1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om försäkringsrörelse som drivs av försäkringsföretag och om verksamhet som drivs av svenska specialföretag. Lagen gäller inte försäkringsrörelse som drivs enligt andra författningar än denna lag.
Lag (2015:700).
2 § För utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige gäller lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
3 § Med försäkringsföretag avses försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsförening.
4 § Med livförsäkringsföretag avses försäkringsföretag som uteslutande eller så gott som uteslutande driver direkt livförsäkringsrörelse eller rörelse avseende återförsäkring av livförsäkring. Andra försäkringsföretag är skadeförsäkringsföretag.
5 § Med skadeförsäkring avses en sådan försäkring som anges i 2 kap. 11 § första stycket. Med livförsäkring avses en sådan försäkring som anges i 2 kap. 12 §.
6 § Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 8 kap., får tillämpas på skadeförsäkringar som avses i 2 kap. 11 §
första stycket klasserna 1 och 2 samt på avgångsbidragsförsäkringar.
Bestämmelserna om livförsäkring, med undantag för 5 och 8 kap., behöver inte tillämpas på sådana livförsäkringar som avses i 2 kap. 12 § klasserna I b och IV, om premien är beräknad och bestämd för längst fem år.
Lag (2015:700).
7 § Ersättning som betalas i form av livränta eller sjukränta utgör livförsäkring om ersättningen betalas från en livförsäkring, och skadeförsäkring om ersättningen betalas från en skadeförsäkring. Om en sådan ränta har köpts i ett livförsäkringsföretag, ska den dock i detta företag utgöra livförsäkring.
För sådan livränta eller sjukränta som tillhör skadeförsäkring gäller de särskilda bestämmelserna om livförsäkring i 14 kap. 16 och 17 §§.
Lag (2015:700).
8 § Har upphävts genom
lag (2015:700).
9 § Med återförsäkring avses verksamhet som består i att
överta risker som överlåts av ett försäkringsföretag, en
utländsk försäkringsgivare eller ett tjänstepensionsföretag.
Lag (2019:766).
10 § Med återförsäkringsbolag avses ett försäkringsaktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag som har fått tillstånd för rörelse som bara avser återförsäkring.
11 § Med försäkringstagare avses den som har ingått ett avtal om försäkring med ett försäkringsföretag. Med försäkrad avses den vars intresse är försäkrat mot en skada eller den vars liv eller hälsa en försäkring gäller för.
12 § I denna lag betyder
1. behörig myndighet: en utländsk myndighet som har behörighet
att utöva tillsyn över en utländsk försäkringsgivare eller
över ett försäkringsföretag,
2. blandat finansiellt holdingföretag: ett sådant företag som
avses i 1 kap. 3 § 4 lagen (2006:531) om särskild tillsyn över
finansiella konglomerat,
3. EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
4. EES-försäkringsgivare: en utländsk försäkringsgivare vars
hemland hör till EES och som omfattas av Solvens II-
direktivet,
5. externt kreditvärderingsinstitut: ett
kreditvärderingsinstitut som har fått tillstånd eller blivit
certifierat enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om
kreditvärderingsinstitut eller en centralbank som utfärdar
kreditvärderingar som inte omfattas av den förordningen,
6. försäkringsholdingföretag: ett moderföretag som inte är ett
försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, ett
försäkringsföretag från tredjeland eller ett blandat
finansiellt holdingföretag och vars huvudsakliga verksamhet är
att förvärva och förvalta andelar i dotterföretag som
uteslutande eller huvudsakligen är försäkringsföretag, EES-
försäkringsgivare eller försäkringsgivare från tredjeland,
7. försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet: ett
moderföretag som inte är ett försäkringsföretag, en EES-
försäkringsgivare, en försäkringsgivare från tredjeland, ett
blandat finansiellt holdingföretag eller ett
försäkringsholdingföretag och som har minst ett dotterföretag
som är försäkringsföretag,
8. försäkringsgivare från tredjeland: en utländsk
försäkringsgivare vars hemland inte hör till EES och som
skulle omfattas av Solvens II-direktivet om dess hemland hörde
till EES,
9. grupptillsynsmyndighet: den myndighet som enligt 19 kap.
6 § ansvarar för grupptillsynen,
10. Solvens II-direktivet: Europaparlamentets och rådets
direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och
utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet
(Solvens II), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets
direktiv (EU) 2019/2177,
11. specialföretag: ett aktiebolag eller en ekonomisk förening
som, utan att vara ett försäkringsföretag eller en utländsk
försäkringsgivare, övertar försäkringsrisker från ett
försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare och som till
fullo finansierar sin exponering för riskerna genom inkomster
från emissioner av skuldebrev eller någon annan liknande form
av finansiering, för vilken rätten till återbetalning är
underordnad företagens skyldigheter enligt avtal om
riskövertagande,
12. tillsynskollegium: en permanent men flexibel struktur för
samarbete, samordning och beslutsfattande mellan
Finansinspektionen och en eller flera behöriga myndigheter
eller mellan flera behöriga myndigheter vid tillsynen över en
grupp enligt 19 kap., och
13. tjänstepensionsföretag: ett företag som har tillstånd att
driva tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om
tjänstepensionsföretag.
Lag (2021:461).
13 § Med ägarintresse avses att ett företag direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av kapitalet eller minst 20 procent av samtliga röster i ett annat företag.
Lag (2015:700).
14 § Ett försäkringsföretag och ett annat företag ska anses ha nära förbindelser, om
1. det ena företaget direkt eller indirekt genom dotterföretag äger minst 20 procent av kapitalet eller disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i det andra företaget,
2. det ena företaget direkt eller indirekt utgör moderföretag till det andra eller det finns en annan likartad förbindelse mellan företagen, eller
3. båda företagen är dotterföretag till eller har en likartad förbindelse med en och samma juridiska person eller står i ett motsvarande förhållande till en och samma fysiska person.
Nära förbindelser ska även ett försäkringsföretag och en fysisk person anses ha, om
1. den fysiska personen
a) äger minst 20 procent av kapitalet i försäkringsföretaget,
b) disponerar över minst 20 procent av samtliga röster i försäkringsföretaget, eller
c) på annat sätt har sådant inflytande över försäkringsföretaget att personens ställning motsvarar den som ett moderföretag har i förhållande till ett dotterföretag, eller
2. det finns en annan likartad förbindelse mellan denna person och försäkringsföretaget.
15 § Med ett kvalificerat innehav avses enligt denna lag ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget.
16 § Vid bedömningen av om ett innehav är kvalificerat enligt
15 § ska följande bestämmelser i 4 kap. lagen (1991:980) om
handel med finansiella instrument tillämpas:
- 2 § första stycket 1 om depåbevis,
- 4 § om beräkning av innehavet,
- 5 § andra stycket om beräkning av antalet aktier eller
röstetal,
- 12 § 1 och 2 om undantag för aktier som innehas för
clearing och avveckling eller förvaltas för någon annans
räkning,
- 13 § om aktier som ingår i handelslager,
- 14 § om aktier som innehas av marknadsgaranter, samt
- 16 och 17 §§ om undantag för vissa moderföretag.
Vid bedömningen ska det också tillämpas föreskrifter
- om aktier som innehas av marknadsgaranter, som har
meddelats med stöd av 7 kap. 1 § 3 lagen om handel med
finansiella instrument eller 23 kap. 15 § 1 lagen (2007:528)
om värdepappersmarknaden, och
- om undantag för vissa moderföretag, som har meddelats med
stöd av 7 kap. 1 § 4 lagen om handel med finansiella
instrument.
Det som föreskrivs om aktier i de bestämmelser som ska
tillämpas enligt första och andra styckena ska också
tillämpas för andra andelar i företag.
Aktier eller andelar som ett värdepappersinstitut eller ett
kreditinstitut som driver finansieringsrörelse innehar till
följd av verksamhet enligt 2 kap. 1 § 6 lagen om
värdepappersmarknaden ska dock inte beaktas vid bedömningen,
under förutsättning att
1. rösträtten inte utnyttjas eller används på annat sätt för
att ingripa i emittentens förvaltning, samt
2. aktierna eller andelarna avyttras inom ett år från
förvärvet.
Det som föreskrivs i fjärde stycket ska också gälla för
aktier eller andelar som innehas under motsvarande
förutsättningar av ett utländskt värdepappersföretag eller av
ett utländskt kreditinstitut som driver finansieringsrörelse.
Lag (2017:233).
16 a § Ett anknutet företag är ett företag som är
1. ett dotterföretag,
2. ett företag som annars är föremål för ägarintresse, eller
3. ett företag som har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning enligt 16 b § med ett annat företag.
Lag (2015:700).
16 b § Företag har gemensam eller i huvudsak gemensam ledning om de
1. står under samma ledning på grund av ett avtal mellan företagen eller en bestämmelse i företagens bolagsordning, bolagsavtal eller därmed jämförbara stadgar, eller
2. har styrelser eller motsvarande organ i utländska företag som till större delen består av samma personer och som har fullgjort sitt uppdrag under räkenskapsåret och fram till dess att årsredovisningar har upprättats i de berörda företagen.
Lag (2015:700).
17 § För skadeförsäkring avses med land där risken är belägen
1. det land där försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort, om försäkringstagaren är en fysisk person, och
2. det land där det etableringsställe som försäkringen gäller är beläget, om försäkringstagaren är en juridisk person.
När det gäller följande skadeförsäkringar ska dock med land där risken är belägen avses
1. det land som byggnaden är belägen i, om försäkringen avser byggnad eller byggnad och dess innehåll, till den del byggnaden och innehållet omfattas av samma försäkring,
2. det land där fordonet är registrerat, om försäkringen avser ett registreringspliktigt fordon, utom i de fall som avses i 3,
3. det land till vilket fordonet ska införas, om försäkringen avser ett fordon som är registrerat i ett EES-land och som köps i syfte att införas till och stadigvarande brukas i ett annat EES-land, dock endast under 30 dagar från det att fordonet kommit i köparens besittning, och
4. det land där försäkringstagaren har tecknat försäkringen, om försäkringen har en giltighetstid av fyra månader eller mindre och omfattar rese- eller semesterrisker oberoende av försäkringsklass.
18 § För livförsäkring avses med land där åtagandet ska fullgöras
1. det land där försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort, om försäkringstagaren är en fysisk person, och
2. det land där det etableringsställe som försäkringen gäller är beläget, om försäkringstagaren är en juridisk person.
19 § Ett försäkringsföretag får beviljas undantag från 5-9, 16
och 19 kap. om
1. företagets årliga tecknade bruttopremieinkomster inte
överstiger ett belopp som motsvarar fem miljoner euro,
2. företagets totala försäkringstekniska avsättningar brutto,
inklusive belopp som kan återvinnas enligt
återförsäkringsavtal och från specialföretag, inte överstiger
ett belopp som motsvarar tjugofem miljoner euro,
3. företaget ingår i en grupp, om gruppens totala
försäkringstekniska avsättningar, inklusive belopp som kan
återvinnas brutto enligt återförsäkringsavtal och från
specialföretag, inte överstiger ett belopp som motsvarar
tjugofem miljoner euro,
4. företagets verksamhet inte omfattar försäkrings- eller
återförsäkringsrisker som täcker kredit- och
borgensförbindelser,
5. företagets verksamhet inte omfattar försäkrings- eller
återförsäkringsrisker som täcker ansvarsförbindelser, såvida
de inte utgör underordnade risker,
6. företagets verksamhet inte omfattar mottagen återförsäkring
a) med premier som överstiger ett belopp som motsvarar en halv
miljon euro eller tio procent av bruttopremieinkomsterna,
eller
b) där de försäkringstekniska avsättningar brutto, för belopp
som kan återvinnas enligt återförsäkringsavtal och från
specialföretag, inte överstiger ett belopp som motsvarar två
och en halv miljon euro eller tio procent av de
försäkringstekniska avsättningarna, och
7. inte något av de belopp som anges i 1-3 och 6 har
överskridits under de föregående tre på varandra följande åren
och inte heller förväntas göra detta inom de följande fem
åren.
Undantag enligt första stycket får inte beviljas för ett
försäkringsföretag som driver gränsöverskridande verksamhet
eller verksamhet som sekundäretablering.
Lag (2023:111).
19 a § Om något av de belopp som anges i 19 § första
stycket 1-3 och 6 har överskridits under tre på varandra
följande år, ska ett beviljat undantag upphöra att gälla från
och med det fjärde året. Ett försäkringsföretag ska snarast
möjligt anmäla ett sådant överskridande till
Finansinspektionen.
Lag (2023:111).
19 b § Ett företag får beviljas undantag från 5-9, 16 och
19 kap. i samband med att det får tillstånd att bedriva
försäkringsrörelse, om företagets tecknade
bruttopremieinkomster eller försäkringstekniska avsättningar
brutto, inklusive belopp som kan återvinnas enligt
återförsäkringsavtal och från specialföretag, inte förväntas
överskrida något av de belopp som anges i 19 § första stycket
1-3 och 6 inom de följande fem åren.
Lag (2023:111).
19 c § Ett försäkringsföretag som beviljats undantag enligt 19 eller 19 b § ska åtminstone ha
1. tillgångar som uppgår till ett belopp som motsvarar försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
2. ett särskilt anpassat, riskbaserat kapitalkrav,
3. särskilt anpassade garantibelopp,
4. en tillräcklig kapitalbas, och
5. ett företagsstyrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt.
Lag (2015:700).
Undantag för försäkringsföreningar som har varit registrerade
som understödsföreningar
19 d § En försäkringsförening som uppfyller villkoren i 19 §
får i samband med att den ges tillstånd att driva
försäkringsrörelse beviljas undantag från 4 kap. 2 och 4 §§
och 5-10, 16 och 19 kap., om föreningen
1. vid tidpunkten för ansökan om tillstånd att driva
försäkringsrörelse är registrerad enligt lagen (1972:262) om
understödsföreningar,
2. inte meddelar annan tjänstepensionsförsäkring än sådan som
avses i 1 kap. 4 § andra stycket 1 lagen (2019:742) om
tjänstepensionsföretag, och
3. inte väsentligen ändrat inriktningen eller utökat
omfattningen av sin verksamhet i förhållande till den
verksamhet som drevs enligt lagen om understödsföreningar.
En försäkringsförening som beviljats undantag enligt första
stycket anses vara en mindre förening om dess genomsnittligt
beräknade försäkringsförmåner per medlem eller annan
ersättningsberättigad understiger 50 procent av det
prisbasbelopp som fastställs enligt 2 kap. 7 §
socialförsäkringsbalken.
Lag (2021:1322).
19 e § En försäkringsförening som har beviljats undantag
enligt 19 d § ska
1. säkerställa att information till försäkringstagare och de
som erbjuds att teckna en försäkring är anpassad efter
försäkringens art och tydligt visar försäkringens villkor och
värdeutveckling, att andra ersättningsberättigade ges den
information de behöver och att försäkringsbrev innehåller
uppgifter om villkoren för försäkringen,
2. ha tillgångar som minst uppgår till ett belopp som
motsvarar de beräknade försäkringsförmånerna med tillägg av
ett belopp som motsvarar ett schablonberäknat kapitalkrav,
3. ha samtliga tillgångar placerade på ett aktsamt sätt, och
4. styras på ett sunt och ansvarsfullt sätt i medlemmarnas
intresse.
Kraven i första stycket ska vara anpassade efter om det
beviljade undantaget avser en mindre förening.
Lag (2020:660).
19 f § Om något av de belopp som anges i 19 § första
stycket 1-3 och 6 har överskridits under tre på varandra
följande år, ska ett undantag enligt 19 d § upphöra att gälla
från och med det fjärde året. En försäkringsförening ska
snarast möjligt anmäla ett sådant överskridande till
Finansinspektionen.
Finansinspektionen får besluta att ett beviljat undantag
enligt 19 d § ska upphöra att gälla om en försäkringsförening
väsentligen ändrar inriktningen eller utökar omfattningen av
sin verksamhet. En försäkringsförening ska snarast möjligt
anmäla en sådan ändring till Finansinspektionen.
Lag (2023:111).
20 § Undantag från denna lag i ett enskilt fall får beslutas helt eller till vissa delar för
1. försäkringsföretag som bara tillhandahåller försäkringsförmåner vid dödsfall, om förmånerna inte överstiger den genomsnittliga begravningskostnaden för en avliden person eller utgår i annan form än pengar, och
2. lokala skadeförsäkringsbolag som bara meddelar försäkring enligt 2 kap. 11 § första stycket klass 18 (assistans) i form av naturaförmåner och vilkas årliga premieinkomst inte överstiger ett belopp som motsvarar 200 000 euro.
Lag (2015:700).
21 § I fråga om försäkringsrörelse som drivs i utlandet får undantag från denna lag beslutas i ett enskilt fall, om det på grund av innehållet i utländsk rätt eller utländsk rättstillämpning finns skäl för det.
22 § Frågor om undantag enligt 19-21 §§ prövas av Finansinspektionen.
Lag (2013:456).
23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. drivande av försäkringsrörelse för att uppfylla Sveriges
åtaganden till följd av avtal mellan Europeiska unionen (EU)
och Schweiz,
2. hur tillgångarna enligt 19 c § 1 ska definieras, placeras
och värderas,
3. hur kapitalkravet enligt 19 c § 2 ska beräknas,
4. fastställande av garantibelopp enligt 19 c § 3,
5. kapitalbasens nivå, sammansättning och beräkningen av denna
enligt 19 c § 4,
6. hur ett företagsstyrningssystem enligt 19 c § 5 ska
utformas,
7. hur försäkringsförmånerna enligt 19 d § andra stycket och
19 e § första stycket 2 ska beräknas,
8. information enligt 19 e § första stycket 1,
9. kapitalkrav enligt 19 e § första stycket 2,
10. tillgångar enligt 19 e § första stycket 3,
11. styrning av en förening enligt 19 e § första stycket 4,
och
12. den genomsnittliga begravningskostnaden enligt 20 § 1.
Lag (2020:660).
24 § För försäkringar som har tecknats i ett försäkringsaktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag före den 1 januari 2000 gäller kravet på skälighet enligt 7 kap. 4 § första stycket och 19 kap. 5 §
försäkringsrörelselagen (1982:713) i deras lydelse före utgången av år 1999, om inte annat avtalas. Detsamma gäller om en sådan försäkring har förnyats efter utgången av år 1999.
25 § För försäkringar som har meddelats av en understödsförening enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar före den 1 april 2011 gäller kravet på skälighet enligt 11 § första stycket första meningen den lagen, om inte annat avtalas. Detsamma gäller om sådana försäkringar har förnyats efter det att den här lagen har börjat tillämpas.
2 kap. Tillstånd för försäkringsföretag
1 § Försäkringsrörelse får drivas bara efter tillstånd.
Tillstånd får ges ett aktiebolag, ett ömsesidigt
försäkringsbolag, en försäkringsförening, ett ömsesidigt
tjänstepensionsbolag eller en tjänstepensionsförening.
Lag (2019:766).
2 § I fråga om europabolag och europakooperativ som driver
försäkringsrörelse och som har ett sådant förvaltningssystem
som avses i artiklarna 39-42 i rådets förordning (EG) nr
2157/2001 av den 8 oktober 2001 om stadga för europabolag
eller artiklarna 37-41 i rådets förordning (EG) nr 1435/2003
av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa
föreningar ska följande bestämmelser i denna lag om styrelsen
eller dess ledamöter tillämpas på tillsynsorganet eller dess
ledamöter:
2 kap. 4 § första stycket 4 om ledningsprövning,
4 kap. 9 § första stycket 1 om avtal med eller till förmån för
styrelseledamot,
11 kap. 8 § och 13 kap. 17 § om uppgifter inför styrelseval,
11 kap. 10 § och 13 kap. 11 § om jäv för styrelseledamot,
17 kap. 13 § om rätt för Finansinspektionen att sammankalla
styrelsen och närvara vid sådant sammanträde samt delta i
överläggningarna,
18 kap. 11 § om återkallelse av tillstånd, och
19 kap. 45 § om tystnadsplikt.
Av 16 § andra stycket och 22 § lagen (2004:575) om europabolag
samt 21 § andra stycket och 26 § lagen (2006:595) om
europakooperativ framgår att de i första stycket angivna
bestämmelserna om styrelsen eller dess ledamöter ska tillämpas
också på ett europabolags eller ett europakooperativs
lednings- eller förvaltningsorgan eller dess ledamöter.
Lag (2019:766).
3 § Finansinspektionen ska, efter ansökan, lämna förhandsbesked om huruvida det krävs tillstånd för en planerad verksamhet.
4 § Ett företag ska ges tillstånd att driva
försäkringsrörelse, om
1. bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna
lag och andra författningar som reglerar ett företags
bolagsordning eller stadgar samt i övrigt innehåller de
särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen
och arten av den planerade verksamheten,
2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla
kraven enligt bestämmelserna i denna lag och andra
författningar som reglerar företagets verksamhet,
3. den som kommer att ha ett kvalificerat innehav i ett
försäkringsaktiebolag bedöms lämplig att utöva ett väsentligt
inflytande över ledningen av försäkringsaktiebolaget, och
4. de som avses ingå i styrelsen för företaget eller vara
verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon
av dem, eller de som avses ansvara för en sådan central
funktion som avses i 10 kap. 4 § har de insikter och den
erfarenhet som måste krävas av den som deltar i styrningen av
ett försäkringsföretag och även i övrigt är lämpliga för en
sådan uppgift.
Vid bedömningen enligt första stycket 3 ska kriterierna i
15 kap. 5 § första stycket 1, 3 och 4 samt 6 § beaktas.
Lag (2023:111).
4 a § Ett tjänstepensionsföretag ska ges tillstånd att driva
försäkringsrörelse enligt denna lag (omvandling), om
1. förutsättningarna enligt 4 § är uppfyllda,
2. den rätt som tillkommer försäkringstagarna, de försäkrade
och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar inte
försämras, och
3. ansökan om tillstånd har godkänts,
a) i fråga om ett tjänstepensionsaktiebolag, genom ett bolags-
stämmobeslut som stöds av aktieägare med minst två tredjedelar
av såväl de avgivna rösterna som de aktier som är företrädda
på stämman,
b) i fråga om ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, genom ett
bolagsstämmobeslut som stöds av minst två tredjedelar av de
röstande, och
c) i fråga om en tjänstepensionsförening, genom ett förenings-
stämmobeslut som stöds av minst två tredjedelar av de
röstande.
Lag (2019:766).
5 § Om företaget har eller kan förväntas komma att få nära förbindelser med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.
6 § Tillstånd enligt 4 § ges tills vidare eller, om särskilda omständigheter ger anledning till detta, för bestämd tid, högst tio år, och därutöver till det löpande räkenskapsårets slut.
Vid förlängning av ett tillstånd som har getts ett försäkringsföretag för bestämd tid samt vid ändring av ett meddelat tillstånd gäller 4 och 5 §§ i tilllämpliga delar.
7 § Beslut att ansöka om förlängning av ett tillstånd ska i ett försäkringsaktiebolag och ett ömsesidigt försäkringsbolag fattas av bolagsstämman och i en försäkringsförening av föreningsstämman.
8 § Frågan om godkännande av bolagsordning eller stadgar för ett företag ska prövas i samband med att frågan om företaget ska få tillstånd att driva försäkringsrörelse prövas.
Ett företags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar får inte registreras innan bolagsordningen eller stadgarna har godkänts.
9 § Ett försäkringsföretag som har beslutat att ändra sin bolagsordning eller sina stadgar ska ansöka om godkännande av ändringen. Ändringen ska godkännas om bolagsordningen eller stadgarna överensstämmer med denna lag och andra författningar som reglerar ett företags bolagsordning eller stadgar samt i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet.
Ett försäkringsföretags beslut om ändring av bolagsordning eller stadgar får inte registreras innan det har godkänts.
10 § Ett försäkringsföretag ska när rörelsen påbörjas ha en kapitalbas som uppgår minst till garantibeloppet enligt 8 kap. 17 eller 18 §.
Lag (2015:700).
11 § Tillstånd för direkt skadeförsäkringsrörelse ska avse en eller flera av följande försäkringsklasser eller risk som hänför sig till en sådan klass:
1. olycksfall, dock inte försäkring som avses i 12 § klass IV,
2. sjukdom, dock inte försäkring som avses i 12 § klass IV,
3. landfordon (andra än spårfordon),
4. spårfordon,
5. luftfartyg,
6. fartyg,
7. godstransport,
8. brand och naturkrafter,
9. annan sakskada,
10. motorfordonsansvar,
11. luftfartygsansvar,
12. fartygsansvar,
13. allmän ansvarighet,
14. kredit,
15. borgen,
16. annan förmögenhetsskada,
17. rättsskydd, och
18. assistans.
Ett försäkringsföretag får försäkra risker som inte omfattas av företagets tillstånd, om risken är underordnad i förhållande till den risk som omfattas av tillståndet (huvudrisken). En rättsskyddsförsäkring får dock behandlas som underordnad bara om den avser tvister eller risker med anknytning till högsjöfart under klass 6 eller 12 eller om huvudrisken faller under klass 18. Risker enligt klass 14 och 15 får inte behandlas som underordnade.
12 § Tillstånd för direkt livförsäkringsrörelse ska avse en eller flera av följande försäkringsklasser eller risk som hänför sig till en sådan klass:
- I. a) försäkring där utbetalning av försäkringsbelopp
(engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av en persons eller flera personers liv, dock inte försäkringar enligt klass III,
- I. b) försäkring som meddelas som tillägg till försäkring enligt klass I a,
- II. a) försäkring som utfaller vid giftermål,
- II. b) försäkring som utfaller vid födelse,
- III. försäkring som avses i klasserna I a, II a och II b som är anknuten till fonder vilka förvaltas av den som har rätt att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder eller till specialfonder vilka förvaltas av den som har rätt att förvalta specialfonder enligt lagen
(2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder
(fondförsäkring), och
- IV. sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring som gäller för längre tid än fem år, under obestämd tid eller till dess den försäkrade uppnått en viss ålder och som inte får sägas upp av försäkringsföretaget eller får sägas upp bara under särskilda förhållanden som anges i försäkringsavtalet.
Lag (2013:583).
13 § Tillstånd för rörelse avseende mottagen återförsäkring ska avse risker som hänför sig till en eller flera av de skade-
eller livförsäkringsklasser som anges i 11 och 12 §§.
14 § Tillstånd att uteslutande driva återförsäkringsrörelse får endast ges ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsbolag.
15 § En ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse, liksom frågor om godkännande av bolagsordning eller stadgar enligt 8 eller 9 §, prövas av Finansinspektionen.
Lag (2013:456).
16 § Finansinspektionen ska innan den beslutar i fråga om tillstånd samråda med behörig myndighet i ett annat land inom EES, om företaget
1. är eller kan förväntas bli dotterföretag till en försäkringsgivare, ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag med auktorisation i det landet,
2. är eller kan förväntas bli dotterföretag till moderföretaget till en försäkringsgivare, ett kreditinstitut, ett företag för elektroniska pengar eller ett värdepappersföretag med auktorisation i det landet, eller
3. kontrolleras eller kan förväntas komma att kontrolleras av samma fysiska eller juridiska personer som har ägarkontroll över en försäkringsgivare, ett kreditinstitut, ett företag för elektroniska pengar eller ett värdepappersföretag med auktorisation i det landet.
Lag (2013:456).
Finansinspektionens underrättelse om gränsöverskridande
verksamhet eller sekundäretablering
16 a § Finansinspektionen ska innan den beslutar i fråga om
tillstånd underrätta Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten och den behöriga myndigheten i ett
annat land inom EES, om
1. företaget avser att driva gränsöverskridande verksamhet
eller inrätta en sekundäretablering i det landet, och
2. det med hänsyn till det som anges i företagets
verksamhetsplan är sannolikt att dess verksamhet kommer att
vara relevant för marknaden i det landet.
Lag (2021:461).
17 § Ett aktiebolag får ansöka om tillstånd att driva försäkringsrörelse innan bolaget har registrerats i aktiebolags- eller europabolagsregistret.
Om ett aktiebolag har ansökt om tillstånd inom sex månader från stiftelseurkundens undertecknande, ska tidsfristen i 2 kap.
22 § aktiebolagslagen (2005:551) för när styrelsen ska anmäla bolaget för registrering räknas från tillståndsbeslutet.
Ett ömsesidigt försäkringsbolag och en försäkringsförening ska ansöka om tillstånd innan bolaget respektive föreningen har bildats.
18 § En ansökan om tillstånd att driva försäkringsrörelse ska innehålla en plan för den tilltänkta verksamheten.
19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. de krav som ska gälla för deltagande i styrningen av ett försäkringsföretag enligt 4 § första stycket 4,
2. de risker som hänför sig till varje försäkringsklass enligt 11 och 12 §§ samt om beteckningar för grupper av försäkringsklasser enligt 11 §, och
3. vad en verksamhetsplan enligt 18 § ska innehålla.
Lag (2015:700).
3 kap. Verksamhet i ett annat land inom EES
1 § Ett försäkringsföretag som inte är ett återförsäkringsbolag, och som avser att inrätta en filial, agentur eller annat liknande driftställe (sekundäretablering)
inom EES ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas. Underrättelsen ska innehålla
1. en plan för den tilltänkta verksamheten, med uppgift om sekundäretableringens organisation och vilken försäkringsverksamhet som ska drivas där, och
2. uppgift om i vilket land sekundäretableringen ska inrättas samt om sekundäretableringens adress och dess företrädare.
Om ett försäkringsföretag från en sekundäretablering avser att meddela försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klass 10 (motorfordonsansvar) och som inte uteslutande avser försäkring av fraktförares ansvar, ska underrättelsen dessutom innehålla en försäkran om att företaget är medlem i motsvarigheten till Trafikförsäkringsföreningen i det EES-land där sekundäretableringen ska inrättas och ansluten till det landets nationella garantifond.
2 § Om förutsättningarna enligt andra stycket är uppfyllda, ska Finansinspektionen inom tre månader från det att en underrättelse enligt 1 § togs emot lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där sekundäretableringen avses inrättas. Inspektionen ska samtidigt lämna ett intyg om att försäkringsföretaget uppfyller solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet enligt 8 kap.
Ett meddelande enligt första stycket ska lämnas om det inte finns skäl att ifrågasätta att
1. försäkringsföretagets organisation är ändamålsenlig,
2. försäkringsföretagets finansiella situation är tillfredsställande med hänsyn till den planerade verksamhetens omfattning och art, eller
3. företrädaren för sekundäretableringen har tillräcklig kompetens och erfarenhet och i övrigt är lämpad att leda verksamheten vid sekundäretableringen.
Lag (2015:700).
3 § Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när inspektionen lämnar ett meddelande enligt 2 § första stycket.
4 § Verksamheten vid en sekundäretablering får påbörjas tidigast två månader efter det att Finansinspektionen har lämnat det meddelande som avses i 2 § första stycket.
5 § Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för att inrätta en sekundäretablering, ska inspektionen meddela beslut om det inom tre månader från det att underrättelsen enligt 1 § togs emot.
6 § Om ett försäkringsföretag avser att ändra något av de förhållanden som har angetts i en underrättelse enligt 1 §
efter det att en sekundäretablering har inrättats, ska företaget underrätta Finansinspektionen och den behöriga myndigheten minst en månad innan ändringen genomförs.
7 § Om Finansinspektionen finner att en sådan ändring som har angetts i en underrättelse enligt 6 § inte får göras, ska inspektionen meddela beslut om det inom en månad från det att underrättelsen togs emot. Den behöriga myndigheten ska genast underrättas om beslutet.
8 § Har upphävts genom
lag (2015:700).
9 § Har upphävts genom
lag (2015:700).
10 § Har upphävts genom
lag (2015:700).
11 § Har upphävts genom
lag (2015:700).
12 § Har upphävts genom
lag (2015:700).
13 § Har upphävts genom
lag (2015:700).
14 § Har upphävts genom
lag (2015:700).
15 § Om ett försäkringsföretag som inte är ett återförsäkringsbolag vill meddela försäkringar från Sverige eller från en sekundäretablering i ett land inom EES för risker belägna i eller för åtaganden som ska fullgöras i något annat EES-land och om detta ska ske utan förmedling av en sekundäretablering i det andra landet (gränsöverskridande verksamhet), ska företaget underrätta Finansinspektionen om det. I underrättelsen ska det anges vilket eller vilka slag av risker eller åtaganden försäkringarna ska omfatta.
16 § Bestämmelserna i 15 § gäller inte när ett försäkringsföretag i annan egenskap än ledande försäkringsgivare deltar i samförsäkring (koassuransavtal)
avseende stora risker.
Med stora risker avses
1. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 4-7 samt 11 och 12,
2. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 14 och 15, om försäkringstagaren är näringsidkare och den försäkrade risken avser näringsverksamheten, och
3. de försäkringar som anges i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 3, 8-10, 13 och 16, om försäkringstagaren är näringsidkare och minst två av följande förutsättningar är uppfyllda enligt senast fastställda resultat- och balansräkning:
a) försäkringstagaren har en balansomslutning som uppgår till minst ett belopp motsvarande 6 200 000 euro,
b) försäkringstagaren har en bruttoomsättning som uppgår till minst ett belopp motsvarande 12 800 000 euro,
c) försäkringstagaren har haft i genomsnitt minst 250 personer anställda.
Om försäkringstagaren ingår i en koncern som avger koncernredovisning, ska förutsättningarna i andra stycket 3 gälla koncernen.
17 § Finansinspektionen ska, inom en månad från det att en underrättelse enligt 15 § togs emot, lämna meddelande om underrättelsen till den behöriga myndigheten i det land där den gränsöverskridande verksamheten ska drivas.
Finansinspektionen ska samtidigt lämna ett intyg om att försäkringsföretaget uppfyller solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet enligt 8 kap. och en upplysning om vilka försäkringsklasser företagets tillstånd för försäkringsrörelse omfattar.
Lag (2015:700).
18 § Finansinspektionen ska underrätta försäkringsföretaget när inspektionen lämnar ett meddelande enligt 17 §.
19 § Den gränsöverskridande verksamheten får påbörjas tidigast när Finansinspektionen har underrättat företaget enligt 18 §.
20 § Om Finansinspektionen finner att det inte finns förutsättningar för företaget att driva gränsöverskridande verksamhet, ska inspektionen inte lämna något meddelande enligt 17 §. Beslut om detta ska fattas inom en månad från det att en underrättelse enligt 15 § togs emot.
21 § Om ett försäkringsföretag avser att ändra något av de förhållanden som har angetts i en underrättelse enligt 15 §, efter det att den gränsöverskridande verksamheten har inletts, ska 15-20 §§ tillämpas.
22 § Finansinspektionen får tillsammans med berörda behöriga
myndigheter inrätta en sådan samarbetsplattform som avses i
artikel 152b i Solvens II-direktivet för att förbättra
informationsutbytet och stärka samarbetet mellan dem när ett
försäkringsföretag driver verksamhet i ett eller flera andra
länder inom EES.
Lag (2021:461).
22 a § Om Finansinspektionen och de berörda behöriga
myndigheterna inte kan enas om inrättandet av en
samarbetsplattform, får inspektionen begära att Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inrättar en
samarbetsplattform.
Lag (2021:461).
22 b § Finansinspektionen ska på begäran av Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten lämna de uppgifter
som den myndigheten behöver för att en samarbetsplattform ska
fungera väl.
Lag (2021:461).
23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad en verksamhetsplan enligt 1 §
första stycket 1 i övrigt ska innehålla.
4 kap. Grundläggande bestämmelser om ett försäkringsföretags rörelse
1 § Försäkringsrörelse ska drivas med en för rörelsens omfattning och art tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar kan fullgöras.
2 § Information till försäkringstagare och dem som erbjuds att teckna en försäkring ska vara anpassad efter försäkringens art och tydligt visa försäkringens villkor och värdeutveckling. Även andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar ska ges den information de behöver.
Ett försäkringsbrev ska innehålla uppgifter både om de allmänna försäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren för den försäkring som avses i brevet.
Lag (2015:700).
3 § Ett försäkringsföretags rörelse ska drivas enligt god försäkringsstandard.
4 § Ett försäkringsföretag får inte driva annan rörelse än försäkringsrörelse och därmed sammanhängande verksamhet.
4 a § Ett försäkringsföretag som har tillstånd för direkt
livförsäkringsrörelse enligt 2 kap. 12 § får, trots det som
anges i 4 §, utveckla och distribuera sådana PEPP-produkter
som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat
pensionsprodukt (PEPP-produkt).
Lag (2022:1759).
5 § Bestämmelserna i 5-10, 17 och 19 kap. ska tillämpas proportionellt i förhållande till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i varje försäkringsföretags verksamhet.
Lag (2015:700).
6 § Ett försäkringsföretag får ta upp eller ta över lån
(upplåning) bara om det görs för att effektivisera kapitalförvaltningen eller om det i övrigt är motiverat av försäkringsrörelsen.
Utöver första stycket krävs att den samlade upplåningen är av ringa betydelse med hänsyn till rörelsens omfattning och kapitalbasens storlek.
Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag från kravet på att upplåningen ska vara av ringa betydelse.
Lag (2015:700).
7 § Direkt livförsäkringsrörelse får bara förenas med direkt skadeförsäkringsrörelse som avses i 2 kap. 11 § första stycket klasserna 1 och 2 samt med rörelse avseende återförsäkring av försäkring enligt någon av dessa klasser och av livförsäkring.
Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse får dock drivas i samma försäkringsföretag, om sådan verksamhet samtidigt drevs vid tidpunkten för undertecknandet av avtalet om EES, den 2 maj 1992.
Direkt livförsäkringsrörelse och skadeförsäkringsrörelse som drivs i samma försäkringsföretag ska hållas åtskilda hos företaget.
8 § Har upphävts genom
lag (2015:700).
9 § Ett försäkringsföretag får inte ingå avtal om tjänster på andra villkor än sådana som företaget normalt tillämpar eller ingå andra avtal på villkor som inte är affärsmässigt betingade med eller till förmån för
1. styrelseledamot eller verkställande direktör i försäkringsföretaget eller i annat företag i samma koncern,
2. aktuarie eller anställd som innehar en ledande ställning inom företaget,
3. den som är gift eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till den som avses i 1 eller 2,
4. den som är besvågrad med den som avses i 1 eller 2 i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller
5. en juridisk person i vilken sådan person som avses i 1-4 har ett väsentligt ekonomiskt intresse i egenskap av delägare.
Första stycket gäller inte i fråga om ställande av säkerhet i verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkring.
Finansinspektionen prövar om en anställd har en sådan ledande ställning som avses i första stycket 2.
10 § Försäkringsföretagets styrelse ska behandla ärenden som avses i 9 § första stycket. Den ska vidare i en förteckning föra in uppgifter om de avtal som har träffats.
11 § Försäkringsföretag får inte utan Finansinspektionens tillstånd meddela försäkringar med solidarisk ansvarighet.
12 § Försäkringsföretag får inte förespegla framtida återbäring som saknar grund i försäkringsavtalet.
13 § När ett försäkringsföretag har gått i likvidation eller försatts i konkurs, får det inte meddela nya försäkringar.
Ett försäkringsföretag som har gått i likvidation får dock meddela sådana livförsäkringar som föranleds av gällande försäkringsavtal.
14 § En personuppgift som anger att en försäkringstagare
har vidtagit dispositioner beträffande försäkringsbelopp som
utfaller i framtiden till förmån för någon annan får inte
lämnas ut till förmånstagaren om uppgiften behandlas enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den
27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av
sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG
(allmän dataskyddsförordning).
Lag (2018:330).
15 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 14 §
döms till böter eller fängelse i högst ett år.
16 § Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som avser en enskild person får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället för 14 och 15 §§
samt första stycket bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
17 § Ett försäkringsföretag ska ha sitt huvudkontor i Sverige.
17 a § Om en försäkringstagare har rätt till återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen
(2005:104), ska försäkringsföretaget se till att detta och de närmare villkoren för återköpet eller överföringen framgår av försäkringsavtalet.
Lag (2015:700).
17 b § Om en försäkringstagare som har rätt till återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 § försäkringsavtalslagen
(2005:104) vill flytta försäkringens värde till ett annat försäkringsföretag, ska det försäkringsföretag från vilket värdet flyttas så snart som möjligt överföra värdet och de uppgifter om försäkringen som behövs till det andra företaget.
Lag (2015:700).
17 c § Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) får försäkringsföretaget ta
ut avgifter som högst uppgår till ett belopp som motsvarar
1. direkta kostnader för den administrativa hanteringen av
återköp eller överföringar, beräknade för försäkringar av
samma slag, och
2. kvarstående anskaffningskostnader som är direkt hänförliga
till den återköpta eller överförda försäkringen.
Försäkringsföretaget får inte ta ut avgift enligt första
stycket 2 senare än tio år efter det att försäkringsavtalet
ingicks.
I fråga om försäkringar där försäkringstagarna eller andra
ersättningsberättigade bär placeringsrisken, får avgiften bara
avse sådana kostnader som anges i första stycket 1. Avgiften
får högst uppgå till ett belopp som motsvarar
0,0127 prisbasbelopp. Om försäkringens värde uppgår till högst
ett prisbasbelopp, får försäkringsföretaget inte ta ut någon
avgift.
Lag (2021:130).
18 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att
uppfylla de krav på soliditet, likviditet och riskhantering
som avses i 1 §,
2. vilken information enligt 2 § som ett försäkringsföretag
ska lämna till försäkringstagarna, till andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar och till dem
som erbjuds att teckna en försäkring i företaget,
3. vilka åtgärder som ett försäkringsföretag ska vidta för att
uppfylla de krav på god försäkringsstandard som avses i 3 §,
4. villkor för upplåning enligt 6 §, och
5. vilka kostnader som får beaktas vid beräkningen av de
direkta kostnaderna för den administrativa hanteringen av
återköp eller överföring enligt 17 c § första stycket 1.
Lag (2019:740).
5 kap. Tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar
1 § Ett försäkringsföretag ska upprätta en särskild balansräkning för solvensändamål (solvensbalansräkning).
I solvensbalansräkningen ska tillgångar och skulder värderas enligt 2 § och försäkringstekniska avsättningar beräknas enligt 3-16 §§.
Lag (2015:700).
2 § Tillgångar och skulder ska tas upp till verkligt värde.
Med verkligt värde avses det belopp till vilket en tillgång eller en skuld skulle kunna överlåtas eller regleras i en transaktion mellan sinsemellan oberoende parter som har ett intresse av att transaktionen genomförs.
Vid värderingen av skulder får hänsyn inte tas till försäkringsföretagets egen kreditvärdighet.
Lag (2015:700).
3 § Ett försäkringsföretag ska göra försäkringstekniska avsättningar för sina åtaganden med anledning av ingångna försäkringsavtal.
De försäkringstekniska avsättningarna ska motsvara det belopp som försäkringsföretaget skulle få betala om det omedelbart skulle föra över sina åtaganden till ett annat försäkringsföretag, som är oberoende och som har intresse av att transaktionen genomförs.
Lag (2015:700).
4 § Beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska grundas på antaganden om riskmått, räntesatser och driftskostnader som var för sig är ansvarsfulla, tillförlitliga och objektiva.
Lag (2015:700).
5 § De försäkringstekniska avsättningarna ska utgöras av summan av en bästa skattning av framtida kassaflöden enligt 6, 7 och 9-12 §§ samt en riskmarginal enligt 13 §.
Någon separat beräkning av riskmarginal ska inte göras, om de förväntade framtida kassaflödena till följd av ingångna försäkringsavtal har en motsvarighet i kassaflöden hos finansiella instrument för vilka det finns ett säkert marknadsvärde. I ett sådant fall ska värdet av de försäkringstekniska avsättningarna i stället motsvara marknadsvärdet för dessa finansiella instrument.
Lag (2015:700).
6 § Den bästa skattningen av framtida kassaflöden ska motsvara det förväntade nuvärdet av de framtida kassaflöden som kan uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal.
Den ska beräknas med en relevant riskfri räntestruktur.
Lag (2015:700).
7 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag får använda en matchningsjusterad riskfri räntestruktur vid beräkningen av den bästa skattningen.
Ett försäkringsföretag som har fått tillstånd enligt första stycket får inte återgå till att använda en riskfri räntestruktur utan matchningsjustering.
Lag (2015:700).
8 § Ett försäkringsföretag ska omedelbart underrätta Finansinspektionen, om företaget inte uppfyller villkoren för användning av matchningsjustering enligt 7 §. Av underrättelsen ska det framgå när villkoren inte längre var uppfyllda.
Ett försäkringsföretag som har fått ett föreläggande enligt 17 kap. 7 a § att omedelbart upphöra med användningen av matchningsjustering, får inte beviljas tillstånd enligt 7 §
första stycket inom två år från föreläggandet.
Lag (2015:700).
9 § Ett försäkringsföretag får använda en
volatilitetsjusterad riskfri räntestruktur vid beräkningen av
de försäkringstekniska avsättningarna.
Om Europeiska kommissionen har antagit en genomförandeakt med
stöd av Solvens II-direktivet och denna gäller för
försäkringsföretaget, får företaget för
volatilitetsjusteringen endast använda de tekniska uppgifter
som anges i den rättsakten.
Lag (2018:1982).
10 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag får använda en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur vid beräkningen av den bästa skattningen.
Lag (2015:700).
11 § Den bästa skattningen av framtida kassaflöden ska beräknas utan att avdrag görs för avgiven återförsäkring eller för belopp som kan återfås från specialföretag.
Ett försäkringsföretag ska göra en separat beräkning av belopp som kan återfås på grund av avgiven återförsäkring eller från specialföretag. Sådana belopp ska tas upp på solvensbalansräkningens tillgångssida.
Lag (2015:700).
12 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag får använda ett tillfälligt avdrag vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.
Lag (2015:700).
13 § Riskmarginalen ska motsvara det belopp som ett annat försäkringsföretag kan förväntas kräva, utöver den bästa skattningen av framtida kassaflöden, för att ta över och infria försäkringsföretagets åtaganden mot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade.
Lag (2015:700).
14 § Vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska hänsyn tas till värdet av garantier och optioner i ingångna försäkringsavtal.
Lag (2015:700).
15 § Vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna ska ett försäkringsföretag dela upp sina försäkringsåtaganden i försäkringsrisker av likartat slag eller åtminstone efter företagets olika affärsgrenar.
Lag (2015:700).
16 § Om flera försäkringsföretag ansvarar solidariskt för en försäkring, ska bara den del av försäkringen som enligt avtal mellan företagen avser det enskilda företaget beaktas vid beräkningen av det företagets försäkringstekniska avsättningar.
Lag (2015:700).
17 § Premier för livförsäkringar, och skadeförsäkringar som meddelas för längre tid än tio år ska bestämmas på antaganden om dödlighet och andra riskmått, räntesats och driftskostnader som var för sig är ansvarsfulla, tillförlitliga och objektiva, om inte en avvikelse är försvarlig med hänsyn till försäkringsföretagets ekonomiska situation.
Lag (2015:700).
18 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. de försäkringstekniska avsättningarnas innehåll och beräkning enligt 4, 6, 11 och 13-16 §§,
2. vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkringsföretag ska få tillstånd att använda matchningsjustering enligt 7 §,
3. hur en volatilitetsjustering enligt 9 § ska beräknas,
4. villkoren för undantag enligt 10 § och beräkningen av en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur, och
5. villkoren för undantag enligt 12 § och beräkningen av det tillfälliga avdraget.
Lag (2015:700).
6 kap. Investeringar
1 § Ett försäkringsföretags tillgångar ska investeras på ett aktsamt sätt enligt 2-10 §§.
Vid intressekonflikter mellan försäkringsföretaget och försäkringstagarna ska tillgångarna investeras på det sätt som bäst gagnar försäkringstagarnas och andra ersättningsberättigades intressen.
Lag (2015:700).
2 § Investeringar får endast göras i sådana finansiella instrument och andra tillgångar vars risker försäkringsföretaget kan identifiera, mäta, övervaka, hantera, kontrollera och rapportera samt på lämpligt sätt beakta i den egna risk- och solvensbedömningen enligt 10 kap.
11 § andra stycket 1.
Lag (2015:700).
3 § Investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar ska göras så att lämplig riskspridning uppnås.
Samtliga tillgångar ska, med beaktande av försäkringsföretagets försäkringsåtaganden och förändringar i tillgångarnas framtida värde och avkastning, investeras så att företagets betalningsberedskap är tillfredsställande och den förväntade avkastningen tillräcklig.
Lag (2015:700).
4 § Ett försäkringsföretags tillgångar ska förvaras så att de är åtkomliga för företaget.
Lag (2015:700).
5 § Derivatinstrument får användas för att sänka risken i ett försäkringsföretag eller för att i övrigt effektivisera förvaltningen av företagets tillgångar och skulder.
Lag (2015:700).
6 § Investeringar i finansiella instrument och andra tillgångar som inte är upptagna till handel på en reglerad marknad ska hållas på aktsamma nivåer.
Lag (2015:700).
7 § Tillgångar som motsvarar försäkringstekniska avsättningar enligt 5 kap. 3-7 och 9-16 §§ ska, utöver vad som följer av 1-6 §§, investeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till åtagandenas art och löptid. Investering av dessa tillgångar ska även göras på ett sätt som bäst gagnar försäkringstagarnas intressen, mot bakgrund av de mål för investeringarna som har uppställts och offentliggjorts.
Lag (2015:700).
8 § Bestämmelserna i 3 § första stycket samt 5 och 6 §§
gäller inte för tillgångar som svarar mot avsättningar för vilka försäkringstagaren eller andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken. För sådana tillgångar ska 1 §, 2 §, 3 §
andra stycket och 4 § tillämpas, och i förekommande fall även 9 och 10 §§.
När förmåner som är knutna till tillgångar enligt första stycket innefattar en garanterad avkastning på investeringar eller någon annan garanterad förmån, gäller 1-6 §§ för de tillgångar som motsvarar ytterligare avsättningar för den garanterade förmånen.
Lag (2015:700).
9 § Premier för fondförsäkringar ska investeras så att de så nära som möjligt motsvarar andelar i sådana fonder som är knutna till försäkringen och som försäkringstagaren eller den försäkrade från tid till annan bestämmer.
Försäkringsföretaget får begränsa antalet fonder i vilka premier får placeras.
Utdelning och ersättning vid inlösen av andelarna får bara användas för förvärv av nya andelar i anknutna fonder och för utbetalning eller betalning av kostnader enligt försäkringsavtalet.
Lag (2015:700).
10 § Premier för försäkringsförmåner som är knutna till ett aktieindex eller till något annat referensvärde, ska investeras så att de så nära som möjligt motsvarar de förmåner som referensvärdet baseras på.
Lag (2015:700).
11 § Ett försäkringsföretag ska föra ett register som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar, värderade enligt 5 kap.
2 §, som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna.
Om en tillgång som har antecknats i registret har upplåtits med sådan rätt att dess fulla värde inte kan utnyttjas för att täcka försäkringstekniska avsättningar, ska detta antecknas i registret.
Lag (2015:700).
12 § Följande tillgångar ska inte antecknas i registret:
1. fordringar på någon annan än försäkringstagare som understiger det belopp som gäldenären har att fordra av försäkringsföretaget, och
2. försäkringsaktiebolags egna aktier.
Lag (2015:700).
13 § Förmånsrätt enligt 4 a § förmånsrättslagen (1970:979)
följer med fordran som
1. grundas på försäkringsavtal, eller
2. avser återbetalning av premier för att ett försäkringsavtal inte har kommit till stånd eller har upphört att gälla.
Förmånsrätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i det register som anges i 11 § när företaget försätts i konkurs eller utmätning äger rum.
Fordran grundad på avtal om återförsäkring har förmånsrätt efter sådan fordran som anges i första stycket.
Lag (2015:700).
13 a § Ett livförsäkringsföretag som investerar i aktier som
är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses
i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och
som har getts ut av ett bolag inom EES, ska anta principer för
sitt aktieägarengagemang i fråga om sådana aktier. Av
principerna ska det framgå hur försäkringsföretaget integrerar
aktieägarengagemanget i sin investeringsstrategi.
Principerna ska beskriva hur försäkringsföretaget
1. övervakar relevanta frågor om bolag som det investerar i
(portföljbolag), däribland bolagens strategi, finansiella och
icke-finansiella resultat och risker, kapitalstruktur, sociala
och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning,
2. för dialoger med företrädare för portföljbolag,
3. utövar rösträtt och andra rättigheter som är knutna till
aktieinnehavet,
4. samarbetar med andra aktieägare,
5. kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag,
och
6. hanterar faktiska och potentiella intressekonflikter.
Denna paragraf gäller inte sådana placeringar där
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär
placeringsrisken.
Lag (2019:290).
13 b § Ett livförsäkringsföretag ska varje år redogöra för hur
principerna för aktieägarengagemang som avses i 13 a § har
tillämpats.
Redogörelsen ska innehålla
1. en allmän beskrivning av försäkringsföretagets
röstningsbeteende i portföljbolagen,
2. en förklaring av de viktigaste omröstningarna, och
3. uppgift om i vilka frågor som försäkringsföretaget har
använt sig av råd eller röstningsrekommendationer från en
röstningsrådgivare.
Av redogörelsen ska det också framgå hur försäkringsföretaget
har röstat på portföljbolagens stämmor. Omröstningar som är
obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet
behöver dock inte redovisas.
Lag (2019:290).
13 c § Ett livförsäkringsföretag får avstå från att uppfylla
ett eller flera av kraven i 13 a och 13 b §§, om företaget
tydligt anger skälen för det.
Lag (2019:290).
13 d § Principerna för aktieägarengagemang enligt 13 a §, den
årliga redogörelsen enligt 13 b § och uppgifter enligt 13 c §
ska hållas tillgängliga på livförsäkringsföretagets webbplats.
Om försäkringsföretaget inte har en egen webbplats får
informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som
enkelt kan nås.
Om försäkringsföretaget inte redovisar omröstningar i den
årliga redogörelsen på grund av att företaget har gett en
sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den
11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares
rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt
Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, i
uppdrag att ansvara för investeringarna, ska
försäkringsföretaget på webbplatsen uppge var
kapitalförvaltaren har offentliggjort informationen om
omröstningarna.
Informationen ska tillhandahållas utan kostnad.
Lag (2019:290).
14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vad som avses med lämplig riskspridning enligt 3 § första stycket,
2. förvaring av tillgångar enligt 4 §,
3. användning av derivatinstrument enligt 5 §, och
4. förande av register enligt 11 §.
Lag (2015:700).
7 kap. Kapitalbas
1 § Ett försäkringsföretag ska ha en kapitalbas som minst uppgår till solvenskapitalkravet beräknat enligt 8 kap. 1 §
eller 17 kap. 26 §.
Kapitalbasen ska dock aldrig vara mindre än minimikapitalkravet beräknat enligt 8 kap. 13-15 och 17-21 §§.
Lag (2015:700).
2 § Kapitalbasen består av primärkapital och av tilläggskapital som har godkänts av Finansinspektionen enligt 6 §.
Lag (2015:700).
3 § I primärkapitalet ska följande poster ingå:
1. den positiva skillnaden mellan tillgångar och skulder, inklusive försäkringstekniska avsättningar, och
2. efterställda skulder.
Tillgångar och skulder enligt första stycket ska värderas enligt 5 kap. 1-7 och 9-16 §§.
Den positiva skillnaden mellan tillgångar och skulder enligt första stycket 1 ska minskas med värdet på innehav av egna aktier.
Lag (2015:700).
4 § Tilläggskapital är en post som inte ingår i primärkapitalet men som kan krävas in för att täcka förluster.
Lag (2015:700).
5 § I tilläggskapitalet får följande poster ingå:
1. aktiekapital eller garantikapital som inte har betalats in och som inte heller har begärts in,
2. kreditutrymme hos bank,
3. garantier,
4. framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt, och
5. andra rättsligt bindande utfästelser till försäkringsföretaget.
För att få godkännas som tilläggskapital krävs att postens förlusttäckningsförmåga är tillräcklig. Posten ska värderas till ett belopp som återspeglar dess förmåga att täcka förluster.
Lag (2015:700).
6 § Finansinspektionen ska fastställa det belopp som en post i tilläggskapitalet får tas upp till eller den metod som ska användas för att fastställa ett visst belopp.
Finansinspektionens beslut om att använda en metod enligt första stycket ska gälla för en viss tid.
Lag (2015:700).
7 § Posterna i kapitalbasen ska delas in i nivåer enligt följande.
Nivå 1: poster i primärkapitalet som kan täcka förluster helt och är fullt efterställda.
Nivå 2: poster i primärkapitalet som är fullt efterställda samt poster i tillläggskapitalet som kan täcka förluster helt och är fullt efterställda.
Nivå 3: övriga poster.
En post ska anses kunna täcka förluster helt om den i sin helhet är tillgänglig eller kan infordras på begäran för att täcka förluster, både i den löpande verksamheten och vid likvidation eller konkurs.
En post ska anses vara fullt efterställd om den i sin helhet, vid likvidation eller konkurs, inte får återbetalas till innehavaren förrän försäkringsföretagets alla andra förpliktelser har uppfyllts.
Lag (2015:700).
8 § Vid bedömning av om en post ska anses kunna täcka förluster helt eller vara fullt efterställd enligt 7 §, ska det beaktas om posten är fri från
1. krav på eller incitament till att lösa in det nominella beloppet,
2. obligatoriska fasta kostnader, och
3. belastningar.
Vid bedömningen enligt första stycket ska även postens löptid beaktas. Om en post är tidsbunden, ska hänsyn tas till om den genomsnittliga löptiden på posten är tillräcklig i förhållande till löptiden på åtagandena.
Lag (2015:700).
9 § En post ska klassificeras som nivå 1 eller 2 om den i väsentlig grad uppfyller förutsättningarna för en sådan klassificering enligt 7 och 8 §§.
Lag (2015:700).
10 § Ackumulerade vinster som inte har gjorts tillgängliga för utdelning till försäkringstagare och andra ersättningsberättigade (överskottsmedel) får klassificeras som nivå 1, om posterna uppfyller förutsättningarna för en sådan klassificering enligt 7 och 8 §§.
En post i tilläggskapitalet får klassificeras som nivå 2 om den avser
1. kreditutrymme hos bank och garantier som förvaras som säkerhet för försäkringsgivares borgenärer av en oberoende förvaltare och är utfärdade av kreditinstitut som är auktoriserade enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, och
2. framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt under de kommande tolv månaderna som kan ställas på delägare eller medlemmar i ömsesidiga försäkringsföretag.
Lag (2015:700).
11 § Primärkapital som har klassificerats som nivå 1 enligt 9 §
eller 10 § första stycket ska uppgå till mer än en tredjedel av solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1 §.
Primärkapital eller tilläggskapital som har klassificerats som nivå 3 enligt 9 § ska vara mindre än en tredjedel av solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 1 §.
Lag (2015:700).
12 § Den kapitalbas som ska täcka minimikapitalkravet enligt 8 kap. 13 § får bestå av primärkapital som har delats in i nivå 1 och 2 enligt 9 § och 10 § första stycket.
Primärkapital som har klassificerats som nivå 1 enligt 9 §
och 10 § första stycket ska uppgå till mer än hälften av minimikapitalkravet.
Minimikapitalkravet får i övrigt täckas av primärkapital som har klassificerats som nivå 2 enligt 9 §.
Lag (2015:700).
13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. de krav som ska gälla för godkännande av poster som tilläggskapital och grunder för värdering av poster i tilläggskapitalet enligt 5 §,
2. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid indelning i nivåer enligt 7 §,
3. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid klassificeringen av kapitalbasposter enligt 9 §, och
4. vilka egenskaper och kriterier som ska beaktas vid klassificering av poster i tilläggskapitalet enligt 10 §
andra stycket.
Lag (2015:700).
8 kap. Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav
1 § Solvenskapitalkravet utgör den minsta storlek på det medräkningsbara primärkapitalet som krävs för att försäkringsföretaget med 99,5 procents sannolikhet ska ha tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av åtagandena gentemot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar (skyddsnivå).
Denna skyddsnivå ska även beaktas vid beräkningen av kapitalkravet för var och en av de risker som ingår i solvenskapitalkravet.
Solvenskapitalkravet ska beräknas under antagandet att försäkringsföretaget kommer att fortsätta att driva sin verksamhet.
Lag (2015:700).
2 § Solvenskapitalkravet ska beräknas med beaktande av alla mätbara risker som företaget är utsatt för.
Vid beräkningen ska minst följande risker beaktas:
1. försäkringsrisker,
2. marknadsrisker,
3. kreditrisker, och
4. operativa risker.
Lag (2015:700).
3 § Vid beräkningen av solvenskapitalkravet ska försäkringsföretaget beakta effekterna av sådana tekniker som företaget använder för att reducera sina risker.
Lag (2015:700).
4 § Solvenskapitalkravet ska beräknas enligt en standardformel som anges i 5 §. Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag får använda en intern modell enligt 9 kap. 1 § första stycket för att beräkna solvenskapitalkravet.
Lag (2015:700).
5 § Solvenskapitalkravet beräknat enligt standardformeln ska utgöra summan av
- ett primärt solvenskapitalkrav beräknat enligt 6-8 §§, och
- ett kapitalkrav för operativ risk beräknat enligt 9 §,
minskat med
- ett justeringsbelopp beräknat enligt 10 §.
Lag (2015:700).
6 § Det primära solvenskapitalkravet ska beräknas genom en justerad sammanläggning av kapitalkraven för minst följande risker:
1. försäkringsrisker,
2. marknadsrisker, och
3. motpartsrisker.
Lag (2015:700).
7 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag får använda lämpliga parametrar som är specifika för företaget vid beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisker.
Lag (2015:700).
8 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag som meddelar sådana pensionsförsäkringar som anges i 58 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) får beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk, som ingår i kapitalkravet för marknadsrisk, enligt en särskild metod anpassad för denna verksamhet.
Lag (2015:700).
9 § Kapitalkravet för operativ risk ska beräknas med beaktande av sådana operativa risker som försäkringsföretaget är utsatt för och som inte har beaktats vid beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisker, marknadsrisker eller motpartsrisker.
Lag (2015:700).
10 § Justeringsbeloppet enligt 5 § ska motsvara den minskning av försäkringsföretagets oförutsedda förluster som beror på
1. att företagets åtaganden gentemot försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade minskar till följd av villkoren i försäkringsavtalet,
2. att företagets uppskjutna skatt förändras, eller
3. en kombination av 1 och 2.
Lag (2015:700).
11 § Ett försäkringsföretag får göra förenklade beräkningar av kapitalkravet för en specifik risk om
1. det är motiverat med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av de risker som företaget är utsatt för, och
2. det är oproportionerligt betungande att göra beräkningar enligt standardformeln.
Lag (2015:700).
12 § Ett försäkringsföretag ska omedelbart underrätta Finansinspektionen, om företaget inte uppfyller solvenskapitalkravet eller om det finns risk för detta under de närmaste tre månaderna.
Ett försäkringsföretag som tillämpar 5 kap. 10 eller 12 § ska omedelbart underrätta Finansinspektionen, om företaget inte skulle uppfylla solvenskapitalkravet utan en tillämpning av dessa bestämmelser.
Lag (2015:700).
13 § Minimikapitalkravet utgör den minsta storlek på det medräkningsbara primärkapitalet som krävs för att försäkringsföretaget med 85 procents sannolikhet ska ha tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av åtagandena gentemot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar.
Lag (2015:700).
14 § Minimikapitalkravet ska beräknas med beaktande helt eller delvis av
1. försäkringstekniska avsättningar,
2. premieinkomst,
3. positiv risksumma,
4. uppskjutna skatter,
5. administrativa kostnader, och
6. avgiven återförsäkring.
Lag (2015:700).
15 § Minimikapitalkravet beräknat enligt 13 och 14 §§ får varken understiga 25 procent eller överstiga 45 procent av solvenskapitalkravet, inklusive kapitaltillägg enligt 17 kap.
24 §. Minimikapitalkravet får aldrig vara lägre än garantibeloppet enligt 17-21 §§.
Lag (2015:700).
16 § Ett försäkringsföretag ska omedelbart underrätta Finansinspektionen, om
1. företaget inte uppfyller minimikapitalkravet,
2. företaget inte uppfyller ett kapitalkrav som gäller efter det att företaget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, eller
3. det finns risk för att någon av situationerna enligt 1 och 2 inträffar under de närmaste tre månaderna.
Lag (2015:700).
17 § För skadeförsäkringsföretag ska garantibeloppet uppgå till ett belopp som minst motsvarar 2,5 miljoner euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen årligen tillkännager. Om rörelsen omfattar försäkring eller risk som hänför sig till någon av klasserna 10-15 enligt 2 kap. 11 §
första stycket ska dock garantibeloppet uppgå till ett belopp som minst motsvarar 3,7 miljoner euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsumentprisindexet som Europeiska kommissionen årligen tillkännager.
Lag (2015:700).
18 § För livförsäkringsföretag ska garantibeloppet uppgå till ett belopp som minst motsvarar 3,7 miljoner euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen årligen tillkännager.
Lag (2015:700).
19 § För återförsäkringsbolag som inte är captivebolag ska garantibeloppet uppgå till ett belopp som minst motsvarar 3,6 miljoner euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen årligen tillkännager.
Lag (2015:700).
20 § För ett sådant captivebolag för återförsäkring som avses i artikel 13.5 i Solvens II-direktivet ska garantibeloppet uppgå till ett belopp som minst motsvarar 1,2 miljon euro eller det högre belopp, grundat på förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen årligen tillkännager.
Lag (2015:700).
21 § För försäkringsföretag som bedriver både liv- och skadeförsäkring enligt 4 kap. 7 § andra stycket ska garantibeloppet uppgå till summan av de belopp som anges i 17 första meningen och 18 §§.
Lag (2015:700).
22 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. hur det primära solvenskapitalkravet ska beräknas enligt 6 §,
2. vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkringsföretag ska få tillstånd att använda företagsspecifika parametrar enligt 7 §,
3. vilka krav som ska vara uppfyllda för att ett försäkringsföretag ska få beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk utifrån en särskild metod enligt 8 §,
4. hur kapitalkravet för operativ risk ska beräknas enligt 9 §, och
5. hur justeringsbeloppet ska beräknas enligt 10 §.
Lag (2015:700).
9 kap. Interna modeller
1 § Ett försäkringsföretag får, efter tillstånd av Finansinspektionen, använda en intern modell för att beräkna solvenskapitalkravet. Ett sådant tillstånd får avse en fullständig intern modell eller en partiell intern modell.
Bestämmelserna i 8 kap. 1 och 2 §§ gäller även när solvenskapitalkravet beräknas med en intern modell.
Lag (2015:700).
2 § Tillstånd för ett försäkringsföretag att använda en intern
modell ska ges, om
1. försäkringsföretaget har ett för ändamålet lämpligt
utformat riskhanteringssystem som uppfyller kraven i 10 kap.
6 §, och
2. kraven i 6 och 9-18 §§ är uppfyllda.
Lag (2021:461).
Underrättelse till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten om en ansökan om tillstånd
2 a § Finansinspektionen ska underrätta Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om en ansökan om
tillstånd att använda en intern modell.
Lag (2021:461).
Hjälp av Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten vid prövning av en ansökan om
tillstånd
2 b § Finansinspektionen får begära hjälp av Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten när inspektionen
prövar en ansökan om tillstånd att använda en intern modell.
Lag (2021:461).
2 c § Finansinspektionen ska fatta beslut i fråga om tillstånd
att använda en intern modell inom sex månader från det att en
fullständig ansökan kom in till inspektionen.
Lag (2021:461).
3 § En partiell intern modell får användas för att beräkna
1. kapitalkravet för en eller flera av de risker eller undergrupper av risker som ingår i det primära solvenskapitalkravet enligt 8 kap. 6 §,
2. kapitalkravet för operativ risk enligt 8 kap. 9 §,
3. justeringsbeloppet enligt 8 kap. 10 §, eller
4. kombinationer av 1, 2 eller 3.
En partiell intern modell får tillämpas på hela verksamheten eller på en eller flera av försäkringsföretagets större affärsenheter.
Lag (2015:700).
4 § För att ett försäkringsföretag ska få tillstånd att
använda en partiell intern modell krävs, utöver det som anges
i 2 §, att
1. det finns godtagbara skäl att avgränsa tillämpningsområdet
för den interna modellen på det sätt som försäkringsföretaget
har gjort,
2. solvenskapitalkravet kan beräknas mer rättvisande utifrån
försäkringsföretagets riskprofil och bestämmelserna i 8 kap. 1
och 2 §§ än utifrån standardformeln enligt 8 kap. 5-11 §§, och
3. den partiella interna modellen kan integreras helt med de
beräkningar som ska ske enligt standardformeln.
För Finansinspektionens prövning gäller 2 a-2 c §§.
Lag (2021:461).
5 § Finansinspektionen får i samband med handläggningen av en ansökan om användning av en partiell intern modell som är avgränsad till att avse endast en eller flera risker eller undergrupper av risker, eller en eller flera större affärsenheter, eller avgränsad i båda dessa avseenden, förelägga ett försäkringsföretag att ge in en övergångsplan för hur företaget avser att utvidga modellens tillämpningsområde.
Lag (2015:700).
6 § När ett försäkringsföretag ansöker om tillstånd att använda en intern modell, ska företaget lämna in ett styrdokument för ändring av modellen. Styrdokumentet ska innehålla en förteckning eller specifikation över möjliga större och mindre ändringar av den interna modellen. När Finansinspektionen prövar ansökan, ska inspektionen också pröva om styrdokumentet kan godkännas.
Lag (2015:700).
7 § Ett försäkringsföretag som fått tillstånd att använda en
intern modell får göra mindre ändringar av denna i enlighet
med det styrdokument för ändring av den interna modellen som
godkänts av Finansinspektionen enligt 6 §.
För större ändringar i den interna modellen krävs tillstånd
från Finansinspektionen, som vid sin prövning ska tillämpa
kraven i 2 §. Vid prövningen gäller 2 a-2 c §§.
Samtliga ändringar av styrdokumentet ska godkännas av
Finansinspektionen, som vid sin prövning ska tillämpa kraven i
2 §. Vid prövningen gäller 2 c §.
Lag (2021:461).
8 § Ett försäkringsföretag som använder en intern modell får, efter tillstånd av Finansinspektionen, återgå till att helt eller delvis beräkna solvenskapital-kravet enligt standardformeln i 8 kap. 5-11 §§. Ett sådant tillstånd får ges endast om försäkringsföretaget har visat att det finns godtagbara skäl för en återgång till standardformeln.
Lag (2015:700).
9 § En intern modell ska användas i ett försäkringsföretags företagsstyrnings- och riskhanteringssystem, i dess beslutsprocesser och i den egna risk- och solvensbedömningen.
Styrelsen ska ansvara för att säkerställa att utformningen och användningen av den interna modellen är ändamålsenlig och ger ett tillfredsställande uttryck för riskprofilen.
Lag (2015:700).
10 § Den beräkning av sannolikhetsfördelning som ligger till grund för en intern modell ska bygga på
1. relevanta försäkringsmatematiska och statistiska tekniker som stämmer överens med de metoder som används för beräkning av försäkringstekniska avsättningar, och
2. realistiska antaganden som ska kunna motiveras av försäkringsföretaget.
Uppgifter som används för den interna modellen ska vara lämpade för ändamålet. De ska vara korrekta, fullständiga och aktuella.
Försäkringsföretaget ska minst en gång per år uppdatera de uppgifter som används för beräkningen av sannolikhetsfördelningen.
Lag (2015:700).
11 § Ett försäkringsföretag får i en intern modell ta hänsyn till inbördes beroenden inom och mellan olika risker
(diversifieringseffekter), om de metoder som används är ändamålsenliga.
Lag (2015:700).
12 § Ett försäkringsföretag får i en intern modell beakta effekterna av riskreduceringstekniker, om företaget även fullt ut inkluderar de risker som är förenade med dessa tekniker.
Lag (2015:700).
13 § Ett försäkringsföretag ska i en intern modell ta hänsyn till värdet av garantier och optioner i ingångna försäkringsavtal.
Lag (2015:700).
14 § Ett försäkringsföretag ska i en intern modell beakta alla förväntade utbetalningar till försäkringstagare och andra ersättningsberättigade, oavsett om betalningarna är garanterade genom avtal eller inte.
Lag (2015:700).
15 § Ett försäkringsföretag ska kalibrera en intern modell på ett sätt som ger försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade en skyddsnivå som är likvärdig med den nivå som anges i 8 kap. 1 §.
Lag (2015:700).
16 § Ett försäkringsföretag som använder en intern modell ska minst en gång per år granska vad som gett upphov till vinster eller orsakat förluster inom de olika större affärsenheterna.
Analysen ska visa hur den kategorisering av risker som har valts i den interna modellen förklarar källor och orsaker till vinster och förluster. Riskkategoriseringen ska återspegla försäkringsföretagets riskprofil.
Lag (2015:700).
17 § En intern modell ska regelbundet valideras. Valideringen ska innefatta en utvärdering av modellens funktion och en kontroll av att modellen är lämplig med hänsyn till företagets riskprofil.
Lag (2015:700).
18 § Ett försäkringsföretag som använder en intern modell ska dokumentera
1. hur den är utformad och fungerar,
2. att den stämmer överens med de krav som gäller för interna modeller enligt 9-17 §§,
3. vilka omständigheter som skulle kunna medföra att den inte fungerar effektivt, och
4. vilka större ändringar som gjorts i den enligt 7 §.
Lag (2015:700).
19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. förutsättningarna för tillstånd att använda en fullständig
eller partiell intern modell enligt 1, 2 och 3-5 §§,
2. förutsättningarna för ändring av en intern modell och
styrdokument enligt 6 och 7 §§,
3. krav på användning av statistiska kvalitetsnormer för en
intern modell enligt 9-14 §§,
4. kalibrering av en intern modell enligt 15 §,
5. validering av en intern modell enligt 17 §, och
6. krav på dokumentation enligt 18 §.
Lag (2021:461).
10 kap. Företagsstyrning
1 § Ett försäkringsföretag ska ha ett företagsstyrningssystem som säkerställer att företaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt.
Systemet ska ses över regelbundet av företaget.
Lag (2015:700).
2 § Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa styrdokument för
1. riskhantering,
2. internkontroll,
3. internrevision,
4. verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 19 §,
5. uppgiftslämnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av uppgifterna, och
6. ändring av företagets interna modell, om en sådan modell används.
Styrdokumenten ska fastställas av styrelsen. De ska utvärderas och ses över minst en gång per år.
Lag (2015:700).
3 § Ett försäkringsföretag ska ha system, resurser och rutiner som är lämpliga för att verksamheten ska kunna bedrivas med kontinuitet och i enlighet med gällande regler.
Ett försäkringsföretag ska ha en beredskapsplan.
Lag (2015:700).
4 § Ett försäkringsföretag ska ha funktioner för riskhantering, regelefterlevnad och internrevision samt en aktuariefunktion (centrala funktioner).
Lag (2015:700).
5 § Ett försäkringsföretag ska säkerställa att den som ingår i
styrelsen för företaget eller är verkställande direktör i det,
eller är ersättare för någon av dem, eller den som ansvarar
för eller utför arbete i en central funktion i företaget
uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 § första stycket 4.
Försäkringsföretaget ska snarast möjligt till
Finansinspektionen anmäla ändringar av vilka som ingår i dess
ledning enligt första stycket eller som ansvarar för en
central funktion i företaget.
Försäkringsföretaget ska underrätta inspektionen om någon av
de personer som avses i första stycket har ersatts på grund av
att han eller hon inte längre uppfyller lämplighetskraven.
Lag (2020:400).
6 § Ett försäkringsföretag ska ha ett system för riskhantering som ska innehålla de strategier, processer och rapporteringsrutiner som behövs för att säkerställa att företaget fortlöpande kan identifiera, värdera, övervaka, hantera och rapportera risker samt beroenden mellan risker.
Systemet ska vara integrerat i företagets organisations- och beslutsstruktur. Det ska vara utformat med lämplig hänsyn till de personer som leder företaget eller annars ingår i en central funktion.
Lag (2015:700).
7 § Ett försäkringsföretags system för riskhantering ska avse såväl de risker som täcks av solvenskapitalkravet, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, som risker som inte, eller endast delvis, beaktas vid beräkningen av detta.
Systemet ska omfatta
1. försäkringsrisker,
2. matchningsrisker,
3. investeringsrisker, särskilt avseende derivatinstrument och liknande åtaganden,
4. likviditets- och koncentrationsrisker,
5. operativa risker,
6. risker hänförliga till återförsäkring och andra riskreduceringstekniker, och
7. beroenden mellan risker som företaget är eller kan komma att bli exponerade för.
Ett försäkringsföretags styrdokument för riskhantering enligt 2 § 1 ska omfatta de risker som avses i andra stycket 1-6.
I ett försäkringsföretag som använder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 § ska styrdokument för riskhantering också innehålla riktlinjer för volatilitetsjusteringen.
Lag (2015:700).
8 § Ett försäkringsföretag som använder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 § eller volatilitetsjustering enligt 5 kap.
9 § ska
1. upprätta en likviditetsplan, och
2. regelbundet utvärdera sin användning av justeringar.
Lag (2015:700).
9 § Ett försäkringsföretag ska regelbundet bedöma hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna och de medräkningsbara kapitalbasmedlen är för de antaganden som ligger till grund för fastställandet av den ränta som används vid beräkningen av den bästa skattningen av framtida kassaflöden.
Lag (2015:700).
10 § Ett försäkringsföretag som använder bedömningar från externa kreditvärderingsinstitut vid beräkningar av de försäkringstekniska avsättningarna eller solvenskapitalkravet ska, när det är möjligt, göra en egen bedömning av de externa värderingarna.
Lag (2015:700).
11 § Ett försäkringsföretag ska genomföra en egen risk- och solvensbedömning.
I den egna risk- och solvensbedömningen ska försäkringsföretaget göra en bedömning av
1. företagets totala solvensbehov med hänsyn till dess specifika riskprofil, risktolerans och affärsstrategi,
2. företagets fortlöpande efterlevnad av bestämmelserna om solvens- och minimikapitalkraven, eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, samt försäkringstekniska avsättningar, och
3. hur betydande skillnaderna är mellan företagets riskprofil och de antaganden om risker som har legat till grund för beräkningen av solvenskapitalkravet eller ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §.
För bedömningen enligt andra stycket 1 ska försäkringsföretaget ha processer som säkerställer att de risker som företaget är eller kan komma att bli exponerade för, på såväl kort som lång sikt, identifieras och värderas.
Företaget ska kunna redovisa de metoder som använts vid bedömningen.
Ett försäkringsföretag som använder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 §, volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 §, en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur enligt 5 kap.
10 § eller ett tillfälligt avdrag vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. 12 §, ska i den bedömning som avses i andra stycket 2 göra en bedömning av efterlevnaden av bestämmelserna om solvens- och minimikapitalkraven, såväl med som utan användning av matchningsjustering, volatilitetsjustering, justerad riskfri räntestruktur eller tillfälligt avdrag vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna.
Den egna risk- och solvensbedömningen ska ingå som en integrerad del i ett försäkringsföretags affärsstrategier och ska beaktas vid företagets strategiska beslut.
Lag (2015:700).
12 § Ett försäkringsföretag ska genomföra en egen risk- och solvensbedömning minst en gång per år. Om en väsentlig förändring skett av de risker som försäkringsföretaget är utsatt för, ska en ny sådan bedömning genomföras snarast möjligt.
Lag (2015:700).
13 § Ett försäkringsföretag ska rapportera resultatet av varje egen risk- och solvensbedömning till Finansinspektionen.
Lag (2015:700).
14 § Ett försäkringsföretag ska ha ett system för internkontroll.
Systemet ska omfatta förvaltnings- och redovisningsmetoder, ramar för internkontrollen, lämpliga rapporteringsrutiner och en funktion för regelefterlevnad.
Lag (2015:700).
15 § Funktionen för riskhantering ska ges en struktur som underlättar genomförande av riskhanteringssystemet.
Lag (2015:700).
16 § Funktionen för regelefterlevnad ska
1. rapportera till styrelsen och den verkställande direktören i fråga om efterlevnaden av
a) bestämmelserna i denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
b) bestämmelser som har meddelats av Europeiska kommissionen med anledning av Solvens II-direktivet, och
c) de riktlinjer och rekommendationer som har meddelats med anledning av det direktivet av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Finansinspektionen och, om företaget har inrättat en sekundäretablering i ett land inom EES, den behöriga myndigheten i det landet,
2. lämna råd till företagets styrelse och den verkställande direktören om förebyggande av bristande efterlevnad av bestämmelser enligt 1,
3. bedöma konsekvenserna av förändringar i bestämmelser, riktlinjer och rekommendationer enligt 1, och
4. identifiera och bedöma risker för bristande efterlevnad av bestämmelser, riktlinjer och rekommendationer enligt 1.
Lag (2015:700).
17 § Funktionen för internrevision ska
1. utvärdera systemet för internkontroll,
2. utvärdera andra delar av företagsstyrningssystemet, och
3. rapportera resultat och lämna rekommendationer efter utvärderingarna till företagets styrelse.
Funktionen för internrevision ska utföra sina uppgifter med opartiskhet och vara oberoende från den verksamhet som utvärderas.
Lag (2015:700).
18 § Aktuariefunktionen ska
1. samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstekniska beräkningarna och utredningarna,
2. bistå styrelsen och den verkställande direktören och på eget initiativ rapportera till dem i frågor som rör metoder, beräkningar och bedömningar av
a) de försäkringstekniska avsättningarna,
b) värderingen av försäkringsriskerna, och
c) återförsäkringsskydd och andra riskreduceringstekniker, och
3. bidra till företagets riskhanteringssystem.
Den som ska ansvara för eller utföra uppgifter i aktuariefunktionen ska ha de kunskaper och erfarenheter av funktionens uppgifter som är tillräckliga med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av riskerna i företagets verksamhet.
Finansinspektionen får för ett försäkringsföretag som har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b § besluta om undantag från villkoren för behörighet för den som ansvarar för eller utför uppgifter i aktuariefunktionen och från kravet att upprätta en aktuariefunktion.
Lag (2015:700).
19 § Ett försäkringsföretag får, med de begränsningar som följer av 20 §, uppdra åt någon annan att utföra ett visst arbete och vissa funktioner som ingår i företagets försäkringsrörelse (uppdragsavtal). Ett sådant uppdrag inskränker dock inte företagets ansvar enligt denna lag.
Lag (2015:700).
20 § Ett uppdragsavtal får inte avse operativ verksamhet eller funktioner som är av väsentlig betydelse, om det kan leda till att
1. kvaliteten i företagsstyrningssystemet försämras väsentligt,
2. den operativa risken i företaget ökar väsentligt,
3. Finansinspektionens möjlighet att utöva tillsyn försämras, eller
4. försäkringstagarnas möjlighet till tillfredsställande och fortlöpande service inte kan upprätthållas.
Lag (2015:700).
21 § Ett försäkringsföretag som har ingått ett uppdragsavtal som avser sådan operativ verksamhet eller sådana funktioner som är av väsentlig betydelse ska innan avtalet börjar gälla anmäla detta till Finansinspektionen. Ett försäkringsföretag ska snarast möjligt anmäla till Finansinspektionen om det inträffar väsentliga förändringar inom den operativa verksamheten eller funktionerna.
Lag (2015:700).
22 § Ett försäkringsföretag som ingår ett uppdragsavtal ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att uppdragstagaren
1. samarbetar med Finansinspektionen när det gäller den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet,
2. ger försäkringsföretaget, dess revisorer och Finansinspektionen tillgång till uppgifter som rör den verksamhet eller de funktioner som omfattas av uppdragsavtalet, och
3. ger Finansinspektionen faktiskt tillträde till uppdragstagarens lokaler.
Lag (2015:700).
23 § Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa försäkringstekniska riktlinjer. Riktlinjerna ska kompletteras med ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag.
Försäkringstekniska riktlinjer för livförsäkring ska ges in till Finansinspektionen senast den dag de börjar användas eller ändras.
Tillsammans med riktlinjerna ska det lämnas en redogörelse för de konsekvenser som riktlinjerna får för försäkringsföretaget samt för försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar.
Om det med hänsyn till försäkringarnas beskaffenhet eller av något annat särskilt skäl saknas anledning att upprätta ett försäkringstekniskt beräkningsunderlag, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag från skyldigheten att upprätta ett sådant underlag.
Lag (2015:700).
24 § Ett försäkringsföretag ska upprätta och följa riktlinjer för hantering av intressekonflikter mellan företagets intressenter.
Lag (2015:700).
25 § Styrelsen ska fastställa försäkringstekniska riktlinjer och riktlinjer för hantering av intressekonflikter.
Riktlinjerna ska utvärderas och ses över minst en gång per år.
Lag (2015:700).
26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vad ett system för riskhantering enligt 6 § ska innehålla när ett försäkringsföretag fått tillstånd att använda en partiell eller fullständig intern modell,
2. innehållet i de riktlinjer för volatilitetsjustering som avses i 7 § fjärde stycket,
3. innehållet i en sådan likviditetsplan som avses i 8 § 1,
4. kraven på regelbundna utvärderingar som ska göras av försäkringsföretag som använder matchnings- eller volatilitetsjustering enligt 8 § 2,
5. kraven på regelbundna utvärderingar som ska göras av försäkringsföretag när det gäller företagets känslighet för de antaganden som ligger till grund för fastställandet av den relevanta riskfria räntestrukturen enligt 9 §,
6. hur en sådan egen bedömning som avses i 10 § ska genomföras,
7. rapportering av resultat av den egna risk- och solvensbedömning enligt 13 §,
8. vad funktionen för riskhantering enligt 15 § ska ansvara för när ett försäkringsföretag fått tillstånd att använda en partiell eller fullständig intern modell,
9. villkor för behörighet för den som ska ansvara för eller utföra uppgifter i aktuariefunktionen enligt 18 §,
10. innehållet i försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag som avses i 23 §, och
11. vilka uppgifter som riktlinjer för hantering av intressekonflikter enligt 24 § ska omfatta.
Lag (2015:700).
11 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för försäkringsaktiebolag
1 § För försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för
aktiebolag i allmänhet, om inte något annat följer av denna
lag eller är särskilt föreskrivet. Hänvisningar i
aktiebolagslagen (2005:551) till bestämmelser i samma lag ska
i de fall de förekommer avse de bestämmelser i denna lag som
gäller i stället för eller utöver bestämmelserna i
aktiebolagslagen.
I fråga om försäkringsaktiebolag ska det som anges om
Bolagsverket i följande bestämmelser avse Finansinspektionen:
- 8 kap. 9 och 30 §§ samt 37 § andra stycket aktiebolagslagen,
- 23 kap. 45 b § aktiebolagslagen,
- 24 kap. 47 § aktiebolagslagen, och
- 24 a kap. 24 § aktiebolagslagen.
Bestämmelserna i 32 kap. aktiebolagslagen om aktiebolag med
särskild vinstutdelningsbegränsning gäller inte för
försäkringsaktiebolag.
Lag (2022:1650).
2 § Om teckning av aktier innebär att någon som inte har prövats enligt 2 kap. 4 § första stycket 3 kommer att ha ett kvalificerat innehav i försäkringsaktiebolaget, får bolaget inte bildas utan att en sådan prövning görs. Om personen vid den prövningen inte anses lämplig, får bolaget inte bildas.
3 § Ett försäkringsaktiebolags bolagsordning ska, utöver det som följer av 3 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551), innehålla uppgift om huruvida
1. rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som mottagen återförsäkring, och
2. bolaget ska driva försäkringsrörelse utanför EES.
I ett livförsäkringsaktiebolag gäller, i stället för 3 kap. 3 §
aktiebolagslagen, att det i bolagsordningen ska anges hur bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst eller på annat sätt täcka bolagets förlust.
4 § Den skyldighet att kalla till bolagsstämma som Bolagsverket har enligt 7 kap. 17 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) ska för försäkringsaktiebolag i stället gälla för Finansinspektionen.
Lag (2013:745).
5 § Utöver 7 kap. 47 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att bolagsstämman i ett försäkringsaktiebolag inte får fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för de försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har rätt till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.
6 § Utöver 7 kap. 50 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst, att talan får föras mot ett bolagsstämmobeslut som strider mot de försäkringstekniska riktlinjerna.
Lag (2015:700).
7 § I stället för 8 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att ett försäkringsaktiebolag ska ha en styrelse med minst tre ledamöter. I ett försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska mer än hälften av styrelseledamöterna vara personer som varken är anställda i bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag.
I ett försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska minst en av styrelseledamöterna utses av försäkringstagarna eller av någon intressegrupp som har anknytning till dem. Sådan styrelseledamot får inte vara
1. aktieägare i bolaget,
2. anställd i bolaget, eller
3. aktieägare, anställd eller styrelseledamot i företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag.
7 a § Skyldigheten enligt 8 kap. 46 a § aktiebolagslagen
(2005:551) för styrelsen i ett publikt aktiebolag att årligen fastställa en skriftlig arbetsordning för sitt arbete gäller även för styrelsen i ett privat försäkringsaktiebolag.
Detsamma gäller skyldigheten enligt 8 kap. 46 b § samma lag för styrelsen i ett publikt aktiebolag att i skriftliga instruktioner ange arbetsfördelningen mellan bolagsorganen.
Styrelsens ordförande ska bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som anges i denna paragraf.
Lag (2014:552).
7 b § I fråga om revisionsutskott ska ett
försäkringsaktiebolag som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 eller 20 § anses som ett sådant aktiebolag som
avses i 8 kap. 49 a § aktiebolagslagen (2005:551).
Lag (2016:439).
8 § Bolagsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i ett försäkringsaktiebolag lämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet gäller har i andra företag.
9 § I stället för 8 kap. 27 § aktiebolagslagen (2005:551)
gäller att styrelsen i ett försäkringsaktiebolag ska utse en verkställande direktör. Den verkställande direktören får inte vara ordförande i styrelsen.
10 § För försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska andra stycket tillämpas i stället för 8 kap. 23 § andra stycket och 34 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551).
Bestämmelserna om jäv i 8 kap. 23 § första stycket 3 och 34 §
första stycket 3 aktiebolagslagen gäller inte om
1. försäkringsaktiebolaget äger samtliga aktier i bolagets motpart, och
2. motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst.
11 § Utöver 8 kap. 41 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att styrelsen eller någon annan ställföreträdare för ett försäkringsaktiebolag inte får företa en rättshandling eller någon annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för de försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade som på grund av försäkringsavtal har rätt till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.
En ställföreträdare för bolaget får inte heller följa en anvisning av bolagsstämman eller något annat bolagsorgan, om anvisningen inte gäller därför att den strider mot denna lag.
12 § I stället för 9 kap. 13-16 §§ aktiebolagslagen
(2005:551) gäller för försäkringsaktiebolag att minst en revisor som bolagsstämman har utsett ska vara auktoriserad revisor.
Lag (2013:235).
13 § Vid tillämpningen av 9 kap. 17 § och 10 kap. 10 §
aktiebolagslagen (2005:551) om jäv för revisor och lekmannarevisor ska försäkringsaktiebolag anses som aktiebolag som avses i 9 kap. 13 eller 14 § samma lag.
13 a § I fråga om uppdragstid för revisorn ska ett
försäkringsaktiebolag som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 eller 20 § anses som ett sådant aktiebolag som
avses i 9 kap. 21 a § aktiebolagslagen (2005:551).
Möjligheten enligt den paragrafen att förlänga
revisionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra år gäller
dock inte uppdrag i ett försäkringsaktiebolag.
Lag (2016:439).
13 b § I fråga om en domstols entledigande av revisorn ska
ett försäkringsaktiebolag som inte har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som ett sådant aktiebolag
som avses i 9 kap. 22 a § aktiebolagslagen (2005:551).
Lag (2016:439).
EU:s revisorsförordning
13 c § Bestämmelser om revision av försäkringsaktiebolag som
inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § eller
vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en
reglerad marknad finns även i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda
krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt
intresse och om upphävande av kommissionens beslut
2005/909/EG.
Lag (2016:439).
14 § För livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst gäller inte följande bestämmelser i aktiebolagslagen
(2005:551):
1. 11 kap. 11 § om upptagande av vissa penninglån,
2. 12 kap. om fondemission,
3. 14 kap. om emission av teckningsoptioner, och
4. 15 kap. om emission av konvertibler.
15 § Ett livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst får inte ta upp ett penninglån på villkor att lånet ska betalas på något annat sätt än med ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet.
16 § I ett livförsäkringsaktiebolag får vinstutdelning ske bara om det följer av bolagsordningen.
Bestämmelserna i 19 kap. 13-30 §§ aktiebolagslagen (2005:551)
om vissa publika aktiebolags förvärv av egna aktier gäller inte för livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst.
17 § Årsvinsten i ett livförsäkringsaktiebolag och belopp som förs över från bundet eget kapital till fritt eget kapital i bolaget ska användas för återbäring, i den utsträckning inte
1. vinsten eller det överförda beloppet får tas i anspråk för vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt bestämmelser i bolagsordningen, eller
2. annat följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
18 § Ett livförsäkringsaktiebolag ska gottskriva återbäring
till försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade med
en fördelning som utgår från försäkringens bidrag till
överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i
försäkringsavtalet eller i bolagsordningen.
Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) ska rätten till återbäring
bestämmas enligt samma fördelning och principer som skulle ha
gällt för försäkringsfall, om inte en avvikelse är försvarlig
med hänsyn till det kvarvarande försäkringstagarkollektivets
rätt till återbäring eller försäkringsbolagets ekonomiska
situation.
Lag (2019:740).
18 a § Har upphävts genom
lag (2015:68).
19 § Livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst ska ha en konsolideringsfond. Konsolideringsfonden får sättas ned bara för att täcka förluster eller för ett annat ändamål som anges i bolagsordningen. En sådan nedsättning får bara beslutas av bolagsstämman.
20 § Villkor om vinstutdelning som införs i bolagsordningen för ett livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst får godkännas bara om
1. beslutet har biträtts vid bolagsstämman av aktieägare som företräder minst nio tiondelar av samtliga aktier i bolaget,
2. de försäkringstagare vars rätt berörs av villkoret har underrättats om att detta tas in eller ändras,
3. högst femtio procent av de underrättade försäkringstagare som hörts av eller högst tio procent av samtliga underrättade försäkringstagare motsätter sig ändringen,
4. ändringen inte kan antas försämra rätten för försäkringstagare och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar.
Första stycket 4 gäller även villkor i bolagsordningen om förlusttäckning.
En sådan underrättelse som avses i första stycket 2 ska ske genom att en redogörelse för ändringen av bolagsordningen och dess konsekvenser tillställs försäkringstagarna på deras senast kända postadress.
Första stycket 2-4 och tredje stycket gäller även när en livförsäkring övergår från en verksamhet där vinstutdelning inte är tillåten till en vinstutdelande verksamhet genom fusion eller överlåtelse av försäkringsbestånd, om det inte finns särskilda skäl för undantag. Det som föreskrivs om godkännande av villkor om vinstutdelning gäller då i stället tillstånd att verkställa fusionsplan och överlåtelseavtal.
21 § För ett livförsäkringsaktiebolag som driver verksamhet
utan villkor om vinstutdelning i bolagsordningen och som ska
övergå till vinstutdelande verksamhet får sådana villkor om
vinstutdelning som avses i 20 § godkännas bara om
uppskrivningsfonden, konsolideringsfonden,
kapitalandelsfonden, fonden för verkligt värde, fonden för
utvecklingsutgifter och andra övervärden i bolaget, med avdrag
för aktiekapitalet och överkursfonderna, gottskrivs
försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund
av försäkringarna som återbäring eller på annat sätt.
Lag (2020:993).
Minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden och
reservfonden
22 § Vid minskning av aktiekapitalet i ett försäkringsaktiebolag för avsättning till fritt eget kapital eller för återbetalning till aktieägarna gäller inte 20 kap.
23-29 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället gäller 23-27 §§ i det här kapitlet.
Lag (2014:552).
23 § Om minskningsbeloppet helt eller delvis ska användas för ändamål som avses i 20 kap. 1 § första stycket 2 eller 3 aktiebolagslagen (2005:551), får bolaget inte verkställa minskningsbeslutet utan tillstånd från allmän domstol.
Finansinspektionen får besluta att aktiekapitalet får minskas utan tillstånd från allmän domstol, om bolaget samtidigt vidtar åtgärder som medför att varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapital minskar.
24 § Bolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa ett minskningsbeslut enligt 23 § hos tingsrätten i den ort där styrelsen har sitt säte. Ansökan ska ges in inom två månader efter det att minskningsbeslutet registrerades. Tillsammans med ansökan ska bolaget ge in ett bevis om att minskningsbeslutet har registrerats.
25 § Domstolen ska omgående inhämta Finansinspektionens yttrande om och i så fall i vilken utsträckning minskningen kan komma att inverka på den rätt som tillkommer försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. Om domstolen med hänsyn till yttrandets innehåll finner att minskningen inte bör verkställas, ska ansökan genast avslås. I annat fall ska domstolen kalla bolagets borgenärer och förelägga dem som vill motsätta sig ansökan att senast en viss dag skriftligen anmäla detta hos domstolen. Domstolen ska dock inte kalla de borgenärer vilkas anspråk avser en fordran på lön, pension eller annan ersättning som omfattas av lönegaranti enligt lönegarantilagen (1992:497).
Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att den som inte gör någon anmälan ska anses ha medgett ansökan. I kallelsen ska ett kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande tas in.
Domstolen ska se till att kallelsen skyndsamt kungörs i Post-
och Inrikes Tidningar.
26 § Tillstånd ska ges, om inte någon av de borgenärer som har kallats motsätter sig ansökan inom förelagd tid eller om det visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar. Att en försäkringstagare eller någon annan ersättningsberättigad på grund av en försäkring motsätter sig ansökan utgör dock inte något hinder, om Finansinspektionens yttrande ger grund för att ge tillstånd.
27 § Domstolen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar enligt 24 § och om lagakraftvunna beslut som meddelats med anledning av sådana ansökningar.
28 § I stället för 20 kap. 30 § aktiebolagslagen (2005:551)
gäller för försäkringsaktiebolag att vinstutdelning inte får beslutas utan tillstånd från allmän domstol under tre år efter registreringen av ett beslut om minskning av aktiekapitalet för förlusttäckning. Tillstånd behövs dock inte om aktiekapitalet efter eller i samband med minskningsbeslutet har ökats med minst minskningsbeloppet. I fråga om domstolens tillstånd gäller 24-27 §§ i tillämpliga delar.
29 § I stället för 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen (2005:551)
gäller för försäkringsaktiebolag att minskning av den bundna
överkursfonden och reservfonden får ske för återbetalning till
aktieägarna eller något annat ändamål, om allmän domstol med
tillämpning av 24-26 §§ ger tillstånd till minskningen.
Lag (2020:993).
Lån m.m. till närstående
30 § I stället för 21 kap. 1-4 §§ aktiebolagslagen (2005:551)
om penninglån och ställande av säkerhet gäller 4 kap. 9 § denna lag för en sådan person som avses i 21 kap. 1 § 2 aktiebolagslagen och för en person eller ett företag som har en sådan anknytning som avses i 3-5 samma paragraf till denna person.
31 § Ett försäkringsaktiebolag får vara överlåtande bolag vid en fusion bara om ett annat svenskt försäkringsaktiebolag eller en motsvarande juridisk person med hemvist i ett annat land inom EES än Sverige är övertagande bolag.
32 § Vid fusion med ett försäkringsaktiebolag tillämpas inte
23 kap. 19-21, 22-24, 45, 45 a och 45 c-45 e §§
aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas 33-35 §§ i
detta kapitel. I 37 § finns det särskilda bestämmelser om
fusion genom absorption av ett helägt dotterbolag.
Lag (2022:1650).
33 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga bolag,
ska såväl det eller de överlåtande bolagen som det övertagande
bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att
verkställa planen. Vid en gränsöverskridande fusion ska
ansökan göras av det eller de svenska bolag som deltar i
fusionen.
Vid fusion genom kombination ska bolagen dessutom ansöka om
tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av bolagsordningen
enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget. Vid
gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det övertagande
bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska ges in inom en månad
efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag. Om planen
har registrerats enligt 23 kap. 14 § första stycket
aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att ansökan ska
ges in senast två år efter det att en uppgift om att planen
har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt första stycket och om beslut som har meddelats med
anledning av sådana ansökningar.
Lag (2022:1650).
34 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska det prövas att försäkringstagarna och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
35 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 33 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller
till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning
eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)
eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20
januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om
prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den
nämnda förordningen,
3. vid kombination, revisorsyttrandena enligt 23 kap. 11 §
aktiebolagslagen (2005:551) inte utvisar att de överlåtande
bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande
bolaget uppgår till minst aktiekapitalet i detta,
4. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har
tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 §
eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i
övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med
försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen,
5. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
6. det enligt 23 kap. 36 c § aktiebolagslagen finns hinder mot
att ett eller flera av de svenska bolagen deltar i en
gränsöverskridande fusion,
7. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga
ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt
undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för
brottsliga ändamål, eller
8. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9)
om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner,
delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte
har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår
enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG)
nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort
tid, får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex
månader.
Lag (2022:1650).
36 § I stället för det som föreskrivs i 23 kap. 25 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) om tidpunkten för anmälan av fusionen för registrering ska anmälan göras senast två månader från det att Finansinspektionens tillstånd att verkställa fusionsplanen har vunnit laga kraft.
Lag (2013:456).
37 § Vid absorption av ett helägt dotterbolag tillämpas inte
23 kap. 32 och 33 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället
ska moderbolaget ansöka om tillstånd att verkställa
fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska ges in
senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit
gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats
enligt 23 kap. 30 § aktiebolagslagen, gäller dessutom att
ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om
att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §
samma lag.
I ett ärende som avser absorption av ett helägt dotterbolag
gäller 34 och 35 §§ i tillämpliga delar. Det som anges om
överlåtande bolag ska avse dotterbolag och det som anges om
övertagande bolag ska avse moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt första stycket och om beslut som har meddelats med
anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en
sådan underrättelse registrera tillståndet enligt 23 kap. 34 §
aktiebolagslagen.
Lag (2022:1650).
38 § Det som anges i 23 kap. 56 § tredje stycket
aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte.
I stället gäller för ett försäkringsaktiebolag, utöver det som
anges i 7 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen och 23
kap. 56 § första stycket samma lag, att talan inte får väckas
efter det att Finansinspektionen eller en domstol genom ett
beslut som har fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 33-
35 §§ att verkställa fusionsplanen.
Lag (2022:1650).
39 § När ett försäkringsaktiebolag genomför en inhemsk delning
tillämpas 40-43 §§.
Ett försäkringsaktiebolag får inte genom inhemsk delning
överlåta verksamhet som bara får drivas efter tillstånd till
ett bolag som inte har ett sådant tillstånd.
Lag (2022:1650).
40 § Ett försäkringsaktiebolag behöver inte underrätta sina kända borgenärer enligt 24 kap. 21 § aktiebolagslagen
(2005:551).
Lag (2022:1650).
41 § Bolagsverket ska inte kalla ett försäkringsaktiebolags borgenärer enligt 24 kap. 24 § aktiebolagslagen (2005:551). I stället ska verket inhämta ett yttrande från Finansinspektionen. Yttrandet ska innehålla uppgift om huruvida
1. försäkringsaktiebolagets försäkringstagare och andra borgenärer har tillförsäkrats en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden och borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet, och
2. de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen kan anses förenlig med försäkringstagares och andra fordringsägares intressen.
Lag (2022:1650).
42 § När Finansinspektionen har kommit in med sitt yttrande och den tid inom vilken borgenärerna kan motsätta sig ansökan enligt 24 kap. 25 § aktiebolagslagen (2005:551) har gått ut, ska Bolagsverket överlämna ärendet till tingsrätten i den ort där styrelsen i det överlåtande bolaget har sitt säte.
Lag (2022:1650).
43 § I stället för 24 kap. 26 § aktiebolagslagen (2005:551)
gäller att allmän domstol ska avslå en ansökan om tillstånd att verkställa delningsplanen om
1. det inte av Finansinspektionens yttrande framgår att
a) försäkringsaktiebolagets försäkringstagare och andra borgenärer har tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 42 § 1, eller
b) de deltagande bolagens ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen kan anses förenlig med försäkringstagares och andra fordringsägares intressen, och
2. det inte visas att de borgenärer som har motsatt sig ansökan har fått full betalning eller har betryggande säkerhet för sina fordringar.
Att någon av försäkringsaktiebolagets borgenärer motsätter sig ansökan innebär inte att ansökan ska avslås, om Finansinspektionens yttrande ger grund för att tillstånd ska ges.
Om domstolen anser det nödvändigt får den begära att Finansinspektionen kompletterar sitt yttrande.
Lag (2022:1650).
44 § När ett försäkringsaktiebolag genomför en
gränsöverskridande delning tillämpas 44 a-44 e §§ i stället
för 24 kap. 21-26, 45, 46, 48 och 49 §§ aktiebolagslagen
(2005:551).
Lag (2022:1650).
44 a § När delningsplanen har blivit gällande i bolaget, ska
bolaget ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att
verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det
att delningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om
delningsplanen har registrerats enligt 24 kap. 16 § första
stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom att
ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift om
att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap. 3 §
samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om
ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av
sådana ansökningar.
Lag (2022:1650).
44 b § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att
verkställa en delningsplan ska det prövas om bolagets
borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett
sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska
förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan
säkerhet.
Lag (2022:1650).
44 c § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 44 a §,
om
1. delningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller
till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning
eller mot bolagsordningen,
2. delningen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)
eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 om kontroll av
företagskoncentrationer eller om prövning av delningen pågår
enligt konkurrenslagen eller den nämnda förordningen,
3. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen
(2005:551) inte visar att den del av det överlåtande bolaget
som ska övertas av det nybildade bolaget har ett verkligt
värde för detta bolag som uppgår till minst dess aktiekapital,
4. revisorsyttrandena enligt 24 kap. 13 § aktiebolagslagen vid
partiell delning eller delning genom separation inte visar att
det överlåtande bolaget har full täckning för det bundna egna
kapitalet,
5. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan
betryggande säkerhet som avses i 44 b § eller bolagets
ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att delningen inte
kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra
fordringsägares intressen,
6. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
7. det enligt 24 kap. 32 § aktiebolagslagen finns hinder mot
att det överlåtande bolaget deltar i en gränsöverskridande
delning,
8. delningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga
ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt
undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för
brottsliga ändamål, eller
9. delningen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9)
om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner,
delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte
har inletts.
Om ansökan inte kan bifallas på grund av att prövning pågår
enligt konkurrenslagen eller enligt rådets förordning (EG) nr
139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort tid,
får tillståndsfrågan förklaras vilande under högst sex
månader.
Lag (2022:1650).
44 d § Om ett övertagande bolag som ska ha sin hemvist i
Sverige ska bedriva försäkringsrörelse enligt denna lag gäller
utöver det som anges i 24 kap. 53 § aktiebolagslagen
(2005:551) att Bolagsverket får registrera det övertagande
bolaget endast om Finansinspektionen eller en domstol genom
ett beslut som har fått laga kraft har gett bolaget tillstånd
att driva sådan rörelse.
Lag (2022:1650).
44 e § Det som anges i 24 kap. 61 § tredje stycket
aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte.
I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första
stycket aktiebolagslagen och 24 kap. 61 § första stycket samma
lag, att talan inte får väckas efter det att
Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har
fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 44 a-44 c §§ att
verkställa delningsplanen.
Lag (2022:1650).
44 f § När ett försäkringsaktiebolag genomför en
gränsöverskridande ombildning tillämpas inte 24 a kap. 21-23
och 25-27 §§ aktiebolagslagen (2005:551). I stället tillämpas
44 g-44 j §§ i detta kapitel.
Lag (2022:1650).
44 g § När ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget,
ska det ansöka hos Finansinspektionen om tillstånd att
verkställa planen. Ansökan ska ges in inom en månad efter det
att ombildningsplanen har blivit gällande i bolaget. Om
ombildningsplanen har registrerats enligt 24 a kap. 13 §
första stycket aktiebolagslagen (2005:551), gäller dessutom
att ansökan ska ges in senast två år efter det att en uppgift
om att planen har registrerats har kungjorts enligt 27 kap.
3 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om
ansökningarna och om beslut som har meddelats med anledning av
sådana ansökningar.
Lag (2022:1650).
44 h § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att
verkställa en ombildningsplan ska det prövas om bolagets
borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett
sådant skydd behövs med hänsyn till bolagets ekonomiska
förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan
säkerhet.
Lag (2022:1650).
44 i § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 44 g §,
om
1. bolagets borgenärer inte har tillförsäkrats en sådan
betryggande säkerhet som avses i 44 h § eller bolagets
ekonomiska förhållanden i övrigt är sådana att ombildningen
inte kan anses förenlig med försäkringstagares eller andra
fordringsägares intressen,
2. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
3. ombildningsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller
till sitt innehåll strider mot lag eller någon annan
författning,
4. det enligt 24 a kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) finns
hinder mot att bolaget genomför en gränsöverskridande
ombildning,
5. ombildningen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga
ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt
undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för
brottsliga ändamål, eller
6. ombildningen förutsätter ett förfarande enligt lagen
(2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande
fusioner, delningar och ombildningar men något sådant
förfarande inte har inletts.
Lag (2022:1650).
44 j § Om en utländsk juridisk person efter ombildning ska
utgöra ett svenskt aktiebolag som ska bedriva
försäkringsrörelse enligt denna lag gäller utöver det som
anges i 24 a kap. 31 § aktiebolagslagen (2005:551) att
Bolagsverket får registrera bolaget endast om
Finansinspektionen eller en domstol i ett beslut som har fått
laga kraft har gett bolaget tillstånd att driva sådan rörelse.
Lag (2022:1650).
44 k § Det som anges i 24 a kap. 38 § andra stycket
aktiebolagslagen (2005:551) om att väcka talan tillämpas inte.
I stället gäller, utöver det som anges i 7 kap. 51 § första
stycket aktiebolagslagen och 24 a kap. 38 § första stycket
samma lag, att talan inte får väckas efter det att
Finansinspektionen eller en domstol genom ett beslut som har
fått laga kraft har lämnat tillstånd enligt 44 g-44 i §§ att
verkställa ombildningsplanen.
Lag (2022:1650).
45 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. aktiebolagslagen
(2005:551) om likvidation gäller att Bolagsverket ska besluta
att bolaget ska gå i likvidation om
1. ett tillstånd att driva försäkringsrörelse för bestämd tid
har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats, eller
2. tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats
utan att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva
tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om
tjänstepensionsföretag eller någon annan tillståndspliktig
finansiell rörelse.
Beslutet enligt första stycket 2 ska fattas så snart det är
praktiskt möjligt, dock senast dagen efter det att ansökan
eller anmälan om likvidation kom in till Bolagsverket.
Beslutet om likvidation gäller omedelbart.
I ärenden om likvidation av försäkringsaktiebolag vars
tillstånd att driva försäkringsrörelse har återkallats utan
att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva
tjänstepensionsverksamhet enligt lagen om
tjänstepensionsföretag eller någon annan tillståndspliktig
finansiell rörelse, ska 25 kap. 24 § aktiebolagslagen inte
tillämpas.
En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på
ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande
direktören, en aktieägare eller på anmälan av
Finansinspektionen.
Lag (2020:400).
46 § I stället för det som föreskrivs i 25 kap. 11 § första stycket 2 aktiebolagslagen (2005:551) om 8 kap. 3 § första stycket och 16 § årsredovisningslagen (1995:1554) ska 8 kap. 5 och 8 §§ lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag gälla för försäkringsaktiebolag.
47 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 11 § tredje stycket och 17 § andra stycket aktiebolagslagen (2005:551) ska en fråga om likvidation enligt dessa paragrafer också prövas efter anmälan av Finansinspektionen.
48 § Utöver det som föreskrivs i 25 kap. 14 § aktiebolagslagen
(2005:551) om kontrollbalansräkningens innehåll gäller för
försäkringsaktiebolag följande.
Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek ska det lämnas
uppgift om den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som
skulle följa om de redovisades till försäljningsvärdet med
avdrag för de förväntade försäljningskostnaderna. I fråga om
sådana tillgångar som anges i 4 kap. 2 § 4 och 5 lagen
(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag gäller att
de tas upp till anskaffningsvärdet minskat med nödvändiga
avskrivningar och nedskrivningar, om ett högre värde fås genom
detta.
Följande värdehandlingar får tas upp till högre värde än det
som följer av lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, om
de motsvarar försäkringstekniska avsättningar enligt 6 kap.
11 § första stycket och kan avyttras till detta högre värde
vid sådana tidpunkter att förutsättningarna att infria de
försäkringsåtaganden som värdehandlingarna säkerställer kan
anses tillfredsställande:
1. obligationer eller andra skuldförbindelser som svenska
staten, en svensk kommun eller därmed jämförlig samfällighet
svarar för,
2. obligationer eller andra skuldförbindelser som Europeiska
unionen eller en utländsk stat eller centralbank svarar för,
3. obligationer eller andra skuldförbindelser som en utländsk
kommun eller därmed jämförlig utländsk samfällighet med
befogenhet att kräva in skatter eller avgifter svarar för,
4. obligationer eller andra skuldförbindelser som en
internationell organisation svarar för,
5. obligationer och andra skuldförbindelser som en bank, ett
kreditmarknadsföretag, Svenska skeppshypotekskassan eller ett
värdepappersbolag med tillstånd enligt 2 kap. 2 § första
stycket 2 och 8 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
svarar för,
6. obligationer och andra skuldförbindelser som ett utländskt
kreditinstitut svarar för,
7. obligationer och andra skuldförbindelser som ett publikt
aktiebolag eller ett motsvarande utländskt bolag svarar för,
8. skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än
de som anges i 1-7 svarar för och för vilka panträtt i
fastighet eller tomträtt har lämnats som säkerhet, och
9. skuldförbindelser som fysiska personer och andra subjekt än
de som anges i 1-7 svarar för och för vilka en annan
betryggande säkerhet än panträtt i fastighet eller tomträtt
har lämnats.
Om det finns särskilda skäl för det får andra värdehandlingar
än de som avses i tredje stycket tas upp över det verkliga
värdet, dock högst till anskaffningsvärdet. Detta gäller dock
bara värdehandlingar som utgörs av reversfordringar som ska
betalas eller kan sägas upp till betalning av
försäkringsaktiebolaget först efter längre tid än ett år.
Lag (2020:400).
49 § Utöver 25 kap. 45 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller att ett beslut om att en likvidation ska upphöra och försäkringsaktiebolagets verksamhet återupptas inte får fattas, om
1. bolaget har fått tillstånd att driva försäkringsrörelse för en bestämd tid och den tiden har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats, eller
2. bolagets tillstånd att driva försäkringsrörelse har återkallats.
50 § Ett försäkringsaktiebolags företagsnamn ska innehålla
ordet försäkring.
Lag (2018:1689).
51 § Det som föreskrivs i 29 kap. 1-3 §§ aktiebolagslagen
(2005:551) om skadeståndsansvar vid överträdelse av där angivna bestämmelser gäller för försäkringsaktiebolag även vid överträdelse av denna lag.
12 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för ömsesidiga försäkringsbolag
1 § Delägare i ett ömsesidigt försäkringsbolag är försäkringstagarna. Återförsäkringstagare ska dock inte på grund av återförsäkringen anses som delägare.
I bolagsordningen får det föreskrivas att också de försäkrade, även om de inte samtidigt är försäkringstagare, ska vara delägare för en försäkring som
1. tecknas av en arbetsgivare för att ge försäkringsskydd åt anställda, och
2. grundas på kollektivavtal.
2 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag har delägarna inte något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser.
I bolagsordningen för ett ömsesidigt skadeförsäkringsbolag får det dock föreskrivas att en delägare ska täcka skulder, avsättningar eller förluster i direkt skadeförsäkringsrörelse, som bolaget inte kan täcka genom att ta i anspråk egna tillgångar eller medel, genom att göra kapitaltillskott till bolaget (uttaxering).
En delägares skyldighet enligt andra stycket gäller bara för skadeförsäkring som inte har tecknats av en konsument eller ett dödsbo för enskilt eller i huvudsak enskilt ändamål.
Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta om undantag från bestämmelserna i tredje stycket för lokala skadeförsäkringsbolag med en årlig premieinkomst från skadeförsäkringsrörelsen som inte överstiger ett belopp motsvarande fem miljoner euro och där minst hälften av premieinkomsten kommer från bolagets delägare.
3 § När det i detta kapitel hänvisas till lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar ska det som sägs om
1. ekonomisk förening i stället avse ömsesidigt
försäkringsbolag,
2. medlem i stället avse delägare,
3. stadgar i stället avse bolagsordning,
4. föreningsstämma i stället avse bolagsstämma, och
5. föreningsregistret i stället avse försäkringsregistret.
Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till
bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de
bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver
bestämmelserna i lagen om ekonomiska föreningar.
När 7 kap. 8 och 30 §§ lagen om ekonomiska föreningar
tillämpas på ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som sägs
om Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
Lag (2020:400).
4 § Bestämmelserna i 1 kap. 10-15 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om moderförening, dotterföretag,
koncern och avancerad elektronisk underskrift ska gälla för
ömsesidiga försäkringsbolag.
Lag (2018:731).
4 a § Bestämmelserna om information med elektroniska
hjälpmedel i 1 kap. 16 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar gäller när ett ömsesidigt försäkringsbolag skickar
kallelser och annan information i enlighet med detta kapitel
eller lagen om ekonomiska föreningar.
Lag (2018:731).
5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om att bestämmelserna om
koncerner i denna lag, i föreskrifter som har meddelats med
stöd av denna lag och i lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar, ska gälla helt eller delvis för en grupp av
företag som inte utgör en koncern enligt 1 kap. 10-14 §§
lagen om ekonomiska föreningar, men som har en gemensam eller
i huvudsak gemensam ledning.
Lag (2018:731).
6 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas av en eller flera fysiska eller juridiska personer (stiftare).
Lag (2014:552).
7 § Den som är underårig eller i konkurs eller som har förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken får inte vara stiftare. Att detsamma gäller den som har näringsförbud följer av 11 § lagen (2014:836) om näringsförbud.
Lag (2014:852).
8 § Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen och upprättar en bolagsordning. De ska bestämma att ett visst antal försäkringar till minst ett visst sammanlagt belopp ska vara tecknade, innan bolaget får anses bildat. Vid bestämmandet av antal försäkringar och belopp ska hänsyn tas till arten av den planerade rörelsen och till garantikapitalets storlek.
9 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag får inte bildas utan garantikapital, om det inte finns särskilda skäl för det.
Om det behövs får tillskott av garantikapital göras även under rörelsens gång. Beslut om sådant tillskott ska anmälas för registrering senast sex månader efter beslutet. För registrering krävs att hälften av tillskottet har betalats in.
Garantikapitalet är ökat när registrering har skett.
Garantikapitalet ska vara helt inbetalat senast sex månader efter registreringen av tillskottet.
Tillskott av garantikapital ska alltid göras med pengar.
10 § Garantikapitalet ska återbetalas när det inte längre behövs för att rörelsen ska kunna drivas ändamålsenligt och en återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens sammansättning och storlek i 7 kap. Bestämmelser om villkor för sådan återbetalning finns i 66 §.
Garantikapitalet ska också återbetalas om inte registrering sker enligt 18 §.
11 § Ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsordning ska
innehålla uppgifter om
1. bolagets företagsnamn,
2. den ort i Sverige där bolagets styrelse ska ha sitt
säte,
3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det ska
anges särskilt om rörelsen ska avse såväl direkt försäkring
som mottagen återförsäkring,
4. om försäkringsrörelse ska drivas utanför EES,
5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de
styrelseledamöter, revisorer och eventuella
styrelsesuppleanter som får utses av bolagsstämman och tiden
för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,
6. den krets av försäkrade som i denna egenskap är delägare,
om inte bara försäkringstagarna är delägare,
7. garantikapitalet,
8. regler för hur rösträtten och förslagsrätten ska utövas
och hur beslut ska fattas på stämman, varvid det ska anges
särskilt i vilken utsträckning garanterna ska ha rösträtt,
9. för vilka försäkringar, i vilka situationer, intill vilket
belopp och i vilken ordning uttaxering kan ske hos delägarna
i skadeförsäkringsföretag och hur uttaxeringen ska
genomföras,
10. i vilken ordning garanterna ska betala in det tecknade
garantikapitalet,
11. om och i vilken ordning vinst ska delas ut till
garanterna och i vilken ordning garantikapitalet ska
återbetalas,
12. hur en bolagsstämma ska sammankallas,
13. de ärenden som ska förekomma på en ordinarie
bolagsstämma,
14. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över
bolagets vinst eller, i ett livförsäkringsbolag, på annat
sätt täcka bolagets förlust,
15. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som ska
vara tecknade innan bolaget kan anses bildat,
16. hur tillgångarna ska fördelas mellan delägarna vid
bolagets upplösning, och
17. det som ska gälla för sådana förlagsinsatser som avses i
11 kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, om sådana
ska förekomma.
Om försäkringsbolaget ska ha euro som redovisningsvaluta, ska
det anges i bolagsordningen.
Lag (2018:1689).
12 § Sedan tillstånd att driva försäkringsrörelse har meddelats, ska stiftarna upprätta och skriva under en daterad stiftelseurkund som ska innehålla uppgifter om sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman.
13 § Teckning av försäkringar i bolaget ska ske på stiftelseurkunden eller på en teckningslista som innehåller en kopia av stiftelseurkunden. Tillsammans med stiftelseurkunden ska det finnas kopior av tillståndet att driva försäkringsrörelse och bolagsordningen.
En teckning av försäkring som har gjorts på ett annat sätt än det som anges i första stycket kan göras gällande bara om bolaget registreras utan att tecknaren dessförinnan har anmält felet hos Bolagsverket.
Om en försäkring har tecknats med villkor är teckningen ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos Bolagsverket före bolagets registrering, är dock tecknaren bunden fastän han eller hon inte kan åberopa villkoret.
14 § Beslutet om bolagets bildande ska fattas på en konstituerande stämma.
Stiftarna ska kalla dem som har tecknat försäkringar och röstberättigade garanter till den konstituerande stämman enligt bestämmelserna i bolagsordningen om kallelse till bolagsstämma.
Stiftarna ska även se till att teckningslistorna och de handlingar som stiftelseurkunden hänvisar till hålls tillgängliga för tecknarna under minst en vecka före stämman på den plats som har angetts i kallelsen.
Om alla försäkringar tecknas vid stämman och alla de som har tecknat försäkringar och röstberättigade garanter är ense, kan beslutet om bolagets bildande fattas även om någon kallelse till stämman inte har skett.
På den konstituerande stämman ska stiftarna lägga fram stiftelseurkunden och de till den fogade handlingarna i original. Stiftarna ska lämna uppgifter om antalet tecknade försäkringar, det sammanlagda beloppet av dessa och det belopp som har inbetalats på garantikapitalet. Samtliga uppgifter ska föras in i protokollet.
15 § Om det vid den konstituerande stämman inte visas att
försäkringar har tecknats till minst det antal och det
sammanlagda belopp som anges i bolagsordningen och att
garantikapitalet har betalats in till den andel som
föreskrivs i bolagsordningen, har frågan om bolagets bildande
fallit.
Om flertalet av de närvarande röstberättigade röstar för
beslutet att bilda bolaget, är bolaget bildat. I annat fall
har frågan om bolagets bildande fallit.
När ett ömsesidigt försäkringsbolag är bildat, ska en
styrelse och revisorer väljas.
I fråga om den konstituerande stämman gäller i övrigt
bestämmelserna om stämma i denna lag, lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar och bolagsordningen.
Lag (2018:731).
16 § En skuld på grund av teckning av garantikapital får inte kvittas mot en fordran hos bolaget.
Bolaget får inte överlåta eller pantsätta fordringar på garantikapital.
17 § Betalningar i pengar av försäkringar och garantikapitalet ska ske genom insättning på ett särskilt konto som stiftarna har öppnat för ändamålet hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett motsvarande utländskt kreditinstitut i ett land inom EES. Belopp som har satts in på kontot får lyftas av bolaget först när styrelsen har valts.
Om frågan om bolagets bildande har fallit eller om teckningen av försäkringar eller garantikapital av annat skäl inte är bindande, ska de inbetalda beloppen betalas tillbaka enligt 19 § andra stycket.
18 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag ska anmälas för registrering senast sex månader efter beslutet om tillstånd att driva försäkringsrörelse.
För registrering av ett ömsesidigt försäkringsbolag, där garantikapital ska finnas, krävs att hela garantikapitalet är inbetalt.
19 § Frågan om bolagsbildning faller, om
1. någon anmälan för registrering av bolaget inte har gjorts inom föreskriven tid, eller
2. Bolagsverket genom ett beslut som vunnit laga kraft har avskrivit ett ärende om sådan registrering eller har vägrat registrering av bolaget.
Om frågan om bolagsbildning har fallit, ansvarar styrelseledamöterna solidariskt för återbetalningen av de belopp som har betalats på grund av garantiavtalet eller de tecknade försäkringarna. Uppkommen avkastning ska läggas till beloppen och avdrag ska göras för kostnaderna på grund av åtgärder enligt 20 § tredje meningen.
20 § Innan det ömsesidiga försäkringsbolaget har registrerats, kan det inte förvärva rättigheter eller åta sig skyldigheter.
Det kan inte heller föra talan inför domstol eller någon annan myndighet. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande bolagsbildningen och i övrigt vidta åtgärder för att erhålla de belopp som tecknats som garantikapital.
21 § För en åtgärd som vidtas på bolagets vägnar före registreringen svarar de som har deltagit i åtgärden eller beslutet om denna solidariskt. När bolaget har registrerats, övergår ansvaret på bolaget, om förpliktelsen följer av stiftelseurkunden eller har tillkommit efter det att bolaget har bildats.
22 § Om det har slutits avtal för bolaget före registreringen gäller följande. En avtalspart som inte kände till att bolaget inte var registrerat, kan frånträda avtalet till dess att bolaget har registrerats. En avtalspart som kände till att bolaget inte var registrerat kan, om annat inte har avtalats, frånträda avtalet bara om frågan om bolagets bildande har fallit enligt 19 §.
22 a § Bestämmelserna i 3 kap. 4, 5 och 7-9 §§ lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar om ändring av stadgarna
gäller för ändring av bolagsordningen för ett ömsesidigt
försäkringsbolag.
Lag (2018:731).
23 § Ömsesidiga försäkringsbolag ska i bolagsordningen
kunna ange att kapital får skjutas till i enlighet med det
som gäller om förlagsinsatser enligt 11 kap. lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar.
Lag (2018:731).
24 § Bestämmelserna i 7 kap. lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om föreningens ledning ska gälla även
för ömsesidiga försäkringsbolag med de undantag och tillägg
som följer av 25-30 §§.
Lag (2018:731).
25 § Bestämmelsen i 7 kap. 7 § första stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar om att styrelseledamöter
ska vara medlemmar i föreningen ska inte gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag.
I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska mer än hälften av
styrelseledamöterna vara personer som varken är anställda i
bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i företag som
ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av
motsvarande slag.
Lag (2018:731).
25 a § I fråga om revisionsutskott ska ett ömsesidigt
försäkringsbolag som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening
som avses i 7 kap. 47 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar.
Lag (2018:731).
26 § Bolagsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i ett ömsesidigt försäkringsbolag lämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet gäller har i andra företag.
27 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska styrelsen utse en verkställande direktör. Den verkställande direktören får inte vara ordförande i styrelsen.
28 § I stället för 7 kap. 23 § andra stycket och 34 §
andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
gäller följande för ömsesidiga försäkringsbolag.
Bestämmelserna i 7 kap. 23 § första stycket 3 och 34 § första
stycket 3 i den lagen gäller inte om
1. det ömsesidiga försäkringsbolaget äger samtliga aktier i
bolagets motpart, och
2. motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst.
Lag (2018:731).
29 § Utöver 6 kap. 38 § och 7 kap. 42 § första stycket
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller att beslut,
rättshandlingar eller andra åtgärder enligt dessa
bestämmelser inte heller får fattas eller företas till
nackdel för garanter eller ersättningsberättigade som på
grund av försäkringsavtal har rätt till en andel av de
ackumulerade vinster som har uppstått i rörelsen.
Lag (2018:731).
30 § Bestämmelserna i 7 kap. 42 § andra stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar om förbud för en
ställföreträdare att följa vissa föreskrifter av
föreningsorgan gäller även föreskrifter som står i strid med
denna lag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag.
Lag (2018:731).
31 § Har upphävts genom
lag (2016:121).
32 § Bestämmelserna om föreningsstämma i 6 kap. lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar ska gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag med de undantag och tillägg som följer av 29
och 33-41 §§.
Lag (2018:731).
33 § Garanters rätt att besluta i ett ömsesidigt
försäkringsbolags angelägenheter utövas vid bolagsstämman.
Bestämmelserna i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar om
rösträtt för medlemmar gäller även garanter, om en garant
enligt bolagsordningen har rösträtt på bolagsstämman.
Lag (2018:731).
34 § Bestämmelserna om ort för stämman i 6 kap. 14 §
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska inte gälla för
ömsesidiga försäkringsbolag.
Lag (2018:731).
35 § Bestämmelserna om uppskov med beslut till en
fortsatt stämma i 6 kap. 13 § andra stycket lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar ska gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag, om en tiondel av de närvarande
röstberättigade begär det.
Lag (2018:731).
36 § Den förslagsrätt som delägarna har enligt 6 kap. 15 §
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får inskränkas i
ett ömsesidigt försäkringsbolags bolagsordning, om
fullmäktige har utsetts.
Lag (2018:731).
37 § Den skyldighet att kalla till stämma som
Bolagsverket har enligt 6 kap. 16 § andra stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar ska för ömsesidiga
försäkringsbolag i stället gälla för Finansinspektionen.
Lag (2018:731).
38 § Utöver bestämmelserna om fullmäktige i 6 kap. lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar gäller för ömsesidiga
försäkringsbolag att minst hälften av fullmäktige ska utses
av delägarna eller av organisationer som kan anses företräda
delägarnas intressen.
Bestämmelserna om fullmäktiges mandattid och vem som får
utses till fullmäktig i 6 kap. 43 respektive 44 § lagen om
ekonomiska föreningar ska inte gälla för ömsesidiga
försäkringsbolag.
Om fullmäktige har utsetts får bestämmelser tas in i
bolagsordningen om att årsredovisningen och
revisionsberättelsen och i förekommande fall
koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen ska
tillhandahållas enligt 6 kap. 23 § lagen om ekonomiska
föreningar, genom att fram till bolagsstämman hållas
tillgängliga för medlemmarna och innehavarna av
förlagsandelar på bolagets webbplats.
Delägarna har rätt att närvara och yttra sig vid ett
fullmäktigemöte, om inte något annat anges i bolagsordningen.
Lag (2018:731).
39 § I stället för 6 kap. 35 § lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar gäller att ett beslut att ändra
bolagsordningen i ett ömsesidigt försäkringsbolag är giltigt
om två tredjedelar av samtliga röstande har förenat sig om
det.
Lag (2018:731).
40 § En ändring av villkor om vinstutdelning till garanter eller innehavare av förlagsandelar eller om förlusttäckning i ett ömsesidigt livförsäkringsbolags bolagsordning får godkännas bara om ändringen inte kan antas försämra rättten för försäkringstagare och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar.
41 § Om ett beslut att ändra bolagsordningen avser delägarnas ansvarighet vid uttaxering enligt 2 § andra stycket, får beslutet inte tillämpas tidigare än ett år efter registreringen av beslutet, om inte samtliga delägare har biträtt det.
Efter registrering ska beslutet genast kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som styrelsen bestämmer. Dessutom ska en underrättelse om beslutet sändas till varje delägare vars postadress är känd.
Den som är delägare när beslutet fattas men som inte samtycker till beslutet har rätt att inom ett år från beslutets registrering häva försäkringsavtalet utan att rätta sig efter den uppsägningstid som annars skulle ha gällt. Om avtalet hävs har delägare rätt att få ut den på försäkringen belöpande andelen av ej intjänade premier och återbäring. Beräkningen av denna andel ska göras för den tidpunkt då avtalet upphör att gälla.
42
Bestämmelserna i 8 och 9 kap. lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om revision respektive särskild
granskning ska gälla för ömsesidiga försäkringsbolag med de
avvikelser och tillägg som följer av 43-43 d §§.
Lag (2018:731).
43 § I ett ömsesidigt försäkringsbolag ska minst en
revisor utses av bolagsstämman.
Bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara
revisor i ett ömsesidigt försäkringsbolag. Minst en av de
revisorer som bolagsstämman har utsett ska vara auktoriserad
revisor.
Bestämmelserna i 8 kap. 51 och 52 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om registrering av revisor ska även
gälla för en revisor som har utsetts enligt denna paragraf.
Lag (2018:731).
43 a § I fråga om uppdragstid för revisorn ska ett
ömsesidigt försäkringsbolag som inte har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk
förening som avses i 8 kap. 54 § lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar. Möjligheten enligt den paragrafen att
förlänga revisionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra
år gäller dock inte uppdrag i ett ömsesidigt
försäkringsbolag.
43 b § I fråga om revisionsberättelsens innehåll ska ett
ömsesidigt försäkringsbolag som inte har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk
förening som avses i 8 kap. 56-59 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar.
Lag (2018:731).
43 c § I fråga om koncernrevision ska ett ömsesidigt
försäkringsbolag som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan ekonomisk förening
som avses i 8 kap. 60 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar.
Lag (2018:731).
43 d § I fråga om en domstols entledigande av revisorn
ska ett ömsesidigt försäkringsbolag som inte har beviljats
undantag enligt 1 kap. 19 eller 20 § anses som en sådan
ekonomisk förening som avses i 8 kap. 55 § lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar.
Lag (2018:731).
EU:s revisorsförordning
43 e § Bestämmelser om revision av ömsesidiga
försäkringsbolag som inte har beviljats undantag enligt 1
kap. 19 eller 20 § eller vars överlåtbara värdepapper är
upptagna till handel på en reglerad marknad finns även i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av
den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad
revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av
kommissionens beslut 2005/909/EG.
Lag (2016:439).
44 § Om inte något annat anges i bolagsordningen, får det
i ett ömsesidigt försäkringsbolag utses en eller flera
personer (lekmannarevisorer) att utföra sådan granskning som
anges i 46 §.
Bestämmelserna om revisorer i denna lag och lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar är inte tillämpliga på
lekmannarevisorer.
Lag (2018:731).
45 § För en lekmannarevisor får en eller flera suppleanter utses. Bestämmelserna i denna lag om lekmannarevisor gäller i tillämpliga delar även suppleant.
46 § Lekmannarevisorn ska granska om bolagets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver.
47 § Lekmannarevisorn ska följa bolagsstämmans anvisningar, om de inte strider mot lag, bolagsordningen eller god sed.
48 § Lekmannarevisorn ska efter varje räkenskapsår lämna en granskningsrapport till bolagsstämman. Bestämmelser om rapportens innehåll och den tidpunkt då den ska lämnas till bolagets styrelse finns i 56 §.
49 § Lekmannarevisorn får inte underteckna en sådan
revisionsberättelse som avses i 8 kap. 5 § lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar.
Lag (2018:731).
50 § Styrelsen och den verkställande direktören ska ge lekmannarevisorn tillfälle att genomföra granskningen i den omfattning lekmannarevisorn anser vara nödvändig. De ska lämna de upplysningar och det biträde som lekmannarevisorn begär.
Samma skyldigheter har styrelsen, den verkställande direktören, revisorn och lekmannarevisorn i ett dotterbolag gentemot en lekmannarevisor i moderbolaget.
51 § En lekmannarevisor väljs av bolagsstämman, om inte bolagsordningen innehåller bestämmelser om att lekmannarevisorn ska utses på något annat sätt.
52 § Den som är underårig eller i konkurs eller har fått näringsförbud eller har förvaltare enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken får inte vara lekmannarevisor.
53 § Lekmannarevisor får inte den vara som
1. är styrelseledamot, verkställande direktör eller innehar en befattning i ledande ställning i försäkringsbolaget eller dess dotterföretag eller biträder vid bolagets bokföring eller medelsförvaltning eller bolagets kontroll däröver,
2. är anställd hos eller på något annat sätt har en underordnad eller beroende ställning till försäkringsbolaget eller till någon som avses i 1,
3. är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid bokföringen eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll däröver,
4. är gift med eller sambo med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 1,
5. är besvågrad med en person som avses i 1 i rätt upp- eller nedstigande led eller är gift med den andres syskon, eller
6. står i låneskuld till bolaget eller något annat företag i samma koncern eller har en förpliktelse som ett sådant företag har ställt säkerhet för.
Den som enligt första stycket inte är behörig att vara lekmannarevisor i ett moderbolag får inte heller vara lekmannarevisor i dess dotterföretag.
54 § En lekmannarevisor får vid granskningen av bolaget inte anlita någon som enligt 53 § inte är behörig att vara lekmannarevisor. Om bolaget eller dess moderbolag har anställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen sköta den interna revisionen, får lekmannarevisorn dock vid granskningen anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god sed.
55 § Ett uppdrag som lekmannarevisor upphör, om lekmannarevisorn eller den som har utsett lekmannarevisorn anmäler att uppdraget ska upphöra. Anmälan ska göras hos styrelsen. Om en lekmannarevisor som inte är vald på bolagsstämma vill avgå, ska han eller hon anmäla det också hos den som har utsett honom eller henne.
56 § Granskningsrapporten ska lämnas till bolagets styrelse senast två veckor före den ordinarie bolagsstämman.
I rapporten ska lekmannarevisorn uttala sig om sådana förhållanden som avses i 46 § och om sådana förhållanden som han eller hon har varit skyldig att granska enligt 47 §. Om lekmannarevisorn finner anledning till anmärkning mot någon styrelseledamot eller mot den verkställande direktören, ska han eller hon upplysa om detta i rapporten och lämna uppgift om anledningen till anmärkningen.
Lekmannarevisorn får i granskningsrapporten även lämna andra upplysningar som han eller hon anser att delägarna, de delegerade eller garanterna bör få kännedom om.
57 § Granskningsrapporten ska tillhandahållas på samma
sätt som anges i 6 kap. 23 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar.
Lag (2018:731).
58 § Lekmannarevisorn har rätt att närvara vid bolagsstämma.
Han eller hon är skyldig att närvara, om det med hänsyn till ärendena kan anses nödvändigt.
59 § Lekmannarevisorn får inte till en enskild delägare, delegerad, garant eller utomstående obehörigen lämna upplysningar om sådana bolagsangelägenheter som lekmannarevisorn får kännedom om när han eller hon fullgör sitt uppdrag, om det kan vara till skada för bolaget.
60 § Lekmannarevisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna alla upplysningar som bolagsstämman begär, i den mån det inte skulle vara till väsentlig skada för bolaget.
61 § Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor, annan lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.
Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
62 § Bestämmelserna i 7 kap. 44 och 45 §§ lagen (2018:672)
om ekonomiska föreningar om registrering av styrelseledamöter
ska även gälla för lekmannarevisorer.
Lag (2018:731).
63 § Ett ömsesidigt försäkringsbolags medel får betalas ut
till garanter och innehavare av förlagsandelar bara enligt
bestämmelserna i denna lag om vinstutdelning, återbetalning
av garantikapital och det som gäller enligt denna lag och
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar om utskiftning vid
bolagets likvidation.
Lag (2018:731).
64 § Vinstutdelning till garanter och innehavare av
förlagsandelar får bara ske om det följer av
bolagsordningen.
Vinstutdelningen får inte överstiga det som i den fastställda
balansräkningen och, i fråga om moderbolag som ska upprätta
koncernredovisning, i den fastställda koncernbalansräkningen
för det senaste räkenskapsåret redovisats som bolagets
respektive koncernens nettovinst för året, vinst och fria
fonder sedan avdrag gjorts för
1. det belopp som enligt 68 § ska användas för återbäring,
2. den redovisade förlusten,
3. det belopp som enligt lag eller bolagsordning ska avsättas
till bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, det
belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt
årsredovisningarna för företag inom denna ska föras över till
det bundna egna kapitalet, och
4. det belopp som enligt bolagsordningen på annat sätt ska
användas för något annat ändamål än vinstutdelning.
Även om det inte finns något hinder enligt andra stycket, får
bolaget genomföra vinstutdelning endast om den framstår som
försvarlig med hänsyn till
1. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker
ställer på storleken av det egna kapitalet, och
2. bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i
övrigt.
Om bolaget är ett moderbolag, ska vid tillämpningen av tredje
stycket hänsyn tas även till de krav som koncernverksamhetens
art, omfattning och risker ställer på koncernens egna kapital
samt till koncernens konsolideringsbehov, likviditet och
ställning i övrigt.
Lag (2016:121).
65 § Beslut om vinstutdelning till garanter eller innehavare av förlagsandelar fattas av bolagsstämman. Stämman får bara i den utsträckning den har skyldighet till detta enligt bolagsordningen besluta om utdelning av större belopp än det som styrelsen föreslagit eller godkänt.
66 § Återbetalning av garantikapitalet får bara beslutas av bolagsstämman. Stämmans beslut ska anmälas till Bolagsverket för registrering. För registrering krävs att Finansinspektionen har gett sitt tillstånd till återbetalningen. Någon återbetalning får inte göras innan beslutet har registrerats.
Om ett ömsesidigt försäkringsbolag har gått i likvidation eller försatts i konkurs, får en garant eller innehavare av förlagsandelar inte ta emot betalning ur bolagets tillgångar för fordran avseende inbetalt garantikapital eller förlagsinsatser förrän bolagets övriga skulder har blivit fullt betalda eller tillräckliga medel avsatts till detta.
67 § Om utbetalning till garanter eller innehavare av
förlagsandelar görs i strid med denna lag eller lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar, ska mottagaren betala
tillbaka det belopp som tagits emot med ränta, beräknad
enligt 5 § räntelagen (1975:635), från det att beloppet togs
emot intill dess ränta, till följd av 3 eller 4 § räntelagen,
ska betalas enligt 6 § samma lag. Om utbetalningen har skett
i form av vinstutdelning, är dock mottagaren
återbäringsskyldig bara om bolaget visar att mottagaren insåg
eller borde ha insett att utbetalningen stred mot denna lag
eller lagen om ekonomiska föreningar.
Om det uppstår en brist vid återbäring enligt första stycket,
är de personer som har medverkat till beslutet om
värdeöverföringen ansvariga för bristen. Detsamma gäller de
som har medverkat till verkställandet av beslutet eller till
upprättandet eller fastställandet av en oriktig balansräkning
som har legat till grund för beslutet om värdeöverföring.
För ansvar enligt andra stycket förutsätts i fråga om
styrelseledamöter, verkställande direktör, revisor och
särskild granskare, uppsåt eller oaktsamhet, och, i fråga om
delägare och andra, uppsåt eller grov oaktsamhet.
För en brist som uppstår vid återbäring av vinstutdelning
ansvarar även den som har tagit emot egendom från en person
som avses i första stycket med vetskap om att den härrör från
en olaglig värdeöverföring.
Vid tillämpningen av andra-fjärde styckena gäller 21 kap. 4
och 5 §§ lagen om ekonomiska föreningar.
Lag (2018:731).
68 § Årsvinsten i ett ömsesidigt livförsäkringsbolag och belopp som förs över från bundet eget kapital till fritt eget kapital i bolaget ska användas för återbäring, i den utsträckning
1. vinsten eller det överförda beloppet inte får tas i anspråk för vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt bestämmelser i bolagsordningen, eller
2. annat inte följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
69 § Ett ömsesidigt livförsäkringsbolag ska gottskriva
återbäring till försäkringstagarna och andra
ersättningsberättigade på grund av försäkringar med en
fördelning som utgår från försäkringens bidrag till
överskottet, om inte annat följer av bestämmelser i
försäkringsavtalet eller bolagsordningen.
Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) ska rätten till återbäring
bestämmas enligt samma fördelning och principer som skulle ha
gällt för försäkringsfall, om inte en avvikelse är försvarlig
med hänsyn till det kvarvarande försäkringstagarkollektivets
rätt till återbäring eller försäkringsbolagets ekonomiska
situation.
Lag (2019:740).
69 a § Har upphävts genom
lag (2015:68).
70 § Ett ömsesidigt livförsäkringsbolag ska ha en konsolideringsfond. Konsolideringsfonden får sättas ned bara för att täcka förluster eller för ett annat ändamål som anges i bolagsordningen. En sådan nedsättning får bara beslutas av bolagsstämman.
71 § För reservfond i ömsesidiga försäkringsbolag gäller
10 kap. 14 §, 11 kap. 6 § och 15 kap. lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar.
Lag (2018:731).
72 § Bolagsstämman eller, om saken är av ringa betydelse med
hänsyn till bolagets ställning, styrelsen får besluta om en
gåva till ett allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål,
om det med hänsyn till ändamålets art, bolagets ställning och
omständigheterna i övrigt får anses skäligt och gåvan inte
strider mot 64 § andra-fjärde styckena.
Lag (2016:121).
73 § Beslut om frivillig likvidation av ett ömsesidigt
försäkringsbolag fattas av bolagsstämman.
För beslut om likvidation i andra fall än när det finns grund
för tvångslikvidation enligt 74 § krävs att det biträds av
två tredjedelar av samtliga röstande. Längre gående villkor
för att beslutet ska bli giltigt får föreskrivas i
bolagsordningen.
När det finns grund för tvångslikvidation enligt 74 §, har
beslutet omedelbar verkan. I övriga fall kan bolagsstämman
besluta att likvidationen ska inträda en viss senare dag.
Bestämmelsen i 17 kap. 9 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar om anmälan av beslutet ska gälla också för
ömsesidiga försäkringsbolag.
Lag (2018:731).
74 § Bestämmelsen i 17 kap. 16 § första stycket 1 lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar om allmän domstolsbeslut
om likvidation ska gälla också för ömsesidiga
försäkringsbolag.
Bolagsverket ska besluta att ett ömsesidigt försäkringsbolag
ska gå i likvidation om
1. bolagets hela försäkringsbestånd har överlåtits,
2. ett tillstånd att driva försäkringsrörelse som har
beviljats för en bestämd tid har gått ut utan att något nytt
tillstånd har beviljats,
3. tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats
utan att bolaget i stället har fått ett tillstånd att driva
tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om
tjänstepensionsföretag, eller
4. bolaget saknar till försäkringsregistret anmäld behörig
styrelse eller verkställande direktör.
En fråga om likvidation enligt första eller andra stycket
prövas på anmälan av Finansinspektionen eller på ansökan av
styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande direktören,
en delägare eller en röstberättigad som inte är delägare. I de
fall som avses i andra stycket 4 prövas frågan på ansökan även
av en borgenär eller någon annan vars rätt kan vara beroende
av att det finns någon som kan företräda bolaget.
I de fall som avses i andra stycket 3 ska Bolagsverket fatta
beslutet om likvidation så snart det är praktiskt möjligt,
dock senast dagen efter det att ansökan eller anmälan om
likvidation kom in till Bolagsverket. Ett beslut om likvid-
ation ska inte meddelas, om det styrks att likvidationsgrunden
upphört under ärendets handläggning. Beslut om likvidation
gäller omedelbart.
Bestämmelser om allmän domstols beslut om likvidation vid kon-
kurs finns i 18 kap. 13 och 14 §§ lagen om ekonomiska
föreningar.
Lag (2019:766).
75 § I ärenden enligt 74 § andra stycket 3 ska 17 kap. 12 och
18 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar inte
tillämpas.
I övrigt gäller för genomförandet av likvidationen för
ömsesidiga försäkringsbolag 17 kap. 18, 19 och 23-45 §§ lagen
om ekonomiska föreningar med de tillägg som följer av
76-78 §§.
I ett ärende enligt 74 § andra stycket 1, 2 eller 4 gäller
även 17 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar.
Lag (2019:766).
76 § I 17 kap. 33 § första stycket lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar anges att vissa bestämmelser inte ska
tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och dess
behandling på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 6
och 7 lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 20, 37-44 och
48 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) ska inte heller
tillämpas.
Lag (2018:731).
77 § Vid skifte av ett ömsesidigt försäkringsbolags tillgångar ska de som var delägare i bolaget vid tiden för likvidationsbeslutet få del i tillgångarna enligt de fördelningsgrunder som anges i bolagsordningen.
78 § Utöver 17 kap. 43 § första stycket andra meningen
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller att ett
beslut om att en likvidation ska upphöra och det ömsesidiga
försäkringsbolagets verksamhet återupptas inte får fattas, om
det finns anledning till likvidationen enligt denna lag. Ett
beslut om att återuppta verksamheten får inte fattas om det
inte finns full täckning för bolagets skyldigheter.
Lag (2018:731).
79 § Bestämmelserna om konkurs i 18 kap. 10-14 §§ lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar ska även gälla för
ömsesidiga försäkringsbolag.
Lag (2018:731).
80 § Ett ömsesidigt försäkringsbolag får vara överlåtande bolag vid en fusion bara om ett annat ömsesidigt försäkringsbolag eller motsvarande juridisk person med hemvist inom ett annat land inom EES än Sverige är övertagande bolag.
81 § Vid fusion med ett ömsesidigt försäkringsbolag gäller 16
kap. lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar med de undantag
och tillägg som följer av andra stycket.
I stället för 16 kap. 17-19, 21-23, 41, 41 a och 41 c-41 e §§
lagen om ekonomiska föreningar tillämpas 82-84 och 86 §§ i
detta kapitel. I 85 § i detta kapitel finns det regler om
tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar. I
86 § i detta kapitel finns det regler om tillämpning av 16
kap. 28 och 29 §§ samma lag.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på
ett ömsesidigt försäkringsbolag ska det som där anges om
Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
Lag (2022:1650).
82 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga
försäkringsbolag, ska såväl det eller de överlåtande bolagen
som det övertagande bolaget ansöka hos Finansinspektionen om
tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande
fusion ska ansökan göras av det eller de svenska bolag som
deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska försäkringsbolagen dessutom
ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande av
bolagsordningen enligt 2 kap. 8 § för det övertagande bolaget.
Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om det
övertagande bolaget ska ha sin hemvist i Sverige.
En ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad
efter det att fusionsplanen gäller i samtliga bolag. Om
fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att
ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift
om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap.
5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt första stycket och om beslut som har meddelats med
anledning av sådana ansökningar.
Lag (2022:1650).
83 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska Finansinspektionen pröva om försäkringstagarna och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande försäkringsbolagens ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
Lag (2013:456).
84 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 82 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller
till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning
eller mot bolagsordningen,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)
eller enligt rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den
20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller
om prövning av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den
nämnda förordningen,
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har
tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 83 §
eller de fusionerande bolagens ekonomiska förhållanden i
övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med
försäkringstagarnas eller andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska
föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga
ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt
undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för
brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9)
om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner,
delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte
har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår
enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG)
nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort
tid, får ärendet förklaras vilande under högst sex månader.
Lag (2022:1650).
85 § I stället för det som föreskrivs om tidpunkten för
anmälan för registrering i 16 kap. 24 § andra stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar, ska en sådan anmälan
göras senast två månader från det att Finansinspektionens
tillstånd till verkställande av fusionsplanen har fått laga
kraft.
Lag (2020:400).
86 § Bestämmelserna om fusion genom absorption i 16 kap. 28
och 29 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska bara
gälla vid fusion mellan bolag enligt 80 § i detta kapitel.
Moderbolaget ska ansöka om tillstånd att verkställa
fusionsplanen hos Finansinspektionen. Ansökan ska lämnas in
senast en månad efter det att fusionsplanen har blivit
gällande hos moderbolaget. Om fusionsplanen har registrerats
enligt 16 kap. 12 § lagen om ekonomiska föreningar, gäller
dessutom att ansökan ska lämnas in senast två år efter det att
en uppgift om att planen har registrerats har kungjorts enligt
19 kap. 5 § samma lag.
I fråga om ett sådant ärende gäller 83 och 84 §§ i tillämpliga
delar. Det som sägs om överlåtande bolag ska då avse
dotterbolag och det som sägs om övertagande bolag ska avse
moderbolag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt andra stycket och om beslut som har meddelats med
anledning av sådana ansökningar. Bolagsverket ska efter en
underrättelse om ett sådant beslut registrera tillståndet
enligt 16 kap. 29 § lagen om ekonomiska föreningar.
Lag (2022:1650).
87 § Bestämmelserna i 21 kap. lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om ansvar vid överträdelse av
bestämmelserna som anges där gäller även för ömsesidiga
försäkringsbolag. Det som föreskrivs där ska för ömsesidiga
försäkringsbolag även gälla vid överträdelse av denna lag.
Det som föreskrivs i 21 kap. 1 § lagen om ekonomiska
föreningar om styrelseledamot ska även gälla för stiftare av
ett ömsesidigt försäkringsbolag.
Lag (2018:731).
88 § Ett ömsesidigt försäkringsbolags företagsnamn ska
innehålla orden ömsesidig och försäkring. Om verksamheten
avser att meddela försäkring av egendom bara inom ett
begränsat geografiskt område, ska företagsnamnet ange området
för bolagets verksamhet men ordet ömsesidig får utelämnas.
Bolagets styrelse får anta ett särskilt företagsnamn. Ett
särskilt företagsnamn får inte innehålla ordet ömsesidig.
Företagsnamnet ska tydligt skilja sig från företagsnamn som är
införda i det register som avses i 17 kap. 1 §. I övrigt finns
bestämmelser om registreringen i lagen (2018:1653) om
företagsnamn.
Lag (2019:766).
89 § I 17 kap. 1 § finns bestämmelser om
registreringsmyndighet och försäkringsregister.
Lag (2019:766).
90 § För registrering av ett ömsesidigt försäkringsbolag
gäller 19 kap.
2-9 §§ och 23 kap. 1 och 2 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar.
För överklagande av beslut av Finansinspektionen gäller
21 kap. 1-3 §§ i denna lag i stället för 23 kap. 1 och 2 §§
lagen om ekonomiska föreningar.
Lag (2020:400).
91 § Bestämmelserna i 22 kap. 1 § första stycket 2 och 3
och andra och tredje styckena samt 2 och 3 §§ lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar om straff och vite gäller
för ömsesidiga försäkringsbolag.
Lag (2018:731).
13 kap. Associationsrättsliga bestämmelser för försäkringsföreningar
1 § En försäkringsförening är en förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att driva försäkringsrörelse i vilken medlemmarna deltar genom att använda föreningens tjänster som försäkringstagare eller som försäkrad.
2 § Lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller för
försäkringsföreningar om inte något annat följer av denna lag.
Vid tillämpning av lagen om ekonomiska föreningar på
försäkringsföreningar ska det som sägs om
1. ekonomisk förening avse försäkringsförening, och
2. föreningsregistret avse försäkringsregistret.
Hänvisningar i lagen om ekonomiska föreningar till
bestämmelser i samma lag ska i förekommande fall avse de
bestämmelser i denna lag som gäller i stället för eller utöver
lagen om ekonomiska föreningar.
När 7 kap. 8 och 30 §§ lagen om ekonomiska föreningar
tillämpas på en försäkringsförening ska det som sägs om
Bolagsverket i stället avse Finansinspektionen.
Lag (2020:400).
3 § De grundläggande bestämmelserna om en ekonomisk
förening i 1 kap. 4, 5 och 7 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar gäller inte för
försäkringsföreningar.
Bestämmelserna om investerande medlemmar i lagen om
ekonomiska föreningar gäller inte för
försäkringsföreningar.
Lag (2018:731).
4 § Utöver bestämmelserna om ansvar för en förenings
skyldigheter i 1 kap. 9 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar får det i en försäkringsförenings stadgar
föreskrivas att en medlem ska täcka skulder, avsättningar
eller förluster i försäkringsrörelsen, som föreningen inte
kan täcka genom att ta i anspråk egna tillgångar eller medel,
genom att göra kapitaltillskott till föreningen
(uttaxering).
Lag (2018:731).
5 § En försäkringsförening får inte bildas utan verksamhetskapital. Kapitalet får tillskjutas även av andra än medlemmar.
För registrering av en försäkringsförening, krävs att hela verksamhetskapitalet har betalats in.
Verksamhetskapitalet ska återbetalas när det inte längre behövs för att rörelsen ska kunna drivas ändamålsenligt och en återbetalning är förenlig med bestämmelserna om kapitalbasens storlek och sammansättning i 7 kap.
Verksamhetskapitalet ska också återbetalas om inte registrering sker enligt 7 §.
6 § En försäkringsförenings stadgar ska, utöver det som följer
av 3 kap. 1 § 1-3 och 5-10 lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar, innehålla uppgifter om
1. huruvida rörelsen ska avse såväl direkt försäkring som
mottagen återförsäkring,
2. huruvida föreningen ska driva försäkringsrörelse utanför
EES,
3. de villkor som ska gälla för inträde i föreningen,
4. storleken på verksamhetskapitalet,
5. den eventuella rätt till avkastning som tillfaller den som
skjutit till verksamhetskapital,
6. den eventuella rösträtt på föreningsstämma som tillfaller
den som skjutit till verksamhetskapital,
7. i vilken ordning verksamhetskapitalet ska betalas in och
återbetalas, och
8. för vilka slag av försäkringar, i vilka situationer, intill
vilket belopp och i vilken ordning uttaxering kan göras hos
medlemmarna samt hur uttaxeringen ska genomföras.
I en livförsäkringsförening gäller dessutom att det i
stadgarna ska anges hur föreningens förlust får täckas.
I en försäkringsförening som har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 d § gäller i stället för första stycket 1 och 4-7
att det i stadgarna ska anges
1. vilken typ av försäkringsrörelse som ska drivas,
2. försäkringsförmånernas beskaffenhet och storlek eller
grunderna för hur de ska beräknas,
3. de premier och avgifter som ska betalas till föreningen
eller grunderna för hur de ska beräknas,
4. villkor för utbetalning av försäkringsbelopp och, i fråga
om kapitalförsäkring, högsta tillåtna försäkringsbelopp för en
medlem,
5. villkor för belåning av försäkringsbrev hos föreningen och
för fribrev och återköp, om sådana ska tillåtas, och
6. villkor för återbäring och annan värdeöverföring.
Lag (2020:660).
7 § I stället för bestämmelserna om registrering i 2 kap.
2 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller för en
försäkringsförening att
1. verksamheten får påbörjas när beslut om tillstånd att
driva försäkringsrörelse har meddelats, och
2. anmälan för registrering ska göras senast sex månader
efter det att ett sådant beslut har meddelats.
Det som föreskrivs i 2 kap. 4 § tredje meningen lagen om
ekonomiska föreningar om åtgärder för att kräva in utfästa
insatser eller avgifter ska i stället avse
verksamhetskapitalet.
Lag (2018:731).
8 § Det som föreskrivs om en medlems rätt att säga upp
medlemskapet i föreningen i 4 kap. 7 § första stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar gäller inte i fråga om
försäkringsföreningar, om medlemmen på grund av sin
anställning är skyldig att tillhöra försäkringsföreningen.
Bestämmelsen om skyldighet att hålla medlemsförteckningen
tillgänglig i 5 kap. 5 § lagen om ekonomiska föreningar
gäller inte för försäkringsföreningar.
Lag (2018:731).
9 § Har upphävts genom
lag (2016:121).
9 a § I fråga om revisionsutskott ska en försäkringsförening
som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d eller
20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 7 kap.
47 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Lag (2020:660).
10 § Bestämmelsen om verkställande direktör i 7 kap. 27 §
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller inte för
försäkringsföreningar. I stället gäller att styrelsen i en
försäkringsförening ska utse en verkställande direktör. Den
verkställande direktören får inte vara ordförande i styrelsen.
I en mindre försäkringsförening som har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 d § behöver det inte utses någon
verkställande direktör.
Lag (2020:660).
11 § I stället för bestämmelserna om jäv för en
styrelseledamot och den verkställande direktören i 7 kap.
23 § andra stycket respektive 34 § andra stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar gäller följande för
försäkringsföreningar. Bestämmelserna i 7 kap. 23 § första
stycket 3 och 7 kap. 34 § första stycket 3 gäller inte om
1. försäkringsföreningen äger samtliga aktier i föreningens
motpart, och
2. motparten är ett annat bolag än ett försäkringsaktiebolag
som inte får dela ut vinst.
Lag (2018:731).
12 § Bestämmelserna om förbud för ställföreträdare att
följa vissa föreskrifter av föreningsorgan i 7 kap. 42 §
andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar
gäller för försäkringsföreningar, om föreskrifterna står i
strid med denna lag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning
i försäkringsföretag.
Lag (2018:731).
13 § Har upphävts genom
lag (2016:121).
14 § Utöver bestämmelserna om föreningsmedlemmarnas rätt
att besluta i föreningens angelägenheter i 6 kap. 1-3 §§
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar får en
försäkringsförening i stadgarna föreskriva om rösträtt för
den som har skjutit till verksamhetskapital.
Lag (2018:731).
14 a § Bestämmelserna om ort för föreningsstämman i 6
kap. 14 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller
inte för försäkringsföreningar.
Lag (2018:731).
15 § Den skyldighet att kalla till föreningsstämma som
Bolagsverket har enligt 6 kap. 16 § andra stycket lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar ska för
försäkringsföreningar i stället gälla för
Finansinspektionen.
Lag (2018:731).
16 § Utöver bestämmelserna om fullmäktige i 6 kap.
41-46 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller
för försäkringsföreningar att minst hälften av fullmäktige
ska utses av föreningens medlemmar eller av organisationer
som kan anses företräda medlemmarna.
Lag (2018:731).
17 § Föreningsstämmans ordförande ska innan styrelseval hålls i en försäkringsförening lämna uppgift till stämman om vilka uppdrag den som valet gäller har i andra företag.
18 § I stället för 8 kap. 1 § och 8 § första stycket och 14-
16 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller för
försäkringsföreningar att
1. föreningsstämman ska välja minst en revisor,
2. det i stadgarna får bestämmas att en eller flera revisorer
ska utses på något annat sätt,
3. bara den som är auktoriserad eller godkänd revisor får vara
revisor i en försäkringsförening, och
4. minst en av de revisorer som utses av föreningsstämman ska
vara auktoriserad revisor.
Första stycket 3 och 4 gäller inte för mindre
försäkringsföreningar som har beviljats undantag enligt 1 kap.
19 d §.
Bestämmelserna i 8 kap. 51 och 52 §§ lagen om ekonomiska
föreningar om registrering av revisor ska även gälla för en
revisor som har utsetts enligt denna paragraf.
Lag (2020:660).
18 a § I fråga om uppdragstid för revisorn ska en
försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19, 19 d eller 20 § anses som en sådan ekonomisk
förening som avses i 8 kap. 54 § lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar. Möjligheten enligt den paragrafen att
förlänga revisionsuppdraget till högst tjugo eller tjugofyra
år gäller dock inte uppdrag i en försäkringsförening.
Lag (2020:660).
18 b § I fråga om revisionsberättelsens innehåll ska en
försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19, 19 d eller 20 § anses som en sådan ekonomisk
förening som avses i 8 kap. 56-59 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar.
Lag (2020:660).
18 c § I fråga om koncernrevision ska en försäkringsförening
som inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d eller
20 § anses som en sådan ekonomisk förening som avses i 8 kap.
60 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Lag (2020:660).
18 d § I fråga om en domstols entledigande av revisorn ska en
försäkringsförening som inte har beviljats undantag enligt
1 kap. 19, 19 d eller 20 § anses som en sådan ekonomisk
förening som avses i 8 kap. 55 § lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar.
Lag (2020:660).
EU:s revisorsförordning
18 e § Bestämmelser om revision av försäkringsföreningar som
inte har beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 d eller 20 §
eller vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på
en reglerad marknad finns även i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda
krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt
intresse och om upphävande av kommissionens beslut
2005/909/EG.
Lag (2020:660).
19 § I stället för bestämmelserna om värdeöverföringar
från föreningen i 12 kap. 1 och 2 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar gäller för försäkringsföreningar att
föreningens medel får delas ut till medlemmar bara i form av
återbäring eller, i samband med föreningens likvidation, som
skifteslikvid.
Bestämmelserna om insatsemission, värdeöverföringar,
vinstutdelning och gottgörelse i 10 kap. 3-10 §§, 12 kap.
3-5 §§, 13 kap. respektive 14 kap. lagen om ekonomiska
föreningar gäller inte för utbetalningar av föreningens medel
till medlemmarna i en försäkringsförening.
Lag (2018:731).
20 § I en försäkringsförening får vinstutdelning ske till dem som tillskjutit verksamhetskapital, om det följer av stadgarna.
21 § Årsvinsten i en livförsäkringsförening och belopp som
förs över från bundet eget kapital till fritt eget kapital ska
användas för återbäring, i den utsträckning
1. vinsten eller det överförda beloppet inte får tas i anspråk
för vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt
bestämmelser i stadgarna, eller
2. annat inte följer av denna lag eller lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.
Första stycket gäller inte för försäkringsföreningar som har
beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d §.
Lag (2020:660).
22 § En livförsäkringsförening ska ha en konsolideringsfond.
Konsolideringsfonden får sättas ned bara för att täcka
förluster eller för ett annat ändamål som anges i stadgarna.
En sådan nedsättning får bara beslutas av föreningsstämman.
Första stycket gäller inte för försäkringsföreningar som har
beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d §.
Lag (2020:660).
23 § En livförsäkringsförening ska gottskriva återbäring till
försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund
av försäkringar med en fördelning som utgår från försäkringens
bidrag till överskottet, om inte annat följer av bestämmelser
i försäkringsavtalet eller stadgarna.
Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) ska rätten till återbäring
bestämmas enligt samma fördelning och principer som skulle ha
gällt för försäkringsfall, om inte en avvikelse är försvarlig
med hänsyn till det kvarvarande försäkringstagarkollektivets
rätt till återbäring eller försäkringsföreningens ekonomiska
situation.
I en mindre försäkringsförening som har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 d § gäller i stället för andra stycket de
förutsättningar för fördelning av återbäring och överföring
som anges i stadgarna.
Lag (2020:660).
23 a § Har upphävts genom
lag (2015:68).
24 § Har upphävts genom
lag (2016:121).
25 § Återbetalning av verksamhetskapital får bara beslutas av föreningsstämman. Stämmans beslut ska anmälas till Bolagsverket för registrering. För registrering krävs att Finansinspektionen har gett sitt tillstånd till återbetalningen. Någon återbetalning får inte göras innan beslutet har registrerats.
Om en försäkringsförening har gått i likvidation eller försatts i konkurs, får den som betalat in verksamhetskapital inte ta emot betalning ur föreningens tillgångar för fordran avseende inbetalt verksamhetskapital förrän föreningens övriga skulder har blivit fullt betalda eller tillräckliga medel avsatts till detta.
26 § Har upphävts genom
lag (2016:121).
27 § Utöver bestämmelserna om tvångslikvidation i 17 kap. 11 §
och 16 § första stycket 1-3 lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar gäller för försäkringsföreningar att Bolagsverket
ska besluta att föreningen ska gå i likvidation, om
1. föreningens hela försäkringsbestånd har överlåtits,
2. ett tillstånd att driva försäkringsrörelse för bestämd tid
har gått ut utan att något nytt tillstånd har beviljats, eller
3. tillståndet att driva försäkringsrörelse har återkallats
utan att föreningen i stället har fått ett tillstånd att driva
tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:742) om
tjänstepensionsföretag.
I de fall som avses i första stycket 3 ska Bolagsverket fatta
beslutet om likvidation så snart det är praktiskt möjligt,
dock senast dagen efter det att ansökan eller anmälan om
likvidation kom in till Bolagsverket. Beslutet om likvidation
gäller omedelbart.
En fråga om likvidation enligt första stycket prövas på
ansökan av styrelsen, en styrelseledamot, den verkställande
direktören, en föreningsmedlem eller en innehavare av
förlagsandelar eller på anmälan av Finansinspektionen.
I ärenden enligt första stycket 3 ska 17 kap. 12 § lagen om
ekonomiska föreningar inte tillämpas.
Lag (2019:766).
28 § I 17 kap. 11 § tredje stycket och 17 § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar finns det bestämmelser om
att frågor om tvångslikvidation av en ekonomisk förening i
vissa fall ska prövas efter anmälan av Bolagsverket eller på
ansökan av vissa befattningshavare i föreningen. Dessutom ska
frågor om likvidation av en försäkringsförening enligt dessa
paragrafer prövas efter anmälan av Finansinspektionen.
Lag (2018:731).
29 § I 17 kap. 33 § första stycket lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar anges att vissa bestämmelser inte ska
tillämpas på likvidatorernas årsredovisning och dess
behandling på stämman. Bestämmelserna i 5 kap. 1 § och 2 § 6
och 7 lagen (1995:1560) om årsredovisning i
försäkringsföretag om tillämpning av 5 kap. 20, 37-44 och
48 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) ska inte heller
tillämpas.
Lag (2018:731).
30 § Utöver 17 kap. 43 § första stycket andra meningen
lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar gäller för
försäkringsföreningar att ett beslut om att en
likvidation ska upphöra och föreningens verksamhet
återupptas inte får fattas, om det finns anledning till
likvidationen enligt denna lag. Ett beslut om att återuppta
verksamheten får inte fattas om det inte finns full täckning
för föreningens skyldigheter.
Lag (2018:731).
30 a § Bestämmelserna i 18 kap. 1-7 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om upplösning genom förenklad
avveckling gäller inte för försäkringsföreningar.
Lag (2018:731).
31 § En försäkringsförening får vara överlåtande förening vid en fusion bara om en annan försäkringsförening eller en motsvarande juridisk person med hemvist i en annat land inom EES än Sverige är övertagande förening.
32 § Vid fusion med en försäkringsförening gäller inte 16 kap.
17-19, 21-23, 41, 41 a och 41 c-41 e §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar. I stället gäller 33-35 §§ i detta
kapitel. I 36 § i detta kapitel finns särskilda bestämmelser
om tillämpning av 16 kap. 24 § lagen om ekonomiska föreningar.
När fusionen avser en försäkringsförening och ett helägt
dotterbolag, gäller 33-35 §§ i tillämpliga delar. Det som där
anges om överlåtande förening ska i stället avse
dotterbolaget.
När 16 kap. 41 b § lagen om ekonomiska föreningar tillämpas på
en försäkringsförening ska det som sägs om Bolagsverket i
stället avse Finansinspektionen.
Lag (2022:1650).
33 § När fusionsplanen har blivit gällande i samtliga
föreningar, ska såväl den eller de överlåtande
försäkringsföreningarna som den övertagande
försäkringsföreningen ansöka hos Finansinspektionen om
tillstånd att verkställa planen. Vid en gränsöverskridande
fusion ska ansökan göras av den eller de svenska föreningar
som deltar i fusionen.
Vid fusion genom kombination ska försäkringsföreningarna
dessutom ansöka om tillstånd enligt 2 kap. 4 § och godkännande
av stadgarna enligt 2 kap. 8 § för den övertagande föreningen.
Vid gränsöverskridande fusion gäller detta bara om den
övertagande föreningen ska ha sin hemvist i Sverige.
Ansökan enligt första stycket ska lämnas in inom en månad
efter det att fusionsplanen gäller i samtliga föreningar. Om
fusionsplanen har registrerats enligt 16 kap. 12 § lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar, gäller dessutom att
ansökan ska lämnas in senast två år efter det att en uppgift
om att planen har registrerats har kungjorts enligt 19 kap.
5 § samma lag.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningar
enligt första stycket och om beslut som har meddelats med
anledning av sådana ansökningar.
Lag (2022:1650).
34 § Vid behandlingen av en ansökan om tillstånd att verkställa en fusionsplan ska Finansinspektionen pröva om försäkringstagarna och andra borgenärer tillförsäkras en betryggande säkerhet, om ett sådant skydd behövs med hänsyn till de fusionerande försäkringsföreningarnas ekonomiska förhållanden och om borgenärerna inte redan har en sådan säkerhet.
Lag (2013:456).
35 § Finansinspektionen ska avslå en ansökan enligt 33 §, om
1. fusionsplanen inte har godkänts i behörig ordning eller
till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning
eller mot stadgarna,
2. fusionen har förbjudits enligt konkurrenslagen (2008:579)
eller rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari
2004 om kontroll av företagskoncentrationer eller om prövning
av fusionen pågår enligt konkurrenslagen eller den nämnda
förordningen,
3. försäkringstagarna och andra borgenärer inte har
tillförsäkrats en sådan betryggande säkerhet som avses i 34 §
eller de fusionerande föreningarnas ekonomiska förhållanden i
övrigt är sådana att fusionen inte kan anses förenlig med
försäkringstagarnas och andra borgenärers intressen,
4. det är motiverat av hänsyn till allmänintresset,
5. det enligt 16 kap. 30 b § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar finns hinder mot att en eller flera av de svenska
föreningarna deltar i en gränsöverskridande fusion,
6. fusionen genomförs för otillbörliga eller bedrägliga
ändamål som leder till att unionsrätten eller nationell rätt
undgås eller kringgås eller som syftar till detta, eller för
brottsliga ändamål, eller
7. fusionen förutsätter ett förfarande enligt lagen (2008:9)
om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner,
delningar och ombildningar men något sådant förfarande inte
har inletts.
Om ansökan inte kan beviljas på grund av att prövning pågår
enligt konkurrenslagen eller rådets förordning (EG)
nr 139/2004 och prövningen kan antas bli avslutad inom kort
tid, får Finansinspektionen förklara att ärendet ska vila
under en viss tid som inte får överstiga sex månader.
Lag (2022:1650).
36 § I stället för det som föreskrivs om anmälan till
Bolagsverket i 16 kap. 24 § andra stycket lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar ska anmälan göras senast två månader
från det att Finansinspektionens tillstånd till verkställande
av fusionsplanen har fått laga kraft.
Lag (2018:731).
37 § I stället för bestämmelsen om väckande av talan i 6
kap. 48 § tredje stycket första meningen lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar gäller, utöver det som anges i 6 kap.
48 § första stycket samma lag, följande. Talan mot ett
stämmobeslut om godkännande av en fusionsplan rörande en
gränsöverskridande fusion får inte väckas efter det att
Finansinspektionen genom ett beslut som har fått laga kraft
har lämnat tillstånd till verkställande av fusionsplanen.
Lag (2018:731).
38 § Bestämmelserna i 21 kap. 1-3 §§ lagen (2018:672) om
ekonomiska föreningar om ansvar vid överträdelse av
bestämmelser som anges där gäller för försäkringsföreningar
även vid överträdelse av denna lag.
Lag (2018:731).
39 § I stället för bestämmelserna i 20 kap. 1 § första stycket
första meningen och 2 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar om en förenings företagsnamn gäller för
försäkringsföreningar att dess företagsnamn ska innehålla
ordet försäkringsförening och att ordet försäkringsförening
eller en förkortning av det uttrycket inte får finnas med i
ett särskilt företagsnamn.
Endast försäkringsföreningar får i sitt företagsnamn använda
uttrycket försäkringsförening.
Utöver första stycket gäller för en försäkringsförening som
har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 d § att företagsnamnet
i stället för ordet försäkringsförening får innehålla ordet
understödsförening eller, om föreningen huvudsakligen meddelar
sjukförsäkring, ordet sjukkassa.
Lag (2020:660).
40 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av
oaktsamhet bryter mot 13 kap. 39 § andra stycket denna lag.
Lag (2018:731).
14 kap. Överlåtelse av försäkringsbestånd
1 § Ett försäkringsföretag (det överlåtande företaget) får
helt eller delvis överlåta sitt försäkringsbestånd till en
annan försäkringsgivare (den övertagande försäkringsgivaren).
Överlåtelse får ske till
1. ett svenskt försäkringsföretag,
2. en utländsk försäkringsgivare som har tillstånd att driva
försäkringsrörelse i Sverige eller som är auktoriserad i ett
land inom EES, eller
3. ett tjänstepensionsföretag.
Försäkringsbestånd får överlåtas även om det överlåtande
företaget har gått i likvidation.
Lag (2019:766).
2 § Ett avtal mellan försäkringsföretag om överlåtelse av
försäkringsbestånd ska för att bli giltigt godkännas av
stämman i det överlåtande företaget. Detsamma gäller för ett
avtal om överlåtelse från ett försäkringsföretag till ett
tjänstepensionsföretag.
Lag (2019:766).
3 § Följande handlingar ska hållas tillgängliga för aktieägarna och de röstberättigade i det överlåtande företaget under minst en vecka före den stämma vid vilken frågan om godkännande av överlåtelseavtalet ska behandlas samt läggas fram på stämman:
1. ett förslag till stämmobeslut,
2. avtalet om överlåtelse,
3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för företaget och för försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar,
4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt
5. om årsredovisningen inte ska behandlas på stämman,
a) en kopia av den årsredovisning som innehåller de senast fastställda balans- och resultaträkningarna, försedd med en anteckning om stämmans beslut om företagets vinst eller förlust,
b) en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,
c) en av styrelsen undertecknad redogörelse för sådana händelser efter det att årsredovisningen lämnades som är av väsentlig betydelse för företagets ställning, och
d) ett yttrande över den redogörelse som avses i c, undertecknat av företagets revisorer.
Handlingarna ska genast sändas till de aktieägare och de röstberättigade som begär det och uppger sin postadress.
Lag (2015:700).
4 § När ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd har godkänts av stämman, ska det överlåtande företaget anmäla stämmans beslut för registrering.
Om en anmälan enligt första stycket inte har gjorts inom fyra månader från beslutet eller om Bolagsverket genom ett beslut som har vunnit laga kraft har avskrivit en sådan anmälan eller vägrat registrering av beslutet, har frågan om överlåtelse av försäkringsbeståndet fallit. Om en talan mot stämmans beslut har ogillats, ska tiden dock räknas från den dag när domen vann laga kraft.
Lag (2015:700).
5 § Ett försäkringsföretag får verkställa ett överlåtelseavtal med tillstånd av Finansinspektionen.
Lag (2015:700).
6 § Ansökan om tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal ska göras av såväl det överlåtande företaget som den övertagande försäkringsgivaren. Ansökningarna ska ges in till Finansinspektionen inom fyra månader från det att stämmobeslutet i det överlåtande företaget om godkännande av överlåtelseavtalet registrerades.
Finansinspektionen ska underrätta Bolagsverket om ansökningarna och om lagakraftvunna beslut som har meddelats med anledning av dem.
Om ansökningarna inte har gjorts inom föreskriven tid eller om de har avslagits, ska Bolagsverket förklara att frågan om överlåtelse har fallit.
Lag (2015:700).
7 § Tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal ska ges, om
1. den rätt som tillkommer försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar inte försämras,
2. den övertagande försäkringsgivaren har den kapitalbas som krävs sedan överlåtelsen har beaktats, varvid hänsyn har tagits till sådant undantag som kan ha medgetts i enlighet med 5 kap.
16 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, och
3. behörig myndighet i det land där risker är belägna eller där åtaganden ska fullgöras samtycker till överlåtelsen eller inte har yttrat sig.
Om den övertagande försäkringsgivaren saknar tillstånd att driva försäkringsverksamhet i Sverige, ska kapitalbasen intygas av tillsynsmyndighet. Med tillsynsmyndighet avses, för EES-
försäkringsgivare, den behöriga myndigheten i dess hemland och, för försäkringsgivare hemmahörande i ett land utanför EES, den behöriga myndigheten i det EES-land som övervakar försäkringsgivarens soliditet.
Lag (2015:700).
8 § Finansinspektionen får förelägga det överlåtande företaget eller den övertagande försäkringsgivaren att komma in med den ytterligare utredning som är nödvändig för att inspektionen ska kunna fastställa att den rätt som tillkommer försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar inte försämras.
Lag (2015:700).
9 § Om ansökan inte ska avslås genast, ska Finansinspektionen i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar som inspektionen finner lämpliga kungöra ansökans innehåll med uppgift om att ett avtal om överlåtelse av försäkringsbestånd har träffats och var avtalet och annan utredning hålls tillgängliga.
Kungörelsen ska innehålla föreläggande för de försäkringstagare och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar som berörs av överlåtelsen att på bestämd tid, minst en månad efter kungörelsen, hos Finansinspektionen anmäla om de har något att invända mot ansökan.
Lag (2015:700).
10 § Innan tillstånd lämnas, ska Finansinspektionen ge den behöriga myndigheten i det land där risker är belägna eller där åtaganden ska fullgöras tillfälle att yttra sig. Om överlåtelsen avser försäkringsavtal som har träffats genom en sekundäretablering i ett annat land, ska även den behöriga myndigheten i det landet ges tillfälle att yttra sig.
Lag (2015:700).
11 § Finansinspektionen får pröva ansökan om tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet när myndigheterna som avses i 10 § har yttrat sig eller, om de inte har yttrat sig, tre månader från det att den utländska myndigheten tog emot Finansinspektionens meddelande.
Lag (2015:700).
12 § När tillstånd att verkställa överlåtelseavtalet har lämnats, ska den övertagande försäkringsgivaren genast anmäla beslutet för registrering. Om den övertagande försäkringsgivaren är en utländsk försäkringsgivare, ska anmälan göras av det överlåtande företaget.
Bolagsverket ska genast registrera beslutet. När registrering har skett övergår ansvaret för det överlåtna försäkringsbeståndet på den övertagande försäkringsgivaren.
Lag (2015:700).
13 § Om överlåtelsen sker till ett försäkringsföretag, till en
utländsk försäkringsgivare med tillstånd att driva
försäkringsrörelse i Sverige eller till ett
tjänstepensionsföretag ska, sedan överlåtelsen har
verkställts, den övertagande försäkringsgivaren lämna en
underrättelse om överlåtelsen till varje försäkringstagare som
berörs av den. Finansinspektionen får i ett enskilt fall
besluta på vilket sätt underrättelsen ska lämnas.
Lag (2019:766).
14 § Om det i ett bestånd av direkt försäkring som har överlåtits ingår risker som är belägna i eller åtaganden som ska fullgöras i ett annat land inom EES, ska Finansinspektionen offentliggöra den tillåtna överlåtelsen i det landet enligt bestämmelserna där. Om överlåtelsebeslutet offentliggörs på motsvarande sätt i det berörda landet, behöver inspektionen inte offentliggöra beslutet där.
Lag (2015:700).
15 § Om det överlåtande företaget försätts i konkurs sedan tillstånd till överlåtelsen har getts, ska, vid tillämpning av det som föreskrivs i konkurslagen (1987:672) om rätt till talan om återgång av avtal, sådana avtal som avses i 1 § detta kapitel anses ingångna den dag tillstånd att verkställa avtalen gavs.
Lag (2015:700).
16 § När ett livförsäkringsföretag har gått i likvidation eller försatts i konkurs, ska beståndet av livförsäkringar om möjligt överlåtas till en eller flera andra försäkringsgivare som anges i 1 § första stycket.
Lag (2015:700).
17 § Tillstånd att verkställa ett överlåtelseavtal vid likvidation eller konkurs ska ges om de förutsättningar som anges i 7 § första stycket 2 och 3 och andra stycket är uppfyllda. I fråga om ett sådant avtal gäller i övrigt 8-15 §§.
Lag (2015:700).
15 kap. Lämplighetsprövning av ägare i försäkringsaktiebolag
1 § Ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett försäkringsaktiebolag, som medför att förvärvarens sammanlagda innehav utgör ett kvalificerat innehav enligt 1 kap. 15 §, får bara ske efter tillstånd av Finansinspektionen. Detsamma gäller förvärv som innebär att ett kvalificerat innehav ökas
1. så att det uppgår till eller överstiger 20, 30 eller 50 procent av aktiekapitalet eller röstetalet för samtliga aktier, eller
2. så att försäkringsaktiebolaget blir dotterföretag.
Tillstånd enligt första stycket ska ha meddelats före förvärvet. En ansökan om tillstånd ska göras skriftligen.
2 § Om ett förvärv som anges i 1 § första stycket har gjorts genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller på annat liknande sätt, krävs i stället tillstånd för att förvärvaren ska få behålla aktierna. Förvärvaren ska ansöka om tillstånd till ett sådant förvärv inom sex månader efter det att aktierna erhållits.
3 § Finansinspektionen ska inom två arbetsdagar från det att en fullständig ansökan enligt 1 § kommit in till inspektionen skicka en bekräftelse till förvärvaren om detta.
4 § Tillstånd ska ges till förvärv som avses i 1 och 2 §§, om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av försäkringsaktiebolaget och det kan antas att förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på försäkringsaktiebolaget.
5 § Vid bedömningen enligt 4 § ska följande beaktas:
1. förvärvarens anseende och kapitalstyrka,
2. om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i
styrelsen för försäkringsaktiebolaget eller vara verkställande
direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har
tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av
ett försäkringsaktiebolag och även i övrigt är lämplig för en
sådan uppgift,
3. om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att
motverka att försäkringsaktiebolagets verksamhet drivs på ett
sätt som är förenligt med denna lag och andra författningar
som reglerar bolagets verksamhet, och
4. om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med
eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder
mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen
(2022:666) eller försök till sådant brott, avseende
terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Lag (2022:683).
6 § Om förvärvaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag, ska det vid bedömningen
av förvärvarens anseende särskilt beaktas om dess ledning
uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant
företag enligt 19 kap. 63 § första stycket denna lag
respektive 5 kap. 16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn
över finansiella konglomerat.
Lag (2017:233).
7 § Om förvärvet skulle leda till nära förbindelser mellan försäkringsaktiebolaget och någon annan, ska tillstånd ges bara om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av försäkringsaktiebolaget.
8 § Finansinspektionens beslut i en fråga om tillstånd till förvärv som avses i 1 och 2 §§ ska meddelas inom 60 arbetsdagar efter det att den bekräftelse som avses i 3 § skickades
(bedömningsperioden). Om inspektionen begär kompletterande uppgifter, får bedömningsperioden förlängas.
Finansinspektionen ska anses ha beviljat tillstånd till förvärv som avses i 1 och 2 §§, om inspektionen inte inom bedömningsperioden har meddelat slutligt beslut i ärendet.
9 § Frågan om tillstånd enligt 1 § får avgöras först efter samråd med behörig myndighet i ett annat land inom EES om förvärvaren är
1. ett i det landet auktoriserat försäkringsföretag, kreditinstitut, företag för elektroniska pengar eller värdepappersföretag, eller ett i det landet hemmahörande förvaltningsbolag som där har tillstånd att driva verksamhet enligt bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag),
2. ett moderföretag till ett sådant företag som avses i 1, eller
3. en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett sådant företag som avses i 1.
Lag (2011:887).
10 § Om Finansinspektionen beviljar tillstånd till ett förvärv, får inspektionen besluta att förvärvet ska genomföras inom en viss tid. Inspektionen får besluta att förlänga denna tid.
11 § Den som har beslutat att avyttra ett kvalificerat innehav eller en så stor del av ett kvalificerat innehav av aktierna i ett försäkringsaktiebolag att det återstående innehavet kommer att understiga någon av de i 1 § första stycket angivna gränserna ska skriftligen underrätta Finansinspektionen om det.
12 § Ett försäkringsaktiebolag ska årligen till Finansinspektionen anmäla namnen på de ägare som har ett kvalificerat innehav av aktier i bolaget samt storleken på innehaven.
När ett försäkringsaktiebolag får kännedom om att bolagets aktier har blivit föremål för ett sådant förvärv som avses i 1 eller 2 § eller för en sådan avyttring som avses i 11 §, ska bolaget snarast anmäla förvärvet eller avyttringen till Finansinspektionen.
När ett försäkringsaktiebolag i annat fall får kännedom om att det har nära förbindelser med någon annan, ska bolaget snarast anmäla det till Finansinspektionen.
13 § Om en juridisk person har ett kvalificerat innehav i ett försäkringsaktiebolag, ska den juridiska personen snarast anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning till Finansinspektionen.
14 § Finansinspektionen får besluta att ägaren till ett
kvalificerat innehav av aktier vid stämman inte får företräda
fler aktier än som motsvarar ett innehav som inte är
kvalificerat
1. om ägaren motverkar eller kan antas komma att motverka att
försäkringsaktiebolagets verksamhet drivs på ett sätt som är
förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som
reglerar bolagets verksamhet,
2. om ägaren i väsentlig mån har åsidosatt skyldigheter i
näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter
eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet,
3. om ägaren är ett försäkringsholdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag och dess ledning inte
uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag
enligt 19 kap. 63 § första stycket denna lag respektive 5 kap.
16 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella
konglomerat, eller
4. om det finns skäl att anta att innehavet har samband med
eller kan öka risken för
a) penningtvätt enligt 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åtgärder
mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller
b) finansiering av terrorism enligt 6 § terroristbrottslagen
(2022:666) eller försök till sådant brott, avseende
terroristbrott enligt 4 § samma lag.
Om ägaren till ett kvalificerat innehav av aktier inte har
ansökt om tillstånd till ett förvärv som avses i 1 eller 2 §,
får Finansinspektionen besluta att ägaren vid stämman inte får
företräda aktierna till den del de omfattas av ett krav på
tillstånd.
Om någon i strid med ett beslut av Finansinspektionen har ett
kvalificerat innehav av aktier, får innehavaren inte företräda
aktierna vid stämman till den del innehavet står i strid med
beslutet.
Lag (2022:683).
15 § Finansinspektionen får förelägga en ägare som avses i 14 §
första stycket att avyttra så stor del av aktierna att innehavet därefter inte är kvalificerat. En ägare som avses i 14 § andra eller tredje stycket får föreläggas att avyttra så stor del av aktierna att innehavet inte står i strid med inspektionens beslut.
16 § Om ett försäkringsaktiebolag har nära förbindelser med någon annan och det hindrar en effektiv tillsyn av bolaget, får Finansinspektionen förelägga innehavare av aktier, vilka medför att förbindelserna är nära, att avyttra så stor del av aktierna att detta inte längre är fallet.
Finansinspektionen får även besluta att den eller de som omfattas av ett beslut enligt första stycket inte får företräda aktierna vid stämman. I så fall ska 18 § tillämpas.
17 § Aktier som omfattas av ett förbud enligt 14 § eller föreläggande enligt 15 § ska inte medräknas när det fordras samtycke av ägare till en viss del av aktierna i försäkringsaktiebolaget för att ett beslut ska bli giltigt eller en befogenhet ska få utövas såvida inte förvaltare har förordnats enligt 18 §.
18 § Om det finns särskilda skäl, får Finansinspektionen begära att tingsrätten förordnar en lämplig person att som förvaltare företräda sådana aktier som enligt 14 § inte får företrädas av ägaren. Sådan ansökan prövas av tingsrätten i den ort där ägaren har sin hemvist, eller om ägaren inte har hemvist i Sverige, av Stockholms tingsrätt.
En förvaltare har rätt till skälig ersättning för arbete och utlägg. Ersättningen ska betalas av ägaren till aktierna och ska på begäran förskotteras av försäkringsaktiebolaget. Om den betalningsskyldige inte godtar förvaltarens anspråk, bestäms ersättningen av tingsrätten.
19 § Regeringen får meddela föreskrifter om handläggningen av tillståndsärenden enligt 1-7 §§.
16 kap. Offentliggörande
1 § Ett försäkringsföretag ska offentliggöra en solvens- och verksamhetsrapport en gång per år. Rapporten ska uppdateras i de fall som anges i 4 och 6 §§.
Lag (2015:700).
2 § Solvens- och verksamhetsrapporten ska innehålla en beskrivning av försäkringsföretagets
1. verksamhet och resultat,
2. företagsstyrningssystem,
3. riskprofil,
4. värderingsmetoder för solvensändamål, och
5. solvenssituation.
Ett försäkringsföretag som använder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 § ska i rapporten beskriva denna och den portfölj av åtaganden och motsvarande tillgångar på vilka justeringen används samt kvantifiera effekterna av en slopad matchningsjustering på företagets finansiella ställning. Ett försäkringsföretag som använder volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 § ska i rapporten kvantifiera effekterna av en slopad volatilitetsjustering på företagets finansiella ställning.
Ett försäkringsföretag får helt eller delvis lämna de uppgifter som ska offentliggöras genom rapporten genom hänvisning till uppgifter som företaget offentliggjort för att uppfylla andra rättsliga eller administrativa krav, om dessa uppgifter är likvärdiga till art och omfattning.
Lag (2015:700).
3 § Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag inte behöver offentliggöra uppgifter som anges i 2 § första stycket 1-4, om ett offentliggörande skulle innebära att
1. företagets konkurrenter otillbörligt gynnas, eller
2. företaget bryter mot tystnadsplikt avsedd att skydda försäkringstagare eller annan som företaget har en motpartsrelation till.
Ett försäkringsföretag som har beviljats undantag ska ange detta och skälen för undantaget i rapporten.
Lag (2015:700).
4 § Ett försäkringsföretag som inte uppfyller solvenskapitalkravet ska omedelbart uppdatera tidigare offentliggjorda uppgifter i solvens- och verksamhetsrapporten, om
1. underskottet är betydande, och
2. Finansinspektionen inte har fått någon realistisk åtgärdsplan inom två månader räknat från det datum då företaget upptäckte att underskottet var betydande.
Om Finansinspektionen har ansett att åtgärdsplanen är realistisk, men underskottet inte har korrigerats inom sex månader från det att det upptäcktes, ska underskottet offentliggöras av företaget vid utgången av denna period.
Samtidigt ska företaget offentliggöra en förklaring av orsakerna till det kvarvarande underskottet, följderna av detta, vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits av företaget och vilka ytterligare korrigerande åtgärder som är planerade.
Lag (2015:700).
5 § På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag som inte uppfyller solvenskapitalkravet, samtidigt som underskottet är betydande och någon realistisk åtgärdsplan inte har överlämnats till inspektionen inom den tid som anges i 4 § första stycket 2, offentliggöra
1. hur stort underskottet är,
2. en förklaring av orsakerna till underskottet,
3. följderna av underskottet, och
4. vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits av företaget.
Lag (2015:700).
6 § Ett försäkringsföretag som inte uppfyller minimikapitalkravet ska omedelbart uppdatera tidigare offentliggjorda uppgifter i solvens- och verksamhetsrapporten, om Finansinspektionen
1. bedömer att företaget inte kommer att kunna överlämna en realistisk, kortsiktig finansiell saneringsplan, eller
2. inte har fått någon sådan plan inom en månad från den dag då företaget upptäckte att minimikapitalkravet inte var uppfyllt.
Om Finansinspektionen har ansett att en finansiell saneringsplan är realistisk, men underskottet inte har korrigerats inom tre månader från det att det upptäcktes, ska underskottet offentliggöras av företaget senast vid utgången av denna period. Samtidigt ska företaget offentliggöra en förklaring av orsakerna till det kvarvarande underskottet, följderna av detta, vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits av företaget och vilka ytterligare korrigerande åtgärder som är planerade.
Lag (2015:700).
7 § På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag som inte uppfyller minimikapitalkravet, samtidigt som någon av de omständigheter som anges i 6 §
första stycket föreligger, offentliggöra
1. hur stort underskottet är,
2. en förklaring av orsakerna till underskottet,
3. följderna av underskottet, och
4. vilka korrigerande åtgärder som har vidtagits av företaget.
Lag (2015:700).
8 § Ett försäkringsföretag ska ha upprättat lämpliga informations- och rapporteringssystem för att kunna uppfylla bestämmelserna i 1-7 §§ och ha styrdokument som säkerställer att alla uppgifter som offentliggörs fortlöpande är relevanta.
Solvens- och verksamhetsrapporter samt uppdateringar av dessa ska godkännas av försäkringsföretagets styrelse innan de offentliggörs.
Lag (2015:700).
8 a § Ett livförsäkringsföretag som investerar i aktier som är
upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i
1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som
har getts ut av ett bolag inom EES, ska i fråga om sådana
aktier redogöra för hur de viktigaste inslagen i
investeringsstrategin stämmer överens med profilen och
löptiden för försäkringsföretagets åtaganden och hur de
inslagen bidrar till tillgångarnas utveckling på medellång
till lång sikt.
Denna paragraf gäller inte sådana placeringar där
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär
placeringsrisken.
Lag (2019:290).
8 b § Om en sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11
juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i
börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och
rådets direktiv (EU) 2017/828, investerar för ett
livförsäkringsföretag och investeringarna avser aktier som är
upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i
1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som
har getts ut av ett bolag inom EES, ska försäkringsföretaget i
fråga om sådana aktier redogöra för
1. hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar att
investeringsstrategin och investeringsbesluten stämmer överens
med profilen och löptiden för försäkringsföretagets åtaganden,
2. hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar
investeringsbeslut som grundas på bedömningar av
portföljbolagens finansiella och icke-finansiella resultat på
medellång till lång sikt och främjar ett engagemang i
portföljbolagen i syfte att förbättra deras resultat på
medellång till lång sikt,
3. hur dels metoden och tiden för utvärdering av
kapitalförvaltarens prestationer, dels ersättningen för
kapitalförvaltningstjänsterna stämmer överens
med profilen och löptiden för försäkringsföretagets åtaganden
och hur det långsiktiga resultatet i absoluta tal beaktas,
4. hur försäkringsföretaget bevakar dels kapitalförvaltarens
kostnader för portföljens omsättning, dels portföljens avsedda
omsättningshastighet eller gränser för omsättningshastigheten,
och
5. hur lång tid som överenskommelsen med kapitalförvaltaren
gäller.
Om överenskommelsen med kapitalförvaltaren saknar en eller
flera av de delar som redogörelsen ska omfatta, ska
försäkringsföretaget tydligt ange skälen för det.
Lag (2019:290).
8 c § Den information som avses i 8 a och 8 b §§ ska hållas
tillgänglig utan kostnad på livförsäkringsföretagets
webbplats. Om försäkringsföretaget inte har en egen webbplats
får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som
enkelt kan nås.
Informationen ska uppdateras varje år. Försäkringsföretaget
får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har
skett någon väsentlig förändring.
Försäkringsföretaget får lämna informationen i den solvens-
och verksamhetsrapport som avses i 2 §.
Lag (2019:290).
9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. innehållet i solvens- och verksamhetsrapporten enligt 2 §,
2. vilka uppgifter en ansökan om undantag från kravet på offentliggörande enligt 3 § ska innehålla, och
3. innehållet i informations- och rapporteringssystem och styrdokument enligt 8 §.
Lag (2015:700).
17 kap. Tillsyn
Registreringsmyndighet
1 § Bolagsverket är registreringsmyndighet för
försäkringsföretag. Bolagsverket ska föra ett
försäkringsregister. I detta skrivs de uppgifter in som
enligt denna lag, aktiebolagslagen (2005:551), lagen
(2018:672) om ekonomiska föreningar eller andra författningar
ska anmälas för registrering.
Lag (2018:731).
2 § Finansinspektionen har tillsyn över försäkringsföretag.
Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt
1. denna lag,
2. andra författningar som reglerar företagets verksamhet,
3. företagets bolagsordning eller stadgar,
4. företagets försäkringstekniska riktlinjer och beräkningsunderlag samt riktlinjer för hantering av intressekonflikter, och
5. styrdokument som företaget har upprättat och som har sin grund i författningar som reglerar företagets verksamhet.
Finansinspektionen har dessutom tillsyn över att försäkringsföretagets ägare och styrning uppfyller lämplighetskraven i denna lag.
Finansinspektionens tillsyn ska utgå från en proaktiv och riskbaserad metod.
Lag (2015:700).
3 § Finansinspektionen ska, i den utsträckning som följer av
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, i sin
tillsynsverksamhet samarbeta och utbyta information med
- behöriga myndigheter,
- Europeiska kommissionen,
- Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, och
- Europeiska centralbanken.
Lag (2021:461).
3 a § Finansinspektionen ska underrätta Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och den behöriga
myndigheten i ett annat land inom EES, om
1. inspektionen konstaterar försämringar av de ekonomiska
förhållandena eller andra framväxande risker i ett
försäkringsföretag som driver gränsöverskridande verksamhet
eller verksamhet från en sekundäretablering i det landet, och
2. riskerna kan ha en gränsöverskridande effekt.
Lag (2021:461).
3 b § Finansinspektionen får hänskjuta frågor som rör ett
förfarande av en behörig myndighet inom EES till Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för tvistlösning i
de fall som framgår av artiklarna 33, 38, 155 och 158 i
Solvens II-direktivet.
Finansinspektionen får även hänskjuta frågor till Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och begära hjälp
av myndigheten i de fall som framgår av artikel 152a i Solvens
II-direktivet.
Lag (2021:461).
4 § När ett försäkringsföretag har påbörjat sin verksamhet, ska styrelsen eller den verkställande direktören genast underrätta Finansinspektionen om det.
Lag (2015:700).
5 § Ett försäkringsföretag ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet som inspektionen begär. Om företaget driver verksamhet i ett annat land inom EES, ska det, i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, lämna de upplysningar till behörig myndighet i det landet som den myndigheten behöver för att fullgöra sina uppgifter.
Lag (2015:700).
5 a § En försäkringsförening som har beviljats undantag enligt
1 kap. 19 d § ska omedelbart underrätta Finansinspektionen om
föreningen inte uppfyller det krav på tillgångar som ska
uppfyllas av en sådan förening eller det finns risk för att
föreningen inte kommer göra det under de närmaste tre
månaderna.
Lag (2020:660).
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om att vissa uppgifter som enligt 5 §
ska lämnas till Finansinspektionen i stället ska lämnas till Statistiska centralbyrån.
Lag (2014:494).
Lag (2015:700).
7 § Finansinspektionen får när inspektionen anser att det är nödvändigt genomföra en undersökning hos ett försäkringsföretag.
Styrelsen och den verkställande direktören ska vid den tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer hålla försäkringsföretagets tillgångar, räkenskapsmaterial och andra handlingar tillgängliga för granskning av befattningshavare hos inspektionen eller av någon annan som inspektionen har förordnat.
Finansinspektionen får genomföra en undersökning hos ett företag som har fått i uppdrag av ett försäkringsföretag att utföra viss verksamhet eller vissa funktioner, om det behövs för tillsynen av försäkringsföretaget.
Lag (2015:700).
7 a § Om ett försäkringsföretag inte längre uppfyller villkoren för tillstånd att använda matchningsjustering enligt 5 kap. 7 §, ska Finansinspektionen förelägga företaget att åtgärda bristerna inom två månader från den dag då villkoren inte längre var uppfyllda.
Om bristerna inte har åtgärdats inom den tid som anges i första stycket, ska företaget föreläggas att omedelbart upphöra med användningen av matchningsjustering.
Lag (2015:700).
8 § Skyldigheten enligt 5 och 7 §§ att lämna upplysningar och hålla tillgångar och handlingar tillgängliga för granskning gäller även för
1. styrelsen och den verkställande direktören eller motsvarande organ i ett företag vars verksamhet uteslutande ska vara att biträda ett försäkringsföretag eller som ett försäkringsföretag har ett bestämmande inflytande i,
2. ordföranden och den verkställande direktören eller motsvarande befattningshavare i en skaderegleringsnämnd, villkorsnämnd eller i annat liknande organ, som biträder ett försäkringsföretag, och
3. styrelsen och den verkställande direktören i ett aktiebolag, om Finansinspektionen med bolagets samtycke har fattat beslut om en sådan skyldighet.
Lag (2015:700).
9 § Om det finns intressegemenskap mellan å ena sidan ett försäkringsföretag och å andra sidan ett aktiebolag som denna lag inte är tillämplig på eller en ekonomisk förening, får Finansinspektionen förelägga aktiebolaget eller föreningen att lämna en särskild redovisning över intressegemenskapen. Sådant föreläggande får dock bara meddelas om det behövs med hänsyn till tillsynen över försäkringsverksamheten. Redovisningen ska lämnas enligt anvisningar av Finansinspektionen.
Lag (2015:700).
10 § Finansinspektionen får förordna en eller flera aktuarier att tillsammans med försäkringsföretagets aktuarie utföra de försäkringstekniska utredningarna och beräkningarna i företaget.
Aktuarien har rätt till skäligt arvode från försäkringsföretaget för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.
Finansinspektionen ska utfärda en instruktion för de aktuarier som har förordnats av inspektionen. En aktuarie som har förordnats av Finansinspektionen ska oavsett stämmans anvisningar följa den instruktion som inspektionen har utfärdat.
Lag (2015:700).
11 § Finansinspektionen får förordna en eller flera revisorer att tillsammans med övriga revisorer delta i revisionen av ett försäkringsföretag.
Revisorn har rätt till skäligt arvode från försäkringsföretaget för sitt arbete. Storleken på arvodet beslutas av Finansinspektionen.
Finansinspektionen ska utfärda en instruktion för de revisorer som har förordnats av inspektionen. En revisor som har förordnats av Finansinspektionen ska oavsett stämmans anvisningar följa den instruktion som inspektionen har utfärdat.
Lag (2015:700).
12 § En revisor eller en särskild granskare ska genast
rapportera till Finansinspektionen om han eller hon vid
fullgörandet av sitt uppdrag i ett försäkringsföretag får
kännedom om förhållanden som
1. kan utgöra en väsentlig överträdelse av de författningar
som reglerar företagets verksamhet,
2. kan påverka företagets fortsatta drift negativt,
3. kan leda till att revisorn avstyrker att balansräkningen
eller resultaträkningen fastställs eller till anmärkning
enligt 9 kap. 33 eller 34 § aktiebolagslagen (2005:551) eller
8 kap. 36 eller 37 § lagen (2018:672) om ekonomiska
föreningar, eller
4. kan innebära att företaget brister eller har brustit i
uppfyllandet av solvens- eller minimikapitalkravet eller av
ett kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har
beviljats undantag enligt 1 kap. 19, 19 b eller 19 d §.
Revisorn och granskaren har en motsvarande
rapporteringsskyldighet om han eller hon får kännedom om
förhållanden som avses i första stycket vid fullgörande av
uppdrag som revisorn eller den särskilda granskaren har i
försäkringsföretagets moderföretag eller dotterföretag eller
ett företag som har en likartad förbindelse med
försäkringsföretaget.
Lag (2020:660).
13 § Finansinspektionen får sammankalla styrelsen i ett försäkringsföretag. Inspektionen får även begära att styrelsen kallar till extra stämma. Om styrelsen inte rättar sig efter en sådan begäran, får inspektionen utfärda en sådan kallelse.
Företrädare för inspektionen får närvara vid stämman och vid ett sådant styrelsesammanträde som inspektionen har sammankallat samt delta i överläggningarna.
Lag (2015:700).
14 § När ett försäkringsföretag har försatts i konkurs, ska Finansinspektionen förordna ett allmänt ombud. Det allmänna ombudet ska som konkursförvaltare delta i konkursboets förvaltning tillsammans med den eller de förvaltare som utses enligt konkurslagen (1987:672).
Det allmänna ombudet ska se till att försäkringstagarna omfattas av den förmånsrätt som följer av försäkringsavtalen.
Det allmänna ombudet kan göra en sådan framställning om entledigande av förvaltare som avses i 7 kap. 5 § konkurslagen.
Även om beslut om delning av konkursboets förvaltning har fattats, får det allmänna ombudet delta i förvaltningen i dess helhet.
Bestämmelserna i konkurslagen om arvode till konkursförvaltare gäller också det allmänna ombudet.
Lag (2015:700).
15 § Under ett försäkringsföretags likvidation har Finansinspektionen samma befogenheter i fråga om likvidatorerna som inspektionen har i fråga om styrelsen.
Lag (2015:700).
16 § På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag upprätta och till inspektionen lämna en redogörelse avseende företagets förmåga att hantera händelser eller förändringar av ekonomiska förhållanden som skulle kunna påverka företagets finansiella ställning negativt.
Skyldigheten enligt första stycket gäller även för verksamhet som omfattas av uppdragsavtal enligt 10 kap. 19 §.
Lag (2015:700).
17 § På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag lämna in en rapport som utvisar att nivån på de försäkringstekniska avsättningarna är lämplig och att beräkningen av dem utförs med relevanta metoder och med adekvata statistiska underlag.
Lag (2015:700).
17 a § En försäkringsförening som har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 d § ska på begäran av Finansinspektionen
upprätta och till inspektionen ge in en försäkringsteknisk
utredning.
Lag (2020:660).
18 § På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag som använder en intern modell lämna in en beräkning av solvenskapitalkravet med användning av standardformeln.
Lag (2015:700).
19 § På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag som använder en intern modell, men som inte längre uppfyller kraven för att få använda en sådan, lämna in en handlingsplan för hur företaget avser att inom skälig tid rätta till bristerna. En sådan plan behöver inte upprättas, om företaget kan visa att överträdelsen är ringa.
Lag (2015:700).
20 § Ett företag som inte upprättar och genomför den plan som anges i 19 § ska efter beslut av Finansinspektionen beräkna solvenskapitalkravet med användning av standardformeln.
Lag (2015:700).
21 § På begäran av Finansinspektionen ska ett försäkringsföretag som använder en intern modell verifiera kalibreringen av den interna modellen och kontrollera att dess specifikation stämmer överens med allmänt accepterad marknadspraxis. Detta ska ske genom användning av relevanta referensportföljer och antaganden som har sin grund i externa uppgifter.
Lag (2015:700).
22 § Om ett försäkringsföretags riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för beräkning av solvenskapitalkravet enligt standardformeln och det därför är olämpligt att beräkna solvenskapitalkravet enligt denna, får Finansinspektionen besluta att företaget, vid beräkningen av kapitalkravet för riskkategorier som avser försäkringsrisk, ska ersätta en undergrupp av parametrar enligt standardformeln med företagsspecifika parametrar.
Lag (2015:700).
23 § Om ett försäkringsföretags riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för beräkning av solvenskapitalkravet enligt standardformeln och det därför är olämpligt för företaget att beräkna solvenskapitalkravet enligt denna, får Finansinspektionen besluta att företaget ska använda en fullständig eller partiell intern modell för beräkning av solvenskapitalkravet.
Lag (2015:700).
24 § Finansinspektionen får efter granskning besluta om ett tillägg till solvenskapitalkravet (kapitaltillägg) för ett försäkringsföretag, om
1. företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för beräkningen av solvenskapitalkravet enligt standardformeln, och
a) ett beslut om användning av en intern modell enligt 23 §
är olämpligt eller har visat sig sakna verkan, eller
b) en fullständig eller partiell intern modell håller på att utarbetas,
2. företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för beräkningen av solvenskapitalkravet enligt en fullständig eller partiell intern modell, till följd av att en eller flera kvantifierbara risker inte beaktats i tillräcklig utsträckning och företaget inte inom skälig tid har anpassat modellen till sin riskprofil,
3. företaget använder matchningsjustering enligt 5 kap. 7 §, volatilitetsjustering enligt 5 kap. 9 §, en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur enligt 5 kap. 10 § eller ett tillfälligt avdrag vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna enligt 5 kap. 12 § och företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för justeringarna, eller
4. företagets företagsstyrningssystem avviker väsentligt från kraven i 10 kap. 1 §, samtidigt som avvikelserna medför att företaget inte kan garantera en korrekt identifiering, mätning, övervakning, hantering och rapportering av de risker som företaget exponeras för eller kan komma att bli exponerat för och det är osannolikt att bristerna kan åtgärdas inom skälig tid.
Lag (2015:700).
25 § Ett kapitaltillägg som avses i 24 § 1 och 2 ska beräknas så att det säkerställer att försäkringsföretaget uppfyller skyddsnivån enligt 8 kap. 1 §.
Ett kapitaltillägg som avses i 24 § 3 ska vara proportionellt till de väsentliga risker som uppstår till följd av de avvikelser som har föranlett kapitaltillägget.
Ett kapitaltillägg som avses i 24 § 4 ska vara proportionellt mot de risker som finns på grund av bristerna i företagsstyrningssystemet.
Lag (2015:700).
26 § Efter ett beslut om kapitaltillägg ska försäkringsföretagets solvenskapitalkrav utgöras av summan av kapitaltillägget och solvenskapitalkravet beräknat enligt standardformeln eller, om företaget har fått tillstånd att använda en fullständig eller partiell intern modell, i enlighet med denna. Ett kapitaltillägg som beslutas med stöd av 24 § 4 ska inte ingå i solvenskapitalkravet vid beräkning av riskmarginalen i ett företag som värderar bästa skattningen och riskmarginalen separat.
Lag (2015:700).
27 § När kapitaltillägg beslutas enligt 24 § 2 eller 4, ska Finansinspektionen förelägga försäkringsföretaget att vidta de åtgärder som behövs för att avhjälpa de brister som har föranlett kapitaltillägget.
Lag (2015:700).
28 § Ett beslut om kapitaltillägg ska omprövas minst en gång per år. Beslutet ska ändras när de förhållanden som låg till grund för beslutet har ändrats.
Lag (2015:700).
29 § Försäkringsföretag ska med avgifter bidra till att täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484)
om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna.
Lag (2014:494).
Lag (2015:700).
30 § Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter
som avses i 29 §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om
1. vilka upplysningar ett försäkringsföretag ska lämna till
Finansinspektionen enligt 5 § samt när och hur de ska lämnas,
och
2. när och hur en försäkringsförening ska upprätta och ge in
en försäkringsteknisk utredning enligt 17 a §.
Lag (2020:660).
18 kap. Ingripanden
Ingripande mot försäkringsföretag och vissa fysiska
personer
1 § Finansinspektionen ska ingripa om
1. ett försäkringsföretag har åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, företagets bolagsordning eller stadgar eller företagets försäkringstekniska riktlinjer, beräkningsunderlag, riktlinjer för hantering av intressekonflikter eller sådana styrdokument som har sin grund i författningar som reglerar företagets verksamhet,
2. bolagsordningen, stadgarna, de försäkringstekniska riktlinjerna, beräkningsunderlaget, riktlinjerna för hantering av intressekonflikter eller styrdokumenten inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet, eller
3. försäkringsbeståndet inte är tillräckligt för erforderlig riskutjämning.
Lag (2015:700).
1 a § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i
försäkringsföretagets styrelse eller är dess verkställande
direktör, eller ersättare för någon av dem, om företaget har
befunnits ansvarigt för en överträdelse av lagen (2017:630)
om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.
Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om
överträdelsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och
personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat
överträdelsen.
Lag (2017:653).
2 § Ingripande med stöd av 1 § sker genom utfärdande av föreläggande att vidta rättelse inom viss tid, genom förbud att verkställa beslut eller genom anmärkning.
Finansinspektionen får också med stöd av 10 § begränsa ett försäkringsföretags förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina tillgångar i Sverige.
Om en överträdelse är allvarlig ska försäkringsföretagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.
Lag (2015:700).
2 a § Ingripande enligt 1 a § sker genom
1. beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre
och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses
i 1 a § första stycket i ett försäkringsföretag, eller
2. beslut om sanktionsavgift.
Lag (2017:653).
Omständigheter som ska beaktas och Finansinspektionens
möjligheter att avstå från ingripande
3 § Vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta
hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den
har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har
uppstått och graden av ansvar.
Finansinspektionen får avstå från ingripande om
1. en överträdelse är ringa eller ursäktlig,
2. försäkringsföretaget gör rättelse eller om den fysiska
personen verkat för att företaget gör rättelse, eller
3. någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot företaget
eller den fysiska personen och dessa åtgärder bedöms
tillräckliga.
Lag (2017:653).
3 a § I försvårande riktning ska det beaktas om
försäkringsföretaget tidigare har begått en överträdelse
eller om den fysiska personen tidigare orsakat en sådan
överträdelse.
I förmildrande riktning ska det beaktas om
1. företaget eller den fysiska personen i väsentlig
utsträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat
Finansinspektionens utredning, och
2. företaget snabbt har upphört med överträdelsen, eller den
fysiska personen snabbt verkat för att överträdelsen ska
upphöra, sedan den anmälts till eller påtalats av
Finansinspektionen.
Lag (2017:653).
4 § Om ett försäkringsföretag inte uppfyller solvenskapitalkravet, ska Finansinspektionen förelägga företaget att
1. inom två månader från dagen då bristerna konstaterades upprätta en åtgärdsplan och överlämna planen till inspektionen för godkännande, och
2. vidta nödvändiga åtgärder för att inom sex månader från dagen då bristen konstaterades åter uppfylla solvenskapitalkravet.
Om det är lämpligt, får Finansinspektionen förlänga tidsfristen enligt första stycket 2 med tre månader.
Lag (2015:700).
5 § Om den Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har meddelat att det föreligger exceptionella förhållanden och dessa förhållanden påverkar ett försäkringsföretag som är föremål för åtgärder enligt 4 §, får Finansinspektionen förlänga den tidsfrist som avses i 4 § 2 med högst sju år.
Ett försäkringsföretag ska under en sådan tidsfrist var tredje månad ge in en lägesrapport om vilka åtgärder som har vidtagits och i vilken mån solvenskapitalkravet åter uppfyllts.
Om ett försäkringsföretags lägesrapport visar att det inte har skett några väsentliga framsteg med att åter uppfylla solvenskapitalkravet från det att bristen konstaterades fram till dess rapporten gavs in, ska Finansinspektionen besluta att den förlängda tidsfristen ska upphöra att gälla.
Lag (2015:700).
6 § Finansinspektionen ska förelägga ett försäkringsföretag
att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att
företaget kan uppfylla solvenskapitalkravet utan tillämpning
av en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur enligt 5 kap.
10 § eller ett tillfälligt avdrag enligt 5 kap. 12 § senast
den 1 januari 2032 och att inom två månader från dagen då
bristen konstaterades överlämna en plan för infasning till
inspektionen.
Företaget ska varje år lämna en lägesrapport till
Finansinspektionen.
Lag (2020:400).
7 § Finansinspektionen ska återkalla ett tillstånd att använda en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur enligt 5 kap. 10 § eller ett tillfälligt avdrag enligt 5 kap. 12 §, om den lägesrapport som avses i 6 § andra stycket visar att företaget inte kommer att kunna uppfylla solvenskapitalkravet senast den 1 januari 2032.
Lag (2015:700).
8 § Om ett försäkringsföretag inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som gäller efter det att företaget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §, ska Finansinspektionen förelägga företaget att inom en månad från dagen då bristen konstaterades upprätta en finansiell saneringsplan och överlämna planen till inspektionen för godkännande.
Den finansiella saneringsplanen ska innehålla åtgärder som företaget ska vidta för att inom tre månader från den dag då bristen konstaterades åter uppfylla minimikapitalkravet eller det kapitalkrav som gäller efter det att företaget har beviljats undantag enligt 1 kap. 19 eller 19 b §.
Lag (2015:700).
Åtgärdsplan vid bristande uppfyllelse av kapitalkrav i vissa
försäkringsföreningar
8 a § Om en försäkringsförening som har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19 d § inte uppfyller det kapitalkrav som ska
uppfyllas enligt 1 kap. 19 e § första stycket 2, ska
Finansinspektionen förelägga föreningen att inom en månad från
dagen då bristen konstaterades upprätta en åtgärdsplan och
överlämna planen till inspektionen för godkännande.
Åtgärdsplanen ska innehålla åtgärder som föreningen ska vidta
för att inom tre månader från den dag då bristen konstaterades
åter uppfylla kapitalkravet.
Lag (2020:660).
9 § Om ett försäkringsföretag driver verksamhet i ett annat
land inom EES och företaget inte rättar sig efter
Finansinspektionens eller behörig myndighets begäran om
rättelse, ska inspektionen vidta de åtgärder som behövs för
att förhindra fortsatta överträdelser. Inspektionen ska
underrätta den behöriga myndigheten om vilka åtgärder som
vidtas.
Lag (2021:461).
10 § Finansinspektionen får begränsa ett försäkringsföretags
förfoganderätt eller förbjuda företaget att förfoga över sina
tillgångar i Sverige, om
1. företaget inte följer gällande bestämmelser om
försäkringstekniska avsättningar,
2. företaget inte uppfyller solvenskapitalkravet och det
föreligger särskilda omständigheter som ger anledning att
befara att företagets finansiella ställning kommer att
försämras ytterligare,
3. företaget inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett
kapitalkrav som ska uppfyllas av ett företag som har beviljats
undantag enligt 1 kap. 19, 19 b eller 19 d §, eller
4. det vid beslut om återkallelse av företagets tillstånd
bedöms vara nödvändigt för att skydda de intressen som
försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund
av försäkringar har.
Finansinspektionen får besluta hur försäkringsverksamheten ska
drivas efter ett sådant beslut som avses i första stycket.
Lag (2020:660).
11 § Om någon som ingår i ett försäkringsföretags styrelse eller är dess verkställande direktör eller ansvarar för en central funktion inte uppfyller de krav som anges i 2 kap.
4 § 4, ska Finansinspektionen återkalla företagets tillstånd.
Det får dock ske bara om inspektionen först har beslutat att anmärka på att personen ingår i styrelsen eller är verkställande direktör eller ansvarar för en central funktion och om han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid om högst tre månader har gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller som verkställande direktör eller som ansvarig för en central funktion.
I stället för att återkalla tillståndet får Finansinspektionen besluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör eller den som ansvarar för en central funktion inte längre får kvarstå i sin befattning.
Finansinspektionen får då förordna en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess försäkringsföretaget har utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör eller ansvarig för en central funktion.
Lag (2015:700).
12 § Finansinspektionen ska återkalla ett försäkringsföretags
tillstånd, om företaget
1. inte har anmälts för registrering inom föreskriven tid
eller anmälan har avskrivits eller avslagits genom ett beslut
som har fått laga kraft,
2. har förklarat sig avstå från tillståndet,
3. har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om att
företaget ska gå i tvångslikvidation,
4. inte uppfyller minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav
som ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag
enligt 1 kap. 19, 19 b eller 19 d §, och företagets
finansiella saneringsplan eller åtgärdsplan är uppenbart
otillräcklig,
5. inte inom tre månader från den tidpunkt då företaget inte
längre uppfyllde minimikapitalkravet eller ett kapitalkrav som
ska uppfyllas av ett företag som har beviljats undantag enligt
1 kap. 19, 19 b eller 19 d §, har vidtagit de åtgärder som
finns angivna i en godkänd finansiell saneringsplan eller
åtgärdsplan, eller
6. får tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet som
tjänstepensionsföretag.
Lag (2020:660).
13 § Finansinspektionen får återkalla ett försäkringsföretags tillstånd, om företaget
1. inte längre uppfyller kraven för tillstånd,
2. inte inom ett år från det tillstånd gavs har börjat driva sådan rörelse som tillståndet avser,
3. under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit försäkringsrörelse,
4. inte inom de tidsfrister som anges i 4 och 5 §§ har vidtagit de åtgärder för att åter uppfylla solvenskapitalkravet som finns angivna i en godkänd åtgärdsplan, eller
5. i annat fall allvarligt åsidosätter gällande bestämmelser för verksamheten.
I de fall som anges i första stycket får i stället varning meddelas, om det är tillräckligt.
Lag (2015:700).
14 § Om ett försäkringsföretags tillstånd återkallas, får Finansinspektionen bestämma hur avvecklingen av rörelsen ska ske.
Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta hela eller delar av rörelsen.
Lag (2015:700).
Anmälan till behörig myndighet och till Europeiska försäkrings-
och tjänstepensionsmyndigheten
15 § Finansinspektionen ska anmäla ett beslut enligt 10 §
till de behöriga myndigheterna i de EES-länder där företaget enligt underrättelse driver försäkringsverksamhet enligt 3 kap. 1 eller 8 §. Ett sådant beslut ska dessutom anmälas till behöriga myndigheter i de EES-länder där företaget har tillgångar samt till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.
Finansinspektionen ska anmäla ett beslut om återkallelse av tillstånd för ett försäkringsföretag att driva försäkringsrörelse till behöriga myndigheter i övriga länder inom EES samt till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.
Finansinspektionen får i samband med en anmälan enligt första eller andra stycket begära att den behöriga myndigheten i samarbete med inspektionen vidtar motsvarande åtgärder. Om företagets tillstånd har återkallats, får begäran avse att den behöriga myndigheten även i övrigt vidtar de åtgärder som behövs för att skydda de intressen som försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar har.
Lag (2015:700).
16 § Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om
anmärkning eller varning mot ett försäkringsföretag, får
inspektionen besluta att företaget ska betala en
sanktionsavgift.
Avgiften tillfaller staten.
Lag (2017:653).
17 § Sanktionsavgiften ska fastställas till lägst 5 000
kronor och högst 50 miljoner kronor.
Avgiften får inte överstiga tio procent av
försäkringsföretagets omsättning närmast föregående
räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under
försäkringsföretagets första verksamhetsår eller om uppgifter
om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får
omsättningen uppskattas.
Avgiften får inte vara så stor att försäkringsföretaget
därefter inte uppfyller kraven enligt 4 kap. 1 §.
Lag (2017:653).
17 a § När det är fråga om en överträdelse av lagen
(2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av
terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av
den lagen, ska den sanktionsavgift som kan beslutas enligt
16 § första stycket uppgå till lägst 5 000 kronor och som
högst fastställas till det högsta av
1. tio procent av försäkringsföretagets omsättning närmast
föregående räkenskapsår eller, i förekommande fall,
motsvarande omsättning på koncernnivå,
2. två gånger den vinst som försäkringsföretaget gjort till
följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa,
eller
3. ett belopp i kronor motsvarande fem miljoner euro.
Avgiften får inte vara så stor att försäkringsföretaget
därefter inte uppfyller kraven enligt 4 kap. 1 §.
Lag (2017:653).
17 b § En sanktionsavgift för en fysisk person ska som högst
fastställas till det högsta av
1. två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till
följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa,
eller
2. ett belopp som per den 25 juni 2015 i kronor motsvarade
fem miljoner euro.
Avgiften tillfaller staten.
Lag (2017:653).
18 § När sanktionsavgiftens storlek fastställs, ska särskild
hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 3 § första
stycket och 3 a § samt till försäkringsföretagets eller den
fysiska personens finansiella ställning och, om det går att
fastställa, den vinst som gjorts till följd av
regelöverträdelsen.
Lag (2017:653).
18 a § Frågor om ingripanden mot fysiska personer för
överträdelser enligt 1 a § tas upp av Finansinspektionen
genom sanktionsföreläggande.
Finansinspektionen ska då tillämpa bestämmelserna om
sanktionsföreläggande i 15 kap. 9 a-9 d §§ lagen (2004:297)
om bank- och finansieringsrörelse.
Lag (2017:653).
19 § Om ett försäkringsföretag inte i tid lämnar de
upplysningar som har föreskrivits med stöd av 17 kap. 30 §
andra stycket, får Finansinspektionen besluta att företaget
ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.
Avgiften tillfaller staten.
Lag (2017:233).
Verkställighet av beslut om sanktionsavgift och
förseningsavgift
20 § Sanktionsavgiften eller förseningsavgiften ska betalas
till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att
beslutet om den har fått laga kraft eller
sanktionsföreläggandet godkänts eller inom den längre tid som
anges i beslutet.
Lag (2017:653).
21 § Finansinspektionens beslut att ta ut sanktionsavgift
eller förseningsavgift får verkställas utan föregående dom
eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som
anges i 20 §.
Lag (2017:653).
22 § Om sanktionsavgiften eller förseningsavgiften inte
betalas inom den tid som anges i 20 §, ska Finansinspektionen
lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om
indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om
indrivning av statliga fordringar m.m.
Lag (2017:653).
23 § En beslutad sanktionsavgift eller förseningsavgift
faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett
inom fem år från det att beslutet fick laga kraft eller
sanktionsföreläggandet godkändes.
Lag (2017:653).
24 § Om någon i ledningen för ett försäkringsholdingföretag
eller ett blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de
krav som anges i 19 kap. 63 § första stycket, får
Finansinspektionen förelägga företaget att rätta till
förhållandet.
Detsamma gäller om ett försäkringsholdingföretag eller ett
blandat finansiellt holdingföretag inte uppfyller de krav som
ställs på det enligt EU-förordningar som antagits med stöd av
Solvens II-direktivet, 19 kap. eller föreskrifter som meddelats
med stöd av det kapitlet.
Lag (2020:400).
25 § Om någon driver sådan rörelse som omfattas av denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med rörelsen. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av rörelsen ska ske. I föreläggandet ska Finansinspektionen upplysa om att rätten efter ansökan av inspektionen kan komma att besluta att företaget ska gå i likvidation om föreläggandet inte följs.
Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss rörelse, får Finansinspektionen förelägga den som driver rörelsen att lämna de upplysningar om rörelsen som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet. Den som är revisor i ett företag är skyldig att på begäran av inspektionen lämna sådana upplysningar om företagets rörelse som revisorn har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag.
Lag (2015:700).
26 § Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening inte
följer ett föreläggande enligt 25 § första stycket att
upphöra med rörelsen, ska rätten, efter ansökan av
Finansinspektionen, besluta att företaget ska gå i
likvidation.
I dessa fall tillämpas 25 kap. 10, 25, 28-44, 46 och 47 §§
aktiebolagslagen (2005:551) och 17 kap. 18, 19, 26-42, 44 och
45 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Ett beslut om likvidation ska inte meddelas om det under
ärendets handläggning vid rätten visas att rörelsen har
upphört.
Beslutet om likvidation gäller omedelbart.
Lag (2018:731).
27 § Om Finansinspektionen meddelar föreläggande eller förbud enligt denna lag, får inspektionen förena föreläggandet med vite.
Lag (2015:700).
28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. innehållet i en åtgärdsplan enligt 4 §,
2. innehållet i en plan för infasning och en lägesrapport enligt 6 §, och
3. innehållet i en finansiell saneringsplan enligt 8 §.
Lag (2015:700).
19 kap. Grupptillsyn
1 § I en grupp ingår ett företag, dess dotterföretag och andra anknutna företag samt de företag som dotterföretaget har ett ägarintresse i.
I en grupp ingår även företag som förenas av starka och varaktiga finansiella förbindelser på grund av avtal eller på annat sätt, under förutsättning att ett av företagen genom att samordna beslutsfattandet i företagen utövar ett bestämmande inflytande över de övriga företagen. Det företag som utövar ett bestämmande inflytande ska betraktas som moderföretag och övriga företag som dotterföretag.
Andra stycket gäller endast om det för att upprätta och avsluta sådana finansiella förbindelser som avses där krävs tillstånd av grupptillsynsmyndigheten.
Lag (2015:700).
2 § Särskild tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en grupp (grupptillsyn) ska utövas enligt detta kapitel.
Grupptillsyn enligt 4, 5, 7-40, 42-64 och 74-103 §§ ska utövas över
1. försäkringsföretag som är moderföretag till eller har ägarintresse i åtminstone ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredjeland,
2. försäkringsföretag som har en gemensam eller i huvudsak gemensam ledning med ett annat försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare eller en försäkringsgivare från tredjeland, och
3. försäkringsföretag vars moderföretag är ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES.
Grupptillsyn enligt 65-73 §§ ska utövas över försäkringsföretag vars moderföretag är en försäkringsgivare från tredjeland, ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor utanför EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor utanför EES.
Grupptillsyn enligt 41 § ska utövas över försäkringsföretag vars moderföretag är ett försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet.
Lag (2015:700).
3 § I 4-10 §§ finns allmänna bestämmelser om grupptillsyn och i 11 och 12 §§ bestämmelser om beslut att, helt eller delvis, inte beakta ett företag som ingår i en grupp vid grupptillsynen.
Lag (2015:700).
3 a § Bestämmelser om grupptillsyn finns även i det bilaterala
avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater
om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring (EUT L
258, 6.10.2017, s. 4-21).
Lag (2020:408).
4 § Om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES som är moderföretag till ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2, ska bestämmelserna om grupptillsyn i 5, 7-40, 42-64 och 74-103 §§ tillämpas enbart på nivån för detta yttersta moderföretag inom EES.
Om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES som är moderföretag till ett försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som i sin tur är moderföretag till ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 3, ska bestämmelserna om grupptillsyn i 5, 7-40, 42-64 och 74-103 §§
tillämpas enbart på nivån för detta yttersta moderföretag inom EES.
Lag (2015:700).
5 § Ett försäkringsföretag som ingår i en grupp som omfattas av grupptillsyn står även under tillsyn som enskilt försäkringsföretag enligt denna lag.
Lag (2015:700).
6 § För försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1-3 ska det finnas en grupptillsynsmyndighet med ansvar för grupptillsynen. Om det finns flera berörda myndigheter, ska grupptillsynsmyndigheten utses bland dem.
Lag (2015:700).
7 § Finansinspektionen ska vara grupptillsynsmyndighet, om det i gruppen finns ett eller flera försäkringsföretag, men ingen EES-försäkringsgivare.
Finansinspektionen ska även vara grupptillsynsmyndighet
1. om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsföretag,
2. om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är moderföretag till ett försäkringsföretag,
3. om ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor i Sverige eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i Sverige är moderföretag till ett försäkringsföretag och en eller flera EES-försäkringsgivare,
4. om det i gruppen finns fler än ett sådant försäkringsholdingföretag eller ett sådant blandat finansiellt holdingföretag som avses i artikel 247.2 b iii i Solvens II-direktivet, med huvudkontor i olika stater inom EES, däribland Sverige, och det dessutom i samma stater finns dotterföretag som är försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare varav det dotterföretag som har den största balansomslutningen är ett försäkringsföretag,
5. om ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag är moderföretag till ett eller flera försäkringsföretag och en eller flera EES-försäkringsgivare men inte har huvudkontor i något av de länder där dotterföretagen finns, och det dotterföretag som har den största balansomslutningen är ett försäkringsföretag,
6. i andra fall än de som anges i 1-5, när ett eller flera försäkringsföretag och en eller flera EES-försäkringsgivare ingår i en grupp och det företag som har den största balansomslutningen är ett försäkringsföretag, eller
7. om inspektionen tillsammans med berörda behöriga myndigheter kommer överens om det i enlighet med bestämmelserna i 8 § andra stycket.
Lag (2015:700).
8 § När Finansinspektionen enligt 7 § ska vara
grupptillsynsmyndighet, får inspektionen tillsammans med
berörda behöriga myndigheter komma överens om att en annan
myndighet inom EES än inspektionen ska utses till
grupptillsynsmyndighet. Finansinspektionen får träffa en sådan
överenskommelse, om det är olämpligt att inspektionen utses
till grupptillsynsmyndighet med hänsyn till gruppens struktur
och den relativa betydelsen av gruppens verksamhet i olika
länder.
Om det i ett annat fall än det som avses i första stycket
skulle vara olämpligt med hänsyn till en grupps struktur och
den relativa betydelsen av dess verksamhet i olika länder att
grupptillsynsmyndigheten utses enligt de grunder som anges i
artikel 247.2 i Solvens II-direktivet, får Finansinspektionen
träffa en överenskommelse om att inspektionen eller en behörig
myndighet ska vara grupptillsynsmyndighet för gruppen.
Om en överenskommelse enligt andra stycket innebär att
Finansinspektionen utses till grupptillsynsmyndighet, ska
inspektionen fatta ett beslut om detta och överlämna beslutet
till gruppen.
En överenskommelse enligt första eller andra stycket får
träffas inom tre månader från den dag då frågan om en sådan
överenskommelse väcktes av en berörd myndighet. Den berörda
gruppen ska ges tillfälle att yttra sig. Finansinspektionen
får högst en gång om året väcka frågan om en sådan
överenskommelse.
Lag (2020:934).
Hänskjutande av ett ärende om utseende av
grupptillsynsmyndighet till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
9 § Om Finansinspektionen eller någon av de berörda behöriga
myndigheterna inom den tremånadersfrist som anges i 8 § har
hänskjutit ärendet till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten och begärt myndighetens hjälp i
enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 om
inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), om ändring av
beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens
beslut 2009/79/EG, ska inspektionen och de berörda behöriga
myndigheterna invänta det beslut som Europeiska försäkrings-
och tjänstepensionsmyndigheten kan komma att fatta enligt
artikel 19.3 i samma förordning. Om Finansinspektionen utsetts
till grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen överlämna
beslutet och skälen för det till försäkringsföretaget och
tillsynskollegiet.
Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter
det att tremånadersperioden löpt ut eller ett beslut har
fattats.
Lag (2021:461).
10 § Om ett beslut enligt 8 och 9 §§ inte kan fattas, ska uppgiften som grupptillsynsmyndighet utföras av den myndighet som följer av artikel 247.2 i Solvens II-direktivet.
Lag (2015:700).
10 a § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet eller
utövar tillsyn över ett enskilt försäkringsföretag som
omfattas av grupptillsyn, ska inspektionen ingå en
samordningsöverenskommelse med de berörda behöriga
myndigheterna. En sådan överenskommelse ska avse inrättandet
av ett tillsynskollegium och reglera verksamheten i det.
Överenskommelsen ska undertecknas av inspektionen.
Samordningsöverenskommelsen ska åtminstone innehålla
förfaranden för
1. beslutsprocessen vid de beslut som avses i artiklarna 231,
232 och 247 i Solvens II-direktivet, och
2. det samråd som avses i artiklarna 218.5 och 248.4 i
Solvens II-direktivet.
Om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har
fattat ett beslut om upprättande av en
samordningsöverenskommelse ska Finansinspektionen, när
inspektionen är grupptillsynsmyndighet, fatta sitt slutliga
beslut i enlighet med Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndighetens beslut. Finansinspektionen ska
överlämna sitt beslut till de berörda behöriga myndigheterna.
Lag (2020:400).
10 b § Finansinspektionen ska omedelbart kalla till möte i
tillsynskollegiet, om
1. inspektionen får kännedom om en betydande överträdelse av
solvenskapitalkravet för ett försäkringsföretag i den aktuella
gruppen eller en överträdelse av minimikapitalkravet för ett
försäkringsföretag i gruppen,
2. inspektionen får kännedom om en betydande överträdelse av
det gruppbaserade solvenskapitalkravet för den aktuella
gruppen, beräknat enligt den metod som används i gruppen,
eller
3. andra exceptionella omständigheter inträffar eller har
inträffat.
Lag (2020:400).
10 c § Om ett beslut är av betydelse för behöriga myndigheter
inom ett tillsynskollegium, ska Finansinspektionen samråda med
dem innan inspektionen fattar beslut i fråga om
1. en förändring i aktieägarstruktur, organisationsstruktur
eller ledningsstruktur för ett försäkringsföretag i den
aktuella gruppen, om förändringen kräver inspektionens
tillstånd,
2. en förlängning av tidsfristerna för upprättande och
överlämnande av en återhämtningsplan enligt 18 kap. 4 § 1
eller för att vidta åtgärder enligt en åtgärdsplan enligt
18 kap. 4 § 2 eller 5 §, eller
3. betydande sanktioner eller exceptionella åtgärder som ska
vidtas.
Om Finansinspektionen inte är grupptillsynsmyndighet, ska
samråd ske med grupptillsynsmyndigheten innan inspektionen
fattar sådana beslut som avses i första stycket 2 och 3.
Finansinspektionen ska också samråda med en behörig myndighet
innan inspektionen fattar ett beslut som bygger på information
från den behöriga myndigheten.
Samråd enligt första-tredje styckena behöver inte ske om ett
beslut är brådskande eller om samrådet kan äventyra beslutets
effekt. I så fall ska Finansinspektionen utan dröjsmål
underrätta de berörda behöriga myndigheterna om beslutet.
Lag (2020:400).
11 § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet får inspektionen i ett enskilt fall besluta att, helt eller delvis, inte beakta ett företag som ingår i en grupp vid grupptillsynen om
1. företaget är beläget i ett land utanför EES och det finns rättsliga hinder mot överföring av nödvändig information,
2. företaget är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med grupptillsynen, eller
3. det skulle vara olämpligt eller vilseledande med hänsyn till syftet med grupptillsynen att låta företaget omfattas av den.
När bestämmelsen i första stycket 2 är tillämplig på flera företag, får ett sådant beslut inte fattas, utom om företagen tillsammans är av ringa betydelse med hänsyn till syftet med grupptillsynen.
Innan Finansinspektionen fattar ett beslut med stöd av första stycket 2 eller 3 att inte beakta ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare i en grupp ska inspektionen höra de behöriga myndigheter som berörs av beslutet.
Lag (2015:700).
12 § Om Finansinspektionen med stöd av 11 § första stycket 2 eller 3 beslutar att inte beakta en EES-försäkringsgivare i en grupp ska det företag som finns i toppen av gruppen i Sverige, på begäran av Finansinspektionen, lämna de upplysningar som en behörig myndighet i EES-försäkringsgivarens hemland behöver för sin tillsyn av EES-försäkringsgivaren.
Lag (2015:700).
13 § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en grupp och tillsyn av konglomerat, särskilt avseende riskbaserad tillsyn, får Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, efter samråd med berörda behöriga myndigheter, bevilja undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för konglomerat.
Lag (2015:700).
14 § Om ett blandat finansiellt holdingföretag omfattas av likvärdiga bestämmelser om tillsyn över försäkringsföretag som ingår i en grupp och om gruppbaserad tillsyn enligt lagen
(2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, särskilt avseende riskbaserad tillsyn, får Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, efter samråd med den myndighet som ansvarar för den gruppbaserade tillsynen enligt den lagen, bevilja undantag från detta kapitel så att det blandade finansiella holdingföretaget bara behöver tillämpa de relevanta bestämmelserna för den största sektorn enligt 2 kap. 3 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.
Lag (2015:700).
15 § Finansinspektionen ska underrätta Europeiska bankmyndigheten och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten om sådana beslut som inspektionen fattar enligt 13 och 14 §§.
Lag (2015:700).
16 § Ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1, 2 eller 3 ska säkerställa att det inom gruppen sammantaget finns en gruppbaserad kapitalbas som alltid är minst lika med
1. ett gruppbaserat solvenskapitalkrav beräknat enligt
17-22 §§, eller
2. det högre belopp som Finansinspektionen har beslutat med stöd av 29 §.
Vid gruppsolvensberäkningen ska tillgångarna och skulderna värderas enligt 5 kap. 2 §.
Lag (2015:700).
17 § För företag som ingår i en grupp där det finns ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 ska den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade solvenskapitalkravet beräknas enligt konsolideringsmetoden (metod 1 enligt artiklarna 230-232 i Solvens II-direktivet).
Om det är lämpligt får Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, besluta att den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade solvenskapitalkravet i stället ska beräknas enligt sammanläggnings- och avräkningsmetoden (metod 2 enligt artikel 233 i Solvens II-direktivet) eller enligt en kombination av de angivna metoderna.
Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut som avses i andra stycket, ska inspektionen samråda med berörda behöriga myndigheter och med den grupp som beslutet rör. När konsolideringsmetoden används ska bestämmelserna i 7 kap.
2-11 §§ om kapitalbas gälla vid beräkningen av den gruppbaserade kapitalbasen.
Lag (2015:700).
18 § Vid beräkningen av den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska ett anknutet företag beaktas proportionellt efter det innehav som ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 har i det anknutna företaget. Om särskilda skäl talar för det, får innehav och ägarintressen beaktas till en annan andel.
Lag (2015:700).
19 § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen besluta vilken proportionell andel enligt 18 §
som ska beaktas i följande fall:
1. då det inte finns kapitalbindningar mellan vissa av företagen i en grupp,
2. då en berörd behörig myndighet har bedömt att ett direkt eller indirekt innehav av röster eller kapital i ett företag ska räknas som ägarintresse på grund av att ett betydande inflytande utövas över det företaget, eller
3. då en berörd behörig myndighet har bedömt att ett företag är ett moderföretag på grund av att det utövar ett dominerande inflytande över ett annat företag.
Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut, ska inspektionen samråda med berörda behöriga myndigheter och den grupp som beslutet rör.
Lag (2015:700).
20 § Vid beräkningen av den gruppbaserade kapitalbasen ska avdrag göras så att inte dubbelräkning sker av poster som ingår i kapitalbasen i flera företag i gruppen. Vid beräkningen ska avdrag också göras för värden som skapats internt inom gruppen och som härrör från ömsesidig finansiering.
Lag (2015:700).
21 § Om det gruppbaserade solvenskapitalkravet beräknas enligt
konsolideringsmetoden, kan beräkningen ske antingen med
användning av standardformeln eller med användning av en
fullständig eller partiell intern modell.
Bestämmelserna i 8 kap. 1-3 och 5-11 §§ ska gälla vid
beräkning av det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt
standardformeln. Bestämmelserna i 9 kap. 1-18 §§ ska gälla för
en intern modell som används för att beräkna det gruppbaserade
solvenskapitalkravet. Om det finns ett tillsynskollegium, ska
9 kap. 2 a-2 c §§ inte gälla för en sådan ansökan som avses i
23 a §.
Lag (2021:461).
22 § Det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska, om konsolideringsmetoden används, uppgå till minst summan av
1. minimikapitalkravet enligt 8 kap. 13-21 §§ för ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2, och
2. den proportionella andelen av minimikapitalkravet för anknutna försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare.
Det minsta värdet av det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt första stycket ska täckas genom medräkningsbara poster i primärkapitalbasen enligt 7 kap. 12 §.
Lag (2015:700).
23 § En intern modell som används för beräkning av det
gruppbaserade solvenskapitalkravet får även användas för
beräkning av solvenskapitalkravet för ett enskilt
försäkringsföretag eller en enskild EES-försäkringsgivare som
ingår i gruppen.
Lag (2021:461).
Ansökan om tillstånd att använda en intern modell inom en
grupp
23 a § En ansökan om tillstånd att använda en intern modell
för beräkning av det gruppbaserade solvenskapitalkravet och
solvenskapitalkravet för försäkringsföretag eller EES-
försäkringsgivare som ingår i gruppen får lämnas in till
Finansinspektionen, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet. En sådan ansökan får göras av ett
försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare och dess anknutna
företag eller gemensamt av företag som är anknutna till ett
försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag.
När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska
inspektionen också ta emot ansökningar om tillstånd att
använda en intern modell för beräkningen av
solvenskapitalkravet för de försäkringsföretag och EES-
försäkringsgivare som ingår i gruppen, om en sådan ansökan
görs
1. gemensamt av ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 §
andra stycket 1 eller 2 och de övriga försäkringsföretag och
EES-försäkringsgivare som ingår i gruppen, eller
2. gemensamt av sådana försäkringsföretag i en grupp som avses
i 2 § andra stycket 3 och sådana EES-försäkringsgivare som
ingår i gruppen.
Lag (2021:461).
23 b § Finansinspektionen ska, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, snarast möjligt överlämna ansökningar
enligt 23 a § till övriga medlemmar i tillsynskollegiet,
inbegripet Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten. Även de handlingar som företag har
lämnat in tillsammans med en sådan ansökan ska överlämnas.
Lag (2021:461).
23 c § Om Finansinspektionen, när inspektionen inte är
grupptillsynsmyndighet, har tagit emot en sådan ansökan som
avses i 23 a §, ska den överlämnas till
grupptillsynsmyndigheten.
Lag (2021:461).
24 § När Finansinspektionen prövar en ansökan enligt 23 a §
tillämpas denna lag. Inspektionen får dock även tillämpa
bestämmelser som enligt författningar i en annan stat inom EES
gäller för en sådan intern modell som avses i ansökan. När
ansökan har lämnats in till inspektionen, gäller detta dock
bara om det är nödvändigt för en effektiv tillsyn över
försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare.
Lag (2021:461).
Hjälp av Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten vid prövning av en
tillståndsansökan
24 a § Finansinspektionen får begära hjälp av Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten när inspektionen
prövar en ansökan enligt 23 a §.
Lag (2021:461).
25 § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska
inspektionen inom sex månader från det att en fullständig
ansökan enligt 23 a § har lämnats in, om möjligt, komma
överens med de berörda behöriga myndigheterna om vilket beslut
som bör fattas med anledning av ansökan. Denna överenskommelse
och skälen för den ska redovisas skriftligen.
Finansinspektionen ska fatta ett beslut i enlighet med
överenskommelsen och sända över det till sökandena.
Om en sådan överenskommelse som avses i första stycket inte
kan träffas inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen
ensam fatta beslut med anledning av ansökan. Beslutet ska
innehålla de skäl som bestämt utgången i ärendet och redovisa
synpunkter och reservationer från behöriga myndigheter som
kommit till uttryck under sexmånadersperioden.
Lag (2021:461).
26 § Om Finansinspektionen eller någon av de berörda behöriga
myndigheterna inom den sexmånadersperiod som avses i 25 §
första stycket har hänskjutit ärendet till Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i enlighet med
artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
1094/2010, ska inspektionen avvakta med ett beslut enligt 25 §
andra stycket och invänta det beslut som Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten kan komma att
fatta enligt artikel 19.3 i samma förordning.
Om Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten har
fattat ett sådant beslut som avses i första stycket, ska
Finansinspektionen fatta sitt slutliga beslut i enlighet med
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens
beslut.
Om ett ärende hänskjutits till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten och den myndigheten inte fattar ett
sådant beslut som avses i första stycket inom den tid som
anges i artikel 231.3 andra stycket i Solvens II-direktivet,
ska Finansinspektionen fatta det slutliga beslutet.
Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten efter
det att den sexmånadersperiod som avses i första stycket har
löpt ut eller ett beslut har fattats.
Lag (2021:461).
27 § Ett beslut av en utländsk grupptillsynsmyndighet gäller i Sverige om det har fattats
1. efter en överenskommelse med anledning av en ansökan enligt artiklarna 231 och 233.5 i Solvens II-direktivet, att använda en intern modell för att beräkna både det gruppbaserade solvenskapitalkravet och solvenskapitalkravet för ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare som ingår i en grupp eller solvenskapitalkravet för ett försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare som ingår i gruppen, eller
2. på grund av att myndigheterna inte har kommit överens inom sex månader.
Beslutet är bindande för de berörda företagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund för inspektionens tillsyn.
Lag (2015:700).
28 § När ett försäkringsföretags riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för en intern modell som beslutats enligt 27 § som omfattar försäkringsföretaget och används för beräkning av ett gruppbaserat solvenskapitalkrav, får Finansinspektionen besluta om ett kapitaltillägg utöver det solvenskapitalkrav som gäller för försäkringsföretaget enligt den interna modellen, om företaget inte på ett korrekt sätt har vidtagit åtgärder med anledning av de synpunkter som myndigheten framfört. Bestämmelserna i 17 kap. 24-28 §§ ska gälla för ett sådant beslut om kapitaltillägg.
Om ett sådant kapitaltillägg som avses i första stycket på grund av särskilda omständigheter inte är en lämplig åtgärd, får Finansinspektionen i stället förelägga försäkringsföretaget att beräkna solvenskapitalkravet enligt standardformeln i 8 kap. 1-3 och 5-11 §§. Finansinspektionen får för ett sådant försäkringsföretag, i enlighet med 17 kap.
24 §, besluta om ett kapitaltillägg utöver det solvenskapitalkrav som framkommer med tillämpning av standardformeln.
Lag (2015:700).
29 § Finansinspektionen får, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, besluta om ett kapitaltillägg utöver det gruppbaserade solvenskapitalkravet, om detta kapitalkrav inte stämmer överens med gruppens riskprofil eller om förutsättningarna enligt 17 kap. 24 § 4 är uppfyllda.
Vid bedömningen av om gruppens riskprofil stämmer överens med det gruppbaserade solvenskapitalkravet ska Finansinspektionen särskilt beakta om sådana omständigheter som avses i 17 kap.
24 § föreligger med avseende på gruppen.
Bestämmelserna i 17 kap. 25-28 §§ ska gälla för ett sådant beslut om kapitaltillägg som avses i första stycket.
Lag (2015:700).
30 § I artikel 227.1 och 227.2 i Solvens II-direktivet finns bestämmelser om
1. beaktande av anknutna försäkringsgivare från tredjeland, när solvensen på gruppnivå beräknas, och
2. kontroll av likvärdighet.
Finansinspektionen ska, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet och inga bestämmelser om likvärdighet har antagits av Europeiska kommissionen, på eget initiativ eller på begäran av ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 kontrollera om krav på solvensordning, solvenskapitalkrav och kapitalbasposter i ett tredjeland där en anknuten försäkringsgivare är belägen, är likvärdiga med kraven i denna lag.
Innan inspektionen, efter kontroll enligt första stycket, fattar ett beslut om likvärdighet ska den samråda med eventuella berörda behöriga tillsynsmyndigheter och med Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten. Om en annan myndighet har fattat beslut om likvärdighet, får Finansinspektionen fatta ett beslut som avviker från det bara om det skett väsentliga förändringar i tillsynsordningen i det tredjelandet.
Lag (2015:700).
31 § Finansinspektionen får hänskjuta ett ärende till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i
enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1094/2010 om inspektionen inte samtycker
till ett beslut i fråga om likvärdighet som fattats av en
grupptillsynsmyndighet enligt artikel 227.2 i Solvens II-
direktivet. Ett ärende får hänskjutas till Europeiska
försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten inom tre månader
från det att grupptillsynsmyndigheten meddelat sitt beslut.
Lag (2021:461).
32 § Den gruppbaserade kapitalbas och det gruppbaserade solvenskapitalkrav som gäller enligt detta kapitel ska beräknas minst en gång per år. Beräkningarna ska utföras av ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller av ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3.
Lag (2015:700).
33 § Om det i toppen av en grupp finns ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 ska det företaget rapportera resultatet av beräkningarna enligt 32 § och väsentliga uppgifter som ligger till grund för dem till grupptillsynsmyndigheten. Om det i toppen av en grupp finns ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES, ska i stället det moderföretaget ansvara för rapporteringen.
Finansinspektionen får, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, efter att ha hört berörda behöriga myndigheter och gruppen, bestämma att ett annat företag i gruppen ska ansvara för rapporteringen enligt första stycket.
Lag (2015:700).
34 § Det företag som ska ansvara för rapporteringen enligt 33 §
ska fortlöpande övervaka solvenskapitalkravet för gruppen.
Om det finns grundad anledning att anta att gruppens riskprofil förändrats väsentligt sedan dagen för den senaste rapporteringen av solvenskapitalkravet på gruppnivå, ska företaget göra en ny beräkning av detta krav och snarast möjligt rapportera denna till Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet. Finansinspektionen får under samma förutsättningar begära en förnyad beräkning av solvenskapitalkravet.
Lag (2015:700).
35 § Om en grupp inte uppfyller det gruppbaserade solvenskapitalkravet enligt 16 § eller om det finns risk för en sådan brist inom tre månader, ska ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 underrätta grupptillsynsmyndigheten omgående.
Grupptillsynsmyndigheten ska informera berörda myndigheter.
Gruppens situation ska analyseras inom tillsynskollegiet.
Bestämmelserna i 18 kap. 4-8 §§ om åtgärdsplan, förlängd tidsfrist, underrättelse och finansiell saneringsplan ska gälla i tillämpliga delar vid en sådan brist som avses i första stycket.
Lag (2015:700).
36 § När ett försäkringsföretag är dotterföretag till ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES, ska beräkningen av gruppsolvens göras med hänsyn även till försäkringsholdingföretaget eller det blandade finansiella holdingföretaget. Beräkningen ska ske enligt 16 § andra stycket samt 17-22 och 29 §§.
Vid beräkningen enligt första stycket ska moderföretaget hanteras som ett försäkringsföretag som omfattas av
1. bestämmelserna om solvenskapitalkrav i 8 kap. 1-11 §§, 9 kap. 1-18 §§, och
2. villkor enligt 7 kap. 2-11 §§, för att poster i kapitalbasen ska få medräknas för att täcka detta krav.
Lag (2015:700).
37 § Väsentliga riskkoncentrationer och betydande transaktioner av vissa slag inom en grupp ska minst en gång per år rapporteras till Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet. Vilka dessa slag av riskkoncentrationer och transaktioner är ska, tillsammans med lämpliga tröskelvärden, beslutas av Finansinspektionen för varje enskild grupp. Tröskelvärdena ska baseras på solvenskapitalkrav eller försäkringstekniska avsättningar eller båda dessa värden och hänsyn ska tas till gruppens struktur och riskhanteringssystem. Inspektionen ska, innan dessa beslut meddelas, ha hört berörda behöriga myndigheter och gruppen.
Vid bedömningen av riskkoncentrationer enligt första stycket ska Finansinspektionen beakta risker för spridning inom gruppen, intressekonflikter samt riskernas nivå och omfattning.
Även transaktioner som gjorts med fysiska personer som har nära förbindelser med något företag inom gruppen ska rapporteras.
Om en transaktion har en mycket betydande omfattning, ska den rapporteras snarast möjligt.
Lag (2015:700).
38 § Rapporteringen enligt 37 § ska göras av det försäkringsföretag som finns i toppen av gruppen eller om det inte finns ett sådant företag, av det försäkringsföretag, försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, bestämmer efter att ha hört berörda behöriga myndigheter och gruppen.
Skyldigheten att rapportera enligt första stycket gäller dock inte om Finansinspektionen enligt 39 § beslutat att inte tillämpa bestämmelserna i denna paragraf.
Lag (2015:700).
39 § Om det i en grupp finns ett sådant moderföretag som avses i 4 § och det företaget i sin tur är dotterföretag till ett sådant företag som avses i 3 kap. 1 § lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, får Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, besluta att på nivån för detta dotterföretag inte tillämpa bestämmelserna om tillsyn enligt 37 och 38 §§ avseende riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp.
Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut ska inspektionen samråda med de behöriga myndigheter som berörs av beslutet.
Lag (2015:700).
40 § Finansinspektionen får, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, efter samråd med berörda behöriga myndigheter besluta att tillsyn över sådana riskkoncentrationer och transaktioner inom en grupp som avses i 37 och 38 §§ inte ska utövas på nivån för ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2, eller på nivån för det försäkringsholdingföretag eller blandade finansiella holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 och som är ett anknutet företag till en reglerad enhet eller självt är en reglerad enhet eller ett blandat finansiellt holdingföretag som omfattas av lagen (2006:531)
om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.
Lag (2015:700).
41 § När ett försäkringsföretag är dotterföretag till ett försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet, ska försäkringsföretaget ha en god kontroll över transaktioner med försäkringsholdingföretaget med blandad verksamhet och dess andra anknutna företag.
Vid Finansinspektionens tillsyn över kraven i första stycket ska 37 § gälla i tillämpliga delar.
Lag (2015:700).
42 § Bestämmelserna i 10 kap. om företagsstyrning ska gälla i tillämpliga delar på gruppnivå.
Ettdera av ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 §
andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 ska ansvara för att kraven i 10 kap. på företagsstyrning i tillämpliga delar följs på gruppnivå. Om det är lämpligt, får Finansinspektionen i ett enskilt fall besluta att ett annat företag i gruppen ska ansvara för att kraven följs.
I en grupp där det finns ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3 ska system för riskhantering, internkontroll och rapportering genomföras konsekvent i alla företag som omfattas av grupptillsyn så att dessa system och rapporter kan kontrolleras på gruppnivå.
Systemet för internkontroll inom en grupp ska omfatta
1. rutiner avseende gruppsolvens för att identifiera och mäta alla betydande risker gruppen är utsatt för och på lämpligt sätt anpassa kapitalbasen till riskerna, och
2. sunda rapporterings- och redovisningsmetoder för att övervaka och hantera transaktioner inom gruppen och riskkoncentrationer.
Lag (2015:700).
43 § En egen risk- och solvensbedömning som omfattar hela gruppen ska genomföras i enlighet med 10 kap. 11-13 §§ av ett sådant
1. försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2, eller
2. försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 § andra stycket 3.
När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet får inspektionen, efter att ha rådfrågat medlemmarna i tillsynskollegiet, besluta att företag som avses i första stycket får göra en egen risk- och solvensbedömning enligt 10 kap. 11-13 §§ på gruppnivå och på nivån för ett dotterföretag inom gruppen. En enda handling ska omfatta samtliga bedömningar. En sådan handling ska överlämnas samtidigt till Finansinspektionen och till berörda behöriga myndigheter.
Ett beslut enligt andra stycket påverkar inte dotterföretagets skyldigheter enligt 10 kap. 11-13 §§.
Lag (2015:700).
44 § Ett försäkringsföretag som avses i 2 §, ett företag som ingår i samma grupp som ett sådant försäkringsföretag och sådana fysiska personer som avses i 37 § tredje stycket ska på begäran lämna information till varandra som behövs för att uppfylla kraven i detta kapitel.
Lag (2015:700).
45 § En styrelseledamot eller annan befattningshavare hos ett företag som vid fullgörande av skyldigheter enligt detta kapitel får kunskap om affärsförhållanden i ett företag eller hos en person som enligt 44 § ska lämna uppgifter, får inte obehörigen röja vad han eller hon fått veta och inte heller utnyttja kunskapen i strid med uppgiftslämnarens intresse.
Lag (2015:700).
46 § Ett företag som vid fullgörandet av skyldigheter
enligt detta kapitel får sådan kunskap som avses i 45 §, är
skyldigt att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden
till företaget, om det under en utredning enligt
bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av
undersökningsledaren eller om det begärs av åklagare i ett
ärende om rättslig hjälp i brottmål, på framställning av en
annan stat eller en mellanfolklig domstol, eller i ett ärende
om erkännande och verkställighet av en europeisk
utredningsorder. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål och
i elektronisk form.
Lag (2018:1795).
47 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär
uppgifter enligt 46 § får besluta att företaget samt dess
styrelseledamöter och anställda inte får röja för kunden
eller för någon utomstående att uppgifter har lämnats enligt
46 § eller att det pågår en förundersökning, ett ärende om
rättslig hjälp i brottmål eller ett ärende om erkännande och
verkställighet av en europeisk utredningsorder.
Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en
utredning om brott inte ska äventyras eller för att uppfylla
en internationell överenskommelse som är bindande för
Sverige.
Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till
förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är
motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende
om rättslig hjälp i brottmål eller om erkännande och
verkställighet av en europeisk utredningsorder får dock
förbudet tidsbegränsas bara om den stat eller mellanfolkliga
domstol som ansökt om rättslig hjälp eller den utländska
myndighet som har utfärdat utredningsordern samtycker till
detta.
Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet
med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren
besluta att förbudet ska upphöra.
Lag (2017:1015).
48 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 47 § döms till böter.
Lag (2015:700).
49 § Ett försäkringsföretag som avses i 2 § ska på begäran av Finansin-spektionen lämna de upplysningar som behövs för grupptillsynen.
Lag (2015:700).
50 § Om ett försäkringsföretag inte fullgör sin upplysningsskyldighet enligt 49 § inom skälig tid, får Finansinspektionen förelägga ett annat företag inom gruppen att lämna upplysningar som rör detta företag direkt till inspektionen, om upplysningarna behövs för grupptillsynen.
Lag (2015:700).
50 a § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet får
inspektionen begära att en behörig myndighet i ett annat land
inom EES, från ett moderföretag som har sitt huvudkontor i
samma land som den myndigheten, inhämtar information som rör
grupptillsynsmyndighetens uppgifter och vidarebefordrar
informationen till inspektionen.
Om Finansinspektionen, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, behöver sådan information som avses i
artikel 254.2 i Solvens II-direktivet och den informationen
redan har lämnats till en behörig myndighet, ska inspektionen
begära att få informationen från den myndigheten.
Lag (2020:400).
51 § Finansinspektionen får på plats kontrollera all information som behövs för grupptillsynen hos
1. försäkringsföretag som omfattas av grupptillsynen,
2. företag som är anknutna till försäkringsföretaget,
3. moderföretag till försäkringsföretaget, och
4. företag som är anknutna till moderföretaget till försäkringsföretaget.
Lag (2015:700).
52 § Finansinspektionen ska, på begäran från en behörig myndighet i ett annat land inom EES, på plats kontrollera information som behövs för den myndighetens tillsyn.
Inspektionen får utföra kontrollen själv eller uppdra åt en revisor eller annan sakkunnig att göra detta. Om den behöriga myndigheten begär det, får den närvara vid kontrollen.
Grupptillsynsmyndigheten ska underrättas om de vidtagna åtgärderna.
Lag (2015:700).
53 § Finansinspektionen får hänskjuta frågor som rör ett förfarande av en behörig myndighet inom EES till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten för tvistlösning i de fall som framgår av artiklarna 248, 249, 255 och 260 i Solvens II-direktivet.
Lag (2015:700).
54 § Ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 §
andra stycket 3 ska offentliggöra en solvens- och verksamhetsrapport på gruppnivå. Rapporten ska offentliggöras minst en gång per år.
Bestämmelserna i 16 kap. 2-8 §§ om offentliggörande ska gälla i tillämpliga delar.
Lag (2015:700).
55 § Ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller ett sådant försäkringsholdingföretag eller blandat finansiellt holdingföretag som avses i 2 §
andra stycket 3 får, efter tillstånd från Finansinspektionen, om inspektionen är grupptillsynsmyndighet, offentliggöra en gemensam solvens- och verksamhetsrapport såväl på gruppnivå som för de enskilda företagen i gruppen.
Innan Finansinspektionen ger sitt tillstånd till en gemensam rapport, ska den samråda med berörda behöriga myndigheter i tillsynskollegiet.
Lag (2015:700).
56 § Den gemensamma rapporten enligt 55 § ska innehålla uppgifter om
1. gruppens samlade verksamhet och solvens enligt 54 §, och
2. varje enskilt dotterföretag inom gruppen som är ett försäkringsföretag eller en EES-försäkringsgivare och uppgifter om dess verksamhet och solvens enligt 16 kap.
2-8 §§.
Saknas sådana uppgifter som avses i första stycket 2 i rapporten, får Finansinspektionen förelägga dotterföretaget att offentliggöra dessa uppgifter, om
1. dotterföretaget är ett försäkringsföretag,
2. Finansinspektionen kräver att jämförbara försäkringsföretag ska offentliggöra dessa uppgifter, och
3. de utelämnade uppgifterna är av väsentlig betydelse.
Bestämmelserna i 16 kap. 2-8 §§ om offentliggörande ska gälla i tillämpliga delar.
Lag (2015:700).
57 § Försäkringsföretag, försäkringsholdingföretag och blandade finansiella holdingföretag ska årligen på gruppnivå offentliggöra
1. den juridiska strukturen på den grupp som företaget ingår i,
2. en beskrivning av alla dotterföretag, betydande filialer och väsentliga anknutna företag i gruppen, och
3. gruppens organisations- och beslutsstruktur.
Lag (2015:700).
58 § Om ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor i Sverige eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i Sverige inte i tid rapporterar eller offentliggör information i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.
Lag (2015:700).
Avgiften tillfaller staten.
59 § Förseningsavgiften ska betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den har fått laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.
Lag (2015:700).
60 § Finansinspektionens beslut att ta ut förseningsavgift får verkställas utan föregående dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 59 §.
Lag (2015:700).
61 § Om förseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 59 §, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Lag (2015:700).
62 § En beslutad förseningsavgift faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.
Lag (2015:700).
63 § Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat
finansiellt holdingföretag ska säkerställa att de som avses
ingå i styrelsen för företaget eller vara verkställande
direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem
uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 § första stycket 4.
Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag ska snarast möjligt till Finansinspektionen
anmäla ändringar av vilka som ingår i dess ledning enligt
första stycket.
Ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt
holdingföretag ska underrätta inspektionen om någon av de
personer som avses i första stycket har ersatts på grund av
att han eller hon inte längre uppfyller lämplighetskraven.
Lag (2020:400).
64 § Har upphävts genom
lag (2020:400).
65 § När ett moderföretag till ett försäkringsföretag är en försäkringsgivare från tredjeland, ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor utanför EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor utanför EES enligt 2 § tredje stycket, gäller bestämmelserna i 66-73 §§, om Finansinspektionen skulle ha varit grupptillsynsmyndighet för det fall att kriterierna i artikel 247.2 i Solvens II-direktivet vore tillämpliga. Vid bedömningen av om inspektionen skulle ha varit grupptillsynsmyndighet ska det bortses från den del av toppen av gruppen som ligger utanför EES.
Lag (2015:700).
66 § Finansinspektionen ska, om kommissionen inte antagit någon delegerad akt i frågan, kontrollera om den tillsyn som utövas av en tillsynsmyndighet i tredjeland är likvärdig med den grupptillsyn som föreskrivs i Solvens II-direktivet.
Finansinspektionen är skyldig att utföra en sådan kontroll på begäran av moderföretaget eller av en EES-försäkringsgivare inom gruppen.
Lag (2015:700).
67 § Innan Finansinspektionen beslutar i frågan om
likvärdighet, ska inspektionen samråda med berörda behöriga
myndigheter. Inspektionen ska också före ställningstagandet ha
rådfrågat Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten. Om en annan myndighet har fattat
beslut om likvärdighet, får Finansinspektionen fatta ett
beslut som avviker från det bara om det har skett väsentliga
förändringar i tillsynsordningen i det tredjeland som avses.
Om Europeiska kommissionen inte har bedömt att tillsynen är
likvärdig, ska 71 och 72 §§ tillämpas.
Lag (2023:111).
68 § Om ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor utanför EES, ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor utanför EES eller en försäkringsgivare från tredjeland är moderföretag till ett sådant moderföretag som avses i 2 §
tredje stycket, ska den kontroll av likvärdighet som avses i 66 § utföras på nivån för detta företag i stället för på nivån för det företag som avses i 2 § tredje stycket.
Om likvärdig tillsyn inte utövas av tillsynsmyndigheten i det tredjeland som avses i första stycket, får Finansinspektionen besluta om en ny kontroll av likvärdighet på en lägre nivå, förutsatt att det där finns ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor utanför EES, ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor utanför EES eller en försäkringsgivare från tredjeland som är moderföretag till ett försäkringsföretag.
Lag (2015:700).
69 § Finansinspektionen ska förlita sig på den tillsyn som tillsynsmyndigheten i tredjelandet utövar, om denna tillsyn bedöms vara likvärdig med den grupptillsyn som föreskrivs i Solvens II-direktivet.
Om tillsynen bedöms vara likvärdig, får Finansinspektionen, efter samråd med berörda tillsynsmyndigheter och i ett enskilt fall, besluta att helt eller delvis inte utöva grupptillsyn på nivån för det företaget som finns i toppen av grupp inom EES. Ett sådant beslut får endast fattas om detta skulle leda till en effektivare tillsyn av gruppen.
Lag (2015:700).
70 § Grupptillsynen ska utövas av Finansinspektionen i de fall Europeiska kommissionen har fattat ett beslut enligt artikel 260.5 i Solvens II-direktivet, om att den tillsyn som utövas av tillsynsmyndigheten i tredjeland är tillfälligt likvärdig, samtidigt som det finns ett försäkringsföretag som är dotterföretag till ett moderföretag utanför EES och dotterföretaget har en balansomslutning som är större än balansomslutningen för moderföretaget.
Lag (2015:700).
71 § Om tillsynen inte bedöms likvärdig, ska Finansinspektionen antingen besluta att bestämmelserna om grupptillsyn i 4, 5, 7-40, 42-64 och 74-83 §§ ska tillämpas på gruppen på samma sätt som om företaget i toppen av gruppen hade haft sitt huvudkontor inom EES, eller besluta att en sådan metod som avses i 72 § ska tillämpas på gruppen.
De allmänna principer och metoder som anges i 4, 5, 7-40, 42-64 och 74-103 §§ ska tillämpas på nivån för ett försäkringsholdingföretag från tredjeland, ett blandat finansiellt holdingföretag från tredjeland eller en försäkringsgivare från tredjeland.
Vid beräkningen av gruppsolvens ska ett moderföretag i tredjeland hanteras som ett försäkringsföretag som omfattas av samma villkor för att poster i kapitalbasen ska få medräknas för att täcka solvenskapitalkravet som gäller enligt 7 kap. 2-11 §§.
Lag (2015:700).
72 § Efter att ha hört berörda behöriga myndigheter får Finansinspektionen besluta att använda andra tillsynsmetoder än de som följer av 4, 5, 7-40, 42-64 och 74-103 §§, om dessa metoder säkerställer att tillsynen över företagen i gruppen är tillräcklig.
Finansinspektionen ska underrätta de berörda behöriga myndigheterna, Europeiska kommissionen och Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten när sådana andra tillsynsmetoder används.
Lag (2015:700).
73 § Finansinspektionen får med stöd av 72 § begära att en ägare som har ett bestämmande inflytande över försäkringsföretaget inrättar ett försäkringsholdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES. Inspektionen får då besluta att bestämmelserna i denna lag ska tilllämpas på de företag i den grupp som leds av detta holdingföretag.
Lag (2015:700).
74 § Om det moderföretag som finns i toppen av en grupp enligt 4 § har huvudkontor i ett annat land inom EES än Sverige, får Finansinspektionen besluta att bestämmelserna om grupptillsyn ska tillämpas även på nivån för ett sådant försäkringsföretag som avses i 2 § andra stycket 1 eller 2 eller på nivån för ett sådant försäkringsholdingföretag med huvudkontor i Sverige eller blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor i Sverige som avses i 2 §
andra stycket 3.
Lag (2015:700).
75 § Ett beslut enligt 74 § får begränsas så att det avser ett eller flera av följande områden för grupptillsyn:
1. gruppsolvens enligt 16-36 §§,
2. väsentliga riskkoncentrationer och interna transaktioner inom en grupp enligt 37 och 38 §§, och
3. riskhantering och internkontroll enligt 42 och 43 §§.
Innan Finansinspektionen fattar ett sådant beslut som avses i 74 § ska inspektionen samråda med grupptillsynsmyndigheten och det moderföretag inom EES som finns i toppen av en grupp enligt 4 §.
Lag (2015:700).
76 § Finansinspektionen får inte besluta om nationell undergrupptillsyn enligt 74 §, om det företag som finns i toppen av gruppen inom EES har fått ett sådant tillstånd som avses i artikel 237.1 första stycket i Solvens II-direktivet att omfattas av en särskild tillsynsordning.
Lag (2015:700).
77 § Om Finansinspektionen har beslutat om nationell undergrupptillsyn och det företag som finns i toppen av gruppen inom EES får tillstånd enligt artikel 237.1 första stycket i Solvens II-direktivet att omfattas av en särskild tillsynsordning, ska inspektionen upphäva beslutet om undergrupptillsyn.
Lag (2015:700).
78 § Om Finansinspektionen har beslutat om nationell undergrupptillsyn avseende gruppsolvens, får det företag som finns i toppen av gruppen inom Sverige inte ges tillstånd att låta något dotterföretag omfattas av den särskilda tillsynsordning som avses i 85 §.
Lag (2015:700).
79 § Den metod som grupptillsynsmyndigheten har fastställt för beräkning av gruppsolvens enligt artikel 220 i Solvens II-direktivet ska gälla även för företag som omfattas av ett beslut om nationell undergrupptillsyn avseende gruppsolvens.
Lag (2015:700).
80 § Om det företag som enligt 4 § finns i toppen av en grupp inom EES har fått tillstånd enligt artikel 231.1 eller artikel 233.5 i Solvens II-direktivet att använda en intern modell för beräkningen av gruppens solvenskapitalkrav och solvenskapitalkravet för de försäkringsföretag och EES-försäkringsgivare som ingår i gruppen, ska den interna modellen gälla även för företag i gruppen som omfattas av ett beslut om nationell undergrupptillsyn avseende gruppsolvens.
Lag (2015:700).
81 § Finansinspektionen får besluta om kapitaltillägg till gruppens solvenskapitalkrav för det företag som finns i toppen av gruppen inom Sverige i en sådan situation som avses i 80 §, om
1. riskprofilen hos det företag som finns i toppen i undergruppen avviker väsentligt från den riskprofil som den interna modellen är baserad på, och
2. företaget inte vidtar rättelse efter det att inspektionen har förelagt företaget att vidta åtgärder.
Lag (2015:700).
82 § Om kapitaltillägg enligt 81 § på grund av särskilda omständigheter inte är en lämplig åtgärd, får Finansinspektionen under de förutsättningar som anges i 81 §
1 och 2 i stället besluta att företaget som finns i toppen av undergruppen ska beräkna undergruppens solvenskapitalkrav enligt standardformeln.
Lag (2015:700).
83 § Finansinspektionen får komma överens med behöriga myndigheter om samordning av grupptillsynen över en undergrupp som avses i 74 § och en motsvarande undergrupp i dessa behöriga myndigheters hemländer.
Om en överenskommelse enligt första stycket träffats, får nationell undergrupptillsyn enligt 74 § inte utövas.
Bestämmelserna i artikel 216.2-216.6 i Solvens II-direktivet om nationell undergrupptillsyn ska gälla i tillämpliga delar vid samordnad grupptillsyn över en undergrupp.
Om Finansinspektionen träffar en sådan överenskommelse som avses i första stycket, ska inspektionen informera såväl grupptillsynsmyndigheten som företaget som finns i toppen av gruppen inom EES om skälen för överenskommelsen.
Lag (2015:700).
Tillsyn över vissa grupper med centraliserad riskhantering
- särskild tillsynsordning
84 § Ett försäkringsföretag, en EES-försäkringsgivare, ett försäkringsholdingföretag med huvudkontor inom EES eller ett blandat finansiellt holdingföretag med huvudkontor inom EES som är moderföretag till ett försäkringsföretag får ansöka om tillstånd för dotterföretag att omfattas av bestämmelserna om särskild tillsynsordning i 88-95 §§. Ansökan ska ges in till Finansinspektionen.
När Finansinspektionen tagit emot en ansökan enligt första stycket, ska inspektionen utan dröjsmål överlämna den till övriga medlemmar i tillsynskollegiet.
Lag (2015:700).
85 § Finansinspektionen ska inom tre månader från den dag då alla medlemmar i tillsynskollegiet fått del av en ansökan enligt artikel 237.1 i Solvens II-direktivet, om möjligt, komma överens med övriga medlemmar i tillsynskollegiet om vilket beslut som bör fattas med anledning av ansökan.
Inspektionen ska fatta beslut i enlighet med överenskommelsen. Beslutet ska innehålla de skäl som bestämt utgången i ärendet och överlämnas till sökandena. Beslutet är bindande för de berörda företagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund för inspektionens tillsyn.
Om en sådan överenskommelse som avses i första stycket inte kan träffas inom den angivna perioden, ska Finansinspektionen, när inspektionen är grupptillsynsmyndighet, ensam fatta beslut med anledning av ansökan. Beslutet ska innehålla de skäl som bestämt utgången i ärendet och redovisa synpunkter och reservationer från behöriga myndigheter som kommit till uttryck under tremånadersperioden. Beslutet ska överlämnas till sökanden och till övriga berörda tillsynsmyndigheter. Även ett sådant beslut är bindande för de berörda företagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund för inspektionens tillsyn.
Lag (2015:700).
86 § Finansinspektionen får hänskjuta ett ärende till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i
enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1094/2010 om inspektionen inte inom tre
månader kan komma överens med berörda behöriga myndigheter
enligt 85 § första stycket. Ett ärende får inte hänskjutas
till Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten
efter det att tremånadersperioden löpt ut eller ett beslut har
fattats.
Om ett ärende som avses i första stycket hänskjutits till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och den
myndigheten inte fattar något beslut inom den tid som anges i
artikel 237.3 andra stycket i Solvens II-direktivet, ska
Finansinspektionen, när inspektionen är
grupptillsynsmyndighet, fatta det slutliga beslutet.
Lag (2021:461).
87 § Tillstånd att omfattas av särskild tillsynsordning får
meddelas endast om
1. Finansinspektionen utövar grupptillsyn över moderföretaget
på gruppnivå och inte har beslutat att utelämna
dotterföretaget med stöd av 11 §,
2. dotterföretaget omfattas av moderföretagets
riskhanteringsprocesser och mekanismer för internkontroll samt
de berörda myndigheterna har konstaterat att moderföretaget
utövar en ansvarsfull ledning över dotterföretaget,
3. moderföretaget har fått ett godkännande enligt
artikel 246.4 i Solvens II-direktivet att göra en egen risk-
och solvensbedömning som omfattar hela gruppen och på nivån
för dotterföretaget, och
4. moderföretaget har fått ett godkännande enligt
artikel 256.2 i Solvens II-direktivet att offentliggöra en
gemensam solvens- och verksamhetsrapport på gruppnivå och på
nivån för dotterföretaget.
Lag (2021:461).
88 § Ett moderföretag som fått tillstånd enligt 85 § ska beräkna solvenskapitalkravet för ett dotterföretag som omfattas av särskild tillsynsordning även enligt 89-95 §§.
Beräkningarna ska inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i 29 §.
Lag (2015:700).
89 § När solvenskapitalkravet för ett försäkringsföretag som är ett dotterföretag beräknas med en intern modell som beslutats enligt 25 §, får Finansinspektionen, om inspektionen tagit emot en ansökan enligt 84 §, i de fall som avses i 17 kap. 24 §, lämna ett förslag till övriga medlemmar i tillsynskollegiet om att det ska fastställas ett kapitaltillägg för dotterföretaget utöver det solvenskapitalkrav som följer av en tillämpning av den interna modellen. Finansinspektionen får föreslå ett sådant kapitaltillägg endast om
1. dotterföretagets riskprofil avviker väsentligt från den interna modellen, och
2. företaget inte inom skälig tid efter inspektionens underrättelse om avvikelsen har anpassat modellen till sin riskprofil.
Om ett sådant kapitaltillägg som avses i första stycket på grund av särskilda omständigheter inte är en lämplig åtgärd, får Finansinspektionen i stället föreslå tillsynskollegiet att dotterföretaget ska beräkna sitt solvenskapitalkrav enligt standardformeln i 8 kap. 1-3 och 5-11 §§.
Lag (2015:700).
90 § När solvenskapitalkravet för dotterföretaget beräknas med standardformeln får Finansinspektionen, om inspektionen tagit emot en ansökan enligt 84 §, i undantagsfall föreslå att företaget ersätter en undergrupp av parametrar enligt standardformeln med företagsspecifika parametrar när det beräknar teckningsriskmoduler för livförsäkring, skadeförsäkring och sjukförsäkring, i enlighet med 17 kap.
22 §. Finansinspektionen får lämna ett sådant förslag endast om
1. dotterföretagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som gjorts för beräkningen enligt standardformeln, och
2. företaget inte inom skälig tid efter inspektionens underrättelse om avvikelsen har anpassat antagandena till sin riskprofil.
Finansinspektionen får under de förutsättningar som anges i första stycket, i de fall som avses i 17 kap. 24 §, föreslå tillsynskollegiet ett kapitaltillägg för dotterföretaget utöver det solvenskapitalkrav som en tillämpning av standardformeln medför.
Lag (2015:700).
91 § Finansinspektionen ska redovisa skälen för de förslag som avses i 89 och 90 §§ för dotterföretaget och tillsynskollegiet. Finansinspektionen ska, om möjligt, komma överens med övriga myndigheter inom tillsynskollegiet om vilket beslut som ska fattas med anledning av de föreslagna åtgärderna. Finansinspektionen ska även fatta ett beslut i enlighet med överenskommelsen.
Lag (2015:700).
92 § Om ett dotterföretag som omfattas av särskild tillsynsordning inte uppfyller solvenskapitalkravet, ska Finansinspektionen utan dröjsmål överlämna den åtgärdsplan till tillsynskollegiet som dotterföretaget efter föreläggande enligt 18 kap. 4 § lämnat in till inspektionen för att inom sex månader från det att bristen konstaterades återupprätta nivån för kapitalbasmedlen eller reducera sin riskprofil för att åter uppfylla solvenskapitalkravet. Finansinspektionen ska även lämna ett förslag till godkännande av planen till tillsynskollegiet. Finansinspektionens skyldigheter enligt denna bestämmelse ska inte påverka motsvarande bestämmelser som gäller för tillsynen av ett enskilt försäkringsföretag.
Finansinspektionen ska, om möjligt, inom fyra månader från dagen då bristen konstaterades träffa en överenskommelse inom tillsynskollegiet om inspektionens förslag till godkännande av åtgärdsplanen. Finansinspektionen ska fatta ett beslut i enlighet med överenskommelsen.
Lag (2015:700).
93 § Om Finansinspektionen konstaterar försämringar av de ekonomiska förhållandena i ett dotterföretag som omfattas av särskild tillsynsordning, ska inspektionen utan dröjsmål underrätta tillsynskollegiet om de åtgärder som inspektionen föreslår. De föreslagna åtgärderna ska diskuteras i tillsynskollegiet, om det inte är en krissituation.
Finansinspektionen ska inom en månad från underrättelsen, om det är möjligt, komma överens med övriga myndigheter inom tillsynskollegiet om vilket beslut som ska fattas med anledning av de föreslagna åtgärderna.
Lag (2015:700).
94 § Om en sådan överenskommelse som avses i 92 § andra stycket eller 93 § andra stycket inte kan träffas inom den angivna tidsperioden, ska Finansinspektionen ensam fatta ett beslut. Beslutet ska innehålla de skäl som har bestämt utgången i ärendet och redovisa synpunkter och reservationer från berörda behöriga myndigheter som kommit till uttryck under perioden.
Lag (2015:700).
95 § Om ett dotterföretag som omfattas av särskild tillsynsordning inte uppfyller minimikapitalkravet, ska Finansinspektionen utan dröjsmål överlämna den finansiella saneringsplan till tillsynskollegiet som dotterföretaget enligt 18 kap. 8 § överlämnat till inspektionen.
Finansinspektionen ska även informera tillsynskollegiet om varje åtgärd som dotterföretaget ska vidta för att åter uppfylla minimikapitalkravet. Finansinspektionens skyldigheter enligt denna bestämmelse ska inte påverka motsvarande bestämmelser som gäller för tillsynen av ett enskilt försäkringsföretag.
Lag (2015:700).
96 § Finansinspektionen får hänskjuta ett ärende till
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten i
enlighet med artikel 19 i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 1094/2010 om inspektionen inte inom angiven
tid kan komma överens med grupptillsynsmyndigheten om sådana
förslag som avses i 89, 90, 92 och 93 §§.
Om Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet och inte kan
komma överens med den behöriga myndighet som auktoriserat en
EES-försäkringsgivare som är ett dotterföretag och som
omfattas av särskild tillsynsordning, får inspektionen under
de förutsättningar som anges i första stycket hänskjuta
ärendet till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten.
Gäller ett ärende ett förslag enligt 89 eller 90 § får det
hänskjutas till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten inom en månad från inspektionens
förslag.
Finansinspektionen får inte hänskjuta ett ärende enligt 92
eller 93 § till Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten, om det är en krissituation och
inte heller efter det att fyramånadersperioden i 92 § andra
stycket eller enmånadsperioden i 93 § andra stycket har löpt
ut.
Lag (2021:461).
97 § Om ett ärende hänskjutits till Europeiska försäkrings-
och tjänstepensionsmyndigheten enligt 86 eller 96 §, ska
Finansinspektionen skjuta upp sitt beslut och invänta det
beslut som Europeiska försäkrings- och
tjänstepensionsmyndigheten kan komma att fatta enligt
artikel 19.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 1094/2010. Finansinspektionen ska följa ett beslut i saken
från Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.
Inspektionen ska även fatta ett beslut i enlighet med
Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens
beslut. Inspektionens beslut ska innehålla de skäl som har
bestämt utgången i ärendet och överlämnas till dotterföretaget
och tillsynskollegiet. Beslutet är bindande för de berörda
företagen och Finansinspektionen och ska ligga till grund för
inspektionens tillsyn.
Lag (2021:461).
98 § Finansinspektionen ska besluta att ett tillstånd att omfattas av en särskild tillsynsordning enligt 85 § ska upphöra att gälla om:
1. villkoren i 87 § 1, 3 eller 4 inte längre är uppfyllda, eller
2. villkoret i 87 § 2 inte längre är uppfyllt och bristen inte åtgärdas inom rimlig tid.
Lag (2015:700).
99 § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen i de fall då den särskilda tillsynsordningen har upphört på grund av att villkoret i 87 § 1 inte längre är uppfyllt omedelbart underrätta den berörda behöriga myndigheten och moderföretaget om detta.
Lag (2015:700).
100 § Moderföretaget för ett dotterföretag som omfattas av särskild tillsynsordning ansvarar för att villkoren i 87 §
2-4 är uppfyllda. Om villkoren inte är uppfyllda, ska moderföretaget utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen, om inspektionen är grupptillsynsmyndighet, och den berörda behöriga myndigheten för dotterföretaget. Moderföretaget ska även lägga fram en plan för att åtgärda bristerna inom rimlig tid.
Lag (2015:700).
101 § När Finansinspektionen är grupptillsynsmyndighet, ska inspektionen minst en gång per år kontrollera att de villkor som avses i 87 § 2-4 är uppfyllda. Inspektionen ska även genomföra en sådan kontroll på begäran av en berörd behörig myndighet, om den myndigheten har skäl att befara att villkoret inte längre följs.
Om Finansinspektionen vid en kontroll enligt första stycket finner att villkoren inte är uppfyllda, ska inspektionen kräva att moderföretaget lägger fram en plan för att åtgärda bristerna inom rimlig tid.
Lag (2015:700).
102 § Om Finansinspektionen efter att ha rådfrågat tillsynskollegiet bedömer att en plan som avses i 100 eller 101 § är otillräcklig eller om en sådan plan inte genomförs i rimlig tid, ska villkoren i 87 § 2-4 inte anses uppfyllda.
Inspektionen ska omedelbart underrätta den berörda behöriga myndigheten om detta.
Lag (2015:700).
103 § När Finansinspektionen prövar en ansökan om särskild tillsynsordning, ska denna lag tillämpas. Inspektionen får dock även tillämpa bestämmelser som enligt författningar i en annan stat inom EES gäller för en sådan ansökan. När ansökan har lämnats in till inspektionen, gäller detta dock bara om det är nödvändigt för en effektiv tillsyn över försäkringsföretag eller EES-försäkringsgivare.
Lag (2015:700).
104 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om
1. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade
kapitalkravet ska beräknas enligt 16-22 §§,
2. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade
kapitalkravet ska beräknas när kraven är likvärdiga enligt
30 §,
3. innehållet i samt omfattningen och fullgörandet av
rapporteringen enligt 33 §,
4. innehållet i en åtgärdsplan och en finansiell
saneringsplan enligt 35 § andra stycket,
5. vilka upplysningar ett företag ska lämna till
Finansinspektionen enligt 37 och 49 §§,
6. företagstyrningssystem inom en grupp enligt 42 §,
7. innehållet i en egen risk- och solvensbedömning inom en
grupp enligt 43 §,
8. hur uppgifter enligt 46 § ska lämnas, och
9. hur den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade
kapitalkravet ska beräknas enligt 71 § tredje stycket.
Lag (2018:1795).
20 kap. Specialföretag
1 § Tillstånd krävs för att få driva verksamhet som specialföretag.
Lag (2015:700).
2 § Ett specialföretag ska ges tillstånd att driva verksamhet, om
1. bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med denna lag och andra författningar som reglerar ett specialföretags bolagsordning eller stadgar samt i övrigt innehåller de särskilda bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen och arten av den planerade verksamheten, och
2. den planerade verksamheten kan antas komma att uppfylla kraven enligt bestämmelserna i denna lag och andra författningar som reglerar specialföretagets verksamhet.
Lag (2015:700).
3 § Frågan om godkännande av bolagsordning eller stadgar för ett specialföretag ska prövas i samband med att frågan om företaget ska få tillstånd att driva verksamhet som specialföretag prövas.
Ett specialföretags beslut om att anta bolagsordning eller stadgar får inte registreras innan bolagsordningen eller stadgarna har godkänts.
Lag (2015:700).
4 § Ett specialföretag som har beslutat att ändra sin bolagsordning eller stadgar ska ansöka om godkännande av ändringen. Ändringen ska godkännas om bolagsordningen eller stadgarna stämmer överens med författningar som reglerar ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings bolagsordning eller stadgar samt i övrigt innehåller de olika bestämmelser som behövs med hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet.
Ett specialföretags beslut om ändring av bolagsordning eller stadgar får inte registreras innan de har godkänts.
Lag (2015:700).
5 § En ansökan om tillstånd att driva verksamhet som specialföretag, liksom frågor om godkännande av bolagsordning eller stadgar enligt 3 eller 4 §, prövas av Finansinspektionen.
Lag (2015:700).
6 § Ytterligare bestämmelser om specialföretag finns i
1. kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II), och
2. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/462 av den 19 mars 2015 om fastställande av tekniska standarder för genomförande avseende förfaranden för tillsynsmyndighetens godkännande av etablering av specialföretag, för samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter när det gäller specialföretag samt för att fastställa format och mallar för de uppgifter som specialföretagen ska rapportera i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG.
Bestämmelserna gäller
1. villkor för tillstånd,
2. obligatoriska avtalsvillkor,
3. företagsstyrningssystem,
4. tillsynsrapportering,
5. solvenskrav,
6. återkallelse av tillstånd, och
7. samarbete och informationsutbyte mellan tillsynsmyndigheter.
Lag (2015:700).
7 § Bolagsverket är registreringsmyndighet för specialföretag. Ett specialföretag ska vara registrerat i aktiebolags- eller föreningsregistret med en särskild beteckning. I dessa register skrivs de uppgifter in som enligt författningar ska anmälas för registrering.
Lag (2015:700).
8 § Finansinspektionen har tillsyn över specialföretag.
Tillsynen omfattar att verksamheten drivs enligt
1. författningar som reglerar specialföretagets verksamhet,
2. företagets bolagsordning eller stadgar, och
3. styrdokument som företaget har upprättat och som har sin grund i författningar som reglerar företagets verksamhet.
Lag (2015:700).
9 § Ett specialföretag ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet som inspektionen begär.
Lag (2015:700).
10 § Specialföretag ska med avgifter bidra till att täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet.
Lag (2015:700).
11 § Finansinspektionen ska ingripa om
1. ett specialföretag har åsidosatt sina skyldigheter
a) enligt författningar som reglerar företagets verksamhet,
b) företagets bolagsordning eller stadgar, eller
c) företagets styrdokument som har sin grund i författningar som reglerar företagets verksamhet, eller
2. bolagsordningen, stadgarna, eller styrdokumenten enligt 1 inte längre är tillfredsställande med hänsyn till omfattningen och arten av företagets verksamhet.
Lag (2015:700).
12 § Ingripande med stöd av 11 § sker genom utfärdande av föreläggande att vidta rättelse inom en viss tid, genom förbud att verkställa beslut eller genom anmärkning.
Om en överträdelse är allvarlig ska specialföretagets tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.
Lag (2015:700).
13 § Finansinspektionen får avstå från ingripande om
1. en överträdelse är ringa eller ursäktlig,
2. specialföretaget gör rättelse, eller
3. någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot företaget och dessa åtgärder bedöms tillräckliga.
Lag (2015:700).
14 § Om ett specialföretag driver verksamhet i ett annat land
inom EES och företaget inte rättar sig efter
Finansinspektionens eller en behörig myndighets begäran om
rättelse, ska inspektionen vidta de åtgärder som behövs för
att förhindra fortsatta överträdelser. Inspektionen ska
underrätta den behöriga myndigheten om vilka åtgärder som
vidtas.
Lag (2021:461).
15 § Om ett specialföretags tillstånd återkallas, får Finansinspektionen bestämma hur avvecklingen av verksamheten ska ske.
Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta hela eller delar av verksamheten.
Lag (2015:700).
16 § Om Finansinspektionen har meddelat ett beslut om anmärkning eller varning mot ett specialföretag, får inspektionen besluta att företaget ska betala en straffavgift.
Lag (2015:700).
Avgiften tillfaller staten.
17 § Straffavgiften ska fastställas till lägst femtusen kronor och högst femtio miljoner kronor.
Avgiften får inte överstiga tio procent av specialföretagets omsättning närmast föregående räkenskapsår. Om överträdelsen har skett under specialföretagets första verksamhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.
Avgiften får inte vara så stor att specialföretaget efter det att avgiften har påförts inte uppfyller kravet på full finansiering.
Lag (2015:700).
18 § När straffavgiftens storlek fastställs, ska särskild hänsyn tas till hur allvarlig den överträdelse är som har föranlett anmärkningen eller varningen och hur länge överträdelsen har pågått.
Lag (2015:700).
19 § Om ett specialföretag inte i tid lämnar de upplysningar som har föreskrivits med stöd av 26 § första stycket får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift med högst 100 000 kronor.
Avgiften tillfaller staten.
Lag (2015:700).
20 § Straffavgiften eller förseningsavgiften ska betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om den har vunnit laga kraft eller inom den längre tid som anges i beslutet.
Lag (2015:700).
21 § Finansinspektionens beslut att ta ut straffavgift eller förseningsavgift får verkställas utan föregående dom eller utslag, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 20 §.
Lag (2015:700).
22 § Om straffavgiften eller förseningsavgiften inte betalas inom den tid som anges i 20 §, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Lag (2015:700).
23 § En beslutad straffavgift eller förseningsavgift faller bort i den utsträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att beslutet fick laga kraft.
Lag (2015:700).
24 § Om någon driver verksamhet som specialföretag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen förelägga denne att upphöra med verksamheten. Inspektionen får besluta hur avvecklingen av verksamheten ska ske. I föreläggandet ska Finansinspektionen upplysa om att rätten efter ansökan av inspektionen kan komma att besluta att företaget ska gå i likvidation om föreläggandet inte följs.
Om det är osäkert om lagen är tillämplig på viss verksamhet, får Finansinspektionen förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen behöver för att bedöma om så är fallet. Den som är revisor i ett företag är skyldig att på begäran av inspektionen lämna sådana upplysningar om företagets verksamhet som revisorn har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag.
Lag (2015:700).
25 § Om ett specialföretag inte följer ett föreläggande
enligt 24 § första stycket att upphöra med verksamheten, ska
rätten, efter ansökan av Finansinspektionen, besluta att
företaget ska gå i likvidation.
I dessa fall tillämpas 25 kap. 10, 25, 28-44, 46 och 47 §§
aktiebolagslagen (2005:551) och 17 kap. 18, 19, 26-42, 44 och
45 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.
Ett beslut om likvidation ska inte meddelas om det under
ärendets handläggning vid rätten visas att verksamheten har
upphört.
Beslutet om likvidation gäller omedelbart.
Lag (2018:731).
26 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar ett specialföretag ska lämna till Finansinspektionen enligt 9 §.
Regeringen får meddela föreskrifter om sådana avgifter som avses i 10 §.
Lag (2015:700).
21 kap. Överklagande m.m.
1 § Finansinspektionens beslut i ärenden enligt 17 kap. 13 §
första stycket och 18 kap. 25 § andra stycket samt beslut om
sanktionsföreläggande får inte överklagas.
Lag (2019:766).
2 § Finansinspektionens beslut som avses i 11 kap. 1 § andra
stycket 1 får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2019:766).
3 § Andra beslut av Finansinspektionen i enskilda fall enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2015:700).
4 § Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, föreläggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.
Lag (2015:700).
5 § Om beslut i ett ärende om tillstånd enligt 2 kap. 4 §
inte har meddelats inom sex månader från det att ansökan gavs in, eller i ett ärende enligt 3 kap. 2 § inom tre månader eller i ett ärende enligt 3 kap. 7 eller 17 § inom en månad, får sökanden begära förklaring av domstol att ärendet onödigt uppehålls.
En begäran om en förklaring som avses i första stycket ska göras hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Om rätten lämnar en förklaring ska ansökan anses ha avslagits av Finansinspektionen om beslut därefter inte har meddelats inom motsvarande tidsfrister som anges i första stycket för respektive ärende.
Lag (2015:700).
6 § Bolagsverkets beslut i ärenden enligt 11 kap. 45 §, 12 kap.
74 § eller 13 kap. 27 § överklagas hos tingsrätten i den ort där försäkringsföretagets styrelse har sitt säte.
Skrivelsen med överklagandet ska ges in till Bolagsverket inom tre veckor från dagen för beslutet.
Vid ett överklagande enligt första stycket gäller lagen
(1996:242) om domstolsärenden.
Lag (2015:700).
2010:2043
Föreskrifter om ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen
(2010:2044) om införande av försäkringsrörelselagen
(2010:2043).
2013:115
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
2013:166
1. Denna lag träder i kraft den 25 april 2013.
2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har kommit in till Bolagsverket före ikraftträdandet.
2013:456
1. Denna lag träder i kraft den 15 juli 2013.
2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har kommit in till Finansinspektionen före ikraftträdandet.
2013:672
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2013.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den rapporteringsskyldighet som avser tiden före den 1 januari 2014.
2015:700
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2. För försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande
bedriver verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkringar
gäller för den delen av verksamheten, till och med den
31 december 2022, tillämpliga bestämmelser i 1-7, 14, 16 och
17 kap. i den äldre lydelsen samt föreskrifter som har med-
delats med stöd av dessa bestämmelser. För verksamheten som
avser tjänstepensionsförsäkring gäller under angiven tid i
övrigt tillämpliga bestämmelser i 10-15 och 19 kap. denna lag.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om tillämpningen enligt första stycket av
bestämmelserna i
10 och 19 kap. denna lag på ett försäkringsföretags
tjänstepensionsverksamhet.
För ett försäkringsföretag som avses i första stycket gäller
bestämmelserna enligt det stycket även den del av
försäkringsrörelsen som avser övrig livförsäkringsverksamhet,
om denna är av endast ringa omfattning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om vad som avses med ringa omfattning
enligt tredje stycket.
Ett försäkringsföretag som avses i första stycket får, efter
anmälan till Finansinspektionen, tillämpa denna lag även på
verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring.
Lag (2019:766).
3. Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag som senast den 1 januari 2016 upphört med att teckna nya försäkringsavtal och uteslutande förvaltar sitt befintliga bestånd i syfte att avsluta sin verksamhet inte behöver tillämpa delar av denna lag.
För återförsäkringsbolag som senast den 10 december 2007 har upphört att teckna nya återförsäkringsavtal och uteslutande förvaltar sitt befintliga bestånd i syfte att avsluta verksamheten gäller äldre bestämmelser.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om villkoren enligt första stycket för undantag och omfattningen av dem.
4. Ett försäkringsföretags kapitalbasposter i primärkapitalet som har emitterats före den 17 januari 2015 och som får ingå i kapitalbasen enligt beslut av Finansinspektionen med stöd av 7 kap. 3 § i den äldre lydelsen, men som den 31 december 2015 får utgöra högst 50 procent av kapitalbasen, ska till och med den 31 december 2025 klassificeras som nivå 1 enligt 7 kap. 7 § denna lag.
Ett försäkringsföretags kapitalbasposter i primärkapitalet som har emitterats före den 17 januari 2015 och som får ingå i kapitalbasen enligt beslut av Finansinspektionen med stöd av 7 kap. 3 § i den äldre lydelsen, men som den 31 december 2015 får utgöra högst 25 procent av kapitalbasen, ska till och med den 31 december 2025 klassificeras som nivå 2 enligt 7 kap. 7 § denna lag.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka typer av kapitalbasposter som ska omfattas av bestämmelserna i första och andra styckena.
5. För ett försäkringsföretag som ompaketerar lån till överlåtbara värdepapper eller andra finansiella instrument gäller, för lån som har emitterats före den 1 januari 2011, villkoren enligt artikel 135.2 i Solvens II-direktivet endast om den underliggande exponeringen har utökats eller blivit ersatt efter den 31 december 2014.
6. För försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande inte
uppfyller kraven på tillräcklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 §
första stycket, men som uppfyller kraven på tillräcklig
kapitalbas enligt 7 kap. 1 § i den äldre lydelsen, ska
bestämmelserna i denna punkt tillämpas i stället för
bestämmelserna i 18 kap. 4 § denna lag.
Finansinspektionen ska förelägga företaget att vidta
nödvändiga åtgärder för att uppfylla solvenskapitalkravet
senast den 31 december 2017 och att var tredje månad
överlämna en lägesrapport till Finansinspektionen som ska
innehålla en beskrivning av vilka åtgärder som har vidtagits
och hur arbetet fortlöper med att uppfylla
solvenskapitalkravet.
Om det är lämpligt, får Finansinspektionen förlänga
tidsfristen med tre månader.
Om lägesrapporten visar att det inte har skett några
väsentliga framsteg när det gäller företagets möjlighet att
uppfylla solvenskapitalkravet senast den 31 december 2017,
ska bestämmelserna om ingripande i denna lag tillämpas.
Lag (2017:233).
7. För försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande inte uppfyller kraven på tillräcklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 §
andra stycket, men som uppfyller kraven på tillräcklig kapitalbas enligt 7 kap. 1 § i den äldre lydelsen, ska bestämmelserna i 18 kap. 8 § och 12 § 4 och 5 denna lag inte tillämpas under det första året efter lagens ikraftträdande.
8. Finansinspektionen får i ett enskilt fall besluta att ett försäkringsföretag vid justering av beräkningen av minimikapitalkravet enligt 8 kap. 14 § denna lag till och med den 31 december 2017 ska använda ett solvenskapitalkrav beräknat enligt standardformeln.
9. De övergångsbestämmelser som enligt 2, 4 och 5, och som enligt 5 kap. 10 §, 8 kap. 12 § och 18 kap. 7 § gäller för enskilda försäkringsföretag gäller, utan hinder av bestämmelserna om kapitalbas och kapitalkrav på gruppnivå i 19 kap. 16 § denna lag, i tillämpliga delar även på gruppnivå.
10. De övergångsbestämmelser som enligt 6 gäller för enskilda försäkringsföretag gäller, utan hinder av bestämmelserna om kapitalbas och kapitalkrav på gruppnivå i 19 kap. 16 och 35
§§ denna lag, i tillämpliga delar även på gruppnivå om försäkringsföretagen i en grupp uppfyller de gruppbaserade kapitalkraven enligt 9 kap. 4 § i den äldre lydelsen, men inte uppfyller kapitalkravet på gruppnivå.
11. Finansinspektionen får ta ut avgifter även före lagens ikraftträdande för ansökningar och anmälningar enligt de nya bestämmelserna om solvens, specialföretag, undantag beroende på storlek, grupptillsyn och fastställande av tillämpning av övergångsbestämmelser, när dessa har kommit in till inspektionen före lagens ikraftträdande.
12. Ett försäkringsföretag som vid lagens ikraftträdande har en utjämningsreserv för kreditförsäkring enligt 5 kap. 10 och 11 §§ i den äldre lydelsen ska, utöver nedsättningar för att täcka tekniska underskott i kreditförsäkringsrörelsen, årligen göra de nedsättningar som krävs för att avveckla utjämningsreserven senast den 31 december 2019.
2015:826
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016.
2. Lagen tillämpas första gången för det räkenskapsår som
inleds närmast efter den 31 december 2015.
2016:121
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.
2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om värdeöverföring från
ömsesidiga försäkringsbolag, om beräkningen ska grunda sig på
en årsredovisning som har upprättats före ikraftträdandet.
2016:439
1. Denna lag träder i kraft den 17 juni 2016.
2. Om ett försäkringsaktiebolag vid ikraftträdandet inte har
överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad
marknad, tillämpas bestämmelserna om redovisningskompetens
eller revisionskompetens i 8 kap. 49 a § första stycket
tredje meningen och andra stycket 2 aktiebolagslagen
(2005:551) först efter den första årsstämma som hålls efter
den 16 juni 2016.
3. Om ett ömsesidigt försäkringsbolag eller en
försäkringsförening vid ikraftträdandet inte har överlåtbara
värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad,
tillämpas bestämmelserna om redovisningskompetens eller
revisionskompetens i 6 kap. 7 § första stycket tredje
meningen och andra stycket 2 lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar först efter den första ordinarie bolagsstämma
respektive ordinarie föreningsstämma som hålls efter den 16
juni 2016.
2017:653
1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2017.
2. Äldre bestämmelser gäller för överträdelser som inträffat
före ikraftträdandet.
2019:290
1. Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.
2. En årlig redogörelse enligt 6 kap. 13 b § ska hållas
tillgänglig första gången 2020.
3. Bestämmelserna i 6 kap. 13 a-13 d §§ och 16 kap. 8 a-8 c §§
ska även tillämpas av försäkringsföretag som enligt punkt 2 i
övergångsbestämmelserna till lagen (2015:700) om ändring i
försäkringsrörelselagen (2010:2043) tillämpar delar av
försäkringsrörelselagen i en äldre lydelse för verksamhet som
avser tjänstepensionsförsäkring.
2019:740
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.
2. Vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) ska försäkringsföretaget, i
fråga om försäkringsavtal som har ingåtts före
ikraftträdandet, men efter den 30 juni 2007 och inte förnyats
efter ikraftträdandet,
a) bestämma avgifter på grundval av de kostnader som belöper
på återköpet eller överföringen, men utan beaktande av den
fordran som kvarstår mot försäkringstagaren för kostnader som
har uppkommit i samband med att försäkringsavtalet ingicks,
enligt 11 kap. 18 §, 12 kap. 69 § eller 13 kap. 23 § i den
äldre lydelsen, och
b) ta ut avgifter som högst uppgår till ett belopp som
motsvarar kvarstående anskaffningskostnader som är direkt
hänförliga till den återköpta eller överförda försäkringen
enligt 4 kap. 17 c § första stycket 2 och andra stycket.
Första stycket gäller inte i fråga om försäkringar där
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär
placeringsrisken.
Lag (2021:130).
2021:130
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2021.
2. Bestämmelserna i 4 kap. 17 c § i den nya lydelsen tillämpas
även vid återköp eller överföring enligt 11 kap. 5 §
försäkringsavtalslagen (2005:104) i fråga om försäkringar där
försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär
placeringsrisken och där försäkringsavtalet har ingåtts före
ikraftträdandet.
Lag (2022:644).