Läkares sjukskrivningspraxis
En systematisk litteraturöversikt
Elsy Söderberg
Christina Lindholm
Jenny Kärrholm
Kristina Alexanderson
En rapport från Sociala rådet
Stockholm 2010
SOU 2010:107
SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.
Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm
Orderfax:
Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad
– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss
Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.
Tryckt av Elanders Sverige AB
Stockholm 2010
ISBN
ISSN
00
Förord
I denna rapport, som är den sjunde från Sociala rådet, presenteras resultat från en systematisk litteraturöversikt om läkares arbete med sjukskrivningar.
Sjukförsäkringen, dvs. möjligheten till ekonomisk ersättning när en person p.g.a. sjukdom eller skada inte kan få inkomst från arbete, är en central del i alla välfärdssamhällen. I Sverige har antalet personer med sådan ersättning varierat mycket över de senare decennierna; mer än i de flesta andra länder. Läkare har en central roll i sjukskrivningsprocessen och många interventioner har genom- förts under de senaste åren med syfte att påverka just läkares arbete med sjukskrivning av patienter. År 2003 publicerade Statens bered- ning för medicinsk utvärdering (SBU) en systematisk översikt av de studier som publicerats fram till oktober 2002 om läkares sjuk- skrivningspraxis (1). För att få ett bättre kunskapsunderlag kring dessa frågor har Sociala rådet initierat en uppdatering av SBU:s översikt med de studier som kommit därefter.
Sociala rådet tackar Elsy Söderberg, universitetslektor och hen- nes medförfattare för arbetet med denna översikt. Rapporten har granskats av Sören Brage, seniorforskare, allmänläkare, disputerad inom försäkringsmedicin samt verksam som överläkare vid Forsk- ningssektionen, Arbeids- och Velferdsetaten (NAV) i Oslo, Norge.
Kristina Alexanderson
Ordförande i Sociala rådet
Professor i socialförsäkring
Förord |
SOU 2010:107 |
Publikationer från Sociala rådet:
Rapport Titel
1Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro
– vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt (SOU 2010:47)
2Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år; en systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekven- ser och vård (SOU 2010:48)
3Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys (SOU 2010:85)
4Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrån- varo? En systematisk litteraturöversikt (SOU 2010:89)
5Massuppsägningar, arbetslöshet och sjuklighet; en rapport om konsekvenser av
(SOU 2010:102)
6Ålderspension för invandrare från länder utanför OECD- området (SOU 2010:105)
7Läkares sjukskrivningspraxis; en systematisk litteraturöversikt (SOU 2010:107)
8Informal care and voluntary assistance; a systematic review of quantitative and qualitative aspects of assistance to elderly persons in Sweden, Italy, the United Kingdom and Canada
9Valfrihet och kvalitet inom hälso- och sjukvården; en litteraturöversikt om faktorer som påverkar patienters val av vårdgivare
Innehåll
Sociala rådet i korthet .......................................................... |
9 |
|
Sammanfattning ................................................................ |
11 |
|
Förkortningar och begrepp .................................................. |
13 |
|
1 |
Bakgrund .................................................................. |
15 |
1.1 |
Sjukförsäkring .......................................................................... |
16 |
1.2 |
Läkarens uppgifter i samband med sjukskrivning.................. |
18 |
1.3 |
Läkares olika professionella roller........................................... |
19 |
1.4 |
Varför systematiska litteraturöversikter?............................... |
21 |
1.5 |
Syfte .......................................................................................... |
22 |
2 |
Metod ....................................................................... |
23 |
2.1 |
Inklusionskriterier ................................................................... |
23 |
2.2 |
Litteratursökningar.................................................................. |
24 |
2.3 |
Relevansbedömning av identifierade studier.......................... |
25 |
2.4 |
Extraktion av data från relevanta studier................................ |
25 |
2.5 |
Kvalitetsbedömning av relevanta studier................................ |
25 |
2.6 |
Kategorisering av resultat från inkluderade studier............... |
26 |
2.7 |
Bedömning av vetenskaplig evidens........................................ |
27 |
5
Innehåll SOU 2010:107
3 |
Resultat..................................................................... |
29 |
3.1 |
Övergripande resultat .............................................................. |
29 |
3.2 |
Litteraturöversiktens frågeområden........................................ |
34 |
|
3.2.1 Vilka patientfaktorer har samband med läkares |
|
|
sjukskrivningspraxis?.................................................... |
36 |
|
3.2.2 Vilka läkarfaktorer har samband med läkares |
|
|
sjukskrivningspraxis?.................................................... |
44 |
|
3.2.3 Vilka problem rapporterar läkare i sitt arbete med |
|
|
patienters sjukskrivning?.............................................. |
52 |
|
3.2.4 Har sjukintygen tillräcklig kvalitet för det de ska |
|
|
användas till? ................................................................. |
62 |
|
3.2.5 Är patienter och läkare överens om behovet |
|
|
av sjukskrivning?........................................................... |
63 |
|
3.2.6 Interventionsstudier; kan läkares |
|
|
sjukskrivningspraxis påverkas?..................................... |
64 |
3.3 |
Sammanfattning av vetenskaplig evidens................................ |
66 |
4 |
Diskussion ................................................................. |
69 |
|
4.1 |
Metodologiska överväganden .................................................. |
70 |
|
4.2 |
Resultatdiskussion.................................................................... |
73 |
|
|
4.2.1 |
Andra systematiska litteraturöversikter ...................... |
74 |
|
4.2.2 Finns det samband mellan patientfaktorer |
|
|
|
|
och läkares sjukskrivningspraxis? ................................ |
75 |
|
4.2.3 Vilka läkarfaktorer har samband med läkares |
|
|
|
|
sjukskrivningspraxis?.................................................... |
75 |
|
4.2.4 Läkares problem i handläggning av |
|
|
|
|
sjukskrivningsärenden .................................................. |
76 |
|
4.2.5 Har sjukintygen tillräcklig kvalitet för det de ska |
|
|
|
|
användas till? ................................................................. |
79 |
|
4.2.6 |
Interventionsstudier; kan läkares |
|
|
|
sjukskrivningspraxis påverkas?..................................... |
79 |
|
4.2.7 |
Vad har studerats?......................................................... |
80 |
|
4.2.8 Läkares arbete med sjukskrivning i Sverige................. |
82 |
|
4.3 |
Fortsatt forskning .................................................................... |
85 |
|
4.4 |
Slutsatser................................................................................... |
87 |
6
SOU 2010:107 |
Innehåll |
|
Referenser ........................................................................ |
89 |
|
Författarpresentation........................................................ |
105 |
|
Bilaga 1 |
Kommittédirektiv.............................................................. |
107 |
Bilaga 2 |
Mall för dataextraktion samt kriterier för |
|
|
kvalitetsbedömning............................................................ |
111 |
Bilaga 3 |
Tabell |
115 |
7
Sociala rådet i korthet
Sociala rådets uppdrag är, enligt kommittédirektivet (se bilaga 1), att agera som rådgivare till regeringen på hälso- och sjukvårds- området samt i sociala frågor. Sociala rådet ska även förse rege- ringen med kunskap baserad på svenska och internationella forsk- ningsrön, som är relevanta för utformningen av välfärdspolitiken inom Socialdepartementets områden. Dessutom ska Sociala rådet identifiera utvecklingstendenser och viktiga faktorer som har be- tydelse för välfärdssektorns funktion.
Uppdraget omfattar de tre åren
Sociala rådets verksamhet utgörs av flera olika delar, t.ex. regelbundna möten med Socialdepartementets statsråd och politiskt sakkunniga och andra möten med Socialdepartementets tjänstemän. Sociala rådet ordnar även seminarier, samt en årlig konferens för en bredare publik.
Sociala rådet har under uppdragsperioden identifierat några om- råden där det saknas kunskap eller där befintlig kunskap behöver uppdateras eller sammanställas. Sociala rådet har därför initierat ett antal projekt som ska bidra till att fylla vissa kunskapsluckor med innehåll och/eller ge en uppdaterad och översiktlig bild av kun- skapsläget. Projekten redovisas i en serie rapporter, i vilken före- liggande rapport ingår.
Rapporterna kan laddas ner från Sociala rådets hemsida: http://www.sou.gov.se/socialaradet. Där finns även information om rådet och dess verksamhet.
9
Sociala rådet i korthet |
SOU 2010:107 |
I Sociala rådet ingår följande personer:
•Kristina Alexanderson (ordförande), professor i socialförsäkring, Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, kristina.alexanderson@ki.se
•Lennart Flood (ledamot), professor i ekonometri vid Handels- högskolan, Göteborgs universitet
•Laura Fratiglioni (ledamot), professor i geriatrisk epidemiologi vid Aging Research Center, Karolinska Institutet/Stockholms universitet
•
•Per Johansson (ledamot), professor i ekonometri vid Uppsala Universitet; Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
•Adriana Lender (adjungerad ledamot), generaldirektör och chef för Försäkringskassan
•Olle Lundberg (ledamot), professor i forskning om jämlikhet i hälsa vid Center for Health Equity Studies (CHESS), Karolinska Institutet/Stockholms universitet
•Clas Rehnberg (ledamot), docent i hälsoekonomi vid Medical Management Centre, Karolinska Institutet.
10
Sammanfattning
Sjukfrånvaron har varierat mycket över de senare decennierna i Sverige. Läkare har en central roll i processen kring patienters sjukfrånvaro. För många läkare i Sverige är sjukskrivningar en vanlig arbetsuppgift. Ett flertal åtgärder har vidtagits under de senare åren för att höja kvaliteten i läkares arbete med sjukskrivning av patienter. Som bas för sådana åtgärder behövs ett vetenskapligt kunskapsunderlag.
Syftet med detta projekt har varit att sammanställa den vetenskapliga kunskapen om läkares sjukskrivningspraxis genom att göra en systematisk litteraturöversikt av studier inom området.
Översikten har gjorts i flera steg, enligt den modell som bl.a. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) tillämpar. Studier om läkares sjukskrivningspraxis, som publicerats på engel- ska i vetenskapliga referentbedömda tidskrifter under 2002 till och med augusti 2009, har sökts i litteraturdatabaser och referenslistor. Vi identifierade 61 relevanta studier. Ingen studie bedömdes ha måttlig eller hög kvalitet utifrån syftet med denna översikt. Tjugoåtta studier bedömdes ha tillräcklig kvalitet för att inkluderas i översikten. Vid bedömning av vetenskaplig evidens för olika resultat inkluderades även resultaten från SBU:s motsvarande översikt av tidigare studier om läkares sjukskrivningspraxis.
Antalet studier om läkares sjukskrivningspraxis har ökat något under
Flertalet studier hade relativt få deltagare. Med undantag från ett större svenskt projekt har läkares sjukskrivningspraxis endast stu- derats för några få specialiteter, framförallt allmänläkare. Det var även en mycket stor variation mellan studierna, när det gäller frågeställningar, studiedesign, data, analysmetoder och utfallsmått,
11
Sammanfattning |
SOU 2010:107 |
vilket innebär att möjligheten att jämföra studiernas resultat är begränsad.
Det finns begränsat vetenskapligt stöd (evidensstyrka 3) för att läkare upplever arbetet med sjukskrivning av patienter som proble- matiskt. På en mer detaljerad nivå finns det begränsat vetenskapligt stöd för att läkare upplever följande fem områden som problematiska:
•att i sjukskrivningsärenden hantera de två rollerna som patientens behandlande läkare och som medicinskt sakkunnig
•att hantera situationer när läkaren och patienten har olika syn på behovet av sjukskrivning
•att bedöma patienters funktionsförmåga, arbetsförmåga och behov av sjukfrånvaro
•att inte ha tillräcklig kunskap om t.ex. socialförsäkringssystemet, förhållanden på arbetsmarknaden eller patienters arbetsvillkor
•att samverka med andra i sjukskrivningsärenden, både inom och utanför hälso- och sjukvården.
Även om flera studier behandlat andra faktorer, såsom patient- och läkarfaktorers betydelse för sjukskrivningspraxis, finns ingen evidens för betydelsen av dessa faktorer för sjukskrivningspraxis, p.g.a. att resultaten från studierna går i olika riktning, alternativt att det finns för få studier om varje sådan faktor.
Den typ av problem som det finns evidens för att läkare har när det gäller sjukskrivning, understryker bland annat betydelsen av förutsättningar och stöd för läkare, även inom den egna organisationen, i att utveckla, vidmakthålla och använda försäkringsmedicinsk kompetens. Detta kan handla om utbildning, handledning, resurser, policy, riktlinjer och kvalitetssäkring. Resultaten understryker även behovet av tydliggörandet av de roller olika aktörer har i sjukskrivningsprocessen, såväl inom hälso- och sjukvården som utanför, t.ex. Försäkringskassan och arbetsgivare.
Det låga antalet studier om läkares sjukskrivningspraxis är det mest slående resultatet i denna litteraturöversikt. Framtida forskning behöver beakta det sammanhang som läkare arbetar i, förutsättningar för optimal sjukskrivningspraxis, faktorer som är möjliga att åtgärda samt inkludera även andra läkare än de vid vårdcentraler. Det behövs även interventionsstudier och inter- nationella jämförelser, för att få evidensbaserad kunskap som underlag för åtgärder när det gäller läkares sjukskrivningspraxis.
12
00
Förkortningar och begrepp som används i rapporten
AFL |
Lagen om Allmän Försäkring |
FHV |
Företagshälsovård |
HR |
Hazard ratio |
KI |
Konfidensintervall, vanligen |
OR |
Odds ratio |
RR |
Relativ risk |
SBU |
Statens beredning för medicinsk utvärdering; |
|
www.sbu.se |
Sjukintyg |
I svenskt språkbruk kallas ofta det medicinska underlag |
|
läkare har att skriva i sjukskrivningsärenden, där bland |
|
annat information om sjukdom respektive funktion och |
|
rekommenderad sjukskrivningstid skall ges, för läkarintyg |
|
eller sjukintyg. För att förenkla texten använder vi i |
|
rapporten termen sjukintyg för detta. |
13
1 Bakgrund
I denna rapport redovisas resultatet från en systematisk littera- turöversikt av studier om läkares sjukskrivningspraxis. I projektet har det ingått att söka, bedöma och sammanställa resultat från sådana studier som publicerats från och med 2002 till och med augusti 2009 och sammanföra resultaten med dem från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) översikt av läkares sjukskrivningspraxis från 2003 (1) där sådana studier som publi- cerats till och med oktober 2002 inkluderades.
När det gäller läkares arbete med patienters sjukskrivning utgår vi i denna rapport från situationen i Sverige. Den skiljer sig inte mycket från situationen i de flesta andra välfärdsstater, med några få undantag. Undantagen gäller framför allt behandlande läkares roll i Nederländerna samt försäkringsläkarens roll i olika försäkrings- system (1, 2).
Sjukskrivning är ett komplext område med stora konsekvenser på såväl individnivå som samhällsnivå och ses ofta som ett folk- hälsoproblem (1, 3, 4). Ett flertal utredningar i Sverige har kon- staterat att vetenskapligt baserad kunskap om sjukfrånvaro i stor utsträckning saknas (1,
SBU publicerade år 2003 en rapport om sjukskrivning, där sju systematiska litteraturöversikter ingick (1). En av dessa översikter
1 Begreppet praxis används här för att beskriva handlingsmönster i läkares arbete med sjukskrivningsärenden, dvs. i professionell praktik. I det ingår alla de bedömningar och beslut som läkaren gör även vid patientkontakter som inte leder till sjukskrivning eller där en annan läkare redan sjukskrivit patienten.
15
Bakgrund |
SOU 2010:107 |
behandlade studier om läkares sjukskrivningspraxis. Där kon- staterades att för flertalet frågeställningar kunde ingen eller endast någon eller några studier identifieras och ofta var resultaten från dessa inte jämförbara med varandra på grund av stora skillnader i studiernas upplägg, t.ex. vad gäller studiedesign, studiepopulation, data, analysmetod eller utfallsmått. Endast två frågor kunde be- svaras med någon grad av evidens, den lägsta av tre möjliga, dvs. begränsad evidens (evidensstyrka 3). För det första fanns det be- gränsat vetenskapligt stöd för att många läkare upplevde arbetet med sjukskrivningsärenden som problematiskt. För det andra fanns det stöd för att sjukintygen ofta hade otillräcklig kvalitet för det som de är avsedda för, dvs. att användas som underlag för beslut i andra organisationers bedömning om huruvida patienten har rätt till ersättning under sjukfrånvaron. Den vetenskapligt baserade kunskapen var således på en synnerligen generell nivå och kunde knappast användas som bas för interventioner.
1.1Sjukförsäkring
En person som drabbas av skada eller sjukdom kan ha rätt att vara sjukfrånvarande. För att då ha rätt till ersättning, så kallad sjuk- penning, ska, i de flesta sjukförsäkringar och i de flesta länder, två kriterier, så kallade rekvisit, vara uppfyllda (10). Dessa är att personen dels ska ha en sjukdom eller skada, dels att just denna sjukdom eller skada ska ha lett till att personens arbetsförmåga är nedsatt i förhållande till kraven i personens ordinarie arbete, annat arbete hos samma arbetsgivare alternativt till kraven generellt på arbetsmarknaden. I de flesta länder ska arbetsförmågan vara helt nedsatt för rätt till sjukpenning, men i Sverige och några andra länder finns möjlighet till deltidssjukskrivning respektive deltids sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension). I Sverige måste arbetsförmågan vara nedsatt med minst 25 procent för att en person ska ha rätt till sjukpenning. I figur 1 illustreras samband mellan sjukdom, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och arbetsoförmåga, enligt den modell som beskrevs i den så kallade arbetsförmågeutredningen (9). I bilden framgår att endast en del sjukdomar eller symptom som sjukdomen eller dess behandling innebär, leder till en funktionsnedsättning och att ännu färre medför aktivitetsbegränsning respektive arbetsoförmåga.
16
SOU 2010:107 |
Bakgrund |
Figur 1 Samband mellan sjukdom, symptom, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och arbetsoförmåga, modifierad efter figur i SOU 2009:89 (9)
I Sverige intygar personen vanligen själv att han eller hon är arbetsoförmögen på grund av sjukdom under de första sju dagarna i ett sjukskrivningsfall. För alla sjukskrivningsfall som överstiger sju dagar, i vissa fall redan tidigare, ska sjukdomen/skadan och den nedsatta arbetsförmågan även intygas av en läkare (i vissa fall tandläkare) via ett medicinskt underlag, ett så kallat sjukintyg, för att patienten ska ha rätt till sjuklön från arbetsgivaren och/eller sjukpenning från Försäkringskassan och eventuell ersättning från försäkringsbolag.
Sjukfrånvaro är en vanlig ordination inom hälso- och sjukvården i Sverige
När en person behöver vara frånvarande p.g.a. sjukdom är olika aktörer inblandade. Förutom personen själv kan bland annat arbets- givaren, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, företagshälso- vården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten vara involverade. Dessa aktörers verksamhet har delvis olika uppgifter och mål och styrs av bestämmelser i olika lagar och avtal (1, 5, 15, 19, 21). Hälso- och
17
Bakgrund |
SOU 2010:107 |
sjukvården ska tillhandahålla ”god vård på lika villkor”. Tidigare studier och utredningar har visat att detta inte sker på ett tillfred- ställande sätt när det gäller sjukskrivning och det har varit stora variationer i när, hur länge och till vilken grad läkare har rekom- menderat patienter med liknande problemsituation att vara sjuk- frånvarande (1, 5).
1.2Läkarens uppgifter i samband med sjukskrivning
Av ovanstående framgår att läkare har en central roll i processen kring patienters sjukfrånvaro. Samtidigt som läkares arbete med patientens sjukskrivning och rehabilitering styrs av flera olika lagar och förordningar (1, 5, 15, 19) ska detta arbete, som all annan vård och behandling, baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet (13, 15, 23).
Läkarens arbetsuppgifter i samband med ställningstagande till sjukskrivning kan sammanfattas i följande sju punkter (12, 23):
•ta ställning till om sjukdom eller skada föreligger, enligt de kriterier som gäller för detta, inklusive med sjukdom jämställda tillstånd,
•bedöma om sjukdomen eller skadan innebär sådan nedsättning av patientens funktionsförmåga att även arbetsförmågan är nedsatt i relation till de krav som patientens arbete innebär, eller till på arbetsmarknaden i övrigt förekommande arbeten, samt särskilt ange vilka arbetsuppgifter som inte kan utföras,
•tillsammans med patienten överväga för- och nackdelar med en sjukskrivning, inklusive hur sjukdomen/skadan kan påverkas av en sjukfrånvaro,
•ta ställning till längd och grad av sjukskrivningen, liksom vad som ska ske under sjukskrivningen t.ex. utredning, behandling, kontakter med arbetsplatsen, livsstilsförändringar eller andra åt- gärder, dvs. tillsammans med patienten ta fram en handlings- plan,
•ta ställning till om det föreligger behov av kontakt med andra inom sjukvården (kurator, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, andra specialister) eller aktörer utifrån, såsom Försäkringskassa, företagshälsovård, arbetsgivare, och i så fall etablera kontakten med dem, samt att på ett adekvat sätt samverka med aktörer, inom och utanför hälso- och sjukvården,
18
SOU 2010:107 |
Bakgrund |
•skriva ett intyg, enligt fastställt formulär (här kallat sjukintyg), så att det ger tillräckligt underlag för Försäkringskassans hand- läggare och andra att fatta beslut om ersättning och om det finns behov av eventuella ytterligare rehabiliteringsåtgärder samt
•att dokumentera ställningstaganden, åtgärder och planer enligt gängse regler för detta.
Den första uppgiften, att utreda och ställa diagnos, är läkare väl förtrogna med. De vanligaste diagnoserna bakom sjukfrånvaro och sjuk- eller aktivitetsersättning är dock relaterade till besvär från rörelseorganen och/eller till psykiska besvär (1,
När det gäller de övriga sex uppgifterna är det delvis andra typer av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är av vikt, såsom kommunikationsfärdigheter, förmåga att hantera konflikter, förmåga att samverka med andra aktörer, ha kunskap om möjlig- heter och skyldigheter som ligger inom ramen för läkarrollen respe- ktive för andra, t.ex. Försäkringskassan eller arbetsgivare. Detta är synnerligen komplexa arbetsuppgifter som, kräver en hög grad av försäkringsmedicinsk professionalitet
1.3Läkares olika professionella roller
En aspekt som förekommer i flera studier om läkares sjukskriv- ningspraxis är hur läkare hanterar sina två roller som behandlande läkare respektive som medicinskt sakkunnig. Därför vill vi redan här ge en bakgrund till denna aspekt. Läkare, liksom många andra professioner, har flera olika roller. I kontakten med patienten är, i detta sammanhang, följande fyra roller av intresse (5):
•rollen som patientens behandlade läkare med uppgift att utreda, diagnostisera, föreslå och genomföra behandling och/eller före- slå rehabilitering; bota, lindra eller trösta enligt Hippokrates, och främja hälsa
19
Bakgrund |
SOU 2010:107 |
tens företrädare” och syftar då på att läkaren i denna roll ta olika typer av initiativ för att hjälpa sin patient eller att föra dennes talan i kontakten med andra aktörer,
•rollen som ”grindvakt” (gatekeeper), dvs. att ansvara för att (begrän- sade) resurser, inom den organisation där man verkar, används rätt- vist och ändamålsenligt
•medicinskt sakkunnig, t.ex. i samband med intygsskrivande eller att som medicinskt sakkunnig uttala sig om något i en domstol. Rollen som medicinskt sakkunnig skiljer sig på flera sätt från de andra rollerna, t.ex. den som behandlande läkare, och ett annat regelverk för handlande gäller då, samt
•myndighetsutövare, t.ex. i samband med frihetsberövande enligt specifika lagar, t.ex. i samband med psykiatrisk sjukdom eller missbruk.
I samband med sjukskrivning är det framför allt den första och den tredje av dessa fyra roller som är aktuella, dvs. den som behandlare och den som medicinskt sakkunnig. Däremot har läkaren inte en egentlig grindvaktsroll här. Under den s.k. arbetsgivarperioden, dvs. de första 14 dagarna i ett sjukskrivningsfall, har arbetsgivaren en grindvaktsroll, dvs. en kontrollfunktion. Därefter har hand- läggaren på Försäkringskassan denna roll, dvs. att bedöma om vill- koren för rätt till sjukpenning är uppfyllda. Dessa beslut grundas bland annat på information i sjukintyg och på ansökan från den försäkrade, enligt det regelverk som beslutats av Riksdagen och vars tillämpning fortlöpande prövas av domstolar
En av de arbetsuppgifter som läkare har är att skriva intyg, utlåtanden och remisser. Det rör sig om många olika typer av intyg, varav sjukintyg är en typ (46, 47). Vid intygsskrivande har läkaren alltså en något annan roll än den som ansvarig för patientens medi- cinska utredning och behandling. Här handlar det i stället om att, utifrån sin profession och sin medicinska sakkunskap, uttala sig om vissa sakförhållanden och göra en saklig bedömning till en annan myndighet eller aktör (46). Det finns ett utvecklat regelverk kring vad en läkare ska beakta när denne skriver olika typer av intyg och utlåtanden i sin roll som medicinskt sakkunnig (33,
Det kan ibland finnas en konflikt mellan rollen som patientens behandlande läkare och rollen som medicinskt sakkunnig. Dessa två roller är inte unika för läkaryrket, utan är något som personer i
20
SOU 2010:107 |
Bakgrund |
ett stort antal professioner, t.ex. socialarbetare, handläggare inom Försäkringskassan och poliser, har att hantera. Att integrera strate- gier för att hantera dessa roller är en del av den utveckling in i ett professionellt förhållningssätt som en person genomgår under sin utbildning och yrkesverksamhet (23,
En annan aspekt är att sjukskrivning är en vanlig arbetsuppgift bland majoriteten av de yrkesverksamma läkarna inom ett stort antal kliniska specialiteter (12). Det innebär att frågan även har betydelse ur arbetsmiljösynpunkt för många läkare.
1.4Varför systematiska litteraturöversikter?
Vi har alla en tendens att hitta och minnas de studier som stämmer överens med vår egen uppfattning. En enskild studie är dock inte tillräckligt för att fastställa att något ”är” på ett visst sätt, att det finns vetenskaplig evidens för något. Fler studier behövs och först om de flesta av de studier, som har hög eller åtminstone tillräcklig vetenskaplig kvalitet, visar resultat i samma riktning och om andra studier inte ger andra resultat, kan man tala om att det finns veten- skapligt stöd eller så kallad vetenskaplig evidens för något.
Tusentals vetenskapliga studier publiceras varje vecka. Det finns ingen möjlighet för en enskild person att hålla sig informerad om alla studiers resultat och ta ställning till deras vetenskapliga värde, ens inom ett relativt avgränsat område. Därför behövs samman- ställningar av studier. En metod som alltmer används för att fast- ställa om det finns vetenskaplig evidens för ett resultat, är att göra systematiska översikter av vetenskapliga studier inom området. Dessa översikter följer en strikt metodik för att identifiera, rele- vansbedöma, granska och kvalitetsbedöma resultaten av genom- förda studier. Nästa steg är att analysera om resultaten i de studier som bedömts som relevanta och av tillräckligt god kvalitet, kan ligga till grund för slutsatser om vetenskaplig evidens med avseende på någon studerad frågeställning. Detta innebär att det bara kan etableras evidens för frågor som är studerade i flera studier. Denna metodik är lika strikt som i ”vanliga” studier, skillnaden är att i systematiska litteraturöversikter utgörs forskningsmaterialet av andra vetenskapliga studier.
21
Bakgrund |
SOU 2010:107 |
1.5Syfte
Syftet med detta projekt har varit att göra en systematisk littera- turöversikt av studier om läkares sjukskrivningspraxis för att sam- manställa den vetenskapliga kunskapen på området.
22
2 Metod
Litteraturöversikten genomfördes enligt de kriterier som används av bland annat SBU (1) och the Cochrane Collaboration (52). Över- sikten gjordes i följande sex steg:
1.litteratursökning,
2.relevansbedömning av identifierade studier,
3.extrahering av data från de studier som bedömts som relevanta,
4.kvalitetsbedömning av relevanta studier,
5.kategorisering och sammanställning av resultat från de studier som bedömts ha tillräcklig kvalitet för att inkluderas, samt
6.bedömning av förekomst av vetenskaplig evidens för resultat från studier av tillräcklig kvalitet.
I det sista steget, punkt 6, beaktades även resultaten från de studier som inkluderades i SBU:s litteraturöversikt om läkares sjukskrivnings- praxis (1) och som publicerats på engelska i referentbedömda veten- skapliga tidskrifter. Nedan beskrivs tillvägagångssättet inom de sex stegen. Först redogörs för de inklusionskriterier som tillämpats för urval av studier.
2.1Inklusionskriterier
Litteraturöversikten omfattar vetenskapliga studier som uppfyller samtliga tre följande kriterier:
•publicerad på engelska i en referentbedömd, vetenskaplig tid- skrift under perioden från och med januari 2002 till och med augusti 2009,
•innehåller empiriska data om läkares arbete med sjukskrivning av patienter och
23
Metod |
SOU 2010:107 |
• inte ingick i SBU:s litteraturöversikt (1).
I SBU:s litteraturöversikt 2003 (1) inkluderades studier publicerade till och med oktober 2002. Då det kan ta lång tid, ibland över ett halvår, innan en publicerad studie kommer med i litteraturdatabaser valde vi att söka studier för hela 2002, för att minska risken att missa studier.
2.2Litteratursökningar
Studier söktes på två sätt; dels via litteraturdatabaser, dels i ink- luderade studiers referenslistor.
Sökningar gjordes via PubMed, via OVID, och via CRD. Ett flertal litteraturdatabaser användes, bl.a. MEDLINE (bevakar tid- skrifter inom medicin, omvårdnad, odontologi, hälso- och sjuk- vård), PsychINFO (psykologisk och beteendevetenskaplig litte- ratur), SOCA/SOCI (samhälls- och beteendevetenskaplig
Följande söktermer användes för sjukskrivning: sickness certi- fication, sick leave,
Följande söktermer användes för läkare: physician, doctor, spe- cialist. Dessutom användes sökord för olika specialiteter, såsom general practitioner, psychiatrist, orthopaedic, family physician, cardio- logist, gynaecologist.
Sökningarna begränsades till vetenskapliga studier och litteratur- översikter som publicerats efter 2001. Ingen begränsning gjordes vad avser åldrar eller att det skulle gälla människor, baserat på tidigare erfarenheter av att man då kan missa vissa studier.
Först söktes efter samtliga träffar i litteraturdatabaserna som inne- höll något om sjukskrivning, enligt ovanstående söktermer, respektive efter samtliga träffar som innehöll något om läkare. Därefter sam- kördes dessa så att de studier som innehöll något av sökorden från den ena gruppen och något från den andra togs fram. Dubbletter exkluderades.
Vid sökningar i referenslistor i de inkluderade artiklarna och i identifierade litteraturöversikter användes främst titeln för att bedöma om respektive studie borde relevansbedömas.
24
SOU 2010:107 |
Metod |
2.3Relevansbedömning av identifierade studier
Samtliga studier som identifierades i sökningarna, relevansbedömdes utifrån ovan nämnda inklusionskriterier. Titlar och sammanfattningar av studier som identifierades via litteraturdatabassökningarna lästes av två personer oberoende av varandra. I referenslistor lästes titlar och en första bedömning gjordes utifrån detta. Vid osäkerhet om relevans lästes hela artikeln. Studier där det fanns oklarheter om relevans lästes även av övriga i projektgruppen och diskuterades tills kon- sensus om relevans nåtts. Om någon i gruppen var medförfattare till en studie deltog denna person inte i relevansbedömningen av den studien.
2.4Extraktion av data från relevanta studier
För extrahering av data från de studier som bedömts som relevanta, användes en något modifierad version av den mall för dataex- traktion som tagits fram i tidigare nämnda
2.5Kvalitetsbedömning av relevanta studier
De studier som bedömts som relevanta kvalitetsbedömdes enligt de kriterier som tagits fram i
Studier som genomförts med kvantitativa analysmetoder kunde få maximalt 17 poäng. Studiernas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån nedanstående gränser:
25
Metod |
SOU 2010:107 |
•otillräcklig kvalitet:
•begränsad kvalitet:
•måttlig kvalitet:
•hög kvalitet:
I studier där kvalitativa analysmetoder användes var värdering av bias och precision inte relevant varför skattningsskalan tillämpades endast för design, bortfall och analytisk metod, och 11 blev den maximala poängsumman:
•otillräcklig kvalitet:
•begränsad kvalitet:
•måttlig kvalitet:
•hög kvalitet:
Studier som använt både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder värderades med avseende på den analysmetod som bedömdes vara den huvudsakliga.
Två personer i projektgruppen gjorde oberoende av varandra en kvalitetsbedömning av var och en av studierna. Fanns det skillnader i bedömningarna av en studie, bedömde även övriga i projektgruppen studien och kvalitetsbedömningen diskuterades tills konsensus nåd- des. Om någon i gruppen var medförfattare på en studie gjordes kvalitetsbedömningen enbart av de övriga i projektgruppen.
De studier, som enligt ovanstående kvalitetsbedömning, hade begränsad eller högre kvalitet ansågs ha tillräcklig kvalitet för att inkluderas i översikten.
2.6Kategorisering av resultat från inkluderade studier
Resultaten från de studier som bedömdes ha tillräcklig vetenskaplig kvalitet för att ingå i litteraturöversikten sammanställdes utifrån de olika frågor som kunde ställas till materialet. Vi utgick då från de frågor som formulerades i
26
SOU 2010:107 |
Metod |
läkares sjukskrivningspraxis i relation till resultaten i de då inklu- derade studierna. I den översikten kunde följande tio frågor ställas:
•Vem initierar diskussion om sjukskrivning respektive förtids- pension?
•Hur gör läkare bedömning av arbetsförmåga?
•Gör patienter och läkare samma bedömning av sjukskrivnings- behovet?
•Vilken kvalitet har sjukintygen?
•Finns det skillnader mellan läkare avseende bedömning av sjuk- skrivningsbehov?
•Vilka patientfaktorer påverkar läkares sjukskrivningspraxis?
•Vilka problem anger läkare att de har i samband med sjukskrivning?
•Vilka läkarfaktorer påverkar sjukskrivningspraxis?
•Kan läkares sjukskrivningspraxis påverkas?
•Andra aspekter på läkares sjukskrivningspraxis?
Först undersökte vi om de inkluderade studierna innehöll resultat om dessa 10 områden. Därefter analyserade vi om resultaten i stu- dierna kunde besvara ytterligare frågor. Vid identifiering av sådana frågeområden finns det i denna fas av en systematisk litteraturöversikt inslag av kvalitativ analys (53). Det betyder att denna fas delvis var explorativ, i sökandet efter kategorier/områden som det fanns resultat om. Inom
2.7Bedömning av vetenskaplig evidens
I evidensbedömningen användes dels resultaten från de här inklu- derade studierna, dels relevanta resultat från de studier i SBU- översikten som uppfyllde de inklusionskriterier som använts här.
I
27
Metod |
SOU 2010:107 |
engelska vetenskapliga tidskrifter. Vi inkluderade resultaten från dessa 15 artiklar
Det finns olika metoder för att bedöma om de sammanställda resultaten från relevanta studier av tillräckligt hög kvalitet kan ligga till grund för vetenskapligt stöd, ofta benämnt vetenskaplig evidens. Vi följde metoden från den tidigare nämnda
•evidensstyrka 1, starkt vetenskapligt stöd: minst två studier med hög kvalitet eller god systematisk översikt av sådana studier, dvs. metaanalys av flera randomiserade kontrollerade studier (RCT),
•evidensstyrka 2, måttligt vetenskapligt stöd: en studie med hög kvalitet plus minst två med måttlig kvalitet,
•evidensstyrka 3, begränsat vetenskapligt stöd: minst två studier med måttlig kvalitet eller minst fem studier med begränsad kvalitet,
•otillräckligt vetenskapligt stöd, dvs. ingen evidens: annat, dvs. lägre än ovanstående eller där resultaten av studierna går i mot- satt riktning.
I de fall där samma data för en population använts i flera studier har bara resultat från en av dessa studier medräknats i evidensbedömningen, vanligen den studie som hade flest deltagare.
28
3 Resultat
Här ges först en övergripande beskrivning av resultaten från de sex stegen beskrivna i metoddelen, liksom av typ av studier som ink- luderades. Därefter redovisas resultaten på mer detaljerad nivå för varje frågeområde och i samband med det görs också bedömning av vetenskapligt stöd för olika resultat inom respektive frågeområde.
3.1Övergripande resultat
Sökningarna resulterade i 511 vetenskapliga studier, som relevans- bedömdes utifrån ovan angivna kriterier. Detta resulterade i 61 rele- vanta studier som kvalitetsbedömdes. Den mall för dataextraktion och de kriterier för kvalitetsbedömning som användes finns i bilaga 2.
Processen illustreras i figur 2. Av de 61 relevanta studierna bedömdes 33 studier
Delar av resultaten från en av studierna som inkluderades i
29
Resultat |
SOU 2010:107 |
Figur 2. Figur över antal studier som identifierades i sökningarna och resultat av relevansbedömning samt kvalitetsbedömning
Vi identifierade även en systematisk litteraturöversikt (131), av studier som undersökt allmänläkares känslor och attityder kring sjukskrivning. Den tas upp i diskussionskapitlet.
Flertalet av de inkluderade studierna publicerades under åren
30
SOU 2010:107 |
Resultat |
Figur 3. Antal studier, av de 28 inkluderade, som publicerats respektive år
Tolv av de inkluderade studierna var genomförda i Sverige (102, 105,
Figur 4. Antal inkluderade studier per land där de gjorts
31
Resultat |
SOU 2010:107 |
När det gäller studiedesign, var flertalet av de inkluderade studierna observationsstudier och majoriteten, 79 procent, var tvärsnittsstudier. Tre var kohortstudier (110, 120, 121) och tre var kontrollerade inter- ventionsstudier (106, 115, 129) (figur 5). Inga randomiserade kon- trollerade studier identifierades.
Figur 5. Antal studier med olika studiedesign bland de 28 studier som inkluderats i översikten
Sammanlagt ingår 7 961 läkare i studierna. Vid beräkning av detta har hänsyn tagits till att samma personer ingick i några av studierna, dvs. ingen läkare har räknats mer än en gång, även om denne ingick i flera studier. I tabell 1 redovisas summan av antalet deltagande läkare inom respektive specialitet. Där framgår även antalet studier om respektive läkargrupp. I vissa studier har flera specialiteter inkluderats. Liksom i
32
SOU 2010:107 |
Resultat |
Tabell 1. Sammanlagt antal läkare som deltagit i studierna, uppdelat på typ av specialitet/klinisk verksamhet. I de fall där samma population använts för flera olika analyser/studier har baspopulationen bara medräknats en gång, dvs. varje läkare ingår bara en gång i dessa siffror.
Specialitet/typ av klinisk |
Antal |
Antal studier respektive |
Lägsta |
|
verksamhet1 |
studerade |
specialitet förekommer |
och högsta antal |
|
|
läkare1 |
i2 |
|
deltagare |
|
|
|
|
i studierna om |
|
|
|
|
respektive |
|
|
|
|
specialitet |
Allmänläkare |
3 210 |
16 |
(4) |
|
Psykiatriker |
442 |
|
2 |
|
Internmedicinare |
472 |
|
3 |
|
Gynekologer |
354 |
|
2 |
|
Kirurger |
323 |
|
2 |
|
Ortopeder |
219 |
3 |
(2) |
|
Företagsläkare |
216 |
5 |
(1) |
|
Onkologer |
108 |
|
1 |
108 |
Rehabiliteringsläkare |
75 |
|
1 |
75 |
Försäkringsläkare |
15 |
1 |
(1) |
15 |
Läkare3 |
2 527 |
2 |
(1) |
|
Summa |
7 961 |
20 (4) |
1I tabellen har följande tre studier inte tagits med:
-Två studier som helt baserades på läkarintyg, där antal läkare som skrivit dem inte framgår. Detta gällde dels studien av Fleten (107), som omfattade 999 sjukintyg, dels studien av Söderberg (127), som omfattade 2 249 sjukintyg (varav 1 208 var skrivna av allmänläkare, 465 av sjukhusläkare, 301 av företagsläkare och 668 av övriga läkare).
-En studie där frågeställningen var i vilken utsträckning sjukskrivna blev kallade till företagsläkare, antal sådana framgick inte (110).
2Inom parantes = antal studier där data använts flera gånger, men med olika frågeställningar. Av de 20 studierna där data om allmänläkares sjukskrivningspraxis förekommer, har alltså fyra gjorts på data/personer som även minst en annan studie använt.
3Läkare för vilka specialitet/typ av klinik ej har angivits.
I de inkluderade studierna har olika typer av data använts, fram- förallt enkätdata och data från intervjuer, men även läkarintyg och registerdata. Spridningen mellan studierna vad avser typ av data och vilka mått man använt för att presentera dessa data var mycket stor. Fem studier (105, 109, 111, 124, 126) baserades på kvalitativa ana- lysmetoder och i de övriga användes statistiska analysmetoder; i en användes båda ansatserna (127).
33
Resultat |
SOU 2010:107 |
3.2Litteraturöversiktens frågeområden
Vid kategorisering av resultaten i de inkluderade 28 studierna, jäm- fördes dessa först, som framgår av metoddelen, med de tio om- råden som var ett resultat av SBU:s översikt (1). Flera av de tio om- rådena var inte aktuella, dvs. det fanns inte resultat kring dem i de 28 studierna. Vi identifierade inga nya frågeställningar i materialet. Följande sex områden är aktuella i denna översikt.
1.Vilka patientfaktorer har samband med läkares sjukskrivnings- praxis?
2.Vilka läkarfaktorer har samband med läkares sjukskrivningspraxis?
3.Vilka problem har läkare i sitt arbete med patienters sjukskrivning?
4.Har sjukintygen tillräcklig kvalitet för det de ska användas till?
5.Är patienter och läkare överens om behovet av sjukskrivning?
6.Interventionsstudier; kan läkares sjukskrivningspraxis påverkas?
För några av dessa sex frågeområdena fanns det mer detaljerad information och subkategorier till de övergripande frågorna kunde identifieras. Detta gäller följande tre frågeområden: patientfaktorer, läkarfaktorer samt problem som läkare rapporterat i sitt arbete med sjukskrivning. I tabell 2 ges en sammanställning av frågeområden, subkategorier samt antal studier som har resultat inom var och en av dessa. Studierna inom parantes är de från
34
SOU 2010:107 |
Resultat |
Tabell 2. Sammanställning av frågeområden, subkategorier samt antal studier med resultat inom respektive område. Inom parentes redovisas antalet studier från
De sex frågeområdena, med subkategorier |
Antal studier |
|
|
||
|
(antal i SBU- |
|
|
översikten) |
|
1. Vilka patientfaktorer har samband med läkares sjukskrivningspraxis |
8 |
(1) |
- Ålder |
3 |
(0) |
- Kön |
5 |
(0) |
- Utbildningsnivå, typ av anställning |
3 |
(0) |
- Sjukdom och besvär |
7 |
(0) |
- Patienten efterfrågar sjukintyg |
1 |
(1) |
- Patientens bedömning av sin arbetsoförmåga |
2 |
(0) |
2. Vilka läkarfaktorer har samband med läkares sjukskrivningspraxis? |
14 |
(5) |
- Ålder eller erfarenhet |
4 |
(2) |
- Kön |
7 |
(2) |
- Uppfattningar, känslor etc. |
5 |
(2) |
- Specialitet, utbildningsnivå |
2 |
(2) |
3. Vilka problem har läkare i sitt arbete med patienters sjukskrivning? |
13 |
(3) |
- Rollerna som behandlande läkare respektive medicinskt sakkunnig |
7 |
(1) |
- Problematiskt med att hantera situationer när läkare och patient har |
6 |
(2) |
olika åsikter om behovet av sjukskrivning |
|
|
- Bedöma patienters funktion, arbetsförmåga eller behov av |
7 |
(2) |
sjukskrivning |
|
|
- Problem att hantera förlängningar av sjukskrivningsfall som tidigare |
1 |
(1) |
intygats av annan läkare |
|
|
- Bristande kunskap |
4 |
(1) |
- Problem i samverkan med andra yrkesgrupper eller andra aktörer |
8 |
(1) |
- Bristande stöd och ledning i arbetet med sjukskrivningsärenden |
3 |
(0) |
4. Har sjukintygen tillräcklig kvalitet för det de ska användas till? |
2 |
(2) |
5. Är patienter och läkare överens om behovet av sjukskrivning |
1 |
(1) |
6. Interventionsstudier; kan läkares sjukskrivningspraxis påverkas? |
3 |
(4) |
|
|
|
1 Antalet studier som anges här är ibland fler än dem i tabell
35
Resultat |
SOU 2010:107 |
I tabell 3, bilaga 3 ges en sammanställning av information om var och en av de 28 inkluderade studierna, uppdelat på de sex frågeområdena. Eftersom några studier hade resultat kring mer än ett område nämns dessa studier mer än en gång i tabellen. För varje studie redovisas följande: författare, publikationsår, syfte, studiedesign, år för datainsamling, studieobjekt, antal i studiepopulationen antal deltagare, typ av data, utfallsmått och resultat. När det gäller resultat från statistiska analyser redovisas i tabell 3 endast de resultat som är statistiskt signifikanta på minst 5 procentig nivå. Samband ska i det här sammanhanget enbart tolkas som statistiskt samband och inte som ett orsaks- samband.
Resultat för subkategorierna, enligt tabell 2, sammanställs också i tabell 4, 5 och 6, även dessa i bilaga 3.
Nedan sammanfattas studierna för respektive frågeområde, enligt tabell 2. För vart och ett av dessa redovisas också en bedömning av vetenskaplig evidens. För de tre områden för vilka subkategorier finns, redovisas resultat och bedömning av vetenskaplig evidens först för vart och ett av dessa. Inom varje kategori presenteras studierna i bokstavsordning, efter förste författarens efternamn. Samtliga ink- luderade studier har mer än en författare. För att inte göra texten onödigt tungläst har vi i hela rapporten valt att enbart nämna namnet på den första författaren, istället för att varje gång lägga till "med flera". Samtliga medförfattare till respektive studie framgår av referenslistan. Flera av studierna är aktuella för mer än ett område. Beskrivningen av respektive studie upprepas för varje område där studien är aktuell, så att all information inom vart och ett av de sex områdena finns samlad.
3.2.1Vilka patientfaktorer har samband med läkares sjukskrivningspraxis?
Frågeställningen utgår från att läkaren i sina bedömningar i sjukskrivningsärenden kan påverkas av andra faktorer hos patienten än sjukdom, funktion och arbetsförmåga. Det kan t.ex. vara patientens ålder, kön, utbildning, sjukdom, beteende, eller beskrivning av sina besvär. Detta är en av de frågeställningar där vi fann resultat för
36
SOU 2010:107 |
Resultat |
flera sådana faktorer och därför kunde dela upp frågeställningen i sex subkategorier av patientfaktorer (tabell 4) med evidensbedömning för var och en av dessa.
Vi fann åtta studier (103, 110, 114, 118, 119,
I en studie från Storbritannien av Campbell (103) användes en fallbeskrivning av en manlig patient, vilken utarbetades i åtta olika versioner. De olika versionerna gavs slumpmässigt till 429 allmän- läkare för att studera om psykiska och fysiska problem, besvärlig familjesituation och patientens begäran om sjukintyg påverkade läkarens beslut att skriva ett sjukintyg. Studien visade att en majo- ritet av allmänläkarna var mer benägna att skriva ett sjukintyg till patienter som, enligt fallbeskrivningen, hade psykiska besvär, när de ansåg att patienten behövde eller ”förtjänade” ett sådant. Läkarens beslut att skriva sjukintyg till patienter med fysiska besvär på- verkades av att de ville behålla en god relation med patienten. Det fanns däremot inget samband mellan läkarnas beslut att utfärda sjukintyg och om patienten berättade om en besvärlig familje- situation eller om patienten efterfrågade ett intyg.
I Nederländerna genomförde Joling (110) en prospektiv kohort- studie med 2 034 sjukfrånvarande kvinnor och män, angående om och hur snart de blir kallade till företagsläkaren, dvs. praxis i hand- läggning av sjukskrivna patienter. Joling fann att kvinnor både hade större chans än män att bli kallade till företagsläkaren och att de blev kallade tidigare än män. Denna könsskillnad var inte relaterad till diagnos eller sjukskrivningstid men till hög utbildningsnivå, arbete i tillverkningsindustrin respektive till att arbeta i mindre företag
I en svensk studie av Löfvander (114) av två allmänläkares bedö- mningar av 175 invandrade sjukskrivna patienter visades att läkar- nas bedömningar av patienternas arbetsförmåga hade samband med depression (OR 12,8) och smärtbeteende (OR 5,6) hos manliga patienter och med självskattad arbetsoförmåga (OR 7,0) hos kvinnliga patienter. Det fanns inget samband med andra patientfaktorer, såsom ålder, typ av yrke eller tid i yrket. Läkarna berördes enligt egen
37
Resultat |
SOU 2010:107 |
utsaga emotionellt av patienternas berättelser om sin livssituation, och de ansåg att detta möjligen påverkade deras bedömningar.
Skillnad i sjukskrivning vid olika besvär har också undersökts av Norrmén i en annan svensk studie av 65 allmänläkare angående deras konsultationer med 474 av sina patienter. Norrmén använde frågeformulär till läkarna och patienterna beträffande deras bedöm- ning av olika faktorer relaterade till sjukdom och till konsekvenser för arbetsförmågan. Resultaten visade att det fanns samband mellan att läkaren sjukskrev patienten och att denne hade besvär från rörelseorganen (OR 3,5; KI
I USA gjorde Pransky (119) en explorativ studie för att få kunskap om allmänläkares praxis, perspektiv och vanliga problem när det gällde patienters arbetsförmåga och återgång i arbete, med speciellt fokus på vad läkarna upplevde som incitament, hinder och förbättringsmöjligheter i hanteringen av sjukskrivningsärenden. Sjukskrivningsfrågor var aktuella för cirka tio procent av deras patienter. Flertalet ansåg att tidig återgång i arbete var bra för patienten, men tyckte inte att de hade tillräckliga kunskaper inom området för att hantera detta på ett optimalt sätt. Nästan alla ansåg det vara viktigt att ha en roll i sina patienters sjukskrivningsprocess. Hinder för läkaren att göra ett bra jobb var dels vissa tillstånd hos patienten (somatisering, missbruk, psykiska besvär), konflikter på patientens jobb, patientens önskan om sjukskrivning, samt att arbetsgivaren inte hade alternativa arbetsuppgifter till patienten eller var svår att få information från. En majoritet av allmänläkarna (65 %) saknade specifika riktlinjer för bedömning av patientens möjlighet till återgång i arbete. Färre än en fjärdedel hade utbildning inom området. De som hade sådan utbildning upplevde att de bättre kunde hantera ovan nämnda hinder.
I Norge studerade Reiso (121) i vilken utsträckning läkarens prognos för arbetsåtergång fyra veckor framåt för sina sjukskrivna patienter, stämde med patienternas faktiska återgång i arbete eller sjukskrivning. I studien inkluderades 49 allmänläkare och tre företagsläkare samt deras patienter. Vid en kortare sjukskrivnings- period var sannolikheten högre för att läkarens prognos var rätt om patienten hade luftvägsbesvär (OR 2,84) och lägre om patienten hade psykiska besvär (OR 0,46) jämfört med alla övriga diagnosgrupper.
38
SOU 2010:107 |
Resultat |
Sannolikheten för korrekt prognos var ännu lägre för patienter som varit sjukskrivna länge
I en studie från Storbritannien (122) användes Shiels 3 906 sjukin- tyg utfärdade av 67 allmänläkare för att undersöka om det fanns samband mellan sjukskrivningens längd och om patienten respektive läkaren var kvinna eller man. Man fann inga sådana samband, med ett undantag: det var en något högre OR för sjukskrivna män som träffat en manlig läkare att vara sjukskriven i ett medellångt fall
I en annan studie av Shiels (123), på samma material, analyserade författarna sjukintyg utfärdade av 44 läkare vid nio vårdcentraler för att studera risken att bli långtidssjukskriven (definierat som ett sjukskrivningsfall > 28 veckor). Resultaten visade, i jämförelse med övriga diagnoser, att lättare psykiska besvär (OR 1,96) var den främsta förklaringsfaktorn, vilken förklarade 18 procent av varia- tionen i risk för långtidssjukskrivning. Faktorer som rörde läkaren och vårdcentralen förklarade endast en liten del i variationen; 3,4 procent respektive 2,8 procent. Det fanns även samband mellan sjukskrivning och patientens ålder samt med att vara bosatt i ett låginkomstområde (OR 2,6).
3.2.1.1Finns det samband mellan subkategorier av patientfaktorer och läkares sjukskrivningspraxis?
För bedömningen av vetenskapligt stöd avseende specifika patient- faktorer har evidens bedömts för var och en av de sex subkate- gorierna. Den studie (62) som i
39
Resultat |
SOU 2010:107 |
Patientens ålder
I en studie av Shiels (122) redovisas att medelåldern var högre bland de patienter som blev sjukskrivna > 28 veckor jämfört med de patien- ter som hade en medellång sjukskrivning. Däremot fanns inget sam- band mellan patientens ålder och att läkaren skrev ett sjukintyg i Norrméns studie (118) av svenska allmänläkare och deras patienter. Reiso (121) fann inget samband mellan patienternas ålder och grad av korrekthet i läkares bedömning om fortsatt sjukfrånvaro respektive återgång i arbete bland sina sjukskrivna patienter.
Evidensbedömning
I tre studier (118, 121, 122) redovisas resultat i olika riktning. I
Patientens kön
Shiels (122) använde sjukintyg i Skottland för att studera om det fanns en skillnad i om kvinnliga eller manliga patienter var sjuk- skrivna av kvinnliga respektive manliga allmänläkare. De fann inga sådana könsskillnader förutom att en högre andel av manliga patienter som konsulterat en manlig läkare hade en medellång sjuk- skrivning,
40
SOU 2010:107 |
Resultat |
Evidensbedömning
I fem studier (110, 114, 118, 121, 122) redovisas resultat som går i olika riktning. I
Utbildningsnivå och typ av anställning
Joling (110) fann att högre utbildning innebar större chans för sjukskrivna att bli kallad till företagsläkare. En annan studie (114) visade att låg utbildningsnivå (mindre än 7 år) bland manliga patienter hade samband med läkarnas bedömning om att arbetsoförmåga förelåg. En tredje studie (118) visade inte något samband mellan patientens utbildningsnivå och om läkaren utfärdade ett intyg eller ej.
Evidensbedömning
Studierna (110, 114, 118) behandlar betydelsen av patienters utbild- ningsnivå och typ av anställning och visar resultat i olika riktning. I
Patientens sjukdom och besvär
Studien av Campbell (103) visade att allmänläkare var mer benägna att utfärda ett sjukintyg för patienter med lättare psykiska besvär än för dem med somatiska besvär. I Shiels studie (123) visades att bland utfärdade sjukintyg var dessa oftare för än längre period än 28 veckor om patienten hade lättare psykiska besvär. I Löfvanders studie av två allmänläkares arbete med sjukskrivning (114) visades att depression och smärtbeteende hos män hade samband med läkarnas bedömning av arbetsoförmåga. Norrmén (118) fann att de patienter, som sökt läkare på grund av besvär från rörelseorganen
41
Resultat |
SOU 2010:107 |
eller på grund av trötthet, oftare blev sjukskrivna. Joling visade i sin studie (110) att sjukskrivna med psykiska besvär hade högre chans att bli kallade till företagsläkare jämfört med dem med muskulos- keletala besvär. Pransky (119) fann att allmänläkare upplevde vissa tillstånd (somatisering, missbruk, psykiska besvär) som möjliga hinder för patientens återgång i arbete. Reiso (121) fann att för sjukskrivna med luftvägsbesvär hade läkaren lättare att ställa korrekt prognos för fortsatt sjukskrivning eller återgång i arbete, jämfört för de med psykiska besvär. Läkarna hade även svårare att ställa en korrekt prognos för fortsatt sjukskrivning eller återgång i arbete om patienten varit sjukskriven länge för skador, psykiska eller musku- loskeletala besvär.
Evidensbedömning
Det ska självklart finnas ett samband mellan diagnos och sjukskriv- ningspraxis, här handlar studierna mer om hur detta samband ser ut. Två studier (103, 114) indikerar ökad risk för sjukskrivning vid psykiska besvär, en studie visade att fler av sjukintygen för längre frånvaro avsåg psykiska diagnoser (123) och en annan studie (110) att företagsläkare kallade personer som var sjukskrivna p.g.a. psy- kiska besvär till besök snabbare än de med andra diagnoser. Enligt en studie (118) fanns samband mellan besvär från rörelseorganen respektive trötthet hos patienten och läkarens beslut att skriva sjukintyg. I en studie (121) visades att läkare hade svårare att korrekt bedöma prognosen för nedsatt arbetsförmåga vid vissa sjukdomar, framförallt psykiska besvär, skador och muskulos- keletala besvär. Enligt Pransky (119) ansåg allmänläkare att soma- tisering, missbruk eller psykiska besvär kunde vara hinder för återgång i arbete. Studierna är alla av begränsad kvalitet. I SBU- översikten (1) redovisades inte någon studie som undersökt denna patientfaktor. Sju studier (103, 110, 114, 118, 119, 121, 123) fann samband med typ av besvär och läkares praxis, bedömning eller svårigheter med bedömning i sjukskrivningsärenden. Variationen i design och utfallsmått mellan studierna är dock så betydande att det inte är meningsfullt att uttala sig om eventuella samband mellan patientens sjukdom och besvär och läkares sjukskrivningspraxis.
42
SOU 2010:107 |
Resultat |
Patienten efterfrågar sjukintyg
Läkarens beslut att utfärda sjukintyg påverkades inte av om patienten efterfrågade detta, enligt en studie av Campbell (103).
Evidensbedömning
I
Patientens bedömning av sin arbetsoförmåga
I en studie av Löfvander (58) framgår att det oftare fanns en överens- tämmelse mellan kvinnliga patienters och läkares bedömning av arbetsoförmåga än för manliga patienters och läkares bedömning. Norrmén (118) skriver i sin studie att patientens egen bedömning av arbetsoförmåga påverkade läkarens beslut att skriva sjukintyg.
Evidensbedömning
I
Samlad evidensbedömning av patientfaktorer
I nio studier (62, 103, 110, 114, 118, 119,
43
Resultat |
SOU 2010:107 |
olika studierna. Ett antal av dessa faktorer har emellertid endast undersökts i en eller i ett fåtal studier, och i några fall är resultaten motstridiga. Evidens saknas för betydelse av samtliga typer av patient- faktorer, på grund av för få studier.
3.2.2Vilka läkarfaktorer har samband med läkares sjukskrivningspraxis?
Flera av de redovisade studierna presenterar resultat som rör sam- band mellan olika läkarfaktorer, såsom ålder, år i yrket, kön, atti- tyder och läkaren sjukskrivningspraxis. Detta belyses i 14 studier (102, 104, 108,
Vi fann resultat för flera olika sådana läkarfaktorer och kunde därför dela upp frågeställningen i subkategorier med evidensbe- dömning för var och en av dessa. Detta sammanställs även i tabell 5, bilaga 3. Frågan om vetenskaplig evidens tas därefter upp för huvud- frågeställningen. Liksom för ovanstående frågeställning sammanfattas först de 14 studierna för att därefter endast kort redovisas för respektive subkategori.
I en studie av 822 specialister i allmänmedicin respektive i orto- pedi i två svenska län (102) redovisade Arrelöv att en majoritet av dem minst en gång per vecka upplevde arbetet med sjukskrivning av patienter som problematiskt. Andelen som hade problem ofta var högre bland allmänläkarna. Deras OR för att uppleva problem med att hantera de två rollerna som behandlande läkare respektive som medicinsk sakkunnig var t.ex. 2,9 och för att hantera situationer där man hade andra åsikter än patienten om sjuk- skrivningsbehovet var OR 3,5, jämfört med ortopeder.
I en fransk studie av Coudeyre (104) av allmänläkare användes ett frågeformulär som inkluderade två skalor rörande läkares så kallade rörelserädsla
2 Modellen för rörelserädsla är ett sätt att beskriva en kognitiv faktor som i olika studier visats sig ha betydelse för människors förhållande till och beteende vid bl.a. kroniska ländryggsbesvär. Det handlar om rädsla och oro och föreställningar om att röra sig vid smärta i ländryggen kan förvärra smärtan och att man därför bör undvika att vara i rörelse (93, 133, 134). Rörelserädsla anses problematiskt då det finns vetenskaplig evidens för att aktivitet är viktigt för att bli bättre vid denna typ av besvär. Riktlinjer i sjukvården handlar numera om att ge råd om aktivitet i samband med ländryggssmärta och det är då problematiskt om vårdgivare, t.ex. läkare, förmedlar sådant som främjar ett förhållningssätt präglat av rörelserädsla hos ryggpatienter.
44
SOU 2010:107 |
Resultat |
betydelsen av deras egna attityder kring rörelserädsla för deras rekommendationer om sjukfrånvaro, vila och fysisk aktivitet för patienter med akuta ländryggsbesvär. Sexton procent av läkarna hade höga poäng på skalan för rörelserädsla och dessa läkare ordinerade sina patienter längre sjukfrånvaro (>8 dagar) samt vila vid ländryggsbesvär, jämfört med dem som hade lägre poäng.
Gulbrandsen (108) studerade samband mellan 308 norska allmän- läkares attityder, bl.a. till sjukskrivning, och deras sjukskrivnings- praxis. Man fann inga sådana samband.
I en svensk studie av Larsson (112) av 39 obstetrikers attityd till sjukskrivning visades att fler manliga än kvinnliga obstetriker, 73 respektive 51 procent, bedömde att ländryggssmärta hos gravida kunde förklaras av kvinnans personliga problem. Det framgick inte om detta påverkade deras sjukskrivningar. Inga övriga könsskillnader framkom.
Löfgren (113) använde enkätdata från 5 455 läkare som arbetade inom tio olika typer av kliniska verksamheter i två svenska län. Sjuttiofyra procent av läkarna hade patientkonsultationer som också handlade om sjukskrivning minst några gånger per år och hälften hade sådana ärenden minst sex gånger/vecka. En tredjedel av läkarna ansåg att sådana ärenden var problematiska minst en gång i veckan, i större utsträckning om man hade sådana kon- sultationer ofta. Bland vårdcentralsläkarna hade 62 procent sjuk- skrivningsärenden minst sex gånger per vecka. Motsvarande siffra för ortopeder var 83, för rehabiliteringsläkare 79, företagsläkare 78, onkologer 73, och psykiatriker 64 procent, dvs. de hade sjukskriv- ningsärenden oftare. Andelen läkare som upplevde problem med dessa ärenden minst en gång per vecka var dock högst bland vårdcentralsläkarna; 60 procent. Det fanns inga könsskillnader. De aspekter som flest läkare skattade som mycket problematiska var; att hantera situationer när läkaren och patienten hade olika åsikt om behov av sjukskrivning, att förlänga sjukskrivning som utfärdats av en annan läkare samt att bedöma arbetsförmåga, och längd och grad av sjukskrivning.
I en annan svensk studie av Löfvander (114), av två allmän- läkares bedömningar av arbetsoförmågan hos invandrade patienter, visades att det var en god överensstämmelse mellan deras bedömning av män (kappa värde 0,73; p <0,001) och kvinnor (kappa värde 0,70; p <0,001). De två läkarna träffade var och en av patienterna gemensamt och skattade var för sig i efterhand deras arbetsförmåga. När läkarna, efter studien, reflekterade över konsultationerna fann de
45
Resultat |
SOU 2010:107 |
att de påverkats emotionellt av patienternas beskrivning av sin livs- situation och drog slutsatsen att detta påverkat deras bedömningar.
Betydelsen av läkarens erfarenhet och arbetstid undersöktes i en svensk enkätstudie av Norrmén (117) som inkluderade 65 allmän- läkare och deras patienter. Den visade att äldre allmänläkare och de med längre erfarenhet från vårdcentralsarbete oftare utfärdade sjuk- intyg för sina patienter än vad allmänläkare med kortare erfarenhet gjorde. Även allmänläkare som arbetade deltid utfärdade sjukintyg mera frekvent än de som arbetade heltid. Allmänläkare som regel- bundet deltog i fortbildning utfärdade färre intyg än de övriga. Man fann inget samband mellan allmänläkares kön och sjukskrivnings- beteende.
I en studie från Israel (120) studerade Ratzon om kirurger skiljde sig åt vad gäller bedömning av behovet av sjukskrivning. Data insamlades via funktionstester, enkäter och intervjuer för de 49 patienter som opererats för karpaltunnelsyndrom av någon av de fem kirurger som arbetade vid samma klinik. Merparten av patienterna var yrkesverksamma kvinnor. De besvarade en enkät före operationen och efter operationen gjordes ett funktionstest. Patienterna intervjuades per telefon varannan vecka under de kom- mande tre månaderna. Det var stora skillnader i den sjukskrivnings- tid som kirurgerna rekommenderade sina patienter, detta varierade från 1 till 36 dagar, med en median på 21 dagar. Det framgår ej vad dessa skillnader berodde på. Den största riskfaktorn för fördröjd återgång i arbete var just läkarens rekommendationer, vilket inte kunde förklaras med patientfaktorer såsom sjukdom och funktion- sbegränsning.
I Norge studerade Reiso (121) i vilken utsträckning läkarens prognos för sina sjukskrivna patienter vad avser om de återgått i arbete eller var fortsatt sjukskrivna fyra veckor senare, stämde med patienternas faktiska återgång i arbete eller sjukskrivning. Studien inkluderade 49 allmänläkare och tre företagsläkare samt deras patienter. Reiso visade att läkarnas prognos för patientens återgång i arbete i hög grad överensstämde med det faktiska utfallet vid kortare sjukskrivningar. Prediktionen för en fortsatt sjukskrivning vid långa sjukskrivningar,
46
SOU 2010:107 |
Resultat |
skador, psykiska eller muskuloskeletala besvär. Man fann inget sam- band mellan korrekt prognos och ålder eller kön hos patienten, läkarens ålder, kön eller sjukskrivningsbeteende eller med de andra studerade faktorerna.
I en studie från Storbritannien (122) av sjukintyg skrivna av 67 allmänläkare undersökte Shiels samband mellan kön och sjuk- skrivning dels i medellång,
I en annan studie av Shiels (123), på samma material, analyserade författarna intyg utfärdade av 44 läkare vid nio vårdcentraler för att studera risken att bli långtidssjukskriven (> 28 veckor). Analysen visade att faktorer som rörde läkaren och vårdcentralen förklarade endast en liten del i variationen; 3,4 procent respektive 2,8 procent. Inget samband med läkarens kön vid sjukskrivning som varade längre än 28 veckor.
I en svensk studie av Swartling (126) intervjuades 17 ortopeder vid fem ortopediska kliniker i fyra landsting. Deras syn på sjuk- skrivningsuppdraget hade visst samband med deras syn på sin roll i sjukvårdssystemet. Några hade stora problem med att hantera de två rollerna som patientens behandlare respektive som medicinskt sakkunnig samt med att hantera om patienten hade annan syn på behovet av sjukskrivning. Om deras syn på uppdraget påverkade deras praxis eller ej framgick inte.
I en svensk enkätstudie av 3 997 läkare som arbetade inom vårdcentraler, ortopedi respektive övriga kliniker, studerade Swartling (125) förekomst av problem generellt när det gäller sjukskrivning och speciellt sådana problem som kunde vara emotionellt påfrestande. Liksom i Löfgrens studie (113), som baserats på samma data, fann hon att många upplevde problem i stor utsträckning och att detta framförallt gällde vårdcentralsläkare. Följande andelar av läkarna på vårdcentral, inom ortopedi, respektive andra kliniker upplevde det som mycket eller ganska problematiskt att hantera de dubbla rollerna som behandlande läkare kontra medicinskt sakkunnig (66, 39 respektive 30 %), hantera situationer när läkaren och patienten har olika upp- fattningar om sjukskrivningsbehovet (83, 59, 54 %), upplever konflikter kring detta varje vecka (22, 16, 6 %) känner sig minst en gång per månad hotad av en patient i samband med sjukskrivning
47
Resultat |
SOU 2010:107 |
(10, 5, respektive 3 %). Det fanns några skillnader, vad avser kön och antal år i yrket, och vilka problem man upplevde.
I en annan svensk studie av Söderberg (127) undersöktes kvali- teten i 2 249 sjukintyg. Det var stor variation med avseende på kvaliteten på information i intygen. I allmänhet innehöll sjukintyg från allmänläkare och från läkare under utbildning (dvs. de som ännu inte var specialister) mer information, särskilt när det gäller information om typ av anställning samt om vanligt förekommande arbetsuppgifter, jämfört med sjukintyg från företagsläkare och sjukhus- läkare
Watson (128) undersökte i en enkätstudie samband mellan läkares attityder till smärta och deras sjukskrivningsbeteende. I studien ingick 83 allmänläkare på ön Jersey, Storbritannien. Läkares attityder mättes med en validerad skala över smärta och attityder till smärta, så kallad rörelserädsla (pain attitudes and beliefs scale, PABS). Resultatet visade att allmänläkares attityder till smärta inte hade samband med antalet utfärdade sjukintyg för icke specifik ländryggssmärta, men för övriga sjukdomstillstånd. Allmänläkare med lång erfarenhet utfärdade fler intyg för patienter med icke specifik ländryggssmärta än allmänläkare med kortare yrkeserfarenhet.
De ovan redovisade studierna belyser således betydelsen av olika faktorer, relaterade till den enskilde läkaren. Som framgår, var det en mycket stor spridning i studiedesign liksom i antalet deltagande läkare. Det senare varierade från två läkare i en studie (114) till 5 455 i den som hade flest deltagare (113).
3.2.2.1Finns det samband mellan subkategorier av läkarfaktorer och läkares sjukskrivningspraxis?
Här följer en sammanställning av studierna utifrån de fyra subkate- gorier av läkarfaktorer som det fanns resultat om i flera studier; läkarens ålder, kön, attityder och specialitet (tabell 2). Evidensnivån bedömdes för var och en av dessa subkategorier där även resultaten från studierna från
48
SOU 2010:107 |
Resultat |
Läkarens ålder och erfarenhet
I Watsons studie från Storbritannien (128) visades att ju fler år som allmänläkare arbetat, desto fler sjukintyg skrev de för patienter med
Evidensbedömning
Studiernas resultat går i olika riktning avseende betydelse av läka- rens ålder respektive erfarenhet i yrket. När de fyra studierna (117, 121, 125, 128) av begränsad kvalitet fogas till de två studierna om detta (62, 63) från SBU:s översikt (1), också de av begränsad kva- litet, finns det inte vetenskapligt stöd för att läkarens ålder eller år i yrket påverkar dennes sjukskrivningspraxis, p.g.a. att resultaten från studierna går i olika riktning.
Läkarens kön
Två svenska enkätstudier fann inget samband mellan läkares kön och sjukskrivningspraxis (114, 117). I en av dessa (114) deltog bara en kvinna och en man. Två norska studier (108, 121) fann inte heller någon könsskillnad i läkarnas attityd till handläggning av sjuk- skrivningsärenden respektive i korrekt prognos om framtida sjuk- skrivning. Tre studier, en från Skottland och två från Sverige, (112, 122, 125) visade könsskillnader för vissa aspekter men inte för andra.
Evidensbedömning
Resultaten av de sju studierna (108, 112, 114, 117, 121, 122, 125) går i olika riktning vad avser samband mellan läkarens kön och sjukskrivningspraxis. Tre av dem (108, 117, 121) fann inte några
49
Resultat |
SOU 2010:107 |
könsskillnader i sjukskrivningspraxis vilket även stämmer med resultaten med en av studierna (63) från
Läkarnas uppfattningar och känslor
Det framkom i en fransk studie av Coudeyre (104) om läkares rörelserädsla
Evidensbedömning
Två studier fann att läkares sjukskrivningspraxis påverkades av läkarnas uppfattningar och/eller känslor (104, 114), en studie fann inget sådant samband (108) och två studier (126, 128) redovisade resultat om detta i olika riktning. Även när resultaten läggs sam- man med de två studierna om detta (58, 64) från
50
SOU 2010:107 |
Resultat |
alltför få studier och att resultaten i dem som finns går i olika riktning.
Samband med läkarens specialitet eller utbildningsnivå
Beträffande samband mellan läkares specialitet och dennes sjuk- skrivningspraxis visade en svensk studie av Söderberg (127) skill- nader mellan läkare inom olika kliniska verksamheter liksom mellan specialister och de som ännu inte var specialister, när det gäller kvalitet i de sjukintyg de skrev. I en annan svensk studie visade Löfgren (113) skillnader mellan läkare från olika typer av kliniska verksamheter i såväl frekvens som typ av upplevda problem i samband med sjukskrivningsärenden. Båda dessa studier omfattade stora material.
Evidensbedömning
Vi fann endast två studier (113, 127) som inkluderat läkare från olika kliniska verksamheter alternativt med olika utbildningsnivå. Båda studierna visade stora skillnader i upplevda problem respek- tive i kvalitet på sjukintyg mellan olika kategorier av läkare. I två svenska studier från SBU:s översikt (1) fann Englund och Jensen (56, 62) också skillnader. Dessa fyra studier (56, 62, 113, 127) går i samma riktning men är av begränsad kvalitet vilket innebär att det inte finns vetenskapligt stöd för ett samband mellan läkares specia- litet och deras sjukskrivningspraxis, på grund av alltför få studier.
Samlad evidensbedömning av läkarfaktorer
I studierna om samband mellan läkarfaktorer och sjukskrivnings- praxis är det en stor variation i vilka faktorer som studerats, och de flesta faktorer finns bara med i någon eller några av studierna. I en av studierna (120) konstateras bara att det finns skillnader men de ställs inte i relation till några faktorer. Samtliga inkluderade studier är av begränsad kvalitet. De läkarfaktorer som har studerats har evidensbedömts var för sig. För några av dessa faktorer finns mot- stridiga resultat och variationen i såväl urval som utfallsmått är betydande. Det finns därför inte vetenskapligt stöd för ett samband med någon av de studerade läkarfaktorerna och läkares sjukskrivnings-
51
Resultat |
SOU 2010:107 |
praxis. Även när studierna (56, 58,
3.2.3Vilka problem rapporterar läkare i sitt arbete med patienters sjukskrivning?
I 13 studier (102, 105, 108, 109,
Andelen läkare som rapporterade problem i sitt arbete med sjukskrivning varierade mellan studierna. I några studier ställdes mera detaljerade frågor om detta till ett stort antal läkare (102, 113, 125) medan andra studier undersökt denna fråga inom en specia- litet, oftast bland allmänläkare. I studierna som ställt mer detalje- rade frågor om problem, som i Löfgren (113), framkom stor varia- tion i vad läkare upplever som problematiskt.
Studierna redovisas här nedan var för sig, för att sedan endast kort- fattat beskrivas i samband med att respektive subkategori behandlas. En sammanfattande bedömning görs därefter för området i sin helhet.
I en studie av 822 specialister i allmänmedicin respektive orto- pedi i två svenska län (102) redovisade Arrelöv att en majoritet minst en gång per vecka upplevde arbetet med sjukskrivning av patienter som problematiskt. Resultat redovisas för flera olika typer av problem. Båda grupperna fann det mest problematiskt att bedöma arbetsförmåga och optimal sjukskrivningstid, hantera situa- tioner när man inte var överens med patienten, eller hantera eventuell förlängning av en sjukskrivning där annan läkare skrivit tidigare intyg. Andelen med problem var högre bland allmänläkarna. Deras
52
SOU 2010:107 |
Resultat |
OR för att uppleva problem med att hantera de två rollerna som behandlande läkare respektive medicinsk sakkunnig var t.ex. 2,9 och för att hantera situationer där man hade andra åsikter än patienten om sjukskrivningsbehovet var OR 3,5, jämfört med orto- peder.
I en svensk intervjustudie av 14 läkare vid olika typer av klinisk verksamhet (105) om deras erfarenheter i sjukskrivningsarbetet, visade Edlund att flera hade olika typer av problem med detta. Många kände sig isolerade, upplevde krav från samhället att inte utfärda sjukintyg samt att man hade mindre tid till konsultationer samtidigt som patienterna var fler och sjukare. Andra problem var, att man hade otillräckliga kunskaper om socialförsäkringssystemet, om arbetsmarknaden och krav i olika yrken samt bristande sam- verkan mellan sluten- och öppenvård i sjukskrivningsärenden.
Gulbrandsen (108) studerade samband mellan norska allmän- läkares attityder till sjukskrivning, och deras faktiska sjukskrivnings- praxis. Det framkom att många upplevde ett flertal olika typer av problem i arbetet med sjukskrivningar och att detta även upplevdes som en börda.
I Husseys intervjustudie (109) av 67 allmänläkare i Skottland framkom att en majoritet upplevde en stark intressekonflikt mellan sin roll som behandlande läkare och sitt ansvar gentemot samhället respektive berörda myndigheter. Många valde då rollen som ”patient- företrädare” och skrev intyg enligt patientens önskemål. Man fann även flera andra typer av problem och hur dessa hanterades. För några av läkarna var en upplevd obalans mellan lagstiftningens krav och den inneboende komplexiteten i handläggningen av sjuk- skrivningsärenden central. Ett annat problem som läkarna upplevde var att deras kunskap om sjukskrivningssystemet var begränsad.
I en svensk studie (112) med enkäter till 39 obstetriker visade Larsson att en majoritet av obstetrikerna fann handläggning av sjukskrivning av gravida kvinnor som problematiskt och upplevde en konflikt mellan de två olika rollerna som medicinskt sakkunnig och som gravida kvinnors behandlande läkare.
I en enkätstudie (113) med 5 455 läkare från olika typer av kliniska verksamheter, fann Löfgren att en tredjedel av läkarna minst en gång i veckan ansåg att arbetet med sjukskrivning var problematiskt. Flera detaljerade frågor om olika typer av problem ingick i studien, både vad gäller frekvens av dem och hur allvarliga man upplevde att de var. Avseende allvarlighetsgrad, ansåg man att följande var mycket eller ganska problematiskt att hantera: menings-
53
Resultat |
SOU 2010:107 |
skiljaktigheter med patienten angående sjukskrivning (61 %), hand- lägga eventuell förlängning av sjukskrivning som initierats av en annan läkare (54 %), bedöma arbetsförmåga (54 %), bedöma längd och grad av sjukfrånvaro (54 %) respektive göra en handlingsplan för sjukskrivningstiden (38 %). Att hantera de två rollerna som behandlande läkare respektive medicinskt sakkunnig ansåg 39 pro- cent var mycket eller ganska problematiskt. Det var stora skillnader mellan de olika specialiteterna i svaren.
I en belgisk studie (116) studerade Mortelmans frekvens och inne- håll i kommunikationen mellan 15 försäkringsläkare och 40 företags- läkare, då bristande kommunikation mellan dem var ett problem. Man införde ett strukturerat kommunikationssystem men det användes endast för 52 procent av de 504 patienterna.
I USA gjorde Pransky (119) en explorativ studie för att få kunskap om allmänläkares praxis, perspektiv och vanliga problem när det gäller patienters funktion och återgång i arbete, med speciellt fokus på vad läkarna upplevde som incitament, hinder och förbättringsmöjligheter i hantering av sjukskrivningsärenden. Sjuk- skrivningsfrågor var aktuella för ca tio procent av deras patienter. Närmare 80 procent ansåg att tidig återgång i arbete är bra för patienten. Flertalet tyckte inte att de hade tillräckliga kunskaper inom området för att hantera sjukskrivningar på ett optimalt sätt. Nästan alla ansåg att det var viktigt att ha en roll i sina patienters sjukskrivningsprocess. Hinder för läkarna att göra ett bra jobb var dels vissa tillstånd hos patienten (somatisering, missbruk, psykiska besvär), konflikter på jobbet, patientens önskan om sjukskrivning, att arbetsgivaren inte hade alternativa arbetsuppgifter eller var svår att få information från. En majoritet av läkarna saknade specifika rikt- linjer för att bedöma återgång i arbete. Mindre än en fjärdedel hade utbildning inom området och de som hade sådan hanterade sjuk- skrivningsärendena på ett bättre sätt.
Skillnader beträffande synen på sjukskrivningsuppdraget fram- kom i en svensk intervjustudie av 19 allmänläkare (124). I studien fann Swartling även en del problem, såsom en stark känsla av konflikt mellan samhällets och patientens intressen. Det var stora skillnader mellan allmänläkarna i synen på sin roll som behandlande läkare och hur de upplevde konflikten mellan patientens respektive samhällets förväntningar. För några var hantering av sjukskrivnings- ärenden mycket problematiskt.
I en svensk enkätstudie med svar från 3 997 läkare som arbetade inom vårdcentraler, ortopedi respektive övriga kliniker, studerade
54
SOU 2010:107 |
Resultat |
Swartling (125) förekomst av problem generellt när det gäller sjukskrivning och speciellt av sådana problem som kunde vara emotionellt påfrestande. Liksom i Löfgrens studie (113), som base- rats på samma data, fann hon att många upplevde problem i stor utsträckning och att detta framförallt gällde vårdcentralsläkare. Följande andelar av läkarna på vårdcentral, inom ortopedi, respe- ktive inom andra kliniker upplevde det som mycket eller ganska problematiskt att hantera de två rollerna som behandlande läkare kontra medicinskt sakkunnig (66, 39 respektive 30 %) samt att hantera situationer när läkaren och patienten har olika uppfatt- ningar om sjukskrivningsbehovet (83, 59, 54 %), upplevde kon- flikter kring detta varje vecka (22, 16, 6 %) respektive kände sig hotad av en patient i samband med sjukskrivning minst en gång per månad (10, 5, respektive 3 %).
I ytterligare en studie av Swartling (126), avseende 17 ortopeder vid fem olika ortopediska kliniker i fyra landsting i Sverige fram- kom bl.a. situationer där läkaren och patienten hade olika syn på behovet av sjukskrivning som ett problemområde, liksom att han- tera de två rollerna som behandlande läkare och medicinskt sak- kunnig.
I en svensk studie (111) av von Knorring, baserad på fokus- gruppsintervjuer av 26 läkare med olika specialiteter, identifierades att de problem läkarna upplevde fanns på olika strukturella nivåer; samhället, socialförsäkringssystemet, hälso- och sjukvårdens organi- sation och i läkarens arbetssituation. De problem som framkom rörde bl.a. arbetsförmågebedömning, läkarens två roller samt bristen på vetenskaplig kunskap om konsekvenser för patienten av att vara sjukskrivna. Upplevelsen av svårigheter ledde till att många beskrev sitt arbete med patienters sjukskrivning som ett psykosocialt arbetsmiljöproblem – de mådde dåligt i samband med dessa arbetsuppgifter och kände inte att de gjorde att bra jobb. Det framkom att många av problemen som läkarna upplevde kunde kopplas till bristande ledning och styrning av arbetet med patienters sjukskrivning.
I en av interventionsstudierna, den av Österås (129), är själva utgångspunkten att läkare har problem med att bedöma funktion och arbetsförmåga, och interventionen syftar till att åtgärda detta.
55
Resultat |
SOU 2010:107 |
3.2.3.1Subkategorier av problem
Här följer en sammanställning av studierna utifrån de sju sub- kategorier som identifierades (tabell 2). Resultaten har även sam- manställts i tabell 6, bilaga 3.
Problem att hantera de två rollerna som behandlande läkare respektive medicinskt sakkunnig
Svårigheter att hantera de två rollerna som behandlande läkare res- pektive som medicinskt sakkunnig i sjukskrivningsärenden, ibland uttryckt som konflikt mellan samhällets och patientens krav, har undersökts i flera studier. Tre studier av allmänläkare (108, 109, 124), en studie av ortopeder (126) och en studie (111) av olika specialistkategorier av läkare, inklusive allmänläkare, visade att många fann det problematiskt att hantera de två rollerna som behandlande läkare och medicinskt sakkunnig i handläggningen av sjukskrivningsärenden. En större enkätstudie (113) redovisade att 39 procent av läkarna från tio olika typer av klinisk verksamhet ansåg att det var mycket eller ganska problematiskt att hantera de två rollerna. Swartling (125), fann att motsvarande siffra för vård- centralsläkare var 66 procent. I en enkätstudie (112) av 39 obstet- riker redovisade Larsson att 77 procent instämde i att det fanns en konflikt mellan de två rollerna i handläggningen av sjukskrivnings- ärenden för gravida kvinnor.
Evidensbedömning
I sju studier (108, 109,
56
SOU 2010:107 |
Resultat |
Situationer där läkaren och patienten har olika åsikter om behovet av sjukskrivning
I två studier av allmänläkare (109, 124), en skotsk och en svensk, i en av ortopeder (126) i Sverige och i en studie av olika specialist- kategorier av läkare (111) i Sverige visades att läkare tycker det är problematiskt att hantera situationer när läkaren och patienten har olika åsikter om behovet av sjukskrivning. I studien av obstetrikers attityder till sjukskrivning (112) redovisades att en majoritet hade upplevt obehagliga situationer i samband med patientsamtal där denne och patienten hade olika åsikter om behovet av sjuk- skrivning. I en svensk enkätstudie (113) redovisades att 61 procent av läkarna vid tio olika typer av klinisk verksamhet, ansåg att det var mycket eller ganska problematiskt att hantera menings- skiljaktigheter med patienter kring sjukskrivning. Swartling (125) fann att motsvarande siffra för vårdcentralsläkare var 83 procent och den siffran var endast något lägre för de av dessa som hade specialistutbildning i allmänmedicin (81%) (102).
Evidensbedömning
I sex studier (109,
Problem med att bedöma patienters funktion, arbetsförmåga eller behov av sjukskrivning
Två studier av allmänläkare (109, 124) och en studie av läkare inom flera specialiteter (111) visade att läkarna tyckte att det är problematiskt att bedöma hur sjukdom påverkar patientens funk- tion, arbetsförmåga eller behov av sjukskrivning. Löfgren (113) redovisade att 37 procent av läkarna, från tio olika typer av kliniska verksamheter, ansåg att det var mycket eller ganska problematiskt att bedöma patienters funktionsförmåga och ännu fler, 54 procent,
57
Resultat |
SOU 2010:107 |
att bedöma arbetsförmåga. I en annan studie (102), baserat på samma data, men med fokus på specialister inom ortopedi res- pektive allmänmedicin, fann man liknande resultat samt att 78 procent av allmänläkarna och 44 procent av ortopederna ansåg det problematiskt att bedöma optimal sjukskrivningstid- och grad. I en studie (129) gjordes en intervention för att åtgärda problemet med att bedöma funktionsnedsättning och arbetsförmåga.
I en studie (112) av 39 obstetrikers attityder till sjukskrivning framkom att 63 procent instämde i att det var svårt att sätta en korrekt medicinsk diagnos i samband med att de skrev ett sjukintyg, samt att 88 procent bedömde att de var dåliga på att bedöma gravida kvinnors arbetsförmåga.
Evidensbedömning
I sju studier (102, 109,
Problem med sjukskrivningsärenden som innebär att eventuellt förlänga sjukskrivning som initierats av en annan läkare
I en enkätstudie fann Löfgren (113) att 55 procent av läkarna från tio olika typer av klinisk verksamhet, ansåg att det var mycket eller ganska problematiskt att hantera förlängning av sjukskrivningar som initierats av en annan läkare, en betydligt lägre andel (12 %) ansåg att detta inte alls var problematiskt.
58
SOU 2010:107 |
Resultat |
Evidensbedömning
Denna studie (113) är av begränsad kvalitet liksom Timpkas studie (65) från
Problem med bristande kunskap
I fyra studier (105, 109, 119, 129), en svensk, en från Skottland, en från USA, och en från Norge framkom att läkarna såg det som ett problem att de inte hade tillräckliga kunskaper om arbets- marknaden och villkoren på den samt om socialförsäkrings- systemet. I Österås studie (129) var detta en av utgångspunkterna för interventionen.
Evidensbedömning
Det fanns fyra nya studier som visade detta (105, 109, 119, 129), samt en studie från SBU:s översikt (65), varför det finns begränsat vetenskapligt stöd för att läkare anser att deras bristande kunskaper om arbetsmarknaden eller socialförsäkringssystemet är ett problem (evidensstyrka 3).
Problem i samverkan med andra yrkesgrupper eller andra aktörer
I åtta studier (102, 105, 109, 111, 112, 116, 119, 124) redovisades att läkare upplevde olika typer av problem i samverkan med aktörer utanför hälso- och sjukvård och/eller i samarbete med andra inom hälso- och sjukvården. I studien av von Knorring (111) framkom att ett problemområde läkarna hade var relaterat till utformningen av socialförsäkringssystemet och andra bidragssystem, t.ex. att ersättningsnivån varierade mellan dem. I en annan svensk studie (105) redovisades att sjukhusläkare upplevde samverkan med Försäkrings- kassan som problematisk, bl.a. på grund av att handläggarna där hade dålig kunskap om medicinska aspekter. Allmänläkarna ansåg dock att samverkan med Försäkringskassan fungerade allt bättre. Ett annat
59
Resultat |
SOU 2010:107 |
problem var brister i samverkan mellan sluten- och öppenvård när det gäller sjukskrivningsärenden. I den skotska studien av allmän- läkare (109) redovisar Hussey också flera problem i samverkan med andra, t.ex. att arbetsförmedlingen uppmuntrar sina klienter att gå till läkaren för att bli sjukskrivna. En majoritet av obstetrikerna i en svensk studie (112) upplevde att Försäkringskassan inte hade för- ståelse för deras bedömning av gravida kvinnors behov av sjuk- skrivning. Ett annat problem några hade var när barnmorskor före- språkade sjukskrivning av gravida patienter. Pransky (119) fann i sin studie att allmänläkare tyckte det var problem i samarbetet med arbetsgivare, t.ex. när de inte informerade om anpassnings- möjligheter eller inte var benägna att erbjuda detta. I Mortelmans studie (116) var utgångspunkten problem i kommunikation mellan olika läkarkategorier. Arrelöv (102) fann att specialister i ortopedi och allmänmedicin ofta sjukskrev patienter längre än nödvändigt p.g.a. väntetider till utredning hos Försäkringskassan eller arbets- förmedlingen eller för åtgärder hos arbetsgivaren. I en svensk studie (124) framkom att allmänläkare ansåg att handläggare på Försäkrings- kassan inte tog sitt ansvar i att bedöma om rätt till sjukpenning utan i praktiken lät läkaren göra detta, vilket läkarna upplevde som pro- blematiskt.
Evidensbedömning
I åtta studier (102, 105, 109, 111, 112, 116, 119, 124) redovisades att läkare upplevde problem i samverkan med andra, både inom och utanför hälso- och sjukvården. Även en studie av Timpka (65) från
Bristande stöd och ledning i arbetet med sjukskrivningsärenden
I tre studier (102, 111, 125) finns data om olika aspekter relaterade till ledning och styrning av läkares arbete med sjukskrivnings- ärenden. I von Knorrings studie (111) framkom att läkarna var osäkra på var ansvaret för sjukskrivningar låg inom hälso- och sjuk-
60
SOU 2010:107 |
Resultat |
vården samt att de saknade stöd från ledningen. I hälso- och sjukvården i Sverige är det i första hand verksamhetschefen som är ansvarig för att det finns en gemensam policy för olika aspekter av det gemensamma arbetet i sin verksamhet, vilket inkluderar policy för handläggning av sjukskrivningsärenden (13, 21, 137). Swartling (125) analyserade enkätsvar från 3 997 läkare som hade sjuk- skrivningsärenden och som arbetade vid vårdcentraler, ortoped- kliniker respektive andra typer av kliniska verksamheter. Fyrtiotre procent av dem arbetade på en mottagning eller klinik där det inte fanns någon gemensam policy för handläggning av sjukskrivnings- ärenden. Trettiotre procent hade inget stöd från sin närmaste chef i arbetet med sjukskrivningsärenden. Läkarna på ortopedklinik saknade oftare detta. Liknande resultat redovisas i en annan studie (102) på samma enkätdata, begränsat till specialister i ortopedi och allmän- medicin.
Evidensbedömning
Vi fann tre studier (102, 111, 125) av begränsad kvalitet i denna granskning, varav två var baserade på samma population. Ingen studie fanns om denna typ av problem i
Samlad evidensbedömning av problem som läkare rapporterar i sjukskrivningsarbetet
SBU konstaterade i sin litteraturöversikt (1) att det fanns begränsad evidens för att läkare upplevde arbetet med sjukskrivning av patien- ter som problematiskt. Detta var ett mycket generellt resultat, studierna var då så få och hade så olika upplägg och fokus att det inte gick att uttala sig om problem på mer specifik nivå. I denna översikt finner vi samma övergripande resultat, dvs. att det finns begränsat vetenskapligt stöd för att många läkare finner arbetet med handläggning av patienters sjukskrivnings som problematiskt. Sexton olika studier, när de tre från
61
Resultat |
SOU 2010:107 |
(55, 64, 65, 102, 105, 108, 109,
Studierna visar att läkare upplever många olika typer av problem i sin sjukskrivningspraxis. Av dessa olika problemområden finns det begränsat vetenskapligt stöd för följande fem aspekter; att hantera de två rollerna som behandlande läkare kontra medicinskt sakkunnig, att hantera situationer när läkaren och patienten har olika åsikter om behovet av sjukskrivning, att bedöma funktion, arbetsförmåga eller behov av sjukskrivning, bristande kunskap, samt problem i samverkan med andra yrkesgrupper och aktörer (evidens- styrka 3).
Vetenskapligt stöd saknas för problem med andra aspekter av arbetet med sjukskrivning, på grund av alltför få studier.
3.2.4Har sjukintygen tillräcklig kvalitet för det de ska användas till?
Vi fann en norsk och en svensk studie (107, 127) som belyser om sjukintygen har tillräcklig kvalitet för det de ska användas till, dvs. som underlag i bedömning om rätt till ersättning och åtgärder.
I den norska studien (107) av 999 sjukintyg visade Fleten att informationen i dessa var otillräcklig för att kunna fastställa för vilka patienter sjukskrivningen skulle kunna förkortas genom en anpassning av patientens arbete.
I den svenska studien (127) undersökte Söderberg kvaliteten i 2 249 sjukintyg i ett nytt sjukfall. Information om typ av arbete och arbetsuppgifter förekom i mindre omfattning i intyg från sjukhus och företagshälsovård i jämförelse med från primärvården (p värde < 0,001). I 21 procent av intygen var informationen om patientens medicinska tillstånd bristfällig, i 30 procent var funktionsbeskrivningen bristfällig och i ytterligare 22 procent av intygen var båda dessa brist- fälligt beskrivna. Merparten, 73 procent av intygen, var alltså brist- fälliga när det gäller att förmedla central information till dem som ska använda den.
62
SOU 2010:107 |
Resultat |
Evidensbedömning
Båda studierna (107, 127) visade brister vad gäller sjukintygens kva- litet. När resultaten av dessa två fogas till de två som publicerats på engelska om detta (59, 60) från SBU:s översikt, finner samtliga fyra att det ofta finns brister i sjukintygen. Trots att samtliga studier går i samma riktning och det inte finns någon studie som visar mot- satsen är underlaget inte tillräckligt för att kunna säga att det finns vetenskapligt stöd för detta resultat.
Med de vidare inklusionskriterierna som användes i
3.2.5Är patienter och läkare överens om behovet av sjukskrivning?
Det fanns en studie om huruvida patienter och läkare gör samma bedömning av sjukskrivningsbehov. I en tvärsnittsstudie (118) med enkätdata från 65 allmänläkares konsultationer med 474 konsekutiva patienter redovisade Norrmén att det fanns ett samband mellan patientens och läkarens bedömning och utfärdande av sjukintyg. För patienter som själva bedömde att de inte kunde arbeta p.g.a. sjukdom och där läkaren bekräftade arbetsoförmågan var OR för sjukskrivning åtta gånger högre (OR 8,89; KI
Evidensbedömning
Resultaten från Norrmén (118) överensstämmer med en av studierna om detta från
63
Resultat |
SOU 2010:107 |
3.2.6Interventionsstudier; kan läkares sjukskrivningspraxis påverkas?
Tre interventionsstudier av tillräcklig kvalitet inkluderades.
I en kontrollerad interventionsstudie av Faber från Neder- länderna (106) var syftet att främja samarbetet mellan allmänläkare och företagsläkare kring ländryggspatienter. I interventions- gruppen ingick 41 läkare, i kontrollgruppen, som fanns i en annan geografisk region, ingick 55 läkare. Interventionsgruppen gick en fyra timmar lång kurs där de bl.a. fick lära sig att använda ett formulär som skulle användas i samarbetet. Det var baserat på kli- niska riktlinjer för denna patientgrupp och för samverkan mellan primärvård och företagshälsovård. Interventionsgruppen erbjöds även att deltaga i två
I Belgien genomförde Mortelmans också en kontrollerad inter- ventionsstudie för att förbättra samarbetet, här mellan försäkrings- läkare och företagsläkare kring handläggning av sjukskrivna patienter (115). Interventionen inleddes med återkommande lokala möten med försäkringsläkare och de företagsläkare som tillhörde en företagsläkarorganisation, med syfte att främja samarbete, erfaren- hetsutbyte, gemensamma synsätt på aktuella frågor samt tydliggöra deras olika roller i processen. Läkarna samtyckte också till att använda ett strukturerat formulär för kommunikation om sjuk-
64
SOU 2010:107 |
Resultat |
skrivna patienter. Patienter som varit sjukskrivna minst en månad, var under 50 år och inte var gravida inkluderades och fördelades till interventionsgrupp (n = 505) eller kontrollgrupp (de som hörde till andra företagsläkare) (n = 1 059). Kommunikationsformuläret användes för patienterna i interventionsgruppen. Vid uppföljningen efter ett år framkom att det inte var någon skillnad i sjuk- skrivningslängd eller i andel som återgått i arbete mellan de två grupperna. Det fanns inte heller någon skillnad när man justerat för alla relevanta confounders, såsom skillnader mellan grupperna i ålder, kön, deltidsarbete, anställningstid hos nuvarande arbetsgivare, exponeringar i jobbet som lyft eller giftiga ämnen, rökning, syn på att inte kunna arbeta och att känna företagsläkaren. Data om effekt på samarbete, t.ex. i form av antal kontakter mellan försäkrings- läkare och företagsläkare, presenteras inte. Däremot ges infor- mation om kontakter mellan dessa två grupper i enskilda patient- ärenden i en annan studie av Mortelmans, med tvärsnittsdesign (116), baserat på samma material. Under interventionen har företags- läkare och försäkringsläkare kontakt i 52 procent av patientfallen. Information om frekvensen av sådana kontakter innan interventionen saknas dock, men man hävdar att sådana kontakter sällan förekom.
I Norge gjorde Österas en annan typ av interventionsstudie (129) där syftet var att pröva om användandet av ett instrument för funktionsbedömning av långtidssjukskrivna patienter kunde påverka allmänläkares kunskaper, självförtroende och attityder. I Norge har man länge arbetat med att ta fram ett instrument för funktions- bedömning. För att testa instrumentet inbjöds samtliga 360 allmän- läkare i sydöstra Norge att delta och 57 tackade ja. Av dessa ingick 27 i interventionsgruppen, de övriga i kontrollgruppen. De senare skulle utföra funktionsbedömningar som vanligt. Interventionen bestod av en heldagskurs för att lära sig instrumentet och öva sig att använda det, bl.a. i rollspel. Dessutom erbjöds man stöd i använ- dandet via telefonkontakter. Instrumentet skulle användas för upp till tio av läkarnas patienter som varit sjukskrivna
65
Resultat |
SOU 2010:107 |
förtroende vad gäller funktionsbedömningar ökade signifikant i för- hållande till kontrollgruppen, och förändringarna kvarstod på samma nivå sex månader efter interventionen.
Evidensbedömning
I två av dessa studier (106, 115) har man genom en intervention för att öka läkares kommunikation med varandra, mätt om detta påverkat patienters återgång i arbete. Den ena interventionen hade ingen effekt på återgång i arbete (115), den andra hade en negativ effekt (106). Interventionen i studien av Faber (106) hade ingen effekt på läkares kommunikation, den av Mortelmans (115) hade troligen en positiv effekt, detta har dock inte studerats ordentligt. Den tredje interventionsstudien (129), från Norge, hade effekt på allmänläkares kunskaper och självförtroende i funktionsbedömningar.
De fyra interventionsstudierna som inkluderades i
När resultaten från dessa sju studier (59, 60, 66, 67, 106, 115, 129), samtliga av begränsad kvalitet, läggs samman, framkommer att i fyra visade man effekt på läkares sjukskrivningspraxis. En av interventionerna fick emellertid inte någon sådan effekt (106). Därmed saknas det vetenskapligt stöd för effekter av interventioner på läkares sjukskrivningspraxis. Studierna är för få och resultaten går delvis i olika riktningar. Dessutom är interventionerna av så skilda slag att flera inte lämpar sig för jämförelser med varandra.
3.3Sammanfattning av vetenskaplig evidens
Sammanfattningsvis fann vi begränsat vetenskapligt stöd för att läkare upplever handläggning av patienters sjukskrivning som proble- matiskt (evidensstyrka 3). På en mer specifik nivå fann vi begränsat vetenskapligt stöd för att detta gäller följande fem problemområden:
66
SOU 2010:107 |
Resultat |
att i sjukskrivningsärenden hantera de dubbla rollerna som behand- lande läkare kontra medicinskt sakkunnig,
•att i sjukskrivningsärenden hantera de dubbla rollerna som behand- lade läkare kontra medicinskt sakkunnig,
•att bedöma funktion, arbetsförmåga eller behov av sjukskrivning,
•att hantera situationer när läkaren och patienten har olika åsikter om behovet av sjukskrivning,
•att den egna kunskapen är bristande, t.ex. vad gäller arbets- marknaden eller socialförsäkringssystemet,
•att samverka med andra yrkesgrupper och aktörer i sjukskrivnings- ärenden.
Vi fann ingen vetenskaplig evidens för några andra faktorer.
67
4 Diskussion
Bakgrunden till denna litteraturöversikt är den centrala roll läkare har i sjukskrivningsprocessen. Många interventioner pågår och planeras med syfte att höja kvaliteten i läkares handläggning av patienters sjukskrivning, varför det finns ett stort behov av veten- skapligt baserad kunskap inom området.
Antalet studier om läkares sjukskrivningspraxis är mycket lågt. Under de sju år som översikten täcker publicerades 61 relevanta studier. Av dessa bedömdes knappt hälften, 28 stycken, ha till- räcklig kvalitet för att inkluderas i översikten. Samtliga dessa 28 hade begränsad vetenskaplig kvalitet, dvs. ingen hade måttlig eller hög kvalitet. Merparten av studierna, 79 procent, var tvärsnitts- studier. De flesta var genomförda i nordvästra Europa och drygt 40 procent i Sverige. Det var en mycket stor variation mellan studierna vad avser studiedesign, studieobjekt, typ av data, analys- metoder och utfallsmått, vilket försvårar jämförelser mellan stu- dierna och möjligheten att dra slutsatser av resultaten. Många aktuella frågeställningar vad gäller läkares sjukskrivningspraxis är inte studerade alls och i de flesta studier är fokus på individfaktorer hos patienten eller läkaren, snarare än på det sammanhang läkare arbetar i och på vad som kan påverkas.
Vi fann begränsat vetenskapligt stöd för att läkare upplever handläggning av patienters sjukskrivning som problematisk (evidens- styrka 3). Resultat om detta fanns i fjorton studier. På en mer detaljerad nivå fann vi begränsat vetenskapligt stöd för att många läkare har problem i sjukskrivningsärenden med; att hantera de två rollerna som patientens behandlande läkare och som medicinskt sak- kunnig, att samverka med andra yrkesgrupper och aktörer, att de sak- nar viss relevant kunskap, att bedöma patienters arbetsförmåga och behov av sjukskrivning samt att hantera situationer när läkaren och patienten har olika åsikter om behovet av sjukskrivning.
69
Diskussion |
SOU 2010:107 |
I detta avsnitt diskuteras först metodologiska aspekter av hur översikten genomförts. Därefter diskuteras resultaten, forsknings- området och behov av fortsatt forskning.
4.1Metodologiska överväganden
En systematisk litteraturöversikt innebär studier av andra studier och skiljer sig sålunda på flera sätt från annan typ av forskning. Denna översikt av studier om läkares sjukskrivningspraxis har gjorts systematiskt, utifrån den metod som etablerats och använts av väl- renommerade organisationer för litteraturöversikter, t.ex. SBU (138) och Cochrane (52). Studier har sökts, relevans- och kvalitets- bedömts och evidens för olika resultat har bedömts. Vi har använt samma kriterier för kvalitets- och evidensbedömning som SBU använde i motsvarande litteraturöversikt år 2003 (1).
Identifiering av studier
Olika typer av fel kan uppstå i en litteraturöversikt. Ett centralt sådant är att missa studier, dvs. att inte alla relevanta studier identi- fieras. Det kan bero på olika faktorer och de vanligaste nämns nedan samt hur vi försökt hantera dem.
Som alltid i litteraturdatabassökningar beror antalet studier man lyckas hitta delvis på hur etablerad forskningen inom det aktuella området är. I ett mindre etablerat område, såsom läkares sjuk- skrivningspraxis, är risken att missa studier större. Det kan bero på att studier givits fel sökord av dem som administrerar litteratur- databaser. Det kan också bero på att andra termer än de som sökts efter används i titlar och abstracts, då termerna inom området inte etablerats ännu. För att motverka detta använde vi ett brett spek- trum av söktermer och sökte även i referenslistor.
En annan orsak till att studier inte identifieras kan vara att de är publicerade i tidskrifter som inte täcks av de litteraturdatabaser som använts vid sökningarna. För att hantera detta sökte vi i olika litteraturdatabaser liksom i referenslistor.
En tredje orsak är så kallad publication delay, dvs. att det ibland tar mycket lång tid innan en accepterad studie publiceras, ibland upp till ett par år. Ibland är det också en tidsfördröjning innan en publicerad studie registreras i litteraturdatabaser. Detta innebär att
70
SOU 2010:107 |
Diskussion |
vissa relevanta studier möjligen inte varit tillgängliga i vetenskapliga publikationer eller databaser under vår sökperiod. Detta är också orsaken till att vi sökte relevanta studier för hela år 2002, trots att
En fjärde orsak är så kallad publication bias. Detta är förknippat med att forskare ofta är mindre benägna att skicka in studier till tidskrifter för publicering om man inte funnit några skillnader i de utfall man analyserat. Dessutom kan vetenskapliga tidskrifter vara mindre benägna att acceptera studier för publicering om det inte finns några statistiska skillnader i fynden (139). Det får dock, i det aktuella forskningsområdet, ses som mindre troligt att denna form av publikation bias skulle förekomma i någon större utsträckning eftersom forskningen är så begränsad att det ännu är oklart vad som är ”förväntade resultat”. Förekomst av publication bias kan dock inte uteslutas.
Vi inkluderade, i likhet med vad som är vanligt i systematiska litteratursammanställningar, endast studier publicerade på engelska i vetenskapliga referentbedömda tidskrifter. Det betyder att vi kan ha missat välgjorda studier om läkares sjukskrivingspraxis som publicerats på andra språk. Om vi valt att även inkludera studier publicerade på språk som åtminstone två personer i forskargruppen behärskar väl, hade troligen fler studier inkluderats, men det hade blivit en stark bias i urvalet. I de länder där denna typ av forskning hittills genomförts är engelska det etablerade vetenskapliga språket.
I vår översikt är Sverige det enskilda land som flest av de inkluderade studierna kommer ifrån. En fråga man då kan ställa sig är om vi varit biased i identifieringen av studier eller i våra bedömningar av studiers relevans eller kvalitet. Av de 33 exkluderade studierna var sex stycken gjorda i Sverige, dvs. 18 procent. Av de inkluderade studierna kom 43 procent från Sverige. Det innebär att bias inte kan uteslutas. Rimligen har vi bättre kunskap om den forskning som görs i Sverige och kan därför ha identifierat sådana studier lättare. Vi har dock varit medvetna om detta i sökningarna och ingen av de svenska studierna har identifierats enbart via en referenslista. I bedömningarna av studier kan också en bias ha upp- stått p.g.a. att vi har bättre kännedom om studier som kommer från Sverige. Denna bias kan ha inneburit risk för såväl högre som lägre poängsättning. Detsamma kan dock sägas om studier från t.ex. Norge, Storbritannien, Belgien och Holland, länder där vi har nära samarbete med forskare inom området och väl känner till sjuk-
71
Diskussion |
SOU 2010:107 |
försäkringarna. Vi har varit väl medvetna om denna risk och bedömningarna har endast baserats på den information som finns i publikationerna. Mot en bias i studieidentifieringen talar att vi själva var författare till tre av de relevanta men exkluderade studierna (82, 85, 98). Vi har inte bedömt de studier, som vi själva varit med- författare till. Det senare har möjliggjorts genom att fyra personer ingått i projektgruppen.
Ett sätt att bedöma förekomst av bias i studieidentifieringen är att jämföra med de studier som inkluderats i andra systematiska litteraturöversikter inom området. Vi har bara hittat en sådan, av
Kvalitetsgranskning
I SBU:s litteraturöversikter inkluderas vanligen endast randomiserade, kontrollerade studier (RCT). Detta är dock inte möjligt inom om- rådet läkares sjukskrivningspraxis där ännu endast få sådana studier finns. En kritik mot denna översikt kan alltså vara att vi haft för låga krav, dvs. tagit med för många studier av för låg kvalitet. Vi har dock bedömt att de 28 studierna som inkluderades hade tillräcklig kvalitet för att ingå i en översikt, med hänsyn tagen till forsk- ningsområdets relativt outvecklade nivå såväl teoretiskt, metodologiskt som begreppsmässigt (1). Samtidigt är det en mycket stor spridning av kvaliteten inom spannet ”begränsad kvalitet” i de inkluderade stu- dierna. Några ligger högt medan andra ligger precis över gränsen för att inkluderas. Även om kvaliteten kan synas låg i några av de studier vi inkluderat i denna översikt har de passerat två kvalitets- granskningar, dels den som de vetenskapliga tidskrifterna genom- för, dels den vi gjort.
72
SOU 2010:107 |
Diskussion |
Evidensbedömning
Vid evidensbedömning låter man vanligen inte resultat från studier av begränsad kvalitet ingå alls. I
(1) ansåg SBU att det var acceptabelt samt om det fanns minst fem studier av begränsad kvalitet som fann likartade resultat och inga andra studier fann motstridiga resultat kunde resultaten vara under- lag för vetenskapligt stöd av den lägsta nivån. Om minst fem studier kom till samma resultat borde resultaten inte kunna bero på slumpen, på en femprocentig signifikansnivå. Vi har följt denna princip, väl medvetna om att det är problematiskt och att kom- mande studier, av bättre kvalitet behövs som bas för evidens.
4.2Resultatdiskussion
Det mest slående är det låga antalet studier. Jämfört med SBU- översikten (1) har dock antalet studier med tillräcklig kvalitet ökat från 15 då till 28 i denna översikt. I SBU:s översikt fanns ingen tidsgräns bakåt för inklusion av studier. Av de relevanta studierna var den tidigaste från år 1968 (140) och den tidigast som även hade tillräcklig kvalitet för att inkluderas i översikten publicerades år 1984 (61). Det innebär att under den
Forskningsområdet präglas alltså av att få studier görs, att många av studierna är små, de flesta är tvärsnittstudier och av att många är explorativa till sin natur – det senare behövs vanligen inom ett relativt outvecklat forskningsområde. Variationen mellan studierna vad avser typ av utfall och mått på dessa utfall var mycket stor. En stor del av studierna har gjorts av forskare som endast publicerat en eller två vetenskapliga studier om läkares sjukskrivnings- praxis. Det innebär möjligen att den erfarenhet och kompetens- utveckling som vanligen krävs för att komma in i ett forsknings-
73
Diskussion |
SOU 2010:107 |
område inte har hunnit så långt. Både i
I studier om läkares sjukskrivningspraxis kan data samlas in på många olika sätt. Exempel på sådana är via intervjuer (individuellt eller i grupp), enkäter (vanliga enkäter, men även enkäter med patientfall som läkaren skall ta ställning till vad gäller åtgärder; ofta genom patientvinjetter), audits, inspelade konsultationer (ljud eller film), data extraherade från medicinska journaler, från medicinska utlåtanden (enkla och mer omfattande sjukintyg) eller akter från Försäkringskassan eller försäkringsbolag, data från olika register om hur läkare sjukskrivit, t.ex. från Försäkringskassans, arbets- givarens eller hälso- och sjukvårdens olika register (1, 12). Enkäter och intervjuer kan riktas till läkare men även till andra grupper, såsom patienter, arbetsgivare, personal vid Försäkringskassa, etcetera, för att få kunskap om läkares arbete med sjukskrivning (12). Inga inkluderade studier använde audits eller data från video- eller ljudinspelningar av
4.2.1Andra systematiska litteraturöversikter
Vi identifierade alltså endast en annan systematisk litteraturöversikt om läkares sjukskrivningspraxis (131), publicerad i engelskspråkiga tidskrifter sedan SBU:s översikt (1).
I
Resultaten för samtliga dessa aspekter är i god överensstämmelse med vad vi fann i denna översikt, men som sagt, inom ett smalare område – och med en bredare inkludering. Man inkluderade således,
74
SOU 2010:107 |
Diskussion |
utan kvalitetsgranskning, alla identifierade studier inom området som publicerats på engelska, även om de inte fanns i referentgranskade tidskrifter.
4.2.2Finns det samband mellan patientfaktorer och läkares sjukskrivningspraxis?
Baserat på studierna i detta frågeområde var det möjligt att under- söka eventuella samband mellan läkares sjukskrivningspraxis och följande patientfaktorer: ålder, kön, utbildningsnivå, typ av anställning, sjukdom och besvär, efterfrågan på sjukintyg, samt bedömning av egna arbetsförmågan.(tabell 4, bilaga 3) Vi fann inget vetenskapligt stöd för några sådana samband, framför allt p.g.a. alltför få studier om varje faktor men också p.g.a. att resultaten gick i olika riktning.
I några studier har patientens kön använts som en variabel i analysen, däremot saknas analyser ur ett genusteoretiskt perspektiv (132,
En frågeställning i studier i
4.2.3Vilka läkarfaktorer har samband med läkares sjukskrivningspraxis?
Följande läkarfaktorers samband av betydelse för läkarens sjuk- skrivningspraxis kunde beaktas: läkarens ålder, år i yrket, kön, upp- fattningar samt specialitet. Det fanns inget vetenskapligt stöd för några sådana samband, framför allt p.g.a. alltför få studier men också p.g.a. att resultaten i studierna gick i olika riktning.
Studierna har mycket olika upplägg och utfallsmått, vilket för- svårar jämförelser av resultaten. Ett metodproblem i flera av dessa studier, där man analyserar skillnader i sjukskrivningspraxis mellan olika läkare, är att man inte har information om eventuella skill-
75
Diskussion |
SOU 2010:107 |
nader i vilka patienter eller patientgrupper de studerade läkarna har. Rimligen är det stora skillnader, t.ex. mellan de patienter en ny- utbildad
Några av studierna i denna kategori har endast baserats på information från de av patienterna som var sjukskrivna, t.ex. via användande av data från sjukintyg. Eftersom det inte finns infor- mation om vilka patienter som inte blev sjukskrivna av de olika läkarna, går det sällan att dra relevanta slutsatser om sjukskrivnings- praxis vad avser vilka som blir sjukskrivna olika länge. Däremot är information från läkarintyg viktig för andra studiefrågor, t.ex. om vilken information som förmedlas via intyg, och eventuella skill- nader i detta mellan olika läkare.
Studier som använder sig av olika fallbeskrivningar, så kallade vinjettstudier, försöker hantera ovan nämnda problem genom att läkare får ta ställning till standardiserade ”patienter”, vanligen i form av pappersfall. Detta ger en mer enhetlig bild, och kan även användas för studier av betydelsen av olika patientfaktorer genom att vissa patientkarakteristika varieras i fallen som olika läkare får. Det finns dock andra metodologiska problem med denna typ av studier (1).
4.2.4Läkares problem i handläggning av sjukskrivningsärenden
SBU fann i sin litteraturöversikt av läkares sjukskrivningspraxis (1) ett begränsat vetenskapligt stöd för att läkare upplever arbetet med handläggning av sjukskrivningsärenden som problematisk. Det finns nu något fler studier om detta, varför det varit möjligt att på en mera detaljerad nivå undersöka detta för några olika typer av problem (tabell 6, bilaga 3).
Flera av de studerade problemområdena är relaterade till varandra. Många har samband med grad av försäkringsmedicinsk professio-
76
SOU 2010:107 |
Diskussion |
nalitet och i vilken mån den kontext som läkaren jobbar i, stödjer utveckling och utövande av den professionella rollen (5,
Problem med bedömning av patienters funktions- och, arbets- förmåga respektive behov av sjukskrivning var vanligt. Att bedömning av arbetsförmåga är problematiskt är inte förvånande. Instrument och riktlinjer för detta saknas i stor utsträckning och behovet av sådana har diskuterats och framhållits i många olika sammanhang (8, 9,
En annan orsak till problem i bedömningarna kan vara att det inom olika organisationer görs skilda tolkningar av de centrala begreppen funktions- och arbetsförmåga och om vem som kan respektive inte kan arbeta (9, 65, 151, 152). Behov finns av tydliga definitioner av centrala begrepp för att underlätta kommunika- tionen kring patienters sjukskrivningsärenden.
De problem i samverkan med andra yrkesgrupper och aktörer, som rapporteras i de redovisade studierna, relaterar till kontakten med företrädare för olika organisationer såsom Försäkringskassan och patientens arbetsgivare men även till andra läkare, andra yrkes- grupper eller enheter inom hälso- och sjukvården. Problem har beskrivits både vad gäller innehåll och konsekvenser och har betydelse för förståelsen av sjukskrivningspraktikens karaktär. I detta sammanhang har även det interorganisatoriska samarbetet stor betydelse för möjligheten att använda tillgänglig kunskap i hand- läggningen av ett sjukskrivningsärende. Ett exempel på detta är avstämningsmöten, vilket vi inte fann några studier om.
77
Diskussion |
SOU 2010:107 |
Det ställs numera stora förväntningar på att samarbete mellan olika yrkesgrupper och mellan organisationer ska leda till en för- bättrad hantering av sjukskrivningsärenden. Här behövs mer kun- skap om hur samarbete faktiskt sker och hur det kan utvecklas, ur flera professioners perspektiv, liksom ur patienters och arbets- givares perspektiv. I studier av professionellas samarbete kring långtidssjukskrivna patienter redovisas t.ex. att nya arbetssätt kring rehabilitering kan leda till ett förstärkt interdisciplinärt samarbete inom primärvården och mellan primärvården och Försäkrings- kassan (153).
Några studier presenterar resultat om att problemen kan vara relaterade till hälso- och sjukvårdens organisation, såsom ledning av sjukskrivningsarbete. Som nämnts tidigare har forskningen om läkares sjukskrivningspraxis främst fokuserat den enskilde läkaren, inte den kontext hon eller han jobbar i. En bredare medvetenhet om be- tydelsen av just ledning och styrning av sjukskrivningsarbetet finns sedan några år i Sverige (5,
Måna läkare upplever det även som problematiskt att deras kunskaper är bristfälliga inom områden som är centrala för optimal hantering av sjukskrivningsärenden. Dit hör t.ex. kunskap om sjuk- försäkringen och socialförsäkringen, om villkor på patientens arbets- plats och arbetsmarknaden i stort. I två enkätstudier, en till 7 700 och en till samtliga 37 000 yrkesverksamma läkare i Sverige om deras arbete med sjukskrivning av patienter, fanns frågor om detta och om vad läkare anser sig behöva kompetensutveckling i (11, 12). Studierna visade att majoriteten av läkarna som har sjukskrivnings- ärenden anser sig behöva kompetensutveckling inom ett flertal försäkringsmedicinska områden, såsom bedömning av patienters funktions- och arbetsförmåga, de egna och andra aktörers möjlig- heter och skyldigheter i denna typ av ärenden, samt kunskap om socialförsäkringarna och andra relevanta försäkringar (11, 12, 23, 156). Det framkom också att man sällan har tid för sådan kompe- tensutveckling och att så många som en tredjedel önskar hand- ledning i dessa ärenden. Här finns uppenbarligen en stor potential till utveckling, och det torde vara viktigt att kompetensutvecklingen baseras även på läkares syn på optimala former för detta (12).
Mot bakgrund av de olika uppgifter som läkare kan ha i sam- band med handläggning av sjukskrivningsärenden (se Bakgrund avsnitt 1.2), kan läkarens kompetens i handläggandet av sjuk-
78
SOU 2010:107 |
Diskussion |
skrivningsärenden beskrivas i termer av de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att optimalt utföra dessa uppgifter (12, 35,
4.2.5Har sjukintygen tillräcklig kvalitet för det de ska användas till?
Läkarintyget är ett viktigt medel för kommunikation mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer, vars praxis och förutsättningar t.ex. arbetsorganisation, styrning och ledning indirekt påverkar läkares sjukskrivningspraxis. Att kvaliteten på sjukintygen inte alltid är opti- mal skulle kunna bero på att sjukintygen inte följs upp av mot- tagaren av dem, att läkare inte prioriterar att skriva sjukintyg av till- räcklig kvalitet eller att syftet med hur de ska användas har varit otydligt (23).
Trots få studier om sjukintygens kvalitet är det värt att notera att studierna i stor utsträckning funnit samma typ av problem oav- sett vilket år eller i vilket land de genomförts. Det centrala här torde vara att förstå hindren för god kvalitet i intygen, för att få underlag för åtgärder.
4.2.6Interventionsstudier; kan läkares sjukskrivningspraxis påverkas?
De tre inkluderade interventionsstudierna visade inga effekter på sjukskrivningstid, men hade vissa andra positiva effekter, såsom att förbättra läkares kunskaper och självförtroende i arbetsförmåge- bedömningar. Särskilt den norska studien (167), som baseras på ett mångårigt arbete för att utveckla ett instrument för arbetsförmåge- bedömning, är av intresse för Sverige. Inte heller andra inter-
79
Diskussion |
SOU 2010:107 |
ventioner för att främja samverkan i sjukskrivningsärenden, där fokus inte varit på läkare, har haft effekt på sjukfrånvaro (153, 168).
I Sverige har många interventioner genomförts, initierade av regering, landsting, Försäkringskassan eller forskare. Detsamma gäller Storbritannien (4,
4.2.7Vad har studerats?
Sjukfrånvaro ses ofta som ett folkhälsoproblem med stora kon- sekvenser på såväl individnivå som samhällsnivå samtidigt som möjligheten till ersättning när man p.g.a. sjukdom eller skada inte kan försörja sig är en central del av välfärdssamhällen (1, 3, 4, 172– 174). Sjukfrånvaro, både vad gäller vilka personer som är sjuk- frånvarande och hur länge de är det, beror på många olika faktorer på ett flertal strukturella nivåer (1, 175). Läkares sjukskrivings- praxis är en sådan faktor, vilken är fokus i denna litteraturöversikt. I
80
SOU 2010:107 |
Diskussion |
Figur 6 Faktorer, på olika strukturella nivåer, som kan ha samband med läkares sjukskrivningspraxis. Modifierad från
81
Diskussion |
SOU 2010:107 |
I studierna i
Socialstyrelsen har konstaterat
En annan aspekt av studierna är ur vilket perspektiv de gjorts. Resultat från studier om läkares sjukskrivningspraxis kan skilja sig mycket åt om frågorna ställts ur läkares perspektiv, ur patienters perspektiv, eller ur t.ex. Försäkringskassans eller arbetsgivares pers- pektiv. Andra relevanta perspektiv är framför allt kollegors, hälso- och sjukvårdens och samhällets (12, 41, 176). Studierna här utgår från några av dessa perspektiv, medan vissa saknas, t.ex. patienters, kollegors och arbetsgivares.
4.2.8Läkares arbete med sjukskrivning i Sverige
Den höga och varierande sjukfrånvaron i Sverige har lett till ett flertal åtgärder för att minska sjukfrånvaron (6) och några av dessa har även haft som syfte att höja kvalitén i läkares hantering av patienters sjukskrivning. Läkares hantering av sjukskrivningsärenden har i Sverige, liksom i många andra länder, tidigare utmärkts av följande förhållanden (5, 154):
•Det har inte funnits vetenskapligt baserad kunskap om optimal sjukskrivningstid- och grad vid olika tillstånd för personer med olika typer av arbetsuppgifter, samsjuklighet etcetera (1).
82
SOU 2010:107 |
Diskussion |
•Det har inte funnits vetenskapligt baserad kunskap om even- tuella konsekvenser av att vara sjukskriven, och man har inom sjukvården sällan diskuterat eventuella negativa konsekvenser av att vara sjukskriven eller ha sjukersättning (1).
•När vetenskaplig kunskap saknas har hälso- och sjukvården, vanligen via Socialstyrelsen, oftast utarbetat riktlinjer för hand- läggning av olika situationer. Sådana har saknats när det gäller sjukskrivning (5,
•De flesta läkare hade fått mycket begränsad utbildning i för- säkringsmedicin (5, 6,
•Försäkringskassan har inte tagit sin ”grindvaktsroll” eller kon- trollansvar i någon större omfattning, dvs. har inte bedömt om en person uppfyller kraven för att få sjukpenning. Ett sjukintyg har vanligen accepterats oberoende av innehåll och sjukpenning utbetalats (178). Detta innebär att det varit en stor otydlighet i rollfördelning och ansvarsfördelning mellan olika aktörer, framför allt mellan läkare och handläggare på Försäkringskassan.
•Försäkringskassan har inte hållit på
•Landstingen har saknat strategier för kvalitetssäkring, för kom- petensutveckling och för kunskapsgenerering när det gäller dessa mycket komplexa arbetsuppgifter. Ingen inom landstingen ”ägde frågan”, den fanns inte på agendan och ansvarsfrågan var oklar (5,
•Problemen vad gäller samverkan såväl inom hälso- och sjukvården som med andra aktörer, t.ex. med arbetsgivare och Försäkrings- kassa, har varit stora när det gäller sjukskrivingsärenden.
•Det har funnits en allmänt spridd föreställning om att patienter vill vara sjukskrivna. När det varken fanns riktlinjer, ledning, feedback/kontroll från Försäkringskassan eller kunskap om even- tuella negativa konsekvenser av att vara sjukskriven, har läkare och andra inom sjukvården ibland föreslagit sjukfrånvaro även när det inte varit motiverat, då man utgått från att patienten velat detta (154).
83
Diskussion |
SOU 2010:107 |
Sammantaget innebar ovanstående situation att många läkare kände sig utsatta och inte tyckte att de gjorde ett bra jobb när det gäller sjukskrivningar (5, 26, 27, 111, 154). Flera upplevde det till och med som ett psykosocialt arbetsmiljöproblem. Det senare, dvs. läkares arbetssituation, är en annan och central aspekt av läkares sjukskrivningspraxis. Inom ett stort antal kliniska specialiteter är sjukskrivning en vanlig arbetsuppgift i Sverige (12). Läkare har ofta en pressad arbetssituation
Under de senare åren har mycket hänt i Sverige, när det gäller ovanstående förhållanden. Några exempel är förändringar i lagstiftning, fastare tidsgränser i sjukförsäkringen, att Försäkringskassan tillämpar reglerna i större utsträckning, de 21 olika försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket har slagits samman till en myndighet – Försäkringskassan – för att få mer enhetlighet i bedömningar, den så kallade miljardsatsningen3, införandet av de försäkringsmedicinska beslutsstöden, flera olika typer av försäkringsmedicinska utbildningar riktade till läkare, en allmän diskussion i media och i samhället om sjukförsäkringen – t.ex. om att sjukdom inte ger rätt till sjukpenning utan att sjukdomen också måste ha lett till nedsättning av arbetsförmågan, rehabiliteringsgarantin samt en kraftig minskning av sjukfrånvaron. Det senare innebär att läkare, speciellt vid vårdcentralerna, har färre konsultationer där sjukskrivning är aktuellt (12, 185, 186). Även om det ännu finns ytterst få studier om konsekvenser av att vara sjukskriven har det kommit några sådana nu (1,
Det finns all anledning att bättre studera olika effekter av dessa åtgärder (figur 6).
3 I den så kallade miljardsatsningen (145, 146) har regeringen gett ekonomiskt stöd, under åren
84
SOU 2010:107 |
Diskussion |
4.3Fortsatt forskning
Utifrån denna översikt är det uppenbart att mer kunskap behövs om läkares sjukskrivningspraxis. Det är även uppenbart att det behövs inte bara fler studier utan framför allt bättre studier. Studier som kan generera relevant kunskap, t.ex. som underlag för klinisk verksamhet, för beslutsfattare inom olika organisationer och på olika strukturella nivåer, och för (blivande) patienter. Kunskap behövs också om vad som faktiskt är åtgärdbart.
I dessa studier behövs en tydlig förförståelse för området läkares sjukskrivningspraxis, i hela dess komplexitet. Detta gäller t.ex. kring vad arbetsuppgifterna innebär, vad läkares professionali- seringsprocess innebär, särskilt kring försäkringsmedicinska upp- gifter (166), och om hur den kan främjas, inom vilken kontext detta sker, om behov av kompetens samt om förutsättningarna för att få detta inom olika sammanhang, under såväl grundutbildning, vidareutbildning (AT och ST), efterutbildning som i klinisk verk- samhet.
Centrala frågor är vilken typ av kunskap och åtgärder som behövs för att skapa förutsättningar för god kvalitet i sjukskrivnings- arbetet.
Mer kunskap behövs om det som redan i viss mån studerats, nämligen vad läkare upplever som problematiskt, vad avser t.ex. frekvens och allvarlighetsgrad av specifika problem. Annan central kunskap är hur ledning och styrning av denna verksamhet kan utformas optimalt, åtgärder för att få detta att fungera, både gene- rellt och när allt större delar av vården organiseras privat.
Mer kunskap behövs om samarbete med andra inom hälso- och sjukvården i sjukskrivningsärenden; paramedicinare, andra läkare, liksom andra enheter och kliniska verksamheter, för att bättre förstå var hinder och möjligheter finns och kan hanteras.
På samma sätt behövs mer kunskap om samverkan med personer inom andra organisationer, t.ex. arbetsförmedling, Försäkringskassa, arbetsgivare, kommun. Det behövs även kunskap om hur t.ex. läkares samverkan med Försäkringskassan kring patientärenden påverkas av såväl övergripande som regionala strukturer och former för samverkan mellan Försäkringskassa och hälso- och sjukvård, t.ex. inom ett län.
Kunskap behövs även om hur man kan stötta de processer som möjliggör att patientens erfarenhet och autonomi kan tas till vara och om vad som eventuellt hindrar detta (8). Till execempel. behövs
85
Diskussion |
SOU 2010:107 |
det kunskap om lämpliga metoder att tillsammans med patienten överväga för- och nackdelar med en eventuell sjukskrivning, i avvaktan på mer vetenskapligt baserad kunskap om detta. Det finns olika modeller för patientcentrerat arbetssätt (8, 198) och av dessa har bl.a. metoden Motiverande samtal prövats i en interventionsstudie (35). Effekten av denna och andra behöver dock utvärderas veten- skapligt i större utsträckning.
Hittills har sjukskrivningspraxis framför allt studerats bland vårdcentralsläkare. Flertalet interventioner har också riktats till denna grupp. Samtidigt har läkare inom andra specialiteter sjuk- skrivningsärenden betydligt oftare, t.ex. ortopedi, psykiatri, före- tagshälsovård och rehabilitering (12, 23, 113). Mer kunskap behövs även om deras sjukskrivningspraxis och hur den kan optimeras.
Denna översikt har handlat om läkares sjukskrivningspraxis. Motsvarande litteraturöversikt kan göras om andra yrkeskategoriers praxis i hantering av sjukskrivningsärenden, t.ex. handläggare vid Försäkringskassan (151). Mer kunskap behövs även om hur andra professioners kompetens indirekt påverkar läkares sjukskrivningspraxis, både via vad som görs och vad som inte görs.
I princip kvarstår samma behov av forskning som det SBU identi- fierade år 2003 (1), även om kunskapsläget i någon mån utvecklats, framför allt genom en precisering av typ av problem som läkare upplever i arbetet med sjukskrivning och tydliggörande av kun- skapsluckorna. Olika typer av studier behövs, bl.a. tvärsnittsstudier och kohortstudier som bas för interventionsstudier. Studier behövs ur olika perspektiv och utifrån olika teoretiska referensramar och modeller. Det behövs vetenskapligt baserad kunskap om grunden för dessa problem och om hur de kan åtgärdas. Det behövs även större studier där fynd från mindre studier prövas på större populationer för att få bättre möjlighet att generalisera resultaten. Framförallt behövs interventionsstudier. Det är även generellt en brist på jämförande studier, nationella och internationella.
Typ av data, dataanalys och utfallsmått som används i liknande studier behöver tydliggöras. Därtill behövs större och mer detal- jerade studier samt och studier om hur ett försäkringsmedicinskt professionellt förhållningssätt kan främjas och bibehållas. För detta behövs även vetenskaplig kompetens och kompetensutveckling inom området.
86
SOU 2010:107 |
Diskussion |
4.4Slutsatser
I denna översikt av studier om läkares sjukskrivningspraxis är det låga antalet studier det mest slående. Det är också utmärkande för forskningsområdet att inga studier hade mer än begränsad veten- skaplig kvalitet. De allra flesta var tvärsnittstudier, hade relativt få deltagare och i majoriteten studerades endast allmänläkares sjuk- skrivningspraxis. Det var en stor variation mellan studierna vad avser design, data, analyser och utfallsmått vilket starkt begränsar möjligheterna till jämförelse. Den stora likheten i resultat mellan olika länder är också slående. Det innebär att vi kan lära mycket även av studier från andra länder.
Vi fann begränsat vetenskapligt stöd (evidensstyrka 3) för att läkare upplever problem i handläggningen av sjukskrivnings- ärenden. Specifika problem gällde att i sjukskrivningsärenden hantera de två rollerna som behandlare och medicinskt sakkunnig, att sam- verka med andra yrkesgrupper och aktörer, bedömning av patienters arbetsförmåga och behov av sjukskrivning, hantering av situationer när läkaren har andra åsikter än patienten om behovet av sjuk- skrivning samt att den egna försäkringsmedicinska kunskapen brister.
Detta är problem som är åtgärdbara, med interventioner på olika strukturella nivåer, framför allt inom hälso- och sjukvårdens organisation och i utbildningssammanhang. Samtidigt är det uppenbart att relevant kunskap saknas om många faktorer av betydelse (figur 6).
Flera faktorer som tidigare diskuterats i detta sammanhang, t.ex. betydelsen av läkarens kön, ålder eller attityder, fann vi inget veten- skapligt stöd för betydelsen av, dels p.g.a. att antalet studier var för få men även för att resultaten i de olika studierna gick i olika riktning.
Många av de frågor som beslutsfattare har om läkares sjuk- skrivningspraxis kan inte besvaras utifrån det nuvarande veten- skapliga kunskapsunderlaget. Anmärkningsvärt är det låga antalet interventionsstudierna, trots att omfattande resurser läggs på åtgärder för att påverka läkares sjukskrivningsresurser. Sådana interventioner kan i större utsträckning användas för att generera kunskap.
87
Referenser
1.Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) nr 167. 2003.
2.de Boer W. Quality of evaluation of work disability. Hoofddorp: Universiteit van Amsterdam; 2010.
3.Folkhälsorapport 2009: Socialstyrelsen; 2009.
4.Black C. Working for a healthier tomorrow. Dame Carol Black´s Review of the health of Britain´s working age population. London: The Stationary Office. 2008.
5.Alexanderson K, Brommels M, m.fl. Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning. Stockholm: Sektionen för personskadeprevention, Karolinska Institutet. 2005.
6.Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Slutbetänkande. Del I och II. Stockholm: Socialdepartementet: SOU 2002:5. 2002.
7.Försäkringsmedicinskt Centrum - utredningar i socialförsäkringens tjänst. Stockholm: Socialdepartementet; SOU 2000:5. 2000.
8.Arbetsförmåga? En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. Delbetänkande av arbetsförmågeutredningen. Stockholm: Socialdepartementet, SOU 2008:66. 2008.
9.Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/ Medicinska förutsättningar/ Försörjningsförmåga: Socialdepartementet; SOU- 2009:89.
10.Svensk författningssamling (SFS) Lag (1962:381) om allmän försäkring. Sveriges Riksdag; Available from: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=19 62%3a381.
11.Alexanderson K, Arrelöv B, m.fl. Läkares arbete med sjukskrivning
-en enkätstudie. Stockholm: Karolinska Institutet. 2005.
89
Referenser |
SOU 2010:107 |
12.Alexanderson K, Arrelöv B, m.fl. Läkares arbete med sjukskrivning. En enkät till alla läkare i Sverige 2008; utveckling sedan 2004 i Östergötland och Stockholm. Stockholm: Karolinska Institutet. 2009.
13.Lindholm C, Arrelöv B, m.fl.
14.Socialstyrelsens tillsyn av sjukskrivningsprocessen år
15.Sjukskrivningsprocessen i primärvården, Återföring av tillsynsbesök 2004. Stockholm: Socialstyrelsen. 2005.
16.Sjukskrivningsprocessen i företagshälsovården. Återföring av till- synsbesök 2005. Stockholm: Socialstyrelsen. 2005.
17.Sjukskrivningsprocessen hos privatläkare inom specialiteterna all- mänmedicin, ortopedi och psykiatri Återföring av tillsynsbesök 2005. Stockholm: Socialstyrelsen. 2006.
18.Sjukskrivningsprocessen i psykiatrisk öppenvård och primärvård. Patienter med vissa psykiatriska diagnoser. Återföring av tillsynsbesök
19.Alexanderson K, von Knorring M, m fl. Hälso- och sjukvårdens ledning och styrning av arbetet med patienters sjukskrivning. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för personskadeprevention. 2007.
20.Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning: Socialstyrelsen. 2007.
21.God Vård - om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen; 2006.
22.Uppföljning av en ny sjukskrivningsprocess: Socialstyrelsen. 2008.
23.Löfgren A. Physician´s sickness certification practices [Doktorsav- handling]. Stockholm: Karolinska Institutet; 2010.
24.Socialförsäkringsrapport. Stockholm: Försäkringskassan, Avdelningen för analys och prognos. 2010.
25.Waddell G, Burton AK. Concepts of rehabilitation for the management of low back pain. Best Practice & Research Clinical Rheumatology.
26.Waddell G. Preventing incapacity in people with musculoskeletal disorders. Br Med Bull. 2006 January 1,
27.Waddell G, Burton K. Is work good for your health and well- being? London: TSO; 2006.
90
SOU 2010:107 |
Referenser |
28.Waddell G, Burton K, m.fl. Work and common health problems. J Insur Med.
29.Metoder för behandling av långvarig smärta Stockholm: Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU); 2006.
30.Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteratur- översikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 2004.
31.Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen. 2003.
32.Cohen D, Marfell N, m.fl. Managing
33.Järvholm B, Olofsson C, red. Försäkringsmedicin. Lund: Student- litteratur; 2006.
34.Walters G, Blakey K, m.fl. Junior doctors need training in sickness certification. Occup Med (Lond). 2010
35.Cohen D. The sickness certification consultation in general practice [MD]. Cardiff: Cardiff University; 2008.
36.Nilsson Bågenholm E. Vad gör läkaren? I: Swedenborg B, red. Varför är svenskarna så sjuka? Stockholm: SNS Förlag; 2003. p. 60– 6.
37.Regional Health for all Targets, Health 21- health for all in the 21st century. Copenhagen: WHO Regional Committee for Europe; 1998.
38.Medin J, Alexanderson K. Begreppen Hälsa och Hälsofrämjande - en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur; 2000.
39.Lipsky M.
40.Grape O. Mellan morot och piska. En fallstudie av 1992 års reha- biliteringsreform. Umeå: Umeå Universitet; 2001.
41.Söderberg E. Sickness Benefits and Measures promoting Return to Work: Perspectives of Different Actors [Doktorsavhandling]. Linköping: Faculty of Health Sciences; 2005.
42.Stendahl S. Communicating Justice Providing Legitimacy. Uppsala: Justus förlag; 2003.
43.Rönnberg L. Hälso- och sjukvårdsrätt. 2:a ed: Studentlitteratur; 2007.
91
Referenser |
SOU 2010:107 |
44.Lag om allmän försäkring (1962:381). http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=19 62:381#K32010.
45.Regelboken. https://www.fkregelboken.se/: Försäkringskassan; 2009.
46.Adler H, Sjölenius B. Intyg och utlåtande inom hälso- och sjukvården. Praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur; 2001.
47.Adler H. Medicinsk juridik, grundläggande handbok. Lund: Student- litteratur; 2010.
48.Vad ska ett medicinskt underlag innehålla (FK 7263)? Stockholm: Försäkringskassan FK7263. 2010.
49.Abbott A. The system of professions. Chicago and London: The university of Chicago; 1988.
50.Becher T. Professional education in a comparative context. I: Torstendahl R, Burrage M, red. The formation of professions. London: Sage Publications; 1990. p.
51.Sandahl C, Falkenström E, m.fl. Chef med känsla och förnuft. Om professionalism och etik i ledarskapet. Stockholm: Natur & kultur; 2010.
52.www.cochrane.org.
53.Patton M. Qualitative Research and Evaluation Methods. 3 ed. London: Sage; 2002.
54.Himmel W, Sandholzer H, Kochen M. Sickness certification in general practice. Eur J Gen Pract.
55.Cassis I, Dupriez K, Burnand B, Vader JP. Quality of work incapacity assessment in the Swiss disability insurance system. Int J Qual Health Care. 1996
56.Jensen I, Bodin L, Ljungqvist T, Bergström K, Nygren A. Assessing the needs of patients in pain: a matter of opinion? Spine.
57.Krakau I. Severity of illness in a Swedish general practice population. Fam Pract.
58.Löfvander M, Engström A, Theander H, Furhoff AK. Young immigrants on
92
SOU 2010:107 |
Referenser |
59.Englund L, Tibblin G, Svärdsudd K. Effects on physicians' sick- listing practice of an administrative reform narrowing
60.Kersnik J. Management of sickness absence: a quality improvement study from Slovenia. Quality in Health Care.
61.Condren L, Cox J, McCormick J, Sullivan A. Certification of unfitness for work. Irish Med J.
62.Englund L, Tibblin G, Svärsudd K. Variations in
63.Peterson S, Eriksson M, Tibblin G. Practice variation in Swedish primary care. Scan J Prim Health.
64.
65.Timpka T, Hensing G, Alexanderson K. Dilemmas in Sickness Certi- fication among Swedish Physicians. E J Public Health.
66.Claussen B. Rehabilitation efforts before and after tightening eligibility for disability benefits in Norway. Int J Rehabil Res. 1997
67.Claussen B. Physicians as gatekeepers: will they contribute to restrict disability benefits? Scand J Prim Health Care. 1998 Dec;16(4):199- 203.
68.Dasinger L, Krause N, Thompson R, Rudolph L. Doctor proactive communication,
69.Anema JR, Jettinghoff K, Houtman I, Schoemaker CG, Buijs PC, van den Berg R. Medical care of employees
70.Arrelöv B, Borgquist L, Ljungberg D, Svärdsudd K. The influence of change of legislation concerning sickness absence on physicians' performance as certifiers. A
93
Referenser |
SOU 2010:107 |
71.Arrelöv B, Borgquist L, Svärdsudd K. Influence of local structural factors on physicians´
72.de Boer W, Donceel P, Brage S, Rus M, Willems J.
73.Bollag U, Rajewaran A, Ruffieux C, Burnand B. Sickness certification in primary care - the physician's role. Swiss Med Wkly. 2007 Jun
74.Breen A, Austin H,
75.O'Brien K, Cadbury N, Rollnick S, Wood F. Sickness certification in the general practice consultation: the patients' perspective, a qualitative study. Fam Pract. 2008 Feb 2.
76.Buchbinder R, Jolley D. Improvements in general practitioner beliefs and stated management of back pain persist 4.5 years after the cessation of a public health media campaign. Spine (Phila Pa 1976). 2007 Mar
77.Carlsen B, Norheim OF. Introduction of the
78.Clayton M, Verow P. Advice given to patients about return to work and driving following surgery. Occup Med (Lond). 2007
79.Cohen DA, Aylward M, Rollnick S. Inside the fitness for work consultation: a qualitative study. Occup Med (Lond). 2009
80.Dey P, Simpson CW, Collins SI, Hodgson G, Dowrick CF, Simison AJ, Rose MJ. Implementation of RCGP guidelines for acute low back pain: a cluster randomised controlled trial. Br J Gen Pract. 2004
81.van Dijk P, Hogervorst W, ter Riet G, van Dijk F. A protocol improves GP recording of
82.Engblom M, Alexanderson K, Rudebeck C. Characteristics of
94
SOU 2010:107 |
Referenser |
written case reports. Scandinavian Journal of Primary Health Care.
83.Faber E, Burdorf A, van Staa AL, Miedema HS, Verhaar JA. Qualitative evaluation of a form for standardized information exchange between orthopedic surgeons and occupational physicians. BMC Health Serv Res. 2006;6:144.
84.Fullen BM, Maher T, Bury G, Tynan A, Daly LE, Hurley DA. Adherence of Irish general practitioners to European guidelines for acute low back pain: a prospective pilot study. Eur J Pain. 2007
85.Gerner U, Alexanderson K. Issuing sickness certificates: a difficult task for physicians: a qualitative analysis of written statements in a Swedish survey. Scand J Public Health. 2009
86.Holdsworth L, Webster V, McFadyen A. Physiotherapists' and general practicioners' veiws on
87.Johnson CJ, Croghan E, Crawford J. The problem and management of sickness absence in the NHS: considerations for nurse managers. J Nurs Manag. 2003
88.Karlinsky H, Dunn C, Clifford B, Atkins J, Pachev G, Cunningham K, Fenrich P, Bayani Y. Workplace injury management: using new technology to deliver and evaluate physician continuing medical education. J Occup Rehabil. 2006
89.Kerstholt JH, De Boer WE, Jansen NJ. Disability assessments: effects of response mode and experience. Disabil Rehabil. 2006 Jan
90.Krohne K, Brage S. New rules meet established sickness certification practice: A
91.Krohne K, Brage S. How GPs in Norway conceptualise functional ability: a focus group study. Br J Gen Pract. 2008 Dec;58(557):850- 5.
92.Lalic H. Occupational medicine in taking over work injuries from family
95
Referenser |
SOU 2010:107 |
93.Linton SJ, Vlaeyen J, Ostelo R. The back pain beliefs of health care providers: Are we
94.Martimo KP,
E.Effectiveness of early
95.Meershoek A, Krumeich A, Vos R. Judging without criteria? Sickness certification in Dutch disability schemes. Sociol Health Illn. 2007
96.Mortelmans K, Donceel P, Lahaye D. Disability management through positive intervention in stakeholders' information asymmetry.
Apilot study. Occup Med (Lond). 2006
97.Scheel IB, Hagen KB, Oxman AD. Active sick leave for patients with back pain: all the players onside, but still no action. Spine. 2002 Mar
98.Swartling MS, Alexanderson KA, Wahlström RA. Barriers to good sickness certification - an interview study with Swedish general practitioners. Scand J Public Health. 2008
99.Walker CA, Gregori A, O'Connor P, Jaques K, Joseph R. Sick notes, general practitioners, emergency departments and fracture clinics. Emerg Med J. 2007
100.Watson J, Shin R, Zurakowski D, Ring D. A survey regarding physician recommendations regarding return to work. J Hand Surg Am. 2009
101.Wind H, Gouttebarge V, Kuijer PP, Sluiter JK,
102.Arrelöv B, Alexanderson K, Hagberg J, Löfgren A, Nilsson G, Ponzer S. Dealing with sickness certification – a survey of problems and strategies among general practitioners and orthopaedic surgeons. BMC Public Health, 2007;7:273. BMC Public Health. 2007;7:273.
103.Campbell A, Ogden J. Why do doctors issue sick notes? An experimental questionnaire study in primary care. Fam Pract. 2006
96
SOU 2010:107 |
Referenser |
104.Coudeyre E, Rannou F, Tubach F, Baron G, Coriat F, Brin S, Revel M, Poiraudeau S. General practitioners'
105.Edlund C, Dahlgren L. The physician's role in the vocational rehabilitation process. Disabil Rehabil. 2002 Sep
106.Faber E,
107.Fleten N, Johnsen R, Ostrem BS. Reliability of sickness certificates in detecting potential sick leave reduction by modifying working conditions: a clinical epidemiology study. BMC Public Health. 2004 Mar 25;4(1):8.
108.Gulbrandsen P, Hofoss D, Nylenna M,
109.Hussey S, Hoddinott P, Wilson P, Dowell J, Barbour R. Sickness certification system in the United Kingdom: qualitative study of views of general practitioners in Scotland. BMJ. 2004 Jan 10;328(7431):88.
110.Joling C, Groot W, Janssen PP. Waiting for the doctor: gender differences in the timing of an intervention by the occupational physician. J Occup Rehabil. 2003
111.von Knorring M, Sundberg L, Löfgren A, Alexanderson K. Problems in sickness certification of patients: a qualitative study on views of 26 physicians in Sweden. Scand J Prim Health Care. 2008
112.Larsson C, Sydsjö A, Alexanderson K, Sydsjö G. Obstetricians' attitudes and opinions on sickness absence and benefits during pregnancy. Acta Obstet Gynecol Scand.
113.Löfgren A, Arrelöv B, Hagberg J, Ponzer S, Alexanderson K. Frequency and nature of problems associated with sickness certification tasks: a cross sectional questionnaire study of 5455 physicians. Scand J Prim Health Care.
114.Löfvander M, Engström A. An observer - participant study in primary care of assessments of inability to work in immigrant patients
97
Referenser |
SOU 2010:107 |
with ongoing sick leave. Scandinavian Journal Prim Health Care. 2003(21):1 - 6.
115.Mortelmans AK, Donceel P, Lahaye D, Bulterys S. Does enhanced information exchange between social insurance physicians and occu- pational physicians improve patient work resumption? A controlled intervention study. Occup Environ Med. 2006
116.Mortelmans AK, Donceel P, Lahaye D, Bulterys S. An analysis of the communication during an enhanced and structured information exchange between social insurance physicians and occupational physicians in disability management in Belgium. Disabil Rehabil. 2007 Jul
117.Norrmen G, Svärdsudd K, Andersson D. Impact of
118.Norrmen G, Svärdsudd K, Andersson DK. How primary health care physicians make sick listing decisions: the impact of medical factors and functioning. BMC Fam Pract. 2008;9:3.
119.Pransky G, Katz JN, Benjamin K, Himmelstein J. Improving the physician role in evaluating work ability and managing disability: a survey of primary care practitioners. Disabil Rehabil. 2002 Nov
120.Ratzon N,
121.Reiso H, Gulbrandsen P, Brage S. Doctors' prediction of certified sickness absence. Fam Pract. 2004
122.Shiels C, Gabbay M. The influence of GP and patient gender interaction on the duration of certified sickness absence. Fam Pract. 2006
123.Shiels C, Gabbay MB. Patient, clinician, and general practice factors in
124.Swartling MS, Peterson SA, Wahlström RA. Views on
125.Swartling MS, Hagberg J, Alexanderson K, Wahlström RA. Sick- listing as a psychosocial work problem: a survey of 3997 Swedish
98
SOU 2010:107 |
Referenser |
physicians. Journal of Occupational Rehabilitation. 2007
126.Swartling M, Wahlström R. Isolated specialist or system integrated physician - different views on sickness certification among ortthopedic surgeons: an interview study. BMC Health Services Research.
127.Söderberg E, Alexanderson K. Sickness certificates as a basis for decisions regarding entitlement to sickness insurance benefits. Scandinavian Journal of Public Health.
128.Watson PJ, Bowey J,
129.Österås N, Gulbrandsen P, Benth JS, Hofoss D, Brage S. Imple- menting structured functional assessments in general practice for persons with
130.Edlund C. Långtidssjukskrivna och deras medaktörer - en studie om sjukskrivning och rehabilitering [Doktorsavhandling, monografi]. Umeå: Umeå Universitet; 2001.
131.
132.Söderberg E, Alexanderson K. Sickness certification practices of physicians - a review of the literature. Scandinavian Journal of Public Health.
133.Linton SJ. Rädd för att röra sig? Socialmedicinsk Tidskrift.
134.Linton SJ, Ryberg M. A
135.Grol R, Mokkink H, m.fl. Work satisfaction of general practitioners and the quality of patient care. Fam Pract.
136.Wallace J, Lemaire J, m.fl. Physician wellness: a missing quality indicator. Lancet.
99
Referenser |
SOU 2010:107 |
137.Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården: Socialstyrelsen. SOSFS 2005:12 (M); Föreskrifter. 2005.
138.www.sbu.se.
139.Sackett DL. Bias in analytic research. Journal of Chronic Diseases.
140.Carne S. Sick Absence Certification. Analysis of one Group Practice in 1967. Brit med J.
141.Kilbom Å, Karen M, m.fl. red. Yrkesarbetande kvinnors hälsa. Helsingborg: Arbetslivsinstitutet; 1999.
142.Hovelius B, Johansson EE, red. Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur; 2004.
143.Bird CE, Rieker PP. Gender and health - the effects of constrained choices and social policies. New York: Cambridge University Press; 2008.
144.Alexanderson K. Varför har kvinnor högre sjukfrånvaro?
I:Sjukfrånvaro och sjukskrivning - fakta och förslag Betänkande av sjukförsäkringsutredningen. Stockholm: Socialdepartementet; SOU:2000:121, sid
145.Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för att minska sjukfrånvaron gällande insatser 2009. Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting; 2006.
146.Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för att minska sjukfrånvaron gällande insatser 2009: http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=4762&A=19941&File ID=247595&NAME=%D6verenskommelse+Sjukskrivningsmilja rden+2009.pdf (20090529); 2009.
147.Ludvigsson M, Svensson T, et al. Begreppet arbetsförmåga - en litteraturgenomgång. Arbete och Hälsa.
148.Grimby G. ICF som utgångspunkt för rehabilitering. Socialmed tidskrift.
149.Muijzer A, Groothoff JW, m.fl. The assessment of efforts to return to work in the European Union. Eur J Public Health. 2010 Feb 8.
100
SOU 2010:107 |
Referenser |
150.Österås N, Gulbrandsen P, m.fl. A randomised comparison of a four- and a
151.Söderberg E, Alexanderson K. ‘Gatekeepers in sickness insurance’: a systematic review of the literature on practices of social insurance officers. Health & Social Care in the Community. 2005;13(3):211- 23.
152.Hensing G, Timpka T, m.fl. Dilemmas in the daily work of social insurance officers. Scandinavian Journal of Social Welfare. 1997;6:301- 9.
153.Hultberg
154.Alexanderson K. Bilaga till rapporten 'Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning'. Stockholm: Sektionen för personskadeprevention, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet; 2005.
155.von Knorring M, de Rijk A, m.fl. Managers’ perceptions of the manager role in relation to physicians: a qualitative interview study of the top managers in Swedish healthcare. BMC Health Services Research. 2010;20(271).
156.Löfgren A, Hagberg J, m.fl. AT och ST
Karolinska Institutet. 2006.
157.Hård af Segerstad H, Helgesson M, m.fl. Problembaserat lärande, idén, handledaren och gruppen. Stockholm: Liber; 1997.
158.Barrows H.
159.Talmage JB, Melhorn JM, red. A physician´s guide to return to work. USA: AMA press; 2005.
160.Albrecht GL, Seelman KD, m.fl. red. Handbook of disability studies. Thousand oaks: Sage; 2001.
161.Vahlne Westerhäll L, m.fl. Läkarintyget i sjukförsäkringsprocessen. Stockholm2009.
162.Ekholm J, Netz P, m.fl.
101
Referenser |
SOU 2010:107 |
163.Säkerställd socialmedicinsk kompetens inom svensk hälso- och sjukvård. Rapport om den socialmedicinska specialistkompetensen för läkare: Socialstyrelsen. 2005.
164.Alexanderson K, Thiringer G, m.fl. Läkare och försäkringsmedicin: Läkaresällskapet, Sektionerna för Socialmedicin och Yrkesmedicin; 1996.
165.Alexanderson K. Undervisning om försäkringsmedicin. Läkar- tidningen.
166.Alexanderson K. Det första Magisterprogrammet i försäkrings- medicin. I: Haglund BJA, redaktör. Försäkringsmedicin - i gränssnittet mellan medicin och försäkring. Stockholm: Socialmedicinsk tidsskrift; 2009. p.
167.Österås N, Gulbrandsen P, m.fl. Structured functional assessments in general practice increased the use of
168.Ekenvall L, Alexanderson K. Problem inom sjukvården när det gäller handläggning av patienter som är aktuella för sjukskrivning. En litteraturgenomgång. I: Alexanderson K, ed. Bilaga till rapporten Problem inom sjukvården när det gäller handläggning av patienter som är aktuella för sjukskrivning. Stockholm: Sektionen för person- skadeprevention, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet; 2005.
169.Aylward M, Sawney P. Support and rehabilitation - restoring fitness for work. Palmer KT, Cox RAF, Brown I, red. Fitness for work. 2006.
170.Aylward M. Health Comission Wales: A review. A report on the findings and conclusions, including recommendations, for Mrs Edwina Hart AM MBE, Minister for Health and Social Services, Welsh Assembly Government. 2008.
171.Dorsett R. Pathways to work for new and repeat incapacity benefits claimants: Evaluation synthesis report. 2008.
172.Alexanderson K, Hensing G. More and better research needed on sickness absence. Editorial. Scandinavian Journal of Public Health.
173.Lindqvist R. Några huvuddrag i sjukförsäkringens utveckling. Arbetarhistoria.
102
SOU 2010:107 |
Referenser |
174.Lindqvist R. Från folkrörelse till välfärdsbyråkrati. Det svenska sjukförsäkringssystemet utveckling
175.Alexanderson K. Sickness absence; a review of performed studies with focus on levels of exposures and theories utilized. Scandinavian Journal of Social Medicine.
176.Palmer E. Sjukförsäkring. Kulturer och Attityder. Fyra aktörers perspektiv. SKA- projektet. Försäkringskassan. 2006.
177.Mikaelsson B. Utbildning i försäkringsmedicin - en kostnadseffektiv satsning. Läkartidningen.
178.Marklund S, Bjurvald M, m.fl. Den höga sjukfrånvaron; problem och lösningar. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2005.
179.Lindfors S, Eintrei C, m.fl. Stressande faktorer bland disputerade specialistläkare anställda vid ett universitetssjukhus. Stockholm & Linköping: Karolinska Institutet & Linköpings Universitet; 2005.
180.Lindfors S, Eintrei C, m.fl. Stress factors affecting academic physicians at a university hospital. Work.
181.Arnetz B. Psychosocial challenges facing physicians of today. Social Science and Medicine.
182.Calnan M, Wainwright D, m.fl. Mental health and stress in the workplace: the case of general practice in the UK. Social Science and Medicine.
183.Coomber S, Todd C, m.fl. Stress in UK intensive care unit doctors. British Journal of Anaesthesia.
184.Elovainio M, Kivimäki M. Work and strain in physicians in Finland. Scandinavian Journal of Social Medicine.
185.Skånér Y, Södersten E, m.fl. Läkares arbete med sjukskrivning i Stockholms län. Resultat från två enkäter till läkarna i Stockholm, år 2004 och 2008. Stockholm: Karolinska Institutet. 2009.
186.Söderberg E, Södersten E, m.fl. Läkares arbete med sjukskrivning i Östergötland.Resultat från två enkäter 2004 och 2008: Karolinska Institutet & Linköpings universitet. 2009.
187.Kivimäki M, Ferrie JE, m.fl.
188.Kivimäki M, Head J, m.fl. Sickness absence as a prognostic marker for common chronic conditions: analysis of mortality in the GAZEL study. Occup Environ Med. 2008
103
Referenser |
SOU 2010:107 |
189.Ferrie JE, Vahtera J, m.fl.
190.Head J, Ferrie JE, m.fl.
191.Kivimäki M, Forma P, m.fl. Sickness absence as a risk marker of future disability pension: the
192.Vahtera J, Westerlund H, m.fl.
193.Virtanen M, Kivimäki M, m.fl. Sickness absence as a risk factor for job termination, unemployment, and disability pension among temporary and permanent employees. Occup Environ Med. 2006 March 1,
194.Karlsson N. Prospective Cohort Studies of Disability Pension and Mortality in a Swedish County. (Doktorsavhandling) Stockholm: Karolinska Institutet; 2007.
195.Floderus B, Göransson S, m.fl. Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning. Arbete och Hälsa. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2003
196.Floderus F, Göransson S, m.fl.
197.Niederkrotenthaler T, Floderus B, m.fl. Exposure to parental mortality and markers of morbidity, and the risks of attempted and contemplated suicide in offspring: an analysis of sensitive life periods. Journal of Epidemiology and Community Health, Online First. 2010;10.1136.
198.Balint M. Läkaren, patienten och sjukdomen. Lund: Studentlitteratur; 1978.
104
Författarpresentation
Elsy Söderberg, medicine doktor, universitetslektor vid Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet. Forskar om arbets- förmåga, förutsättningar för arbete och samverkan i sjukskrivnings- processen. Har lång erfarenhet av forskning i försäkringsmedicin och har gjort systematiska litteraturöversikter om sjukskrivnings- och handläggningspraxis. (elsy.soderberg@liu.se)
Christina Lindholm, doktor i medicinsk vetenskap. Forskare vid Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neuro- vetenskap, Karolinska Institutet. Har forskat och undervisat inom folkhälsa och socialmedicin och har lång erfarenhet av socialförsäkrings- området.
Jenny Kärrholm, doktor i medicinsk vetenskap, chef på Enheten för sjukförmåner, Inspektionen för socialförsäkringen. Har disputerat i rehabiliteringsmedicin och forskat och undervisat inom området samverkan mellan aktörer i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Har erfarenhet av internationella jämförelser inom sjukförsäkrings- området.
Kristina Alexanderson, doktor i medicinsk vetenskap, professor i socialförsäkring vid Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm. Har forskat och undervisat inom sjukfrånvaroområdet i mer än 20 år och gjort ett flertal systematiska litteraturöversikter.
(kristina.alexanderson@ki.se)
9
Bilaga 1
Kommittédirektiv
Socialt råd |
Dir. |
|
2007:161 |
|
|
Beslut vid regeringssammanträde den 29 november 2007
Sammanfattning av uppdraget
Ett råd bestående av forskare ska tillkallas med uppdrag att belysa relevanta forskningsrön inom det sociala området. Rådet ska agera som rådgivare till regeringen i hälso- och sjukvårdsfrågor och i sociala frågor samt förse regeringen med relevant kunskap för utformningen av välfärdspolitiken inom Socialdepartementets områden.
Arbetet ska redovisas dels i en årlig rapport, dels vid återkom- mande möten med ansvariga statsråd och tjänstemän vid Reger- ingskansliet.
Behovet av ett socialt råd
Det svenska samhället står inför ett flertal utmaningar. Det stora utanförskapet och en åldrande befolkning sätter bl.a. socialförsäk- ringssystemen, hälso- och sjukvården och äldreomsorgen under finansiell press. Samtidigt ökar möjligheterna till att leva ett längre liv i hälsa för en stor del av befolkningen. För att möta dessa utma- ningar krävs en effektiv och evidensbaserad politik. Aktuella forsk- nings- och utredningsresultat med relevans för utformning av väl- färdspolitiken inom Socialdepartementets område behöver tas till- vara på ett mer effektivt sätt än i dag. Flertalet myndigheter inom det sociala området följer i dag forskningen inom respektive ansvarsområde. Det finns dock ett behov av att få en samlad syn på aktuella frågor som är bredare än någon myndighets verksamhets- område. Genom att ha kontakt med välmeriterade forskare, verksamma inom det sociala området, kan man främja
107
Bilaga 1 |
SOU 2010:107 |
utformningen av en samlad evidensbaserad politik för det sociala området.
Uppdraget
För att på ett mer effektivt sätt än i dag ta till vara aktuell kunskap, såsom nya forskningsrön på det sociala området, och främja utby- tet mellan forskning och politik ska ett råd med välmeriterade fors- kare tillsättas av regeringen. Utöver dessa adjungeras generaldi- rektörerna för Försäkringskassan och Socialstyrelsen till rådet. Rådets uppgift är att bidra till att bredda och fördjupa underlaget för framtida socialpolitiska avgöranden. Rådets verksamhet delas in i två huvudområden:
-Att vara rådgivare till regeringen i frågor inom det sociala områ- det.
-Att förse regeringen med relevant kunskap för utformning av välfärdspolitiken inom Socialdepartementets områden.
Rådet ska redovisa relevant och aktuell kunskap baserad på bl.a. svenska och internationella forskningsrön inom det sociala områ- det. Rådet ska identifiera utvecklingstendenser och viktiga faktorer som har betydelse för välfärdssektorns funktion och utveckling. Rådet ska även agera rådgivare åt och lämna rekommendationer till regeringen i långsiktiga strategiska frågor.
Rådet ska i sitt arbete samråda med berörda aktörer och utred- ningar som har relevans för rådets uppdrag.
Det står rådet fritt att utarbeta arbetsformer och innehåll på ett sådant sätt som rådet bäst anser fylla syftet med uppdraget.
Redovisning av uppdraget
I uppdraget ingår att löpande ge råd och information åt regeringen. Detta ska ske på följande sätt:
-Möten med ansvariga statsråd minst två gånger per år. Respek- tive statsråd och rådet väljer ämne varannan gång. Diskussio- nerna inleds med förberedda inlägg från rådets medlemmar.
-Regelbundna möten med berörda tjänstemän vid Regerings- kansliet.
108
SOU 2010:107 |
Bilaga 1 |
En gång per år ska rådet lämna en rapport till regeringen med en redogörelse för den verksamhet som rådet har bedrivit under året. Därutöver är rådet oförhindrat att lämna rapporter i valfria frågor.
Rådets uppdrag omfattar perioden från den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2010. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2010.
(Socialdepartementet)
109
Bilaga 2
Bilaga 2
Mall för dataextraktion och bedömning; Läkares sjukskrivningspraxis.
Modifierad efter SBU 2003 (1)
Datum granskningen gjordes: 200… -
Titel………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………
Försteförfattare ……………………………………………………… Land (studie) ………………….. Tidskrift………………………………………….....……………………………………Publiceringsår………
Syfte………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………
……………………………………………………………………………………………………………………
Vilka samband studeras?
……………………………………………………………………………………………………………………
Typ av studie Experimentell studie: RCT CT Kvasiexperiment Annan interventionsstudie Observationsstudie Tvärsnitt Longitudinell: Prospektiv Retrospektiv Kohort
Föremål för |
Sjukskrivna Patienter |
Befolkning Arbetslösa Visst geografiskt omr.:…… |
studie (Flera |
Egen företag. Anställd; visst yrke, vilket………viss arbetsplats/bransch, vilken…… |
|
alt möjliga) |
Annat………………… |
|
Metod för |
Enkät: med vinjetter. |
|
data- |
Validerad: Ja Nej delvis uppgift saknas hänvisn till annan artikel |
|
insamling |
Intervju strukturerad |
|
(flera alt |
Registerdata: Typ: …………………………………………………………………………. |
|
möjliga) |
Läkarintyg Journal, sjukvård Utredning, FK Utredning gjord i annan organisation |
|
|
Screening instr. ………….. |
…….. Observation …………………………… |
Synpunkter: |
Klinisk undersökning …………………………..…Annat……………………… ………. |
|
|
|
|
Typ av |
Ej aktuellt |
|
Sjukfrånvaro Förtidspension Oklart, hur………………. |
||
varodata |
Självrapporterade, Läkarrapporterade Från sjukintyg |
|
(Fler alt. Registerdata (försäkringsbolag) Registerdata(arbetsgivare) |
||
möjliga) |
Incidens/fall Incidens/personer längd, sjukskrivningsdiagnos Annat…………… |
|
|
|
|
Sjukdom/diagnos i fokus (flera kan anges): Indexsjukdom……………………………………..
Samsjuklighet:
Diagnosmetod Ej aktuellt Sjukskrivningsintyg Förtidspension Registerdata Självrapporterad (Flera alt. ok) Data från med. journal el dyl. Klinisk undersökning speciell för studien
Annan…………………………….. Uppgift saknas
Inklusionskriterier ………………………………………………………………………………………….…..
…………………………………………………..…………………………………………………………….…..
……………………………………………………………………………………………………………………..
Anges ej Tydliga Otydliga Adekvata Ej adekvata. Enhetliga för ingående grupper; Ja Nej Oklart
Kontroll- eller referensgrupp: relevant vald ja delvis nej Ej aktuellt
111
Bilaga 2 |
SOU 2010:107 |
Exklusionskriterier…………………………………………………………………………………………..
…………………………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………………………
Anges ej |
Tydliga Otydliga |
Adekvata |
Ej adekvata. |
|
|
|
|||
Enhetliga för ingående grupper; Ja |
Nej Oklart |
|
|
|
|
||||
Beskrivning av studiepopulationen, studiegruppen etc, totalt och uppdelat på kön, med % bortfall, i olika |
|||||||||
delgrupper. Antal individer: |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Studiepop.. Studiegr+bortfall. |
Uppföljning + bortfall. |
Kontroll: studiegr+bortfall. Uppföljning+bortfall |
||||||
Totalt |
______ |
____ |
____% |
_______ |
____% |
_____ |
____% |
_______ |
____% |
Kvinnor ______ |
____ |
____% |
_______ |
____% |
_____ |
____% |
_______ |
____% |
|
Män |
______ |
____ |
____% |
_______ |
____% |
_____ |
____% |
_______ |
____% |
Är studiegruppen tillräckligt stor? Ja Nej. Synpunkter:…………………………………………… |
Bortfall, primärt bortfall saknas Systematiskt |
||
Om bortfallet är systematiskt: har hänsyn tagits till detta i dataanalyser ja delvis nej oklart |
||
|
|
i slutsatser ja delvis nej oklart |
Sekundärt bortfall ej aktuellt bortfall saknas Systematiskt ej systematiskt ej analyserat |
||
|
|
uppgift saknas |
Om bortfallet är systematiskt: har hänsyn tagits till detta i dataanalyser ja delvis nej oklart |
||
|
|
i slutsatser ja delvis nej oklart |
Internt bortfall som är av vikt? ja |
nej oklart |
|
Kommentarer: |
|
|
Intervention. Ja |
Nej |
|
Typ av intervention: |
|
|
Sjukskrivning………………………………………………………………………………..….……
Rehabilitering…………………………………………………………………………………….….
Behandling ……………………………………………………………………………………….…
Ändr. försäkringsvillkor………………………………………………………………………….….
Ändrade arbetsförhållanden………………………………………………………………………… Annan åtgärd …………………………………………………………………………………………
Determinanter, vilka har inkluderats:……………………………………………………….………...
…………………………………………………………………………………………………….……
………………………………………………………………………………………………….………
Bias
Selektionsfel: Nej oklart, men ej troligt oklart, men troligt ja:……………………….…… Informationsfel: Nej oklart, men ej troligt oklart, men troligt ja:………………………… Confounding: Nej oklart, men ej troligt oklart, men troligt ja:……………………………
Justerat för i analysen Ja Nej
Kommentarer
Utfallsmått Sjukfrånvaro: kort lång Typ av mått…………………. Förtidspension/sjukbidrag För konsekvensstudierna: Sjukdom Hälsa Återgång i arbete Livskvalitet Arbetsförmåga
Funktionsförmåga Livsstil Ekonomi
Annat….………………………………………………………………………………………………… Vilka utfallsmått har använts? …………………………………………………Adekvata JaNej Teorianknytning anges Nej Ja, vilken………………………………………………………………
Metoder för dataanalys Tydligt beskriven: ja nej. Adekvat delvis adekvat ej adekvat
uppgift saknas
Vilka metoder har använts:………………………………………………………………………..……….…….
…………………………………………………………………………………………………………...………
…………………………………………………………………………………………………………...………
112
SOU 2010:107 |
Bilaga 2 |
Har effektmodifiering beaktats i analysen? Ja Nej Ej relevant
Specifika svagheter i analysen:………………………………………………………………………..……..
…………………………………………………………………………………………………………...……
…………………………………………………………………………………………………………...……
Kvantitativ analys ja nej
i förväg tydligt formulerad hypotes ja nej |
|
nej Borde gjorts |
Etisk frågeställning: beroende part medverkat i undersökningen |
ja nej |
framgår ej |
Resultat: (med fokus på de som är av intresse för projektet) |
|
|
Typ av samband |
Grad av styrka (högt, lågt, inget) |
Resultaten generaliserbara nej tveksamt Ja, för vilken grupp? …………………………
Granskarens kommentarer
Kvalitetsbedömning
|
0 1 3 5 |
Kommentarer |
Design etc |
|
________________________________________ |
|
0 1 2 3 |
Kommentarer |
Bortfall |
|
________________________________________ |
Bias |
|
________________________________________ |
Analysmetod |
|
________________________________________ |
Precision, utfall |
|
________________________________________ |
Summa poäng: ______ |
|
|
Kommentar |
…………………………………………………………………………………. |
|
|
…………………………………………………………………………………. |
|
|
……………………………………………………………………………...….. |
113
Bilaga 2 |
SOU 2010:107 |
Kriterier för bedömning av kvalitet i de studier som bedömts vara relevanta
Modifierad efter SBU 2003 (1)
Poäng
1. Studiedesign etc
Aspekter att ta ställning till i förhållande till frågeställningen: tillräcklig storlek, adekvat studiedesign, relevant uppföljningstid med hänsyn till utfallsmåttet, relevant kontroll- eller jämförelsegrupp (där sådan är aktuell), relevanta och tydliga inklusionskriterier, relevanta och tydliga exklusionskriterier, relevanta kriterier för fastställande av diagnos, valid metod för
datainsamling.
a) Samtliga ovanstående aspekter är uppfyllda. |
5 |
b) Någon av ovanstående aspekter är inte fullt tillfredställande. |
3 |
c) Några av ovanstående aspekter är inte fullt tillfredställande. |
1 |
d) Någon av ovanstående aspekter är undermålig. |
0 |
2. Bortfall
Följande fyra aspekter är av vikt: bortfallets storlek (i alla steg), hur noga det är redovisat, grad av systematik och dess betydelse för resultatet, hur hänsyn tagits till eventuell systematik i bortfallet i analysen. Alla olika typer av bortfall sammanvägs här: primärt, sekundärt (dvs. vid uppföljningar), internt (sällan redovisat) olika bortfall vid olika steg i processen och vid olika typer av datainsamling för samma studiepopulation etc. Det avgörande är i vilken grad bortfallet kan ha påverkat resultaten. Detta beror alltså på dess storlek, eventuell systematik och om man korrigerat för systematiken på ett adekvat sätt.
a) Bortfallet kan inte antas ha påverkat resultaten. |
3 |
b) Bortfallet kan antas ha påverkat resultaten, men endast i liten utsträckning. |
2 |
c) Bortfall kan antas ha påverkat resultaten, men inte på något avgörande sätt. |
1 |
d) Stor risk för att resultaten påverkats av bortfallet på ett avgörande sätt. |
0 |
|
|
3.Bias |
|
a) Hänsyn tagen till confounders på adekvat sätt. |
3 |
b) Hänsyn tagen till vissa confounders på adekvat sätt. |
2 |
c) Tveksamt om tillräcklig hänsyn tagits till confounding. |
1 |
d) Inkluderade confounders ej kontrollerade för. Klara selektionsfel. |
|
eller informationsfel, som ej tagits hänsyn till i analys eller tolkning. |
0 |
|
|
4. Analysmetod |
|
a) Relevant statistisk metod, tagit hänsyn till effektmodifierare. |
3 |
b) Relevant statistisk/kvalitativ metod. |
2 |
c) Acceptabel statistisk/kvalitativ metod. |
1 |
d) Tveksam analysmetod. |
0 |
5. Precision, utfall (outcome)
a) Adekvat utfallsmått i förhållande till frågeställning etc, objektivt verifierbart eller
väl definierat. Smala konfidensintervall eller andra spridningsmått. |
3 |
b) Adekvat mått, men ej väl definierat. Signifikanta men breda konfidensintervall. 2
c) Delvis adekvat mått, ej väl definierat. Låg precision. |
1 |
d) Icke adekvat, oklart beskrivet, ej möjligt att bedöma. Oacceptabel precision. |
0 |
114
Tabell3.Sammanställningavinformationomvarochenavde28inkluderadestudierna,uppdelatpåvarochenavdesex frågeställningarna(enligttabell2).Inomvarjeområdeärartiklarnalistadeibokstavsordning,baseratpåförstaförfattarens namn.Eftersomvissastudierharresultatinomfleraområden,kanvarjestudieförekommafleragångeritabellen.
Vilkapatientfaktorerharsambandmedläkaressjukskrivningspraxis?
|
Författare |
|
Syfte |
|
Studie- |
|
Studie- |
|
Antalistudie- |
|
Typavdata |
Utfallsmått |
Resultat |
|
Publikations |
- |
|
|
design |
|
objekt |
|
populationen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||
|
år |
|
|
|
Datainsam |
- |
|
|
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
(Referensnr.) |
|
|
|
lingsår |
|
|
|
studiedeltagare |
|
|
|
|
|
Land |
|
|
|
|
|
|
|
(Svarsfrekvens) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(%♀) |
|
|
|
|
|
Campbell |
Attundersöka |
|
Tvärsnitt |
Alla |
|
Studiepopulation: |
|
Enkätdata |
Enavdeåtta |
Beslutetomattutfärdaettsjukintyg |
|||
2006 |
|
omläkarens |
|
År:Ej |
allmänläkare |
|
829allmänläkare |
|
inklusiveåtta |
versionernagavs |
påverkadesinteavpatientens |
||
(103) |
|
beslutomatt |
|
angivet |
iöstraoch |
|
Deltagare:489 |
|
versionerav |
slumpmässigttill |
familjesituationellerpatientensbegäran |
||
Stor- |
utfärdasjukintyg |
|
|
|
västra |
|
(59%)(31%♀) |
|
fallbeskrivning |
varjeallmänläkare |
omsjukintyg.Patientermedpsykiska |
||
britannien |
eller ejhar |
|
|
|
Sussex,Stor- |
|
|
|
förenmanlig |
somskattadesina |
problemsjukskrevsoftareochansågs |
||
|
|
|
sambandmed |
|
|
|
britannien |
|
|
|
patient. |
bedömningarinom |
varamersjuka,arbetsoförmögnaoch |
|
|
|
typavproblem |
|
|
|
|
|
|
|
Informationeni |
tvåhuvudområden; |
mindrearbetsskyggaänpatientermed |
|
|
|
hospatienten; |
|
|
|
|
|
|
|
deolika |
tilltrotillpatienten |
fysiskaproblem. |
|
|
|
sjukdomsbesvär |
|
|
|
|
|
|
|
versionerna |
ochbeslutomatt |
Läkarnavarmerbenägnaattutfärda |
|
|
|
(psykiska/ |
|
|
|
|
|
|
|
varieradeutifrån |
utfärdaett |
sjukintygtillenpatientmedpsykiska |
|
|
|
fysiska), |
|
|
|
|
|
|
|
defaktorersom |
sjukintygellerej |
problempågrundavattdennebehövde |
|
|
|
familjesituation |
|
|
|
|
|
|
|
beskrivitsi |
|
alternativtförtjänadedetochtillen |
|
|
|
(besvärlig/ej |
|
|
|
|
|
|
|
syftet |
|
patientmedfysiskaproblemi syfteatt |
|
|
|
besvärlig),krav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
upprätthållaenbrarelationmed |
|
|
|
frånpatientom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
patienten. |
|
|
|
intyg |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(begär/begär |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
inteintyg) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
115
3 Tabell
3 Bilaga
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3Bilaga |
|
Joling |
Attundersöka |
Prospektiv |
Allaanställda |
Studiepopulation: |
Datafrån |
Könsskillnaderi |
Kvinnorhadestörresannolikhetförattbli |
|
|
2003 |
om |
kohort |
som |
2622sjukanmälda |
baslinjeenkät |
sannolikheten |
kalladetillföretagsläkarenochblevdetta |
|
|
(110) |
könsskillnaderi |
1990 |
sjukanmält |
anställda(38%♀) |
ienlongitudinell |
attblikalladtill |
tidigareisjukskrivningsfallet. |
|
116 |
Neder- |
riskför |
|
signov.1990 |
frånenpopulations- |
populations- |
företagsläkaren |
Könsskillnadernakundedockförklarasav |
|
länderna |
förtidspension |
|
ochvarsfall |
baseradstudie |
baserad |
|
faktorersåsomhögutbildningsnivå,arbete |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
harsamband |
|
rapporterats |
|
undersökning |
|
itillverkningsindustrinrespektivei mindre |
|
|
|
med |
|
tillmedicinsk |
|
samtdataom |
|
|
|
|
|
sannolikhetenatt |
|
adm.service |
|
väntetidför |
|
somkvinnligaanställdamedpsykiska |
|
|
|
blikalladav |
|
(General |
|
konsultationav |
|
besvärhade24procenthögresannolikhet |
|
|
|
företagshälsovår |
|
administra- |
|
företagsläkaren |
|
attblikalladeänanställdamedbesvärfrån |
|
|
|
dens(FHV) |
|
tionservice |
|
|
|
rörelseorganen. |
|
|
|
läkare |
|
GMD)9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
månader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
senare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Deanställdas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
företags- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läkare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Löfvander |
Attstuderavilka |
Tvärsnitt |
Allmänläkare |
Studiepopulation:2 |
Anteckningarfrån |
Allmänläkarnas |
Detfannsengodöverensstämmelse |
|
|
2003 |
faktorersomär |
videnvård- |
allmänläkareoch |
konsultationerna |
individuella |
emellandetvåläkarnasbedömningavbåde |
|
|
|
(114) |
relateradetill |
|
centrali |
175patienter. |
därdenena |
bedömningarav |
mänsochkvinnorsarbetsförmåga.Det |
|
|
Sverige |
två |
|
Stockholm& |
Deltagare:2 |
allmänläkaren |
patienternas |
fannsettpositivtsambandmellanläkarnas |
|
|
|
allmänläkares |
|
konsekutivt |
allmänläkare(50% |
undersökte |
arbetsoförmåga |
skattningavarbetsförmågaochdepression |
|
|
|
gemensamma |
|
valda |
♀),151(86%) |
patientenoch |
|
ochsmärtahosmänrespektivemed |
|
|
|
bedömningav |
|
yrkesverk- |
patienter(68%♀). |
denandre |
|
självskattadarbetsoförmågahoskvinnor: |
|
|
|
arbetsoförmåga |
|
samma |
|
observeradeoch |
|
ORförattvarabedömd somarbetsoför- |
|
|
|
hosinvandrade |
|
patientermed |
|
antecknade.De |
|
mögenvarhögstförmanligapatienter med |
|
|
|
sjukskrivna |
|
invandrarbak- |
|
tvåallmänläkarna |
|
depression(OR12,8),smärtbeteende(OR |
|
|
|
patientersamt |
|
grund,=45år, |
|
alterneradei |
|
5,6),respektivelågutbildning<7år(OR |
|
|
|
omläkarnas |
|
somvarit |
|
dessaroller |
|
5,1),ochförkvinnligapatientervidsjälv- |
|
|
|
bedömningar |
|
sjukskrivna |
|
|
|
skattadarbetsoförmåga(OR7,0).Två |
|
|
|
var |
|
minst6 |
|
|
|
tredjedelaravdepatientersomskattade |
|
|
|
samstämmiga |
|
veckor(ej |
|
|
|
sigsjälvasomarbetsoförmögnahadeenligt |
|
|
|
|
|
cancer),och |
|
|
|
allmänläkarnasuppfattningenarbetsför- |
|
|
|
|
|
påbörjatett |
|
|
|
mågapåminst50%.Etnicitet, yrke,högre |
SOU |
|
|
|
|
|
|
|
ålderochvaraktighetiyrkeslivet/yrket |
||
|
|
|
|
behandlings- |
|
|
|
hadeingetsambandmedläkarnas |
2010:107 |
|
|
|
|
program |
|
|
|
bedömningavarbetsoförmåga. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SOU |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Norrmén |
Attundersöka |
Tvärsnitt |
Allmänläkare |
Studiepopulation: |
Enkätdatafrån |
Utfärdandeav |
Ompatientenbedömdeatt |
2010:107 |
|
2008 |
ochjämföra |
1996 |
vid16 |
Alla93allmänläkare |
patienterna |
sjukintygellerinte. |
arbetsförmåganvarnedsattökadeOR(OR |
|
|
(118) |
läkaresoch |
|
vårdcentraler |
vid37vårdcentraleri |
samtfrånläkarna |
|
||
|
Sverige |
patienters |
|
iettsvenskt |
Örebrolän. |
förvarje |
|
ettsjukintyg.Detfannsett sambandmellan |
|
|
|
uppfattningom |
|
län,ochderas |
Deltagare:65(89%), |
konsultation |
|
||
|
|
|
|
|
|||||
|
|
medicinska |
|
konsekutiva |
(43%♀)läkarevid |
|
|
ochompatientensöktläkarenpågrundav |
|
|
|
faktoreroch |
|
patienteri |
16vårdcentraler/ |
|
|
besvär frånrörelseorganen(OR3,5;95%KI |
|
|
|
funktionoch |
|
åldrarna18- |
familjeläkarmottag- |
|
|
|
|
|
|
betydelsenav |
|
64årsom |
ningarsamt642av |
|
|
ochutfärdandeavsjukintyg. |
|
|
|
dettaför |
|
interedanvar |
deraspatienter.521 |
|
|
Detfannsinget samband med patientens |
|
|
|
sjukskrivning. |
|
sjukskrivna |
(81%)patienter |
|
|
kön,ålder,utbildning,yrkeellerspråk. |
|
|
|
|
|
eller |
svaradepåen |
|
|
Närläkarenochpatientenvaröverensom |
|
|
|
|
|
pensionerade |
utdeladenkät.Svar |
|
|
attarbetsförmågan varnedsatt,sjukskrevs |
|
|
|
|
|
|
frånbådeläkareoch |
|
|
merparten.Omläkarenbedömdeatt |
|
|
|
|
|
|
patientfannsför474 |
|
|
besvärenallvarligtminskadepatientens |
|
|
|
|
|
|
(74%)av |
|
|
arbetsförmågavarORförsjukskrivning |
|
|
|
|
|
|
konsultationerna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(66%♀blandde |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukskrivna,64%♀ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
blanddeicke |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukskrivna). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pransky |
Attutforska |
Tvärsnitt |
423 |
Studiegrupp:181 |
Enkätmedfall- |
Andelsjukskrivnings- |
Sjukskrivningsfrågor varaktuellaför |
|
|
2002 |
allmänläkares |
År:Ej |
allmänläkare, |
läkare(43%)(31%♀). |
beskrivningar |
ärendenblandegna |
ca10%avallmänläkares patienter.En |
|
|
(119) |
sjukskrivnings- |
angivet |
yrkesverk- |
Avdessa var59% |
|
patienter,andelsom |
majoritet,nästan80%,ansåg attåtergång |
|
|
USA |
praxisochvad |
|
sammai |
allmänläkareoch |
|
uppleverolikatyper |
iarbetevarbraförpatienten.Hindrande |
|
|
|
sompåverkar |
|
Massa- |
41% |
|
avhinder, |
faktorervar missbruk,psykiskabesvär, |
|
|
|
den |
|
chusetts |
internmedicinare. |
|
somharolika |
somatisering,önskanomsjukskrivning, |
|
|
|
|
|
|
|
|
åsikter,eller |
konfliktmedarbetsgivare,ochlåg |
|
|
|
|
|
|
|
|
hanterar |
arbetstillfredsställelse.Andrasvårigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
situationerpåolika |
förläkarenvarattbestämma närpatienten |
|
|
|
|
|
|
|
|
sättisjukskrivnings- |
kundearbetaigen,attdetsaknades |
|
|
|
|
|
|
|
|
ärenden |
informationommöjlighetentillanpassade |
|
117 |
|
|
|
|
|
|
|
arbetsuppgifter.Attdet saknadesspecifika |
|
|
|
|
|
|
|
|
riktlinjerföråtergångiarbetevarett |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hinderenligtenmajoritet,65%. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Bilaga
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3Bilaga |
|
Reiso |
Attundersöka |
Kohort |
Alla |
Studiepopulation:91 |
Enkät/audit.För |
Andelavfalldär |
Läkarnasprognosomåtergångiarbete |
|
|
2004 |
hurläkares |
1996 |
allmänläkare |
läkare. |
varjepatient |
läkarnasprognosför |
varmerpositivändetfaktiska utfalletför |
|
|
(121) |
prognosav |
|
ochföretags- |
Deltagare:52(57%) |
svaradeläkaren |
patientensåtergång |
bådapatientgrupperna.PPVföratt |
|
118 |
Norge |
sjukskrivna |
|
läkareiAust- |
varav49 |
påettantal |
iarbeterespektive |
patientersomvaritsjukskrivna<3veckor |
|
|
patienters |
|
Agdersläni |
allmänläkare,3 |
frågorom |
fortsattsjukskrivning |
skullehaåtergåttiarbeteefter4veckorvar |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
sjukskrivning4 |
|
södraNorge |
företagsläkare(25% |
patientenoch |
efter4 veckor |
84%(KI |
|
|
|
veckorframåt |
|
samt |
♀).Läkarnas |
angavsinegen |
stämde. |
|
|
|
|
stämmermed |
|
deltagarnas |
enkätsvarför 796 |
prognosförom |
Positivepredictive |
MotsvarandePPVförattpatienten |
|
|
|
denfaktiska |
|
patienter |
avderaspatienter; |
patientenskulle |
value(PPV)föratt |
fortfarandeskullevarasjukskriven var |
|
|
|
sjukskrivningstid |
|
somvarit |
486patientersom |
återgåiarbete |
hagjorträttprognos. |
|
|
|
|
en,ochfaktorer |
|
sjukskrivna |
vidkonsultationen |
efterfyraveckor |
ORförkorrekt |
sjukskrivning.Sannolikhetenförenkorrekt |
|
|
|
somhar |
|
mindreän |
hadehaftkort |
ellerinte. |
prognosrelaterat |
prediktionvarhögrevidluftvägsbesvär(OR |
|
|
|
sambandmed |
|
20veckor |
sjukskrivning |
Dataom |
tillettantalvariabler, |
2,8)ochlägrevidpsykiskabesvär(OR0,4) |
|
|
|
riktigheti |
|
|
(<3veckor), |
patientens |
såsomålder,kön, |
förpatientermedenkortsjukskrivning.För |
|
|
|
prognosen. |
|
|
ochför310patienter |
sjukskrivnings- |
diagnos,bedömd |
patientersomvaritsjukskrivnalängrevar |
|
|
|
|
|
|
medlängre |
status4veckor |
arbetsförmåga, |
ORförkorrektprognoslågvidskador(0,1), |
|
|
|
|
|
|
senare |
underlagför |
psykiskabesvär(0,5)ochmuskuloskeletala |
|
|
|
|
|
|
|
veckor). |
inhämtadesvia |
bedömningen. |
besvär (0,3).Detfannsinget samband |
|
|
|
|
|
|
|
försäkrings- |
|
mellanålderellerkönhospatientellerhos |
|
|
|
|
|
|
|
kassansregister. |
|
läkarenochPPV. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Shiels |
Attundersöka |
Tvärsnitt |
Sjukintyg |
Sjukintyg(n=13127) |
Informationfrån |
Sjukintygutfärdade |
Ingakönsskillnadervadgällerkvinnliga |
|
|
2006 |
samband |
skrivnaav |
under12månader |
sjukintyg |
ochmanligaläkaressjukskrivningav |
|
||
|
(122) |
mellan |
|
allmänläkare |
för6271patienter. |
|
veckor)respektive |
kvinnorochmän,förutomattenhögre |
|
|
Stor- |
sjukskrivning |
|
inordvästra |
Inkluderadevarde |
|
långtid(>28veckor) |
andelmänsomträffatmanligaläkarevar |
|
|
britannien |
ochpatientens |
|
Englandoch |
3906patienter(55 |
|
|
|
|
|
|
respektive |
|
deras6271 |
%♀)för vilkadet |
|
|
p.g.a.lättarepsykiskabesvär. |
|
|
|
allmänläkares |
|
patienter |
fannsdataomkön |
|
|
Ingasambandfannsförkvinnorsom |
|
|
|
kön |
|
|
förbådepatient |
|
|
konsulteradekvinnligaläkare(kontrollerat |
|
|
|
|
|
|
ochläkareochdär |
|
|
förpatientdata;ålder,diagnos, |
|
|
|
|
|
|
patientenhadeflera |
|
|
funktionsbegränsning). |
|
|
|
|
|
|
sjukskrivnings- |
|
|
Vidsjukskrivning>28veckorfannsinget |
|
|
|
|
|
|
periodermed |
|
|
sambandmed varesigdiagnoseller |
|
|
|
|
|
|
sammadiagnos |
|
|
patientensellerläkarenskön. |
|
|
|
|
|
|
intygadeavsamma |
|
|
|
SOU |
|
|
|
|
|
läkare.67läkare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hadeskrivitdessa |
|
|
|
2010:107 |
|
|
|
|
|
sjukintyg(52%♀). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Shiels |
Attstuderai |
Tvärsnitt |
Sjukintyg |
Sjukintyg(N= |
2007 |
vilken |
skrivnaav |
13127)under12 |
|
(123) |
utsträckning |
|
allmänläkare |
månaderför6271 |
Stor- |
faktorer |
|
vid9 |
patientervid9 |
britannien |
relateradetill |
|
vårdcentraler |
vårdcentraler. |
|
patient, |
|
inordvästra |
Inkluderadevarde |
|
vårdcentral |
|
Englandoch |
3385patienter |
|
respektive |
|
deras6271 |
(55%♀),somhade |
|
läkarekan |
|
patienter |
ett |
|
förklara |
|
|
sammanhängande |
|
variationeni |
|
|
sjukskrivningsfall |
|
långvarig |
|
|
därsamtliga |
|
sjukskrivning |
|
|
perioderintygats |
|
(>28veckor) |
|
|
avenochsamma |
|
|
|
|
läkareochhade |
|
|
|
|
sammadiagnos. |
|
|
|
|
Antalet |
|
|
|
|
sjukskrivande |
|
|
|
|
läkarevar44. |
|
|
|
|
Ianalysernaingick |
|
|
|
|
308 |
|
|
|
|
sjukskrivningsfall |
|
|
|
|
>28veckor,dvs. |
|
|
|
|
för9,8%av |
|
|
|
|
patienterna. |
119
Informationfrån |
Patientenskön,ålder, |
Destuderadeförklaringsfaktorerna, |
sjukintyg,om |
typav |
inklusivediagnos,kundeendastförklara |
vårdcentraler |
bostadsområde, |
27%ivariationenavlångtidssjukskrivning. |
ochomtypav |
besvär, |
Diagnosförklarade18%,medan |
bostadsområde |
sjukskrivningslängd. |
sjukskrivandeläkareochvårdcentral |
|
Sjukintygsdataom |
förklaradeenmycketlitendel(3,4% |
|
patientfaktorer |
respektive2,8%).Depatientersomvar |
|
(ålder,kön,boendei |
äldre,varmän,boddeiett |
|
socialt |
låginkomstområde,ellerhadelättare |
|
underprivilegierade |
psykiskabesvärhadehögreriskatthaett |
|
områden,diagnos), |
sjukskrivningsfallsomvarade>28veckor. |
|
sjukskrivandeläkare, |
Blandde308långtidssjukskrivnavar37% |
|
mottagning(klinik). |
detp.g.a.psykiska besvär,och20%p.g.a. |
|
|
rörelseorganenssjukdomar.Lättare |
|
|
psykiskabesvärinnebarendubbeltsåhög |
|
|
riskförsjukskrivning>28vjämförtmed |
|
|
övrigadiagnosgrupper.Ävenålder |
|
|
påverkaderisken.Attpatientenkomfrån |
|
|
ettlåginkomstområdevardenenskilda |
|
|
faktorsomvisadehögst |
|
|
|
|
|
långtidssjukskrivning.Detfannsstora |
|
|
variationermellanläkarnaiantalochlängd |
|
|
påutfärdadesjukintyg. |
|
|
|
2010:107 SOU
3 Bilaga
Vilkaläkarfaktorerharsambandmedläkaressjukskrivningspraxis?
120 |
Författare |
Syfte |
Studie- |
Studieobjekt Antalistudie- |
Typavdata |
Utfallsmått |
Resultat |
Publikations- |
|
design |
populationen |
|
|
|
|
år |
|
Datainsam- |
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
(Referensnr.) |
|
lingsår |
studiedeltagare |
|
|
|
|
Land |
|
|
(Svarsfrekvens) |
|
|
|
|
|
|
|
(%♀) |
|
|
|
Arrelöv |
Attstudera |
Tvärsnitt |
Alla |
Studiepopulation: |
Datafrånenenkät |
Skillnadermellan |
97%avallmänläkarnaochortopederna |
2007 |
problemmed |
2004 |
specialisteri |
ca7700läkare |
somskickatshem |
allmänläkareoch |
hademinstengångper vecka patienter |
(102) |
sjukskrivning |
|
allmänmedi- |
<65åriStockholms |
tillläkareidetvå |
ortopedervad |
somvaraktuellaförsjukskrivning. |
Sverige |
och |
|
cinoch |
&Östergötlands |
länen |
avserproblem |
Majoritetenupplevde |
|
copingstrategier |
|
ortopedi |
län. |
|
medsjukskrivning |
sjukskrivningsärendensomproblematiska |
|
föratthantera |
|
<65åritvå |
Deltagare:71%, |
|
ochstrategierför |
minstengångper vecka.Allmänläkarna |
|
dessabland |
|
läniSverige |
673allmänläkare |
|
atthanteradessa, |
hadebetydligthögreORförattuppleva |
|
allmänläkare |
|
|
(52%♀)och149 |
|
givnasom |
problemavseendeompatientens |
|
ochortopeder |
|
|
ortopeder(15%♀). |
|
oddsratios(OR) |
funktionsnedsättningpåverkar |
|
|
|
|
|
|
därortopeder |
arbetsförmågan(OR7,1),bedömningav |
|
|
|
|
|
|
utgjorde |
arbetsförmåga(OR4,0)ochattbedöma |
|
|
|
|
|
|
referensgrupp |
denoptimalalängdenochgradenav |
|
|
|
|
|
|
|
sjukskrivning(OR4,2).Allmänläkarehade |
|
|
|
|
|
|
|
ocksåenhögreOR(2,9)förattuppleva |
|
|
|
|
|
|
|
problemmedatthanterasinatvåroller |
|
|
|
|
|
|
|
sombehandlarekontramedicinskt |
|
|
|
|
|
|
|
sakkunnig.ORföratthakonfliktermed |
|
|
|
|
|
|
|
patienterkringsjukskrivning(OR3,5)var |
|
|
|
|
|
|
|
ocksåhögreblandallmänläkare. |
|
|
|
|
|
|
|
Allmänläkarekontaktadehandläggarepå |
|
|
|
|
|
|
|
Försäkringskassani störreutsträckning |
|
|
|
|
|
|
|
änortopeder(OR4,2)samthadeidubbelt |
|
|
|
|
|
|
|
såhögutsträckningstödfrånsinchefoch |
|
|
|
|
|
|
|
påderasklinikfannsoftareen gemensam |
|
|
|
|
|
|
|
policyförhanteringav |
|
|
|
|
|
|
|
sjukskrivningsärenden. |
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Bilaga
2010:107 SOU
|
Coudeyre |
Attbeskriva |
Tvärsnitt |
Slumpmässig |
Studiebas: |
Enkätdata, |
Läkarens |
16%avallmänläkarnahadehögapoäng |
|
2006 |
allmänläkares |
September |
tvalda |
Allmänläkareien |
inklusive2skalor |
rörelserädsla vad |
|
|
(104) |
rörelserädsla |
2003- |
läkare, |
nationelldatabas. |
omrörelserädsla |
gäller |
rörelserädsla.Allmänläkaremedhög |
|
Frankrike |
februari |
stratifierade |
Studiepopulation: |
(FABQ) |
ländryggssmärta, |
skattningpåFABQskalanordinerade |
|
|
|
beliefs,FABQ) |
2004 |
utifrån |
Slumpmässigt |
|
rekommendationer |
längresjukskrivningarochvilavidakuta |
|
|
vadgäller |
|
geografisk |
urvalav1800 |
|
försängläge,fysisk |
ländryggsbesvär. |
|
|
ländryggssmärta, |
|
regioni |
allmänläkare |
|
aktivitetoch |
Derasrörelserädslahadeingetsamband |
|
|
attstudera |
|
Frankrike |
stratifieradeper |
|
sjukfrånvarolängd |
medegnaerfarenheteravländryggssmärta, |
|
|
betydelsenav |
|
|
region. |
|
|
utbildningellerandrafaktorerrelaterade |
|
|
dettaför |
|
|
Deltagare:864 |
|
|
tillläkaren. |
|
|
rekommendation |
|
|
(48%),(20%♀). |
|
|
|
|
|
omvila/sängläge, |
|
|
|
|
|
|
|
|
fysiskaktivitet |
|
|
|
|
|
|
|
|
ochsjukskrivning |
|
|
|
|
|
|
|
|
förakutaoch |
|
|
|
|
|
|
|
|
kroniska |
|
|
|
|
|
|
|
|
ländryggsbesvär |
|
|
|
|
|
|
|
|
samt |
|
|
|
|
|
|
|
|
identifikationav |
|
|
|
|
|
|
|
|
faktorersom |
|
|
|
|
|
|
|
|
harsamband |
|
|
|
|
|
|
|
|
medläkares |
|
|
|
|
|
|
|
|
rörelserädsla. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gulbrandsen |
Attstudera |
Tvärsnitt |
Allmänläkare |
Studiebas:alla |
Enkätdata |
Uppfattadbelastning, |
Detfannsstora skillnaderiattitydtill |
|
2007 |
samband |
Juni2002 |
iNorge |
läkareiNorge. |
|
självskattning,tvivel, |
sjukskrivningmellanallmänläkarna; |
|
(108) |
mellan |
|
|
Studiepopulation: |
|
hanteringavsjukintyg |
t.ex.omenpatientskavara sjukskriven |
|
Norge |
allmänläkares |
|
|
ett |
|
ochgrindvaktsrollen, |
p.g.a.socialaskälochomattintagaen |
|
|
attityderoch |
|
|
nationsomfattande |
|
sambandmed |
’grindvaktsroll'isjukförsäkringen.Tre |
|
|
deras |
|
|
representativturval |
|
arbetstillfredsstäl- |
gruppermedettdistinktsvarsmönster |
|
|
sjukskrivnings- |
|
|
av1605läkare. |
|
lelse,förmyndarmen- |
skiljdeutsigblandmajoritetenav |
|
|
praxis |
|
|
Deltagare:1168 |
|
talitet,personlighet |
allmänläkare.Trotsskillnadernaiattityd |
|
|
|
|
|
(73%).Endast |
|
&frekvensavutfär- |
tillsjukskrivninguppvisadeallmänläkarna |
121 |
|
|
|
|
allmänläkare |
|
dandeavsjukintyg; |
liknandehandläggning,patientkontakt |
|
|
|
|
inkluderades. |
|
tolerans,åsiktom |
ochantalsjukintygpervecka. |
|
|
|
|
|
Deltagare:308 |
|
huruvidasjukintygär |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
allmänläkare |
|
enmedicinskuppgift, |
|
|
|
|
|
|
(28%♀). |
|
socialpolitiskattityd. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010:107 SOU
3 Bilaga
122
Larsson |
Attundersöka |
Tvärsnitt |
Alla |
Studiepopulation: |
Enkätdata |
Fördelningenavtidpå |
Ingaskillnaderfannsiattitydermellan |
2006 |
omsjukskrivning |
2000 |
obstetriker |
Samtliga45 |
|
diskussionerom |
manligaochkvinnligaobstetrikerförutom |
(112) |
undergraviditet |
|
inom |
obstetriker. |
|
normalgraviditet, |
attflermanligaänkvinnligaobstetriker |
Sverige |
eventuelltkan |
|
offentlig |
Deltagare:39 |
|
illamående, |
(73%vs51%)bedömdeattländryggsmärta |
|
förklarasav |
|
mödravård |
(87%)(59%♀). |
|
förlossning, |
hosgravidakanförklarasavpersonliga |
|
attitydertill |
|
påsju |
|
|
föräldraskap, |
problemhoskvinnan.Framgårejomdetta |
|
sjukskrivninghos |
|
sjukhusi |
|
|
sjukskrivningoch |
påverkadesjukskrivningen. |
|
obstetrikersom |
|
sydöstra |
|
|
andrasociala |
|
|
arbetarinom |
|
Sverige. |
|
|
förmåner.Skälföratt |
|
|
mödravården. |
|
|
|
|
skriva sjukintygoch |
|
|
|
|
|
|
|
obstetrikernsattityd |
|
|
|
|
|
|
|
gentemotattvara |
|
|
|
|
|
|
|
sjukskrivenunder |
|
|
|
|
|
|
|
graviditet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Löfgren |
Attstudera |
Tvärsnitt |
Samtligaca |
Studiepopulation: |
Enkätdata |
Läkarnas |
Detvar storskillnadmellanläkaresom |
2007 |
läkarnas |
2004 |
7700läkare |
7665läkare<65 |
|
utbildningsnivå, |
arbetarinomolikatyperavverksamheter |
(113) |
sjukskrivnings- |
|
itvåläni |
åriStockholms |
|
ålder,könochåri |
ihuroftadesjukskrevochhuroftade |
Sverige |
praxismed |
|
Sverige |
ochÖstergötlands |
|
praktik,typavklinik |
upplevdeproblem. Andelen medproblem |
|
avseendepå |
|
|
län. |
|
dearbetadevid, |
varhögstblandläkarevidvårdcentraler |
|
frekvensenav |
|
|
Urval;läkaresom |
|
frekvensav |
ochinomortopediochlägstinom |
|
sjukskrivnings- |
|
|
hadepatienter |
|
sjukskrivnings- |
internmedicinochkirurgi.Blandläkarna |
|
konsultationer |
|
|
somvaraktuella |
|
konsultationeroch |
vidvårdcentralerskattade82%detsom |
|
samtfrekvens |
|
|
försjukskrivning. |
|
frekvensoch |
ganskaellermycketproblematiskatt |
|
och |
|
|
Deltagare;5455 |
|
allvarlighetsgrad |
bedömaarbetsförmåga,jämförtmed33% |
|
allvarlighetsgrad |
|
|
(71%) (50%♀). |
|
avrelaterade |
avortopederna.Enhögreandelav |
|
avolikaproblem |
|
|
|
|
problem |
vårdcentralsläkarnajämfört medläkare |
|
isambandmed |
|
|
|
|
|
påövrigaklinikeransågdetproblematiskt |
|
sjukskrivning, |
|
|
|
|
|
atthanterapatientersomhadeannan |
|
generelltoch |
|
|
|
|
|
uppfattningombehovetavsjukskrivning. |
|
vidolikatyper |
|
|
|
|
|
Resultatredovisasför ettflertalspecifika |
|
avkliniker |
|
|
|
|
|
problemområden. |
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Bilaga
2010:107 SOU
Löfvander |
Studeravilka |
Tvärsnitt |
Allmänläkare |
Studiepopulation: |
Anteckningarfrån |
Allmänläkarnas |
Detfannsengodöverensstämmelse |
2003 |
faktorersomär |
viden |
2allmänläkareoch |
konsultationerna |
individuella |
emellandetvåläkarnasbedömningav |
|
(114) |
relateradetilltvå |
|
vårdcentrali |
175patienter. |
därdenena |
bedömningarav |
bådemänsochkvinnorsarbetsförmåga. |
Sverige |
allmänläkares |
|
Stockholm, |
Deltagare:2 |
allmänläkaren |
patienternas |
Detfannsettpositivtsambandmellan |
|
gemensamma |
|
och |
allmänläkare |
undersökte |
arbetsoförmåga |
läkarnasskattningavarbetsförmågaoch |
|
bedömningav |
|
konsekutivt |
(50%♀), |
patientenochden |
|
depressionochsmärtahosmänrespektive |
|
arbetsoförmåga |
|
valda |
151(86%) |
andreobserverade |
|
medsjälvskattadarbetsoförmågahos |
|
hosinvandrade |
|
yrkesverk- |
patienter(68%♀). |
ochantecknade. |
|
kvinnor;ORförattvarabedömdsom |
|
sjukskrivna |
|
samma |
|
Detvå |
|
arbetsoförmögen varhögstförmanliga |
|
patientersamt |
|
patienter |
|
allmänläkarna |
|
patientermeddepression(OR12,8), |
|
omläkarnas |
|
med |
|
alterneradeidessa |
|
smärtbeteende(OR5,6),respektivelåg |
|
bedömningarvar |
|
invandrar- |
|
roller |
|
utbildning<7år(OR5,1),ochförkvinnliga |
|
samstämmiga |
|
bakgrund, |
|
|
|
patientervidsjälvskattadarbetsoförmåga |
|
|
|
=45år,som |
|
|
|
(OR7,0).Tvåtredjedelaravdepatienter |
|
|
|
varit |
|
|
|
somskattadesigsjälva som |
|
|
|
sjukskrivna |
|
|
|
arbetsoförmögnahadeenligt |
|
|
|
minstsex |
|
|
|
allmänläkarnasuppfattningen |
|
|
|
veckor(ej |
|
|
|
arbetsförmågapåminst50%. Etnicitet, |
|
|
|
cancer),och |
|
|
|
yrke,högreålderochvaraktigheti |
|
|
|
påbörjatett |
|
|
|
yrkeslivet/yrkethadeinget sambandmed |
|
|
|
|
|
|
läkarnasbedömningavarbetsoförmåga. |
|
|
|
|
behandlings- |
|
|
|
Detvåallmänläkarnabeskrevattderas |
|
|
|
program |
|
|
|
bedömningartroligenpåverkadesav |
|
|
|
|
|
|
|
patientensbeskrivningaravsinsituation. |
123
2010:107 SOU
3 Bilaga
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3Bilaga |
|
Norrmén |
Attbeskriva |
Tvärsnitt |
Allmänläkare |
Studiepopulation: |
Datafråntvå |
Sambandmellan |
Allmänläkaremedlångerfarenhetinom |
|
|
|
2006 |
läkarrelaterade |
1996 |
vid14 |
Allmänläkareinom |
enkätertill |
läkarfaktoreroch |
primärvårdochdesomarbetadedeltid |
|
|
|
(117) |
faktorer |
|
offentliga |
primärvården vid |
allmänläkare;en |
utfärdandeav |
utfärdadesjukintygmerfrekvent,oavsett |
|
|
124 |
Sverige |
associerademed |
|
ochtvå |
26vårdcentraler |
medfrågorom |
sjukintyg |
ompatientenhadeeninfektionssjukdom |
|
|
|
beslutetom |
|
privata |
ochalla11privata |
läkarenochen |
|
eller muskuloskeletalaproblem,än |
|
||
|
|
|
|
|
||||||
|
|
sjukskrivningi |
|
vårdcen- |
vårdcentraleri |
omvarje |
|
allmänläkaremedkortareerfarenhet. |
|
|
|
|
mötetmellan |
|
traleriett |
Örebrolän |
konsultation |
|
Storvariationisambandmellan |
|
|
|
|
patientoch |
|
svensktlän |
Urval:73allmän- |
|
|
läkarfaktorerochutfärdandeavsjukintyg. |
|
|
|
|
allmänläkare |
|
ochderas |
läkarevid14av |
|
|
Läkaresomregelbundetdeltogimedicinsk |
|
|
|
|
|
|
konsekutiva |
vårdcentralerna |
|
|
fortbildningutfärdadefärresjukintygän |
|
|
|
|
|
|
patienter, |
och2avdeprivata |
|
|
andra.Läkaresomhaderegelbunden |
|
|
|
|
|
|
vårdcentralernaoch |
|
|
kontaktmedFörsäkringskassanutfärdade |
|
||
|
|
|
|
sominte |
deras10 |
|
|
flersjukintyg.Ingetsambandkundeses |
|
|
|
|
|
|
redanvar |
konsekutiva |
|
|
mellanläkarenskönochutfärdandeav |
|
|
|
|
|
|
sjukskrivna |
patienter. |
|
|
sjukintyg. |
|
|
|
|
|
|
ellerpen- |
Deltagare:65 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sionerade. |
allmänläkare(89%), |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(43%♀)ochderas |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
623patienter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(61%♀). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ratzon |
Attfåkunskap |
Prospektiv |
Allakirurger |
Studiepopulation: |
|
Datafrånenkät |
Predicerandefaktorer |
Dentidkirurgernarekommenderadesina |
|
|
2006 |
omfaktorer |
kohort |
påenklinik |
Samtligakirurger |
|
föreoperation |
förfördröjdåtergång |
patienterattvarasjukskrivnavarierade |
|
|
(120) |
sompredicerar |
År:Anges |
ochderas |
påenklinik,50 |
|
ochtelefon- |
iarbete.Fördröjd |
från1till36dagar,medenmedianpå21 |
|
|
Israel |
enfördröjd |
ej |
konsekutiva |
patientermed |
|
intervjueren |
återgångdefinierades |
dagar.Detframgår ejvaddessaskillnader |
|
|
|
återgångi |
|
patienter, |
anställning |
|
månadefter |
som>21dagars |
beroddepå. |
|
|
|
arbete. |
|
opererade |
opereradeav |
|
operationoch |
sjukskrivning,den |
Läkarensrekommenderade |
|
|
|
|
|
för |
dessakirurger. |
|
däreftervar14:e |
genomsnittliga |
sjukskrivningstidhadestörst |
|
|
|
|
|
karpaltunnel- |
Deltagare:alla5 |
|
dagupptill90 |
sjukskrivningstidsom |
betydelse,avmångaolikafaktorer, |
|
|
|
|
|
syndrom |
kirurger;49 |
|
dagarefter |
kirurgerna |
förfördröjdtidtillåtergångiarbete. |
|
|
|
|
|
|
patienter(98%) |
|
operation. |
rekommenderade |
|
|
|
|
|
|
|
(88%♀.) |
|
Dataom |
efterkarpaltunnel- |
|
|
|
|
|
|
|
Majoritetenvar |
|
rekommenderad |
operation. |
|
|
|
|
|
|
|
kvinnormedarbete |
|
sjukskrivningfrån |
|
|
|
|
|
|
|
|
inomkontor, |
|
kirurgernavid |
|
|
SOU |
|
|
|
|
|
omsorg,lokalvård |
|
utskrivningoch |
|
|
|
|
|
|
|
|
ellerservering |
|
datafrånkliniska |
|
|
2010:107 |
|
|
|
|
|
|
|
funktionstester |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SOU |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Reiso |
Attundersöka |
Kohort |
Alla |
Studiepopulation: |
Enkät/audit.För |
Andelavfalldär |
Läkarnasprognosomåtergångiarbete |
2010:107 |
|
2004 |
hurläkares |
1996 |
allmänläkare |
91läkare |
varjepatient |
läkarnasprognosför |
varmerpositivändetfaktiska utfalletför |
|
|
(121) |
prognosav |
|
och |
Deltagare:52(57%) |
svaradeläkaren |
patientensåtergångi |
bådagruppernaavpatienter.PPVföratt |
|
|
Norge |
sjukskrivna |
|
företagsläkar |
varav49 |
påettantalfrågor |
arbeterespektive |
patientersomvaritsjukskrivna<3veckor |
|
|
|
patienters |
|
eiAust- |
allmänläkare,3 |
ompatienten, |
fortsattsjukskrivning |
skullehaåtergåttiarbeteefter4veckorvar |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
sjukskrivning4 |
|
Agdersläni |
företagsläkare |
inklusivesinegen |
efter4 veckor |
84%(KI |
|
|
|
veckorframåt |
|
södraNorge |
(25%♀),samt |
prognosförom |
stämde. |
|
|
|
|
stämmer med |
|
samt |
läkarnasenkätsvar |
patientenskulle |
Positivepredictive |
PPVförattpatientenfortfarandeskullevara |
|
|
|
denfaktiska |
|
deltagarnas |
för796avderas |
återgåttiarbete |
value(PPV)förattha |
|
|
|
|
sjukskrivningstid |
|
patienter |
patienter;486 |
efterfyraveckor |
gjorträttprognos. |
|
|
|
|
en,ochfaktorer |
|
somvarit |
patientersomvid |
ellerinte.Data |
ORförkorrekt |
Sannolikhetenförenkorrekt prognosvar |
|
|
|
somhar |
|
sjukskrivna |
konsultationen |
ompatientens |
prognosrelaterattill |
högrevidluftvägsbesvär(OR 2,84)ochlägre |
|
|
|
sambandmed |
|
mindreän |
hadehaftkort |
sjukskrivningsstat |
ettantalvariabler, |
vidpsykiskabesvär(OR0,4)förpatienter |
|
|
|
riktigheti |
|
20veckor |
sjukskrivning,<3 |
us4veckor |
såsomålder,kön, |
medenkortsjukskrivning.Förpatientersom |
|
|
|
prognosen. |
|
|
veckor,ochför310 |
senare |
diagnos,bedömd |
varitsjukskrivnalängrevarORförkorrekt |
|
|
|
|
|
|
patientermed |
inhämtadesvia |
arbetsförmåga, |
prognoslågvidskador(0,1),psykiskabesvär |
|
|
|
|
|
|
längresjukskrivning, |
Försäkrings- |
underlagför |
(0,5)ochmuskuloskeletalabesvär(OR0,3). |
|
|
|
|
|
|
3till20veckor. |
kassansregister. |
bedömningen. |
Detfannsinget sambandmellanåldereller |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
könhospatientrespektiveålderellerkönhos |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läkarenellernågraavdeandrafaktorerna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Shiels |
Attundersöka |
Tvärsnitt |
Sjukintyg |
Sjukintyg(n=13127) |
Informationfrån |
Sjukintygutfärdade |
Ingakönsskillnadervadgällerkvinnligaoch |
|
|
2006 |
sambandmellan |
skrivnaav |
under12månader |
sjukintyg |
manligaläkaressjukskrivningavkvinnor |
|
||
|
(122) |
sjukskrivning |
|
allmänläkare |
för6271patienter |
|
veckor)respektive |
ochmän,utomförattenhögreandelmän |
|
|
Stor- |
ochpatientens |
|
inordvästra |
(52%♀). |
|
långtid(>28veckor) |
somträffatmanligaläkarevarsjukskrivnai |
|
|
britannien |
respektive |
|
Englandoch |
Inkluderadevarde |
|
|
|
|
|
|
allmänläkares |
|
deras6271 |
3906patienterför |
|
|
psykiskabesvär.Ingasambandfannsför |
|
|
|
kön |
|
patienter |
vilkadetfannsdata |
|
|
kvinnorsomkonsulteradekvinnligaläkare |
|
|
|
|
|
|
omkönförbåde |
|
|
(kontrolleratförpatientdata;ålder,diagnos, |
|
|
|
|
|
|
patientochläkare |
|
|
funktionsbegränsning).Vidsjukskrivning |
|
|
|
|
|
|
ochdärpatienten |
|
|
>28veckorfannsingetsambandmedvare |
|
|
|
|
|
|
hadeflerasjuk- |
|
|
sigdiagnosellerpatientensellerläkarens |
|
|
|
|
|
|
skrivningsperioder |
|
|
kön. |
|
125 |
|
|
|
|
medsammadiagnos |
|
|
|
|
|
|
|
|
intygadeavsamma |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läkare.67läkare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hadeskrivitdessa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukintyg(52%♀). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Bilaga
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3Bilaga |
|
Swartling |
Attstudera |
Tvärsnitt |
Allaläkare |
Studiepopulation: |
Enkätdata |
FrekvensochORför |
60%avVCläkarnaoch53%avortopederna |
|
|
2007 |
förekomstenav |
2004 |
under65åri |
7665läkare,71% |
|
attupplevaföljande |
ansågattsjukskrivningsärendenvar |
|
|
(125) |
emotionellt |
|
tvåläni |
svarsfrekvens. |
|
typeravproblem |
problematiska minstengångiveckan, |
|
126 |
Sverige |
påfrestande |
|
Sverige |
Studiegrupp:De |
|
medolikafrekvens: |
jämförtmed23%förövrigaläkare. |
|
|
problemi |
|
|
3997läkare(50% |
|
problemgenerellt |
Motsvarandesiffrorföratthakonfliktmed |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
hanteringenav |
|
|
♀),somhade |
|
medsjukskrivning, |
patientvar22,2respektive6 %.Sifforna |
|
|
|
sjukskrivnings- |
|
|
konsultationersom |
|
konflikt,oroföratt |
förattminstengång/månad kännasighotad |
|
|
|
ärendenbland |
|
|
inkluderade |
|
blianmäld |
respektiveoroadförattblianmäldtill |
|
|
|
läkaresom |
|
|
övervägandenom |
|
respektiveattbli |
ansvarsnämndenvar12,5och3% |
|
|
|
arbetarpåen |
|
|
sjukskrivning.Av |
|
hotadisamband |
respektive10,5och3%. |
|
|
|
vårdcentral(VC), |
|
|
dessaarbetade954 |
|
medsjukskrivnings- |
JusteradeORförläkarevidVCattuppleva |
|
|
|
på |
|
|
vidVC,189på |
|
ärenden,konflikt |
sjukskrivningsomproblematisktminst en |
|
|
|
ortopedkliniker |
|
|
ortopedkliniker, |
|
mellanrollensom |
gångiveckanjämförtdeövrigavar4,9, |
|
|
|
respektiveinom |
|
|
och2854vidövriga |
|
behandlandeläkare |
mycketellerganskaproblematisktatt |
|
|
|
andra |
|
|
kliniker. |
|
respektivesom |
hanteradedubblarollerna(OR4,6), att |
|
|
|
arbetsplatser |
|
|
|
|
medicinskt |
upplevakonfliktsituationer(OR3,8),och att |
|
|
|
|
|
|
|
|
sakkunnig,olika |
kännasighotademinstengångimånaden |
|
|
|
|
|
|
|
|
åsiktermellan |
(OR3,0).Läkaresomofta möttesjukskrivna |
|
|
|
|
|
|
|
|
patienterhadeenORpå7,0(VC),6,9 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(ortopedkliniker),och 7,4(övrigakliniker) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
avattfinnasjukskrivningproblematiskt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Swartling |
Studera |
Tvärsnitt |
Specialisteri |
Ettstrategiskturval |
Utskrifterfrån |
Ortopedernassynpå |
Detfannsett sambandmellan ortopedernas |
|
|
2008 |
ortopeders |
2004 |
ortopedi |
avsamtliga108 |
inspelade |
sjukskrivnings- |
synpåsjukskrivningsuppdraget ochderas |
|
|
(126) |
synpå |
|
anställda |
ortopedervidfem |
individuella |
uppdragetoch på |
synpåsinrollisjukvårdssystemet.Tre |
|
|
Sverige |
sjukskrivnings- |
|
vidfemolika |
ortopedikliniker, |
intervjuer. |
god |
olikakategorieravsådanaroller |
|
|
|
uppdraget |
|
ortopediska |
baseratpåålder, |
Fenomenografisk |
sjukskrivningspraxis |
identifierades;denisoleradespecialisten, |
|
|
|
|
|
klinikeri |
kön,subspecialitet, |
analys. |
|
rådgivaren,respektiveläkaresomsågsig |
|
|
|
|
|
fyra |
forsknings |
|
|
somendelavsystemet.Detvåsenare |
|
|
|
|
|
landstingi |
erfarenhetochtyp |
|
|
sågsjukskrivningsuppdragetsomendel |
|
|
|
|
|
Sverige |
avklinikleddetill |
|
|
avsittarbete.Någrahadesvårtatt |
|
|
|
|
|
|
att32stycken |
|
|
hanteraomdeochpatientenhadeolika |
|
|
|
|
|
|
erbjödsdeltaga. |
|
|
synpåbehovetavsjukskrivning. |
|
|
|
|
|
|
Avdessa |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
accepterade20 |
|
|
|
SOU |
|
|
|
|
|
attdeltagaavvilka |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
17deltog(12%♀). |
|
|
|
2010:107 |
|
|
|
|
|
(Bortfall15%) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SOU |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Söderberg |
Fastställa |
Tvärsnitt. |
Allanya |
Allanyasjukintyg |
Informationfrån |
Datafrånintygenom |
57%avsjukintygenvarutfärdadevid |
2010:107 |
|
2005 |
kvalitetenpå |
Enveckai |
sjukintyg> |
(n=2249)>28 |
sjukintygen |
sjukskrivandeenhet, |
vårdcentraler. Kvaliteten påintygen |
|
|
(127) |
sjukintygsom |
september |
28dagar |
dagarsominkom |
extraherades |
läkarens |
varierademycket.Intygfrånallmänläkare |
|
|
Sverige |
underlagför |
2002 |
sommottogs |
underenveckatill |
utifrånenmall |
utbildningsnivå |
respektiveläkaresomännuintevar |
|
|
|
Försäkrings- |
|
av |
Försäkringskassan |
ochanalyserades |
(specialist/ej |
specialisterinnehöllmerinformationom |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
kassehand- |
|
Försäkrings- |
iÖstergötlandslän. |
medkvantitativa |
specialistutbildad), |
t.ex.typavarbeteochobjektiva |
|
|
|
läggareideras |
|
kasse- |
13intyg |
ochkvalitativa |
patientenskön, |
undersökningsfyndändefrånövriga |
|
|
|
beslutomrätt |
|
kontoreni |
exkluderadesdåde |
metoder |
ålder,antal |
läkarkategorier.Viktiginformation |
|
|
|
tillsjukpenning |
|
ettsvenskt |
varoläsliga. |
|
sjukskrivningsdagar, |
saknadesi73%avintygen,vilkadärmed |
|
|
|
|
|
län |
Deltagare:2236. |
|
partiellsjukskrivning, |
varotillräckliga somunderlag för |
|
|
|
|
|
|
(99%)(64%♀). |
|
diagnos(ICD10), |
handläggaresbeslutomersättning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
funktionsbedömning, |
Informationompatientensarbetsuppgifter |
|
|
|
|
|
|
|
|
anställningsform, |
saknadesihögreutsträckningiintyg |
|
|
|
|
|
|
|
|
arbetsuppgifter, |
utfärdadeavsjukhusläkareän av |
|
|
|
|
|
|
|
|
objektiva |
allmänläkare(61%respektive31%).Förslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
undersökningsfynd, |
tillrehabiliteringsåtgärdersaknadesoftare |
|
|
|
|
|
|
|
|
prognos,förslagtill |
iintygenförkvinnoränförmän(64% |
|
|
|
|
|
|
|
|
rehabiliterings- |
respektive36%). |
|
|
|
|
|
|
|
|
åtgärder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Watson |
Attundersöka |
Tvärsnitt |
Allmän- |
Studiepopulation: |
Enkätdataför |
Antalsjukintyg |
Juflerårläkarenarbetat,juflersjukintyg |
|
|
2008 |
samband |
läkarnapå |
Alla94allmänläkare |
allmänläkare: |
utfärdadeföricke |
skrevsförpsykiskabesväroch |
|
|
|
(128) |
mellan |
|
önJersey. |
påönJerseyunder |
Kön,åriyrket, |
specifik |
luftvägsbesvär.Detfannsingetsamband |
|
|
Stor- |
allmänläkares |
|
Samtliga |
2006. |
antal |
ländryggssmärta, |
mellanallmänläkaresattitydtillsmärta,så |
|
|
britannien |
synpåsmärta |
|
sjukintygår |
Deltagare: |
arbetstimmar/vec |
psykiskabesvär |
kalladrörelserädsla,mättmedPABSoch |
|
|
|
(PainAttitudes |
|
2005för |
83allmänläkare |
ka,antalpatienter |
respektiveför |
antalutfärdadeintygförickespecifik |
|
|
|
andBeliefs; |
|
frånvaro>2 |
(88%)(26%♀). |
med |
luftvägsbesvär |
ländryggssmärta.Detfannsettsamband |
|
|
|
PABS)och |
|
dagar |
|
ländryggsbesvär/ |
|
mellanallmänläkaresattityd(PABS)och |
|
|
|
benägenhetatt |
|
samladesin |
|
månad,samtsvar |
|
antalintygsomskrevsp.g.a.psykiska |
|
|
|
skriva sjukintyg |
|
frånJerseys |
|
påPABS. |
|
besvärochluftvägsbesvär. |
|
|
|
förickespecifik |
|
|
Informationom |
|
|
|
|
|
|
ländryggssmärta |
|
socialdepart |
|
diagnosfrånde |
|
|
|
|
|
jämförtmed |
|
ement. |
|
sjukintygsom |
|
|
|
127 |
|
andraicke |
|
|
|
kunderelateras |
|
|
|
|
specifika |
|
|
|
tillrespektive |
|
|
|
|
|
tillstånd. |
|
|
|
läkare. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Bilaga
Vilkaproblemharläkareisittarbetemedhandläggningavpatienterssjukskrivning?
128 |
Författare |
Syfte |
Studie- |
Studieobjekt Antalistudie- |
Typavdata |
Utfallsmått |
Resultat |
Publikations- |
|
design |
populationen |
|
|
|
|
år |
|
Datainsam- |
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
(Referensnr.) |
|
lingsår |
studiedeltagare |
|
|
|
|
Land |
|
|
(Svarsfrekvens) |
|
|
|
|
|
|
|
(%♀) |
|
|
|
Arrelöv |
Attstudera |
Tvärsnitt |
Alla |
Studiepopulation: |
Datafrånenenkät |
Skillnadermellan |
97%avallmänläkarnaochortopederna |
2007 |
problemmed |
2004 |
specialisteri |
ca7700läkare<65 |
somskickatshem |
allmänläkareoch |
hademinstengångpervecka patienter |
(102) |
sjukskrivning |
|
allmän- |
åriStockholm& |
tillallaläkareide |
ortopedervadavser |
somvaraktuellaförsjukskrivning. |
Sverige |
ochstrategier |
|
medicinoch |
Östergötlandslän. |
tvålänen |
problemmed |
Majoritetenupplevdesjukskrivnings- |
|
föratthantera |
|
ortopedi<65 |
Deltagare: |
|
sjukskrivningoch |
ärendensomproblematiska minsten |
|
dessabland |
|
åritvåläni |
svarsfrekvensen |
|
strategierföratt |
gångpervecka.Sannolikhetenvar |
|
allmänläkare |
|
Sverige |
förhelagruppen |
|
hanteradessa, |
högreförattallmänläkareupplevde |
|
ochortopeder |
|
|
var71%.Avdessa |
|
givnasomoddsratios |
problemjämfört medortopederna |
|
|
|
|
var673 |
|
(OR),därortopeder |
avseendebedömningavompatientens |
|
|
|
|
allmänläkare |
|
utgjorde |
funktionsnedsättningpåverkar |
|
|
|
|
(52%♀)och149 |
|
referensgrupp |
arbetsförmågan(OR7,1),bedömning |
|
|
|
|
ortopeder(15%♀). |
|
|
avarbetsförmåga(OR4,0)ochatt |
|
|
|
|
|
|
|
bedömadenoptimalalängdenoch |
|
|
|
|
|
|
|
gradenavsjukskrivning(OR 4,2). |
|
|
|
|
|
|
|
Allmänläkarehadeockså enhögreOR(2,9) |
|
|
|
|
|
|
|
förattupplevaproblemmedatthantera |
|
|
|
|
|
|
|
sinatvåroller sombehandlarekontra |
|
|
|
|
|
|
|
medicinsktsakkunnig.ORför attha |
|
|
|
|
|
|
|
konfliktermedpatienterkringsjukskrivning |
|
|
|
|
|
|
|
(OR3,5)varocksåhögrebland |
|
|
|
|
|
|
|
allmänläkare.Allmänläkarekontaktade |
|
|
|
|
|
|
|
handläggarepåFörsäkringskassanistörre |
|
|
|
|
|
|
|
utsträckningänortopeder(OR4,2)samt |
|
|
|
|
|
|
|
hadeidubbeltsåhögutsträckningstöd |
|
|
|
|
|
|
|
frånsinchefochpåderasklinikfanns |
|
|
|
|
|
|
|
oftareengemensampolicyförhantering |
|
|
|
|
|
|
|
avsjukskrivningsärenden. |
3 Bilaga
2010:107 SOU
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SOU |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Edlund |
Attstudera |
Tvärsnitt |
Allmän- |
Studiepopulation: |
Informationfrån |
Läkaresattityder, |
Läkarnaupplevdeattdeträffadealltfler |
2010:107 |
|
2002 |
läkares |
1996 |
läkare, |
läkarei |
transkriberade |
beteende,och |
ochalltsjukarepatientersamtidigtsom |
|
|
(105) |
erfarenhetav |
|
ortopeder, |
Västerbottenslän. |
individuella |
handlingssätt |
dehademindretidförpatienterna. |
|
|
Sverige |
sjukskrivning |
|
intern- |
Informationsaknas |
intervjuermed |
utifrånläkarens |
Känsloravisolering,avattinteha |
|
|
|
ochsynpå |
|
medicinare, |
omselektions- |
tematiskafrågor |
roll,samverkan, |
inflytande,avökandekravochtidsbrist |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
sinamedaktörer |
|
företags- |
strategieroch |
|
förebyggandeav |
upplevdessomhinderförattgöraett |
|
|
|
ochsamverkan |
|
läkare, |
bortfall. |
|
sjukfrånvaro, |
braarbetemedsjukskrivningsärenden. |
|
|
|
meddessa |
|
privatläkare, |
Deltagare: |
|
sjukskrivningoch |
Andrahindervarbristfälligakunskaper |
|
|
|
|
|
psykiatriker |
14läkare(29%♀); |
|
arbetslivsinriktad |
omlagstiftning,arbetsmarknadoch |
|
|
|
|
|
|
6allmänläkare, |
|
rehabilitering |
arbetskravsamtbristandesamverkan |
|
|
|
|
|
|
2ortopeder, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2företagsläkare, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2internmedicinare, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1psykiatriker, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1privatläkareinom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
öppenvård. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Gulbrandsen |
Attstudera |
Tvärsnitt |
Allmänläkare |
Studiebas:alla |
Enkätdata |
Uppfattad |
Trotsskillnadernaiattitydtill |
|
|
2007 |
sambandmellan |
Juni2002 |
iNorge |
läkareiNorge. |
|
belastning, |
sjukskrivningfannsingaskillnaderi |
|
|
(108) |
allmänläkares |
|
|
Studiepopulation: |
|
självskattning,tvivel, |
handläggningavsjukskrivningsärenden, |
|
|
Norge |
attityderoch |
|
|
ettrepresentativt |
|
sättatthantera |
ipatientkontakterochantalsjukintygper |
|
|
|
deras |
|
|
urvalav1605av |
|
sjukintygoch |
vecka.Detfannsstora skillnaderisynpå |
|
|
|
sjukskrivnings- |
|
|
dessaläkare. |
|
grindvaktsrollen, |
sjukskrivningmellanallmänläkarna,t.ex. |
|
|
|
praxis. |
|
|
Deltagare:1168 |
|
sambandmed |
attpatientenskullekunnavarasjukskriven |
|
|
|
|
|
|
(73%).Endast |
|
arbetstillfreds- |
p.g.a.socialaskälochtillatttaen |
|
|
|
|
|
|
allmänläkare |
|
ställelse,förmyndar- |
’grindvaktsroll'isjukförsäkringen. |
|
|
|
|
|
|
inkluderades. |
|
mentalitet, |
|
|
|
|
|
|
|
Deltagare:308 |
|
personlighetoch |
|
|
|
|
|
|
|
allmänläkare |
|
frekvensav |
|
|
|
|
|
|
|
(28%♀). |
|
utfärdandeav |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukintyg;tolerans, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
åsiktomhuruvida |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukintygären |
|
|
129 |
|
|
|
|
|
|
medicinskuppgift, |
|
|
|
|
|
|
|
|
socialpolitiskattityd. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Bilaga
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3Bilaga |
|
Hussey |
Studerahur |
Tvärsnitt |
Riktaturval |
Studiepopulation: |
Utskrifterfrån |
Allmänläkarnas |
Nästanallaallmänläkarnaupplevdeen |
|
|
2004 |
allmänläkare |
År:Anges |
av |
allmänläkare |
11 |
uppfattningarom |
starkintressekonflikt mellan sinrollsom |
|
|
(109) |
hanterar |
ej |
allmänläkare |
praktiserandei |
fokusgrupps- |
sjukskrivningssystemet |
behandlandeläkareochsittansvar |
|
130 |
Stor- |
sjukskrivnings- |
|
itreregioner |
Glasgow,Tayside, |
intervjuer |
|
gentemot samhälletochberörda |
|
britannien |
systemet,deras |
|
iSkottland |
&Highland- |
analyserades |
|
myndigheter.Mångaprioriteradeattgöra |
|
|
|
|
|
|
||||||
|
|
synpåsystemet |
|
|
regionernai |
kvalitativt |
|
sigtillpatientföreträdareoch utfärdade |
|
|
|
ochförslagpå |
|
|
Skottland. |
|
|
intygpåbegäran,vilketundergrävde |
|
|
|
förändringar |
|
|
Deltagare;67 |
|
|
grindvaktsrollen.Kunskapenom |
|
|
|
|
|
|
allmänläkare(%♀ |
|
|
sjukskrivningssystemet varbegränsad,och |
|
|
|
|
|
|
inteangivet). |
|
|
allmänläkareupplevdeavsaknadavstöd |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
frånsinachefer/överordnade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Larsson |
Attundersöka |
Tvärsnitt |
Alla |
Studiepopulation: |
Enkätdata |
Fördelningenavtidpå |
Enstorandelavläkarnaangavattdehade |
|
|
2006 |
omsjukskrivning |
2000 |
obstetriker |
samtliga45 |
|
diskussioneromnormal |
olikatyperavproblemrelateradetill |
|
|
(112) |
undergraviditet |
|
inom |
obstetriker. |
|
graviditet,illamående, |
sjukskrivningsfrågoravgravidakvinnoroch |
|
|
Sverige |
kanförklarasav |
|
offentlig |
Deltagare;39(87%) |
|
förlossning,föräldraskap, |
attdettaoftatogenstordel av |
|
|
|
attitydertill |
|
mödravård |
(59%♀). |
|
sjukskrivning&andra |
konsultationstiden.Problembl.a.medatt |
|
|
|
sjukskrivning- |
|
påsju |
|
|
socialaförmåner.Skälför |
hanteradedubblarollernasompatientens |
|
|
|
hosobstetriker |
|
sjukhusi |
|
|
attskrivasjukintygoch |
läkareochsommedicinsktsakkunnig,med |
|
|
|
somarbetar |
|
sydöstra |
|
|
obstetrikernsattitydtill |
kontaktermedFörsäkringskassanochmed |
|
|
|
inom |
|
Sverige |
|
|
sjukskrivningunder |
attpatientervillvara sjukskrivnaiställetför |
|
|
|
mödravården |
|
|
|
|
graviditet |
attanvändaföräldrapenning. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Löfgren |
Attstudera |
Tvärsnitt |
Samtligaca |
Studiepopulation: |
Enkätdata |
Läkarnas |
Detvar storskillnadmellanläkarevidolika |
|
|
2007 |
läkaressjukskriv- |
2004 |
7700läkare |
7665läkare<65år |
|
specialistkompetens, |
kliniskaverksamheterihuroftadesjukskrev |
|
|
(113) |
ningspraxismed |
|
itvåläni |
iStockholmsoch |
|
utbildningsnivå,typav |
ochhuroftadeupplevdeproblem.Andelen |
|
|
Sverige |
avseendepå |
|
Sverige |
Östergötlandslän. |
|
klinikdearbetadevid, |
medproblemvarhögstblandvårdcentrals- |
|
|
|
frekvensavsjuk- |
|
|
Urval:Läkaresom |
|
ålder,könochåri |
läkareochortopediochlägstinomintern- |
|
|
|
skrivningskon- |
|
|
hadepatienter |
|
praktik,frekvensavsjuk- |
medicinochkirurgi.Blandvårdcentralsläkare |
|
|
|
sultationersamt |
|
|
somvaraktuella |
|
skrivningskonsultationer |
skattade82%det somganskaellermycket |
|
|
|
frekvensoch |
|
|
försjukskrivning. |
|
samtfrekvensoch |
problematisktattbedömaarbetsförmåga, |
|
|
|
allvarlighetsgrad |
|
|
Deltagare:5455 |
|
allvarlighetsgradav |
jämförtmed33%avortopederna.Enhögre |
|
|
|
avolikaproblem |
|
|
(71%) (50%♀). |
|
relateradeproblem |
andelavvårdcentralsläkarnajämförtmed |
|
|
|
isambandmed |
|
|
|
|
|
depåövrigaklinikeransågdet |
|
|
|
sjukskrivning, |
|
|
|
|
|
problematisktatthanterapatientersom |
|
|
|
generelltoch |
|
|
|
|
|
hadeannanuppfattningombehovetav |
SOU |
|
|
vidolikatyper |
|
|
|
|
|
sjukskrivning.Resultatredovisasförett |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
avkliniker |
|
|
|
|
|
flertalspecifikaproblemområden. |
2010:107 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SOU |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mortelmans |
Attanalysera |
Tvärsnitt |
Försäkrings- |
Studiepopulation: |
Information |
Kommunikations- |
Kommunikationmellanläkarnaskedde |
2010:107 |
|
2007 |
kommunikation |
Oktober |
läkarevidthe |
Försäkringsläkare& |
från |
frekvens, |
för52%avpatienternaochfokuseradei |
|
|
(116) |
mellan |
Christian |
företagsläkareinom |
kommunika- |
kommunikationens |
synnerhetpåarbetsanpassningsom |
||
|
Belgien |
försäkringsläkare |
2003 |
SicknessFund |
3regionerinorra |
tionsformulär |
innehållochtypav |
kundepåverkapatientensåtergångi |
|
|
|
och |
|
(CSF)samt |
Belgienochderas |
användaav |
patientdär |
arbete.Kommunikationenanvändesi |
|
|
|
|
|
||||||
|
|
företagsläkare, |
|
företags- |
patienter. |
försäkrings- |
försäkringsläkaren |
synnerhetförpatientermed mentala |
|
|
|
underen |
|
läkarevidden |
Urval:15 |
och |
villha |
besvär, smärtproblematikeller |
|
|
|
intervention |
|
externa |
försäkringsläkarevid |
företagsläkare |
kommunikation |
arbetsrelateradebesvär,högfysisk |
|
|
|
medsyfteatt |
|
företags- |
CSFochsamtliga40 |
|
medföretagsläkare |
arbetsbelastning,och endåligprognos |
|
|
|
ökaoch |
|
hälsovården |
företagsläkarei |
|
|
föråtergångiarbete. |
|
|
|
strukturera |
|
inomtre |
regionerna;505 |
|
|
|
|
|
|
utbytetav |
|
regioneri |
sjukskrivnaanställdai |
|
|
|
|
|
|
information |
|
norraBelgien. |
eninterventionsgrupp, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(59%♀). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pransky |
Attutforska |
Tvärsnitt |
423 |
Studiegrupp:181 |
Enkätmed |
Andelsjukskrivnings- |
Sjukskrivningsfrågor varaktuellaförca |
|
|
2002 |
allmänläkares |
År:Ej |
allmänläkare, |
läkare(43%)(31%♀). |
fallbeskrivning |
ärendenblandegna |
tioprocentavallmänläkarespatienter.En |
|
|
(119) |
praxisochvad |
angivet |
yrkesverk- |
Avdessa var59% |
ar |
patienterna,andel |
majoritet,nästan80%,ansåg attåtergång |
|
|
USA |
sompåverkar |
|
sammai |
allmänläkareoch41% |
|
somuppleverolika |
iarbetevarbraförpatienten.Hindrande |
|
|
|
den |
|
Massa- |
internmedicinare. |
|
typeravhinder,som |
faktorervar missbruk,psykiskabesvär, |
|
|
|
|
|
chusetts |
|
|
harolikaåsikter, |
somatisering,önskanomsjukskrivning, |
|
|
|
|
|
|
|
|
ellerhanterar |
konfliktmedarbetsgivare,ochlåg |
|
|
|
|
|
|
|
|
situationerpåolika |
arbetstillfredsställelse.Andrasvårigheter |
|
|
|
|
|
|
|
|
sättisjukskrivnings- |
varattbestämmanärpatientenkunde |
|
|
|
|
|
|
|
|
ärenden. |
arbetaigen,ochattdetsaknades |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
informationommöjlighetentillanpassade |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
arbetsuppgifter.Attdet saknadesspecifika |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
riktlinjerföråtergångiarbetevaretthinder |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
enligtenmajoritet,65%. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Swartling |
Attutforska |
Tvärsnitt |
Strategiskt |
Studiepopulation:29 |
Kvalitativ |
Synpåsjukskrivning, |
Detvar storaskillnaderiallmänläkarnas |
|
|
2007 |
allmänläkares |
urvalav |
allmänläkarevalda |
analysav |
ansvarför |
synpåsjukskrivning,avseendeettflertal |
|
|
|
(124) |
synpå |
|
allmänläkare |
utifrånålder,könoch |
utskrifterfrån |
sjukskrivning |
olikafaktorer,såsomsynpåsinegenoch |
|
|
Sverige |
sjukskrivning |
|
från17vård- |
lokaliseringav |
semi- |
respektive |
patientensroll.Allaupplevdeenmöjlig |
|
131 |
|
|
|
centraleri4 |
vårdcentralerna. |
strukturerade |
rehabilitering |
konfliktmellansamhälletsochpatientens |
|
|
|
|
mellan- |
Deltagare:19 |
individuella |
|
intressenochhanteradedettapåolikasätt |
|
|
|
|
|
svenskalän |
allmänläkare, |
intervjuer |
|
isinyrkesroll. |
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
66%(47%♀). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Bilaga
132
Swartling |
Attstudera |
Tvärsnitt |
Allaläkare |
Studiepopulation: |
Enkätdata |
FrekvensochORför |
60%avVCläkarnaoch53%avortopederna |
2007 |
förekomstenav |
2004 |
under65år |
7665läkare,71% |
|
attupplevaföljande |
ansågattsjukskrivningsärendenvar |
(125) |
emotionellt |
|
itvåläni |
svarsfrekvens. |
|
typeravproblem, |
problematiska minstengång/vecka,jämfört |
Sverige |
påfrestande |
|
Sverige |
Studiegrupp:De |
|
medolikafrekvens: |
med23%förövrigaläkare.Motsvarande |
|
problemi |
|
|
3997läkare(50% |
|
problemgenerellt |
siffrorföratthakonfliktmed patientvar |
|
hanteringenav |
|
|
♀),somhade |
|
medsjukskrivning, |
22,respektive6%.Siffornaförattminsten |
|
sjuskrivningsäre |
|
|
konsultationer |
|
konflikt,oroföratt |
gång/månadkännasighotadrespektive |
|
ndenbland |
|
|
sominkluderade |
|
blihotadelleroroför |
oroadförattblianmäldtill |
|
läkaresom |
|
|
övervägandenom |
|
attblianmäldi |
ansvarsnämndenvar13och3%respektive |
|
arbetarpåen |
|
|
sjukskrivning.Av |
|
sambandmed |
11och3%. |
|
vårdcentral |
|
|
dessaarbetade |
|
sjukskrivnings- |
JusteradeORförläkarevidVCattuppleva |
|
(VC),på |
|
|
954vidVC,189på |
|
ärenden,konflikt |
sjukskrivningsomproblematisktminst en |
|
ortopedkliniker |
|
|
ortopedkliniker, |
|
mellanrollensom |
gång/veckajämförtdeövrigavar4,9; |
|
respektiveinom |
|
|
och2854vid |
|
behandlandeläkare |
mycketellerganskaproblematisktatt |
|
andra |
|
|
övrigakliniker. |
|
respektivesom |
hanteradedubblarollerna(OR4,6), |
|
arbetsplatser |
|
|
|
|
medicinsktsakkunnig, |
upplevakonfliktsituationer(OR3,8),och |
|
|
|
|
|
|
olikaåsiktermellan |
kännasighotadminstengång/månad |
|
|
|
|
|
|
(OR3,0).Läkaresomoftahade |
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukskrivningsärendenhadeenORpå |
|
|
|
|
|
|
|
7,0(VC),6,9(ortopedkliniker)och7,4 |
|
|
|
|
|
|
|
(övrigakliniker)avattfinnasjukskrivning |
|
|
|
|
|
|
|
problematiskt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Swartling |
Studera |
Tvärsnitt |
Specialister |
Ettstrategiskturval |
Utskrifterfrån |
Ortopedernassyn |
Detfannsett sambandmellan ortopedernas |
2008 |
ortopederssyn |
2004 |
iortopedi |
avsamtliga108 |
inspelade |
påsjukskrivnings- |
synpåsjukskrivningsuppdragetochderas |
(126) |
på |
|
anställdavid |
ortopedervidfem |
individuella |
uppdragetoch |
synpåsinrollisjukvårdssystemet.Treolika |
Sverige |
sjukskrivnings- |
|
femolika |
ortopedikliniker, |
intervjuer. |
pågod |
kategorieravsådanarolleridentifierades; |
|
uppdraget |
|
ortopediska |
baseratpåålder, |
Fenomenografisk |
sjukskrivningspraxis |
denisoleradespecialisten,rådgivaren, |
|
|
|
klinikerifyra |
kön,subspecialitet, |
analys. |
|
respektiveläkaresomsågsigsomendel |
|
|
|
landstingi |
forskningserfaren- |
|
|
avsystemet.Detvåsenaresåg |
|
|
|
Sverige |
hetochklinikledde |
|
|
sjukskrivningsuppdragetsomendelavsitt |
|
|
|
|
tillatt32stycken |
|
|
arbete.Någrahadesvårtatthanteraom |
|
|
|
|
erbjödsdeltaga. |
|
|
deochpatientenhadeolikasynpåbehovet |
|
|
|
|
Avdessa |
|
|
avsjukskrivning. |
|
|
|
|
accepterade20att |
|
|
|
|
|
|
|
deltagaavvilka17 |
|
|
|
|
|
|
|
deltog(12%♀). |
|
|
|
|
|
|
|
(Bortfall:15%). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Bilaga
2010:107 SOU
133
vonKnorring |
Identifiera |
Tvärsnitt |
Allmänläkare, |
Deltagare:26 |
Kvalitativa |
Kategorieravproblem |
Deproblemläkarnaupplevdevarrelaterade |
2008 |
vilkaproblem |
2004 |
ortopeder, |
läkare(50%♀) |
innehållsanalyser |
somläkarna |
tillfyraområden;samhälletochsocialför- |
(111) |
somläkare |
|
psykiatriker, |
strategiskt |
avutskrifterfrån |
berättadeom |
|
Sverige |
uppleveri |
|
rehabiliterings- |
valdaförattfå |
sexfokusgrupps- |
|
metsorganisation,andraaktörerinom |
|
arbetetmed |
|
läkare, |
variationvad |
diskussioner. |
|
sjukvårdensamttillläkarensegenarbets- |
|
sjukskrivning |
|
obstetriker |
avserregion, |
Frånutskrifterna |
|
situation.Bristpåledarskapochhögre |
|
avpatienter |
|
|
könochtypav |
extraheradesalla |
|
|
|
|
|
|
klinik.Inbjudan |
uttalandenom |
|
sjukvårdenshanteringavarbetemed |
|
|
|
|
skickadestill |
problem,vilket |
|
patienterssjukskrivningidentifieradessom |
|
|
|
|
380läkare. |
utgjorde |
|
probleminomallafyraområdena.Många |
|
|
|
|
|
analysmaterialet. |
|
läkarebeskrevutmattning,förtvivlanoch |
|
|
|
|
|
|
|
bristandeyrkesstolthetp.g.a.attdekände |
|
|
|
|
|
|
|
attdebidrogtillmedikaliseringochlängre |
|
|
|
|
|
|
|
sjukskrivningar. |
|
|
|
|
|
|
|
|
Østerås |
Utvärdera en |
Kontrollerad |
Studiepopulation |
29(35%♀) |
Datafrånenkäter |
Effekterav |
Utgångspunktenidennastudievar |
2009 |
intervention, |
interven- |
:360 |
läkare |
tillpatienterna, |
interventionen |
läkaresbristandekunskaper. |
(129) |
vadavser |
tion:Endags |
allmänläkare |
randomiserades |
delsföremötet |
avseende |
Kunskapernaförbättradessignifikant |
Norge |
effektenpå |
kurs+ |
sominbjödsatt |
tillintervention- |
medläkarenom |
förändringari |
meriinterventionsgruppenänfördemi |
|
allmänläkares |
telefonstödi |
deltagaistudien. |
sgruppen;22 |
funktionoch |
läkares |
kontrollgruppen,liksomderas |
|
kunskap, |
attanvända |
57accepterade |
(79%)avdem |
arbetsplats- |
självförtroende vid |
självförtroendeiattgöra |
|
attityderoch |
enmetodför |
attdeltaga.De |
fullföljdehela |
variablerochdels |
bedömningav |
funktionsbedömningar,deraskunskap |
|
självförtroende |
strukturerad |
randomiserades |
vägen.133 |
precisefter |
patientens |
ompatienternasarbetssituationoch |
|
iattbedöma |
funktions- |
tillvarsingrupp. |
patienteringick. |
konsultationen. |
arbetsförmåga, |
upplevelseravbelastning,enligtsåväl |
|
funktions- |
bedömning |
Varjeläkare |
29(38%♀) |
Enkättillläkarna |
kunskapom |
läkarnasompatienterna.Resultaten |
|
förmåga samt |
avlångtids- |
skulleanvända |
läkareikontroll- |
före,justefter |
patientens |
kvarstodockså sex månaderefter |
|
kunskapom |
sjukskrivna |
metodenförupp |
gruppen;26av |
varjepatient- |
arbetssituationoch |
interventionen.Läkarnasattitydertill |
|
arbetslivs- |
patienteri |
till10konse- |
demvar med |
konsultationoch |
vadsomstressar |
funktionsbedömningförändradesinte. |
|
faktorerför |
allmän- |
kutivapatienter |
vidalla |
6månaderefter |
patientensamti |
|
|
sjukskrivna |
medicin. |
somvaritheltids- |
datainsamlingar |
interventionen. |
attitydertill |
|
|
patienter |
|
(90%). |
Dataomdemografi |
funktionsbedömning |
|
|
|
|
Mars- |
veckor,medgod |
|
förläkareoch |
|
|
|
|
oktober |
prognosför |
|
patienter. |
|
|
|
|
2005. |
arbetsåtergång. |
|
|
|
|
|
|
|
Läkareikontroll- |
|
|
|
|
|
|
|
gruppenskulle |
|
|
|
|
|
|
|
bedömmasom |
|
|
|
|
|
|
|
vanligt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010:107 SOU
3 Bilaga
134
Harsjukintygentillräckligkvalitetfördetdeskaanvändastill?
Författare |
Syfte |
Studie- |
Studieobjekt |
Antalistudie- |
Typavdata |
Utfallsmått |
Resultat |
Publikations- |
|
design |
|
populationen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
år |
|
Datainsam- |
|
Antal |
|
|
|
(Referensnr.) |
|
lingsår |
|
studiedeltagare |
|
|
|
Land |
|
|
|
(Svarsfrekvens) |
|
|
|
|
|
|
|
(%♀) |
|
|
|
Fleten |
Studera |
Tvärsnitt |
Hand- |
999sjukintygför |
Tvåtyperavdata: |
Bedömningdels |
Sjukintygensaknadeoftatillräcklig |
2004 |
informationi |
Oktober- |
läggareoch |
>2veckorp.g.a. |
1.Bedömningar |
avomdetfanns |
informationförattfastställaförvilka |
(107) |
sjukintygoch |
november |
försäkrings- |
muskuloskeletala |
gjordaav4 |
tillräckliginformation |
avdesjukskrivnasomenmodifiering |
Norge |
om |
1997; |
läkarevid |
ellerpsykiska |
professionella(2 |
förattbedömabehov |
avarbetsförhållandenakunnatförkorta |
|
informationen |
februari- |
försäkrings- |
besvär. |
handläggareoch2 |
avarbetsanpassning, |
sjukskrivningenslängd.Detvarenlåg |
|
kanutgöra |
mars1998 |
kassornai |
Ingetbortfall. |
försäkringsläkare) |
delsom |
överensstämmelsemellanbedömningarna |
|
underlagför |
|
Harstadoch |
50%(n=501)valdes |
av999sjukintyg |
arbetsanpassning |
bådeinomochmellandetvå professionella |
|
bedömningav |
|
Tromsöi |
slumpmässigtför |
förfall>2veckor. |
skullekunnaleda |
|
|
omförändringar |
|
Norgesamt |
attbedömningav |
Tvåbedömde |
tillkortare |
bådeförsäkringskassanochdensjukskrivne |
|
iarbetetkan |
|
ettslump- |
informationi |
varjefall.För |
sjukfrånvarotid |
attenarbetsanpassninghadeförkortat |
|
förkorta |
|
mässigt |
sjukintyg.Förde |
hälften, |
|
sjukskrivningstidenochiytterligare20% |
|
sjukskrivnings- |
|
urvalav |
övriga(50%)av |
slumpmässigt |
|
attmöjlighetentilldettafanns. |
|
perioden |
|
496av |
intygen(n=498) |
utvalda(n=501) |
|
|
|
|
|
personer |
användesäven |
baserades |
|
|
|
|
|
somvarit |
registerinformation |
bedömningen |
|
|
|
|
|
sjukskrivna |
omsjukskrivning. |
endastpå |
|
|
|
|
|
itvåveckor |
Tvåhandläggare |
informationfrån |
|
|
|
|
|
|
ochtvå |
intyget,förövriga |
|
|
|
|
|
|
försäkringsläkare |
498hade |
|
|
|
|
|
|
gjorde |
bedömarnaäven |
|
|
|
|
|
|
bedömningarna. |
tillgångtill |
|
|
|
|
|
|
Ettslumpmässigt |
sjukfrånvaro- |
|
|
|
|
|
|
urvalom496avde |
historik.Vissa |
|
|
|
|
|
|
sjukskrivnaficken |
intygbedömdes |
|
|
|
|
|
|
enkätoch159(32%) |
ävenavpatienten. |
|
|
|
|
|
|
besvaradeden. |
2.Enkätdatafrån |
|
|
|
|
|
|
%♀angesej. |
159avde |
|
|
|
|
|
|
|
sjukskrivna. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Bilaga
2010:107 SOU
Söderberg |
Fastställa |
Tvärsnitt |
Allanya |
Allanyasjukintyg |
Informationfrån |
Datafrånintygenom |
57%avintygen varutfärdadevid |
2005 |
kvalitetenpå |
Enveckai |
sjukintyg> |
(n=2249)>28 |
sjukintygen |
sjukskrivandeenhet, |
vårdcentraler. Kvalitetenpåintygen |
(127) |
sjukintygsom |
september |
28dagar |
dagarsominkom |
extraherades |
läkarens |
varierademycket.Intygfrånallmänläkare |
Sverige |
underlagför |
2002 |
som |
underenveckatill |
utifrånenmall |
utbildningsnivå |
respektiveläkaresomännuintevar |
|
handläggare |
|
mottogsav |
Försäkringskassan |
ochanalyserades |
(specialist/ej |
specialisterinnehöllmerinformation |
|
vidFörsäkrings- |
|
Försäkrings- |
iÖstergötlandslän. |
medkvantitativa |
specialistutbildad), |
omt.ex.typavarbeteochobjektiva |
|
kassaniatt |
|
kasse- |
13intyg |
ochkvalitativa |
patientenskön, |
undersökningsfynd,ändefrånövriga |
|
fattabeslut |
|
kontoreni |
exkluderadesdå |
metoder |
ålder,antal |
läkarkategorier.Viktiginformation |
|
omrätttill |
|
ettsvenskt |
devaroläsliga. |
|
sjukskrivningsdagar, |
saknadesi73%avintygen,vilkadärmed |
|
sjukpenning |
|
län |
Deltagare:2236. |
|
partiellsjukskrivning, |
varotillräckliga somunderlag för |
|
|
|
|
(99%)(64%♀). |
|
diagnos(ICD10), |
handläggaresbeslutomersättning. |
|
|
|
|
|
|
funktionsbedömning, |
Informationompatientensarbetsuppgifter |
|
|
|
|
|
|
anställningsform, |
saknadesihögreutsträckningiintyg |
|
|
|
|
|
|
arbetsuppgifter, |
utfärdadeavsjukhusläkareän av |
|
|
|
|
|
|
objektiva |
allmänläkare(61%respektive31%). |
|
|
|
|
|
|
undersökningsfynd, |
Förslagtillrehabiliteringsåtgärder |
|
|
|
|
|
|
prognos,förslagtill |
saknadesoftareiintygenförkvinnor |
|
|
|
|
|
|
rehabiliterings- |
änförmän(64%respektive36%). |
|
|
|
|
|
|
åtgärder. |
|
135
2010:107 SOU
3 Bilaga
3 Bilaga
Ärpatienterochläkareöverensombehovetavsjukskrivning?
136 |
Författare |
Syfte |
Studie- |
Studieobjekt Antalistudie- |
Typavdata |
Utfallsmått |
Resultat |
Publikations- |
|
design |
populationen |
|
|
|
|
år |
|
Datainsam- |
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
(Referensnr.) |
|
lingsår |
studiedeltagare |
|
|
|
|
Land |
|
|
(Svarsfrekvens) |
|
|
|
|
|
|
|
(%♀) |
|
|
|
Norrmén |
Attundersöka |
Tvärsnitt |
Allmän- |
Studiepopulation: |
Enkätdatafrån |
Utfärdandeav |
Författarnaskriverattiflertaletfall |
2008 |
ochjämföra |
1996 |
läkarevid |
Alla93 |
patienternaoch |
sjukintygellerinte |
gjordepatienterochläkaresamma |
(118) |
läkaresoch |
|
16vård- |
allmänläkarevid |
frånläkarnaför |
|
bedömningavarbetsoförmågaoch |
Sverige |
patienters |
|
centraleri |
37vårdcentraler |
varje |
|
behovavsjukskrivningmenvisarinte |
|
uppfattning |
|
ettsvenskt |
iÖrebrolän. |
konsultation |
|
dataomdetta |
|
ommedicinska |
|
län,och |
Deltagare:65(89 |
|
|
|
|
faktoreroch |
|
deras |
%),(43%♀)läkare |
|
|
|
|
funktions- |
|
konsekutiva |
vid16 |
|
|
|
|
nedsättning |
|
patienteri |
vårdcentraler/ |
|
|
|
|
ochderas |
|
åldrarna18- |
familjeläkarmottag |
|
|
|
|
betydelseför |
|
64årsom |
ningar,samt642 |
|
|
|
|
sjukskrivning |
|
interedan |
avderaspatienter. |
|
|
|
|
|
|
var |
521(81%) |
|
|
|
|
|
|
sjukskrivna |
patientersvarade |
|
|
|
|
|
|
ellerpen- |
påenenkät.Svar |
|
|
|
|
|
|
sionerade |
frånbådeläkare |
|
|
|
|
|
|
|
ochpatientfanns |
|
|
|
|
|
|
|
för474(74%)av |
|
|
|
|
|
|
|
konsultationerna. |
|
|
|
|
|
|
|
(66%♀blandde |
|
|
|
|
|
|
|
sjukskrivna/64%♀ |
|
|
|
|
|
|
|
blanddeicke |
|
|
|
|
|
|
|
sjukskrivna). |
|
|
|
2010:107 SOU
137
|
|
|
|
|
|
|
SOU |
Interventionsstudier;kanläkaressjukskrivningspraxispåverkas? |
|
|
|
2010:107 |
|||
Författare |
Syfte |
Studie- |
Studieobjekt Antalistudie- |
Typavdata |
Utfallsmått |
Resultat |
|
Publikations- |
|
design |
populationen |
|
|
|
|
år |
|
Datainsam- |
Antal |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
(Referensnr.) |
|
lingsår |
studiedeltagare |
|
|
|
|
Land |
|
|
(Svarsfrekvens) |
|
|
|
|
|
|
|
(%♀) |
|
|
|
|
Faber |
Attundersöka |
Interven- |
Allmän- |
Studiepopulation: |
Datafrånenkäter |
Frekvensav |
Ingenpositiveffektavinterventionen |
2005 |
effektaven |
tion;kursi |
läkare, |
Alla100 |
tillpatienternavid |
samarbetemellan |
församarbetetmellanallmänläkare |
(106) |
samarbetskurs |
att |
företags- |
allmänläkare&35 |
inkluderingensamt |
allmänläkareoch |
ochföretagsläkareellerförderas |
Neder- |
påsamarbetet |
samarbeta |
läkareoch |
företagsläkarei |
efter3och6 |
företagsläkare |
ländryggspatientersåtergångiarbete. |
länderna |
mellan |
kring |
deras |
interventions- |
månader. |
efterkursen.- |
Patienternaiinterventionsgruppen |
|
allmänläkare |
ländryggs- |
ländryggs- |
regionen,115 |
Antalbesökhos |
Effektav |
återgicksenareiarbeteändei |
|
och |
patienter |
patienter |
allmänläkare&40 |
interventionen |
kontrollgruppen;medianenför |
|
|
företagsläkare |
samt |
somvarit |
företagsläkarei |
sjukvården. |
påsjukskrivnings- |
sjukskrivningslängdvar45dagari |
|
vadavser |
formulär |
sjukskrivna |
kontrollregionen. |
Sjukskrivningsdata |
längd,återgångi |
kontrollgruppenoch76dagari |
|
patientermed |
fördetta. |
Deltagare:21 |
från |
arbete,hälsa, |
interventionsgruppen;skillnadenvar |
|
|
ländryggssmärta |
Kontrol- |
itvå |
allmänläkare(21%) |
företagshälsovården. |
funktionsförmåga |
statistisktsignifikant.Ingenallmänläkare |
|
|
lerad |
&20företagsläkare |
Dataomsamarbete |
ochlivskvalitet. |
kontaktadenågonföretagsläkareinågon |
|
|
|
studie. |
Zuid- |
(57%)i |
frånläkarnas |
|
regionunderuppföljningstidenpåsex |
|
|
År:anges |
provinsen, |
interventions- |
checklista. |
|
månader.Företagsläkarnakontaktade |
|
|
ej. |
Neder- |
regionen,28 |
|
|
allmänläkareangående7patienteri |
|
|
|
länderna |
allmänläkare(24%) |
|
|
interventionsgruppenoch2patienteri |
|
|
|
|
&27företagsläkare |
|
|
kontrollgruppen(Ejstatistiskt signifikant |
|
|
|
|
(68%)i |
|
|
skillnad).Ingaskillnadermellanpatienterna |
|
|
|
|
kontrollregionen. |
|
|
fråndetvågruppernaunderuppföljningen. |
|
|
|
|
Antaletpatienter |
|
|
Patienternaförbättradeslika mycketmed |
|
|
|
|
somuppfyllde |
|
|
avseendepåsmärta,funktionsförmåga, |
|
|
|
|
inklusions- |
|
|
livskvalitetochläkemedelskonsumtion. |
|
|
|
|
kriterierna:56i |
|
|
Patienternaiinterventionsgruppenvar |
|
|
|
|
varjeregion.29%♀ |
|
|
mernöjdamedsinföretagsläkareände |
|
|
|
|
iinterventions- |
|
|
övrigapatienterna. |
|
|
|
|
regionen,21%♀i |
|
|
|
|
|
|
|
kontrollregionen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Bilaga
138
Mortelmans |
Attbedöma |
Kontrol- |
Försäkrings- |
Studiepopulation: |
Datafrånenkättill |
Effekterav |
Ingasignifikantaskillnadermellan |
2006 |
effektenavett |
lerad |
läkarevid |
försäkringsläkare& |
patienternavid |
interventionen |
|
(115) |
ökat |
interven- |
theChristian |
företagsläkareinom |
inkludering.Data |
avseendeandelen |
avutfallen,dvs.återgångiarbete,andel |
Belgien |
informations- |
tion(kurs+ |
Sickness |
3regioner samt |
frånläkarnas |
sjukskrivna, |
sjukskrivnarespektiveantal |
|
utbytemellan |
formulär |
Fund(CSF) |
deraspatienter. |
kommunikations- |
återgångiarbete, |
sjukskrivningsperioderunder |
|
försäkrings- |
för |
samt |
Urval:15 |
formulär,dataom |
antal |
uppföljningstiden.Justeringföreventuella |
|
läkareoch |
samverkan) |
företags- |
försäkringsläkare |
sjukfrånvaron |
sjukskrivnings- |
störfaktorer(confounders)påverkadeinte |
|
företagsläkare |
Oktober |
läkarevid |
vidCSF,samtliga |
viaCSF |
perioderunder |
resultaten. |
|
på |
denexterna |
40företagsläkare |
|
perioden |
|
|
|
arbetsåtergång |
2003 |
företags- |
vidföretags- |
|
|
|
|
försjukskrivna |
|
hälsovården |
hälsovården,1883 |
|
|
|
|
patienter |
|
inomtre |
|
|
|
|
|
|
|
regioneri |
månader, |
|
|
|
|
|
|
norra |
tillhörande |
|
|
|
|
|
|
Belgien. |
försäkringsläkarnas |
|
|
|
|
|
|
Läkarnas |
ansvarsområde. |
|
|
|
|
|
|
patienter |
Deltagare:1564 |
|
|
|
|
|
|
<51årsom |
patienter(84%), |
|
|
|
|
|
|
varit |
(50%♀).Avdessa |
|
|
|
|
|
|
sjukfrånvara |
var505(32%) |
|
|
|
|
|
|
uttagnatill |
|
|
|
|
|
|
|
månader. |
interventionsgrupp |
|
|
|
|
|
|
Gravida |
en,1059(68%)till |
|
|
|
|
|
|
kvinnor |
kontrollgruppen. |
|
|
|
|
|
|
exklu- |
|
|
|
|
|
|
|
derades. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Bilaga
2010:107 SOU
139
Østerås |
Utvärdera en |
Kontrol- |
Studie- |
29(35%♀)läkare |
Datafrånenkäter |
Effekterav |
Utgångspunktenidennastudievar |
2009 |
intervention, |
lerad |
population: |
randomiserades |
tillpatienterna,dels |
interventionen |
läkaresbristandekunskaper. |
(129) |
vadavserdess |
interven- |
360 |
tillinterventions- |
föremötetmed |
avseende |
Kunskapernaförbättradessignifikant |
Norge |
effektpå |
tion: |
allmänläkare |
gruppen;22(79%) |
läkarenochdels |
förändringari |
meriinterventionsgruppenänförde |
|
allmänläkares |
endagars |
sominbjöds |
avdemfullföljde |
precisefter |
läkares |
ikontrollgruppen,liksomderas |
|
kunskap, |
kurs+ |
attdeltagai |
helavägen.133 |
konsultationen. |
självförtroende |
självförtroendeiattgöra |
|
attityderoch |
telefon- |
studien.57 |
patienteringick. |
Enkättillläkarna |
vidbedömningav |
funktionsbedömningar,deraskunskap |
|
självförtroende |
stödiatt |
accepterade |
29(38%♀)läkare |
före,justeftervarje |
patientens |
ompatienternasarbetssituationoch |
|
iattbedöma |
använda |
attdeltaga. |
ikontrollgruppen; |
patientkonsultation |
arbetsförmåga, |
upplevelseravbelastning,enligtsåväl |
|
funktions- |
enmetod |
De |
26avdemvar |
och6månaderefter |
kunskapom |
läkarnasompatienterna.Resultaten |
|
förmåga samt |
förstruktu- |
randomisera |
medvidalla |
interventionen.Data |
patientens |
kvarstodockså sex månaderefter |
|
kunskapom |
rerad |
destillvar |
datainsamlingar |
omdemografiför |
arbetssituation |
interventionen.Läkarnasattitydertill |
|
arbetslivs- |
funktions- |
singrupp. |
(90%). |
läkareochpatienter. |
ochvadsom |
funktionsbedömningförändradesinte. |
|
faktorerför |
bedömning |
Varjeläkare |
|
|
stressarpatienten |
|
|
sjukskrivna |
avlångtids- |
skulle |
|
|
samtiattityder |
|
|
patienter |
sjukskrivna |
använda |
|
|
tillfunktions- |
|
|
|
patienteri |
metodenför |
|
|
bedömning |
|
|
|
allmän- |
upptill10 |
|
|
|
|
|
|
medicin. |
konsekutiva |
|
|
|
|
|
|
Mars- |
patienter |
|
|
|
|
|
|
oktober |
somvarit |
|
|
|
|
|
|
2005. |
heltidssjuk- |
|
|
|
|
|
|
|
skrivna |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
veckor,med |
|
|
|
|
|
|
|
godprognos |
|
|
|
|
|
|
|
föråtergång |
|
|
|
|
|
|
|
iarbete. |
|
|
|
|
|
|
|
Läkarei |
|
|
|
|
|
|
|
kontroll- |
|
|
|
|
|
|
|
gruppen |
|
|
|
|
|
|
|
skulle |
|
|
|
|
|
|
|
bedöma |
|
|
|
|
|
|
|
arbets- |
|
|
|
|
|
|
|
förmåga |
|
|
|
|
|
|
|
somvanligt. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2010:107 SOU
3 Bilaga
140
3 Bilaga
Tabell4.Vilkapatientfaktorerharsambandmedläkaressjukskrivningspraxis?
Ettplusteckenbetyderattmanistudienfannettsamband,ettminusteckeninnebärattingetsådantsambandfanns.
Typav |
Studieridennalitteraturöversikt |
StudieriSBU:s |
patientfaktor |
|
översikt(1) |
Antalstudier |
|
|
Sammanfattning |
|
|
|
|
|
Campbell |
|
Joling |
|
Löfvander |
Norrmén |
Pransky |
Reiso |
Shiels |
|
|
Englund |
|
|
|
|
2006(103) |
|
2003(110) |
|
2003(114) |
2008(118) |
2002(119) |
2004(121) |
2006&2007 (122, |
|
|
2000(62) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
123)1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Patientensålder |
|
|
|
|
|
- |
|
- |
+ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
3 |
|
|
|
|
|
|
Ingetsamband |
|
Ingetsambandmed |
Högremedelålder |
|
|
|
||
|
Resultatengåri |
|
|
|
|
|
mellanpatientens |
|
patientensålderoch |
blanddesom |
|
|
|
||
|
olikariktning |
|
|
|
|
|
ålderochläkarens |
|
attläkarengören |
sjukskrevs>28 |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
beslutattutfärda |
|
korrektprognosför |
veckor |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukintyg |
|
sjukskrivningeller |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
återgångiarbete |
|
|
|
|
|
|
Patientenskön |
|
|
|
- |
|
+/- |
- |
|
- |
+/- |
|
|
|
|
|
5 |
|
|
|
Ingetsamband |
Någrafaktorer |
Ingetsamband |
|
Ingetsamband |
Ingakönsskillnader |
|
|
|
||
|
Resultatengåri |
|
|
|
mellanden |
hadeskilda |
mellanpatientens |
|
medpatientens |
förutomatten |
|
|
|
||
|
olikariktning |
|
|
|
sjukskrivneskön |
sambandmedhur |
könochattläkaren |
|
könochattläkaren |
högreandelmän |
|
|
|
||
|
|
|
|
ochsannolikhet |
läkarebedömde |
utfärdade |
|
görenkorrekt |
somträffatmanliga |
|
|
|
|||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
|
|
|
|
förattblikallad |
kvinnorsochmäns |
sjukintyg |
|
prognosom |
läkarevarsjuk- |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
tillföretagsläkare |
arbetsoförmåga |
|
|
sjukskrivningeller |
skrivnaienmedel- |
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
återgångiarbete |
långsjukskrivning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Utbildningsnivå |
|
|
|
+ |
|
+ |
- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
ochtypav |
|
|
|
Högutbildnings- |
Låg |
Ingetsamband |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anställning |
|
|
|
nivå,arbeteitill- |
utbildningsnivå |
mellanpatientens |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 |
|
|
|
verkningsindustri |
(<7år)bland |
utbildningeller |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
respektiveimindre |
sjukskrivnamän |
yrkeochatt |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
Resultatengåri |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
innebarOR=5,1 |
läkarenutfärdade |
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
olikariktning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
|
|
|
|
anställda)ökade |
förattläkarna |
sjukintyg |
|
|
|
|
|
|
SOU |
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
chansenattbli |
bedömdeattde |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
kalladtill |
hadenedsatt |
|
|
|
|
|
|
|
2010:107 |
|
|
|
|
|
|
företagsläkare |
arbetsförmåga |
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
141
Patientens |
+ |
+ |
+ |
+ |
+ |
+/- |
+ |
|
sjukdomoch |
Förpatientersom |
Anställda,män |
Detfannsett |
Detfannsett |
Somatisering, |
Förpatientermed |
Enhögreandel |
|
besvär |
hadepsykiska |
ochkvinnor,med |
sambandmellan |
sambandmellan |
missbruk, |
luftvägsbesvärhade |
män,somsökt |
|
7 |
besvärvar |
psykiskabesvär |
läkarnas |
besvärfrån |
respektive |
läkarelättareatt |
manligaläkarevar |
|
allmänläkare |
hade24%högre |
bedömningav |
rörelseorganen |
psykiska |
ställakorrekt |
sjukskrivnai |
||
Indikerarsamband |
||||||||
(baseratpå |
sannolikhetattbli |
arbetsoförmåga |
(OR3,45), |
besvär |
prognos(OR2,84) |
medellångafall |
||
mellanpraxisoch |
||||||||
fallbeskrivningar) |
kalladetill |
ochdepression |
respektivemed |
upplevdes |
omsjukskrivning& |
|||
typavsjukdom |
merbenägnaatt |
företagsläkare, |
(OR12,8) |
trötthet(OR2,5), |
somhinder |
återgångiarbete, |
grundavlättare |
|
ochbesvär |
utfärdaett |
änanställdamed |
respektive |
ochattläkaren |
iatt |
medanprognosen |
psykiskabesvär |
|
|
sjukintygänför |
besvärfrån |
smärtbeteende |
utfärdade |
stötta |
sällanvarkorrekt |
|
|
|
patientermed |
rörelseorganen |
(OR5,6)hosmän. |
sjukintyg |
patienteri |
vidpsykiskabesvär |
|
|
|
somatiska |
|
|
|
attåtergåi |
(OR0,4).Fördem |
|
|
|
besvär |
|
|
|
arbete |
somvaritsjukskrivna |
|
|
|
|
|
|
|
|
längrevarORför |
|
|
|
|
|
|
|
|
korrektprognoslåg |
|
|
|
|
|
|
|
|
vidskador(0,12), |
|
|
|
|
|
|
|
|
psykiskabesvär |
|
|
|
|
|
|
|
|
(0,54)och |
|
|
|
|
|
|
|
|
muskuloskeletala |
|
|
|
|
|
|
|
|
besvär(0,33). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Patienten |
|
- |
+ |
|
efterfrågar |
|
Allmänläkarens |
Allmänläkarens |
|
sjukintyg |
|
beslutattutfärda |
beslutattutfärda |
|
2 |
|
ettsjukintyg |
ettsjukintygför |
|
|
påverkadesinte |
patientermed |
|
|
Resultatengåri |
|
||
|
|
avompatienten |
ländryggsmärta |
|
|
olikariktning |
|
||
|
|
efterfrågade |
och |
|
|
|
|
||
|
|
|
detta |
sömnsvårigheter |
|
|
|
|
påverkadesav |
|
|
|
|
ompatienten |
|
|
|
|
efterfrågadedetta |
|
|
|
|
|
|
Patientens |
|
|
+ |
+ |
|
bedömningavsin |
|
|
Detfannsett |
Ompatienten |
|
|
|
|
sambandmellan |
bedömdeatt |
|
arbetsoförmåga |
|
|
||
|
2 |
|
|
läkarnasbedömning |
arbetsförmågan |
|
|
|
avarbetsoförmåga |
varnedsattökade |
|
|
Resultatengåri |
|
|
||
|
|
|
ochsjälvskattad |
riskenfören |
|
|
sammariktning; |
|
|
||
|
|
|
arbetsoförmågahos |
sjukskrivning |
|
|
attsambandfinns |
|
|
||
|
|
|
kvinnor(OR7,0) |
|
|
|
1Tvåstudier, |
delvisbaseradepåsamma material. |
|
|
2010:107 SOU
3 Bilaga
142
Tabell5. Vilkaläkarfaktorerharsambandmedläkaressjukskrivningspraxis?
Plusteckeniencellinnebärattstudienvisadeattdetfannsettsambandmellanrespektivefaktorochläkaressjukskrivningspraxis,och minusteckenattingetsambandfanns.Omingetteckenangesinnebärdetattrespektiveaspektintebehandlatsidenstudien.
|
|
|
|
|
|
|
Studieridennalitteraturöversikt1 |
|
|
|
|
StudierfrånSBU:söversikt (1) |
|||||||
|
Typavfaktor |
|
Coudeyre |
Gulbrand |
Larsson, |
Löfgren; |
Löfvander |
Norrmén |
Reiso |
Shiels |
Swartling |
Söderber |
Watson |
|
Chew- |
Englund |
Jensen |
Löfvander |
Peterson |
|
Antalstudier |
|
2006 |
2006 |
Swartling; |
2003 |
2006 |
2004 |
2006 |
2008 |
g |
2008 |
|
Graham |
2000 |
2000 |
1997(58) |
1997(63) |
|
|
Samman- |
|
(104) |
2007 |
(112) |
Arrelöv |
(114) |
(117) |
(121) |
(122) |
(126) |
2005 |
(128) |
1999(64) |
(62) |
(56) |
|
|
|
|
fattning |
|
|
(108) |
|
2007(102, |
|
|
|
|
|
(127) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
113,125)2 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läkarensålder |
|
|
|
|
+/- |
|
+ |
- |
|
|
|
+ |
|
|
- |
|
|
+ |
|
ochåriyrket |
|
|
|
|
Andelen |
|
Deäldre& |
Inget |
|
|
|
Juflerår |
|
|
Inget |
|
|
Äldre |
|
6 |
|
|
|
|
som |
|
medlång |
samband |
|
|
|
läkaren |
|
|
samband |
|
|
sjukskrev |
|
Resultatengår |
|
|
|
|
upplever |
|
yrkeserfa- |
medålder |
|
|
|
arbetat |
|
|
mellan |
|
|
oftare |
|
iolikariktning |
|
|
|
|
vissa |
|
renhet |
och |
|
|
|
destofler |
|
|
ålderoch |
|
|
och |
|
avseende |
|
|
|
|
problem |
|
inom |
prediktio- |
|
|
|
intyg |
|
|
kost- |
|
|
föreslog |
|
inverkanav |
|
|
|
|
minskar |
|
familje- |
nenav |
|
|
|
skrevsför |
|
|
naderför |
|
|
fler |
|
ålder/ |
|
|
|
|
medantal |
|
medicin |
sjukskriv- |
|
|
|
psykiska |
|
|
utfär- |
|
|
åtgärder |
|
erfarenhethos |
|
|
|
|
åriyrket |
|
skrev |
ningeller |
|
|
|
besvär |
|
|
dade |
|
|
omdet |
|
läkare |
|
|
|
|
(125) |
|
oftare |
återgångi |
|
|
|
och |
|
|
sjuk- |
|
|
varlångt |
|
|
|
|
|
|
|
|
sjukintyg |
arbeteför |
|
|
|
luftvägs- |
|
|
skriv- |
|
|
till |
|
|
|
|
|
|
|
|
tillsina |
patienter |
|
|
|
besvär |
|
|
ningar |
|
|
sjukhus |
|
|
|
|
|
|
|
|
patienter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läkarenskön |
|
|
- |
+/- |
+/- |
- |
- |
- |
+/- |
|
|
|
|
|
+ |
|
|
- |
|
9 |
|
|
Inga |
Endasten |
Könsskillna |
Inga |
Ingaköns |
Inget |
Män |
|
|
|
|
|
Kvinnor |
|
|
Inga |
|
Resultatengår |
|
|
köns- |
skillnad: |
der |
könsskillna |
skillnaderi |
samband |
utfärdat |
|
|
|
|
|
sjukskrev |
|
|
köns- |
|
iolikariktning |
|
|
skill- |
fler |
avseende |
deri |
antalintyg |
med |
flerintyg |
|
|
|
|
|
oftare |
|
|
skillnader |
|
vadavser |
|
|
nader |
manliga |
vissa |
läkarnas |
|
läkarens |
till |
|
|
|
|
|
änmän |
|
|
ibedöm- |
|
sambandmed |
|
|
i |
än |
problemo |
bedöm- |
|
könoch |
manliga |
|
|
|
|
|
(58vs |
|
|
ningar |
|
dettaoch |
|
|
attityder |
kvinnliga |
mråden |
ningav |
|
prediktio- |
patienter |
|
|
|
|
|
43%)och |
|
|
baserade |
|
deras |
|
|
mellan |
obstetriker |
(125) |
arbets- |
|
nenav |
med |
|
|
|
|
|
sjuk- |
|
|
pås.k. |
|
sjukskrivnings- |
|
allmän- |
(73vs51%) |
|
oförmåga |
|
sjukskriv- |
lättare |
|
|
|
|
|
skriv- |
|
|
pappers- |
|
|
praxis |
|
läkare |
ansågatt |
|
|
|
ningeller |
psykiska |
|
|
|
|
|
nings- |
|
|
fall |
|
|
|
|
|
|
ländryggs- |
|
|
|
återgångi |
besväri |
|
|
|
|
|
kost- |
|
|
|
|
|
|
|
|
smärtahos |
|
|
|
arbeteför |
fall |
|
|
|
|
|
naderna |
|
|
|
|
|
|
|
|
gravida |
|
|
|
deras |
<28v. |
|
|
|
|
|
blev |
|
|
|
|
|
|
|
|
förklarasav |
|
|
|
patienter |
Inga |
|
|
|
|
|
högreför |
|
|
|
|
|
|
|
|
patientens |
|
|
|
|
andra |
|
|
|
|
|
derasfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
personliga |
|
|
|
|
köns- |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
problem |
|
|
|
|
skillnader |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3 Bilaga
2010:107 SOU
Läkarens |
+ |
- |
+ |
+/- |
+/- |
+ |
+ |
uppfattningar |
Allmän- |
Inget |
Detvå |
Ortope- |
Inget |
Oförmåga |
Externa |
och/eller |
läkare |
samband |
läkarna |
dernas |
sambandatthantera |
läkare |
|
känslor |
medhög |
mellan |
ansågatt |
uppfatt- |
mellan |
patienters |
bedöm- |
7 |
rörelse |
läkares |
de |
ningom |
rörelse- |
beskriv- |
deatt |
Resultatengår |
rädsla |
attityder |
påverkats |
sjukskriv- |
rädsla& |
ningarav |
patienter |
iolikariktning |
ordinerade |
&deras |
emotio- |
ningvar |
antal |
problem |
hade |
vadavserom |
längre |
sjukskriv |
nelltav |
relaterad |
sjukintyg |
samtoro |
högre |
detfinns |
sjukskriv- |
nings- |
patienter- |
tillderas |
pgaländ- |
föratt |
gradav |
sambandmed |
ningarvid |
praxis |
nasberät- |
synpåsin |
ryggs- |
störa |
arbets- |
dettaoch |
akuta |
|
telser |
rolli |
besvär |
patient- |
förmåga |
deras |
ländryggs- |
|
|
sjukvården. |
menpga |
relationen |
änsjuk- |
sjukskrivnings- |
besvär |
|
|
Oklartom |
psykiska |
leddetill |
skrivande |
praxis |
|
|
|
detta |
besvär |
attläkaren |
läkare |
|
|
|
|
påverkade |
och |
intetog |
|
|
|
|
|
praxis. |
luftvägs- |
uppvissa |
|
|
|
|
|
|
besvär |
frågor |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Läkarens |
+ |
+ |
+ |
+ |
|
specialitet |
Stor |
Stor |
Allmän- |
Skillnad |
|
|
skillnad |
skillnadi |
läkare |
mellan |
|
4 |
||||
|
Merpartenav |
mellan |
kvaliteti |
sjuk- |
ortoped& |
|
|
specialister |
sjukintyg |
skrev |
behand- |
|
studierna |
||||
|
inkluderar |
ihurofta |
från |
merän |
lande |
|
baraen |
desjuk- |
specialister |
orto- |
läkarei |
|
|
skriver, |
ochicke- |
peder |
bedöm- |
|
specialitet. |
||||
|
Samtligadär |
huroftade |
specialister |
och |
ningav |
|
|
upplevde |
samtfrån |
mindre |
behovav |
|
fleraspecia- |
||||
|
liteteringick |
problem |
olika |
än |
behand- |
|
visadestora |
ochi |
grupper |
psykiat- |
lingoch |
|
skillnader |
åtgärder |
avläkare |
riker |
rehabili- |
1Ratzon(120)fannskillnaderihurfemolikakirurgersjukskrev,menrelaterardetejtillspecifikaläkarfaktorervarfördenstudienejnämnsitabellen. |
|
tering |
|||
|
|
||||
2 Idessatrestudierhardatafrånsammaenkätanvänts,menmedolikafrågeställningarocholikasubgrupper (102,113,125). |
|
|
143
2010:107 SOU
3 Bilaga
144
Tabell6.Vilkaproblemrapporterarläkareisittarbetemedpatienterssjukskrivning?
Plusteckeniencellinnebärattstudienvisadeattläkarefannrespektiveaspektproblematisk.Om ingetteckenangesinnebärdet attrespektiveaspektintebehandlatsidenstudien.Ingenstudieredovisadeattläkarefannnågonavdessaaspekteroproblematisk.
|
Antalstudierochtypavproblem |
|
|
|
|
|
|
|
|
Studierinkluderadeidennaöversikt |
|
|
|
|
StudierfrånSBU:s |
|||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
översikt(1) |
|
|
|
|
|
|
|||||||||
|
|
|
Edlund |
Gulbrand- |
Hussey |
Larsson |
Löfgren |
Mortelmans |
Pransky Swartling Swartling |
von |
Østerås Cassis |
|
|
|
Chew- |
Timpka |
||||||||||||||||||||
|
|
|
2002 |
|
|
sen |
2004 |
2006 |
2007(102, |
2007(116) |
2002 |
2007 |
2008 |
Knorring |
2009 |
|
1996 |
|
|
|
Graham |
|
|
|
1995 |
|
||||||||||
|
|
|
(105) |
|
|
2007 |
|
|
(109) |
(112) |
113,125)1 |
|
(119) |
(124) |
(126) |
2008(111) |
(129) |
|
(55) |
|
|
|
|
1999(64) |
|
|
|
(65) |
|
|
|
|||||
|
|
|
(108) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||||||||||||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||
Åttastudiervisarattdetärproblemförläkare |
|
+ |
|
|
+ |
+ |
+ |
|
|
+ |
+ |
+ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
+ |
|
|
|
||||||
|
atthanteradetvårollernasombehandlande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läkarerespektivesommedicinsktsakkunnig |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||||
|
Åttastudierfannattläkaretyckerdetär |
|
|
|
|
|
|
+ |
+ |
+ |
|
|
+ |
+ |
+ |
|
|
|
|
|
|
|
+ |
|
|
|
+ |
|
|
|
||||||
|
problematisktatthanterasituationernär |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
läkarenochpatientenharolikaåsikterom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
behovetavsjukskrivning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||||||
|
Åttastudierfannattläkaretyckerdetär |
|
|
|
|
|
|
+ |
+ |
+ |
|
|
+ |
|
+ |
+ |
+ |
|
|
|
|
|
|
|
|
+ |
|
|
|
|||||||
problematisktattbedömapatientersfunktion, |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
arbetsförmågaellerbehovavsjukskrivning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Tvåstudiervisarattläkareanserdet |
|
|
|
|
|
|
|
|
+ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
+ |
|
|
|
|||
|
problematisktmedsjukskrivningsärenden |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sominnebärförlängningavsjukskrivningsfall |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
somtidigareintygatsavenannanläkare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
Femstudierfannattläkaretyckerattdetär |
+ |
|
|
|
|
|
+ |
|
|
|
+ |
|
|
|
+ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
+ |
|
|
|
|||
|
problematisktattderaskunskaperinom |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
området,t.ex.omarbetsmarknadenoch |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
socialförsäkringssystemet,ärbristande |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||||
Niostudierfannattläkareuppleverproblemi |
+ |
|
|
|
|
|
+ |
+ |
+ |
+ |
+ |
+ |
|
+ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
+ |
|
|
|
||||
samverkanmedandrayrkesgrupperellerandra |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
||
|
aktörer,kringpatienterssjukskrivning,t.ex. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|||
|
medFörsäkringskassanellerarbetsgivare |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Itvåstudierlyftsbetydelsenavorganisa- |
|
|
|
|
|
|
|
|
+ |
|
|
|
|
+ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
toriskafaktorer,t.ex.vadavserstöd,eller |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ledningochstyrningavdessaarbetsuppgifter |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Idessatrestudierhardatafrånsammaenkätanvänts, menmedolikafrågeställningarocholikasubgrupper (102,113,125)
3 Bilaga
2010:107 SOU
Statens offentliga utredningar 2010
Kronologisk förteckning
1.Lätt att göra rätt
–om förmedling av brottsskadestånd. Ju.
2.Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.
3.Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.
4.Allmänna handlingar i elektronisk form
–offentlighet och integritet. Ju.
5.Skolgång för alla barn. U.
6.Kunskapslägesrapport på kärnavfalls- området 2010
–utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.
7.Aktiva åtgärder för att främja lika rättig- heter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhälls- områden. IJ.
8.En myndighet för havs- och vatten- miljö. M.
9.Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.
10.Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.
11.Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.
12.I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.
13Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.
14.Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.
15.Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.
16.Sverige för nyanlända. Värden, välfärds- stat, vardagsliv. IJ.
17.Prissatt vatten? M.
18.En reformerad budgetlag. Fi.
19.Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.
20.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för
21.Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.
22.Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.
23.Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.
24.Avtalad upphovsrätt. Ju.
25.Viss översyn av verksamhet och organisa- tion på informationssäkerhetsområdet. Fö.
26.Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.
27.Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.
28.Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.
29.En ny förvaltningslag. Ju.
30.Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmoni- sering. N.
31.Första hjälpen i psykisk hälsa. S.
32.Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.
33.Kvinnor, män och jämställdhet i läro- medel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställd- het i skolan. U.
34.På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. Ku.
35.Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola
36.Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. U.
37.Sverige för nyanlända utanför flykting- mottagandet. IJ.
38.Mutbrott. Ju.
39.Ny ordning för nationella vaccinations- program. S.
40.Cirkulär migration och utveckling
–kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. Ju.
41.Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. S.
42.Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds- lag. Jo.
43.Förundersökningsbegränsning. Ju.
44.Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Ju.
45.Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. S.
46.Utländsk näringsverksamhet i Sverige. En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett
47.Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?
En systematisk litteraturöversikt. S.
48.Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteratur- översikt om förekomst, konsekvenser och vård. S.
49.Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering
50.Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.
51.Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. U.
52.Biologiska faktorer och könsskillnader
i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. U.
53.Pojkar och skolan: Ett bakgrunds- dokument om "pojkkrisen". Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Background Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk rapport. U.
54.Förbättrad återbetalning av studie- skulder. U.
55.Romers rätt
–en strategi för romer i Sverige. IJ.
56.Innovationsupphandling. N.
57.Effektivare planering av vägar och järn- vägar. N.
58.Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.
59.Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.
60.Ett utvidgat skydd mot åldersdiskrimi- nering. IJ.
61.Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järn- vägssystem. N.
62.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. Fi.
63.EU:s direktiv om sanktioner mot arbets- givare. Ju.
64."Se de tidiga tecknen"
–forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. U.
65.Kompetens och ansvar. S.
66.Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. U.
67.I rättan tid? Om ålder och skolstart. U.
68.Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrande- frihetskommittén presenterar tre modeller. Ju.
69.Förbättrad vinterberedskap inom järn- vägen. N.
70.Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. IJ.
71.Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering och reformförslag. Ju.
72.Folkrätt i väpnad konflikt
–svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. Fö.
73.Svensk sjöfarts konkurrensförutsätt- ningar. N.
74.Mer innovation ur transportforskning. N.
75.Gymnasial lärlingsutbildning
–utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. U.
76.Transportstyrelsens databaser på väg- trafikområdet – integritet och effektivitet. N.
77.Sammanläggningar av landsting – över- gångsstyre och utjämning. Fi.
78.Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS
79.Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. U
80.Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. U.
81.En ny biobankslag. S.
82.Trafikverket ICT. N.
83.Att bli medveten och förändra sitt för- hållningssätt.
Jämställdhetsarbete i skolan. U.
84.Hedersrelaterad problematik i skolan
–en kunskaps- och forskningsöversikt. U.
85.Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. S.
86.Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. Fö.
87.Skadestånd och Europakonventionen. Ju.
88.Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsinteg- ration. Fi.
89.Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteraturöversikt. S.
90.En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. Ju.
91.Planering på djupet – fysisk planering av havet. M.
92.En effektivare förvaltning av statens fastigheter. Fi.
93.Att skapa arbeten. Löner, anställnings- skydd och konkurrens. Fi.
94.Gotland – användningen av beteck- ningarna regionfullmäktige och region- styrelse. Fi.
95.Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. U.
96.Riktiga betyg är bättre än höga betyg. Förslag till omprövning av betyg. U.
97.Resultatuppföljning, läskvalitet och skol- utveckling – tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan. U.
98.Gårdsförsäljning. S.
99.Flickor, pojkar, individer
–om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. U.
100.Ansvar för järnvägssäkerheten. Kan en annan fördelning gynna en marknads- driven utveckling? N.
101.Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet. M.
102.Massuppsägningar, arbetslöshet och sjuklighet. En rapport om konsekvenser av
103.Särskilda spaningsmetoder. Ju.
104.
105.Ålderspension för invandrare från länder utanför
106.Folkhälsa – Djurhälsa. Ny ansvarsfördel- ning mellan stat och näring. Del A+B +Bilagor. Jo.
107.Läkares sjukskrivningspraxis. En systema- tisk litteraturöversikt. S.
Statens offentliga utredningar 2010
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Lätt att göra rätt
– om förmedling av brottsskadestånd. [1]
Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]
Allmänna handlingar i elektronisk form
– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]
Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]
Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29] Mutbrott. (38)
Cirkulär migration och utveckling
– kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. [40]
Förundersökningsbegränsning. [43]
Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. [44]
Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering
Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. [59]
EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare. [63]
Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihets- kommittén presenterar tre modeller. [68]
Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering och reformförslag. [71]
Skadestånd och Europakonventionen. [87]
En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. [90]
Särskilda spaningsmetoder. [103]
Utrikespartementet
Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]
Försvarsdepartementet
Krigets Lagar – centrala dokument om folk- rätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]
Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]
Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]
Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. [72]
Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. [86]
Socialdepartementet
Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]
Ny ordning för nationella vaccinations- program. [39]
Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. [41]
Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. [45]
Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt. [47]
Multipla hälsoproblem bland personer
över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. [48]
Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58] Kompetens och ansvar. [65]
En ny biobankslag. [81]
Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. [85]
Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteratur- översikt. [89]
Gårdsförsäljning. [98]
Massuppsägningar, arbetslöshet och sjuklighet. En rapport om konsekvenser av
Ålderspension för invandrare från länder utanför
Läkares sjukskrivningspraxis. En systematisk litteraturöversikt. [107]
Finansdepartementet
Upphandling på försvars- och säkerhets- området. [13]
En reformerad budgetlag. [18]
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. [62]
Sammanläggningar av landsting – övergångs- styre och utjämning. [77]
Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS
Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. [88]
En effektivare förvaltning av statens fastig- heter. [92]
Att skapa arbeten. Löner, anställningsskydd och konkurrens. [93]
Gotland – användningen av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. [94]
Utbildningsdepartementet
Skolgång för alla barn. [5]
Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av
Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]
Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]
Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]
Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på upp- drag av Delegationen för jämställdhet i skolan. [33]
Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola
Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. [36]
Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. [51]
Biologiska faktorer och könsskillnader i skol- resultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. [52]
Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen. Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Back- groundpaper on the "Boy Crisis".
+ Engelsk rapport.[53]
Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]
"Se de tidiga tecknen"
– forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. [64]
Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. [66]
I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]
Gymnasial lärlingsutbildning
– utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. [75]
Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. [79]
Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. [80]
Att bli medveten och förändra sitt förhåll- ningssätt. Jämställdhetsarbete i skolan. [83]
Hedersrelaterad problematik i skolan
– en kunskaps- och forskningsöversikt. [84]
Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. [95]
Riktiga betyg är bättre än höga betyg. Förslag till omprövning av betyg. [96]
Resultatuppföljning, läskvalitet och skolut- veckling – tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan. [97]
Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan.[99]
Jordbruksdepartementet
Den framtida organisationen för vissa fiske- frågor. [9]
Bättre marknad för tjänstehundar. [21]
Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. [42]
Folkhälsa – Djurhälsa. Ny ansvarsfördelning mellan stat och näring. Del A+B+Bilagor. [106]
Miljödepartementet
Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]
Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom- rådet 2010 – utmaningar för slutförvars- programmet. [6]
En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]
Planering på djupet – fysisk planering av havet. [91]
Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet. [101]
Näringsdepartementet
Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutrednings- direktivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]
Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]
Tredje inre marknadspaketet för el och natur- gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]
Utländsk näringsverksamhet i Sverige.
En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett
Innovationsupphandling. [56]
Effektivare planering av vägar och järnvägar. [57]
Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järnvägssystem. [61]
Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen. [69]
Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar [73]
Mer innovation ur transportforskning. [74]
Transportstyrelsens databaser på vägtrafik- området – integritet och effektivitet. [76]
Trafikverket ICT. [82]
Ansvar för järnvägssäkerheten. Kan en annan fördelning gynna en marknadsdriven ut- veckling? [100]
Integrations- och jämställdhetsdepartementet
Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt mål- inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]
Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]
Sverige för nyanlända utanför flykting- mottandet. [37]
Romers rätt – en strategi för romer i Sverige. [55]
Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. [60]
Ny struktur för skydd av mänskliga rättig- heter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]
Kulturdepartementet
Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]
I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]
På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. [34]
Arbetsmarknadsdepartementet
Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]