Svensk forskning om jämställdhet och skola

En bibliografi

Mia Carlberg

Fredrik Bondestam

Rapport IV

från Delegationen för jämställdhet i skolan

Stockholm 2010

SOU 2010:36

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice

Tryckt av Elanders Sverige AB

Stockholm 2010

ISBN 978-91-38-23391-7

ISSN 0375-250X

Förord

I denna bibliografi sammanställs samtliga svenska forskningspublikationer om jämställdhet och skola från perioden 1969 till 2009, totalt 1 438 referenser. Bibliografin har sammanställts av universitetsbibliotekarie Mia Carlberg, vid Uppsala universitet och fil.dr. Fredrik Bondestam, som är sociolog och verksam vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet. Bibliografin syftar till att underlätta för alla intresserade av frågor om jämställdhet och skola att söka relevanta kunskaper. Förhoppningen är att den på olika sätt kan vara till nytta för både forskare, lärare, elever, myndigheter och allmänhet.

Bibliografin har tillkommit efter ett uppdrag från vår delegation, som en parallell publikation till den metaanalys av forskningsfältet skola och jämställdhet som uppdraget ursprungligen avsåg. Metaanalysen publiceras i anslutning till denna rapport, med titeln

Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola (SOU 2010:35).

Denna rapport ingår i en serie av forskarrapporter från DEJA. Rapporterna kommer alla att publiceras under 2010, och föregår Delegationens slutbetänkande, som överlämnas till regeringen senast den 30 november 2010. Syftet med rapporterna är att bidra med ny kunskap samt sammanställa och sprida kunskap och därigenom stimulera diskussionen om jämställdhet och genus i skolan. Författarna står själva för innehållet i rapporterna.

Ytterligare information om vår delegation finns på webbplatsen www.jamstalldhetiskolan.se.

DEJA – Delegationen för jämställdhet i skolan (U 2008:08)

Anna Ekström

Ordförande

I DEJA:s rapportserie har tidigare publicerats:

Rapport Titel

IKvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia

(SOU 2010:10)

IIKvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap (SOU 2010:33)

IIIKunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola (SOU 2010:35)

Innehåll

Inledning ............................................................................	7
Sökprocesser.......................................................................	7
Avgränsningar......................................................................	9
Användningsområden .........................................................	11
Publikationer i alfabetisk ordning ........................................	13
Index..............................................................................	142

SOU 2010:36

Inledning

I den här bibliografin återfinns referenser till svenska forskningspublikationer om jämställdhet och skola från perioden 1969 till 2009. Bibliografin är en indirekt konsekvens av arbetet med en metaanalys av forskning om jämställdhet och skola på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan.1 I det följande beskrivs sökprocesserna bakom bibliografins tillkomst i mer detalj, avgränsningar av det aktuella forskningsfältet, samt bibliografins tänkta användningsområden. Därefter följer forskningsfältets publikationer i alfabetisk ordning, och avslutningsvis ett index med sökord för numrerade publikationer.

Sökprocesser

Inledningsvis gjordes provsökningar i den nationella bibliotekskatalogen Libris på begrepp som skola och elev, i kombination med pojkar, flickor, genus och jämställdhet. Sökningarna fördes över maskinellt i ett referenshanteringsprogram som bland annat sorterade bort dubbletter. Provsökningarna resulterade även i en lista över ämnesord (893 st.) som var satta på publikationerna i Libris. Dessa gjorde det möjligt att ringa in ämnesord som var av särskilt intresse för bibliografin. Sammanlagt urskildes sjutton ord eller ordled för området jämställdhet och femton för området skola, vilka listas i tabell 1 nedan.

Tabell 1	Använda ord och ordled i sökprocesser till bibliografin

Jämställdhet	Skola
Enkönad	Elev
Femini	Fritids
Flick	Grundskol
Genus	Gymnasie
Homo	Högstadie
Hetero	Idrotts
Queer	Klassrum
Jämställd	Lågstadie

1 Bondestam, Fredrik. 2010. Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009 (SOU 2010:35).

SOU 2010:36

Jämställdhet	Skola
Kvinn	Lärar
Kön	Läro
Mans	Mellanstadie
Manlig	Pedagog
Maskulin	Skol
Män	Undervis
Pojk	Utbild
Samkönad
Sex

Kombinationssökningar mellan samtliga ord konstaterades vara en alltför omfattande och tidskrävande metod med hänsyn tagen till uppdragets tidsbudget. Därför kondenserades sökprocessen till en alternativ lista med sex ord eller ordled för området jämställdhet och fem motsvarande för området skola.

Tabell 2	Kondenserad sökprocess

Jämställdhet	Skola
Flick	Elev
Genus	Lärar
Jämställd	Pedagog
Kvinn	Skol
Kön	Undervis
Pojk

Efter att ha experimenterat med olika sökningar i Libris konstaterades dock att det skulle generera tillräckligt bra träffmängder om sökningar gjordes med hjälp av ”Bläddra ämnesvis” (Ämnesträd) för avdelningen E (Uppfostran och undervisning) och de sjutton orden för jämställdhet. I dessa sökningar lades till att materialet skulle vara utgivet i Sverige, samt vara utgivet åren 1969– 2009. Material om högskolor togs bort initialt.

Ett exempel på en sökning kan tydliggöra processen ytterligare: TREE:E pojk* år: (1969 197? 198? 199? 200?) land:sw NOT TREE:Ep. Detta arbetssätt skapade en bra grund som sedan kompletterats med fritextsökningar på det mindre antalet sökord som först togs fram. För att få fram fler artiklar genomfördes även

SOU 2010:36

motsvarande i Artikelsök där det rent söktekniskt går att göra mer omfattande sökningar. Samtliga sjutton ord för området jämställdhet kombinerades här med alla femton ord för området skola. Tidsbegränsning var överflödig eftersom databasen täcker åren 1979– 2009. Material klassificerat inom området Högskolor (kod Ep) samt material inom Medicin (kod V) avfördes. Dessvärre uppstod problem med att flytta referenserna från Artikelsök till det använda referenshanteringsprogrammet maskinellt. Det blev därför ett omfattande arbete med manuell överföring av referenserna.

Totalt har drygt 5 000 referenser sökts fram och bearbetats till nuvarande 1 417.2 Ett allmänt urvalsproblem vid sökningarna både i Libris och Artikelsök är publikationernas vetenskaplighet, eller annorlunda uttryckt, deras plats i den aktuella bibliografin. Det går inte att avgränsa forskningspublikationer från andra publikationer rent söktekniskt, utan i stället har ett digert arbete med att selektera referenser genomförts manuellt i linje med nedanstående avgränsningar. Index i bibliografin är i huvudsak skapat utifrån ämnesord angivna i Libris och andra aktuella databaser. Därtill har tillägg och korrigeringar gjorts i syfte att öka relevansen och användbarheten (se vidare i index för en mer utförlig diskussion).

Avgränsningar

Bibliografin är sammansatt utifrån en rad olika avgränsningar, vilka alla står i direkt eller indirekt relation till nämnda uppdrag från Delegationen för jämställdhet i skolan att genomföra en metaanalys av forskningsfältet som helhet. Det gäller i princip samtliga ingående beståndsdelar – svensk, forskning, jämställdhet, skola, samt den valda tidsperioden.

Begreppet svensk används i det här sammanhanget i avseendet forskning som utförs om svensk skola. Det medför till exempel att internationell forskning om svensk skola inkluderas, men däremot

2 Denna summa är lägre än den analyserade i tidigare nämnda metaanalys, och det av två skäl. Dels har en del texter, främst uppsatser och examensarbeten, som inte är tillgängliga via Internet eller Libris strukits, dels har flertalet antologier och temanummer i tidskrifter endast redovisats som helhet och inte varje enskilt kapitel/enskild artikel med några undantag. Det senare motiveras då av texternas centrala roll för forskningsfältet i sig. En annan skillnad mellan metaanalysen och bibliografin är indexeringen. Den senare utgår från sökbegrepp, titel och ämnesord, och inte som i metaanalysen från huvudsakligt använt begrepp i publikationerna i sig.

SOU 2010:36

inte svensk forskning om internationell skola. Avgränsningen innebär dock inte att relevant forskning på andra språk än svenska utesluts.

Med forskning menas i korthet all den verksamhet vilken publiceras inom ramen för ett vetenskapligt sammanhang och är katalogiserad. Denna vida definition inkluderar en stor mängd publikationer som i andra fall inte klassificeras som vetenskaplig, bland annat (enligt ovan diskuterade kriterier för sökvägar till tillgängliga publikationer) C- och D-uppsatser, uppsatser på masternivå, examensarbeten från lärarutbildningen, etc. I materialet inkluderas också publikationer utgivna i andra sammanhang som antingen har ett klart urskiljbart forskningsinnehåll och/eller är utförda av forskare, som exempelvis artiklar i mer eller mindre populärvetenskapliga tidskrifter, delar av offentliga utredningar, somliga kartläggningar och utvärderingar, med mera. Ambitionen har varit att hellre inkludera än exkludera en publikation, bland annat i syfte att inte gå miste om intressanta bidrag ”underifrån” eller för att inte själv aktivt bidra till en redan pågående hierarkisering av publicerad forskning inom forskningsfältet.

Jämställdhet är det begrepp som utan tvekan är svårast att avgränsa och motivera avgränsningen av. Olika definitioner av jämställdhet förekommer inom och utanför forskningsfältet och över tid, definitioner vilka dessutom sammanblandas och övergår i eller ersätts av andra. Naturligtvis är ambitionen att inkludera publikationer som berör samtliga definitioner, men var ska gränsen dras? Vissa frågor, rörelser eller idétraditioner konkurrerar och/eller samverkar under olika tidsperioder med jämställdhetsbegreppet (feminism, kvinnosak, kvinnofråga, jämlikhet, likabehandling, mångfald, m.m.) och dessutom påverkas jämställdhetsbegreppets ”enkelhet” av andra skillnadskategorier utöver könsskillnad (klass, ras/etnicitet, sexualitet, funktion, religion, ålder, etc.) och mer eller mindre närbelägna teoretiska begrepp (genus, maskulinitet, intersektionalitet, queer, m.fl.).

Utgångspunkten är liksom för föregående avgränsning att hellre inkludera än exkludera en publikation. Det innebär till exempel att publikationer som på något sätt berör exempelvis elever har bedömts utifrån ett flertal aspekter: görs undersökningen i jämställdhetssyfte, i syfte att öka förståelsen för flickors och/eller pojkars respektive situationer, eller av andra skäl som går att hänföra till den vida definition av jämställdhet som här diskuteras? Avgränsningen förhåller sig också till en vidare genusvetenskaplig diskus-

SOU 2010:36

sion som rör dels relationen mellan genusforskning och jämställdhet i sig, dels jämställdhetsbegreppets status visavi andra skillnadskategorier. Det innebär till exempel att texter som är kritiska till jämställdhet utifrån andra skillnadsperspektiv inkluderas, i så motto att dessa syftar till att på något sätt utveckla jämställdhetsfrågorna i den riktning begreppet omfattar eller avser att omfatta.

När det gäller begreppet skola har Delegationens uppdrag i sig givit ramarna. Med skola avses därför verksamheter och företeelser vilka berör såväl kommunala som fristående skolor (inklusive gymnasieskolan) samt sameskolan och specialskolan. Till det har också inkluderats forskning om lärarutbildning, bland annat då forskning om lärarutbildning och jämställdhet ofta utförs rent konkret i svenska skolmiljöer, men också då frågan om lärarutbildning är högaktuell i och med pågående arbete med revision av densamma.

Den valda tidsperioden 1969–2009 motiveras främst av två skäl. Det första rör den ovan beskrivna metaanalysens syfte, vilket förutsätter en längre tidsperiod för att kunna genomföra analyser av förändring över tid. Det andra rör dels avsikten att göra en så nutidsnära sammanställning som möjligt, dels att en ny läroplan för såväl grundskolan (Lgr 69) som gymnasieskolan (Lgy 70) antas vid periodens början, läroplaner vilka för första gången uttryckligen inför formuleringar om jämställdhet. Samtidigt är det naturligtvis så att frågan om kön och utbildning har en väsentligen längre historia, något inte minst svensk forskning uppmärksammat och diskuterat i detalj. Avgränsningen görs dock vid denna tidpunkt främst av det skälet att jämställdhetsbegreppet kommer i utförligt bruk i såväl det politiska som det vetenskapliga fältet.

Användningsområden

Målet med bibliografin är att underlätta för samtliga intresserade av frågor om jämställdhet och skola att söka relevanta kunskaper. Forskare bör ha stor användning av bibliografins index i syfte att skaffa sig en heltäckande bild över särskilda forskningsfält. Lärare och elever kan på ett enkelt sätt söka uppgifter om var relevanta kunskaper står att finna om särskilda frågor. Myndigheter och allmänhet ges både ett utmärkt tillfälle att orientera sig kring forskningsfältet som sådant och möjligheter till fördjupning. I ett

SOU 2010:36

längre perspektiv är förhoppningen att bibliografin ska fungera som underlag för utvecklandet av en interaktiv och öppen bibliografi inom ramen för en särskild myndighet eller annat kunskapsorgan.

SOU 2010:36

Publikationer i alfabetisk ordning

1.Aasmundsen, Jørn. 2000. Att möta befolkningens frågor om sexualitet i ett samlevnadsperspektiv: kartläggning av lärarstudenters utbildning i sex och samlevnadsundervisning.

Göteborg: Västra Götalandsregionen.

2.Aberg-Bengtsson, Lisbeth. 1999. Dimensions of Performance in the Interpretation of Diagrams, Tables, and Maps: Some Gender Differences in the Swedish Scholastic Aptitude Test. Journal of Research in Science Teaching, 36, s. 565–82.

3.Adolfsson, Lena. 2005. Flickor, pojkar, fysik och matematik: skillnader i inställning mellan hög- och lågpresterade i TIMSS 1995. Umeå: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet.

4.Ahlberg, Ann. 1996. Undervisningsprocessens betydelse för flickors och pojkars lärande. Nordisk matematikdidaktik, 4, s. 7–30.

5.Ahlberg, Ann. 1999. På spaning efter en skola för alla. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

6.Ahlberg, Anna-Karin, Johansson, Sofia & Wallgren, Jenny. 2007. Elevers attityder till läsning: en undersökning bland pojkar och flickor i skolår 6 och skolår 8. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

7.Ahlberg, Helene & Hersland, Viktoria. 1996. Tankar och funderingar om livskvalitet bland barn i 7–12-årsåldern: en intervjustudie. Göteborg: Institutionen för rehabilitering, Vårdhögskolan i Göteborg.

SOU 2010:36

8.Ahlgren, Andrew. 1983. Sex differences in the correlates of cooperative and competitive school attitudes. Developmental psychology, 19, s. 881–888.

9.Ahlrik, Anna-Stina. 1999. Flickor och pojkar i teknikens värld. Skolverket (ed), Olika på lika villkor. Stockholm: Statens skolverk.

10.Ahlström, Karl-Georg & Nerhardt, Göran. 1969. Testresultat såsom en funktion av kön, ålder och utbildning.

Uppsala: Institutet för psykologisk-pedagogisk konsultverksamhet.

11.Alanärä, Monica & Mört, Sirpa. 1991. Tysta barn i skolan. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

12.Alatalo, Inger. 1994. Tonårsflickors fantasier och tankar kring framtida levnadsmönster tolkade via teckningar – Österstad. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

13.Alebo, Anna. 1986. Samlevnadsfrågor i skolan. Lund: Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö.

14.Alexandersson, Regina. 2008. Redovisning av regeringsuppdraget: ”Att stärka verksamheten med att främja och utveckla dans med flickor och pojkar”. Örebro: NCFF, Örebro universitet.

15.Alici, Güler & Norlin, Gudrun. 2002. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i ett genusperspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet.

16.Alm, Barbro, Hanson, Bertil S. & Råstam, Ann-Sofi. 1992.

Alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland eleverna i Kirsebergsskolans högstadium våren 1991. Malmö: Institutionen för klinisk samhällsmedicin, Lunds universitet.

17.Alm, Jenny & Lindqvist, Emilia. 1996. Könsroller i media: elevers medvetenhet och kritiska granskande av könsroller i media. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

18.Ambjörnsson, Fanny. 2003. ”Kom nu hora, så går vi!”.

Bang: feministisk kulturtidskrift, 2, s. 12–17.

SOU 2010:36

19.Ambjörnsson, Fanny. 2003. ”Kom nu hora, så går vi!:” om svar på tal, utmanande beteenden och andra skamstrategier. Johansson, Thomas & Lalander, Philip (ed), Sexualitetens omvandlingar: Politisk lesbiskhet, unga kristna och machokulturer. Göteborg: Daidalos.

20.Ambjörnsson, Fanny. 2004. Feminism i en klass för sig: om ett möjligt och omöjligt identitetsval. Bang: feministisk kulturtidskrift, 1, s. 25–28.

21.Ambjörnsson, Fanny. 2004. I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront.

22.Ambjörnsson, Fanny. 2005. Johannas förändring: genusskapande och heteronormativitet bland gymnasietjejer. Kulick, Don (ed), Queersverige. Stockholm: Natur & Kultur.

23.Ambjörnsson, Fanny. 2006. ”Kom nu hora, så går vi!”: om svar på tal, utmanande beteenden, och andra skamstrategier. Helander, Karin (ed), Barnkultur i skilda världar. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet.

24.Anderson, Kristen G. 1997. Gender bias and special education referrals. Annals of dyslexia, 47, s. 151–162.

25.Andersson, Alice. 1995. Pojkars känslomässiga språk: genom olika medel utveckla det känslomässiga språket hos pojkar.

Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

26.Andersson, Anders-Börje. 1992. Second language learners' acquisition of grammatical gender in Swedish. Göteborg: Avdelningen för lingvistik, Göteborgs universitet.

27.Andersson, Anette E. 1998. Differential selectivity to upper secondary school with respect to previous achievement for males and females. Nordisk pedagogik, 182, s. 217–228.

28.Andersson, Anna-Sofia. 1994. Pojkars och flickors talförhet

iklassrummet. Att undervisa, 6, s. 8–9.

29.Andersson, Britt. 1991. ”The next manager is a woman!”: a report on female leadership in schools. Linköping: School

leader education.

SOU 2010:36

30.Andersson, Bo. 2000. Samhällets demokratiska värdegrund: en fråga om mångfald, olikhet men lika värde. Göteborg: Värdegrunden, Göteborgs universitet.

31.Andersson, Barbro & Hibell, Björn. 1990. Tendens i skolundersökningen i nian 1990: flickor dricker mer igen. Alkohol och narkotika, 84, s. 5–7.

32.Andersson, Christina. 1998. Om självkänsla, genus, klass och etnicitet: arbetsrapport från BUSS-projektet. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

33.Andersson, Catharina. 2005. Fler män till skolan: en studie av ett försök att locka män till skolan. Falun: Högskolan Dalarna.

34.Andersson, Fredrik & Nässbjer, Mathias. 2006. Bilden av en riktig man: elevers uppfattning av könsnormer. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

35.Andersson, Kristina, Hussénius, Anita & Gustafsson, Christina. 2009. Gender theory as a tool for analyzing science teaching. Teaching & Teacher Education, 25, s. 336– 343.

36.Andersson, Kicki & Högfeldt, Siw. 1988. Busfröna på Mellansjö: en uppföljning av 22 pojkar från Mellansjö skolhem. Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

37.Andersson, Marian & Hedalm, Brita. 2004. Pojkars upplevelser av skolan och dess betydelse för framtida universitetsstudier. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

38.Andersson, Marianne & Wilhelmsson, BrittMari. 1994.

Flickors och pojkars tankar och val i barnlitteraturen. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

39.Andersson, Pernilla & Lundquist, Ulrika. 2006. Genusdidaktik för hållbar utveckling: vägar mellan vision och verklighet. Volk, Eva Lena (ed), Jämställdhet gör världen rikare: en inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Stockholm: Sida.

SOU 2010:36

40.Andersson, Sofia. 2002. Det blir värre med tiden ... Fritidspedagogen, 6, s. 14–16.

41.Andersson, Sofi & Lidberg, Anders. 2006. Det okända mörkertalet: en studie om ADHD ur ett genusperspektiv.

Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

42.Andersson, Sofia & Tingstad, Görild. 2007. Elevers syn på matematikundervisning i ett genusperspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

43.Andræ, Marika. 2005. Att vara två: romantik för flickor och pojkar i bokserien om Eva och Adam. Kåreland, Lena (ed),

Modig och stark – eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur.

44.Andræ Thelin, Annika. 1988. Hur kan vi bidra till lika möjligheter för flickor och pojkar genom en aktiv utbildningsplanering?: konferensrapport. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

45.Andrae Thelin, Annika & Elgqvist-Saltzman, Inga. 1987.

Side by side in classrooms and at work...?: ideology and reality in Swedish educational policy and practice. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.

46.Andréasson, Elisabeth. 1994. Språk och kön. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

47.Andreasson, Ingela. 2007. Elevplanen som text: om identitet, genus, makt och styrning i skolans elevdokumentation.

Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

48.Annerstedt, Claes. 1996. Licentiatavhandling: samundervisning i idrott. Tidskrift i gymnastik & idrott, 2, s. 12–17.

49.Appelqvist, Iwona & Lindgren, Lena. 1998. Den statliga rektorsutbildningen: en utvärdering av innehåll, ekonomi, jämställdhet och effekter. Stockholm: Statens skolverk.

50.Arbetsmarknadsdepartementet. 1987. Jämställdhetsarbete i skolan. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.

51.Arbetsnotiser. 1993. 2 år med Framtidsbarn: en intervjustudie av flickors, pojkars och fritidspedagogers arbete med datorn i verksamheten på fritidshem. Falun: Högskolan Falun Borlänge.

SOU 2010:36

52.Aretun, Åsa. 2004. En muslimsk familjeflicka, ”som andra ungdomar”: identitet, social logik och verklighet bland flickor på en arabisk friskola. Svensk religionshistorisk årsskrift, 13, s. 9–29.

53.Aretun, Åsa. 2007. Flickor och populärkultur: en arabisk friskola. Berglund, Jenny & Larsson, Göran (ed), Religiösa friskolor i Sverige: historiska och nutida perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

54.Arnberg, Pether & Richardsson, Mari. 2006. Könsmedvetna pedagoger: nyckeln till lärande för jämställdhet och hållbar utveckling. Volk, Eva Lena (ed), Jämställdhet gör världen rikare: en inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv 2006.

Stockholm: SIDA/Den globala skolan.

55.Arnegård, Johan. 2000. Fler män till skolan. Stockholm: Lärarhögskolan.

56.Arneland, Rebecka & Steigert, Anna. 2006. Jämställdhet i klassrummet: en undersökande tidsstudie i ämnena historia och religion. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

57.Arnesen, Anne-Lise, Lahelma, Elina & Öhrn, Elisabet. 2008. Travelling discourses on gender and education: the case of boys' underachievement. Nordisk pedagogik, 1, s. 1– 14.

58.Arnqvist, Maria, Perttula, Monica & Pettersson, Eva. 1999.

Tonårsflickor i fokus: ett projekt tillsammans med flickor utfört på en kommunal fritidsgård sett ur ett jämställdhetsperspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

59.Arvidsson, Lars, Nilsson, Magnus & Önneby, Oskar. 2002.

Sexslavhandel och gymnasieskolans värdegrund. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet.

60.Arvidsson, Maj & Öhman, Margareta. 1999. De stora orden

– gör vi det vi tror vi gör?: om ett utvecklingsarbete i Majorna. Skolverket (ed), Olika på lika villkor. Stockholm: Statens skolverk.

SOU 2010:36

61.Askling, Berit & Wirén, Eva. 1992. Om kvinnor i skola och vård: presentation av LING-K-projektets bakgrund och syfte (Långtidseffekter av utbildning hos kvinnor). Linköping: Universitet i Linköping. Institutionen för pedagogik och psykologi.

62.Auland-Öhman, Berith & Säfström, Leif. 1994. Att synliggöra de talängsliga flickorna: ett utvecklingsarbete i årskurs 1 och 3. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

63.Aune, Solveig. 1998. Könsskillnader i gymnasieskolans omvårdnadsprogram: en undersöking om att prata inför klassen och skillnader i undervisningen av tjejer och killar sett ur ett elevperspektiv. Göteborg: Institutionen för vårdlärarutbildning, Göteborgs universitet.

64.Auno, Ulrika & Brandelius-Johansson, Kerstin. 2002. Jämställdhet i skolan. Auno, Ulrika & Brandelius-Johansson, Kerstin (ed), Stärk och utveckla eleven! Stockholm: Natur och kultur.

65.Auno, Ulrika & Brandelius-Johansson, Kerstin. 2002. Stärk och utveckla eleven!: självbild och självförtroende som grund för kunskapsutveckling och jämställdhet: här får du idéer, konkreta övningar och arbetsformer. Stockholm: Natur och kultur.

66.Aurell, Harriet & Schelin, Vanja. 2000. Teknik på kvinnors vis: om villkor och möjligheter. Stockholm: ESF-rådet.

67.Axelsson, Anders. 1995. Experimenthäfte för flickor och pojkar och deras lärare. Lund: Lunds universitet, Kemicentrum.

68.Axelsson, Susanne. 2004. Den dubbla, dolda läroplanens värld: om skolans reproduktion av genus. Hjørungdal, Tove (ed), Dialog med de sega strukturerna: om arkeologisk utbildning och genusperspektiv. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för arkeologi.

69.Axelsson, Thom. 2008. Klass och kön: skolan har alltid sorterat barn i grupper och nivåer. Socialpolitik (Vaxholm), 3, s. 36–37.

SOU 2010:36

70.Baagøe Nielsen, Steen, Nordberg, Marie & Öhman, Margareta. 2005. Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola.

Stockholm: Liber.

71.Balke, Gudrun. 1990. Pojkar, flickor och engelska i årskurs 5: delrapport inom den nationella utvärderingen av grundskolan. Göteborg.

72.Ball, Stephen J. & Larsson, Staffan. 1989. The struggle for democratic education: equality and participation in Sweden.

New York: Falmer Publishers.

73.Barajas Eriksson, Katarina. 2008. Beyond Stereotypes? Talking about Gender in School Booktalk. Ethnography and Education, 3, s. 129–144.

74.Bartholdsson, Åsa. 2007. Med facit i hand. Normalitet, elevskap och vänlig maktutövning i två svenska skolor. Stockholm: Stockholms universitet.

75.Beckeman, Kay & Luengo, Annette. 1989. Flickor kan – i Akalla: ett projekt om jämställdhet. Aktuellt om historia: organ för historielärarnas förening, 1/2, s. 28–31.

76.Becker, Wulf. 1997. Flickor slarvar med skollunchen: högstadieelevers måltidsvanor 1996. Vår föda, 49, s. 28–31.

77.Beckman, Vanna. 1997. Projektet: att leva med Asperger, DAMP, dyslexi. Stockholm: Cura.

78.Beeck, Malin. 1999. Vadå jämställdhet?: ett studiematerial om jämställdhet i skolan. Stockholm: Elevorganisationen i Sverige.

79.Bellander, Theres. 2007. Språk och kön i skola och utbildning. Språk och kön i nutida och historiskt perspektiv: studier presenterade vid Den sjätte nordiska konferensen om språk och kön, Uppsala 6–7 oktober 2006.

80.Benckert, Sylvia. 2005. Varför väljer inte flickorna fysik?

Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 4, s. 27–37.

81.Benckert, Sylvia & Staberg, Else-Marie. 1984. Kvinnoperspektiv på naturvetenskaplig utbildning. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 4, s. 17–27.

SOU 2010:36

82.Benckert, Sylvia & Staberg, Else-Marie. 1988. Riktar sig läroböckerna i NO-ämnen mer till pojkar än till flickor?: granskning av några läroböcker i naturorienterande ämnen.

Stockholm: Skolöverstyrelsen.

83.Benckert, Sylvia & Staberg, Else-Marie. 1995. Kvinnoperspektiv på naturvetenskaplig utbildning. Hermodsson, Elisabet & Trojer, Lena (ed), Ikaros med två bröst, Stockholm: Carlsson.

84.Benckert, Sylvia & Staberg, Else-Marie. 1995. Åtta år senare. Hermodsson, Elisabet & Trojer, Lena (ed), Ikaros med två bröst. Stockholm: Carlsson.

85.Bengts, Marie. 2007. Medvetenhet viktigare än metoder: genuspedagogik. Fritidspedagogen, 6, s. 20–24.

86.Bengts, Marie. 2007. På med genusglasögonen och riv heteronormen. Fritidspedagogen, 2, s. 4–7.

87.Bengtsson, Anna. 1990. ”Humorn behövs när mönstret börjar klarna”: om könsroller och ledarskap: en rapport från ett seminarium för kvinnliga skolledare. Stockholm: Sveriges lärarförbund.

88.Bengtsson, Brita. 2004. Textillärare, i tjänst för jämställdhet.

Göteborg: Institutionen för genusvetenskap, Göteborgs universitet.

89.Berg, Bettina. 2000. Genuspraktika för lärare. Stockholm: Lärarförbundet.

90.Berg, Kerstin. 1972. Sexualliv och samlevnad: lektionsutkast och bildmaterial (stordiaserie). Stockholm: Utbildningsförlaget.

91.Berg, Leif. 1999. Så kan skolan förändras!: en inspirationsbok om några skolor där man vågat tänka annorlunda. Uppsala: Aros.

92.Berge, Britt-Marie. 1989. Kvinnlig och manlig slöjd – slöjdläraren som kulturbärare. Kulturarv och utveckling inom skolslöjden: rapport från ett slöjdhistoriskt symposium, Linköping, våren 1988.

SOU 2010:36

93.Berge, Britt-Marie. 1992. Gå i lära till lärare: en grupp kvinnors och en grupp mäns inskolning i slöjdläraryrket. Umeå: Umeå universitet.

94.Berge, Britt-Marie. 1996. Jämställdhetspedagogik på Storsjöskolan i Holmsund: ett aktionsforskningsprojekt. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet.

95.Berge, Britt-Marie. 1997. Styra eller styras: att skapa kön i klassrummet. Nordborg, Gudrun (ed), Makt & kön. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.

96.Berge, Britt-Marie. 1998. Fear of ”disorder”?: resistance to and fear of female advantage. Ohrlander, Kajsa, et al. (ed),

Education into the 21st century: dangerous terrain for women?

London: Falmer.

97.Berge, Britt-Marie. 1998. Könskoreografi och symboliskt våld i skolan. Kulturella perspektiv: svensk etnologisk tidskrift, 7, s. 46–54.

98.Berge, Britt-Marie. 1998. Skall vi skolas tillsammans eller var för sig? Arnesen, Anne-Lise (ed), Likt og ulikt: kjønnsdimensjonen i pedagogisk tenkning og praksis. Oslo: Høg- skolen i Oslo.

99.Berge, Britt-Marie. 2001. Kunskap bryter könsmönster: aktionsforskning är verktyget: rapport från projektet Vidgade vyer i Jämtlands län. Umeå: Umeå universitet.

100.Berge, Britt-Marie & Ve, Hildur. 1997. Steering of teachers' work: Teacher participation in an action research project about gender equality in primary school. Lärarutbildning och forskning i Umeå, 4, s. 23–38.

101.Berge, Britt-Marie & Ve, Hildur. 2000. Action research for gender equity. Buckingham: Open University Press.

102.Berggren, Anne Marie. 1992. Kvinnoperspektiv på läromedlen i historia, religionskunskap och konst- och musikhistoria samt i ämnet social- och familjekunskap. Stockholm: Skolverket.

103.Berggren, Carin & Keynemo, Monica. 2008. Gör genuskunskaper skillnad? Om relationen mellan vägledares kunskapsnivå och delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Malmö: Malmö högskola.

SOU 2010:36

104.Berggrén, Inger. 2001. Identitet, kön och klass. Hur arbetarflickor formar sin identitet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

105.Berglund, Ann-Sofie. 2006. Vill du inte hoppa bock?: orsaker till varför flickor skolkar från idrotten. Luleå: Luleå tekniska universitet/Arbetsvetenskap/Industriell Produktionsmiljö.

106.Berglund, Jonas & Telin, Anna. 2007. Är pojkar en pina och flickor fina?: en studie om könsmönster i klassrummet. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

107.Berglund, Lars. 2001. Lågprestation och specialpedagogiska insatser i den svenska grundskolan ur ett genusperspektiv: jämförelser mellan år 6-elever 1985 och 1995. Nordisk tidskrift for spesialpedagogikk, 4, s. 218–227.

108.Bergman, Berit. 1993. ”Tjejerna på grabbarnas gymnasielinjer: en kartläggning i tre län. Solna: Vägledningsenheten, AMS.

109.Bergman, Lars R. 1978. Utveckling av könsskillnader i skolprestation mellan 10 och 15 års ålder. Stockholm: Stockholms universitet, Psykologiska institutionen.

110.Bergman, Susanne & Sturk, Ann-Sofie. 1995. En undersökning i att stärka pojkars känslomässiga språk: en studie genomförd på två fritidshem i Piteå. Luleå: Högskolan i Luleå.

111.Bergman, Vilma. 1972. Kvinnliga rektorer – finns de?

Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 5, s. 6–9.

112.Bergman, Åsa. 2001. En studie om gymnasieflickors attityd till att mucisera. Musikmagasin Evterpe, 10, s. 4–10.

113.Bergman, Åsa. 2001. ”Vi kör inte direkt någon typisk tjejmusik, vi spelar rätt hårt”: en studie om gymnasieflickors attityd till att musicera. Musikmagasin Evterpe, 10, s. 4–9.

114.Bergman, Åsa. 2002. En studie om gymnasieflickors attityd till att musicera. Musikmagasin Evterpe, 11, s. 4–9.

115.Bergman, Åsa. 2002. En studie om gymnasieflickors attityd till att musicera. Musikmagasin Evterpe, 11, s. 8–12.

SOU 2010:36

116.Bergman, Åsa. 2009. Växa upp med musik: ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 3, s. 48–61.

117.Bergman-Claeson, Görel. 2001. Att göra fordonskillar till mogna män: lärarstrategier för språkutveckling i en gymnasieklass. Göteborg: Språk, kön och kultur: rapport från den fjärde nordiska konferensen om språk och kön, Göteborg den 6–7 okober 2000.

118.Bergroth, Marian & Westerlund, Ulrika. 1999. Att svära sig fri. Bang: feministisk kulturtidskrift, 48, 50–51.

119.Bergström, Kristina & Lindström, Anna. 2004. Idrott och självkänsla: ett försök att öka elevers självkänsla genom nivåanpassad idrottsundervisning. Luleå: Luleå tekniska universitet, Utbildningsvetenskap, Pedagogutbildningarna.

120.Bergström-Asplund, Margaretha & Öqvist, Kristina. 1993.

Olika metoder för att öka förståelsen och toleransen mellan flickor och pojkar. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

121.Bergöö, Kerstin & Rösler Rosenberg, Ingegärd. 1986.

Flickor i tvåsamhet och pojkar i gäng: om kön, socialisation och språk. Linköping: Fortbildningsavdelningen i Linköping, Sektor svenska.

122.Berner, Boel. 1984. Women, technology and the division of labour: what is the role of education? Tidskrift för Nordisk förening för pedagogisk forskning, 4, s. 5–17.

123.Berner, Boel. 2002. ”Kunskapssamhällets” paradoxer: utbildningens betydelser och könsrelationernas roll. Sturesson, Lennart (ed), Spänningsfält. Tekniken – politiken – framtiden. Stockholm: Carlssons.

124.Berner, Boel. 2003. Kön, teknik och naturvetenskap i skolan. Berner, Boel (ed), Vem tillhör tekniken?: kunskap och kön i teknikens värld. Lund: Arkiv.

125.Bertilsson, Emil, Börjesson, Mikael & Broady, Donald. 2009. Könsmönster i rekrytering till svenska lärarutbildningar 1977–2007. HSV (ed), Man ska bli lärare! Den ojämna könsfördelningen inom lärarutbildningen – beskrivning och analys. Stockholm: Högskoleverket.

SOU 2010:36

126.Birgerstam, Pirjo. 1999. Kvinnlig och manlig kompetens hos jämställda individer. Skolverket (ed), Olika på lika villkor. Stockholm: Statens skolverk.

127.Bjerén, Gunilla & Elgqvist-Saltzman, Inga. 1994. Gender and education in a life perspective: lessons from Scandinavia.

Aldershot: Avebury.

128.Bjerkefeldt, Solveig. 1999. VG-uppgifter i biologi: för högstadiet och Nk B på gymnasiet: människokroppen, sexualkunskap, genetik. Arild: Notera.

129.Bjerrum Nielsen, Harriet. 2000. Sophie och Émile i klassrummet: kön och marginalisering i skolan. Bjerg, Jens (ed), Pedagogik. Stockholm: Liber.

130.Bjerrum Nielsen, Harriet & Rudberg, Monica. 1988. Hur flickor blir flickor och pojkar blir pojkar. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1, s. 28–42.

131.Bjerrum Nielsen, Harriet & Rudberg, Monica. 1992. Når kjønnet kommer i skole – pedagogisk kvinneforskning. Taksdal, Arnhild & Widerberg, Karin (ed), Forståelser av kjønn: i samfunnsvitenskapenes fag og kvinneforskning. Oslo: Ad Notam Gyldendal.

132.Bjerstedt, Åke. 1976. Framtidsberedskap, jämställdhet och kreativitet som utbildningsmål. Malmö: Kompendier från Pedagogisk-psykologiska institutionen, Lärarhögskolan, Malmö.

133.Bjerstedt, Åke. 1977. Utveckling av jämställdhetsattityder.

Malmö: Särtryck och småtryck från Pedagogisk-psyko- logiska institutionen, Lärarhögskolan i Malmö.

134.Bjuhr, Karin & Edfast, Marie. 2000. Vem lyssnar på Lena?: om flickors respektive pojkars utrymme i och inflytande över undervisningen. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

135.Björk, Ulla. 1994. Kontaktbehov på gymnasiet. Svenska i skolan, 4, s. 56–59.

136.Björkhed, Anna-Karin & Löwinger, Charlotte. 2006. Genusskillnader i klassrummet ur elevperspektiv: med inriktning på grundskolans senare år. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

SOU 2010:36

137.Björklind, Karin. 2006. Svenska elever bra i läsförståelse.

Välfärd: SCB:s tidskrift om arbetsliv, demografi och välfärd, 1, s. 6–7.

138.Björklund, Elisabeth & Arfwedson, Gerhard. 2003. Lek, musik, könsroller och centrala begrepp: fyra exempel på sociala konstruktioner. Stockholm: HLS förlag.

139.Björkman, Margareta. 1987. Informera i skolan om familjevåld. Luleå: Kvinnojourernas distrikt i Norrbotten.

140.Björkskataskolan. 1988. Björkskataskolan, pilotskola för jämställdhet. Läsåret 87/88. Luleå: Björkskataskolan.

141.Björkskog Pesämaa, Susanne & Hedström, Helena. 1995.

Skrivlust och skrivförmåga: skillnader mellan flickor och pojkar i en fjärdeklass. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

142.Björndahl, Margareta. 1984. Klassföreståndares inställning till daglig elevvård: en analys av uppfattningar och pedagogiskt handlande i sexton högstadieklasser. Uppsala: Uppsala universitet.

143.Björneberg, Björn. 2006. Skilda grupper löser inga problem.

Pedagogiska magasinet, 3, s. 80–81.

144.Björnsson, Mats. 2005. Kön och skolframgång: tolkningar och perspektiv. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

145.Björnsson, Mats. 2008. Coolt?: pojkars underprestation i skolan. Yrkesläraren, 4, s. 24–25.

146.Bladh, Stephan & Bouij, Christer. 2002. En uppföljande enkätstudie av musiklärare i Sverige med upp till sex års yrkeserfarenhet: rapport. Örebro: Musikhögskolan vid Örebro universitet.

147.Blanck, Per. 1993. Sex och samlevnad i Ulricehamn: enkätundersökning bland elever i årskurs 1, gymnasiet: intervjuer med personal som möter ungdomar: hösten 1992. Ulricehamn: Primärvården i Ulricehamn-Tranemo.

148.Blank, Anders & Palmqvist, Hans. 1998. Vilken man vill bli lärare? Stockholm: HLS.

SOU 2010:36

149.Blom, Annika. 1999. Vi som frågar chans och dom som hånglar: lågstadiebarns föreställningar om barndom och tonår.

Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

150.Blom, Annika. 2005. Tjej eller kille – spelar roll?: tillsammans för en jämställd skola. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.

151.Blomquist, Magnus. 2007. Och så gav hon Herr Brun en riktig kyss: en diskursanalys av hetronormativitet i bilderböcker. Stockholm: Lärarhögskolan.

152.Blomstedt, Niklas & Gärdelid, Karl-Johan. 1996. Elever och lärare producerar multimedia: en studie av pojkars och flickors engagemang i arbete med multimedia och av arbetets genomförbarhet för en ensam klasslärare. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

153.Blomsterberg, Marianne, Göransson, Agneta G. & Fürst, Gunilla. 1990. Att bryta mark för brytare: om jämställdhetsfrågor i gymnasieskolans reformering. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.

154.Bodén, Birgit. 1973. Kvinnliga skolledare än en gång.

Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 60, s. 22–23.

155.Bodén, Josefine & Persson, Manja. 2006. Montessorimaterielen – ett genusneutralt verktyg? Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

156.Bohlin, Rebecka. 2003. Kvinnor är tråkiga, män är roliga.

Bang: feministisk kulturtidskrift, 2, s. 52–54.

157.Bolander, Eva. 2009. Risk och bejakande: sexualitet och genus i sexualupplysning och sexualundervisning i TV. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

158.Bolcsfoldi, Kerstin, Ensjö, Ylva & Mavroudis, Andonia. 1994. Identitetsutveckling hos manliga elever på yrkesteknisk gymnasieskola. Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

159.Boman, Mattias. 2000. Grundskollärarprogrammen: kurslitteratur granskad ur ett genusperspektiv. Uppsala: Jämställdhetskommittén, Uppsala universitet.

SOU 2010:36

160.Bondestam, Fredrik. 2006. Feministisk pedagogik i det globala rummet: några reflektioner kring omöjlig undervisning. Volk, Eva Lena (ed), Jämställdhet gör världen rikare: en inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv.

Stockholm: Sida.

161.Bondestam, Fredrik. 2007. Omöjlig undervisning och strävan efter radikal öppenhet. Om kritisk, feministisk, mångkulturell och postmodern pedagogik. Franck, Olof (ed), Genusperspektiv i skolan – om kön, kärlek och makt.

Lund: Studentlitteratur.

162.Bonnevier, Katarina. 2008. Klassrummet är ingen neutral container: tema: det sitter i väggarna. Pedagogiska magasinet, 1, s. 58–61.

163.Book, Karin. 2009. Det ser tjockt ut: tankar kring hur och var vi skapar tid och fysisk aktivitet. Svensk idrottsforskning, 3, s. 56–60.

164.Borg, Kajsa. 2008. Slöjd för flickor och slöjd för gossar. Borg, Kajsa & Lindström, Lars (ed), Slöjda för livet: om pedagogisk slöjd. Stockholm: Lärarförbundet.

165.Borgstig, Hanna-Stina & Hjalmarsson, Camilla. 2000. Man har ju blivit van att bli kallad hora/bög...: att medvetandegöra ungdomar om deras könsordsanvändning. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

166.Borhagen, Kerstin. 1994. Flickors och pojkars studie- och yrkesval. Locus, 5, s. 11–16.

167.Borhagen, Kerstin. 1996. ”För flickornas skull”: om enkönade undervisningsgrupper i årskurs 5 och 9: en särredovisning av UG 95 inom JÄMSAM-projektet ”Flick- och pojkmetoder – en analys och utvärdering”. Stockholm: Skolverket.

168.Boudin, Gunnar. 1995. Blyertsporträtt: olikheter mellan flickors och pojkars bildframställning och bildutveckling i åldern 7–9 år. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

SOU 2010:36

169.Brandebo, Susanne & Sevä, Johanna. 2009. Fem kvinnliga gymnasieelevers upplevelser av ensemblespel. Luleå: Luleå tekniska universitet/Pedagogik och lärande.

170.Brandell, Gerd. 1994. Kvinnor och matematik: konferens Högskolan i Luleå 13–16 juni 1993: konferensrapport. Luleå: Institutionen för matematik, Luleå tekniska högskola.

171.Brandell, Gerd. 2003. Kön och matematik: GeMaprojektet; grundskolerapport. Lund: Lund Institute of Technology, Lunds universitet.

172.Brandell, Gerd. 2005. Kön och matematik: GeMaprojektet: gymnasierapport: slutrapport för ett forskningsprojekt med stöd från Vetenskapsrådet. Lund: Lunds Universitet.

173.Brandell, Gerd. 2007. Kvinnor och matematik: konferens den 13–15 juni 2005: konferensrapport. Umeå: Institutionen för matematik och matematisk statistik, Umeå universitet.

174.Brandell, Gerd, Nyström, Peter & Staberg, Else-Marie. 2004. Matematik i gymnasieskolan: könsneutralt ämne eller inte?: Projekt GeMa: delrapport 3. Lund: Matematikcentrum, Lunds universitet.

175.Brandell, Gerd & Staberg, Else-Marie. 2007. Är matematiken en manlig domän? Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, 3, s. 14–19.

176.Brandell, Gerd & Staberg, Else-Marie. 2008. Mathematics: A Female, Male or Gender-Neutral Domain? A Study of Attitudes among Students at Secondary Level. Gender and Education, 20, s. 495–509.

177.Brandsfjell, Hanne Sofie & Rosander, Marielle. 1999.

Pojkars och flickors utevistelse: en studie om det kan finnas skillnader i könens intresse för utevistelse genom planerade uteaktiviteter. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

178.Brannäs, Monica. 1985. Vad vet lärarna om jämställdhet?

Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 72, s. 32–33.

179.Brikell, Jenny & Lindfors, Stina. 1997. Om liv och död: skillnader mellan pojkars och flickors tankar. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

SOU 2010:36

180.Brinde, Anna Margareta. 1982. Behandlas flickor och pojkar

iskolan olika? Barn, 8, s. 41–45.

181.Brink, Lars. 2005. Välja bok: läspreferenser hos en grupp barn under år 1–3 och år 6. Kåreland, Lena (ed), Modig och stark – eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur & Kultur.

182.Briskin, Linda & Nordesjö, Lena. 1994. Feministisk pedagogik: Att studera kvinnors skolerfarenheter. Sophie, 1,

s.6–12.

183.Brockman, Stina. 2005. Hela livet: 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

184.Brolin, Per-Erik. 1982. Hjälpa eller stjälpa?: en debattartikel om försöken att förändra könsroller och flickors val av studieväg. Hushållsläraren: mat, hälsa, miljö, 9, s. 16–17.

185.Bromseth, Janne & Wildow, Hanna. 2007. ”Man kan ju inte läsa om bögar i nån historiebok”: skolors förändringsarbeten med fokus på jämställdhet, genus och sexualitet. Stockholm: Stiftelsen Friends.

186.Brozin Bohman, Viveca & Ösgård, Ingela. 1986. Jämställdhet – en fråga om överlevnad. Lärartidningen, 1, s. 16–23.

187.Brumark, Marie. 1996. Kunskapsutveckling bland kvinnor och män i arbetet: några lärares syn på eget lärande. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

188.Bruzelius, Margaretha. 1981. Tigare och talare i skolan. Lund: Institutionen för ämnesmetodik, Lunds universitet.

189.Brüde Sundin, Josefin. 2007. En riktig rektor: om ledarskap, genus och skolkulturer. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

190.Brüde Sundin, Josefin. 2009. Vad gör rektorer hela dagarna?

Lund: Studentlitteratur.

191.Buchan, Shari & Johnson, Ingrid. 1999. Culture, gender, power: ”revisioning” northern education. Luleå: Circumpolar change, the Fifth Circumpolar Universities Cooperation Conference, June 10–12 1997, Luleå, Luleå University of Technology.

SOU 2010:36

192.Burns, Robin. 1995. Engendering health: feminist issues in school health and physical education. Umeå: Lärarutbildning och forskning i Umeå.

193.Bäck, Viveca. 1987. Forskning kring jämställdhet – kön och utbildning: föredrag vid seminariet Jämställdhet – kön och utbildning vid Pedagogiska institutionen 4.12.1986. Vasa: Pedagogiska fakulteten, Åbo akademi.

194.Bäckman, Lena. 2009. Ett slag för jämställdheten. Yrkesläraren, 1, s. 28–31.

195.Bäckman, Maria. 1998. Fördomsfullhet och tolerans i samlevnadsundervisningen. Kulturella perspektiv, 7, s. 36– 45.

196.Bäckman, Maria. 2003. Kön och känsla: samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Göteborg: Makadam.

197.Bäckman, Maria. 2007. Hämmade flickor och utlevande pojkar. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 1, s. 59-72.

198.Bäckström, Sylvia. 1993. Kvinnor vill bli ledare. Femedia, 1, s. 46–47.

199.Bölzner, Ewa & Elsner, Catharina. 1980. Kön och fritidsintressen präglar barns egna bilder: Pojkar ritar fart och handling – flickbilder är stilla och dekorativa. Lärartidningen, 20, s. 12–15.

200.Calderon, Lena. 2003. Hur är det ställt? Tack, ojämt! Erfarenheter av jämställdhetsarbete i grundskolor och gymnasieskolor. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

201.Carlander, Ingvor & Nilsson, Björn. 1977. Teater som pedagogik: en utvärdering av fem teatergruppers arbete med sexual- och samlevnadsfrågor. Stockholm: Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning.

202.Carlberg, Axel. 1995. (ed). Likvärdighet i skolan: en antologi. Stockholm: Statens skolverk.

203.Carli, Barbro. 1990. Idrott tillsammans på samma villkor: flickors situation i skolans idrottsundervisning. Örebro: Örebro universitet, Institutionen för psykologi och pedagogik.

SOU 2010:36

204.Carli, Barbro. 1991. ”Flickor, flickor, hållningen, flickor!”: de svenska gymnastiklärarinnorna ”i första kurvan”. Örebro: Institutionen för humaniora.

205.Carli, Barbro. 1991. Flickors situation i skolans idrottsundervisning. Tidskrift i gymnastik & idrott, 1185, s. 2938.

206.Carli, Barbro. 1993. Fysisk fostran i ett maktfält: ett av skolans äldsta, obligatoriska ämnen: kvinnligt, manligt, mänskligt? En teoretisk ansats. SVEBI (ed), SVEBIS årsbok. Lund: Svensk förening för beteendevetenskaplig idrottsforskning SVEBI.

207.Carli, Barbro. 1994. Vad gör idrotten med flickorna?: några tankar om idrott och hälsa, kropp och självkänsla i ett köns(gender)perspektiv. SVEBIS årsbok, 149–164.

208.Carli, Barbro. 1995. Myt & verklighet: könsperspektiv på ämnet idrott och hälsa. Tidskrift i gymnastik & idrott:

officiellt organ för Svenska gymnastikläraresällskapet, 122,

s. 26–35.

209.Carli, Barbro. 1996. Några kvinnliga synpunkter på jämställdhet, undervisningsgrupper, betygssättning. Tidskrift i gymnastik & idrott, 9, s. 38–42.

210.Carli, Barbro. 1999. ”Gympafröknarnas” glömda insatser!

Svensk idrottsforskning, 4, s. 24–33.

211.Carli, Barbro. 2004. The making and breaking of a female culture: the history of Swedish physical education 'in a different voice'. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

212.Carlsson, Gunilla. 1973. ”Pojkar skall vara hårda och framåt, flickor skall vara mjuka och ömsinta”. Törnrosa: Kvinnoligans tidning, Mars, s. 5–10.

213.Carlsson, Görel. 1999. Yrkesliv och yrkeskunnande: fyra erfarna kvinnliga lärare berättar. Linköping: Linköpings universitet.

214.Carlsson, Marianne, Forsberg, Anna-Greta & Josefson, Ingela. 1986. Yrkesval & jämställdhet. Skolledaren, 4, s. 6– 10.

SOU 2010:36

215.Carlsson, Åsa & Härnsten, Gunilla. 1991. Flickor och pojkar i skolan: vad tycker 71 lärare? Uppsala: Uppsala Universitet, Pedagogiska institutionen.

216.Carlström Hagman, Lena Pia. 1978. Låg- och mellanstadieelevers attityder till jämställdhet mellan könen. Malmö: Lärarhögskolan.

217.Carlström Hagman, Lena Pia. 1979. Låg- och mellanstadieelevers attityder till jämställdhet mellan könen: ett undervisningsförsök. Malmö: Lärarhögskolan.

218.Carlström Hagman, Lena Pia. 1979. Låg- och mellanstadieelevers attityder till jämställdhet mellan könen: sammanfattning och diskussion av en kartläggningsstudie och ett undervisningsförsök. Malmö: Lärarhögskolan.

219.Carlström Hagman, Lena Pia. 1980. Pupils' attitudes to equality between the sexes: an attitude survey and an educational study in the low and middle stages of the comprehensive school. Lund: Lärarhögskolan i Malmö, Lunds universitet.

220.Carlström Hagman, Lena Pia & Wiechel, Lennart. 1977.

Undervisningshandledning för utveckling av jämställdhetsattityder: könsroller. Malmö: Lärarhögskolan.

221.Carlström Hagman, Lena Pia & Wiechel, Lennart. 1979. Att vara ”riktig flicka” och ”riktig pojke”?: ett dramapedagogiskt arbetsmaterial för skolans sociala studier. Malmö: Lärarhögskolan.

222.Carlström Hagman, Lena Pia, Wiechel, Lennart & Yebio, Bereket. 1977. Utveckling av jämställdhetsattityder: några förberedande undervisningsförsök. Malmö: Lärarhögskolan.

223.Carlswärd, Liselotte & Karlsson, Daniel. 1995. Flickor och teknik: kan man öka flickors teknikintresse genom undervisning baserad på laborativ vardagsteknik. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

224.Ceder, Simon & Elmsäter, Åsa. 2007. Tänk om, tänk queer!

Svenskläraren: medlemsblad för Svensklärarföreningen, 4, s. 30–32.

SOU 2010:36

225.Cederberg, Meta. 2004. Krisen i skolan är pojkarnas kris: om kön, klass, etnicitet och skolprestationer. Magnússon, Finnur & Plantin, Lars (ed), Mångfald och förändring i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.

226.Cederberg, Meta. 2006. Utifrån sett – inifrån upplevt: några unga kvinnor som kom till Sverige i tonåren och deras möte med den svenska skolan. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.

227.Cedering, Magdalena. 2006. Jämställdhet i Norrbottens skolor och skolorganisationer. Luleå: Luleå tekniska universitet/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/Samhällsvetenskap.

228.Centerwall, Erik. 1970. Tjejer och killar: samhällsorientering för högstadiet: arbetsområde Könsroller. Stockholm: Utbildningsförlaget.

229.Centerwall, Erik. 2000. ”Kärlek känns! förstår du”: samtal om sexualitet och samlevnad i skolan: ett referensmaterial från Skolverket. Stockholm: Statens skolverk.

230.Centerwall, Erik & Strömdahl, Ingrid. 1971. Könsroller: arbetsområde. Stockholm: Vår skola.

231.Centerwall, Erik & Strömdahl, Ingrid. 1974. Pojke, flicka spelar det någon roll? Lärarhandledning om könsroller.

Stockholm: Arbetsmarknadens kvinnonämnd i samverkan med Arbetsmarknadsstyrelsen och Skolöverstyrelsen.

232.Chaib, Christina. 1988. Modeller för rekrytering av flickor till tekniska utbildningar. Delrapport 1, Erfarenheter av kampanjen för vidgad rekrytering av flickor till teknikerutbildningen. Jönköping: Högskolan i Jönköping, Institutionen för teknik.

233.Chaib, Christina. 1989. Modeller för rekrytering av flickor till tekniska utbildningar. Delrapport 2, Fördjupningsstudie av flickors attityder och förhållningssätt till teknik och naturvetenskap i skolan. Jönköping: Högskolan i Jönköping, Institutionen för teknik.

SOU 2010:36

234.Colliander, Marie-Anne & Mattsson, Kerstin. 1982. ”Man vill ju ha ett jobb”: om syo-verksamhetens förutsättningar på ett skolhem för flickor. Stockholm: Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning.

235.Comenius, Johann Amos & Kroksmark, Tomas. 1989. Modersskolan. Göteborg: Institutionen för metodik i lärarutbildningen, Göteborgs universitet.

236.Coulter, Rebecca Priegert & Wernersson, Inga. 1999. Education, gender equality, and women's organizing in Canada and Sweden Briskin, Linda & Eliasson, Mona (ed),

Women's organizing and public policy in Canada and Sweden. Montreal: McGill-Queen's University Press.

237.Cox, Roland, Näslund, Olof & Nyström, Ingemar. 2005.

Jämställt vägval: studie- och yrkesvägledning med genusperspektiv. Gävle: Länsarbetsnämnden i Gävleborgs län.

238.Cronberg, Barbro. 1993. Tysta flickor? Kvinnobulletinen, 3, s. 35–37.

239.Dacken, Jelena. 1979. Inte lika – men jämlika? Göteborg: Pedagogiska Institutionen, Göteborgs universitet.

240.Dahl, Karin. 1990. Konsten att vara man: Arbetargrabbarna och skolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 38–46.

241.Dahlberg, Leif, Asplund, Rolf, Hjelte, Maude & Welling, Peter. 1988. Idrottsskola för flickor och pojkar 7–10 år.

Stockholm: Svenska friidrottsförbundet.

242.Dahlberg, Leif, Asplund, Rolf, Hjelte, Maude, Welling, Peter, Fälth, Susanne & Nilsson, Toralf. 1989. Idrottsskola för flickor och pojkar 7–10 år. Studieplan för ledarutbildning.

Stockholm: Svenska friidrottsförbundet.

243.Dahlberg, Leif, Hjelte, Maude, Asplund, Rolf & Welling, Peter. 1985. Idrottsskola för flickor och pojkar 7–10 år.

Stockholm: Svenska friidrottsförbundet.

244.Dahlberg, Leif, Hjelte, Maude, Asplund, Rolf, Welling, Peter, Fälth, Susanne & Nilsson, Toralf. 1987. Idrottsskola för flickor och pojkar 7–10 år. Studieplan för ledarutbildning.

Stockholm: Svenska friidrottsförbundet.

SOU 2010:36

245.Dahlberg, Monica & Nilsson, Gudrun. 2001. Flickors och pojkars val av kamrater vid lek och mellanmål på fritidshem.

Luleå: Luleå tekniska universitet.

246.Dahlbom, Margareta. 1988. Vad elever tyckt och tycker om skolans ämnen: en inventering av undersökningar 1896– 1975 och en specialstudie av fysikämnet. Häften för didaktiska studier, 5, s. 30–38.

247.Dahlbom, Tord. 1976. Rättstavningsförmågans struktur hos pojkar och flickor i åk 4: en faktoranalytisk studie. Uppsala: Uppsala universitet.

248.Dahlbom, Tord. 1976. Rättstavningsförmågans struktur hos pojkar och flickor i åk 4: en faktoranalytisk studie. Appendix

1.Uppsala: Uppsala universitet.

249.Dahlbom, Tord. 1976. Rättstavningsförmågans struktur hos pojkar och flickor i åk 4: en faktoranalytisk studie. Appendix

2.Uppsala: Uppsala universitet.

250.Dahlgren, Anita & Ekberg, Jan-Eric. 2005. Varför blir det som det blir?: en studie av ämnet Idrott och hälsa. Svensk idrottsforskning, 3, s. 16–19.

251.Dahlgren, Hans. 1995. Folkbildningen och deltagare med funktionshinder: målformuleringar och insatser i sex kommuner samt vid 44 folkhögskolor: analys av måldokument.

Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

252.Dahlgren, Hans & Wallin, Erik. 1971. Attityder till manligt

– kvinnligt bland elever på grundskolans högstadium: ett försök att mäta effekter av information på elevers attityder.

Göteborg: Göteborgs universitet.

253.Dahlin, Anna & Lindehag, Catrin. 1995. Möjligheter och hinder inom matematiken: orsaker till könsskillnader och deras konsekvenser för inlärningen. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

254.Dahlin, Elisabeth & Thorén, Greta. 1976. Varför lämnar flickor gymnasiets N-linje? Stockholm.

255.Dahlqvist, Tilde. 2006. Böcker döljer genuskonflikter. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 3/4, s. 60–78.

SOU 2010:36

256.Dalenius, Lena. 1998. Särundervisning, bra eller dåligt? En studie av flickklasserna på Thorildsplans gymnasium. Stockholm: Resursförvaltningen skola & socialtjänst.

257.Dannert, Kristina & Lindberg, J. Ola. 1992. Könsstyrda yrkesuppfattningar på lågstadiet: påverkan genom arbetssätt: undersökning i Sunderbyns rektorsområde i Luleå Kommun.

Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

258.Davidsson, Birgitta. 2002. Föreställning om kön som idé: innehåll och arbetsformer i förskolans och skolans läroplaner 1980–1998. Borås: Högskolan i Borås.

259.Davidsson, Birgitta. 2004. Fysiska och sociala villkor i integrerade klassrum: beskrivning av ett forskningsprojekt.

Borås: Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås.

260.Davis, Anna & Johansson, Olof. 2005. Gender and school leadership in Sweden. Collard, John & Reynolds, Cecilia (ed), Leadership, gender and culture in education: male and female perspectives. Buckingham: Open University Press.

261.Degerman, Anna. 1999. IT, kön, skola och lärande. Magnusson, Magnus, Nordberg, Marie & Saar, Tomas (ed),

Pedagogik på 2000-talet: studentessäer om skola, kunskap och samhälle: arbetsrapport. Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Karlstads universitet.

262.Departementsserien. 1994:98. Vi är alla olika. En åtgärdsrapport om jämställdhet i skolan som en pedagogisk fråga och ett kunskapsområde. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

263.Djärv, Anita. 1997. Flickors bilder av matematik. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

264.Dohn, Eivor. 1976. Kulturell kamp för kvinnofrigörelse.

Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

265.Dryler, Helen. 1998. Educational choice in Sweden: studies on the importance of gender and social contexts. Stockholm: Stockholms universitet.

266.Dryler, Helen. 1999. The impact of school and classroom

characteristics on educational choices by boys and girls: a multilevel analysis. Acta Sociologica, 42, s. 299–318.

SOU 2010:36

267.Due, Karin. 2009. Fysik, lärande samtal och genus: en studie av gymnasieelevers gruppdiskussioner i fysik. Umeå: Institutionen för fysik, Umeå universitet.

268.Duroj, Helena. 2007. Könlös tjejgrej behöver nötknäppare.

Socialistisk debatt, 3/4, s. 95–106.

269.Dzedins, Annika. 1998. Sexor på väg att bli kvinnor. Lärarnas tidning, 19, s. 24–26.

270.Edelbro, Jessica & Eriksson, Anna. 1996. Medel och metoder för att stärka flickors självtillit: en studie utförd på ett fritidshem i Luleå kommun respektive Piteå kommun. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

271.Edemo, Gunilla & Rindå, Joakim. 2004. Någonstans går gränsen: en lärarhandledning om kön, sexualitet och normer i unga människors liv. Stockholm: RFSL.

272.Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin. 2007. Språk och kön. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

273.Edström, Charlotta. 2005. Is there more than just symbolic statements?: gender equality as part of swedish state educational politics. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 3,

s.103–130.

274.Edwertz, Mona & Lundström, Lars. 2003. Jämställdhets- och genusperspektiv i kurslitteraturen: en granskning av den obligatoriska litteraturen för det allmänna utbildningsområdets inledande 40 poäng i den nya lärarutbildningen vid Karlstads universitet. Karlstad: Jämställdhetskommittén, Karlstads universitet.

275.Egidius, Henry. 1999. Pedagogik för jämställdhet mellan könen. Egidius, Henry (ed), Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur & Kultur.

276.Eidem, Christina. 1990. Våga lära av varandra: om flickor och pojkar i skolan. Stockholm: Idégruppen för mansrollsfrågor, Civildepartementet.

277.Eidem, Christina & Halsius, Gunilla. 1994. Bland primadonnor och strömkarlar: om kön, ämnesinnehåll och arbetssätt

igymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.

SOU 2010:36

278.Eilard, Angerd. 2004. Genus och etnicitet i en ”läsebok” i den svenska mångetniska skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 4, s. 241–262.

279.Eilard, Angerd. 2008. Modern, svensk och jämställd: om barn, familj och omvärld i grundskolans läseböcker 1962– 2007. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

280.Einarsson, Charlotta. 2003. Lärares och elevers interaktion i klassrummet: betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Linköping: Linköpings universitet.

281.Einarsson, Jan. 1980. Är barn medvetna om språkliga könsskillnader? Lund.

282.Einarsson, Jan. 1981. Blandskolans femma: iakttagelser under en skoldag. Lund.

283.Einarsson, Jan. 1981. Fult och fint: anteckningar om språk och kön. Lund.

284.Einarsson, Jan. 1983. Livet på lågstadiet. Lund.

285.Einarsson, Jan. 1984. Särart i samspråk: om kvinnlig och manlig samtalsstil. Lund.

286.Einarsson, Jan. 1991. (ed). Språk och kön i skolpraktiken.

Malmö: Lärarhögskolan.

287.Einarsson, Jan & Hultman, Tor G. 1984. Godmorgon pojkar och flickor: om språk och kön i skolan. Malmö: LiberFörlag.

288.Ejeman, Göran. 1994. Gymnasieelever samtalar om språk och kön. Svenska i skolan, 2, s. 25–30.

289.Ekeberg, Ann. 2001. Flickor hjälper flickor: jag talade till 150 högstadieflickor. Hässleholm: A. E. Celest konsult.

290.Ekholm, Mats. 1980. Jämställdhet? I skolan? Att undervisa, 6, s. 10–12.

291.Eklind, Kenneth. 1994. Allas rätt till en god utbildning: En

jämställdhetsfråga för Europaunionen. Att undervisa, 3, s. 5–6, 12.

SOU 2010:36

292.Eklund, Marita. 1996. Samundervisning i gymnastik: en undersökning av gymnastiklärares erfarenheter av och attityder till gemensam undervisning av flickor och pojkar. Vasa: Åbo akademi, Pedagogiska fakulteten.

293.Eklund, Solweig. 1997. Skola för jämställdhet. Edam, Anita (ed), Mot lika villkor? Stockholm: Rabén Prisma.

294.Ekström, Marianne. 1995. Hemkunskap i sex terminer: målet är jämställdhet, fibrer och grönsaker: rapport om ett projekt i hemkunskap i Storumans kommun. Göteborg: Institutionen för slöjd och hushållsvetenskap, Göteborgs universitet.

295.Elgqvist-Saltzman, Inga. 1987. Kvinnors vägar i utbildningssystemet: Om kvinnors val av utbildning, karriär och familjemönster. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

296.Elgqvist-Saltzman, Inga. 1987. Utbildningsreformer, kvinnors livsmönster och rationalitet. Bäck, Viveca (ed), Forskning kring jämställdhet – kön och utbildning: föredrag vid seminariet Jämställdhet – kön och utbildning vid Pedagogiska institutionen 4.12.1986. Vasa: Pedagogiska fakulteten, Åbo akademi.

297.Elgqvist-Saltzman, Inga. 1990. Utbildningsforskares perspektiv på jämställdhet. Läroplansdebatt, 46, s. 8–10.

298.Elgqvist-Saltzman, Inga. 1991. Gravel in the machinery or the hub of the wheel? Eduards, Maud (ed), Rethinking change: current Swedish feminist research. Stockholm: HSFR.

299.Elgqvist-Saltzman, Inga. 1992. Straight roads and winding tracks: Swedish educational policy from gender equality perspective. Gender and education, 172, s. 41–56.

300.Elgqvist-Saltzman, Inga. 1993. Lärarinna, kvinna, människa. Stockholm: Carlsson.

301.Elgqvist-Saltzman, Inga. 1995. Gender and education.

Lärarutbildning och forskning i Umeå, 2, s. 4–98.

302.Elgqvist-Saltzman, Inga & Andrae Thelin, Annika. 2007. Utmaningar i utbildningslandskapet. Klevard, Åsa & Nitzler, Ragnhild (ed), Sigbrit Franke: tydlig, synlig, djärv. Stockholm: Högskoleverket.

SOU 2010:36

303.Eliasson, Carina. 2009. Könsöverskridande – när vuxna inte ser. Fritidspedagogen, 2, s. 24–27.

304.Eliasson, Gösta & Nilsson, Sverker. 1994. Högstadie- och gymnasieelevers livsstil i Falkenberg 1993: en enkätstudie.

Halmstad: Folkhälsosektionen, Landstinget Halland.

305.Eliasson, Lena. 1996. Jämställdhet i skolan. Tidskrift i gymnastik & idrott: officiellt organ för Svenska gymnastikläraresällskapet, 123, s. 12–37.

306.Eliasson, Miriam, Isaksson, Kerstin & Laflamme, Lucie. 2005. Verbal aggression i skolan: ett könsperspektiv. Socialmedicinsk tidskrift: organ för sjuk- och hälsovård, 82, s. 86– 96.

307.Eliasson, Miriam & Menckel, Ewa. 2003. Ord och mening: könsperspektiv på verbal aggression och våld mellan elever i grundskolan. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

308.Eliasson, Miriam A. 2007. Verbal abuse in school: constructing gender and age in social interaction. Stockholm: Karolinska institutet.

309.Eliasson, Miriam A., Isaksson, Kerstin & Laflamme, Lucie. 2007. Verbal Abuse in School. Constructions of Gender among 14- to 15-Year-Olds. Gender and Education, 19, s. 587–605.

310.Eliasson, Rolf. 2006. Sex- och samlevnadsundervisningen i Östergötlands gymnasieskolor: Länshälsolagets skolrapport 2005. Linköping: Landstinget i Östergötland.

311.Elmeroth, Elisabeth. 2008. Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

312.Elmfeldt, Johan. 1990. När flickor tystnar: en närläsning av fem svensklektioner i E3. Lund: Pedagogiskt utvecklingsarbete vid Lunds universitet.

313.Elmfeldt, Johan. 1997. Läsningens röster: om litteratur, genus och lärarskap. Lund: Lunds universitet.

314.Elvirsson, Göran & Lundberg, Gun. 1988. En longitudinell studie av elevers övergång från grundskola till gymnasieskola i Hässleholms kommun: modeller för jämförelse. Kristianstad: Högskolan i Kristiansstad.

SOU 2010:36

315.Emanuelsson, Ingemar & Fischbein, Siv. 1986. Vive la difference?: a study on sex and schooling. Scandinavian journal of educational research, 30, s. 71–84.

316.Emanuelsson, Ingemar, Reuterberg, Sven-Eric & Svensson, Allan. 1992. Består skillnaderna?: en analys av olika ungdomsgruppers intelligenstestresultat från 1960 till 1990.

Mölndal: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

317.Emanuelsson, Ingemar & Svensson, Allan. 1984. Sjunker intelligensnivån? en jämförelse mellan trettonåringar testade 1961, 1966 och 1980. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

318.Emanuelsson, Ingemar & Svensson, Allan. 1989. Intelligensförändringar under ett kvartssekel: jämförelser mellan trettonåringar prövade 1961, 1966, 1980 och 1985. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

319.Embro Larsson, Karin. 2007. Från gosskola till samskola: Malmö latinskola i ett genusperspektiv. Elbogen (Årsskrift), 75, s. 83–106.

320.Eneskär, Barbro. 1990. Forskning kring treåriga linjers centrala prov i svenska under åren 1984–1989. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan.

321.Eneskär, Barbro. 1994. Forskning kring tio års centrala prov i svenska för tvååriga linjer 1984–1993. Malmö: Lärarhögskolan.

322.Eneskär, Barbro, Wiklund, Gun & Vallberg, Ann-Christine. 1992. Manliga studerandes röster: om utbildningsval/yrkesval, kvinnodominerad utbildning och könsutjämning. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan.

323.Engholm, Mette & Modin, Gunvor. 1975. Yrkesplaner och utbildningsval bland gymnasister: en studie i könsdifferenser.

Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

SOU 2010:36

324.Englund, Astrid & Johansson, Sara. 1993. Mental träning för pojkar i grundskolan. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

325.Englund, Jenny & Henriksson, Johanna. 2006. Jämställdhet utifrån ett internationellt perspektiv: klassrumsstudie i Sverige och Argentina. Luleå: Luleå tekniska universitet, Utbildningsvetenskap, Lärarutbildningen.

326.Engstedt Edfast, Ingrid. 1996. Rollbyte i klassrummet: data för tjejerna och böcker för killarna. Barn i hem, skola, samhälle, 5, s. 8–9.

327.Engstrom, Jan-Ake & Noonan, Richard. 1990. Science Achievement and Attitudes in Swedish Schools. Studies in Educational Evaluation, 16, s. 443–456.

328.Engström, Madelaine. 2003. Studenter genusgranskar sin utbildning: projekt med elektro- och dataprogrammen och lärarutbildningen vid Linköpings universitet. Linköping: Centrum för undervisning och lärande (CUL), Linköpings universitet.

329.Engström, Sofia & Lindqvist, Alexandra. 2005. Vem tar ordet?: andraspråksklassrummet ur ett genusperspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

330.Enström, Nina. 2005. Från känslosvall till reflektion och insikt. Yrkesläraren, 1, s. 16–19.

331.Enström, Nina. 2007. Pojkars läsning – en klassfråga?

Yrkesläraren, 4, s. 26–27.

332.Eriksen, Tonje & Lind, Margaretha. 1999. Jämställdhet i klassrummet: en studie om talutrymme, klassrumssituation och yrkesval i en gymnasieskola. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

333.Eriksson, Charli. 2003. Idrott och hälsa - mer för fysiskt aktiva pojkar än fysiskt inaktiva flickor. Svensk idrottsforskning, 3, s. 35–38.

334.Eriksson, Charlotta & Johansson, Yvonne. 1992. Mental träning för flickor i grundskolan. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

SOU 2010:36

335.Eriksson Gustavsson, Anna-Lena & Samuelsson, Joakim. 2008. Den självvärderade literacyförmågans betydelse för pojkars och flickors studieresultat. Nordisk pedagogik, 4,

s.272–286.

336.Eriksson, Karl Henrik. 1986. Barn – Ungdom – Naturvetenskap – Teknik: (rapport över BUNT-projektet). Vol. 2, Undervisningsmål, yrkesföreställningar, könsroller, begreppsbildning. Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.

337.Eriksson, Margareta, Johansson, Madelene & Nordberg, Gunnel. 1994. Tigare – talare: drama som undervisningsmetod för att försöka bryta ett könsrollsbeteende i klassrummet. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

338.Eriksson, Niklas. 2005. Prestationsskillnader mellan flickor och pojkar i NO: en studie av uppgiftsformatets betydelse i TIMSS 2003. Umeå: Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet.

339.Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ohlsson, Östen. 2003. Datorn i skolan grund för ny maskulin identitet? Krut. Kritisk utbildningstidskrift, 1, s. 41–53.

340.Erixon Arreman, Inger. 2005. Att rubba föreställningar och bryta traditioner. Forskningsutveckling, makt och förändring i svensk lärarutbildning. Umeå: Umeå universitet.

341.Erixon Arreman, Inger & Ve, Hildur. 2007. Gender, research and change in teacher education: A Swedish dimension. Gender and education, 19, s. 317–377.

342.Erlandson, Bill. 2006. Flickorna fortsätter dra ifrån pojkarna. Skolledaren, 9, s. 10–13.

343.Ernemo, Barbro. 1986. Om flickors och pojkars olika roller

iskolan. Barn i hem/skola/samhälle, 8, s. 44–49.

344.Erson, Eva. 1992. ”Det är månen att nå- ”: en studie i några datorintresserade pojkars språk och föreställningsvärld. Umeå: Umeå Universitet.

345.Erson, Eva. 2006. ”Skärp dig!”: språk och kön i utbildningsmiljö. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

SOU 2010:36

346.Essberg, Catharina & Nilsson, Helena. 1994. Flickor, pojkar och matematikutveckling: fallstudier av två flickor och två pojkar. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

347.Ewald, Annette. 1992. Kvinnligt – manligt – mänskligt: Kan skolan göra något åt den språkliga ojämlikheten? Svenska i skolan, 2, s. 5–10.

348.Evaldsson, Ann-Carita. 2000. Könsskillnader och regellekar. Flickors sociala interaktion i ”boll i fyrkant”. Nordisk pedagogik, 20, s. 65–79.

349.Eveline, Michael. 1995. Utbildning i ett genusperspektiv: att tillägna sig kunskap eller skapa förståelse? Utbildning och demokrati, 4, s. 65–80.

350.Fagerberg, Nils. 2005. Genus, makt och media: män som gråter och flickor som tar för sig. Datorn i utbildningen, 4, s. 8–11.

351.Fagrell, Birgitta. 1999. Idrott och genusregimer. Svensk idrottsforskning, 4, s. 46–51.

352.Fagrell, Birgitta. 1999. Kvinnors syn på kvinnligt ledarskap.

Stockholm: Pedagogiska institutionen, Lärarhögskolan.

353.Fagrell, Birgitta. 2000. De små konstruktörerna. Flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Stockholm: HLS Förlag.

354.Fagrell, Birgitta. 2005. Den handlande kroppen: flickor, pojkar, idrott och subjektivitet. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 26, s. 65–80.

355.Fagrell, Birgitta & Agné, Pia. 2008. Genusvävar i praktiken.

Didaktikens forum, 2, s. 41–55.

356.Fagrell, Birgitta & Nilsson, Per. 1998. (ed). Talet om kroppen: en antologi om kropp, idrott och kön. Stockholm: HLS med stöd från Idrottshögskolan.

357.Fahlander, Pär & Högström, Mattias. 2000. Flickor och fysik: en studie i kvinnligt empiriskt arbetssätt. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

358.Falk, Else-Maj. 1999. Lärare tar gestalt: en hermeneutisk studie av texter om lärarblivande på distans. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis

SOU 2010:36

359.Fennema, Elizabeth. 1994. Forskning om kön och matematik. Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, 21, s. 10–17.

360.Fennema, Elizabeth. 1996. Differential learning and performance. Murphy, Patricia F & Gipps, Caroline V (ed),

Equity in the classroom: towards effective pedagogy for girls and boys. London: Falmer Press.

361.Fjelkestam, Kristina & Lindén, Claudia. 2001. Kropp, verklighet, fiktion: läsning som subversiv handling. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning.

362.Fjelkestam Nilsson, Brita. 1987. Madame, vart tog du vägen?: granskning av läromedel i fysik och teknologi från jämställdhetssynpunkt. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

363.Flink, Margareta. 1977. 16-åriga kvinnliga gymnasieelevers inställning till skolämnet gymnastik samt idrott på fritid i Sverige, Västtyskland och England. Mölndal: Lärarhögskolan.

364.Florin, Christina. 2005. Flickorna drar ifrån: skolframgångar i ett könsperspektiv. Framtider, 3, s. 4–9.

365.Florin, Ola. 2005. Ojdå! Unga om jämställdhet på gymnasiet.

Norrköping: Rädda barnens ungdomsförbund.

366.Forsberg, Lucas. 2007. Involving Parents through School Letters: Mothers, Fathers and Teachers Negotiating Children's Education and Rearing. Ethnography and Education, 2, s. 273–288.

367.Forsberg, Lucas. 2009. Involved parenthood: everyday lives of Swedish middle-class families. Linköping: Linköpings universitet.

368.Forsberg, Ulla. 1998. Jämställdhetspedagogik: en sammanställning av aktionsforskningsprojekt. Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.

369.Forsberg, Ulla. 2002. Är det någon ”könsordning” i skolan?: analys av könsdiskurser i etniskt homogena och etniskt heterogena elevgrupper i årskurserna 0–6. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

370.Forselius, Tilda Maria. 1997. Tema: genus. Locus: tidskrift för forskning om barn och ungdomar, 9, s. 3–57.

SOU 2010:36

371.Forsman, Viktor & Kinnunen, Per. 2007. Jämställd skola...eller?: flickornas interaktionsmönster är under förändring medan pojkarna fortfarande kritiseras. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

372.Forsmark, Magnus, Lindkvist, Linda & Länk, Sara. 1998.

Flickors och pojkars lek på ett fritidshem och hur de förhåller sig till varandra i leken. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

373.Francia, Guadalupe. 1995. Alla människors lika värde: en textanalys av jämlikhetsbegreppet i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). Stockholm: Stockholms Universitet, Pedagogiska institutionen.

374.Franck, Olof. 2007. (ed). Genusperspektiv i skolan: om kön, kärlek och makt. Lund: Studentlitteratur.

375.Frangeur, Renée & Nordberg, Marie. 2008. (ed). Maskulinitet på schemat: pojkar, flickor och könsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber.

376.Frank, Tomas, Stenmark, Peder & Ylipää, Ove. 1996. Dans i idrottsundervisningen: elevernas attityder och killarnas ”svårighet”. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

377.Fransson, Birgitta & Svensson, Britt-Marie. 1981. Att prya inom sjukvård. Linköping: Samhällsvetenskapliga institutionen, Linköpings universitet.

378.Franzén, Karin. 2006. ”Is i magen och ett varmt hjärta”: konstruktionen av skolledarskap i ett könsperspektiv. Umeå: Umeå Universitet.

379.Fredh, Andrea & Åsberg, Lilja. 2008. Skolprestation, genus och psykisk (o)hälsa: en kvantitativ studie av gymnasieungdomars förhållningssätt. Lund: Institutionen för psykologi, Lunds universitet.

380.Fredriksson, Ingrid. 1969. Könsroller i läroböcker: en undersökning utförd år 1968 på uppdrag av Arbetsmarknadens kvinnonämnd. Stockholm: Arbetsmarknadens kvinnonämnd.

SOU 2010:36

381.Fredriksson, Kristina. 1999. Genus och litteratur: en studie av högläsningslitteratur i grundskolans åk 3. Norrköping: Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning, Barn- och ungdomspedagogiska programmet.

382.Fredriksson, Ulf, Holzer, Thomas, McCluskey-Cavin, Huguette & Taube, Karin. 2009. Strengths and Weaknesses in the Swedish and Swiss Education Systems: A Comparative Analysis Based on PISA Data. European Educational Research Journal, 8, s. 54–68.

383.Fricke, Marianne. 2006. Genus på schemat. Svenskläraren: medlemsblad för Svensklärarföreningen, 50, s. 16–17.

384.Fridolfsdotter-Webb, Lena. 2000. Samundervisning vs. särundervisning: en litteraturstudie av sam- och särundervisningsdebatten i Tidskriften i Gymnastik och (Idrott) åren 1964–1999. Idrottsforskaren, 1, s. 13–21.

385.Frisen, Ann, Holmqvist, Kristina & Oscarsson, Daniel. 2008. 13-Year-Olds' Perception of Bullying: Definitions, Reasons for Victimisation and Experience of Adults' Response. Educational Studies, 34, s. 105–117.

386.Fritz, Märta. 1983. Flickor får sämre betyg för att de är flickor. Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 70, s. 22–23.

387.Fry, Agneta & Hirasawa, Karin. 1994. Turkiska flickors studie- och yrkesval: om andra generationens muslimska flickor. Stockholm: Lärarhögskolan.

388.Furusten, Thomas. 2009. Man ska bli lärare! Den ojämna könsfördelningen inom lärarutbildningen - beskrivning och analys. Stockholm: Högskoleverket.

389.Fürst, Gunilla. 1990. En ny gymnasieskola för flickor och pojkar: jämställdhetsperspektiv på den nya gymnasieskolans linjestruktur. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.

390.Fällman, Barbro. 1996. Analys av elevers texter år 3 från barnskolan i Skurup. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan.

SOU 2010:36

391.Fällman, Barbro. 1997. Talar flickor och pojkar olika?

Malmö: Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö, Utvecklingsavdelningen.

392.Gabrielsson, Britt. 1994. Kulturmöten mellan flickor och pojkar. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

393.Gannerud, Eva. 1995. Vad passar för flickor och pojkar – och vad stämmer på dig?: betydelsen av enkätfrågors formulering.

Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.

394.Gannerud, Eva. 1999. Genusperspektiv på lärargärning: om kvinnliga klasslärares liv och arbete. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

395.Gannerud, Eva. 2001. Lärares liv och arbete i ett genusperspektiv. Stockholm: Liber.

396.Gannerud, Eva. 2003. Lärararbetets relationella praktiker: ett genusperspektiv på lärares arbete. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

397.Gannerud, Eva. 2003. (ed). ”Våga bryta mönstret”: uppsatser kring ett jämställdhetsprojekt. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.

398.Gannerud, Eva. 2006. Genusperspektiv på lärares liv och arbete. Boström, Ann-Kristin & Lidholt, Birgitta (ed),

Lärares arbete: pedagogikforskare reflekterar utifrån olika perspektiv 2006: en antologi från en konferens anordnad av Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

399.Gannerud, Eva & Rönnerman, Karin. 2003. Lärande och omsorg i förskola och skola: Rapport från ett forskarseminarium 21–22 november 2002. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

400.Gannerud, Eva & Rönnerman, Karin. 2006. Innehåll och innebörd i lärares arbete i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

401.Gannerud, Eva & Wernersson, Inga. 1997. Vad lever vi för?: om jämställdhet som frihet eller begränsning. Mäkitalo, Åsa & Olsson, Lars-Erik (ed), Vuxenpedagogik i teori och praktik. Stockholm: Fritzes.

SOU 2010:36

402.Gansmo, Helen Jösok. 2009. Flickor kommunicerar via datorn: tema: gränslösa mötesplatser. Pedagogiska magasinet, 1, s. 56–59.

403.Garme, Birgitta. 1990. Flickor i femman: analys av en grupp mellanstadieelevers samtal utan vuxen ledare. Uppsala: FUMS.

404.Garme, Birgitta. 1996. Skrivförmågan och jämställdheten. Thelander, Mats & Elmevik, Lennart (ed), Samspel och variation. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet.

405.Garme, Birgitta & Strömqvist, Siv. 1979. Visst kan flickor få femmor!: pilotundersökning inom projektet språk och kön.

Uppsala: Uppsala universitet, Avdelningen för forskning och utbildning i modern svenska (FUMS).

406.Garvare, Karin & Kokkonen, Marita. 1993. Undersökning av kunskaper och intresse för fysik-teknik hos flickor respektive pojkar: ett arbete med vardagsnära fysikteknik experiment integrerat med svenska och historia. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

407.Gawell, Charlotte. 2003. Starkare än du tror. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

408.Gerle, Elisabeth. 1999. Mångkulturalism - etniska grupper i skilda skolor eller överlappande identiteter inom den allmänna skolan? Utbildning och demokrati, 3, s. 23–42.

409.Gerle, Elisabeth. 2000. Mångkulturalismer och skola? Stockholm: Utbildningsdepartementet.

410.Giertz, Helena. 1996. Nya grepp på traditionstyngd skola.

Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 3/4, s. 26– 33.

411.Gillander Gådin, Katja. 2002. Does the psychosocial school environment matter for health?: a study of pupils in Swedish compulsory school from a gender perspective. Umeå: Umeå universitet.

412.Gillander Gådin, Katja. 2004. Barns och ungdomars hälsa. Hovelius, Birgitta & Johansson, Eva E (ed), Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur.

SOU 2010:36

413.Gillander Gådin, Katja. 2006. Elever som aktörer i ett hälsofrämjande arbete i skolan: rapport från en interventionsstudie med syfte att utveckla en modell för hälsofrämjande arbete i skolan ur ett genusperspektiv. Sundsvall: Mittuniversitetet.

414.Gillander Gådin, Katja & Hammarström, Anne. 1994. Skolelevers arbetsmiljö och hälsa ur ett könsteoretiskt perspektiv: baslinjestudie HT 1993. Härnösand: Landstinget Västernorrland, Yrkes- och miljömedicin.

415.Giota, Joanna & Lander, Rolf. 2004. Samtal och undervisning om sex och samlevnad: projekterfarenheter och personaleffekter i tre kommuner i Västra Götalandsregionen. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik , Göteborgs universitet.

416.Gisselberg, Kjell. 1991. Vilka frågor ställer elever och vilka elever ställer frågor: en studie av elevers frågor i naturorienterande ämnen i och utanför klassrummet. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

417.Glennow, Yngve & Eriksson, Bodil. 1974. Hörselskadades skolsituation och arbetsförhållanden: sammanställning av enkätsvar från hörselskadade män och kvinnor (födda 1940–

58)i Jönköpings län. Jönköping: Lärarhögskolan.

418.Goldstein-Kyaga, Katrin. 1995. Pizzabagare eller pilot?: om studievalet bland ungdomar i multietniska skolor. Stockholm: HLS.

419.Golestani-Araghi, Sima & Rytiniemi, Linda. 2000. Etik och moral i skolan: en undersökning av flickors och pojkars etiska och moraliska tänkande. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

420.Gonäs, Lena. 1997. Skolvärlden och dess anställda: ett exempel på omvandling inom offentlig sektor: arbetsrapport från SÖ-projektet, delstudie 2. Solna: Arbetslivsinstitutet.

421.Goodson, Ivor F., Arfwedson, Gerhard & Gerner, Ingvor. 1996. Att stärka lärarnas röster: sex essäer om lärarforskning och lärar-forskarsamarbete. Stockholm: HLS.

422.Gotthardsson, Lars. 1994. Registrering av skololycksfall i Tibro: läsåret 1993/1994: grundskolan och gymnasieskolan.

Tibro: Tibro kommun.

SOU 2010:36

423.Gotthardsson, Lars & Reinefelt, Ingemo. 1991. Olycksfallsregistrering 1990 i Tibro: läkare- och sköterskebesök: en kartläggning av olycksfall i Tibro grund- och gymnasieskola.

Tibro: Tibro kommun, Skolhälsovården.

424.Graf, Johanna, Helmadotter, Anne-Marie & Ruben, Susanna. 1991. Visst är det skillnad!: om att arbeta utifrån både flickors och pojkars behov. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

425.Grahn, Karin. 2008. Flickiga flickor och idrottspojkar – genuskonstruktioner i läromedel; en mix av problem och normalitet. SVEBIS årsbok, 2008, s. 51–72.

426.Grahn, Karin. 2008. Flickor och pojkar i idrottens läromedel: konstruktioner av genus i ungdomstränarutbildningen.

Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

427.Grahn, Karin. 2009. Att lära om flickor och pojkar hur genus skapas i tränarutbildningens läromedel. Svensk idrottsforskning, 18, s. 38–41.

428.Grahn, Pia. 1996. Avslappningsövningars betydelse för stress: skillnader mellan pojkar och flickor i en tredjeklass. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

429.Granath, Gunilla. 1997. Att vara rektor och kvinna. Krut. Kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 36–39.

430.Granath, Gunilla. 1998. I skolan finns ett tufft språk och gott om osäkra killar. Jämsides: JämO:s tidning, 3, s. 23–27.

431.Granath, Gunilla. 2008. Milda makter! Utvecklingssamtal och loggböcker som disciplineringstekniker. Linköping: Linköpings universitet.

432.Granberg, Birgitta. 1990. Med gångjärn i hemläxa. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 47–49.

433.Grankvist-Nybacka, Ulrica. 1991. Tema: könsroller: jämställdhet mellan könen ur pedagogiskt perspektiv. Vasa: Österbottens högskola, fortbildningsavdelningen.

434.Granstam, Ingrid. 1982. Barn och teknik: med speciell tonvikt på ansatsen att öka teknikintresset hos flickor. Linköping: Linköpings universitet.

SOU 2010:36

435.Granstam, Ingrid. 1986. Technology for Girls in Sweden.

European Journal of Engineering Education, 11, s. 261–70.

436.Granstam, Ingrid. 1988. Flickor och naturvetenskap/internationella kontakter. Jönköping: Högskolan i Jönköping, Institutionen för teknik.

437.Granstam, Ingrid. 1988. Girls and women in science and technology education: contribution to UNESCO report, Innovations in Science and Technology Education. Jönköping: Högskolan i Jönköping, Institutionen för teknik.

438.Granström, Kjell & Einarsson, Charlotta. 1995. Forskning om liv och arbete i svenska klassrum: en översikt. Stockholm: Statens skolverk.

439.Grevholm, Barbro. 1985. Datorstugor för flickor i Lund. Lokal skolutveckling i Lund. Lund: Skolstyrelsen.

440.Grevholm, Barbro. 1992. Kvinnor och matematik. Malmö: Lärarhögskolan.

441.Grevholm, Barbro. 1993. Kvinnor och matematik. Journal of intellectual disability research, 4, s. 5–11.

442.Grevholm, Barbro. 1993. Kvinnor och matematik. Forum för debatt & information, 4, s. 5–11.

443.Grevholm, Barbro. 1993. Vem ägnar sig åt matematik?

Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, 4, s. 16–19.

444.Grevholm, Barbro. 1994. Ett centralt uttalande om flickor och matematik. Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, 21, s. 18–25.

445.Grevholm, Barbro. 1995. Gender and mathematics education: theory into practice. NORMA, conference proceedings, 1, s. 78–84.

446.Grevholm, Barbro & Lindberg, Lisbeth. 2004. Kvinnor och matematik: konferens den 12–14 april 2002: konferensrapport.

Kristianstad: Institutionen för matematik och naturvetenskap, Högskolan i Kristianstad.

447.Grevholm, Barbro & Prytz, Ulla. 1986. Sommarkurser i teknik för flickor: rapport till skolstyrelsen. Lund: Lunds universitet.

SOU 2010:36

448.Grevholm, Barbro, Sigstam, Inger & Vretblad, Anders. 2001. Kvinnor och matematik: Konferens Uppsala Universitet 16–18 april 1999: Konferensrapport. Uppsala: Matematiska institutionen.

449.Grewin, Ann-Margret. 2001. Unga flickor skriver in sig i sin kultur: möjliga sätt att vara – uttryck i text och bild.

Stockholm: Stockholms universitet.

450.Gruber, Sabine. 2007. I skolans vilja att åtgärda ”hedersrelaterat” våld: etnicitet, kön och våld. Norrköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet.

451.Gruber, Sabine. 2007. Skolan gör skillnad: etnicitet och institutionell praktik. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.

452.Grönlund, Anne. 1990. Separata pojk- och flickskolor i skolförsök: ”Tjejer måste få en chans”. Personal – människor och arbete, 13, s. 36-37.

453.Grönlund, Anne. 1991. ”Tjejer måste få en chans”. Tidskrift

igymnastik & idrott, 118, s. 8–10.

454.Gulbrandsen, Jorun & Andersson, Sten. 1994. Är skolan till för Karin eller Erik? Lund: Studentlitteratur.

455.Guldager, Anna. 2000. Betyg och jämställdhet. Vår skola. Specialundervisning, 5, s. 4–5.

456.Gunnarsson, Britt-Louise. 1992. Forskning om språk och kön i Sverige: statusrapport. ASLA:s skriftserie, 5, s. 45–51.

457.Gunnarsson, Gunvor. 1980. Från Härryda till Kiruna arbetas för jämställdhet ... men har din skola ett eget handlingsprogram? Lärartidningen, Svensk skoltidning, 19,

s.26–28.

458.Gustafson, Sigrid B. 1994. Female underachievement and overachievement: parental contributions and long-term consequences. International journal of behavioral development, 3, s. 469–484.

459.Gustafsson, Katarina. 2006. Vi och dom i skola och stadsdel. Barns identitetsarbete och sociala geografier. Uppsala: Uppsala universitet.

SOU 2010:36

460.Gustavsson, Anders. 2005. Delaktighet, identitet och makt : konstruktion av normalitet, genus och etnicitet: en introduktion. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

461.Gustavsson, Gunilla. 1979. Substantiv i skoluppsatser. Uppsala: FUMS.

462.Gustavsson, Lena. 2000. Om tonårsflickors upplevelse av dans: elever från gymnasieskolans dansestetiska program.

Lund: Lunds universitet, Institutionen för psykologi

463.Gårdsäter, Helena. 2002. ”Bög” eller ”åsna” – värdeladdade ord på sin spets. Fritidspedagogen, 5, s. 8–9.

464.Gårdsäter, Helena, Mitchell, Cajsa & Florén, Anders. 1999. Skolboken. Stockholm: Bonnier utbildning.

465.Göransson, Annica. 1987. De duktiga flickorna. Välfärdsbulletinen, 2, s. 6–7.

466.Göransson, Annica. 1995. Är flickorna duktigare?: utbildning. Välfärdsbulletinen: SCB:s tidning om arbetsliv och välfärd, 3, s. 16–17.

467.Göransson, Agneta G. 1992. Könsorganisering och könskvotering: två strategier för integrering av flickor och kvinnor

itekniska utbildnings- och arbetsvärldar: sammanläggningsdel. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.

468.Göransson, Agneta G. & Sand, Ann-Britt M. 1992. Halva klassen flickor: en modell för att stödja flickors integration på gymnasieskolans fyraåriga tekniska linjer. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.

469.Göransson, Ingegerd. 1987. Mötas eller skiljas i naturvetenskap och teknik? Tema: Flickornas villkor i skolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 40–43.

470.Göransson, Ingegerd. 1988. Pojkar och flickor: – tillsammans eller var för sig. Lund: Lunds universitet, Utvärderingsenheten.

471.Göransson, Ingegerd. 1990. Mötas eller skiljas i naturvetenskap och teknik? Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2,

s.50–54.

SOU 2010:36

472.Göthson, Thorsten, Linderheim, Mogens & Strandlund, Håkan. 1975. Aktivitetsnivå och fysiologisk aktivering under uppmärksamhetstestning av överaktiva pojkar i åk 3.

Uppsala: Uppsala universitet.

473.Haag, Eva-Lena & Risenfors, Signild. 2007. Jämställdhet, islam och framtidsdrömmar: en intervjustudie om muslimska gymnasieflickor. Trollhättan: Högskolan Väst.

474.Hadenius, Karin. 1990. Jämlikhet och frihet: politiska mål för den svenska grundskolan. Uppsala: Uppsala universitet.

475.Hagman, Andrea. 2002. Bemötande av flickor och pojkar i högstadiet. Piteå: Luleå tekniska universitet, Musikhögskolan, Avdelningen för musikpedagogik.

476.Hagstrand, Ingrid & Olivestam, Carl Eber. 1990. Skolan där världen skapas: fortbildningsmaterial för grundskolans lärare. Uppsala: Cordia.

477.Halldestam, Marie. 2005. Pojkars studieresultat i dalande.

Skolvärlden, 14, s. 11.

478.Hallerdt, Britt. 1999. Flickor och IT: en pilotstudie. Riis, Ulla (ed), ”– utvecklingen beror då inte på användningen av datorer”. Stockholm: Skolverket.

479.Hallerström, Helena. 1989. Datorstuga för flickor: intervjuer med flickor som gått på datorstuga. Lund: Pedagogiska institutionen, Lunds universitet.

480.Halvarsdotter, Mia. 1998. Makten i samhället, hur den upprätthålls och hur de förtryckta förhåller sig till sitt förtryck & motstånd: alltihop med utgångspunkt från hur vi kan stoppa sexuella trakasserier i skolan. Malmö: Radikal distribution.

481.Hansson, Börje. 1995. Flickors inställning till teknik och naturvetenskap: kan den förändras med ett undersökande arbetssätt? Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

482.Hansson, Christina. 2007. Kön och etnisk bakgrund i skolan. Vår skola. Skolår 4–7, 5, s. 26–27.

483.Hansson, Eva. 1982. Experimenthäfte för flickor och pojkar och deras lärare. Lund: Lunds universitet, Kemicentrum.

SOU 2010:36

484.Hansson, Gunilla & Kauma, Carola. 2000. Flickors och pojkars inställning till fysik: en studie av skillnader mellan flickors och pojkars inställningar till ämnet fysik samt deras förslag till förändring och förbättring av undervisningen.

Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

485.Hansson, Kristina. 2007. IT i skolan ur ett genusperspektiv.

Datorn i utbildningen, 6, s. 24–26.

486.Harby, Helene. 2007. Att läsa skönlitteratur: en studie om pojkars och flickors läsvanor och läsintresse på gymnasiet.

Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

487.Hargreaves, David J., Folkestad, Göran & Lindström, Berner. 1996. Gender and computers in music education: an Anglo-Swedish study. International Conference on Music, Gender and Pedagogics 26–28 April 1996. Göteborg: Göteborgs universitet.

488.Harju, Kristina & Widén, Johanna. 1995. Ett könsuppdelat arbetssätt: en metod att stärka flickornas jag-identitet och självkänsla. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

489.Hartman, Sven G., Thorbjörnsson, Hans & Trotzig, Eva. 1995. Den kvinnliga skolslöjden: Kvinnligt-manligt i slöjden.

Linköping: Handens pedagogik Linköping.

490.Hasselskog, Peter. 2009. Slöjdämnet och genus – att gestalta, anpassa eller medvetandegöra?: slöjd vidgar perspektiven. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 1/2, s. 27–41.

491.Hasso, Britta. 1987. Hur flickor blir flickor och pojkar blir pojkar: Tema: Flickornas villkor i skolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 15–29.

492.492. Hasso, Britta. 1990. Hur flickor blir flickor och pojkar blir pojkar: Om ett föredrag av Harriet Bjerrum- Nielsen och Monica Rudberg. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 9-23.

493.Haukur, Viggósson. 1998. I fjärran blir fjällen blå: en komparativ studie av isländska och svenska grundskolor samt sex fallstudier om närhet som en förutsättning för pedagogiskt ledarskap. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

494.Havung, Margareta. 2000. Anpassning till rådande ordning.

Malmö: Lärarhögskolan, Malmö.

SOU 2010:36

495Havung, Margareta. 2006. ”Du, som är kvinna – du kan väl ta det, det där om genus”: om jämställdhet och genus i nya lärarutbildningen. Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 13, s. 171–206.

496.Havung, Margareta & Karlsudd, Peter. 1993. (ed). ”Kan MAN göra det mer MAN-likt?”: slutrapport från jämställdhetsprojektet. Kalmar: Högskolan i Kalmar, Institutionen för pedagogik och metodik.

497.Havung, Margareta & Karlsudd, Peter. 1993. ”Kom man till barnomsorgen”: slutrapport från jämställdhetsprojektet.

Kalmar: Lärarhögskolan.

498.Hedblom, Anne-Marie. 1975. Flick-skolan – en skola för pedagoger. Utbildningstidningen, 7, s. 37–39.

499.Hedblom, Anne-Marie. 1975. Flick-skolan – en skola för reformpedagoger. Utbildningstidningen, 8, s. 28–29.

500.Hedlin, Maria. 2004. Det ska vara lika för alla, så att säga ... : en intervjustudie av lärarstuderandes uppfattningar om genus och jämställdhet. Kalmar: Institutionen för hälso- och beteendevetenskap, Högskolan i Kalmar.

501.Hedlin, Maria. 2004. Lilla genushäftet: om genus och skolans jämställdhetsmål. Kalmar: Högskolan i Kalmar, Institutionen för hälso- och beteendevetenskap.

502.Hedlin, Maria. 2006. Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. Stockholm: Liber.

503.Hedlin, Maria. 2007. Gender as difference and young people without limitations: gender discourses in a study counsellor context. Andersson, Åsa & Johansson, Eva E (ed), Present challenges in gender research. Umeå: Umeå universitet, Genusforskarskolan.

504.Hedlin, Maria. 2009. Konstruktionen av kön i skolpolitiska texter 1948–1994, med särskilt fokus på naturvetenskap och teknik. Umeå: Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, Umeå universitet.

505.Hedlund, Karin. 1991. Attityder till kvinnligt och manligt ledarskap i skolan. Stockholm: Stockholms universitet.

SOU 2010:36

506.Hedman, Therese & Omark, Karin. 2006. Befäster skolan

traditionella genussystem? En diskursanalys av skolböcker i årskurs åtta. Luleå: Luleå tekniska universitet/Musik och medier/Medie- och kommunikationsvetenskap, journalistik.

507.Hedman-Lindholm, Ulla-Britt & Hällström, Benny. 1993.

Metoder för att studera det tratitionella könsrollsmönstret på fritidshem: ett försök genomfört på två fritidshem i Piteå kommun. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

508.Heijbel, Claes. 1998. På elevernas villkor: undervisning i sex och samlevnad på gymnasiet. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.

509.Heisey, D. Ray & Ericsson, Eva. 1991. Principles of equality in the Swedish educational system. Pedagogical bulletin, 14, s. 19–21.

510.Hellekant, Jan. 1994. Are Multiple-Choice Tests Unfair to Girls? System, 22, s. 349–352.

511.Hellkvist Sellén, Marie & Jacobsson, Emma. 2006. ”Det blir som lugnare!” Jämställdhet eller lugn och ro?: en studie kring elevers och en pedagogs upplevelser av könssegregerad undervisning. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

512.Hellsten, Gunnel & Hermansson, Britt-Marie. 1995. Matprojekt Veingeskolan, vårterminen -94. Halmstad: Folkhälsosektionen, Landstinget Halland.

513.Hellsten, IngaMaj. 2001. Varför välja läraryrket: fem lärares syn på yrkesvalet, lärarkunskapen och IKT med genusperspektiv. Umeå: Umeå universitet, Lärarutbildningen.

514.Hellsten, IngaMaj. 2006. The Paradox of Inform@tion Technology in Primary Schools: E-Learning is New but Gender Patterns are Old! Scandinavian Journal of Educational Research, 50, s. 1–21.

515.Hellstrand, Åke. 1999. Historien ur ett kvinnligt perspektiv. Hellstrand, Åke & Lindqvist, Ola (ed), Den historiska berättelsen i undervisningen. Stockholm: Dialogos.

516.Helmadotter, Anne-Marie. 1990. Feministisk pedagogik. Acca, 3, s. 12–13.

SOU 2010:36

517.Hemlin, Carolina. 2003. Jämställdhet på fritiden: glappet mellan forskning och praktik i skolvärlden. Bang: feministisk kulturtidskrift, 2, s. 62–63.

518.Henley, Rickard. 2006. Liv i lärarrummet: om sexuell läggning och arbetsmiljö i skolan. Stockholm: Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL).

519.Hennesen, Paula, Jensen, Poul Erik, Lauest, Suzanne & Sjöwall, Åke. 1984. Vara tillsammans: sex och samlevnad för ungdomar. Stockholm: Natur och kultur.

520.Henningsson, Kristin. 1998. Könsroller, skola och musicerande. West, Tore (ed), Kunskap, könsroller och solmisation.

Stockholm: KMH, Stockholm.

521.Henricsson, Lisbeth. 2007. Kämpar och bekymrade: om hur kommunikationsmönster i förskola och skola inleds, vidmakthålls och kan brytas. Locus (Stockholm), 1/2, s. 34– 47.

522.Henriksen, Eva. 1990. Respekt och integritet: förutsättning för förbättrad flickpedagogik. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för vägledning och vårddidaktik.

523.Henriksson, Berit. 1998. Ger vi pojkar och flickor lika möjligheter: sammanställning av aktuell kunskap om jämställdhet i skolan. Stockholm: Skolverket.

524.Henriksson, Kristin. 2008. Att skapa identitet genom svenskämnets läsning: fyra flickors möten med fiktionstext. Granath, Solveig, Bihl, Björn & Wennö, Elisabeth (ed),

Fönster mot språk och litteratur. Karlstad: Centrum för språk och litteraturdidaktik, Karlstads universitet

525.Henry, Alastair. 2009. Gender Differences in Compulsory School Pupils' L2 Self-Concepts: A Longitudinal Study.

System: An International Journal of Educational Technology and Applied Linguistics, 37, s. 177–193.

526.Henry, Alastair & Apelgren, Britt Marie. 2008. Young Learners and Multilingualism: A Study of Learner Attitudes before and after the Introduction of a Second Foreign Language to the Curriculum. System: An International Journal of Educational Technology and Applied Linguistics, 36, s. 607–623.

SOU 2010:36

527.Herlin, Helena. 1978. Kvinnor och skolledarskap. Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

528.Herlitz, Claes. 2003. Ta ingen skit: erfarenheter från ett arbete mot sexuella trakasserier bland elever på mellanstadiet i Falu kommun. Falun: Dalarnas forskningsråd.

529.Hernwall, Patrik. 1993. Datorn i lågstadiebarnets begreppsvärld: sex pojkars uppfattning av datorn. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

530.Hieta, Inger, Kero, Anna & Liminka, Alexandra. 2007. Man kan säga att flickorna är lite mer modiga, om man säger så: en studie om talutrymmet i år 5 på två olika skolor i Sverige.

Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

531.Hillarp, Rut. 1987. ”Flickorna är det inga problem med”. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 12-90.

532.Hillarp, Rut. 1987. Kvinnliga perspektiv på skönlitteratur: Tema: Flickornas villkor i skolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 54–59.

533.Hillarp, Rut. 1987. Pedagogik för flickor: Tema: Flickornas villkor i skolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 30–39.

534.Hillarp, Rut. 1990. Pedagogik för flickor. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 28–37.

535.Hillarp, Rut. 1990. Västskolan och Östskolan: om pedagogik och kön i klassperspektiv. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 55–63.

536.Hillarp, Rut & Dahl, Karin. 1990. Flickor och pojkar. Krut: Kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 1–90.

537.Hjalmarsson, Maria. 2009. Lärarprofessionens genusordning: en studie av lärares uppfattingar om arbetsuppgifter, kompetens och förväntningar. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

538.Hjeltman, Monica. 1990. Dokumentation från Nu går vi vidare mot ett jämställt 1990-tal: SÖ:s temadagar om energi, arbete, ekonomi, språk. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

539.Hjort, Göran. 1993. Jämställdhetsföredömen i skolan: rapport från ett jämställdhetsprojekt i årskurs åtta, genomfört läsåret 1992–93. Vällingby: Vällingby gymnasium.

SOU 2010:36

540.Hjälmeskog, Karin. 1994. ”Det lilla livet” och grundskolans läroplan. Härnsten, Gunilla (ed), Kvinnoperspektiv i pedagogiken: rapport från en forskarutbildningskurs. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

541.Hjälmeskog, Karin. 1994. Hemkunskap för flickor... och pojkar: ämnets betydelse för skolans jämställdhetssträvanden.

Uppsala: Uppsala universitet, Centrum för didaktik.

542.Hjälmeskog, Karin. 1995. Texter om utbildning – ett manligt språkspel? Utbildning och demokrati, 2, s. 18–27.

543.Hjälmeskog, Karin. 1996. Om jämställdhet i grundskollärarutbildningen. Utbildning och demokrati, 5, s. 49–62.

544.Hjälmeskog, Karin. 2006. Att lära sig bry sig om de nära - och de långt borta: tema: pedagogisk filosofi, etik och politik. Utbildning och demokrati, 1, s. 61–76.

545.Holm, Ann-Sofie. 2008. Relationer i skolan: en studie av feminiteter och maskuliniteter i år 9. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

546.Holm, Ann-Sofie & Öhrn, Elisabet. 2007. Crossing boundaries? Complexities and drawbacks to gendered success stories. Carlson, Marie, Rabo, Annika & Gök, Fatma (ed), Education in ”multicultural” societies – Turkish and Swedish perspectives. Istanbul: Swedish research institute in Istanbul.

547.Holm, Inger. 1996. ”Jag vill arbeta med människor – helst med barn”: kvinnliga förskollärarstuderandes syn på sitt yrkesval. Linköping: Linköpings universitet.

548.Holmberg, Ianthe. 1996. (ed). Idéer för jämställdhet i skolan. Göteborg: Jämställdhetsrådet, Göteborgs stad.

549.Holmberg, Lena & Lindell, Ebbe. 1994. Skillnaden mellan pojkar och flickor. Holmberg, Lena & Lindell, Ebbe (ed),

Svenska mitt i skolan: undervisning – utvärdering – utveckling. Lund: Studentlitteratur.

550.Holmbom, Lena. 2008. Ungdomsromaner i skolans värdegrundsarbete: didaktiska potentialer i tre nyutgivna ungdomsromaner. Ett intersektionellt perspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet/Språk och kultur.

SOU 2010:36

551.Holmgren, Robert & Widding, Göran. 2000. Vi har inte bråkat sönder allt: en uppföljning av ett jämställdhetsprojekt.

Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.

552.Holmgren-Larsson, Lina & Wiksten-Häggner, Johanna. 2001. Flickor och datorer: ett försök att öka flickors intresse för och kunskap om datorer. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

553.Holmlund, Helena & Sund, Krister. 2005. Is the gender gap in school performance affected by sex of the teacher?

Stockholm: Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

554.Holmqvist, Carina & Martín-Levander, Ann-Louise. 1995.

Flickor – pojkar – datorer: en undersökning om könsskillnader i datoranvändning. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

555.HomO. 2006. Öppna!: om skolans ansvar att främja elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning. Stockholm: Om- budsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO).

556.Horneij, Karin. 1997. Varför finns det så få bråkiga och utagerande flickor i skolan?: en kartläggning av och diskussion om barn i svårigheter. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö, Institutionen för pedagogik och specialmetodik.

557.Horning, Eric. 1991. Du, jag och vi: om attityder och värderingar i samlevnadsundervisningen. Vellinge: E. Horning.

558.Hultinger, Eva-Stina. 1994. Kan man styra skolan mot jämställdhet? Nord-Lilia forum: Nordisk ministerråds prosjekt om likestilling i lærerutdanningens innhold og arbeidsmetoder, 1, s. 22–24.

559.Hultman, Tor G. 1980. Språk och kön i skolan: några resultat från undersökningar av elevspråk. Lund.

560.Hultman, Tor G. 1981. Talar läraren till en flicka eller till en pojke: ett lyssnartest. Lund.

561.Hultman, Tor G. 1990. Språk och kön i skolan. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 11, s. 19–29.

SOU 2010:36

562.Hultqvist, Jenny & Isaksson, Helen. 2000. Pojkarna mot strömmen: en studie kring några läsintresserade pojkars läs- och biblioteksvanor. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.

563.Husén, Torsten. 1977. Jämlikhet genom utbildning?: perspektiv på utbildningsreformerna. Stockholm: Natur och kultur.

564.Hussain, Salah. 1989. Samundervisning i idrott på grundskolans högstadium. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

565.Hyltén, Birgitta. 1990. Smarta pratare och snälla pluggare: pojkar och flickor i årskurs tre på gymnasieskolans N- och T- linjer; deras uppfattningar om karaktärsämnen och skolsituation samt tankar inför framtida studie- och yrkesval.

Linköping: Linköpings universitet.

566.Hyltén, Birgitta. 1993. En av många bäckar små ... : utvärdering av projektet Flickor och teknik vid Linköpings tekniska högskola. Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.

567.Hyltén, Birgitta. 1994. Att ha en styv nacke eller att hålla huvudet högt - spelar det någon roll?: pojkars och flickors situation i 1860-talets skola enligt elever i 1990-talets årskurs nio. Kalmar: Högskolan i Kalmar, Lärarhögskolan.

568.Hägerfelth, Gun. 2004. Språkpraktiker i naturkunskap i två mångkulturella gymnasieklassrum. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

569.Hägerström, Jeanette. 2001. Genus i förvandling och förhandling: utbildningsfrågor sett ur ett kombinerat genus-, etnicitets- och klassperspektiv. Krut. Kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 28–33.

570.Hägerström, Jeanette. 2002. Genus, etnicitet och klass – inte det ena utan de andra: med utbildningsfrågor som exempel. Hägerström, Jeanette (ed), Mångkulturalism i praktik och teori: Lok-rapport 3. Malmö: Lärarhögskolan.

571.Hägglund, Solveig. 1991. Uppväxtmiljöer och könsroller: prosocialt beteende hos pojkar och flickor i förskola och skola.

Göteborg Säröhus: Centrum för kunskap om barn, Mölndal.

SOU 2010:36

572.Hägglund, Solveig. 1992. ”Ska ni bråka får ni gå ut!”. Locus (Stockholm), 1, s. 3–9.

573.Hägglund, Solveig. 1997. Utvärdering av lokala jämställdhetsprojekt inom JÄMSAMs nätverk. Stockholm: Statens skolverk.

574.Hägglund, Solveig. 2000. Social responsibility in the classroom: the presence of social representations in communication and interaction. Chaib, Mohamed & Orfali, Birgitta (ed), Social representations and communicative processes. Jönköping Jönköping University Press.

575.Hägglund, Solveig. 2001. ”När var tar sin...”: några tioåringar om kamratrelationer i skolan. Locus: tidskrift för forskning om barn och ungdomar, 13, s. 32–43.

576.Hägglund, Solveig & Öhrn, Elisabeth. 1992. Kön, utbildningsmiljöer och prosocial utveckling. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.

577.Häggqvist, Susann. 2000. Arbetsmiljön i skolan och välbefinnande ur ett elevperspektiv: en uppföljningsstudie av 13–14- åriga flickor och pojkar inom projektet Skolmiljö 2000. Solna: Arbetslivinstitutet; Göteborgs universitet.

578.Häggström, Urban, Josefsson, Daniel & Strömbäck, Anna- Carin. 2006. Var det bättre förr?: en undersökning av elevers läsförmåga i ett 15-årsperspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

579.Hällgren, Camilla. 2006. Researching and developing Swedkid. A Swedish case study at the intersection of the web, racism and education. Umeå: Umeå universitet.

580.Hällgren, Camilla, Granstedt, Lena & Weiner, Gaby. 2006.

Överallt och ingenstans. Mångkulturella och antirasistiska frågor i svensk skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

581.Härnqvist, Kjell. 1993. Den sociala selektionen till gymnasieskola och högskola: analyser i den longitudinella databasen UGU 67. Mölndal: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

SOU 2010:36

582.Härnqvist, Kjell. 1996. Flickors studieval i 1980-talets grundskola, gymnasieskola och högskola. Utbildningshistoria Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1996, s. 68–80.

583.Härnqvist, Kjell. 1998. Explaining the recruitment to postsecondary education: The case of Sweden. Nordisk pedagogik, 18, s. 207–216.

584.Härnqvist, Kjell. 1999. Rekryteringen till teoretisk gymnasieutbildning: en jämförelse mellan sex födelsekohorter.

Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik.

585.Härnqvist, Kjell, Tingsell, Jan-Gunnar & Christianson, Ulf. 1985. LING-projektens intervju: kvantitativa mått på språkanvändning och deras samband med utbildningsnivå och kön. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

586.Härnsten, Gunilla. 1990. Granskning av tillsättningar av skolledare i Uppsala län under åren 1985/1989 – huvudsakligen utifrån jämställdhetsaspekten: rapport från Uppsala län. Uppsala: Länskolnämnden.

587.Härnsten, Gunilla. 1990. Högstadiets datalära från flickors/ kvinnors perspektiv: en förstudie. Uppsala: Pedagogiskt utvecklingsarbete, Uppsala universitet.

588.Härnsten, Gunilla. 2005. Vi sätter genus på agendan: ett deltagarorienterat projekt i en glesbygdskommun. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för pedagogik.

589.Härnsten, Gunilla. 2007. Inre resor: slutrapport från projektet Jämställd förskola i Kronobergs län. Växjö: Växjö universitet.

590.Högberg, Ronny. 2009. Motstånd och konformitet: om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

591.Högdin, Sara. 2007. Utbildning på (o)lika villkor: om kön och etnisk bakgrund i grundskolan. Stockholm: Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet.

SOU 2010:36

592.Höjeberg, Pia. 1994. Att bli kvinna – löftesrikt eller bara besvärligt?: rapport från projektet ”Utvärdering av undervisningsmetod för att förbättra flickors kroppsuppfattning under tidig pubertet”. Bromma: Västra Stockholms sjukvårdsområde. Stockholms läns landsting.

593.Höjer, Dan. 2005. Den utrotningshotade mannen. Opsis kalopsis: om barn- och ungdomskultur, 3, s. 20–21.

594.Immo, Anna-Lena. 2007. ”De ungas självbild säger mycket om samhället”. Dagens samhälle, 36, s. 20–21.

595.Imsen, Gunn. 1999. Jämställdhet och likvärdighet mellan könen. Imsen, Gunn , Almqvist, Inger & Johansson, Jan- Erik (ed), Lärarens värld: introduktion till allmän didaktik.

Lund: Studentlitteratur.

596.Imsen, Gunn & Retzlaff, Joachim. 2006. Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.

597.Irebjörk, Petra. 1998. Fritidshemmens pedagoger: hur fördelar de sin uppmärksamhet mellan flickor och pojkar? Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

598.Isaksson, Anita & Svonni, Annette. 1994. Drama: en försöksverksamhet för att öka flickors talaktivitet. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

599.Isaksson, Therese & Lundberg, Ingela. 1999. Muslimska flickor och svensk skolidrott: en undersökning baserad på intervjuer med muslimska flickor. Lärarutbildning och forskning i Umeå, 6, s. 35–43.

600.Isaksson, Therese & Lundberg, Ingela. 1999. Muslimska flickor och svensk skolidrott: en undersökning baserad på intervjuer med muslimska flickor. Idrottsforskaren: informationsorgan för SVEBI, Svensk förening för beteendevetenskaplig idrottsforskning, 1, s. 21–26.

601.Isling, Åke. 1980. Kampen för och mot en demokratisk skola.

Stockholm: Sober.

602.Israelsson, AnnMarie. 1993. Kvinnor och teknik – omöjligt eller självklart? Dædalus, s. 13–29.

SOU 2010:36

603.Jacobzon-Burlin, Camilla & Åhl, Annica. 1993. Sekundsnattarna: två studier i vilket kön som fångar lärarens uppmärksamhet. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

604.Jakobsson, Ann-Katrin. 1989. Jämställdhet och könsroller i lärar- och barnomsorgsutbildning. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

605.Jakobsson, Ann-Katrin. 1990. Flickors och pojkars villkor i skolan: en uppgift för grundskollärarutbildningen. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.

606.Jakobsson, Ann-Katrin. 2000. Motivation och inlärning ur genusperspektiv: en studie av gymnasieelever på teoretiska linjer/program. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

607.Jakobsson, Björn & Sundbom, Maria. 2005. Vem tar ordet?: en studie i hur talutrymmet fördelas genusmässigt i en gymnasieklass. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

608.Jarlbro, Gunilla. 1997. En kartläggning av undervisningen i sex och samlevnad inom landets lärarutbildningar: intervjuer med skolledningar och lärarkandidater 1996. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.

609.Jarlbro, Gunilla. 1997. Sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan : en enkätstudie från landets mellan- och högstadieskolor 1995–96. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.

610.Jernryd, Elisabeth. 1974. Optimal auktoritets- och propagandaresistens: en studie av ålders- och könsdifferenser.

Malmö: Lärarhögskolan.

611.Jobson, Gunnel. 1988. Så blir flickor tekniska. Barn i hem/skola/samhälle, 4, s. 22–27.

612.Johansson, Annika. 1997. Den dolda underordningen: pojkar och flickor i skolan. Didaktisk tidskrift: för praktiker och forskare, 7, s. 39–42.

613.Johansson, Anna. 2004. Ett vackert lidande. Kulturella perspektiv: svensk etnologisk tidskrift, 4, s. 33–41.

SOU 2010:36

614.Johansson, Ann & Lidström, Anna. 2006. Perspektiv på jämställdhet: kvinnor och män i läromedel och litteraturundervisning i Svenska B på gymnasiet. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

615.Johansson, Anna-Karin & Johansson, Kristina. 2004.

Elevers uppfattning av lärares uppmärksamhet ur ett genusperspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

616.Johansson, Barbro & Andersson, Åsa. 2000. Ante – klassens dataexpert. Hagström, Ylva (ed), Porträtt utan ram: kön och sexualitet bortom strukturalismen. Lund: Studentlitteratur.

617.Johansson, Bror A. 1981. Skolmognad och studieframgång: utveckling – med hänsyn till könsdifferenser under livscykeln 7–25 år. Umeå: Umeå universitet.

618.Johansson, Cajsa. 2009. Svar: Det är heteronormen vi vill åt. Skolvärlden, 15, s. 27.

619.Johansson, Eivor & Häggström, Helena. 2000. ”Tjejdag och jungfrumässa”: beskrivning och utvärdering av en skola/ fritidsaktivitetet med unga flickor i fokus. Örebro: Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten.

620.Johansson, Hans. 1983. Samundervisning i ämnet idrott: gymnastiklärares inställning och erfarenhet på grundskolan.

Mölndal: Idrottspedagogiska rapporter.

621.Johansson, Mårten. 1988. Hur ger vi flickorna sin rätt till tekniken?: rapport om ett praktiskt arbete med teknik på lågstadiet. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

622.Johansson, Malin. 2000. Hur intresset för matematik förhåller sig till elevens ålder och kön: samt en utredning av de bakomliggande orsakerna. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

623.Johansson, Maria & Karlsson, Kristina. 1995. Hur förändras flickors och pojkars talaktivitet och arbetssituation vid arbete med experiment i könsuppdelade grupper? Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

SOU 2010:36

624.Johansson, Ulla. 1997. Vad bör kvinnor kunna?: utbildning som kulturellt kapital och symboliskt våld. Hagman, Ingrid (ed), Mot halva makten. Stockholm: Fritzes.

625.Johansson, Ulla. 2007. Kön, klass och goda lärare. En diskursanalys av texter om yrkeslärare, läroverkslärare och gymnasielärare 1945–2000. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

626.Johansson, Ulrika & Svanberg, Marianne Söderholm. 1993.

Kemi på mellanstadiet: ett försök med delvis könssegregerad undervisning. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

627.John, Charlotta & Sabljar, Pamela von. 2006. Ett nytt sätt att betrakta världen. Volk, Eva Lena (ed), Jämställdhet gör världen rikare: en inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv.

Stockholm: Sida.

628.John, Charlotta, Sabljar, Pamela von & John, Ebba. 2005.

Elfte steget – vägen dit: en metodbok för praktiskt jämställdhetsarbete i förskola och skola. Lund: Svenska ESF-rådet i Skåne län.

629.Johnsson, Lisbeth & Håman, Christer. 1996. Jämställdhetsperspektiv i lärarutbildningar: en översikt av litteratur och kursplaner i SO-ämnen vid Högskolan i Karlstad 1995.

Karlstad: Högskolan i Karlstad, Samhällsvetenskap.

630.Jonasson, Bengt, Ryman, Jan & Stjernedal, Morgan. 1972.

Vilka gick på den nya gymnasieskolans ykesinriktade linjer i Göteborg höstterminen 1971?: en deskriptiv studie av de yrkesinriktade linjerna, med avseende på kön, socialgrupp, popularitet, yrkesplaner samt informationskällor. Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.

631.Jonasson, Karl-Birger. 1974. Med två årskurser genom gymnasiet och fackskolan: betygprov- och protokolldata.

Stockholm:

632.Jones, Alison. 1994. Flickor blir ”flickor” i ett socialt spel av betydelser och sätt att vara. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 15, s. 30–39.

SOU 2010:36

633.Jonsson, Charlotte. 1994. Kan könsuppdelning öka flickors intresse för NO-ämnet? Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

634.Jonsson, Jan O. 1997. Hur skall vi förklara könsskillnader i utbildningsval?: en empirisk prövning av hypoteser om rationella val och könsrollsmodeller. Persson, Inga & Wadensjö, Eskil (ed), Glastak och glasväggar? Stockholm Fritzes.

635.Jonsson, Jan O. 1997. Utbildningsskillnader mellan män och kvinnor – vilka är de och hur kan de förklaras? Hemlin, Egon (ed), ”Det har ändå hänt fantastiskt mycket” / redaktör: Egon Hemlin. Stockholm: Riksbankens jubileumsfond i samarbete med Gidlund.

636.Jonsson, Jan O. 1997. Utbildningsskillnader mellan män och kvinnor: vilka är de och hur kan de förklaras? Stockholm: Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

637.Jonsson, Kjell & Larsson, Niclas. 1994. Könsdifferentierad undervisning: gynnas flickorna av segregerad undervisning?

Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

638.Jonsson, Krister & Lindblom, Anders. 2009. Genusarbete om pedagoger i skolan. Luleå: Luleå tekniska universitet/Pedagogik och lärande.

639.Jonsson, Rickard. 2007. Blatte betyder kompis: om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront.

640.Jonsson, Rickard. 2008. Att skapa invandrarkillar. Maskulina stereotyper i en högstadieskola i Stockholm. Forsell, Håkan (ed), Kalla och varma staden. Migration och stadsförändring i Stockholm efter 1970. Stockholm: Stockholmia förlag.

641.Jonsson, Rickard. 2009. ”Hon tror på mig, hon säger jag är bra!”: kön och måluppfyllelse i en multietnisk skola. Sundbyberg: Sundbybergs stad.

642.Jordan, Kerstin. 1973. Jämställdhet-javisst men hur ska vi gå tillväga? Lärartidningen, 7, s. 23–27.

643.Josefson, Helena. 2007. Genus lärarbok: hur du kan arbeta med genus. Stockholm: Natur och kultur.

SOU 2010:36

644.Josephson, Inge. 1980. Målet är jämställdhet: ett servicematerial för jämställdhetsarbetet i skolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

645.Juvall, Thérèse & ChuChu Petersson, Anna. 2005. Sex- och samlevnadsundervisning i skolan: en kartläggning av sex- och samlevnadsundervisningen på sju högstadieskolor i Stockholms län. Stockholm: Stockholms läns landsting.

646.Nationella jämställdhetskommittén. 1982. Jämställdhet i skolan: skolledarutbildning i jämställdhetsfrågor: ett försök i Kiruna kommun 1979–1981. Stockholm: LiberFörlag.

647.Jönköpingskommun. 2007. Nio vägar mot ökad jämställdhet. Jönköping: Skol- och barnomsorgsförvaltningen, Jönköpings kommun.

648.Jönsson, Kutte. 2007. Idrottsfilosofiska introduktioner: nio kapitel om idrott och sport, moral och etik, kultur och kritik, kön och genus, politik och ideologi, kropp och teknologi.

Malmö: idrottsforum.org, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

649.Kahnberg, Alf. 1982. Framgång och misslyckande vid skolprestationer – orsaker och konsekvenser: en forskningsöversikt.

Malmö: Lärarhögskolan.

650.Kainulainen, Jaana & Smedqvist, Carola. 1996. Flickor och teknik: en studie i om flickors intresse för teknikkonstruktioner kan ökas genom att sätta dem i ett sammanhang. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

651.Kamali, Masoud. 2006. Skolböcker opch kognitiv andrafiering. SOU. 2006:40 (ed), Utbildningens dilemma. Demokratiska ideal och andrafierande praxis.

652.Kangas, Ines & Sandstedt, Ann-Katrin. 1994. Olika medel och metoder för att stärka pojkars känslomässiga och skapande förmåga: en studie genomförd på två fritidshem i Luleå.

Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

653.Karlson, Ingrid. 2003. Bussig eller busig - eller både-och?

Hur barn gestaltar kön i skolan. Locus (Stockholm), 4, s. 18–30.

SOU 2010:36

654.Karlson, Ingrid. 2003. Könsgestaltningar i skolan: om könsrelaterat gränsupprätthållande, gränsuppluckrande och gränsöverskridande. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.

655.Karlsson, Anders & Eriksson, Marlene. 1994. Skillnader mellan flickors och pojkars motoriska utveckling. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

656.Karlsson, Eva-Marie. 1987. Homogena matematikgrupper i åk sju i en Stockholmsskola. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

657.Karlsudd, Peter. 1997. Bemötande av flickor och pojkar i barnomsorg, skola och föreningar: delrapport från genusprojekt. Växjö: Högskolan i Växjö.

658.Karlsudd, Peter, Morsing Berglund, Barbro & Tallberg Broman, Ingegerd. 1998. Jämställdhet, ett gemensamt ansvar: slutrapport från ett samverkansprojekt i lärarutbildingen.

Växjö: Högskolan i Växjö.

659.Karp, Staffan. 1988. Kvinnlig idrott eller jämställd idrott: Riksidrottsförbundets särskilda satsningar under 1980-talet: Delrapport 1: Specialförbundens utvecklingsprojekt. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

660.Katoda, Hiroshi. 1991. Health and sex education of schoolchildren with intellectual handicaps: a study in Japan and Sweden. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

661.Katz, Gregor. 1970. Samlevnads- och sexualfrågor hos psykiskt utvecklingsstörda. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsovård.

662.Kenttälä, Pia, Palo, Linda & Svanberg, Patrik. 2000. Könsrollsbeteende: ett försök att påverka barns synsätt vad gäller traditionella könsrollsbeteenden. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

663.Kihlgren, Susanne. 1979. Utvärdering av sex- och samlevnadsprogrammet i Stockholms län. Stockholm: Avd. för hälsoservice, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms läns landsting.

664.Kimball, Meredith M. 1994. Bara en myt att flickor är sämre i matematik. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 15, s. 40–53.

SOU 2010:36

665.Kindeberg, Tina. 1997. Undervisningens möjligheter att förändra elevernas tänkande inom området aids och sex.

Lund: Lund University Press.

666.Kinnrell, Ingvar. 1976. Ungdomars involvering i idrott: en rapport från den svenska delen av det samnordiska idrottsforskningsprojektet. Mölndal: Lärarhögskolan.

667.Kjellberg, Karin. 2006. Är pedagogen en kvinna?: stafetten.

Fotnoten, 6, s. 11.

668.Kjellman, Ann-Christin. 2002. Profilklasser i matematik och naturvetenskap i Stockholm: enkätundersökning gjord med elever i år 8 i ma/no klasserna hösten 2001/våren 2002: Delrapport 1. Stockholm: Lärarhögskolan.

669.Kjellman, Ann-Christin. 2003. Profilklasser i matematik och naturvetenskap: enkätundersökning med elever i år 8 i Stockholm: Delrapport 1. Stockholm: Lärarhögskolan.

670.Kjellman, Ann-Christin. 2006. Stockholms satsning på profilklasser i MA/NO: slutrapport 2006. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.

671.Kling Sackerud, LiliAnn. 2004. Vet du hur jag räknar nu, fröken?: kommunikation, interaktion och genus i matematikklassrummet. Umeå: Umeå universitet.

672.Kling Sackerud, LiliAnn. 2006. X i fokus: flickor och matematik. Umeå: Umeå universitet.

673.Kling Sackerud, Lili-Ann. 2005. Matematik behövs för att man ska ha det bra resten av livet: en studie av skolflickors syn på matematik i relation till de samhälleliga intentionerna med grundskolans matematikutbildning. Umeå: Umeå universitet.

674.Knubb-Manninen, Gunnel. 1990. Flickors och pojkars skolframgång och klassrumsbeteende: en pilotstudie. Naistutkimus, 3, s. 16–23.

675.Knudsen, Susanne V. 2005. Dancing with and without gender – reflections on gender, textbooks and textbook research. Hornsley, Mike, Knudsen, Susanne V. & Selander, Staffan (ed), ”Has past passed”? Textbooks and educational media for the 21st century. Stockholm: Stockholm institute of educational press (HLS Förlag).

SOU 2010:36

676.Knöfel Magnusson, Anna, Olsson, Hans & Nilsson, Karin. 2007. Jag visste när jag var tio: en handledning för att stödja homosexuella, bisexuella och transpersoner i skolan. Stockholm: Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU).

677.Koivula, Nathalie, Hassmen, Peter & Hunt, Darwin P. 2001. Performance on the Swedish Scholastic Aptitude Test: Effects of Self-Assessment and Gender. Sex Roles: A Journal of Research, 44, s. 629–645.

678.Kollberg, Py. 2001. Datorer för flickor och pojkar. Palmquist, Lena & Kallin Westin, Lena (ed), Från siffror till surfning: könsperspektiv på informationsteknik. Lund: Studentlitteratur.

679.Korkalo, Mia & Niemi, Maria. 1999. Teknik: ett ämne för både flickor och pojkar. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

680.Koskinen, Lennart. 2001. Jämställdhet över alla gränser. Att undervisa, 4, s. 7–9.

681.Krausz, Elisabeth. 1974. Hon och han i nordisk skola.

Stockholm: Föreningarna Nordens förbund.

682.Krosness, Gunnela. 1976. Aktiv könsrollskunskap – skapar solidaritet. Hushållsläraren, 61, s. 12–15.

683.Krut. 1987. Flickornas villkor i skolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 48.

684.Kryger, Nils. 1993. Grabbarna i prydlighetens skola. Arbetsgruppen för manligt och kvinnligt i skolan (ed), En antologi för kunskap och debatt om likheter och olikheter mellan pojkar och flickor och deras olika villkor och förutsättningar i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

685.Kucha, Ryszard & Johansson, Ulla. 2002. Gender and secondary education in Poland and Sweden in the twentieth century. Lublin: Marie Curie-Sklodowska University Press.

686.Kullberg, Irene. 1977. Samlevnadsundervisning. Stockholm: LiberLäromedel.

687.Kullenberg, Ulla & Ehrenlans, Birgitta. 1996. Stopp för sexuella trakasserier. Stockholm: Stockholms skolor, Informationsenheten.

SOU 2010:36

688.Kåreland, Lena. 2005. Kön och klass i Mats Wahls Vinterviken. Kåreland, Lena (ed), Modig och stark – eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur.

689.Kåreland, Lena. 2005. (ed). Modig och stark – eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och kultur.

690.Kåreland, Lena. 2007. Pappa Björn kokar gröt: tema: den sköna litteraturen. Pedagogiska magasinet, 4, s. 46–49.

691.Kåreland, Lena. 2008. Pedagogisk konst eller estetisk pedagogik: om skönlitteratur, läsning och genus. Kåreland, Lena (ed), Barn(s)kultur: nytta eller nöje? Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet.

692.Käller, Kathrine. 1988. Hur flickor fostras till andrarang?: om dominansprocessen vid skolstart. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

693.Käller, Kathrine. 1991. Flickor och pojkar: om könsdominans. Tham, Amelie (ed), Perspektiv på barn & ungdom. Stockholm: Utbildningsradion.

694.Käller, Kathrine. 1994. Att skapa språk – en jämställande idé. Svenska i skolan, 2, s. 31–35.

695.Käller, Kathrine. 1995. Fostran till andrarang: en studie av dominansprocessen vid skolstart och via vägar genom utbildningssystemet ur ett kvinnovetenskapligt perspektiv. Uppsala: Uppsala universitet.

696.Kälvemark, Torsten. 1977. Pojk- och flickskolan. Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 64, s. 17–18.

697.Königsson, Kerstin & Teemant, Erik. 1979. Samordnad specialundervisning och stödundervisning i gymnasieskolan 1975 och 1979. Stockholm: Byrå P 1, Skolöverstyrelsen.

698.Körling, Anne-Marie. 2007. Det är tråkigt att läsa: kanske betyder det... jag kan inte läsa!; pojkars läsning. Svenskläraren: medlemsblad för Svensklärarföreningen, 2, s. 19–23.

699.Lagerqvist, Camilla. 2003. Hoppa över könsgränserna. Fritidspedagogen, 1, s. 16–20.

SOU 2010:36

700.Lahelma, Elina & Gordon, Tuula. 1998. Gränsöverskridande – om kön i läroplaner och i skolans praxis. Arnesen, Anne-Lise (ed), Likt og ulikt: kjønnsdimensjonen i pedagogisk tenkning og praksis. Oslo: Högskolen i Oslo.

701.Lahti, Johanna, Lindström, Helena & Olsson, Anna. 1999.

Självförtroende: ett försök att förbättra tonårsflickors självförtroende med hjälp av gruppstärkande övningar. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

702.Lander, Rolf. 1982. (ed). På den långa vägen mot en jämställd skola: lägesrapport från ett skolförsök i Mölnlycke.

Göteborg: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.

703.Lander, Rolf. 1985. Furuhällsskolans försök med jämställdhet 1978–1982: en processtudie. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

704.Lannvik Duregård, Maria. 2006. Kön spelar roll: tema.

Lärarnas tidning, 17, s. 12–19.

705.Larson, Monica, Wernersson, Inga & Öhrn, Elisabet. 1993.

Betydelsen av sociala könsskillnader för inlärning, utveckling och prestationer i skolan: beskrivning av undersökningsförfarande och undersökningsgrupp. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.

706.Larsson, Annika & Nikell, Eva. 2004. Att våga hoppa jämfota: rapport från ett jämställdhetspedagogiskt projekt.

Stockholm: Jämställdhetsombudsmannen (JämO).

707.Larsson, Andrea & Vikström, Peter. 2006. Matematik för båda könen: har flickor och pojkar olika attityd till ämnet matematik? Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

708.Larsson, Berit. 2002. Att gå på besök: Arendtska samtal i en pedagogisk kontext. Holm, Ulla (ed), Om samtal: en nordisk antologi. Alingsås: U. M Holm.

709.Larsson, Berit. 2009. Agonistisk feminism och folklig mobilisering. Göteborg: Makadam.

SOU 2010:36

710.Larsson, Daniel & Selimson, Pontus. 2005. Måste man ”lira” boll för att få MVG?: vad är det som gör att flickor får sämre betyg än pojkar i Idrott och hälsa? Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

711.Larsson, Hugo. 1970. Från krettlar till pojkar: FLL 1945– 1970: en krönika. Linköping: Föreningen Linköpings läroverkspojkar.

712.Larsson, Håkan. 1997. Läromedel under genusluppen. Tidskrift i gymnastik & idrott, 124, s. 15–18.

713.Larsson, Håkan. 1998. ”Att bli bra, eller bara snacka med kompisar”: en studie om idrott och genus. Stockholm: Lärarhögskolan.

714.Larsson, Håkan. 2001. Iscensättningen av kön i idrott: en nutidshistoria om idrottsmannen och idrottskvinnan. Stockholm: HLS förlag.

715.Larsson, Håkan. 2004. Skolidrotten befäster traditionell genusordning. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 1, s. 61–78.

716.Larsson, Håkan. 2005. Idrott och hälsa: manlighetens sista bastion i skolan? Nordberg, Marie (ed), Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber.

717.Larsson, Håkan. 2008. Genus som didaktiskt problem i idrott och hälsa: utkast till en forskningsstrategi. SVEBIS årsbok, 2008, s. 91–107.

718.Larsson, Håkan. 2008. Idrott och hälsa – ett ämne i genusordningens tecken? Idrott & hälsa, 5, s. 16–19.

719.Larsson, Håkan. 2009. Idrottens könsmönster – varför finns de?: vad handlar de om? Svensk idrottsforskning, 1, s. 11–15.

720.Larsson, Håkan, Fagrell, Birgitta & Meckbach, Jane. 2006. Kooperativa lärprocesser kring genus i idrott och hälsa.

SVEBIS årsbok, s. 173–190.

721.Larsson, Håkan, Fagrell, Birgitta & Redelius, Karin. 2009. Queering Physical Education. Between Benevolence towards Girls and a Tribute to Masculinity. Physical Education and Sport Pedagogy, 14, s. 1–17.

SOU 2010:36

722.Larsson, Håkan & Ohrlander, Kajsa. 2005. Att spåra och skapa genus i gymnasieskolans program- och kursplanetexter.

Stockholm: Skolverket.

723.Larsson, Håkan & Redelius, Karin. 2008. Swedish Physical Education Research Questioned--Current Situation and Future Directions. Physical Education and Sport Pedagogy, 13, s. 381–398.

724.Larsson, Håkan, Redelius, Karin & Fagrell, Birgitta. 2007. ”Jag känner inte för att bli en ... kille”: om heteronormativitet i ämnet idrott och hälsa; tema: kropp, hälsa och genus – kritiska perspektiv på idrott och hälsa? Utbildning och demokrati, 2, s. 113–137.

725.Larsson, Kent. 1982. Skola, språk och kön. Lund: Studentlitteratur.

726.Larsson, Maria & Oskarsson, Ingela. 1994. Påverkan till samlek: hur vi kan påverka till mer samlek mellan pojkar och flickor. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

727.Larsson, Tobias & Palo, Mattias. 2008. Skillnader mellan pojkars och flickors attityder till ämnet idrott och hälsa och dess innehåll. Luleå: Luleå tekniska universitet/Pedagogik och lärande.

728.Larsson-Swärd, Gunnel. 1999. Åtgärdsprogram för barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.

729.Leder, Gilah C. 2004. Are girls measuring up? Kvinnor och matematik: konferens den 12–14 april 2002: konferensrapport 2004. Stockholm.

730.Leder, Gilah C. & Brandell, Gerd. 2004. Mathematics still a male domain?: preliminary data from a Swedish study. Kvinnor och matematik: konferens den 12–14 april 2002: konferensrapport 2004. Stockholm.

731.Lehto, Cecilia & Meyer, Anna. 1998. Flickor + pojkar. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

732.Lekholm, Alli Klapp & Cliffordson, Christina. 2009. Effects of Student Characteristics on Grades in Compulsory School. Educational Research and Evaluation, 15, s. 1–23.

SOU 2010:36

733.Lennerhed, Lena & Kimber, Jon. 1995. Sexuality education in schools: the Swedish debate in a historical perspective.

Stockholm: Swedish Association for Sex Education (Riksförb. för sexuell upplysning) (RFSU).

734.Lennerhed, Lena & Wahlström, Karin. 1994. Sex på svenska: om mål, metoder och teman i RFSUs invandrarprojekt i Lycksele och Norrköping. Stockholm: Riksförb. för sexuell upplysning (RFSU).

735.Lennerstig, Björn. 1986. En ö av jämställdhet: traditionell syn i hemmen. Pedagogiskt magazin, 2, s. 20–23.

736.Lenz Taguchi, Hillevi. 2009. Vad kan ”återkomsten av det materiella” göra för en feministisk pedagogik? Tidskrift för genusvetenskap, 1, s. 83-86.

737.Levander, Sten. 1990. Tar skolan hänsyn till könsskillnader?

Nämnaren: tidskrift för matematikundervisning, 2, s. 11–17.

738.Levander, Sten. 1994. Tar skolan hänsyn till könsskillnader? Bör flickor få tidigare skolstart och särskild spatial träning? Biologiska och neuropsykologiska argument. Skolbarn, 2,

s.8–16.

739.Lidbaum, Erik. 1996. 10 nedslag i skolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 1, s. 2–11.

740.Lidberg, Lars. 1996. Flickors respektive pojkars inställning till teknik. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

741.Lidegran, Ida. 2003. Polisonger, ögonfransar och läppstift: samtalsanalys av hur elever skapar kön i no-undervisning. Östman, Leif (ed), Erfarenhet och situation i handling: en rapport från projektet Lärande i naturvetenskap och teknik.

Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

742.Lidegran, Ida. 2009. Utbildningskapital: om hur det alstras, fördelas och förmedlas. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

743.Liedman, Rebecca. 2006. Med öppna ögon. Ord & bild, 3/4,

s.100–105.

744.Lif, Jan & Radovic, Susanna. 2008. Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med jämställdhet i skolan. Lund: Studentlitteratur.

SOU 2010:36

745.Liljegren, Brita. 1991. Halva mänskligheten eller hela?: könsrollspräglingens orsaker och konsekvenser. Växjö: Högskolan i Växjö.

746.Lind Palicki, Lena. 2005. Hur man än vänder sig har man rumpan bak: om hur man konstruerar kön i en progressiv lärobok. Språk och stil, s. 161-192.

747.Lind, Ulla. 1999. Kön, kontroll och kropp – bilder av skolan som genuspraktik. Lind, Ulla & Åsén, Gunnar (ed),

En annan skola. Stockholm HLS.

748.Lind, Ulla. 2000. Elevers bilder som kunskapskälla: bilder av skolan som genuspraktik. Tema forskning, 1, s. 23–37.

749.Lindahl, Britt. 2004. Lust att lära naturvetenskap och teknik?: vilken roll spelar matematiken för gymnasievalet?

Kvinnor och matematik: konferens den 12–14 april 2002.

Stockholm: Stockholms universitet.

750.Lindahl, Britt & Lundahl, Maja. 1996. Flickorna och naturvetarkrisen. Eskilsson, Olle & Helldén, Gustav (ed),

Naturvetenskapen i skolan inför 2000-talet. Kristianstad: Fagus.

751.Lindahl, Erica. 2007. Spelar lika kön och etnisk bakgrund på lärare och elever roll för provresultat och slutbetyg? Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

752.Lindahl, Erica. 2007. Systematiska avvikelser mellan slutbetyg och provresultat: spelar elevens kön och etniska bakgrund roll?

Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).

753.Lindberg, Anne. 1994. Dominansmönstret mellan flickor och pojkar: föränderligt genom könsindelad undervisning? Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

754.Lindberg, Barbro. 1992. Retts syndrom: en kartläggning av psykologiska och pedagogiska erfarenheter i Sverige. Stockholm: HLS (Högsk. för lärarutbildning i Stockholm).

755.Lindberg, Lisbeth & Grevholm, Barbro. 1998. Kvinnor och matematik: konferens 20–21 april 1996: konferensrapport.

Göteborg: Institutionen för ämnesdidaktik, Avd. för matematik, Göteborgs universitet.

SOU 2010:36

756.Lindbäck, Jessica & Tammilahti, Carina. 2004. Flickors och pojkars tankar om teknik: påverkas de av ett innovationsprojekt? Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

757.Lindell, Ebbe. 1996. Annonssvaret: en studie av skrivning i årskurs 5 inom utvärderingen av grundskolan 1995. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan.

758.Linder, Emma & Lundmark, Susanne. 2002. Påverkar ålder och kön lärares uppfattning om sin kompetensutveckling?: en fallstudie på två grundskolor i Luleå kommun. Luleå: Luleå tekniska universitet, Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar.

759.Lindgren, Hillevi. 1987. He-Man: en modern sagohjälte i några lågstadiebarns liv. Göteborg: S:t Lukasstiftelsens utbildningsinstitut.

760.Lindgren, Karin. 2002. Filosofiska samtal gör elever och lärare jämställda. Skolvärlden, 15, s. 22–25.

761.Lindgren, Monica. 2000. Kvinnor i friskolor: om kön, entreprenörskap och profession i identitetsskapandet: rapport från FEM-gruppen. Örebro: Forum för småföretagsforskning.

762.Lindgren, Monica. 2002. Kvinnor och friskolor: kvinnliga entreprenörer och nya livsformer. Företagerskan Stockholm, 5, s. 68–91.

763.Lindgren, Ulla. 1998. Makt, språk och kön. Lärarutbildning och forskning i Umeå, 5, s. 29–40.

764.Lindh, Anders. 2000. Det är knappt man vågar berätta vilket program man går på i gymnasiet: rapport om föreställningar och attityder i en IP-klass på gymnasiet. Malmö: Lärarhögskolan.

765.Lindh, Sune. 1985. Tema jämställdhet. Malmö: Skola Malmöhus.

766.Lindh, Sune. 1987. Ett samlat program för arbetet med jämställdhet i länets skolor. Malmö: Skola Malmöhus.

767.Lindqvist, Ulla & Sandquist, Anna-Marie. 1999. En jämställd skola. Stockholm: Svenska kommunförbörbundet.

SOU 2010:36

768.Lindroth, Siv. 1999. IDAs och hennes systrars väg ut i arbetslivet: en studie om yrkesplaner, yrkesutveckling och yrkesval hos flickor i tonåren och i tidig vuxenålder.

Stockholm: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

769.Lindskog, Olle. 1995. Homosexualitet: en handbok för lärare. Elevhäfte. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.

770.Lindström, Anna. 1999. Lika eller olika?: en undersökning om musiklärares sätt att bemöta pojkar och flickor i musiksalen. Piteå: Luleå tekniska universitet, Musikhögskolan i Piteå, Avdelningen för musikpedagogik.

771.Linnér, Birgitta & Westholm, Barbro. 1971. Sexualliv och samlevnad: lärar-PM. Stockholm: Utbildningsförlaget.

772.Linnér, Margareta & Westerberg, Boel. 1988. Jag tål inte se tjejerna: en rapport om ett sätt att arbeta med interkulturell undervisning. Norrköping: Statens invandrarverk.

773.Ljungström, Åsa. 2007. Lärarstuderande ser genus: kulturanalytiska reflektioner över gruppbeteckning och könsskillnad. Fahlgren, Siv & Thurén, Britt-Marie (ed), Genusmaraton 2007: Mittsveriges genusforskare på frammarsch.

Östersund: Mittuniversitet.

774.Ljuslinder, Carina & Östlund, Ida. 1998. Könsroller: ett försök att få pojkar och flickor att gå mer över könsgränserna.

Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

775.Logehed, Lena. 1995. Klass med växtmån för flickor.

Femedia, 1, s. 51–53.

776.Lorentz, Hans. 2007. Talet om det mångkulturella i skolan och samhället – En analys av diskurser om det mångkulturella inom utbildning och politik åren 1973–2006. Lund: Lunds universitet.

777.Lorentz, Hans. 2009. Skolan som mångkulturell arbetsplats. Att tillämpa interkulturell pedagogik. Lund: Studentlitteratur.

778.Lorentzi, Ulrika & Rauman Krohn, Britt-Marie. 2007.

Forma framtiden: ett genuspedagogiskt skolprojekt för ett jämställt samhälle: tankar och erfarenheter. Luleå: Luleå tekniska universitet.

SOU 2010:36

779.Lovell, Bibi & Ullstadius, Eva. 2003. Robert och hans bildvärld: en pojke med autism. Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS).

780.Lund, Maria. 1998. Har jag chans på dig?: dokumentation från en konferens den 15 september 1997 för de som arbetar med barn mellan 10–13 år. Karlskrona: Landstinget Blekinge.

781.Lunde, Carolina. 2009. What people tell you gets to you: body satisfaction and peer victimization in early adolescence.

Gothenburg: University of Gothenburg.

782.Lundgren, Anna-Sofia. 1999. ”Fittdjävel”: Om ordens makt. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 60–67.

783.Lundgren, Anna Sofia. 1998. Berättelser om skolan, berättelser om kön. Kulturella perspektiv: svensk etnologisk tidskrift, 7, s. 3–11.

784.Lundgren, Anna Sofia. 2000. Tre år i g: perspektiv på kropp och kön i skolan. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.

785.Lundgren, Edward. 2009. Pratbubblor och maktstrukturer. Tecknade serier i skolans värdegrundsarbete. Luleå: Luleå tekniska universitet.

786.Lundgren, Eva & Sörensdotter, Renita. 2004. Ungdomar och genusnormer på skolans arena. Falun: Dalarnas forskningsråd.

787.Lundgren, Marianne. 2006. Från barn till elev i riskzon. En analys av skolan som kategoriseringsarena. Växjö: Växjö University Press.

788.Lundin, Immi. 1992. Kärleksfullt och envetet – ny pedagogik i tjejklass. Opsis kalopsis, 1, s. 21–23.

789.Lundquist, Barbro. 1978. Språkskillnader mellan kön, hem och skolor: studier inom projektet Fris (fri skrivning i skolan).

Malmö.

790.Lundquist, Daniel & Viklund, Klas. 2005. ”Först såg vi en film”: röster och reportage om jämställdhetsarbete i skolan.

Stockholm: Svenska filminstitutet, Myndigheten för skolutveckling.

SOU 2010:36

791.Lundqvist, Inga & Mullaart, Gunilla. 1982. Lågstadieelevers moraluppfattning. Kristianstad.

792.Lundqvist, Maria, Sandberg, Eva & Smeds, Siw. 2000.

Flickors och pojkars tilltro till sin matematiska förmåga.

Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

793.Lundqvist, Åsa. 1995. Kvinnor i en facklig värld: en studie av medlemmar och kvinnliga förtroendevalda i Lärarförbundet. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

794.Lundsten, Göran & Westerberg, Karin. 1996. Inlärningsfönstret i teknik: en jämförelse av intresse och förståelse för teknik mellan flickor och pojkar i årskurs 3. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

795.Lundström, Agneta. 2008. Lärare och konflikthantering: en undersökande studie ur ett könsperspektiv. Umeå: Fakulteten för lärarutbildning, Umeå universitet.

796.Lunds universitet. 1986. Flickor och pojkar – lika utbildning? Lund: Lunds universitet, Planerings- och budgetbyrån.

797.Lundvall, Suzanne & Meckbach, Jane. 2003. Ett ämne i rörelse: gymnastik för kvinnor och män i lärarutbildningen vid Gymnastiska centralinstitutet/Gymnastik- och idrottshögskolan under åren 1944 till 1992. Stockholm: HLS förlag.

798.Lundvall, Suzanne, Meckbach, Jane & Wahlberg, Johan. 2008. Lärandet form och innehåll – lärares och elevers uppfattning om lärande och kompetens inom ämnet idrott och hälsa, SIH 2001 till SIH 2007. Svensk idrottsforskning, 4, s. 17–22.

799.Lyngfelt, Anna. 2006. Text och kommunikativ tradition. En genusinriktad analys av en läromedelstext i ämnet svenska. Linnér, Bengt & Lundin Åkesson, Katarina (ed),

Tredje nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning. Malmö: SmDi.

800.Lytsy, Anna & Mattsson, Pia. 2003. Varför inte åt samma håll?: tema skolan. Vi-tidningen, 17, s. 36–50.

801.Länsskolnämnden. 1987. Dokumentation av seminariet ”Kvinnor och utbildning – jämställdhetsarbete i skolan”.

Umeå: Länsskolnämnden i Västerbottens län.

SOU 2010:36

802.Länsskolnämnden. 1987. Jämställdhet i grundskolan: intervjuer med lärare, syo-personal och skolledare. Härnösand: Länsskolnämnden.

803.Länsskolnämnden. 1987. Jämställdhet i grundskolan?: elevintervjuer vt 1986. Härnösand: Länsskolnämnden.

804.Länsskolnämnden. 1988. Jämställdhetsfrågor i skolan: lå 87/88. Halmstad: Länsskolnämnden i Hallands län.

805.Länsstyrelsen. 1989. Flickors studieavbrott på tekniska linjer.

Stockholm: Länsstyr. i Stockholms län.

806.Länsstyrelsen. 1992. Tjejer mot strömmen: uppföljning av kvinnor med teknisk gymnasieutbildning. Stockholm: Länsstyrelsen.

807.Länsstyrelsen. 2004. ”Jämställd skola i Västmanland – med pedagogen i centrum”. Västerås: Länsstyrelsen Västmanlands län, Staben.

808.Lärarförbundet. 1995. Jämställdhet: en pedagogisk utmaning.

Stockholm: Lärarförbundet.

809.Lärarförbundet. 1998. Lika för lika: strategier för en jämställd skola: en rapport från jämställdhetsrådet med förbundsstyrelsens förslag till jämställdhetsstrategi. Stockholm: Lärarförbundet.

810.Lärarhögskolan. 1997. Har könet någon betydelse?: rapport från en seminariedag, april 1996. Malmö: Utvecklingsavdelningen, Lärarhögskolan.

811.Lärartidningen. 1976. Skolan, könen och rollerna. Lärartidningen, 10, s. 18–50.

812.Löf, Erika, Marklund, John & Öberg, Catarina. 2004. Samundervisning eller särundervisning?: elever i år 7–9 och deras attityder till samundervisning, särundervisning eller en kombination av dessa i ämnet Idrott och hälsa. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

813.Löfgren, Anders & Åberg, Dan. 1995. Barns tankar och medvetenhet om framtida utbildnings- och yrkesval: en studie av hur vårt samhälles traditionella könsrollsmönster präglar barnen i en sjättsklass i Luleå kommun. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

SOU 2010:36

814.Löfgren-Mårtenson, Lotta. 2009. Hur gör man?: om sex- och samlevnadskunskap i särskolan. Varberg: Argument.

815.Lööf, Camilla. 1999. Det handlar om personer – inte om kulturer!: sex- och samlevnadsundervisningen i mångkulturella skolor. Stockholm: Folkhälsoinstitutet.

816.Mackinnon, Alison, Elgqvist-Saltzman, Inga & Prentice, Alison. 1998. Back to the future?: hopes frustrated or fulfilled? Ohrlander, Kajsa , et al. (ed), Education into the 21st century: dangerous terrain for women? London: Falmer.

817.Magnusson, Måns. 2001. Hur kan genus brytas?: ett elevperspektiv på det lokala jämställdhetsarbetet. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 20–23.

818.Makrakis, Vasilios. 1992. Cross-Cultural Comparison of Gender Differences in Attitude towards Computers in Japan and Sweden. Scandinavian Journal of Educational Research, 36, s. 275–87.

819.Makrakis, Vasilios & Sawada, Toshio. 1996. Gender, Computers and Other School Subjects among Japanese and Swedish Students. Computers & Education, 26, s. 225–31.

820.Malhotra, Gunilla & Sandgren, Gudrun. 1985. Samlevnadsundervisning i Sverige och i ett antal u-länder. Stockholm: Institutionen för vårdlärarutbildning, Högsk. för lärarutbildning i Stockholm.

821.Malmberg, Kristina. 1974. Könsroller i slöjden: en studie av textillärares undervisning av pojkar i textilslöjd i åk 6 i grundskolan. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

822.Malmgren, Gun. 1982. ”Min framtid”: en analys av högstadieelevers uppsatser om framtiden. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

823.Malmgren, Gun. 1997. Flickors och pojkars läsning. Malmö: Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö, Utvecklingsavdelningen.

824.Malmgren, Gun & Borhagen, Kerstin. 1986. Delta. 2, Erfarenheternas betydelse för studie- och yrkesvägen. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

SOU 2010:36

825.Malmgren, Gun & Weiner, Gaby. 2001. Disturbing boundaries in teacher education: gender and the 'F' word - feminism. International Journal of Inclusive Education, 5, s. 237–255.

826.Malmgren, Lars-Göran. 1987. Elevers samtal om litteratur: en analys av ett litteraturpedagogiskt försök i en teknikerklass.

Lund: Lunds universitet.

827.Malmö, Lärarutbildningen. 2001. Genusperspektiv på förskola, skola och utbildning: några inlägg från en arbetsgrupp på lärarutbildningen. Malmö: Lärarhögskolan.

828.Mannberg-Zackari, Carin. 1992. Särundervisning bra för alla: ”Vi blir modigare” Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 3, s. 20–25.

829.Mannerfelt, Charlotte. 1990. Nederlag för jämställd jympa.

Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 3, s. 16–17.

830.Markgren, Lena. 1995. Anna och Per: visst är de olika!: en undersökning av elevers, lärares och föräldrars inställning till könsåtskild musikundervisning i grundskolan. Luleå: Statsvetenskap, Högskolan i Luleå.

831.Marklund, Sixten. 1996. Fördelningen manligt - kvinnligt av lärare och skolledare i grundskola och gymnasieskola från 1960 till 1995: statistik med kommentarer. Utbildningshistoria Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, s. 136–146.

832.Marklund, Therese & Nilsson, Linda. 1994. Flickor och vardagsteknik: kan vi som fritidspedagoger öka flickors självförtroende, till att praktiskt använda sig av teknik i vardagen, genom vårt pedagogiska tillvägagångssätt på fritidshemmen?

Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

833.Marklund, Ulla & Wernersson, Inga. 1984. Flickor på högstadiet: en diskussion om tonårsflickors alkoholvanor. Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.

834.Martin, Jane Roland & Yates, Lyn. 1995. Between two worlds, or, two gaps in the text; Constructing and deconstructing ”girls” as a category of concern in education.

Lärarutbildning och forskning i Umeå, 23, s. 85–94.

SOU 2010:36

835.Martinell, Ingegärd. 1993. Maskinsagor, prinsessfeminister

& nintendospel i sagornas Mariestad. Bok-uppslaget, 2,

s. 11–18.

836.Martinsson, Lena & Reimers, Eva. 2008. Skola i normer. Malmö: Gleerup.

837.Martinsson, Lena, Reimers, Eva, Reingardé, Jolanta & Lundgren, Anna Sofia. 2007. Norms at work. Challenging homophobia and heteronormativity. Stockholm: TRACE.

838.Mason, Suzanne & Lundgren, Anna Sofia. 2001. Strategier på sträckbänken; Deskriptiva, normativa, performativa. Lundgren, Britta & Martinsson, Lena (ed), Bestämma, benämna, betvivla: kulturvetenskapliga perspektiv på kön, sexualitet och politik. Lund: Studentlitteratur.

839.Mattlar, Jörgen. 2008. Skolbokspropaganda?: en ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk (1995–2005).

Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

840.Mattson, Marcus. 1991. När fungerar samlevnadsundervisningen?: intervjuer med skolpersonal. Stockholm: Socialstyrelsen.

841.Mattson, Siv. 1991. Lärarstuderande talar om jämställdhet.

Kalmar.

842.Mattsson, Anna-Karin. 2007. Skolan ur ett genusperspektiv: sex gymnasieelevers upplevelser. Luleå: Luleå tekniska universitet/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/ Samhällsvetenskap.

843.Mattsson, Gunilla. 1996. Flickor och teknik. Ginner, Thomas & Mattsson, Gunilla (ed), Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

844.Mattsson, Tove. 2005. Granskning av lärarutbildningen i Norrköping ur ett genusperspektiv. Linköping: Linköping University Electronic Press.

845.Mayer, Elisabeth. 2003. Åhhh vad det är kul med matte?!: ett försök att öka flickors tilltro till och intresse för matematik i grundskolans år 9. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

SOU 2010:36

846.McConaghy, Maureen J. 1979. Sex-Role Contravention and Sex Education Directed Toward Young Children in Sweden. Journal of Marriage & Family, 41, s. 893.

847.Meckbach, Jane & Lundvall, Suzanne. 2008. Flickor och fysisk aktivitet: bilder av flickors och deras föräldrars skattning av fysisk aktivitet och inställning till idrott och hälsa. Svensk idrottsforskning, 17, s. 12–16.

848.Melander, Sigun. 1977. Könsroller på skolans scen och på livets. Umeå: Fortbildningsavdelningen.

849.Melén, Kerstin. 1988. Mandomsprovet: longitudinell deskriptiv studie över 188 pojkar som haft särskilda svårigheter i grundskolan: en uppföljning beträffande deras tjänstbarhet inför och under värnpliktstjänstgöringen. Stockholm: Psykologiska inst., Stockholms univ.

850.Mella, Orlando. 2007. Skolresultaten – ett mått på utanförskap: varken kön, etnisk bakgrund eller familjens socioekonomiska situation är ensam den avgörande faktorn för barns skolframgångar; alla tre faktorer påverkar gemensamt såväl invandrarelevers som svenska barns skolresultat. I&M. Invandrare och minoriteter, 3, s. 28–29.

851.Menckel, Eva & Witkowska, Eva. 2002. Om språkbruk och sexuella beteenden bland gymnasieelever. Vård, 1, s. 66–70.

852.Meynert, Mariam John. 1994. Beyond equality and difference: pedagogical implications in a multilingual and multicultural society. Lund: Department of Education, University of Lund.

853.Moberg, Maria. 2001. Social kompetens och psykisk hälsa hos tonåringar i Falu kommun. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Enheten för vårdvetenskap.

854.Moberger, Britta. 1991. Jämställdhetsarbetet i skolan: Pojkarnas yrkeslärare kunde göra mycket mer! Lärarnas tidning, 8, s. 18–19.

855.Moinian, Farzaneh. 2007. Negotiating identities. Exploring children's perspectives on themselves and their lives. Stockholm: Stockholms universitet.

SOU 2010:36

856.Molander, Anna. 2007. Scenkonst som verktyg för jämställdhet: metodik och förslag för samarbetsprojekt inom kultur och skola: med utgångspunkt från projekt Iscensättning om härskartekniker av och med Teater Spitze. Visby: Nomen.

857.Molander, Bengt. 2008. Utmaningar till utbildningsvetenskapen: reflektioner från en internationell evaluering av forskningsprojekt om demokratiska värden, genus och medborgarskap. Pedagogisk forskning i Sverige, 1, s. 59–70.

858.Molloy, Gunilla. 1987. ”Men killarna är så sura på oss...”: Om ett lärorikt försök med varannan-fråge-metoden. Tema: Flickornas villkor i skolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 50–53, 82.

859.Molloy, Gunilla. 1988. De tysta flickornas pedagogik. Barn

ihem/skola/samhälle, 5, s. 36–45.

860.Molloy, Gunilla. 1989. Käre läroplan. Didactica minima, 1,

s.49–55.

861.Molloy, Gunilla. 1989. ”Men killarna blir så sura på oss...” : Om ett lärorikt försök med varannan-fråge-metoden.

Kvinnobulletinen, 3, s. 4–7.

862.Molloy, Gunilla. 1989. Samlevnad på svensktimmen – självklart!! Stockholm: Landstinget förebygger AIDS, Stockholms läns landsting.

863.Molloy, Gunilla. 1989. Tss, tjejbaciller. Barn i hem/skola/ samhälle, 6, s. 32–39.

864.Molloy, Gunilla. 1990. Fotbollsängeln och spetsknypplerskan: En studie i skolans femininisering. Svenska i skolan, 2,

s.48–55.

865.Molloy, Gunilla. 1990. Näbbgäddor och bråkstakar. Stockholm: HLS förlag.

866.Molloy, Gunilla. 1990. ... och cypresser kastar långa skuggor. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 69–73.

867.Molloy, Gunilla. 1992. Godmorgon fröken: ett samtal om makt, kön och lärarprofessionalism. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

SOU 2010:36

868.Molloy, Gunilla. 1994. Jag undrar vad de talar om. Stockholm.

869.Molloy, Gunilla. 1998. Texten bakom texten: tre uppsatser om sakprosa ur ett feminist-didaktiskt perspektiv. Lund: Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet.

870.Molloy, Gunilla. 1999. Om tonårsflickors motståndsläsning. Årboka: litteratur för barn og unga. Oslo: Samlaget.

871.Molloy, Gunilla. 2003. Det nödvändiga samtalet. Utbildning och demokrati, 2, s. 77–91.

872.Molloy, Gunilla. 2007. ”Jag ryser när jag ser en bok”.

Svenskläraren: medlemsblad för Svensklärarföreningen, 51, s. 9–11.

873.Molloy, Gunilla. 2007. När pojkar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.

874.Molloy, Gunilla, Saar, Tomas & Körling, Anne-Marie. 2007. Pojkars läsning. Svenskläraren: medlemsblad för Svensklärarföreningen, 51, s. 9–23.

875.Monthan Axelsson, Christina. 2009. Fågelflickor och frusna pojkar: om att se eleven. Stockholm: Bromberg.

876.Morsing Berglund, Barbro, Karlsudd, Peter & Tallberg Broman, Inga. 1998. Jämställdhet, ett gemensamt ansvar. Slutrapport från ett samverkansprojekt i lärarutbildningen.

Växjö: Högskolan i Växjö.

877.Munkhammar, Ann-Kristin & Sundvall, Maria. 2004.

Gymnasieelevers syn på könsroller i skolan: tankar om lärare, klassrumssituation, betyg, utbildnings- och yrkesval, samt möjligheter att öka elevernas medvetenhet kring detta. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

878.Murray, Mac. 1980. Utbildning och jämlikhet. Stockholm: Sekretariatet för framtidsstudier.

879.Myndigheten för skolutveckling. 2003. Hur är det ställt? Tack, ojämt! Erfarenheter av jämställdhetsarbete i grundskolor och gymnasieskolor. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling .

SOU 2010:36

880.Möllehed, Ebbe. 2001. Problemlösning i matematik: en studie av påverkansfaktorer i årskurserna 4–9. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan.

881.Möllehed, Ebbe. 2001. Problemlösning i matematik: en studie av påverkansfaktorer i årskurserna 4–9. Bilaga 2: elevernas lösningar av de olika problemen. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan.

882.Mörtberg, Christina. 1987. Varför har programmeraryrket blivit manligt? Luleå: Tekniska högskolan i Luleå.

883.Nauclér, Martin & Jääaro, Urpo. 1979. Sofie och vi andra: utvecklingsstörd flicka på fritidshem. Lund: LiberLäromedel.

884.Naurin, Pia. 1992. Tysta flickor pedagogiskt problem.

Skolvärlden, 19, s. 18.

885.NCFF. 2006. Fokus tonårsflickor: förhållningssätt till och deltagande i idrott, fysisk aktivitet och skolämnet Idrott och hälsa. Örebro: NCFF, Örebro universitet.

886.Nelson, Anders. 2008. Looking into one's own practice: a Swedish study on gender in educational sciences. Journal of Further & Higher Education, 32, s. 139–149.

887.Nelson, Anders & Nilsson, Mattias. 2002. Det massiva barnrummet: teoretiska och empiriska studier av leksaker.

Malmö: Forskarutbildningen i pedagogik, Lärarutbildningen, Högskolan i Malmö.

888.Nihad, Bunar. 2005. Valfrihet och anti-segregerande åtgärder. När skolpolitik och integrationspolitik möts i det socialt, etniskt och symboliskt polariserade urbana rummet.

Utbildning och demokrati, 14, s. 75–96.

889.Niklasson Ekborg, Margareta, Tallberg Broman, Ingegerd & Lundahl, Maja. 1999. Flickorna och fysiken. Malmö: Lärarhögskolan.

890.Niklasson, Margareta. 1997. Varför vänder flickor naturvetenskap och teknik ryggen?: sammanfattning av ett föredrag som hölls vid sakområdet Kön i skola och barnomsorg april 1996. Lund: Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö, Utvecklingsavdelningen.

SOU 2010:36

891.Nilholm, Claes & Björck-Åkesson, Eva. 2007. Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.

892.Nilsson, AnneMarie. 1990. Motverkar läroböckerna jämställdheten? En litteraturgranskning av 22 läroböcker i en gymnasieskola. Kramfors: Ådalsskolan.

893.Nilsson, Agneta. 1994. Lär skolan flickor att tiga och pojkar att tala? Andréasson, Elisabeth (ed), Språk och kön. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

894.Nilsson, Agneta. 2002. Ringar på vattnet: om sex- och samlevnadsarbetet i Aspudden. Stockholm: LAFA, Stockholms läns landsting.

895.Nilsson, Agneta, Sandström, Birgitta, Hort, Patrick & Johansson, Monica. 2001. ”The best thing is getting to know what others think”- : a summary of a quality assessment of sex education in 80 Swedish schools. Stockholm: Högskoleverket.

896.Nilsson, Agneta, Sandström, Birgitta & Johansson, Monica. 2001. ”Min uppgift är att knyta ihop det”: om kvalitetsgranskningen av tre områden: mobbning och annan kränkande behandling, undervisningen om sexualitet och samlevnad samt tobak, alkohol och narkotika. Stockholm: Skolverket.

897.Nilsson, Ann Kristin. 1995. Flickors inställning till teknik och naturvetenskap. Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

898.Nilsson, Ann-Sofie & Svensson, Marianne. 2005. ”Läsning är inte min grej”: en undersökning av några tonårspojkars attityder till läsning. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap.

899.Nilsson, Bengt. 2008. All vår början bliver svår-: om införandet av ny könsrollsdiskurs i den svenska skolan. Sjöberg, Maria & Svanström, Yvonne (ed), Att göra historia: vänbok till Christina Florin. Stockholm: Institutet för framtidsstudier.

SOU 2010:36

900.Nilsson, Christina & Riis, Ulla. 1989. Flickor och naturvetenskapliga ämnen: högstadiets undervisning i naturorientering och teknik: en kvalitativ uppföljning av några IEA- resultat. Linköping: Linköpings universitet.

901.Nilsson, Caroline & Ström, Ann. 2005. Jämställdhet i skolan: genusskillnader gällande kommunikativ kompetens.

Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

902.Nilsson, Frippe & Svensson, Emili. 2005. Ett äpple till fröken. Stockholm: Frixkultur.

903.Nilsson, Jan & Eklund, Carina. 2006. Framtidens skola: ett temaarbete i årskurs sex. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.

904.Nilsson, Kristina. 1995. Flickkärlek och pojkkärlek: ett tematiskt litteraturarbete analyserat ur ett könsperspektiv. Malmö: Lärarhögskolan.

905.Nilsson, Krister & Nordlund, Mikael. 1998. Behöver vi stimulera pojkars lek?: ett försök att stimulera pojkars lek på fritidshem. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

906.Nilsson, Karin & Rajala, Katarina. 1984. Synpunkter på jämställdhet. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

907.Nilsson, Lina & Bengtsson, Karin. 2007. Genus i undervisningen. Sverige: Lina Nilsson.

908.Nilsson Lindström, Margareta. 1998. Tradition och överskridande: en studie av flickors perspektiv på utbildning.

Lund: Lunds universitet.

909.Nilsson, Martina. 2007. Tjejerna är ruttet fläsk. Socialistisk debatt, 3/4, s. 235–247.

910.Nilsson, Vivi-Ann. 1993. ”Hur förhåller män sig till sitt yrke som fritidspedagoger?”. Malmö: Lärarhögskolan.

911.Nilsson-Hedström, Margareta. 2001. Tradition och överskridande: unga kvinnors perspektiv på utbildning.

Krut. Kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 34–43.

SOU 2010:36

912.Nissen, Jörgen & Riis, Ulla. 1986. Datalära på grundskolans högstadium: en ögonblicksbild från tre kommuner och sex skolor vintern 1984/85. Linköping: Inst. för Tema, Linköpings universitet.

913.Noonan, Richard & Engström, Jan-Åke. 1986. Kunskaper i naturorienterande ämnen i svenska skolor: resultat från den andra IEA-undersökningen om naturorienterande ämnen.

Stockholm: Institutionen för internationell pedagogik, Stockholms universitet.

914.Nordahl, Bertill. 1996. Hankön i skolan: en debattbok om pojkar i en kvinnovärld. Lund: Tiedlund.

915.Nordahl, Bertill, Hejgaard, Elisabeth, Fagerström, Bibbi & Solheim, Jan. 1996. Pojkkön: Flickkön: sex och samlevnadsundervisning på mellanstadiet. Samsø: Nielsens.

916.Nordahl, Bertill & Zachrisson, Olof. 1998. Flickorna & pojkarna: nio samtal om könets betydelse. Lund: Tiedlund.

917.Nordberg, Marie. 2005. Det hotande och lockande feminina: om pojkar, femininitet och genuspedagogik. Nordberg, Marie (ed), Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber.

918.Nordberg, Marie. 2005. (ed). Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber.

919.Nordberg, Marie & Saar, Tomas. 2005. Moralisk panik: är det så enkelt att man kan säga att pojkar är skolans förlorare? Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 44–63.

920.Nordenstam, Kerstin & Wallin, Ingrid. 2002. Osynliga flickor – synliga pojkar: om ungdomar med svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur.

921.Nordesjö, Lena. 1995. Att studera kvinnors skolerfarenheter.

Gävle: Högskolan i Gävle-Sandviken.

922.Nordesjö, Lena. 1995. ”-nu är det mig jag väntar på”: att studera kvinnors skolerfarenheter. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

SOU 2010:36

923.Nordgren, Helena. 1985. Luleå kvinnojour i skolan:

diskussioner om våld speglar könsroller. Morgonbris, 5,

s. 23.

924.Nordh, Jonas. 1999. Varannan damernas?: ett försök att förändra ett rådande könsmönster i klassrummets offentliga samtal med hjälp av varannan – frågemetoden. Luleå Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

925.Nordiska ministerrådet. 1972. Rapport till Nordiska ministerrådet från utskottet för utredning av frågan om könsrollerna i utbildningen. Stockholm:

926.Nordlund, Anna. 1998. En skola utan kanon?: litteraturarv och litteraturundervisning i förändring. Tidskrift för litteraturvetenskap, 27, s. 59–78.

927.Nordlund, Gerhard. 1969. Prognos av framgång i gymnasiet. 1, Analys totalt och med uppdelning på kön. Umeå: Umeå universitet.

928.Nordlund, Gerhard. 1970. Prognos av framgång i gymnasiet. 3, En jämförelse av studieframgång mellan kön, socialgrupper, linjer och gymnasier. Umeå: Umeå universitet.

929.Nordström, Annika. 1977. En bok om könsroller: hur vi arbetade med könsrollsfrågor i plugget: slutrapport från Elevförbundets och Verdandis gemensamma aktion ”Påverka eller påverkas”. Stockholm: Verdandi.

930.Nordström, Marie. 1996. Från särundervisning till samundervisning – ekonomi, medicin, psykologi, pedagogik: en historisk översikt. Utbildningshistoria Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria, 1996, s. 47–67.

931.Nordström, Maria & Rönnbäck, Ingela. 1994. Skolledares tidsanvändning och kommunikation: en studie om skillnader mellan kvinnliga och manliga skolledares tidsanvändning och kommunikation. Luleå: Högskolan i Luleå.

932.Norrman, Margit. 1973. Kvinnosyn i skolan. Kristet forum, 5/6, s. 21–23.

933.Nyberg, Maria. 2000. Genus i undervisningen: examensarbete inom musiklärarutbildningen. Stockholm: Kungliga Musikhögskolan.

SOU 2010:36

934.Nycander, Maria. 2006. Pojkars och flickors betyg. En statistisk undersökning. Uppsala: Uppsala universitet.

935.Nygren, Carina & Niemi, Bengt Ola. 1999. Genusperspektiv i pedagogutbildningar: en studie om studenters upplevelser av lärande om jämlikhet/jämställdhet i teori och praktik. Luleå: Luleå tekniska universitet.

936.Nylander-Widz, Agneta. 1989. Sex och samlevnad för särskolan. Umeå: RPH-Sär.

937.Nyquist, Ylva. 1995. ”Vi vill också höras”: en studie av elev- och föräldrainflytande i sex kommuner, hösten 1994. Stockholm: Sektionen för skola och barnomsorg, Svenska kommunförbundet.

938.Nyrén, Anna-Karin. 2005. Utvärdering av projektet Man och ”fröken”: om män i förskola/skola. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

939.Nyström, Eva. 2007. Exclusion in an Inclusive Action Research Project: Drawing on Student Perspectives of School Science to Identify Discourses of Exclusion. Educational Action Research, 15, s. 417–440.

940.Nyström, Eva. 2007. Talking and taking positions: an encounter between action research and the gendered and racialised discourses of school science. Umeå: Department of Mathematics, Technology and Science Education, Umeå University.

941.Nyström, Eva. 2009. Teacher Talk: Producing, Resisting and Challenging Discourses about the Science Classroom.

Gender and Education, 21, s. 735–751.

942.Nyström, Eva. 2009. Ett två ett två. Tidskrift för genusvetenskap, 1, s. 37-39.

943.Nyström, Pia & Ryytty, Malin. 2002. Flickor och matematik: det vore konstigt utan matteboken. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

944.Näslund, Maria, Wikman, Camilla & Åström, Eva. 2001.

Engelska i förskoleklass: en jämförelse mellan pojkars och flickors ordförråd och intresse. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

SOU 2010:36

945.Näslund, Rebecka. 2009. Bringing actors together: ICT, disability and pupils in special school. Luleå: Luleå tekniska universitet.

946.Näsmark, Anna-Lisa, Nilsson, Eva & Lindén, Erik. 1971.

Skapande rörelse. [D.] 2, Gymnastik för mellanstadiets pojkar och flickor. Stockholm: Beckman.

947.Obbel, Elisabet. 1995. Skolan, svenskämnet och jämställdheten. Svenska i skolan, 2, s. 41–43.

948.Odmark, Ingegerd. 1983. Skolan måste hjälpa flickor bryta mönster! Hushållsläraren: mat, hälsa, miljö, 1, s. 14–15.

949.Ohberg, Ingert. 1988. Samtala om samlevnad. Ett servicematerial för samlevnadsundervisningen i gymnasieskolan.

Stockholm: Liber.

950.Ohlsson, Maria. 1992. Lek, samarbete och konflikt: Om flickors och pojkars interaktion och diskussion i gruppsamtal. ASLA:s skriftserie, 5, s. 221–230.

951.Ohlsson, Maria. 1995. Samtal i skolan: om språk och kön.

Utbildning och demokrati, 4, s. 44–64.

952.Ohlsson, Maria. 1999. Att konstruera kön: en studie av skolelever i enkönad och blandad grupp. Andersson, Lars- Gunnar (ed), Svenskans beskrivning. Lund: Lund: Lund University Press.

953.Ohlsson-Blendulf, Irene. 1990. Musikskolledaren – pedagogisk ledare eller kommunal lekare: dagboksstudie, målsättningar och befattningsbeskrivningar från sexton musikskolor.

Stockholm: Musikhögskolan i Stockholm, Centrum för musikpedagogisk forskning.

954.Ohrlander, Kajsa. 1997. Matematik, längtan och flickor.

Locus: tidskrift för forskning om barn och ungdomar, 9, s. 6– 16.

955.Oldbring, Gunnel. 1997. Behövs segregerade tjej- och killgrupper? Lund: Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö, Utvecklingsavdelningen.

956.Olesén, Ann. 1989. Grekiska tonårsflickor i Hagalund: deras syn på skolan, fritiden, framtiden. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.

SOU 2010:36

957.Olofsson, Britta. 2007. Modiga prinsessor och ömsinta killar: genusmedveten pedagogik i praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

958.Olofsson, Eva. 1981. Idrottsrörelsens handlingsprogram för kvinnlig idrott: en analys av bakgrund, mål och åtgärder.

Umeå: Umeå universitet, Pedagogiska institutionen.

959.Olofsson, Eva. 1989. Har kvinnorna en sportslig chans?: den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900-talet.

Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

960.Olofsson, Eva. 1989. Kvinnlig idrott eller jämställd idrott?: utvärdering av Sveriges Riksidrottsförbunds jämställdhetsarbete under 1980-talet. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

961.Olofsson, Eva. 2005. The discursive construction of gender in physical education in Sweden 1945-2003: Is meeting the learner's needs tantamount to meeting the market's needs?

European Physical Education Review, 11, s. 219–238.

962.Olofsson, Eva. 2007. The Swedish Sports Movement and the PE Teacher 1940-2003: From Supporter to Challenger.

Scandinavian Journal of Educational Research, 51, s. 163– 183.

963.Olofsson, Eva. 2009. 20 år med idrott och genus. Svensk idrottsforskning, 1, s. 4–6.

964.Olofsson, Sten-Sture. 1998. Kvinnliga rektorers ledarstil i svensk grundskola. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

965.Olofsson, Sten Sture. 1996. Kvinnor i svensk skola: en studie av kvinnliga lärare och skolledare. Malmö: Pedagogiska punkten.

966.Olsson, Daniel. 2001. Att bryta genus. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 1–67.

967.Olsson, Daniel. 2001. Engagerade lärare en förutsättning.

Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 12–13.

968.Olsson, Daniel. 2004. Feministiskt självförsvar på skolschemat. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 57–59.

100

SOU 2010:36

969.Olsson, Gunnel. 2003. Mellan rum: en studie i fysisk och mental utveckling av kommunikation med utgångspunkt i en mellanstadieklass. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.

970.Olsson, Hans. 2003. Sexatlas för skolan: vägvisare för att planera och genomföra sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan och gymnasiet. Stockholm: Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU).

971.Olsson, Hans. 2004. Låt stå!: ”De ska kunna sin grej”: bara sex procent av lärarstudenterna får utbildning i sex och samlevnad. Stockholm: RFSU.

972.Olsson, Hans & Lagergren, Ulla. 2001. Följ tråden!: en studie av handboken Röda trådens användning och funktion i sex- och samlevnadsarbetet. Stockholm: Landstinget förebygger aids, Stockholms läns landsting.

973.Olsson, Liselotte. 1993. Hit men inte längre?: kvinnliga skolledare: exemplet från ett jämställdhetsprojekt i Sundsvalls kommun. Linköping: Linköpings universitet.

974.Olsson, Matilda. 2009. ”Pojkar kan också tycka om rosa”: om barnböckers förmedlande av genus och barns uppfattningar om pojkar och flickor. Växjö: Växjö universitet, Institutionen för pedagogik.

975.Onsell, Birgitta. 1978. Jag saknar en medveten granskning

av könsrollerna. Lärartidningen, Svensk skoltidning, 11,

s. 16–17.

976.Onsell, Birgitta & Palmqvist, Roger. 1978. Morske män och menlösa mamseller: en bok om roller och kön. Stockholm: LT.

977.Osbeck, Christina. 2002. Skolan som genderiserande rum. Forsberg, Gunnel, Grenholm, Cristina & Jakobsen, Liselotte (ed), Rum, upplevelsevärld, samhälle. Karlstad: Institutionen för samhällsvetenskap, Genusvetenskap.

978.Osbeck, Christina. 2005. Gemenskaper har sina gränser: om livsförståelsedidaktik. Forsberg, Gunnel & Grenholm, Cristina (ed), -och likväl rör det sig: genusrelationer i förändring. Karlstad Karlstad University Press.

101

SOU 2010:36

979.Osbeck, Christina. 2006. Kränkningens livsförståelse. En religionsdidaktisk studie av livsförståelselärande i skolan.

Karlstad: Karlstads universitet.

980.Osbeck, Christina. 2007. Utvärdering av projektet På lika villkor: arbetsrapport. Karlstad: Avdelningen för humaniora och genusvetenskap, Estetisk-filosofiska fakulteten, Karlstads universitet.

981.Osbeck, Christina, Holm, Ann-Sofie & Wernersson, Inga. 2003. Kränkningar i skolan. Förekomst, former och sammanhang. Göteborg: Centrum för värdegrundsstudier vid Göteborgs universitet.

982.Palm, Irving. 1982. Jämställdhetsinriktad yrkesinformation: en rapport om Akademiska sjukhusets skolprojekt på låg- och mellanstadiet i Uppsala kommun läsåret 1980/81. Uppsala.

983.Palm, Therese. 2006. Könsfördelningen på tekniska högskolor: en studie av orsakerna till den låga andelen kvinnliga studenter. Stockholm: Trita.

984.Palme, Mikael. 1994. Valet till gymnasiet: en statistisk granskning av rekryteringen till gymnasieskolans linjer läsåret 1988/89. Stockholm: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik.

985.Palmer, Anna. 2009. ”I'm not a maths-person”! Reconstituting mathematical subjectivities in aesthetic teaching practises. Gender and education, 21, s. 387–404.

986.Paulsson, Solveig. 1976. Kvinnorna, skolledartjänsterna och förbundet. Lärartidningen, 10, s. 12–13.

987.Persson, Charlotte. 1994. Sex & samlevnad: vad har 17- åringar för erfarenhet och inställning till sex och samlevnad?: ett specialarbete. Halmstad: Folkhälsosektionen, Landstinget Halland.

988.Persson, Jessica. 2005. Flickor ställer högre krav på sig själva i skolan. Välfärd: SCB:s tidskrift om arbetsliv, demografi och välfärd, 3, s. 10–11.

989.Persson, Majlis. 1980. Attityder till olika yrken: påverkar praktisk arbetslivsorientering i åk 8 elevers attityder till ”manliga” och ”kvinnliga” yrken? Sundsvall: Högskolan i Sundsvall/Härnösand.

102

SOU 2010:36

990.Persson, Sofia. 2008. Läraryrkets uppkomst och förändring: en sociologisk studie av lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen i Sverige ca 1800–2000. Göteborg: Department of Sociology, University of Gothenburg.

991.Persson-Tanimura, Inga. 1983. Unga kvinnor utbildningsval och arbetsmarknadsinträde. Persson-Tanimura, Inga & Lundahl, Mats (ed), Kvinnan i ekonomin: hem, yrke, karriär. Malmö: LiberFörlag.

992.Petersson, Camilla & Persson, Annika. 1989. S.O.S. om sex och samlevnadsundervisning på mellanstadiet. Malmö: Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö.

993.Petersson, Carina & Trondman, Mats. 2001. Det kallas ”skoltrötthet”: om tonårstjejer med toaletten som existentiell tillflyktsort. Trondman, Mats & Bunar, Nihad (ed),

Varken ung eller vuxen: ”samhället idag är ju helt rubbat”.

Stockholm: Atlas.

994.Petersson, Eva. 1995. Flickors och pojkars föreställningar kring datorn i undervisningen. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete.

995.Petersson, Gunilla & Sundkvist, Maria. 1999. Höviska riddare och våldtäktsmän. Locus (Stockholm), 3, s. 38–51.

996.Petersson, Monica. 2007. Att genuszappa på säker eller minerad mark: hem- och konsumentkunskap ur ett könsperspektiv.

Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

997.Pettersson, Lars. 2004. Den pedagogiska könssocialiseringens baksidor: en studie om skola, genus och traditionella könsmönster. Luleå: Luleå tekniska universitet/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/Samhällsvetenskap.

998.Pettersson, Ronny. 1992. Utvärdering av jämställdhetsarbete i en kommun: en studie av ett jämställdhetsprojekt inom skola och barnomsorg i Forshaga kommun. Karlstad: Högskolan i Karlstad.

999.Pettersson, Sofi & Vikberg, Camilla. 2002. Elevers inställning till ämnet historia: ett könsperspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

103

SOU 2010:36

1000. Pettersson, Tobias. 1996. Kvinnor, musik och utbildning: musikskolornas historia: den musikaliska familjen. Evterpe, 2/3, s. 6–8.

1001. Pohjanen, Cecilia. 1998. Flickor och pojkar i det offentliga samtalet i klassrummet. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

1002. Poohl, Daniel. 2005. Pojkar – skolans förlorare? Krut: kritisk utbildningstidskrift, 120, s. 7–11.

1003. Poohl, Daniel. 2005. Skolorna som försöker utjämna: Heby, Ronneby och Övertorneå är tre av de kommuner där skillnaden mellan pojkars och flickors betyg är som störst; nu har de bestämt dig för att göra något åt det. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 19–22.

1004. Poohl, Daniel. 2005. ’Vi ska inte bli några jävla akademiker’: pojkarna hamnar efter flickorna i skolan; sämst betyg får eleverna på de mansdominerade praktiska programmen; men för dem själva är det inget misslyckande, utan ett mycket medvetet val. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 11–15.

1005. Prottas, Lena. 1987. En undersökning av alkoholvanor bland flickor vid fyra gymnasieklasser. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms univiversitet.

1006. Prytz, Kjell. 2003. Om att intressera för fysik. Gävle: Högskolan i Gävle.

1007. Pudas, Nina. 2000. ”Ni spelar skitbra för å va tjejer”: en undersökning om tjejer och afroinstrument. Piteå: Luleå tekniska universitet, Musikhögskolan i Piteå, Avdelningen för musikpedagogik.

1008. Påhlsson, Monica. 1974. Uppsatstävling i skolor. Hertha, 61, s. 26.

1009. Queckfeldt, Eva. 1991. Historielöshet och kvinnor – några reflexioner. Kronos, 1, s. 47–67.

1010. Qvarsell, Birgitta & Balldin, Jutta. 2004. Barns villkor och rättigheter: sex uppsatser om barns plats i den pedagogiska diskursen och praktiken. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholm Universitet.

104

SOU 2010:36

1011. Rabe, Tullie. 1997. På väg in i vuxenvärlden: ungdomar med utvecklingsstörning – en uppföljning i ett normaliseringsperspektiv. Mölndal: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.

1012. Rabo, Annika. 2007. Reorganising teacher education in Sweden: Paradoxes of ”diversity”. Drawbacks to gendered success stories. Carlsson, Marie, Rabo, Annika & Gök, Fatma (ed), Education in ”multicultural” societies – Turkish and Swedish perspectives. Istanbul: Swedish research institute in Istanbul.

1013. Ragnarsson, Alexandra. 2000. Könssegregerad undervisning: ett försök att påverka elevers intresse för ämnet fysik. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

1014. Ramstedt, Kristian. 1996. Elektriska flickor och mekaniska pojkar: om gruppskillnader på prov – en metodutveckling och en studie av skillnader mellan flickor och pojkar på centrala prov i fysik. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

1015. Ramstedt, Kristian. 1999. Flickor, pojkar och fysik: en undersökning av den svenska specialistgruppen i TIMSS population3. Umeå: Enheten för pedagogiska mätningar, Umeå universitet.

1016. Rang, Birgitta. 2005. Not-projektet – tankegångar i Agenda 21s anda?: en studie av texter ur ett feministiskt könsperpektiv. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

1017. Ransbo, Gunilla. 1999. Traditionens makt: kvinnobilden i den franska skolgrammatiken. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

1018. Rastad, Cecilia, Ulfberg, Jan & Sjoden, Per-Olow. 2006. High Prevalence of Self-Reported Depressive Mood during the Winter Season among Swedish Senior High School Students. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 45, s. 231.

1019. Redelius, Karin. 2009. Genus och skolframgång i ämnet idrott och hälsa. Svensk idrottsforskning: organ för Centrum för indrottsforskning, 18, s. 42–44.

105

SOU 2010:36

1020. Redelius, Karin, Fagrell, Birgitta & Larsson, Hakan. 2009. Symbolic Capital in Physical Education and Health: To Be, to Do or to Know? That Is the Gendered Question. Sport, Education and Society, 14, s. 245–260.

1021. Regeringskansliet. 1979. Könsroller och utbildning: en lägesrapport: utarb. till den 11:e europeiska utbildningsministerkonferensen i Haag 1979. Stockholm: Fritzes.

1022. Regeringskansliet. 2009. Kön, utbildningsframgång och arbetsliv: nordiskt symposium i Stockholm 10 september 2008: dokumentation. Stockholm: Regeringskansliet.

1023. Rehnberg, Agneta. 1984. Jämställdhetspoäng i lärarutbildningen. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.

1024. Rehnberg, Agneta. 1985. Jämställdhetsfrågor i lärarutbildningen?: ’en konferensrapport’. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.

1025. Reimers, Eva. 2008. Asexuell heteronormativitet?: läraren och normer i lärarutbildning. Martinsson, Lena & Reimers, Eva (ed), Skola i normer. Malmö: Gleerups.

1026. Renberg, Gudrun. 2002. Pedagogisk biologism. Politikens, kulturens & idéernas arena, 3, s. 44, 46-47.

1027. Renberg, Gudrun. 2003. Genuskunskap - inte självklart på lärarutbildningarna: tema: genusperspektiv i förskolan.

Förskolan, 4, s. 33–34.

1028. Rensfeldt, Annika. 1998. ”Tjejer är inte såna som pratar rätt ut”: en diskussion kring flickors positionering i skolan. Nordin Hennel, Ingeborg (ed), Makt och vanmakt: texter från ett genusteorietiskt seminarium. Härnösand: Mitthögskolan, Institutionen för kultur och humaniora.

1029. Reuterberg, Sven-Eric. 1986. Orsaker till studieavbrott och linjebyten i gymnasieskolan. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

1030. Reuterberg, Sven-Erik. 1996. Matematik i grundskolan: en longitudinell studie av köns- och socialgruppsskillnader bland elever som lämnat grundskolan vid olika tidpunkter från början av 80-talet till början av 90-talet. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

106

SOU 2010:36

1031. Reuterberg, Sven-Eric. 1996. Matematik: klass betyder mer än kön. Välfärdsbulletinen: SCB:s tidning om arbetsliv och välfärd, 6, s. 16–17.

1032. Reuterberg, Sven-Eric & Svensson, Allan. 1998. Vem väljer vad i gymnasieskolan?: förändringar i rekryteringsmönstret efter den senaste gymnasiereformen. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

1033. Reuterberg, Sven-Eric & Svensson, Allan. 2001. Köns- och socialgruppsskillnader i matematik: en empirisk studie av elever i den nya grundskolan. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 1, s. 58–64.

1034. Reuterberg, Sven-Eric, Svensson, Allan, Wedman, Ingemar & Wester-Wedman, Anita. 1990. Effekter och sidoeffekter av fysisk aktivitet: relationen mellan regelbunden motion, vardagskompetenser och fritidsintressen med särskild tonvikt på skillnader mellan könen. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

1035. Reuterstrand, Siri. 2005. Varför är könsidentitet så viktig?: den gamla mansrollen känns allt mer förlegad och kvinnorna rycker fram på alla fronter; inte minst inom skolans värld; när ska vi börja se till individ istället för kön? Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 5–8.

1036. Riis, Ulla. 1991. Girls in science and technology. Issues in science education 1, s. 109–130.

1037. Riis, Ulla. 1999. ”-utvecklingen beror då inte på användningen av datorer.”: IT-användningen i den svenska skolan våren 1998. Stockholm: Skolverket.

1038. Rodell Olgac, Christina. 2006. Den romska minoriteten i majoritetssamhällets skola. Från hot till möjlighet. Stockholm: HLS Förlag.

1039. Romö, Anette. 1986. Erk du, Maja du vem skall vi ta?: hur jämställdheten beaktas vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm i samband med chefstillsättningar. Stockholm: Högskolan för lärarutbildning.

1040. Romö, Anette. 1986. Kvinnor – män och jämställdhet inom Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Uppsala: Institutionen för tillämpad psykologi, Uppsala universitet.

107

SOU 2010:36

1041. Rooswall, Gun. 1998. ”Om de e kärlek så får de inte va patetiskt”: ett genusperspektiv på samarbete och konkurrens i elevsamtal om diktskrivande. Nordin Hennel, Ingeborg (ed), Makt och vanmakt. Härnösand: Mitthögskolan, Institutionen för kultur och humaniora.

1042. Rooth, Hetty. 1994. Nedskärningarna i skolan: flickorna drabbas värst. S-kvinnor, Morgonbris, 4, s. 20–23.

1043. Rooth, Hetty. 2009. Läseboken: samhällets spegel av vad?

Aktiva: skola, familj, hälsa, ekonomi, fritid, 1, s. 12–16.

1044. Rosell, Eva. 1989. ”Kom inte och tjata om könsroller nu igen”: ideal och verklighet i svensk jämställdhetspolitik.

Sofia, 1, s. 23–30.

1045. Rosell, Sven. 2005. Genusfrågorna behöver utrymme i skolan: tema genus. Alkohol och narkotika, 5/6, s. 33–35.

1046. Rosén, Monica. 1995. Gender differences in structure, means and variances of hierarchically ordered ability dimensions. Learning and instruction, 5, s. 37–62.

1047. Rosén, Monica. 1998. Gender differences in patterns of knowledge. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

1048. Rosén, Monica & Wernersson, Inga. 1996. Kunskapsmönster och kön: om nödvändigheten av kvantitativ feministisk forskning i pedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, 1, s. 8–24.

1049. Roslund, Katarina. 1995. Flexibel skolstart: barnskolan i Skurup. Malmö: Lärarhögskolan, Lunds universitet, Institutionen för pedagogik och specialmetodik.

1050. Roth, Ann-Christine Vallberg. 2006. Early Childhood Curricula in Sweden from the 1850s to the Present.

International Journal of Early Childhood, 38, s. 77–98.

1051. Roth, Katarina. 1991. Åtta moment i 8-an: ett utvärderat program för samlevnadsundervisningen. Göteborg: Informationsavdelningen, Göteborgs sjukvård.

1052. Roth, Katarina. 1993. Kulturhänsyn i samlevnadsundervisningen: en lärarhandledning. Göteborg: Invandrarförvaltningen.

108

SOU 2010:36

1053. Roth, Katarina & Svensson, Lasse. 1995. Nya pedagoger som vågar: metoder i samlevnadsundervisningen. Göteborg: Pedetik.

1054. Roth, Katarina, Svensson, Lasse & Hillberg, Ann. 1990.

Pedagoger som vågar: metoder tillämpade i samlevnadsundervisningen. Hovås: Pedetik.

1055. Rubenson, Kjell. 1975. Rekrytering till vuxenutbildning: en studie av kortutbildade yngre män. Göteborg: Göteborg studies in educational sciences.

1056. Rubinstein Reich, Lena & Tallberg Broman, Ingegerd.

2004. Homogeniserings- och särartspraktiker i svensk förskola och skola: en kritisk diskussion av resultat, inriktning och begrepp i klass-, köns- och etnicitetsforskning.

Tidskrift för lärarutbildning och forskning, 1/2, s. 13-26.

1057. Rudhe, Elisabet. 1997. Lära nära: sex reportage om lärares vardagslärande. Stockholm: Statens skolverk.

1058. Rundgren, Daniel & Wallin, Linus. 2005. Flickors betyg i idrott och hälsa: innehållets betydelse för idrottsbetyget på gymnasiet. Luleå: Luleå tekniska universitet/Utbildningsvetenskap.

1059. Rutqvist, Åsa & Samuelsson, Anna. 1996. Barn och rörelse: finns grovmotoriska könsskillnader och går dessa att minska genom medveten rörelseträning. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

1060. Rydberg, Emelie, Gellerstedt, Lotta C. & Danermark, Berth. 2009. Toward an Equal Level of Educational Attainment between Deaf and Hearing People in Sweden?

Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 14, s. 312–323.

1061. Rydell, Ann-Margret. 1993. New morbidity-problems and peer relations in a sample of Swedish primary school children: A follow-up from the first to third grade.

Scandinavian journal of psychology, 3, s. 212–222.

1062. Rydell, Ann-Margret & Sundelin, Claes. 1988. Pojkars och flickors hälsa speglad av skolhälsovården: fakta, förklaringsmodeller och implikationer: Barnfamiljerna och samhällets service. Socialmedicinsk tidskrift: organ för sjuk- och hälsovård, 10, s. 490–497.

109

SOU 2010:36

1063. Rydman, Marie-Anne. 1995. Att få flickor att våga genom drama. Svenska i skolan, 4, s. 48–51.

1064. Ryfors, Harald & Norberg, Erik. 1977. Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg 1929–1966, Kjellbergska gymnasiet 1966-1972. Stockholm: Föreningen för svensk undervisningshistoria.

1065. Ryng, Annica, Sysimetsä, Theres & Björk Blomqvist, Mikael. 2003. ”Homosexualitet är inte olagligt om man är över 15 år”. Inkludering och exkludering av homosexuella, bisexuella och transpersoner i biologiböcker. Stockholm: RFSL Ungdom.

1066. Rönnerman, Karin. 1993. Lärarinnor utvecklar sin praktik: en studie av åtta utvecklingsarbeten på lågstadiet. Umeå: Umeå universitet.

1067. Rönnqvist, Anna. 2005. Råder det jämställdhet i klassrummet?: en fallstudie av klassrumssituationen på mellanstadiet ur ett könsperspektiv. Luleå: Luleå tekniska universitet.

1068. Røren, Owe. 1979. Samlevnad: de lindrigt utvecklingsstördas villkor. Stockholm: Ala.

1069. Saar, Tomas. 2007. Pojkars berättelser & berättelser om pojkar. Svenskläraren: medlemsblad för Svensklärarföreningen, 51, s. 15–17.

1070. Sahlin, Birgitta. 1997. Matematiksvårigheter och svårigheter när det gäller koncentration i grundskolan: en översikt av svensk forskning 1990–1995. Stockholm: Statens skolverk.

1071. Sahlström, Jenny. 2006. En utmaning för heteronormen – lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi. Stockholm: Rapport från Equalprojektet Under ytan.

1072. Salminen-Karlsson, Minna. 1995. Vilka pojkar blev civilingenjörer och vad hände med de smarta flickorna?: en studie av sjätteklassare år 1961. Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet.

110

SOU 2010:36

1073. Salmson, Maria & Vestin, Margareta. 1978. Ungdomars könsrollsattityder och attitydförändringar: en enkätundersökning i tre steg rörande några frågor med anknytning till mäns och kvinnors roller: undersökningarna genomförda inom ramen för SÖ:s s.k. könsrollsprojekt. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1074. Samuelsson, Marcus. 2008. Störande elever korrigerande lärare: om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet. Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.

1075. Samuelsson, Marcus. 2008. Störande elever korrigerande lärare: om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 66–79.

1076. Sandberg, Ann-Kristin. 2002. Jämställd skola: strategier och metoder. Stockholm: Lärarförbundet.

1077. Sandell, Anna. 2007. Utbildningssegregation och självsortering: om gymnasieval, genus och lokala praktiker. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

1078. Sandquist, Anna-Marie. 1998. Visst görs vi olika!: jämställda barn – hur skulle det se ut?: en rapport från programberedningen Kommunerna och jämställdheten om jämställdhet i skola och barnomsorg. Stockholm: Svenska kommunförbundet.

1079. Sandqvist, Karin. 1995. Verbal boys and mathematical girls: family background and educational careers. Scandinavian journal of educational research, 39, s. 5–36.

1080. Sandstedt, Eva. 1996. Flickor, pojkar och skrivhjälpmedel: tillgång till personliga skrivhjälpmedel för grundskoleelever med rörelsehinder: en inventering ur ett genusperspektiv.

Stockholm: Lärarhögskolan.

1081. Sandström, Birgitta. 1991. Hur får ungdomar kunskaper om sex och samlevnad?: en enkätundersökning i två gymnasieskolor i södra Stockholm. Stockholm: Utvecklingsenheten för primärvård, SSO, Stockholms läns landsting.

111

SOU 2010:36

1082. Sandström, Kjell. 1998. Man är väl ingen kärring: om ynglingars behov av manlig vägledning på sin väg mot manligheten. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

1083. SCB. 1987. Jämställda?: räkna, rita, resonera: lärarhandledning och elevmaterial. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB).

1084. Scheller, Kicki. 2002. Värdegrunden jämt: kön, makt och genus: en metodhandbok för pedagoger. Visby: Länsstyrelsen, Gotland.

1085. Scherp, Hans-Åke & Thelin, Katina. 2004. Att göra lika på olika sätt: en studie av sex särskilt utvecklingsbenägna skolor.

Karlstad: Institutionen för utbildningsvetenskap, Avdelningen för pedagogik, Karlstads universitet.

1086. Schmidl, Helen. 2005. ”It takes two to tango”: om Per Nilssons Hjärtans fröjd. Kåreland, Lena (ed), Modig och stark – eller ligga lågt: skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur & Kultur.

1087. Schmidl, Helen. 2008. Från vildmark till grön ängel: receptionsanalyser av läsning i åttonde klass. Göteborg: Makadam.

1088. Schånberg, Ingela. 2001. Genus och utbildning: ekonomiskhistoriska studier i kvinnors utbildning ca 1870–1970. Lund: Lunds universitet.

1089. Schånberg, Ingela. 2004. De dubbla budskapen: kvinnors bildning och utbildning i Sverige under 1800- och 1900-talen.

Lund: Studentlitteratur.

1090. Segal, Alan. 2000. Masculinity, school, and self in Sweden and the Netherlands. The journal of men's studies, 8, s. 171– 193.

1091. Segal, Alan. 2001. Sexuella liv, homosexuella jag: en delstudie av normalisering i Sverige. Lambda nordica, 7, s. 16– 31.

1092. Seger, Jan & Thomsson, Bertil. 1994. Kastförmåga hos 7-åriga flickor och pojkar: en pilotstudie. Tidskrift i gymnastik & idrott, 6, s. 26–31.

112

SOU 2010:36

1093. Seifarth, Sofia. 2005. Från desarmering till utlösning under ansvar: sex- och samlevnadsundervisning i skolradion 1954– 1974. Kylhammar, Martin & Godhe, Michael (ed), Frigörare? Moderna svenska samhällsdrömmar. Stockholm: Carlsson.

1094. Sennerfeldt, Per. 1993. Lita på skolan?! Rapport från samlevnadsarbetet vid gymnasieskolorna i Stockholms län.

Stockholm: Landstinget förebygger AIDS, Stockholms läns landsting.

1095. Shavit, Yossi & Blossfeld, Hans-Peter. 1993. Persistent inequality: changing educational attainment in thirteen countries. Boulder, Colorado: Westview Press.

1096. Sidmar, Niklas. 1999. Har tjejerna samma chans på riksidrottsgymnasierna? Svensk idrott, 11, s. 26–29.

1097. Sikström Nilsson, Anne-Charlotte. 2001. Kvinna och skolledare: vem är hon och vad gör hon? Stockholm: Lärarhögskolan.

1098. SIL. 1987. Granskningsrapport om könsroller i grundskolans läroböcker i engelska, tyska och franska. Stockholm: Statens institut för läromedelsinformation.

1099. Silfverstolpe, Magnus. 1993. Samlevnadsarbetet i Stockholms stads skolor: en rapport. Stockholm: Landstinget förebygger AIDS, Stockholms länds landsting.

1100. Silfverstolpe, Magnus. 2000. Det är samma hormoner!: ett projekt i sex och samlevnad för invandrarelever med begränsade svenskkunskaper. Stockholm: Landstinget förebygger AIDS,Stockholms läns landsting.

1101. Silfverstolpe, Magnus. 2006. Kropp & sexualitet: fakta och metoder för lärare som undervisar i svenska som andraspråk.

Stockholm: Lafa – Landstinget förebygger AIDS, Stockholms läns landsting.

1102. Sjøberg, Svein. 2000. Flickor och pojkar: erfarenheter, attityder och intressen. Sjøberg, Svein & Claesdotter, Annika (ed), Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

113

SOU 2010:36

1103. Sjödahl, Inger. 1991. Redovisning av jämställdhetsprojekt vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. Uppsala: Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet.

1104. Sjödin, Gudrun. 1990. Välkommen till skolan, Mattias! En fallrapport om en tioårig beteendestörd pojke. Malmö: Lunds universitet, Lärarhögskolan.

1105. Sjödin, Gudrun. 1992. Vi ska klara av det, Mattias: en fallrapport om en 11-årig pojke med autistiska särdrag.

Malmö: Lärarhögskolan, Institutionen för pedagogik och specialmetodik.

1106. Sjöhag, Anne-Marie. 1987. Varför slutar ungdomar idrotta?: en undersökning i 6 klasser från årskurs 7. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

1107. Sjöström, Carina & Skärberg, Anne. 2005. Traditionella könsmönster i skolan: en undersökning om flickor och pojkar får lika stort utrymme i undervisningen. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm, Särskild lärarutbildning.

1108. Skantze, Ann & Grewin, Ann-Margret. 2001. Kön och genus som villkor. Stockholm: Pedagogiska Institutionen, Stockholms universitet.

1109. Skarby, Gerd. 1999. Pojkar i flickskola – flickor i pojkskola: människan är inte – hon blir. Kroksmark, Tomas (ed), Didaktikens carpe diem. Lund: Studentlitteratur.

1110. Skarsgård, Åse Lo & Wikstrand, Måns. 2008. Pojkar får allt sämre betyg: kartläggning: könsskillnader i skolresultaten.

Dagens samhälle, 8, s. 4–5.

1111. Skogh, Inga-Britt. 2001. ”Teknik – då tänker jag på något spännande som man har kommit på!”: flickor i den yngre skolåldern talar om teknik. Locus (Stockholm), 13, s. 19–31.

1112. Skogh, Inga-Britt. 2001. Teknikens värld – flickors värld: en studie av yngre flickors möte med teknik i hem och skola.

Stockholm: HLS förlag.

1113. Skolverket. 1994. Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor. En kunskapsöversikt om könsskillnader i skolan.

Stockholm: Skolverket.

114

SOU 2010:36

1114. Skolverket. 1996. Utvärdering av lokala jämställdhetsprojekt inom JÄM-SAM:s nätverk. Stockholm: Skolverket.

1115. Skolverket. 1996. Vad betyder social bakgrund och kön för resultaten i matematik?: en longitudinell studie av betydelsen av social bakgrund och kön för tre årskullars resultat i grundskolan. Stockholm: Skolverket.

1116. Skolverket. 1997. Olikheter – en brist eller tillgång? Undervisningsformer, pedagogiska metoder och innehåll i ett genusperspektiv. Stockholm: Skolverket.

1117. Skolverket. 1998. Ger vi pojkar och flickor lika möjligheter? Sammanställning av aktuell kunskap om jämställdhet i skolan. Stockholm: Skolverket.

1118. Skolverket. 2000. Nationella kvalitetsgranskningar 1999: skolors arbete mot mobbning och annan kränkande behandling: sex- och samlevnadsundervisningen. Stockholm: Skolverket.

1119. Skolverket. 2006. Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Stockholm: Skolverket.

1120. Skolverket. 2006. I enlighet med skolans värdegrund. En granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker. Stockholm: Skolverket.

1121. Skolverket. 2006. Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval. Stockholm: Skolverket.

1122. Skolöverstyrelsen. 1975. Ett friare val: jämställdhetsprogram för skolan: rapport från SÖ-projektet ”Könsrollerna i skolan”.

Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförlaget.

1123. Skolöverstyrelsen. 1975. Ett friare val: rapport med förslag. Bilaga nr 1, Så gjorde vi: rapport från könsrollsprojektets modellskolor, Vallaskolan, Sala, Kungshögaskolan, Mjölby.

Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1124. Skolöverstyrelsen. 1975. Ett friare val: rapport med förslag. D. 1, Könsrollskunskap. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

115

SOU 2010:36

1125. Skolöverstyrelsen. 1975. Ett friare val: rapport med förslag. D. 2, Jämställdhetsprogram för skolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1126. Skolöverstyrelsen. 1978. Ett friare val: jämställdhetsprogram för skolan. Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförlag.

1127. Skolöverstyrelsen. 1979. Jämställdhet i gymnasieskolan: temarapport från gymnasieinspektörer 1978/79. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1128. Skolöverstyrelsen. 1982. Prao för jämställdhet. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1129. Skolöverstyrelsen. 1986. Det här var ju inte så svårt!: rapport om 1985 års sommarkurser i teknik för flickor. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1130. Skolöverstyrelsen. 1986. Vill vi, så kan vi, så gör vi det!: om skolans ansvar för att flickor och pojkar får lika kunskaper i naturvetenskap och teknik. Stockholm: Informationsenheten, Skolöverstyrelsen.

1131. Skolöverstyrelsen. 1987. Samlevnadsundervisning på gymnasieskolan: en inventering av olika modeller för genomförandet. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1132. Skolöverstyrelsen. 1987. Smarta tjejer provar tekniska grejer: rapport om 1986 års sommarkurser i teknik för flickor.

Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1133. Skolöverstyrelsen. 1988. Flickorna hoppar av: hälften av flickorna på pojkdominerade yrkestekniska linjer hoppar av studierna: hur får vi dem att stanna?: fakta och tips för yrkeslärare. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1134. Skolöverstyrelsen. 1988. (ed). Mål blir verklighet: om hur skolans jämställdhetsarbete kan gå som en röd tråd från elevens första till sista skoldag. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1135. Skåreus, Eva. 2004. Kön som analytiskt begrepp. Nygren- Landgärds, Christina & Borg, Kajsa (ed), Slöjdforskning: artiklar från forskarutbildningskursen Slöjd och bild i en vetenskapsfilosofisk och metodologisk kontext. Åbo: Åbo akademi, Pedagogiska fakulteten.

116

SOU 2010:36

1136. Skåreus, Eva. 2007. Absent bodies in teacher education. Andersson, Åsa & Johansson, Eva E (ed), Present challenges in gender research. Umeå: National School of Gender Research, Umeå University.

1137. Skåreus, Eva. 2007. Digitala speglar: föreställningar om lärarrollen och kön i lärarstudenters bilder. Umeå: Institutionen för estetiska ämnen, Umeå universitet.

1138. Socialdepartementet. 1982. Lära leva tillsammans: en kartläggning av samlevnadsundervisning i skola och lärarutbildning. Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förlaget.

1139. Socialstyrelsen. 1976. Sex och samlevnad i fritidsledarutbildningen: förslag till ämnesplan. Stockholm: Nämnden för hälsoupplysning, Socialstyryrelsen.

1140. Socialstyrelsen. 1992. Homosexualitet: en handledning för lärare. Stockholm: Socialstyrelsen.

1141. Sohl, Lena. 2008. Verbal aggression: högstadiegrabbar ska vara tuffa, säga fula saker och gå på. Socialpolitik, 2, s. 22– 23.

1142. Sporre, Karin. 2004. Feministisk etik och kunskap i skolan: en skiss. Lärarhögskolan (ed), Gemensamma värden: rapport från symposium 8–9 maj 2003. Stockholm Lärarhögskolan i Stockholm.

1143. Sporre, Karin. 2007. Att se med andra ögon: feministiska perspektiv på kunskap i ett mångkulturellt samhälle. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.

1144. Staberg, Else-Marie. 1986. Flitiga Lisa och matematiken.

Forskning och framsteg, 4, s. 37–38.

1145. Staberg, Else-Marie. 1986. Matematik – är det någonting för kvinnor? Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

1146. Staberg, Else-Marie. 1988. Flickgruppen och eleverna.

Nordisk pedagogik, 8, s. 91–98.

1147. Staberg, Else-Marie. 1992. Olika världar, skilda värderingar: hur flickor och pojkar möter högstadiets fysik, kemi och teknik.

Umeå: Umeå universitet.

117

SOU 2010:36

1148. Staberg, Else-Marie. 1994. Gender and science in the Swedish compulsory school. Gender and education, 1, s. 35–45.

1149. Staberg, Else-Marie. 1994. Röster från gymnasiets naturvetarprogram. Lärarutbildning och forskning i Umeå, 3, s. 35–47.

1150. Staberg, Else-Marie. 1995. ”Tänk dig en pallyft-”. Aktuell NO-didaktisk forskning i Sverige. Stockholm: Statens skolverk.

1151. Staberg, Else-Marie. 1997. Att gå den naturvetenskapliga vägen: röster från gymnasieskolan. Nordborg, Gudrun (ed), Makt & kön. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.

1152. Staberg, Else-Marie. 1999. Att gå den naturvetenskapliga vägen: röster från gymnasieskolan. Fritz, Märta (ed), Gnistor. Stockholm: Tekniska museet.

1153. Staberg, Else-Marie. 1999. Bevisat sämre i matte? Bang: feministisk kulturtidskrift, 4, s. 36–37.

1154. Staberg, Else-Marie. 2002. Om ”naturarna” i ett könsperspektiv. Strömdahl, Helge (ed), Kommunicera naturvetenskap i skolan: några forskningsresultat. Lund: Studentlitteratur.

1155. Staberg, Else-Marie & Assarsson, Marina. 1997. Den breda vägen: flickor och pojkar om gymnasieskolans naturvetenskapsprogram. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

1156. Staberg, Else-Marie & Sigurdson, Thomas. 1992. Olika världar, skilda värderingar: hur flickor och pojkar möter högstadiets fysik, kemi och teknik. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

1157. Stage, Christina. 1979. Kvinnliga naturvetare: en motsägelse?

Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

1158. Stage, Christina. 1979. Könsskillnader i ordkunskap. Umeå: Umeå universitet.

1159. Stage, Christina. 1980. Att studera testuppgifter som fungerar olika för män och kvinnor. Umeå: Umeå universitet.

118

SOU 2010:36

1160. Stage, Christina. 1985. Gruppskillnader i provresultat: uppgiftsinnehållets betydelse för resultatskillnader mellan män och kvinnor på prov i ordkunskap och allmänorientering.

Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

1161. Stage, Christina. 1987. Analys av nog-uppgifter med avseende på könsskillnader i resultat. Umeå: Umeå universitet.

1162. Stage, Christina. 1987. Skattning av könsskillnader i resultat på allmänorienteringsuppgifter. Umeå: Umeå universitet.

1163. Stage, Christina. 1988. Gender differences in test results.

Scandinavian journal of educational research, 32, s. 102–111.

1164. Stage, Christina. 1992. How Important Are Age and Education for Gender Differences in Test Results?

Scandinavian Journal of Educational Research, 36, s. 223–35.

1165. Stage, Christina. 1993. Gender Differences on the SweSAT: A Review of Studies since 1975. Educational Measurement, 7, s. 111–118.

1166. Stanfors, Maria. 2000. Säkert och sakta: en historisk översikt över kvinnors intåg i naturvetenskaplig och teknisk utbildning. Stockholm: Skolverket.

1167. Stanfors, Maria. 2003. Education, labor force participation and changing fertility patterns: a study of women and socioeconomic change in twentieth century Sweden. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

1168. Starenvik, Alexandra. 1996. Flickor och datorer: vilken inställning 10–12-åriga flickor med olika grad av datorvana har till datorer. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen, Utvecklingspsykologiska seminariet.

1169. Steenberg, Ann & Gumælius, Lena. 1997. Flickor och pojkar i samma skola. Solna: Ekelund.

1170. Stenninger, Gunilla. 1992. Några 15-åriga flickors matvanor och järnintag. Örebro: Samhällsmedicinska enheten.

1171. Stenström, Kersti. 1984. Tynningökurserna: en utvärdering av kurser i sex och samlevnad för högstadiepersonal i Stockholm under tiden november 1979 – maj 1982. Stockholm: Hälsoavdelningen, Hälso- och sjukvårdsnämnden, Stockholms läns landsting.

119

SOU 2010:36

1172. Sternad, Sirpa. 1997. (ed). Ur led är skolan –. Malmö: Gleerup.

1173. Sterner, Gunilla. 1998. Jämställdhetsarbete i praktiken. Baude, Annika (ed), Genus i praktiken: på hans eller hennes villkor? Vällingby: Jämställdhetsarbetares förening.

1174. Sternerup, Christina. 1986. Sverige behöver duktiga tekniker

– oberoende av kön!: 3:e årets tjejsatsningar från förskola t.o.m. högskola i Stockholms län. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan, Informationsavdelningen.

1175. Strandberg, Anneli & Larsson, Marita. 1998. Det dramatiska klassrummet: kan dramaövningar med jämställdhet som tema leda till ökad jämställdhet mellan pojkar och flickor i klassrummet. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

1176. Ström, Åsa & Högflygt, Anita. 1974. Könsrollerna och skolan. Skolvärlden, 74, s. 11–16.

1177. Strömquist, Siv. 1988. Vem skrev vad?: redovisning av ett försök att köns- och årskursplacera uppsatsskribenter. Uppsala: FUMS.

1178. Stukát, Staffan. 1978. Sociometrisk status och attityder till skolan. Göteborg: Göteborgs universitet, SOS-projektet.

1179. Ståhl, Marie. 1998. Flickor & fysik = sant?: hur vi ska få flickor att intressera sig för fysiken. Malmö: Lärarhögskolan.

1180. Ståhle, Ylva. 2000. Föräldrainflytande i skolan: behov eller politisk viljeyttring? Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen.

1181. Ståle, Monica. 1993. Flexibel skolstart: organisationsformer och föräldraattityder (SAMBOS-projektet). Malmö: Lärarhögskolan.

1182. Sumpter, Lovisa. 2009. On aspects of mathematical reasoning: affect and gender. Umeå: Department of Mathematics and Mathematical Statistics, Umeå Universitet.

1183. Sumpter, Lovisa. 2009. Teachers' conceptions about students' mathematical reasoning: gendered or not? Umeå: Department of Mathematics and Mathematical Statistics, Umeå University.

120

SOU 2010:36

1184. Sumpter, Lovisa. 2009. Upper secondary school students' gendered conceptions about mathematics. Umeå: Department of Mathematics and Mathematical Statistics, Umeå University.

1185. Sundbaum, Bengt. 2008. Bättre undervisning om sex- och samlevnad: tema: prevention. Jordemodern, 10, s. 8–11.

1186. Sundell, Knut, Klint, Johan & Colbiörnsen, Maria. 2007.

Normbrott och psykisk ohälsa bland flickor och pojkar i årskurs 7 och 8: en studie av 1 236 elevers enkätsvar vid tre tillfällen. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten, Socialtjänstförvaltningen, Stockholms stad.

1187. Sundin, Charlotta. 2003. Sex och samlevnadsundervisning – för pojkar och flickor? Göteborg: Institutionen för genusvetenskap, Göteborgs universitet.

1188. Sundkvist, Maria. 1996. Genus och klass i en jämlik och demokratisk skola. Svenska i skolan, 4, s. 20–25.

1189. Sundström, Christina. 1987. Finns det en feministisk pedagogik, en kvinnopedagogik? Tvärtanten, 1, s. 19–25.

1190. Sundström, Peter. 2006. Könsmönster i Jokkmokks kommuns skolor/förskolor. Luleå: Luleå tekniska universitet/Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/Samhällsvetenskap.

1191. Sundström, Ulrika. 2008. Rakt på sak om G-punkt och genus: på gymnasieskolan i Sollefteå står fyra lärare för undervisningen i sex och samlevnad. Lärarnas tidning, 17, s. 20–24.

1192. Svaleryd, Kajsa. 2003. Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm: Liber.

1193. Svaleryd, Kajsa. 2005. Genuspedagogik: ett sätt att förändra verksamheten. Nordberg, Marie (ed), Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Stockholm: Liber.

1194. Svaleryd, Kajsa. 2006. Varför genusmedveten pedagogik? Volk, Eva Lena (ed), Jämställdhet gör världen rikare: en inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Stockholm: Sida.

121

SOU 2010:36

1195. Svanberg, Birgitta & Torpe, Ulla. 1991. (ed). Manligt och kvinnligt i litteraturen: antologi och analyser för gymnasieskolan och folkbildningen. Stockholm: Biblioteksförlaget.

1196. Svanström, Yvonne. 2008. Kampen i katedern: att undervisa i genushistoria. Sjöberg, Maria & Svanström, Yvonne (ed),

Att göra historia: vänbok till Christina Florin. Stockholm: Institutet för framtidsstudier.

1197. Swedmark, Marianne. 1979. Könsrollsinlärning: imitationens betydelse för inlärning av könsbundet beteende: en undersökning beträffande teckningsvanor och könsbundet motivval vid tecknande. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

1198. Swedmark, Marianne. 1981. Inlärningsteoretiska perspektiv på könsroller och socialisering. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

1199. Svender, Jenny. 2007. Satsa på flickors idrottande!?: en studie om föreställningar om flickor och flickors idrottande. Svensk idrottsforskning, 3/4, s. 82–85.

1200. Svender, Jenny. 2009. Idrottsrörelsens satsning på flickor – en kontraproduktiv åtgärd? Svensk idrottsforskning, 1, s. 34– 37.

1201. Svennbeck, Margareta. 1994. PEEL – ett sätt att förverkliga läroplanens allmänna mål och öka flickors intresse för fysik?

Uppsala: Didaktikcentrum, Uppsala universitet.

1202. Svennbeck, Margareta. 1997. Jämställdhet och no-utbildning: en litteraturöversikt, analys och diskussion utifrån feministiska ansatser. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

1203. Svennbeck, Margareta. 1998. Världsbilder, kön och kultur: en ny utgångspunkt för diskussioner och forskning om Na- utbildning. Utbildning och demokrati: tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 7, s. 29–43.

1204. Svennbeck, Margareta. 2003. Omsorg om naturen: om NO- utbildningens selektiva traditioner med fokus på miljöfostran och genus. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.

122

SOU 2010:36

1205. Svennbeck, Margareta. 2006. Hållbar utveckling inte viktigt i NO-läromedel. Krut: kritisk utbildningstidskrift, 3/4, s. 98– 108.

1206. Svensk, Birgitta. 1998. Jämställdhet i skolan. Visby: Tema K & M, Visby.

1207. Svensson, Allan. 1971. Relative achievement: school performance in relation to intelligence, sex and home environment.

Göteborg: Göteborg studies in educational sciences.

1208. Svensson, Allan. 1972. Lika begåvning – lika betyg?: en studie av s.k. relativa skolprestationer bland pojkar och flickor med skiftande hembakgrund. Göteborg: Göteborgs universitet.

1209. Svensson, Allan. 1998. Hur lyckas eleverna i den nya gymnasieskolan? Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

1210. Svensson, Allan & Stahl, Per-Arne. 1996. Framgång och misslyckande i gymnasieskolan: en uppföljningsundersökning av en årskull elever. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

1211. Svensson, Daniel. 2008. Så blir skolidrotten mer jämställd: genus. Svensk idrott, 12, s. 26–27.

1212. Svensson, Eva-Maria. 1987. Finns det en feministisk pedagogik, en kvinnopedagogik? Tvärtanten, 1, s. 27–30.

1213. Svensson, Lena. 2000. Kvinnor och vardaglig fysisk aktivitet: en studie av yngre kvinnors upplevelser. Halmstad: Centrum för idrottsvetenskap, (CIV), Högskolan i Halmstad.

1214. Swärd, Susann & Falkbacken, Sven B. 2009. Utvärdering av Projekt – jämställdhetsintegrering: jämställdhetsprojekt inom skol- och barnomsorgsförvaltningen, Växjö kommun. Delrapport 1. Växjö: FoU Välfärd i Södra Småland.

1215. Szabo, Julius & Szabo, Petra. 1994. Leka och lära med bokstavsmattor: rörelseträning för sexåringar och lågstadieelever. Stockholm: Legus.

1216. Szilas, Anna. 1969. Gymnastik för flickor: högstadiet. Gävle: Skrivrit.

123

SOU 2010:36

1217. Söderberg, Erik, Östberg, Bertil & Fredelius, Susanne.

1980. Vår jämlika skola. Stockholm: LT.

1218. Söderberg Forslund, Monica. 2000. Kvinnor och skolledarskap: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.

1219. Söderberg Forslund, Monica. 2002. Kön, makt och skolledarskap: en studie av kvinnliga skolledare i historisk belysning. Stockholm: Lärarhögskolan i Stockholm.

1220. Söderberg, Lena. 1993. Livstecken: språkutveckling hos en döv pojke med autism. Stockholm: Riksföreningen Autism.

1221. Söderberg, Pål. 2003. Homogena och heterogena elevunderlag i skolan: en jämförande studie av två gymnasieskolor. Uppsala: Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

1222. Söderlund, Anita. 2000. Barn i skola och fritidshem: en studie kring samverkan. Stockholm: HLS Förlag.

1223. Söderpalm, Ewa. 1996. Transsexualism i ett logopediskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

1224. Söderström, Suzanne & Nilsson Gangnebien, Jane. 1996. Talande bilder: analys av elevers bilder i en idrottssituation sett ur ett genusperspektiv. Tidskrift i gymnastik & idrott, 123, s. 30–37.

1225. Taleman, Marg. 1976. Initiativrika, orädda pojkar och passiva, försiktiga flickor i vanligaste läseboken. Lärartidningen, svensk skoltidning, 10, s. 8–12.

1226. Tallberg Broman, Ingegerd. 1994. Lärarutbildning, kön och professionalisering: med förskollärarutbildningen som ett historiskt exempel. Malmö: Lärarhögskolan.

1227. Tallberg Broman, Ingegerd. 1997. Genusperspektiv i pedagogik. Aktuellt om kvinnoforskning, 1, s. 12–14.

1228. Tallberg Broman, Ingegerd. 1997. Vad vet blivande lärare om genusfrågor? Locus 9, s. 29–39.

1229. Tallberg Broman, Ingegerd. 1998. De lärarstuderande och könsperspektiven. Malmö: Lärarhögskolan.

124

SOU 2010:36

1230. Tallberg Broman, Ingegerd. 2002. Kön, professionalisering och förskollärarutbildning. Johansson, Birgitta (ed), Barnomsorgsutbildningarna i Norrköping 100 år. Linköping: Linköpings universitet. Institutionen för tematisk utbildning och forskning.

1231. Tallberg Broman, Ingegerd. 2002. Kön/genus i förskolan och skolan för alla. Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette (ed), Likvärdighet i en skola för alla: historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Statens skolverk.

1232. Tallberg Broman, Ingegerd. 2002. Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur.

1233. Tallberg Broman, Ingegerd. 2006. Att förändra den sociala ordningen. EDUCARE, 2, s. 6–34.

1234. Tallberg Broman, Ingegerd, Rubinstein Reich, Lena & Hägerström, Jeanette. 2002. Likvärdighet i en skola för alla: historisk bakgrund och kritisk granskning. Stockholm: Statens skolverk.

1235. Taube, Karin & Skarlind, Anders. 1997. Utvärdering av grundskolan 1995: UG 95. Svenska: läsförmåga, läsvanor och attityder till läsning hos elever i årskurs 2. Stockholm: Statens skolverk.

1236. Tebelius, Ulla. 1990. The women's project: women and men in Swedish popular education. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1237. Tebelius, Ulla. 1998. Varför fortsätter tonårsflickor att idrotta? Svensk idrottsforskning, 2, s. 54–57.

1238. Teemant, Erik & Königsson Löhr, Kerstin. 1980. Lärarsituationen i grundskolan. Den 3 september 1980. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1239. Teveborg, Lennart. 1999. Bakom fasaden: om grundskolans framväxt. Solna: Ekelund.

1240. Thagemark, Eva. 1991. Fortbildningsinsatser 1991 för vidareutveckling av skolans samlevnadsundervisning och HIV/AIDS- förebyggande arbete. Frösön: Jämtlands läns landsting, Östersund; Länsskolnämnden, Jämtlands län.

125

SOU 2010:36

1241. Thedin Jakobsson, Britta & Engström, Lars-Magnus. 2008. Vilka fortsätter – vilka slutar?: förändringar i idrottsvanor bland yngre tonåringar. Svensk idrottsforskning, 4, s. 27–31.

1242. Thelander, Kerstin. 1996. Lyckade och misslyckade samtal i skolan. Thelander, Mats, Elmevik, Lennart & Nordberg, Bengt (ed), Samspel och variation. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk.

1243. Thelin, Carolina & Göst, Sophie. 2008. Var sitter känslorna?: sex och samlevnad för gymnasiesärskolan. Malmö: Malmö stad.

1244. Thern Bertéus, Birgit. 1982. Könsskillnader i elevers skriftspråk. Uppsala: FUMS.

1245. Thorsell, Lennart. 1989. Jämställdhet och könsroller: ett projekt i samverkan mellan historia, svenska, samhällskunskap, socialkunskap, filosofi och religionskunskap. Aktuellt om historia: organ för historielärarnas förening, 1/2, s. 35–39.

1246. Thorsell, Titti. 2000. Lockande tjejidrott på schemat. Skolvärlden, 22, s. 14.

1247. Thurfjell, Maria & Viklund, Marie. 2006. Tar pojkar och flickor lika stort utrymme i klassrummet?: en studie kring hur utrymmet fördelas mellan könen i ämnet biologi. Luleå: Luleå tekniska universitet, Utbildningsvetenskap.

1248. Thörnblom, Agnes. 1990. Får mor va' rar och far karl?: om nätverkstänkande i barnböcker. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

1249. Tikkanen, Ronny & Bexell Hultén, Ingrid. 1996. ”Det var knäpptyst i klassen”: erfarenheter från undervisning i sex och samlevnad. Göteborg: Ungdomsmottagningen Centrum.

1250. Tillstam, Ann-Christina & Öhman, Sara. 1994. Flickors och pojkars uppfattningar om varandra. Luleå: Lärarutbildningarna, Högskolan i Luleå.

1251. Tindal, Birgitta. 2008. Långdans ska få oss att se ojämställdheten på skolorna. Folkhögskolan, 3, s. 22–23.

1252. Tjellander, Bengt. 1986. Stämningsbilder: en intuitiv värdering av elevernas arbetsmiljö. Linköping: Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi.

126

SOU 2010:36

1253. Tolgfors, Börje. 1984. Simundervisning för flickor: ett led i jämställdhetsutvecklingen. Tidskrift i gymnastik & idrott, 111, s. 36–42.

1254. Torstenson-Ed, Tullie. 2003. Barns livsvärld: genus, etnicitet, generation, särskilt stöd och värderingar i skolan. Lund: Studentlitteratur.

1255. Trast, Malin. 1996. Improvisera mera: sex musiklärares syn på barn och musikundervisning. Piteå: Musiklärarutbildningen, Musikhögskolan i Piteå.

1256. Trotzig, Eva. 1989. Den osynliga texten: Textens roll i den tidiga kvinnliga skolslöjden. SPOV, 7, s. 3–27.

1257. Tyrén, Lena. 2007. Pedagogen, datorn och elevers informationssökning: perspektiv på IKT-användning i yngre skolbarns klassrum. Borås: Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås.

1258. Töringe, Susanne. 1985. Sida vid sida: en litteraturlista om jämställdhet. Södertälje: Högskolan för Lärarutbildning.

1259. Uebel, Maja. 2006. Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna: vad flickor och pojkar värdesätter i RIG-verksamheten.

Stockholm: Riksidrottsförbundet.

1260. Ulenius, Kicki. 1974. ”Då skils man.” Hertha, 61, s. 14–15.

1261. Ulfgard, Maria. 2002. För att bli kvinna – och av lust: en studie i tonårsflickors läsning. Stockholm: B. Wahlström.

1262. Ullmanen, Petra. 1996. Ett rum för rättvisa? Ungdomstid, 4, s. 38–44.

1263. Ullstadius, Eva & Lovell, Bibi. 2008. Flickor med autism och deras bilder. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

1264. Ullström, Margaretha. 1998. ”Säg inte till nån att jag blivit en sån där som läser”: att skapa läslust bland pojkar på ett yrkesprogram. Bis: bibliotek i samhälle: organ för biblioteksarbetare och biblioteksnyttjare, 2, s. 18–21.

1265. Unenge, Gun & Unenge, Jan. 1997. Flickors och pojkars användning av datorer: arbetsrapport från projektet Datorn i Grundskolan – ”DIG-projektet”. Jönköping: Högsk. för lärautbildning och kommunikation.

127

SOU 2010:36

1266. Urisman, Raquel. 1991. I begynnelsen ... : Kvinnors utbildning. Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 1, s. 3– 31.

1267. Ursing, Anna Maria. 1992. Lärarinnor – finns dom? Praktik & teori, 3, s. 43–48.

1268. Ursing, Anna Maria. 1993. Lärarinnor – finns dom? Didaktisk tidskrift: för praktiker och forskare, 1/2, s. 13–17.

1269. Ursing, Anna Maria. 1998. De kallar mig fröken, fast jag är fru och adjunkt!: hur man har talat om och till kvinnliga lärare. Malmö: Lärarhögskolan.

1270. Ursing, Anna Maria. 2004. Fantastiska fröknar: studier av lärarinnegestalter i svensk skönlitteratur. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion.

1271. Ursing, Anna Maria. 2005. Lärarinnans utsatta liv skildrat i litteraturen. Krut: Kritisk utbildningstidskrift, 2, s. 57–66.

1272. Utbildningsdepartementet. 1969. Konfirmandundervisning och sexualkunskap: enkät bland konfirmations- och bibelskolelärare och motsvarande: undersökningsrapport. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

1273. Utbildningsdepartementet. 1994. Olika som bär: en liten bok om kvinnligt och manligt i skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

1274. Utbildningsdepartementet. 2004. Könsskillnader i utbildningsresultat: fakta, mönster och perspektiv. Stockholm: Ut- bildningsdepartementet.

1275. Wadensjö, Marita. 1994. Att undervisa flickrespektive pojkgrupper i svenska åk 7: ett konkret försök i Forshaga kommun.

Karlstad: Högskolan i Karlstad.

1276. Wahlgren, Victoria C. 2009. Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola: en studie om genuspedagogers förståelse av gymnasieskolans jämställdhetsarbete. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.

1277. Wahlström, Kajsa & Kaj, Gunnar. 2003. Flickor, pojkar och pedagoger: jämställdhetspedagogik i praktiken. Stockholm: Sveriges utbildningsradio.

128

SOU 2010:36

1278. Wahrby, Elsa. 1980. Hemkunskap på lågstadiet: ökad jämställdhet genom träning av vardagsfärdigheter. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1279. Vallberg, Ann-Christine. 1991. Synen på krigsleksaker och videovåld hos flickor och pojkar på olika skolstadier: analyser av enkätdata från årskurserna 5 och 8 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasieskolan. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan.

1280. Vallberg, Ann-Christine. 1992. Kön, jämställdhet, jämlikhet och hierarki. Malmö: Institutionen för pedagogik och specialmetodik, Lärarhögskolan.

1281. Vallberg Roth, Ann-Christine. 1994. Manliga röster i rörelse: en könsstudie med fokus på lärarutbildningar/yrken, personal och organisation vid Lärarhögskolan i Malmö.

Malmö: Lärarhögskolan.

1282. Wallsten, Hanna. 2001. Passiva flickor i historieböckerna.

Lärarnas tidning, 1, s. 35.

1283. Wasén, Christina & Gustafsson, Hans. 1981. Orsaker till studieavbrott bland kvinnor i utbildning till mansdominerade yrken: en studie vid Tullängsskolan i Örebro. Örebro: Högskolan, Institutionen för psykologi och pedagogik.

1284. Ve, Hildur. 1997. Teachers' participation in an action research project about gender equality in primary school.

Umeå: Umeå universitet.

1285. Vedin, Eva-Karin. 2004. (ed). ”Jämställd skola i Västmanland – med pedagogen i centrum”. Västerås: Länsstyrelsen, Västmanlands län.

1286. Wedin Jonsson, Monica. 2000. Kärlek känns särskilt- : utvärdering av utbildningen ”Kärlek känns särskilt”: en metod för anpassad sex- och samlevnadsundervisning i särskolan. Härnösand: Hälsopolitiska avdelningen, Landstingets kansli.

1287. Vedin, Kenneth. 1989. En studie om män på vårdskolan i Sundsvall. Sundsvall: Högskolan i Sundsvall/Härnösand.

129

SOU 2010:36

1288. Weinehall, Katarina. 1999. Gymnasieelevers möten med våld

– i hemmet, i skolan och på fritiden: en enkätstudie vid 14 gymnasieskolor i Sverige. Umeå: Umeå Universitet, Pedagogiska institutionen.

1289. Weiner, Gaby. 1998. The good news: feminism, equality and teacher education. Lärarutbildning och forskning i Umeå, 3, s. 7–21.

1290. Weiner, Gaby. 2004. Bilateral Vision: Gender and Education in the United Kingdom and Sweden. European Education, 36, s. 22–39.

1291. Weiner, Gaby. 2009. Race, ethnicity and gender in Swedish education: Policy discourses and dangers. Zajda, Joseph, Davies, Lynn & Majhanovich, Suzanne (ed), Comparative and global pedagogies. Equity, access and democracy in education. Dordrecht: Springer.

1292. Weiner, Gaby & Berge, Britt-Marie. 2001. Kön och kunskap. Lund: Studentlitteratur.

1293. Welwert, Gunilla. 1999. Stora pojkar – starka känslor En undersökning om estetisk verksamhet på Fordonstekniska programmet inriktat på bildarbete om känslor, moral och etik.

Malmö: Malmö Högskola.

1294. Wener, Inga-Lill. 1994. Uppväxt i andra länder: en grund för mångkulturellt arbete i skola och skolbarnsomsorg. Stockholm: Liber utbildning.

1295. Wennerholm, Staffan. 2005. Framtidsskaparna: vetenskapens ungdomskultur vid svenska läroverk 1930–1970. Lund: Arkiv.

1296. Wennerholm, Staffan. 2005. ”Och vi ska kallas Sveriges framtid”: vetenskapens ungdomskultur vid svenska läroverk 1930-1970. Dædalus, 73, s. 10–25.

1297. Wermeling, Erika. 2002. Alltid redo för jämställdhet. Skolvärlden, 17, s. 21–23.

1298. Wermeling, Erika. 2005. Genus – huggna i sten? Skolvärlden, 14, s. 14–15.

1299. Wernersson, Inga. 1977. Könsdifferentiering i grundskolan.

Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

130

SOU 2010:36

1300. Wernersson, Inga. 1979. Om hur flickor behandlas i skolan.

Hertha: tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, 66, s. 40–41.

1301. Wernersson, Inga. 1980. Jämställdhetsarbetet i skolan: konsekvenser av olika ideologier. Göteborg: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.

1302. Wernersson, Inga. 1980. Klasskillnader i konsekvenserna av könstillhörighet. Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.

1303. Wernersson, Inga. 1981. Utvärdering av försöket ”Jämställd skola”. Ohlander, Ann-Sofie, Kälvemark, Ann-Sofie & Kyle, Gunhild (ed), Kvinnors liv i det svenska samhället.

Stockholm: LiberFörlag.

1304. Wernersson, Inga. 1983. Könsroller och tidiga föreställningar om yrkesval. Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.

1305. Wernersson, Inga. 1984. Hindra inte flickorna i teknikundervisningen. Ny teknik, 42, s. 22.

1306. Wernersson, Inga. 1984. Tidens skoldebatt: är skolan ett hinder för jämlikheten? Tiden: månadsskrift för socialistisk kritik och politik, 1, s. 19–24.

1307. Wernersson, Inga. 1986. Makt och kön: sociala relationer och individuella förhållningssätt bland skolelever. Delegationen för jämställdhetsforskning (ed), Makt och kön: rapport från ett seminarium 17–18 oktober 1985. Stockholm: Delegationen för jämställdhetsforskning.

1308. Wernersson, Inga. 1988. Olika kön samma skola?: en kunskapsöversikt om hur elevernas könstillhörighet påverkar deras skolsituation. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1309. Wernersson, Inga. 1989. Gender equality: ideology and reality. Ball, Stephen J. & Larsson, Staffan (ed), The struggle for democratic education: equality and participation in Sweden. New York: Falmer.

1310. Wernersson, Inga. 1989. Kan två världar samsas i en skola?

Barn i hem/skola/samhälle, 7, s. 32–39.

1311. Wernersson, Inga. 1991. Könsskillnader i gymnasieskolan: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

131

SOU 2010:36

1312. Wernersson, Inga. 1991. Särskilda undervisningsgrupper för flickor i NO- och teknikundervisning: ett försök till analys av bakomliggande tankegångar och förmodade effekter. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet.

1313. Wernersson, Inga. 1992. Hur skapar vi en skola som ger flickor och pojkar samma värde? Reflektioner mot bakgrund av en kunskapsöversikt. Ganetz, Hillevi & Lövgren, Karin (ed), Om unga flickor. Lund: Studentlitteratur.

1314. Wernersson, Inga. 1992. Könsdifferentiering och socialisation i grundskolan. Åberg, Rune (ed), Social bakgrund, utbildning, livschanser. Stockholm: Carlssons.

1315. Wernersson, Inga. 1993. Hur skall skolan tillvarata och vidareutveckla pedagogiska metoder som tillmötesgår såväl manliga som kvinnliga elevers behov? Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.

1316. Wernersson, Inga. 1995. Undervisning för flickor – undervisning för pojkar – eller – undervisning för flickor och pojkar? Stockholm: Skolverket.

1317. Wernersson, Inga. 1998. Könsperspektiv på självuppfattning och matematikprestationer. Lindberg, Lisbeth & Grevholm, Barbro (ed), Kvinnor och matematik: konferens 20–21 april 1996: konferensrapport. Göteborg: Institutionen för ämnesdidaktik, Avdelningen för matematik, Göteborgs universitet.

1318. Wernersson, Inga. 2004. Jämställdhet och rättvisa – om betydelsen av könstillhörighet. Om stora barn & små, 36, s. 71–79.

1319. Wernersson, Inga. 2006. Genusperspektiv på pedagogik.

Stockholm: Högskoleverket i samarbete med Nationella sekretariatet för genusforskning.

1320. Wernersson, Inga. 2006. Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval. Stockholm: Skolverket.

1321. Wernersson, Inga. 2007. Från förskola till högskola: vilka avtryck ger forskning om jämställdhet? Stockholm: Vetenskapsrådet.

132

SOU 2010:36

1322. Wernersson, Inga. 2008. Vägval i genusordningen. Vägval i skolans historia: tidskrift från Föreningen för svensk undervisningshistoria, 4, s. 17–21.

1323. Wernersson, Inga. 2009. Genus i förskola och skola: förändringar i policy, perspektiv och praktik. Göteborg: Göteborg studies in educational sciences.

1324. Wernersson, Inga. 2009. Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. SOU 2009:64 (ed), Flickor och pojkar i skolan – hur jämställt är det?

1325. Wernersson, Inga & Lander, Rolf. 1980. Pojkar och flickor i Furuhällsskolan: utvärdering av försök med jämställd skola.

Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.

1326. Wernersson, Inga, Lander, Rolf & Nilsson, Susan. 1979.

Män och kvinnor i barnomsorgen: en analys av könskvotering, yrkesval och arbetstrivsel. Stockholm: Jämställdhetskommittén.

1327. Wernersson, Inga & Ve, Hildur. 1997. Research on gender and education in the nordic countries. Scandinavian Journal of Educational Research, 4, s. 295–317.

1328. Wernersson, Inga, Öhrn, Elisabet & Lander, Rolf. 1984.

Hur blev det med jämställdheten?: utvärdering av försöket ”Jämställd skola”. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet, Jämställdhetssekretariatet.

1329. Wesslén, Annika. 1997. Att arbeta i ett mångkulturellt område: erfarenheter från mödra-, barn-, skolhälsovård och barnomsorg i Västra Stockholms sjukvårdsområde. Bromma: Folkhälsogruppen, Västra Stockholms sjukvårdsområde, Stockholms läns landsting.

1330. West, Tore. 1998. Kunskap, könsroller och solmisation: tre artiklar om musikutbildning. Stockholm: KMH.

1331. Westbrant, Ann-Sofie. 1996. Flickors tal- och aktivitetsutrymme i klassrummet: utveckling genom könsindelad undervisning? Luleå: Högskolan i Luleå, Lärarutbildningarna.

133

SOU 2010:36

1332. Wester, Anita. 1997. Vad tycker svenska 13- och 14-åringar om matematik och naturvetenskap?: en studie inom TIMSS- projektet med fokus på kön. Umeå: Umeå universitet.

1333. Wester, Anita & Henriksson, Widar. 1997. Item format and gender differences in mathematics and science: a study on item format and gender differences in performance based on TIMSS' data. Umeå: Umeå universitet.

1334. Wester, Anita & Jonsson, Christina. 1998. Differential item functioning i matematik: med fokus på kön: en studie av TIMSS resultaten bland elever på NT-linje och NV-program i gymnasieskolan sista årskurs. Umeå: Enheten för pedagogiska mätningar, Umeå universitet.

1335. Wester, Anita & Jonsson, Christina. 1999. Flickor, pojkar och matematik : en DIF-studie av TIMSS-resultaten bland svenska 13-åringar. Umeå: Enheten för pedagogiska mätningar, Umeå universitet.

1336. Wester, Maria. 2008. ”Hålla ordning, men inte överordning” : köns- och maktperspektiv på uppförandenormer i svenska klassrumskulturer. Umeå: Umeå universitet.

1337. Westerberg, Bengt. 1996. Jämställdhet och utbildning: några reflektioner. Utbildningshistoria, 7, s. 147–152.

1338. Westerlund, Monica. 1994. Barn med tal- och språkavvikelser: en prospektiv longitudinell epidemiologisk studie av en årskull Uppsalabarn vid 4, 7 och 9 års ålder. Uppsala: Uppsala universitet.

1339. Wester-Wedman, Anita. 1988. Vilka gynnas vid betygsättningen?: om ämnes-, linje- och könsskillnader i erhållna betyg. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.

1340. Wester-Wedman, Anita & Olofsson, Eva. 1990. Kvinnorna och idrotten: rapport från Nordiskt seminarium om kvinnor och idrott i Umeå den 26–28 mars 1990. Stockholm: JÄMFO.

1341. Wester-Wedman, Anita & Wedman, Ingemar. 1991. Hur har dom det på högstadiet?: en studie av en högstadieskolas elevers inställning till skolan. Umeå: Umeå universitet.

1342. Vestin, Margaret. 1972. School, Instruction, and Sex Role Questions. Western European Education, 72, s. 73.

134

SOU 2010:36

1343. Vestin, Margareta. 1977. A freer choice: a program for equality between the sexes in education and school. Journal of research and development in education, 10, s. 53–60.

1344. Westin, Margareta. 1975. Ett friare val: rapport med förslag. D. 1, Könsrollskunskap. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1345. Westin, Margareta. 1975. Ett friare val: rapport med förslag. D. 2, Jämställdhetsprogram för skolan. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1346. Westin, Margareta. 1975. Ett friare val: rapport med förslag: referensupplaga. Stockholm: Skolöverstyrelsen.

1347. Westlund, Magdalena. 2003. Skolan – normens främsta förespråkare. Bang: feministisk kulturtidskrift, 2, s. 64–65.

1348. Westman Berg, Karin. 1973. Vad gör skolöverstyrelsens könsrollsprojekt? Hertha, 60, s. 7–8.

1349. Westman Berg, Karin. 1976. (ed). Textanalys från könsrollssynpunkt. Stockholm: Prisma.

1350. Wickenberg, Per. 1999. Normstödjande strukturer: miljötematiken börjar slå rot i skolan. Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

1351. Wiechel, Lennart. 1972. Könsrollsperception som samverkansbarriär: ett påverkningsförsök. Malmö: Lärarhögskolan.

1352. Wiechel, Lennart. 1973. Sex-role perception as a barrier to cooperation: assessment techniques and programs of educational influence. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö.

1353. Wiechel, Lennart. 1978. Några projektiva metoder vid utveckling och bedömning av jämställdhetsattityder. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö.

1354. Wiechel, Lennart. 1978. Utveckling av jämställdhetsattityder: utgångspunkter och uppläggning av ett projekt. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö.

1355. Wiechel, Lennart, Lundquist, Barbro & Carlström Hagman, Lena Pia. 1973. Sex-role perception as a barrier to cooperation: assessment techniques and programs of educational influence. Malmö: School of Education.

135

SOU 2010:36

1356. Wigerfelt, Christer. 2005. Mäter man rätt saker? Krut: kritisk utbildningstidskrift, 4, s. 33–41.

1357. Wigerfelt, Christer. 2007. Invandrarkillen – finns han?

Genus, 4, s. 28–29.

1358. Wigert, Anne & Ljunggren, Lena. 1986. Lejon och prinsessor: om bildspråk och könsroller i svensk barndans. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

1359. Viita, Marianne. 1994. Kvalitetssäkrad undervisning. Femedia, 2, s. 66–67.

1360. Wiklund, Karin. 2005. ”Så har jag aldrig förut tänkt ...” : om genusvetenskapens didaktik och insiktens betydelse. Forsberg, Gunnel & Grenholm, Cristina (ed), –och likväl rör det sig: genusrelationer i förändring. Karlstad: Karlstad University Press.

1361. Wimark, Thomas. 2009. Skolan – ett heterosexuellt rum?: tema barns geografier. Geografiska notiser, 3, s. 150–156.

1362. Wingård, Britta. 1994. Kvinnor klarar inte rektorsuppgiften, eller ... ? Härnsten, Gunilla (ed), Kvinnoperspektiv i pedagogiken. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet.

1363. Wingård, Britta. 1998. Att vara rektor och kvinna. Uppsala: Uppsala studies in education, Uppsala universitet.

1364. Wirén, Eva. 1994. Professional profiles: a longitudinal analysis of three traditional female professions. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi.

1365. Witkowska, Eva. 2005. Sexual harassment in schools: prevalence, structure and perceptions. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

1366. Witt-Brattström, Ebba. 1994. Pippi skapas inte av skolan.

Skolvärlden, 22, s. 18.

1367. Wolf, Lars. 1998. ”Om vanliga skolgrabbar som pratar slang och idrottar...”. Barnboken, 27, s. 2–15.

1368. Volk, Eva Lena. 2006. (ed). Jämställdhet gör världen rikare: en inspirationsskrift för skolans alla lärare om jämställdhet för hållbar utveckling i ett globalt perspektiv. Stockholm: Sida.

136

SOU 2010:36

1369. Wright, Moira von. 1998. Genus och fysik: om jämställdhet i läroböcker. Utbildning och demokrati: tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 7, s. 5–27.

1370. Wright, Moira von. 1999. Genus och text: när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel? Stockholm: Statens skolverk.

1371. Vuorinen, Tuula. 2009. Övergången mellan förskola och förskoleklass/skola: ur barns perspektiv med fokus på genus. Specialpedagogisk tidskrift Att undervisa, s. 14–15, 17.

1372. Yates, Lyn. 1995. Konstruktion och dekonstruktion av ”flickor” som kategori i utbildning: reflektioner över tjugo års forskning och reformer. Utbildning och demokrati, 4, s. 5–17.

1373. Ylisirniö, Henna. 1987. Mellan romantik och vardag: en innehållsanalys om kärleksbegreppet i svenska damtidningar och skolböcker. Stockholm: Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

1374. Zander, Anita. 1984. Hur mönstren skapas: en analys av skolslöjd för flickor med inriktning på den kvinnoroll som förmedlas. Stockholm: Stockholms Universitet, Institutet för folklivsforskning.

1375. Zimmerman, Fredrik. 2008. Den svårföränderliga killkoden: en intervjustudie med fyra före detta mobbade unga män om mansrollen. Borås: Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås.

1376. Åberg, Magnus. 2008. Lärardrömmar. Om makt, mångfald och konstruktioner av lärarsubjekt. Göteborg: Mara.

1377. Åberg, Maria & Bäck, Johan. 2008. ”– Ay Caramba, vilket väder! brukar hon säga.” Stockholm: Stockholms universitet/Lärarhögskolan i Stockholm.

1378. Åberg, Rune. 1992. Social bakgrund, utbildning, livschanser.

Stockholm: Carlsson.

1379. Åberg-Bengtsson, Lisbeth. 1999. Dimensions of Performance in the Interpretation of Diagrams, Tables, and Maps: Some Gender Differences in the Swedish Scholastic Aptitude Test. Journal of Research in Science Teaching, 36, s. 565–582.

137

SOU 2010:36

1380. Ågren, Lena. 1997. Att arbeta individanpassat i gymnasieskolan: sex lärare berättar. Solna: Ekelund.

1381. Åkerman, Christer. 1986. Flickor förlösta av teknik. Pedagogiskt magazin, 2, s. 27–29.

1382. Ånell, Pär. 2006. Svårt för Hilda att kombinera skola och hockey. Svensk idrott, 4, s. 24–25.

1383. Åsard Lunner, Anita. 1996. Skolförberedelse och tidigare skolstart för sexåringar. Stockholm: Skolverket.

1384. Åseskog, Birgitta. 1984. (ed). Kvinnor och teknik: en tipskatalog med idéer om hur flickor och kvinnor kan stimuleras till intresse för tekniskt arbete. Stockholm: Liber Utbildningsförlag.

1385. Åseskog, Birgitta. 1991. Olika på lika villkor: rapport från en konferens om jämställdhetsundervisning i grundskollärarutbildningen. Stockholm: Kulturdepartementet.

1386. Änggård, Eva. 2009. Lek i skogen mera jämställd? Locus. Tidskrift för barn- och ungdomsvetenskap, 2, s. 3–19.

1387. Ängquist, Lisa. 1998. Den dansande kroppen: kön i skolans dansundervisning. Kulturella perspektiv, 7, s. 55–61.

1388. Ängquist, Lisa. 2005. Terpsichore – dansglada unga flickors synkretiska dansande i multietniska skolor. Umeå: Institutionen för kultur och medier, Umeå universitet.

1389. Ödegaard, Gunni & Hovelius, Birgitta. 1999. Huvudvärk hos skolbarn: ungdomars tankar och föreställningar om besvären. Malmö: Primärvårdens utvecklingsenhet, Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt, Region Skåne.

1390. Ödman, Charlotta. 1987. Feminism och jämlikhet på livsåskådningslektion. Astra, 69, s. 4–5.

1391. Öhman, Majvor. 1993. Leka, lära, leva: samlevnadsundervisning för högstadiet: teoretisk och praktisk handledning.

Hudiksvall: M. Öhman.

1392 Öhman-Gullberg, Lisa. 2008. Laddade bilder: representation och meningsskapande i unga tjejers filmberättande. Stockholm: Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, Stockholms universitet.

138

SOU 2010:36

1393. Öhrn, Elisabet. 1982. Jämställdhetsförsök i svenska grundskolan. Göteborg: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.

1394. Öhrn, Elisabet. 1982. Pojkar och flickor på Furuhällsskolan: vardagsteknik i årskurs 3. Göteborg: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.

1395. Öhrn, Elisabet. 1983. Pojkar och flickor på Furuhällsskolan: relationer och attityder. Göteborg: Pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet.

1396. Öhrn, Elisabet. 1983. Pojkar och flickor på Furuhällsskolan: vad tror elever i årskurs sex om jämställdhet? Göteborg: Göteborgs universitet, Pedagogiska institutionen.

1397. Öhrn, Elisabet. 1990. Könsmönster i klassrumsinteraktion: en observations- och intervjustudie av högstadieelevers lärarkontakter. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.

1398. Öhrn, Elisabeth. 1991. Flickor och pojkar i klassrummet.

Tidskrift i gymnastik & idrott, 118, s. 20–23.

1399. Öhrn, Elisabet. 1993. Gender and prosocial development in different educational settings. Comenius, 7, s. 181–196.

1400. Öhrn, Elisabet. 1993. Gender, influence and resistance in school. British journal of sociology of education, 2, s. 147– 158.

1401. Öhrn, Elisabet. 1993. Mitt liv om tio år: gymnasieelever skriver om framtiden. Mölndal: Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet,.

1402. Öhrn, Elisabet. 1997. Elevers inflytande i klassrummet: en explorativ studie av könsmönster i årskurs nio. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik.

1403. Öhrn, Elisabet. 1998. Om flickors inflytande i skolan.

Kulturella perspektiv: svensk etnologisk tidskrift, 7, s. 28–35.

1404. Öhrn, Elisabet. 2000. Changing patterns?: reflections on contemporary Swedish research and debate on gender and education. NORA: Nordic journal of women studies, 8, s. 128–136.

139

SOU 2010:36

1405. Öhrn, Elisabet. 2000. Elevers inflytande i skolan: om kön, klass och förändring. Tebelius, Ulla & Claesson, Silwa (ed), Skolan i centrum. Lund: Studentlitteratur.

1406. Öhrn, Elisabeth. 2001. Marginalization of democratic values: a gendered practice of schooling? International journal of inclusive education, 5, s. 319–328.

1407. Öhrn, Elisabet. 2002. Jämställdhet som en del av skolans värdegrund: om kön, klass och etnicitet i skolvardagen. Frånberg, Gun-Marie & Kallós, Daniel (ed), Demokrati i skolans vardag: fem nordiska forskare rapporterar. Umeå: Umeå universitet, Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Värdegrundcentrum.

1408. Öhrn, Elisabet. 2002. Könsmönster i förändring? En kunskapsöversikt om unga i skolan. Stockholm: Skolverket.

1409. Öhrn, Elisabet. 2005. Att göra skillnad. En studie av ungdomar som politiska aktörer i skolans vardag. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.

1410. Öhrn, Elisabet. 2009. Challenging Sexism? Gender and Ethnicity in the Secondary School. Scandinavian Journal of Educational Research, 53, s. 579–590.

1411. Öqvist, Anna. 1998. Skillnader mellan pojkars och flickors lek. Luleå: Luleå tekniska universitet, Pedagogutbildningarna.

1412. Öqvist, Anna. 2009. Skolvardagens genusdramaturgi: en studie av hur femininiteter och maskuliniteter görs i år 5 med ett särskilt fokus på benämningar som hora och kärring. Luleå: Luleå tekniska universitet.

1413. Öqvist, Anna. 2009. Skolvardagens genusdramaturgi: skolans utmaning. Genus i norrsken, 1, s. 3–6.

1414. Örnstedt, Didi & Sjöstedt, Björn. 1999. Vem är man om reklamen tystnar? Action man, Barbie och annan masskultur i jämställdhetsarbetet. Skolverket (ed), Olika på lika villkor. Stockholm Statens skolverk.

1415. Ørvig, Mary. 1973. Så skulle flickor vara. Stockholm: Natur och kultur.

140

SOU 2010:36

1416. Östlund, Thomas & Oljemark, Ninni. 2006. Tyst i klassen? Om lärarens arbete kring sexuell läggning. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

1417. Östman Aksberg, Erika. 1994. Skillnader mellan flickor och pojkar i musikundervisningen. Stockholm: Kungl. Musikhögskolan, Centrum för musikpedagogisk forskning.

141

SOU 2010:36

Index

Bibliografins index är uppbyggt i två nivåer. Första nivån utgörs av huvusdsakligt, jämställdhetsrelaterat begrepp, kategoriserat utifrån dels ämnesord i Libris, dels publikationens titel. Varje referens har därefter tilldelats två indexord i en andra nivå, i undantagsfall endast ett eller någon gång med tre ord, enligt motsvarande kriterier. Könsbegreppet används i index, utöver som ett allmänt könsbegrepp och mer specifikt för könsteoretisk forskning och motsvarande, även som rubrik för olika typer av intersektionaliteter. Heteronormativitet brukas för de publikationer där kritik av fenomenet står i fokus, till skillnad från texter där queer förekommer som ämnesord. Skolform anges för publikationer som inte avser grundskola, eftersom den senare skolformen beforskas i majoriteten av alla publikationer.

Indexeringen av publikationerna är naturligtvis normerande i sig, i den meningen att inne- och uteslutanden hela tiden görs till förmån för överblick och användbarhet. Till exempel innebär valet av olika könskonnoterade begrepp i första nivån och andra skillnadsbegrepp i den andra (etnicitet, klass, etc.) att en oavsiktlig och i någon mån normerande hierarki skapas mellan dessa. I vissa fall har dock de normerande effekterna problematiserats genom att bryta med vedertagen begreppsanvändning i forskningsfältet i sig, exempelvis funktion i stället för de frekvent förekommande funktionshinder och handikapp. Samtidigt innebär sammanslagningen i en funktionskategori att olika funktionsaspekter kategoriseras som gemensamma aspekter. Självklart är det därför angeläget med olika former av radikal katalogisering och indexering i ett arbete som detta.3 Av tidsskäl har det inte varit möjligt att utföra en sådan, men förhoppningen är att dylika synpunkter blir vägledande för såväl användaren av den befintliga bibliografin som för utvecklandet av bibliografin i framtiden.

3 Se vidare i Olson, Hope. 2002. Power to name. Locating the subject representation in libraries.

Boston: Kluwer; Roberto, Katia R. (Ed.) 2008. Radical catologing: Essays at the front. Jeffersson: McFarland; Samuelsson, Jenny. 2008. På väg från ingenstans. Kritik och emancipation av kunskapsorganisationen för feministisk forskning. Umeå: Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

142

SOU 2010:36

Feminism
Didaktik	869
Etik	1142
Gymnasieskolan	20
Hälsa	192
Hållbar utveckling	160
Identitet	20
Idrott	192
Kunskap	1142,1143,1390
Litteratur	869,1202
Lärarutbildning	825,1289
Naturvetenskap	1202
Pedagogik	160,161,182,516,736,1047,1048,
	1189,1212
Policy	1016
Självförsvar	968
Socialisering	156
Språkanvändning	118
Undervisning	160,161
Utbildning	709,834,1347,1366,1372
Våld	139,995
Flickor
Alkohol	833,1005
Arbetarklass	104
Betyg	386
Dans	462,1388
Datoranvändning	402,439,479,552,587,1168
Drama	598,1063
Film	1392
Friskola	52,53
Fritidshem	270,832,883
Fysik	80,357,889,1179,1201
Föräldrar	847

143

	SOU 2010:36
Gymnasieskolan	112,113,114,115,116,135,169,
	254,363,462,582,833
Identitet	52,104,449,473,592
Idrott	105,203,204,205,206,363,599,
	600,847,885,958,959,960,1058,
	1096,1199,1200,1213,1216,1237,
	1246,1253,1340,1382
IT	478
Levnadsmönster och villkor	12,269,465,466,632,683,816,908,
	911,921,922,988,993,1042,1146,
	1300,1372,1403,1415
Litteratur	524,532,870,948,1282
Läsning	1261
Matematik	263,441,442,443,444,446,447,
	448,664,672,673,749,845,943,
	954,1144,1145,1153
Mental och spatial träning	334,738
Muslimska	52,387,473,599,600
Musik	112,113,114,115,116,169,1000,
	1007
Naturvetenskap	254,481,633,749,750,890,897,
	900,1036,1157,1166
Populärkultur	53
Slöjd	1374
Socialisering	692,693,695
Specialskolan/Specialpedagogik	556,883,1263
Språk	403,405
Studie- och yrkesvägledning	234,387

144

SOU 2010:36

Teknik	223,232,233,434,435,436,437,
	467,468,469,471,481,566,611,
	621,749,805,806,832,843,1111,
	1112,1129,1132,1133,1166,1174,
	1305,1381,1384
Teori	834,890,897,983,1036
Tester	510,650
Tonåringar	12,58,226,462,701,833,870,885,
	911,956,993,1237,1261
Tysta och talföra	62,312,530,556,858,859,861,884,
	1028,1331
Undervisning	256,270,289,522,531,533,534,
	592,619,637,701,775,788,858,
	861,863,1133
Utbildningsvägar	582,624,768,805,806,921,922,
	956,991,1064,1133,1283
Flickor och pojkar
Bild	168,199
Dans	14
Datoranvändning	51,326,554,678,912,994,1037,
	1257,1265
Drama	221,704,1175
Engelska	71
Etik och moral	419,791
Fritidshem	51,199,245,372,597,1222
Fysik	246,406,484,1006,1014,1015,
	1147,1156
Föräldrar	366,367,458,937
Gymnasieskolan	108,389,422,423,486,927,928,
	984,1029,1032,1149,1150,1151,
	1152,1155,1195,1288,1401
Hemkunskap	541,568,996
Hälsa	422,423,428,577,594,727,853,
	1018,1019,1034,1062,1170,1186,
	1329,1389
	145

	SOU 2010:36
Idrott	241,242,243,333,353,354,355,
	376,426,427,666,710,727,946,
	1092,1106,1241,1259
Interaktion	106,120,197,212,276,280,343,
	371,372,392,571,572,574,575,
	576,726,731,780,853,868,950,
	969,1242,1250,1395,1398,1399,
	1402,1411
Kemi	67,626,1147,1156
Litteratur	38,43,82,326,426,427,464,486,
	826,1195
Livskvalitet	7,179,407
Lärande	4,276,360,399,1215
Läsning	6,137,486,578,823,1087,1235
Matematik	176,346,622,656,668,669,670,
	707,792,880,881,985,1030,1031,
	1033,1070,1115,1332,1333,1334,
	1335,1379
Media	152
Motorik	655
Musik	770,830,1417
Naturvetenskap	338,416,483,565,568,668,669,
	670,913,939,1102,1130,1148,
	1149,1150,1151,1152,1155,1296,
	1312,1332,1333,1334
Politik	1409
Rekrytering	27
Resultat	27,327,335,338,342,364,458,553,
	649,674,677,732,934,1003,1004,
	1014,1070,1095,1356
Skolmåltid	76
Slöjd	164,489
Socialisering	130,212,252,491,612,1314,1399,
	1411
Specialskolan/Specialpedagogik	1080

146

SOU 2010:36

Språk	121,141,247,248,249,390,391,
	526,560,920,944
Teknik	9,406,565,679,740,756,794,826,
	1130,1147,1156,1312,1394
Tysta och talföra	11,28,134,238,565,603,623,674,
	893,924,950,1001,1074,1075,
	1007,1242,1247
Undervisning	167,180,215,424,454,475,536,
	549,597,603,657,865,866,875,
	924,1074,1075,1107,1247,1277,
	1315,1316
Utbildningsplanering	44,989,1252
Utbildningsvägar	108,166,265,266,314,565,567,
	681,822,824,927,928,984,1029,
	1032,1072,1079,1121,1383,1401
Utevistelse	177
Villkor	796,868,887,916,1049,1050,1108,
	1113,1254,1273,1308,1313,1341,
	1396,1397,1402,1405,1408
Våld	1279,1288
Genus
ADHD, Dyslexi, DAMP och	15, 41, 77
Aspberger
Bilder	747,748
Datoranvändning	487,819
Dold läroplan och normer	68,74,370,612,742,743,786,787,
	827,887,909,966,977,1045,1088,
	1089,1172,1262,1290,1298,1322,
	1327,1400,1404,1406
Fritidshem	85,463
Fysik	267,1369,1370
Gymnasieskola	18,19,21,23,267,379,581,583,584,
	606,607,722,842,1077
Hållbar utveckling	39,1205,1350
Hälsa	411,412,413,414,716,717,718,
	1019,1020
	147

	SOU 2010:36
Identitet	47,459,460,525,855
Idrott	351,355,426,427,648,712,713,
	714,715,716,717,718,719,720,
	722,723,961,962,963,1019,1020,
	1211,1224
Inlärning/lärande	606
IT/IKT	485,513,514,579,945,1257
Kropp	747,1136
Kärlek	374,788,904,1373
Livsperspektiv	127,304,978,979,1390
Litteratur	73,159,181,255,278,313,381,426,
	427,506,651,675,688,689,690,
	691,712,722,799,926,974,1086,
	1087,1369,1370,1373
Lärarutbildning	159,274,301,328,340,341,358,
	500,773,844,935,1012,1027,1136,
	1228,1229,1230
Lärare	313,330,394,395,396,398,400,
	401,513,537,553,615,638,643,
	942,962,990,1228,1376
Matematik	42,445,671,940,985,1182,1183,
	1184
Media	350
Musik	487,933
Naturvetenskap	940,941,942,1204,1205
Pedagogik	85,89,155,191,259,643,657,778,
	857,917,957,1084,1117,1192,
	1193,1194,1227,1319,1360
Policy	47,191,251,302,349,501,504,569,
	570,685,827,1231,1290,1291,
	1323
Rektor/skolledare	189,190,260
Självkänsla	32,379
Slöjd	490
Specialskolan/Specialpedagogik	24,107,155,891,945

148

SOU 2010:36

Språk	329,383,463,607,708,782,1017,
	1041,1377,1412
Studie- och yrkesvägledning	237,503,982
Svenska som andraspråk	26
Trakasserier, diskriminering och	18,19,23,463,781,782,783,787,
kränkningar	979,981,1118,1119,1365
Undervisning	35,134,136,162,267,588,671,907,
	933,1118,1196,1323,1336
Utbildningsvägar	265,266,581,583,584,1077,1371
Utvecklingssamtal	431
Heteronormativitet
Fritidshem	86
Idrott	724
Litteratur	151
Lärare	1025
Lärarutbildning	1025
Undervisning	618
Utbildning	836,837,1361
Jämställdhet
Aktionsforskning	94,99,100,101,368,939,941,1284
Betyg	455
Dans	1251
Demokrati och värdegrund	72,186,236,494,502,550,544,601,
	680,735,785,857,871,1309,1318,
	1321,1337,1406,1407,1414
Drama	1175
Gymnasieskolan	153,200,365,389,614,697,879,892,
	1127,1276
Hemkunskap	294,512,541,996,1278
Hållbar utveckling	1368
Film	790
Fritidshem	40,58,517
Fysik	362
	149

	SOU 2010:36
Föräldrar	1180,1181
Idrott	119,163,206,209,210,250,305,659,
	666,798,829,960,1253
Internationella perspektiv	325,1327
Jämställdhetsarbete	50,60,64,75,78,91,120,140,150,
	153,185,193,194,200,219,227,236,
	262,293,393,457,523,539,548,551,
	573,589,595,627,628,642,644,647,
	702,703,706,744,765,766,767,778,
	790,800,801,802,803,804,807,809,
	810,817,854,856,879,906,980,998,
	1008,1067,1076,1078,1085,1103,
	1114,1134,1173,1190,1206,1214,
	1276,1285,1297,1301,1303,1325,
	1328,1393,1414
Kompetens	126,214
Litteratur	279,361,362,476,614,785,835,872,
	892,947,1043,1225,1248,1258
Lärare	142,146,178,210,214,300,397,421,
	476,496,603,807,831,953,967,990,
	1057,1238
Lärarutbildning	274,301,388,495,500,543,604,605,
	629,658,841,876,935,1023,1024,
	1039,1040,1103,1385
Musik	146,770,953,1255
Pedagogik	1277
Policy	273,291,296,297,299,302,382,410,
	420,438,501,502,538,558,739,860,
	903,1044,1083,1122,1125,1126,
	1127,1280,1321,1337,1343,1344,
	1345,1346
Rektor, skolledare	49,190,493,505,586,831
Självkänsla	65,119
Slöjd	88
Specialskolan/Specialpedagogik	697,891
Språk	404,461,521,694,757,760,947
Studie- och yrkesvägledning	1128
150

SOU 2010:36

Teater	856
Tysta och talföra	188,332,901
Undervisning	54,56,216,217,218,222,275,290,
	438,589,596,613,680,706,760,770,
	808,1067,1116,1245,1310,1353,
	1354,1359,1386
Utbildningsmål	132,133,1321
Kvinnoperspektiv
Läroplan	102,515,540
Naturvetenskap	81,83,84
Pedagogik	264,932
Utbildningsvägar	695
Kvinnor, kvinnlig(he)t och feminitet
Arbetssätt	357
Fackföreningar	793
Feminisering	96,864
Friskolor	761,762
Idrott	204,211,659,797
Kompetens	126,624
Lärare	187,204,213,235,300,394,667,867,
	902,965,1009,1066,1267,1268,
	1269,1270,1271,1326
Lärarutbildning	547,797
Matematik	170,171,172,173,174,175,176,729,
	730,755
Musik	1000
Rektor, skolledare	29,87,111,154,189,190,198,260,
	352,429,527,646,831,931,964,965,
	973,986,1097,1218,1219,1362,
	1363,1364
Relationer	545
Slöjd	92,93,489,1256
Språk	1412,1413
	151

	SOU 2010:36
Teknik	66,122,602
Utbildningsvägar	61,182,295,296,298,1167,1236,
	1266
Kön
Dans	1387
Etnicitet	32,52,225,226,278,311,369,408,
	409,418,450,451,460,482,546,568,
	569,570,579,580,591,639,640,641,
	651,751,752,772,776,777,815,839,
	850,888,1038,1056,1120,1221,
	1254,1291,1294,1329,1357,1388,
	1407,1410
Fritidshem	303,699
Funktion	15,41,77,251,417,472,660,661,728,
	754,779,883,945,1011,1046,1060,
	1061,1080,1104,1105,1120,1220,
	1263,1338
Gestaltning	653,654
Gymnasieskolan	172,174,277,625,630,631,784,1221
Hedersrelaterat våld	450
Hållbar utveckling	54
Idrott	207,208,211,356,648
Identitet	761,1035
IT	261,579
Klass	18,19,20,21,23,32,69,104,225,331,
	535,569,570,625,688,850,1030,
	1031,1032,1033,1056,1115,1120,
	1178,1188,1208,1302,1378,1407
Kropp	354,356,361,784
Könsöverskridande	303,326,774
Litteratur	746,839,999,1120
Lärare	625,758,761,762,795,867,1137,
	1397
Ledarskap	95
Lärande	54,261
152

SOU 2010:36

Lärarutbildning	125,1137,1226
Matematik	171,172,359,622,1115,1317
Naturvetenskap	124,504,741,1154,1203
Pedagogik	131,277,700,1026,1232,1233,1292
Policy	258,700
Rekrytering	125
Rektor/skolledare	378,1219
Religion	473,1120
Resultat	144,225,364,585,751,752,850,
	1022,1299
Sexualitet	21,157,185,271
Slöjd	1135
Socialisering	121,576,997,1307
Specialskolan/Specialpedagogik	728,754
Språk	46,79,121,165,268,272,286,287,
	288,345,347,456,559,561,725,746,
	763,789,951,1177
Studie- och yrkesvägledning	257,377,418
Teknik	123,124,467
Trakasserier, diskriminering	97,129,165,306,307,308,309,385,
och kränkningar	480,528,687,896,1118,1119
Våld	450
Ålder	10,280,758,1164,1254
Könsroller
Beteende	571,572,662,1351,1352,1355
Bild	1197
Dans	1358
Drama	337
Fritidshem	507
Gymnasieskolan	877
Litteratur	380,1098,1349
Lärarutbildning	604
Material	228,230
	153

	SOU 2010:36
Media	17
Musik	520,1330
Policy	336,899,925,1021,1044,1122,1123,
	1124,1344,1348
Slöjd	821
Socialisering	745,1197,1198,1314
Teori	138,682
Tysta och talföra	337
Undervisning	220,231,433,507,774,1245,1342
Utbildningsvägar	184,323,634,635,636,813,1304
Villkor	811,848,877,925,929,975,976,1021,
	1073,1176,1260,1299
Våld	923
Könsskillnad
Alkohol, tobak och narkotika	16,31
Auktoritetsresistens	610
Datoranvändning	818
Fysik	3
Gymnasieskolan	63,1209,1210,1311
Konkurrens	8,315
Matematik	3,4,253,737
Motorik	1059
Resultat	2,3,10,109,316,317,318,320,321,649,
	705,738,1110,1113,1121,1159,1160,
	1161,1162,1163,1164,1165,1207,
	1208,1209,1210,1274,1320,1324,
	1339
Samarbete	8,348
Språk	281,282,283,284,1158,1159,1160,
	1244
Tysta och talföra	63
Utbildningsvägar	617,634,635,636,1121,1320

154

SOU 2010:36

Likabehandling
Likabehandlingsarbete	202,239,1380
Mångfald	30
Policy	45,47,373,474,509,563,595,601,
	1010,1217,1231,1234,1239,1280
Värdegrund	5,30,852,886,1010,1306
Män, manlig(he)t och maskulinitet
Datoranvändning	339,344,882
Fritidshem	910
Gymnasieskolan	117,158
Identitet	158,590,639,640,641
Idrott	797
Kompetens	126
Litteratur	759
Lärare och lärarutbildning	33,55,70,148,187,388,496,497,593,
	797,831,867,910,918,938,1281,1326
Matematik	175,730
Normer	34,240,276,322,375,542,593,759,
	1090
Rektor/skolledare	831,931
Relationer	545
Slöjd	92,93
Språk	117,1412,1413
Utbildningsvägar	1236
Pojkar
Dans	376
Datoranvändning	529,616
Etik	1293
Fritidshem	110,652,905
Gymnasieskolan	764,898
Idrott	376,1367
Litteratur	331,562,698,873,874,898
Lärare	854,1082
	155

	SOU 2010:36
Läsning	1264
Mental träning	324
Normer	640,641,684,914,917,918,1069,
	1082,1141,1357,1367,1375
Slöjd	821
Specialskolan/Specialpedagogik	1104,1105,1220
Språk	25,110,430,562,639,1220
Underprestation och resultat	57,144,145,225,477,919,1110
Undervisning	652,779,905,917,1287,1293
Utbildningsvägar	37,590,711,764,1002,1055,1082
Utvärdering och uppföljning	36,472,849
Queer
Idrott	721
Teori	224
Sär- och/eller samkönad
Fysik	1013
Idrott	48,384,620,812,829
Musik	830
Policy	696,1109,1169
Språk	285,1275
Undervisning	98,134,143,167,256,319,384,452,
	453,454,470,488,498,499,511,549,
	620,623,626,633,637,656,753,828,
	830,930,952,955,1013,1109,1275,
	1312,1316,1331,1374
Sex- och samlevnadsundervisning
Gymnasieskolan	508,1131,1191,1243
Historiskt perspektiv	733,1093
Idrott	292,564
Lärarutbildning	608,1138,1139,1171,1240,1272,
	1286

156

SOU 2010:36

Material	128,229,519,771,949,970,992,1052,
	1391
Metoder	1,13,90,201,508,665,686,862,915,
	1053,1054,1131,1185,1243,1286
Specialskolan/Specialpedagogik	660,661,814,936,1068,1243,1286
Teori	157,195,197,557,1093,1187
Utvärdering	147,183,196,201,310,415,609,645,
	660,663,734,815,820,840,846,894,
	895,896,915,971,972,987,1051,
	1081,1094,1099,1100,1118,1131,
	1138,1171,1191,1249,1272
Sexualitet
Gymnasieskolan	59,851
Litteratur	1065,1140,1223
Lärare	518,1071,1140,1416
Lärarutbildning	1,1071
Material	185,555,676,769,1101,1140
Normer	149,157,271,555,676,838,1091,1186
Slavhandel	59
Språk	851
Undervisning	1416

157

Statens offentliga utredningar 2010

Kronologisk förteckning

1.Lätt att göra rätt

–om förmedling av brottsskadestånd. Ju.

2.Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.

3.Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.

4.Allmänna handlingar i elektronisk form

–offentlighet och integritet. Ju.

5.Skolgång för alla barn. U.

6.Kunskapslägesrapport på kärnavfallsområdet 2010

–utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.

7.Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden. IJ.

8.En myndighet för havs- och vattenmiljö. M.

9.Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.

10.Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.

11.Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.

12.I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.

13Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.

14.Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.

15.Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.

16.Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. IJ.

17.Prissatt vatten? M.

18.En reformerad budgetlag. Fi.

19.Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.

20.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning. Fi.

21.Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.

22.Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.

23.Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.

24.Avtalad upphovsrätt. Ju.

25.Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. Fö.

26.Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.

27.Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.

28.Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.

29.En ny förvaltningslag. Ju.

30.Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmonisering. N.

31.Första hjälpen i psykisk hälsa. S.

32.Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.

33.Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.

34.På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. Ku.

35.Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009. U.

36.Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. U.

Statens offentliga utredningar 2010

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Lätt att göra rätt

– om förmedling av brottsskadestånd. [1]

Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]

Allmänna handlingar i elektronisk form

– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]

Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]

Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29]

Utrikespartementet

Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]

Försvarsdepartementet

Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]

Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]

Socialdepartementet

Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]

Finansdepartementet

Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. [13]

En reformerad budgetlag. [18]

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning. [20]

Utbildningsdepartementet

Skolgång för alla barn. [5]

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av

Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]

Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]

Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. [33]

Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009. [35]

Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. [36]

Jordbruksdepartementet

Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. [9]

Bättre marknad för tjänstehundar. [21]

Miljödepartementet

Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]

Kunskapslägesrapport på kärnavfallsområdet 2010 – utmaningar för slutförvarsprogrammet. [6]

En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]

Näringsdepartementet

Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]

Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]

Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhällsområden. [7]

Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]

Kulturdepartementet

Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]

I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]

På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. [34]

Arbetsmarknadsdepartementet

Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]