Den gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland som undertecknades den 11 november 2009 ska gälla som svensk lag.
Detta gäller dock inte artiklarna 23-26 och 29 samt
fiskestadgan för Torneälvens fiskeområde.
Överenskommelsen är avfattad på svenska och finska. Den svenska texten framgår av bilagan till denna lag.
Överenskommelsens finska text finns tillgänglig på Regeringskansliet (Utrikesdepartementet).
Konungariket Sverige och Republiken Finland, i det följande parterna,
som önskar ersätta 1971 års gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland med en ny överenskommelse,
som beaktar 1810 års gränsregleringstraktat,
som beaktar den internationella vattenrättens principer,
som beaktar 1992 års konvention om gränsöverskridande vattendrag och dess protokoll om vatten och hälsa och 1992 års konvention om skydd av Östersjöområdets marina miljö,
som beaktar Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område och de Europeiska gemenskapernas övriga relevanta lagstiftning,
som beaktar artikel 66 i Förenta nationernas havsrättskonvention av år 1982 samt 1992 års konvention om biologisk mångfald,
har kommit överens om följande.
Geografiskt tillämpningsområde
1. Överenskommelsen är tillämplig på följande vattendrags och sjöars avrinningsområden.
a) Könkämäälven och Muonioälven samt den del av Torneälven och
de sjöar i vilka riksgränsen mellan Finland och Sverige löper
(gränsälvarna),
b) de vattendrag som är sidogrenar till eller utmynnar i gränsälvarna, och
c) Torneälvens mynningsgrenar.
2. Överenskommelsen är tillämplig på följande kustvattenområden
(kustvattenområdena)
a) den del av Bottenviken inom det svenska kustvattenområdet, vars gräns följer en linje dragen från fastlandet vid halvön
Patokaris sydspets via Skomakarens östra strand, Stora
Hepokaris nordspets och söderut parallellt med riksgränsen till
en punkt en sjömil utanför baslinjen, för att sedan på detta
avstånd följa baslinjen österut fram till riksgränsen, samt
b) den del av Bottenviken inom det finska kustvattenområdet, vars gräns följer meridianen 24°20,2' till Torneå kommuns gräns
med Kemi och går vidare längs kommungränsen sydväst ända fram
till riksgränsen, med undantag av ön Iso-Huituri.
3. De områden som anges i punkterna 1 och 2 bildar ett finsk-
svenskt avrinningsdistrikt (avrinningsdistriktet).
Avrinningsdistriktets huvudsakliga geografiska omfattning
illustreras av den bilagda kartan.
4. För fiske gäller ett särskilt tillämpningsområde som definieras i artikel 23.
a) i avrinningsdistriktet trygga möjligheterna för båda parterna till skäligt nyttjande av gränsälvarna på ett sätt som
främjar gränsregionens intressen,
b) förebygga översvämnings- och miljöolyckor,
c) samordna de program, planer och åtgärder i
avrinningsdistriktet som behövs för att uppnå de mål som
bestäms för vattnets kvalitet och vattnets hållbara nyttjande,
med iakttagande av de internationella åtaganden och den gemenskapsrätt som parterna är bundna av, samt
d) i övrigt främja samarbetet mellan parterna i vatten- och fiskefrågor.
a) att uppnå gemensamma kvalitetsmål för yt- och grundvatten,
b) naturvård, kulturmiljövård och miljöskydd,
c) hållbart nyttjande av vattenresurserna, samt
d) skydd och hållbart nyttjande av fiskbestånden.
3. För att skapa förutsättningar för ett sådant samarbete som behövs för att uppnå denna överenskommelses syfte ska ett
mellanstatligt samarbetsorgan inrättas.
Rätt till vattnet och vattenområdena i gränsälvarna
1. Vardera part har lika rätt till vattnet i gränsälvarna med sidogrenar, även i det fall mer vatten strömmar genom den ena
partens territorium än genom den andra partens. Den rätt till
vattnet som enskild kan grunda på dom, urminnes hävd eller
annan särskild rättsgrund ändras inte härigenom.
2. Den som äger eller har nyttjanderätt till strand vid en gränsälv får oberoende av riksgränsen nyttja vattenområdet
utanför stranden för mindre anordning, såsom brygga eller
båthus.
3. Var och en har rätt att nyttja vatten och is ur gränsälvarna
för husbehov och likartade ändamål.
4. Var och en har rätt att färdas fritt i gränsälvarna.
5. Nyttjande enligt punkterna 2-4 i denna artikel ska ske med iakttagande av nationella regelsystem och får inte medföra
nämnvärd olägenhet för enskilda eller allmänna intressen.
Nyttjandet får inte försvåra fisket.
Parternas myndigheter ska samverka sinsemellan och ha som målsättning att upprätta gemensamma program och planer för att
uppfylla överenskommelsens syfte enligt artikel 2 punkt 1.
De nationella kvalitetsmålen för vattenmiljön i gränsälvarna ska samordnas så långt som möjligt mellan parterna.
I syfte att bistå den andra partens myndigheter får företrädare
för de myndigheter som deltar i översvämningsbekämpning
överskrida riksgränsen när det är nödvändigt att vidta
praktiska åtgärder för att avvärja överhängande risk för översvämningsskador vid gränsälvarna. Detta ska föregås av samtycke av den myndighet som den andra parten har utsett.
Parterna ska fortlöpande övervaka vattenföringen där Tärendöälven lämnar Torneälven. Övervakningsdata ska lämnas
till det mellanstatliga samarbetsorganet.
Finsk-svenska gränsälvskommissionen
1. Parterna upprättar härmed ett mellanstatligt samarbetsorgan, Finsk-svenska gränsälvskommissionen
(kommissionen), för att fullgöra uppgifter enligt denna
överenskommelse.
2. Kommissionen ska ha sådan juridisk kapacitet i de båda länderna att den kan fullgöra sina uppgifter.
3. Stadgan med administrativa bestämmelser för kommissionen
(stadgan) ska utgöra en integrerad del av överenskommelsen.
Sammansättning
1. Vardera part ska utse tre ledamöter för viss tid till kommissionen, varav en ledamot från en statlig myndighet med
ansvar för vattenfrågor och en från en kommun som ligger inom
överenskommelsens tillämpningsområde, samt för varje ledamot en
eller flera suppleanter.
2. Ordförandeskapet i kommissionen ska växla mellan parterna kalenderårsvis. Ordförande ska utses av den part som innehar
ordförandeskapet och den andra parten ska utse vice ordförande.
Båda ska vara ledamöter av kommissionen.
3. Vardera part får utse högst tre ordinarie sakkunniga att biträda kommissionen. Kommissionen kan även anlita andra
sakkunniga.
Uppgifter
1. Kommissionen ska i enlighet med bestämmelserna i denna överenskommelse
a) utveckla samarbetet mellan parterna i avrinningsdistriktet,
b) främja samverkan mellan parternas myndigheter med avsikt att samordna de program, planer och åtgärder vars syfte är att
uppnå kvalitetsmålen för vattenmiljön och att följa
vattenstatusen,
c) främja samordningen av parternas myndigheters och kommuners
arbete med planer för att förebygga översvämnings- och
miljöolyckor i gränsälvarna,
d) främja samordningen av parternas myndigheters och kommuners
arbete med naturskyddsplaner för gränsälvarna,
e) ansvara för att gemensam information ges och att gemensamma
informationsmöten hålls om de program och planer som anges i
denna artikel, samt
f) antingen tillstyrka eller avstyrka förslag till program och planer för avrinningsdistriktet.
2. Kommissionen ska följa tillämpningen av denna överenskommelse och praxis i tillståndsärenden samt
uppmärksamma parterna på behov av ändringar i
överenskommelsen.
Befogenheter
1. Kommissionen har, i frågor som hör till vatten- eller miljölagstiftningen och som kan påverka gränsälvarnas eller
kustvattenområdenas status eller nyttjande, för verksamheter
inom avrinningsdistriktet rätt att
a) yttra sig i tillståndsärenden,
b) överklaga beslut i tillståndsärenden, och
c) göra en framställan om rättelse, i enlighet med nationell lagstiftning, av överträdelse av ett tillståndsbeslut eller lag
eller bestämmelse grundad på lag.
2. Kommissionen har rätt att komma med förslag och avge utlåtanden i andra ärenden som rör vattenfrågor i
avrinningsdistriktet.
3. Kommissionen har rätt att ge sitt utlåtande innan beslut fattas om föreskrifter om fiske och om undantag från
bestämmelser om fiske.
Rätt till information
1. Myndigheter som upprättar sådana program och planer som avses i artikel 4 ska löpande hålla kommissionen underrättad
om sitt arbete.
2. Kommissionen ska få information om sådana ärenden och beslut som den har rätt att yttra sig i eller överklaga så att
den kan utöva sina befogenheter enligt artikel 11.
3. Domstolar och myndigheter ska på begäran lämna kommissionen
all tillgänglig information som den behöver för att fullgöra
sina uppgifter.
Offentlighet
1. Envar har rätt att ta del av handlingar som finns hos kommissionen i enlighet med punkt 2 och 3 nedan.
2. När någon hos kommissionen begär att få ta del av handling som kommit in från myndighet i Sverige eller Finland ska frågan
om utlämnande prövas av den myndighet som lämnat in handlingen
enligt den lagstiftning som gäller för myndigheten. Det
ankommer på kommissionen att genast underrätta myndigheten om en sådan begäran.
3. Fråga om utlämnande av annan handling som finns hos
kommissionen, inklusive sådana handlingar som avses i artikel
34 punkt 7, ska prövas av den bevakningsmyndighet som anges i
artikel 17 punkt 1 i det land och enligt den lagstiftning som
gäller där kommissionen har sitt kansli. Kommissionen ska
härvid genast sända handlingen i fråga och begäran till bevakningsmyndigheten för prövning.
Kostnaderna för kommissionens verksamhet ska ersättas till lika delar av parterna. Närmare bestämmelser finns i stadgan.
Överenskommelsens förhållande till den nordiska miljöskyddskonventionen
1. För verksamhet eller åtgärd i avrinningsdistriktet som kan orsaka gränsöverskridande verkningar på vattnens status eller
för deras nyttjande ska bestämmelserna i artikel 16-21 i denna
överenskommelse tillämpas i stället för bestämmelserna i
miljöskyddskonventionen mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige av den 19 februari 1974.
2. I ärenden enligt punkt 1 ska även andra gränsöverskridande verkningar än de som gäller vattnens status eller nyttjande
behandlas i samma ordning.
Likabehandling
1. När en domstol eller myndighet i det ena landet prövar en fråga om tillåtlighet eller tillstånd till verksamhet eller
åtgärd som avses i artikel 15 ska verkningar som verksamheten
eller åtgärden medför eller kan medföra på den andra partens
territorium beaktas på samma sätt som motsvarande verkningar i
det egna landet.
2. Den som berörs eller kan beröras av verkningar från sådan verksamhet eller åtgärd som avses i artikel 15 och som bedrivs
eller ska bedrivas i det andra landet, ska hos domstolar och
myndigheter tillerkännas samma rättigheter som sakägare i det
land där verksamheten eller åtgärden bedrivs eller ska
bedrivas.
3. Det som anges i punkt 2 gäller på motsvarande sätt beträffande talan om ersättning för skada på grund av verksamheten eller åtgärden.
4. Annan än den som avses i punkt 2 och som enligt reglerna i det ena landet har rätt att föra talan eller yttra sig i ärende som avses i artikel 15 ska ha motsvarande rätt i det
andra landet i enlighet med det landets lagstiftning som gäller
för jämförbara subjekt.
Bevakning av allmänna intressen
1. Respektive part ska utse en bevakningsmyndighet som vid den andra partens tillståndsgivande domstol eller myndighet ska bevaka de allmänna intressena i ärenden om verksamheter
eller åtgärder enligt artikel 15.
2. För tillvaratagande av allmänna intressen har bevakningsmyndigheten rätt att begära kompletterande utredning
samt att bli hörd av och föra talan eller överklaga hos den
andra partens domstol eller myndighet, om myndighet eller någon
annan företrädare för allmänna miljöintressen i det andra
landet får bli hörd, föra talan eller överklaga i motsvarande
ärenden.
3. Om bevakningsmyndigheten underrättar domstol eller myndighet hos den andra parten att uppgift som åligger
bevakningsmyndigheten i visst ärende ska fullgöras av annan
myndighet, gäller överenskommelsens bestämmelser i tillämpliga
delar också denna myndighet.
4. Respektive bevakningsmyndighet ska bära de kostnader som uppstår hos denna vid tillämpningen av överenskommelsen.
Information om tillståndsärenden
1. När en domstol eller myndighet i det ena landet får in ett ärende enligt artikel 16 punkt 1 ska domstolen eller
myndigheten underrätta den andra partens bevakningsmyndighet.
Denna bevakningsmyndighet ska ombesörja kungörelse och
delgivning av ansökan och kallelse i det egna landet.
Kungörelse och delgivning ska göras på samma sätt och i samma
utsträckning som gäller för en motsvarande ansökan i det egna
landet.
2. För information om domar och beslut gäller på motsvarande sätt vad som anges i punkt 1.
Om det är nödvändigt att vid behandlingen av ett ärende enligt artikel 16 punkt 1 förrätta syn i det andra landet för
att bedöma de gränsöverskridande verkningarna, får domstol
eller myndighet förrätta sådan syn efter med givande av och i
samverkan med den andra partens bevakningsmyndighet. Vid sådan förrättning får bevakningsmyndigheten eller en av den utsedd expert närvara.
I tillämpningsområdet enligt artikel 1 punkt 1 får inte meddelas tillstånd för vattenkraftverk, vattenreglering eller
vattenöverledning som väsentligt kan påverka
vattenförhållandena i en gränsälv, utan föregående
överläggningar mellan parterna. Dessa överläggningar ska vara
ämnade att nå en lösning som är förenlig med överenskommelsens
syfte.
Samordnad handläggning
1. När någon söker tillstånd för en verksamhet eller åtgärd i en gränsälv som i båda länderna kräver tillstånd från en
domstol eller myndighet, ska respektive parts domstol eller
myndighet sträva efter att behandla ansökningarna samtidigt.
Domstolen eller myndigheten ska informera den andra partens domstol eller myndighet om handläggningen av
tillståndsärendet.
2. Domstolen eller myndigheten ska för kännedom sända domen eller beslutet i ärende som avses i punkt 1 till den andra
partens domstol eller myndighet.
3. Domstolen eller myndigheten får inte förordna att
tillståndet till en verksamhet eller åtgärd som avses i punkt 1
får tas i anspråk innan domen eller beslutet har vunnit laga
kraft, såvida inte dom eller beslut i det andra landets tillståndsärende har vunnit laga kraft.
I ärenden enligt artiklarna 16 och 21 ska tillståndsprövande domstol eller myndighet ansvara för att de som avses i artikel
16 under handläggningen ges tillräcklig information på svenska
och finska. Vederbörande domstol eller myndighet ska svara för
att sammanfattningar av tillståndsansökan och dom eller beslut
finns tillgängliga på svenska och finska. Denna ska också svara
för att ansökningshandlingarna i nödvändig utsträckning finns
på svenska och finska.
I detta avsnitt finns grundläggande bestämmelser om regleringen
av fisket i följande vattenområden (Torneälvens fiskeområde).
a) Könkämäälven och Muonioälven samt den del av Torneälven och
de sjöar i vilka riksgränsen mellan Sverige och Finland löper
(gränsälvarna),
b) de vattendrag som är sidogrenar till gränsälvarna, dock inte
biflöden,
c) Torneälvens mynningsgrenar, och
d) den del av Bottenviken som ligger norr om och inom en linje
från Haparanda hamn över Skomakarens nordostligaste punkt,
Ylikaris ostligaste punkt, Sarvenkatajas nordligaste punkt och
därifrån i rakt ostlig riktning till riksgränsen samt därifrån
söderut längs riksgränsen till Torneå och Kemi kommungräns och
vidare i nordostlig riktning längs kommungränsen till
fastlandet.
Fiskådra
1. I varje sådan förgrening av älven där fisken rör sig ska det
på det djupaste stället löpa en fiskådra. Fiskådran utgör en
tredjedel av vattendragets bredd, räknat vid normal låg
vattenföring. En fiskådra som i enlighet med vederbörande stats
lagar finns i vattendrag som rinner ut i älven, fortsätter med
oförändrad bredd tills den når fiskådran i älven.
2. Fiskeredskap eller annan anordning får inte placeras eller användas så att fiskens gång i fiskådran kan hindras eller att fisken inte kommer dit eller inte kan röra sig där. Vid
fiske med flytnät och kullenät i fiskådran måste minst hälften
av ledens bredd vara fri. Om någon har särskild rätt att vid
fiske stänga fiskådran består denna rätt.
Närmare bestämmelser
1. Stadgan med bestämmelser om fisket inom Torneälvens
fiskeområde (fiskestadgan) ska utgöra en integrerad del av överenskommelsen.
2. Parterna förbinder sig att för biflödena till Torneälvens fiskeområde införa nödvändiga bestämmelser och vidta nödvändiga
åtgärder för att främja fiskbestånden.
I fiskestadgan anges vilka myndigheter som ska förvalta fisket
i fiskeområdet samt i vilken utsträckning de får meddela
ytterligare föreskrifter om fisket och bevilja undantag från
bestämmelserna i stadgan. Innan beslut fattas ska kommissionen
beredas tillfälle att ge sitt utlåtande.
Forskning och statistik rörande fiskbestånden
1. Parterna utför i samarbete forskning och uppföljning av fiskbestånden.
2. Parterna uppgör årligen gemensam statistik över fisket. För
detta ändamål insamlas behövliga uppgifter om fångstandelar och fångstmängder för varje fiskesäsong.
3. Parternas behöriga myndigheter sammanställer uppgifterna
enligt gemensamma förfaranden.
Åtgärder för att skydda fiskbestånden mot sjukdomar m.m.
1. Parterna förbinder sig att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda fiskbestånden mot allvarliga smittsamma
fisksjukdomar och för att förhindra inplantering av främmande
fiskarter eller fiskstammar.
2. Parterna har en ömsesidig skyldighet att omedelbart meddela
varandra om misstanke om eller konstaterande av förekomsten av
allvarliga smittsamma fisksjukdomar.
Bestämmelser om straff, beslag, förverkande, särskild
rättsverkan och annan verkan av brott som gäller i respektive
land tillämpas på brott mot bestämmelserna om fiske i denna
överenskommelse och i fiskestadgan samt mot bestämmelser som
givits med stöd av den på samma sätt som vid brott mot lagen i
det land där brottet begåtts.
Tvistelösning
1. Tvist mellan parterna om tolkningen eller tillämpningen av denna överenskommelse ska lösas genom förhandlingar eller på
annat sätt som parterna enas om.
2. Förhandlingar ska inledas inom tre månader från den tidpunkt
då den ena parten på diplomatisk väg till den andra parten
framställt en begäran om förhandlingar.
Översyn och ändringar
1. Parterna ska vid behov mötas för att se över
överenskommelsens tillämpning. Möte ska hållas senast tre
månader efter det att endera parten begärt det.
2. Denna överenskommelse med bilagor kan ändras genom överenskommelse mellan parterna. Ändringarna träder i kraft
enligt bestämmelserna i artikel 35.
Uppsägning
1. Vardera parten kan säga upp överenskommelsen genom
skriftligt meddelande till den andra parten. Uppsägningen
träder i kraft tolv månader efter det att meddelandet om
uppsägning mottagits av den andra parten.
2. I händelse av uppsägning av denna överenskommelse ska
parterna säkerställa att de kan uppfylla sina internationella
förpliktelser i övrigt.
När denna överenskommelse träder i kraft ska följande överenskommelser upphöra att gälla.
a) Överenskommelsen mellan Konungariket Sverige och Republiken Finland om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar
av den 17 februari 1949 samt
b) Gränsälvsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland av den
16 september 1971 (1971 års överenskommelse),
c) Avtalet mellan Konungariket Sverige och Republiken Finland
om inrättandet av ett gemensamt avrinningsdistrikt av den 3
oktober 2003.
Övergångsbestämmelser
1. När denna överenskommelse träder i kraft ska de ärenden som
är anhängiggjorda hos 1971 års Finsk-svenska
gränsälvskommission överlämnas till domstol eller myndighet för
handläggning.
2. I ärenden där kapitel 8 artikel 4 i 1971 års överenskommelse
tillämpats när denna överenskommelse träder i kraft ska de
materiella reglerna i 1971 års överenskommelse gälla. I övrigt
ska nationella bestämmelser tillämpas.
3. Tillstånd som har meddelats med stöd av 1971 års överenskommelse ska fortsätta att gälla som om de var meddelade
med stöd av nationell lagstiftning. Vid omprövning och tillsyn
ska bestämmelserna i nationell lagstiftning tillämpas.
4. a) Den som bryter mot bestämmelser i tillstånd meddelade med
stöd av 1971 års överenskommelse före ikraftträdandet av denna
överenskommelse döms till ansvar enligt då gällande lag.
b) Den som bryter mot bestämmelser i tillstånd meddelade med
stöd av 1971 års överenskommelse efter ikraftträdandet av
denna överenskommelse döms till ansvar enligt gällande lag.
5. De medel som influtit från försäljning av fiskekort enligt beslut av 1971 års Finsk-svenska gränsälvskommission ska
överföras till närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland
och Fiskeriverket när denna överenskommelse träder i kraft.
6. Övriga tillgångar som innehas av 1971 års Finsk-svenska gränsälvskommission ska med avdrag för skulder överföras till
kommissionen när denna överenskommelse träder i kraft. Efter
det att överenskommelsen har trätt i kraft ska avgifter till
1971 års Finsk-svenska gränsälvskommission fastställda i
gällande tillståndsbeslut betalas till kommissionen.
7. De handlingar som finns hos 1971 års Finsk-svenska gränsälvskommission ska överlämnas till kommissionen.
8. Tillåtna nät som är i användning när denna överenskommelse träder i kraft och som inte uppfyller kraven i 8 § första
stycket i fiskestadgan om redskapens konstruktion, får användas
under tre år efter det att överenskommelsen har trätt i kraft.
Denna överenskommelse träder i kraft 30 dagar efter det att parterna på diplomatisk väg underrättat varandra om att
nödvändiga konstitutionella krav för överenskommelsens
ikraftträdande har tillgodosetts.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen
befullmäktigade, undertecknat denna överenskommelse i två
exemplar på de svenska och finska språken, vilka båda äger lika
giltighet.
1 §
Den Finsk-svenska gränsälvskommissionen ska ha sitt säte och sitt kansli på den ort i gränsbygden som parterna bestämmer.
Kommissionen ska ha postadress i båda länderna.
Kansliet ska förvara kommissionens arkiv och diarium.
2 §
Kommissionen ska ha en sekreterare. Den som anlitas som sekreterare ska ha högskoleexamen och behärska både svenska
och finska. Vid behov kan en eller flera biträdande sekreterare
anlitas.
Kommissionen kan anlita övrig personal.
Sekreteraren, biträdande sekreterare samt övrig personal ska anställas eller arvoderas av kommissionen.
För anställningsförhållande gäller lagen i det land där kommissionen har sitt säte och sitt kansli.
3 §
Kommissionen är beslutför när samtliga sex ledamöter är närvarande. Vid skiljaktig mening ska omröstning förrättas. Vid
omröstningen blir den mening gällande som minst fyra ledamöter,
varav minst två från respektive land, förenar sig om.
Om kommissionen inte inom utsatt tid kan tillstyrka eller
avstyrka sådana program och planer som avses i artikel 10 punkt
1 f) i överenskommelsen, ska kommissionen underrätta berörda
myndigheter om detta och orsakerna härtill.
4 §
Ordföranden ska leda kommissionens arbete.
Kommissionens ledamöter och sakkunniga ska efter kallelse av ordföranden delta i kommissionens möten samt vid behov bistå i
beredningen av ärenden med särskilda utredningar eller
undersökningar inom sina respektive kompetensområden.
Om en ledamot har förhinder ska en suppleant fullgöra dennas uppgifter efter ordförandens kallelse.
5 §
Sekreterare ska i enlighet med ordförandens instruktioner bistå
i beredningen av ärenden, föra kommissionens protokoll och
ansvara för kommissionens diarium, kallelser och andra utskick
samt ansvara för förvaltningen av kommissionens penningmedel.
6 §
Arvoden, ersättningar för resekostnader och traktamenten till kommissionens ledamöter och sakkunniga ska betalas av
kommissionen. Parterna ska i samråd bestämma grunderna för
arvodena.
Resekostnader och traktamenten för kommissionens ledamöter och
sakkunniga ska ersättas i enlighet med de bestämmelser som
gäller i ledamöternas och de sakkunnigas hemland.
Kommissionen ska fastställa löner och arvoden för sekreteraren,
biträdande sekreterare och övrig personal samt avlöna dessa.
För övriga tjänstevillkor gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om statlig anställning i det land där kommissionen har
sitt säte och sitt kansli.
7 §
Kommissionen ska senast den 1 mars varje år upprätta och till parterna överlämna ett förslag till budget för nästkommande
kalenderår. Parterna ska samråda om budgetförslaget.
Parterna ska utbetala medel till kommissionen årligen senast
den 15 januari.
Om revision bestämmer parterna gemensamt. Revisionsberättelse och årsberättelse ska avges före den 1 februari varje år.
8 §
Kansliet ska vara öppet för allmänheten. Kommissionen ska bestämma öppethållningstiderna.
Ordföranden, sekreteraren eller biträdande sekreterare ska,om
inte giltigt skäl utgör hinder, vara anträffbara i kansliet
under viss tid, minst en gång i veckan.
Kommissionen ska informera om sina öppethållningstider.
9 §
Handlingar som lämnas in till kommissionen ska vara skrivna på
ett språk som enskilda har rätt att använda i sin kommunikation
med myndigheter i respektive land. Om det finns behov av att
översätta handlingar ska kommissionen ansvara för det.
Kommissionen ska vid behov upprätta protokoll på svenska och finska.
10 §
Kommissionen ska fastställa sin arbetsordning.
1 § Syfte
Denna fiskestadga utgör en integrerad del av
gränsälvsöverenskommelsen mellan Finland och Sverige.
Fiske är tillåtet om det är skäligt med hänsyn till skydd och hållbart nyttjande av fiskbestånden i Torneälvens fiskeområde i
såväl Finland som Sverige. Med hänsyn till ett skäligt
nyttjande av gränsälvarna på ett sätt som främjar hela
gränsregionens intressen, ska utgångspunkten vara att åstadkomma en rimlig och rättvis balans ur bestånds- och
nyttjandesynpunkt mellan tillämpningsområdets sammantagna
fiskeintressen.
Fiskestadgans bestämmelser samt beslut som har meddelats med stöd av denna stadga får inte innebära en tillämpning som står
i strid mot detta syfte och inte heller mot Finlands och
Sveriges internationella åtaganden i övrigt, särskilt
Europeiska gemenskapens gemensamma fiskeripolitik.
2 § Tillämpningsområde
Bestämmelserna i fiskestadgan tillämpas inom följande i artikel 23 i gränsälvsöverenskommelsen angivna vattenområden
(Torneälvens fiskeområde):
a) Könkämäälven och Muonioälven samt den del av Torneälven och
de sjöar i vilka riksgränsen mellan Finland och Sverige löper
(gränsälvarna),
b) de vattendrag som är sidogrenar till gränsälvarna, dock inte
biflöden,
c) Torneälvens mynningsgrenar, och
d) den del av Bottenviken som ligger norr om och inom en linje
från Haparanda hamn över Skomakarens nordostligaste punkt,
Ylikaris ostligaste punkt, Sarvenkatajas nordligaste punkt och
därifrån i rakt ostlig riktning till riksgränsen samt därifrån
söderut längs riksgränsen till Torneå och Kemi kommungräns och
vidare i nordostlig riktning längs kommungränsen till
fastlandet. Koordinaterna för de brytningspunkter som avgränsar
fiskeområdet anges i bilaga 1.
Med älvområdet avses i denna stadga den del av Torneälvens fiskeområde som ligger norr om älvmynningen, bestämd som en rät
linje dragen mellan spetsen av Hellälä norra udde på den finska
sidan och udden Virtakari på den svenska sidan samt norr om en
rät linje dragen genom sydspetsen på Oxö och Palosaari. Med
havsområdet avses den del av fiskeområdet som ligger söder om denna linje.
3 § Fredningszoner
I havsområdet ska det inom vardera statens vattenområde förutom
den lagstadgade fiskådran också finnas fredningszoner. De
utgörs av vattenområden som sträcker sig 200 meter åt båda
sidorna från räta linjer, vilkas koordinater anges i bilaga 1.
Fiskeredskap eller andra anordningar får inte placeras eller användas så att fiskens gång i fredningszonen kan hindras eller
att fisken inte kan komma dit eller inte kan röra sig där.
Allt slags fiske med storryssjor, redskap försedda med botten samt kroknät och andra redskap för fångst av lax eller öring är
förbjudet i den del av havet som avgränsas av älvmynningen och
en linje dragen från södra stranden av Salmenlahti mynning via
de södra uddarna av Kraaseli och Tirro, över Sellö nordvästra
spets till Pirkkiö nordvästra udde.
4 § Definitioner
1) fast redskap: redskap med ledarm, såsom laxfällor och storryssjor, avsedda att användas på samma ställe under minst
två dygn,
2) småryssja: en till bottnen nedtyngd ryssja med en båghöjd lägre än 1,0 meter och där ingen del är högre än 1,5 meter,
3) förankrade nät: nät som med ankare, tyngder eller sin egen vikt sätts på eller förankras vid eller ovanför bottnen och som
inte driver med vattnet,
4) flytnät: nät som driver med strömmen,
5) kullenät (kolknot): not som är fäst vid båt,
6) drag: konstgjorda beten, wobblers, flugor eller därmed jämförbara lockmedel, som är försedda med krokar och som med
sina rörelser, färger eller former lockar fisken att hugga,
7) handredskap:, spö, pilk och liknande rörliga redskap som är
utrustade med lina och drag eller krok, samt
8) naturliga beten: levande eller avlivade beten och luktpreparat.
5 § Fiskevårdsavgift
I den mån fiskevårdsavgift ska betalas enligt nationell lagstiftning i det land där fisket bedrivs, ska sådan avgift
betalas i enlighet med den lagstiftningen.
Vid fiske med drag från båt, och om avgift ska utgå enligt första stycket, ska sådan avgift betalas även för den som ror
båten i fråga.
6 § Tillåtna fångstredskap
Vid fiske efter lax och öring får endast följande redskap användas.
1) Fasta redskap i havsområdet,
2) flytnät och kullenät i älvområdet på fångstplatser enligt bilaga 2,
3) spö och drag, och
4) håv på fångstplatser enligt bilaga 2.
Vid fiske efter andra arter än lax och öring får endast följande redskap och metoder användas.
1) Fasta redskap i havsområdet,
2) flytnät och kullenät på fångstplatser i älvområdet enligt bilaga 2,
3) förankrade nät i havsområdet samt inom älvområdets lugnvatten, sel och sjöar,
4) lak- och gäddkrok samt lakryssja,
5) not i havsområdet,
6) håv på fångstplatser enligt bilaga 2,
7) mjärde och småryssja,
8) spö och drag samt pilk, och
9) mete med naturligt bete utom i forsar och strömmande vatten.
Vid fiske med handredskap får samtidigt användas högst tre drag per redskap. Under fiske med handredskap måste redskapen
hela tiden vara inom räckhåll för fiskaren.
Inom fångstplatser där kullenät, flytnät och håv får användas enligt bilaga 2 är det tillåtet att iordningställa
fångstplatsen för fisket i den omfattning som är nödvändig för
fiskets utförande.
Vid iordningställande enligt fjärde stycket får fiskande redskap inte användas om avsikten är att fånga fisk med dessa
under iordningställandet.
Den som avser att iordningställa fångstplatsen enligt fjärde stycket ska senast sju arbetsdagar innan detta påbörjas meddela
sin avsikt, i Finland till närings-, trafik- och miljöcentralen
i Lappland, och i Sverige till den lokala polisen.
7 § Förbjudna redskap och fiskemetoder
Andra redskap än de som anges 6 § är förbjudna. För fiske efter
samtliga arter gäller dessutom följande.
Fiske med utter (harrbräde) eller därmed jämförbar fiskemetod är förbjudet.
Fiske med skjutvapen, bedövande eller giftiga ämnen eller
elektrisk ström är förbjudet.
Fiske med handredskap eller andra krokar än lak- och gäddkrok med avsikt att kroka fisken från utsidan eller på sådant sätt
att risken för detta är uppenbar är förbjudet. En fisk som
krokats utanför munnen ska genast släppas tillbaka i vattnet.
Fiske med ljuster och andra redskap som genomtränger fisken från utsidan är förbjudet. Skaftförsedd huggkrok får dock
användas för att lyfta fisk som fångats med annat redskap.
Vid fiske med förankrade nät är det förbjudet att använda strömhinder, ledarm eller andra fasta konstruktioner.
Föremål avsedda att skrämma fisken eller hindra dess gång får inte placeras i eller ovanför vattnet.
Förbjudna redskap får inte förvaras ombord eller på annat sätt
finnas till hands. Det samma gäller under förbudstid för
redskap som är tillåtna vid andra tider. Det är dock tillåtet
att transportera skjutvapen som används för jakt. I havsområdet
är det även tillåtet att under förbudstid transportera redskap
som är tillåtna enligt 6 §. Detta gäller under förutsättning
att redskapen är bundna och undanstuvade.
8 § Fiskeredskapens konstruktion och placering
Vid fiske med nät efter andra arter än lax och öring får endast
sådana flytnät och förankrade nät användas som består av enkel
nätduk utan påse (grimm) tillverkad av entrådig nylon (monofil)
med en maximal tjocklek på 0,20 millimeter. I havet är det dock
tillåtet att använda grövre tråd i nät med maskstorlek upp till
40 millimeter.
Ett flytnät får vara högst 120 meter långt. Ett kullenät får vara högst 200 meter långt.
Ett förankrat nät får vara högst 60 meter långt. Detta gäller dock inte vid fiske i havsområdet under perioden från och med
den 1 augusti till och med den 30 april. Det gäller inte heller
vid fiske i havsområdet med förankrade nät vars maskstorlek är
högst 40 millimeter. Avståndet mellan förankrade nät ska vara minst 60 meter.
Ingångsöppningen på en mjärde för nejonöga får inte överskrida
16 cm i någon riktning.
I fiskeredskapen, utom i mjärdar och håvar för fiske efter lax
och öring, får inte användas metalltråd, metallwire eller
motsvarande.
Fiske i älvområdet med håv efter andra arter än lax och öring
är tillåtet bara med håv som är tillverkad av entrådig nylon
(monofil) med en trådtjocklek på högst 0,40 millimeter och av
nät med minst 80 millimeters maskstorlek.
9 § Märkning av redskap
Fiskeredskap som används för fångst ska vara märkt på sådant sätt, att det klart framgår vem som är ägare eller brukare av
redskapet samt dennes kontaktuppgifter. Märkningen ska tydligt
kunna observeras utan att redskapet behöver tas upp ur vattnet.
Handredskap som hålls i handen eller annars finns inom räckhåll
för fiskaren behöver inte vara märkta.
10 § Maskstorlek
I älvområdet ska fiskeredskapen ha följande maskstorlek.
1) Vid fiske efter lax eller öring med flytnät och kullenät minst 100 millimeter,
2) vid fiske efter andra arter än lax och öring med flytnät och kullenät minst 80 millimeter och högst 100 millimeter,
3) vid fiske med förankrade nät minst 80 millimeter och högst 100 millimeter, och
4) vid fiske med småryssja högst 80 millimeter.
I havsområdet ska fiskeredskapen ha följande maskstorlek.
1) Vid fiske med fasta redskap högst 80 millimeter i fiskhuset,
och
2) vid fiske med förankrade nät från och med den 1 maj till och
med den 31 juli högst 90 millimeter och övrig tid högst 40
millimeter eller minst 90 millimeter.
11 § Fiskesäsongen och fredningstiderna
Fiske efter lax och öring är förbjudet om inte annat sägs i
denna paragraf.
I älvområdet är allt fiske förbjudet från och med den 15 september till och med den 15 december med undantag för fiske
efter nejonöga med mjärde.
Fiske efter lax och öring med handredskap är tillåtet från och
med den 1 juni till och med den 31 augusti. Sådant fiske efter
lax och öring är dock förbjudet mellan söndag kl. 19 (18 svensk
tid) och måndag kl. 19 (18).
1) med håv under midsommarveckan från måndag kl. 19 (18) till söndag kl. 19 (18), och
2) med flytnät och kullenät under midsommarveckan från och med tisdag till och med torsdag och de två efter midsommar
följande veckosluten från fredag kl.19 (18) till söndag kl. 19
(18).
1) med håv endast från midsommarveckans måndag kl. 19 (18)
till och med den 14 september, och
2) med flytnät och kullenät endast från och med den 15 juli till och med den 14 september.
I havsområdet är fiske med fasta redskap efter andra arter än lax och öring tillåtet från och med den 11 juni till och med
den 31 oktober. Fiske med fasta redskap efter öring är tillåtet
från den 17 juni kl. 12 till och med den 31 augusti. Fiske med
fasta redskap efter lax är tillåtet från den 17 juni kl. 12
till och med den 15 september.
Respektive avtalspart får genom nationella bestämmelser för olika fiskarkategorier fastställa senare startdatum än de som
nämns i sjätte stycket, dock så att yrkesfisket eller annat
fiske med fasta redskap inleds senast den 29 juni. Sådana
nationella bestämmelser får avse även redskapsbegränsningar.
Pålning och förankring av fasta redskap får påbörjas innan
fiske är tillåtet. Utsättande av ej fiskande ledarmar får
påbörjas tidigast sju dygn innan fisket är tillåtet.
12 § Minimimått och återutsättning av fisk
Det är förbjudet att fånga eller döda lax eller öring som är mindre än 50 centimeter samt harr som är mindre än 35
centimeter. Måttet tas från käkspetsen till den uträtade,
sammanpressade stjärtfenans spets.
Fisk som inte uppfyller minimimåttet ska omedelbart släppas tillbaka i vattnet, levande eller död.
Fisk som uppfyller måttet ska levande eller död släppas
tillbaka i vattnet om den
1) fångats under fredningstid,
2) fångats med förbjudet redskap eller förbjuden fiskemetod, eller
3) är en övervintrad lax.
Den som fiskar med fasta redskap efter andra arter än lax och öring enligt 11 § sjätte stycket, innan fiske efter lax och
öring är tillåtet, måste dagligen vittja alla fiskhus och
varsamt släppa tillbaka all fångad lax och öring.
13 § Fiskekvot
Det är tillåtet att fånga och behålla en lax eller öring per fiskare och dygn vid fiske med spö och drag eller håv.
14 § Användning av båt vid fiske med drag
Fiske efter lax och öring med handredskap från förankrad båt
får inte störa andras fiske.
Vid fiske med drag från båt är det förbjudet att använda motor,
utom i lugnvattnen nedströms bron mellan Övertorneå i Sverige
och Aavasaksa i Finland. Det är förbjudet att använda motor
närmare forsområdena än 200 meter. Förbudet i detta stycke
gäller inte personer med funktionsnedsättningar som försvårar användningen av båt utan motor.
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland och
Fiskeriverket får efter ansökan i det enskilda fallet var för
sig besluta om undantag från förbudet i andra stycket, om det
finns särskilda skäl. Myndigheterna ska underrätta varandra om
sådana meddelade beslut.
15 § Myndigheter
De myndigheter som avses i artikel 26 i
gränsälvsöverenskommelsen är jord- och skogsbruksministeriet
eller närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland samt
Fiskeriverket eller Länsstyrelsen i Norrbottens län eller den myndighet som ersätter dessa såvitt gäller förvaltningen av
fisket och beviljande av undantag från bestämmelserna i
stadgan. Avtal om ytterligare föreskrifter om fisket får ingås
av den finska och den svenska regeringen eller den myndighet
som respektive regering bestämmer.
16 § Bestämmelser som avviker från fiskestadgan
I enlighet med det syfte som anges i 1 § denna stadga får regeringarna eller den myndighet som respektive regering
bestämmer gemensamt överenskomma om från stadgan avvikande
bestämmelser om tillåtna fisketider, fiskemetoder, tillåtna
redskap, antal redskap eller andra tekniska regler samt vilka
fångstplatser som ska omfattas av stadgans bilaga 2 i de fall
1) beståndssituationen tillåter det, eller
2) det krävs med hänsyn till skyddet av fiskbestånden och säkrandet av ett hållbart nyttjande.
Bestämmelserna får begränsas till att gälla en del av fiskeområdet, en del av fiskesäsongen eller enskild fiskemetod.
Bestämmelserna får tidsbegränsas till att gälla en fiskesäsong
åt gången men kan vid behov utvärderas och ändras efter vad som
är nödvändigt med hänsyn till bevarandet av fiskbestånden i
Torneälvens fiskeområde.
Regeringarna eller den myndighet som respektive regering bestämmer ska årligen se över tillåten fiskestart enligt 11 § i
denna stadga och enligt första stycket i denna paragraf och
gemensamt överenskomma om anpassningar med hänsyn till beståndssituationen i området. Ändringar nedtecknas i ett särskilt, gemensamt upprättat, protokoll.
Överläggningar om ändrade bestämmelser bör påbörjas vid sådan tidpunkt och ske i sådan takt att lokala intressen hinner höras
och det finns förutsättningar för beslut om bestämmelserna
senast den 1 april det år då bestämmelserna ska tillämpas.
17 § Fisketillstånd
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland och
Fiskeriverket, eller den till vilken myndigheterna uppdrar
detta, får upplåta fisketillstånd där staten äger rätten till
fiske efter lax och öring. Ett sådant tillstånd får också
krävas för roddare som aktivt deltar i fisket efter lax och
öring.
Myndigheterna får ingå avtal om gemensamt fisketillstånd med övriga fiskerättsinnehavare i älven. Ett gemensamt
fisketillstånd berättigar till fiske i fisketillståndsområdet
utan hinder av riksgräns. Myndigheterna får överenskomma om
bestämmelser som rör försäljning av fisketillstånd och
redovisning av intäkter från försäljningen samt övervaka den
försäljning av tillstånd som utförs av privata intressen.
Intäkterna från fisketillstånd för ett visst område tillfaller
dem som innehar rätten till fisket i området i proportion till
deras andelar i vattenområdena. Detta gäller dock inte statens
fiskerätt eller fiskerätt som grundar sig på annan särskild
grund, vars värdeandel ska bestämmas i avtalet som avses i
andra stycket.
Intäkterna från upplåtelser av fisketillstånd för visst område
ska sättas in på ett för Finland och Sverige gemensamt konto.
Myndigheterna ska efter det att fiskerättsinnehavarna
tilldelats sin andel använda den återstående delen till
gemensamt beslutade åtgärder för kontroll och forskning i
området.
18 § Fiskeuppvisningar och fisketävlingar
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, Fiskeriverket
och Länsstyrelsen i Norrbottens län får i enskilda fall,
avvikande från bestämmelserna i fiskestadgan, efter
överenskommelse bevilja tillstånd för fiske vid
fiskeuppvisningar och fisketävlingar som sker i enlighet med de
riktlinjer som myndigheterna har enats om. Den
tillståndsgivande myndigheten kan i tillståndsvillkoren tillåta
avvikelser från bestämmelser om fiskeredskap för demonstration
av traditionella fiskemetoder i fiskeuppvisningar. Tillstånd
beviljas av myndigheten i det land där verksamheten bedrivs.
Den andra avtalspartens myndighet ska underrättas om
tillståndet. Vid handläggningen ska artikel 21 i
gränsälvsöverenskommelsen tillämpas.
19 § Fångst för vetenskapliga ändamål
Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, Fiskeriverket
och Länsstyrelsen i Norrbottens län får i enskilda fall,
avvikande från bestämmelserna i fiskestadgan, efter
överenskommelse bevilja tillstånd till fiske för vetenskapliga
ändamål som sker i enlighet med de villkor som myndigheterna
har enats om. Tillstånd beviljas av myndigheten i det land där verksamheten bedrivs. Dessutom behövs lov av
fiskerättsinnehavaren. Den andra avtalspartens myndighet ska
underrättas om tillståndet som beviljats för vetenskaplig
forskning. Vid handläggningen ska artikel 21 i
gränsälvsöverenskommelsen tillämpas.
20 § Yttrande av Gränsälvskommissionen
Sådant yttrande som avses i artikel 11 punkt 3 i
gränsälvsöverenskommelsen behöver inte inhämtas i de fall
ansvarig myndighet får anses ha erforderlig och tillräcklig
kompetens i frågan.
21 § Övervakning
Efterlevnaden av denna fiskestadga övervakas av närings-,
trafik- och miljöcentralen i Lappland och Länsstyrelsen i
Norrbottens län samt de organ som enligt respektive lands
lagstiftning övervakar fisket. Båda avtalsparterna ska verka
för att ett tillräckligt antal fiskeövervakare utnämns och
tillräcklig övervakning utövas.
Övervakningen får dessutom utföras av gemensamma finsk-svenska övervakningspatruller. Vid sådan övervakning har övervakare
från det andra landet observatörs status.
Berörda lagövervakande myndigheter och fiskeövervakare i Finland och Sverige ska vid behov utbyta information.
22 § Tillämpning av allmän fiskerilagstiftning
Om inte särskilda regler finns i denna stadga gäller respektive lands fiskerilagstiftning och de bestämmelser som
meddelats med stöd av denna.
Bilaga 1. Fiskestadgans tillämpningsområde och fredningszoner i havet
Tillämpningsområdets sydgräns som avses i fiskestadgans 2 §
punkt d) löper som räta linjer mellan följande punkter.
Punkterna är markerade med tresiffriga tal på kartan i slutet av bilagan. Koordinaterna hänför sig till ETRS89(WGS84)-
systemet.
Nr Lat Lon Beskrivning
ggmm.dddd ggmm.dddd
991 65 46.1562 23 53.8963 Piren vid Haparanda hamn
992 65 41.5757 24 00.1305 Skomakarens nordostligaste
punkt
993 65 39.5405 24 05.0768 Ylikaris ostligaste punkt
994 65 37.3485 24 08.3960 Sarvenkatajas nordligaste
punkt
100 65 37.3484 24 09.7714 Punkten där den svenska
östgående linjen träffar
riksgränsen
444 65 37.1570 24 09.6966 Brytpunkt IV vid riksgränsen
101 65 36.7703 24 09.5888 Punkten där Torne kommungräns
möter riksgränsen
189 65 41.1659 24 17.4295 Råsten 189 på Iso-Huituri,
kommungränsen
437 65 46.0298 24 26.1716 Råsten 437 på Rajakari där
gränserna mellan tre kommuner
möts
222 65 46.7880 24 26.9516 Råsten 2 på Koivuluoto
Fredningszoner
De fredningszoner som avses i fiskestadgans 3 § första stycket
utgörs av vattenområden som sträcker sig 200 meter åt båda
sidorna från nedan angivna räta linjer. Linjernas brytpunkter
är angivna med tvåsiffriga tal på kartan i slutet av bilagan.
Fredningszonerna fortsätter utanför tillämpningsområdet under
nationell jurisdiktion.
a) från en punkt 65°47,147' N, 24°07,109' O (nr 10) på Kraaseligrundet utanför älvmynningen till en punkt 65°45,780' N, 24°06,160' O (nr 11), därifrån till en punkt 65°43,930' N, 24°09,710' O (nr 12), därifrån till en punkt 65°40,480' N, 24°11,660' O (nr 13) och därifrån till en punkt 65°36,773' N, 24°09,594' O (nr 19),
b) från en punkt 65°45,930' N, 24°06,264' O (nr 20) på den enligt a) gående linjen till en punkt 65°45,980' N, 24°02,460' O
(nr 21), därifrån till en punkt 65°43,930' N, 23°59,210' O (nr 22), därifrån till en punkt 65°41,930' N, 24°01,410' O (nr 23) och därifrån till en punkt 65°41,177' N, 24°01,101' O (nr 29),
c) från punkten 65°43,930' N, 23°59,210' O (nr 22) till en punkt 65°43,162' N, 23°57,977' O (nr 39),
d) från en punkt 65°44,530' N, 24°00,170' O (nr 40) på den enligt b) gående linjen till en punkt 65°44,492' N, 23°56,166' O (nr 49),
e) från punkten 65°43,930' N, 24°09,710' O (nr 12) till en punkt 65°43,880' N, 24°13,860' O (nr 52) och därifrån till en punkt 65°40,726' N, 24°16,642' O (nr 59),
f) från punkten 65°43,880' N, 24°13,860' O (nr 52) till en punkt 65°43,730' N, 24°19,110' O (nr 62) och därifrån till en punkt 65°43,018' N, 24°20,749' O (nr 69).
Fredningszonernas brytpunkter i tabellform. Zonernas sträckning utanför avtalsområdet har medtagits som information.
Nr Lat Lon
ggmm.ddd ggmm.ddd
Linje a)
10 65 47.147 24 07.109
11 65 45.780 24 06.160
12 65 43.930 24 09.710
13 65 40.480 24 11.660
19 65 36.773 24 09.594 a-slutpunkt,
(=skärningspunkt med
tillämpningsområdets
yttre gräns)
---
1 65 34.930 24 08.570 a-riktningsgivande
punkt utanför
tillämpningsområdet
Linje b)
20 65 45.930 24 06.264
21 65 45.980 24 02.460
22 65 43.930 23 59.210
23 65 41.930 24 01.410
29 65 41.177 24 01.101 b-slutpunkt
---
24 65 35.930 23 58.960 b-brytpunkt utanför
tillämpningsområdet
2 65 34.930 23 59.849 b-riktningsgivande
punkt utanför
tillämpningsområdet
Linje c)
22 65 43.930 23 59.210
39 65 43.162 23 57.977 c-slutpunkt
---
32 65 38.930 23 51.210 c-brytpunkt utanför
tillämpningsområdet
33 65 37.930 23 50.360 c-brytpunkt utanför
tillämpningsområdet
3 65 34.930 23 51.552 c-riktningsgivande
punkt utanför
tillämpningsområdet
Linje d)
40 65 44.530 24 00.167
49 65 44.492 23 56.166 d-slutpunkt
---
41 65 44.430 23 50.010 d-brytpunkt utanför
tillämpningsområdet
42 65 43.530 23 48.210 d-brytpunkt utanför
tillämpningsområdet
43 65 42.730 23 48.410 d-brytpunkt utanför
tillämpningsområdet
44 65 41.330 23 46.560 d-brytpunkt utanför
tillämpningsområdet
4 65 34.929 23 41.055 d-riktningsgivande
punkt utanför
tillämpningsområdet
Linje e)
12 65 43.930 24 09.710
52 65 43.880 24 13.860
59 65 40.726 24 16.642 e-slutpunkt
---
5 65 34.931 24 21.721 e-riktningsgivande
punkt utanför
tillämpningsområdet
Linje f)
52 65 43.880 24 13.860
62 65 43.730 24 19.110
69 65 43.018 24 20.749 f-slutpunkt
---
63 65 42.230 24 22.560 f- brytpunkt utanför
tillämpningsområdet
6 65 34.931 24 24.993 f-riktningsgivande
punkt utanför
tillämpningsområdet
Förklaringar till kartan
Tillämpningsområdets sydgräns med tresiffriga tal 991, 992, 993, 994, 100, 444, 101, 189, 437, 222.
Riksgränsens brytpunkter utan numrering.
Fredningszonernas mittlinjer med tvåsiffriga tal.
Linje a: 10, 11, 12, 13, 19.
Linje b: 20, 21, 22, 23, 29.
Linje c: 22, 39.
Linje d: 40, 49.
Linje e: 12, 52, 59.
Linje f: 52, 62, 69.
Bilaga 2. Fångstplatser
Vaarankoski Vojakkala by Övre Vojakkala bys
samfällighetsförening/
delägarlag
Kukkolaforsen Kukkola by Kukkolas
samfällighetsförening/
delägarlag
Kukkolas
sikfiskeförening
Matkakoski Korpikylä Korpikyläs delägarlag
Matkakoski
sikfiskeförening
Vuennonkoski Vitsaniemis by Pekanpääs fiskelag
Vitsaniemis
fiskeförening
Flytnät och kullenät
Mustasaari Karungis by Karungis delägarlag/
Karungis
traditionsfiskares
andelslag
Karungis fiskeförening
Järviväylä Karungis by Karungis delägarlag/
Karungis
traditionsfiskares
andelslag
Karungis fiskeförening
Matkakoski Korpikylä Korpikyläs delägarlag
Tuoheanlahti Korpikylä Korpikyläs delägarlag
Kultaniitty Pekanpää Pekanpääs fiskelag
Vitsaniemis
fiskeförening
Pukulmi Kainuunkylä Kainuunkyläs fiskelag
Päkkilä-Hedenäset
fiskeförening
Tulkkila Armassaari Armassaari fiskelag
Laurinhieta Nuotioranta Nuotioranta fiskelag
Luppios laxfiskeförening
Karjosaari Alkkula Alkkula fiskelag
Ruskolas fiskeförening
Vasikkasaari Närkki-Tengeliö Närkki-Tengeliö fiskelag
Hannukkala Närkki-Tengeliö Närkki-Tengeliö fiskelag
Kauvosaari Kauliranta Kauliranta fiskelag
Koulunapaja Kauliranta Kauliranta fiskelag
Juoksenki Juoksenki by Juoksenki fiskelag
Niemi-Saloniemi
fiskelag
Juoksengi Pia fiskelag