Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna. Med lärlingsutbildning för vuxna avses i denna förordning en yrkesutbildning inom sådan kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå som bedrivs enligt skollagen
(2010:800) och förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning och som
1. omfattar minst 400 och som mest 1 600 gymnasiepoäng, och
2. till minst 70 procent genomförs på en arbetsplats.
Med lärlingsutbildning för vuxna avses i denna förordning även en yrkesutbildning inom sådan särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå som bedrivs enligt skollagen och förordningen om vuxenutbildning och som
1. omfattar minst 20 veckor och som mest 2 år, och
2. till övervägande del genomförs på en arbetsplats.
Förordning (2012:106).
2 § Statsbidrag lämnas, i mån av tillgång på medel, till en kommun för lärlingsutbildning för vuxna. Om statsbidrag lämnas för lärlingsutbildning för vuxna, får statsbidrag även lämnas för ersättning till arbetsplatsen och för utbildning av handledare på arbetsplatsen.
Statsbidrag för ersättning till arbetsplatsen får även lämnas för den tid handledare deltar i sådan utbildning som avses i 12 §.
3 § Lärlingsutbildning för vuxna ska syfta till att ge eleverna
1. en grundläggande yrkesutbildning,
2. ökad arbetslivserfarenhet, och
3. en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få kunskaper inom yrkesområdet.
4 § Lärlingsutbildning för vuxna ska
1. planeras i samråd med Arbetsförmedlingen och med företag, organisationer eller andra sammanslutningar som är verksamma inom de branscher som utbildningen är avsedd för,
2. anordnas på deltid om eleven behöver det, och
3. kunna kombineras med övrig utbildning inom vuxenutbildningens skolformer.
Gymnasiearbete eller gymnasiesärskolearbete får inte ingå i utbildningen.
Kommunen ska kunna visa på ett behov av utbildningen.
Kommunen ska även erbjuda studie- och yrkesvägledning samt vid planeringen och genomförandet av utbildningen ta till vara elevens tidigare förvärvade kunskaper och kompetens.
Förordning (2013:1115).
5 § För varje lärlingsutbildning för vuxna ska det finnas ett lärlingsråd eller en liknande annan funktion för samråd mellan utbildningens företrädare och arbetsmarknadens organisationer.
Om funktionen har formen av ett lärlingsråd ska det i rådet ingå företrädare för berörda arbetstagare och arbetsgivare samt för utbildningens lärare och elever. Även annan skolpersonal och andra berörda intressenter från arbetslivet får ingå.
Lärlingsrådet utser inom sig en ordförande och bestämmer sina arbetsformer.
Det får inrättas ett lärlingsråd eller en liknande funktion som är gemensam för flera utbildningar. Ett lärlingsråd eller en liknande funktion enligt denna förordning får även vara gemensam med motsvarande funktion inom gymnasieskolan.
Lärlingsrådets eller den liknande funktionens uppgifter framgår av 6 § första stycket och 8 §.
6 § Kommunen ska efter förslag från den funktion som avses i 5
§ besluta vilken eller vilka arbetsplatser den arbetsplatsförlagda delen av lärlingsutbildningen för vuxna ska förläggas till.
Bara den som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara lämplig får anlitas som sådan handledare som avses i 3 § 3.
7 § Kommunen ska se till att genom avtal mellan sig och berörda arbetsplatser reglera sina och arbetsplatsernas åtaganden i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet.
Rektorn ska se till att det för varje elev som genomgår en lärlingsutbildning för vuxna upprättas ett skriftligt avtal som undertecknas av kommunen, eleven och företrädare för den eller de arbetsplatser dit någon del av utbildningen förläggs
(utbildningskontrakt). I avtalet ska det anges vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och omfattningen av dessa. Vidare ska det framgå vilken lärare i utbildningen och vilken handledare på arbetsplatsen som ansvarar för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.
8 § Utöver vad som följer av 6 § första stycket ska den funktion som avses i 5 § medverka till att utveckla samverkan mellan utbildning och arbetsliv samt bidra till ett lärande i arbetslivet med hög kvalitet. Funktionen ska i det arbetet bistå kommunen och rektorn när det gäller att
- ordna lärlingsplatser för den arbetsplatsförlagda delen av lärlingsutbildningen för vuxna,
- utforma förslag till avtal med berörda arbetsplatser enligt 7 § första stycket och till utbildningskontrakt enligt 7 §
andra stycket,
- säkerställa att de arbetsplatser som tar emot elever har kompetenta handledare, och
- bedöma om den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen motsvarar de nationella målen för utbildningen och även i övrigt svarar mot de krav som ställs i läroplan, ämnesplan och andra författningar.
Funktionen ska vidare medverka vid uppföljning och utvärdering av den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen. Förordning (2013:1115).
9 § För den arbetsplatsförlagda delen av lärlingsutbildningen för vuxna ska det finnas en eller flera ämnesplaner.
Kommunen beslutar efter samråd med den funktion som avses i 5 § vilken eller vilka ämnesplaner som ska tillämpas.
Förordning (2013:1115).
10 § Uppgift om att en elev genomgår lärlingsutbildning för vuxna ska antecknas i elevens individuella studieplan.
Förordning (2013:1115).
11 § Betyg på en kurs som genomförs på en arbetsplats ska sättas av läraren i det yrkesinriktade ämnet efter samråd med handledaren. I en elevs examensbevis från kommunal vuxenutbildning eller gymnasiesärskolebevis från särskild utbildning för vuxna ska det anges om eleven har genomgått en lärlingsutbildning för vuxna. Till examensbeviset ska en beskrivning av de utbildningsavsnitt som genomförts på en arbetsplats bifogas.
Om en elev avbryter den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen, ska rektorn utfärda ett intyg om eleven begär det. Intyget ska innehålla uppgifter om
1. hur stor del av utbildningen som eleven har genomgått, och
2. innehållet i den genomgångna delen av utbildningen.
Förordning (2013:1115).
12 § Utbildning av en sådan handledare som avses i 3 § 3 ska omfatta
- handledarrollen,
- handledarmetodik,
- bedömning och betygssättning,
- styrdokumenten för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå eller särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå och annan relevant författningsreglering, och
- sådan funktion som avses i 5 § och dess uppgifter.
Förordning (2012:106).
13 § Ansökan om statsbidrag ges in till Statens skolverk, som prövar frågor om och betalar ut bidraget.
Skolverket ska särskilt informera om möjligheten att ansöka om statsbidrag för ersättning till arbetsplatsen och för utbildning av handledare på arbetsplatsen.
Statsbidrag får inte lämnas för utbildningar eller utbildningsplatser som statsbidrag lämnas för på annat sätt.
Bidrag får inte heller lämnas för utbildning som bedrivs enligt förordningen (1992:395) om uppdragsutbildning inom skolväsendet. Förordning (2013:1115).
14 § Statsbidraget för lärlingsutbildning för vuxna ska fördelas på grundval av det antal elever som tagits in till utbildningen under en tolvmånadersperiod. Varje sådan elev berättigar kommunen till statsbidrag med högst 50 000 kronor per tolvmånadersperiod, fördelat efter omfattningen av elevens utbildning.
15 § Statsbidraget för ersättning till arbetsplats ska fördelas på grundval av det antal elever som tagits emot på arbetsplatser för arbetsplatsförlagt lärande under en tolvmånadersperiod. Varje sådan elev berättigar kommunen till statsbidrag med högst 40 000 kronor per tolvmånadersperiod, fördelat efter omfattningen av elevens utbildning.
Förordning (2012:918).
16 § Statsbidraget för handledarutbildning ska fördelas på grundval av antalet anlitade handledare under en tolvmånadersperiod. Varje handledare berättigar kommunen till statsbidrag med högst 3 500 kronor per tolvmånadersperiod.
17 § Statens skolverk ska följa upp och utvärdera hur statsbidraget har använts.
18 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning ska medverka i den uppföljning och utvärdering av utbildningsverksamheten som bestäms av Statens skolverk samt till Skolverket lämna de uppgifter som verket begär.
19 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig, om
1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,
2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,
3. mottagaren inte lämnar sådana uppgifter som avses i 18 §, eller
4. bidraget inte har använts för det ändamål det har beviljats för.
Statens skolverk ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett bidrag om någon är återbetalningsskyldig enligt första stycket.
Om det finns särskilda skäl för det, får Skolverket efterge återkrav helt eller delvis.
20 § På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.
Om det finns särskilda skäl för det, får Statens skolverk efterge krav på ränta helt eller delvis.
21 § Statens skolverk får meddela föreskrifter om
1. närmare villkor för att en arbetsplats ska få anlitas för den arbetsplatsförlagda delen av lärlingsutbildningen,
2. beräkning och fördelning av statsbidrag, och
3. verkställighet av denna förordning.
22 § Beslut enligt denna förordning får inte överklagas.
2011:501
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2011. För bidrag som har beviljats före ikraftträdandet gäller 4 § i sin äldre lydelse.
2012:106
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för statsbidrag för utbildning som med stöd av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning bedrivs enligt förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning eller förordningen (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda.
2012:918
Denna förordning träder i kraft den 18 januari 2013. Äldre föreskrifter gäller dock fortfarande för statsbidrag som har beviljats före ikraftträdandet.
2013:1115
1. Denna förordning träder i kraft den 20 januari 2014 i fråga om 8-11 och 13 §§ och i övrigt den 1 juli 2014.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för statsbidrag som har beviljats före ikraftträdandet.