Annex 2, and inform

informera

central-

avise

l’Autorité

the

Central

Autho-

myndigheten

den

centrale

l’État

rity of the requesting

begärande

staten

requérant

des

premi-

State

what

initial

vilka

inledande

åt-

ères

démarches

qui

steps

have

been or

gärder

som

vidtagits

ont été ou qui seront

will be taken to deal

eller

kommer

att

entreprises pour trai-

with

the

application,

vidtas för att be-

ter

demande

and may request any

handla

ansökan,

och

sollicite tout

docu-

further

necessary

får

begära

ytterligare

ment ou toute in-

documents and infor-

handlingar och infor-

formation

supplé-

mation.

Within

the

mation som

behövs.

mentaire

qu’elle

same

six-week

Inom

samma

sex-

estime

nécessaire.

period, the requested

veckorsperiod

ska

Dans ce même délai

Central

Authority

den

anmodade

six

semaines,

shall

provide

the

centralmyndigheten

l’Autorité centrale re-

requesting

Central

meddela

den

quise informe l’Auto-

Authority

the name

begärande

central-

rité

centrale

requé-

and contact details of

myndigheten

namn

rante des nom et co-

the

person

unit

och

kontaktuppgifter

ordonnées de la per-

responsible

for

för

den person

eller

sonne

service

responding

to inqui-

enhet som har ansvar

chargé

répondre

ries

regarding

the

för att besvara för-

aux

questions

rela-

progress

the

frågningar

hur

tives à l’état d’avance-

application.

behandlingen

an-

ment de la demande.

sökan fortskrider.

4. Dans un délai de

4. Within

three

4. Inom

tre

trois

mois

months

after

the

månader efter bekräf-

l’accusé de réception,

acknowledgement,

telsen av mottagandet

l’Autorité

centrale

the requested Central

ansökan

ska

den

requise

informe

Authority

shall

anmodade

central-

l’Autorité

centrale

inform the requesting

myndigheten

infor-

requérante

l’état

Central Authority of

mera

den

begärande

494

SOU 2010:59 Bilaga 3

de la demande.

the

status

the

centralmyndigheten

application.

om ansökans status.

5. Les

Autorités

5. Requesting

and

5. Begärande

och

centrales

requérante

requested

Central

anmodade

central-

requise

s’infor-

Authorities

shall

myndigheter ska hålla

ment mutuellement:

keep

each

other

varandra

informerade

informed of –

a) de l’identité

a) the

person

a) den

person eller

personne

unit responsible for a

den

enhet

som

är

service

responsable

particular case;

ansvarig

för

ett visst

d’une

affaire

parti-

ärende,

culière;

b) de l’état d’avan-

b) the progress of

b) hur ärendet fort-

cement de l’affaire,

the case,

skrider,

répondent

and

shall

provide

och ska i god tid

temps utile aux de-

timely

responses

svara

på

förfråg-

mandes de renseigne-

enquiries.

ningar.

ments.

6. Les

Autorités

6. Central

Autho-

6. Centralmyndig-

centrales traitent une

rities shall process a

heterna

ska

behandla

affaire

aussi

rapide-

case as quickly as a

ett ärende

så snabbt

ment

qu’un

examen

proper

consideration

som

dess

beskaffen-

adéquat

son

the

issues

will

het tillåter.

contenu le permet.

allow.

7. Les

Autorités

7. Central

Autho-

7. Centralmyndig-

centrales

utilisent

rities

shall

employ

heterna

ska

använda

entre elles les moyens

the

most rapid

and

sig

snabbaste

communication

efficient

means

och

mest

effektiva

les

plus

rapides

communication

kommunikations-

efficaces

dont elles

their disposal.

medlen

som står

till

disposent.

deras förfogande.

8. Une

Autorité

8. A

requested

8. En

anmodad

centrale

requise

Central

Authority

centralmyndighet

får

peut refuser de traiter

may refuse to process

vägra att behandla en

une demande que s’il

an application only if

ansökan

endast

495

Bilaga 3 SOU 2010:59

est manifeste que les

it is manifest that the

det

är

uppenbart

att

conditions

requises

requirements

the

kraven

denna

par la Convention ne

Convention

are

not

konvention inte

är

sont

pas

remplies.

fulfilled. In such case,

uppfyllda.

sådant

Dans

cas,

cette

that

Central

Autho-

fall ska den anmodade

Autorité

centrale

rity

shall

promptly

centralmyndigheten

informe

aussitôt

inform the requesting

utan

dröjsmål

infor-

l’Autorité

centrale

Central Authority of

mera

den

begärande

requérante des motifs

its

reasons

for

centralmyndigheten

de son refus.

refusal.

om skälen för vägran.

9. L’Autorité

cen-

9. The

requested

9. Den

anmodade

trale requise ne peut

Central

Authority

centralmyndigheten

rejeter

une demande

may

not

reject

får

inte

avvisa

au seul motif que des

application

solely

ansökan

endast

på

documents

des

the basis that addi-

grund

att

det

informations

supplé-

tional documents

behövs

komplette-

mentaires sont néces-

information are need-

rande handlingar eller

saires.

Toutefois,

ed. However, the re-

information.

Den

l’Autorité

centrale

quested

Central

anmodade

central-

requise peut

deman-

Authority

may

ask

myndigheten

får

der

l’Autorité

the

requesting

Cen-

emellertid anhålla om

centrale

requérante

tral

Authority

att

den

begärande

de fournir ces docu-

provide

these

addi-

centralmyndigheten

ments

ces

tional documents

tillhandahåller

komp-

informations

supplé-

information.

the

letteringen

fråga.

mentaires.

défaut

requesting

Central

den

begärande

de les fournir dans un

Authority

does

not

centralmyndigheten

délai de trois mois ou

within

three

inte

gör

detta inom

dans

délai

plus

months

a longer

tre

månader,

eller

long

spécifié

par

period

specified

inom en längre period

l’Autorité

centrale

the requested Central

som bestämts av den

requise,

cette derni-

Authority, the reque-

anmodade

central-

ère peut

décider

sted

Central

Autho-

myndigheten, får den

cesser

traiter

rity

may decide

that

anmodade

central-

demande.

Dans

will

longer

myndigheten

besluta

cas, elle

informe

process

the

applica-

att

den

inte

längre

l’Autorité

centrale

tion. In this case, it

kommer att behandla

requérante.

shall

inform

the

ansökan. I sådana fall

requesting

Central

ska

den

informera

Authority

this

den

begärande

496

SOU 2010:59 Bilaga 3

decision.

centralmyndigheten

om detta beslut.

Article 13

Artikel 13

Moyens de

Means of

Kommunikationssätt

communication

Toute

demande

Any

application

Ansökningar

som

présentée par l’inter-

made

through

görs genom de för-

médiaire

des

Auto-

Central

Authorities

dragsslutande

sta-

rités

centrales

des

of the

Contracting

ternas centralmyndig-

États

contractants,

States

accordance

heter

enlighet

med

conformément

with

this

Chapter,

detta kapitel, och alla

chapitre,

tout

and any document or

handlingar eller

upp-

document

infor-

information

appen-

gifter

som

bifogas

mation

qui

est

ded

thereto

dessa

ansökningar

annexé ou fourni par

provided by a Central

eller

tillhandahålls av

une Autorité centrale

Authority, may

not

centralmyndighet,

peuvent

être

be challenged by the

kan

inte

bestridas av

contestés

par

respondent by reason

den

svarande enbart

défendeur

unique-

only of the

medium

med

hänvisning

till

ment

raison

or means of commu-

det kommunikations-

support

des

nication

employed

medel eller

kommu-

moyens de communi-

between

the

Central

nikationssätt

som

cation

utilisés

entre

Authorities

con-

använts

mellan

les Autorités

cen-

cerned.

berörda

central-

trales concernées.

myndigheterna.

Article 14

Artikel 14

Accès effectif aux

Effective access to

Faktisk tillgång till

procédures

procedures

förfaranden

1. L’État

requis

1. The

requested

1. Den

anmodade

assure

aux demand-

State

shall

provide

staten

ska

tillhanda-

eurs un accès effectif

applicants

with

hålla

sökande

aux

procédures,

effective

access

faktisk

tillgång

till

compris

les

procé-

procedures, including

förfaranden, inklusive

dures

d’exécution

enforcement

and

verkställighets-

och

d’appel,

qui

décou-

appeal

procedures,

överklagandeförfa-

lent

des

demandes

arising

from

applica-

randen, som följer av

prévues à ce chapitre.

tions

under

this

ansökningar

enligt

497

Bilaga 3 SOU 2010:59

Chapter.

detta kapitel.

2. Pour

assurer un

2. To provide such

2. För

att

säker-

tel

accès

effectif,

effective

access,

the

ställa

sådan

faktisk

l’État

requis

fournit

requested

State

shall

tillgång ska den an-

une

assistance

juri-

provide

free

legal

modade

staten

till-

dique

gratuite

con-

assistance

accor-

handahålla

kostnads-

formément aux

art-

dance

with

Articles

fritt rättsligt bistånd i

icles 14 à 17, à moins

14 to 17 unless para-

enlighet

med

artik-

que

paragraphe 3

graph 3 applies.

larna

14–17,

såvida

ne s’applique.

inte

punkten

är

tillämplig.

3. L’État

requis

3. The

requested

3. Den

anmodade

n’est

pas

tenu

State

shall

not

staten ska

inte

vara

fournir

une

telle

obliged

provide

skyldig

att

tillhanda-

assistance

juridique

such free legal assis-

hålla sådant kostnads-

gratuite si, et dans la

tance if and to the

fritt

rättsligt

bistånd

mesure où, les procé-

extent that the proce-

om och i den mån

dures

cet

État

dures

that

State

som

förfarandena i

permettent

de-

enable the

applicant

den

staten

gör

det

mandeur

d’agir

sans

make

the

case

möjligt

för

den

avoir

besoin d’une

without the need for

sökande

att föra

sin

telle assistance et que

such

assistance,

and

talan

utan

att

sådant

l’Autorité

centrale

the

Central

Autho-

bistånd

behövs,

och

fournit

gratuitement

rity

provides

such

centralmyndig-

les

services

néces-

services as are neces-

heten

tillhandahåller

saires.

sary free of charge.

nödvändiga

tjänster

utan kostnad.

4. Les

conditions

4. Entitlements

4. Rätten

till

d’accès

l’assistance

free

legal

assistance

kostnadsfritt rättsligt

juridique

gratuite ne

shall not be less than

bistånd ska inte be-

doivent pas être plus

those

available

gränsas

jämfört med

restrictives que celles

equivalent

domestic

det bistånd som till-

fixées dans les affai-

cases.

handahålls

mot-

res

internes

équiva-

svarande

inhemska

lentes.

ärenden.

5. Aucune

caution

5. No

security,

5. Ingen

säkerhet,

ni aucun dépôt, sous

bond

deposit,

borgen

eller

deposi-

498

SOU 2010:59 Bilaga 3

quelque

dénomina-

however

described,

tion,

oavsett

dess

tion que ce soit, ne

shall

required to

benämning, får krävas

peut

être

imposé

guarantee

the

pay-

som

garanti

för

pour garantir le paie-

ment

costs

and

betalning

kost-

ment des frais et dé-

expenses

proce-

nader och avgifter vid

pens dans les procé-

edings

under

the

förfaranden

enligt

dures

introduites

Convention.

konventionen.

vertu de la Conven-

tion.

Article 15

Artikel 15

Assistance juridique

Free legal assistance

Kostnadsfritt rättsligt

gratuite pour les

for child support

bistånd vid

demandes d’aliments

applications

ansökningar om

destinés aux enfants

underhåll till barn

1. L’État

requis

1. The

requested

1. Den

anmodade

fournit une assistance

State

shall

provide

staten ska

tillhanda-

juridique

gratuite

free

legal

assistance

hålla

kostnadsfritt

pour

toute

demande

respect

all

rättsligt bistånd

vid

relative

aux obli-

applications

alla ansökningar

som

gations

alimentaires

creditor

under

this

görs av en underhålls-

découlant d’une rela-

Chapter

concerning

berättigad enligt detta

tion

parent-enfant

maintenance obliga-

kapitel

avseende

envers une

personne

tions

arising

from a

underhållsskyldighet,

âgée

moins

parent-child relation-

som

grundar

sig

på

21 ans présentées par

ship towards a person

ett föräldra-barnför-

un créancier en vertu

under the age of 21

hållande,

mot

de ce chapitre.

years.

person under 21 år.

2. Nonobstant

2. Notwithstand-

2. Utan

hinder

paragraphe

premier,

ing paragraph

the

punkten

får

den

l’État requis peut, en

requested

State may,

anmodade staten, när

ce qui a trait aux

in relation to appli-

det gäller andra an-

demandes autres que

cations

other

than

sökningar

än

sådana

celles

prévues

those

under

Article

som

avses

artikel

l’article 10(1) a) et b)

10(1) a) and b) and

10.1

a–b

och

sådana

et aux affaires cou-

the cases covered by

ärenden som omfattas

vertes

par

l’article

Article 20(4),

refuse

av artikel

20.4,

vägra

20(4), refuser l’octroi

free legal assistance if

kostnadsfritt

rättsligt

d’une assistance juri-

considers

that,

bistånd, om den anser

499

Bilaga 3 SOU 2010:59

dique

gratuite

s’il

the merits, the appli-

att

en ansökan eller

considère

que

cation or

any appeal

ett

eventuellt

över-

demande, ou quelque

manifestly

un-

klagande,

efter

vad

appel que ce soit, est

founded.

som framgår av om-

manifestement

mal

ständigheterna,

upp-

fondée.

enbart saknar grund.

Article 16

Artikel 16

Déclaration permet-

Declaration to permit

Förklaring som

tant un examen limité

use of child-centred

möjliggör behovs-

aux ressources de

means test

prövning utifrån en

l’enfant

bedömning av barnets

medel

1. Nonobstant

les

1. Notwithstand-

1. Utan

hinder

dispositions

l’ar-

ing

Article

15(1), a

vad som sägs i artikel

ticle

15(1),

État

State may declare, in

15.1 får en stat, i

peut

déclarer,

con-

accordance

with

enlighet

med

artikel

formément

à l’article

Article 63, that it will

63,

förklara att

den

63, qu’en ce qui a

provide

free

legal

kommer att tillhanda-

trait

aux

demandes

assistance

respect

hålla

kostnadsfritt

autres que celles pré-

of applications

other

rättsligt

bistånd

när

vues

à l’article

10(1)

than

under

Article

det gäller andra an-

a) et b) et aux affaires

10(1) a) and b) and

sökningar

än

sådana

couvertes par l’article

the cases covered by

som

avses

artikel

20(4), il fournira une

Article 20(4), subject

10.1

a–b

och

sådana

assistance

juridique

to a test based on an

ärenden som omfattas

gratuite sur le fonde-

assessment

the

av artikel 20.4 efter en

ment

d’un

examen

means of the child.

bedömning av barnets

des

ressources

medel.

l’enfant.

2. Un État, au mo-

2. A State shall, at

2. En

stat

ska, i

ment où il fait une

the

time

making

samband

med

att

telle

déclaration,

fo-

such

declaration,

sådan förklaring

av-

urnit au Bureau Per-

provide

information

ges, informera Haag-

manent de la Con-

the

Permanent

konferensen för inter-

férence de

Haye

Bureau of the Hague

nationell

privaträtts

de droit international

Conference on Priva-

permanenta byrå

privé les informations

te International

Law

hur

barnets

medel

relatives

façon

concerning the man-

kommer att bedömas

500

SOU 2010:59 Bilaga 3

dont

l’examen

des

ner

which

the

och om de ekono-

ressources de l’enfant

assessment

the

miska förutsättningar

sera

effectué,

ainsi

child’s means will be

som ska uppfyllas.

que

les

conditions

carried out, including

financières

qui

the

financial

criteria

doivent être remplies.

which would need to

be met to satisfy the

test.

3. Une

demande

3. An

application

3. En

ansökan

présentée en vertu du

referred to in para-

enligt punkten 1, som

paragraphe

premier,

graph 1, addressed to

riktas till en stat som

adressée à un État qui

a State

which

has

har avgett

sådan

a fait une déclaration

made the declaration

förklaring som avses i

conformément

à ce

referred

that

samma

punkt,

ska

paragraphe,

devra

paragraph, shall

in-

innefatta

ett formellt

inclure

une

attest-

clude a formal attest-

intyg

från

sökanden,

ation

formelle

ation by the applicant

av vilket

framgår att

demandeur indiquant

stating

that

the

barnets

medel

upp-

que les ressources de

child’s

means

meet

fyller

förutsätt-

l’enfant satisfont aux

the

criteria

referred

ningarna

enligt

conditions

mention-

paragraph

punkten 2. Den an-

nées au paragraphe 2.

The

requested

State

modade

staten

får

L’État requis ne peut

may

only

request

begära

ytterligare

demander de preuves

further

evidence

bevis

avseende

additionnelles

des

the child’s means if it

barnets medel

endast

ressources de l’enfant

has

reasonable

den

har

skälig

que s’il a des motifs

grounds

believe

anledning att anta att

raisonnables de croire

that

the

information

uppgifter

som

que les

informations

provided

the

sökanden har

lämnat

fournies par le de-

applicant

in-

är felaktiga.

mandeur

sont

accurate.

erronées.

4. Si

l’assistance

4. If

the

most

4. Om

det

mest

juridique

plus

favourable legal assis-

förmånliga

rättsliga

favorable fournie par

tance provided for by

bistånd

som lagen i

la loi de l’État requis

the law of the reques-

den anmodade staten

en ce qui concerne les

ted State in respect of

föreskriver vid ansök-

demandes

présentées

applications

under

ningar

enligt

detta

en vertu de ce chap-

this Chapter concer-

kapitel

avseende

501

Bilaga 3 SOU 2010:59

itre

relatives

aux

ning

maintenance

underhållsskyldighet

obligations alimentai-

obligations

arising

som

grundas

på

ett

res

découlant

d’une

from a parent-child

föräldra-barnförhål-

relation

parent-en-

relationship

towards

lande mot ett barn är

fant envers un enfant

child

förmånligare

än

det

est plus favorable que

favourable

than

that

rättsliga

bistånd

som

celle

fournie confor-

provided

for

under

anges i punkterna 1–

mément

aux

para-

paragraphs 1 to 3, the

ska

det

mest

graphes premier à 3,

most favourable legal

förmånliga

rättsliga

l’assistance

juridique

assistance

shall

biståndet

tillhanda-

la plus favorable doit

provided.

hållas.

être fournie.

Article 17

Artikel 17

Demandes ne

Applications not

Ansökningar som inte

permettant pas de

qualifying under

omfattas av artikel 15

bénéficier de l’article

Article 15 or

eller artikel 16

15 ou de l’article 16

Article 16

Pour les demandes

In the case of all

För

andra

ansök-

présentées en

appli-

applications

under

ningar

enligt

denna

cation de la Conven-

this

Convention

konvention än de som

tion

qui

relèvent

other

than

those

omfattas av artikel 15

pas de l’article 15 ou

under

Article

15 or

eller artikel 16

de l’article 16:

Article 16 –

a) l’octroi

d’une

a) the provision of

a) får

rätten

till

assistance

juridique

free

legal

assistance

kostnadsfritt

rättsligt

gratuite

peut

être

may be made subject

bistånd

göras

bero-

subordonné

l’exa-

to a means or a

ende

prövning

men

des

ressources

merits test;

tillgängliga

demandeur

ou à

medlen

eller

l’analyse de son bien-

faktiska

omständig-

fondé;

heterna, och

b) un

demandeur

b) an

applicant,

b) ska

sökande,

qui, dans l’État d’ori-

who in the State of

som i ursprungsstaten

gine,

bénéficié

origin

has

benefited

har haft kostnadsfritt

d’une

assistance juri-

from

free

legal

rättsligt

bistånd,

vid

dique

gratuite,

béné-

assistance,

shall

ett

förfarande

ficie,

dans

toute

entitled,

any

erkännande och verk-

502

SOU 2010:59 Bilaga 3

procédure

re-

proceedings

for

re-

ställighet

rätt

till

connaissance

cognition or enforce-

kostnadsfritt

rättsligt

d’exécution,

d’une

ment,

benefit, at

bistånd

åtminstone

assistance

juridique

least

the

same

samma

utsträckning

gratuite

moins

extent,

from

free

som

gäller

under

équivalente

celle

legal

assistance

samma

förhållanden

prévue

dans

les

provided

for

the

enligt

den anmodade

mêmes circonstances

law

the

State

statens lag.

par la loi de l’État

addressed

under

the

requis.

same circumstances.

CHAPITRE IV –

CHAPTER IV –

KAPITEL IV –

RESTRICTIONS À

RESTRICTIONS

BEGRÄNSNINGAR

L’INTRODUC-

ON BRINGING

I RÄTTEN ATT

TION DE PROCÉ-

PROCEEDINGS

INLEDA ETT

DURES

FÖRFARANDE

Article 18

Artikel 18

Limite aux

Limit on proceedings

Begränsning av

procédures

förfaranden

1. Lorsqu’une déci-

1. Where

deci-

1. Om

ett

av-

sion

été

rendue

sion is made in a

görande

har

med-

dans un État contrac-

Contracting

State

delats i en fördrags-

tant où le créancier a

where the creditor is

slutande stat

där den

sa résidence

habi-

habitually

resident,

underhållsberättigade

tuelle, des procédures

proceedings to modi-

har sin

hemvist,

kan

pour

modifier

fy the decision or to

talan

för att

ändra

décision

obtenir

make a new decision

domen

eller

få

ett

une nouvelle décision

cannot be brought by

nytt

avgörande

inte

peuvent

être

the

debtor

any

väckas av den under-

introduites

par

other

Contracting

hållsskyldige

någon

débiteur

dans

State as long as the

annan

fördrags-

autre

État

contrac-

creditor

remains

slutande stat, så länge

tant,

tant

que

habitually resident in

som

den

underhålls-

créancier

continue à

the

State

where

the

berättigade fortsätter

résider

habituelle-

decision was made.

att ha sin hemvist i

ment dans l’État où la

den stat där av-

décision a été rendue.

görandet meddelades.

2. Le

paragraphe

2. Paragraph 1 shall

2. Punkt 1 ska inte

503

Bilaga 3 SOU 2010:59

premier ne s’applique

not apply –

tillämpas

pas:

a) lorsque, dans un

a) where, except in

a) om

parterna,

litige portant sur une

disputes

relating

förutom

vid

tvister

obligation alimentaire

maintenance

obliga-

som

rör

underhålls-

envers une

personne

tions

respect

skyldighet

mot

barn,

autre qu’un enfant, la

children,

there

skriftligen

har avtalat

compétence

cet

agreement in writing

att den andra för-

autre

État

contrac-

between

the

parties

dragsslutande

staten

tant a fait l’objet d’un

to the jurisdiction of

är behörig,

accord par écrit entre

that

other

Contrac-

les parties ;

ting State;

b) lorsque le créan-

b) where

the

b) om

den

under-

cier se soumet à la

creditor

submits

hållsberättigade

compétence

cet

the

jurisdiction

godtar den andra för-

autre

État

contrac-

that

other

Contrac-

dragsslutande

statens

tant,

soit

expressé-

ting

State

either

behörighet,

antingen

ment,

soit

expressly

uttryckligen

eller

défendant sur le fond

defending

the

genom att gå i svaro-

l’affaire

sans

merits

the case

mål utan

att

invända

contester la

compé-

without

objecting

mot behörigheten vid

tence

lorsque

l’occa-

the jurisdiction at the

första möjliga tillfälle,

sion lui en est offerte

first

available

oppor-

pour la première fois;

tunity;

c) lorsque

l’auto-

c) where

the

c) om

behörig

rité

compétente

competent

authority

myndighet

ur-

l’État

d’origine

in the State of origin

sprungsstaten

inte

peut ou refuse d’ex-

cannot, or refuses to,

kan,

eller

vägrar,

ercer

sa compétence

exercise

jurisdiction

utöva

behörighet för

pour modifier la dé-

modify

the

att ändra domen eller

cision ou rendre une

decision

make a

meddela

dom,

nouvelle décision; ou

new decision; or

eller

lorsque

d) where

the

d) om

det

av-

décision rendue dans

decision made in the

görande

som

med-

l’État

d’origine

State of origin cannot

delats

ursprungs-

peut

être

reconnue

recognised

staten inte kan er-

déclarée

exécu-

declared

enforceable

kännas eller förklaras

504

SOU 2010:59 Bilaga 3

toire

dans

l’État

the

Contracting

verkställbart

den

contractant

dans

State

where

proce-

fördragsslutande

stat

lequel des procédures

edings to modify the

där ett förfarande för

tendant à la modifica-

decision

make

ett

ändrat

eller

nytt

tion de la décision ou

new decision are con-

avgörande övervägs.

l’obtention

d’une

templated.

nouvelle

décision

sont envisagées.

CHAPITRE V –

CHAPTER V –

KAPITEL V –

RECONNAIS-

RECOGNITION

ERKÄNNANDE

SANCE ET EXÉ-

AND ENFORCE-

OCH VERK-

CUTION

MENT

STÄLLIGHET

Article 19

Artikel 19

Champ d’application

Scope of the Chapter

Kapitlets tillämp-

du chapitre

ningsområde

1. Le

présent

cha-

1. This

Chapter

1. Detta kapitel ska

pitre

s’applique

aux

shall

apply

tillämpas

på

av-

décisions rendues par

decision rendered by

göranden

om under-

une autorité judiciaire

a judicial or admini-

hållsskyldighet

som

administrative

strative

authority

meddelats

matière

d’obligations

respect of a main-

rättslig

eller

alimentaires.

Par

tenance

obligation.

administrativ myndig-

mot

«décision»,

The

term

“decision”

het.

Begreppet

”av-

entend également les

also includes a settle-

görande”

ska

även

transactions

ment

agreement

omfatta en förlikning

accords passés devant

concluded

before

eller ett avtal som har

de telles autorités ou

approved by such an

ingåtts

inför

eller

homologués par elles.

authority. A decision

godkänts av en sådan

Une

décision

peut

may

include

auto-

myndighet.

Ett

av-

comprendre

une

matic

adjustment

görande kan inbegripa

indexation

automa-

indexation

and

automatisk

justering

tique et une obliga-

requirement

pay

genom

indexering

tion

payer

des

arrears,

retroactive

och krav på betalning

arrérages, des

ali-

maintenance or inter-

utestående

ford-

ments

rétroactive-

est and a determi-

ringar,

retroaktivt

ment ou des intérêts,

nation

costs

underhåll

eller

ränta

même

que

expenses.

samt fastställande av

fixation

des

frais

kostnader

och

av-

505

Bilaga 3 SOU 2010:59

dépenses.

gifter.

2. Si la décision ne

2. If

decision

2. Om

ett

av-

concerne

pas

seule-

does not relate solely

görande

inte

enbart

ment l’obligation ali-

maintenance

rör underhållsskyldig-

mentaire, l’effet de ce

obligation,

the

effect

het

ska

detta

kapitel

chapitre reste limité à

this

Chapter

inverka

endast

på de

cette dernière.

limited

the

parts

delar

avgörandet

of the decision which

som

rör

underhålls-

concern

maintenance

skyldighet.

obligations.

3. Aux

fins

3. For the purpose

3. Vid

tillämpning

paragraphe

premier,

paragraph

av punkten 1

avses

«autorité

administra-

“administrative

aut-

med

”administrativ

tive»

désigne

hority” means a pu-

myndighet”

ett

organisme

public

blic body whose deci-

offentligt

organ vars

dont les décisions, en

sions, under

the

law

beslut

enligt

lagen i

vertu de la loi de

of the State where it

den

stat

där

organet

l’État où il est établi:

is established –

är etablerat

a) peuvent

faire

a) may

made

a) kan

bli

föremål

l’objet

d’un

appel

the

subject

för

överklagande till

devant

une

autorité

appeal to

review

eller

förnyad

pröv-

judiciaire

d’un

by a judicial autho-

ning

rättslig

contrôle par une telle

rity; and

myndighet, och

autorité; et

b) ont une force et

b) have

similar

b) har

liknande

effet

équivalant à

force and effect to a

giltighet

och

verkan

une

décision

d’une

decision of a judicial

som ett avgörande av

autorité

judiciaire

authority

the

en rättslig myndighet

dans

même

same matter.

i samma fråga.

matière.

4. Ce chapitre s’ap-

4. This

Chapter

4. Detta kapitel ska

plique aussi aux con-

also applies to main-

även tillämpas på avtal

ventions

matière

tenance arrangements

underhållsbidrag

d’aliments,

confor-

accordance

with

enligt artikel 30.

mément à l’article 30.

Article 30.

506

SOU 2010:59 Bilaga 3

5. Les

dispositions

5. The

provisions

5. Bestämmelserna

de ce chapitre s’appli-

of this Chapter shall

i detta

kapitel

ska

quent

aux

demandes

apply to a request for

tillämpas

på

fram-

de reconnaissance

recognition

and

en-

ställningar om erkän-

d’exécution

présen-

forcement

made

di-

nande och verkställig-

tées

directement

rectly to a competent

het

som

görs

direkt

l’autorité compétente

authority of the State

till

behörig

l’État

requis,

addressed in accord-

myndighet

den

conformément

ance with Article 37.

berörda staten i enlig-

l’article 37.

het med artikel 37.

Article 20

Artikel 20

Bases de

Bases for recognition

Grunder för

reconnaissance et

and enforcement

erkännande och

d’exécution

verkställighet

1. Une

décision

1. A decision made

1. Ett

avgörande

rendue dans un État

in one

Contracting

som

meddelats

contractant

(«l’État

State

(“the

State of

fördragsslutande

stat

d’origine») est recon-

origin”) shall be re-

(”ursprungsstaten”)

nue et exécutée dans

cognised

and enfor-

ska

erkännas

och

les autres États con-

ced in other Con-

verkställas

andra

tractants si:

tracting States if –

fördragsslutande

stater om

a) le

défendeur

a) the

respondent

a) svaranden

hade

résidait

habituelle-

was

habitually

resi-

sin hemvist i ur-

ment

dans

l’État

dent in the State of

sprungsstaten

när

d’origine

lors

origin

the

time

talan väcktes,

l’introduction

proceedings

were

l’instance;

instituted;

b) le

défendeur

b) the

respondent

b) svaranden

har

s’est

soumis

has submitted to the

godtagit

den

berörda

compétence de l’au-

jurisdiction

either

myndighetens

be-

torité, soit

expressé-

expressly

hörighet,

antingen

ment,

soit

defending

the

uttryckligen

eller

défendant sur le fond

merits

the

case

genom att gå i svaro-

de l’affaire sans con-

without

objecting to

mål

utan

att

bestrida

tester

compétence

the jurisdiction at the

behörigheten

vid

lorsque l’occasion lui

first

available oppor-

första möjliga tillfälle,

507

Bilaga 3

SOU 2010:59

en a été offerte pour la première fois;

c)le créancier rési- dait habituellement dans l’État d’origine lors de l’introduction de l’instance;

d)l’enfant pour lequel des aliments ont été accordés résidait habituelle- ment dans l’État d’origine lors de l’introduction de l’instance, à condi- tion que le défendeur ait vécu avec l’enfant dans cet État ou qu’il ait résidé dans cet État et y ait fourni des aliments à l’enfant;

e)la compétence a fait l’objet d’un accord par écrit entre les parties sauf dans un litige portant sur une obligation ali- mentaire à l’égard d’un enfant; ou

f)la décision a été rendue par une auto- rité exerçant sa com- pétence sur une ques- tion relative à l’état des personnes ou à la responsabilité paren-

tunity;

c)the creditor was habitually resident in the State of origin at the time proceedings were instituted;

d)the child for whom maintenance was ordered was habitually resident in the State of origin at the time proceedings were instituted, pro- vided that the respondent has lived with the child in that State or has resided in that State and provided support for the child there;

e)except in dispu- tes relating to main-

tenance obligations in respect of children, there has been agreement to the jurisdiction in writing by the parties; or

f) the decision was made by an authority exercising jurisdic- tion on a matter of personal status or parental responsi- bility, unless that

c)den underhålls- berättigade hade sin hemvist i ursprungs- staten när talan väcktes,

d)det barn som beviljats underhålls- bidrag hade hemvist i ursprungsstaten när talan väcktes, förut- satt att svaranden har bott tillsammans med barnet i den staten eller har varit bosatt i den staten och betalat underhåll för barnet där,

e)parterna skrift- ligen har avtalat om behörigheten, med undantag för tvister som rör under- hållsskyldighet mot barn, eller

f)avgörandet har meddelats av en myndighet som ut- övat sin behörighet i ett ärende om någons rättsliga status eller föräldraansvar, såvida

508

SOU 2010:59 Bilaga 3

tale,

sauf

cette

jurisdiction

was

inte denna behörighet

compétence

est

uni-

based

solely

on the

grundade

sig

enbart

quement

fondée

sur

nationality of one of

på

den

ena

partens

la nationalité de l’une

the parties.

medborgarskap.

des parties.

2. Un

État

con-

2. A

Contracting

2. En

fördrags-

tractant

peut

faire

State

may

make

slutande

stat

får, i

une réserve

portant

reservation, in accor-

enlighet

med

artikel

sur

paragraphe

dance

with

Article

62, anmäla ett för-

premier c), e) ou f),

62, in respect of para-

behåll

med

avseende

conformément

graph 1 c), e) or f).

på punkt 1 c, e eller f.

l’article 62.

3. Un

État

con-

3. A

Contracting

3. En

fördrags-

tractant

ayant

fait

State making a reser-

slutande

stat

som

une réserve en appli-

vation

under

para-

anmäler ett

förbehåll

cation

para-

graph 2 shall recog-

enligt

punkten

ska

graphe 2

doit

recon-

nise

and

enforce

erkänna och verkställa

naître et exécuter une

decision

its

law

ett

avgörande

décision

would

similar

lagen

den

staten,

législation,

dans

des

factual circumstances

under

motsvarande

circonstances

fait

confer or would have

faktiska

omständig-

similaires, confère ou

conferred jurisdiction

heter

ger eller

skulle

aurait

conféré

com-

on its

authorities

gett

egna

pétence à ses auto-

make such a decision.

myndigheterna

be-

rités pour rendre une

hörighet

att

meddela

telle décision.

ett sådant avgörande.

4. Lorsque

re-

4. A

Contracting

4. En

fördrags-

connaissance

d’une

State shall, if recog-

slutande stat som till

décision

n’est

pas

nition of a decision is

följd

av ett

förbehåll

possible dans un État

not

possible

enligt punkten 2 inte

contractant en raison

result of a reservation

kan

erkänna

ett

d’une réserve faite en

under

paragraph

avgörande

ska,

application

para-

and if the debtor is

den

underhålls-

graphe

cet

État

habitually resident in

skyldige har hemvist i

prend

toutes

les

that

State,

take

all

den

staten,

vidta

alla

mesures

appropriées

appropriate measures

lämpliga

åtgärder

för

pour qu’une décision

to establish a decision

att utverka ett av-

soit rendue en faveur

for the benefit of the

görande

till

förmån

509

Bilaga 3 SOU 2010:59

créancier

creditor.

The

pre-

för

den

underhålls-

débiteur réside

habi-

ceding sentence shall

berättigade.

Detta

tuellement

dans

cet

not

apply

direct

gäller

inte

direkta

État. La phrase précé-

requests

for

recog-

framställningar

dente ne s’applique ni

nition

and

enforce-

erkännande och verk-

aux

demandes

direc-

ment

under

Article

ställighet

enligt

tes de reconnaissance

19(5) or to claims for

artikel

19.5

eller

d’exécution

pré-

support referred to in

sådana

underhålls-

vues

l’article

19(5)

Article 2(1) b).

anspråk

som

avses i

ni aux actions alimen-

artikel 2.1 b.

taires

mentionnées à

l’article 2(1) b).

5. Une décision en

5. A decision in fa-

5. Ett avgörande till

faveur

d’un enfant

vour of a child under

fördel

för

ett

barn

âgé de moins de 18

the

age

18 years

under 18 år, som inte

ans, qui ne peut être

which

cannot

kan

erkännas

ute-

reconnue

unique-

recognised

virtue

slutande på grund av

ment en raison d’une

only of a reservation

ett förbehåll avseende

réserve portant sur le

in respect of para-

punkt 1 c, e eller f,

paragraphe

premier

graph 1 c), e) or f)

ska godtas som grund

c), e) ou f), est accep-

shall

accepted

för

barnets

rätt

att

tée

comme

établis-

establishing

the

eli-

komma

fråga

för

sant l’éligibilité de cet

gibility

of that

child

underhållsbidrag i den

enfant à des aliments

for

maintenance

anmodade staten.

dans l’État requis.

the State addressed.

Une

décision

6. A

decision

shall

6. Ett

avgörande

n’est reconnue que si

be recognised only if

ska

erkännas

endast

elle produit des effets

it has effect in the

om det har verkan i

dans

l’État

d’origine

State

origin,

and

ursprungsstaten,

och

et n’est exécutée que

shall

enforced

ska verkställas endast

elle

est exécutoire

only if it is enforce-

om det är verkställ-

dans l’État d’origine.

able in the State of

bart

ursprungs-

origin.

staten.

510

SOU 2010:59 Bilaga 3

Article 21

Artikel 21

Divisibilité et

Severability and

Avskiljande samt

reconnaissance ou

partial recognition

erkännande och verk-

exécution partielle

and enforcement

ställighet till viss del

1. Si

l’État requis

1. If

the

State

1. Om

den

an-

peut

reconnaître

addressed is unable to

modade

staten

inte

ou exécuter la déci-

recognise

enforce

kan

erkänna

eller

sion pour le tout, il

the

whole

the

verkställa

hela

avgö-

reconnaît

exécute

decision,

shall

randet, ska den er-

chaque

partie

divi-

recognise

enforce

känna eller

verkställa

sible

décision

any severable part of

varje

sådan

avskiljbar

qui peut être recon-

the

decision

which

del av avgörandet som

nue

déclarée

can be so recognised

kan

erkännas

eller

exécutoire.

or enforced.

verkställas.

2. La

reconnais-

2. Partial

recog-

2. Det

är

alltid

sance

l’exécution

nition or

enforce-

möjligt att ansöka om

partielle

d’une

déci-

ment

decision

erkännande

eller

sion

peut

toujours

can always be applied

verkställighet

till

viss

être demandée.

for.

del av ett avgörande.

Article 22

Artikel 22

Motifs de refus de

Grounds for refusing

Skäl för att vägra

reconnaissance et

recognition and

erkännande och

d’exécution

enforcement

verkställighet

reconnaissance

Recognition

and

Erkännande

och

l’exécution

de la

enforcement

verkställighet

får

décision peuvent être

decision

may

vägras om

refusées si:

refused if –

a) la

reconnais-

a) recognition

and

a) erkännande

och

sance

l’exécution

enforcement

the

verkställighet

av-

décision

sont

decision is manifestly

görandet

är

uppen-

manifestement

in-

incompatible

with

bart

oförenligt

med

compatibles

avec

the

public

policy

grunderna

för

rätts-

l’ordre

public

(“ordre

public”)

ordningen

(ordre

l’État requis;

the State addressed;

public) i den an-

modade staten,

511

Bilaga 3 SOU 2010:59

b) la

décision

b) the decision was

b) avgörandet

har

résulte

d’une

fraude

obtained by fraud in

utverkats genom svik-

commise

dans

connection

with

ligt förfarande i sam-

procédure;

matter of procedure;

band

med

rätte-

gången,

c) un

litige

entre

c) proceedings

be-

c) en

rättegång

les mêmes parties et

tween

the

same

mellan samma

parter

ayant le même objet

parties and having the

om samma sak pågår

est

pendant

devant

same

purpose

are

vid

myndighet i

une autorité de l’État

pending

before

den anmodade staten

requis,

première

authority of the State

och

detta

förfarande

saisie;

addressed

and

those

inleddes först,

proceedings were the

first to be instituted;

d) la

décision

est

d) the

decision

d) avgörandet

är

incompatible

avec

incompatible

with a

oförenligt

med

ett

une

décision

rendue

decision

rendered

avgörande

mellan

entre

les

mêmes

between

the

same

samma

parter

parties

ayant

parties and having the

samma sak som med-

même objet, soit dans

same

purpose,

either

delats i den anmodade

l’État

requis,

soit

in the State addressed

staten eller

annan

dans

un autre

État

another

State,

stat,

förutsatt

att

det

lorsque

dernière

provided

that

this

sistnämnda

avgöran-

décision

remplit

les

latter

decision

fulfils

det uppfyller de nöd-

conditions

néces-

the conditions neces-

vändiga

villkoren

för

saires à sa reconnais-

sary for its recog-

att

det

ska

kunna

sance

son

nition

and

enforce-

erkännas

och

verk-

exécution dans l’État

ment

the

State

ställas i den an-

requis;

addressed;

modade staten,

e) dans les

cas

où

e) in a case where

e) i

ett

fall

där

le défendeur

n’a

the

respondent

has

svaranden

har

ute-

comparu,

été

neither appeared nor

blivit eller

inte

varit

représenté

dans

les

was

represented

företrädd

vid

för-

procédures

dans

proceedings

the

farandet i

ursprungs-

l’État d’origine:

State of origin –

staten, när

i) lorsque la loi

i) when

the

i) svaranden,

l’État

d’origine

law

of the

State

då lagen i ursprungs-

512

SOU 2010:59 Bilaga 3

prévoit un avis de la

origin

provides

for

staten föreskriver

att

procédure, le défend-

notice

procee-

denne ska underrättas

eur

n’a

pas

été

dings, the respondent

förfarandet,

inte

dûment

avisé

did not

have proper

har

underrättats

på

procédure

n’a

pas

notice of the procee-

vederbörligt sätt

och

eu l’opportunité de se

dings and an oppor-

inte

har

fått tillfälle

faire entendre; ou

tunity to be heard; or

att yttra sig, eller

ii) lorsque

ii) when

the

ii) svaranden,

loi de l’État d’origine

law of the State of

då lagen i ursprungs-

ne prévoit pas un avis

origin does not pro-

staten inte föreskriver

procédure,

vide for notice of the

att denne ska under-

défendeur n’a pas été

proceedings,

the

re-

rättas om förfarandet,

dûment

avisé

spondent

did not

inte

har

underrättats

décision et n’a pas eu

have proper notice of

avgörandet

på

possibilité

the decision

and

vederbörligt sätt

och

contester

opportunity

inte

har

fått tillfälle

former

appel

challenge or appeal it

att invända mot eller

fait et en droit; ou

on fact and law; or

överklaga

avgörandet

på faktisk och rättslig

grund, eller

f) la décision a été

f) the decision was

f) avgörandet

har

rendue

violation

made in

violation

meddelats i strid med

de l’article 18.

Article 18.

artikel 18.

Article 23

Artikel 23

Procédure pour une

Procedure on an

Förfarande för en an-

demande de

application for

sökan om erkännande

reconnaissance et

recognition and

och verkställighet

d’exécution

enforcement

1. Sous réserve des

1. Subject

the

1. Om

inget annat

dispositions

provisions

the

följer av

bestämmel-

Convention, les pro-

Convention, the pro-

serna i denna kon-

cédures de reconnais-

cedures

for

recogni-

vention ska förfaran-

sance et

d’exécution

tion and enforcement

dena

för

erkännande

sont régies par la loi

shall be governed by

och

verkställighet

de l’État requis.

the law of the State

regleras av lagen i den

addressed.

anmodade staten.

513

Bilaga 3 SOU 2010:59

2. Lorsqu’une

de-

2. Where an appli-

2. Om

ansökan

mande de reconnais-

cation

for

recog-

erkännande

och

sance

d’exécution

nition

and

enforce-

verkställighet

ett

d’une

décision a

été

ment

decision

avgörande har gjorts

présentée par l’inter-

has

been

made

genom

centralmyn-

médiaire

des

Auto-

through

Central

digheter

enlighet

rités

centrales

con-

Authorities in accor-

med

kapitel

III,

ska

formément

cha-

dance

with

Chapter

den

anmodade

cen-

pitre

III,

l’Autorité

III,

the

requested

tralmyndigheten

utan

centrale

requise

doit

Central

Authority

dröjsmål antingen

promptement:

shall promptly either

a) transmettre

–

a) refer

the

appli-

a) vidarebefordra

demande

l’autorité

cation to the compe-

ansökan

till

behörig

compétente

qui

doit

tent authority which

myndighet, som utan

sans retard déclarer la

shall

without

delay

dröjsmål

ska

förklara

décision

exécutoire

declare

the

decision

avgörandet

verkställ-

procéder

son

enforceable

regis-

bart

eller

registrera

enregistrement

aux

ter the

decision

for

det för verkställighet,

fins d’exécution; ou

enforcement; or

eller

b) si elle est l’auto-

b) if

the

b) själv

vidta

så-

rité

compétente,

competent

authority

dana åtgärder, om den

prendre

elle-même

take such steps itself.

är behörig myndighet.

ces mesures.

3. Lorsque

3. Where

the

re-

3. Om

ansökan

demande

est

présen-

quest is made directly

görs

direkt

till

tée

directement

competent

behörig myndighet i

l’autorité compétente

authority in the State

den anmodade staten

dans l’État requis en

addressed

accor-

i enlighet med artikel

vertu

l’article

dance

with Article

19.5, ska den myndig-

19(5), cette

autorité

19(5),

that

authority

heten utan

dröjsmål

déclare sans retard la

shall

without

delay

förklara

avgörandet

décision

exécutoire

declare

the

decision

verkställbart

eller

procède

son

enforceable

registrera

det

för

enregistrement

aux

the

decision

verkställighet.

fins d’exécution.

for enforcement.

4. Une

déclaration

4. A declaration or

4. En

verkställbar-

ou un enregistrement

registration

may

hetsförklaring

eller

514

SOU 2010:59 Bilaga 3

peut être

refusé

refused

only

the

registrering

får

inte

que

pour

motif

ground

set

out

vägras på annan grund

prévu à l’article 22 a).

Article 22 a). At this

än den som anges i

À ce stade, ni le de-

stage

neither

the

artikel 22 a. I detta

mandeur ni le défen-

applicant nor the re-

skede

har

varken

deur ne sont auto-

spondent

entitled

sökanden

eller

mot-

risés

présenter

to make any sub-

parten

rätt

att

yttra

d’objection.

missions.

sig.

5. La

déclaration

5. The

applicant

5. Sökanden

och

l’enregistrement

and

the

respondent

motparten

ska

ome-

fait en application des

shall

promptly

delbart

underrättas

paragraphes 2 et 3, ou

notified of the de-

verkställbarhets-

leur refus en vertu du

claration

regi-

förklaringen

eller

paragraphe

est

stration,

made

under

registreringen

enligt

notifié

promptement

paragraphs

and

punkterna

och

demandeur

or the refusal thereof

eller om en vägran av

défendeur

qui

peu-

accordance

with

detta

enligt

punkten

vent le

contester

paragraph 4, and may

4, och

ges

möjlighet

former

appel,

bring a

challenge

att invända mot eller

fait et en droit.

appeal on fact and on

överklaga

beslutet

på

a point of law.

faktisk

och

rättslig

grund.

6. La

contestation

6. A

challenge

6. En

invändning

l’appel

est

formé

an appeal is to be

eller ett överklagande

dans les 30 jours qui

lodged within 30 days

ska ges in inom 30

suivent la notification

of notification under

dagar

från

under-

en vertu du para-

paragraph

the

rättelsen enligt punk-

graphe

Si l’auteur

contesting

party

ten 5. Om den kla-

de la contestation ou

not

resident

the

gande

parten

inte

är

l’appel

réside

Contracting State

bosatt i den för-

pas dans l’État con-

which the declaration

dragsslutande stat där

tractant où la déclara-

registration

was

verkställbarhetsför-

tion ou l’enregistre-

made or refused, the

klaringen

eller

regi-

ment a été fait ou re-

challenge

appeal

streringen

gjordes

fusé, la

contestation

shall

lodged

eller vägrades, ska en

l’appel

est

formé

within

days

invändning

eller

ett

dans les 60 jours qui

notification.

överklagande

ges

suivent

noti-

inom

dagar

från

fication.

underrättelsen.

515

Bilaga 3 SOU 2010:59

7. La

contestation

7. A

challenge

7. En

invändning

l’appel

peut

appeal may be foun-

eller ett överklagande

être fondé que sur:

ded

only

the

får

endast

avse

following –

följande:

a) les

motifs

a) the

grounds

for

a) skälen

för

att

refus

reconnais-

refusing

recognition

vägra erkännande och

sance

et d’exécution

and

enforcement

set

verkställighet

enligt

prévus à l’article 22;

out in Article 22;

artikel 22,

b) les

bases

b) the

bases

for

b) grunderna

för

reconnaissance

recognition

and

erkännande och verk-

d’exécution prévues à

enforcement

under

ställighet

enligt

l’article 20;

Article 20;

artikel 20,

c) l’authenticité ou

c) the

authenticity

c) äktheten av eller

l’intégrité d’un docu-

or integrity

any

helheten

hos

hand-

ment

transmis

con-

document

trans-

lingar som översänts i

formément à l’article

mitted in accordance

enlighet

med

artikel

25(1) a), b) ou d) ou

with Article 25(1) a),

25.1 a, b eller d eller

(3) b).

b) or d) or (3) b).

25.3 b.

8. La

contestation

8. A

challenge

8. En

invändning

l’appel

formé par

an appeal by a re-

eller ett överklagande

défendeur

peut

spondent may also be

från

motpart

får

aussi être fondé sur le

founded

the

också

grundas

på att

paiement de la dette

fulfilment of the debt

skulden har betalats, i

dans la mesure où la

to the extent that the

den utsträckning som

reconnaissance

recognition

and

en-

erkännandet

och

l’exécution

con-

forcement

relates

verkställigheten

avser

cernent les paiements

payments

that

fell

redan

förfallna

échus.

due in the past.

betalningar.

9. La

décision

sur

9. The

applicant

9. Sökanden

och

contestation

and

the

respondent

motparten

ska

utan

l’appel

est

prompte-

shall

promptly

dröjsmål

underrättas

ment

notifiée

notified

the

det

beslut

som

demandeur

decision

following

fattats

till

följd

défendeur.

the

challenge or

the

invändningen

eller

appeal.

överklagandet.

516

SOU 2010:59 Bilaga 3

10. Un

appel

sub-

10. A

further

10. Ett

efterföl-

séquent,

s’il

est

appeal,

permitted

jande

överklagande,

permis par la loi de

by the law of the

om ett sådant är tillå-

l’État requis, ne peut

State addressed, shall

tet enligt lagen i den

avoir

pour effet de

not have the effect of

anmodade staten, ska

suspendre l’exécution

staying

the

enforce-

inte leda till att verk-

de la

décision,

sauf

ment of the decision

ställigheten

skjuts

circonstances

excep-

unless

there

are

upp,

såvida

det

inte

tionnelles.

exceptional

circum-

föreligger

särskilda

stances.

omständigheter.

11. L’autorité com-

11. In

taking

any

11. Vid

avgörande

pétente doit agir rapi-

decision

recog-

av frågor rörande er-

dement pour

rendre

nition

and

enforce-

kännande

och

verk-

une décision en ma-

ment,

including

any

ställighet,

inklusive

tière

reconnais-

appeal,

the

compe-

överklaganden,

ska

sance

d’exécution,

tent

authority

shall

den behöriga myndig-

y compris en appel.

act expeditiously.

heten

agera

skynd-

samt.

Article 24

Artikel 24

Procédure alternative

Alternative pro-

Alternativt för-

pour une demande de

cedure on an appli-

farande för en

reconnaissance et

cation for recognition

ansökan om

d’exécution

and enforcement

erkännande och

verkställighet

1. Nonobstant

1. Notwithstand-

1. Utan

hinder av

l’article 23(2) à (11),

ing

Article 23(2) to

vad som sägs i artikel

un État peut déclarer,

(11),

State

may

23.2–11 får en stat, i

conformément

declare, in accordance

enlighet med artikel

l’article

63,

qu’il

with Article

63,

that

63, förklara

att

den

appliquera la

procé-

will

apply

the

kommer

att

tillämpa

dure

reconnais-

procedure

for recog-

det förfarande för er-

sance

d’exécution

nition

and

enforce-

kännande

och

verk-

prévue par le présent

ment set out in this

ställighet

som

före-

article.

Article.

skrivs

den

här

artikeln.

2. Lorsqu’une

de-

2. Where an appli-

an-

517

Bilaga 3 SOU 2010:59

mande de reconnais-

cation

for

recog-

sökan om erkännande

sance

d’exécution

nition

and

enforce-

och

verkställighet av

d’une

décision

été

ment

decision

ett

avgörande

har

présentée par l’inter-

has

been

made

gjorts genom central-

médiaire

d’une

through

Central

myndigheter

enlig-

Autorité

centrale

Authorities in accor-

het

med

kapitel

III

conformément

dance

with

Chapter

ska

den

anmodade

chapitre

III,

l’Auto-

III,

the

requested

centralmyndigheten

rité

centrale

requise

Central

Authority

utan

dröjsmål

doit promptement:

shall promptly either

antingen

a) transmettre

–

a) refer

the appli-

a) vidarebefordra

demande

l’autorité

cation to the com-

ansökan

till

behörig

compétente

qui

petent

authority

myndighet, som

ska

prend

une

décision

which shall decide on

fatta beslut i anled-

sur

la demande

the

application

for

ning

av ansökan

reconnaissance

recognition

and

en-

erkännande och verk-

d’exécution; ou

forcement; or

ställighet, eller

b) si elle est l’auto-

b) if

the

b) själv fatta sådant

rité

compétente,

competent authority,

beslut, om den är be-

prendre

elle-même

take

such

decision

hörig myndighet.

une telle décision.

itself.

3. Une décision de

3. A

decision

3. Ett beslut om er-

reconnaissance

recognition

and

en-

kännande

och

verk-

d’exécution

est

ren-

forcement

shall

ställighet

ska

med-

due

par

l’autorité

given by the com-

delas av den behöriga

compétente après que

petent authority after

myndigheten

efter

le défendeur s’est vu

the

respondent

has

att

motparten

på

dûment

prompte-

been

duly

and

vederbörligt

sätt

och

ment

notifier

promptly

notified of

utan

dröjsmål

har

procédure

que

the

proceedings

and

underrättats

för-

chacune des parties a

both

parties

have

farandet

och

båda

une

opportunité

been

given

parter har beretts till-

adéquate

d’être

adequate opportunity

räcklig möjlighet

att

entendue.

to be heard.

yttra sig.

4. L’autorité

com-

4. The

competent

4. Den

behöriga

pétente

peut

con-

authority may review

myndigheten

får

på

trôler

d’office

les

the

grounds

for

eget initiativ pröva de

518

SOU 2010:59 Bilaga 3

motifs

refus

refusing

recognition

grunder för att vägra

reconnaissance

and

enforcement

set

erkännande och verk-

d’exécution

prévus à

out in Article 22 a),

ställighet som anges i

l’article 22 a), c) et

c) and d) of its own

artikel 22 a, c och d.

d). Elle peut con-

motion.

may

Myndigheten

får

trôler tous les motifs

review

any

grounds

pröva

samtliga

grun-

prévus

aux

articles

listed in Articles

20,

der som anges i artik-

20, 22 et 23(7) c) s’ils

22 and 23(7) c) if

larna 20, 22 och 23.7

sont soulevés

par le

raised by the re-

c, om dessa har gjorts

défendeur

spondent or if con-

gällande av motparten

doute

relatif

ces

cerns

relating

eller om de i enlighet

motifs

existe

those

grounds

arise

med artikel 25 fram-

des

documents

from the face of the

lagda

handlingarna

soumis

conformé-

documents submitted

vid granskning

ger

ment à l’article 25.

accordance

with

upphov till tvivel be-

Article 25.

träffande

dessa

grunder.

5. Un

refus

5. A

refusal

5. Vägran

att

er-

reconnaissance

recognition

and

en-

känna

och verkställa

d’exécution

peut

forcement

may

also

ett

avgörande

får

aussi être fondé sur le

founded

the

också

grundas på

att

paiement

de la dette

fulfilment of the debt

skulden har betalats, i

dans la mesure où la

to the extent that the

den utsträckning som

reconnaissance

recognition

and

en-

erkännandet

och

l’exécution

con-

forcement

relates

verkställigheten

avser

cernent les paiements

payments

that

fell

redan

förfallna

betal-

échus.

due in the past.

ningar.

6. Un appel subsé-

6. Any

appeal,

6. Ett

efterföljande

quent, s’il est permis

permitted by the law

överklagande, om

ett

par la loi de l’État

of the State addres-

sådant

är

tillåtet

requis,

doit

pas

sed,

shall

not

have

enligt

lagen

den

avoir pour

effet

the

effect

staying

anmodade staten, ska

suspendre l’exécution

the

enforcement

inte leda till att verk-

de la

décision,

sauf

the

decision

unless

ställigheten

skjuts

circonstances

excep-

there are

exceptional

upp,

såvida

det

inte

tionnelles.

circumstances.

föreligger

särskilda

omständigheter.

7. L’autorité

com-

7. In

taking

any

7. Vid avgörande av

519

Bilaga 3 SOU 2010:59

pétente doit agir rapi-

decision

recog-

frågor rörande erkän-

dement pour

rendre

nition

and

enforce-

nande och verkställig-

une

décision

ment,

including any

het,

inklusive

över-

matière de reconnais-

appeal,

the

com-

klaganden,

ska

den

sance

d’exécution,

petent authority shall

behöriga

myndighe-

y compris en appel.

act expeditiously.

ten agera skyndsamt.

Article 25

Artikel 25

Documents

Handlingar

1. Une demande de

1. An

application

1. En

ansökan

reconnaissance

for

recognition

and

erkännande och verk-

d’exécution en appli-

enforcement

under

ställighet

enligt

cation

l’article

Article 23 or Article

artikel 23 eller artikel

ou de l’article 24 est

24 shall be accom-

ska

åtföljas

accompagnée

des

panied

the

följande:

documents suivants:

following –

a) le texte complet

a) a

complete

text

a) det

fullständiga

de la décision;

of the decision;

avgörandet,

b) un

document

b) a

document

b) en handling som

établissant

que

stating

that

the

fastställer

att

av-

décision

est

exé-

decision

enforce-

görandet

är

verk-

cutoire

dans

l’État

able in the State of

ställbart

i ursprungs-

d’origine

et,

origin and, in the case

staten

och,

décision émane d’une

of a decision by an

administrativ myndig-

autorité

administra-

administrative autho-

het

har

meddelat

tive,

document

rity,

document

avgörandet,

en hand-

établissant

que

les

stating that the re-

ling som fastställer att

conditions

prévues à

quirements of Article

kraven

enligt

artikel

l’article

19(3)

sont

19(3)

are

met unless

19.3

är

uppfyllda,

remplies à moins que

that State has speci-

såvida

inte

den

cet État n’ait précisé,

fied

accordance

berörda

staten,

conformément

with

Article

that

enlighet

med

artikel

l’article 57, que

les

decisions

its

57, har

gett

tillkänna

décisions

ses

administrative autho-

att

avgöranden

som

autorités

administra-

rities

always

meet

fattas av dess admini-

tives

remplissent

those requirements;

strativa

myndigheter

dans tous les cas ces

alltid uppfyller

dessa

conditions;

krav,

520

SOU 2010:59 Bilaga 3

c) si

défendeur

c) if

the

respon-

c) om

motparten

n’a ni comparu, ni été

dent

did

not appear

har uteblivit eller inte

représenté

dans

les

and was not repre-

varit

företrädd

vid

procédures

dans

sented in the proce-

förfarandet

ur-

l’État

d’origine,

edings in the State of

sprungsstaten,

document

des

origin, a document or

eller

flera

handlingar

documents

attestant,

documents

attesting,

som, i förekommande

selon le cas, que le

as appropriate, either

fall,

antingen

intygar

défendeur

été

that

the

respondent

att

motparten

veder-

dûment

avisé

had proper notice of

börligen

har

under-

procédure

the proceedings

and

rättats om förfarandet

l’opportunité

an opportunity to be

och haft möjlighet att

faire

entendre

heard,

that

the

yttra sig, eller veder-

qu’il

été dûment

respondent

had

pro-

börligen

har

under-

avisé de la décision et

per

notice

the

rättats om avgörandet

a eu la possibilité de

decision

and

the

och haft möjlighet att

la contester

opportunity

bestrida

eller

över-

former

appel,

challenge or appeal it

klaga

det

på

faktisk

fait et en droit;

on fact and law;

och rättslig grund,

d) si nécessaire, un

d) where

neces-

d) om

det

behövs,

document

établissant

sary,

document

en handling som visar

le montant des arré-

showing the amount

utestående

fordringar

rages

indiquant la

of any arrears and the

med

uppgift

date

laquelle

date

such

amount

beräkningsdatum,

calcul a été effectué;

was calculated;

e) si

nécessaire,

e) where necessary,

e) om

det

behövs,

dans le cas d’une dé-

in the case of a deci-

handling

inne-

cision prévoyant une

sion

providing

for

hållande

information

indexation

automa-

automatic adjustment

för att göra beräk-

tique,

document

by indexation, a do-

ningarna

fråga,

contenant

les

infor-

cument providing the

avgörandet

innefattar

mations qui sont uti-

information

neces-

automatisk

index-

les à la réalisation des

sary to make the app-

justering,

calculs appropriés;

ropriate calculations;

f) si nécessaire, un

f) where necessary,

f) om

det

behövs,

document

établissant

documentation

sho-

handlingar som visar i

dans quelle mesure le

wing

the

extent to

vilken

omfattning

521

Bilaga 3 SOU 2010:59

demandeur

a béné-

which the

applicant

sökanden

har

fått

ficié

l’assistance

received

free

legal

kostnadsfritt

rättsligt

juridique

gratuite

assistance in the State

bistånd i ursprungs-

dans l’État d’origine.

of origin.

staten.

2. Dans

cas

2. Upon

chal-

2. Efter en invänd-

d’une contestation ou

lenge or appeal under

ning eller ett över-

d’un appel fondé sur

Article

23(7)

klagande

enlighet

un motif visé à l’arti-

upon

request

by the

med

artikel

23.7

cle 23(7) c) ou à la

competent

authority

eller

på

begäran

requête de

l’autorité

in the State addres-

den behöriga myndig-

compétente

dans

sed, a complete copy

heten i den anmodade

l’État requis, une co-

the

document

staten, ska en full-

pie complète du do-

concerned,

certified

ständig kopia

den

cument en

question,

the

competent

berörda

handlingen,

certifiée

conforme

authority in the State

bestyrkt

behörig

par l’autorité compé-

origin,

shall

myndighet

ur-

tente

dans

l’État

provided promptly –

sprungsstaten,

till-

d’origine, est promp-

handahållas

utan

tement fournie:

dröjsmål

a) par

l’Autorité

a) by

the Central

a) av

central-

centrale

l’État

Authority

the

myndigheten

den

requérant,

lorsque la

requesting

State,

begärande staten, om

demande

été

where the application

ansökan

har

gjorts

présentée

conformé-

has

been

made

enlighet

med

kapitel

ment au chapitre III;

accordance

with

III,

Chapter III;

b) par

deman-

b) by the applicant,

b) av sökanden, om

deur,

lorsque

where the request has

framställan

gjorts

demande a été pré-

been made directly to

direkt till en behörig

sentée

directement à

competent

autho-

myndighet i den an-

l’autorité compétente

rity

the

State

modade staten.

de l’État requis.

addressed.

3. Un

État

con-

3. A

Contracting

3. En

fördrags-

tractant

peut

pré-

State

may

specify

slutande

stat får

ciser,

conformément

accordance

with

enlighet

med

artikel

à l’article 57:

Article 57 –

57 ge tillkänna

522

SOU 2010:59 Bilaga 3

a) qu’une

copie

a) that

complete

a) att en fullständig

complète de la déci-

copy of the decision

kopia

avgörandet,

sion

certifiée

con-

certified

the

bestyrkt

behörig

forme

par

l’autorité

competent

authority

myndighet

ur-

compétente de l’État

in the State of origin

sprungsstaten,

ska

d’origine doit accom-

must accompany the

bifogas ansökan,

pagner la demande;

application;

b) les

circon-

b) circumstances

b) under

vilka

för-

stances

dans

les-

which

will

hållanden

staten

quelles

il accepte,

accept, in lieu of a

stället för det full-

lieu du texte complet

complete text of the

ständiga

avgörandet

décision,

decision,

abstract

kommer att godta ett

résumé ou un extrait

extract

the

av behörig myndighet

décision

établi

decision drawn up by

ursprungsstaten

par

l’autorité

com-

the competent autho-

upprättat

samman-

pétente

l’État

rity of the State of

drag

eller

utdrag

d’origine,

qui

peut

origin, which may be

avgörandet, vilket kan

être présenté au moy-

made

the

form

ske

med

användning

en du formulaire re-

recommended

and

av det

formulär

som

commandé

publié

published

the

rekommenderas

och

par la Conférence de

Hague

Conference

har getts ut av Haag-

La Haye de droit in-

Private

Inter-

konferensen för inter-

ternational privé; ou

national Law; or

nationell

privaträtt,

eller

c) qu’il n’exige pas

c) that it does not

c) att

staten

inte

de document établis-

require

document

kräver

handling

sant que les con-

stating

that

the

som

fastställer

att

ditions

prévues

requirements

kraven i artikel 19.3 är

l’article

19(3)

sont

Article 19(3) are met.

uppfyllda.

remplies.

Article 26

Artikel 26

Procédure relative à

Procedure on an

Förfarande för en

une demande de

application for

ansökan om

reconnaissance

recognition

erkännande

chapitre

s’app-

This Chapter shall

Detta kapitel ska, i

lique

mutatis

mu-

apply

mutatis

tillämpliga delar, gälla

tandis à une demande

mutandis

även

för

en ansökan

523

Bilaga 3 SOU 2010:59

reconnaissance

application for recog-

om erkännande av ett

d’une

décision,

nition

a decision,

avgörande,

bortsett

l’exception

l’exi-

save that the require-

från

att

kravet

på

gence

caractère

ment

enforce-

verkställbarhet ersätts

exécutoire

qui

est

ability is replaced by

av ett krav på att

remplacée

par

l’exi-

the

requirement that

avgörandet har verkan

gence

selon

laquelle

the

decision

has

i ursprungsstaten.

décision

produit

effect in the State of

ses

effets

dans

l’État

origin.

d’origine.

Article 27

Artikel 27

Constatations de fait

Findings of fact

Fastställda faktiska

omständigheter

L’autorité

compé-

Any

competent

Behörig myndighet

tente de l’État requis

authority of the State

i den anmodade sta-

est

liée

par

les

addressed

shall

ten

ska

vara

bunden

constatations de

fait

bound by the find-

av de faktiska om-

sur

lesquelles

l’auto-

ings of fact on which

ständigheter på vilka

rité de l’État d’ori-

the

authority

the

myndigheten

ur-

gine

fondé

State of origin based

sprungsstaten

grun-

compétence.

its jurisdiction.

dade sin behörighet.

Article 28

Artikel 28

Interdiction de la

No review of the

Ingen omprövning i

révision au fond

merits

sak

L’autorité

compé-

There shall

Behörig myndighet

tente de l’État requis

review by any com-

den

anmodade

ne procède à aucune

petent

authority

staten ska inte om-

révision au fond de la

the State addressed of

pröva ett avgörande i

décision.

the

merits

sak.

decision.

524

SOU 2010:59 Bilaga 3

Article 29

Artikel 29

Présence physique de

Physical presence of

Inget krav på att

l’enfant ou du

the child or the

barnet eller sökanden

demandeur non

applicant not

ska närvara

exigée

required

personligen

présence

phy-

The

physical pre-

Ett krav på barnets

sique

l’enfant

sence of the child or

eller

sökandens

per-

du demandeur

n’est

the

applicant

shall

sonliga

närvaro

ska

pas

exigée

lors

not

required

inte uppställas i för-

procédures

intro-

any

proceedings

faranden som inleds i

duites

vertu

the

State

addressed

den anmodade staten

présent chapitre dans

under this Chapter.

enligt detta kapitel.

l’État requis.

Article 30

Artikel 30

Conventions en

Maintenance

Avtal om underhålls-

matière d’aliments

arrangements

bidrag

1. Une

convention

1. A

maintenance

1. Ett

avtal

en matière d’aliments

arrangement made in

underhållsbidrag

som

conclue dans un État

Contracting

State

ingåtts i en fördrags-

contractant doit pou-

shall

be entitled

slutande

stat

ska

voir être reconnue et

recognition

and

en-

kunna erkännas

och

exécutée comme une

forcement as a deci-

verkställas

som

ett

décision

appli-

sion under this Chap-

avgörande enligt detta

cation de ce chapitre

ter provided that it is

kapitel,

förutsatt

att

si elle

est

exécutoire

enforceable

det

är

verkställbart

comme

une décision

decision in the State

som

ett

avgörande i

dans l’État d’origine.

of origin.

ursprungsstaten.

2. Aux

fins

2. For the purpose

2. Vid

tillämpning

l’article 10(1) a) et b)

Article

10(1)

av artikel 10.1 a–b och

et (2) a), le terme

and b) and (2) a), the

10.2

a ska begreppet

«décision»

comprend

term

“decision”

in-

”avgörande”

omfatta

une

convention

cludes a maintenance

ett avtal om under-

matière d’aliments.

arrangement.

hållsbidrag.

3. La

demande

3. An

application

3. En

ansökan

reconnaissance

for

recognition

and

erkännande och verk-

d’exécution

d’une

enforcement

ställighet av

ett avtal

525

Bilaga 3 SOU 2010:59

convention en

mati-

maintenance arrange-

underhållsbidrag

ère

d’aliments

est

ment shall be accom-

ska

åtföljas

accompagnée

des

panied

the

följande:

documents suivants:

following –

a) le texte complet

a) a

complete

text

a) det

fullständiga

de la

convention

of the

maintenance

avtalet om

under-

matière d’aliments; et

arrangement; and

hållsbidrag, och

b) un

document

b) a document sta-

b) en handling som

établissant

que

ting that the parti-

fastställer

att

avtalet

convention en

mati-

cular

maintenance

underhållsbidrag

ère

d’aliments

est

arrangement

en-

är

verkställbart

som

exécutoire

comme

forceable as a deci-

ett avgörande i ur-

une

décision

dans

sion in the State of

sprungsstaten.

l’État d’origine.

origin.

4. La reconnaissan-

4. Recognition and

4. Erkännande

och

l’exécution

enforcement

verkställighet

ett

d’une

convention

maintenance arrange-

avtal om

underhålls-

matière

d’aliments

ment may be refused

bidrag får vägras om

peuvent être refusées

if –

si:

a) la

reconnais-

a) the recognition

a) erkännande

och

sance

l’exécution

and

enforcement

verkställighet är upp-

sont

manifestement

manifestly

incompa-

enbart oförenligt med

incompatibles

avec

tible

with

the

public

grunderna

för

rätts-

l’ordre

public

policy

the

State

ordningen i den an-

l’État requis;

addressed;

modade staten,

b) la convention en

b) the maintenance

b) avtalet

matière

d’aliments

arrangement was ob-

underhållsbidrag

har

été obtenue par frau-

tained

fraud

utverkats

genom

de ou a fait l’objet de

falsification;

svikligt

förfarande

falsification;

eller förfalskning,

c) la convention en

c) the maintenance

c) avtalet

matière d’aliments est

arrangement

in-

underhållsbidrag

är

incompatible

avec

compatible

with

oförenligt

med

ett

une décision rendue

decision

rendered

avgörande

mellan

526

SOU 2010:59 Bilaga 3

entre

les

mêmes

between

the

same

samma

parter

parties

ayant

parties and having the

samma sak som med-

même objet, soit dans

same purpose, either

delats i den anmodade

l’État

requis,

soit

in the State addressed

staten eller

annan

dans

autre

État

another

State,

stat,

förutsatt

att det

lorsque cette dernière

provided

that

this

sistnämnda

avgöran-

décision

remplit

les

latter

decision fulfils

det

uppfyller

conditions

néces-

the conditions neces-

nödvändiga

villkoren

saires à sa reconnais-

sary for its recog-

för att det ska kunna

sance et à son exé-

nition

and

enforce-

erkännas

och

verk-

cution

dans

l’État

ment

the

State

ställas i den an-

requis.

addressed.

modade staten.

5. Les

dispositions

5. The

provisions

5. Bestämmelserna

chapitre,

of this Chapter, with

i detta

kapitel

ska,

l’exception

des

the

exception

med

undantag

för

articles 20,

22,

23(7)

Articles 20, 22, 23(7)

artiklarna 20, 22, 23.7

25(1)

(3),

and

25(1)

and

(3),

samt 25.1 och 25.3, i

s’appliquent mutatis

shall

apply

mutatis

tillämpliga

delar

gälla

mutandis à la re-

mutandis to the re-

även

för

erkännande

connaissance

cognition

and

en-

och

verkställighet av

l’exécution

d’une

forcement of a main-

ett avtal om under-

convention

mati-

tenance arrangement

hållsbidrag,

bortsett

ère d’aliments, toute-

save that –

från att

fois:

a) une

déclaration

a) a

declaration

a) en

verkställbar-

ou un enregistrement

registration

hetsförklaring

eller

fait

conformément à

accordance

with

registrering i enlighet

l’article

23(2)

(3)

Article 23(2) and (3)

med

artikel

23.2–3

peut

être

refusé

may be refused only

endast får

vägras på

que

pour

motif

on the ground set out

den

grunden

som

prévu

paragraphe

in paragraph 4 a);

anges i punkten 4 a,

4 a);

b) une

contesta-

b) a

challenge

en invändning

tion ou un appel en

appeal

as referred

eller ett överklagande

vertu

l’article

in Article 23(6) may

i enlighet med artikel

23(6)

peut

être

founded

only

23.6 endast får avse

fondé que sur:

the following –

527

Bilaga 3 SOU 2010:59

i) les motifs de

i) the

grounds

i) skälen

för

refus

reconnais-

for

refusing

att

vägra erkännande

sance

d'exécution

recognition

and

och

verkställighet

prévus au paragraphe

enforcement

set

out

som anges i punkten

in paragraph 4;

ii) l’authenticit

ii) the authen-

ii) äktheten

é ou l’intégrité

d’un

ticity

or integrity of

eller

helheten

hos

document

transmis

any document trans-

handlingar som över-

conformément

mitted in accordance

sänts

enlighet

med

paragraphe 3 ;

with paragraph 3;

punkten 3,

c) en

qui

c) as

regards

the

c) den

behöriga

concerne

procé-

procedure

under

myndigheten, när det

dure prévue à l’article

Article

24(4),

the

gäller

förfarandet

en-

24(4), l’autorité com-

competent

authority

ligt

artikel

24.4,

på

pétente

peut

con-

may

review

its

eget initiativ får om-

trôler

d’office

own

motion

the

pröva grunden för att

motif

refus

ground

for

refusing

vägra erkännande och

reconnaissance

recognition

and

en-

verkställighet

som

d’exécution

spécifié

forcement set out in

anges i punkten 4 a i

au paragraphe 4 a) de

paragraph 4 a) of this

den här artikeln. Den

cet

article. Elle

peut

Article. It may review

får

ompröva samtliga

contrôler

l’ensemble

all grounds

listed in

grunder

som

anges i

des bases de recon-

paragraph

this

punkten

denna

naissance

d’exé-

Article

and

the

artikel

och

äktheten

cution

prévues

authenticity

inte-

och

helheten

hos

paragraphe

ainsi

grity of any docu-

handlingar som över-

que

l’authenticité

ment

transmitted in

sänts

enlighet

med

l’intégrité

tout

accordance with para-

punkten

dessa

document

transmis

graph 3 if raised by

grunder

har

gjorts

conformément

the respondent or if

gällande av motparten

paragraphe

cela

concerns relating

eller om handlingarna

est

soulevé

par

those

grounds

arise

i fråga ger upphov till

défendeur

from

the

face

tvivel

beträffande

doute

relatif

ces

those documents.

dessa grunder.

motifs existe au vu de

ces documents.

6. La procédure de

6. Proceedings

for

6. Ett

förfarande

reconnaissance

recognition

and

en-

för

erkännande

och

528

SOU 2010:59 Bilaga 3

d’exécution

d’une

forcement of a main-

verkställighet av avtal

convention

mati-

tenance

arrangement

underhållsbidrag

ère

d’aliments

est

shall be suspended if

ska

skjutas

upp

suspendue

une

challenge

concer-

det

framkommer

att

contestation

portant

ning the arrangement

ett

bestridande

sur la convention est

pending

before a

avtalet

behandlas

pendante devant une

competent

authority

en behörig myndighet

autorité

compétente

Contracting

i en

fördragsslutande

d’un

État

contrac-

State.

stat.

tant.

7. Un

État

peut

7. A

State

may

7. En stat får, i en-

déclarer

conformé-

declare, in accordance

lighet med

artikel 63,

ment à

l’article

with Article 63,

that

förklara

att

ansök-

que les demandes de

applications

for

ningar

erkän-

reconnaissance

recognition

and

en-

nande och verkställig-

d’exécution des con-

forcement of a main-

het

avtal

ventions

matière

tenance

arrangement

underhållsbidrag

en-

d’aliments ne peuvent

shall only

be made

dast kan göras genom

être

présentées

que

through

Central

centralmyndigheter.

par

l’intermédiaire

Authorities.

des

Autorités

cen-

trales.

8. Un

État

con-

8. A

Contracting

8. En

fördrags-

tractant

pourra,

con-

State may, in accord-

slutande

stat får,

formément à l’article

ance with Article 62,

enlighet

med

62,

réserver

reserve

the

right

not

artikel 62,

förbehålla

droit de ne pas re-

recognise

and

sig

rätten

att

inte

connaître et exécuter

enforce

main-

erkänna och verkställa

les

conventions

tenance arrangement.

ett avtal om under-

matière d’aliments.

hållsbidrag.

529

Bilaga 3 SOU 2010:59

Article 31

Artikel 31

Décisions résultant de

Decisions produced

Avgöranden som är

l’effet combiné

by the combined

en följd av den

d’ordonnances provi-

effect of provisional

kombinerade effekten

soires et de con-

and confirmation

av interimistiska

firmation

orders

beslut och stad-

fästelser

Lorsqu’une

déci-

Where a decision is

ett

avgörande

sion résulte de l’effet

produced

the

är en följd av den

combiné

d’une

or-

combined effect of a

kombinerade effekten

donnance

provisoire

provisional

order

ett

interimistiskt

rendue

dans

État

made

one

State

beslut som fattats i en

d’une

ordonnance

and an order by an

stat och ett beslut av

rendue

par

l’autorité

authority

another

myndighet

d’un autre

État

qui

State (“the

confirm-

annan

stat

(den

confirme

cette

or-

ing

State”)

confirm-

stadfästande

staten)

donnance

provisoire

ing

the

provisional

som

stadfäster

det

(«État

confirma-

order –

interimistiska beslutet

tion»):

ska

a) chacun

ces

a) each

those

a) var

och

États

est

considéré,

States

shall

dessa stater anses som

aux fins

présent

deemed

for

the

ursprungsstat

vid

chapitre,

comme

purposes

this

tillämpning

av detta

étant

État

Chapter to be a State

kapitel,

d’origine;

of origin;

b) les

conditions

b) the

require-

b) kraven

artikel

prévues

l’article

ments

Article

22 e anses vara upp-

22 e) sont remplies si

22 e) shall be met if

fyllda

svaranden

défendeur

été

the

respondent

had

underrättats på veder-

dûment avisé de la

proper

notice of

the

börligt sätt om för-

procédure dans l’État

proceedings

the

farandet i den stad-

de confirmation et a

confirming State and

fästande

staten

och

possibilité de

opportunity

haft möjlighet att in-

contester

con-

oppose

the

confirm-

vända mot stadfästel-

firmation de l’ordon-

ation of the provi-

sen av det interi-

nance provisoire;

sional order;

mistiska beslutet,

c) la condition pré-

c) the

requirement

c) kravet

artikel

530

SOU 2010:59 Bilaga 3

vue

l’article

20(6)

Article 20(6)

that

20.6

på

att

ett

relative

caractère

a decision be enforce-

avgörande

ska

vara

exécutoire

able in the State of

verkställbart

ur-

décision

dans

l’État

origin shall be met if

sprungsstaten

anses

d’origine

est remplie

the decision is en-

vara uppfyllt om av-

décision

est

forceable

the

görandet är verkställ-

exécutoire dans l’État

confirming State; and

bart i den stad-

de confirmation; et

fästande staten, och

d) l’article

d) Article

shall

d) artikel

inte

fait pas obstacle à ce

not

prevent proce-

hindra att ett för-

qu’une

procédure en

edings for the modi-

farande för att ändra

vue de la modifica-

fication of the deci-

avgörandet

inleds i

tion

d’une

décision

sion

being

commen-

endera av staterna.

soit

initiée

dans

l’un

ced in either State.

ou l’autre des États.

CHAPITRE VI –

CHAPTER VI –

KAPITEL VI –

EXÉCUTION PAR

ENFORCEMENT

VERKSTÄLLIGHET

L’ÉTAT REQUIS

BY THE STATE

I DEN AN-

ADDRESSED

MODADE STATEN

Article 32

Artikel 32

Exécution en vertu du

Enforcement under

Verkställighet enligt

droit interne

internal law

nationell rätt

1. Sous réserve des

1. Subject

the

1. Om

inget

annat

dispositions

pré-

provisions

this

följer

bestämmel-

sent chapitre, les me-

Chapter,

enforce-

serna

i detta kapitel,

sures d’exécution ont

ment shall take place

ska verkställighet ske

lieu conformément à

accordance

with

i enlighet med lagen i

la loi de l’État requis.

the law of the State

den anmodade staten.

addressed.

2. L’exécution doit

2. Enforcement

2. Verkställighet

être rapide.

shall be prompt.

ska ske utan dröjsmål.

3. En

qui

con-

3. In

the

case of

3. Om

ansökan

cerne

les

demandes

applications

through

görs

genom central-

présentées par l’inter-

Central

Authorities,

myndigheter,

och

médiaire

des

Auto-

where a decision has

avgörandet

har

för-

531

Bilaga 3 SOU 2010:59

rités

centrales,

lors-

been

declared

en-

klarats

verkställbart

qu’une décision a été

forceable

regi-

eller

registrerats

för

déclarée

exécutoire

stered

for

enforce-

verkställighet

enlig-

ou enregistrée

pour

ment

under

Chapter

het med kapitel V, ska

exécution en applica-

V, enforcement

shall

verkställigheten

ske

tion

chapitre

proceed without

the

utan

att

det

krävs

l’exécution a lieu sans

need

for

further

några

ytterligare

åt-

qu’aucune

autre

ac-

action by the appli-

gärder från sökanden.

tion

demandeur

cant.

ne soit nécessaire.

4. Il

est

donné

4. Effect

shall

4. Verkan ska ges åt

effet

toute

règle

given

any

rules

tillämpliga

bestäm-

relative à la durée de

applicable in the State

melser

ursprungs-

l’obligation

alimen-

of origin of the deci-

staten

när

det

gäller

taire

applicable

dans

sion

relating to

the

underhållsskyldig-

l’État

d’origine

de la

duration of the main-

hetens varaktighet.

décision.

tenance obligation.

5. Le délai de pre-

5. Any

limitation

5. Preskriptions-

scription

relatif

the

period

for

frister

för

verk-

l’exécution

des

arré-

which arrears may be

ställighet

ute-

rages

est

déterminé

enforced

shall

stående fordringar ska

par la loi, de l’État

determined either by

fastställas

antingen

d’origine

the law of the State

enligt

lagen

décision ou de l’État

origin

the

ursprungsstaten

eller

requis, qui prévoit le

decision

the

enligt

lagen

den

délai le plus long.

law

the

State

anmodade

staten,

addressed, whichever

beroende

på

vilken

provides

for

the

lag

som

föreskriver

longer

limitation

den

längsta

preskrip-

period.

tionsfristen.

Article 33

Artikel 33

Non-discrimination

Icke-diskriminering

Dans

les

affaires

The

State

addres-

För

ärenden

som

relevant de la Con-

sed

shall

provide

omfattas

denna

vention, l’État requis

least

the

same range

konvention

ska

den

prévoit des

mesures

enforcement

anmodade staten till-

d’exécution au moins

methods

for

cases

handahålla

åtmin-

532

SOU 2010:59 Bilaga 3

équivalentes à

celles

under

the

Conven-

stone

verkställig-

qui

sont

applicables

tion as are available in

hetsmetoder

som

aux affaires internes.

domestic cases.

motsvarar de metoder

som finns att tillgå i

inhemska ärenden.

Article 34

Artikel 34

Mesures d’exécution

Enforcement mea-

Verkställighets-

sures

åtgärder

1. Les

États

con-

1. Contracting

1. De

fördragsslu-

tractants doivent ren-

States

shall

make

tande

staterna

ska

dre

disponibles

dans

available

internal

till att effektiva åt-

leur droit interne des

law

effective

mea-

gärder för att verk-

mesures efficaces afin

sures

enforce

ställa

avgöranden

d’exécuter

les

déci-

decisions

under

this

enlighet

med

denna

sions en

application

Convention.

konvention

finns

de la Convention.

enligt nationell rätt.

2. De

telles mesu-

2. Such

measures

2. Sådana åtgärder

res

peuvent

com-

may include –

kan omfatta

porter:

a) la

saisie

des

a) wage

withhold-

a) innehållande

salaires;

ing;

lön,

b) les

saisies-arrêts

b) garnishment

b) utmätning

sur

comptes bancai-

from

bank

accounts

banktillgodohavanden

res et autres sources;

and other sources;

och andra tillgångar,

c) les

déductions

c) deductions from

c) avdrag

från

sur les prestations de

social

security

pay-

socialförsäkrings-

sécurité sociale;

ments;

utbetalningar,

d) le

gage sur les

d) lien

d) säkerhet

eller

biens ou

leur

vente

forced sale of pro-

tvångsförsäljning

forcée;

perty;

fast egendom,

e) la

saisie

des

e) tax

refund

e) innehållande

remboursements

withholding;

skatteåterbäring,

d’impôt;

533

Bilaga 3 SOU 2010:59

f) la

retenue

f) withholding

f) innehållande

saisie des pensions de

attachment

eller

utmätning

retraite;

pension benefits;

pensionsförmåner,

g) le

signalement

g) credit

bureau

g) anmärkning

aux organismes

reporting;

kreditupplysnings-

crédit;

h) le

refus

h) denial,

suspen-

h) avslag

på

an-

délivrance, la suspen-

sion or revocation of

sökan om eller in-

sion ou le retrait de

various

licenses

(for

dragning

eller

åter-

divers

permis

(le

example,

driving

kallande av olika till-

permis

conduire

licenses);

stånd

(till

exempel

par exemple);

körkort),

i) le

recours

à la

i) the

use

i) användning

médiation,

mediation,

concili-

medling,

förlikning

conciliation

ation

similar

eller

liknande

för-

d’autres modes alter-

processes

bring

faranden

för

att

natifs

résolution

about voluntary com-

uppnå

frivillig

verk-

des différends afin de

pliance.

ställighet.

favoriser

une

exé-

cution volontaire.

Article 35

Artikel 35

Transferts de fonds

Transfer of funds

Överföring av medel

1. Les

États

con-

1. Contracting

1. De

fördrags-

tractants sont encou-

States are encouraged

slutande staterna upp-

ragés à promouvoir, y

promote,

in-

muntras

att,

även

compris

moyen

cluding by means of

genom internationella

d’accords

internatio-

international

agree-

avtal, främja använd-

naux, l’utilisation des

ments, the use of the

ningen

mest

moyens

disponibles

most

cost-effective

kostnadseffektiva och

les moins coûteux et

and efficient methods

verkningsfulla

meto-

les plus efficaces pour

available

transfer

derna

för

överföring

effectuer

les

trans-

funds

payable

av medel

som

ska

ferts

fonds

maintenance.

betalas

som

under-

destinés à être versés

hållsbidrag.

à titre d’aliments.

534

SOU 2010:59 Bilaga 3

2. Un

État

con-

2. A

Contracting

2. En

fördrags-

tractant

dont

loi

State,

under

whose

slutande

stat vars lag

impose

des

restric-

law

the transfer

innebär

inskränk-

tions

aux

transferts

funds

restricted,

ningar i möjligheterna

de fonds

accorde

shall

accord

the

att överföra medel ska

priorité la plus élevée

highest

priority

överföringen

aux

transferts

the transfer of funds

medel som ska betalas

fonds destinés à être

payable

under

this

enligt denna konven-

versés en vertu de la

Convention.

tion högsta prioritet.

présente Convention.

CHAPITRE VII –

CHAPTER VII –

KAPITEL VII –

ORGANISMES

PUBLIC BODIES

OFFENTLIGA

PUBLICS

ORGAN

Article 36

Artikel 36

Organismes publics

Public bodies as

Offentliga organ som

en qualité de deman-

applicants

sökande

deur

1. Aux

fins

d’une

1. For

the

pur-

När det gäller

demande

recon-

poses of applications

ansökningar

er-

naissance

d’exé-

for

recognition

and

kännande

och

verk-

cution en application

enforcement

under

ställighet

enligt

arti-

de l’article 10(1) a) et

Article

10(1)

and

kel 10.1 a–b och ären-

b) et des affaires cou-

b) and cases covered

den som omfattas av

vertes

par

l’article

Article

20(4),

artikel 20.4, ska be-

20(4), le terme «cré-

”creditor”

includes a

greppet

”underhålls-

ancier» comprend un

public body acting in

berättigad”

omfatta

organisme

public

place of an individual

ett

offentligt

organ

agissant

place

whom

main-

som

agerar

stället

d’une personne à la-

tenance is

owed

för en person som har

quelle

des

aliments

one to which reim-

rätt

till

underhålls-

sont

dus

bursement

owed

bidrag eller ett offent-

organisme auquel est

for benefits provided

ligt

organ

som

har

dû le remboursement

in place of main-

rätt

till

återbetalning

de prestations

four-

tenance.

för

bidrag

som

har

nies à titre d’ali-

lämnats

stället

för

ments.

underhållsbidrag.

535

Bilaga 3 SOU 2010:59

2. Le

droit

d’un

2. The

right

of a

2. Ett

offentligt

organisme

public

public body to act in

organs rätt att agera i

d’agir à la place d’une

place of an individual

stället för

person

personne

laquelle

whom

mainten-

som

har

rätt

till

des aliments sont dus

ance is owed or to

underhållsbidrag

eller

de demander

seek

reimbursement

att

kräva

återbetal-

remboursement de la

of benefits

provided

ning

för

bidrag

som

prestation fournie au

the

creditor

har utbetalats till den

créancier à titre d’ali-

place of maintenance

underhållsberättigade

ments est soumis à la

shall be governed by

i stället för under-

loi qui régit l’orga-

the law to which the

hållsbidrag

ska

reg-

nisme.

body is subject.

leras av den lag som

gäller för organet.

3. Un

organisme

3. A

public

body

3. Ett offentligt or-

public peut demander

may seek recognition

gan får söka erkän-

la reconnaissance

or claim enforcement

nande

eller

verk-

l’exécution:

of –

ställighet av

a) d’une

décision

a) a

decision

a) ett

avgörande

rendue

contre

rendered

against

som

meddelats

mot

débiteur à la demande

debtor

the

underhållsskyldig

d’un organisme pub-

application

på

begäran

ett

lic

qui

poursuit

public

body

which

offentligt organ

som

paiement

presta-

claims

payment

kräver

återbetalning

tions fournies à titre

benefits

provided

för

bidrag

som

d’aliments;

place of maintenance;

lämnats

stället

för

underhållsbidrag,

b) d’une

décision

b) a decision

ren-

b) ett

avgörande

rendue

entre

dered

between

mellan en underhålls-

créancier et un débi-

creditor

and

debtor

berättigad

och

teur, à

concurrence

to the extent of the

underhållsskyldig

des

prestations

four-

benefits

provided

såvitt avser det bidrag

nies

créancier

the

creditor

place

som

lämnats

till

den

titre d’aliments.

of maintenance.

underhållsberättigade

i stället för under-

hållsbidrag.

4. L’organisme

4. The public body

4. Det

offentliga

public qui invoque la

seeking

recognition

organ som

söker er-

536

SOU 2010:59 Bilaga 3

reconnaissance

or claiming

enforce-

kännande

eller begär

qui

sollicite

l’exé-

ment

decision

verkställighet

ett

cution d’une décision

shall

upon

request

avgörande,

ska

på

produit,

sur

de-

furnish

any

docu-

begäran tillhandahålla

mande,

tout

docu-

ment

necessary

de handlingar som är

ment

nature

establish

its

right

nödvändiga

för

att

établir

son

droit

under

paragraph

fastställa dess rätt att

application

para-

and that benefits have

agera enligt punkten 2

graphe 2 et le paie-

been provided to the

och att bidrag har ut-

ment

des prestations

creditor.

betalats

till

den

au créancier.

underhållsberättigade.

CHAPITRE VIII

CHAPTER VIII –

KAPITEL VIII –

– DISPOSITIONS

GENERAL

ALLMÄNNA

GÉNÉRALES

PROVISIONS

BESTÄMMELSER

Article 37

Artikel 37

Demandes présentées

Direct requests to

Framställningar som

directement aux

competent authorities

görs direkt till

autorités compétentes

behöriga myndigheter

1. La

Convention

1. The Convention

1. Konventionen

n’exclut

pas

shall not exclude the

utesluter inte

möjlig-

possibilité de recourir

possibility

re-

heten att använda sig

aux

procédures

dis-

course to such proce-

tillgängliga

för-

ponibles en vertu du

dures

may

faranden

enligt

droit

interne

d’un

available

under

the

fördragsslutande stats

État

contractant

internal

law

nationella

rätt,

som

autorisant

une

per-

Contracting

State

gör det möjligt för en

sonne

(le

deman-

allowing a person (an

person

(en sökande)

deur) à saisir directe-

applicant)

seize

att

vända

sig direkt

ment

une

autorité

directly

competent

till

behörig

compétente

cet

authority

that

myndighet

den

État dans une matière

State in a matter go-

staten i en fråga som

régie par la Conven-

verned by the Con-

omfattas

denna

tion, y compris, sous

vention

including,

konvention,

även i

réserve de l’article 18,

subject to Article 18,

syfte att erhålla

eller

en vue de l’obtention

for the purpose

ändra

ett

avgörande

ou de la modification

having a maintenance

underhålls-

d’une

décision

decision

established

skyldighet,

med

för-

matière d’aliments.

or modified.

behåll för artikel 18.

537

Bilaga 3 SOU 2010:59

2. Les

articles

2. Articles

14(5)

2. Artiklarna

14.5

14(5) et 17 b) et les

and 17 b) and the

och

samt

dispositions

des

provisions

of Chap-

bestämmelserna

chapitres

VI,

VII

ters V, VI, VII and

kapitel V, VI, VII och

et de ce chapitre, à

this

Chapter,

with

detta kapitel ska, med

l’exception

des

the

exception

undantag

för

artik-

articles

40(2),

42,

Articles

40(2),

42,

larna

40.2,

42,

43.3,

43(3), 44(3), 45 et 55,

43(3), 44(3),

and

44.3,

och

55,

s’appliquent

aux

de-

55,

shall

apply

tillämpas

på

ansök-

mandes de reconnais-

relation

to a

request

ningar

erkän-

sance

d’exécution

for

recognition

and

nande och verkställig-

présentées

directe-

enforcement

made

het

som

görs

direkt

ment

à une

autorité

directly to a compe-

till en behörig myn-

compétente d’un État

tent

authority

in a

dighet i en fördrags-

contractant.

Contracting State.

slutande stat.

3. Aux

fins

3. For the purpose

3. När

det

gäller

paragraphe 2, l’article

paragraph

punkten 2 ska artikel

2(1)

s’applique à

Article

2(1)

shall

2.1 a vara tillämplig på

une

décision

octro-

apply to

decision

ett

avgörande

yant

des

aliments à

granting maintenance

underhållsbidrag

till

une personne

vulné-

vulnerable

en sårbar person över

rable

dont

l’âge

est

person over

the

age

den ålder som anges i

supérieur

l’âge

specified in that sub-

den artikeln om av-

précisé

dans

ledit

paragraph where such

görandet

meddelades

alinéa,

lorsqu’une

decision

was

rend-

innan

personen

upp-

telle

décision

été

ered

before

the

nådde

den

angivna

rendue avant

que la

person

reached

that

åldern

samt

till-

personne n’ait atteint

age and provided for

erkände denne under-

cet âge et a accordé

maintenance

beyond

hållsbidrag

bortom

des aliments au-delà

that age by reason of

denna

åldersgräns på

de cet âge en raison

the impairment.

grund

dennes

de l’altération

ses

nedsatta förmåga.

capacités.

538

SOU 2010:59 Bilaga 3

	Article 38				Article 38				Artikel 38
Protection des				Protection of					Skydd av
données à caractère				personal data				personuppgifter
personnel

Les	données		à	Personal data gath-				Personuppgifter
caractère		personnel		ered	or transmitted			som samlats		in	eller
recueillies		ou trans-		under	the	Conven-		översänts		enligt
mises	en	application		tion	shall	be	used	konventionen			får
de la Convention ne				only for the purposes				endast	användas		i de
peuvent être utilisées				for which		they	were	syften	för	vilka	de
qu’aux fins pour les-				gathered		or	trans-	samlats in eller över-
quelles	elles ont		été	mitted.				sänts.
recueillies		ou trans-
mises.

Article 39

Artikel 39

Confidentialité

Confidentiality

Sekretess

Toute autorité trai-

Any

authority

Varje

myndighet

tant

renseigne-

processing

infor-

som

behandlar

upp-

ments

assure la

mation

shall

ensure

gifter

ska

säkerställa

confidentialité

con-

its confidentiality

sekretess

för

sådana

formément à la loi de

accordance with

the

uppgifter

enlighet

son État.

law of its State.

med nationell lag.

Article 40

Artikel 40

Non-divulgation de

Non-disclosure of

Förbud mot

renseignements

information

utlämnande av

uppgifter

1. Une autorité ne

1. An

authority

1. En

myndighet

peut

divulguer

shall not disclose

ska inte lämna ut eller

confirmer

des

ren-

confirm

information

bekräfta

uppgifter

seignements recueillis

gathered

trans-

som

samlats

eller

transmis

mitted in application

översänts

enlighet

application

of this Convention if

med

denna

konven-

présente Convention

it determines that to

tion om den bedömer

si elle estime que la

do so could jeo-

att detta skulle kunna

santé, la sécurité ou la

pardise

the

health,

äventyra

persons

liberté

d’une

per-

safety or liberty of a

hälsa,

säkerhet

eller

539

Bilaga 3 SOU 2010:59

sonne

pourrait

person.

frihet.

être compromise.

2. Une décision en

2. A determination

2. En sådan bedöm-

ce sens prise par une

to this effect made by

ning av en central-

Autorité centrale doit

one

Central Autho-

myndighet

ska

être prise en compte

rity

shall

taken

beaktas

andra

par

une

autre

into

account

centralmyndigheter,

Autorité

centrale,

another

Central

särskilt

sådana

fall

particulier

dans

les

Authority,

parti-

som

rör

våld

inom

cas

violence

cular

cases

familjen.

familiale.

family violence.

3. Le

présent

3. Nothing

this

3. Inget

denna

article

fait

pas

Article

shall

impede

artikel

ska

hindra

att

obstacle au recueil et

the

gathering

and

uppgifter samlas in av

transmission

transmitting of infor-

och översänds mellan

renseignements entre

mation

and

myndigheter

den

autorités, dans la me-

between

authorities

utsträckning

som

sure

nécessaire

in so far as necessary

behövs för att full-

l’accomplissement

carry

out

the

göra

skyldigheterna

des

obligations

dé-

obligations under the

enligt konventionen.

coulant

Convention.

Article 41

Artikel 41

Dispense de

No legalisation

Ingen legalisering

légalisation

Aucune

légalisa-

legalisation or

Ingen

legalisering

tion ni formalité si-

similar formality may

eller

annat liknande

milaire ne sera re-

required

the

förfarande

får

krävas

quise dans le contex-

context

this

inom

ramen

för

te de la Convention.

Convention.

denna konvention.

Article 42

Artikel 42

Procuration

Power of attorney

Fullmakt

L’Autorité centrale

The

Central

Centralmyndig-

l’État

requis

Authority

the

heten i den anmodade

peut

exiger

une

requested

State

may

staten

får

begära

540

SOU 2010:59 Bilaga 3

procuration

de-

require a

power

fullmakt av sökanden

mandeur

que

elle

attorney

from

the

endast om den agerar

agit en son nom dans

applicant

only

på hans

eller

hennes

des procédures

judi-

acts on his or her

vägnar

vid

rättsliga

ciaires

dans

des

behalf

judicial

förfaranden eller inför

procédures

engagées

proceedings or before

någon annan myndig-

devant d’autres auto-

other

authorities,

het,

eller

avser

att

rités

afin

in order to designate

utse

företrädare

désigner un représen-

a representative so to

för detta ändamål.

tant à ces fins.

act.

Article 43

Artikel 43

Recouvrement des

Recovery of costs

Återkrav av kost-

frais

nader

1. Le recouvrement

1. Recovery of any

1. Täckning

för

de tous frais en-

costs incurred in the

kostnader

som upp-

courus

pour

l’appli-

application

this

kommit

vid

tillämp-

cation de cette Con-

Convention shall not

ningen av denna kon-

vention n’a pas prio-

take precedence over

vention

får inte

rité sur le recouv-

the

recovery

företräde

framför

in-

rement des aliments.

maintenance.

drivning

under-

hållsbidrag.

2. Un

État

peut

2. A State may re-

2. En stat får kräva

recouvrer

les

frais à

cover

costs from

tillbaka

kostnader

l’encontre

d’une

unsuccessful party.

från

förlorande

partie perdante.

part.

3. Pour les besoins

3. For

the

pur-

3. När det gäller en

d’une

demande

poses of an appli-

ansökan enligt artikel

vertu

l’article

cation

under

Article

10.1 b för att kräva

10(1)

b),

afin

10(1)

recover

tillbaka

kostnader

recouvrer

les

frais

costs

from

från

förlorande

d’une

partie

qui

unsuccessful party in

part

enlighet med

succombe

conformé-

accordance

with

punkten 2, ska be-

ment

para-

paragraph 2, the term

greppet

”underhålls-

graphe 2,

terme

“creditor”

Article

berättigad”

artikel

«créancier»

dans

10(1)

shall

include a

10.1 omfatta en stat.

l’article 10(1)

com-

State.

prend un État.

541

Bilaga 3 SOU 2010:59

4. Cet

article

4. This

Article

4. Denna

artikel

déroge

pas

shall be without pre-

ska

inte

påverka

l’article 8.

judice to Article 8.

tillämpningen

artikel 8.

Article 44

Artikel 44

Exigences

Language

Språkkrav

linguistiques

requirements

1. Toute

demande

1. Any

application

1. Ansökningar och

et tout document s’y

and

docu-

därtill

knutna

hand-

rattachant

sont

rédi-

ments shall be in the

lingar ska vara av-

gés

dans

langue

original language, and

fattade

på

original-

originale et accompa-

shall be accompanied

språket och åtföljas av

gnés d’une traduction

translation

into

en översättning till ett

dans

une

langue

official

language

officiellt

språk

den

officielle

l’État

of the requested State

anmodade staten eller

requis ou dans toute

another

language

till ett språk som den

autre

langue

que

which

the

requested

anmodade

staten

har

l’État

requis

aura

State

has

indicated,

angett

att

den

kan

indiqué

pouvoir

by way of declaration

godta

genom

accepter,

par

une

accordance

with

förklaring

enlighet

déclaration faite con-

Article

63,

will

med artikel 63, såvida

formément à l’article

accept,

unless

the

inte

den

behöriga

63,

sauf dispense

competent

authority

myndigheten

den

traduction

l’auto-

of that State disp-

staten

meddelar

att

rité

compétente

enses

with

trans-

översättning

inte

cet État.

lation.

är nödvändig.

2. Tout

État

con-

2. A

Contracting

2. En

fördrags-

tractant qui a plu-

State which has more

slutande stat som har

sieurs

langues

offi-

than

one

official

fler

än

ett

officiellt

cielles et qui ne peut,

language and cannot,

språk

och

som,

på

pour

des

raisons

for

reasons

grund

nationell

droit

interne,

accep-

internal

law,

lag,

inte

kan

godta

ter

pour

l’ensemble

for the whole of its

handlingar

på

ett av

son territoire

les

territory

documents

dessa

språk

för

hela

documents dans l’une

one

those

sitt

territorium

ska,

ces langues,

doit

languages

shall,

genom en förklaring i

faire

connaître,

par

declaration in accord-

enlighet

med

artikel

542

SOU 2010:59 Bilaga 3

une déclaration

faite

ance with Article 63,

63,

ange

på

vilket

conformément

specify

the

language

språk

sådana

hand-

l’article

63,

la langue

in which such docu-

lingar

eller

över-

dans laquelle ceux-ci

ments or translations

sättningar

dessa

doivent

être rédigés

thereof

shall

ska

avfattas för

att

ou traduits en vue de

drawn up for sub-

kunna ges in i en viss

leur

présentation

mission

the

del av dess terri-

dans

les

parties

specified

parts

its

torium.

son territoire qu’il a

territory.

déterminées.

3. Sauf si les Auto-

3. Unless

other-

3. Om inte central-

rités centrales en ont

wise

agreed by

the

myndigheterna

har

convenu

autrement,

Central

Authorities,

kommit

överens

toute

autre

commu-

any other communi-

annat

ska

all

annan

nication

entre

elles

cations between such

kommunikation

est adressée dans une

Authorities

shall

mellan

sådana

myn-

langue

officielle

in an official language

digheter

ske

på

ett

l’État

requis ou

of the requested State

officiellt

språk

den

français ou en anglais.

either English

anmodade staten eller

Toutefois,

État

or French. However,

på engelska eller fran-

contractant

peut,

Contracting

State

ska.

fördragsslu-

faisant

réserve

may,

making a

tande

stat

får

dock,

prévue à

l’article

62,

reservation in accord-

genom att anmäla ett

s’opposer

l’utilisa-

ance with Article 62,

förbehåll

enlighet

tion soit du français,

object to the use of

med artikel 62, mot-

soit de l’anglais.

either

English

sätta

sig

använd-

French.

ningen

antingen

engelska eller franska.

Article 45

Artikel 45

Moyens et coûts de

Means and costs of

Metoder och

traduction

translation

kostnader för

översättning

1. Dans

le cas

1. In

the

case

1. När

det

gäller

demandes prévues au

applications

under

ansökningar

enligt

chapitre

III,

les

Chapter

III,

the

kapitel

III

kan

Autorités

centrales

Central

Authorities

centralmyndigheterna

peuvent

convenir,

may

agree

i ett enskilt fall eller

dans une affaire parti-

individual

case

generellt

komma

543

Bilaga 3 SOU 2010:59

culière

de façon

generally

that

the

överens om att över-

générale,

que

translation

into

sättning

till

ett

traduction

dans

official

language

officiellt

språk

den

langue

officielle

the

requested

State

anmodade staten

får

l’État requis sera faite

may be made in the

göras i den anmodade

dans

l’État requis à

requested State from

staten

från

original-

partir

langue

the

original

language

språket

eller från

ett

originale ou de toute

from

any

other

annat överenskommet

autre

langue

con-

agreed

language.

språk.

det

inte

venue. S’il n’y a pas

there is no agreement

finns

någon

överens-

d’accord et si l’Auto-

and it is not possible

kommelse

och

det

rité

centrale

requé-

for

the

requesting

inte är möjligt för den

rante ne peut remplir

Central Authority to

begärande

central-

les

exigences

comply

with

the

myndigheten att upp-

l’article

44(1)

(2),

requirements

fylla

kraven

artikel

la demande

les

Article 44(1) and (2),

44.1–2,

får

ansökan

documents s’y rattac-

then the

application

och

därtill

knutna

hant

peuvent

être

and

docu-

handlingar översändas

transmis

accompag-

ments may be trans-

med

översättning

till

nés

d’une

traduction

mitted

with

trans-

engelska eller franska,

français

lation into English or

för

vidare

över-

anglais

pour

traduc-

French

for

further

sättning

till

ett

tion

ultérieure dans

translation

into

officiellt

språk

den

une

langue officielle

official

language

anmodade staten.

de l’État requis.

the requested State.

2. Les

frais

2. The

cost

2. De

över-

traduction

découlant

translation

arising

sättningskostnader

l’application

from the

application

som

uppkommer

vid

paragraphe

premier

of paragraph

shall

tillämpning

punk-

sont à la charge de

borne

the

ten 1 ska bäras av den

l’État requérant, sauf

requesting

State

begärande staten, om

accord

contraire

des

unless

otherwise

inte

annat

överens-

Autorités

centrales

agreed

Central

kommits

mellan

des États concernés.

Authorities

the

centralmyndigheterna

States concerned.

i de berörda staterna.

3. Nonobstant

3. Notwithstand-

3. Utan hinder

l’article

l’Autorité

ing

Article

the

artikel

får

den

centrale

requérante

requesting

Central

begärande

central-

peut

mettre

Authority

may

myndigheten ta betalt

544

SOU 2010:59 Bilaga 3

charge du demandeur

charge

applicant

sökanden

för

les frais de traduction

for

the

costs

kostnader

för

över-

d’une demande et des

translation

sättning

documents

s’y ratta-

application and relat-

ansökan

och

därtill

chant,

sauf

ces

ed documents, except

knutna

handlingar,

coûts

peuvent

être

in so far as those

förutom

dessa

couverts

par

son

costs may be covered

kostnader

kan

täckas

système

d’assistance

by its system of legal

genom

dess

system

juridique.

assistance.

för rättsligt bistånd.

Article 46

Artikel 46

Systèmes juridiques

Non-unified legal

Stater med flera

non unifiés –

systems –

rättssystem – tolkning

interprétation

interpretation

1. Au

regard

d’un

1. In

relation

to a

1. I förhållande

till

État dans lequel deux

State in which two or

en stat, i vilken två

ou plusieurs systèmes

more systems of law

eller flera rättssystem

de droit ou ensem-

or sets of rules of law

eller regelverk tilläm-

bles de

règles

ayant

with

regard

any

pas inom olika terri-

trait

aux

questions

matter

dealt

with in

toriella

enheter

på

régies par la présente

this

Convention

frågor

som

omfattas

Convention

s’appli-

apply

different

av denna konvention,

quent dans des unités

territorial units –

ska

territoriales

différentes:

a) toute référence à

a) any reference to

a) varje

hänvisning

la loi ou à la

the law or procedure

till lagen eller för-

procédure

d’un

État

of a State shall be

farandet i en stat, i

vise, le cas échéant, la

construed

refer-

förekommande

fall,

loi ou la procédure en

ring,

where

appro-

avse gällande lag eller

vigueur

dans

l’unité

priate, to the law or

förfarande

den

territoriale

considé-

procedure in force in

berörda

territoriella

rée;

the

relevant

terri-

enheten,

torial unit;

b) toute

référence

b) any reference to

b) varje

hänvisning

à une décision ob-

a decision

establi-

till ett avgörande som

tenue,

reconnue, re-

shed,

recognised,

har

erhållits,

erkänts,

connue

exécutée,

recognised

and

en-

erkänts

och

545

Bilaga 3 SOU 2010:59

exécutée

modifiée

forced,

enforced

verkställts,

verkställts

dans cet État vise, le

modified in that state

eller

ändrats

den

cas

échéant,

une

shall be construed as

staten,

före-

décision obtenue, re-

referring,

where

kommande

fall,

avse

connue,

reconnue

appropriate,

ett avgörande som har

exécutée,

exécutée

decision

established,

erhållits,

erkänts,

modifiée

dans

l'unité

recognised,

recog-

erkänts

och

verk-

territoriale

considé-

nised

and

enforced,

ställts, verkställts eller

rée;

enforced or modified

ändrats i den berörda

in the relevant terri-

territoriella enheten,

torial unit;

c) toute référence à

c) any reference to

c) varje

hänvisning

une autorité judiciaire

a judicial or admini-

till

rättslig

eller

administrative

strative

authority

administrativ myndig-

cet État vise, le cas

that

State

shall

het i den staten, i

échéant, une autorité

construed

refer-

förekommande

fall,

judiciaire

admini-

ring,

where

appro-

avse

rättslig

eller

strative

l’unité

priate, to a judicial or

administrativ

territoriale

administrative autho-

myndighet

den

considérée;

rity

the relevant

berörda

territoriella

territorial unit;

enheten,

toute référence

d) any reference to

d) varje

hänvisning

aux autorités compé-

competent

autho-

till

den

statens

tentes,

organismes

rities, public

bodies,

behöriga

myndig-

publics

autres

and other

bodies

heter,

offentliga

organismes

cet

that State, other than

organ

och

andra

État à l’exception des

Central

Authorities,

organ, utom

central-

Autorités

centrales

shall be construed as

myndigheter,

före-

vise,

le cas

échéant,

referring,

where

kommande

fall,

avse

les

autorités

appropriate, to those

de myndigheter

eller

organismes habilités à

authorised

act

organ

som

är

agir

dans

l’unité

the

relevant

terri-

bemyndigade att vidta

territoriale

considé-

torial unit;

åtgärder i den berörda

rée;

territoriella enheten,

e) toute référence à

e) any reference to

e) varje

hänvisning

résidence

residence or habitual

till

bosättning

eller

résidence

habituelle

residence

that

hemvist i denna stat, i

dans cet État vise, le

State

shall

be con-

förekommande

fall,

546

SOU 2010:59 Bilaga 3

cas

échéant,

strued

referring,

avse

bosättning

eller

résidence

where appropriate, to

hemvist

inom

den

résidence

habituelle

residence or habitual

berörda

territoriella

dans

l’unité

terri-

residence

the

enheten,

toriale considérée;

relevant

territorial

unit;

f) toute référence à

f) any reference to

f) varje

hänvisning

la localisation

des

location

assets

till att tillgångar finns

biens

dans

cet

État

that

State

shall

i den staten, i före-

vise, le cas échéant, la

construed

refer-

kommande

fall,

avse

localisation des biens

ring,

where

appro-

att

tillgångar

finns

dans

l’unité territo-

priate, to the location

inom

den

berörda

riale considérée;

of assets in the rele-

territoriella enheten,

vant territorial unit;

g) toute

référence

g) any reference to

g) varje

hänvisning

àune entente de a reciprocity arrange- till ett ömsesidigt

réciprocité en vigueur

ment in force in a

avtal som är gällande i

dans un État vise, le

State shall be con-

en stat, i före-

cas

échéant,

une

strued

referring,

kommande fall,

avse

entente de réciprocité

where appropriate, to

ett

ömsesidigt

avtal

en vigueur dans l’uni-

a reciprocity arrange-

som är gällande i den

té

territoriale

consi-

ment in force in the

berörda

territoriella

dérée;

relevant

territorial

enheten,

unit;

h) toute

référence

h) any reference to

h) varje

hänvisning

l’assistance

juri-

free

legal

assistance

till

kostnadsfritt

dique

gratuite

dans

in that State shall be

rättsligt bistånd i den

cet État vise, le cas

construed

refer-

staten,

före-

échéant,

l’assistance

ring,

where

appro-

kommande fall,

avse

juridique

gratuite

priate,

free legal

kostnadsfritt

rättsligt

dans

l’unité

terri-

assistance

the

bistånd

inom

den

toriale considérée;

relevant

territorial

berörda

territoriella

unit;

enheten,

i) toute référence à

i) any reference

i) varje

hänvisning

une

convention en

maintenance

till

ett

avtal

matière

d’aliments

arrangement made in

underhållsbidrag

som

conclue dans un État

State

shall

ingåtts i

stat, i

547

Bilaga 3 SOU 2010:59

vise,

cas échéant,

construed

refer-

förekommande

fall,

une

convention

ring,

where

appro-

avse

ett

avtal

matière

d’aliments

priate, to a main-

underhållsbidrag

som

conclue

dans

l’unité

tenance

arrangement

ingåtts i den berörda

territoriale

considé-

made

the relevant

territoriella enheten,

rée;

territorial unit;

j) toute

référence

j) any

reference

j) varje

hänvisning

recouvrement

des

recovery of costs by a

till en

stats

återkrav

frais par un État vise,

State shall be con-

kostnader,

cas

échéant,

strued

referring,

förekommande

fall,

recouvrement

des

where appropriate, to

avse

den

berörda

frais

par

l’unité

the recovery of costs

territoriella

enhetens

territoriale

considé-

the

relevant

återkrav av kostnader.

rée.

territorial unit.

2. Cet

article

2. This

Article

2. Denna

artikel

s’applique

pas

une

shall not apply to a

ska inte

tillämpas

på

Organisation

régio-

Regional

Economic

regionala

organi-

nale

d’intégration

Integration

Organi-

sationer

för

ekono-

économique.

sation.

misk integration.

Article 47

Artikel 47

Systèmes juridiques

Non-unified legal

Stater med flera

non unifiés – règles

systems – substantive

rättssystem –

matérielles

rules

materiella bestäm-

melser

1. Un

État

con-

1. A

Contracting

1. En

fördrags-

tractant

qui

com-

State

with

two

slutande stat, som har

prend deux ou plu-

more territorial units

två eller flera territo-

sieurs

unités

terri-

in which

different

riella

enheter

där

toriales

dans

les-

systems of law apply

olika

rättssystem

är

quelles

des systèmes

shall not be bound to

tillämpliga,

ska

inte

droit

différents

apply

this

Conven-

vara

skyldig

att

s’appliquent n’est pas

tion

situations

tillämpa

denna

kon-

tenu

d’appliquer

which

involve

solely

vention

på

för-

présente Convention

such different

terri-

hållanden som endast

aux

situations

qui

torial units.

berör

dessa

olika

impliquent

unique-

territoriella enheter.

ment

ces

différentes

548

SOU 2010:59 Bilaga 3

unités territoriales.

2. Une

autorité

2. A

competent

2. En

behörig

compétente dans une

authority

myndighet i en terri-

unité territoriale d’un

territorial

unit

toriell enhet i en för-

État

contractant

qui

Contracting

State

dragsslutande

stat,

comprend

deux

with

two

som har två eller flera

plusieurs unités terri-

territorial

units

territoriella

enheter

toriales

dans

les-

which

different

sys-

där olika

rättssystem

quelles

des

systèmes

tems

law

apply

är tillämpliga, ska inte

droit

différents

shall not be bound to

vara skyldig att er-

s’appliquent n’est pas

recognise

enforce

känna

eller

verkställa

tenue de

reconnaître

decision

from

ett avgörande från en

d’exécuter

une

another

Contracting

annan

fördrags-

décision

d’un

autre

State

solely

because

slutande

stat

enbart

État

contractant

the decision has been

på grund av att av-

seul

motif

que

recognised

en-

görandet

har

erkänts

décision a été recon-

forced

another

eller verkställts

i en

nue ou exécutée dans

territorial unit of the

annan

territoriell

en-

une

autre

unité

same

Contracting

het i samma fördrags-

territoriale

même

State

under

this

slutande stat i enlig-

État

contractant

Convention.

het

med

denna

selon

présente

konvention.

Convention.

3. Cet

article

3. This

Article

3. Denna

artikel

s’applique

pas

une

shall not apply to a

ska inte

tillämpas på

Organisation

régio-

Regional

Economic

regionala

organisa-

nale

d’intégration

Integration

Organi-

tioner för ekonomisk

économique.

sation.

integration.

Article 48

Artikel 48

Coordination avec les

Co-ordination with

Samordning med

Conventions de La

prior Hague

tidigare Haag-

Haye antérieures en

Maintenance

konventioner om

matière d’obligations

Conventions

underhållsskyldighet

alimentaires

Dans

les

rapports

relations

be-

förbindelserna

entre les États con-

tween

the

Contrac-

mellan

fördrags-

tractants,

sous

ting

States,

this

slutande

staterna

ska

549

Bilaga 3 SOU 2010:59

réserve

l’appli-

Convention

replaces,

denna

konvention,

cation

l’article

subject

Article

med

förbehåll

för

56(2),

présente

56(2),

the

Hague

artikel

56.2,

ersätta

Convention remplace

Convention

Haagkonventionen av

la Convention de La

2 October

1973

den

oktober

1973

Haye

octobre

the

Recognition

and

erkännande

och

1973

concernant

Enforcement

verkställighet

av-

reconnaissance

Decisions Relating to

göranden

angående

l’exécution

déci-

Maintenance

Obliga-

underhållsskyldighet

sions

relatives

aux

tions and the Hague

och

Haagkonven-

obligations

alimen-

Convention

tionen av den 15 april

taires et la Conven-

15 April 1958 concer-

1958

erkännande

tion de La Haye du

ning

the recognition

och

verkställighet

15 avril 1958 concer-

and

enforcement

avgöranden

nant

reconnais-

decisions

relating to

underhåll

till

barn, i

sance

l’exécution

maintenance

obliga-

den utsträckning som

des

décisions

tions towards

child-

konventionernas

matière d’obligations

ren in so far as their

tillämpningsområde

alimentaires

envers

scope

application

med

avseende

på

les enfants,

dans

between

such

dessa stater samman-

mesure

où

leur

States coincides with

faller

med

tillämp-

champ

d’application

the scope of appli-

ningsområdet

för

entre

lesdits

États

cation

this

denna konvention.

coïncide avec celui de

Convention.

la présente

Conven-

tion.

Article 49

Artikel 49

Coordination avec la

Co-ordination with

Samordning med

Convention de New

the 1956 New York

1956 års New York-

York de 1956

Convention

konvention

Dans les

rapports

relations

be-

förbindelserna

entre les États con-

tween

the Contrac-

mellan

de fördrags-

tractants,

présente

ting

States,

this

slutande staterna

ska

Convention remplace

Convention

replaces

denna

konvention

la Convention sur le

the

United

Nations

ersätta

Förenta

recouvrement des ali-

Convention

the

nationernas

konven-

ments à l’étranger du

Recovery

Abroad of

tion av den 20 juni

20 juin 1956, établie

Maintenance

1956

indrivning

par

les

Nations

20 June 1956,

av underhållsbidrag i

550

SOU 2010:59 Bilaga 3

Unies, dans la mesure

far as its scope of

utlandet,

den

où

son

champ

application

be-

utsträckning

som

d’application

entre

tween

such

States

dess

tillämpnings-

lesdits

États

corres-

coincides

with

the

område med avseende

pond

champ

scope

application

på

dessa

stater

d’application

of this Convention.

sammanfaller

med

présente Convention.

tillämpningsområdet

för denna

konven-

tion.

Article 50

Artikel 50

Relations avec les

Relationship with

Förhållande till

Conventions de La

prior Hague

tidigare Haag-

Haye antérieures

Conventions on

konventioner om

relatives à la

service of documents

delgivning av

notification d’actes et

and taking of

handlingar och

à l’obtention de

evidence

bevisupptagning

preuves

présente Con-

This

Convention

Denna konvention

vention ne déroge pas

does

not

affect

the

inverkar

inte

på

Convention

Hague

Convention

Haagkonventionen av

La Haye du premier

of 1 March 1954 on

den 1 mars 1954 om

mars

1954

relative à

civil

procedure,

the

vissa

till

civilrätten

la procédure civile, ni

Hague

Convention

hörande

ämnen,

Convention

of 15 November 1965

Haagkonventionen av

Haye du

15 no-

the

Service

den

november

vembre

1965

relative

Abroad

Judicial

1965 om delgivning i

à la signification et la

and

Extrajudicial

utlandet av handlingar

notification à l’étran-

Documents

Civil

i mål och ärenden av

ger des actes judi-

Commercial

civil eller kommersiell

ciaires

extra-

Matters

and

the

natur

eller

judiciaires en matière

Hague

Convention

Haagkonventionen av

civile

commer-

of 18 March 1970 on

den 18 mars 1970 om

ciale, ni à la Conven-

the Taking of Evi-

bevisupptagning i ut-

tion de La Haye du

dence

Abroad

landet

mål

och

mars

1970

sur

Civil

Commercial

ärenden av

civil

eller

l’obtention

des

Matters.

kommersiell natur.

preuves

l’étranger

matière

civile

commerciale.

551

Bilaga 3 SOU 2010:59

Article 51

Artikel 51

Coordination avec les

Co-ordination of

Samordning av

instruments et

instruments and

instrument och

accords complé-

supplementary

kompletterande avtal

mentaires

agreements

1. La

présente

1. This

Conven-

1. Denna

konven-

Convention

dé-

tion does not

affect

tion

inverkar

inte

på

roge pas aux instru-

any

international

något

internationellt

ments internationaux

instrument

conclu-

instrument

antaget

conclus

avant

ded

before

this

före

denna

konven-

présente

Convention

Convention to which

tion, som de för-

auxquels

des États

Contracting

States

dragsslutande staterna

contractants

sont

are Parties and which

är parter i och som

Parties et qui con-

contains

provisions

innehåller

bestäm-

tiennent des disposi-

matters

governed

melser

frågor som

tions sur les matières

by this Convention.

regleras

denna

réglées par la pré-

konvention.

sente Convention.

2. Tout État

con-

2. Any

Contrac-

2. Varje

fördrags-

tractant

peut

con-

ting State may con-

slutande stat får träffa

clure avec un ou plu-

clude

with

one

överenskommelser

sieurs

États

contrac-

Contracting

som

innehåller

be-

tants des accords qui

States

agreements,

stämmelser

frågor

contiennent

des

dis-

which contain provi-

som

regleras

i denna

positions

sur

les

sions on matters gov-

konvention

med

matières

réglées

par

erned by the Con-

eller

flera

fördrags-

Convention

afin

vention,

with a

view

slutande stater, i syfte

d’améliorer

l’applica-

improving

the

att

sinsemellan

tion de la Conven-

application

the

förbättra

tillämp-

tion

entre

eux,

Convention

between

ningen

konven-

condition que de tels

or among themselves,

tionen,

förutsatt

att

accords

soient

con-

provided

that

such

dessa

överenskom-

formes à l’objet et au

agreements

are

con-

melser

är

förenliga

but de la Convention

sistent

with

the

med

konventionens

n’affectent

pas,

objects

and

purpose

syfte

och

ändamål

dans

les

rapports

the

Convention

och,

förhållandet

ces États avec d’au-

and do not affect, in

mellan

dessa

stater

tres

États

contrac-

the

relationship

och

andra

för-

tants,

l’application

such

States

with

dragsslutande

stater,

552

SOU 2010:59 Bilaga 3

des dispositions de la

other

Contracting

inte

inverkar

på

Convention.

Les

States,

the

applica-

tillämpningen av kon-

États qui auront con-

tion of the provisions

ventionens

bestäm-

clu de tels accords en

the

Convention.

melser. Stater som har

transmettront

une

The

States

which

ingått

sådan

copie

dépositaire

have

concluded

such

överenskommelse ska

de la Convention.

agreement

shall

överlämna en

kopia

transmit

copy

till

konventionens

the depositary of the

depositarie.

Convention.

3. Les

paragraphes

3. Paragraphs 1 and

3. Punkterna 1 och

premier et 2 s’appli-

2 shall also apply to

2 ska

även

tillämpas

quent

également

aux

reciprocity

arrange-

på

ömsesidiga

avtal

ententes

réci-

ments and to uni-

och på enhetliga lagar

procité

aux

lois

form

laws based

som

grundar

sig

på

uniformes

reposant

special

ties

between

särskilda förbindelser

sur

l’existence

entre

the States concerned.

mellan

berörda

les

États

concernés

staterna.

de liens spéciaux.

4. La

présente

4. This

Conven-

4. Denna

konven-

Convention

n’affecte

tion

shall not

affect

tion

ska inte

inverka

pas

l’application

the

application

på

tillämpningen

d’instruments

d’une

instruments

instrument

som

Organisation

régio-

Regional

Economic

utfärdats

nale

d’intégration

Integration

Organi-

regional organisation

économique

partie

sation that is a Party

för

ekonomisk

inte-

présente

Conven-

this

Convention,

gration som är part i

tion,

ayant

été

adopted

after

the

denna

konvention,

adoptés

après

conclusion

the

som

antagits

efter

conclusion

Convention, on mat-

ingåendet av konven-

Convention,

ters governed by the

tionen

och

som

rör

qui

trait

aux

Convention provided

frågor

som

regleras i

matières régies par la

that such instruments

denna,

förutsatt

att

Convention,

con-

do not affect, in the

sådana

instrument,

dition

que

tels

relationship of Mem-

förhållandet

mellan

instruments

n’affec-

ber

States

the

medlemsstaterna

tent

pas,

dans

les

Regional

Economic

den

regionala

orga-

rapports

des

États

Integration

Organi-

nisationen för ekono-

membres

l’Org-

sation

with

other

misk integration

och

553

Bilaga 3 SOU 2010:59

anisation

régionale

Contracting

States,

andra

fördrags-

d’intégration

écono-

the application of the

slutande

stater,

inte

mique

avec

d’autres

provisions

the

inverkar

på

tillämp-

États

contractants,

Convention. As con-

ningen

konven-

l’application

des

dis-

cerns the recognition

tionens

bestäm-

positions de la Con-

enforcement

melser. När det gäller

vention.

qui

decisions as between

erkännande och verk-

concerne

recon-

Member States of the

ställighet av avgöran-

naissance

l’exé-

Regional

Economic

den mellan medlems-

cution

de décisions

Integration

Organi-

stater

regional

entre

les

États

sation, the

Conven-

organisation för eko-

membres

l’Orga-

tion

shall

not

affect

nomisk

integration,

nisation

régionale

the

rules

the

ska konventionen inte

d’intégration

écono-

Regional

Economic

inverka

på

tillämp-

mique, la Convention

Integration

Organi-

ningen av bestämmel-

n’affecte

pas

les

sation, whether adop-

ser som

utfärdats av

règles de

l’Organisa-

ted

before

or after

denna, oavsett om de

tion régionale d’inté-

the conclusion of the

antagits

före

eller

gration

économique,

Convention.

efter

konventionens

que ces

règles

aient

ingående.

été adoptées avant ou

après la conclusion de

la Convention.

Article 52

Artikel 52

Règle de l’efficacité

Most effective rule

Regeln om störst

maximale

effektivitet

1. La

présente

1. This

Conven-

1. Konventionen

Convention

fait

tion shall not prevent

ska

inte

hindra

pas obstacle à l’appli-

the application of an

tillämpning

cation

d’un

accord,

agreement,

arrange-

överenskommelse, en

d’une

entente

ment or international

ordning

eller

ett

d’un

instrument

force

internationellt instru-

international

between

the

reque-

ment

som

gäller

vigueur

entre

l’État

sting State

and

the

mellan den begärande

requérant

l’État

requested

State,

or a

staten och den an-

requis

d’une

reciprocity

arrange-

modade

staten,

eller

entente de réciprocité

ment in force in the

av ett ömsesidigt avtal

en vigueur dans l’État

requested

State

that

som

gäller

den

requis qui prévoit:

provides for –

anmodade

staten,

554

SOU 2010:59 Bilaga 3

som föreskriver

a) des

bases

plus

a) broader

bases

mer

om-

larges pour la re-

for

recognition

fattande grunder

för

connaissance

des

maintenance

deci-

erkännande

av-

décisions

matière

sions,

without

pre-

göranden

under-

d’aliments,

sans

pré-

judice to Article 22 f)

hållsskyldighet, utan

judice

l’article

of the Convention;

att

det

påverkar

22 f)

Conven-

tillämpningen

tion;

artikel 22 f i konven-

tionen,

b) des

procédures

b) simplified, more

förenklade

simplifiées

accé-

expeditious

proce-

och

snabbare

för-

lérées relatives à une

dures on an appli-

faranden för en an-

demande

re-

cation

for

recog-

sökan om erkännande

connaissance

nition or recognition

eller

erkännande

reconnaissance

and

enforcement

och

verkställighet av

d’exécution

déci-

maintenance

deci-

avgöranden

sions

matière

sions;

underhållsskyldighet,

d’aliments;

une

assistance

c) more

beneficial

c) förmånligare

juridique

plus

favo-

legal

assistance

than

rättsligt

bistånd

än

rable que celle prévue

that

provided

for

vad

som

föreskrivs i

aux articles 14 à 17;

under Articles 14

artiklarna 14–17, eller

17; or

d) des

procédures

d) procedures

per-

d) förfaranden som

permettant

mitting

applicant

gör det möjligt för en

demandeur

dans

from

requesting

sökande från en be-

État

requérant

State

make

gärande stat att vända

présenter

une

request

directly

sig direkt till den an-

demande directement

the

Central

Autho-

modade

statens

à l’Autorité

centrale

rity of the requested

centralmyndighet.

de l’État requis.

State.

2. La

présente

2. This

Conven-

2. Denna konven-

Convention

fait

tion shall not prevent

tion

ska

inte

hindra

pas obstacle à l’appli-

the

application of

tillämpningen

cation

d’une

loi

law

force in

the

gällande

lag

den

555

Bilaga 3 SOU 2010:59

vigueur

dans

l’État

requested

State

that

anmodade staten som

requis

prévoyant

des

provides

for

föreskriver effektivare

règles

plus

efficaces

effective

rules

bestämmelser i

enlig-

telles

que

mention-

referred to in para-

het

med

vad

som

nées

paragraphe

graph 1 a) to c).

avses i punkterna 1 a–

premier a) à c).

However,

regards

När

det

gäller

Cependant, en ce qui

simplified,

sådana förenklade och

concerne

les

procé-

expeditious

proce-

snabbare förfaranden

dures

simplifiées

dures

referred

som avses i punkt 1 b,

accélérées

mention-

paragraph

1 b), they

ska

dessa

dock

vara

nées

paragraphe

must

compatible

förenliga

med

det

premier b), elles doi-

with

the

protection

skydd

som

erbjuds

vent être compatibles

offered to the parties

parterna enligt artikel

avec

protection

under Articles 23 and

23 och 24, särskilt i

offerte aux parties en

24,

particular

fråga

parternas

vertu

des

articles

regards

the

rights

rätt att underrättas på

et 24,

particulier

the parties to be duly

vederbörligt

sätt

en ce qui a trait aux

notified

the

förfarandena

och

droits

des

parties

proceedings

and

beredas

skälig

se voir dûment noti-

given

adequate

möjlighet

att

yttra

fier les procédures et

opportunity

sig, samt i fråga om

de se voir offrir une

heard and as regards

verkningarna

opportunité adéquate

the

effects

any

invändning

eller

ett

d’être

entendues,

challenge or appeal

överklagande.

en ce qui a trait aux

effets d’une contesta-

tion ou d’un appel.

Article 53

Artikel 53

Interprétation

Uniform

Enhetlig tolkning

uniforme

interpretation

Pour

l’interpréta-

the

inter-

Vid

tolkningen av

tion de

présente

pretation

this

denna konvention ska

Convention,

il sera

Convention,

regard

hänsyn

tas

till

dess

tenu compte

son

shall be had to its

internationella

caractère

interna-

international

charac-

karaktär

och

till

tional

ter and to the need to

behovet av att främja

nécessité de promou-

promote

uniformity

enhetlig

tillämp-

voir l’uniformité

in its application.

ning av den.

son application.

556

SOU 2010:59 Bilaga 3

Article 54

Artikel 54

Examen du

Review of practical

Översyn av den

fonctionnement

operation of the

praktiska

pratique de la

Convention

tillämpningen av

Convention

konventionen

1. Le

Secrétaire

1. The

Secretary

1. Generalsekrete-

général de la Confé-

General of the Hague

raren för Haagkonfe-

rence de La Haye de

Conference

rensen

för

inter-

droit

international

Private International

nationell

privaträtt

privé convoque péri-

Law

shall at

regular

ska

med

jämna

odiquement

une

intervals

convene

mellanrum

samman-

Commission

spéciale

Special

Commission

kalla ett särskilt ut-

afin

d’examiner

in order to review the

skott för att granska

fonctionnement pra-

practical operation of

den praktiska tillämp-

tique de la Conven-

the

Convention

and

ningen

konven-

tion

d’encourager

encourage

the

tionen

och

upp-

le développement

development of good

muntra

utvecklingen

bonnes

pratiques

practices

under

the

av god

praxis

enligt

vertu de la Conven-

Convention.

konventionen.

tion.

2. À

cette

fin,

les

2. For the purpose

2. För

detta

ända-

États

contractants

of such review, Con-

mål ska de fördrags-

collaborent

avec

tracting

States

shall

slutande

staterna

Bureau Permanent de

co-operate with the

samarbeta med Haag-

la Conférence de La

Permanent Bureau of

konferensen för inter-

Haye de droit inter-

the

Hague

Confe-

nationell

privaträtts

national privé afin de

rence

Private

permanenta

byrå för

recueillir les informa-

International

Law

att samla in informa-

tions

relatives

the

gathering

tion,

inklusive

fonctionnement

information,

in-

statistik

och

rätts-

pratique

cluding statistics and

praxis,

den

Convention,

y com-

case

law, concerning

praktiska

tillämp-

pris

des statistiques

the

practical

opera-

ningen

konven-

et de la juris-

tion of the Con-

tionen.

prudence.

vention.

557

Bilaga 3 SOU 2010:59

Article 55

Artikel 55

Amendement des

Amendment of forms

Ändring av formulär

formulaires

1. Les

formulaires

1. The

forms

1. De formulär som

annexés à la présente

annexed

this

bifogas

denna

kon-

Convention pourront

Convention

may

vention

får

ändras

être

amendés

par

amended by a deci-

genom

beslut

ett

décision d’une Com-

sion

Special

särskilt

utskott

som

mission spéciale

qui

Commission

con-

sammankallas

sera convoquée par le

vened

the

generalsekreteraren

Secrétaire

général

Secretary

General

för Haagkonferensen

la Conférence

the

Hague

Con-

för

internationell

Haye de droit inter-

ference on

Private

privaträtt

till

vilket

national privé, à la-

International Law

alla

fördragsslutande

quelle seront invités

which all Contracting

stater och alla med-

tous les États con-

States

and

all

lemmar

ska inbjudas.

tractants

tous

les

Members

shall

Ett

meddelande

Membres.

pro-

invited. Notice of the

förslaget

att

ändra

position

d’amender

proposal

amend

formulären ska inklu-

les formulaires

devra

the

forms

shall

deras i

dagordningen

être

portée

à l’ordre

included

the

för mötet.

du jour qui sera joint

agenda

for

the

à la convocation.

meeting.

2. Les

amende-

2. Amendments

2. Ändringar

som

ments seront adoptés

adopted

the

antas av de för-

par les États con-

Contracting

States

dragsslutande

stater

tractants présents à la

present at the Special

som

närvarar

vid

det

Commission spéciale.

Commission

shall

särskilda

utskottet

Ils

entreront

come into

force

for

ska träda i kraft för

vigueur pour tous les

all Contracting States

alla

fördragsslutande

États

contractants le

on the first day of the

stater

den

första

premier

jour

seventh

calendar

dagen

den

sjunde

septième

mois

après

month after the date

kalendermånaden

la date à laquelle le

their

communi-

efter

den

dag

då

dépositaire

les

aura

cation

the

depositarien

har

communiqués à tous

depositary

all

delgett

dessa

till

alla

les

États

contrac-

Contracting States.

fördragsslutande

tants.

stater.

558

SOU 2010:59 Bilaga 3

3. Au

cours

3. During

the

3. Under den

tids-

délai

prévu

period

provided

for

period som

anges

paragraphe

tout

in paragraph 2

any

punkt 2 får varje för-

État

contractant

Contracting

State

dragsslutande

stat

pourra

notifier

par

may

by notification

genom skriftligt med-

écrit

dépositaire

writing

the

delande

till

depo-

qu’il entend faire une

depositary

make

sitarien

anmäla

för-

réserve à cet amende-

reservation,

behåll mot ändringen

ment, conformément

accordance

with

i enlighet med artikel

l’article

62.

L’État

Article

62,

with

62.

stat

som

qui aura fait une telle

respect to the amend-

anmäler

ett

sådant

réserve sera traité, en

ment.

The

State

förbehåll ska, till dess

qui

concerne

cet

making such reserva-

att förbehållet återtas,

amendement, comme

tion

shall,

until

the

betraktas

som

s’il n’était pas Partie à

reservation

with-

icke-fördragsslutande

présente

Conven-

drawn, be treated as a

stat med avseende på

tion jusqu’à ce que la

State not Party to the

den ändringen.

réserve ait été retirée.

present

Convention

with respect

that

amendment.

Article 56

Artikel 56

Dispositions

Transitional

Övergångsbestäm-

transitoires

provisions

melser

1. La Convention

1. The Convention

1. Konventionen

s’applique

dans tous

shall apply

every

ska

vara

tillämplig i

les cas où:

case where –

varje fall där

a) une

requête

a) a

request

pur-

a) en

framställan

visée à l’article 7 ou

suant to Article 7 or

enligt artikel

eller

une

demande

prévue

application

pur-

ansökan

enligt

au chapitre III a été

suant to Chapter III

kapitel

III

har

reçue

par

l’Autorité

has been received by

mottagits av

central-

centrale

l’État

the

Central

Autho-

myndigheten

den

requis

après

l’entrée

rity of the requested

anmodade staten efter

vigueur

State after the Con-

det

att konventionen

Convention

entre

vention

has

entered

har trätt i kraft mellan

l’État

requérant

into

force

between

den

begärande

och

l’État requis;

the

requesting

State

den anmodade staten,

and

the

requested

559

Bilaga 3 SOU 2010:59

State;

b) une demande de

b) a direct

request

b) en

direkt

fram-

reconnaissance

for

recognition

and

ställan

erkän-

d’exécution

été

enforcement

has

nande och verkställig-

présentée

directe-

been received by the

het

har

mottagits av

ment

une

autorité

competent

authority

den behöriga myndig-

compétente de l’État

of the State addressed

heten i den anmodade

requis

après

l’entrée

after the Convention

staten

efter

det

att

vigueur

has entered into force

konventionen

har

Convention

entre

between the State of

trätt

kraft

mellan

l’État

d’origine

origin and the

State

ursprungsstaten

och

l’État requis.

addressed.

den anmodade staten.

2. En

qui

2. With

regard

2. I fråga om erkän-

concerne

recon-

the

recognition

and

nande och verkställig-

naissance

l’exé-

enforcement of deci-

het

avgöranden

cution

des

décisions

sions between

Con-

mellan

fördrags-

entre

les

États

tracting States to this

slutande

stater

till

contractants

Convention

that

are

denna

konvention,

présente

Convention

also Parties to either

som även är parter i

qui

sont également

the

Hague

någon av de Haag-

parties

aux

Con-

Maintenance

Con-

konventioner

ventions de La Haye

ventions

mentioned

underhållsskyldighet

mentionnées

in Article 48, if the

som

omnämns

l’article

48,

les

conditions

for

the

artikel

48, gäller, att

conditions

pour

recognition

and

villkoren

för

reconnaissance

enforcement

under

erkännande och verk-

l’exécution

prévues

this Convention pre-

ställighet

enligt

den

par la présente Con-

vent the

recognition

här konventionen för-

vention font obstacle

and enforcement of a

hindrar

erkännande

à la reconnaissance et

decision given in the

och

verkställighet av

l’exécution

d’une

State of origin before

ett

avgörande

som

décision rendue dans

the

entry

into

force

meddelats

ur-

l’État d’origine avant

this

Convention

sprungsstaten

innan

l’entrée en vigueur de

for

that

State,

that

den här konventionen

présente

Conven-

would otherwise have

trätt i kraft i den sta-

tion dans cet État et

been recognised

and

ten,

och

som

annars

qui à défaut aurait été

enforced

under

the

skulle ha erkänts och

reconnue et exécutée

terms of the Con-

verkställts i

enlighet

en vertu de la Con-

vention

that

was in

med

den

konvention

560

SOU 2010:59 Bilaga 3

vention

qui

était

effect at the time the

som var i kraft när av-

vigueur

lorsque

decision

was

rend-

görandet meddelades,

décision a été rendue,

ered,

the

conditions

ska

bestämmelserna

les

conditions

that

Convention

den

sistnämnda

kon-

cette

dernière

Con-

shall apply.

ventionen

vara

vention s’appliquent.

tillämpliga.

3. L’État

requis

3. The

State

3. Den

anmodade

n’est

pas

tenu,

addressed

shall

not

staten

ska

inte

vara

vertu de la Conven-

be bound under this

skyldig

enligt

denna

tion,

d’exécuter

une

Convention

en-

konvention

att

verk-

décision ou une con-

force a decision or a

ställa

ett

avgörande

vention

matière

maintenance arrange-

eller ett avtal om un-

d’aliments

pour

ment,

respect of

derhållsbidrag

som

qui concerne les paie-

payments falling due

avser belopp som för-

ments

échus

avant

prior

the

entry

faller

till

betalning

l’entrée en vigueur de

into

force

the

innan

konventionen

Convention

entre

Convention

between

träder

kraft

mellan

l’État

d’origine

the

State

origin

ursprungsstaten

och

l’État

requis

sauf

and the State addres-

den anmodade staten,

qui

concerne

les

sed, except for main-

utom

när

det

gäller

obligations alimentai-

tenance

obligations

underhållsskyldighet,

res

découlant

d’une

arising from a parent-

som

grundar

sig på

relation

parent-en-

child relationship to-

ett föräldra-barnför-

fant

à l’égard

d’une

wards a person under

hållande,

mot

personne

âgée

the age of 21 years.

person under 21 år.

moins de 21 ans.

Article 57

Artikel 57

Informations rela-

Provision of

Tillhandahållande av

tives aux lois, procé-

information

information om lagar,

dures et services

concerning laws,

förfaranden och

procedures and

tjänster

services

1. Un

État

con-

1. A

Contracting

1. En

fördrags-

tractant, au

moment

State, by the time its

slutande

stat

ska,

où

dépose

son

instrument

ratifi-

samband med att dess

instrument

rati-

cation or accession is

ratifikations-

eller

fication

d’adhé-

deposited or a de-

anslutningsinstru-

sion

fait

une

claration is submitted

ment

deponeras

eller

561

Bilaga 3 SOU 2010:59

déclaration

vertu

in accordance

with

en förklaring ges in i

de l’article 61 de la

Article

the

enlighet

med artikel

Convention,

fournit

Convention,

shall

konventionen,

au Bureau Permanent

provide

the

Perma-

tillhandahålla

Haag-

Conférence

nent

Bureau

the

konferensen för inter-

Haye

droit

Hague

Conference

nationell

privaträtts

international privé:

Private

Inter-

permanenta byrå

national Law with –

a) une

description

a) a

description of

a) en

beskrivning

de sa législation et de

its laws and proce-

av dess lagar och för-

ses procédures appli-

dures

concerning

faranden

rörande

cables

matière

maintenance

obliga-

underhållsskyldighet,

d’obligations

alimen-

tions;

taires;

b) une

description

b) a description of

b) en

beskrivning

des

mesures

qu’il

the

measures

will

åtgärder

den

prendra

pour

satis-

take

meet

the

kommer att vidta för

faire à ses obligations

obligations

under

att

uppfylla

skyldig-

en vertu de l’article 6;

Article 6;

heterna

enligt artikel

c) une

description

c) a

description of

beskriv-

de la manière dont il

how

will

provide

ning av

hur

den

procurera aux deman-

applicants

with

ef-

kommer att tillhanda-

deurs

accès

fective

access

hålla

sökande

effectif

aux

procé-

procedures,

as requi-

faktisk

tillgång

till

dures

conformément

red under Article 14;

förfaranden i enlighet

à l’article 14;

med artikel 14,

d) une

description

d) a description of

beskriv-

ses

règles

its enforcement rules

ning av dess bestäm-

procédures

d’exé-

and

procedures,

in-

melser

och förfaran-

cution, y compris les

cluding

any

limi-

den för verkställighet,

limites

apportées

tations

enforce-

inklusive

begräns-

l’exécution,

parti-

ment,

particular

ningar avseende verk-

culier

les

règles

debtor

protection

ställigheten,

särskilt

protection

débi-

rules

and

limitation

bestämmelser

till

teur et les délais de

periods;

skydd för den under-

prescription;

hållsskyldige

samt

562

SOU 2010:59 Bilaga 3

preskriptionsfrister,

e) toute précision à

e) any specification

e) varje

tillkänna-

laquelle l’article 25(1)

referred to in Article

givande enligt

artikel

b) et (3) fait référ-

25(1) b) and (3).

25.1 b och 25.3.

ence.

2. Les

États

con-

2. Contracting

2. Fördragsslutande

tractants

peuvent,

States may, in ful-

stater får, vid upp-

pour satisfaire à leurs

filling

their

obli-

fyllandet

sina

obligations découlant

gations

under

para-

förpliktelser

enligt

paragraphe

pre-

graph

utilise a

punkten

använda

mier,

utiliser

country

profile

form

sig

ett

särskilt

formulaire

profil

recommended

and

landprofilformulär

des

États recom-

published

the

(country profile form)

mandé et

publié

par

Hague

Conference

som

rekommenderas

la Conférence

Private Inter-

och har getts ut av

Haye de droit inter-

national Law.

Haagkonferensen

för

national privé.

internationell

privaträtt.

3. Les

informa-

3. Information

3. De

fördrags-

tions sont

tenues à

shall be kept up to

slutande

staterna

ska

jour

par

les

États

date by the Con-

hålla

informationen

contractants.

tracting States.

uppdaterad.

CHAPITRE IX –

CHAPTER IX –

KAPITEL IX –

DISPOSITIONS

FINAL

SLUTBESTÄM-

FINALES

PROVISIONS

MELSER

Article 58

Artikel 58

Signature, ratifi-

Undertecknande,

cation et adhésion

cation and accession

ratificering och

anslutning

1. La

Convention

1. The Convention

1. Konventionen

est

ouverte

shall

open

for

ska

vara

öppen

för

signature

des

États

signature

the

undertecknande

för

qui

étaient

Membres

States

which

were

stater

som

var

de la Conférence de

Members

the

medlemmar av Haag-

Haye

droit

Hague

Conference

konferensen för inter-

563

Bilaga 3

SOU 2010:59

international privé lors de sa Vingt et unième session et des autres États qui ont participé à cette Session.

2.Elle sera ratifiée, acceptée ou approu- vée et les instruments de ratification, d’acceptation ou d’approbation seront déposés auprès du Ministère des Affai- res étrangères du Royaume des Pays- Bas, dépositaire de la Convention.

3.Tout autre État ou Organisation régionale d’intégra- tion économique pourra adhérer à la Convention après son entrée en vigueur en vertu de l’article 60(1).

4.L’instrument d’adhésion sera déposé auprès du dépositaire.

5.L’adhésion n’aura d’effet que dans les rapports entre l’État adhérant et les États contrac-

on Private Inter- national Law at the time of its Twenty- First Session and by the other States which participated in that Session.

2.It shall be ratified, accepted or approved and the instruments of rati- fication, acceptance or approval shall be deposited with the Ministry of Foreign Affairs of the King- dom of the Nether- lands, depositary of the Convention.

3.Any other State or Regional Eco- nomic Integration Organisation may accede to the Con- vention after it has entered into force in accordance with Article 60(1).

4.The instrument of accession shall be deposited with the depositary.

5.Such accession shall have effect only as regards the rela- tions between the acceding State and

nationell	privaträtt
vid tidpunkten		för
dess	tjugoförsta
session	samt	för

övriga stater som del- tog i den sessionen.

2.Den ska ratifi- ceras, godtas eller godkännas och ratifi- kations-, godtagande- eller godkännande- instrumenten depo- neras hos utrikes- ministeriet i Konung- ariket Nederländerna, som är depositarie för konventionen.

3.Varje annan stat eller regional orga- nisation för eko- nomisk integration får ansluta sig till konventionen efter det att den har trätt i kraft, i enlighet med artikel 60.1.

4.Anslutnings- instrumentet ska deponeras hos depositarien.

5.Anslutningen får verkan endast i för- hållandet mellan den anslutande staten och de fördragsslutande

564

SOU 2010:59 Bilaga 3

tants qui n’auront pas

those

Contracting

stater

som

inte

har

élevé

d’objection

States which have not

gjort

någon

invänd-

son encontre dans les

raised an objection to

ning

mot

anslut-

mois

its accession in the 12

ningen

inom

tolv

date de la notification

months after the date

månader

efter dagen

prévue

l’article

65.

the

notification

för den

underrättelse

Une telle

objection

referred to in Article

som avses i artikel 65.

pourra également être

65. Such an objection

Stater

kan

göra en

élevée

par

tout

État

may also be raised by

sådan

invändning

moment

d’une

States

at the

time

även när de efter en

ratification,

accepta-

when

they

ratify,

anslutning ratificerar,

tion

approbation

accept or approve the

godtar

eller

god-

Convention,

Convention after

känner konventionen.

postérieure

l’adhé-

accession. Any

such

Depositarien

ska

sion. Ces objections

objection

shall

underrättas om

varje

seront

notifiées

notified

the

sådan invändning.

dépositaire.

depositary.

Article 59

Artikel 59

Organisations

Regional Economic

Regionala organisa-

régionales d’inté-

Integration Organi-

tioner för ekonomisk

gration économique

sations

integration

1. Une

Organisa-

1. A Regional Eco-

1. Även

regionala

tion régionale d’inté-

nomic

Integration

organisationer

för

gration

économique

Organisation

which

ekonomisk

integra-

constituée

unique-

is constituted

solely

tion

som

består

ment

d’États

sou-

sovereign

States

enbart

suveräna

verains

ayant

and

has

competence

stater

och

som

har

compétence

pour

over some or all of

behörighet inom vissa

certaines

toutes

the matters governed

eller

alla

frågor

som

les matières régies par

this

Convention

regleras

denna

présente

Con-

may

similarly

sign,

konvention får under-

vention

peut

égale-

accept,

approve

teckna,

godta,

god-

ment signer, accepter

accede to this Con-

känna eller ansluta sig

approuver

vention. The Regio-

till denna konvention.

présente

Convention

nal

Economic

Inte-

Den

regionala

adhérer.

gration

Organisation

organisationen

för

pareil

cas,

l’Orga-

shall in that case have

ekonomisk

integra-

nisation

régionale

the rights and obli-

tion ska i så fall ha

d’intégration

écono-

gations of a Contrac-

samma

rättigheter

565

Bilaga 3 SOU 2010:59

mique aura les mêmes

ting

State,

the

och skyldigheter som

droits

obligations

extent that the Org-

fördragsslutande

qu’un

État

contrac-

anisation

has

comp-

stat i den utsträck-

tant,

dans

mesure

etence

over

matters

ning

som

organisa-

où cette Organisation

governed

the

tionen har behörighet

a compétence sur des

Convention.

i frågor som regleras i

matières régies par la

konventionen.

Convention.

2. Au

moment

2. The

Regional

2. Den

regionala

signature,

Economic

Inte-

organisationen

för

l’acceptation,

gration

Organisation

ekonomisk

integra-

l’approbation

shall, at the time of

tion ska, vid tid-

l’adhésion,

l’Orga-

signature, acceptance,

punkten

för

under-

nisation

régionale

approval

acces-

tecknandet,

god-

d’intégration

écono-

sion,

notify

the

tagandet,

god-

mique

notifie

depositary in writing

kännandet

eller

an-

dépositaire, par écrit,

of the matters gover-

slutningen, skriftligen

les matières régies par

ned by this Conven-

meddela

depositarien

la présente

Conven-

tion

respect

i vilka

frågor,

som

tion

pour

lesquelles

which

competence

regleras

denna

ses

États

membres

has

been

transferred

konvention,

som

ont

transféré

leur

to that

Organisation

behörighet

har

över-

compétence

à cette

by its Member States.

förts

till

organisa-

Organisation.

L’Or-

The

Organisation

tionen

dess

ganisation

notifie

shall promptly notify

medlemsstater. Orga-

aussitôt

déposi-

the

depositary

nisationen

ska

utan

taire, par écrit, toute

writing

any

dröjsmål

skriftligen

modification

inter-

changes to its comp-

meddela

depositarien

venue dans la délé-

etence as specified in

varje

ändring

gation de compétence

the

most

recent

dess

behörighet,

précisée dans la noti-

notice

given

under

såsom den

angavs

fication la plus récen-

this paragraph.

det

senaste

med-

te faite en vertu du

delandet enligt denna

présent paragraphe.

punkt.

3. Au

moment

3. At

the

time

3. En

regional

signature,

signature, acceptance,

organisation

för

l’acceptation,

approval

acces-

ekonomisk

integra-

l’approbation

sion,

Regional

tion får vid tid-

l’adhésion, une Orga-

Economic

Integra-

punkten

för

under-

566

SOU 2010:59 Bilaga 3

nisation

régionale

tion

Organisation

tecknandet,

god-

d’intégration

écono-

may

declare

tagandet,

god-

mique

peut

déclarer,

accordance

with

kännandet

eller

an-

conformément

Article

that

slutningen,

enlighet

l’article

63,

qu’elle a

exercises competence

med

artikel

63,

compétence

pour

over

all

the matters

förklara

att

den

är

toutes

les

matières

governed

this

behörig

i alla

frågor

régies par la présente

Convention and that

som regleras

denna

Convention

que

the

Member

States

konvention

och

att

les

États

membres

which

have

trans-

medlemsstater,

som

qui ont transféré leur

ferred competence to

har överfört behörig-

compétence à l’Orga-

the

Regional

Eco-

het till organisationen

nisation

régionale

nomic

Integration

aktuella

frågor,

d’intégration

écono-

Organisation

kommer

att

vara

mique dans ce do-

respect of the matter

bundna

konven-

maine seront liés par

question

shall

tionen i kraft av orga-

présente

Conven-

bound

this

nisationens

under-

tion par l’effet de la

Convention by virtue

tecknande,

god-

signature, de l’accep-

the

signature,

tagande,

godkän-

tation,

de l’approba-

acceptance,

approval

nande

eller

an-

tion ou de l’adhésion

accession of

the

slutning.

de l’Organisation.

Organisation.

4. Aux

fins

4. For

the

pur-

4. Instrument

som

l’entrée en vigueur de

poses

the

entry

deponeras

présente

Conven-

into

force

this

regional

organisation

tion, tout instrument

Convention,

any

för

ekonomisk

inte-

déposé

par

une

instrument deposited

gration

ska

inte

Organisation

régio-

by a Regional Eco-

beaktas med avseende

nale

d’intégration

nomic

Integration

på

ikraftträdandet

économique n’est pas

Organisation

shall

denna

konvention,

compté, à moins que

not

counted

såvida inte

organisa-

l’Organisation

régio-

unless

the

Regional

tionen avger en för-

nale

d’intégration

Economic

Integra-

klaring i enlighet med

économique

fasse

tion

Organisation

punkt 3.

une déclaration

con-

makes

declaration

formément

para-

accordance

with

graphe 3.

paragraph 3.

5. Toute

référence

5. Any reference to

5. Alla

hän-

à un «État

contrac-

a ”Contracting State”

visningar

till

567

Bilaga 3 SOU 2010:59

tant» ou à un «État»

”State”

this

”fördragsslutande

dans

présente

Convention

shall

stat”

eller

”stat”

Convention

s’appli-

apply

equally

denna

konvention

que également, le cas

Regional

Economic

ska, i förekommande

échéant, à une Orga-

Integration

Orga-

fall,

även

gälla

nisation

régionale

nisation

that

regional organisation

d’intégration

écono-

Party

it,

where

för ekonomisk

inte-

mique

qui

est

appropriate.

the

gration som är part i

Partie.

Lorsqu’une

event that a decla-

konventionen.

För

déclaration

est

faite

ration is made by a

det fall en

regional

par une Organisation

Regional

Economic

organisation

för

régionale

d’intégra-

Integration

Orga-

ekonomisk

integra-

tion

économique

nisation

accor-

tion avger en för-

conformément

dance with paragraph

klaring i enlighet med

paragraphe

toute

3, any reference to a

punkt

ska

varje

référence

«État

”Contracting

State”

hänvisning

till

contractant» ou à un

”State”

this

”fördragsslutande

«État» dans la pré-

Convention

shall

stat”

eller

”stat”

sente

Convention

apply

equally to

the

denna

konvention,

s’applique également,

relevant

Member

förekommande

fall,

le cas

échéant,

aux

States of the Org-

även

gälla

organisa-

États

membres

con-

anisation,

where

tionens berörda med-

cernés de l’Organisa-

appropriate.

lemsstater.

tion.

Article 60

Artikel 60

Entrée en vigueur

Entry into force

Ikraftträdande

1. La

Convention

1. The Convention

1. Konventionen

entrera en vigueur le

shall enter into force

träder

kraft

den

premier jour du mois

on the first day of the

första dagen i den må-

l’expiration

month

following

the

nad som följer

efter

d’une période de trois

expiration

three

utgången av tre måna-

mois après

dépôt

months

after

the

der efter det att det

du deuxième

instru-

deposit of the second

andra

ratifikations-,

ment

ratification,

instrument

rati-

godtagande-

eller

d’acceptation

fication,

acceptance

godkännandeinstru-

d’approbation

visé

approval

referred

ment som avses i arti-

par l’article 58.

to in Article 58.

kel 58 har deponerats.

2. Par

suite, la

2. Thereafter

the

2. Därefter

träder

568

SOU 2010:59 Bilaga 3

Convention

entrera

Convention

shall

konventionen i kraft

en vigueur:

enter into force –

a) pour

chaque

a) for each State or

a) i förhållande till

État ou Organisation

Regional

Economic

varje

stat

eller

régionale

d’intégra-

Integration

Orga-

regional

organisation

tion économique

nisation referred to in

för

ekonomisk

inte-

sens de l’article 59(1)

Article

59(1) sub-

gration

som avses

ratifiant, acceptant ou

sequently

ratifying,

artikel

59.1

som

approuvant

postéri-

accepting

appro-

senare

ratificerar,

eurement, le

premier

ving it, on the first

godtar

eller

god-

jour du mois suivant

day

the

month

känner konventionen,

l’expiration

d’une

following the expira-

den första dagen i den

période de trois mois

tion of three months

månad

som

följer

après le dépôt de son

after

the

deposit

efter utgången av tre

instrument

rati-

its

instrument

månader efter det att

fication,

d’accepta-

ratification,

accep-

dess

ratifikations-,

tion

d’approba-

tance or approval;

godtagande-

eller

tion;

godkännandeinstru-

ment har deponerats,

b) pour

chaque

b) for each State or

b) i förhållande till

État ou Organisation

Regional

Economic

varje

stat

eller

régionale

d’intégra-

Integration

Orga-

regional

organisation

tion

économique

nisation referred to in

för

ekonomisk

inte-

mentionné

l’article

Article

58(3)

the

gration

som avses

58(3),

lendemain

day after the end of

artikel

58.3,

dagen

de l’expiration

the

period

during

efter utgången av den

période

durant

la-

which objections may

tidsperiod

under

quelle des objections

be raised in accor-

vilken

invändningar

peuvent

être

élevées

dance

with

Article

kan

göras i enlighet

en vertu

l’article

58(5);

med artikel 58.5,

58(5);

c) pour

les

unités

c) for

a territorial

c) i förhållande till

territoriales

aux-

unit

which

the

territoriell

enhet

quelles la Convention

Convention has been

som

konventionen

a été étendue con-

extended

accor-

har

utsträckts

till

formément à l’article

dance

with

Article

enlighet

med

artikel

61, le premier jour du

61, on the first day of

61, den första dagen i

mois suivant l’expira-

the month following

den månad som följer

569

Bilaga 3 SOU 2010:59

tion d’une période de

the

expiration

efter utgången av tre

trois

mois

après

three

months

after

månader

efter

den

notification

visée

the notification refer-

underrättelse

som

dans ledit article.

red to in that Article.

avses i den artikeln.

Article 61

Artikel 61

Déclarations relatives

Declarations with

Förklaringar rörande

aux systèmes juridi-

respect to non-unified

olika rättssystem

ques non unifiés

legal systems

inom en stat

1. Un

État

qui

1. If

State

has

1. En stat som har

comprend

deux

two or more terri-

två eller fler territo-

plusieurs unités terri-

torial units in which

riella

enheter i

vilka

toriales

dans

les-

different

systems

olika

rättssystem

quelles des

systèmes

law

are

applicable

tillämpas i frågor som

droit

différents

relation

matters

regleras

denna

s’appliquent

aux

dealt

with

the

konvention

får,

vid

matières régies par la

Convention,

may

tidpunkten för under-

Convention

peut,

the

time

tecknande,

ratifi-

moment

signature,

ratifica-

cering,

godtagande,

signature, de la rati-

tion,

acceptance,

godkännande

eller

fication,

l’accep-

approval or accession

anslutning,

enlighet

tation,

l’appro-

declare in accordance

med

artikel

63,

bation ou de l’adhé-

with

Article

that

förklara

att

konven-

sion,

déclarer, con-

this Convention shall

tionen

ska

omfatta

formément

l’article

extend

all

its

alla

dess territoriella

63,

que

présente

territorial

units

enheter

eller

bara en

Convention

s’appli-

only to one or more

eller flera av dem, och

quera

toutes

ses

them

and

may

får

när

som

helst

unités territoriales ou

modify

this

declara-

ändra

sin

förklaring

seulement à l’une ou

tion

submitting

genom att avge en ny

plusieurs

d’entre

another declaration at

förklaring.

elles, et pourra à tout

any time.

moment

modifier

cette

déclaration

faisant une

nouvelle

déclaration.

2. Toute

déclara-

2. Any such decla-

2. En

sådan

för-

tion

est

notifiée

ration shall be noti-

klaring

ska

meddelas

dépositaire et indique

fied to the depositary

depositarien

och ut-

570

SOU 2010:59 Bilaga 3

expressément

les

and shall state exp-

tryckligen

ange

unités

territoriales

ressly

the

territorial

territoriella

enheter

auxquelles

Con-

units

which

the

på vilka konventionen

vention s’applique.

Convention applies.

är tillämplig.

3. Si un État ne fait

3. If a State makes

3. Om en stat inte

pas de déclaration en

no declaration under

avger

någon

vertu

présent

this

Article,

the

förklaring

enligt

article, la Convention

Convention shall ex-

denna

artikel,

ska

s’applique

l’ensem-

tend to all territorial

konventionen

ble du

territoire

units of that State.

omfatta

alla

dess

cet État.

territoriella enheter.

4. Le

présent

4. This

Article

4. Denna

artikel

article ne

s’applique

shall not apply to a

ska inte vara tillämp-

pas à une Organisa-

Regional

Economic

lig på regionala orga-

tion régionale d’inté-

Integration

Organi-

nisationer för ekono-

gration économique.

sation.

misk integration.

Article 62

Artikel 62

Réserves

Reservations

Förbehåll

1. Tout

État

1. Any

Contrac-

1. Varje

fördrags-

contractant

pourra,

ting State

may,

not

slutande

stat

får

plus

tard

later than the time of

senast vid ratificering,

moment de la rati-

ratification,

accept-

godtagande,

god-

fication,

l’accep-

ance,

approval

kännande

eller

an-

tation,

l’appro-

accession,

or at

the

slutning,

eller då en

bation ou de l’adhé-

time

making a

förklaring

i enlighet

sion,

ou au

moment

declaration

terms

med artikel 61 avges,

d’une

déclaration

of Article

61,

make

anmäla

ett

eller

flera

faite

vertu

one or more of the

av de

förbehåll

som

l’article

61,

faire

une

reservations provided

avses

artiklarna

2.2,

plusieurs

des

for in

Articles

2(2),

20.2,

30.8,

44.3

och

réserves

prévues

aux

20(2),

30(8),

44(3)

55.3. Inget annat för-

articles

2(2),

20(2),

and 55(3). No other

behåll ska vara tillåtet.

30(8), 44(3) et 55(3).

reservation

shall

Aucune autre réserve

permitted.

ne sera admise.

2. Tout

État

2. Any

State

may

2. Varje stat får när

571

Bilaga 3 SOU 2010:59

pourra,

tout

at any time withdraw

som

helst

återta ett

moment,

retirer

une

a reservation it

has

förbehåll som den har

réserve

qu’il

aura

made.

The

with-

anmält.

Depositarien

faite. Ce

retrait

sera

drawal

shall

ska

underrättas

notifié au dépositaire.

notified

the

ett

sådant

åter-

depositary.

tagande.

3. L’effet

3. The

reservation

3. Förbehållet

ska

réserve cessera le pre-

shall

cease

have

upphöra att gälla den

mier jour du troi-

effect on the first day

första

dagen

den

sième

mois

après

of the third calendar

tredje

kalendermåna-

notification

menti-

month

after

the

den efter det att den

onnée

para-

notification

referred

underrättelse som av-

graphe 2.

to in paragraph 2.

ses i punkt 2 har

lämnats.

4. Les

réserves

4. Reservations

4. Förbehåll

enligt

faites

application

under

this

Article

denna artikel ska inte

de cet article ne sont

shall have no reci-

ha någon

ömsesidig

pas

réciproques,

procal effect with the

verkan, med undantag

l’exception

exception

the

för

förbehåll

enligt

réserve

prévue

reservation

provided

artikel 2.2.

l’article 2(2).

for in Article 2(2).

Article 63

Artikel 63

Déclarations

Declarations

Förklaringar

1. Les

déclarations

1. Declarations

1. Förklaringar som

visées

aux

articles

referred to in Articles

avses

artiklarna 2.3,

2(3), 11(1) g), 16(1),

11.1

16.1,

24.1,

24(1), 30(7), 44(1) et

24(1),

30(7),

44(1)

30.7, 44.1–2, 59.3 och

(2), 59(3)

61(1)

and (2),

59(3)

and

61.1 kan avges i sam-

peuvent

être

faites

61(1),

may

made

band

med

under-

lors de la

signature,

upon

signature,

rati-

tecknandet,

ratifice-

de la

ratification,

fication,

acceptance,

ringen,

godtagandet,

l’acceptation,

approval or accession

godkännandet

eller

l’approbation

or at any time there-

anslutningen eller vid

l’adhésion ou

tout

after,

and

may

valfri

tidpunkt

där-

moment

ultérieur

modified

with-

efter,

och

får

ändras

pourront

être

modi-

drawn at any time.

eller

återtas

när

som

fiées

retirées

helst.

572

SOU 2010:59 Bilaga 3

tout moment.

2. Les déclarations,

2. Declarations,

2. Förklaringar,

modifications

and

ändringar

och

åter-

retraits

sont

notifiés

withdrawals shall be

taganden ska

med-

au dépositaire.

notified to the depo-

delas depositarien.

sitary.

3. Une

déclaration

3. A

declaration

3. En

förklaring

faite au moment de la

made at the time of

som avgetts i sam-

signature, de la rati-

signature,

ratifica-

band

med

under-

fication,

l’accep-

tion,

acceptance,

tecknandet,

ratifice-

tation,

l’appro-

approval or accession

ringen,

godtagandet,

bation ou de l’adhé-

shall

take

effect

godkännandet

eller

sion prendra effet au

simultaneously

with

anslutningen

får

moment

l’entrée

the

entry

into

force

verkan samtidigt som

vigueur

this

Convention

konventionen träder i

Convention

pour

for the State con-

kraft för den berörda

l’État concerné.

cerned.

staten.

4. Une

déclaration

4. A

declaration

4. En

förklaring

faite

ultérieurement,

made at a subsequent

som

avges vid

ainsi

qu’une

modi-

time, and any modi-

senare

tidpunkt,

och

fication

ou le

retrait

fication

with-

varje

ändring

eller

d’une

déclaration,

drawal of a declara-

återtagande

prendra

effet

tion, shall take effect

förklaring,

får

verkan

premier jour du mois

on the first day of the

den första dagen i den

l’expiration

month following the

månad

som

följer

d’une période de trois

expiration

three

efter utgången av

tre

mois après la date de

months after the date

månader efter den dag

réception

on which the noti-

då meddelandet mot-

notification

par

fication is received by

togs av depositarien.

dépositaire.

the depositary.

Article 64

Artikel 64

Dénonciation

Denunciation

Uppsägning

1. Tout

État

1. A

Contracting

1. En

fördrags-

contractant

pourra

State to the Con-

slutande stat får säga

dénoncer la Conven-

vention

may

de-

upp

konventionen

tion

par

une

noti-

nounce it by a noti-

genom

ett

skriftligt

573

Bilaga 3 SOU 2010:59

fication

écrite

fication

writing

meddelande ställt

till

dépositaire.

dé-

addressed

the

depositarien.

Upp-

nonciation

pourra

depositary.

The

sägningen

får

limiter

certaines

denunciation

may be

begränsas

till

vissa

unités

territoriales

limited

certain

territoriella

enheter i

d’un État à plusieurs

territorial

units

of a

stat

med

flera

unités

auxquelles

multi-unit State to

enheter

på

vilka

s’applique la Conven-

which

the

Conven-

konventionen

är

tion.

tion applies.

tillämplig.

2. La

dénonciation

2. The

denuncia-

2. Uppsägningen

prendra effet le pre-

tion

shall

take

effect

får verkan den första

mier

jour

mois

on the first day of the

dagen

den

månad

l’expiration

month

following the

som följer efter ut-

d’une

période

expiration

gången

tolv

mois après la date de

months after the date

månader efter den dag

réception

on which the noti-

då meddelandet mot-

notification

par

fication is received by

togs

depositarien.

dépositaire.

Lors-

the

depositary.

När en längre upp-

qu’une

période plus

Where

longer

sägningstid

anges

longue

pour la

prise

period for the de-

meddelandet, får upp-

d’effet de la dénonci-

nunciation

take

sägningen

verkan

ation

est

spécifiée

effect

specified in

efter

utgången

dans

notification,

the

notification,

the

denna

längre

period

dénonciation

denunciation

shall

efter

den

dag

då

prendra

effet

take effect upon the

meddelandet mottogs

l’expiration

expiration of

such

av depositarien.

période

question

longer

period

after

après

date

the date on which the

réception

notification

re-

notification

par

ceived by the depo-

dépositaire.

sitary.

Article 65

Artikel 65

Notification

Underrättelser

dépositaire

The

depositary

Depositarien

ska

notifiera

aux

Mem-

shall notify the Mem-

underrätta

medlems-

bres de la Conférence

bers

the

Hague

staterna

Haag-

de La Haye de droit

Conference

Pri-

konferensen för inter-

international

privé,

vate

International

nationell

privaträtt

574

SOU 2010:59 Bilaga 3

ainsi

qu’aux

autres

Law, and other States

och andra

stater

och

États et aux Organi-

and

Regional

Eco-

regionala

organisa-

sations

régionales

nomic

Integration

tioner för ekonomisk

d’intégration

écono-

Organisations which

integration

som

har

mique qui ont signé,

have signed,

ratified,

undertecknat, ratifi-

ratifié,

accepté,

app-

accepted,

approved

cerat, godtagit,

god-

rouvé ou adhéré con-

or acceded in accor-

känt eller anslutit sig

formément aux artic-

dance

with

Articles

i enlighet med artik-

les 58 et 59, les ren-

58 and 59 of the

larna 58 och 59 om

seignements suivants:

following –

a) les

signatures,

a) the

signatures,

a) de

underteck-

ratifications,

accep-

ratifications,

accept-

nanden, ratificeringar,

tations

appro-

ances

and approvals

godtaganden

och

bations

visées

aux

referred to in Articles

godkännanden

som

articles 58 et 59;

58 and 59;

avses i

artiklarna 58

och 59,

b) les adhésions et

b) the

accessions

b) de

anslutningar

les

objections

aux

and objections raised

och de

invändningar

adhésions visées

aux

to accessions referred

som gjorts mot an-

articles 58(3) et (5) et

Articles

58(3)

slutningar som avses i

59;

and (5) and 59;

artiklarna

58.3,

58.5

och 59,

c) la

date

d’entrée

c) the

date

c) dagen

för

en vigueur de la Con-

which

the

Conven-

konventionens ikraft-

vention

conformé-

tion enters into force

trädande enligt artikel

ment à l’article 60;

accordance

with

60,

Article 60;

d) les

déclarations

d) the

declarations

d) de

förklaringar

prévues

aux

articles

referred to in Articles

som avses i artiklarna

2(3), 11(1) g), 16(1),

2.3, 11.1 g, 16.1, 24.1,

24(1), 30(7), 44(1) et

24(1),

30(7),

44(1)

30.7, 44.1–2, 59.3 och

(2), 59(3) et 61(1);

and

(2),

59(3) and

61.1,

61(1);

e) les

accords

e) the

agreements

e) de

överens-

prévus

l’article

referred to in Article

kommelser som avses

51(2);

i artikel 51.2.

575

Bilaga 3 SOU 2010:59

f) les

réserves pré-

f) the

reservations

f) de förbehåll som

vues aux articles 2(2),

referred to in Articles

avses

i artiklarna

2.2,

20(2),

30(8),

44(3),

2(2),

20(2),

30(8),

20.2,

30.8,

44.3

och

55(3) et le retrait des

44(3) and 55(3), and

55.3 samt de åter-

réserves

prévu

the

withdrawals

re-

taganden som avses i

l’article 62(2);

ferred

Article

artikel 62.2,

62(2);

g) les

dénoncia-

g) the

denunci-

g) de uppsägningar

tions

prévues

ations

referred to in

som avses i artikel 64.

l’article 64.

Article 64.

En foi de quoi, les

In witness whereof

Till bekräftelse här-

soussignés,

dûment

the

undersigned,

be-

av har undertecknade,

autorisés, ont signé la

ing

duly

authorised

därtill

vederbörligen

présente Convention.

thereto,

have

signed

befullmäktigade,

this Convention.

undertecknat

denna

konvention.

Fait à La Haye, le

Done

The

Upprättad

i Haag

novembre

2007,

Hague, on

the 23rd

den

november

français

day

November

2007 på engelska och

anglais,

les

deux

2007,

the

English

franska språken, vilka

textes

faisant

and

French

langu-

båda

texter

är

lika

également

foi,

ages, both texts being

giltiga,

ett

enda

seul

exemplaire,

qui

equally authentic, in a

exemplar

som

ska

sera

déposé

dans

les

single

copy

which

deponeras i Konunga-

qu’à	chacun		des	date of its Twenty-
autres	États		ayant	First	Session	and to
participé		à	cette	each	of the		other
Session.				States	which		have
				participated		in	that
				Session.

1. Begärande centralmyndighet	2. Kontaktperson i den begär-
	ande staten
a. Adress	a. Adress (om annan)
b. Telefonnummer	b. Telefonnummer (om annat)
c. Faxnummer	b. Faxnummer (om annat)
d. E-postadress	d. E-postadress (om annan)
e. Referensnummer	e. Språk

Namn:	(texta)	Datum:
Centralmyndighetens behöriga företrädare		(dd/mm/åååå)

En bedömning avseende förbud mot utlämnande		har gjorts
av en centralmyndighet i enlighet med artikel 40.

1. Anmodad centralmyndighet	2. Kontaktperson	i	den
	anmodade staten
a. Adress	a. Adress (om annan)
b. Telefonnummer	b. Telefonnummer (om annat)
c. Faxnummer	c. Faxnummer (om annat)
d. E-postadress	d. E-postadress (om annan)
e. Referensnummer	e. Språk

16.12.2009		SV	Europeiska unionens officiella tidning		L 331/17

				RÅDETS BESLUT
			av den 30 november 2009
	om Europeiska gemenskapens ingående av Haagprotokollet av den 23 november 2007 om tillämplig
			lag avseende underhållsskyldighet
				(2009/941/EG)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE				för de medlemsstater som inte är bundna av detta beslut
				eller dess tillämpning, i enlighet med skälen 11 och 12.