Läkares sjukskrivningspraxis

En systematisk litteraturöversikt

Elsy Söderberg

Christina Lindholm

Jenny Kärrholm

Kristina Alexanderson

En rapport från Sociala rådet

Stockholm 2010

SOU 2010:107

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm

Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss

Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice.

Tryckt av Elanders Sverige AB

Stockholm 2010

ISBN 978-91-38-23521-8

ISSN 0375-250X

Förord

I denna rapport, som är den sjunde från Sociala rådet, presenteras resultat från en systematisk litteraturöversikt om läkares arbete med sjukskrivningar.

Sjukförsäkringen, dvs. möjligheten till ekonomisk ersättning när en person p.g.a. sjukdom eller skada inte kan få inkomst från arbete, är en central del i alla välfärdssamhällen. I Sverige har antalet personer med sådan ersättning varierat mycket över de senare decennierna; mer än i de flesta andra länder. Läkare har en central roll i sjukskrivningsprocessen och många interventioner har genom- förts under de senaste åren med syfte att påverka just läkares arbete med sjukskrivning av patienter. År 2003 publicerade Statens bered- ning för medicinsk utvärdering (SBU) en systematisk översikt av de studier som publicerats fram till oktober 2002 om läkares sjuk- skrivningspraxis (1). För att få ett bättre kunskapsunderlag kring dessa frågor har Sociala rådet initierat en uppdatering av SBU:s översikt med de studier som kommit därefter.

Sociala rådet tackar Elsy Söderberg, universitetslektor och hen- nes medförfattare för arbetet med denna översikt. Rapporten har granskats av Sören Brage, seniorforskare, allmänläkare, disputerad inom försäkringsmedicin samt verksam som överläkare vid Forsk- ningssektionen, Arbeids- och Velferdsetaten (NAV) i Oslo, Norge.

Kristina Alexanderson

Ordförande i Sociala rådet

Professor i socialförsäkring

Förord

SOU 2010:107

Publikationer från Sociala rådet:

Rapport Titel

1Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro

– vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt (SOU 2010:47)

2Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år; en systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekven- ser och vård (SOU 2010:48)

3Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys (SOU 2010:85)

4Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrån- varo? En systematisk litteraturöversikt (SOU 2010:89)

5Massuppsägningar, arbetslöshet och sjuklighet; en rapport om konsekvenser av 1990-talets friställningar för slutenvårdsutnyttjande och risk för förtida död

(SOU 2010:102)

6Ålderspension för invandrare från länder utanför OECD- området (SOU 2010:105)

7Läkares sjukskrivningspraxis; en systematisk litteraturöversikt (SOU 2010:107)

8Informal care and voluntary assistance; a systematic review of quantitative and qualitative aspects of assistance to elderly persons in Sweden, Italy, the United Kingdom and Canada

9Valfrihet och kvalitet inom hälso- och sjukvården; en litteraturöversikt om faktorer som påverkar patienters val av vårdgivare

Innehåll

Sociala rådet i korthet ..........................................................		9
Sammanfattning ................................................................		11
Förkortningar och begrepp ..................................................		13
1	Bakgrund ..................................................................	15
1.1	Sjukförsäkring ..........................................................................	16
1.2	Läkarens uppgifter i samband med sjukskrivning..................	18
1.3	Läkares olika professionella roller...........................................	19
1.4	Varför systematiska litteraturöversikter?...............................	21
1.5	Syfte ..........................................................................................	22
2	Metod .......................................................................	23
2.1	Inklusionskriterier ...................................................................	23
2.2	Litteratursökningar..................................................................	24
2.3	Relevansbedömning av identifierade studier..........................	25
2.4	Extraktion av data från relevanta studier................................	25
2.5	Kvalitetsbedömning av relevanta studier................................	25
2.6	Kategorisering av resultat från inkluderade studier...............	26
2.7	Bedömning av vetenskaplig evidens........................................	27

Innehåll SOU 2010:107

3	Resultat.....................................................................	29
3.1	Övergripande resultat ..............................................................	29
3.2	Litteraturöversiktens frågeområden........................................	34
	3.2.1 Vilka patientfaktorer har samband med läkares
	sjukskrivningspraxis?....................................................	36
	3.2.2 Vilka läkarfaktorer har samband med läkares
	sjukskrivningspraxis?....................................................	44
	3.2.3 Vilka problem rapporterar läkare i sitt arbete med
	patienters sjukskrivning?..............................................	52
	3.2.4 Har sjukintygen tillräcklig kvalitet för det de ska
	användas till? .................................................................	62
	3.2.5 Är patienter och läkare överens om behovet
	av sjukskrivning?...........................................................	63
	3.2.6 Interventionsstudier; kan läkares
	sjukskrivningspraxis påverkas?.....................................	64
3.3	Sammanfattning av vetenskaplig evidens................................	66

4	Diskussion .................................................................		69
4.1	Metodologiska överväganden ..................................................		70
4.2	Resultatdiskussion....................................................................		73
	4.2.1	Andra systematiska litteraturöversikter ......................	74
	4.2.2 Finns det samband mellan patientfaktorer
		och läkares sjukskrivningspraxis? ................................	75
	4.2.3 Vilka läkarfaktorer har samband med läkares
		sjukskrivningspraxis?....................................................	75
	4.2.4 Läkares problem i handläggning av
		sjukskrivningsärenden ..................................................	76
	4.2.5 Har sjukintygen tillräcklig kvalitet för det de ska
		användas till? .................................................................	79
	4.2.6	Interventionsstudier; kan läkares
		sjukskrivningspraxis påverkas?.....................................	79
	4.2.7	Vad har studerats?.........................................................	80
	4.2.8 Läkares arbete med sjukskrivning i Sverige.................		82
4.3	Fortsatt forskning ....................................................................		85
4.4	Slutsatser...................................................................................		87

SOU 2010:107		Innehåll
Referenser ........................................................................		89
Författarpresentation........................................................		105
Bilaga 1	Kommittédirektiv..............................................................	107
Bilaga 2	Mall för dataextraktion samt kriterier för
	kvalitetsbedömning............................................................	111
Bilaga 3	Tabell 3–6...........................................................................	115

Sociala rådet i korthet

Sociala rådets uppdrag är, enligt kommittédirektivet (se bilaga 1), att agera som rådgivare till regeringen på hälso- och sjukvårds- området samt i sociala frågor. Sociala rådet ska även förse rege- ringen med kunskap baserad på svenska och internationella forsk- ningsrön, som är relevanta för utformningen av välfärdspolitiken inom Socialdepartementets områden. Dessutom ska Sociala rådet identifiera utvecklingstendenser och viktiga faktorer som har be- tydelse för välfärdssektorns funktion.

Uppdraget omfattar de tre åren 2008–2010. I rådet ingår fors- kare från olika vetenskapsområden samt generaldirektörerna för Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

Sociala rådets verksamhet utgörs av flera olika delar, t.ex. regelbundna möten med Socialdepartementets statsråd och politiskt sakkunniga och andra möten med Socialdepartementets tjänstemän. Sociala rådet ordnar även seminarier, samt en årlig konferens för en bredare publik.

Sociala rådet har under uppdragsperioden identifierat några om- råden där det saknas kunskap eller där befintlig kunskap behöver uppdateras eller sammanställas. Sociala rådet har därför initierat ett antal projekt som ska bidra till att fylla vissa kunskapsluckor med innehåll och/eller ge en uppdaterad och översiktlig bild av kun- skapsläget. Projekten redovisas i en serie rapporter, i vilken före- liggande rapport ingår.

Rapporterna kan laddas ner från Sociala rådets hemsida: http://www.sou.gov.se/socialaradet. Där finns även information om rådet och dess verksamhet.

Sociala rådet i korthet

SOU 2010:107

I Sociala rådet ingår följande personer:

•Kristina Alexanderson (ordförande), professor i socialförsäkring, Sektionen för försäkringsmedicin, Karolinska Institutet, kristina.alexanderson@ki.se

•Lennart Flood (ledamot), professor i ekonometri vid Handels- högskolan, Göteborgs universitet

•Laura Fratiglioni (ledamot), professor i geriatrisk epidemiologi vid Aging Research Center, Karolinska Institutet/Stockholms universitet

•Lars-Erik Holm (adjungerad ledamot), generaldirektör och chef för Socialstyrelsen

•Per Johansson (ledamot), professor i ekonometri vid Uppsala Universitet; Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

•Adriana Lender (adjungerad ledamot), generaldirektör och chef för Försäkringskassan

•Olle Lundberg (ledamot), professor i forskning om jämlikhet i hälsa vid Center for Health Equity Studies (CHESS), Karolinska Institutet/Stockholms universitet

•Clas Rehnberg (ledamot), docent i hälsoekonomi vid Medical Management Centre, Karolinska Institutet.

Sammanfattning

Sjukfrånvaron har varierat mycket över de senare decennierna i Sverige. Läkare har en central roll i processen kring patienters sjukfrånvaro. För många läkare i Sverige är sjukskrivningar en vanlig arbetsuppgift. Ett flertal åtgärder har vidtagits under de senare åren för att höja kvaliteten i läkares arbete med sjukskrivning av patienter. Som bas för sådana åtgärder behövs ett vetenskapligt kunskapsunderlag.

Syftet med detta projekt har varit att sammanställa den vetenskapliga kunskapen om läkares sjukskrivningspraxis genom att göra en systematisk litteraturöversikt av studier inom området.

Översikten har gjorts i flera steg, enligt den modell som bl.a. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) tillämpar. Studier om läkares sjukskrivningspraxis, som publicerats på engel- ska i vetenskapliga referentbedömda tidskrifter under 2002 till och med augusti 2009, har sökts i litteraturdatabaser och referenslistor. Vi identifierade 61 relevanta studier. Ingen studie bedömdes ha måttlig eller hög kvalitet utifrån syftet med denna översikt. Tjugoåtta studier bedömdes ha tillräcklig kvalitet för att inkluderas i översikten. Vid bedömning av vetenskaplig evidens för olika resultat inkluderades även resultaten från SBU:s motsvarande översikt av tidigare studier om läkares sjukskrivningspraxis.

Antalet studier om läkares sjukskrivningspraxis har ökat något under 2000-talet. Merparten, 79 procent, av de inkluderade studierna var tvärsnittstudier och endast tre var interventionsstudier. Den absoluta majoriteten var gjorda i nordvästra Europa och drygt 40 procent i Sverige.

Flertalet studier hade relativt få deltagare. Med undantag från ett större svenskt projekt har läkares sjukskrivningspraxis endast stu- derats för några få specialiteter, framförallt allmänläkare. Det var även en mycket stor variation mellan studierna, när det gäller frågeställningar, studiedesign, data, analysmetoder och utfallsmått,

Sammanfattning

SOU 2010:107

vilket innebär att möjligheten att jämföra studiernas resultat är begränsad.

Det finns begränsat vetenskapligt stöd (evidensstyrka 3) för att läkare upplever arbetet med sjukskrivning av patienter som proble- matiskt. På en mer detaljerad nivå finns det begränsat vetenskapligt stöd för att läkare upplever följande fem områden som problematiska:

•att i sjukskrivningsärenden hantera de två rollerna som patientens behandlande läkare och som medicinskt sakkunnig

•att hantera situationer när läkaren och patienten har olika syn på behovet av sjukskrivning

•att bedöma patienters funktionsförmåga, arbetsförmåga och behov av sjukfrånvaro

•att inte ha tillräcklig kunskap om t.ex. socialförsäkringssystemet, förhållanden på arbetsmarknaden eller patienters arbetsvillkor

•att samverka med andra i sjukskrivningsärenden, både inom och utanför hälso- och sjukvården.

Även om flera studier behandlat andra faktorer, såsom patient- och läkarfaktorers betydelse för sjukskrivningspraxis, finns ingen evidens för betydelsen av dessa faktorer för sjukskrivningspraxis, p.g.a. att resultaten från studierna går i olika riktning, alternativt att det finns för få studier om varje sådan faktor.

Den typ av problem som det finns evidens för att läkare har när det gäller sjukskrivning, understryker bland annat betydelsen av förutsättningar och stöd för läkare, även inom den egna organisationen, i att utveckla, vidmakthålla och använda försäkringsmedicinsk kompetens. Detta kan handla om utbildning, handledning, resurser, policy, riktlinjer och kvalitetssäkring. Resultaten understryker även behovet av tydliggörandet av de roller olika aktörer har i sjukskrivningsprocessen, såväl inom hälso- och sjukvården som utanför, t.ex. Försäkringskassan och arbetsgivare.

Det låga antalet studier om läkares sjukskrivningspraxis är det mest slående resultatet i denna litteraturöversikt. Framtida forskning behöver beakta det sammanhang som läkare arbetar i, förutsättningar för optimal sjukskrivningspraxis, faktorer som är möjliga att åtgärda samt inkludera även andra läkare än de vid vårdcentraler. Det behövs även interventionsstudier och inter- nationella jämförelser, för att få evidensbaserad kunskap som underlag för åtgärder när det gäller läkares sjukskrivningspraxis.

Förkortningar och begrepp som används i rapporten

AFL	Lagen om Allmän Försäkring
FHV	Företagshälsovård
HR	Hazard ratio
KI	Konfidensintervall, vanligen 95-procentigt
OR	Odds ratio
RR	Relativ risk
SBU	Statens beredning för medicinsk utvärdering;
	www.sbu.se
Sjukintyg	I svenskt språkbruk kallas ofta det medicinska underlag
	läkare har att skriva i sjukskrivningsärenden, där bland
	annat information om sjukdom respektive funktion och
	rekommenderad sjukskrivningstid skall ges, för läkarintyg
	eller sjukintyg. För att förenkla texten använder vi i
	rapporten termen sjukintyg för detta.

1 Bakgrund

I denna rapport redovisas resultatet från en systematisk littera- turöversikt av studier om läkares sjukskrivningspraxis. I projektet har det ingått att söka, bedöma och sammanställa resultat från sådana studier som publicerats från och med 2002 till och med augusti 2009 och sammanföra resultaten med dem från Statens beredning för medicinsk utvärderings (SBU) översikt av läkares sjukskrivningspraxis från 2003 (1) där sådana studier som publi- cerats till och med oktober 2002 inkluderades.

När det gäller läkares arbete med patienters sjukskrivning utgår vi i denna rapport från situationen i Sverige. Den skiljer sig inte mycket från situationen i de flesta andra välfärdsstater, med några få undantag. Undantagen gäller framför allt behandlande läkares roll i Nederländerna samt försäkringsläkarens roll i olika försäkrings- system (1, 2).

Sjukskrivning är ett komplext område med stora konsekvenser på såväl individnivå som samhällsnivå och ses ofta som ett folk- hälsoproblem (1, 3, 4). Ett flertal utredningar i Sverige har kon- staterat att vetenskapligt baserad kunskap om sjukfrånvaro i stor utsträckning saknas (1, 5–9). Forskning när det gäller sjukfrånvaro har i de flesta studier handlat om riskfaktorer för att bli sjuk- skriven, t.ex. faktorer i arbetslivet. Det finns även ett fåtal studier om vad som påverkar återgång i arbete när man är sjukskriven och om konsekvenser av att vara sjukskriven. Några studier har ett annat fokus, nämligen praxis1 hos dem som arbetar med sjuk- skrivningsärenden i sin praktiska verksamhet, t.ex. läkare och hand- läggare på Försäkringskassan (1).

SBU publicerade år 2003 en rapport om sjukskrivning, där sju systematiska litteraturöversikter ingick (1). En av dessa översikter

1 Begreppet praxis används här för att beskriva handlingsmönster i läkares arbete med sjukskrivningsärenden, dvs. i professionell praktik. I det ingår alla de bedömningar och beslut som läkaren gör även vid patientkontakter som inte leder till sjukskrivning eller där en annan läkare redan sjukskrivit patienten.

Bakgrund

SOU 2010:107

behandlade studier om läkares sjukskrivningspraxis. Där kon- staterades att för flertalet frågeställningar kunde ingen eller endast någon eller några studier identifieras och ofta var resultaten från dessa inte jämförbara med varandra på grund av stora skillnader i studiernas upplägg, t.ex. vad gäller studiedesign, studiepopulation, data, analysmetod eller utfallsmått. Endast två frågor kunde be- svaras med någon grad av evidens, den lägsta av tre möjliga, dvs. begränsad evidens (evidensstyrka 3). För det första fanns det be- gränsat vetenskapligt stöd för att många läkare upplevde arbetet med sjukskrivningsärenden som problematiskt. För det andra fanns det stöd för att sjukintygen ofta hade otillräcklig kvalitet för det som de är avsedda för, dvs. att användas som underlag för beslut i andra organisationers bedömning om huruvida patienten har rätt till ersättning under sjukfrånvaron. Den vetenskapligt baserade kunskapen var således på en synnerligen generell nivå och kunde knappast användas som bas för interventioner.

1.1Sjukförsäkring

En person som drabbas av skada eller sjukdom kan ha rätt att vara sjukfrånvarande. För att då ha rätt till ersättning, så kallad sjuk- penning, ska, i de flesta sjukförsäkringar och i de flesta länder, två kriterier, så kallade rekvisit, vara uppfyllda (10). Dessa är att personen dels ska ha en sjukdom eller skada, dels att just denna sjukdom eller skada ska ha lett till att personens arbetsförmåga är nedsatt i förhållande till kraven i personens ordinarie arbete, annat arbete hos samma arbetsgivare alternativt till kraven generellt på arbetsmarknaden. I de flesta länder ska arbetsförmågan vara helt nedsatt för rätt till sjukpenning, men i Sverige och några andra länder finns möjlighet till deltidssjukskrivning respektive deltids sjuk- eller aktivitetsersättning (tidigare kallat förtidspension). I Sverige måste arbetsförmågan vara nedsatt med minst 25 procent för att en person ska ha rätt till sjukpenning. I figur 1 illustreras samband mellan sjukdom, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och arbetsoförmåga, enligt den modell som beskrevs i den så kallade arbetsförmågeutredningen (9). I bilden framgår att endast en del sjukdomar eller symptom som sjukdomen eller dess behandling innebär, leder till en funktionsnedsättning och att ännu färre medför aktivitetsbegränsning respektive arbetsoförmåga.

SOU 2010:107

Bakgrund

Figur 1 Samband mellan sjukdom, symptom, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning och arbetsoförmåga, modifierad efter figur i SOU 2009:89 (9)

I Sverige intygar personen vanligen själv att han eller hon är arbetsoförmögen på grund av sjukdom under de första sju dagarna i ett sjukskrivningsfall. För alla sjukskrivningsfall som överstiger sju dagar, i vissa fall redan tidigare, ska sjukdomen/skadan och den nedsatta arbetsförmågan även intygas av en läkare (i vissa fall tandläkare) via ett medicinskt underlag, ett så kallat sjukintyg, för att patienten ska ha rätt till sjuklön från arbetsgivaren och/eller sjukpenning från Försäkringskassan och eventuell ersättning från försäkringsbolag.

Sjukfrånvaro är en vanlig ordination inom hälso- och sjukvården i Sverige (11–13). Socialstyrelsen har konstaterat (14–18) att sjuk- skrivningar är en del av hälso- och sjukvårdens vård och behandling av en patient. Sjukskrivning ska därmed kvalitetssäkras och be- dömas utifrån samma kriterier som andra vård- och behandlings- åtgärder och ska bl.a. bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Aktuella aspekter av läkares arbete med sjukskrivningsprocessen blir då bl.a. hur detta arbete leds och styrs samt former för kom- petensutveckling och kunskapsgenerering (5, 14, 19).

När en person behöver vara frånvarande p.g.a. sjukdom är olika aktörer inblandade. Förutom personen själv kan bland annat arbets- givaren, hälso- och sjukvården, Försäkringskassan, företagshälso- vården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten vara involverade. Dessa aktörers verksamhet har delvis olika uppgifter och mål och styrs av bestämmelser i olika lagar och avtal (1, 5, 15, 19, 21). Hälso- och

Bakgrund

SOU 2010:107

sjukvården ska tillhandahålla ”god vård på lika villkor”. Tidigare studier och utredningar har visat att detta inte sker på ett tillfred- ställande sätt när det gäller sjukskrivning och det har varit stora variationer i när, hur länge och till vilken grad läkare har rekom- menderat patienter med liknande problemsituation att vara sjuk- frånvarande (1, 5).

1.2Läkarens uppgifter i samband med sjukskrivning

Av ovanstående framgår att läkare har en central roll i processen kring patienters sjukfrånvaro. Samtidigt som läkares arbete med patientens sjukskrivning och rehabilitering styrs av flera olika lagar och förordningar (1, 5, 15, 19) ska detta arbete, som all annan vård och behandling, baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet (13, 15, 23).

Läkarens arbetsuppgifter i samband med ställningstagande till sjukskrivning kan sammanfattas i följande sju punkter (12, 23):

•ta ställning till om sjukdom eller skada föreligger, enligt de kriterier som gäller för detta, inklusive med sjukdom jämställda tillstånd,

•bedöma om sjukdomen eller skadan innebär sådan nedsättning av patientens funktionsförmåga att även arbetsförmågan är nedsatt i relation till de krav som patientens arbete innebär, eller till på arbetsmarknaden i övrigt förekommande arbeten, samt särskilt ange vilka arbetsuppgifter som inte kan utföras,

•tillsammans med patienten överväga för- och nackdelar med en sjukskrivning, inklusive hur sjukdomen/skadan kan påverkas av en sjukfrånvaro,

•ta ställning till längd och grad av sjukskrivningen, liksom vad som ska ske under sjukskrivningen t.ex. utredning, behandling, kontakter med arbetsplatsen, livsstilsförändringar eller andra åt- gärder, dvs. tillsammans med patienten ta fram en handlings- plan,

•ta ställning till om det föreligger behov av kontakt med andra inom sjukvården (kurator, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, andra specialister) eller aktörer utifrån, såsom Försäkringskassa, företagshälsovård, arbetsgivare, och i så fall etablera kontakten med dem, samt att på ett adekvat sätt samverka med aktörer, inom och utanför hälso- och sjukvården,

SOU 2010:107

Bakgrund

•skriva ett intyg, enligt fastställt formulär (här kallat sjukintyg), så att det ger tillräckligt underlag för Försäkringskassans hand- läggare och andra att fatta beslut om ersättning och om det finns behov av eventuella ytterligare rehabiliteringsåtgärder samt

•att dokumentera ställningstaganden, åtgärder och planer enligt gängse regler för detta.

Den första uppgiften, att utreda och ställa diagnos, är läkare väl förtrogna med. De vanligaste diagnoserna bakom sjukfrånvaro och sjuk- eller aktivitetsersättning är dock relaterade till besvär från rörelseorganen och/eller till psykiska besvär (1, 24–28). För flera av dessa besvär är den vetenskapliga kunskapsnivån mindre utvecklad, beträffande diagnos, behandling och rehabilitering liksom fastställande av besvärens allvarlighetsgrad, än för andra diagnoser såsom cancer eller hjärtsjukdom (27–32). Det innebär ofta att det är stora svårigheter även med denna första uppgift för de vanligaste sjuk- skrivningsdiagnoserna.

När det gäller de övriga sex uppgifterna är det delvis andra typer av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är av vikt, såsom kommunikationsfärdigheter, förmåga att hantera konflikter, förmåga att samverka med andra aktörer, ha kunskap om möjlig- heter och skyldigheter som ligger inom ramen för läkarrollen respe- ktive för andra, t.ex. Försäkringskassan eller arbetsgivare. Detta är synnerligen komplexa arbetsuppgifter som, kräver en hög grad av försäkringsmedicinsk professionalitet (33–35).

1.3Läkares olika professionella roller

En aspekt som förekommer i flera studier om läkares sjukskriv- ningspraxis är hur läkare hanterar sina två roller som behandlande läkare respektive som medicinskt sakkunnig. Därför vill vi redan här ge en bakgrund till denna aspekt. Läkare, liksom många andra professioner, har flera olika roller. I kontakten med patienten är, i detta sammanhang, följande fyra roller av intresse (5):

•rollen som patientens behandlade läkare med uppgift att utreda, diagnostisera, föreslå och genomföra behandling och/eller före- slå rehabilitering; bota, lindra eller trösta enligt Hippokrates, och främja hälsa (36–38). I litteraturen om sjukfrånvaro benämns denna roll ibland som att vara ”patientens advokat” eller ”patien-

Bakgrund

SOU 2010:107

tens företrädare” och syftar då på att läkaren i denna roll ta olika typer av initiativ för att hjälpa sin patient eller att föra dennes talan i kontakten med andra aktörer,

•rollen som ”grindvakt” (gatekeeper), dvs. att ansvara för att (begrän- sade) resurser, inom den organisation där man verkar, används rätt- vist och ändamålsenligt (39–41),

•medicinskt sakkunnig, t.ex. i samband med intygsskrivande eller att som medicinskt sakkunnig uttala sig om något i en domstol. Rollen som medicinskt sakkunnig skiljer sig på flera sätt från de andra rollerna, t.ex. den som behandlande läkare, och ett annat regelverk för handlande gäller då, samt

•myndighetsutövare, t.ex. i samband med frihetsberövande enligt specifika lagar, t.ex. i samband med psykiatrisk sjukdom eller missbruk.

I samband med sjukskrivning är det framför allt den första och den tredje av dessa fyra roller som är aktuella, dvs. den som behandlare och den som medicinskt sakkunnig. Däremot har läkaren inte en egentlig grindvaktsroll här. Under den s.k. arbetsgivarperioden, dvs. de första 14 dagarna i ett sjukskrivningsfall, har arbetsgivaren en grindvaktsroll, dvs. en kontrollfunktion. Därefter har hand- läggaren på Försäkringskassan denna roll, dvs. att bedöma om vill- koren för rätt till sjukpenning är uppfyllda. Dessa beslut grundas bland annat på information i sjukintyg och på ansökan från den försäkrade, enligt det regelverk som beslutats av Riksdagen och vars tillämpning fortlöpande prövas av domstolar (42–45).

En av de arbetsuppgifter som läkare har är att skriva intyg, utlåtanden och remisser. Det rör sig om många olika typer av intyg, varav sjukintyg är en typ (46, 47). Vid intygsskrivande har läkaren alltså en något annan roll än den som ansvarig för patientens medi- cinska utredning och behandling. Här handlar det i stället om att, utifrån sin profession och sin medicinska sakkunskap, uttala sig om vissa sakförhållanden och göra en saklig bedömning till en annan myndighet eller aktör (46). Det finns ett utvecklat regelverk kring vad en läkare ska beakta när denne skriver olika typer av intyg och utlåtanden i sin roll som medicinskt sakkunnig (33, 46–48).

Det kan ibland finnas en konflikt mellan rollen som patientens behandlande läkare och rollen som medicinskt sakkunnig. Dessa två roller är inte unika för läkaryrket, utan är något som personer i

SOU 2010:107

Bakgrund

ett stort antal professioner, t.ex. socialarbetare, handläggare inom Försäkringskassan och poliser, har att hantera. Att integrera strate- gier för att hantera dessa roller är en del av den utveckling in i ett professionellt förhållningssätt som en person genomgår under sin utbildning och yrkesverksamhet (23, 49–51).

En annan aspekt är att sjukskrivning är en vanlig arbetsuppgift bland majoriteten av de yrkesverksamma läkarna inom ett stort antal kliniska specialiteter (12). Det innebär att frågan även har betydelse ur arbetsmiljösynpunkt för många läkare.

1.4Varför systematiska litteraturöversikter?

Vi har alla en tendens att hitta och minnas de studier som stämmer överens med vår egen uppfattning. En enskild studie är dock inte tillräckligt för att fastställa att något ”är” på ett visst sätt, att det finns vetenskaplig evidens för något. Fler studier behövs och först om de flesta av de studier, som har hög eller åtminstone tillräcklig vetenskaplig kvalitet, visar resultat i samma riktning och om andra studier inte ger andra resultat, kan man tala om att det finns veten- skapligt stöd eller så kallad vetenskaplig evidens för något.

Tusentals vetenskapliga studier publiceras varje vecka. Det finns ingen möjlighet för en enskild person att hålla sig informerad om alla studiers resultat och ta ställning till deras vetenskapliga värde, ens inom ett relativt avgränsat område. Därför behövs samman- ställningar av studier. En metod som alltmer används för att fast- ställa om det finns vetenskaplig evidens för ett resultat, är att göra systematiska översikter av vetenskapliga studier inom området. Dessa översikter följer en strikt metodik för att identifiera, rele- vansbedöma, granska och kvalitetsbedöma resultaten av genom- förda studier. Nästa steg är att analysera om resultaten i de studier som bedömts som relevanta och av tillräckligt god kvalitet, kan ligga till grund för slutsatser om vetenskaplig evidens med avseende på någon studerad frågeställning. Detta innebär att det bara kan etableras evidens för frågor som är studerade i flera studier. Denna metodik är lika strikt som i ”vanliga” studier, skillnaden är att i systematiska litteraturöversikter utgörs forskningsmaterialet av andra vetenskapliga studier.

Bakgrund

SOU 2010:107

1.5Syfte

Syftet med detta projekt har varit att göra en systematisk littera- turöversikt av studier om läkares sjukskrivningspraxis för att sam- manställa den vetenskapliga kunskapen på området.

2 Metod

Litteraturöversikten genomfördes enligt de kriterier som används av bland annat SBU (1) och the Cochrane Collaboration (52). Över- sikten gjordes i följande sex steg:

1.litteratursökning,

2.relevansbedömning av identifierade studier,

3.extrahering av data från de studier som bedömts som relevanta,

4.kvalitetsbedömning av relevanta studier,

5.kategorisering och sammanställning av resultat från de studier som bedömts ha tillräcklig kvalitet för att inkluderas, samt

6.bedömning av förekomst av vetenskaplig evidens för resultat från studier av tillräcklig kvalitet.

I det sista steget, punkt 6, beaktades även resultaten från de studier som inkluderades i SBU:s litteraturöversikt om läkares sjukskrivnings- praxis (1) och som publicerats på engelska i referentbedömda veten- skapliga tidskrifter. Nedan beskrivs tillvägagångssättet inom de sex stegen. Först redogörs för de inklusionskriterier som tillämpats för urval av studier.

2.1Inklusionskriterier

Litteraturöversikten omfattar vetenskapliga studier som uppfyller samtliga tre följande kriterier:

•publicerad på engelska i en referentbedömd, vetenskaplig tid- skrift under perioden från och med januari 2002 till och med augusti 2009,

•innehåller empiriska data om läkares arbete med sjukskrivning av patienter och

Metod

SOU 2010:107

• inte ingick i SBU:s litteraturöversikt (1).

I SBU:s litteraturöversikt 2003 (1) inkluderades studier publicerade till och med oktober 2002. Då det kan ta lång tid, ibland över ett halvår, innan en publicerad studie kommer med i litteraturdatabaser valde vi att söka studier för hela 2002, för att minska risken att missa studier.

2.2Litteratursökningar

Studier söktes på två sätt; dels via litteraturdatabaser, dels i ink- luderade studiers referenslistor.

Sökningar gjordes via PubMed, via OVID, och via CRD. Ett flertal litteraturdatabaser användes, bl.a. MEDLINE (bevakar tid- skrifter inom medicin, omvårdnad, odontologi, hälso- och sjuk- vård), PsychINFO (psykologisk och beteendevetenskaplig litte- ratur), SOCA/SOCI (samhälls- och beteendevetenskaplig litteratur-), samt NHS EED, HTA, och DARE som även innehåller ekonomiska tidskrifter.

Följande söktermer användes för sjukskrivning: sickness certi- fication, sick leave, sick-leave, sickness absence, sickness certificate, medical certificate, return to work, return-to-work, work capacity, work incapacity, work ability, work inability.

Följande söktermer användes för läkare: physician, doctor, spe- cialist. Dessutom användes sökord för olika specialiteter, såsom general practitioner, psychiatrist, orthopaedic, family physician, cardio- logist, gynaecologist.

Sökningarna begränsades till vetenskapliga studier och litteratur- översikter som publicerats efter 2001. Ingen begränsning gjordes vad avser åldrar eller att det skulle gälla människor, baserat på tidigare erfarenheter av att man då kan missa vissa studier.

Först söktes efter samtliga träffar i litteraturdatabaserna som inne- höll något om sjukskrivning, enligt ovanstående söktermer, respektive efter samtliga träffar som innehöll något om läkare. Därefter sam- kördes dessa så att de studier som innehöll något av sökorden från den ena gruppen och något från den andra togs fram. Dubbletter exkluderades.

Vid sökningar i referenslistor i de inkluderade artiklarna och i identifierade litteraturöversikter användes främst titeln för att bedöma om respektive studie borde relevansbedömas.

SOU 2010:107

Metod

2.3Relevansbedömning av identifierade studier

Samtliga studier som identifierades i sökningarna, relevansbedömdes utifrån ovan nämnda inklusionskriterier. Titlar och sammanfattningar av studier som identifierades via litteraturdatabassökningarna lästes av två personer oberoende av varandra. I referenslistor lästes titlar och en första bedömning gjordes utifrån detta. Vid osäkerhet om relevans lästes hela artikeln. Studier där det fanns oklarheter om relevans lästes även av övriga i projektgruppen och diskuterades tills kon- sensus om relevans nåtts. Om någon i gruppen var medförfattare till en studie deltog denna person inte i relevansbedömningen av den studien.

2.4Extraktion av data från relevanta studier

För extrahering av data från de studier som bedömts som relevanta, användes en något modifierad version av den mall för dataex- traktion som tagits fram i tidigare nämnda SBU-översikt (1). Mallen återges i sin helhet i bilaga 2. Två deltagare i projektgruppen extraherade, oberoende av varandra, data från var och en av stu- dierna. Data sammanställdes i en övergripande tabell där central information från dataextraktionen skrevs in för respektive studie. Uppgifter i tabellen kontrollerades av minst en av de övriga fors- karna i projektgruppen.

2.5Kvalitetsbedömning av relevanta studier

De studier som bedömts som relevanta kvalitetsbedömdes enligt de kriterier som tagits fram i SBU-översikten (1). Kriterierna finns i bilaga 2. Vid kvalitetsbedömningen bedömdes följande fem aspekter av studien, i förhållande till syftet med översikten: design, bortfall, bias, analysmetod och precision. Var och en av dessa kunde tilldelas 0 till 3 poäng, förutom studiens design som kunde få från 0 till 5 poäng, p.g.a. designens stora betydelse för kvaliteten. Utgångs- punkten i bedömningarna var de uppgifter som presenterades i artikeln.

Studier som genomförts med kvantitativa analysmetoder kunde få maximalt 17 poäng. Studiernas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån nedanstående gränser:

Metod

SOU 2010:107

•otillräcklig kvalitet: 0–6 poäng eller att någon av aspekterna design, bortfall, bias, analysmetod eller precision värderats till 0 poäng

•begränsad kvalitet: 7–12 poäng

•måttlig kvalitet: 13–15 poäng samt

•hög kvalitet: 16–17 poäng.

I studier där kvalitativa analysmetoder användes var värdering av bias och precision inte relevant varför skattningsskalan tillämpades endast för design, bortfall och analytisk metod, och 11 blev den maximala poängsumman:

•otillräcklig kvalitet: 0–4 poäng, eller om någon aspekt värderats till 0

•begränsad kvalitet: 5–6 poäng

•måttlig kvalitet: 7–9 poäng samt

•hög kvalitet: 10–11 poäng.

Studier som använt både kvantitativa och kvalitativa analysmetoder värderades med avseende på den analysmetod som bedömdes vara den huvudsakliga.

Två personer i projektgruppen gjorde oberoende av varandra en kvalitetsbedömning av var och en av studierna. Fanns det skillnader i bedömningarna av en studie, bedömde även övriga i projektgruppen studien och kvalitetsbedömningen diskuterades tills konsensus nåd- des. Om någon i gruppen var medförfattare på en studie gjordes kvalitetsbedömningen enbart av de övriga i projektgruppen.

De studier, som enligt ovanstående kvalitetsbedömning, hade begränsad eller högre kvalitet ansågs ha tillräcklig kvalitet för att inkluderas i översikten.

2.6Kategorisering av resultat från inkluderade studier

Resultaten från de studier som bedömdes ha tillräcklig vetenskaplig kvalitet för att ingå i litteraturöversikten sammanställdes utifrån de olika frågor som kunde ställas till materialet. Vi utgick då från de frågor som formulerades i SBU-översikten (1) för att beskriva

SOU 2010:107

Metod

läkares sjukskrivningspraxis i relation till resultaten i de då inklu- derade studierna. I den översikten kunde följande tio frågor ställas:

•Vem initierar diskussion om sjukskrivning respektive förtids- pension?

•Hur gör läkare bedömning av arbetsförmåga?

•Gör patienter och läkare samma bedömning av sjukskrivnings- behovet?

•Vilken kvalitet har sjukintygen?

•Finns det skillnader mellan läkare avseende bedömning av sjuk- skrivningsbehov?

•Vilka patientfaktorer påverkar läkares sjukskrivningspraxis?

•Vilka problem anger läkare att de har i samband med sjukskrivning?

•Vilka läkarfaktorer påverkar sjukskrivningspraxis?

•Kan läkares sjukskrivningspraxis påverkas?

•Andra aspekter på läkares sjukskrivningspraxis?

Först undersökte vi om de inkluderade studierna innehöll resultat om dessa 10 områden. Därefter analyserade vi om resultaten i stu- dierna kunde besvara ytterligare frågor. Vid identifiering av sådana frågeområden finns det i denna fas av en systematisk litteraturöversikt inslag av kvalitativ analys (53). Det betyder att denna fas delvis var explorativ, i sökandet efter kategorier/områden som det fanns resultat om. Inom SBU-översiktens (1) synnerligen övergripande frågor eftersöktes även förekomst av subkategorier, dvs. resultat på mer detaljerad nivå.

2.7Bedömning av vetenskaplig evidens

I evidensbedömningen användes dels resultaten från de här inklu- derade studierna, dels relevanta resultat från de studier i SBU- översikten som uppfyllde de inklusionskriterier som använts här.

I SBU-översikten (1) var inklusionskriterierna vidare än de som vanligen används i SBU:s litteraturöversikter och vidare än de vi använt här. Utöver internationellt publicerade vetenskapliga artiklar inkluderades där även doktorsavhandlingar och studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter på svenska, norska eller danska. Av de 28 studier som inkluderades i SBU:s översikt (1) var 15 publicerade i

Metod

SOU 2010:107

engelska vetenskapliga tidskrifter. Vi inkluderade resultaten från dessa 15 artiklar (54–68) vid bedömning av vetenskaplig evidens i vår över- sikt.

Det finns olika metoder för att bedöma om de sammanställda resultaten från relevanta studier av tillräckligt hög kvalitet kan ligga till grund för vetenskapligt stöd, ofta benämnt vetenskaplig evidens. Vi följde metoden från den tidigare nämnda SBU-översikten och använde även samma gradering av vetenskapligt stöd för att bedöma ett resultats evidensstyrka (1).

•evidensstyrka 1, starkt vetenskapligt stöd: minst två studier med hög kvalitet eller god systematisk översikt av sådana studier, dvs. metaanalys av flera randomiserade kontrollerade studier (RCT),

•evidensstyrka 2, måttligt vetenskapligt stöd: en studie med hög kvalitet plus minst två med måttlig kvalitet,

•evidensstyrka 3, begränsat vetenskapligt stöd: minst två studier med måttlig kvalitet eller minst fem studier med begränsad kvalitet,

•otillräckligt vetenskapligt stöd, dvs. ingen evidens: annat, dvs. lägre än ovanstående eller där resultaten av studierna går i mot- satt riktning.

I de fall där samma data för en population använts i flera studier har bara resultat från en av dessa studier medräknats i evidensbedömningen, vanligen den studie som hade flest deltagare.

3 Resultat

Här ges först en övergripande beskrivning av resultaten från de sex stegen beskrivna i metoddelen, liksom av typ av studier som ink- luderades. Därefter redovisas resultaten på mer detaljerad nivå för varje frågeområde och i samband med det görs också bedömning av vetenskapligt stöd för olika resultat inom respektive frågeområde.

3.1Övergripande resultat

Sökningarna resulterade i 511 vetenskapliga studier, som relevans- bedömdes utifrån ovan angivna kriterier. Detta resulterade i 61 rele- vanta studier som kvalitetsbedömdes. Den mall för dataextraktion och de kriterier för kvalitetsbedömning som användes finns i bilaga 2.

Processen illustreras i figur 2. Av de 61 relevanta studierna bedömdes 33 studier (69–101) inte ha tillräcklig vetenskaplig kvalitet, utifrån syftet med översikten. Tjugoåtta av de relevanta studierna (102–129) bedömdes vara av tillräcklig kvalitet, utifrån översiktens syfte, och inkluderades i litteraturöversikten. Samtliga dessa 28 studier bedömdes vara av begränsad kvalitet, dvs. ingen studie bedömdes ha måttlig eller hög kvalitet.

Delar av resultaten från en av studierna som inkluderades i SBU-översikten, en avhandling i form av en monografi på svenska (130), har sedan publicerats i en engelskspråkig vetenskaplig artikel under 2002. Den bedömdes ha tillräcklig kvalitet och är en av de 28 studier som inkluderats (105) i vår översikt.

Resultat

SOU 2010:107

Figur 2. Figur över antal studier som identifierades i sökningarna och resultat av relevansbedömning samt kvalitetsbedömning

Vi identifierade även en systematisk litteraturöversikt (131), av studier som undersökt allmänläkares känslor och attityder kring sjukskrivning. Den tas upp i diskussionskapitlet.

Flertalet av de inkluderade studierna publicerades under åren 2006–2008 (figur 3). Under 2009 är, som tidigare nämnts, studier publicerade efter augusti inte med. För 2002 inkluderades alltså endast studier som inte fanns med i SBU-översikten (1). De 33 exkluderade studierna visar en liknande fördelning som i figur 3, vad avser publiceringsår.

SOU 2010:107

Resultat

Figur 3. Antal studier, av de 28 inkluderade, som publicerats respektive år

Tolv av de inkluderade studierna var genomförda i Sverige (102, 105, 111–114, 117, 118, 124–127), fem i Storbritannien (103, 109, 122, 123, 128), fyra i Norge (107, 108, 121, 129), två i Nederländerna (106, 110), två i Belgien (115, 116) samt en vardera i Frankrike (104), USA (119) och Israel (120) (figur 4). Med andra ord är alla utom två av studierna gjorda i Europa, och då framförallt i norra och västra Europa.

Figur 4. Antal inkluderade studier per land där de gjorts

Resultat

SOU 2010:107

När det gäller studiedesign, var flertalet av de inkluderade studierna observationsstudier och majoriteten, 79 procent, var tvärsnittsstudier. Tre var kohortstudier (110, 120, 121) och tre var kontrollerade inter- ventionsstudier (106, 115, 129) (figur 5). Inga randomiserade kon- trollerade studier identifierades.

Figur 5. Antal studier med olika studiedesign bland de 28 studier som inkluderats i översikten

Sammanlagt ingår 7 961 läkare i studierna. Vid beräkning av detta har hänsyn tagits till att samma personer ingick i några av studierna, dvs. ingen läkare har räknats mer än en gång, även om denne ingick i flera studier. I tabell 1 redovisas summan av antalet deltagande läkare inom respektive specialitet. Där framgår även antalet studier om respektive läkargrupp. I vissa studier har flera specialiteter inkluderats. Liksom i SBU-översikten (1) är det framförallt allmän- läkares sjukskrivningspraxis som studerats. I de flesta studierna är antalet deltagare mycket få. Av antalet deltagare varierar mycket; från två deltagande läkare i en studie (114) till 5 455 i den största (113). I de studier som ingår i tabell 1 (dvs. de studier där antal deltagande läkare framgår) är medianen av deltagande läkare 65 och medelvärdet är 518 (standardeviation: 1 305). Om studierna från det största projektet (102, 113, 125) exkluderas blir motsvarande siffror 56, 121 samt 200, dvs. skillnaderna är stora.

SOU 2010:107

Resultat

Tabell 1. Sammanlagt antal läkare som deltagit i studierna, uppdelat på typ av specialitet/klinisk verksamhet. I de fall där samma population använts för flera olika analyser/studier har baspopulationen bara medräknats en gång, dvs. varje läkare ingår bara en gång i dessa siffror.

Specialitet/typ av klinisk	Antal	Antal studier respektive		Lägsta
verksamhet1	studerade	specialitet förekommer		och högsta antal
	läkare1	i2		deltagare
				i studierna om
				respektive
				specialitet
Allmänläkare	3 210	16	(4)	2–978
Psykiatriker	442		2	1–441
Internmedicinare	472		3	2–396
Gynekologer	354		2	39–315
Kirurger	323		2	5–318
Ortopeder	219	3	(2)	2–200
Företagsläkare	216	5	(1)	2–124
Onkologer	108		1	108
Rehabiliteringsläkare	75		1	75
Försäkringsläkare	15	1	(1)	15
Läkare3	2 527	2	(1)	1–2 500
Summa	7 961	20 (4)		1–5 455

1I tabellen har följande tre studier inte tagits med:

-Två studier som helt baserades på läkarintyg, där antal läkare som skrivit dem inte framgår. Detta gällde dels studien av Fleten (107), som omfattade 999 sjukintyg, dels studien av Söderberg (127), som omfattade 2 249 sjukintyg (varav 1 208 var skrivna av allmänläkare, 465 av sjukhusläkare, 301 av företagsläkare och 668 av övriga läkare).

-En studie där frågeställningen var i vilken utsträckning sjukskrivna blev kallade till företagsläkare, antal sådana framgick inte (110).

2Inom parantes = antal studier där data använts flera gånger, men med olika frågeställningar. Av de 20 studierna där data om allmänläkares sjukskrivningspraxis förekommer, har alltså fyra gjorts på data/personer som även minst en annan studie använt.

3Läkare för vilka specialitet/typ av klinik ej har angivits.

I de inkluderade studierna har olika typer av data använts, fram- förallt enkätdata och data från intervjuer, men även läkarintyg och registerdata. Spridningen mellan studierna vad avser typ av data och vilka mått man använt för att presentera dessa data var mycket stor. Fem studier (105, 109, 111, 124, 126) baserades på kvalitativa ana- lysmetoder och i de övriga användes statistiska analysmetoder; i en användes båda ansatserna (127).

Resultat

SOU 2010:107

3.2Litteraturöversiktens frågeområden

Vid kategorisering av resultaten i de inkluderade 28 studierna, jäm- fördes dessa först, som framgår av metoddelen, med de tio om- råden som var ett resultat av SBU:s översikt (1). Flera av de tio om- rådena var inte aktuella, dvs. det fanns inte resultat kring dem i de 28 studierna. Vi identifierade inga nya frågeställningar i materialet. Följande sex områden är aktuella i denna översikt.

1.Vilka patientfaktorer har samband med läkares sjukskrivnings- praxis?

2.Vilka läkarfaktorer har samband med läkares sjukskrivningspraxis?

3.Vilka problem har läkare i sitt arbete med patienters sjukskrivning?

4.Har sjukintygen tillräcklig kvalitet för det de ska användas till?

5.Är patienter och läkare överens om behovet av sjukskrivning?

6.Interventionsstudier; kan läkares sjukskrivningspraxis påverkas?

För några av dessa sex frågeområdena fanns det mer detaljerad information och subkategorier till de övergripande frågorna kunde identifieras. Detta gäller följande tre frågeområden: patientfaktorer, läkarfaktorer samt problem som läkare rapporterat i sitt arbete med sjukskrivning. I tabell 2 ges en sammanställning av frågeområden, subkategorier samt antal studier som har resultat inom var och en av dessa. Studierna inom parantes är de från SBU-översikten (1) som uppfyllde samma inklusionskriterier som krävdes för denna översikt. Ett antal studier har resultat om flera av dessa frågeom- råden, vilket innebär att de nämns mer än en gång.

SOU 2010:107

Resultat

Tabell 2. Sammanställning av frågeområden, subkategorier samt antal studier med resultat inom respektive område. Inom parentes redovisas antalet studier från SBU-översikten (1) som uppfyllde samma inklusionskriterier som i denna översikt.

De sex frågeområdena, med subkategorier	Antal studier
	2002–20091
	(antal i SBU-
	översikten)
1. Vilka patientfaktorer har samband med läkares sjukskrivningspraxis	8	(1)
- Ålder	3	(0)
- Kön	5	(0)
- Utbildningsnivå, typ av anställning	3	(0)
- Sjukdom och besvär	7	(0)
- Patienten efterfrågar sjukintyg	1	(1)
- Patientens bedömning av sin arbetsoförmåga	2	(0)
2. Vilka läkarfaktorer har samband med läkares sjukskrivningspraxis?	14	(5)
- Ålder eller erfarenhet	4	(2)
- Kön	7	(2)
- Uppfattningar, känslor etc.	5	(2)
- Specialitet, utbildningsnivå	2	(2)
3. Vilka problem har läkare i sitt arbete med patienters sjukskrivning?	13	(3)
- Rollerna som behandlande läkare respektive medicinskt sakkunnig	7	(1)
- Problematiskt med att hantera situationer när läkare och patient har	6	(2)
olika åsikter om behovet av sjukskrivning
- Bedöma patienters funktion, arbetsförmåga eller behov av	7	(2)
sjukskrivning
- Problem att hantera förlängningar av sjukskrivningsfall som tidigare	1	(1)
intygats av annan läkare
- Bristande kunskap	4	(1)
- Problem i samverkan med andra yrkesgrupper eller andra aktörer	8	(1)
- Bristande stöd och ledning i arbetet med sjukskrivningsärenden	3	(0)
4. Har sjukintygen tillräcklig kvalitet för det de ska användas till?	2	(2)
5. Är patienter och läkare överens om behovet av sjukskrivning	1	(1)
6. Interventionsstudier; kan läkares sjukskrivningspraxis påverkas?	3	(4)

1 Antalet studier som anges här är ibland fler än dem i tabell 4–6. I tabell 2 nämns samtliga studier, även om de baseras på samma basmaterial.

Resultat

SOU 2010:107

I tabell 3, bilaga 3 ges en sammanställning av information om var och en av de 28 inkluderade studierna, uppdelat på de sex frågeområdena. Eftersom några studier hade resultat kring mer än ett område nämns dessa studier mer än en gång i tabellen. För varje studie redovisas följande: författare, publikationsår, syfte, studiedesign, år för datainsamling, studieobjekt, antal i studiepopulationen antal deltagare, typ av data, utfallsmått och resultat. När det gäller resultat från statistiska analyser redovisas i tabell 3 endast de resultat som är statistiskt signifikanta på minst 5 procentig nivå. Samband ska i det här sammanhanget enbart tolkas som statistiskt samband och inte som ett orsaks- samband.

Resultat för subkategorierna, enligt tabell 2, sammanställs också i tabell 4, 5 och 6, även dessa i bilaga 3.

Nedan sammanfattas studierna för respektive frågeområde, enligt tabell 2. För vart och ett av dessa redovisas också en bedömning av vetenskaplig evidens. För de tre områden för vilka subkategorier finns, redovisas resultat och bedömning av vetenskaplig evidens först för vart och ett av dessa. Inom varje kategori presenteras studierna i bokstavsordning, efter förste författarens efternamn. Samtliga ink- luderade studier har mer än en författare. För att inte göra texten onödigt tungläst har vi i hela rapporten valt att enbart nämna namnet på den första författaren, istället för att varje gång lägga till "med flera". Samtliga medförfattare till respektive studie framgår av referenslistan. Flera av studierna är aktuella för mer än ett område. Beskrivningen av respektive studie upprepas för varje område där studien är aktuell, så att all information inom vart och ett av de sex områdena finns samlad.

3.2.1Vilka patientfaktorer har samband med läkares sjukskrivningspraxis?

Frågeställningen utgår från att läkaren i sina bedömningar i sjukskrivningsärenden kan påverkas av andra faktorer hos patienten än sjukdom, funktion och arbetsförmåga. Det kan t.ex. vara patientens ålder, kön, utbildning, sjukdom, beteende, eller beskrivning av sina besvär. Detta är en av de frågeställningar där vi fann resultat för

SOU 2010:107

Resultat

flera sådana faktorer och därför kunde dela upp frågeställningen i sex subkategorier av patientfaktorer (tabell 4) med evidensbedömning för var och en av dessa.

Vi fann åtta studier (103, 110, 114, 118, 119, 121-123) som redovisar resultat om samband mellan faktorer hos patienten och läkarens sjukskrivningspraxis. Dessa redovisas nedan, för att sedan endast kortfattat beskrivas för respektive subkategori.

I en studie från Storbritannien av Campbell (103) användes en fallbeskrivning av en manlig patient, vilken utarbetades i åtta olika versioner. De olika versionerna gavs slumpmässigt till 429 allmän- läkare för att studera om psykiska och fysiska problem, besvärlig familjesituation och patientens begäran om sjukintyg påverkade läkarens beslut att skriva ett sjukintyg. Studien visade att en majo- ritet av allmänläkarna var mer benägna att skriva ett sjukintyg till patienter som, enligt fallbeskrivningen, hade psykiska besvär, när de ansåg att patienten behövde eller ”förtjänade” ett sådant. Läkarens beslut att skriva sjukintyg till patienter med fysiska besvär på- verkades av att de ville behålla en god relation med patienten. Det fanns däremot inget samband mellan läkarnas beslut att utfärda sjukintyg och om patienten berättade om en besvärlig familje- situation eller om patienten efterfrågade ett intyg.

I Nederländerna genomförde Joling (110) en prospektiv kohort- studie med 2 034 sjukfrånvarande kvinnor och män, angående om och hur snart de blir kallade till företagsläkaren, dvs. praxis i hand- läggning av sjukskrivna patienter. Joling fann att kvinnor både hade större chans än män att bli kallade till företagsläkaren och att de blev kallade tidigare än män. Denna könsskillnad var inte relaterad till diagnos eller sjukskrivningstid men till hög utbildningsnivå, arbete i tillverkningsindustrin respektive till att arbeta i mindre företag (10–49 anställda). Vid justering för dessa faktorer försvann könsskillnaden. Både kvinnor och män med psykiska besvär hade 24 procent högre sannolikhet att bli kallade till företagsläkaren än anställda med besvär från rörelseorganen.

I en svensk studie av Löfvander (114) av två allmänläkares bedö- mningar av 175 invandrade sjukskrivna patienter visades att läkar- nas bedömningar av patienternas arbetsförmåga hade samband med depression (OR 12,8) och smärtbeteende (OR 5,6) hos manliga patienter och med självskattad arbetsoförmåga (OR 7,0) hos kvinnliga patienter. Det fanns inget samband med andra patientfaktorer, såsom ålder, typ av yrke eller tid i yrket. Läkarna berördes enligt egen

Resultat

SOU 2010:107

utsaga emotionellt av patienternas berättelser om sin livssituation, och de ansåg att detta möjligen påverkade deras bedömningar.

Skillnad i sjukskrivning vid olika besvär har också undersökts av Norrmén i en annan svensk studie av 65 allmänläkare angående deras konsultationer med 474 av sina patienter. Norrmén använde frågeformulär till läkarna och patienterna beträffande deras bedöm- ning av olika faktorer relaterade till sjukdom och till konsekvenser för arbetsförmågan. Resultaten visade att det fanns samband mellan att läkaren sjukskrev patienten och att denne hade besvär från rörelseorganen (OR 3,5; KI 2,23–5,46), besvär av trötthet (OR 2,5; 1,25–5,03), eller en tidigare sjukskrivning under senaste året (OR 1,7; 1,23–2,26). Studien visade inget samband mellan att läkaren utfärdade ett sjukintyg och patientens kön, ålder, utbildning, yrke eller språk.

I USA gjorde Pransky (119) en explorativ studie för att få kunskap om allmänläkares praxis, perspektiv och vanliga problem när det gällde patienters arbetsförmåga och återgång i arbete, med speciellt fokus på vad läkarna upplevde som incitament, hinder och förbättringsmöjligheter i hanteringen av sjukskrivningsärenden. Sjukskrivningsfrågor var aktuella för cirka tio procent av deras patienter. Flertalet ansåg att tidig återgång i arbete var bra för patienten, men tyckte inte att de hade tillräckliga kunskaper inom området för att hantera detta på ett optimalt sätt. Nästan alla ansåg det vara viktigt att ha en roll i sina patienters sjukskrivningsprocess. Hinder för läkaren att göra ett bra jobb var dels vissa tillstånd hos patienten (somatisering, missbruk, psykiska besvär), konflikter på patientens jobb, patientens önskan om sjukskrivning, samt att arbetsgivaren inte hade alternativa arbetsuppgifter till patienten eller var svår att få information från. En majoritet av allmänläkarna (65 %) saknade specifika riktlinjer för bedömning av patientens möjlighet till återgång i arbete. Färre än en fjärdedel hade utbildning inom området. De som hade sådan utbildning upplevde att de bättre kunde hantera ovan nämnda hinder.

I Norge studerade Reiso (121) i vilken utsträckning läkarens prognos för arbetsåtergång fyra veckor framåt för sina sjukskrivna patienter, stämde med patienternas faktiska återgång i arbete eller sjukskrivning. I studien inkluderades 49 allmänläkare och tre företagsläkare samt deras patienter. Vid en kortare sjukskrivnings- period var sannolikheten högre för att läkarens prognos var rätt om patienten hade luftvägsbesvär (OR 2,84) och lägre om patienten hade psykiska besvär (OR 0,46) jämfört med alla övriga diagnosgrupper.

SOU 2010:107

Resultat

Sannolikheten för korrekt prognos var ännu lägre för patienter som varit sjukskrivna länge (3–20 veckor) bland dem med skador, psykiska eller muskuloskeletala besvär. Man fann inget samband med patientens ålder eller kön eller med läkarens ålder, kön, sjukskrivnings beteende eller med de andra studerade faktorerna.

I en studie från Storbritannien (122) användes Shiels 3 906 sjukin- tyg utfärdade av 67 allmänläkare för att undersöka om det fanns samband mellan sjukskrivningens längd och om patienten respektive läkaren var kvinna eller man. Man fann inga sådana samband, med ett undantag: det var en något högre OR för sjukskrivna män som träffat en manlig läkare att vara sjukskriven i ett medellångt fall (6–28 veckor) (OR 1,38). Hänsyn togs till fysiska och psykiska problem, problematisk familjesituation och om patienten efterfrågade ett intyg.

I en annan studie av Shiels (123), på samma material, analyserade författarna sjukintyg utfärdade av 44 läkare vid nio vårdcentraler för att studera risken att bli långtidssjukskriven (definierat som ett sjukskrivningsfall > 28 veckor). Resultaten visade, i jämförelse med övriga diagnoser, att lättare psykiska besvär (OR 1,96) var den främsta förklaringsfaktorn, vilken förklarade 18 procent av varia- tionen i risk för långtidssjukskrivning. Faktorer som rörde läkaren och vårdcentralen förklarade endast en liten del i variationen; 3,4 procent respektive 2,8 procent. Det fanns även samband mellan sjukskrivning och patientens ålder samt med att vara bosatt i ett låginkomstområde (OR 2,6).

3.2.1.1Finns det samband mellan subkategorier av patientfaktorer och läkares sjukskrivningspraxis?

För bedömningen av vetenskapligt stöd avseende specifika patient- faktorer har evidens bedömts för var och en av de sex subkate- gorierna. Den studie (62) som i SBU-översikten (1) behandlade patientfaktorer har tagits med i bedömningen. Frågan om evidens tas därefter upp för huvudfrågeställningen. Resultaten har även samman- fattats i tabell 4, bilaga 3.

Resultat

SOU 2010:107

Patientens ålder

I en studie av Shiels (122) redovisas att medelåldern var högre bland de patienter som blev sjukskrivna > 28 veckor jämfört med de patien- ter som hade en medellång sjukskrivning. Däremot fanns inget sam- band mellan patientens ålder och att läkaren skrev ett sjukintyg i Norrméns studie (118) av svenska allmänläkare och deras patienter. Reiso (121) fann inget samband mellan patienternas ålder och grad av korrekthet i läkares bedömning om fortsatt sjukfrånvaro respektive återgång i arbete bland sina sjukskrivna patienter.

Evidensbedömning

I tre studier (118, 121, 122) redovisas resultat i olika riktning. I SBU-översikten (1) fanns ingen studie om detta. Det finns således inte vetenskapligt stöd för om patientens ålder påverkar läkarens handläggning av sjukskrivningsärenden, på grund av för få studier.

Patientens kön

Shiels (122) använde sjukintyg i Skottland för att studera om det fanns en skillnad i om kvinnliga eller manliga patienter var sjuk- skrivna av kvinnliga respektive manliga allmänläkare. De fann inga sådana könsskillnader förutom att en högre andel av manliga patienter som konsulterat en manlig läkare hade en medellång sjuk- skrivning, 6–28 veckor. I en svensk studie där Löfvander studerade två allmänläkare (114) visades könsskillnader för några få aspekter; män med depression och smärta och kvinnor som skattat sin arbetsoförmåga som låg bedömdes i större utsträckning ha nedsatt arbetsförmåga. I Jolings studie (110) framkom att det inte fanns några könsskillnader angående om och hur snart sjukskrivna personer blev kallade till företagsläkaren. Norrmén (118) fann att patientens kön inte inverkade på läkarens beslut att skriva ett sjuk- intyg. Reiso (121) slutligen fann inget samband mellan patientens kön och att läkaren gör en korrekt prognos för fortsatt sjukskrivning eller återgång i arbete.

SOU 2010:107

Resultat

Evidensbedömning

I fem studier (110, 114, 118, 121, 122) redovisas resultat som går i olika riktning. I SBU-översikten (1) finns ingen studie om detta. Det finns således inte vetenskapligt stöd för att patientens kön på- verkar läkarens handläggning av sjukskrivningsärenden, på grund av att resultaten går i olika riktning och att antalet studier om detta är för få.

Utbildningsnivå och typ av anställning

Joling (110) fann att högre utbildning innebar större chans för sjukskrivna att bli kallad till företagsläkare. En annan studie (114) visade att låg utbildningsnivå (mindre än 7 år) bland manliga patienter hade samband med läkarnas bedömning om att arbetsoförmåga förelåg. En tredje studie (118) visade inte något samband mellan patientens utbildningsnivå och om läkaren utfärdade ett intyg eller ej.

Evidensbedömning

Studierna (110, 114, 118) behandlar betydelsen av patienters utbild- ningsnivå och typ av anställning och visar resultat i olika riktning. I SBU-översikten (1) finns ingen studie om detta. Det finns inget vetenskapligt stöd för inverkan av patientens utbildning och typ av anställning på läkarnas sjukskrivningspraxis, på grund av alltför få studier och att resultaten går i olika riktning.

Patientens sjukdom och besvär

Studien av Campbell (103) visade att allmänläkare var mer benägna att utfärda ett sjukintyg för patienter med lättare psykiska besvär än för dem med somatiska besvär. I Shiels studie (123) visades att bland utfärdade sjukintyg var dessa oftare för än längre period än 28 veckor om patienten hade lättare psykiska besvär. I Löfvanders studie av två allmänläkares arbete med sjukskrivning (114) visades att depression och smärtbeteende hos män hade samband med läkarnas bedömning av arbetsoförmåga. Norrmén (118) fann att de patienter, som sökt läkare på grund av besvär från rörelseorganen

Resultat

SOU 2010:107

eller på grund av trötthet, oftare blev sjukskrivna. Joling visade i sin studie (110) att sjukskrivna med psykiska besvär hade högre chans att bli kallade till företagsläkare jämfört med dem med muskulos- keletala besvär. Pransky (119) fann att allmänläkare upplevde vissa tillstånd (somatisering, missbruk, psykiska besvär) som möjliga hinder för patientens återgång i arbete. Reiso (121) fann att för sjukskrivna med luftvägsbesvär hade läkaren lättare att ställa korrekt prognos för fortsatt sjukskrivning eller återgång i arbete, jämfört för de med psykiska besvär. Läkarna hade även svårare att ställa en korrekt prognos för fortsatt sjukskrivning eller återgång i arbete om patienten varit sjukskriven länge för skador, psykiska eller musku- loskeletala besvär.

Evidensbedömning

Det ska självklart finnas ett samband mellan diagnos och sjukskriv- ningspraxis, här handlar studierna mer om hur detta samband ser ut. Två studier (103, 114) indikerar ökad risk för sjukskrivning vid psykiska besvär, en studie visade att fler av sjukintygen för längre frånvaro avsåg psykiska diagnoser (123) och en annan studie (110) att företagsläkare kallade personer som var sjukskrivna p.g.a. psy- kiska besvär till besök snabbare än de med andra diagnoser. Enligt en studie (118) fanns samband mellan besvär från rörelseorganen respektive trötthet hos patienten och läkarens beslut att skriva sjukintyg. I en studie (121) visades att läkare hade svårare att korrekt bedöma prognosen för nedsatt arbetsförmåga vid vissa sjukdomar, framförallt psykiska besvär, skador och muskulos- keletala besvär. Enligt Pransky (119) ansåg allmänläkare att soma- tisering, missbruk eller psykiska besvär kunde vara hinder för återgång i arbete. Studierna är alla av begränsad kvalitet. I SBU- översikten (1) redovisades inte någon studie som undersökt denna patientfaktor. Sju studier (103, 110, 114, 118, 119, 121, 123) fann samband med typ av besvär och läkares praxis, bedömning eller svårigheter med bedömning i sjukskrivningsärenden. Variationen i design och utfallsmått mellan studierna är dock så betydande att det inte är meningsfullt att uttala sig om eventuella samband mellan patientens sjukdom och besvär och läkares sjukskrivningspraxis.

SOU 2010:107

Resultat

Patienten efterfrågar sjukintyg

Läkarens beslut att utfärda sjukintyg påverkades inte av om patienten efterfrågade detta, enligt en studie av Campbell (103).

Evidensbedömning

I SBU-översikten (1) redovisades en svensk enkätstudie med skrift- liga patientfall (62). Till skillnad mot Campbell (103) visade denna att läkaren oftare rekommenderade sjukskrivning till patienter som efterfrågade detta än till dem som inte gjorde det. Det finns således två studier (62, 103) som undersökt inverkan av att patienten efter- frågar ett sjukintyg och resultaten från dem går i olika riktning. Det finns inte vetenskapligt stöd för att patientens efterfrågan av sjuk- intyg påverkar läkarens beslut att utfärda detta, p.g.a. olika riktning av resultaten och alltför få studier.

Patientens bedömning av sin arbetsoförmåga

I en studie av Löfvander (58) framgår att det oftare fanns en överens- tämmelse mellan kvinnliga patienters och läkares bedömning av arbetsoförmåga än för manliga patienters och läkares bedömning. Norrmén (118) skriver i sin studie att patientens egen bedömning av arbetsoförmåga påverkade läkarens beslut att skriva sjukintyg.

Evidensbedömning

I SBU-översikten (1) finns ingen studie om denna frågeställning. Resultaten av de två nya studierna (58, 118) går i samma riktning, men de är av begränsad kvalitet och är alltför få för att ge veten- skapligt stöd för att patientens självskattade arbetsoförmåga påver- kar läkarens handläggning av sjukskrivningsärenden.

Samlad evidensbedömning av patientfaktorer

I nio studier (62, 103, 110, 114, 118, 119, 121–123) redovisas resultat om samband mellan patientfaktorer och läkares sjukskrivningspraxis. Det var en stor variation i vilka patientfaktorer som undersökts i de

Resultat

SOU 2010:107

olika studierna. Ett antal av dessa faktorer har emellertid endast undersökts i en eller i ett fåtal studier, och i några fall är resultaten motstridiga. Evidens saknas för betydelse av samtliga typer av patient- faktorer, på grund av för få studier.

3.2.2Vilka läkarfaktorer har samband med läkares sjukskrivningspraxis?

Flera av de redovisade studierna presenterar resultat som rör sam- band mellan olika läkarfaktorer, såsom ålder, år i yrket, kön, atti- tyder och läkaren sjukskrivningspraxis. Detta belyses i 14 studier (102, 104, 108, 112–114, 117, 120, 121, 122, 125–128).

Vi fann resultat för flera olika sådana läkarfaktorer och kunde därför dela upp frågeställningen i subkategorier med evidensbe- dömning för var och en av dessa. Detta sammanställs även i tabell 5, bilaga 3. Frågan om vetenskaplig evidens tas därefter upp för huvud- frågeställningen. Liksom för ovanstående frågeställning sammanfattas först de 14 studierna för att därefter endast kort redovisas för respektive subkategori.

I en studie av 822 specialister i allmänmedicin respektive i orto- pedi i två svenska län (102) redovisade Arrelöv att en majoritet av dem minst en gång per vecka upplevde arbetet med sjukskrivning av patienter som problematiskt. Andelen som hade problem ofta var högre bland allmänläkarna. Deras OR för att uppleva problem med att hantera de två rollerna som behandlande läkare respektive som medicinsk sakkunnig var t.ex. 2,9 och för att hantera situationer där man hade andra åsikter än patienten om sjuk- skrivningsbehovet var OR 3,5, jämfört med ortopeder.

I en fransk studie av Coudeyre (104) av allmänläkare användes ett frågeformulär som inkluderade två skalor rörande läkares så kallade rörelserädsla (fear-avoidance beliefs)2 vad gäller aktivitet vid ländryggsbesvär. Höga poäng på skalorna innebar stark rörelse- rädsla. Enkäten skickades till 864 allmänläkare för att undersöka

2 Modellen för rörelserädsla är ett sätt att beskriva en kognitiv faktor som i olika studier visats sig ha betydelse för människors förhållande till och beteende vid bl.a. kroniska ländryggsbesvär. Det handlar om rädsla och oro och föreställningar om att röra sig vid smärta i ländryggen kan förvärra smärtan och att man därför bör undvika att vara i rörelse (93, 133, 134). Rörelserädsla anses problematiskt då det finns vetenskaplig evidens för att aktivitet är viktigt för att bli bättre vid denna typ av besvär. Riktlinjer i sjukvården handlar numera om att ge råd om aktivitet i samband med ländryggssmärta och det är då problematiskt om vårdgivare, t.ex. läkare, förmedlar sådant som främjar ett förhållningssätt präglat av rörelserädsla hos ryggpatienter.

SOU 2010:107

Resultat

betydelsen av deras egna attityder kring rörelserädsla för deras rekommendationer om sjukfrånvaro, vila och fysisk aktivitet för patienter med akuta ländryggsbesvär. Sexton procent av läkarna hade höga poäng på skalan för rörelserädsla och dessa läkare ordinerade sina patienter längre sjukfrånvaro (>8 dagar) samt vila vid ländryggsbesvär, jämfört med dem som hade lägre poäng.

Gulbrandsen (108) studerade samband mellan 308 norska allmän- läkares attityder, bl.a. till sjukskrivning, och deras sjukskrivnings- praxis. Man fann inga sådana samband.

I en svensk studie av Larsson (112) av 39 obstetrikers attityd till sjukskrivning visades att fler manliga än kvinnliga obstetriker, 73 respektive 51 procent, bedömde att ländryggssmärta hos gravida kunde förklaras av kvinnans personliga problem. Det framgick inte om detta påverkade deras sjukskrivningar. Inga övriga könsskillnader framkom.

Löfgren (113) använde enkätdata från 5 455 läkare som arbetade inom tio olika typer av kliniska verksamheter i två svenska län. Sjuttiofyra procent av läkarna hade patientkonsultationer som också handlade om sjukskrivning minst några gånger per år och hälften hade sådana ärenden minst sex gånger/vecka. En tredjedel av läkarna ansåg att sådana ärenden var problematiska minst en gång i veckan, i större utsträckning om man hade sådana kon- sultationer ofta. Bland vårdcentralsläkarna hade 62 procent sjuk- skrivningsärenden minst sex gånger per vecka. Motsvarande siffra för ortopeder var 83, för rehabiliteringsläkare 79, företagsläkare 78, onkologer 73, och psykiatriker 64 procent, dvs. de hade sjukskriv- ningsärenden oftare. Andelen läkare som upplevde problem med dessa ärenden minst en gång per vecka var dock högst bland vårdcentralsläkarna; 60 procent. Det fanns inga könsskillnader. De aspekter som flest läkare skattade som mycket problematiska var; att hantera situationer när läkaren och patienten hade olika åsikt om behov av sjukskrivning, att förlänga sjukskrivning som utfärdats av en annan läkare samt att bedöma arbetsförmåga, och längd och grad av sjukskrivning.

I en annan svensk studie av Löfvander (114), av två allmän- läkares bedömningar av arbetsoförmågan hos invandrade patienter, visades att det var en god överensstämmelse mellan deras bedömning av män (kappa värde 0,73; p <0,001) och kvinnor (kappa värde 0,70; p <0,001). De två läkarna träffade var och en av patienterna gemensamt och skattade var för sig i efterhand deras arbetsförmåga. När läkarna, efter studien, reflekterade över konsultationerna fann de

Resultat

SOU 2010:107

att de påverkats emotionellt av patienternas beskrivning av sin livs- situation och drog slutsatsen att detta påverkat deras bedömningar.

Betydelsen av läkarens erfarenhet och arbetstid undersöktes i en svensk enkätstudie av Norrmén (117) som inkluderade 65 allmän- läkare och deras patienter. Den visade att äldre allmänläkare och de med längre erfarenhet från vårdcentralsarbete oftare utfärdade sjuk- intyg för sina patienter än vad allmänläkare med kortare erfarenhet gjorde. Även allmänläkare som arbetade deltid utfärdade sjukintyg mera frekvent än de som arbetade heltid. Allmänläkare som regel- bundet deltog i fortbildning utfärdade färre intyg än de övriga. Man fann inget samband mellan allmänläkares kön och sjukskrivnings- beteende.

I en studie från Israel (120) studerade Ratzon om kirurger skiljde sig åt vad gäller bedömning av behovet av sjukskrivning. Data insamlades via funktionstester, enkäter och intervjuer för de 49 patienter som opererats för karpaltunnelsyndrom av någon av de fem kirurger som arbetade vid samma klinik. Merparten av patienterna var yrkesverksamma kvinnor. De besvarade en enkät före operationen och efter operationen gjordes ett funktionstest. Patienterna intervjuades per telefon varannan vecka under de kom- mande tre månaderna. Det var stora skillnader i den sjukskrivnings- tid som kirurgerna rekommenderade sina patienter, detta varierade från 1 till 36 dagar, med en median på 21 dagar. Det framgår ej vad dessa skillnader berodde på. Den största riskfaktorn för fördröjd återgång i arbete var just läkarens rekommendationer, vilket inte kunde förklaras med patientfaktorer såsom sjukdom och funktion- sbegränsning.

I Norge studerade Reiso (121) i vilken utsträckning läkarens prognos för sina sjukskrivna patienter vad avser om de återgått i arbete eller var fortsatt sjukskrivna fyra veckor senare, stämde med patienternas faktiska återgång i arbete eller sjukskrivning. Studien inkluderade 49 allmänläkare och tre företagsläkare samt deras patienter. Reiso visade att läkarnas prognos för patientens återgång i arbete i hög grad överensstämde med det faktiska utfallet vid kortare sjukskrivningar. Prediktionen för en fortsatt sjukskrivning vid långa sjukskrivningar, 3–20 veckor, var också god. Vid korta sjukskrivningsperioder var sannolikheten högre för att läkarens prognos skulle vara rätt om patienten hade luftvägsbesvär (OR 2,84) och lägre om patienten hade psykiska besvär (OR 0,46) jäm- fört med alla övriga diagnosgrupper. Sannolikheten för korrekt prognos var ännu lägre för patienter som varit sjukskrivna länge för

SOU 2010:107

Resultat

skador, psykiska eller muskuloskeletala besvär. Man fann inget sam- band mellan korrekt prognos och ålder eller kön hos patienten, läkarens ålder, kön eller sjukskrivningsbeteende eller med de andra studerade faktorerna.

I en studie från Storbritannien (122) av sjukintyg skrivna av 67 allmänläkare undersökte Shiels samband mellan kön och sjuk- skrivning dels i medellång, 6–28 veckor, och dels långvarig sjuk- skrivning, längre än 28 veckor. Analysen visade att manliga allmän- läkare utfärdade fler intyg för medellång sjukskrivning till manliga än till kvinnliga patienter och fler än kvinnliga läkare till kvinnliga patienter. Inget samband med läkares kön vid långvarig sjuk- skrivning (> 28 veckor).

I en annan studie av Shiels (123), på samma material, analyserade författarna intyg utfärdade av 44 läkare vid nio vårdcentraler för att studera risken att bli långtidssjukskriven (> 28 veckor). Analysen visade att faktorer som rörde läkaren och vårdcentralen förklarade endast en liten del i variationen; 3,4 procent respektive 2,8 procent. Inget samband med läkarens kön vid sjukskrivning som varade längre än 28 veckor.

I en svensk studie av Swartling (126) intervjuades 17 ortopeder vid fem ortopediska kliniker i fyra landsting. Deras syn på sjuk- skrivningsuppdraget hade visst samband med deras syn på sin roll i sjukvårdssystemet. Några hade stora problem med att hantera de två rollerna som patientens behandlare respektive som medicinskt sakkunnig samt med att hantera om patienten hade annan syn på behovet av sjukskrivning. Om deras syn på uppdraget påverkade deras praxis eller ej framgick inte.

I en svensk enkätstudie av 3 997 läkare som arbetade inom vårdcentraler, ortopedi respektive övriga kliniker, studerade Swartling (125) förekomst av problem generellt när det gäller sjukskrivning och speciellt sådana problem som kunde vara emotionellt påfrestande. Liksom i Löfgrens studie (113), som baserats på samma data, fann hon att många upplevde problem i stor utsträckning och att detta framförallt gällde vårdcentralsläkare. Följande andelar av läkarna på vårdcentral, inom ortopedi, respektive andra kliniker upplevde det som mycket eller ganska problematiskt att hantera de dubbla rollerna som behandlande läkare kontra medicinskt sakkunnig (66, 39 respektive 30 %), hantera situationer när läkaren och patienten har olika upp- fattningar om sjukskrivningsbehovet (83, 59, 54 %), upplever konflikter kring detta varje vecka (22, 16, 6 %) känner sig minst en gång per månad hotad av en patient i samband med sjukskrivning

Resultat

SOU 2010:107

(10, 5, respektive 3 %). Det fanns några skillnader, vad avser kön och antal år i yrket, och vilka problem man upplevde.

I en annan svensk studie av Söderberg (127) undersöktes kvali- teten i 2 249 sjukintyg. Det var stor variation med avseende på kvaliteten på information i intygen. I allmänhet innehöll sjukintyg från allmänläkare och från läkare under utbildning (dvs. de som ännu inte var specialister) mer information, särskilt när det gäller information om typ av anställning samt om vanligt förekommande arbetsuppgifter, jämfört med sjukintyg från företagsläkare och sjukhus- läkare (p–värde <0,001).

Watson (128) undersökte i en enkätstudie samband mellan läkares attityder till smärta och deras sjukskrivningsbeteende. I studien ingick 83 allmänläkare på ön Jersey, Storbritannien. Läkares attityder mättes med en validerad skala över smärta och attityder till smärta, så kallad rörelserädsla (pain attitudes and beliefs scale, PABS). Resultatet visade att allmänläkares attityder till smärta inte hade samband med antalet utfärdade sjukintyg för icke specifik ländryggssmärta, men för övriga sjukdomstillstånd. Allmänläkare med lång erfarenhet utfärdade fler intyg för patienter med icke specifik ländryggssmärta än allmänläkare med kortare yrkeserfarenhet.

De ovan redovisade studierna belyser således betydelsen av olika faktorer, relaterade till den enskilde läkaren. Som framgår, var det en mycket stor spridning i studiedesign liksom i antalet deltagande läkare. Det senare varierade från två läkare i en studie (114) till 5 455 i den som hade flest deltagare (113).

3.2.2.1Finns det samband mellan subkategorier av läkarfaktorer och läkares sjukskrivningspraxis?

Här följer en sammanställning av studierna utifrån de fyra subkate- gorier av läkarfaktorer som det fanns resultat om i flera studier; läkarens ålder, kön, attityder och specialitet (tabell 2). Evidensnivån bedömdes för var och en av dessa subkategorier där även resultaten från studierna från SBU-översikten (1) beaktades. Resultaten finns även sammanställda i tabell 5, bilaga 3.

SOU 2010:107

Resultat

Läkarens ålder och erfarenhet

I Watsons studie från Storbritannien (128) visades att ju fler år som allmänläkare arbetat, desto fler sjukintyg skrev de för patienter med icke-specifika ländryggsbesvär. Enligt en svensk studie av Norrmén (117) utfärdade äldre allmänläkare och läkare med lång vårdcentrals- erfarenhet oftare sjukintyg för sina patienter än vad allmänläkare med kortare erfarenhet gjorde. Reiso (121) fann inget samband mellan grad av korrekthet i läkares bedömning om fortsatt sjuk- frånvaro eller återgång i arbete och läkarens ålder. Swartling (125) fann att andelen som upplevde problem med sjukskrivningar sjönk med antal år i yrket.

Evidensbedömning

Studiernas resultat går i olika riktning avseende betydelse av läka- rens ålder respektive erfarenhet i yrket. När de fyra studierna (117, 121, 125, 128) av begränsad kvalitet fogas till de två studierna om detta (62, 63) från SBU:s översikt (1), också de av begränsad kva- litet, finns det inte vetenskapligt stöd för att läkarens ålder eller år i yrket påverkar dennes sjukskrivningspraxis, p.g.a. att resultaten från studierna går i olika riktning.

Läkarens kön

Två svenska enkätstudier fann inget samband mellan läkares kön och sjukskrivningspraxis (114, 117). I en av dessa (114) deltog bara en kvinna och en man. Två norska studier (108, 121) fann inte heller någon könsskillnad i läkarnas attityd till handläggning av sjuk- skrivningsärenden respektive i korrekt prognos om framtida sjuk- skrivning. Tre studier, en från Skottland och två från Sverige, (112, 122, 125) visade könsskillnader för vissa aspekter men inte för andra.

Evidensbedömning

Resultaten av de sju studierna (108, 112, 114, 117, 121, 122, 125) går i olika riktning vad avser samband mellan läkarens kön och sjukskrivningspraxis. Tre av dem (108, 117, 121) fann inte några

Resultat

SOU 2010:107

könsskillnader i sjukskrivningspraxis vilket även stämmer med resultaten med en av studierna (63) från SBU-översikten. Tre studier fann vissa könsskillnader (112, 122, 125). Tillsammans med en studie (62) från SBU-översikten visar alltså sammanlagt fyra studier (62, 112, 122, 125) vissa könsskillnader (tabell 5). Samtliga studier är av begränsad kvalitet, och ger inte vetenskapligt stöd för samband mellan läkarens kön och deras sjukskrivningspraxis, p.g.a. att studierna är alltför få och att resultaten från dem som finns går i olika riktning.

Läkarnas uppfattningar och känslor

Det framkom i en fransk studie av Coudeyre (104) om läkares rörelserädsla (fear-avoidance beliefs) att allmänläkare med hög skattning på denna skala (stark rörelserädsla) var mer benägna att ordinera längre sjukskrivningar och vila vid akuta ländryggsbesvär än övriga läkare. En studie från Storbritannien av Watson (128) visade motsatsen, dvs. att allmänläkares attityder till smärta inte påverkade antalet sjukintyg för icke-specifika ländryggsbesvär, men däremot redovisades ett positivt samband mellan antal sjukintyg och patienter med psykiska besvär och besvär från luftvägarna. De två allmänläkarna i Löfvanders svenska studie (114) sa att de påverkats emotionellt av patienternas beskrivningar av sin livssituation. Gulbrandsen (108) visade i en norsk studie att läkares upp- fattningar och erfarenheter inte påverkade deras sjukskrivnings- praxis. Swartling visade i en studie av ortopeder i Sverige (126) att deras syn på handläggning av sjukskrivningsärenden hörde ihop med deras syn på sjukskrivningsuppdraget och sin roll i sjukvårds- systemet.

Evidensbedömning

Två studier fann att läkares sjukskrivningspraxis påverkades av läkarnas uppfattningar och/eller känslor (104, 114), en studie fann inget sådant samband (108) och två studier (126, 128) redovisade resultat om detta i olika riktning. Även när resultaten läggs sam- man med de två studierna om detta (58, 64) från SBU-översikten finns det inte tillräcklig vetenskapligt stöd för att läkarnas upp- fattningar eller känslor påverkar deras sjukskrivningspraxis, p.g.a.

SOU 2010:107

Resultat

alltför få studier och att resultaten i dem som finns går i olika riktning.

Samband med läkarens specialitet eller utbildningsnivå

Beträffande samband mellan läkares specialitet och dennes sjuk- skrivningspraxis visade en svensk studie av Söderberg (127) skill- nader mellan läkare inom olika kliniska verksamheter liksom mellan specialister och de som ännu inte var specialister, när det gäller kvalitet i de sjukintyg de skrev. I en annan svensk studie visade Löfgren (113) skillnader mellan läkare från olika typer av kliniska verksamheter i såväl frekvens som typ av upplevda problem i samband med sjukskrivningsärenden. Båda dessa studier omfattade stora material.

Evidensbedömning

Vi fann endast två studier (113, 127) som inkluderat läkare från olika kliniska verksamheter alternativt med olika utbildningsnivå. Båda studierna visade stora skillnader i upplevda problem respek- tive i kvalitet på sjukintyg mellan olika kategorier av läkare. I två svenska studier från SBU:s översikt (1) fann Englund och Jensen (56, 62) också skillnader. Dessa fyra studier (56, 62, 113, 127) går i samma riktning men är av begränsad kvalitet vilket innebär att det inte finns vetenskapligt stöd för ett samband mellan läkares specia- litet och deras sjukskrivningspraxis, på grund av alltför få studier.

Samlad evidensbedömning av läkarfaktorer

I studierna om samband mellan läkarfaktorer och sjukskrivnings- praxis är det en stor variation i vilka faktorer som studerats, och de flesta faktorer finns bara med i någon eller några av studierna. I en av studierna (120) konstateras bara att det finns skillnader men de ställs inte i relation till några faktorer. Samtliga inkluderade studier är av begränsad kvalitet. De läkarfaktorer som har studerats har evidensbedömts var för sig. För några av dessa faktorer finns mot- stridiga resultat och variationen i såväl urval som utfallsmått är betydande. Det finns därför inte vetenskapligt stöd för ett samband med någon av de studerade läkarfaktorerna och läkares sjukskrivnings-

Resultat

SOU 2010:107

praxis. Även när studierna (56, 58, 62–64) från SBU:s littera- turöversikt (1) tas med, saknas evidens för samtliga typer av läkar- relaterade faktorer.

3.2.3Vilka problem rapporterar läkare i sitt arbete med patienters sjukskrivning?

I 13 studier (102, 105, 108, 109, 111–113, 116, 119, 124–126, 129) belyses olika typer av problem som läkare har i sitt arbete med sjukskrivning av patienter. Det fanns flera studier om några av dessa problem och vi kunde därför dela upp frågeställningen i subkategorier med evidensbedömning för var och en av dessa. De specifika problemområden som det fanns resultat om är; problem att hantera de två rollerna som behandlande läkare respektive medicinskt sakkunnig, svårigheter att förlänga sjukintyg som ut- färdats av en annan läkare, problem med att bedöma patienters funktion, arbetsförmåga respektive behov av sjukskrivning, att han- tera situationer när läkaren och patienten har olika åsikter om behovet av sjukskrivning, problem i samverkan med andra yrkes- grupper eller andra aktörer, läkarens bristande kunskaper samt Resultaten är även sammanställda i tabell 6, bilaga 3.

Andelen läkare som rapporterade problem i sitt arbete med sjukskrivning varierade mellan studierna. I några studier ställdes mera detaljerade frågor om detta till ett stort antal läkare (102, 113, 125) medan andra studier undersökt denna fråga inom en specia- litet, oftast bland allmänläkare. I studierna som ställt mer detalje- rade frågor om problem, som i Löfgren (113), framkom stor varia- tion i vad läkare upplever som problematiskt.

Studierna redovisas här nedan var för sig, för att sedan endast kort- fattat beskrivas i samband med att respektive subkategori behandlas. En sammanfattande bedömning görs därefter för området i sin helhet.

I en studie av 822 specialister i allmänmedicin respektive orto- pedi i två svenska län (102) redovisade Arrelöv att en majoritet minst en gång per vecka upplevde arbetet med sjukskrivning av patienter som problematiskt. Resultat redovisas för flera olika typer av problem. Båda grupperna fann det mest problematiskt att bedöma arbetsförmåga och optimal sjukskrivningstid, hantera situa- tioner när man inte var överens med patienten, eller hantera eventuell förlängning av en sjukskrivning där annan läkare skrivit tidigare intyg. Andelen med problem var högre bland allmänläkarna. Deras

SOU 2010:107

Resultat

OR för att uppleva problem med att hantera de två rollerna som behandlande läkare respektive medicinsk sakkunnig var t.ex. 2,9 och för att hantera situationer där man hade andra åsikter än patienten om sjukskrivningsbehovet var OR 3,5, jämfört med orto- peder.

I en svensk intervjustudie av 14 läkare vid olika typer av klinisk verksamhet (105) om deras erfarenheter i sjukskrivningsarbetet, visade Edlund att flera hade olika typer av problem med detta. Många kände sig isolerade, upplevde krav från samhället att inte utfärda sjukintyg samt att man hade mindre tid till konsultationer samtidigt som patienterna var fler och sjukare. Andra problem var, att man hade otillräckliga kunskaper om socialförsäkringssystemet, om arbetsmarknaden och krav i olika yrken samt bristande sam- verkan mellan sluten- och öppenvård i sjukskrivningsärenden.

Gulbrandsen (108) studerade samband mellan norska allmän- läkares attityder till sjukskrivning, och deras faktiska sjukskrivnings- praxis. Det framkom att många upplevde ett flertal olika typer av problem i arbetet med sjukskrivningar och att detta även upplevdes som en börda.

I Husseys intervjustudie (109) av 67 allmänläkare i Skottland framkom att en majoritet upplevde en stark intressekonflikt mellan sin roll som behandlande läkare och sitt ansvar gentemot samhället respektive berörda myndigheter. Många valde då rollen som ”patient- företrädare” och skrev intyg enligt patientens önskemål. Man fann även flera andra typer av problem och hur dessa hanterades. För några av läkarna var en upplevd obalans mellan lagstiftningens krav och den inneboende komplexiteten i handläggningen av sjuk- skrivningsärenden central. Ett annat problem som läkarna upplevde var att deras kunskap om sjukskrivningssystemet var begränsad.

I en svensk studie (112) med enkäter till 39 obstetriker visade Larsson att en majoritet av obstetrikerna fann handläggning av sjukskrivning av gravida kvinnor som problematiskt och upplevde en konflikt mellan de två olika rollerna som medicinskt sakkunnig och som gravida kvinnors behandlande läkare.

I en enkätstudie (113) med 5 455 läkare från olika typer av kliniska verksamheter, fann Löfgren att en tredjedel av läkarna minst en gång i veckan ansåg att arbetet med sjukskrivning var problematiskt. Flera detaljerade frågor om olika typer av problem ingick i studien, både vad gäller frekvens av dem och hur allvarliga man upplevde att de var. Avseende allvarlighetsgrad, ansåg man att följande var mycket eller ganska problematiskt att hantera: menings-

Resultat

SOU 2010:107

skiljaktigheter med patienten angående sjukskrivning (61 %), hand- lägga eventuell förlängning av sjukskrivning som initierats av en annan läkare (54 %), bedöma arbetsförmåga (54 %), bedöma längd och grad av sjukfrånvaro (54 %) respektive göra en handlingsplan för sjukskrivningstiden (38 %). Att hantera de två rollerna som behandlande läkare respektive medicinskt sakkunnig ansåg 39 pro- cent var mycket eller ganska problematiskt. Det var stora skillnader mellan de olika specialiteterna i svaren.

I en belgisk studie (116) studerade Mortelmans frekvens och inne- håll i kommunikationen mellan 15 försäkringsläkare och 40 företags- läkare, då bristande kommunikation mellan dem var ett problem. Man införde ett strukturerat kommunikationssystem men det användes endast för 52 procent av de 504 patienterna.

I USA gjorde Pransky (119) en explorativ studie för att få kunskap om allmänläkares praxis, perspektiv och vanliga problem när det gäller patienters funktion och återgång i arbete, med speciellt fokus på vad läkarna upplevde som incitament, hinder och förbättringsmöjligheter i hantering av sjukskrivningsärenden. Sjuk- skrivningsfrågor var aktuella för ca tio procent av deras patienter. Närmare 80 procent ansåg att tidig återgång i arbete är bra för patienten. Flertalet tyckte inte att de hade tillräckliga kunskaper inom området för att hantera sjukskrivningar på ett optimalt sätt. Nästan alla ansåg att det var viktigt att ha en roll i sina patienters sjukskrivningsprocess. Hinder för läkarna att göra ett bra jobb var dels vissa tillstånd hos patienten (somatisering, missbruk, psykiska besvär), konflikter på jobbet, patientens önskan om sjukskrivning, att arbetsgivaren inte hade alternativa arbetsuppgifter eller var svår att få information från. En majoritet av läkarna saknade specifika rikt- linjer för att bedöma återgång i arbete. Mindre än en fjärdedel hade utbildning inom området och de som hade sådan hanterade sjuk- skrivningsärendena på ett bättre sätt.

Skillnader beträffande synen på sjukskrivningsuppdraget fram- kom i en svensk intervjustudie av 19 allmänläkare (124). I studien fann Swartling även en del problem, såsom en stark känsla av konflikt mellan samhällets och patientens intressen. Det var stora skillnader mellan allmänläkarna i synen på sin roll som behandlande läkare och hur de upplevde konflikten mellan patientens respektive samhällets förväntningar. För några var hantering av sjukskrivnings- ärenden mycket problematiskt.

I en svensk enkätstudie med svar från 3 997 läkare som arbetade inom vårdcentraler, ortopedi respektive övriga kliniker, studerade

SOU 2010:107

Resultat

Swartling (125) förekomst av problem generellt när det gäller sjukskrivning och speciellt av sådana problem som kunde vara emotionellt påfrestande. Liksom i Löfgrens studie (113), som base- rats på samma data, fann hon att många upplevde problem i stor utsträckning och att detta framförallt gällde vårdcentralsläkare. Följande andelar av läkarna på vårdcentral, inom ortopedi, respe- ktive inom andra kliniker upplevde det som mycket eller ganska problematiskt att hantera de två rollerna som behandlande läkare kontra medicinskt sakkunnig (66, 39 respektive 30 %) samt att hantera situationer när läkaren och patienten har olika uppfatt- ningar om sjukskrivningsbehovet (83, 59, 54 %), upplevde kon- flikter kring detta varje vecka (22, 16, 6 %) respektive kände sig hotad av en patient i samband med sjukskrivning minst en gång per månad (10, 5, respektive 3 %).

I ytterligare en studie av Swartling (126), avseende 17 ortopeder vid fem olika ortopediska kliniker i fyra landsting i Sverige fram- kom bl.a. situationer där läkaren och patienten hade olika syn på behovet av sjukskrivning som ett problemområde, liksom att han- tera de två rollerna som behandlande läkare och medicinskt sak- kunnig.

I en svensk studie (111) av von Knorring, baserad på fokus- gruppsintervjuer av 26 läkare med olika specialiteter, identifierades att de problem läkarna upplevde fanns på olika strukturella nivåer; samhället, socialförsäkringssystemet, hälso- och sjukvårdens organi- sation och i läkarens arbetssituation. De problem som framkom rörde bl.a. arbetsförmågebedömning, läkarens två roller samt bristen på vetenskaplig kunskap om konsekvenser för patienten av att vara sjukskrivna. Upplevelsen av svårigheter ledde till att många beskrev sitt arbete med patienters sjukskrivning som ett psykosocialt arbetsmiljöproblem – de mådde dåligt i samband med dessa arbetsuppgifter och kände inte att de gjorde att bra jobb. Det framkom att många av problemen som läkarna upplevde kunde kopplas till bristande ledning och styrning av arbetet med patienters sjukskrivning.

I en av interventionsstudierna, den av Österås (129), är själva utgångspunkten att läkare har problem med att bedöma funktion och arbetsförmåga, och interventionen syftar till att åtgärda detta.

Resultat

SOU 2010:107

3.2.3.1Subkategorier av problem

Här följer en sammanställning av studierna utifrån de sju sub- kategorier som identifierades (tabell 2). Resultaten har även sam- manställts i tabell 6, bilaga 3.

Problem att hantera de två rollerna som behandlande läkare respektive medicinskt sakkunnig

Svårigheter att hantera de två rollerna som behandlande läkare res- pektive som medicinskt sakkunnig i sjukskrivningsärenden, ibland uttryckt som konflikt mellan samhällets och patientens krav, har undersökts i flera studier. Tre studier av allmänläkare (108, 109, 124), en studie av ortopeder (126) och en studie (111) av olika specialistkategorier av läkare, inklusive allmänläkare, visade att många fann det problematiskt att hantera de två rollerna som behandlande läkare och medicinskt sakkunnig i handläggningen av sjukskrivningsärenden. En större enkätstudie (113) redovisade att 39 procent av läkarna från tio olika typer av klinisk verksamhet ansåg att det var mycket eller ganska problematiskt att hantera de två rollerna. Swartling (125), fann att motsvarande siffra för vård- centralsläkare var 66 procent. I en enkätstudie (112) av 39 obstet- riker redovisade Larsson att 77 procent instämde i att det fanns en konflikt mellan de två rollerna i handläggningen av sjukskrivnings- ärenden för gravida kvinnor.

Evidensbedömning

I sju studier (108, 109, 111–113, 124, 126) redovisade författarna att när det gäller sjukskrivningsärenden har många läkare problem med att hantera de två rollerna som behandlande läkare respektive medicinskt sakkunnig. Även en studie (65) från SBU-rapporten fann detta. Det innebär att det finns åtta studier (65, 108, 109, 111– 113, 124, 126) av begränsad kvalitet som alla visar samma sak, vilket innebär att det föreligger begränsat vetenskapligt stöd för att många läkare har problem med att hantera de två rollerna som behandlade läkare och medicinskt sakkunnig i sjukskrivnings- ärenden (evidensstyrka 3).

SOU 2010:107

Resultat

Situationer där läkaren och patienten har olika åsikter om behovet av sjukskrivning

I två studier av allmänläkare (109, 124), en skotsk och en svensk, i en av ortopeder (126) i Sverige och i en studie av olika specialist- kategorier av läkare (111) i Sverige visades att läkare tycker det är problematiskt att hantera situationer när läkaren och patienten har olika åsikter om behovet av sjukskrivning. I studien av obstetrikers attityder till sjukskrivning (112) redovisades att en majoritet hade upplevt obehagliga situationer i samband med patientsamtal där denne och patienten hade olika åsikter om behovet av sjuk- skrivning. I en svensk enkätstudie (113) redovisades att 61 procent av läkarna vid tio olika typer av klinisk verksamhet, ansåg att det var mycket eller ganska problematiskt att hantera menings- skiljaktigheter med patienter kring sjukskrivning. Swartling (125) fann att motsvarande siffra för vårdcentralsläkare var 83 procent och den siffran var endast något lägre för de av dessa som hade specialistutbildning i allmänmedicin (81%) (102).

Evidensbedömning

I sex studier (109, 111–113, 124, 126) redovisade författarna att läkare tycker det är problematiskt att hantera situationer när patient och läkare har olika åsikt om behovet av sjukskrivning. I SBU-översikten fanns två studier (64, 65) som visade samma resultat. Därmed finns det åtta studier (64, 65, 109, 111–113, 124, 126) av begränsad kvalitet som fann detta. Vilket ger begränsat vetenskapligt stöd för att läkare anser att det är problematiskt att hantera situationer där patient och läkare har olika åsikt om behovet av sjukskrivning (evidensstyrka 3).

Problem med att bedöma patienters funktion, arbetsförmåga eller behov av sjukskrivning

Två studier av allmänläkare (109, 124) och en studie av läkare inom flera specialiteter (111) visade att läkarna tyckte att det är problematiskt att bedöma hur sjukdom påverkar patientens funk- tion, arbetsförmåga eller behov av sjukskrivning. Löfgren (113) redovisade att 37 procent av läkarna, från tio olika typer av kliniska verksamheter, ansåg att det var mycket eller ganska problematiskt att bedöma patienters funktionsförmåga och ännu fler, 54 procent,

Resultat

SOU 2010:107

att bedöma arbetsförmåga. I en annan studie (102), baserat på samma data, men med fokus på specialister inom ortopedi res- pektive allmänmedicin, fann man liknande resultat samt att 78 procent av allmänläkarna och 44 procent av ortopederna ansåg det problematiskt att bedöma optimal sjukskrivningstid- och grad. I en studie (129) gjordes en intervention för att åtgärda problemet med att bedöma funktionsnedsättning och arbetsförmåga.

I en studie (112) av 39 obstetrikers attityder till sjukskrivning framkom att 63 procent instämde i att det var svårt att sätta en korrekt medicinsk diagnos i samband med att de skrev ett sjukintyg, samt att 88 procent bedömde att de var dåliga på att bedöma gravida kvinnors arbetsförmåga.

Evidensbedömning

I sju studier (102, 109, 111–113, 124, 129) redovisas resultat om läkares problem i samband med bedömning av patientens funktion, arbetsförmåga och behov av sjukskrivning. Studierna av Löfgren och Arrelöv (102, 113) redovisar delvis olika data för i viss utsträckning samma population, varför vi i evidensbedömningen bara räknar en av dem. Även en av interventionsstudierna, den av Österås (129), var baserad på och försökte åtgärda detta problem. Det fanns två studier (55, 65) i SBU-översikten som redovisade att läkare har problem med detta. De åtta studierna (55, 65, 109, 111– 113, 124, 129) är alla av begränsad kvalitet och ger ett begränsat vetenskapligt stöd för att många läkare upplever bedömning av patientens funktion, arbetsförmåga respektive behov av sjukskrivning som problematiskt (evidensstyrka 3).

Problem med sjukskrivningsärenden som innebär att eventuellt förlänga sjukskrivning som initierats av en annan läkare

I en enkätstudie fann Löfgren (113) att 55 procent av läkarna från tio olika typer av klinisk verksamhet, ansåg att det var mycket eller ganska problematiskt att hantera förlängning av sjukskrivningar som initierats av en annan läkare, en betydligt lägre andel (12 %) ansåg att detta inte alls var problematiskt.

SOU 2010:107

Resultat

Evidensbedömning

Denna studie (113) är av begränsad kvalitet liksom Timpkas studie (65) från SBU-översikten. Det finns inte tilläckligt vetenskapligt stöd för att läkare upplever det som problematiskt att hantera sjuk- skrivningsärenden som initierats av en annan läkare, på grund av alltför få studier.

Problem med bristande kunskap

I fyra studier (105, 109, 119, 129), en svensk, en från Skottland, en från USA, och en från Norge framkom att läkarna såg det som ett problem att de inte hade tillräckliga kunskaper om arbets- marknaden och villkoren på den samt om socialförsäkrings- systemet. I Österås studie (129) var detta en av utgångspunkterna för interventionen.

Evidensbedömning

Det fanns fyra nya studier som visade detta (105, 109, 119, 129), samt en studie från SBU:s översikt (65), varför det finns begränsat vetenskapligt stöd för att läkare anser att deras bristande kunskaper om arbetsmarknaden eller socialförsäkringssystemet är ett problem (evidensstyrka 3).

Problem i samverkan med andra yrkesgrupper eller andra aktörer

I åtta studier (102, 105, 109, 111, 112, 116, 119, 124) redovisades att läkare upplevde olika typer av problem i samverkan med aktörer utanför hälso- och sjukvård och/eller i samarbete med andra inom hälso- och sjukvården. I studien av von Knorring (111) framkom att ett problemområde läkarna hade var relaterat till utformningen av socialförsäkringssystemet och andra bidragssystem, t.ex. att ersättningsnivån varierade mellan dem. I en annan svensk studie (105) redovisades att sjukhusläkare upplevde samverkan med Försäkrings- kassan som problematisk, bl.a. på grund av att handläggarna där hade dålig kunskap om medicinska aspekter. Allmänläkarna ansåg dock att samverkan med Försäkringskassan fungerade allt bättre. Ett annat

Resultat

SOU 2010:107

problem var brister i samverkan mellan sluten- och öppenvård när det gäller sjukskrivningsärenden. I den skotska studien av allmän- läkare (109) redovisar Hussey också flera problem i samverkan med andra, t.ex. att arbetsförmedlingen uppmuntrar sina klienter att gå till läkaren för att bli sjukskrivna. En majoritet av obstetrikerna i en svensk studie (112) upplevde att Försäkringskassan inte hade för- ståelse för deras bedömning av gravida kvinnors behov av sjuk- skrivning. Ett annat problem några hade var när barnmorskor före- språkade sjukskrivning av gravida patienter. Pransky (119) fann i sin studie att allmänläkare tyckte det var problem i samarbetet med arbetsgivare, t.ex. när de inte informerade om anpassnings- möjligheter eller inte var benägna att erbjuda detta. I Mortelmans studie (116) var utgångspunkten problem i kommunikation mellan olika läkarkategorier. Arrelöv (102) fann att specialister i ortopedi och allmänmedicin ofta sjukskrev patienter längre än nödvändigt p.g.a. väntetider till utredning hos Försäkringskassan eller arbets- förmedlingen eller för åtgärder hos arbetsgivaren. I en svensk studie (124) framkom att allmänläkare ansåg att handläggare på Försäkrings- kassan inte tog sitt ansvar i att bedöma om rätt till sjukpenning utan i praktiken lät läkaren göra detta, vilket läkarna upplevde som pro- blematiskt.

Evidensbedömning

I åtta studier (102, 105, 109, 111, 112, 116, 119, 124) redovisades att läkare upplevde problem i samverkan med andra, både inom och utanför hälso- och sjukvården. Även en studie av Timpka (65) från SBU-översikten fann detta, dvs. det finns nio studier med liknande resultat. Det innebär att det finns begränsat vetenskapligt stöd för att samverkan med andra, inom och utanför hälso- och sjukvården, i sjukskrivningsärenden upplevs som problematiskt av många läkare (evidensstyrka 3).

Bristande stöd och ledning i arbetet med sjukskrivningsärenden

I tre studier (102, 111, 125) finns data om olika aspekter relaterade till ledning och styrning av läkares arbete med sjukskrivnings- ärenden. I von Knorrings studie (111) framkom att läkarna var osäkra på var ansvaret för sjukskrivningar låg inom hälso- och sjuk-

SOU 2010:107

Resultat

vården samt att de saknade stöd från ledningen. I hälso- och sjukvården i Sverige är det i första hand verksamhetschefen som är ansvarig för att det finns en gemensam policy för olika aspekter av det gemensamma arbetet i sin verksamhet, vilket inkluderar policy för handläggning av sjukskrivningsärenden (13, 21, 137). Swartling (125) analyserade enkätsvar från 3 997 läkare som hade sjuk- skrivningsärenden och som arbetade vid vårdcentraler, ortoped- kliniker respektive andra typer av kliniska verksamheter. Fyrtiotre procent av dem arbetade på en mottagning eller klinik där det inte fanns någon gemensam policy för handläggning av sjukskrivnings- ärenden. Trettiotre procent hade inget stöd från sin närmaste chef i arbetet med sjukskrivningsärenden. Läkarna på ortopedklinik saknade oftare detta. Liknande resultat redovisas i en annan studie (102) på samma enkätdata, begränsat till specialister i ortopedi och allmän- medicin.

Evidensbedömning

Vi fann tre studier (102, 111, 125) av begränsad kvalitet i denna granskning, varav två var baserade på samma population. Ingen studie fanns om denna typ av problem i SBU-översikten. Det finns således inte vetenskapligt stöd angående problem med bristande ledning av läkares arbete med sjukskrivningsärenden, på grund av alltför få studier.

Samlad evidensbedömning av problem som läkare rapporterar i sjukskrivningsarbetet

SBU konstaterade i sin litteraturöversikt (1) att det fanns begränsad evidens för att läkare upplevde arbetet med sjukskrivning av patien- ter som problematiskt. Detta var ett mycket generellt resultat, studierna var då så få och hade så olika upplägg och fokus att det inte gick att uttala sig om problem på mer specifik nivå. I denna översikt finner vi samma övergripande resultat, dvs. att det finns begränsat vetenskapligt stöd för att många läkare finner arbetet med handläggning av patienters sjukskrivnings som problematiskt. Sexton olika studier, när de tre från SBU-översikten tas med, samtliga av begränsad kvalitet, belyste olika typer av sådana problem

Resultat

SOU 2010:107

(55, 64, 65, 102, 105, 108, 109, 111–113, 116, 119, 124–126, 129) (evidensstyrka 3).

Studierna visar att läkare upplever många olika typer av problem i sin sjukskrivningspraxis. Av dessa olika problemområden finns det begränsat vetenskapligt stöd för följande fem aspekter; att hantera de två rollerna som behandlande läkare kontra medicinskt sakkunnig, att hantera situationer när läkaren och patienten har olika åsikter om behovet av sjukskrivning, att bedöma funktion, arbetsförmåga eller behov av sjukskrivning, bristande kunskap, samt problem i samverkan med andra yrkesgrupper och aktörer (evidens- styrka 3).

Vetenskapligt stöd saknas för problem med andra aspekter av arbetet med sjukskrivning, på grund av alltför få studier.

3.2.4Har sjukintygen tillräcklig kvalitet för det de ska användas till?

Vi fann en norsk och en svensk studie (107, 127) som belyser om sjukintygen har tillräcklig kvalitet för det de ska användas till, dvs. som underlag i bedömning om rätt till ersättning och åtgärder.

I den norska studien (107) av 999 sjukintyg visade Fleten att informationen i dessa var otillräcklig för att kunna fastställa för vilka patienter sjukskrivningen skulle kunna förkortas genom en anpassning av patientens arbete.

I den svenska studien (127) undersökte Söderberg kvaliteten i 2 249 sjukintyg i ett nytt sjukfall. Information om typ av arbete och arbetsuppgifter förekom i mindre omfattning i intyg från sjukhus och företagshälsovård i jämförelse med från primärvården (p värde < 0,001). I 21 procent av intygen var informationen om patientens medicinska tillstånd bristfällig, i 30 procent var funktionsbeskrivningen bristfällig och i ytterligare 22 procent av intygen var båda dessa brist- fälligt beskrivna. Merparten, 73 procent av intygen, var alltså brist- fälliga när det gäller att förmedla central information till dem som ska använda den.

SOU 2010:107

Resultat

Evidensbedömning

Båda studierna (107, 127) visade brister vad gäller sjukintygens kva- litet. När resultaten av dessa två fogas till de två som publicerats på engelska om detta (59, 60) från SBU:s översikt, finner samtliga fyra att det ofta finns brister i sjukintygen. Trots att samtliga studier går i samma riktning och det inte finns någon studie som visar mot- satsen är underlaget inte tillräckligt för att kunna säga att det finns vetenskapligt stöd för detta resultat.

Med de vidare inklusionskriterierna som användes i SBU-över- sikten (1), fann man begränsat vetenskapligt stöd för bristande kvalitet i sjukintygen. Detta kunde alltså inte bekräftas i vår littera- turöversikt, p.g.a. alltför få studier.

3.2.5Är patienter och läkare överens om behovet av sjukskrivning?

Det fanns en studie om huruvida patienter och läkare gör samma bedömning av sjukskrivningsbehov. I en tvärsnittsstudie (118) med enkätdata från 65 allmänläkares konsultationer med 474 konsekutiva patienter redovisade Norrmén att det fanns ett samband mellan patientens och läkarens bedömning och utfärdande av sjukintyg. För patienter som själva bedömde att de inte kunde arbeta p.g.a. sjukdom och där läkaren bekräftade arbetsoförmågan var OR för sjukskrivning åtta gånger högre (OR 8,89; KI 3,60–21,93) för att ett sjukintyg skulle utfärdas än när man inte var överens om detta. När det gällde om läkaren och patienten gjorde samma bedömning skriver författarna att detta ofta var fallet, men redovisar inga siffror om det.

Evidensbedömning

Resultaten från Norrmén (118) överensstämmer med en av studierna om detta från SBU-översikten (58). Dessa två studier av begränsad kvalitet räcker inte för att ge vetenskapligt stöd för huruvida läkare och patient brukar vara överens om behovet av sjukskrivning.

Resultat

SOU 2010:107

3.2.6Interventionsstudier; kan läkares sjukskrivningspraxis påverkas?

Tre interventionsstudier av tillräcklig kvalitet inkluderades.

I en kontrollerad interventionsstudie av Faber från Neder- länderna (106) var syftet att främja samarbetet mellan allmänläkare och företagsläkare kring ländryggspatienter. I interventions- gruppen ingick 41 läkare, i kontrollgruppen, som fanns i en annan geografisk region, ingick 55 läkare. Interventionsgruppen gick en fyra timmar lång kurs där de bl.a. fick lära sig att använda ett formulär som skulle användas i samarbetet. Det var baserat på kli- niska riktlinjer för denna patientgrupp och för samverkan mellan primärvård och företagshälsovård. Interventionsgruppen erbjöds även att deltaga i två två-timmars uppföljningar av kursen. Både i interventions- och kontrollgruppen deltog 56 patienter som varit sjukskrivna 3–12 veckor p.g.a. ländryggssmärta. Vid en uppföljning efter 6 månader fann forskarna att patienterna i interventions- gruppen hade längre sjukskrivningstid. Dessutom var sanno- likheten signifikant högre för återgång i arbete för dem i kontroll- gruppen, även när man justerat för de baslinjefaktorer som hade påverkat återgång i arbete (ålder, kön, sjukskrivningstid före ink- lusion, höga krav/lågt inflytande på arbetet, återkommande länd- ryggsbesvär och hur länge man haft sådana besvär innan projektet, funktionsförmåga, rädsla att röra sig vid smärta samt livskvalitet). Det fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna vad avser smärta, funktionsförmåga, livskvalitet eller läkemedelskonsumtion. De i interventionsgruppen var emellertid mer nöjda med kontakten med sin företagsläkare. Interventionen hade inga effekter på kontakter mellan allmänläkare och företagsläkare. Under de sex månader som uppföljning varade kontaktade inga allmänläkare företagsläkare, och endast några företagsläkare i varje grupp kon- taktade allmänläkare, ingen signifikant skillnad i antal.

I Belgien genomförde Mortelmans också en kontrollerad inter- ventionsstudie för att förbättra samarbetet, här mellan försäkrings- läkare och företagsläkare kring handläggning av sjukskrivna patienter (115). Interventionen inleddes med återkommande lokala möten med försäkringsläkare och de företagsläkare som tillhörde en företagsläkarorganisation, med syfte att främja samarbete, erfaren- hetsutbyte, gemensamma synsätt på aktuella frågor samt tydliggöra deras olika roller i processen. Läkarna samtyckte också till att använda ett strukturerat formulär för kommunikation om sjuk-

SOU 2010:107

Resultat

skrivna patienter. Patienter som varit sjukskrivna minst en månad, var under 50 år och inte var gravida inkluderades och fördelades till interventionsgrupp (n = 505) eller kontrollgrupp (de som hörde till andra företagsläkare) (n = 1 059). Kommunikationsformuläret användes för patienterna i interventionsgruppen. Vid uppföljningen efter ett år framkom att det inte var någon skillnad i sjuk- skrivningslängd eller i andel som återgått i arbete mellan de två grupperna. Det fanns inte heller någon skillnad när man justerat för alla relevanta confounders, såsom skillnader mellan grupperna i ålder, kön, deltidsarbete, anställningstid hos nuvarande arbetsgivare, exponeringar i jobbet som lyft eller giftiga ämnen, rökning, syn på att inte kunna arbeta och att känna företagsläkaren. Data om effekt på samarbete, t.ex. i form av antal kontakter mellan försäkrings- läkare och företagsläkare, presenteras inte. Däremot ges infor- mation om kontakter mellan dessa två grupper i enskilda patient- ärenden i en annan studie av Mortelmans, med tvärsnittsdesign (116), baserat på samma material. Under interventionen har företags- läkare och försäkringsläkare kontakt i 52 procent av patientfallen. Information om frekvensen av sådana kontakter innan interventionen saknas dock, men man hävdar att sådana kontakter sällan förekom.

I Norge gjorde Österas en annan typ av interventionsstudie (129) där syftet var att pröva om användandet av ett instrument för funktionsbedömning av långtidssjukskrivna patienter kunde påverka allmänläkares kunskaper, självförtroende och attityder. I Norge har man länge arbetat med att ta fram ett instrument för funktions- bedömning. För att testa instrumentet inbjöds samtliga 360 allmän- läkare i sydöstra Norge att delta och 57 tackade ja. Av dessa ingick 27 i interventionsgruppen, de övriga i kontrollgruppen. De senare skulle utföra funktionsbedömningar som vanligt. Interventionen bestod av en heldagskurs för att lära sig instrumentet och öva sig att använda det, bl.a. i rollspel. Dessutom erbjöds man stöd i använ- dandet via telefonkontakter. Instrumentet skulle användas för upp till tio av läkarnas patienter som varit sjukskrivna 8–26 veckor och för vilka prognosen för återgång i arbete var god. Samtliga läkare fick svara på en enkät före interventionen, strax efter interventionen samt sex månader senare. Läkaren svarade även på en enkät efter varje konsultation om respektive patient. Varje patient svarade på två enkäter, en före konsultationen och en precis efter konsul- tationen. Resultaten visade att allmänläkarna i interventions- gruppen förändrades i önskad riktning på alla faktorer utom en – attityder till funktionsmätning. Deras kunskaper liksom deras själv-

Resultat

SOU 2010:107

förtroende vad gäller funktionsbedömningar ökade signifikant i för- hållande till kontrollgruppen, och förändringarna kvarstod på samma nivå sex månader efter interventionen.

Evidensbedömning

I två av dessa studier (106, 115) har man genom en intervention för att öka läkares kommunikation med varandra, mätt om detta påverkat patienters återgång i arbete. Den ena interventionen hade ingen effekt på återgång i arbete (115), den andra hade en negativ effekt (106). Interventionen i studien av Faber (106) hade ingen effekt på läkares kommunikation, den av Mortelmans (115) hade troligen en positiv effekt, detta har dock inte studerats ordentligt. Den tredje interventionsstudien (129), från Norge, hade effekt på allmänläkares kunskaper och självförtroende i funktionsbedömningar.

De fyra interventionsstudierna som inkluderades i SBU-över- sikten (59, 60, 66, 67) mätte även effekt på läkares beteende, t.ex. i form av hur de fyllde i sjukintygen eller hur många de sjukskrev. De interventioner som då studerades var dels regeländringar (59, 66, 67), dels rekommendationer och feedback till sjukskrivande läkare angående ifyllande av sjukintyg (60). De fyra studierna var kvasiexperimentella, inga kontrollgrupper förekom och samtliga fann effekt på läkares sjukskrivningspraxis.

När resultaten från dessa sju studier (59, 60, 66, 67, 106, 115, 129), samtliga av begränsad kvalitet, läggs samman, framkommer att i fyra visade man effekt på läkares sjukskrivningspraxis. En av interventionerna fick emellertid inte någon sådan effekt (106). Därmed saknas det vetenskapligt stöd för effekter av interventioner på läkares sjukskrivningspraxis. Studierna är för få och resultaten går delvis i olika riktningar. Dessutom är interventionerna av så skilda slag att flera inte lämpar sig för jämförelser med varandra.

3.3Sammanfattning av vetenskaplig evidens

Sammanfattningsvis fann vi begränsat vetenskapligt stöd för att läkare upplever handläggning av patienters sjukskrivning som proble- matiskt (evidensstyrka 3). På en mer specifik nivå fann vi begränsat vetenskapligt stöd för att detta gäller följande fem problemområden:

SOU 2010:107

Resultat

att i sjukskrivningsärenden hantera de dubbla rollerna som behand- lande läkare kontra medicinskt sakkunnig,

•att i sjukskrivningsärenden hantera de dubbla rollerna som behand- lade läkare kontra medicinskt sakkunnig,

•att bedöma funktion, arbetsförmåga eller behov av sjukskrivning,

•att hantera situationer när läkaren och patienten har olika åsikter om behovet av sjukskrivning,

•att den egna kunskapen är bristande, t.ex. vad gäller arbets- marknaden eller socialförsäkringssystemet,

•att samverka med andra yrkesgrupper och aktörer i sjukskrivnings- ärenden.

Vi fann ingen vetenskaplig evidens för några andra faktorer.

4 Diskussion

Bakgrunden till denna litteraturöversikt är den centrala roll läkare har i sjukskrivningsprocessen. Många interventioner pågår och planeras med syfte att höja kvaliteten i läkares handläggning av patienters sjukskrivning, varför det finns ett stort behov av veten- skapligt baserad kunskap inom området.

Antalet studier om läkares sjukskrivningspraxis är mycket lågt. Under de sju år som översikten täcker publicerades 61 relevanta studier. Av dessa bedömdes knappt hälften, 28 stycken, ha till- räcklig kvalitet för att inkluderas i översikten. Samtliga dessa 28 hade begränsad vetenskaplig kvalitet, dvs. ingen hade måttlig eller hög kvalitet. Merparten av studierna, 79 procent, var tvärsnitts- studier. De flesta var genomförda i nordvästra Europa och drygt 40 procent i Sverige. Det var en mycket stor variation mellan studierna vad avser studiedesign, studieobjekt, typ av data, analys- metoder och utfallsmått, vilket försvårar jämförelser mellan stu- dierna och möjligheten att dra slutsatser av resultaten. Många aktuella frågeställningar vad gäller läkares sjukskrivningspraxis är inte studerade alls och i de flesta studier är fokus på individfaktorer hos patienten eller läkaren, snarare än på det sammanhang läkare arbetar i och på vad som kan påverkas.

Vi fann begränsat vetenskapligt stöd för att läkare upplever handläggning av patienters sjukskrivning som problematisk (evidens- styrka 3). Resultat om detta fanns i fjorton studier. På en mer detaljerad nivå fann vi begränsat vetenskapligt stöd för att många läkare har problem i sjukskrivningsärenden med; att hantera de två rollerna som patientens behandlande läkare och som medicinskt sak- kunnig, att samverka med andra yrkesgrupper och aktörer, att de sak- nar viss relevant kunskap, att bedöma patienters arbetsförmåga och behov av sjukskrivning samt att hantera situationer när läkaren och patienten har olika åsikter om behovet av sjukskrivning.

Diskussion

SOU 2010:107

I detta avsnitt diskuteras först metodologiska aspekter av hur översikten genomförts. Därefter diskuteras resultaten, forsknings- området och behov av fortsatt forskning.

4.1Metodologiska överväganden

En systematisk litteraturöversikt innebär studier av andra studier och skiljer sig sålunda på flera sätt från annan typ av forskning. Denna översikt av studier om läkares sjukskrivningspraxis har gjorts systematiskt, utifrån den metod som etablerats och använts av väl- renommerade organisationer för litteraturöversikter, t.ex. SBU (138) och Cochrane (52). Studier har sökts, relevans- och kvalitets- bedömts och evidens för olika resultat har bedömts. Vi har använt samma kriterier för kvalitets- och evidensbedömning som SBU använde i motsvarande litteraturöversikt år 2003 (1).

Identifiering av studier

Olika typer av fel kan uppstå i en litteraturöversikt. Ett centralt sådant är att missa studier, dvs. att inte alla relevanta studier identi- fieras. Det kan bero på olika faktorer och de vanligaste nämns nedan samt hur vi försökt hantera dem.

Som alltid i litteraturdatabassökningar beror antalet studier man lyckas hitta delvis på hur etablerad forskningen inom det aktuella området är. I ett mindre etablerat område, såsom läkares sjuk- skrivningspraxis, är risken att missa studier större. Det kan bero på att studier givits fel sökord av dem som administrerar litteratur- databaser. Det kan också bero på att andra termer än de som sökts efter används i titlar och abstracts, då termerna inom området inte etablerats ännu. För att motverka detta använde vi ett brett spek- trum av söktermer och sökte även i referenslistor.

En annan orsak till att studier inte identifieras kan vara att de är publicerade i tidskrifter som inte täcks av de litteraturdatabaser som använts vid sökningarna. För att hantera detta sökte vi i olika litteraturdatabaser liksom i referenslistor.

En tredje orsak är så kallad publication delay, dvs. att det ibland tar mycket lång tid innan en accepterad studie publiceras, ibland upp till ett par år. Ibland är det också en tidsfördröjning innan en publicerad studie registreras i litteraturdatabaser. Detta innebär att

SOU 2010:107

Diskussion

vissa relevanta studier möjligen inte varit tillgängliga i vetenskapliga publikationer eller databaser under vår sökperiod. Detta är också orsaken till att vi sökte relevanta studier för hela år 2002, trots att SBU-översikten inkluderade studier publicerade t.o.m. oktober 2002.

En fjärde orsak är så kallad publication bias. Detta är förknippat med att forskare ofta är mindre benägna att skicka in studier till tidskrifter för publicering om man inte funnit några skillnader i de utfall man analyserat. Dessutom kan vetenskapliga tidskrifter vara mindre benägna att acceptera studier för publicering om det inte finns några statistiska skillnader i fynden (139). Det får dock, i det aktuella forskningsområdet, ses som mindre troligt att denna form av publikation bias skulle förekomma i någon större utsträckning eftersom forskningen är så begränsad att det ännu är oklart vad som är ”förväntade resultat”. Förekomst av publication bias kan dock inte uteslutas.

Vi inkluderade, i likhet med vad som är vanligt i systematiska litteratursammanställningar, endast studier publicerade på engelska i vetenskapliga referentbedömda tidskrifter. Det betyder att vi kan ha missat välgjorda studier om läkares sjukskrivingspraxis som publicerats på andra språk. Om vi valt att även inkludera studier publicerade på språk som åtminstone två personer i forskargruppen behärskar väl, hade troligen fler studier inkluderats, men det hade blivit en stark bias i urvalet. I de länder där denna typ av forskning hittills genomförts är engelska det etablerade vetenskapliga språket.

I vår översikt är Sverige det enskilda land som flest av de inkluderade studierna kommer ifrån. En fråga man då kan ställa sig är om vi varit biased i identifieringen av studier eller i våra bedömningar av studiers relevans eller kvalitet. Av de 33 exkluderade studierna var sex stycken gjorda i Sverige, dvs. 18 procent. Av de inkluderade studierna kom 43 procent från Sverige. Det innebär att bias inte kan uteslutas. Rimligen har vi bättre kunskap om den forskning som görs i Sverige och kan därför ha identifierat sådana studier lättare. Vi har dock varit medvetna om detta i sökningarna och ingen av de svenska studierna har identifierats enbart via en referenslista. I bedömningarna av studier kan också en bias ha upp- stått p.g.a. att vi har bättre kännedom om studier som kommer från Sverige. Denna bias kan ha inneburit risk för såväl högre som lägre poängsättning. Detsamma kan dock sägas om studier från t.ex. Norge, Storbritannien, Belgien och Holland, länder där vi har nära samarbete med forskare inom området och väl känner till sjuk-

Diskussion

SOU 2010:107

försäkringarna. Vi har varit väl medvetna om denna risk och bedömningarna har endast baserats på den information som finns i publikationerna. Mot en bias i studieidentifieringen talar att vi själva var författare till tre av de relevanta men exkluderade studierna (82, 85, 98). Vi har inte bedömt de studier, som vi själva varit med- författare till. Det senare har möjliggjorts genom att fyra personer ingått i projektgruppen.

Ett sätt att bedöma förekomst av bias i studieidentifieringen är att jämföra med de studier som inkluderats i andra systematiska litteraturöversikter inom området. Vi har bara hittat en sådan, av Wynne-Jones (131). Syftet i den översikten var snävare än i vår, nämligen att ge en översikt av samtliga studier som presenterade resultat om allmänläkares attityder till sjukskrivningsuppdraget. Även Wynne-Jones inkluderade endast studier publicerade på engelska. Dessa behövde dock inte vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter och alla identifierade publikationer togs med, dvs. för- fattarna gjorde ingen kvalitetsgranskning av studierna. I deras över- sikt var faktiskt andelen studier från Sverige ännu högre (50 procent) jämfört med de 43 procenten i vår översikt. Även detta kan tala för att vi inte har varit biased vid inklusion eller i våra bedömningar, utan snarare för att det faktiskt har publicerats fler studier gjorda i Sverige.

Kvalitetsgranskning

I SBU:s litteraturöversikter inkluderas vanligen endast randomiserade, kontrollerade studier (RCT). Detta är dock inte möjligt inom om- rådet läkares sjukskrivningspraxis där ännu endast få sådana studier finns. En kritik mot denna översikt kan alltså vara att vi haft för låga krav, dvs. tagit med för många studier av för låg kvalitet. Vi har dock bedömt att de 28 studierna som inkluderades hade tillräcklig kvalitet för att ingå i en översikt, med hänsyn tagen till forsk- ningsområdets relativt outvecklade nivå såväl teoretiskt, metodologiskt som begreppsmässigt (1). Samtidigt är det en mycket stor spridning av kvaliteten inom spannet ”begränsad kvalitet” i de inkluderade stu- dierna. Några ligger högt medan andra ligger precis över gränsen för att inkluderas. Även om kvaliteten kan synas låg i några av de studier vi inkluderat i denna översikt har de passerat två kvalitets- granskningar, dels den som de vetenskapliga tidskrifterna genom- för, dels den vi gjort.

SOU 2010:107

Diskussion

Evidensbedömning

Vid evidensbedömning låter man vanligen inte resultat från studier av begränsad kvalitet ingå alls. I SBU-översikten om sjukskrivning

(1) ansåg SBU att det var acceptabelt samt om det fanns minst fem studier av begränsad kvalitet som fann likartade resultat och inga andra studier fann motstridiga resultat kunde resultaten vara under- lag för vetenskapligt stöd av den lägsta nivån. Om minst fem studier kom till samma resultat borde resultaten inte kunna bero på slumpen, på en femprocentig signifikansnivå. Vi har följt denna princip, väl medvetna om att det är problematiskt och att kom- mande studier, av bättre kvalitet behövs som bas för evidens.

4.2Resultatdiskussion

Det mest slående är det låga antalet studier. Jämfört med SBU- översikten (1) har dock antalet studier med tillräcklig kvalitet ökat från 15 då till 28 i denna översikt. I SBU:s översikt fanns ingen tidsgräns bakåt för inklusion av studier. Av de relevanta studierna var den tidigaste från år 1968 (140) och den tidigast som även hade tillräcklig kvalitet för att inkluderas i översikten publicerades år 1984 (61). Det innebär att under den 25-årsperiod som SBU- översikten i praktiken täcker, publicerades 45 relevanta studier om läkares sjukskrivningspraxis i engelskspråkiga vetenskapliga tid- skrifter. Under de sju år vår översikt täcker publicerades 61 sådana relevanta studier. Detta kan tolkas som att forskningsområdet utvecklats något, speciellt som även en större andel av de relevanta studierna hade tillräcklig kvalitet för att inkluderas i vår översikt. Fortfarande är emellertid antalet studier mycket lågt, jämfört med studier om andra områden. Den vetenskapliga evidensen är mycket knapp och på låg nivå.

Forskningsområdet präglas alltså av att få studier görs, att många av studierna är små, de flesta är tvärsnittstudier och av att många är explorativa till sin natur – det senare behövs vanligen inom ett relativt outvecklat forskningsområde. Variationen mellan studierna vad avser typ av utfall och mått på dessa utfall var mycket stor. En stor del av studierna har gjorts av forskare som endast publicerat en eller två vetenskapliga studier om läkares sjukskrivnings- praxis. Det innebär möjligen att den erfarenhet och kompetens- utveckling som vanligen krävs för att komma in i ett forsknings-

Diskussion

SOU 2010:107

område inte har hunnit så långt. Både i SBU-översikten (1) och i vår översikt presenterades studiernas empiriska resultat, med några få undantag (105, 111, 124), utan att något bestämt teoretiskt per- spektiv redovisades.

I studier om läkares sjukskrivningspraxis kan data samlas in på många olika sätt. Exempel på sådana är via intervjuer (individuellt eller i grupp), enkäter (vanliga enkäter, men även enkäter med patientfall som läkaren skall ta ställning till vad gäller åtgärder; ofta genom patientvinjetter), audits, inspelade konsultationer (ljud eller film), data extraherade från medicinska journaler, från medicinska utlåtanden (enkla och mer omfattande sjukintyg) eller akter från Försäkringskassan eller försäkringsbolag, data från olika register om hur läkare sjukskrivit, t.ex. från Försäkringskassans, arbets- givarens eller hälso- och sjukvårdens olika register (1, 12). Enkäter och intervjuer kan riktas till läkare men även till andra grupper, såsom patienter, arbetsgivare, personal vid Försäkringskassa, etcetera, för att få kunskap om läkares arbete med sjukskrivning (12). Inga inkluderade studier använde audits eller data från video- eller ljudinspelningar av patient-läkarmöten.

4.2.1Andra systematiska litteraturöversikter

Vi identifierade alltså endast en annan systematisk litteraturöversikt om läkares sjukskrivningspraxis (131), publicerad i engelskspråkiga tidskrifter sedan SBU:s översikt (1).

I Wynne-Jones litteraturöversikt (131), var syftet att få en bild av allmänläkares attityder till arbetet med sjukskrivningar, genom att göra en systematisk översikt och analysera resultaten från dem med narrativ kvalitativ metodik. Författarna fann tre teman i ana- lyserna av de inkluderade studierna; konflikter, rollansvar samt hinder för god praxis. Konflikter handlade om ett av de områden vi fann evidens för i denna översikt, nämligen konflikter mellan läkare och patient kring behovet av sjukskrivning. Det fanns också konflikter med andra aktörer. Rollansvaret handlade om allmän- läkarens olika roller, också i enlighet med våra fynd. När det gäller hinder för god praxis identifierade man sådana både inom och utanför sjukvården.

Resultaten för samtliga dessa aspekter är i god överensstämmelse med vad vi fann i denna översikt, men som sagt, inom ett smalare område – och med en bredare inkludering. Man inkluderade således,

SOU 2010:107

Diskussion

utan kvalitetsgranskning, alla identifierade studier inom området som publicerats på engelska, även om de inte fanns i referentgranskade tidskrifter.

4.2.2Finns det samband mellan patientfaktorer och läkares sjukskrivningspraxis?

Baserat på studierna i detta frågeområde var det möjligt att under- söka eventuella samband mellan läkares sjukskrivningspraxis och följande patientfaktorer: ålder, kön, utbildningsnivå, typ av anställning, sjukdom och besvär, efterfrågan på sjukintyg, samt bedömning av egna arbetsförmågan.(tabell 4, bilaga 3) Vi fann inget vetenskapligt stöd för några sådana samband, framför allt p.g.a. alltför få studier om varje faktor men också p.g.a. att resultaten gick i olika riktning.

I några studier har patientens kön använts som en variabel i analysen, däremot saknas analyser ur ett genusteoretiskt perspektiv (132, 141–144). Samband med andra relevanta patientfaktorer, såsom socialgrupp eller etnicitet var inte möjligt att bedöma då endast enstaka studier redovisade information om detta.

En frågeställning i studier i SBU-översikten (1) var vem som initierar frågan om sjukskrivning: patienten eller läkaren. Denna fråga beaktades inte i de här inkluderade studierna, möjligen efter- som det är en fråga som saknar praktisk relevans. Det är vanligen patienten som initierar hela konsultationen liksom vad den ska handla om. Vem som tar upp frågan om sjukfrånvaro saknar egentlig bety- delse för hur läkaren handlägger den.

4.2.3Vilka läkarfaktorer har samband med läkares sjukskrivningspraxis?

Följande läkarfaktorers samband av betydelse för läkarens sjuk- skrivningspraxis kunde beaktas: läkarens ålder, år i yrket, kön, upp- fattningar samt specialitet. Det fanns inget vetenskapligt stöd för några sådana samband, framför allt p.g.a. alltför få studier men också p.g.a. att resultaten i studierna gick i olika riktning.

Studierna har mycket olika upplägg och utfallsmått, vilket för- svårar jämförelser av resultaten. Ett metodproblem i flera av dessa studier, där man analyserar skillnader i sjukskrivningspraxis mellan olika läkare, är att man inte har information om eventuella skill-

Diskussion

SOU 2010:107

nader i vilka patienter eller patientgrupper de studerade läkarna har. Rimligen är det stora skillnader, t.ex. mellan de patienter en ny- utbildad AT-läkare har och de som en specialist med 40 års erfarenhet har. (Skillnader kan t.ex. gälla ålder, typ av sjuklighet och allvarlighets- grad av denna, grad av mångsjuklighet, funktionsnedsättning, grad av komplicerad situation på andra sätt.) På samma sätt kan det vara viss skillnad mellan de patienter kvinnor och män har, liksom mellan de som vårdcentralsläkare och sjukhusläkare har, mellan läkare vid olika typer av verksamheter och med olika specialitet. När sådan information saknas kan slutsatser om skillnader mellan läkares sjukskrivningspraxis vara felaktiga.

Några av studierna i denna kategori har endast baserats på information från de av patienterna som var sjukskrivna, t.ex. via användande av data från sjukintyg. Eftersom det inte finns infor- mation om vilka patienter som inte blev sjukskrivna av de olika läkarna, går det sällan att dra relevanta slutsatser om sjukskrivnings- praxis vad avser vilka som blir sjukskrivna olika länge. Däremot är information från läkarintyg viktig för andra studiefrågor, t.ex. om vilken information som förmedlas via intyg, och eventuella skill- nader i detta mellan olika läkare.

Studier som använder sig av olika fallbeskrivningar, så kallade vinjettstudier, försöker hantera ovan nämnda problem genom att läkare får ta ställning till standardiserade ”patienter”, vanligen i form av pappersfall. Detta ger en mer enhetlig bild, och kan även användas för studier av betydelsen av olika patientfaktorer genom att vissa patientkarakteristika varieras i fallen som olika läkare får. Det finns dock andra metodologiska problem med denna typ av studier (1).

4.2.4Läkares problem i handläggning av sjukskrivningsärenden

SBU fann i sin litteraturöversikt av läkares sjukskrivningspraxis (1) ett begränsat vetenskapligt stöd för att läkare upplever arbetet med handläggning av sjukskrivningsärenden som problematisk. Det finns nu något fler studier om detta, varför det varit möjligt att på en mera detaljerad nivå undersöka detta för några olika typer av problem (tabell 6, bilaga 3).

Flera av de studerade problemområdena är relaterade till varandra. Många har samband med grad av försäkringsmedicinsk professio-

SOU 2010:107

Diskussion

nalitet och i vilken mån den kontext som läkaren jobbar i, stödjer utveckling och utövande av den professionella rollen (5, 14–18, 145, 146). Dit hör t.ex. att i sjukskrivningsärenden hantera de två rollerna, som patientens behandlare och som medicinskt sakkunnig, i förhållande till andra aktörer i samhället. Ett annat är att hantera situationer där läkaren och patienten har olika åsikter om behov av sjukskrivning. Ett tredje är att ta ställning till eventuell förlängning av sjukskrivningsfall där patientens sjukintyg tidigare skrivits av annan läkare, där t.ex. information om syftet med sjukskrivningen och om handlingsplan saknas eller där man har annan åsikt än den andre läkaren om hur sjukskrivningsinstrumentet skall användas.

Problem med bedömning av patienters funktions- och, arbets- förmåga respektive behov av sjukskrivning var vanligt. Att bedömning av arbetsförmåga är problematiskt är inte förvånande. Instrument och riktlinjer för detta saknas i stor utsträckning och behovet av sådana har diskuterats och framhållits i många olika sammanhang (8, 9, 147–150). Det saknas även bra instrument för bedömning av aktivitetsbegränsning (Figur 1) (9). När det gäller bedömning av funktionsförmåga finns det dock flera och väl etablerade instrument, speciellt när det gäller kroppslig funktionsförmåga, såsom syreupp- tagningsförmåga, syn och hörsel (147). Även för vissa kognitiva funk- tioner finns det etablerade bedömningsinstrument men för många andra funktioner saknas sådana, framför allt saknas det när det gäller mentala och sociala funktioner.

En annan orsak till problem i bedömningarna kan vara att det inom olika organisationer görs skilda tolkningar av de centrala begreppen funktions- och arbetsförmåga och om vem som kan respektive inte kan arbeta (9, 65, 151, 152). Behov finns av tydliga definitioner av centrala begrepp för att underlätta kommunika- tionen kring patienters sjukskrivningsärenden.

De problem i samverkan med andra yrkesgrupper och aktörer, som rapporteras i de redovisade studierna, relaterar till kontakten med företrädare för olika organisationer såsom Försäkringskassan och patientens arbetsgivare men även till andra läkare, andra yrkes- grupper eller enheter inom hälso- och sjukvården. Problem har beskrivits både vad gäller innehåll och konsekvenser och har betydelse för förståelsen av sjukskrivningspraktikens karaktär. I detta sammanhang har även det interorganisatoriska samarbetet stor betydelse för möjligheten att använda tillgänglig kunskap i hand- läggningen av ett sjukskrivningsärende. Ett exempel på detta är avstämningsmöten, vilket vi inte fann några studier om.

Diskussion

SOU 2010:107

Det ställs numera stora förväntningar på att samarbete mellan olika yrkesgrupper och mellan organisationer ska leda till en för- bättrad hantering av sjukskrivningsärenden. Här behövs mer kun- skap om hur samarbete faktiskt sker och hur det kan utvecklas, ur flera professioners perspektiv, liksom ur patienters och arbets- givares perspektiv. I studier av professionellas samarbete kring långtidssjukskrivna patienter redovisas t.ex. att nya arbetssätt kring rehabilitering kan leda till ett förstärkt interdisciplinärt samarbete inom primärvården och mellan primärvården och Försäkrings- kassan (153).

Några studier presenterar resultat om att problemen kan vara relaterade till hälso- och sjukvårdens organisation, såsom ledning av sjukskrivningsarbete. Som nämnts tidigare har forskningen om läkares sjukskrivningspraxis främst fokuserat den enskilde läkaren, inte den kontext hon eller han jobbar i. En bredare medvetenhet om be- tydelsen av just ledning och styrning av sjukskrivningsarbetet finns sedan några år i Sverige (5, 14–17, 154, 155). Åtgärder för att för- bättra organisationen kring sjukskrivningsarbetet behöver utvecklas ytterligare, och tarvar en säkrare vetenskaplig grund att stå på.

Måna läkare upplever det även som problematiskt att deras kunskaper är bristfälliga inom områden som är centrala för optimal hantering av sjukskrivningsärenden. Dit hör t.ex. kunskap om sjuk- försäkringen och socialförsäkringen, om villkor på patientens arbets- plats och arbetsmarknaden i stort. I två enkätstudier, en till 7 700 och en till samtliga 37 000 yrkesverksamma läkare i Sverige om deras arbete med sjukskrivning av patienter, fanns frågor om detta och om vad läkare anser sig behöva kompetensutveckling i (11, 12). Studierna visade att majoriteten av läkarna som har sjukskrivnings- ärenden anser sig behöva kompetensutveckling inom ett flertal försäkringsmedicinska områden, såsom bedömning av patienters funktions- och arbetsförmåga, de egna och andra aktörers möjlig- heter och skyldigheter i denna typ av ärenden, samt kunskap om socialförsäkringarna och andra relevanta försäkringar (11, 12, 23, 156). Det framkom också att man sällan har tid för sådan kompe- tensutveckling och att så många som en tredjedel önskar hand- ledning i dessa ärenden. Här finns uppenbarligen en stor potential till utveckling, och det torde vara viktigt att kompetensutvecklingen baseras även på läkares syn på optimala former för detta (12).

Mot bakgrund av de olika uppgifter som läkare kan ha i sam- band med handläggning av sjukskrivningsärenden (se Bakgrund avsnitt 1.2), kan läkarens kompetens i handläggandet av sjuk-

SOU 2010:107

Diskussion

skrivningsärenden beskrivas i termer av de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för att optimalt utföra dessa uppgifter (12, 35, 157–161). Inom ramen för den svenska läkarutbildningen, det vill säga grundutbildning (5,5 år), allmäntjänstgöring (AT, ca 2 år) och specialisttjänstgöring (ST, ca 5 år), ingår viss undervisning i försäkringsmedicin, dock av mycket begränsad omfattning, särskilt med hänsyn tagen till hur stor betydelse hantering av sjukskrivings- instrumentet kan få för den enskilde patienten (15, 33, 162–165). För vidare- och efterutbildning har olika kurser arrangerats av t.ex. Försäkringskassan eller landsting, ofta omfattande en eller några få dagar. Det behövs även mer akademiskt och vetenskapligt förank- rade vidareutbildningar i försäkringsmedicin (12, 35, 162, 163, 166).

4.2.5Har sjukintygen tillräcklig kvalitet för det de ska användas till?

Läkarintyget är ett viktigt medel för kommunikation mellan hälso- och sjukvården och andra aktörer, vars praxis och förutsättningar t.ex. arbetsorganisation, styrning och ledning indirekt påverkar läkares sjukskrivningspraxis. Att kvaliteten på sjukintygen inte alltid är opti- mal skulle kunna bero på att sjukintygen inte följs upp av mot- tagaren av dem, att läkare inte prioriterar att skriva sjukintyg av till- räcklig kvalitet eller att syftet med hur de ska användas har varit otydligt (23).

Trots få studier om sjukintygens kvalitet är det värt att notera att studierna i stor utsträckning funnit samma typ av problem oav- sett vilket år eller i vilket land de genomförts. Det centrala här torde vara att förstå hindren för god kvalitet i intygen, för att få underlag för åtgärder.

4.2.6Interventionsstudier; kan läkares sjukskrivningspraxis påverkas?

De tre inkluderade interventionsstudierna visade inga effekter på sjukskrivningstid, men hade vissa andra positiva effekter, såsom att förbättra läkares kunskaper och självförtroende i arbetsförmåge- bedömningar. Särskilt den norska studien (167), som baseras på ett mångårigt arbete för att utveckla ett instrument för arbetsförmåge- bedömning, är av intresse för Sverige. Inte heller andra inter-

Diskussion

SOU 2010:107

ventioner för att främja samverkan i sjukskrivningsärenden, där fokus inte varit på läkare, har haft effekt på sjukfrånvaro (153, 168).

I Sverige har många interventioner genomförts, initierade av regering, landsting, Försäkringskassan eller forskare. Detsamma gäller Storbritannien (4, 169–171). Effekterna av dessa har ännu i mycket liten grad rapporterats vetenskapligt. Eftersom kunskapen om läkares sjukskrivningspraxis är så knapp finns det extra anledning att utforma åtgärder så att de även kan bidraga till att generera ytterligare kunskap.

4.2.7Vad har studerats?

Sjukfrånvaro ses ofta som ett folkhälsoproblem med stora kon- sekvenser på såväl individnivå som samhällsnivå samtidigt som möjligheten till ersättning när man p.g.a. sjukdom eller skada inte kan försörja sig är en central del av välfärdssamhällen (1, 3, 4, 172– 174). Sjukfrånvaro, både vad gäller vilka personer som är sjuk- frånvarande och hur länge de är det, beror på många olika faktorer på ett flertal strukturella nivåer (1, 175). Läkares sjukskrivings- praxis är en sådan faktor, vilken är fokus i denna litteraturöversikt. I SBU-översikten gjordes en sammanställning av faktorer som kan tänkas påverka läkares sjukskrivningspraxis (1, s. 442). Vi har i figur 6 modifierat den sammanställningen något och även gjort en kategorisering av faktorerna utifrån strukturell nivå. De faktorer som undersökts i de studier som inkluderats i denna litteratur- översikt har markerats med fet stil.

SOU 2010:107

Diskussion

Figur 6 Faktorer, på olika strukturella nivåer, som kan ha samband med läkares sjukskrivningspraxis. Modifierad från SBU-översikten (1, s. 442). Faktorer som det fanns data om i de studier som inkluderades i denna översikt är markerade med fet kursiverad stil.

Diskussion

SOU 2010:107

I studierna i SBU-översikten (1), liksom i flertalet av studierna i denna översikt, har fokus varit på den enskilde läkaren eller dennes patienter. Däremot har läkarens möjligheter till en optimal handläggning av sjukskrivingsärenden, dvs. den kontext läkaren arbetar i, sällan beaktats. Sådana möjligheter kan ha samband med hälso- och sjukvårdens organisation, samverkan med andra aktörer utanför hälso- och sjukvård och kunskapsläget (5, 145, 146). Av figur 6 framgår att ett stort antal sådana relevanta faktorer hittills inte beaktats i studier. De studerade faktorerna har dessutom oftast bara ingått i någon eller några studier. Det är inte tillräckligt att endast studera vad läkare gör och inte gör, studier behövs även om de faktiska förutsättningarna för läkare att göra ett bra jobb.

Socialstyrelsen har konstaterat (14–18) att sjukskrivningar är en del av vård och behandling, dvs. det ska finnas strategier för kvalitetssäkring, för kompetensutveckling, för samverkan internt och externt samt för kunskapsgenerering på samma sätt som för annan vård och behandling. Ansvaret för detta ligger på olika struk- turella nivåer inom hälso- och sjukvården och verksamhetschefen ska se till att detta fungerar i den kliniska verksamheten (14, 15, 19, 137).

En annan aspekt av studierna är ur vilket perspektiv de gjorts. Resultat från studier om läkares sjukskrivningspraxis kan skilja sig mycket åt om frågorna ställts ur läkares perspektiv, ur patienters perspektiv, eller ur t.ex. Försäkringskassans eller arbetsgivares pers- pektiv. Andra relevanta perspektiv är framför allt kollegors, hälso- och sjukvårdens och samhällets (12, 41, 176). Studierna här utgår från några av dessa perspektiv, medan vissa saknas, t.ex. patienters, kollegors och arbetsgivares.

4.2.8Läkares arbete med sjukskrivning i Sverige

Den höga och varierande sjukfrånvaron i Sverige har lett till ett flertal åtgärder för att minska sjukfrånvaron (6) och några av dessa har även haft som syfte att höja kvalitén i läkares hantering av patienters sjukskrivning. Läkares hantering av sjukskrivningsärenden har i Sverige, liksom i många andra länder, tidigare utmärkts av följande förhållanden (5, 154):

•Det har inte funnits vetenskapligt baserad kunskap om optimal sjukskrivningstid- och grad vid olika tillstånd för personer med olika typer av arbetsuppgifter, samsjuklighet etcetera (1).

SOU 2010:107

Diskussion

•Det har inte funnits vetenskapligt baserad kunskap om even- tuella konsekvenser av att vara sjukskriven, och man har inom sjukvården sällan diskuterat eventuella negativa konsekvenser av att vara sjukskriven eller ha sjukersättning (1).

•När vetenskaplig kunskap saknas har hälso- och sjukvården, vanligen via Socialstyrelsen, oftast utarbetat riktlinjer för hand- läggning av olika situationer. Sådana har saknats när det gäller sjukskrivning (5, 14–17, 137). Ibland har vissa mottagningar eller kliniker tagit fram sådana riktlinjer, men de riktlinjerna har varierat mycket mellan olika mottagningar (5).

•De flesta läkare hade fått mycket begränsad utbildning i för- säkringsmedicin (5, 6, 162–164, 177).

•Försäkringskassan har inte tagit sin ”grindvaktsroll” eller kon- trollansvar i någon större omfattning, dvs. har inte bedömt om en person uppfyller kraven för att få sjukpenning. Ett sjukintyg har vanligen accepterats oberoende av innehåll och sjukpenning utbetalats (178). Detta innebär att det varit en stor otydlighet i rollfördelning och ansvarsfördelning mellan olika aktörer, framför allt mellan läkare och handläggare på Försäkringskassan.

•Försäkringskassan har inte hållit på 12-månadersgränsen, dvs. gränsen för hur länge en person skulle kunna vara sjukskriven. Det innebär att en person kunnat vara sjukskriven mycket länge utan ställningstagande till åtgärder.

•Landstingen har saknat strategier för kvalitetssäkring, för kom- petensutveckling och för kunskapsgenerering när det gäller dessa mycket komplexa arbetsuppgifter. Ingen inom landstingen ”ägde frågan”, den fanns inte på agendan och ansvarsfrågan var oklar (5, 14–17, 154).

•Problemen vad gäller samverkan såväl inom hälso- och sjukvården som med andra aktörer, t.ex. med arbetsgivare och Försäkrings- kassa, har varit stora när det gäller sjukskrivingsärenden.

•Det har funnits en allmänt spridd föreställning om att patienter vill vara sjukskrivna. När det varken fanns riktlinjer, ledning, feedback/kontroll från Försäkringskassan eller kunskap om even- tuella negativa konsekvenser av att vara sjukskriven, har läkare och andra inom sjukvården ibland föreslagit sjukfrånvaro även när det inte varit motiverat, då man utgått från att patienten velat detta (154).

Diskussion

SOU 2010:107

Sammantaget innebar ovanstående situation att många läkare kände sig utsatta och inte tyckte att de gjorde ett bra jobb när det gäller sjukskrivningar (5, 26, 27, 111, 154). Flera upplevde det till och med som ett psykosocialt arbetsmiljöproblem. Det senare, dvs. läkares arbetssituation, är en annan och central aspekt av läkares sjukskrivningspraxis. Inom ett stort antal kliniska specialiteter är sjukskrivning en vanlig arbetsuppgift i Sverige (12). Läkare har ofta en pressad arbetssituation (179–184) och många har alltså upplevt att ovanstående förhållanden i arbetet med sjukskrivningsuppgifter har bidraget till detta.

Under de senare åren har mycket hänt i Sverige, när det gäller ovanstående förhållanden. Några exempel är förändringar i lagstiftning, fastare tidsgränser i sjukförsäkringen, att Försäkringskassan tillämpar reglerna i större utsträckning, de 21 olika försäkringskassorna och Riksförsäkringsverket har slagits samman till en myndighet – Försäkringskassan – för att få mer enhetlighet i bedömningar, den så kallade miljardsatsningen3, införandet av de försäkringsmedicinska beslutsstöden, flera olika typer av försäkringsmedicinska utbildningar riktade till läkare, en allmän diskussion i media och i samhället om sjukförsäkringen – t.ex. om att sjukdom inte ger rätt till sjukpenning utan att sjukdomen också måste ha lett till nedsättning av arbetsförmågan, rehabiliteringsgarantin samt en kraftig minskning av sjukfrånvaron. Det senare innebär att läkare, speciellt vid vårdcentralerna, har färre konsultationer där sjukskrivning är aktuellt (12, 185, 186). Även om det ännu finns ytterst få studier om konsekvenser av att vara sjukskriven har det kommit några sådana nu (1, 187–197) och de visar vissa negativa konsekvenser, vilket också innebär en något annan syn på handläggning av sjukskrivningsärenden.

Det finns all anledning att bättre studera olika effekter av dessa åtgärder (figur 6).

3 I den så kallade miljardsatsningen (145, 146) har regeringen gett ekonomiskt stöd, under åren 2006-2010, till samtliga landsting för att de ska förbättra kvaliteten i hälso- och sjukvårdens arbete med patienters sjukskrivning. Fokus i satsningen har varit på följande fyra områden; ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen, kompetensutveckling, samverkan om och kring sjukskrivningsprocessen samt kvinnors hälsa. Ett stort antal åtgärder har vidtagits i landstingen.

SOU 2010:107

Diskussion

4.3Fortsatt forskning

Utifrån denna översikt är det uppenbart att mer kunskap behövs om läkares sjukskrivningspraxis. Det är även uppenbart att det behövs inte bara fler studier utan framför allt bättre studier. Studier som kan generera relevant kunskap, t.ex. som underlag för klinisk verksamhet, för beslutsfattare inom olika organisationer och på olika strukturella nivåer, och för (blivande) patienter. Kunskap behövs också om vad som faktiskt är åtgärdbart.

I dessa studier behövs en tydlig förförståelse för området läkares sjukskrivningspraxis, i hela dess komplexitet. Detta gäller t.ex. kring vad arbetsuppgifterna innebär, vad läkares professionali- seringsprocess innebär, särskilt kring försäkringsmedicinska upp- gifter (166), och om hur den kan främjas, inom vilken kontext detta sker, om behov av kompetens samt om förutsättningarna för att få detta inom olika sammanhang, under såväl grundutbildning, vidareutbildning (AT och ST), efterutbildning som i klinisk verk- samhet.

Centrala frågor är vilken typ av kunskap och åtgärder som behövs för att skapa förutsättningar för god kvalitet i sjukskrivnings- arbetet.

Mer kunskap behövs om det som redan i viss mån studerats, nämligen vad läkare upplever som problematiskt, vad avser t.ex. frekvens och allvarlighetsgrad av specifika problem. Annan central kunskap är hur ledning och styrning av denna verksamhet kan utformas optimalt, åtgärder för att få detta att fungera, både gene- rellt och när allt större delar av vården organiseras privat.

Mer kunskap behövs om samarbete med andra inom hälso- och sjukvården i sjukskrivningsärenden; paramedicinare, andra läkare, liksom andra enheter och kliniska verksamheter, för att bättre förstå var hinder och möjligheter finns och kan hanteras.

På samma sätt behövs mer kunskap om samverkan med personer inom andra organisationer, t.ex. arbetsförmedling, Försäkringskassa, arbetsgivare, kommun. Det behövs även kunskap om hur t.ex. läkares samverkan med Försäkringskassan kring patientärenden påverkas av såväl övergripande som regionala strukturer och former för samverkan mellan Försäkringskassa och hälso- och sjukvård, t.ex. inom ett län.

Kunskap behövs även om hur man kan stötta de processer som möjliggör att patientens erfarenhet och autonomi kan tas till vara och om vad som eventuellt hindrar detta (8). Till execempel. behövs

Diskussion

SOU 2010:107

det kunskap om lämpliga metoder att tillsammans med patienten överväga för- och nackdelar med en eventuell sjukskrivning, i avvaktan på mer vetenskapligt baserad kunskap om detta. Det finns olika modeller för patientcentrerat arbetssätt (8, 198) och av dessa har bl.a. metoden Motiverande samtal prövats i en interventionsstudie (35). Effekten av denna och andra behöver dock utvärderas veten- skapligt i större utsträckning.

Hittills har sjukskrivningspraxis framför allt studerats bland vårdcentralsläkare. Flertalet interventioner har också riktats till denna grupp. Samtidigt har läkare inom andra specialiteter sjuk- skrivningsärenden betydligt oftare, t.ex. ortopedi, psykiatri, före- tagshälsovård och rehabilitering (12, 23, 113). Mer kunskap behövs även om deras sjukskrivningspraxis och hur den kan optimeras.

Denna översikt har handlat om läkares sjukskrivningspraxis. Motsvarande litteraturöversikt kan göras om andra yrkeskategoriers praxis i hantering av sjukskrivningsärenden, t.ex. handläggare vid Försäkringskassan (151). Mer kunskap behövs även om hur andra professioners kompetens indirekt påverkar läkares sjukskrivningspraxis, både via vad som görs och vad som inte görs.

I princip kvarstår samma behov av forskning som det SBU identi- fierade år 2003 (1), även om kunskapsläget i någon mån utvecklats, framför allt genom en precisering av typ av problem som läkare upplever i arbetet med sjukskrivning och tydliggörande av kun- skapsluckorna. Olika typer av studier behövs, bl.a. tvärsnittsstudier och kohortstudier som bas för interventionsstudier. Studier behövs ur olika perspektiv och utifrån olika teoretiska referensramar och modeller. Det behövs vetenskapligt baserad kunskap om grunden för dessa problem och om hur de kan åtgärdas. Det behövs även större studier där fynd från mindre studier prövas på större populationer för att få bättre möjlighet att generalisera resultaten. Framförallt behövs interventionsstudier. Det är även generellt en brist på jämförande studier, nationella och internationella.

Typ av data, dataanalys och utfallsmått som används i liknande studier behöver tydliggöras. Därtill behövs större och mer detal- jerade studier samt och studier om hur ett försäkringsmedicinskt professionellt förhållningssätt kan främjas och bibehållas. För detta behövs även vetenskaplig kompetens och kompetensutveckling inom området.

SOU 2010:107

Diskussion

4.4Slutsatser

I denna översikt av studier om läkares sjukskrivningspraxis är det låga antalet studier det mest slående. Det är också utmärkande för forskningsområdet att inga studier hade mer än begränsad veten- skaplig kvalitet. De allra flesta var tvärsnittstudier, hade relativt få deltagare och i majoriteten studerades endast allmänläkares sjuk- skrivningspraxis. Det var en stor variation mellan studierna vad avser design, data, analyser och utfallsmått vilket starkt begränsar möjligheterna till jämförelse. Den stora likheten i resultat mellan olika länder är också slående. Det innebär att vi kan lära mycket även av studier från andra länder.

Vi fann begränsat vetenskapligt stöd (evidensstyrka 3) för att läkare upplever problem i handläggningen av sjukskrivnings- ärenden. Specifika problem gällde att i sjukskrivningsärenden hantera de två rollerna som behandlare och medicinskt sakkunnig, att sam- verka med andra yrkesgrupper och aktörer, bedömning av patienters arbetsförmåga och behov av sjukskrivning, hantering av situationer när läkaren har andra åsikter än patienten om behovet av sjuk- skrivning samt att den egna försäkringsmedicinska kunskapen brister.

Detta är problem som är åtgärdbara, med interventioner på olika strukturella nivåer, framför allt inom hälso- och sjukvårdens organisation och i utbildningssammanhang. Samtidigt är det uppenbart att relevant kunskap saknas om många faktorer av betydelse (figur 6).

Flera faktorer som tidigare diskuterats i detta sammanhang, t.ex. betydelsen av läkarens kön, ålder eller attityder, fann vi inget veten- skapligt stöd för betydelsen av, dels p.g.a. att antalet studier var för få men även för att resultaten i de olika studierna gick i olika riktning.

Många av de frågor som beslutsfattare har om läkares sjuk- skrivningspraxis kan inte besvaras utifrån det nuvarande veten- skapliga kunskapsunderlaget. Anmärkningsvärt är det låga antalet interventionsstudierna, trots att omfattande resurser läggs på åtgärder för att påverka läkares sjukskrivningsresurser. Sådana interventioner kan i större utsträckning användas för att generera kunskap.

Referenser

1.Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU) nr 167. 2003.

2.de Boer W. Quality of evaluation of work disability. Hoofddorp: Universiteit van Amsterdam; 2010.

3.Folkhälsorapport 2009: Socialstyrelsen; 2009.

4.Black C. Working for a healthier tomorrow. Dame Carol Black´s Review of the health of Britain´s working age population. London: The Stationary Office. 2008.

5.Alexanderson K, Brommels M, m.fl. Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning. Stockholm: Sektionen för personskadeprevention, Karolinska Institutet. 2005.

6.Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. Slutbetänkande. Del I och II. Stockholm: Socialdepartementet: SOU 2002:5. 2002.

7.Försäkringsmedicinskt Centrum - utredningar i socialförsäkringens tjänst. Stockholm: Socialdepartementet; SOU 2000:5. 2000.

8.Arbetsförmåga? En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. Delbetänkande av arbetsförmågeutredningen. Stockholm: Socialdepartementet, SOU 2008:66. 2008.

9.Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetsförmåga/ Medicinska förutsättningar/ Försörjningsförmåga: Socialdepartementet; SOU- 2009:89.

10.Svensk författningssamling (SFS) Lag (1962:381) om allmän försäkring. Sveriges Riksdag; Available from: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=19 62%3a381.

11.Alexanderson K, Arrelöv B, m.fl. Läkares arbete med sjukskrivning

-en enkätstudie. Stockholm: Karolinska Institutet. 2005.

Referenser

SOU 2010:107

12.Alexanderson K, Arrelöv B, m.fl. Läkares arbete med sjukskrivning. En enkät till alla läkare i Sverige 2008; utveckling sedan 2004 i Östergötland och Stockholm. Stockholm: Karolinska Institutet. 2009.

13.Lindholm C, Arrelöv B, m.fl. Sickness-certification practice in different clinical settings; a survey of all physicians in a country. BMC Public Health. 2010;10(752).

14.Socialstyrelsens tillsyn av sjukskrivningsprocessen år 2003–2005 - sammanfattande slutsatser. Stockholm: Socialstyrelsen. 2006.

15.Sjukskrivningsprocessen i primärvården, Återföring av tillsynsbesök 2004. Stockholm: Socialstyrelsen. 2005.

16.Sjukskrivningsprocessen i företagshälsovården. Återföring av till- synsbesök 2005. Stockholm: Socialstyrelsen. 2005.

17.Sjukskrivningsprocessen hos privatläkare inom specialiteterna all- mänmedicin, ortopedi och psykiatri Återföring av tillsynsbesök 2005. Stockholm: Socialstyrelsen. 2006.

18.Sjukskrivningsprocessen i psykiatrisk öppenvård och primärvård. Patienter med vissa psykiatriska diagnoser. Återföring av tillsynsbesök 2006–2007. Stockholm: Socialstyrelsen. 2007.

19.Alexanderson K, von Knorring M, m fl. Hälso- och sjukvårdens ledning och styrning av arbetet med patienters sjukskrivning. Stockholm: Karolinska Institutet, Sektionen för personskadeprevention. 2007.

20.Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för sjukskrivning: Socialstyrelsen. 2007.

21.God Vård - om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen; 2006.

22.Uppföljning av en ny sjukskrivningsprocess: Socialstyrelsen. 2008.

23.Löfgren A. Physician´s sickness certification practices [Doktorsav- handling]. Stockholm: Karolinska Institutet; 2010.

24.Socialförsäkringsrapport. Stockholm: Försäkringskassan, Avdelningen för analys och prognos. 2010.

25.Waddell G, Burton AK. Concepts of rehabilitation for the management of low back pain. Best Practice & Research Clinical Rheumatology. 2005;19(4):655-70.

26.Waddell G. Preventing incapacity in people with musculoskeletal disorders. Br Med Bull. 2006 January 1, 2006;77–78(1):55–69.

27.Waddell G, Burton K. Is work good for your health and well- being? London: TSO; 2006.

SOU 2010:107

Referenser

28.Waddell G, Burton K, m.fl. Work and common health problems. J Insur Med. 2007;39(2):109–20.

29.Metoder för behandling av långvarig smärta Stockholm: Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU); 2006.

30.Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteratur- översikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 2004.

31.Utmattningssyndrom - Stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen. 2003.

32.Cohen D, Marfell N, m.fl. Managing long-term worklessness in primary care: a focus group study. Occup Med (Lond). 2010 Mar;60(2):121–6.

33.Järvholm B, Olofsson C, red. Försäkringsmedicin. Lund: Student- litteratur; 2006.

34.Walters G, Blakey K, m.fl. Junior doctors need training in sickness certification. Occup Med (Lond). 2010 Mar;60(2):152–5.

35.Cohen D. The sickness certification consultation in general practice [MD]. Cardiff: Cardiff University; 2008.

36.Nilsson Bågenholm E. Vad gör läkaren? I: Swedenborg B, red. Varför är svenskarna så sjuka? Stockholm: SNS Förlag; 2003. p. 60– 6.

37.Regional Health for all Targets, Health 21- health for all in the 21st century. Copenhagen: WHO Regional Committee for Europe; 1998.

38.Medin J, Alexanderson K. Begreppen Hälsa och Hälsofrämjande - en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur; 2000.

39.Lipsky M. Street-level bureaucracy. Dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation; 1980.

40.Grape O. Mellan morot och piska. En fallstudie av 1992 års reha- biliteringsreform. Umeå: Umeå Universitet; 2001.

41.Söderberg E. Sickness Benefits and Measures promoting Return to Work: Perspectives of Different Actors [Doktorsavhandling]. Linköping: Faculty of Health Sciences; 2005.

42.Stendahl S. Communicating Justice Providing Legitimacy. Uppsala: Justus förlag; 2003.

43.Rönnberg L. Hälso- och sjukvårdsrätt. 2:a ed: Studentlitteratur; 2007.

Referenser

SOU 2010:107

44.Lag om allmän försäkring (1962:381). http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=19 62:381#K32010.

45.Regelboken. https://www.fkregelboken.se/: Försäkringskassan; 2009.

46.Adler H, Sjölenius B. Intyg och utlåtande inom hälso- och sjukvården. Praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur; 2001.

47.Adler H. Medicinsk juridik, grundläggande handbok. Lund: Student- litteratur; 2010.

48.Vad ska ett medicinskt underlag innehålla (FK 7263)? Stockholm: Försäkringskassan FK7263. 2010.

49.Abbott A. The system of professions. Chicago and London: The university of Chicago; 1988.

50.Becher T. Professional education in a comparative context. I: Torstendahl R, Burrage M, red. The formation of professions. London: Sage Publications; 1990. p. 134–50.

51.Sandahl C, Falkenström E, m.fl. Chef med känsla och förnuft. Om professionalism och etik i ledarskapet. Stockholm: Natur & kultur; 2010.

52.www.cochrane.org.

53.Patton M. Qualitative Research and Evaluation Methods. 3 ed. London: Sage; 2002.

54.Himmel W, Sandholzer H, Kochen M. Sickness certification in general practice. Eur J Gen Pract. 1995;1:161–6.

55.Cassis I, Dupriez K, Burnand B, Vader JP. Quality of work incapacity assessment in the Swiss disability insurance system. Int J Qual Health Care. 1996 Dec;8(6):567–75.

56.Jensen I, Bodin L, Ljungqvist T, Bergström K, Nygren A. Assessing the needs of patients in pain: a matter of opinion? Spine. 2000;25(21):2816-23.

57.Krakau I. Severity of illness in a Swedish general practice population. Fam Pract. 1991;8:28–31.

58.Löfvander M, Engström A, Theander H, Furhoff AK. Young immigrants on long-term sick-leave - A clinical study of diagnostic factors, psychosocial stressors, functional ability and sick-leave patterns. Scandinavian Journal of Social Welfare. 1997 Jan;6(1):54– 60.

SOU 2010:107

Referenser

59.Englund L, Tibblin G, Svärdsudd K. Effects on physicians' sick- listing practice of an administrative reform narrowing sick-listing benefits. Scand J Prim Health Care. 2000 Dec;18(4):215-9.

60.Kersnik J. Management of sickness absence: a quality improvement study from Slovenia. Quality in Health Care. 1999;8:262-5.

61.Condren L, Cox J, McCormick J, Sullivan A. Certification of unfitness for work. Irish Med J. 1984;77:159-60.

62.Englund L, Tibblin G, Svärsudd K. Variations in sick-listing practice among male and female physicians of different specialites based on case vignettes. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 2000;1:48–52.

63.Peterson S, Eriksson M, Tibblin G. Practice variation in Swedish primary care. Scan J Prim Health. 1997;15:68-75.

64.Chew-Graham C, May C. Chronic low back pain in general practice: the challenge of the consultation. Family Practice. 1999;16(1):46-9.

65.Timpka T, Hensing G, Alexanderson K. Dilemmas in Sickness Certi- fication among Swedish Physicians. E J Public Health. 1995;5:215-9.

66.Claussen B. Rehabilitation efforts before and after tightening eligibility for disability benefits in Norway. Int J Rehabil Res. 1997 Jun;20(2):139-47.

67.Claussen B. Physicians as gatekeepers: will they contribute to restrict disability benefits? Scand J Prim Health Care. 1998 Dec;16(4):199- 203.

68.Dasinger L, Krause N, Thompson R, Rudolph L. Doctor proactive communication, return-to-work recommendation, and duration of disability after a workers' compensation low back injury. Journal of Occupational and Environmental Medicine. 2001;43(6):515-25.

69.Anema JR, Jettinghoff K, Houtman I, Schoemaker CG, Buijs PC, van den Berg R. Medical care of employees long-term sick listed due to mental health problems: a cohort study to describe and compare the care of the occupational physician and the general practitioner. J Occup Rehabil. 2006 Mar;16(1):41-52.

70.Arrelöv B, Borgquist L, Ljungberg D, Svärdsudd K. The influence of change of legislation concerning sickness absence on physicians' performance as certifiers. A population-based study. Health Policy. 2003 Mar;63(3):259-68.

Referenser

SOU 2010:107

71.Arrelöv B, Borgquist L, Svärdsudd K. Influence of local structural factors on physicians´ sick-listing practice a population-based study. European Journal of Public Health. 2005;15(5):470-4.

72.de Boer W, Donceel P, Brage S, Rus M, Willems J. Medico-legal reasoning in disability assessment: a focus group and validation study. BMC Public Health. 2008;8:335.

73.Bollag U, Rajewaran A, Ruffieux C, Burnand B. Sickness certification in primary care - the physician's role. Swiss Med Wkly. 2007 Jun 16;137(23-24):341-6.

74.Breen A, Austin H, Campion-Smith C, Carr E, Mann E. "You feel so hopeless": a qualitative study of GP management of acute back pain. Eur J Pain. 2007 Jan;11(1):21-9.

75.O'Brien K, Cadbury N, Rollnick S, Wood F. Sickness certification in the general practice consultation: the patients' perspective, a qualitative study. Fam Pract. 2008 Feb 2.

76.Buchbinder R, Jolley D. Improvements in general practitioner beliefs and stated management of back pain persist 4.5 years after the cessation of a public health media campaign. Spine (Phila Pa 1976). 2007 Mar 1;32(5):E156-62.

77.Carlsen B, Norheim OF. Introduction of the patient-list system in general practice. Changes in Norwegian physicians' perception of their gatekeeper role. Scand J Prim Health Care. 2003 Dec;21(4):209- 13.

78.Clayton M, Verow P. Advice given to patients about return to work and driving following surgery. Occup Med (Lond). 2007 Oct;57(7):488-91.

79.Cohen DA, Aylward M, Rollnick S. Inside the fitness for work consultation: a qualitative study. Occup Med (Lond). 2009 Aug;59(5):347-52.

80.Dey P, Simpson CW, Collins SI, Hodgson G, Dowrick CF, Simison AJ, Rose MJ. Implementation of RCGP guidelines for acute low back pain: a cluster randomised controlled trial. Br J Gen Pract. 2004 Jan;54(498):33-7.

81.van Dijk P, Hogervorst W, ter Riet G, van Dijk F. A protocol improves GP recording of long-term sickness absence risk factors. Occup Med (Lond). 2008 Jun;58(4):257-62.

82.Engblom M, Alexanderson K, Rudebeck C. Characteristics of sick-listing cases that physicians consider problematic - analyses of

SOU 2010:107

Referenser

written case reports. Scandinavian Journal of Primary Health Care. 2009;27:250-5.

83.Faber E, Burdorf A, van Staa AL, Miedema HS, Verhaar JA. Qualitative evaluation of a form for standardized information exchange between orthopedic surgeons and occupational physicians. BMC Health Serv Res. 2006;6:144.

84.Fullen BM, Maher T, Bury G, Tynan A, Daly LE, Hurley DA. Adherence of Irish general practitioners to European guidelines for acute low back pain: a prospective pilot study. Eur J Pain. 2007 Aug;11(6):614-23.

85.Gerner U, Alexanderson K. Issuing sickness certificates: a difficult task for physicians: a qualitative analysis of written statements in a Swedish survey. Scand J Public Health. 2009 Jan;37(1):57-63.

86.Holdsworth L, Webster V, McFadyen A. Physiotherapists' and general practicioners' veiws on self-referral and physiotherapy scope of practice: Results from a national trial. Physiotherapy. 2008;94:263- 42.

87.Johnson CJ, Croghan E, Crawford J. The problem and management of sickness absence in the NHS: considerations for nurse managers. J Nurs Manag. 2003 Sep;11(5):336-42.

88.Karlinsky H, Dunn C, Clifford B, Atkins J, Pachev G, Cunningham K, Fenrich P, Bayani Y. Workplace injury management: using new technology to deliver and evaluate physician continuing medical education. J Occup Rehabil. 2006 Dec;16(4):719-30.

89.Kerstholt JH, De Boer WE, Jansen NJ. Disability assessments: effects of response mode and experience. Disabil Rehabil. 2006 Jan 30;28(2):111-5.

90.Krohne K, Brage S. New rules meet established sickness certification practice: A focus-group study on the introduction of functional assessments in Norwegian primary care. Scand J Prim Health Care. 2007 Sep;25(3):172-7.

91.Krohne K, Brage S. How GPs in Norway conceptualise functional ability: a focus group study. Br J Gen Pract. 2008 Dec;58(557):850- 5.

92.Lalic H. Occupational medicine in taking over work injuries from family practice--a one-year follow-up. Coll Antropol. 2009 Sep;33(3):939-43.

Referenser

SOU 2010:107

93.Linton SJ, Vlaeyen J, Ostelo R. The back pain beliefs of health care providers: Are we fear-avoidant? Journal of Occupational Reha- bilitation. 2002 Dec;12(4):223-32.

94.Martimo KP, Kaila-Kangas L, Kausto J, Takala EP, Ketola R, Riihimaki H, Luukkonen R, Karppinen J, Miranda H, Viikari-Juntura

E.Effectiveness of early part-time sick leave in musculoskeletal disorders. BMC Musculoskelet Disord. 2008;9:23.

95.Meershoek A, Krumeich A, Vos R. Judging without criteria? Sickness certification in Dutch disability schemes. Sociol Health Illn. 2007 May;29(4):497-514.

96.Mortelmans K, Donceel P, Lahaye D. Disability management through positive intervention in stakeholders' information asymmetry.

Apilot study. Occup Med (Lond). 2006 Mar;56(2):129-36.

97.Scheel IB, Hagen KB, Oxman AD. Active sick leave for patients with back pain: all the players onside, but still no action. Spine. 2002 Mar 15;27(6):654-9.

98.Swartling MS, Alexanderson KA, Wahlström RA. Barriers to good sickness certification - an interview study with Swedish general practitioners. Scand J Public Health. 2008 Jun;36(4):408-14.

99.Walker CA, Gregori A, O'Connor P, Jaques K, Joseph R. Sick notes, general practitioners, emergency departments and fracture clinics. Emerg Med J. 2007 Jan;24(1):31-2.

100.Watson J, Shin R, Zurakowski D, Ring D. A survey regarding physician recommendations regarding return to work. J Hand Surg Am. 2009 Jul-Aug;34(6):1111-8 e2.

101.Wind H, Gouttebarge V, Kuijer PP, Sluiter JK, Frings-Dresen MH. The utility of functional capacity evaluation: the opinion of physicians and other experts in the field of return to work and disability claims. Int Arch Occup Environ Health. 2006 Jun;79(6):528- 34.

102.Arrelöv B, Alexanderson K, Hagberg J, Löfgren A, Nilsson G, Ponzer S. Dealing with sickness certification – a survey of problems and strategies among general practitioners and orthopaedic surgeons. BMC Public Health, 2007;7:273. BMC Public Health. 2007;7:273.

103.Campbell A, Ogden J. Why do doctors issue sick notes? An experimental questionnaire study in primary care. Fam Pract. 2006 Feb;23(1):125-30.

SOU 2010:107

Referenser

104.Coudeyre E, Rannou F, Tubach F, Baron G, Coriat F, Brin S, Revel M, Poiraudeau S. General practitioners' fear-avoidance beliefs influence their management of patients with low back pain. Pain. 2006 Oct;124(3):330-7.

105.Edlund C, Dahlgren L. The physician's role in the vocational rehabilitation process. Disabil Rehabil. 2002 Sep 20;24(14):727-33.

106.Faber E, Bierma-Zeinstra SM, Burdorf A, Nauta AP, Hulshof CT, Overzier PM, Miedema HS, Koes BW. In a controlled trial training general practitioners and occupational physicians to collaborate did not influence sickleave of patients with low back pain. J Clin Epidemiol. 2005 Jan;58(1):75-82.

107.Fleten N, Johnsen R, Ostrem BS. Reliability of sickness certificates in detecting potential sick leave reduction by modifying working conditions: a clinical epidemiology study. BMC Public Health. 2004 Mar 25;4(1):8.

108.Gulbrandsen P, Hofoss D, Nylenna M, Saltyte-Benth J, Aasland OG. General practitioners' relationship to sickness certification. Scand J Prim Health Care. 2007 Mar;25(1):20-6.

109.Hussey S, Hoddinott P, Wilson P, Dowell J, Barbour R. Sickness certification system in the United Kingdom: qualitative study of views of general practitioners in Scotland. BMJ. 2004 Jan 10;328(7431):88.

110.Joling C, Groot W, Janssen PP. Waiting for the doctor: gender differences in the timing of an intervention by the occupational physician. J Occup Rehabil. 2003 Mar;13(1):45-61.

111.von Knorring M, Sundberg L, Löfgren A, Alexanderson K. Problems in sickness certification of patients: a qualitative study on views of 26 physicians in Sweden. Scand J Prim Health Care. 2008 Mar;26(1):22-8.

112.Larsson C, Sydsjö A, Alexanderson K, Sydsjö G. Obstetricians' attitudes and opinions on sickness absence and benefits during pregnancy. Acta Obstet Gynecol Scand. 2006;85(2):165-70.

113.Löfgren A, Arrelöv B, Hagberg J, Ponzer S, Alexanderson K. Frequency and nature of problems associated with sickness certification tasks: a cross sectional questionnaire study of 5455 physicians. Scand J Prim Health Care. 2007;25(3):178-85.

114.Löfvander M, Engström A. An observer - participant study in primary care of assessments of inability to work in immigrant patients

Referenser

SOU 2010:107

with ongoing sick leave. Scandinavian Journal Prim Health Care. 2003(21):1 - 6.

115.Mortelmans AK, Donceel P, Lahaye D, Bulterys S. Does enhanced information exchange between social insurance physicians and occu- pational physicians improve patient work resumption? A controlled intervention study. Occup Environ Med. 2006 Jul;63(7):495-502.

116.Mortelmans AK, Donceel P, Lahaye D, Bulterys S. An analysis of the communication during an enhanced and structured information exchange between social insurance physicians and occupational physicians in disability management in Belgium. Disabil Rehabil. 2007 Jul 15;29(13):1011-20.

117.Norrmen G, Svärdsudd K, Andersson D. Impact of physician-related factors on sickness certification in primary health care. Scand J Prim Health Care. 2006 Jun;24(2):104-9.

118.Norrmen G, Svärdsudd K, Andersson DK. How primary health care physicians make sick listing decisions: the impact of medical factors and functioning. BMC Fam Pract. 2008;9:3.

119.Pransky G, Katz JN, Benjamin K, Himmelstein J. Improving the physician role in evaluating work ability and managing disability: a survey of primary care practitioners. Disabil Rehabil. 2002 Nov 10;24(16):867-74.

120.Ratzon N, Schejter-Margalit T, Froom P. Time to return to work and surgeons' recommendations after carpal tunnel release. Occup Med (Lond). 2006 Jan;56(1):46-50.

121.Reiso H, Gulbrandsen P, Brage S. Doctors' prediction of certified sickness absence. Fam Pract. 2004 Apr;21(2):192-8.

122.Shiels C, Gabbay M. The influence of GP and patient gender interaction on the duration of certified sickness absence. Fam Pract. 2006 Apr;23(2):246-52.

123.Shiels C, Gabbay MB. Patient, clinician, and general practice factors in long-term certified sickness. Scand J Public Health. 2007;35(3):250-6.

124.Swartling MS, Peterson SA, Wahlström RA. Views on sick-listing practice among swedish general practitioners - a phenomenographic study. BMC Family Practice. 2007;8(44).

125.Swartling MS, Hagberg J, Alexanderson K, Wahlström RA. Sick- listing as a psychosocial work problem: a survey of 3997 Swedish

SOU 2010:107

Referenser

physicians. Journal of Occupational Rehabilitation. 2007 Sep;17(3):398-408.

126.Swartling M, Wahlström R. Isolated specialist or system integrated physician - different views on sickness certification among ortthopedic surgeons: an interview study. BMC Health Services Research. 2008;8:273:doi:10.1186/472-9963-8-273.

127.Söderberg E, Alexanderson K. Sickness certificates as a basis for decisions regarding entitlement to sickness insurance benefits. Scandinavian Journal of Public Health. 2005;33:314-20.

128.Watson PJ, Bowey J, Purcell-Jones G, Gales T. General practitioner sickness absence certification for low back pain is not directly associated with beliefs about back pain. Eur J Pain. 2008 Apr;12(3):314-20.

129.Österås N, Gulbrandsen P, Benth JS, Hofoss D, Brage S. Imple- menting structured functional assessments in general practice for persons with long-term sick leave: a cluster randomised controlled trial. BMC Fam Pract. 2009;10:31.

130.Edlund C. Långtidssjukskrivna och deras medaktörer - en studie om sjukskrivning och rehabilitering [Doktorsavhandling, monografi]. Umeå: Umeå Universitet; 2001.

131.Wynne-Jones G, Mallen C, Main C, Dunn K. What do GPs feel about sickness certification? A systematic search and narrative review. Scand J Prim Health Care. 2010;28:67-75.

132.Söderberg E, Alexanderson K. Sickness certification practices of physicians - a review of the literature. Scandinavian Journal of Public Health. 2003;31(6):460-74.

133.Linton SJ. Rädd för att röra sig? Socialmedicinsk Tidskrift. 2000;5:415-20.

134.Linton SJ, Ryberg M. A cognitive-behavioral group intervention as prevention for persistent neck and back pain in a non-patient population: a randomized controlled trial. Pain. 2001 Feb 1;90(1- 2):83-90.

135.Grol R, Mokkink H, m.fl. Work satisfaction of general practitioners and the quality of patient care. Fam Pract. 1985;2(3):128-35.

136.Wallace J, Lemaire J, m.fl. Physician wellness: a missing quality indicator. Lancet. 2009;374(9702):1714-21.

Referenser

SOU 2010:107

137.Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården: Socialstyrelsen. SOSFS 2005:12 (M); Föreskrifter. 2005.

138.www.sbu.se.

139.Sackett DL. Bias in analytic research. Journal of Chronic Diseases. 1979(32):51-63.

140.Carne S. Sick Absence Certification. Analysis of one Group Practice in 1967. Brit med J. 1969(1):147-9.

141.Kilbom Å, Karen M, m.fl. red. Yrkesarbetande kvinnors hälsa. Helsingborg: Arbetslivsinstitutet; 1999.

142.Hovelius B, Johansson EE, red. Kropp och genus i medicinen. Lund: Studentlitteratur; 2004.

143.Bird CE, Rieker PP. Gender and health - the effects of constrained choices and social policies. New York: Cambridge University Press; 2008.

144.Alexanderson K. Varför har kvinnor högre sjukfrånvaro?

I:Sjukfrånvaro och sjukskrivning - fakta och förslag Betänkande av sjukförsäkringsutredningen. Stockholm: Socialdepartementet; SOU:2000:121, sid 273-301.

145.Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för att minska sjukfrånvaron gällande insatser 2009. Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting; 2006.

146.Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för att minska sjukfrånvaron gällande insatser 2009: http://www.skl.se/artikeldokument.asp?C=4762&A=19941&File ID=247595&NAME=%D6verenskommelse+Sjukskrivningsmilja rden+2009.pdf (20090529); 2009.

147.Ludvigsson M, Svensson T, et al. Begreppet arbetsförmåga - en litteraturgenomgång. Arbete och Hälsa. 2006;8:1-19.

148.Grimby G. ICF som utgångspunkt för rehabilitering. Socialmed tidskrift. 2002(6):498-503.

149.Muijzer A, Groothoff JW, m.fl. The assessment of efforts to return to work in the European Union. Eur J Public Health. 2010 Feb 8.

100

SOU 2010:107

Referenser

150.Österås N, Gulbrandsen P, m.fl. A randomised comparison of a four- and a five-point scale version of the Norwegian Function Assessment Scale. Health Qual Life Outcomes. 2008;6:14.

151.Söderberg E, Alexanderson K. ‘Gatekeepers in sickness insurance’: a systematic review of the literature on practices of social insurance officers. Health & Social Care in the Community. 2005;13(3):211- 23.

152.Hensing G, Timpka T, m.fl. Dilemmas in the daily work of social insurance officers. Scandinavian Journal of Social Welfare. 1997;6:301- 9.

153.Hultberg E-L. Co-financed collaboration between welfare services - Effects on staff and patients with musculoskeletal disorders [Doktorsavhandling]. Göteborg: Sahlgrenska akademin; 2005.

154.Alexanderson K. Bilaga till rapporten 'Problem inom hälso- och sjukvården kring handläggning av patienters sjukskrivning'. Stockholm: Sektionen för personskadeprevention, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet; 2005.

155.von Knorring M, de Rijk A, m.fl. Managers’ perceptions of the manager role in relation to physicians: a qualitative interview study of the top managers in Swedish healthcare. BMC Health Services Research. 2010;20(271).

156.Löfgren A, Hagberg J, m.fl. AT och ST -läkares problem med och önskemål kring kompetensutveckling i arbetet med sjukskrivning. Stockholm: Sektionen för personskadeprevention.

Karolinska Institutet. 2006.

157.Hård af Segerstad H, Helgesson M, m.fl. Problembaserat lärande, idén, handledaren och gruppen. Stockholm: Liber; 1997.

158.Barrows H. Problem-based learning: en approach to medical education. New York: Springer; 1980.

159.Talmage JB, Melhorn JM, red. A physician´s guide to return to work. USA: AMA press; 2005.

160.Albrecht GL, Seelman KD, m.fl. red. Handbook of disability studies. Thousand oaks: Sage; 2001.

161.Vahlne Westerhäll L, m.fl. Läkarintyget i sjukförsäkringsprocessen. Stockholm2009.

162.Ekholm J, Netz P, m.fl. AT-läkarna måste kunna mer om försäkringsmedicin! Läkartidningen. 2001;98(11):1261-4.

101

Referenser

SOU 2010:107

163.Säkerställd socialmedicinsk kompetens inom svensk hälso- och sjukvård. Rapport om den socialmedicinska specialistkompetensen för läkare: Socialstyrelsen. 2005.

164.Alexanderson K, Thiringer G, m.fl. Läkare och försäkringsmedicin: Läkaresällskapet, Sektionerna för Socialmedicin och Yrkesmedicin; 1996.

165.Alexanderson K. Undervisning om försäkringsmedicin. Läkar- tidningen. 2001;98(11):1262-3.

166.Alexanderson K. Det första Magisterprogrammet i försäkrings- medicin. I: Haglund BJA, redaktör. Försäkringsmedicin - i gränssnittet mellan medicin och försäkring. Stockholm: Socialmedicinsk tidsskrift; 2009. p. 518-28.

167.Österås N, Gulbrandsen P, m.fl. Structured functional assessments in general practice increased the use of part-time sick leave: A cluster randomised controlled trial. Scand J Public Health. 2010 Mar;38(2):192- 9.

168.Ekenvall L, Alexanderson K. Problem inom sjukvården när det gäller handläggning av patienter som är aktuella för sjukskrivning. En litteraturgenomgång. I: Alexanderson K, ed. Bilaga till rapporten Problem inom sjukvården när det gäller handläggning av patienter som är aktuella för sjukskrivning. Stockholm: Sektionen för person- skadeprevention, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet; 2005.

169.Aylward M, Sawney P. Support and rehabilitation - restoring fitness for work. Palmer KT, Cox RAF, Brown I, red. Fitness for work. 2006.

170.Aylward M. Health Comission Wales: A review. A report on the findings and conclusions, including recommendations, for Mrs Edwina Hart AM MBE, Minister for Health and Social Services, Welsh Assembly Government. 2008.

171.Dorsett R. Pathways to work for new and repeat incapacity benefits claimants: Evaluation synthesis report. 2008.

172.Alexanderson K, Hensing G. More and better research needed on sickness absence. Editorial. Scandinavian Journal of Public Health. 2004;32:321-3.

173.Lindqvist R. Några huvuddrag i sjukförsäkringens utveckling. Arbetarhistoria. 1999;23(89):26-31.

102

SOU 2010:107

Referenser

174.Lindqvist R. Från folkrörelse till välfärdsbyråkrati. Det svenska sjukförsäkringssystemet utveckling 1900-1990. Lund: Studentlitteratur; 1990.

175.Alexanderson K. Sickness absence; a review of performed studies with focus on levels of exposures and theories utilized. Scandinavian Journal of Social Medicine. 1998;26(4):241-9.

176.Palmer E. Sjukförsäkring. Kulturer och Attityder. Fyra aktörers perspektiv. SKA- projektet. Försäkringskassan. 2006.

177.Mikaelsson B. Utbildning i försäkringsmedicin - en kostnadseffektiv satsning. Läkartidningen. 2000;97(46):5324-7.

178.Marklund S, Bjurvald M, m.fl. Den höga sjukfrånvaron; problem och lösningar. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2005.

179.Lindfors S, Eintrei C, m.fl. Stressande faktorer bland disputerade specialistläkare anställda vid ett universitetssjukhus. Stockholm & Linköping: Karolinska Institutet & Linköpings Universitet; 2005.

180.Lindfors S, Eintrei C, m.fl. Stress factors affecting academic physicians at a university hospital. Work. 2009;34:305-13.

181.Arnetz B. Psychosocial challenges facing physicians of today. Social Science and Medicine. 2001;52:203-13.

182.Calnan M, Wainwright D, m.fl. Mental health and stress in the workplace: the case of general practice in the UK. Social Science and Medicine. 2001;52:499-507.

183.Coomber S, Todd C, m.fl. Stress in UK intensive care unit doctors. British Journal of Anaesthesia. 2002;89(6):873-81.

184.Elovainio M, Kivimäki M. Work and strain in physicians in Finland. Scandinavian Journal of Social Medicine. 1998;26(1):26-33.

185.Skånér Y, Södersten E, m.fl. Läkares arbete med sjukskrivning i Stockholms län. Resultat från två enkäter till läkarna i Stockholm, år 2004 och 2008. Stockholm: Karolinska Institutet. 2009.

186.Söderberg E, Södersten E, m.fl. Läkares arbete med sjukskrivning i Östergötland.Resultat från två enkäter 2004 och 2008: Karolinska Institutet & Linköpings universitet. 2009.

187.Kivimäki M, Ferrie JE, m.fl. Diagnosis-specific sick leave as a risk marker for disability pension in a Swedish population. J Epidemiol Community Health. 2007 Oct;61(10):915-20.

188.Kivimäki M, Head J, m.fl. Sickness absence as a prognostic marker for common chronic conditions: analysis of mortality in the GAZEL study. Occup Environ Med. 2008 Dec;65(12):820-6.

103

Referenser

SOU 2010:107

189.Ferrie JE, Vahtera J, m.fl. Diagnosis-specific sickness absence and all-cause mortality in the GAZEL study. Journal of Epidemiology and Community Health. 2009;63(50-55).

190.Head J, Ferrie JE, m.fl. Diagnosis-specific sickness absence as a predictor of mortality: the Whitehall II prospective cohort study. BMJ. 2008;337:a1469.

191.Kivimäki M, Forma P, m.fl. Sickness absence as a risk marker of future disability pension: the 10-town study. J Epidemiol Community Health. 2004 Aug;58(8):710-1.

192.Vahtera J, Westerlund H, m.fl. All-cause and diagnosis-specific sickness absence as a predictor of sustained sub-optimal health: a 14-year follow-up in the GAZEL cohort. Journal of Epidemiology and Community Health. 2010;64(4):311-7.

193.Virtanen M, Kivimäki M, m.fl. Sickness absence as a risk factor for job termination, unemployment, and disability pension among temporary and permanent employees. Occup Environ Med. 2006 March 1, 2006;63(3):212-7.

194.Karlsson N. Prospective Cohort Studies of Disability Pension and Mortality in a Swedish County. (Doktorsavhandling) Stockholm: Karolinska Institutet; 2007.

195.Floderus B, Göransson S, m.fl. Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning. Arbete och Hälsa. Stockholm: Arbetslivsinstitutet; 2003 (1-24).

196.Floderus F, Göransson S, m.fl. Self-estimated life situation in patients on long-term sick leave. J Rehabil Med. 2005;37:291-9.

197.Niederkrotenthaler T, Floderus B, m.fl. Exposure to parental mortality and markers of morbidity, and the risks of attempted and contemplated suicide in offspring: an analysis of sensitive life periods. Journal of Epidemiology and Community Health, Online First. 2010;10.1136.

198.Balint M. Läkaren, patienten och sjukdomen. Lund: Studentlitteratur; 1978.

104

Författarpresentation

Elsy Söderberg, medicine doktor, universitetslektor vid Institutionen för Medicin och Hälsa, Linköpings Universitet. Forskar om arbets- förmåga, förutsättningar för arbete och samverkan i sjukskrivnings- processen. Har lång erfarenhet av forskning i försäkringsmedicin och har gjort systematiska litteraturöversikter om sjukskrivnings- och handläggningspraxis. (elsy.soderberg@liu.se)

Christina Lindholm, doktor i medicinsk vetenskap. Forskare vid Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neuro- vetenskap, Karolinska Institutet. Har forskat och undervisat inom folkhälsa och socialmedicin och har lång erfarenhet av socialförsäkrings- området.

Jenny Kärrholm, doktor i medicinsk vetenskap, chef på Enheten för sjukförmåner, Inspektionen för socialförsäkringen. Har disputerat i rehabiliteringsmedicin och forskat och undervisat inom området samverkan mellan aktörer i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Har erfarenhet av internationella jämförelser inom sjukförsäkrings- området.

Kristina Alexanderson, doktor i medicinsk vetenskap, professor i socialförsäkring vid Sektionen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm. Har forskat och undervisat inom sjukfrånvaroområdet i mer än 20 år och gjort ett flertal systematiska litteraturöversikter.

(kristina.alexanderson@ki.se)

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Socialt råd	Dir.
	2007:161

Beslut vid regeringssammanträde den 29 november 2007

Sammanfattning av uppdraget

Ett råd bestående av forskare ska tillkallas med uppdrag att belysa relevanta forskningsrön inom det sociala området. Rådet ska agera som rådgivare till regeringen i hälso- och sjukvårdsfrågor och i sociala frågor samt förse regeringen med relevant kunskap för utformningen av välfärdspolitiken inom Socialdepartementets områden.

Arbetet ska redovisas dels i en årlig rapport, dels vid återkom- mande möten med ansvariga statsråd och tjänstemän vid Reger- ingskansliet.

Behovet av ett socialt råd

Det svenska samhället står inför ett flertal utmaningar. Det stora utanförskapet och en åldrande befolkning sätter bl.a. socialförsäk- ringssystemen, hälso- och sjukvården och äldreomsorgen under finansiell press. Samtidigt ökar möjligheterna till att leva ett längre liv i hälsa för en stor del av befolkningen. För att möta dessa utma- ningar krävs en effektiv och evidensbaserad politik. Aktuella forsk- nings- och utredningsresultat med relevans för utformning av väl- färdspolitiken inom Socialdepartementets område behöver tas till- vara på ett mer effektivt sätt än i dag. Flertalet myndigheter inom det sociala området följer i dag forskningen inom respektive ansvarsområde. Det finns dock ett behov av att få en samlad syn på aktuella frågor som är bredare än någon myndighets verksamhets- område. Genom att ha kontakt med välmeriterade forskare, verksamma inom det sociala området, kan man främja

107

Bilaga 1

SOU 2010:107

utformningen av en samlad evidensbaserad politik för det sociala området.

Uppdraget

För att på ett mer effektivt sätt än i dag ta till vara aktuell kunskap, såsom nya forskningsrön på det sociala området, och främja utby- tet mellan forskning och politik ska ett råd med välmeriterade fors- kare tillsättas av regeringen. Utöver dessa adjungeras generaldi- rektörerna för Försäkringskassan och Socialstyrelsen till rådet. Rådets uppgift är att bidra till att bredda och fördjupa underlaget för framtida socialpolitiska avgöranden. Rådets verksamhet delas in i två huvudområden:

-Att vara rådgivare till regeringen i frågor inom det sociala områ- det.

-Att förse regeringen med relevant kunskap för utformning av välfärdspolitiken inom Socialdepartementets områden.

Rådet ska redovisa relevant och aktuell kunskap baserad på bl.a. svenska och internationella forskningsrön inom det sociala områ- det. Rådet ska identifiera utvecklingstendenser och viktiga faktorer som har betydelse för välfärdssektorns funktion och utveckling. Rådet ska även agera rådgivare åt och lämna rekommendationer till regeringen i långsiktiga strategiska frågor.

Rådet ska i sitt arbete samråda med berörda aktörer och utred- ningar som har relevans för rådets uppdrag.

Det står rådet fritt att utarbeta arbetsformer och innehåll på ett sådant sätt som rådet bäst anser fylla syftet med uppdraget.

Redovisning av uppdraget

I uppdraget ingår att löpande ge råd och information åt regeringen. Detta ska ske på följande sätt:

-Möten med ansvariga statsråd minst två gånger per år. Respek- tive statsråd och rådet väljer ämne varannan gång. Diskussio- nerna inleds med förberedda inlägg från rådets medlemmar.

-Regelbundna möten med berörda tjänstemän vid Regerings- kansliet.

108

SOU 2010:107

Bilaga 1

En gång per år ska rådet lämna en rapport till regeringen med en redogörelse för den verksamhet som rådet har bedrivit under året. Därutöver är rådet oförhindrat att lämna rapporter i valfria frågor.

Rådets uppdrag omfattar perioden från den 1 januari 2008 till och med den 31 december 2010. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2010.

(Socialdepartementet)

109

Bilaga 2

Mall för dataextraktion och bedömning; Läkares sjukskrivningspraxis.

Modifierad efter SBU 2003 (1)

Datum granskningen gjordes: 200… - - . Granskare:………………..…………………………………….

Titel………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………

Försteförfattare ……………………………………………………… Land (studie) ………………….. Tidskrift………………………………………….....……………………………………Publiceringsår………

Syfte………………………………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………………………………

Vilka samband studeras?

……………………………………………………………………………………………………………………

Typ av studie Experimentell studie: RCT CT Kvasiexperiment Annan interventionsstudie Observationsstudie Tvärsnitt Longitudinell: Prospektiv Retrospektiv Kohort Fall-kontroll Litteraturstudie: Meta-analys Systematisk översikt Review Modellstudie Multicenter

Föremål för	Sjukskrivna Patienter	Befolkning Arbetslösa Visst geografiskt omr.:……
studie (Flera	Egen företag. Anställd; visst yrke, vilket………viss arbetsplats/bransch, vilken……
alt möjliga)	Annat…………………
Metod för	Enkät: med vinjetter. Audit-typ. Annan………………………..
data-	Validerad: Ja Nej delvis uppgift saknas hänvisn till annan artikel
insamling	Intervju strukturerad semi-strukturerad individuell grupp face-to-face telefon
(flera alt	Registerdata: Typ: ………………………………………………………………………….
möjliga)	Läkarintyg Journal, sjukvård Utredning, FK Utredning gjord i annan organisation
	Screening instr. …………..	…….. Observation ……………………………
Synpunkter:	Klinisk undersökning …………………………..…Annat……………………… ……….

Typ av	Ej aktuellt
sjukfrån-	Sjukfrånvaro Förtidspension Oklart, hur……………….
varodata	Självrapporterade, Läkarrapporterade Från sjukintyg
(Fler alt. Registerdata (försäkringsbolag) Registerdata(arbetsgivare)
möjliga)	Incidens/fall Incidens/personer längd, sjukskrivningsdiagnos Annat……………


Sjukdom/diagnos i fokus (flera kan anges): Indexsjukdom……………………………………..

Samsjuklighet:

Diagnosmetod Ej aktuellt Sjukskrivningsintyg Förtidspension Registerdata Självrapporterad (Flera alt. ok) Data från med. journal el dyl. Klinisk undersökning speciell för studien

Annan…………………………….. Uppgift saknas

Inklusionskriterier ………………………………………………………………………………………….…..

…………………………………………………..…………………………………………………………….…..

……………………………………………………………………………………………………………………..

Anges ej Tydliga Otydliga Adekvata Ej adekvata. Enhetliga för ingående grupper; Ja Nej Oklart

Kontroll- eller referensgrupp: relevant vald ja delvis nej Ej aktuellt

111

Bilaga 2

SOU 2010:107

Exklusionskriterier…………………………………………………………………………………………..

…………………………………………………………………………………………………………………

Anges ej		Tydliga Otydliga			Adekvata	Ej adekvata.
Enhetliga för ingående grupper; Ja				Nej Oklart
Beskrivning av studiepopulationen, studiegruppen etc, totalt och uppdelat på kön, med % bortfall, i olika
delgrupper. Antal individer:
	Studiepop.. Studiegr+bortfall.			Uppföljning + bortfall.		Kontroll: studiegr+bortfall. Uppföljning+bortfall
Totalt	______	____	____%	_______	____%	_____	____%	_______	____%
Kvinnor ______		____	____%	_______	____%	_____	____%	_______	____%
Män	______	____	____%	_______	____%	_____	____%	_______	____%
Är studiegruppen tillräckligt stor? Ja  Nej. Synpunkter:……………………………………………

Bortfall, primärt bortfall saknas Systematiskt		icke-systematiskt ej analyserat uppgift saknas
Om bortfallet är systematiskt: har hänsyn tagits till detta i dataanalyser ja delvis nej oklart
		i slutsatser ja delvis nej oklart
Sekundärt bortfall ej aktuellt bortfall saknas Systematiskt ej systematiskt ej analyserat
		uppgift saknas
Om bortfallet är systematiskt: har hänsyn tagits till detta i dataanalyser ja delvis nej oklart
		i slutsatser ja delvis nej oklart
Internt bortfall som är av vikt? ja		nej oklart
Kommentarer:
Intervention. Ja	Nej
Typ av intervention:

Sjukskrivning………………………………………………………………………………..….……

Rehabilitering…………………………………………………………………………………….….

Behandling ……………………………………………………………………………………….…

Ändr. försäkringsvillkor………………………………………………………………………….….

Ändrade arbetsförhållanden………………………………………………………………………… Annan åtgärd …………………………………………………………………………………………

Determinanter, vilka har inkluderats:……………………………………………………….………...

…………………………………………………………………………………………………….……

………………………………………………………………………………………………….………

Bias

Selektionsfel: Nej oklart, men ej troligt oklart, men troligt ja:……………………….…… Informationsfel: Nej oklart, men ej troligt oklart, men troligt ja:………………………… Confounding: Nej oklart, men ej troligt oklart, men troligt ja:……………………………

Justerat för i analysen Ja Nej

Kommentarer

Utfallsmått Sjukfrånvaro: kort lång Typ av mått…………………. Förtidspension/sjukbidrag För konsekvensstudierna: Sjukdom Hälsa Återgång i arbete Livskvalitet Arbetsförmåga

Funktionsförmåga Livsstil Ekonomi

Annat….………………………………………………………………………………………………… Vilka utfallsmått har använts? …………………………………………………Adekvata JaNej Teorianknytning anges Nej Ja, vilken………………………………………………………………

Metoder för dataanalys Tydligt beskriven: ja nej. Adekvat delvis adekvat ej adekvat

uppgift saknas

Vilka metoder har använts:………………………………………………………………………..……….…….

…………………………………………………………………………………………………………...………

112

SOU 2010:107

Bilaga 2

Har effektmodifiering beaktats i analysen? Ja Nej Ej relevant

Specifika svagheter i analysen:………………………………………………………………………..……..

…………………………………………………………………………………………………………...……

Kvantitativ analys ja nej

i förväg tydligt formulerad hypotes ja nej
power-analys; gjord ja	nej Borde gjorts

Etisk frågeställning: beroende part medverkat i undersökningen	ja nej	framgår ej
Resultat: (med fokus på de som är av intresse för projektet)
Typ av samband	Grad av styrka (högt, lågt, inget)

Resultaten generaliserbara nej tveksamt Ja, för vilken grupp? …………………………

Granskarens kommentarer

Kvalitetsbedömning

	0 1 3 5	Kommentarer
Design etc	 	________________________________________
	0 1 2 3	Kommentarer
Bortfall	 	________________________________________
Bias	 	________________________________________
Analysmetod	 	________________________________________
Precision, utfall	 	________________________________________
Summa poäng: ______
Kommentar	………………………………………………………………………………….
	………………………………………………………………………………….
	……………………………………………………………………………...…..

113

Bilaga 2

SOU 2010:107

Kriterier för bedömning av kvalitet i de studier som bedömts vara relevanta

Modifierad efter SBU 2003 (1)

Poäng

1. Studiedesign etc

Aspekter att ta ställning till i förhållande till frågeställningen: tillräcklig storlek, adekvat studiedesign, relevant uppföljningstid med hänsyn till utfallsmåttet, relevant kontroll- eller jämförelsegrupp (där sådan är aktuell), relevanta och tydliga inklusionskriterier, relevanta och tydliga exklusionskriterier, relevanta kriterier för fastställande av diagnos, valid metod för

datainsamling.

a) Samtliga ovanstående aspekter är uppfyllda.	5
b) Någon av ovanstående aspekter är inte fullt tillfredställande.	3
c) Några av ovanstående aspekter är inte fullt tillfredställande.	1
d) Någon av ovanstående aspekter är undermålig.	0

2. Bortfall

Följande fyra aspekter är av vikt: bortfallets storlek (i alla steg), hur noga det är redovisat, grad av systematik och dess betydelse för resultatet, hur hänsyn tagits till eventuell systematik i bortfallet i analysen. Alla olika typer av bortfall sammanvägs här: primärt, sekundärt (dvs. vid uppföljningar), internt (sällan redovisat) olika bortfall vid olika steg i processen och vid olika typer av datainsamling för samma studiepopulation etc. Det avgörande är i vilken grad bortfallet kan ha påverkat resultaten. Detta beror alltså på dess storlek, eventuell systematik och om man korrigerat för systematiken på ett adekvat sätt.

a) Bortfallet kan inte antas ha påverkat resultaten.	3
b) Bortfallet kan antas ha påverkat resultaten, men endast i liten utsträckning.	2
c) Bortfall kan antas ha påverkat resultaten, men inte på något avgörande sätt.	1
d) Stor risk för att resultaten påverkats av bortfallet på ett avgörande sätt.	0

3.Bias
a) Hänsyn tagen till confounders på adekvat sätt.	3
b) Hänsyn tagen till vissa confounders på adekvat sätt.	2
c) Tveksamt om tillräcklig hänsyn tagits till confounding.	1
d) Inkluderade confounders ej kontrollerade för. Klara selektionsfel.
eller informationsfel, som ej tagits hänsyn till i analys eller tolkning.	0

4. Analysmetod
a) Relevant statistisk metod, tagit hänsyn till effektmodifierare.	3
b) Relevant statistisk/kvalitativ metod.	2
c) Acceptabel statistisk/kvalitativ metod.	1
d) Tveksam analysmetod.	0

5. Precision, utfall (outcome)

a) Adekvat utfallsmått i förhållande till frågeställning etc, objektivt verifierbart eller

väl definierat. Smala konfidensintervall eller andra spridningsmått.

b) Adekvat mått, men ej väl definierat. Signifikanta men breda konfidensintervall. 2

c) Delvis adekvat mått, ej väl definierat. Låg precision.	1
d) Icke adekvat, oklart beskrivet, ej möjligt att bedöma. Oacceptabel precision.	0

114

Tabell3.Sammanställningavinformationomvarochenavde28inkluderadestudierna,uppdelatpåvarochenavdesex frågeställningarna(enligttabell2).Inomvarjeområdeärartiklarnalistadeibokstavsordning,baseratpåförstaförfattarens namn.Eftersomvissastudierharresultatinomfleraområden,kanvarjestudieförekommafleragångeritabellen.

Vilkapatientfaktorerharsambandmedläkaressjukskrivningspraxis?

Författare

Syfte

Studie-

Antalistudie-

Typavdata

Utfallsmått

Resultat

Publikations

design

objekt

populationen

år

Datainsam

Antal

(Referensnr.)

lingsår

studiedeltagare

Land

(Svarsfrekvens)

(%♀)

Campbell

Attundersöka

Tvärsnitt

Alla

Studiepopulation:

Enkätdata

Enavdeåtta

Beslutetomattutfärdaettsjukintyg

2006

omläkarens

År:Ej

allmänläkare

829allmänläkare

inklusiveåtta

versionernagavs

påverkadesinteavpatientens

(103)

beslutomatt

angivet

iöstraoch

Deltagare:489

versionerav

slumpmässigttill

familjesituationellerpatientensbegäran

Stor-

utfärdasjukintyg

västra

(59%)(31%♀)

fallbeskrivning

varjeallmänläkare

omsjukintyg.Patientermedpsykiska

britannien

eller ejhar

Sussex,Stor-

förenmanlig

somskattadesina

problemsjukskrevsoftareochansågs

sambandmed

britannien

patient.

bedömningarinom

varamersjuka,arbetsoförmögnaoch

typavproblem

Informationeni

tvåhuvudområden;

mindrearbetsskyggaänpatientermed

hospatienten;

deolika

tilltrotillpatienten

fysiskaproblem.

sjukdomsbesvär

versionerna

ochbeslutomatt

Läkarnavarmerbenägnaattutfärda

(psykiska/

varieradeutifrån

utfärdaett

sjukintygtillenpatientmedpsykiska

fysiska),

defaktorersom

sjukintygellerej

problempågrundavattdennebehövde

familjesituation

beskrivitsi

alternativtförtjänadedetochtillen

(besvärlig/ej

syftet

patientmedfysiskaproblemi syfteatt

besvärlig),krav

upprätthållaenbrarelationmed

frånpatientom

patienten.

intyg

(begär/begär

inteintyg)

115

3 Tabell

3 Bilaga

									3Bilaga
	Joling	Attundersöka	Prospektiv	Allaanställda	Studiepopulation:	Datafrån	Könsskillnaderi	Kvinnorhadestörresannolikhetförattbli
	2003	om	kohort	som	2622sjukanmälda	baslinjeenkät	sannolikheten	kalladetillföretagsläkarenochblevdetta
	(110)	könsskillnaderi	1990	sjukanmält	anställda(38%♀)	ienlongitudinell	attblikalladtill	tidigareisjukskrivningsfallet.
116	Neder-	riskför		signov.1990	frånenpopulations-	populations-	företagsläkaren	Könsskillnadernakundedockförklarasav
116	länderna	förtidspension		ochvarsfall	baseradstudie	baserad		faktorersåsomhögutbildningsnivå,arbete
	länderna	förtidspension		ochvarsfall	baseradstudie	baserad		faktorersåsomhögutbildningsnivå,arbete
		harsamband		rapporterats		undersökning		itillverkningsindustrinrespektivei mindre
		med		tillmedicinsk		samtdataom		företag(10-49anställda).Såvälmanliga
		sannolikhetenatt		adm.service		väntetidför		somkvinnligaanställdamedpsykiska
		blikalladav		(General		konsultationav		besvärhade24procenthögresannolikhet
		företagshälsovår		administra-		företagsläkaren		attblikalladeänanställdamedbesvärfrån
		dens(FHV)		tionservice				rörelseorganen.
		läkare		GMD)9
				månader
				senare.
				Deanställdas
				företags-
				läkare.

	Löfvander	Attstuderavilka	Tvärsnitt	Allmänläkare	Studiepopulation:2	Anteckningarfrån	Allmänläkarnas	Detfannsengodöverensstämmelse
	2003	faktorersomär	1993-1997	videnvård-	allmänläkareoch	konsultationerna	individuella	emellandetvåläkarnasbedömningavbåde
	(114)	relateradetill		centrali	175patienter.	därdenena	bedömningarav	mänsochkvinnorsarbetsförmåga.Det
	Sverige	två		Stockholm&	Deltagare:2	allmänläkaren	patienternas	fannsettpositivtsambandmellanläkarnas
		allmänläkares		konsekutivt	allmänläkare(50%	undersökte	arbetsoförmåga	skattningavarbetsförmågaochdepression
		gemensamma		valda	♀),151(86%)	patientenoch		ochsmärtahosmänrespektivemed
		bedömningav		yrkesverk-	patienter(68%♀).	denandre		självskattadarbetsoförmågahoskvinnor:
		arbetsoförmåga		samma		observeradeoch		ORförattvarabedömd somarbetsoför-
		hosinvandrade		patientermed		antecknade.De		mögenvarhögstförmanligapatienter med
		sjukskrivna		invandrarbak-		tvåallmänläkarna		depression(OR12,8),smärtbeteende(OR
		patientersamt		grund,=45år,		alterneradei		5,6),respektivelågutbildning<7år(OR
		omläkarnas		somvarit		dessaroller		5,1),ochförkvinnligapatientervidsjälv-
		bedömningar		sjukskrivna				skattadarbetsoförmåga(OR7,0).Två
		var		minst6				tredjedelaravdepatientersomskattade
		samstämmiga		veckor(ej				sigsjälvasomarbetsoförmögnahadeenligt
				cancer),och				allmänläkarnasuppfattningenarbetsför-
				påbörjatett				mågapåminst50%.Etnicitet, yrke,högre	SOU
				4-veckors				ålderochvaraktighetiyrkeslivet/yrket	SOU
				behandlings-				hadeingetsambandmedläkarnas	2010:107
				program				bedömningavarbetsoförmåga.

									SOU

	Norrmén	Attundersöka	Tvärsnitt	Allmänläkare	Studiepopulation:	Enkätdatafrån	Utfärdandeav	Ompatientenbedömdeatt	2010:107
	2008	ochjämföra	1996	vid16	Alla93allmänläkare	patienterna	sjukintygellerinte.	arbetsförmåganvarnedsattökadeOR(OR
	(118)	läkaresoch		vårdcentraler	vid37vårdcentraleri	samtfrånläkarna		7,0;95%KI2,7-18,3)förattläkarenskrev
	Sverige	patienters		iettsvenskt	Örebrolän.	förvarje		ettsjukintyg.Detfannsett sambandmellan
		uppfattningom		län,ochderas	Deltagare:65(89%),	konsultation		tidigaresjukskrivning(OR1,7;95%KI1,2-2,3)
		uppfattningom		län,ochderas	Deltagare:65(89%),	konsultation		tidigaresjukskrivning(OR1,7;95%KI1,2-2,3)
		medicinska		konsekutiva	(43%♀)läkarevid			ochompatientensöktläkarenpågrundav
		faktoreroch		patienteri	16vårdcentraler/			besvär frånrörelseorganen(OR3,5;95%KI
		funktionoch		åldrarna18-	familjeläkarmottag-			2,2-5,5)ellertrötthet(OR2,5;95%KI1,3-5,0)
		betydelsenav		64årsom	ningarsamt642av			ochutfärdandeavsjukintyg.
		dettaför		interedanvar	deraspatienter.521			Detfannsinget samband med patientens
		sjukskrivning.		sjukskrivna	(81%)patienter			kön,ålder,utbildning,yrkeellerspråk.
				eller	svaradepåen			Närläkarenochpatientenvaröverensom
				pensionerade	utdeladenkät.Svar			attarbetsförmågan varnedsatt,sjukskrevs
					frånbådeläkareoch			merparten.Omläkarenbedömdeatt
					patientfannsför474			besvärenallvarligtminskadepatientens
					(74%)av			arbetsförmågavarORförsjukskrivning
					konsultationerna.			hög(OR14,2:95%KI:8,6-23,2).
					(66%♀blandde
					sjukskrivna,64%♀
					blanddeicke
					sjukskrivna).

	Pransky	Attutforska	Tvärsnitt	423	Studiegrupp:181	Enkätmedfall-	Andelsjukskrivnings-	Sjukskrivningsfrågor varaktuellaför
	2002	allmänläkares	År:Ej	allmänläkare,	läkare(43%)(31%♀).	beskrivningar	ärendenblandegna	ca10%avallmänläkares patienter.En
	(119)	sjukskrivnings-	angivet	yrkesverk-	Avdessa var59%		patienter,andelsom	majoritet,nästan80%,ansåg attåtergång
	USA	praxisochvad		sammai	allmänläkareoch		uppleverolikatyper	iarbetevarbraförpatienten.Hindrande
		sompåverkar		Massa-	41%		avhinder,	faktorervar missbruk,psykiskabesvär,
		den		chusetts	internmedicinare.		somharolika	somatisering,önskanomsjukskrivning,
							åsikter,eller	konfliktmedarbetsgivare,ochlåg
							hanterar	arbetstillfredsställelse.Andrasvårigheter
							situationerpåolika	förläkarenvarattbestämma närpatienten
							sättisjukskrivnings-	kundearbetaigen,attdetsaknades
							ärenden	informationommöjlighetentillanpassade
117								arbetsuppgifter.Attdet saknadesspecifika
								riktlinjerföråtergångiarbetevarett
								hinderenligtenmajoritet,65%.
								hinderenligtenmajoritet,65%.

3 Bilaga

									3Bilaga
	Reiso	Attundersöka	Kohort	Alla	Studiepopulation:91	Enkät/audit.För	Andelavfalldär	Läkarnasprognosomåtergångiarbete
	2004	hurläkares	1996	allmänläkare	läkare.	varjepatient	läkarnasprognosför	varmerpositivändetfaktiska utfalletför
	(121)	prognosav		ochföretags-	Deltagare:52(57%)	svaradeläkaren	patientensåtergång	bådapatientgrupperna.PPVföratt
118	Norge	sjukskrivna		läkareiAust-	varav49	påettantal	iarbeterespektive	patientersomvaritsjukskrivna<3veckor
118		patienters		Agdersläni	allmänläkare,3	frågorom	fortsattsjukskrivning	skullehaåtergåttiarbeteefter4veckorvar
		patienters		Agdersläni	allmänläkare,3	frågorom	fortsattsjukskrivning	skullehaåtergåttiarbeteefter4veckorvar
		sjukskrivning4		södraNorge	företagsläkare(25%	patientenoch	efter4 veckor	84%(KI 79-87)ochförpatientermed
		veckorframåt		samt	♀).Läkarnas	angavsinegen	stämde.	längresjukfrånvaro53%(KI43-62).
		stämmermed		deltagarnas	enkätsvarför 796	prognosförom	Positivepredictive	MotsvarandePPVförattpatienten
		denfaktiska		patienter	avderaspatienter;	patientenskulle	value(PPV)föratt	fortfarandeskullevarasjukskriven var
		sjukskrivningstid		somvarit	486patientersom	återgåiarbete	hagjorträttprognos.	72%(62-80)respektive91%(85-94)vidlång
		en,ochfaktorer		sjukskrivna	vidkonsultationen	efterfyraveckor	ORförkorrekt	sjukskrivning.Sannolikhetenförenkorrekt
		somhar		mindreän	hadehaftkort	ellerinte.	prognosrelaterat	prediktionvarhögrevidluftvägsbesvär(OR
		sambandmed		20veckor	sjukskrivning	Dataom	tillettantalvariabler,	2,8)ochlägrevidpsykiskabesvär(OR0,4)
		riktigheti			(<3veckor),	patientens	såsomålder,kön,	förpatientermedenkortsjukskrivning.För
		prognosen.			ochför310patienter	sjukskrivnings-	diagnos,bedömd	patientersomvaritsjukskrivnalängrevar
					medlängre	status4veckor	arbetsförmåga,	ORförkorrektprognoslågvidskador(0,1),
					sjukskrivning(3-20	senare	underlagför	psykiskabesvär(0,5)ochmuskuloskeletala
					veckor).	inhämtadesvia	bedömningen.	besvär (0,3).Detfannsinget samband
						försäkrings-		mellanålderellerkönhospatientellerhos
						kassansregister.		läkarenochPPV.

	Shiels	Attundersöka	Tvärsnitt	Sjukintyg	Sjukintyg(n=13127)	Informationfrån	Sjukintygutfärdade	Ingakönsskillnadervadgällerkvinnliga
	2006	samband	2000-2001	skrivnaav	under12månader	sjukintyg	förmedellång(6-28	ochmanligaläkaressjukskrivningav
	(122)	mellan		allmänläkare	för6271patienter.		veckor)respektive	kvinnorochmän,förutomattenhögre
	Stor-	sjukskrivning		inordvästra	Inkluderadevarde		långtid(>28veckor)	andelmänsomträffatmanligaläkarevar
	britannien	ochpatientens		Englandoch	3906patienter(55			sjukskrivnaimedellångafall(6-28dagar)
		respektive		deras6271	%♀)för vilkadet			p.g.a.lättarepsykiskabesvär.
		allmänläkares		patienter	fannsdataomkön			Ingasambandfannsförkvinnorsom
		kön			förbådepatient			konsulteradekvinnligaläkare(kontrollerat
					ochläkareochdär			förpatientdata;ålder,diagnos,
					patientenhadeflera			funktionsbegränsning).
					sjukskrivnings-			Vidsjukskrivning>28veckorfannsinget
					periodermed			sambandmed varesigdiagnoseller
					sammadiagnos			patientensellerläkarenskön.
					intygadeavsamma				SOU
					läkare.67läkare				SOU
					hadeskrivitdessa				2010:107
					sjukintyg(52%♀).

Shiels	Attstuderai	Tvärsnitt	Sjukintyg	Sjukintyg(N=
2007	vilken	2000-2001	skrivnaav	13127)under12
(123)	utsträckning		allmänläkare	månaderför6271
Stor-	faktorer		vid9	patientervid9
britannien	relateradetill		vårdcentraler	vårdcentraler.
	patient,		inordvästra	Inkluderadevarde
	vårdcentral		Englandoch	3385patienter
	respektive		deras6271	(55%♀),somhade
	läkarekan		patienter	ett
	förklara			sammanhängande
	variationeni			sjukskrivningsfall
	långvarig			därsamtliga
	sjukskrivning			perioderintygats
	(>28veckor)			avenochsamma
				läkareochhade
				sammadiagnos.
				Antalet
				sjukskrivande
				läkarevar44.
				Ianalysernaingick
				308
				sjukskrivningsfall
				>28veckor,dvs.
				för9,8%av
				patienterna.

119

Informationfrån	Patientenskön,ålder,	Destuderadeförklaringsfaktorerna,
sjukintyg,om	typav	inklusivediagnos,kundeendastförklara
vårdcentraler	bostadsområde,	27%ivariationenavlångtidssjukskrivning.
ochomtypav	besvär,	Diagnosförklarade18%,medan
bostadsområde	sjukskrivningslängd.	sjukskrivandeläkareochvårdcentral
	Sjukintygsdataom	förklaradeenmycketlitendel(3,4%
	patientfaktorer	respektive2,8%).Depatientersomvar
	(ålder,kön,boendei	äldre,varmän,boddeiett
	socialt	låginkomstområde,ellerhadelättare
	underprivilegierade	psykiskabesvärhadehögreriskatthaett
	områden,diagnos),	sjukskrivningsfallsomvarade>28veckor.
	sjukskrivandeläkare,	Blandde308långtidssjukskrivnavar37%
	mottagning(klinik).	detp.g.a.psykiska besvär,och20%p.g.a.
		rörelseorganenssjukdomar.Lättare
		psykiskabesvärinnebarendubbeltsåhög
		riskförsjukskrivning>28vjämförtmed
		övrigadiagnosgrupper.Ävenålder
		påverkaderisken.Attpatientenkomfrån
		ettlåginkomstområdevardenenskilda
		faktorsomvisadehögst
		OR(OR2,6;KI1,6-4,1)för
		långtidssjukskrivning.Detfannsstora
		variationermellanläkarnaiantalochlängd
		påutfärdadesjukintyg.

2010:107 SOU

3 Bilaga

Vilkaläkarfaktorerharsambandmedläkaressjukskrivningspraxis?

120	Författare	Syfte	Studie-	Studieobjekt Antalistudie-	Typavdata	Utfallsmått	Resultat
	Publikations-		design	populationen
	år		Datainsam-	Antal
	år		Datainsam-	Antal
	(Referensnr.)		lingsår	studiedeltagare
	Land			(Svarsfrekvens)
				(%♀)

Arrelöv	Attstudera	Tvärsnitt	Alla	Studiepopulation:	Datafrånenenkät	Skillnadermellan	97%avallmänläkarnaochortopederna
2007	problemmed	2004	specialisteri	ca7700läkare	somskickatshem	allmänläkareoch	hademinstengångper vecka patienter
(102)	sjukskrivning		allmänmedi-	<65åriStockholms	tillläkareidetvå	ortopedervad	somvaraktuellaförsjukskrivning.
Sverige	och		cinoch	&Östergötlands	länen	avserproblem	Majoritetenupplevde
	copingstrategier		ortopedi	län.		medsjukskrivning	sjukskrivningsärendensomproblematiska
	föratthantera		<65åritvå	Deltagare:71%,		ochstrategierför	minstengångper vecka.Allmänläkarna
	dessabland		läniSverige	673allmänläkare		atthanteradessa,	hadebetydligthögreORförattuppleva
	allmänläkare			(52%♀)och149		givnasom	problemavseendeompatientens
	ochortopeder			ortopeder(15%♀).		oddsratios(OR)	funktionsnedsättningpåverkar
						därortopeder	arbetsförmågan(OR7,1),bedömningav
						utgjorde	arbetsförmåga(OR4,0)ochattbedöma
						referensgrupp	denoptimalalängdenochgradenav
							sjukskrivning(OR4,2).Allmänläkarehade
							ocksåenhögreOR(2,9)förattuppleva
							problemmedatthanterasinatvåroller
							sombehandlarekontramedicinskt
							sakkunnig.ORföratthakonfliktermed
							patienterkringsjukskrivning(OR3,5)var
							ocksåhögreblandallmänläkare.
							Allmänläkarekontaktadehandläggarepå
							Försäkringskassani störreutsträckning
							änortopeder(OR4,2)samthadeidubbelt
							såhögutsträckningstödfrånsinchefoch
							påderasklinikfannsoftareen gemensam
							policyförhanteringav
							sjukskrivningsärenden.

3 Bilaga

2010:107 SOU

	Coudeyre	Attbeskriva	Tvärsnitt	Slumpmässig	Studiebas:	Enkätdata,	Läkarens	16%avallmänläkarnahadehögapoäng
	2006	allmänläkares	September	tvalda	Allmänläkareien	inklusive2skalor	rörelserädsla vad	(>14)påFABQ-skalanvilkettyderpå
	(104)	rörelserädsla	2003-	läkare,	nationelldatabas.	omrörelserädsla	gäller	rörelserädsla.Allmänläkaremedhög
	Frankrike	(Fear-avoidance	februari	stratifierade	Studiepopulation:	(FABQ)	ländryggssmärta,	skattningpåFABQskalanordinerade
		beliefs,FABQ)	2004	utifrån	Slumpmässigt		rekommendationer	längresjukskrivningarochvilavidakuta
		vadgäller		geografisk	urvalav1800		försängläge,fysisk	ländryggsbesvär.
		ländryggssmärta,		regioni	allmänläkare		aktivitetoch	Derasrörelserädslahadeingetsamband
		attstudera		Frankrike	stratifieradeper		sjukfrånvarolängd	medegnaerfarenheteravländryggssmärta,
		betydelsenav			region.			utbildningellerandrafaktorerrelaterade
		dettaför			Deltagare:864			tillläkaren.
		rekommendation			(48%),(20%♀).
		omvila/sängläge,
		fysiskaktivitet
		ochsjukskrivning
		förakutaoch
		kroniska
		ländryggsbesvär
		samt
		identifikationav
		faktorersom
		harsamband
		medläkares
		rörelserädsla.

	Gulbrandsen	Attstudera	Tvärsnitt	Allmänläkare	Studiebas:alla	Enkätdata	Uppfattadbelastning,	Detfannsstora skillnaderiattitydtill
	2007	samband	Juni2002	iNorge	läkareiNorge.		självskattning,tvivel,	sjukskrivningmellanallmänläkarna;
	(108)	mellan			Studiepopulation:		hanteringavsjukintyg	t.ex.omenpatientskavara sjukskriven
	Norge	allmänläkares			ett		ochgrindvaktsrollen,	p.g.a.socialaskälochomattintagaen
		attityderoch			nationsomfattande		sambandmed	’grindvaktsroll'isjukförsäkringen.Tre
		deras			representativturval		arbetstillfredsstäl-	gruppermedettdistinktsvarsmönster
		sjukskrivnings-			av1605läkare.		lelse,förmyndarmen-	skiljdeutsigblandmajoritetenav
		praxis			Deltagare:1168		talitet,personlighet	allmänläkare.Trotsskillnadernaiattityd
					(73%).Endast		&frekvensavutfär-	tillsjukskrivninguppvisadeallmänläkarna
121					allmänläkare		dandeavsjukintyg;	liknandehandläggning,patientkontakt
					inkluderades.		tolerans,åsiktom	ochantalsjukintygpervecka.
					Deltagare:308		huruvidasjukintygär
					Deltagare:308		huruvidasjukintygär
					allmänläkare		enmedicinskuppgift,
					(28%♀).		socialpolitiskattityd.

2010:107 SOU

3 Bilaga

122

Larsson	Attundersöka	Tvärsnitt	Alla	Studiepopulation:	Enkätdata	Fördelningenavtidpå	Ingaskillnaderfannsiattitydermellan
2006	omsjukskrivning	2000	obstetriker	Samtliga45		diskussionerom	manligaochkvinnligaobstetrikerförutom
(112)	undergraviditet		inom	obstetriker.		normalgraviditet,	attflermanligaänkvinnligaobstetriker
Sverige	eventuelltkan		offentlig	Deltagare:39		illamående,	(73%vs51%)bedömdeattländryggsmärta
	förklarasav		mödravård	(87%)(59%♀).		förlossning,	hosgravidakanförklarasavpersonliga
	attitydertill		påsju			föräldraskap,	problemhoskvinnan.Framgårejomdetta
	sjukskrivninghos		sjukhusi			sjukskrivningoch	påverkadesjukskrivningen.
	obstetrikersom		sydöstra			andrasociala
	arbetarinom		Sverige.			förmåner.Skälföratt
	mödravården.					skriva sjukintygoch
						obstetrikernsattityd
						gentemotattvara
						sjukskrivenunder
						graviditet.

Löfgren	Attstudera	Tvärsnitt	Samtligaca	Studiepopulation:	Enkätdata	Läkarnas	Detvar storskillnadmellanläkaresom
2007	läkarnas	2004	7700läkare	7665läkare<65		utbildningsnivå,	arbetarinomolikatyperavverksamheter
(113)	sjukskrivnings-		itvåläni	åriStockholms		ålder,könochåri	ihuroftadesjukskrevochhuroftade
Sverige	praxismed		Sverige	ochÖstergötlands		praktik,typavklinik	upplevdeproblem. Andelen medproblem
	avseendepå			län.		dearbetadevid,	varhögstblandläkarevidvårdcentraler
	frekvensenav			Urval;läkaresom		frekvensav	ochinomortopediochlägstinom
	sjukskrivnings-			hadepatienter		sjukskrivnings-	internmedicinochkirurgi.Blandläkarna
	konsultationer			somvaraktuella		konsultationeroch	vidvårdcentralerskattade82%detsom
	samtfrekvens			försjukskrivning.		frekvensoch	ganskaellermycketproblematiskatt
	och			Deltagare;5455		allvarlighetsgrad	bedömaarbetsförmåga,jämförtmed33%
	allvarlighetsgrad			(71%) (50%♀).		avrelaterade	avortopederna.Enhögreandelav
	avolikaproblem					problem	vårdcentralsläkarnajämfört medläkare
	isambandmed						påövrigaklinikeransågdetproblematiskt
	sjukskrivning,						atthanterapatientersomhadeannan
	generelltoch						uppfattningombehovetavsjukskrivning.
	vidolikatyper						Resultatredovisasför ettflertalspecifika
	avkliniker						problemområden.

3 Bilaga

2010:107 SOU

Löfvander	Studeravilka	Tvärsnitt	Allmänläkare	Studiepopulation:	Anteckningarfrån	Allmänläkarnas	Detfannsengodöverensstämmelse
2003	faktorersomär	1993-1997	viden	2allmänläkareoch	konsultationerna	individuella	emellandetvåläkarnasbedömningav
(114)	relateradetilltvå		vårdcentrali	175patienter.	därdenena	bedömningarav	bådemänsochkvinnorsarbetsförmåga.
Sverige	allmänläkares		Stockholm,	Deltagare:2	allmänläkaren	patienternas	Detfannsettpositivtsambandmellan
	gemensamma		och	allmänläkare	undersökte	arbetsoförmåga	läkarnasskattningavarbetsförmågaoch
	bedömningav		konsekutivt	(50%♀),	patientenochden		depressionochsmärtahosmänrespektive
	arbetsoförmåga		valda	151(86%)	andreobserverade		medsjälvskattadarbetsoförmågahos
	hosinvandrade		yrkesverk-	patienter(68%♀).	ochantecknade.		kvinnor;ORförattvarabedömdsom
	sjukskrivna		samma		Detvå		arbetsoförmögen varhögstförmanliga
	patientersamt		patienter		allmänläkarna		patientermeddepression(OR12,8),
	omläkarnas		med		alterneradeidessa		smärtbeteende(OR5,6),respektivelåg
	bedömningarvar		invandrar-		roller		utbildning<7år(OR5,1),ochförkvinnliga
	samstämmiga		bakgrund,				patientervidsjälvskattadarbetsoförmåga
			=45år,som				(OR7,0).Tvåtredjedelaravdepatienter
			varit				somskattadesigsjälva som
			sjukskrivna				arbetsoförmögnahadeenligt
			minstsex				allmänläkarnasuppfattningen
			veckor(ej				arbetsförmågapåminst50%. Etnicitet,
			cancer),och				yrke,högreålderochvaraktigheti
			påbörjatett				yrkeslivet/yrkethadeinget sambandmed
			4-veckors				läkarnasbedömningavarbetsoförmåga.
			behandlings-				Detvåallmänläkarnabeskrevattderas
			program				bedömningartroligenpåverkadesav
							patientensbeskrivningaravsinsituation.

123

2010:107 SOU

3 Bilaga

									3Bilaga
	Norrmén	Attbeskriva	Tvärsnitt	Allmänläkare	Studiepopulation:	Datafråntvå	Sambandmellan	Allmänläkaremedlångerfarenhetinom
	2006	läkarrelaterade	1996	vid14	Allmänläkareinom	enkätertill	läkarfaktoreroch	primärvårdochdesomarbetadedeltid
	(117)	faktorer		offentliga	primärvården vid	allmänläkare;en	utfärdandeav	utfärdadesjukintygmerfrekvent,oavsett
124	Sverige	associerademed		ochtvå	26vårdcentraler	medfrågorom	sjukintyg	ompatientenhadeeninfektionssjukdom
124		beslutetom		privata	ochalla11privata	läkarenochen		eller muskuloskeletalaproblem,än
		beslutetom		privata	ochalla11privata	läkarenochen		eller muskuloskeletalaproblem,än
		sjukskrivningi		vårdcen-	vårdcentraleri	omvarje		allmänläkaremedkortareerfarenhet.
		mötetmellan		traleriett	Örebrolän	konsultation		Storvariationisambandmellan
		patientoch		svensktlän	Urval:73allmän-			läkarfaktorerochutfärdandeavsjukintyg.
		allmänläkare		ochderas	läkarevid14av			Läkaresomregelbundetdeltogimedicinsk
				konsekutiva	vårdcentralerna			fortbildningutfärdadefärresjukintygän
				patienter,	och2avdeprivata			andra.Läkaresomhaderegelbunden
				18-64år,	vårdcentralernaoch			kontaktmedFörsäkringskassanutfärdade
				sominte	deras10			flersjukintyg.Ingetsambandkundeses
				redanvar	konsekutiva			mellanläkarenskönochutfärdandeav
				sjukskrivna	patienter.			sjukintyg.
				ellerpen-	Deltagare:65
				sionerade.	allmänläkare(89%),
					(43%♀)ochderas
					623patienter
					(61%♀).

	Ratzon	Attfåkunskap	Prospektiv	Allakirurger	Studiepopulation:	Datafrånenkät	Predicerandefaktorer	Dentidkirurgernarekommenderadesina
	2006	omfaktorer	kohort	påenklinik	Samtligakirurger	föreoperation	förfördröjdåtergång	patienterattvarasjukskrivnavarierade
	(120)	sompredicerar	År:Anges	ochderas	påenklinik,50	ochtelefon-	iarbete.Fördröjd	från1till36dagar,medenmedianpå21
	Israel	enfördröjd	ej	konsekutiva	patientermed	intervjueren	återgångdefinierades	dagar.Detframgår ejvaddessaskillnader
		återgångi		patienter,	anställning	månadefter	som>21dagars	beroddepå.
		arbete.		opererade	opereradeav	operationoch	sjukskrivning,den	Läkarensrekommenderade
				för	dessakirurger.	däreftervar14:e	genomsnittliga	sjukskrivningstidhadestörst
				karpaltunnel-	Deltagare:alla5	dagupptill90	sjukskrivningstidsom	betydelse,avmångaolikafaktorer,
				syndrom	kirurger;49	dagarefter	kirurgerna	förfördröjdtidtillåtergångiarbete.
					patienter(98%)	operation.	rekommenderade
					(88%♀.)	Dataom	efterkarpaltunnel-
					Majoritetenvar	rekommenderad	operation.
					kvinnormedarbete	sjukskrivningfrån
					inomkontor,	kirurgernavid			SOU
					omsorg,lokalvård	utskrivningoch			SOU
					ellerservering	datafrånkliniska			2010:107
						funktionstester

									SOU

	Reiso	Attundersöka	Kohort	Alla	Studiepopulation:	Enkät/audit.För	Andelavfalldär	Läkarnasprognosomåtergångiarbete	2010:107
	2004	hurläkares	1996	allmänläkare	91läkare	varjepatient	läkarnasprognosför	varmerpositivändetfaktiska utfalletför
	(121)	prognosav		och	Deltagare:52(57%)	svaradeläkaren	patientensåtergångi	bådagruppernaavpatienter.PPVföratt
	Norge	sjukskrivna		företagsläkar	varav49	påettantalfrågor	arbeterespektive	patientersomvaritsjukskrivna<3veckor
		patienters		eiAust-	allmänläkare,3	ompatienten,	fortsattsjukskrivning	skullehaåtergåttiarbeteefter4veckorvar
		patienters		eiAust-	allmänläkare,3	ompatienten,	fortsattsjukskrivning	skullehaåtergåttiarbeteefter4veckorvar
		sjukskrivning4		Agdersläni	företagsläkare	inklusivesinegen	efter4 veckor	84%(KI 79-87)ochförpatientermed längre
		veckorframåt		södraNorge	(25%♀),samt	prognosförom	stämde.	sjukfrånvaro53%(KI43-62). Motsvarande
		stämmer med		samt	läkarnasenkätsvar	patientenskulle	Positivepredictive	PPVförattpatientenfortfarandeskullevara
		denfaktiska		deltagarnas	för796avderas	återgåttiarbete	value(PPV)förattha	sjukskrivenvar72%(KI62-80)respektive
		sjukskrivningstid		patienter	patienter;486	efterfyraveckor	gjorträttprognos.	91%(KI85-94)vidlångsjukskrivning.
		en,ochfaktorer		somvarit	patientersomvid	ellerinte.Data	ORförkorrekt	Sannolikhetenförenkorrekt prognosvar
		somhar		sjukskrivna	konsultationen	ompatientens	prognosrelaterattill	högrevidluftvägsbesvär(OR 2,84)ochlägre
		sambandmed		mindreän	hadehaftkort	sjukskrivningsstat	ettantalvariabler,	vidpsykiskabesvär(OR0,4)förpatienter
		riktigheti		20veckor	sjukskrivning,<3	us4veckor	såsomålder,kön,	medenkortsjukskrivning.Förpatientersom
		prognosen.			veckor,ochför310	senare	diagnos,bedömd	varitsjukskrivnalängrevarORförkorrekt
					patientermed	inhämtadesvia	arbetsförmåga,	prognoslågvidskador(0,1),psykiskabesvär
					längresjukskrivning,	Försäkrings-	underlagför	(0,5)ochmuskuloskeletalabesvär(OR0,3).
					3till20veckor.	kassansregister.	bedömningen.	Detfannsinget sambandmellanåldereller
								könhospatientrespektiveålderellerkönhos
								läkarenellernågraavdeandrafaktorerna.

	Shiels	Attundersöka	Tvärsnitt	Sjukintyg	Sjukintyg(n=13127)	Informationfrån	Sjukintygutfärdade	Ingakönsskillnadervadgällerkvinnligaoch
	2006	sambandmellan	2000-2001	skrivnaav	under12månader	sjukintyg	förmedellång(6-28	manligaläkaressjukskrivningavkvinnor
	(122)	sjukskrivning		allmänläkare	för6271patienter		veckor)respektive	ochmän,utomförattenhögreandelmän
	Stor-	ochpatientens		inordvästra	(52%♀).		långtid(>28veckor)	somträffatmanligaläkarevarsjukskrivnai
	britannien	respektive		Englandoch	Inkluderadevarde			medellångafall(6-28dagar)p.g.a.lättare
		allmänläkares		deras6271	3906patienterför			psykiskabesvär.Ingasambandfannsför
		kön		patienter	vilkadetfannsdata			kvinnorsomkonsulteradekvinnligaläkare
					omkönförbåde			(kontrolleratförpatientdata;ålder,diagnos,
					patientochläkare			funktionsbegränsning).Vidsjukskrivning
					ochdärpatienten			>28veckorfannsingetsambandmedvare
					hadeflerasjuk-			sigdiagnosellerpatientensellerläkarens
					skrivningsperioder			kön.
125					medsammadiagnos
					intygadeavsamma
					läkare.67läkare
					läkare.67läkare
					hadeskrivitdessa
					sjukintyg(52%♀).

3 Bilaga

									3Bilaga
	Swartling	Attstudera	Tvärsnitt	Allaläkare	Studiepopulation:	Enkätdata	FrekvensochORför	60%avVCläkarnaoch53%avortopederna
	2007	förekomstenav	2004	under65åri	7665läkare,71%		attupplevaföljande	ansågattsjukskrivningsärendenvar
	(125)	emotionellt		tvåläni	svarsfrekvens.		typeravproblem	problematiska minstengångiveckan,
126	Sverige	påfrestande		Sverige	Studiegrupp:De		medolikafrekvens:	jämförtmed23%förövrigaläkare.
126		problemi			3997läkare(50%		problemgenerellt	Motsvarandesiffrorföratthakonfliktmed
		problemi			3997läkare(50%		problemgenerellt	Motsvarandesiffrorföratthakonfliktmed
		hanteringenav			♀),somhade		medsjukskrivning,	patientvar22,2respektive6 %.Sifforna
		sjukskrivnings-			konsultationersom		konflikt,oroföratt	förattminstengång/månad kännasighotad
		ärendenbland			inkluderade		blianmäld	respektiveoroadförattblianmäldtill
		läkaresom			övervägandenom		respektiveattbli	ansvarsnämndenvar12,5och3%
		arbetarpåen			sjukskrivning.Av		hotadisamband	respektive10,5och3%.
		vårdcentral(VC),			dessaarbetade954		medsjukskrivnings-	JusteradeORförläkarevidVCattuppleva
		på			vidVC,189på		ärenden,konflikt	sjukskrivningsomproblematisktminst en
		ortopedkliniker			ortopedkliniker,		mellanrollensom	gångiveckanjämförtdeövrigavar4,9,
		respektiveinom			och2854vidövriga		behandlandeläkare	mycketellerganskaproblematisktatt
		andra			kliniker.		respektivesom	hanteradedubblarollerna(OR4,6), att
		arbetsplatser					medicinskt	upplevakonfliktsituationer(OR3,8),och att
							sakkunnig,olika	kännasighotademinstengångimånaden
							åsiktermellan	(OR3,0).Läkaresomofta möttesjukskrivna
							patient–läkare	patienterhadeenORpå7,0(VC),6,9
								(ortopedkliniker),och 7,4(övrigakliniker)
								avattfinnasjukskrivningproblematiskt.

	Swartling	Studera	Tvärsnitt	Specialisteri	Ettstrategiskturval	Utskrifterfrån	Ortopedernassynpå	Detfannsett sambandmellan ortopedernas
	2008	ortopeders	2004	ortopedi	avsamtliga108	inspelade	sjukskrivnings-	synpåsjukskrivningsuppdraget ochderas
	(126)	synpå		anställda	ortopedervidfem	individuella	uppdragetoch på	synpåsinrollisjukvårdssystemet.Tre
	Sverige	sjukskrivnings-		vidfemolika	ortopedikliniker,	intervjuer.	god	olikakategorieravsådanaroller
		uppdraget		ortopediska	baseratpåålder,	Fenomenografisk	sjukskrivningspraxis	identifierades;denisoleradespecialisten,
				klinikeri	kön,subspecialitet,	analys.		rådgivaren,respektiveläkaresomsågsig
				fyra	forsknings			somendelavsystemet.Detvåsenare
				landstingi	erfarenhetochtyp			sågsjukskrivningsuppdragetsomendel
				Sverige	avklinikleddetill			avsittarbete.Någrahadesvårtatt
					att32stycken			hanteraomdeochpatientenhadeolika
					erbjödsdeltaga.			synpåbehovetavsjukskrivning.
					Avdessa
					accepterade20				SOU
					attdeltagaavvilka				SOU
					17deltog(12%♀).				2010:107
					(Bortfall15%)

									SOU

	Söderberg	Fastställa	Tvärsnitt.	Allanya	Allanyasjukintyg	Informationfrån	Datafrånintygenom	57%avsjukintygenvarutfärdadevid	2010:107
	2005	kvalitetenpå	Enveckai	sjukintyg>	(n=2249)>28	sjukintygen	sjukskrivandeenhet,	vårdcentraler. Kvaliteten påintygen
	(127)	sjukintygsom	september	28dagar	dagarsominkom	extraherades	läkarens	varierademycket.Intygfrånallmänläkare
	Sverige	underlagför	2002	sommottogs	underenveckatill	utifrånenmall	utbildningsnivå	respektiveläkaresomännuintevar
		Försäkrings-		av	Försäkringskassan	ochanalyserades	(specialist/ej	specialisterinnehöllmerinformationom
		Försäkrings-		av	Försäkringskassan	ochanalyserades	(specialist/ej	specialisterinnehöllmerinformationom
		kassehand-		Försäkrings-	iÖstergötlandslän.	medkvantitativa	specialistutbildad),	t.ex.typavarbeteochobjektiva
		läggareideras		kasse-	13intyg	ochkvalitativa	patientenskön,	undersökningsfyndändefrånövriga
		beslutomrätt		kontoreni	exkluderadesdåde	metoder	ålder,antal	läkarkategorier.Viktiginformation
		tillsjukpenning		ettsvenskt	varoläsliga.		sjukskrivningsdagar,	saknadesi73%avintygen,vilkadärmed
				län	Deltagare:2236.		partiellsjukskrivning,	varotillräckliga somunderlag för
					(99%)(64%♀).		diagnos(ICD10),	handläggaresbeslutomersättning.
							funktionsbedömning,	Informationompatientensarbetsuppgifter
							anställningsform,	saknadesihögreutsträckningiintyg
							arbetsuppgifter,	utfärdadeavsjukhusläkareän av
							objektiva	allmänläkare(61%respektive31%).Förslag
							undersökningsfynd,	tillrehabiliteringsåtgärdersaknadesoftare
							prognos,förslagtill	iintygenförkvinnoränförmän(64%
							rehabiliterings-	respektive36%).
							åtgärder

	Watson	Attundersöka	Tvärsnitt	Allmän-	Studiepopulation:	Enkätdataför	Antalsjukintyg	Juflerårläkarenarbetat,juflersjukintyg
	2008	samband	2005-2006	läkarnapå	Alla94allmänläkare	allmänläkare:	utfärdadeföricke	skrevsförpsykiskabesväroch
	(128)	mellan		önJersey.	påönJerseyunder	Kön,åriyrket,	specifik	luftvägsbesvär.Detfannsingetsamband
	Stor-	allmänläkares		Samtliga	2006.	antal	ländryggssmärta,	mellanallmänläkaresattitydtillsmärta,så
	britannien	synpåsmärta		sjukintygår	Deltagare:	arbetstimmar/vec	psykiskabesvär	kalladrörelserädsla,mättmedPABSoch
		(PainAttitudes		2005för	83allmänläkare	ka,antalpatienter	respektiveför	antalutfärdadeintygförickespecifik
		andBeliefs;		frånvaro>2	(88%)(26%♀).	med	luftvägsbesvär	ländryggssmärta.Detfannsettsamband
		PABS)och		dagar		ländryggsbesvär/		mellanallmänläkaresattityd(PABS)och
		benägenhetatt		samladesin		månad,samtsvar		antalintygsomskrevsp.g.a.psykiska
		skriva sjukintyg		frånJerseys		påPABS.		besvärochluftvägsbesvär.
		förickespecifik		Arbets-och		Informationom
		ländryggssmärta		socialdepart		diagnosfrånde
		jämförtmed		ement.		sjukintygsom
127		andraicke				kunderelateras
		specifika				tillrespektive
		tillstånd.				läkare.
		tillstånd.				läkare.

3 Bilaga

Vilkaproblemharläkareisittarbetemedhandläggningavpatienterssjukskrivning?

128	Författare	Syfte	Studie-	Studieobjekt Antalistudie-	Typavdata	Utfallsmått	Resultat
	Publikations-		design	populationen
	år		Datainsam-	Antal
	år		Datainsam-	Antal
	(Referensnr.)		lingsår	studiedeltagare
	Land			(Svarsfrekvens)
				(%♀)

Arrelöv	Attstudera	Tvärsnitt	Alla	Studiepopulation:	Datafrånenenkät	Skillnadermellan	97%avallmänläkarnaochortopederna
2007	problemmed	2004	specialisteri	ca7700läkare<65	somskickatshem	allmänläkareoch	hademinstengångpervecka patienter
(102)	sjukskrivning		allmän-	åriStockholm&	tillallaläkareide	ortopedervadavser	somvaraktuellaförsjukskrivning.
Sverige	ochstrategier		medicinoch	Östergötlandslän.	tvålänen	problemmed	Majoritetenupplevdesjukskrivnings-
	föratthantera		ortopedi<65	Deltagare:		sjukskrivningoch	ärendensomproblematiska minsten
	dessabland		åritvåläni	svarsfrekvensen		strategierföratt	gångpervecka.Sannolikhetenvar
	allmänläkare		Sverige	förhelagruppen		hanteradessa,	högreförattallmänläkareupplevde
	ochortopeder			var71%.Avdessa		givnasomoddsratios	problemjämfört medortopederna
				var673		(OR),därortopeder	avseendebedömningavompatientens
				allmänläkare		utgjorde	funktionsnedsättningpåverkar
				(52%♀)och149		referensgrupp	arbetsförmågan(OR7,1),bedömning
				ortopeder(15%♀).			avarbetsförmåga(OR4,0)ochatt
							bedömadenoptimalalängdenoch
							gradenavsjukskrivning(OR 4,2).
							Allmänläkarehadeockså enhögreOR(2,9)
							förattupplevaproblemmedatthantera
							sinatvåroller sombehandlarekontra
							medicinsktsakkunnig.ORför attha
							konfliktermedpatienterkringsjukskrivning
							(OR3,5)varocksåhögrebland
							allmänläkare.Allmänläkarekontaktade
							handläggarepåFörsäkringskassanistörre
							utsträckningänortopeder(OR4,2)samt
							hadeidubbeltsåhögutsträckningstöd
							frånsinchefochpåderasklinikfanns
							oftareengemensampolicyförhantering
							avsjukskrivningsärenden.

3 Bilaga

2010:107 SOU

									SOU

	Edlund	Attstudera	Tvärsnitt	Allmän-	Studiepopulation:	Informationfrån	Läkaresattityder,	Läkarnaupplevdeattdeträffadealltfler	2010:107
	2002	läkares	1996	läkare,	läkarei	transkriberade	beteende,och	ochalltsjukarepatientersamtidigtsom
	(105)	erfarenhetav		ortopeder,	Västerbottenslän.	individuella	handlingssätt	dehademindretidförpatienterna.
	Sverige	sjukskrivning		intern-	Informationsaknas	intervjuermed	utifrånläkarens	Känsloravisolering,avattinteha
		ochsynpå		medicinare,	omselektions-	tematiskafrågor	roll,samverkan,	inflytande,avökandekravochtidsbrist
		ochsynpå		medicinare,	omselektions-	tematiskafrågor	roll,samverkan,	inflytande,avökandekravochtidsbrist
		sinamedaktörer		företags-	strategieroch		förebyggandeav	upplevdessomhinderförattgöraett
		ochsamverkan		läkare,	bortfall.		sjukfrånvaro,	braarbetemedsjukskrivningsärenden.
		meddessa		privatläkare,	Deltagare:		sjukskrivningoch	Andrahindervarbristfälligakunskaper
				psykiatriker	14läkare(29%♀);		arbetslivsinriktad	omlagstiftning,arbetsmarknadoch
					6allmänläkare,		rehabilitering	arbetskravsamtbristandesamverkan
					2ortopeder,			mellanöppen-ochslutenvård.
					2företagsläkare,
					2internmedicinare,
					1psykiatriker,
					1privatläkareinom
					öppenvård.

	Gulbrandsen	Attstudera	Tvärsnitt	Allmänläkare	Studiebas:alla	Enkätdata	Uppfattad	Trotsskillnadernaiattitydtill
	2007	sambandmellan	Juni2002	iNorge	läkareiNorge.		belastning,	sjukskrivningfannsingaskillnaderi
	(108)	allmänläkares			Studiepopulation:		självskattning,tvivel,	handläggningavsjukskrivningsärenden,
	Norge	attityderoch			ettrepresentativt		sättatthantera	ipatientkontakterochantalsjukintygper
		deras			urvalav1605av		sjukintygoch	vecka.Detfannsstora skillnaderisynpå
		sjukskrivnings-			dessaläkare.		grindvaktsrollen,	sjukskrivningmellanallmänläkarna,t.ex.
		praxis.			Deltagare:1168		sambandmed	attpatientenskullekunnavarasjukskriven
					(73%).Endast		arbetstillfreds-	p.g.a.socialaskälochtillatttaen
					allmänläkare		ställelse,förmyndar-	’grindvaktsroll'isjukförsäkringen.
					inkluderades.		mentalitet,
					Deltagare:308		personlighetoch
					allmänläkare		frekvensav
					(28%♀).		utfärdandeav
							sjukintyg;tolerans,
							åsiktomhuruvida
							sjukintygären
129							medicinskuppgift,
							socialpolitiskattityd.

3 Bilaga

									3Bilaga
	Hussey	Studerahur	Tvärsnitt	Riktaturval	Studiepopulation:	Utskrifterfrån	Allmänläkarnas	Nästanallaallmänläkarnaupplevdeen
	2004	allmänläkare	År:Anges	av	allmänläkare	11	uppfattningarom	starkintressekonflikt mellan sinrollsom
	(109)	hanterar	ej	allmänläkare	praktiserandei	fokusgrupps-	sjukskrivningssystemet	behandlandeläkareochsittansvar
130	Stor-	sjukskrivnings-		itreregioner	Glasgow,Tayside,	intervjuer		gentemot samhälletochberörda
130	britannien	systemet,deras		iSkottland	&Highland-	analyserades		myndigheter.Mångaprioriteradeattgöra
	britannien	systemet,deras		iSkottland	&Highland-	analyserades		myndigheter.Mångaprioriteradeattgöra
		synpåsystemet			regionernai	kvalitativt		sigtillpatientföreträdareoch utfärdade
		ochförslagpå			Skottland.			intygpåbegäran,vilketundergrävde
		förändringar			Deltagare;67			grindvaktsrollen.Kunskapenom
					allmänläkare(%♀			sjukskrivningssystemet varbegränsad,och
					inteangivet).			allmänläkareupplevdeavsaknadavstöd
								frånsinachefer/överordnade

	Larsson	Attundersöka	Tvärsnitt	Alla	Studiepopulation:	Enkätdata	Fördelningenavtidpå	Enstorandelavläkarnaangavattdehade
	2006	omsjukskrivning	2000	obstetriker	samtliga45		diskussioneromnormal	olikatyperavproblemrelateradetill
	(112)	undergraviditet		inom	obstetriker.		graviditet,illamående,	sjukskrivningsfrågoravgravidakvinnoroch
	Sverige	kanförklarasav		offentlig	Deltagare;39(87%)		förlossning,föräldraskap,	attdettaoftatogenstordel av
		attitydertill		mödravård	(59%♀).		sjukskrivning&andra	konsultationstiden.Problembl.a.medatt
		sjukskrivning-		påsju			socialaförmåner.Skälför	hanteradedubblarollernasompatientens
		hosobstetriker		sjukhusi			attskrivasjukintygoch	läkareochsommedicinsktsakkunnig,med
		somarbetar		sydöstra			obstetrikernsattitydtill	kontaktermedFörsäkringskassanochmed
		inom		Sverige			sjukskrivningunder	attpatientervillvara sjukskrivnaiställetför
		mödravården					graviditet	attanvändaföräldrapenning.

	Löfgren	Attstudera	Tvärsnitt	Samtligaca	Studiepopulation:	Enkätdata	Läkarnas	Detvar storskillnadmellanläkarevidolika
	2007	läkaressjukskriv-	2004	7700läkare	7665läkare<65år		specialistkompetens,	kliniskaverksamheterihuroftadesjukskrev
	(113)	ningspraxismed		itvåläni	iStockholmsoch		utbildningsnivå,typav	ochhuroftadeupplevdeproblem.Andelen
	Sverige	avseendepå		Sverige	Östergötlandslän.		klinikdearbetadevid,	medproblemvarhögstblandvårdcentrals-
		frekvensavsjuk-			Urval:Läkaresom		ålder,könochåri	läkareochortopediochlägstinomintern-
		skrivningskon-			hadepatienter		praktik,frekvensavsjuk-	medicinochkirurgi.Blandvårdcentralsläkare
		sultationersamt			somvaraktuella		skrivningskonsultationer	skattade82%det somganskaellermycket
		frekvensoch			försjukskrivning.		samtfrekvensoch	problematisktattbedömaarbetsförmåga,
		allvarlighetsgrad			Deltagare:5455		allvarlighetsgradav	jämförtmed33%avortopederna.Enhögre
		avolikaproblem			(71%) (50%♀).		relateradeproblem	andelavvårdcentralsläkarnajämförtmed
		isambandmed						depåövrigaklinikeransågdet
		sjukskrivning,						problematisktatthanterapatientersom
		generelltoch						hadeannanuppfattningombehovetav	SOU
		vidolikatyper						sjukskrivning.Resultatredovisasförett	SOU
		vidolikatyper						sjukskrivning.Resultatredovisasförett
		avkliniker						flertalspecifikaproblemområden.	2010:107

									SOU

	Mortelmans	Attanalysera	Tvärsnitt	Försäkrings-	Studiepopulation:	Information	Kommunikations-	Kommunikationmellanläkarnaskedde	2010:107
	2007	kommunikation	Oktober	läkarevidthe	Försäkringsläkare&	från	frekvens,	för52%avpatienternaochfokuseradei
	(116)	mellan	2001-juli	Christian	företagsläkareinom	kommunika-	kommunikationens	synnerhetpåarbetsanpassningsom
	Belgien	försäkringsläkare	2003	SicknessFund	3regionerinorra	tionsformulär	innehållochtypav	kundepåverkapatientensåtergångi
		och		(CSF)samt	Belgienochderas	användaav	patientdär	arbete.Kommunikationenanvändesi
		och		(CSF)samt	Belgienochderas	användaav	patientdär	arbete.Kommunikationenanvändesi
		företagsläkare,		företags-	patienter.	försäkrings-	försäkringsläkaren	synnerhetförpatientermed mentala
		underen		läkarevidden	Urval:15	och	villha	besvär, smärtproblematikeller
		intervention		externa	försäkringsläkarevid	företagsläkare	kommunikation	arbetsrelateradebesvär,högfysisk
		medsyfteatt		företags-	CSFochsamtliga40		medföretagsläkare	arbetsbelastning,och endåligprognos
		ökaoch		hälsovården	företagsläkarei			föråtergångiarbete.
		strukturera		inomtre	regionerna;505
		utbytetav		regioneri	sjukskrivnaanställdai
		information		norraBelgien.	eninterventionsgrupp,
					(59%♀).

	Pransky	Attutforska	Tvärsnitt	423	Studiegrupp:181	Enkätmed	Andelsjukskrivnings-	Sjukskrivningsfrågor varaktuellaförca
	2002	allmänläkares	År:Ej	allmänläkare,	läkare(43%)(31%♀).	fallbeskrivning	ärendenblandegna	tioprocentavallmänläkarespatienter.En
	(119)	praxisochvad	angivet	yrkesverk-	Avdessa var59%	ar	patienterna,andel	majoritet,nästan80%,ansåg attåtergång
	USA	sompåverkar		sammai	allmänläkareoch41%		somuppleverolika	iarbetevarbraförpatienten.Hindrande
		den		Massa-	internmedicinare.		typeravhinder,som	faktorervar missbruk,psykiskabesvär,
				chusetts			harolikaåsikter,	somatisering,önskanomsjukskrivning,
							ellerhanterar	konfliktmedarbetsgivare,ochlåg
							situationerpåolika	arbetstillfredsställelse.Andrasvårigheter
							sättisjukskrivnings-	varattbestämmanärpatientenkunde
							ärenden.	arbetaigen,ochattdetsaknades
								informationommöjlighetentillanpassade
								arbetsuppgifter.Attdet saknadesspecifika
								riktlinjerföråtergångiarbetevaretthinder
								enligtenmajoritet,65%.

	Swartling	Attutforska	Tvärsnitt	Strategiskt	Studiepopulation:29	Kvalitativ	Synpåsjukskrivning,	Detvar storaskillnaderiallmänläkarnas
	2007	allmänläkares	2003-2004	urvalav	allmänläkarevalda	analysav	ansvarför	synpåsjukskrivning,avseendeettflertal
	(124)	synpå		allmänläkare	utifrånålder,könoch	utskrifterfrån	sjukskrivning	olikafaktorer,såsomsynpåsinegenoch
	Sverige	sjukskrivning		från17vård-	lokaliseringav	semi-	respektive	patientensroll.Allaupplevdeenmöjlig
131				centraleri4	vårdcentralerna.	strukturerade	rehabilitering	konfliktmellansamhälletsochpatientens
				mellan-	Deltagare:19	individuella		intressenochhanteradedettapåolikasätt
				svenskalän	allmänläkare,	intervjuer		isinyrkesroll.
				svenskalän	allmänläkare,	intervjuer		isinyrkesroll.
					66%(47%♀).

3 Bilaga

132

Swartling	Attstudera	Tvärsnitt	Allaläkare	Studiepopulation:	Enkätdata	FrekvensochORför	60%avVCläkarnaoch53%avortopederna
2007	förekomstenav	2004	under65år	7665läkare,71%		attupplevaföljande	ansågattsjukskrivningsärendenvar
(125)	emotionellt		itvåläni	svarsfrekvens.		typeravproblem,	problematiska minstengång/vecka,jämfört
Sverige	påfrestande		Sverige	Studiegrupp:De		medolikafrekvens:	med23%förövrigaläkare.Motsvarande
	problemi			3997läkare(50%		problemgenerellt	siffrorföratthakonfliktmed patientvar
	hanteringenav			♀),somhade		medsjukskrivning,	22,respektive6%.Siffornaförattminsten
	sjuskrivningsäre			konsultationer		konflikt,oroföratt	gång/månadkännasighotadrespektive
	ndenbland			sominkluderade		blihotadelleroroför	oroadförattblianmäldtill
	läkaresom			övervägandenom		attblianmäldi	ansvarsnämndenvar13och3%respektive
	arbetarpåen			sjukskrivning.Av		sambandmed	11och3%.
	vårdcentral			dessaarbetade		sjukskrivnings-	JusteradeORförläkarevidVCattuppleva
	(VC),på			954vidVC,189på		ärenden,konflikt	sjukskrivningsomproblematisktminst en
	ortopedkliniker			ortopedkliniker,		mellanrollensom	gång/veckajämförtdeövrigavar4,9;
	respektiveinom			och2854vid		behandlandeläkare	mycketellerganskaproblematisktatt
	andra			övrigakliniker.		respektivesom	hanteradedubblarollerna(OR4,6),
	arbetsplatser					medicinsktsakkunnig,	upplevakonfliktsituationer(OR3,8),och
						olikaåsiktermellan	kännasighotadminstengång/månad
						patient–läkare	(OR3,0).Läkaresomoftahade
							sjukskrivningsärendenhadeenORpå
							7,0(VC),6,9(ortopedkliniker)och7,4
							(övrigakliniker)avattfinnasjukskrivning
							problematiskt.

Swartling	Studera	Tvärsnitt	Specialister	Ettstrategiskturval	Utskrifterfrån	Ortopedernassyn	Detfannsett sambandmellan ortopedernas
2008	ortopederssyn	2004	iortopedi	avsamtliga108	inspelade	påsjukskrivnings-	synpåsjukskrivningsuppdragetochderas
(126)	på		anställdavid	ortopedervidfem	individuella	uppdragetoch	synpåsinrollisjukvårdssystemet.Treolika
Sverige	sjukskrivnings-		femolika	ortopedikliniker,	intervjuer.	pågod	kategorieravsådanarolleridentifierades;
	uppdraget		ortopediska	baseratpåålder,	Fenomenografisk	sjukskrivningspraxis	denisoleradespecialisten,rådgivaren,
			klinikerifyra	kön,subspecialitet,	analys.		respektiveläkaresomsågsigsomendel
			landstingi	forskningserfaren-			avsystemet.Detvåsenaresåg
			Sverige	hetochklinikledde			sjukskrivningsuppdragetsomendelavsitt
				tillatt32stycken			arbete.Någrahadesvårtatthanteraom
				erbjödsdeltaga.			deochpatientenhadeolikasynpåbehovet
				Avdessa			avsjukskrivning.
				accepterade20att
				deltagaavvilka17
				deltog(12%♀).
				(Bortfall:15%).

3 Bilaga

2010:107 SOU

133

vonKnorring	Identifiera	Tvärsnitt	Allmänläkare,	Deltagare:26	Kvalitativa	Kategorieravproblem	Deproblemläkarnaupplevdevarrelaterade
2008	vilkaproblem	2004	ortopeder,	läkare(50%♀)	innehållsanalyser	somläkarna	tillfyraområden;samhälletochsocialför-
(111)	somläkare		psykiatriker,	strategiskt	avutskrifterfrån	berättadeom	säkringssystemet,hälso-&sjukvårdssyste-
Sverige	uppleveri		rehabiliterings-	valdaförattfå	sexfokusgrupps-		metsorganisation,andraaktörerinom
	arbetetmed		läkare,	variationvad	diskussioner.		sjukvårdensamttillläkarensegenarbets-
	sjukskrivning		obstetriker	avserregion,	Frånutskrifterna		situation.Bristpåledarskapochhögre
	avpatienter			könochtypav	extraheradesalla		ledningsansvarvadavserhälso-&
				klinik.Inbjudan	uttalandenom		sjukvårdenshanteringavarbetemed
				skickadestill	problem,vilket		patienterssjukskrivningidentifieradessom
				380läkare.	utgjorde		probleminomallafyraområdena.Många
					analysmaterialet.		läkarebeskrevutmattning,förtvivlanoch
							bristandeyrkesstolthetp.g.a.attdekände
							attdebidrogtillmedikaliseringochlängre
							sjukskrivningar.

Østerås	Utvärdera en	Kontrollerad	Studiepopulation	29(35%♀)	Datafrånenkäter	Effekterav	Utgångspunktenidennastudievar
2009	intervention,	interven-	:360	läkare	tillpatienterna,	interventionen	läkaresbristandekunskaper.
(129)	vadavser	tion:Endags	allmänläkare	randomiserades	delsföremötet	avseende	Kunskapernaförbättradessignifikant
Norge	effektenpå	kurs+	sominbjödsatt	tillintervention-	medläkarenom	förändringari	meriinterventionsgruppenänfördemi
	allmänläkares	telefonstödi	deltagaistudien.	sgruppen;22	funktionoch	läkares	kontrollgruppen,liksomderas
	kunskap,	attanvända	57accepterade	(79%)avdem	arbetsplats-	självförtroende vid	självförtroendeiattgöra
	attityderoch	enmetodför	attdeltaga.De	fullföljdehela	variablerochdels	bedömningav	funktionsbedömningar,deraskunskap
	självförtroende	strukturerad	randomiserades	vägen.133	precisefter	patientens	ompatienternasarbetssituationoch
	iattbedöma	funktions-	tillvarsingrupp.	patienteringick.	konsultationen.	arbetsförmåga,	upplevelseravbelastning,enligtsåväl
	funktions-	bedömning	Varjeläkare	29(38%♀)	Enkättillläkarna	kunskapom	läkarnasompatienterna.Resultaten
	förmåga samt	avlångtids-	skulleanvända	läkareikontroll-	före,justefter	patientens	kvarstodockså sex månaderefter
	kunskapom	sjukskrivna	metodenförupp	gruppen;26av	varjepatient-	arbetssituationoch	interventionen.Läkarnasattitydertill
	arbetslivs-	patienteri	till10konse-	demvar med	konsultationoch	vadsomstressar	funktionsbedömningförändradesinte.
	faktorerför	allmän-	kutivapatienter	vidalla	6månaderefter	patientensamti
	sjukskrivna	medicin.	somvaritheltids-	datainsamlingar	interventionen.	attitydertill
	patienter		sjukskrivnai8-26	(90%).	Dataomdemografi	funktionsbedömning
		Mars-	veckor,medgod		förläkareoch
		oktober	prognosför		patienter.
		2005.	arbetsåtergång.
			Läkareikontroll-
			gruppenskulle
			bedömmasom
			vanligt.

2010:107 SOU

3 Bilaga

134

Harsjukintygentillräckligkvalitetfördetdeskaanvändastill?

Författare	Syfte	Studie-	Studieobjekt	Antalistudie-	Typavdata	Utfallsmått	Resultat
Publikations-		design		populationen
Publikations-		design		populationen
år		Datainsam-		Antal
(Referensnr.)		lingsår		studiedeltagare
Land				(Svarsfrekvens)
				(%♀)
Fleten	Studera	Tvärsnitt	Hand-	999sjukintygför	Tvåtyperavdata:	Bedömningdels	Sjukintygensaknadeoftatillräcklig
2004	informationi	Oktober-	läggareoch	>2veckorp.g.a.	1.Bedömningar	avomdetfanns	informationförattfastställaförvilka
(107)	sjukintygoch	november	försäkrings-	muskuloskeletala	gjordaav4	tillräckliginformation	avdesjukskrivnasomenmodifiering
Norge	om	1997;	läkarevid	ellerpsykiska	professionella(2	förattbedömabehov	avarbetsförhållandenakunnatförkorta
	informationen	februari-	försäkrings-	besvär.	handläggareoch2	avarbetsanpassning,	sjukskrivningenslängd.Detvarenlåg
	kanutgöra	mars1998	kassornai	Ingetbortfall.	försäkringsläkare)	delsom	överensstämmelsemellanbedömningarna
	underlagför		Harstadoch	50%(n=501)valdes	av999sjukintyg	arbetsanpassning	bådeinomochmellandetvå professionella
	bedömningav		Tromsöi	slumpmässigtför	förfall>2veckor.	skullekunnaleda	grupperna.I20-30%avsjukfallenbedömde
	omförändringar		Norgesamt	attbedömningav	Tvåbedömde	tillkortare	bådeförsäkringskassanochdensjukskrivne
	iarbetetkan		ettslump-	informationi	varjefall.För	sjukfrånvarotid	attenarbetsanpassninghadeförkortat
	förkorta		mässigt	sjukintyg.Förde	hälften,		sjukskrivningstidenochiytterligare20%
	sjukskrivnings-		urvalav	övriga(50%)av	slumpmässigt		attmöjlighetentilldettafanns.
	perioden		496av	intygen(n=498)	utvalda(n=501)
			personer	användesäven	baserades
			somvarit	registerinformation	bedömningen
			sjukskrivna	omsjukskrivning.	endastpå
			itvåveckor	Tvåhandläggare	informationfrån
				ochtvå	intyget,förövriga
				försäkringsläkare	498hade
				gjorde	bedömarnaäven
				bedömningarna.	tillgångtill
				Ettslumpmässigt	sjukfrånvaro-
				urvalom496avde	historik.Vissa
				sjukskrivnaficken	intygbedömdes
				enkätoch159(32%)	ävenavpatienten.
				besvaradeden.	2.Enkätdatafrån
				%♀angesej.	159avde
					sjukskrivna.

3 Bilaga

2010:107 SOU

Söderberg	Fastställa	Tvärsnitt	Allanya	Allanyasjukintyg	Informationfrån	Datafrånintygenom	57%avintygen varutfärdadevid
2005	kvalitetenpå	Enveckai	sjukintyg>	(n=2249)>28	sjukintygen	sjukskrivandeenhet,	vårdcentraler. Kvalitetenpåintygen
(127)	sjukintygsom	september	28dagar	dagarsominkom	extraherades	läkarens	varierademycket.Intygfrånallmänläkare
Sverige	underlagför	2002	som	underenveckatill	utifrånenmall	utbildningsnivå	respektiveläkaresomännuintevar
	handläggare		mottogsav	Försäkringskassan	ochanalyserades	(specialist/ej	specialisterinnehöllmerinformation
	vidFörsäkrings-		Försäkrings-	iÖstergötlandslän.	medkvantitativa	specialistutbildad),	omt.ex.typavarbeteochobjektiva
	kassaniatt		kasse-	13intyg	ochkvalitativa	patientenskön,	undersökningsfynd,ändefrånövriga
	fattabeslut		kontoreni	exkluderadesdå	metoder	ålder,antal	läkarkategorier.Viktiginformation
	omrätttill		ettsvenskt	devaroläsliga.		sjukskrivningsdagar,	saknadesi73%avintygen,vilkadärmed
	sjukpenning		län	Deltagare:2236.		partiellsjukskrivning,	varotillräckliga somunderlag för
				(99%)(64%♀).		diagnos(ICD10),	handläggaresbeslutomersättning.
						funktionsbedömning,	Informationompatientensarbetsuppgifter
						anställningsform,	saknadesihögreutsträckningiintyg
						arbetsuppgifter,	utfärdadeavsjukhusläkareän av
						objektiva	allmänläkare(61%respektive31%).
						undersökningsfynd,	Förslagtillrehabiliteringsåtgärder
						prognos,förslagtill	saknadesoftareiintygenförkvinnor
						rehabiliterings-	änförmän(64%respektive36%).
						åtgärder.

135

2010:107 SOU

3 Bilaga

Ärpatienterochläkareöverensombehovetavsjukskrivning?

136	Författare	Syfte	Studie-	Studieobjekt Antalistudie-	Typavdata	Utfallsmått	Resultat
	Publikations-		design	populationen
	år		Datainsam-	Antal
	år		Datainsam-	Antal
	(Referensnr.)		lingsår	studiedeltagare
	Land			(Svarsfrekvens)
				(%♀)

Norrmén	Attundersöka	Tvärsnitt	Allmän-	Studiepopulation:	Enkätdatafrån	Utfärdandeav	Författarnaskriverattiflertaletfall
2008	ochjämföra	1996	läkarevid	Alla93	patienternaoch	sjukintygellerinte	gjordepatienterochläkaresamma
(118)	läkaresoch		16vård-	allmänläkarevid	frånläkarnaför		bedömningavarbetsoförmågaoch
Sverige	patienters		centraleri	37vårdcentraler	varje		behovavsjukskrivningmenvisarinte
	uppfattning		ettsvenskt	iÖrebrolän.	konsultation		dataomdetta
	ommedicinska		län,och	Deltagare:65(89
	faktoreroch		deras	%),(43%♀)läkare
	funktions-		konsekutiva	vid16
	nedsättning		patienteri	vårdcentraler/
	ochderas		åldrarna18-	familjeläkarmottag
	betydelseför		64årsom	ningar,samt642
	sjukskrivning		interedan	avderaspatienter.
			var	521(81%)
			sjukskrivna	patientersvarade
			ellerpen-	påenenkät.Svar
			sionerade	frånbådeläkare
				ochpatientfanns
				för474(74%)av
				konsultationerna.
				(66%♀blandde
				sjukskrivna/64%♀
				blanddeicke
				sjukskrivna).

2010:107 SOU

137

							SOU
Interventionsstudier;kanläkaressjukskrivningspraxispåverkas?							2010:107
Författare	Syfte	Studie-	Studieobjekt Antalistudie-	Typavdata	Utfallsmått	Resultat
Publikations-		design	populationen
år		Datainsam-	Antal
år		Datainsam-	Antal
(Referensnr.)		lingsår	studiedeltagare
Land			(Svarsfrekvens)
			(%♀)

Faber	Attundersöka	Interven-	Allmän-	Studiepopulation:	Datafrånenkäter	Frekvensav	Ingenpositiveffektavinterventionen
2005	effektaven	tion;kursi	läkare,	Alla100	tillpatienternavid	samarbetemellan	församarbetetmellanallmänläkare
(106)	samarbetskurs	att	företags-	allmänläkare&35	inkluderingensamt	allmänläkareoch	ochföretagsläkareellerförderas
Neder-	påsamarbetet	samarbeta	läkareoch	företagsläkarei	efter3och6	företagsläkare	ländryggspatientersåtergångiarbete.
länderna	mellan	kring	deras	interventions-	månader.	efterkursen.-	Patienternaiinterventionsgruppen
	allmänläkare	ländryggs-	ländryggs-	regionen,115	Antalbesökhos	Effektav	återgicksenareiarbeteändei
	och	patienter	patienter	allmänläkare&40	hälso-och	interventionen	kontrollgruppen;medianenför
	företagsläkare	samt	somvarit	företagsläkarei	sjukvården.	påsjukskrivnings-	sjukskrivningslängdvar45dagari
	vadavser	formulär	sjukskrivna	kontrollregionen.	Sjukskrivningsdata	längd,återgångi	kontrollgruppenoch76dagari
	patientermed	fördetta.	3-12veckor,	Deltagare:21	från	arbete,hälsa,	interventionsgruppen;skillnadenvar
	ländryggssmärta	Kontrol-	itvå	allmänläkare(21%)	företagshälsovården.	funktionsförmåga	statistisktsignifikant.Ingenallmänläkare
		lerad	regioner-i	&20företagsläkare	Dataomsamarbete	ochlivskvalitet.	kontaktadenågonföretagsläkareinågon
		studie.	Zuid-	(57%)i	frånläkarnas		regionunderuppföljningstidenpåsex
		År:anges	provinsen,	interventions-	checklista.		månader.Företagsläkarnakontaktade
		ej.	Neder-	regionen,28			allmänläkareangående7patienteri
			länderna	allmänläkare(24%)			interventionsgruppenoch2patienteri
				&27företagsläkare			kontrollgruppen(Ejstatistiskt signifikant
				(68%)i			skillnad).Ingaskillnadermellanpatienterna
				kontrollregionen.			fråndetvågruppernaunderuppföljningen.
				Antaletpatienter			Patienternaförbättradeslika mycketmed
				somuppfyllde			avseendepåsmärta,funktionsförmåga,
				inklusions-			livskvalitetochläkemedelskonsumtion.
				kriterierna:56i			Patienternaiinterventionsgruppenvar
				varjeregion.29%♀			mernöjdamedsinföretagsläkareände
				iinterventions-			övrigapatienterna.
				regionen,21%♀i
				kontrollregionen.

3 Bilaga

138

Mortelmans	Attbedöma	Kontrol-	Försäkrings-	Studiepopulation:	Datafrånenkättill	Effekterav	Ingasignifikantaskillnadermellan
2006	effektenavett	lerad	läkarevid	försäkringsläkare&	patienternavid	interventionen	interventions-ochkontrollgruppförnågot
(115)	ökat	interven-	theChristian	företagsläkareinom	inkludering.Data	avseendeandelen	avutfallen,dvs.återgångiarbete,andel
Belgien	informations-	tion(kurs+	Sickness	3regioner samt	frånläkarnas	sjukskrivna,	sjukskrivnarespektiveantal
	utbytemellan	formulär	Fund(CSF)	deraspatienter.	kommunikations-	återgångiarbete,	sjukskrivningsperioderunder
	försäkrings-	för	samt	Urval:15	formulär,dataom	antal	uppföljningstiden.Justeringföreventuella
	läkareoch	samverkan)	företags-	försäkringsläkare	sjukfrånvaron	sjukskrivnings-	störfaktorer(confounders)påverkadeinte
	företagsläkare	Oktober	läkarevid	vidCSF,samtliga	viaCSF	perioderunder	resultaten.
	på	2001–juli	denexterna	40företagsläkare		perioden
	arbetsåtergång	2003	företags-	vidföretags-
	försjukskrivna		hälsovården	hälsovården,1883
	patienter		inomtre	sjukskrivna1-12
			regioneri	månader,
			norra	tillhörande
			Belgien.	försäkringsläkarnas
			Läkarnas	ansvarsområde.
			patienter	Deltagare:1564
			<51årsom	patienter(84%),
			varit	(50%♀).Avdessa
			sjukfrånvara	var505(32%)
			nde1-12	uttagnatill
			månader.	interventionsgrupp
			Gravida	en,1059(68%)till
			kvinnor	kontrollgruppen.
			exklu-
			derades.

3 Bilaga

2010:107 SOU

139

Østerås	Utvärdera en	Kontrol-	Studie-	29(35%♀)läkare	Datafrånenkäter	Effekterav	Utgångspunktenidennastudievar
2009	intervention,	lerad	population:	randomiserades	tillpatienterna,dels	interventionen	läkaresbristandekunskaper.
(129)	vadavserdess	interven-	360	tillinterventions-	föremötetmed	avseende	Kunskapernaförbättradessignifikant
Norge	effektpå	tion:	allmänläkare	gruppen;22(79%)	läkarenochdels	förändringari	meriinterventionsgruppenänförde
	allmänläkares	endagars	sominbjöds	avdemfullföljde	precisefter	läkares	ikontrollgruppen,liksomderas
	kunskap,	kurs+	attdeltagai	helavägen.133	konsultationen.	självförtroende	självförtroendeiattgöra
	attityderoch	telefon-	studien.57	patienteringick.	Enkättillläkarna	vidbedömningav	funktionsbedömningar,deraskunskap
	självförtroende	stödiatt	accepterade	29(38%♀)läkare	före,justeftervarje	patientens	ompatienternasarbetssituationoch
	iattbedöma	använda	attdeltaga.	ikontrollgruppen;	patientkonsultation	arbetsförmåga,	upplevelseravbelastning,enligtsåväl
	funktions-	enmetod	De	26avdemvar	och6månaderefter	kunskapom	läkarnasompatienterna.Resultaten
	förmåga samt	förstruktu-	randomisera	medvidalla	interventionen.Data	patientens	kvarstodockså sex månaderefter
	kunskapom	rerad	destillvar	datainsamlingar	omdemografiför	arbetssituation	interventionen.Läkarnasattitydertill
	arbetslivs-	funktions-	singrupp.	(90%).	läkareochpatienter.	ochvadsom	funktionsbedömningförändradesinte.
	faktorerför	bedömning	Varjeläkare			stressarpatienten
	sjukskrivna	avlångtids-	skulle			samtiattityder
	patienter	sjukskrivna	använda			tillfunktions-
		patienteri	metodenför			bedömning
		allmän-	upptill10
		medicin.	konsekutiva
		Mars-	patienter
		oktober	somvarit
		2005.	heltidssjuk-
			skrivna
			sedan8-26
			veckor,med
			godprognos
			föråtergång
			iarbete.
			Läkarei
			kontroll-
			gruppen
			skulle
			bedöma
			arbets-
			förmåga
			somvanligt.

2010:107 SOU

3 Bilaga

140

3 Bilaga

Tabell4.Vilkapatientfaktorerharsambandmedläkaressjukskrivningspraxis?

Ettplusteckenbetyderattmanistudienfannettsamband,ettminusteckeninnebärattingetsådantsambandfanns.

Ombådeplus-ochminusteckenangesvarresultatenistudienmotstridigaavseendedettasamband,t.ex.förundergrupper.

Typav	Studieridennalitteraturöversikt	StudieriSBU:s
patientfaktor		översikt(1)
Antalstudier
Sammanfattning

Campbell

Joling

Löfvander

Norrmén

Pransky

Reiso

Shiels

Englund

2006(103)

2003(110)

2003(114)

2008(118)

2002(119)

2004(121)

2006&2007 (122,

2000(62)

123)1

Patientensålder

Ingetsamband

Ingetsambandmed

Högremedelålder

Resultatengåri

mellanpatientens

patientensålderoch

blanddesom

olikariktning

ålderochläkarens

attläkarengören

sjukskrevs>28

beslutattutfärda

korrektprognosför

veckor

sjukintyg

sjukskrivningeller

återgångiarbete

Patientenskön

+/-

Ingetsamband

Någrafaktorer

Ingetsamband

Ingakönsskillnader

Resultatengåri

mellanden

hadeskilda

mellanpatientens

medpatientens

förutomatten

olikariktning

sjukskrivneskön

sambandmedhur

könochattläkaren

högreandelmän

ochsannolikhet

läkarebedömde

utfärdade

görenkorrekt

somträffatmanliga

förattblikallad

kvinnorsochmäns

sjukintyg

prognosom

läkarevarsjuk-

tillföretagsläkare

arbetsoförmåga

sjukskrivningeller

skrivnaienmedel-

återgångiarbete

långsjukskrivning

(6-28v)

Utbildningsnivå

ochtypav

Högutbildnings-

Låg

Ingetsamband

anställning

nivå,arbeteitill-

utbildningsnivå

mellanpatientens

verkningsindustri

(<7år)bland

utbildningeller

respektiveimindre

sjukskrivnamän

yrkeochatt

Resultatengåri

företag(10-49

innebarOR=5,1

läkarenutfärdade

olikariktning

anställda)ökade

förattläkarna

sjukintyg

SOU

chansenattbli

bedömdeattde

kalladtill

hadenedsatt

2010:107

företagsläkare

arbetsförmåga

141

Patientens	+	+	+	+	+	+/-	+
sjukdomoch	Förpatientersom	Anställda,män	Detfannsett	Detfannsett	Somatisering,	Förpatientermed	Enhögreandel
besvär	hadepsykiska	ochkvinnor,med	sambandmellan	sambandmellan	missbruk,	luftvägsbesvärhade	män,somsökt
7	besvärvar	psykiskabesvär	läkarnas	besvärfrån	respektive	läkarelättareatt	manligaläkarevar
7	allmänläkare	hade24%högre	bedömningav	rörelseorganen	psykiska	ställakorrekt	sjukskrivnai
Indikerarsamband	allmänläkare	hade24%högre	bedömningav	rörelseorganen	psykiska	ställakorrekt	sjukskrivnai
Indikerarsamband	(baseratpå	sannolikhetattbli	arbetsoförmåga	(OR3,45),	besvär	prognos(OR2,84)	medellångafall
mellanpraxisoch	(baseratpå	sannolikhetattbli	arbetsoförmåga	(OR3,45),	besvär	prognos(OR2,84)	medellångafall
mellanpraxisoch	fallbeskrivningar)	kalladetill	ochdepression	respektivemed	upplevdes	omsjukskrivning&	(6-28dagar)på
typavsjukdom	merbenägnaatt	företagsläkare,	(OR12,8)	trötthet(OR2,5),	somhinder	återgångiarbete,	grundavlättare
ochbesvär	utfärdaett	änanställdamed	respektive	ochattläkaren	iatt	medanprognosen	psykiskabesvär
	sjukintygänför	besvärfrån	smärtbeteende	utfärdade	stötta	sällanvarkorrekt
	patientermed	rörelseorganen	(OR5,6)hosmän.	sjukintyg	patienteri	vidpsykiskabesvär
	somatiska				attåtergåi	(OR0,4).Fördem
	besvär				arbete	somvaritsjukskrivna
						längrevarORför
						korrektprognoslåg
						vidskador(0,12),
						psykiskabesvär
						(0,54)och
						muskuloskeletala
						besvär(0,33).

Patienten	-	+
efterfrågar	Allmänläkarens	Allmänläkarens
sjukintyg	beslutattutfärda	beslutattutfärda
2	ettsjukintyg	ettsjukintygför
2	påverkadesinte	patientermed
Resultatengåri	påverkadesinte	patientermed
Resultatengåri	avompatienten	ländryggsmärta
olikariktning	avompatienten	ländryggsmärta
olikariktning	efterfrågade	och
	efterfrågade	och
	detta	sömnsvårigheter
		påverkadesav
		ompatienten
		efterfrågadedetta

Patientens		+	+
bedömningavsin		Detfannsett	Ompatienten
		sambandmellan	bedömdeatt
arbetsoförmåga		sambandmellan	bedömdeatt
2		läkarnasbedömning	arbetsförmågan
2		avarbetsoförmåga	varnedsattökade
Resultatengåri		avarbetsoförmåga	varnedsattökade
Resultatengåri		ochsjälvskattad	riskenfören
sammariktning;		ochsjälvskattad	riskenfören
sammariktning;		arbetsoförmågahos	sjukskrivning
attsambandfinns		arbetsoförmågahos	sjukskrivning
attsambandfinns		kvinnor(OR7,0)
1Tvåstudier,	delvisbaseradepåsamma material.

2010:107 SOU

3 Bilaga

142

Tabell5. Vilkaläkarfaktorerharsambandmedläkaressjukskrivningspraxis?

Plusteckeniencellinnebärattstudienvisadeattdetfannsettsambandmellanrespektivefaktorochläkaressjukskrivningspraxis,och minusteckenattingetsambandfanns.Omingetteckenangesinnebärdetattrespektiveaspektintebehandlatsidenstudien.

Studieridennalitteraturöversikt1

StudierfrånSBU:söversikt (1)

Typavfaktor

Coudeyre

Gulbrand

Larsson,

Löfgren;

Löfvander

Norrmén

Reiso

Shiels

Swartling

Söderber

Watson

Chew-

Englund

Jensen

Löfvander

Peterson

Antalstudier

2006

-sen

2006

Swartling;

2003

2006

2004

2006

2008

Graham

2000

1997(58)

1997(63)

Samman-

(104)

2007

(112)

Arrelöv

(114)

(117)

(121)

(122)

(126)

2005

(128)

1999(64)

(62)

(56)

fattning

(108)

2007(102,

(127)

113,125)2

Läkarensålder

+/-

ochåriyrket

Andelen

Deäldre&

Inget

Juflerår

Inget

Äldre

som

medlång

samband

läkaren

samband

sjukskrev

Resultatengår

upplever

yrkeserfa-

medålder

arbetat

mellan

oftare

iolikariktning

vissa

renhet

och

destofler

ålderoch

och

avseende

problem

inom

prediktio-

intyg

kost-

föreslog

inverkanav

minskar

familje-

nenav

skrevsför

naderför

fler

ålder/

medantal

medicin

sjukskriv-

psykiska

utfär-

åtgärder

erfarenhethos

åriyrket

skrev

ningeller

besvär

dade

omdet

läkare

(125)

oftare

återgångi

och

sjuk-

varlångt

sjukintyg

arbeteför

luftvägs-

skriv-

till

tillsina

patienter

besvär

ningar

sjukhus

patienter

Läkarenskön

+/-

Inga

Endasten

Könsskillna

Inga

Ingaköns

Inget

Män

Kvinnor

Inga

Resultatengår

köns-

skillnad:

der

könsskillna

skillnaderi

samband

utfärdat

sjukskrev

köns-

iolikariktning

skill-

fler

avseende

deri

antalintyg

med

flerintyg

oftare

skillnader

vadavser

nader

manliga

vissa

läkarnas

läkarens

till

änmän

ibedöm-

sambandmed

än

problemo

bedöm-

könoch

manliga

(58vs

ningar

dettaoch

attityder

kvinnliga

mråden

ningav

prediktio-

patienter

43%)och

baserade

deras

mellan

obstetriker

(125)

arbets-

nenav

med

sjuk-

pås.k.

sjukskrivnings-

allmän-

(73vs51%)

oförmåga

sjukskriv-

lättare

skriv-

pappers-

praxis

läkare

ansågatt

ningeller

psykiska

nings-

fall

ländryggs-

återgångi

besväri

kost-

smärtahos

arbeteför

fall

naderna

gravida

deras

<28v.

blev

förklarasav

patienter

Inga

högreför

patientens

andra

derasfall

personliga

köns-

problem

skillnader

3 Bilaga

2010:107 SOU

Läkarens	+	-	+	+/-	+/-	+	+
uppfattningar	Allmän-	Inget	Detvå	Ortope-	Inget	Oförmåga	Externa
och/eller	läkare	samband	läkarna	dernas	sambandatthantera		läkare
känslor	medhög	mellan	ansågatt	uppfatt-	mellan	patienters	bedöm-
7	rörelse	läkares	de	ningom	rörelse-	beskriv-	deatt
Resultatengår	rädsla	attityder	påverkats	sjukskriv-	rädsla&	ningarav	patienter
iolikariktning	ordinerade	&deras	emotio-	ningvar	antal	problem	hade
vadavserom	längre	sjukskriv	nelltav	relaterad	sjukintyg	samtoro	högre
detfinns	sjukskriv-	nings-	patienter-	tillderas	pgaländ-	föratt	gradav
sambandmed	ningarvid	praxis	nasberät-	synpåsin	ryggs-	störa	arbets-
dettaoch	akuta		telser	rolli	besvär	patient-	förmåga
deras	ländryggs-			sjukvården.	menpga	relationen	änsjuk-
sjukskrivnings-	besvär			Oklartom	psykiska	leddetill	skrivande
praxis				detta	besvär	attläkaren	läkare
				påverkade	och	intetog
				praxis.	luftvägs-	uppvissa
					besvär	frågor

	Läkarens	+	+	+	+
	specialitet	Stor	Stor	Allmän-	Skillnad
		skillnad	skillnadi	läkare	mellan
	4	skillnad	skillnadi	läkare	mellan
	Merpartenav	mellan	kvaliteti	sjuk-	ortoped&
		specialister	sjukintyg	skrev	behand-
	studierna	specialister	sjukintyg	skrev	behand-
	inkluderar	ihurofta	från	merän	lande
	baraen	desjuk-	specialister	orto-	läkarei
		skriver,	ochicke-	peder	bedöm-
	specialitet.	skriver,	ochicke-	peder	bedöm-
	Samtligadär	huroftade	specialister	och	ningav
		upplevde	samtfrån	mindre	behovav
	fleraspecia-	upplevde	samtfrån	mindre	behovav
	liteteringick	problem	olika	än	behand-
	visadestora	ochi	grupper	psykiat-	lingoch
	skillnader	åtgärder	avläkare	riker	rehabili-
1Ratzon(120)fannskillnaderihurfemolikakirurgersjukskrev,menrelaterardetejtillspecifikaläkarfaktorervarfördenstudienejnämnsitabellen.					tering

2 Idessatrestudierhardatafrånsammaenkätanvänts,menmedolikafrågeställningarocholikasubgrupper (102,113,125).

143

2010:107 SOU

3 Bilaga

144

Tabell6.Vilkaproblemrapporterarläkareisittarbetemedpatienterssjukskrivning?

Plusteckeniencellinnebärattstudienvisadeattläkarefannrespektiveaspektproblematisk.Om ingetteckenangesinnebärdet attrespektiveaspektintebehandlatsidenstudien.Ingenstudieredovisadeattläkarefannnågonavdessaaspekteroproblematisk.

Antalstudierochtypavproblem

Studierinkluderadeidennaöversikt

StudierfrånSBU:s

översikt(1)

Edlund

Gulbrand-

Hussey

Larsson

Löfgren

Mortelmans

Pransky Swartling Swartling

von

Østerås Cassis

Chew-

Timpka

2002

sen

2004

2006

2007(102,

2007(116)

2002

2007

2008

Knorring

2009

1996

Graham

1995

(105)

2007

(109)

(112)

113,125)1

(119)

(124)

(126)

2008(111)

(129)

(55)

1999(64)

(65)

(108)

Åttastudiervisarattdetärproblemförläkare

atthanteradetvårollernasombehandlande

läkarerespektivesommedicinsktsakkunnig

Åttastudierfannattläkaretyckerdetär

problematisktatthanterasituationernär

läkarenochpatientenharolikaåsikterom

behovetavsjukskrivning

Åttastudierfannattläkaretyckerdetär

problematisktattbedömapatientersfunktion,

arbetsförmågaellerbehovavsjukskrivning

Tvåstudiervisarattläkareanserdet

problematisktmedsjukskrivningsärenden

sominnebärförlängningavsjukskrivningsfall

somtidigareintygatsavenannanläkare

Femstudierfannattläkaretyckerattdetär

problematisktattderaskunskaperinom

området,t.ex.omarbetsmarknadenoch

socialförsäkringssystemet,ärbristande

Niostudierfannattläkareuppleverproblemi

samverkanmedandrayrkesgrupperellerandra

aktörer,kringpatienterssjukskrivning,t.ex.

mellanöppen-ochslutenvårdellerikontakten

medFörsäkringskassanellerarbetsgivare

Itvåstudierlyftsbetydelsenavorganisa-

toriskafaktorer,t.ex.vadavserstöd,eller

ledningochstyrningavdessaarbetsuppgifter

1 Idessatrestudierhardatafrånsammaenkätanvänts, menmedolikafrågeställningarocholikasubgrupper (102,113,125)

3 Bilaga

2010:107 SOU

Statens offentliga utredningar 2010

Kronologisk förteckning

1.Lätt att göra rätt

–om förmedling av brottsskadestånd. Ju.

2.Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. Ju.

3.Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. M.

4.Allmänna handlingar i elektronisk form

–offentlighet och integritet. Ju.

5.Skolgång för alla barn. U.

6.Kunskapslägesrapport på kärnavfalls- området 2010

–utmaningar för slutförvarsprogrammet. M.

7.Aktiva åtgärder för att främja lika rättig- heter och möjligheter – ett systematiskt målinriktat arbete på tre samhälls- områden. IJ.

8.En myndighet för havs- och vatten- miljö. M.

9.Den framtida organisationen för vissa fiskefrågor. Jo.

10.Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. U.

11.Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. Ku.

12.I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. Ku.

13Upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. Fi.

14.Partsinsyn enligt rättegångsbalken. Ju.

15.Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. Ju.

16.Sverige för nyanlända. Värden, välfärds- stat, vardagsliv. IJ.

17.Prissatt vatten? M.

18.En reformerad budgetlag. Fi.

19.Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. U.

20.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning. Fi.

21.Bättre marknad för tjänstehundar. Jo.

22.Krigets Lagar – centrala dokument om folkrätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. Fö.

23.Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutredningsdirektivet, IMO:s olycksutredningskod. N.

24.Avtalad upphovsrätt. Ju.

25.Viss översyn av verksamhet och organisa- tion på informationssäkerhetsområdet. Fö.

26.Flyttningsbidrag och unionsrätten. A.

27.Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. N.

28.Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. U.

29.En ny förvaltningslag. Ju.

30.Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Fortsatt europeisk harmoni- sering. N.

31.Första hjälpen i psykisk hälsa. S.

32.Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. UD.

33.Kvinnor, män och jämställdhet i läro- medel i samhällskunskap. En granskning på uppdrag av Delegationen för jämställd- het i skolan. U.

34.På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. Ku.

35.Kunskap som befrielse? En metanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009. U.

36.Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. U.

37.Sverige för nyanlända utanför flykting- mottagandet. IJ.

38.Mutbrott. Ju.

39.Ny ordning för nationella vaccinations- program. S.

40.Cirkulär migration och utveckling

–kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. Ju.

41.Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. S.

42.Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårds- lag. Jo.

43.Förundersökningsbegränsning. Ju.

44.Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. Ju.

45.Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. S.

46.Utländsk näringsverksamhet i Sverige. En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett EU-perspektiv. N.

47.Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden?

En systematisk litteraturöversikt. S.

48.Multipla hälsoproblem bland personer över 60 år. En systematisk litteratur- översikt om förekomst, konsekvenser och vård. S.

49.Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering 1999–2008. Ju.

50.Försvarsmaktens helikopterresurser. Fö.

51.Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. U.

52.Biologiska faktorer och könsskillnader

i skolresultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. U.

53.Pojkar och skolan: Ett bakgrunds- dokument om "pojkkrisen". Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Background Paper on the "Boy Crisis". + Engelsk rapport. U.

54.Förbättrad återbetalning av studie- skulder. U.

55.Romers rätt

–en strategi för romer i Sverige. IJ.

56.Innovationsupphandling. N.

57.Effektivare planering av vägar och järn- vägar. N.

58.Rehabiliteringsrådets delbetänkande. S.

59.Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. Ju.

60.Ett utvidgat skydd mot åldersdiskrimi- nering. IJ.

61.Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järn- vägssystem. N.

62.Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. Fi.

63.EU:s direktiv om sanktioner mot arbets- givare. Ju.

64."Se de tidiga tecknen"

–forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. U.

65.Kompetens och ansvar. S.

66.Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. U.

67.I rättan tid? Om ålder och skolstart. U.

68.Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrande- frihetskommittén presenterar tre modeller. Ju.

69.Förbättrad vinterberedskap inom järn- vägen. N.

70.Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. IJ.

71.Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering och reformförslag. Ju.

72.Folkrätt i väpnad konflikt

–svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. Fö.

73.Svensk sjöfarts konkurrensförutsätt- ningar. N.

74.Mer innovation ur transportforskning. N.

75.Gymnasial lärlingsutbildning

–utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. U.

76.Transportstyrelsens databaser på väg- trafikområdet – integritet och effektivitet. N.

77.Sammanläggningar av landsting – över- gångsstyre och utjämning. Fi.

78.Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS IV-direktivet. Fi.

79.Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. U

80.Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. U.

81.En ny biobankslag. S.

82.Trafikverket ICT. N.

83.Att bli medveten och förändra sitt för- hållningssätt.

Jämställdhetsarbete i skolan. U.

84.Hedersrelaterad problematik i skolan

–en kunskaps- och forskningsöversikt. U.

85.Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. S.

86.Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. Fö.

87.Skadestånd och Europakonventionen. Ju.

88.Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsinteg- ration. Fi.

89.Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteraturöversikt. S.

90.En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. Ju.

91.Planering på djupet – fysisk planering av havet. M.

92.En effektivare förvaltning av statens fastigheter. Fi.

93.Att skapa arbeten. Löner, anställnings- skydd och konkurrens. Fi.

94.Gotland – användningen av beteck- ningarna regionfullmäktige och region- styrelse. Fi.

95.Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. U.

96.Riktiga betyg är bättre än höga betyg. Förslag till omprövning av betyg. U.

97.Resultatuppföljning, läskvalitet och skol- utveckling – tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan. U.

98.Gårdsförsäljning. S.

99.Flickor, pojkar, individer

–om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. U.

100.Ansvar för järnvägssäkerheten. Kan en annan fördelning gynna en marknads- driven utveckling? N.

101.Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet. M.

102.Massuppsägningar, arbetslöshet och sjuklighet. En rapport om konsekvenser av 1900-talets friställningar för sluten- vårdsutnyttjande och risk för förtida död. S.

103.Särskilda spaningsmetoder. Ju.

104.E-legitimationsnämnden och Svensk e-legitimation. Fi.

105.Ålderspension för invandrare från länder utanför OECD-området. S.

106.Folkhälsa – Djurhälsa. Ny ansvarsfördel- ning mellan stat och näring. Del A+B +Bilagor. Jo.

107.Läkares sjukskrivningspraxis. En systema- tisk litteraturöversikt. S.

Statens offentliga utredningar 2010

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Lätt att göra rätt

– om förmedling av brottsskadestånd. [1]

Ett samlat insolvensförfarande – förslag till ny lag. [2]

Allmänna handlingar i elektronisk form

– offentlighet och integritet. [4] Partsinsyn enligt rättegångsbalken. [14]

Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp. [15]

Avtalad upphovsrätt. [24] En ny förvaltningslag. [29] Mutbrott. (38)

Cirkulär migration och utveckling

– kartläggning av cirkulära rörelsemönster och diskussion om hur migrationens ut- vecklingspotential kan främjas. [40]

Förundersökningsbegränsning. [43]

Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol. [44]

Förbud mot köp av sexuell tjänst. En ut- värdering 1999–2008. [49]

Underhållsskyldighet i internationella situationer – Underhållsförordningen, 2007 års Haagkonvention och 2007 års Haagprotokoll + Bilagedel. [59]

EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare. [63]

Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihets- kommittén presenterar tre modeller. [68]

Sexualbrottslagstiftningen – utvärdering och reformförslag. [71]

Skadestånd och Europakonventionen. [87]

En ny lag om ekonomiska föreningar. Del 1+2. [90]

Särskilda spaningsmetoder. [103]

Utrikespartementet

Utrikesförvaltning i världsklass. En mer flexibel utrikesrepresentation. [32]

Försvarsdepartementet

Krigets Lagar – centrala dokument om folk- rätten under väpnad konflikt, neutralitet, ockupation och fredsinsatser. [22]

Viss översyn av verksamhet och organisation på informationssäkerhetsområdet. [25]

Försvarsmaktens helikopterresurser. [50]

Folkrätt i väpnad konflikt – svensk tolkning och tillämpning. + Bilaga 7, Svensk manual i humanitär rätt m.m. [72]

Personalförsörjningen i ett reformerat försvar. [86]

Socialdepartementet

Första hjälpen i psykisk hälsa. [31]

Ny ordning för nationella vaccinations- program. [39]

Kompensationstillägg – om ersättning vid försenade utbetalningar. [41]

Händelseanalyser vid självmord inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslag till ny lag. [45]

Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro – vilka är sambanden? En systematisk litteraturöversikt. [47]

Multipla hälsoproblem bland personer

över 60 år. En systematisk litteraturöversikt om förekomst, konsekvenser och vård. [48]

Rehabiliteringsrådets delbetänkande. [58] Kompetens och ansvar. [65]

En ny biobankslag. [81]

Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys. [85]

Finns det samband mellan samsjuklighet och sjukfrånvaro? En systematisk litteratur- översikt. [89]

Gårdsförsäljning. [98]

Massuppsägningar, arbetslöshet och sjuklighet. En rapport om konsekvenser av 1900-talets friställningar för slutenvårdsutnyttjande och risk för förtida död. [102]

Ålderspension för invandrare från länder utanför OECD-området. [105]

Läkares sjukskrivningspraxis. En systematisk litteraturöversikt. [107]

Finansdepartementet

Upphandling på försvars- och säkerhets- området. [13]

En reformerad budgetlag. [18]

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt – från strategi till handling för e-förvaltning. [20]

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion – framtidens e- förvaltning. [62]

Sammanläggningar av landsting – övergångs- styre och utjämning. [77]

Fondverksamhet över gränserna. Genomförande av UCITS IV-direktivet. [78]

Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. [88]

En effektivare förvaltning av statens fastig- heter. [92]

Att skapa arbeten. Löner, anställningsskydd och konkurrens. [93]

Gotland – användningen av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. [94]

E-legitimationsnämnden och Svensk e-legiti- mation. [104]

Utbildningsdepartementet

Skolgång för alla barn. [5]

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia. En granskning på uppdrag av

Delegationen för jämställdhet i skolan. [10]

Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. [19]

Vändpunkt Sverige – ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT. [28]

Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. En granskning på upp- drag av Delegationen för jämställdhet i skolan. [33]

Kunskap som befrielse? En metaanalys av svensk forskning om jämställdhet och skola 1969–2009. [35]

Svensk forskning om jämställdhet och skola. En bibliografi. [36]

Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. [51]

Biologiska faktorer och könsskillnader i skol- resultat. Ett diskussionsunderlag för Delegationen för jämställdhet i skolans arbete för analys av bakgrunden till pojkars sämre skolprestationer jämfört med flickors. [52]

Pojkar och skolan: Ett bakgrundsdokument om pojkkrisen. Översättning på svenska av engelsk rapport: Boys and School: A Back- groundpaper on the "Boy Crisis".

+ Engelsk rapport.[53]

Förbättrad återbetalning av studieskulder. [54]

"Se de tidiga tecknen"

– forskare reflekterar över sju berättelser från förskola och skola. [64]

Barns perspektiv på jämställdhet i skola. En kunskapsöversikt. [66]

I rättan tid? Om ålder och skolstart. [67]

Gymnasial lärlingsutbildning

– utbildning för jobb. Erfarenheter efter två års försök med lärlingsutbildning. [75]

Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. [79]

Skolan och ungdomars psykosociala hälsa. [80]

Att bli medveten och förändra sitt förhåll- ningssätt. Jämställdhetsarbete i skolan. [83]

Hedersrelaterad problematik i skolan

– en kunskaps- och forskningsöversikt. [84]

Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. [95]

Riktiga betyg är bättre än höga betyg. Förslag till omprövning av betyg. [96]

Resultatuppföljning, läskvalitet och skolut- veckling – tre bidrag till diskussionen om jämställdhet i skolan. [97]

Flickor, pojkar, individer – om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan.[99]

Jordbruksdepartementet

Den framtida organisationen för vissa fiske- frågor. [9]

Bättre marknad för tjänstehundar. [21]

Med fiskevård i fokus – en ny fiskevårdslag. [42]

Folkhälsa – Djurhälsa. Ny ansvarsfördelning mellan stat och näring. Del A+B+Bilagor. [106]

Miljödepartementet

Metria – förutsättningar för att ombilda division Metria vid Lantmäteriet till ett statligt ägt aktiebolag. [3]

Kunskapslägesrapport på kärnavfallsom- rådet 2010 – utmaningar för slutförvars- programmet. [6]

En myndighet för havs- och vattenmiljö. [8] Prissatt vatten? [17]

Planering på djupet – fysisk planering av havet. [91]

Handlingsplan för att utveckla strategier i miljömålssystemet. [101]

Näringsdepartementet

Tredje sjösäkerhetspaketet. Klassdirektivet, Klassförordningen, Olycksutrednings- direktivet, IMO:s olycksutredningskod. [23]

Gemensamt ansvar och gränsöverstigande samarbete inom transportforskningen. [27]

Tredje inre marknadspaketet för el och natur- gas. Fortsatt europeisk harmonisering. [30]

Utländsk näringsverksamhet i Sverige.

En översyn av lagstiftningen om utländska filialer i ett EU-perspektiv. [46]

Innovationsupphandling. [56]

Effektivare planering av vägar och järnvägar. [57]

Driftskompatibilitet och enheter som ansvarar för underhåll inom EU:s järnvägssystem. [61]

Förbättrad vinterberedskap inom järnvägen. [69]

Svensk sjöfarts konkurrensförutsättningar [73]

Mer innovation ur transportforskning. [74]

Transportstyrelsens databaser på vägtrafik- området – integritet och effektivitet. [76]

Trafikverket ICT. [82]

Ansvar för järnvägssäkerheten. Kan en annan fördelning gynna en marknadsdriven ut- veckling? [100]

Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter – ett systematiskt mål- inriktat arbete på tre samhällsområden. [7]

Sverige för nyanlända. Värden, välfärdsstat, vardagsliv. [16]

Sverige för nyanlända utanför flykting- mottandet. [37]

Romers rätt – en strategi för romer i Sverige. [55]

Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering. [60]

Ny struktur för skydd av mänskliga rättig- heter. + Bilagor + Lättläst + Daisy. [70]

Kulturdepartementet

Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet. [11]

I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musiken. [12]

På väg mot en ny roll – överväganden och förslag om Riksutställningar. [34]

Arbetsmarknadsdepartementet

Flyttningsbidrag och unionsrätten. [26]