1 kap. Inledande bestämmelser
1 § I denna förordning finns följande kapitel:
- inledande bestämmelser (1 kap.),
- huvudmän (2 kap.),
- lärotider (3 kap.),
- utbildningens innehåll och omfattning (4 kap.),
- fjärrundervisning (4 a kap.),
- distansundervisning (4 b kap.),
- avvikelser inom de nationella programmen (5 kap.),
- introduktionsprogram (6 kap.),
- behörighet, urval och förfarandet vid antagning (7 kap.),
- betyg, gymnasieexamen och prövning (8 kap.),
- stödåtgärder (9 kap.),
- utbildning för döva och hörselskadade (10 kap.),
- utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad
utbildning) (11 kap.),
- elever (12 kap.),
- bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och
anpassade gymnasieskolor (13 kap.),
- utbildning för elever vid särskilda ungdomshem (13 a kap.),
och
- övriga bestämmelser (14 kap.).
Förordning (2022:1617).
2 § Bestämmelser om vidareutbildningen i form av ett fjärde tekniskt år finns i förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning. Förordning (2014:860).
3 § I förordningen avses med
- arbetsplatsförlagt lärande: lärande på ett program som
genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan,
- fullständigt program: betyg från kurser och ett
gymnasiearbete eller gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola i
en omfattning om 2 500-2 800 gymnasiepoäng eller 2 500
gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola enligt en individuell
studieplan,
- garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i
timmar som eleverna ska erbjudas enligt 16 kap. 18 §, 17 kap.
6 § eller 19 kap. 20 § skollagen (2010:800),
- gymnasial lärlingsutbildning: utbildning som börjar det
första, andra eller tredje läsåret inom ett yrkesprogram i
gymnasieskolan eller det första, andra, tredje eller fjärde
läsåret inom ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan
och som till mer än hälften genomförs på en eller flera
arbetsplatser utanför skolan,
- gymnasiearbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna
genomför inom ramen för examensmålen,
- gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola: en uppgift om
100 gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som eleverna
genomför inom ramen för programmålen,
- gymnasiegemensamma ämnen: de ämnen som ska ingå i nationella
program i gymnasieskolan i den omfattning som framgår av
bilaga 2 till skollagen,
- gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola: de ämnen
som ska ingå i nationella program i anpassade gymnasieskolan i
den omfattning som framgår av bilaga 4 till skollagen,
- gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i
gymnasieskolan eller gymnasiearbetet,
- gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola: ett mått på
studieomfattningen av en kurs i anpassade gymnasieskolan eller
gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola,
- karaktärsämnen: de ämnen genom vilka ett program får sin
karaktär,
- nationella programråd: de nationella programråd för
gymnasial yrkesutbildning som Statens skolverk ska ansvara för
enligt 10 § förordningen (2015:1047) med instruktion för
Statens skolverk,
- nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra
intressenter enligt 6 § och som Skolverket har meddelat
föreskrifter om enligt 4 §,
- programfördjupning: sådana ämnen eller kurser som inom
examensmålen eller programmålen kompletterar de
gymnasiegemensamma ämnena eller de gymnasiegemensamma ämnena i
anpassad gymnasieskola och de programgemensamma ämnena och som
Skolverket meddelat föreskrifter om enligt 4 kap. 5 §,
- programgemensamma ämnen: kurser i gymnasiegemensamma ämnen
eller i gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola
utöver den omfattning som anges i bilaga 2 respektive bilaga 4
till skollagen eller andra kurser och som ska läsas av alla
elever på programmet,
- riksrekryterande utbildning: en utbildning i en
gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola med offentlig
huvudman som sökande från hela landet ska tas emot till i
första hand,
- studieväg: det program, och i förekommande fall den
inriktning, den gymnasiala lärlingsutbildning eller den
särskilda variant som eleven går på,
- särskild variant: en utbildning som enligt 5 kap. 1 § får
avvika från vad som annars gäller för nationella program,
- yrkesutgång: en benämning för en viss yrkeskompetens som en
kombination av kurser inom yrkesprogrammens programfördjupning
leder till,
- yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.
Förordning (2022:1617).
3 a § För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen om läroplan för gymnasieskolan. Den kompletteras av examensmål för gymnasieskolans nationella program och av ämnesplaner.
Förordning (2011:1045).
4 § Enligt 16 kap. 21 § och 19 kap. 22 § skollagen (2010:800)
ska det för varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren
och eleverna utrymme att själva planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
1. ämnets syfte,
2. varje kurs som ingår i ämnet,
3. det centrala innehållet för varje kurs,
4. antalet gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad
gymnasieskola som varje kurs omfattar, och
5. betygskriterierna för varje kurs.
Förutom när det gäller de gymnasiegemensamma ämnena får
Statens skolverk meddela ytterligare föreskrifter om
ämnesplaner. Sådana föreskrifter får innebära att vissa kurser
eller ämnen bara får anordnas på vissa utbildningar.
Förordning (2022:1617).
5 § Föreskrifter om ämnesplaner för yrkesämnen i gymnasieskolan ska meddelas efter samråd med ett nationellt programråd. Förordning (2012:402).
5 a § Enligt 19 kap. 22 § skollagen (2010:800) ska det för
varje ämnesområde i anpassade gymnasieskolan finnas en
ämnesområdesplan. Den ska ge utrymme för läraren och eleverna
att själva planera undervisningen.
Av ämnesområdesplanen ska följande framgå:
1. ämnesområdets syfte,
2. ämnesområdets centrala innehåll, och
3. ämnesområdets kriterier för bedömning av kunskaper.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
ämnesområdesplaner. Förordning (2022:1617).
6 § En ny kurs ska ge kunskaper i ett befintligt ämne eller i ett nytt ämne.
En huvudman eller annan intressent får ansöka hos Statens skolverk om en ny kurs.
7 § En elevs individuella studieplan ska innehålla följande
uppgifter:
- vilken studieväg eleven går på,
- de kurser eller ämnesområden som eleven har valt eller valt
bort,
- övriga kurser eller ämnesområden som ingår i elevens
program,
- om eleven följer ett utökat program och i så fall vilka
kurser som ligger utanför det fullständiga programmet,
- om eleven följer ett reducerat program och i så fall i
vilken omfattning samt om möjligt vilka kurser som har tagits
bort,
- om eleven följer ett individuellt anpassat program och i så
fall vilka kurser som har bytts ut,
- när det är aktuellt, elevens studier i grundskolans ämnen,
och
- om eleven får fjärrundervisning och i så fall i vilken
utsträckning.
Om eleven går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan ska
den individuella studieplanen dessutom innehålla uppgifter om
- utbildningens mål och längd,
- delar av kurser, annan yrkesinriktad utbildning, praktik och
andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling
och som är avsedda att ingå i utbildningen, och
- när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen
inriktas mot. Förordning (2022:1105).
8 § För yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska det finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Förordning (2012:402).
9 § I 2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
att varje kommun ska samverka med minst två andra kommuner om
vissa uppgifter i gymnasieskolan och att sådan samverkan ska
ske genom ett avtal (primärt samverkansavtal). En kommun får
dock ingå ett primärt samverkansavtal med endast en annan
kommun, om erbjudande av utbildning i ett avtal som omfattar
minst tre kommuner skulle innebära att en väsentlig andel av
de personer som ska ta del av utbildningarna får en resväg med
allmänna kommunikationer mellan hemorten och utbildningsorten
som normalt är mer än två timmar i vardera riktningen. De båda
kommuner som har ingått ett sådant avtal bildar ett primärt
samverkansområde. Förordning (2022:1092).
10 § Kravet på att samverka med minst två andra kommuner
enligt 2 kap. 2 a § skollagen (2010:800) gäller inte Gotlands
kommun. Kommunen får ingå sekundära samverkansavtal om
erbjudande av utbildning. Förordning (2022:1092).
2 kap. Huvudmän
1 § En ansökan om godkännande som enskild huvudman för en viss
utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan ska
ha kommit in till Statens skolinspektion senast den 31 januari
kalenderåret innan utbildningen ska starta.
Första stycket gäller inte om det finns särskilda skäl med
hänsyn till elevers möjlighet att fullfölja sin utbildning.
Förordning (2022:1617).
2 § När Statens skolinspektion handlägger ärenden om godkännande enligt 1 § ska den kommun där utbildningen ska bedrivas ges tillfälle att yttra sig. Även de närliggande kommuner som kan antas bli berörda av ansökan ska ges tillfälle att yttra sig.
När en kommun yttrar sig bör den bifoga en konsekvensbeskrivning till sitt yttrande.
3 § Beslut i ett ärende som avses i 1 § första stycket ska om möjligt fattas före den 1 oktober kalenderåret innan utbildningen ska starta. Ett ärende enligt 1 § andra stycket ska prövas skyndsamt. Förordning (2014:1028).
3 a § När en enskild huvudman har godkänts för en utbildning ska utbildningen starta senast vid början av det läsår som inleds två år efter godkännandet. Förordning (2014:1028).
4 § Ansökan om godkännande som enskild huvudman för
gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola ska innehålla
uppgift om
- vilket nationellt program och, i förekommande fall, vilken
nationell inriktning huvudmannen vill anordna, och
- huruvida huvudmannen vill anordna en särskild variant,
avvikelse i form av riksrekryterande utbildning,
riksrekryterande idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium
eller nationellt godkänd idrottsutbildning.
Någon särskild ansökan om att få anordna en särskild variant,
avvikelse i form av riksrekryterande utbildning,
idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt
godkänd idrottsutbildning ska inte ges in till Statens
skolverk. Förordning (2022:1617).
5 § Om huvudmannen ansöker om att anordna en särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning, idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Statens skolinspektion skicka ansökan till Statens skolverk för bedömning av om utbildningen ska godkännas som en sådan utbildning.
Skolverket beslutar i fråga om godkännande av sådana utbildningar som avses i första stycket. Beslutet ska skickas till huvudmannen och Skolinspektionen.
6 § Efter Statens skolverks prövning enligt 5 § ska Statens skolinspektion pröva om huvudmannen ska godkännas. I de fall Skolverket har godkänt utbildningen som en särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium och beslutat om ett belopp enligt 5 kap. 11 §, 18 § eller 25 § tredje stycket ska bidragets grundbelopp fastställas till det belopp som Skolverket har beslutat om.
Oberoende av om Skolverket godkänt utbildningen som särskild variant, avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning eller nationellt godkänd idrottsutbildning ska Skolinspektionen fatta beslut enligt 3 §, om ansökan avser en ny utbildning.
7 § Avgift för en ansökan till Statens skolinspektion om
godkännande av en enskild som huvudman ska betalas med
följande belopp:
Ärendeslag Avgift kronor
Ansökan om nyetablering av
fristående skola 75 000
Ansökan om utökning av befintligt
godkännande som inte endast
innefattar avvikelse enligt 5 kap.
inom de nationella programmen 65 000
Ansökan om utökning av befintligt
godkännande som endast innefattar
avvikelse enligt 5 kap. inom de
nationella programmen 20 000
Förordning (2022:1555).
3 kap. Lärotider
1 § Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för personalen.
2 § Läsåret ska börja i augusti och sluta senast i juni.
Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och slut beslutas av huvudmannen.
Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
3 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag-fredag och
vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt.
Skolarbetet ska även förläggas så att eleverna så långt som
möjligt får sammanhållna skoldagar. Skoldagarna ska vara så
jämnt fördelade över läsåret som möjligt.
När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan
ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om
inte rektorn beslutar annat. För minderåriga elever som
genomgår utbildning på en arbetsplats tillämpas föreskrifter
som Arbetsmiljöverket har meddelat om arbetstid för
minderåriga. Förordning (2018:1328).
4 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett schema som innehåller uppgifter om samtliga undervisningspass och lärare.
5 § Utöver ämnet idrott och hälsa ska det anordnas idrotts- och friluftsverksamhet som ska bedrivas under lärares ledning.
4 kap. Utbildningens innehåll och omfattning
1 § Ett nationellt program inom gymnasieskolan består av
- gymnasiegemensamma ämnen,
- programgemensamma ämnen,
- i förekommande fall för inriktningen gemensamma
karaktärsämneskurser,
- programfördjupning,
- kurser inom det individuella valet, och
- gymnasiearbete.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 2
till skollagen (2010:800) och i bilaga 1 till denna
förordning.
På humanistiska programmets inriktning språk får inom
språkkurser i engelska, klassisk grekiska - språk och kultur,
latin - språk och kultur, moderna språk, modersmål eller
svenskt teckenspråk för hörande erbjudas. På
naturvetenskapsprogrammets inriktning naturvetenskap och
samhälle får som naturvetenskapligt ämne kurser i biologi,
fysik eller kemi erbjudas.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive program och
i de nationella inriktningarna. Förordning (2018:1328).
1 a § Ett nationellt program inom anpassade gymnasieskolan
består av
- gymnasiegemensamma ämnen i anpassad gymnasieskola,
- programgemensamma ämnen,
- programfördjupning,
- kurser inom det individuella valet, och
- gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola.
Bestämmelser om utbildningens omfattning finns i bilaga 4 till
skollagen (2010:800) och i bilaga 2 till denna förordning.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om vilka
ämnen och kurser som ska ingå i respektive program.
Förordning (2022:1617).
2 § De nationella inriktningarna i gymnasieskolan framgår av bilaga 1.
De nationella inriktningarna inom estetiska programmet, hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet får börja det första läsåret. Övriga inriktningar får börja det andra eller tredje läsåret.
Statens skolverk får besluta om en utbildning ska få finnas inom den nationella inriktningen övriga hantverk.
Förordning (2012:402).
3 § I 16 kap. 11 § och 19 kap. 10 § skollagen (2010:800) finns
bestämmelser om när gymnasial lärlingsutbildning får börja och
inom vilka program sådan utbildning får förekomma.
I 16 kap. 11 a § och 19 kap. 10 a § skollagen finns
bestämmelser om att utbildningskontrakt ska upprättas vid
gymnasial lärlingsutbildning i gymnasieskolan och anpassade
gymnasieskolan och vad som ska anges i ett sådant kontrakt.
Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
utbildningskontraktets utformning. Förordning (2022:1617).
4 § Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara
ansvarig för gymnasiearbetet eller gymnasiearbetet i anpassad
gymnasieskola. Förordning (2022:1617).
5 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser
som får erbjudas som programfördjupning för varje program.
Bland dessa kurser ska det för högskoleförberedande program i
gymnasieskolan ingå sådana kurser som kan vara särskilt
meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av
betydelse för högskolestudier. Kurserna ska rymmas inom
respektive programs examensmål.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter för
högskoleförberedande program om kurser som kan vara särskilt
meriterande vid urval eller som på annat sätt kan vara av
betydelse för högskolestudier, ska Skolverket samråda med
Universitets- och högskolerådet.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning
för yrkesprogram i gymnasieskolan ska berörda nationella
programråd ges tillfälle att yttra sig.
När Skolverket meddelar föreskrifter om programfördjupning för
nationella program i anpassade gymnasieskolan ska det ingå
minst en kurs som syftar till att stödja eleverna att utifrån
sina egna förutsättningar uppnå en så hög grad av
självständighet som möjligt. Förordning (2022:1617).
6 § Som programfördjupning ska huvudmannen erbjuda sådana kurser som Statens skolverk har meddelat föreskrifter om enligt 5 §.
Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas som programfördjupning.
7 § Huvudmannen för en gymnasieskola beslutar om vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.
Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val läsa
1. en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen,
2. minst en kurs i estetiska ämnen, och
3. de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på grundnivå om eleven går på ett yrkesprogram.
Undantag från vad som föreskrivs i andra stycket 1 och 2 får göras om det finns synnerliga skäl.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som får ingå i de ämnen som avses i andra stycket 2.
För de elever som avses i 11 § respektive 15-20 §§ ska svenska som andraspråk eller modersmål erbjudas som individuellt val.
Förordning (2012:402).
7 a § Huvudmannen för en anpassad gymnasieskola beslutar om
vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val.
Eleven har dock rätt att inom utrymmet för individuellt val
läsa
1. minst en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på
studievägen, och
2. minst en kurs i hem- och konsumentkunskap.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om kurser enligt
andra stycket. Förordning (2022:1617).
8 § En elev får inte som individuellt val, programfördjupning eller utökat program läsa en kurs som är alternativ till eller överlappar någon eller några av de kurser som ingår i studievägen i övrigt.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som är alternativa eller som överlappar varandra.
9 § Om en elev ska läsa ett språk i gymnasieskolan och eleven har betyg i språket från grundskolan, ska undervisningen i gymnasieskolan utgå från grundskolans utbildningsnivå. En elev får också läsa nya språk i gymnasieskolan.
De elever som har tagits emot till en gymnasieutbildning med tillämpning av 16 kap. 32 § skollagen (2010:800) ska erbjudas undervisning i engelska på grundskolenivå.
10 § Franska, spanska och tyska ska erbjudas både som språk som utgår från grundskolans utbildningsnivå och som nytt språk.
Huvudmannen ska sträva efter att erbjuda undervisning i fler språk än franska, spanska och tyska.
10 a § En huvudman får, utöver de moderna språk som alltid ska erbjudas enligt 10 §, erbjuda undervisning i ämnet svenskt teckenspråk för hörande som ersättning för undervisning i moderna språk.
I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får döva elever eller hörselskadade elever som är beroende av teckenspråk på program i gymnasieskolan läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen.
Beslut enligt andra stycket fattas av rektorn.
Förordning (2014:860).
11 § En elev som har ett annat språk än svenska som modersmål
får läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne
eller gymnasiegemensamt ämne i anpassad gymnasieskola i
stället för svenska. Eleven får då läsa svenska som
individuellt val. Förordning (2022:1617).
12 § Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla
yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I anpassade
gymnasieskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på
alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går
gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än
hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande.
Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven
påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen.
Vid beräkningen av hur stor del av lärlingsutbildningen på ett
yrkesprogram som ska förläggas till en arbetsplats ska det
bortses från de kurser som eleven får välja bort enligt 23 §.
Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska för en elev i
gymnasieskolan anses motsvara 23 timmars garanterad
undervisningstid. Huvudmannen får besluta att
arbetsplatsförlagt lärande ska finnas på högskoleförberedande
program och får då också besluta om i vilken omfattning.
För en elev i anpassade gymnasieskolan ska varje vecka som
genomförs på en arbetsplats anses motsvara 25 timmars
garanterad undervisningstid.
Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det
arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav
som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om att hela eller
delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur
fördelningen över läsåren ska göras. Förordning (2022:1617).
13 § Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas på ett
yrkesprogram i gymnasieskolan eller ett nationellt program i
anpassade gymnasieskolan, får utbildningen anordnas bara om
1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan
tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen
inte kunnat råda över, eller
2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en
arbetsplats utanför skolan.
Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i
första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd
till skolan. Innan huvudmannen för en gymnasieskola beslutar
om detta ska huvudmannen samråda med det lokala programrådet.
Om en utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i
första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som behövs
för att utbildningen så snart som möjligt ska förläggas till
en arbetsplats. Förordning (2022:1617).
14 § För en elev som deltar i arbetsplatsförlagt lärande ska det utses en handledare på arbetsplatsen. Som handledare får bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig.
15 § I 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 § skollagen (2010:800)
finns grundläggande bestämmelser om huvudmannens skyldighet
att erbjuda modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan
och anpassade gymnasieskolan. Huvudmannen är också skyldig att
erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål
än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är
elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.
Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella
minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och
samiska.
Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.
Förordning (2022:1617).
16 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev.
En romsk elev som kommer från utlandet får dock få modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.
17 § Modersmålsundervisning får anordnas som
1. individuellt val,
2. utökat program, eller
3. som ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska.
18 § Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning för en elev sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid.
Eleven ska dock ges sådan undervisning under längre tid om eleven har särskilt behov av det.
Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen
1. ersätter undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska,
2. anordnas som individuellt val, eller
3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som modersmål.
19 § En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i ett språk endast om
1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar sådan undervisning, och
2. det finns en lämplig lärare att tillgå.
Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning även om antalet elever är mindre än fem.
20 § En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.
21 § I 9 kap. 9 § finns bestämmelser om studiehandledning på modersmålet.
22 § För nationella program i gymnasieskolan och för
nationella och individuella program i anpassade gymnasieskolan
beslutar huvudmannen om antalet undervisningstimmar för varje
kurs, varje ämnesområde, gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i
anpassad gymnasieskola samt om hur undervisningstiden ska
fördelas över läsåren.
För varje elev på introduktionsprogram i gymnasieskolan
beslutar rektorn om hur undervisningstiden ska fördelas på
kurser, grundskoleämnen, praktik och annat som kan ingå i
elevens individuella studieplan.
Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade
undervisningstid. Förordning (2022:1617).
23 § I 16 kap. 3 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
att yrkesprogram ska innehålla det som krävs för att eleverna
ska uppnå grundläggande behörighet till högskoleutbildning som
påbörjas på grundnivå. Yrkesprogrammen ska därför innehålla
kurserna svenska 1, 2 och 3, eller svenska som andraspråk 1, 2
och 3, och engelska 5 och 6.
En elev på ett yrkesprogram får välja bort kurserna svenska 2
och 3, eller svenska som andraspråk 2 och 3, och engelska 6.
En elev på barn- och fritidsprogrammet och vård- och
omsorgsprogrammet får dock inte välja bort kurserna svenska 2
eller svenska som andraspråk 2. En elev på hotell- och
turismprogrammet får inte välja bort kursen engelska 6.
En elev som vill välja bort en kurs enligt andra stycket ska
anmäla det till rektorn senast vid utgången av terminen före
den termin kursen ska påbörjas. Förordning (2022:1545).
24 § En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller
flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program,
om eleven på ett tillfredsställande sätt kan antas genomföra
såväl kurserna på den ordinarie studievägen som de frivilliga
kurserna (utökat program). Ett beslut om att en elev får följa
ett utökat program fattas av rektorn.
En elev som följer ett utökat program har rätt till garanterad
undervisningstid utöver vad som föreskrivs i 16 kap. 18 §
respektive 19 kap. 20 § skollagen (2010:800).
Förordning (2022:1105).
4 a kap. Fjärrundervisning
1 § I 21 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
fjärrundervisning i vissa skolformer.
Förordning (2020:780).
2 § Fjärrundervisning får användas i kurser i ämnena
- biologi,
- engelska,
- filosofi,
- fysik,
- företagsekonomi,
- geografi,
- grekiska,
- historia,
- juridik,
- kemi,
- latin,
- matematik,
- moderna språk,
- modersmål,
- naturkunskap,
- psykologi,
- religionskunskap,
- samhällskunskap,
- svenska,
- svenska som andraspråk,
- teckenspråk, och
- teknik.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om att
fjärrundervisning får användas i kurser i andra ämnen än de
som anges i första stycket. Förordning (2020:780).
3 § Fjärrundervisning får inte vid någon tidpunkt under ett
läsår användas för mer än 50 procent av elevens respektive
skolenhetens undervisningstimmar.
Statens skolinspektion får efter ansökan från en huvudman
medge att fjärrundervisning får användas för mer än 50 procent
av undervisningstimmarna vid en skolenhet. Ett sådant
medgivande får lämnas för högst ett läsår åt gången och endast
om det finns synnerliga skäl för det. Förordning (2020:780).
3 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om
elevgruppernas storlek vid fjärrundervisning i gymnasieskolan
och anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1617).
4 § En huvudman får inte vid någon tidpunkt under ett läsår
utföra uppgifter som avser fjärrundervisning åt en annan
huvudman i högre omfattning än 50 procent av sin vid läsårets
början planerade totala kapacitet att erbjuda
undervisningstimmar oavsett undervisningsform.
Förordning (2020:780).
5 § Huvudmannen ska dokumentera ett beslut om att använda
fjärrundervisning. Förordning (2020:780).
6 § Huvudmannen ska till Statens skolinspektion anmäla ett
beslut om att använda fjärrundervisning. Om huvudmannen utför
fjärrundervisning åt någon annan huvudman ska det också
anmälas.
Skolinspektionen får meddela närmare föreskrifter om vad en
anmälan ska innehålla. Förordning (2021:885).
4 b kap. Distansundervisning
1 § I 22 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
distansundervisning i vissa skolformer.
Förordning (2020:780).
2 § Följande bestämmelser gäller inte för utbildning där
distansundervisning används:
- 3 kap. 3 § om skolarbetets förläggning,
- 3 kap. 5 § om friluftsverksamhet, och
- 4 kap. 22 § tredje stycket och 4 kap. 24 § andra stycket om
undervisningstid. Förordning (2022:1105).
3 § En ansökan om godkännande som utförare av utbildning där
distansundervisning används ska ha kommit in till Statens
skolinspektion senast den 31 januari kalenderåret innan
utbildningen ska starta.
Ansökan ska avse viss utbildning vid en viss skolenhet.
Förordning (2020:780).
4 § Ansökan ska innehålla uppgifter om
1. vilken utbildning ansökan avser,
2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas,
3. hur många platser utbildningen ska omfatta,
4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild
elevkategori,
5. de grunder för urval bland mottagna sökande till
utbildningen som den sökande avser att tillämpa, om det är
fråga om en sådan utbildning som avses
i 22 kap. 13 § skollagen (2010:800),
6. kostnaden för utbildningen, och
7. huruvida den sökande tidigare har utfört utbildning där
distansundervisning eller liknande undervisning används.
Statens skolinspektion får meddela föreskrifter om vilka
ytterligare uppgifter ansökan ska innehålla.
Förordning (2020:780).
5 § I 22 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om
vad som krävs för att en sökande ska godkännas som utförare av
utbildning där distansundervisning används. Det ska dessutom
krävas att
1. den sökande har förutsättningar att följa de föreskrifter
som gäller för utbildningen,
2. utbildningen bedöms tillgodose ett behov hos huvudmän som
vill ge elever särskilt stöd i form av distansundervisning
eller, om det är fråga om en sådan utbildning som avses i
22 kap. 13 § skollagen, bedöms vara efterfrågad av sådana
elever som avses i 22 kap. 8 § samma lag,
3. de grunder för urval bland mottagna sökande till
utbildningen som den sökande avser att tillämpa är godtagbara,
om det är fråga om en sådan utbildning som avses i 22 kap.
13 § skollagen, och
4. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning. Förordning (2020:780).
6 § Ett beslut om godkännande ska innehålla uppgifter om
1. vilken utbildning beslutet avser,
2. vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas,
3. hur många platser utbildningen får omfatta,
4. huruvida utbildningen riktar sig mot någon särskild
elevkategori, och
5. de grunder för urval bland mottagna sökande till
utbildningen som den sökande ska tillämpa, om det är fråga om
en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen
(2010:800).
Beslutet ska om möjligt fattas före den 1 september
kalenderåret innan utbildningen ska starta.
Förordning (2020:780).
7 § Den som har godkänts som utförare av utbildning där
distansundervisning används ska börja utföra
distansundervisningen senast vid början av det läsår som
inleds två år efter godkännandet. Förordning (2020:780).
8 § När Statens skolinspektion har godkänt en huvudman som
utförare av en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 §
skollagen (2010:800) ska Skolinspektionen skicka ansökan till
Statens skolverk för fastställande av det belopp som
hemkommunen ska betala till en offentlig utförare enligt
22 kap. 17 § andra stycket skollagen eller det grundbelopp som
hemkommunen ska betala till en enskild utförare enligt 22 kap.
18 § andra stycket samma lag. Beloppet eller grundbeloppet ska
varje år räknas upp med det skolindex som har fastställts
enligt förordningen (1993:167) om skolindex.
Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när
Skolverkets beslut fattades eller det finns andra särskilda
omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp
eller grundbelopp.
Skolverkets beslut ska om möjligt fattas före den 1 oktober
kalenderåret innan utbildningen ska starta.
Förordning (2020:780).
5 kap. Avvikelser inom de nationella programmen
1 § En särskild variant är en utbildning inom ett nationellt
program där hela eller delar av det sammantagna utrymmet för,
i förekommande fall, en nationell inriktning och för
programfördjupning på ett nationellt program avviker från vad
som annars gäller. Avvikelsen ska omfatta minst
300 gymnasiepoäng eller 300 gymnasiepoäng i anpassad
gymnasieskola. På högskoleförberedande program i
gymnasieskolan får det även finnas särskilda varianter inom
det estetiska området.
Utbildningen ska ha en tydlig egen identitet men i huvudsak
rymmas inom examensmålet eller programmålet för ett program.
För en idrottsutbildning gäller i stället 23-31 §§.
Förordning (2022:1617).
2 § En särskild variant ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om
1. utbildningen är av god kvalitet,
2. det finns en lokal eller regional efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
4. när det gäller gymnasieskolan uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfyller kraven i 7 § respektive 8 §.
Förordning (2012:745).
3 § En särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska godkännas om villkoren i 1 § är uppfyllda och om
1. utbildningen är av hög kvalitet,
2. utbildningen efterfrågas av elever med särskilda färdigheter inom det estetiska området,
3. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
4. huvudmannen har ställt upp behörighetskrav och urvalsgrunder enligt 7 och 8 §§. Förordning (2012:402).
4 § En huvudman får ansöka om att en utbildning ska godkännas som särskild variant. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari kalenderåret före det år utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.
5 § Ansökan ska innehålla
1. en beskrivning av utbildningens innehåll,
2. i förekommande fall, uppgift om tidigare elevers resultat på motsvarande utbildning,
3. uppgift om kostnaden för utbildningen,
4. i förekommande fall, uppgift om antalet elever som genomgått motsvarande utbildning,
5. i förekommande fall, en beskrivning av huvudmannens tidigare erfarenhet av att bedriva motsvarande utbildning,
6. i förekommande fall, en ansökan om nya kurser enligt 1 kap. 6 § eller uppgift om att huvudmannen har ansökt om nya kurser, och
7. uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen när det gäller gymnasieskolan avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §.
Om ansökan avser en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska den alltid innehålla en beskrivning av hur huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 7 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 8 §. Förordning (2015:585).
6 § När ansökan avser ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller
ett nationellt program i anpassade gymnasieskolan ska den,
förutom det som anges i 5 §, innehålla uppgift om
1. hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska uppfyllas, och
2. vilket behov på arbetsmarknaden utbildningen är avsedd att
fylla.
När det gäller gymnasieskolan ska dessutom ett yttrande från
aktuellt lokalt programråd bifogas till ansökan.
Förordning (2022:1617).
7 § För behörighet till en särskild variant i gymnasieskolan får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för varianten.
För behörighet till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för varianten.
Förordning (2015:585).
8 § Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot.
Vid urval bland behöriga sökande till en särskild variant inom det estetiska området i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den särskilda varianten är inriktad mot.
Förordning (2015:585).
9 § Berörda nationella programråd ska höras om ansökan avser yrkesprogram i gymnasieskolan. Förordning (2012:402).
10 § Ett beslut om särskild variant ska gälla för högst fyra
antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå vid vilken
skolenhet varianten ska anordnas och i förekommande fall om
särskilda behörighetskrav eller kompletterande urvalsgrunder
får användas. Beslutet innebär att varianten bara får anordnas
på den aktuella skolenheten av den huvudman som har fått sin
ansökan godkänd.
Statens skolverk ska om möjligt fatta beslut senast den
1 september året innan utbildningen på programmet planeras att
starta. Förordning (2022:149).
11 § Beslut av Statens skolverk enligt 16 kap. 51 § tredje stycket eller 19 kap. 44 § tredje stycket skollagen
(2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beslut av Skolverket enligt 16 kap. 55 § andra stycket eller 19 kap. 48 § tredje stycket skollagen ska innehålla uppgift om det grundbelopp hemkommunen ska betala. Beloppen ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen
(1993:167) om skolindex.
Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Förordning (2013:728).
Gemensamma bestämmelser om andra riksrekryterande utbildningar
än idrottsutbildningar
12 § Riksrekrytering enligt 19 och 21 §§ ska beslutas för nationella program, nationella inriktningar, särskilda varianter och gymnasiala lärlingsutbildningar i gymnasieskolan om det finns
1. en nationell efterfrågan på de kunskaper och färdigheter som utbildningen ger,
2. ett nationellt intresse av att elever ska kunna rekryteras från hela landet, eller
3. ett nationellt intresse av att enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter kan tillgodoses.
Förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet,
2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial utbildning, och
3. uppställda behörighetskrav och urvalsgrunder uppfylla kraven i 15 respektive 16 §. Förordning (2012:402).
12 a § Riksrekrytering enligt 19 § ska beslutas för nationella
program, särskilda varianter och gymnasiala
lärlingsutbildningar i anpassade gymnasieskolan om
1. utbildningen är möjlig att inrätta på endast en eller några
orter i landet, eller
2. enskilda elevers behov av kunskaper och färdigheter annars
inte kan tillgodoses.
Förutom det som anges i första stycket ska
1. utbildningen vara av god kvalitet, och
2. kostnaden för utbildningen vara rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan utbildning i
anpassade gymnasieskolan. Förordning (2022:1617).
13 § I 16 kap. 13 § och 19 kap. 12 § skollagen (2010:800)
finns bestämmelser om att Statens skolverk får besluta att en
utbildning får avvika från vad som annars gäller för
nationella program i fråga om struktur, innehåll och
examensmål eller programmål. Skolverket får dock inte besluta
om avvikelser från den omfattning av de gymnasiegemensamma
ämnena som framgår av bilaga 2 eller från de
gymnasiegemensamma ämnena i anpassad gymnasieskola som framgår
av bilaga 4 till skollagen.
Skolverket ska besluta om avvikelse från examensmål eller
programmål för en viss riksrekryterande utbildning om
1. utbildningen till sitt innehåll i allt väsentligt avviker
från ett nationellt programs examensmål eller programmål, och
2. det finns synnerliga skäl för avvikelsen och utbildningen
ryms inom gymnasieskolans eller anpassade gymnasieskolans
kompetensområde. Förordning (2022:1617).
14 § En offentlig huvudman får ansöka om att en utbildning ska vara riksrekryterande. Enskilda huvudmän får ansöka om motsvarande prövning för att få en avvikelse i form av s.k.
riksrekryterande utbildning. Ansökan görs hos Statens skolverk senast den 31 januari året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.
Det ska framgå av ansökan vilket nationellt program den avser. Om ansökan gäller en utbildning i gymnasieskolan med eget examensmål, ska det också framgå om ansökan avser ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program.
När det gäller gymnasieskolan ska ansökan även innehålla uppgift om huruvida, och i så fall en beskrivning av hur, huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § eller tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. Om ansökan avser en riksrekryterande estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan ska den dock alltid innehålla en beskrivning av hur huvudmannen avser att ställa upp särskilda förkunskapskrav enligt 15 § och tillämpa kompletterande urvalsgrunder enligt 16 §. Förordning (2015:585).
15 § För behörighet till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen.
För behörighet till en riksrekryterande estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan ska krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller inom ett sådant ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. Förordning (2015:585).
16 § Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande utbildning i gymnasieskolan får, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot.
Vid urval bland behöriga sökande till en riksrekryterande estetisk spetsutbildning för det estetiska programmet i gymnasieskolan ska, förutom till betygen, hänsyn tas till ett prov för bedömning av den sökandes färdigheter eller kunskaper inom det ämne eller ämnesområde som den riksrekryterande utbildningen är inriktad mot.
Förordning (2015:585).
17 § Ett beslut om riksrekrytering eller motsvarande ska gälla
för högst fyra antagningsomgångar. Av beslutet ska det framgå
vid vilken skolenhet utbildningen ska anordnas och i
förekommande fall om särskilda behörighetskrav eller
kompletterande urvalsgrunder får användas. Beslutet innebär
att utbildningen bara får anordnas på den aktuella skolenheten
av den huvudman som har fått sin ansökan godkänd. Av beslutet
ska det också framgå hur många platser utbildningen får
omfatta.
Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den
1 september året innan utbildningen på programmet planeras att
starta. Förordning (2022:149).
18 § Beslut av Statens skolverk enligt 16 kap. 51 § tredje stycket eller 19 kap. 44 § tredje stycket skollagen
(2010:800) ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning. Beslut av Skolverket enligt 16 kap. 55 § andra stycket eller 19 kap. 48 § tredje stycket skollagen ska innehålla uppgift om det grundbelopp hemkommunen ska betala. Beloppen ska varje år räknas upp med det skolindex som har föreskrivits enligt förordningen
(1993:167) om skolindex.
Om det kommer fram uppgifter som inte var kända när beslutet fattades eller det finns andra särskilda omständigheter, får Skolverket besluta om ett nytt belopp under beslutets giltighetstid. Förordning (2013:728).
Riksrekryterande yrkesutbildning i gymnasieskolan och
riksrekryterande utbildning i anpassade gymnasieskolan
19 § Riksrekrytering för ett yrkesprogram i gymnasieskolan ska
beslutas om förutsättningarna i 12 § finns och om kravet på
arbetsplatsförlagt lärande kan uppfyllas.
Förutsättningen i 12 § första stycket 1 bör tillstyrkas av
berört nationellt programråd.
Riksrekrytering för ett nationellt program i anpassade
gymnasieskolan ska beslutas om förutsättningarna i 12 a §
finns och om kravet på arbetsplatsförlagt lärande kan
uppfyllas. Förordning (2022:1617).
20 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla uppgift om hur kravet på arbetsplatsförlagt lärande ska tillgodoses.
21 § Riksrekryterande estetisk spetsutbildning ska beslutas för det estetiska programmet om förutsättningarna i 12 § finns och skolenheten har ett etablerat samarbete med en högskola som erbjuder utbildning som är relevant för gymnasieutbildningen.
Eget examensmål får inte finnas för utbildningen.
21 a § Lärare som inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 §
skollagen (2010:800) får trots det bedriva undervisning inom
den del av den riksrekryterande estetiska spetsutbildningen
som ger den dess spetskaraktär. En sådan lärare ska
1. vara lämplig att bedriva undervisningen, och
2. ha uppvisat en hög konstnärlig skicklighet inom det
estetiska område som undervisningen avser.
Förordning (2021:455).
22 § Förutom det som anges i 14 § ska ansökan innehålla ett yttrande från en sådan högskola som anges i 21 § angående det nationella intresset för utbildningen.
23 § En utbildning där ämnet specialidrott ingår får vara riksidrottsgymnasium om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. En sådan utbildning som en kommun anordnar ska vara riksrekryterande.
24 § En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om att anordna idrottsutbildning vid ett riksidrottsgymnasium.
25 § Statens skolverk får efter förslag från Sveriges Riksidrottsförbund besluta om var idrottsutbildning vid riksidrottsgymnasium får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta. Beslutet ska gälla för tre antagningsomgångar.
Skolverket ska om möjligt fatta beslut senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta.
Beslutet ska innehålla uppgift om det belopp hemkommunen ska betala i interkommunal ersättning för de olika program som huvudmannen erbjuder elever som går på en sådan utbildning.
Förordning (2012:117).
26 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap.
27 § En utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen.
Utbildningen ska tillstyrkas av specialidrottsförbundet.
28 § En kommun eller en enskild huvudman får ansöka om nationellt godkänd idrottsutbildning hos Statens skolverk.
Enskilda huvudmän ska, enligt 2 kap. 1 och 4 §§, ge in ansökan till Statens skolinspektion.
29 § Statens skolverk beslutar om var nationellt godkända idrottsutbildningar får anordnas och om hur många platser dessa utbildningar får omfatta.
Av beslutet ska det framgå vid vilken eller vilka skolenheter utbildningen ska anordnas. Beslutet ska gälla för fyra antagningsomgångar.
Statens skolverks beslut ska om möjligt fattas senast den 1 september året innan utbildningen på programmet planeras att starta. Förordning (2012:117).
30 § Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Vid urval till programmen gäller 7 kap.
31 § Ämnesplanen för specialidrott får bara tillämpas inom
idrottsutbildningar vid riksidrottsgymnasium eller nationellt
godkända idrottsutbildningar. Specialidrott får ingå med
200 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola
i programfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng eller
gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola i det individuella
valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst
300 gymnasiepoäng eller gymnasiepoäng i anpassad
gymnasieskola. Förordning (2022:1617).
6 kap. Introduktionsprogram
1 § Om antalet platser är färre än antalet sökande på
programinriktat val som anordnas för en grupp elever eller
yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever, ska ett
urval göras. I dessa fall gäller bestämmelserna om urval i
7 kap.
Urvalet ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska
huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har
beslutat att tillämpa 7 kap. 3 § eller 5 § och i så fall på
vilket sätt. Förordning (2018:1328).
2 § Enligt 17 kap. 11 § andra stycket skollagen (2010:800) får, om huvudmannen för utbildningen bedömer att det finns synnerliga skäl, ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion eller individuellt alternativ.
För en elev som följer ett nationellt program ska samtliga relevanta stödåtgärder enligt 9 kap. ha övervägts innan huvudmannen får pröva om det finns synnerliga skäl.
3 § Har upphävts genom förordning (2018:1328).
4 § Programinriktat val ska innehålla
- de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i
och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett
nationellt program, och
- kurser som ingår i det nationella program som utbildningen
är inriktad mot.
Om utbildningen är inriktad mot ett yrkesprogram ska
utbildningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt
4 kap. 12-14 §§. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte
förekomma i den omfattning som anges där.
Förordning (2018:1328).
5 § Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning.
Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande enligt 4 kap. 12-14 §§ eller praktik. Arbetsplatsförlagt lärande behöver dock inte förekomma i den omfattning som anges där.
Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven.
Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.
6 § Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens
behov och förutsättningar.
Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar
godkända betyg i. Den får även innehålla hela eller delar av
kurser i gymnasieämnen. Om eleven har förutsättningar för att
läsa hela eller delar av kurser i gymnasieämnen ska
utbildningen också innehålla sådana.
Även andra insatser som är gynnsamma för elevens
kunskapsutveckling får ingå i utbildningen.
Förordning (2018:1328).
7 § I 17 kap. 14 a § skollagen (2010:800) finns
bestämmelser om bedömning av en nyanländ elevs kunskaper när
en elev tas emot till språkintroduktion. Huvudmannen ska
fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling för att eleven
så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om underlag för
bedömning av en elevs kunskaper enligt 17 kap. 14 a §
skollagen. Förordning (2018:1328).
8 § Språkintroduktion ska innehålla undervisning i
grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk.
Undervisning i enbart dessa ämnen kan bedrivas under en kort
inledande period. I övrigt ska språkintroduktion utformas
utifrån de bedömningar som ska göras enligt 7 § och innehålla
de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta
utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som
eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen.
Språkintroduktion får kombineras med kommunal vuxenutbildning
i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid
folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800). Även andra
insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får
ingå i utbildningen. Förordning (2018:1328).
9 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan
ersättning vid programinriktat val som avses i 17 kap.
24 § 2 skollagen (2010:800). Förordning (2018:1328).
7 kap. Behörighet, urval och förfarandet vid antagning
1 § Utöver vad som framgår av 16 kap. 29 och 31-33 §§ skollagen
(2010:800) krävs för behörighet till vissa högskoleförberedande program godkända betyg från grundskolan eller motsvarande utbildning i
1. geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap för behörighet till ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet, eller
2. biologi, fysik och kemi för behörighet till naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.
2 § De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras.
Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt. Inför ansökan ska huvudmannen informera de sökande om huruvida huvudmannen har beslutat att tillämpa 3 §
eller 5 § och i så fall på vilket sätt.
3 § Ett begränsat antal platser (fri kvot) ska avsättas för dem som
1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller
2. kommer från skolenheter vilkas betyg eller omdömen inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.
Antalet platser som ingår i den fria kvoten ska utökas om sådana utlandssvenska elever som avses i 29 kap. 7 § skollagen
(2010:800) söker till en utbildning.
Huvudmannen beslutar om det antal platser som ska avsättas.
4 § Övriga platser ska fördelas mellan de sökande med betygen som grund. Företräde mellan de sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen bestäms enligt nedan:
Betyg Betygsvärde
A 20
B 17,5
C 15
D 12,5
E 10
F 0
En sökande som gått förberedande dansarutbildning i grundskolan med jämkad timplan och därför fått färre än 16 betyg i sitt slutbetyg ska ändå få sitt meritvärde bestämt efter 16 betyg. Uppräkningen av meritvärdet ska göras i proportion till de betyg som eleven har fått.
För de sökande som fått betyg i moderna språk som språkval får meritvärdet beräknas på summan av betygsvärdena av detta betyg och de 16 bästa betygen i övrigt. Möjligheten att öka meritvärdet med värdet av ett betyg i moderna språk som språkval gäller även en sökande som gått förberedande dansarutbildning.
En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett introduktionsprogram får vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg.
Förordning (2011:3).
5 § Om en utbildning kräver att den sökande har speciella färdigheter inom det estetiska området, får huvudmannen besluta att vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn ska tas till ett färdighetsprov.
6 § En sökande antas till en utbildning i gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en sådan nationell inriktning, särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. De sökande som tas in på ett program får då fördelas på undervisningsgrupper eller motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras kommande val av inriktning och yrkesutgång.
Inom de program som är indelade i nationella inriktningar, särskilda varianter eller gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra eller tredje läsåret fördelas eleverna inför det andra eller tredje läsåret på dessa studievägar.
6 a § Huvudmannen ska samråda med den juridiska eller fysiska person som tillhandahåller den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen innan en elev inom gymnasial lärlingsutbildning placeras på arbetsplatsen. Förordning (2012:117).
7 § Efter urval bland de sökande ska huvudmannen preliminärt besluta om antagning. Beslutet ska fattas i början av vårterminen närmast före utbildningens start. För de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört grundskolan eller motsvarande utbildning ska höstterminsbetyget från den högsta årskursen då vara urvalsgrund.
Det slutliga beslutet om antagning ska om möjligt fattas före den 1 juli det år utbildningen börjar.
8 § Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Huvudmannen får besluta att den sökande ska genomgå ett inträdesprov för att visa att han eller hon har de kunskaper och färdigheter som krävs.
9 § Huvudmannen får besluta att eleven ska få byta
studieväg efter det att eleven har fått yttra sig, om eleven
uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen. Om
eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare
yttra sig. Förordning (2018:1328).
10 § En elev som har slutat i gymnasieskolan innan eleven har slutfört utbildningen och som vill fortsätta på det program där eleven gick tidigare, får i mån av plats antas på nytt, om eleven uppfyller behörighetskraven för den önskade studievägen.
11 § De sökande tas emot i början på utbildningen på ett nationellt program eller till en sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som börjar det första läsåret. Om antalet platser är färre än antalet sökande som ska tas emot i första respektive andra hand, ska ett urval göras.
Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras sakligt och opartiskt. Förordning (2012:402).
12 § Om antalet platser på ett nationellt program som anordnas av en offentlig huvudman är färre än antalet sökande, ska företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen.
Förordning (2012:402).
13 § En sökande antas till en utbildning i anpassade
gymnasieskolan vid början av ett nationellt program eller en
sådan särskild variant eller gymnasial lärlingsutbildning som
börjar det första läsåret.
Inom de program som är indelade i särskilda varianter eller
gymnasiala lärlingsutbildningar som börjar det andra, tredje
eller fjärde läsåret fördelas eleverna inför det andra, tredje
eller fjärde läsåret på dessa studievägar.
Efter urval bland de sökande ska huvudmannen besluta om
antagning. Förordning (2022:1617).
14 § Bestämmelserna som gäller för gymnasieskolan i 8-10 §§
ska gälla också för anpassade gymnasieskolan.
Förordning (2022:1617).
8 kap. Betyg, gymnasieexamen och prövning
1 § I 1 a-1 d §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap.
16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.
Förordning (2012:745).
1 a § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de legitimerade lärarna. Förordning (2012:745).
1 b § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet att undervisa i det ämne som betyget avser.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn. Förordning (2014:860).
1 c § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen
(2010:800) samt 1 a och 1 b §§ i detta kapitel gäller inte för lärare som saknar legitimation och är anställda utan tidsbegränsning för att bedriva undervisning
1. i modersmål,
2. i ett yrkesämne, eller
3. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.
Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan undervisning som avses i samma stycke 1, 2 eller 3.
Förordning (2012:745).
1 d § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som avses i 1 c § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
Förordning (2012:745).
Betygssättning av gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i
anpassad gymnasieskola
1 e § Betyg på gymnasiearbetet och gymnasiearbetet i anpassad
gymnasieskola ska beslutas av den ansvariga läraren efter att
en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som
arbetet avser har yttrat sig.
När gymnasiearbetet eller gymnasiearbetet i anpassad
gymnasieskola helt eller delvis har genomförts som
arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara medbedömare.
För en elev på ett yrkesprogram ska medbedömaren ha erfarenhet
av det yrkesområde som gymnasiearbetet avser.
Förordning (2022:1617).
2 § I 15 kap. 24 § och 18 kap. 23 § skollagen (2010:800) anges
att läraren vid betygssättningen ska göra en sammantagen
bedömning av elevens kunskaper i förhållande till de
betygskriterier som gäller för kursen och sätta det betyg som
bäst motsvarar elevens kunskaper. I dessa paragrafer anges
också att samtliga kriterier för betyget E ska vara uppfyllda
för att eleven ska kunna få ett godkänt betyg.
Betygskriterier ska finnas för betygen A-E.
Kriterierna för betygen A, C och E ska beskriva typiska
kunskaper för respektive betyg. Kriterierna för betyget B
innebär att elevens kunskaper sammantaget bedöms vara mellan A
och C. Kriterierna för betyget D innebär att elevens kunskaper
sammantaget bedöms vara mellan C och E. Förordning (2022:278).
3 § Syftet med nationella prov är att stödja betygssättningen.
Förordning (2017:1108)
3 a § Nationella prov ska användas i de kurser som anges i
3 b §.
När nationella prov används ska eleverna delta i alla delar
av proven. Rektorn får besluta att en elev inte behöver delta
i ett nationellt prov eller i någon eller några delar av ett
sådant prov, om det finns särskilda skäl.
Förordning (2017:1108).
3 b § Nationella prov på högskoleförberedande program ska
användas i den högsta avslutande kursen i studievägen i ämnena
engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk
med undantag för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk
2.
Nationella prov på yrkesprogram ska användas i den inledande
kursen i studievägen i ämnena svenska eller svenska som
andraspråk, engelska och matematik samt i den högsta
avslutande kursen i studievägen i dessa ämnen, med undantag
för kursen svenska 2 eller svenska som andraspråk 2.
Proven får användas även i andra kurser än de som anges i
första och andra styckena.
Proven ska vara uppdelade i delprov som genomförs på vissa
dagar eller under vissa perioder. Förordning (2022:1105).
3 c § Eleven ska skriva uppsatserna i de nationella proven i
engelska och svenska eller svenska som andraspråk på dator
eller annan digital enhet.
Rektorn får besluta att eleven inte behöver skriva
uppsatserna i proven på dator eller annan digital enhet, om
det finns särskilda skäl. Förordning (2017:1108).
3 d § Vid bedömningen av ett nationellt prov som
genomförts på dator eller annan digital enhet ska elevens
namn och övriga uppgifter om eleven vara avidentifierade för
den bedömande läraren. I de fall där syftet med
avidentifieringen inte kan uppfyllas utan betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen
får det dock göras undantag från kravet på avidentifiering.
Förordning (2018:1387).
3 e § Statens skolverk får meddela föreskrifter om
avidentifiering av nationella prov. Skolverket får även i
övrigt meddela de föreskrifter som behövs om nationella prov
och om skyldighet att delta i nationella prov.
Förordning (2019:688).
3 f § Nationella bedömningsstöd ska stödja lärarnas bedömning
av elevernas kunskaper. Förordning (2017:1108)
3 g § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
nationella bedömningsstöd. Förordning (2017:1108).
4 § Enligt 16 kap. 26 § skollagen (2010:800) ska
gymnasieexamen utfärdas om en elev i gymnasieskolan har fått
betyg från en utbildning som omfattar minst 2 500
gymnasiepoäng på ett nationellt program och eleven har
uppfyllt de övriga villkor som anges i 16 kap. 27 och 28 §§
skollagen och i denna förordning.
Gymnasieexamen får inte utfärdas om en elev följer ett
reducerat program. Förordning (2022:1105).
5 § Utöver vad som framgår av 16 kap. 26 och 27 §§ skollagen
(2010:800), krävs för yrkesexamen att det i de godkända betygen om minst 2 250 gymnasiepoäng ingår godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena med 400 poäng.
Det som föreskrivs i första stycket gäller även för en utbildning med eget examensmål.
6 § Av 16 kap. 27 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att yrkesexamen ska utfärdas. I de aktuella ämnena ska följande kurser vara godkända:
1. svenska eller svenska som andraspråk kursen 1,
2. engelska kursen 5, och
3. matematik kursen 1 a.
7 § Av 16 kap. 28 § skollagen (2010:800) framgår hur många gymnasiepoäng med godkända betyg i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik en elev ska ha för att högskoleförberedande examen ska utfärdas. I de aktuella ämnena ska följande kurser vara godkända:
1. svenska eller svenska som andraspråk kurserna 1, 2 och 3,
2. engelska kurserna 5 och 6, och
3. matematik kursen 1 b eller 1 c.
8 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med
beslut om betyg avses beslut
1. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på
gymnasiearbete eller efter prövning, både när det gäller den
som är elev i gymnasieskolan och när det gäller den som inte
är det,
2. att sätta betyg efter varje avslutad kurs och på
gymnasiearbete i anpassad gymnasieskola när det gäller den som
är elev i anpassade gymnasieskolan,
3. att inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § eller 18 kap. 26 §
skollagen (2010:800). Sådana beslut markeras i betygskatalogen
med ett horisontellt streck.
Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje
enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen förs.
Förordning (2022:1617).
9 § Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få ett utdrag ur betygskatalogen.
När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser som eleven har påbörjat men inte slutfört.
Eleverna ska få ett utdrag ur betygskatalogen minst två gånger per läsår. Utdraget ska i förekommande fall innehålla uppgift om omfattningen av den frånvaro som eleven har haft utan giltigt skäl under terminen. Förordning (2011:994).
10 § För den som inte är elev i gymnasieskolan ska betyg efter prövning utfärdas separat.
11 § En elev som genom studier i gymnasieskolan har fått betyg i ett av grundskolans ämnen har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan utfärdar det nya slutbetyget.
12 § En elev som uppfyller kraven för gymnasieexamen ska få ett examensbevis när eleven har avslutat ett nationellt program och har fått betyg på alla kurser och på det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan. För den elev som efter en eller flera kurser eller gymnasiearbetet har fått beslut om betyg som innebär att betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen (2010:800) eller annars inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska i stället studiebevis utfärdas.
Betygen på de kurser som enligt elevens individuella studieplan ingår i det fullständiga programmet och betygen på de kurser som enligt studieplanen ligger utanför elevens fullständiga program ska redovisas var för sig i beviset.
13 § Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis.
14 § Om en elev har två betyg från samma kurs eller från jämförbara kurser, ska det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller studiebeviset.
15 § Ett betyg på en inledande kurs i historia som omfattar
100 gymnasiepoäng får i examens- eller studiebeviset från ett
nationellt program i gymnasieskolan omvandlas till samma betyg
på en annan inledande kurs i historia och en kurs i historia
som bygger på denna andra inledande kurs, förutsatt att de två
sistnämnda kurserna tillsammans omfattar samma antal
gymnasiepoäng som den kurs de ersätter. På samma sätt får ett
betyg på en inledande kurs i samhällskunskap eller
naturkunskap omvandlas till betyg på andra kurser i samma
ämne. Förordning (2022:1105).
16 § Examensbevis från ett nationellt program i gymnasieskolan får utfärdas endast en gång. Rektorn får dock besluta särskilt om sådan omvandling som avses i 15 §. Förordning (2014:860).
17 § Examensbevis ska utfärdas för den som är elev i
gymnasieskolan när eleven har uppfyllt kraven för
gymnasieexamen. Av examensbeviset ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en
högskoleförberedande examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till
högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser
en yrkesexamen,
4. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som
varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje
kurs,
5. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad
det har innehållit,
6. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat
program,
7. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier
utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har
haft, och
8. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella
referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt
förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för
livslångt lärande. Förordning (2023:270).
18 § För den elev som inte uppfyllt kraven för gymnasieexamen ska ett studiebevis utfärdas. Av studiebeviset ska det framgå
1. om beviset avser en utbildning på ett yrkesprogram eller ett högskoleförberedande program,
2. vilken studieväg som studiebeviset avser,
3. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 §
skollagen (2010:800),
4. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad det har innehållit,
5. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller utökat program, och
6. om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier har haft.
19 § Examensbevis ska utfärdas för den som inte är elev i
gymnasieskolan när han eller hon har uppfyllt kraven för
gymnasieexamen. I beviset får endast sådana betyg ingå som är
satta i gymnasieskolan. Av examensbeviset ska det framgå
1. om beviset avser en yrkesexamen eller en
högskoleförberedande examen,
2. vilken studieväg som examensbeviset avser,
3. om eleven har fått grundläggande behörighet till
högskoleutbildning som påbörjas på grundnivå och beviset avser
en yrkesexamen,
4. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng som
varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje
kurs,
5. om betyg har satts efter prövning av den som inte är elev i
gymnasieskolan,
6. att eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete och vad
det har innehållit,
7. om eleven har slutfört ett fullständigt eller utökat
program,
8. att beviset avser en person som inte är elev i
gymnasieskolan, och
9. att gymnasieexamen motsvarar nivå 4 i den nationella
referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt
förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för
livslångt lärande. Förordning (2023:270).
20 § En elev som inom ramen för ett introduktionsprogram
läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg ska få en
skriftlig bedömning av sin kunskapsutveckling i varje sådant
ämne. Detsamma gäller om eleven läst kurser i gymnasieämnen
utan att få godkänt betyg. Förordning (2018:1328).
21 § När en elev på ett introduktionsprogram har nått
målen för utbildningen enligt sin individuella studieplan ska
rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning
eleven har fått. Intyget ska innehålla uppgifter om
- utbildningens mål,
- samtliga betyg som eleven har fått,
- andra insatser som har ingått i den individuella
studieplanen, och
- när det är aktuellt, det yrkesområde som utbildningen har
inriktats mot. Förordning (2018:1328).
22 § En elev som avbryter sin utbildning på ett
introduktionsprogram eller inte når målen för utbildningen
enligt sin individuella studieplan ska få en sammanställning
av vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt jämfört
med sin individuella studieplan. Förordning (2018:1328).
Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter nationellt
program
22 a § Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska
utfärdas för den som har avslutat ett nationellt program i
anpassade gymnasieskolan. Av gymnasiebeviset avseende anpassad
gymnasieskola ska det framgå
1. vilken studieväg som beviset avser,
2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng i
anpassad gymnasieskola som varje kurs har omfattat och vilket
betyg eleven har fått på varje kurs eller om betyg inte har
kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen (2010:800),
3. i förekommande fall vilka kurser från gymnasieskolan som
beviset avser, hur många gymnasiepoäng som varje kurs har
omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs eller
om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 § skollagen,
4. i förekommande fall vilka ämnesområden som beviset avser
och deras omfattning,
5. om eleven har genomfört ett godkänt gymnasiearbete i
anpassad gymnasieskola och vad det i så fall har innehållit,
6. om eleven har slutfört ett fullständigt, reducerat eller
utökat program,
7. omfattningen av det arbetsplatsförlagda lärandet,
8. på vilken eller vilka arbetsplatser som eleven har
genomfört arbetsplatsförlagt lärande och vilka arbetsuppgifter
som eleven har utfört där,
9. en bedömning av hur eleven har genomfört arbetsuppgifterna
inom ramen för det arbetsplatsförlagda lärandet och
gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola, om eleven begär det,
och
10. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella
referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande enligt
förordningen (2015:545) om referensram för kvalifikationer för
livslångt lärande. Förordning (2023:270).
Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola efter
individuellt program
22 b § Gymnasiebevis avseende anpassad gymnasieskola ska
utfärdas för den som har avslutat ett individuellt program i
anpassade gymnasieskolan. Av gymnasiebeviset avseende anpassad
gymnasieskola ska det framgå
1. att beviset avser ett individuellt program,
2. vilka ämnesområden som beviset avser och deras omfattning,
3. i förekommande fall vilka kurser som beviset avser, hur
många gymnasiepoäng i anpassad gymnasieskola som varje kurs
har omfattat och vilket betyg eleven har fått på varje kurs
eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 §
skollagen (2010:800), och
4. att beviset motsvarar nivå 2 i den nationella referensramen
för kvalifikationer för livslångt lärande enligt förordningen
(2015:545) om referensram för kvalifikationer för livslångt
lärande.
Om eleven har genomfört praktik, ska omfattningen av praktiken
också framgå av gymnasiebeviset avseende anpassad
gymnasieskola. Vidare ska det framgå på vilken eller vilka
arbetsplatser som praktiken har genomförts och vilka
arbetsuppgifter som eleven har utfört där. Beviset ska även
innehålla en bedömning av hur eleven har genomfört
arbetsuppgifterna inom ramen för praktiken, om eleven begär
det. Förordning (2023:270).
22 c § Rektorn utfärdar gymnasiebevis avseende anpassad
gymnasieskola.
Om en elev har två betyg från samma kurs eller från jämförbara
kurser, ska det högsta av dessa betyg tas med i
gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola.
Förordning (2022:1617).
23 § En elev som har fått betyg på en gymnasiekurs innan
eleven påbörjat sin gymnasieutbildning har rätt att gå om
kursen och få ett nytt betyg på kursen i gymnasieskolan.
Rektorn fattar beslut efter det att eleven fått yttra sig. Om
eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare
yttra sig.
I 9 kap. 1 och 2 §§ finns bestämmelser om övriga fall när en
elev har rätt att gå om en kurs. Förordning (2018:1328).
24 § En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning
vid den egna skolenheten i alla kurser, grundskoleämnen och
det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella
studieplan. Detta gäller dock bara om
1. eleven inte tidigare har fått betyg på kursen, i
grundskoleämnet eller på gymnasiearbetet, eller
2. eleven har fått betyget F.
Förordning (2020:443).
25 § Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser som får finnas på ett nationellt program utom de kurser som bara får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också gymnasiearbetet.
Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar den aktuella kursen eller, när det gäller gymnasiearbetet, utbildning inom det kunskapsområde som gymnasiearbetet avser.
26 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning.
27 § Utan att eleven genomgår prövning får en elev som inte följt undervisningen i en kurs av rektorn ges betyget E på kursen om
1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget E, och
2. kursen anordnas vid skolenheten.
27 a § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 §
skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt
streck i de dokument enligt detta kapitel som rör
gymnasieskolan.
Om betyg inte har kunnat sättas enligt 18 kap. 26 § skollagen,
ska detta markeras med ett horisontellt streck i
gymnasiebeviset avseende anpassad gymnasieskola.
Förordning (2022:1617).
28 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel. När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska Skolverket samråda med Universitets- och högskolerådet samt Myndigheten för yrkeshögskolan. Förordning (2012:745).
9 kap. Stödåtgärder
1 § Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs, har
eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört
kursen två gånger och inte fått lägst betyget E får eleven gå
om kursen ytterligare en gång, om det finns särskilda skäl.
En elev som inte har fått betyget E på gymnasiearbetet eller
gymnasiearbetet i anpassad gymnasieskola har rätt att göra om
arbetet en gång.
Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna
under ett läsår får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om
också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under
läsåret. Förordning (2022:1617).
2 § En elev som har bytt studieväg får, om det finns särskilda skäl, gå om sådana kurser som eleven tidigare fått lägst betyget E på.
3 § En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg på kursen.
I 8 kap. 23 § finns en bestämmelse om att en elev som har fått betyg på en gymnasiekurs innan eleven påbörjat gymnasieutbildning har rätt att gå om kursen och få ett nytt betyg på kursen i gymnasieskolan.
4 § En elevs utbildning i gymnasieskolan får avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program genom att vissa kurser byts ut om
1. utbildningen kan hänföras till ett nationellt program,
2. kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas, och
3. beslutet fattas före utgången av det andra läsåret.
När det gäller villkoret i första stycket 2 får dock den inledande kursen i matematik bytas ut mot en annan inledande kurs i matematik.
Beslut om att byta ut en viss kurs får inte fattas efter det att eleven påbörjat kursen. Förordning (2012:402).
4 a § En elevs utbildning i anpassade gymnasieskolan får
avvika från vad som annars gäller för ett nationellt program
genom att vissa kurser byts ut, för att eleven ska kunna läsa
1. kurser enligt gymnasieskolans ämnesplaner,
2. ämnesområden i individuella program i anpassade
gymnasieskolan,
3. kurser som inte finns i programstrukturen för det program
som eleven är antagen till, eller
4. grundskoleämnen.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om att kurser får
bytas ut av andra skäl än de som anges i första stycket.
Förordning (2022:1617).
5 § Rektorn fattar beslut enligt 1, 2, 4 och 4 a §§ efter
det att eleven och berörda lärare har fått yttra sig. Om
eleven inte har fyllt 18 år ska även elevens vårdnadshavare
yttra sig. Förordning (2018:1328).
6 § En elev i gymnasieskolan får befrias från undervisning i
en eller flera kurser eller gymnasiearbetet om eleven önskar
det och har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på
något annat sätt.
En elev i anpassade gymnasieskolan får befrias från
undervisning i en eller flera kurser eller gymnasiearbetet i
anpassad gymnasieskola om eleven önskar det och har påtagliga
studiesvårigheter som inte kan lösas på något annat sätt eller
saknar förutsättningar att klara av ett fullständigt program.
Reducerat program beslutas inom ett åtgärdsprogram.
Förordning (2022:1617).
6 a § En elev som har valt bort en eller flera kurser enligt
4 kap. 23 § ska inte anses följa ett reducerat program enligt
6 §. Förordning (2022:1105).
7 § Huvudmannen får besluta att undervisningen på ett
nationellt program för en elev i gymnasieskolan får fördelas
över längre tid än tre år, om
1. eleven har läst ett reducerat program,
2. eleven läser ett yrkesprogram och det kan befaras att
eleven inte kommer att uppfylla de betygskriterier som minst
ska uppfyllas i de kurser som krävs för att eleven ska uppnå
grundläggande behörighet till högskoleutbildning som påbörjas
på grundnivå, eller
3. det med hänsyn till elevens förutsättningar i övrigt finns
särskilda skäl för det. Förordning (2022:1105).
8 § Specialklasser får inrättas för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen.
9 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om
eleven behöver det.
En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före
sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än
modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället
för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.
Studiehandledning enligt första eller andra stycket får ges i
interaktiv form med informations- och kommunikationsteknik där
eleven och studiehandledaren är åtskilda i rum men inte i tid,
om det inte finns någon lämplig person inom skolenheten som
kan ge studiehandledning och huvudmannen trots upprepade
ansträngningar inte har lyckats anställa en sådan.
Förordning (2020:780).
10 kap. Utbildning för döva och hörselskadade
1 § Örebro kommun får i sin gymnasieskola anordna utbildning för elever som
1. är döva och hörselskadade och är beroende av en teckenspråkig miljö,
2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär undervisning i gymnasieskolan,
3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag som döva, eller
4. är dövblinda.
Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH). När det i denna förordning talas om döva elever avses även elever enligt första stycket 3 och 4.
2 § Utbildningen för döva och hörselskadade ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.
3 § Nationella program, nationella inriktningar och
särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av
programinriktat val som är utformat för en grupp elever och
yrkesintroduktion som är utformat för en grupp elever får
anordnas särskilt som utbildning för döva och hörselskadade,
om antalet elever är minst fyra. Förordning (2018:1328).
4 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om
nödvändiga avvikelser från läroplanen, examensmålen,
ämnesplanerna och poängplanen för nationella program i
gymnasieskolan i bilaga 2 till skollagen (2010:800) för
utbildning som avses i detta kapitel.
Förordning (2018:1328).
5 § Teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne ska förekomma på alla nationella program som anordnas för döva elever.
Kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen för döva elever med undantag för kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn.
I stället för svenska eller svenska som andraspråk respektive engelska får döva elever läsa svenska för döva respektive engelska för döva som gymnasiegemensamma ämnen.
Förordning (2011:521).
6 § Kurser i teckenspråk som annat ämne än gymnasiegemensamt ämne får anordnas för hörselskadade elever, om de har behov av det och vill delta i de kurserna.
Kurser i teckenspråk som gymnasiegemensamt ämne får ersätta en eller flera kurser i studievägen för hörselskadade elever med undantag för kurser i svenska. Beslut fattas av rektorn.
7 § För elever som behöver det bör utbildningstiden förlängas med ett år. Örebro kommun beslutar om en sådan förlängning.
8 § Utbildningen ska vara öppen för sökande från hela landet.
9 § Om antalet platser är färre än antalet sökande ska ett urval göras. Vid urvalet ska, utan hänsyn till betyg, företräde ges till dem som har störst behov av utbildningen.
10 § Om Örebro kommun har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen på riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH), har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
11 § För elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning.
12 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om utbildning för döva och hörselskadade, om inte något annat särskilt anges.
11 kap. Utbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-
anpassad utbildning)
1 § Den Rh-anpassade utbildningen ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan.
2 § Nationella program, nationella inriktningar och
särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av
programinriktat val som är utformat för en grupp elever och
yrkesintroduktion som är utformat för en grupp elever får
anordnas särskilt som Rh-anpassad utbildning, om antalet
elever är minst fyra. Förordning (2018:1328).
3 § Inom den Rh-anpassade utbildningen får rektorn, efter det att berörd lärare och eleven har fått yttra sig, besluta om sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som behövs för att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för eleven.
4 § Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det berörd lärare och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnesplan).
En elev som följt en specialinriktad ämnesplan i en kurs ska i fråga om denna kurs anses ha genomgått den undervisning och verksamhet som ingår i ett fullständigt program.
Av betyget ska det framgå att undervisningen i kursen avsett en specialinriktad ämnesplan och vilket centralt innehåll undervisningen har omfattat.
5 § Sådana särskilda omvårdnadsinsatser som avses i 15 kap. 35 §
skollagen (2010:800) regleras i avtal mellan staten och den kommun eller annan huvudman som ansvarar för omvårdnaden.
6 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela föreskrifter om avgifter för kost och logi för elever som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.
7 § Ersättning enligt 15 kap. 40 § skollagen (2010:800) för kostnader för boende, omvårdnad i boendet och habilitering ska motsvara en tredjedel av de genomsnittliga kostnaderna för insatserna per elev.
Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om sådan ersättning som avses i första stycket.
8 § En kommun som har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen på en Rh-anpassad utbildning, har rätt till ersättning för sina kostnader för elevens utbildning från elevens hemkommun.
9 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för gymnasieskolan i övrigt ska tillämpas även i fråga om Rh-
anpassad utbildning, om inte något annat särskilt anges.
12 kap. Elever
1 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, ska det snarast anmälas.
2 § Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Rektorn får även bevilja en elev ledighet från skolarbetet om det är nödvändigt för att eleven ska kunna utföra uppgifter som har samband med en gymnasial lärlingsanställning. Eleven får också i mindre omfattning befrias från vissa undervisningspass eller från annat skolarbete av rektorn. Förordning (2014:420).
3 § En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter det att den första terminen har startat.
Förordning (2014:860).
4 § Om en elev vill avsluta utbildningen utan att
slutföra den, ska eleven anmäla det till rektorn. En elev som
inte har fyllt 18 år ska visa att vårdnadshavaren samtycker
till att eleven slutar i förtid. Förordning (2018:1328).
4 a § Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter utan anmälan enligt 4 § har uteblivit från utbildningen under mer än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat utbildningen.
Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i första stycket finns, om det finns synnerliga skäl.
Förordning (2015:291).
5 § Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas, om minst en av vårdnadshavarna är svensk medborgare.
6 § För nordiska sökande gäller 7-10 §§. Med nordiska sökande avses i denna förordning sökande som är bosatta i Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i Island eller Norge.
De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland.
7 § En nordisk sökande får tas emot i gymnasieskolan endast om den sökande genom sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den sökta utbildningen i 16 kap. 29-33 §§ skollagen (2010:800) med undantag för kravet på godkänt betyg i svenska.
I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den kommun där den sökta gymnasieutbildningen anordnas.
8 § En kommun som i sin gymnasieskola har tagit emot fler nordiska sökande än det antal svenska elever bosatta i kommunen som samtidigt genomgår gymnasial utbildning i något annat nordiskt land har rätt till ersättning för det överskjutande antalet elever.
En kommun som i sin gymnasieskola tagit emot nordiska sökande på yrkesdansarutbildning enligt förordningen (2011:7) om dansarutbildning har rätt till ersättning för alla sökande.
Förordning (2011:521).
9 § En region eller en enskild huvudman som har tagit emot
nordiska sökande har rätt till ersättning.
Förordning (2019:1083).
10 § Ersättningens storlek i de fall som avses i 8 och 9 §§
beslutas av regeringen.
Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut beloppen.
11 § Om inte något annat följer av 5-7 §§ eller av andra föreskrifter som har meddelats av regeringen, får en sökande som inte är bosatt i Sverige tas emot i gymnasieskolan om
1. den sökande uppfyller behörighetskraven för utbildningen, och
2. det finns plats på den sökta utbildningen.
12 § Om en sådan sökande som avses i 11 § har tagits emot i gymnasieskolan, ska bestämmelserna i 15 kap. 17 § och 16 kap.
37-40 §§ skollagen (2010:800) om avgifter respektive elevens rätt att fullfölja utbildningen gälla så länge eleven har rätt att vistas i landet.
13 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om mottagande i gymnasieskolan av sökande som inte är bosatta i landet.
14 § Barn som omfattas av 29 kap. 2 § andra stycket 1 skollagen
(2010:800) ska erbjudas plats så snart det är lämpligt med hänsyn till deras personliga förhållanden. Det bör dock ske senast en månad efter ankomsten. Förordning (2012:117).
13 kap. Bidrag till huvudmän för fristående gymnasieskolor och
anpassade gymnasieskolor
1 § Ett bidrag till enskilda huvudmän för gymnasieskola eller
anpassad gymnasieskola ska beslutas per kalenderår.
Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande
kalenderåret och beslutas före kalenderårets början. I de fall
bidraget ska beslutas enligt 16 kap. 55 § tredje stycket eller
19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen (2010:800) får det dock
beslutas senast den 15 februari det kalenderår som bidraget
avser. För elever som påbörjar en utbildning under
kalenderåret ska hemkommunen besluta om bidraget omgående.
För elever som påbörjar utbildning i augusti ska bidraget avse
tiden från och med den 1 juli samma år. Förordning (2022:1617).
2 § Om ytterligare resurser ges till hemkommunens
gymnasieskola eller anpassade gymnasieskola under budgetåret,
ska motsvarande tillskott ges till de enskilda huvudmännen.
Om hemkommunen minskar ersättningen till sin gymnasieskola
eller anpassade gymnasieskola, får bidrag till enskilda
huvudmän minskas i motsvarande mån genom att återstående
utbetalningar under budgetåret sätts ner.
Förordning (2022:1617).
3 § I 16 kap. 53 §, 17 kap. 32 §, 19 kap. 46 § och 22 kap.
19 § skollagen (2010:800) anges vilka kostnadsslag som ska
ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild
huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola. Vid
tillämpning av dessa bestämmelser ska ersättning för
1. undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra
anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal,
stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering,
kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader,
2. lärverktyg avse kostnader för läroböcker, litteratur,
datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek,
studiebesök och liknande kostnader,
3. elevhälsa avse kostnader för sådan elevhälsa som avser
medicinska, psykologiska eller psykosociala insatser,
4. måltider avse kostnader för livsmedel, personal,
transporter och därmed sammanhängande administration och
liknande kostnader,
5. administration avse administrativa kostnader som ska
beräknas till tre procent av grundbeloppet,
6. mervärdesskatt avse ett schablonbelopp som uppgår till sex
procent av det totala bidragsbeloppet (grundbelopp och i
förekommande fall tilläggsbelopp), och
7. lokalkostnader avse kostnader för hyra, drift, inventarier
som inte är lärverktyg och kapital i form av ränta på lån och
liknande, dock inte kostnader för amortering.
I det fall utbildningen är en särskild variant eller avvikelse
i form av riksrekryterande utbildning och det inte är fråga om
en sådan utbildning som avses i 22 kap. 13 § skollagen, ska
dock bidragets grundbelopp i stället bestämmas enligt 2 kap.
6 §. Förordning (2022:1617).
4 § Bidraget till en enskild huvudman för gymnasieskola eller
anpassad gymnasieskola ska innefatta ersättning för
skolmåltider, om hemkommunen erbjuder kostnadsfria
skolmåltider.
En enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad
gymnasieskola, vars bidrag från en elevs hemkommun innefattar
ersättning för skolmåltider, får inte ta ut någon
måltidsavgift från den elev som bidraget avser.
Förordning (2022:1617).
5 § Ersättning för lokalkostnader enligt 3 § 7 ska motsvara
hemkommunens genomsnittliga lokalkostnad per elev i
motsvarande verksamhet.
Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för
lokalkostnader i stället högst motsvara den enskilde
huvudmannens faktiska kostnader om dessa är skäliga. Vid
prövningen av om det finns särskilda skäl ska hänsyn tas till
om skillnaden mellan hemkommunens genomsnittliga
lokalkostnader och den enskilde huvudmannens faktiska
kostnader är betydande på grund av kommunens investering i
nya lokaler, renovering av befintliga lokaler eller någon
annan omständighet. Vid prövningen får hänsyn även tas till
intresset av att utbildning med en enskild huvudman kan
etableras. Förordning (2018:4).
6 § Hemkommunens normala avskrivningsprinciper ska tillämpas vid beräkningen av kostnader för inköp. Förordning (2012:402).
7 § Med tilläggsbelopp enligt 16 kap. 54 §, 17 kap. 34 §,
19 kap. 47 § och 22 kap. 20 § skollagen (2010:800) avses
ersättning för
1. assistenthjälp, anpassning av lokaler eller andra
extraordinära stödåtgärder, däribland sådana som riktas till
elever med stora inlärningssvårigheter, och
2. modersmålsundervisning för elever som ska ges sådan
undervisning. Förordning (2020:780).
8 § Bidrag till en enskild huvudman för gymnasieskola enligt
16 kap. 52 § skollagen (2010:800) ska lämnas i en omfattning
som minst motsvarar en fullständig gymnasieutbildning (2 500-
2 800 gymnasiepoäng).
Om elevens hemkommun fördelar mindre resurser till en kommunal
skola på grund av att elever har valt bort kurser enligt
4 kap. 23 §, får bidrag som lämnas till den enskilda
huvudmannen minskas på motsvarande sätt för sådana bortvalda
kurser hos den enskilda huvudmannen. Förordning (2022:1105).
9 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka belopp
en kommun ska betala till en enskild huvudman per elev,
program och inriktning när det gäller sådana grundbelopp som
avses i 16 kap. 55 § tredje stycket och 19 kap. 48 § fjärde
stycket skollagen. När Skolverket meddelar föreskrifter om
grundbeloppens storlek ska dessa meddelas senast den
31 januari det kalenderår som föreskrifterna gäller för.
Skolverket får meddela föreskrifter om skyldighet för
kommunerna och regionerna att lämna de uppgifter om
verksamheten som behövs för sådana föreskrifter om grundbelopp
som avses i första stycket.
När Skolverket meddelar föreskrifter om grundbeloppens storlek
enligt riksprislistorna ska berörda kommuners budgeterade
bidragsbelopp och berörda regioners budgeterade kostnader för
program och i förekommande fall inriktning ligga till grund
för bidragsbeloppen.
Statens skolverk får meddela föreskrifter när det gäller den
ersättning som avses i 17 kap. 35 § andra stycket 2 skollagen
(2010:800). Förordning (2019:1083).
9 a § Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka av de
nationella program i anpassade gymnasieskolan som avses i
19 kap. 48 § första stycket skollagen (2010:800) som är
jämförbara vid fördelning av resurser. Förordning (2022:1617).
10 § En kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola ska för den enskilda huvudmannen kunna redovisa hur bidraget har beräknats.
Av redovisningen ska beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt framgå. Om det inte finns särskilda skäl, ska redovisningen även innehålla belopp för övriga kostnadsslag var för sig.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om sådan redovisning.
Förordning (2012:402).
11 § Om den enskilda huvudmannen och kommunen inte kommer överens om annat, ska bidraget betalas ut med en tolftedel varje månad. Förordning (2012:402).
12 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om skyldigheten
för en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad
gymnasieskola att lämna uppgifter om kommande verksamhet.
Förordning (2022:1617).
13 a kap. Utbildning vid särskilda ungdomshem
1 § I 24 kap. 9 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om utbildning för icke skolpliktiga unga som vistas i ett sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (särskilt ungdomshem).
För sådan utbildning ska relevanta bestämmelser i denna förordning tillämpas med de nödvändiga avvikelser som följer av att den unge vistas i ett sådant hem. Förordning (2015:291).
2 § Huvudmannen för ett särskilt ungdomshem ska fullgöra de uppgifter i fråga om utbildningen vid hemmet som annars huvudmannen för den skolform inom skolväsendet som utbildningen motsvarar har. Förordning (2015:291).
3 § Har upphävts genom förordning (2020:780).
4 § Statens skolverk får, efter att ha inhämtat synpunkter från Statens institutionsstyrelse, meddela föreskrifter om verkställigheten av detta kapitel. Förordning (2015:291).
14 kap. Övriga bestämmelser
1 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Förordning (2012:402).
2 § I de fall en ansökan ska göras enligt denna
förordning får den överföras elektroniskt till Statens
skolinspektion respektive Statens skolverk.
Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela
föreskrifter om elektronisk överföring av en ansökan om
godkännande och om elektronisk underskrift.
Skolinspektionen respektive Skolverket får meddela
föreskrifter om de ansökningar som regleras i denna
förordning.
Skolinspektionen får meddela föreskrifter om betalning av
avgift. Förordning (2018:1573).
3 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det
systematiska kvalitetsarbetet enligt 4 kap. 3-6 §§ skollagen
(2010:800) ska bedrivas i gymnasieskolan och anpassade
gymnasieskolan. Förordning (2022:1617).
4 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om hur det
förebyggande arbetet för att skapa trygghet och studiero
enligt 5 kap. 3 § skollagen (2010:800) ska bedrivas i
gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan.
Förordning (2022:1617).
15 kap. Ny beteckning 14 kap. genom förordning (2012:402).
2010:2039
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2011.
Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2011 gäller äldre bestämmelser för utbildningen.
2. Genom förordningen upphävs gymnasieförordningen (1992:394)
och förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan.
3. I de fall undervisning i grundskolans ämnen sker i gymnasieskolan får de kursplaner för ämnen i grundskolan som gäller före den 1 juli 2011 användas fram till den 1 juli 2013.
Betyg ska då sättas med den betygsskala som gällde före den 1 juli 2011.
4. Statens skolverk får meddela föreskrifter om antagning till gymnasieskolan för sökande till gymnasieskolan från grundskolan eller specialskolan som har betyg både satta enligt den betygsskala som gällde före den 1 juli 2011 och satta enligt den betygsskala som gäller därefter. Förordning (2012:117).
5. En elev som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som efter avbrott i studierna vill återuppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 och vars påbörjade utbildning inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja utbildningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. Detsamma gäller för en elev som återantas i gymnasieskolan eller som går om ett läsår, på samma program eller ett annat program efter programbyte.
För dessa elever får gymnasieexamen utfärdas om de uppfyller de villkor som ställs i skollagen (2010:800) och i denna förordning. I en sådan examen får betyg satta före den 1 juli 2011 ingå om de omfattas av de föreskrifter som har meddelats med stöd av punkt 6. Betygen ska i sådana fall omvandlas enligt följande.
- Mycket väl godkänt ska motsvara A,
- Väl godkänt ska motsvara C,
- Godkänt ska motsvara E, och
- Icke godkänt ska motsvara F.
I sådana fall ska i examensbeviset betyg anges med betygsstegen A-F och kurser anges enligt ämnesplaner. Förordning (2012:117).
6. Skolverket får meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2011 motsvaras av kurser enligt ämnesplaner och får ingå i en gymnasieexamen.
7. Om bestämmelsen i 5 inte kan tillämpas eller om det annars finns särskilda skäl, får rektorn besluta att dessa elever får fullfölja utbildningen enligt äldre bestämmelser. För dessa elever ska slutbetyg utfärdas. I slutbetyget får då betyg satta på kurser enligt ämnesplaner ingå. Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015.
Om eleven fullföljer utbildningen enligt äldre bestämmelser, får det innebära att eleven byter till ett specialutformat program enligt 2 kap. 12 § gymnasieförordningen (1992:394).
8. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 § ska ansökan om särskild variant inom det estetiska området avseende utbildning som planeras starta höstterminen 2011 göras senast den 31 januari 2011.
9. Skolverket får för 2011, med avvikelse från vad som anges i 14 kap. 9 § tredje stycket, meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan med berörda kommuners och landstings budgeterade bidragsbelopp för del av året som grund. Sådana föreskrifter får avse del av året.
I stället för vad som anges i 14 kap. 1 § första och andra styckena får bidragsbeslutet för kalenderåret 2011 fattas under kalenderåret och avse del av detta.
10. Den som har påbörjat utbildning före den 1 juli 2011 får genomgå prövning enligt gymnasieförordningen (1992:394) i dess lydelse den 1 januari 2010 enligt de kursplaner som gällde fram till den 30 juni 2011. Sådan prövning får göras senast den 30 juni 2016.
11. Skolverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av 5-7.
12. Bestämmelserna i 13 kap. 1 och 9 §§ ska tillämpas även på utbildning som påbörjas före den 30 juni 2013.
Förordning (2012:995).
13. Skolverket får för 2013, med avvikelse från vad som anges i 13 kap. 9 § tredje stycket, för sådana grundbelopp som avses i 19 kap. 48 § fjärde stycket skollagen (2010:800) i fråga om utbildningar som startar efter den 30 juni 2013, meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt riksprislistan med berörda kommuners och landstings budgeterade bidragsbelopp för del av året som grund. Sådana föreskrifter får, med avvikelse från vad som anges i 13 kap.
9 § första stycket, meddelas under kalenderåret 2013 och avse del av året.
I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra styckena får bidragsbeslutet för sådana grundbelopp för kalenderåret 2013 fattas under kalenderåret och avse del av detta. Förordning (2013:31).
2011:2
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2013.
2011:3
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2014.
2011:521
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juni 2011 i fråga om 13 kap. 29 § och i övrigt den 1 juli 2011. Bestämmelserna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011.
2. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2011 gäller äldre bestämmelser för utbildningen.
2011:994
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2011 och ska i fråga om 4 kap. 3 § tillämpas på utbildning som påbörjats efter den 1 juli 2011.
2011:1045
Denna förordning träder i kraft den 1 november 2011 och ska tillämpas på utbildning som har påbörjats efter den 30 juni 2011. För utbildning som har påbörjats tidigare gäller äldre föreskrifter.
2012:117
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 i fråga om 2 kap. 7 § och 6 kap. 8 § samt rubriken närmast före 2 kap. 7 §
och i övrigt den 1 maj 2012.
2. Vid tillämpningen av 6 kap. 8 § tredje stycket i sin nya lydelse ska svenskundervisning för invandrare och motsvarande utbildning enligt 13 kap. skollagen (1985:1100) jämställas med utbildning i svenska för invandrare och motsvarande utbildning vid folkhögskola enligt 24 kap. skollagen (2010:800).
2012:155
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2013.
2012:402
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012 och tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013.
Förordning (2014:860).
2. I stället för vad som anges i 5 kap. 4 §
gymnasieförordningen (2010:2039) ska ansökan om särskild variant inom gymnasiesärskolan som planeras starta höstterminen 2013 göras senast den 30 september 2012. Statens skolverk ska i stället för vad som anges i 5 kap. 10 §
gymnasieförordningen om möjligt fatta beslut i dessa ärenden senast den 1 november 2012.
3. I stället för vad som anges i 5 kap. 14 §
gymnasieförordningen (2010:2039) ska ansökan om riksrekrytering inom gymnasiesärskolan som planeras starta höstterminen 2013 göras senast den 30 september 2012. Statens skolverk ska i stället för vad som anges i 5 kap. 17 §
gymnasieförordningen om möjligt fatta beslut i dessa ärenden senast den 1 november 2012.
4. I stället för vad som anges i 5 kap. 25 och 29 §§
gymnasieförordningen (2010:2039) ska Statens skolverk om möjligt fatta beslut senast den 1 november 2012 avseende idrottsutbildning i gymnasiesärskolan som planeras starta höstterminen 2013.
2012:745
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2013 i fråga om 4 kap. 5 §, 5 kap. 2, 5, 6 och 31 §§ och 8 kap. 28 § samt i övrigt den 1 december 2013.
2. Bestämmelserna i 5 kap. i sin nya lydelse tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2013.
3. En lärare som avses i 33 § andra stycket lagen (2010:801)
om införande av skollagen (2010:800) ska vid tillämpningen av 8 kap. 1 a och 1 b §§ denna förordning jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser, dock längst till och med den 30 juni 2015 eller, när det gäller betyg i gymnasiesärskolan, längst till och med den 30 juni 2018. Förordning (2013:826).
4. En lärare som avses i punkt 20 i övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare ska vid tillämpningen av 8 kap.
1 a och 1 b §§ denna förordning jämställas med en legitimerad lärare som är behörig att undervisa i det ämne som betyget avser. Förordning (2013:826).
2012:995
1. Denna förordning träder i kraft den 18 januari 2013.
2. Bestämmelserna i 5 kap. 14 § i sin nya lydelse tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2013.
2013:359
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2013.
2. Bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2013. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2013.
2014:97
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2014.
2. De nya bestämmelserna tillämpas första gången på prov som genomförs efter den 30 juni 2014.
2014:860
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Bestämmelserna i 8 kap. 15 och 16 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2011.
3. Bestämmelserna i 4 kap. 10 a §, 8 kap. 1 e § och 9 kap.
4 a § i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet.
4. För utbildning som påbörjas före ikraftträdandet gäller 4 kap. 10 a §, 8 kap. 1 e § och 9 kap. 4 a § i den äldre lydelsen.
2015:143
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2015.
2. Bilaga 1 i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2015.
3. Bilaga 1 i den äldre lydelsen gäller för utbildning som påbörjats före den 1 juli 2015.
2015:585
1. Denna förordning träder i kraft den 17 november 2015.
2. Bestämmelserna i den nya lydelsen tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter ikraftträdandet.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som påbörjats före ikraftträdandet.
2017:1108
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018 i fråga om
8 kap. 3 a, 3 b, 3 e och 3 g §§, den 6 mars 2018 i fråga om
8 kap. 3 § och i övrigt den 29 juni 2018.
Förordning (2018:27).
2018:1328
1. Denna förordning träder i kraft den 20 juli 2018.
2. Bestämmelserna i 1 kap. 7 §, 6 kap. 6 § och 8 kap.
20-22 §§ tillämpas första gången på utbildning som påbörjas
efter ikraftträdandet.
3. Bestämmelserna i 6 kap. 1, 4 och 7-9 §§, 10 kap. 3 § och
11 kap. 2 § tillämpas första gången på utbildning som
påbörjas efter den 30 juni 2019.
4. För utbildning som har påbörjats före ikraftträdandet
gäller 1 kap. 7 §, 6 kap. 6 § och 8 kap. 20-22 §§ i den äldre
lydelsen.
5. För utbildning som har påbörjats före den 1 juli 2019
gäller 6 kap. 1, 4 och 7-9 §§, 10 kap. 3 § och 11 kap. 2 § i
den äldre lydelsen.
6. Den upphävda bestämmelsen i 6 kap. 3 § gäller dock
fortfarande för utbildning som har påbörjats före den 1 juli
2019.
2019:1266
1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2020.
2. Bestämmelserna tillämpas första gången på utbildning som
påbörjas efter den 30 juni 2021.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
har påbörjats före utgången av juni 2021.
4. En elev som har påbörjat sin utbildning före utgången av
juni 2021 och som efter studieuppehåll enligt 16 kap. 40 §
första stycket skollagen (2010:800) återupptar sin
gymnasieutbildning efter den 30 juni 2021 och vars påbörjade
studieväg på grund av ändringarna i denna förordning inte
längre erbjuds i gymnasieskolan, får välja att fullfölja
utbildningen enligt äldre bestämmelser eller enligt de
bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den
30 juni 2021.
En elev som har påbörjat sin utbildning före utgången av juni
2021 och som efter ett annat avbrott i studierna återupptar
sin gymnasieutbildning efter den 30 juni 2021 och vars
påbörjade studieväg på grund av ändringarna i denna förordning
inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja utbild-
ningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som
påbörjas efter den 30 juni 2021. Detsamma gäller för en elev
som går om ett läsår.
Om en elev enligt första eller andra stycket fullföljer sin
utbildning genom ett individuellt anpassat program får
undantag göras från villkoren i 9 kap. 4 § första stycket 3
och tredje stycket gymnasieförordningen (2010:2039). Statens
skolverk får meddela föreskrifter om hur kurser enligt de
ämnesplaner som gäller före utgången av juni 2021 kan ingå i
en gymnasieexamen enligt de bestämmelser som gäller för
utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2021. Skolverket
får även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
tillämpningen av denna punkt.
5. Ett godkännande enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800) som
avser inriktningen godshantering på fordons- och
transportprogrammet eller inriktningen färskvaror, delikatess
och catering på restaurang- och livsmedelsprogrammet ska upp-
höra att gälla för utbildning som påbörjas efter den 30 juni
2021. För utbildning som påbörjats före utgången av juni 2021
ska godkännandet upphöra att gälla senast vid utgången av juni
2025. I stället för vad som anges i 2 kap. 1 §
gymnasieförordningen (2010:2039) får en enskild huvudman, vars
godkännande genom denna punkt upphör att gälla, komma in med
en ansökan om godkännande avseende utbildning som planeras
starta höstterminen 2021 senast den 31 maj 2020.
6. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningarna pedagogiskt
arbete eller socialt arbete på barn- och fritidsprogrammet ska
anses ha ett godkännande för inriktningen pedagogiskt och
socialt arbete på barn- och fritidsprogrammet.
7. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen frisör på
hantverksprogrammet ska anses ha ett godkännande för
inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist på
hantverksprogrammet.
8. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen övriga
hantverk och som har anordnat utbildning till hår- och
makeupstylist ska anses ha ett godkännande för inriktningen
frisör, barberare och hår- och makeupstylist på hantverksprog-
rammet.
9. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningarna hotell och
konferens samt turism och resor på hotell- och
turismprogrammet ska anses ha ett godkännande för hotell- och
turismprogrammet utan inriktningar. Ett sådant godkännande
gäller så länge hotell- och turismprogrammet är utan
inriktningar.
10. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen djur på
naturbruksprogrammet ska anses ha ett godkännande för den nya
inriktning (djurvård eller hästhållning) som huvudmannen
anmäler till Statens skolinspektion. Skolinspektionen får med-
dela föreskrifter om sista datum för anmälan och om övrig
tillämpning av denna punkt. Om anmälan inte har kommit in inom
den tid som Skolinspektionen har föreskrivit eller medgett,
upphör godkännandet att gälla.
11. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen skog på
naturbruksprogrammet ska anses ha ett godkännande för den nya
inriktning (naturturism eller skogsbruk) som huvudmannen
anmäler till Statens skolinspektion. Skolinspektionen får
meddela föreskrifter om sista datum för anmälan och om övrig
tillämpning av denna punkt. Om anmälan inte har kommit in inom
den tid som Skolinspektionen har föreskrivit eller medgett,
upphör godkännandet att gälla.
12. En enskild huvudman som har ett godkännande enligt 2 kap.
5 § skollagen (2010:800) som avser inriktningen
ventilationsteknik på VVS- och fastighetsprogrammet ska anses
ha ett godkännande för inriktningen ventilation på VVS- och
fastighetsprogrammet.
13. I stället för vad som anges i 2 kap. 1 §
gymnasieförordningen (2010:2039) ska en ansökan om godkännande
som enskild huvudman för en utbildning som planeras starta
höstterminen 2021 göras senast den 31 mars 2020 i fråga om
följande utbildningar:
a) Inriktningen pedagogiskt och socialt arbete på barn- och
fritidsprogrammet.
b) Inriktningen frisör, barberare och hår- och makeupstylist
på hantverksprogrammet.
c) Hotell- och turismprogrammet.
d) Inriktningarna djurvård, hästhållning, naturturism och
skogsbruk på naturbruksprogrammet.
e) Inriktningen ventilation på VVS- och fastighetsprogrammet.
f) Vård- och omsorgsprogrammet.
14. I stället för vad som anges i 2 kap. 1 § och 5 kap. 4 och
14 §§ gymnasieförordningen (2010:2039) ska en ansökan om att
en utbildning ska godkännas som särskild variant, om att en
utbildning ska vara riksrekryterande eller om att få en
avvikelse i form av s.k. riksrekryterande utbildning avseende
utbildning som planeras starta höstterminen 2021 göras senast
den 31 mars 2020 eller senast det datum som Statens skolverk
eller Statens skolinspektion medger.
15. I stället för vad som anges i 13 kap. 9 §
gymnasieförordningen (2010:2039) får Statens skolverk för 2021
meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt
riksprislistan för de studievägar som omfattas av ändringarna
i denna förordning med berörda kommuners och regioners bud-
geterade bidragsbelopp för del av året som grund. I stället
för vad som anges i 13 kap. 9 § första stycket får sådana
föreskrifter meddelas under kalenderåret 2021 och avse del av
året. Skolverkets föreskrifter som meddelats med stöd av
13 kap. 9 § andra stycket ska gälla även föreskrifter som
meddelats med stöd av denna punkt.
16. I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra
styckena gymnasieförordningen (2010:2039) får bidragsbeslutet
för sådana grundbelopp för kalenderåret 2021 som avser de
studievägar som omfattas av ändringarna i denna förordning
fattas under kalenderåret och avse del av året.
2020:763
1. Denna förordning träder i kraft den 15 oktober 2020.
2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning som
påbörjas efter den 30 juni 2022.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
har påbörjats före utgången av juni 2022.
4. En elev som har påbörjat sin utbildning före utgången av
juni 2022 och som efter studieuppehåll enligt 16 kap. 40 §
första stycket skollagen (2010:800) återupptar sin
gymnasieutbildning efter den 30 juni 2022 och vars påbörjade
studieväg på grund av ändringarna i denna förordning inte
längre erbjuds i gymnasieskolan, får välja att fullfölja
utbildningen enligt äldre bestämmelser eller enligt de
bestämmelser som gäller för utbildning som påbörjas efter den
30 juni 2022.
En elev som har påbörjat sin utbildning före utgången av juni
2022 och som efter ett annat avbrott i studierna återupptar
sin gymnasieutbildning efter den 30 juni 2022 och vars
påbörjade studieväg på grund av ändringarna i denna förordning
inte längre erbjuds i gymnasieskolan, ska fullfölja utbild-
ningen enligt de bestämmelser som gäller för utbildning som
påbörjas efter den 30 juni 2022. Detsamma gäller för en elev
som går om ett läsår.
Om en elev enligt första eller andra stycket fullföljer sin
utbildning genom ett individuellt anpassat program får
undantag göras från villkoren i 9 kap. 4 § första stycket 3
och tredje stycket gymnasieförordningen (2010:2039). Statens
skolverk får meddela föreskrifter om hur kurser enligt de
ämnesplaner som gäller före utgången av juni 2022 kan ingå i
en gymnasieexamen enligt de bestämmelser som gäller för
utbildning som påbörjats efter den 30 juni 2022. Skolverket
får även meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för
tillämpningen av denna punkt.
5. I stället för vad som anges i 13 kap. 9 §
gymnasieförordningen (2010:2039) får Statens skolverk för 2022
meddela föreskrifter om grundbeloppens storlek enligt
riksprislistan för de studievägar som omfattas av ändringarna
i denna förordning med berörda kommuners och regioners bud-
geterade bidragsbelopp för del av året som grund. I stället
för vad som anges i 13 kap. 9 § första stycket får sådana
föreskrifter meddelas under kalenderåret 2022 och avse del av
året. Skolverkets föreskrifter som meddelats med stöd av
13 kap. 9 § andra stycket ska gälla även föreskrifter som
meddelats med stöd av denna punkt.
6. I stället för vad som anges i 13 kap. 1 § första och andra
styckena gymnasieförordningen (2010:2039) får bidragsbeslutet
för sådana grundbelopp för kalenderåret 2022 som avser de
studievägar som omfattas av ändringarna i denna förordning
fattas under kalenderåret och avse del av året.
2020:780
1. Denna förordning träder i kraft den 10 oktober 2020.
2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning och
annan verksamhet som påbörjas efter den 30 juni 2021.
3. I stället för vad som anges i 4 b kap. 3 § första stycket
ska en ansökan som avser godkännande som utförare av
utbildning där distansundervisning används med stöd av 22 kap.
8 § skollagen (2010:800) som planeras starta höstterminen
2021, om den sökande tidigare anordnat nationella program i
gymnasieskolan genom distansundervisning för elever från hela
landet, kommit in till Statens skolinspektion senast det datum
som myndigheten bestämmer. Förordning (2020:1207).
2022:1092
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som påbörjas efter den 30 juni 2025.
2022:1105
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023.
2. Förordningen tillämpas första gången i fråga om utbildning
som påbörjas höstterminen 2023.
3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för utbildning som
har påbörjats före höstterminen 2023.
Nationella inriktningar på de nationella programmen i gymnasieskolan och programgemensamma ämnen för respektive program
Nationella program Omfattning i Nationella
gymnasiepoäng för de inriktningar
programgemensamma
ämnena i ett program
Yrkesprogram
1. Barn- och
fritidsprogrammet Hälsa 100 Fritid och hälsa
Naturkunskap 50 Pedagogiskt och
Pedagogik 400 socialt arbete
Samhällskunskap 50
2. Bygg- och
anläggningsprogrammet Bygg och Anläggningsfordon
anläggning 400 Husbyggnad
Mark och anläggning
Måleri
Plåtslageri
3. El- och
energiprogrammet Dator- och Automation
kommunikations- Dator- och
teknik 100 kommunikationsteknik
Elektroteknik 100 Elteknik
Energiteknik 100 Energiteknik
Mekatronik 100
4. Fordons- och
transportprogrammet Fordons- och Karosseri och
transport- lackering
branschen 200 Lastbil och mobila
Fordonsteknik 200 maskiner
Personbil
Transport
5. Försäljnings- och
serviceprogrammet Entreprenörskap 100
Försäljning och
kundservice 200
Handel 400
Information och
kommunikation 100
Inköp och
logistik 100
6. Hantverksprogrammet Entreprenörskap 100 Finsnickeri
Hantverk 200 Florist
Hantverks- Frisör, barberare
kunskap 100 och hår- och
makeupstylist
Textil design
Övriga hantverk
7. Hotell- och
turismprogrammet Aktiviteter och
värdskap 100
Entreprenörskap 100
Konferens och
evenemang 100
Reception 100
Reseproduktion
och
marknadsföring 200
Service och
bemötande 100
8. Industritekniska
programmet Industritekniska
processer 100 Driftsäkerhet och
Människan i underhållsteknik
industrin 100 Processteknik
Produktions- Produkt och
kunskap 100 maskinteknik
Produktions- Svetsteknik
utrustning 100
9. Naturbruksprogrammet Biologi 100 Djur
Entreprenörskap 100 Hästhållning
Naturbruk 200 Lantbruk
Naturturism
Skogsbruk
Trädgård
10. Restaurang- och
livsmedelsprogrammet Hygienkunskap 100 Bageri och konditori
Livsmedels- och Kök och servering
näringskunskap 100
Måltids- och
branschkunskap 100
Service och
bemötande 100
11. VVS- och
fastighetsprogrammet Elektroteknik 100 Fastighet
Systemkunskap 200 Kyl- och
Verktygs- värmepumpsteknik
och material- Ventilation
hantering 100 VVS
12. Vård- och
omsorgsprogrammet Anatomi och
fysiologi 100
Funktionsförmåga
och funktions-
nedsättning 200
Gerontologi
och geriatrik 100
Hälso- och
sjukvård 200
Omvårdnad 200
Psykiatri 200
Psykologi 50
Samhällskunskap 50
Social omsorg 200
Högskoleförberedande program
13. Ekonomiprogrammet Företagsekonomi 100 Juridik
Juridik 100 Ekonomi
Moderna språk 100
Psykologi 50
14. Estetiska
programmet Estetisk
kommunikation 100 Bild och formgivning
Konst och Dans
kultur 50 Estetik och media
Musik
Teater
15. Humanistiska
programmet Filosofi 50 Kultur
Moderna språk 200 Språk
Människans
språk 100
16. Naturvetenskaps-
programmet Biologi 100 Naturvetenskap
Fysik 150 Naturvetenskap
Kemi 100 och samhälle
Moderna språk 100
17. Samhällsvetenskaps-
programmet Filosofi 50 Beteendevetenskap
Moderna språk 200 Medier, information
Psykologi 50 och kommunikation
Samhällsvetenskap
18. Teknikprogrammet Fysik 150 Design och
Kemi 100 produktutveckling
Teknik 150 Informations- och
medieteknik
Produktionsteknik
Samhällsbyggande
och miljö
Teknikvetenskap
Förordning (2022:1105).
Programgemensamma ämnen i anpassade gymnasieskolan för
respektive program
Nationella program Omfattning i gymnasiepoäng i anpassad
gymnasieskola för de programgemensamma
ämnena i ett program
1. Programmet för Administration 100
administration, handel Handel 100
och varuhantering Information och kommunikation 100
Inköp och logistik 100
Service och bemötande 100
2. Programmet för Estetisk kommunikation 200
estetiska verksamheter Konst och kultur 100
Medieproduktion 100
Svenska 100
3. Programmet för Bygg och anläggning 100
fastighet, anläggning Fastighetsskötsel 200
och byggnation Service och bemötande 100
4. Programmet för Fordonsbranschen 200
fordonsvård och Fordonsteknik 200
godshantering Godshantering 200
5. Programmet för Form och design 100
hantverk och produktion Hantverk och produktion 200
Material och verktyg 100
6. Programmet för Bageri och konditorikunskap 100
hotell, restaurang och Hotell 100
bageri Livsmedel och näringskunskap 100
Måltids- och branschkunskap 200
Service och bemötande 100
7. Programmet för Hälsa 200
hälsa, vård och omsorg Människan 100
Service och bemötande 100
Vård och omsorg 200
8. Programmet för Engelska 100
samhälle, natur och Geografi 100
språk Medieproduktion 100
Naturkunskap 100
Samhällskunskap 100
Svenska 100
9. Programmet för Biologi - naturbruk 100
skog,mark och djur Naturbruk 200
Naturbruksteknik 100
Förordning (2022:1617).
Undervisningstid i timmar om 60 minuter för yrkesträning inom
individuellt program i anpassade gymnasieskolan
Ämnen:
Svenska 200
Matematik 150
Samhällsorientering 170
Idrott och hälsa 280
Estetisk verksamhet 70
Yrkesträning och praktik 2 730
Totalt 3 600
Förordning (2022:1617).