1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om den svenska
infrastrukturen för tillgång till och utbyte av geografisk
miljöinformation som har elektronisk form och som är användbar
för verksamheter och åtgärder som kan påverka människors hälsa
eller miljön. När det gäller skyldigheter för kommuner och
enskilda organ är förordningen meddelad med stöd av
- 7 § lagen (2010:1767) om geografisk miljöinformation i fråga
om 6 kap. 1 och 2 §§,
- 8 § lagen om geografisk miljöinformation i fråga om 4 kap.
10-15 §§ och 5 kap. 2 och 3 §§,
- 9 § lagen om geografisk miljöinformation i fråga om 2 kap.
2, 3 och 7 §§, 3 kap. 17, 19 och 21 §§, 4 kap. 1, 2, 4-6 och
8 §§ samt 5 kap. 1 och 4 §§,
- 8 kap. 7 och 11 §§ regeringsformen i fråga om övriga
bestämmelser. Förordning (2020:905).
2 § Har upphävts genom förordning (2018:310).
3 § I denna förordning avses med
e-handelstjänst: en tjänst som gör det möjligt att elektroniskt via Internet eller andra elektroniska gränssnitt få tillgång till geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster mot betalning, och
fullgöra informationsansvar: att i fråga om geografisk miljöinformation som avser svenska förhållanden fullgöra informationsansvar enligt 5 § lagen (2010:1767) om geografisk miljöinformation.
Termer och uttryck i denna förordning har i övrigt samma betydelse som i lagen om geografisk miljöinformation. Med rumsliga datamängder avses detsamma som geografisk miljöinformation. Med nättjänster och rumsliga datatjänster avses detsamma som informationshanteringstjänster.
2 kap. Samordning
1 § Lantmäteriet ska samordna den svenska infrastrukturen för tillgång till och utbyte av geografisk miljöinformation genom att se till att
1. det i Sverige finns ett sammanhängande system för informationen,
2. det på Internet fortlöpande finns en fungerande ingång till systemet,
3. informationshanteringstjänster samordnas så att systemet kan fungera väl, och
4. systemet är samordnat med det system för geografisk miljöinformation som finns inom Europeiska unionen.
Lantmäteriet ska vara kontaktpunkt för Europeiska kommissionen i frågor som rör den svenska infrastrukturen för tillgång till och utbyte av geografisk miljöinformation.
2 § Den eller de som är informationsansvariga enligt något av de trettiotre informationsteman som anges i 3 kap. ska
1. hålla sig informerade om var det finns sådan geografisk miljöinformation som hör till temat, och
2. underrätta Lantmäteriet om förhållanden som har betydelse för det sammanhängande systemet för informationen och informationsansvarets fördelning.
Om ett tema är fördelat på två eller flera informationsansvariga, ska de samordna sitt arbete, utse någon att vara samordnare och underrätta Lantmäteriet om vem som är samordnare för temat.
3 § Om geografisk miljöinformation beskriver eller lägesbestämmer något som sträcker sig över gränsen till ett annat land och beskrivningen eller lägesbestämningen inte stämmer överens med det andra landets beskrivning eller lägesbestämning, ska den som är ansvarig för informationen enligt 3 kap. vidta åtgärder inom sitt kompetensområde för att tillsammans med den eller dem som är ansvariga i det andra landet se till att informationen blir överensstämmande.
4 § Om det hos en förvaltningsmyndighet finns geografisk miljöinformation som myndigheten inte är informationsansvarig för enligt denna förordning, ska myndigheten underrätta Lantmäteriet om detta.
5 § Lantmäteriet ska svara för den rapportering till
Europeiska kommissionen som avser hur det svenska
sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation är
uppbyggt och används.
Rapporteringen ska innehålla uppdaterade uppgifter om
1. hur de informationsansvariga är samordnade med varandra och
med andra användare av systemet och hur de
informationsansvariga och användarna har bidragit till
samordningen,
2. hur informationens kvalitet säkras,
3. användningen av systemet,
4. avtal om samarbete mellan informationsansvariga, och
5. kostnader och vinster med systemet.
Rapporteringen ska göras tillgänglig för allmänheten och vid
behov uppdateras senast den 31 mars varje år.
Förordning (2022:415).
6 § Lantmäteriet ska ge Europeiska kommissionen de uppgifter som kommissionen begär för sin analys av hur informationssystemen i Europeiska unionen fungerar tillsammans och av vad som bör göras för att ordna en fungerande samverkan.
7 § Vid fullgörandet av skyldigheterna enligt 5 och 6 §§ ska
Lantmäteriet följa kommissionens genomförandebeslut (EU)
2019/1372 av den 19 augusti 2019 om genomförande av
Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG vad gäller
övervakning och rapportering. Förordning (2022:415).
8 § De informationsansvariga enligt 3 kap. ska inom sina ansvarsområden ge Lantmäteriet de uppgifter som behövs för att Lantmäteriet ska kunna fullgöra sitt ansvar enligt 5 och 6 §§.
9 § Lantmäteriet får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av 8 §.
3 kap. Informationsansvarets fördelning
1 § För referenssystem som behövs för att entydigt
lägesbestämma information ska informationsansvar fullgöras
av
1. Lantmäteriet i fråga om landbaserade geodetiska
referenssystem, och
2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga
om medelvattennivå. Förordning (2016:1192).
2 § I fråga om geografiska rutnätssystem där rutnäten är harmoniserade med flera upplösningar, med gemensam utgångspunkt och med standardiserad placering och storlek på rutorna, ska informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet.
3 § För ortnamn ska informationsansvar fullgöras av
Lantmäteriet i fråga om namn på administrativa enheter,
bebyggelser och naturföreteelser. Förordning (2016:1192).
4 § För administrativa enheter på lokal, regional eller
nationell nivå som är åtskilda av administrativa gränser ska
informationsansvar fullgöras av
1. Lantmäteriet i fråga om riksgräns samt läns- och
kommungränser, och
2. Sjöfartsverket i fråga om baslinjer och baslinjepunkter,
territorialgränsen samt de yttre avgränsningslinjerna för
kontinentalsockeln och för Sveriges ekonomiska zon.
Förordning (2016:1192).
5 § I fråga om uppgifter i form av belägenhetsadresser, postnummer och postorter ska informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet.
6 § I fråga om uppgifter om fastigheters och samfälligheters områden ska informationsansvar fullgöras av Lantmäteriet.
7 § För väg-, järnvägs-, luft- och sjötransportnät med
tillhörande infrastruktur samt länkar mellan de olika näten
ska informationsansvar fullgöras av
1. Luftfartsverket i fråga om lufttransportnät med
tillhörande infrastruktur,
2. Sjöfartsverket i fråga om sjötransportnät med tillhörande
infrastruktur,
3. Trafikverket i fråga om järnväg- och vägtransportnät med
tillhörande infrastruktur samt länkar mellan
transportnättyper.
Informationsansvaret omfattar även det nät som avses i
Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23
juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det
transeuropeiska transportnätet. Förordning (2016:1192).
8 § För inlandsytvatten, avrinningsområden,
delavrinningsområden och andra hydrografiska element i
inlandet såsom rännor och slussar, ska informationsansvar
fullgöras av
1. Lantmäteriet i fråga om strandlinjer,
strandlinjekonstruktioner, våtmarker och inlandsytvatten,
och
2. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga
om avrinningsområden och nätverk för att beskriva flöden samt
dammar. Förordning (2016:1192).
9 § För områden som är utsedda eller förvaltas inom ramen för
internationell lagstiftning, Europeiska unionens lagstiftning
eller svensk lagstiftning för att uppnå specifika
miljövårdsmål ska informationsansvar fullgöras av
1. Naturvårdsverket i fråga om områden som omfattas av det
nationella naturvårdsregistret enligt 33 a § förordningen
(1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.,
2. Riksantikvarieämbetet i fråga om fornlämningar,
byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen enligt
kulturmiljölagen (1988:950), statliga byggnadsminnen enligt
förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen samt
svenska områden som pekats ut i enlighet med Unescos
konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens
kultur- och naturarv, och
3. Skogsstyrelsen i fråga om biotopskyddsområden beslutade av
Skogsstyrelsen. Förordning (2016:1192).
10 § För digitala höjdmodeller för mark-, is- och havsyta
inklusive höjd på land samt djup under vatten ska
informationsansvar fullgöras av
2. Sjöfartsverket i fråga om djup i havsområden, insjöar och
vattenleder. Förordning (2016:1192).
11 § För det fysiska och biologiska marktäcket på jordytan
ska informationsansvar fullgöras av
1. Lantmäteriet i fråga om information om marktäcke som
samlas in för produktion av Lantmäteriets grundläggande
geodata, och
2. Naturvårdsverket i fråga om sådan information om marktäcke
som samlas in på uppdrag av Naturvårdsverket.
Förordning (2016:1192).
12 § För bilder på jordytan (georefererade bilddata) från
satelliter eller flygburna sensorer ska informationsansvar
fullgöras av Lantmäteriet i fråga om ortofoto som ingår i
Lantmäteriets nationella bildförsörjningsprogram.
Förordning (2016:1192).
13 § För berggrund, jordlager, grundvatten, landformer och
andra geologiska förhållanden indelade efter sammansättning,
egenskaper och struktur ska informationsansvar fullgöras av
1. Lantmäteriet i fråga om tyngdkraftsinformation för
geoidbestämning,
2. Sjöfartsverket i fråga om erosionsskydd vid allmänna
farleder,
3. Sveriges geologiska undersökning i fråga om berggrund,
jordtäcke, grundvatten och geofysik samt i fråga om borrhål
som inte omfattas av Statens geotekniska instituts eller
Trafikverkets ansvar,
4. Statens geotekniska institut i fråga om geotekniska
borrhål för stabilitetsundersökningar i samband med ras- och
skredrisk, och
5. Trafikverket i fråga om geotekniska borrhål gjorda för att
undersöka förutsättningarna för att anlägga statliga vägar
och statliga järnvägar. Förordning (2016:1192).
14 § För enheter för spridning och användning av statistisk
information (statistiska enheter) ska informationsansvar
fullgöras av Statistiska centralbyrån i fråga om
statistikrutor. Förordning (2016:1192).
15 § För byggnader ska informationsansvar fullgöras av
1. Lantmäteriet i fråga om byggnaders läge och utbredning,
och
2. Riksantikvarieämbetet i fråga om sådana byggnaders läge
som är
a) byggnadsminnen eller kyrkobyggnader enligt
kulturmiljölagen (1988:950), eller
b) statliga byggnadsminnen enligt förordningen (2013:558) om
statliga byggnadsminnen. Förordning (2016:1192).
16 § För markens egenskaper i fråga om jordmånens innehåll av
partiklar och organiskt material, stenighet, djup, textur,
struktur, erosion, genomsnittlig lutning och beräknad
vattenhållande förmåga ska informationsansvar fullgöras av
1. Naturvårdsverket i fråga om markundersökningar inom
nationell miljöövervakning,
2. Statens jordbruksverk i fråga om förtätade
markundersökningar på åkermark, och
3. Sveriges geologiska undersökning i fråga om markgeokemiska
analyser. Förordning (2016:1192).
17 § För mark- och vattenanvändning indelad efter nuvarande
och framtida planerad funktion eller socioekonomisk användning
ska informationsansvar fullgöras av
1. Statens jordbruksverk i fråga om jordbruksmark som ger rätt
till stöd som finansieras helt eller delvis av Europeiska
unionen,
2. Sametinget i fråga om mark- och vattenområden som används
för renskötsel, och
3. kommunerna i fråga om detaljplaner och planbeskrivningar
enligt plan- och bygglagen (2010:900). Förordning (2020:905).
18 § För information om geografiska områden med förhöjd
förekomst av ohälsa som kan antas ha ett direkt eller indirekt
samband med miljöns kvalitet och för information om effekter
på människors hälsa eller välbefinnande som har ett direkt
eller indirekt samband med miljöns kvalitet ska
informationsansvar fullgöras av
1. Folkhälsomyndigheten i fråga om hälsorelaterade
förhållanden som är självrapporterade,
2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i fråga om
olyckor,
3. Naturvårdsverket i fråga om sådan bullerutbredning inom
kommuner med mer än 100 000 invånare som avses i 3 §
förordningen (2004:675) om omgivningsbuller,
4. Socialstyrelsen i fråga om skador, sjukdomar och
dödsorsaker, och
5. Trafikverket i fråga om sådan bullerutbredning för
vägtrafik, järnvägstrafik och flygtrafik som avses i 4-6 §§
förordningen om omgivningsbuller. Förordning (2022:415).
19 § För anläggningar för hantering av avloppsvatten,
anläggningar för avfallshantering, anläggningar för
energiförsörjning, anläggningar för vattenförsörjning,
räddningstjänstens anläggningar, skolor, sjukhus och andra
allmännyttiga och offentliga tjänster ska informationsansvar
fullgöras av
1. Inspektionen för vård och omsorg i fråga om hem för vård
eller behandling, äldreboende, sjukhus och vårdcentraler,
2. länsstyrelsen i fråga om anläggningar och områden för
behandling eller hantering av avfall, avloppsvatten eller
avloppsslam som omfattas av ett sådant tillstånd eller sådan
tillståndsplikt som avses i 9 kap. miljöbalken,
3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i fråga om
brandstationer, skyddsrum och ljudsändare för utomhusvarning,
4. Statens skolverk i fråga om skolenheter för förskoleklass,
grundskolan, specialskolan, sameskolan, anpassade grundskolan,
gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan,
5. Statistiska centralbyrån i fråga om lokaler för förskolan
samt myndighets- och kommunkontor,
6. Svenska kraftnät i fråga om transmissionsnät för el
inklusive anläggningar, och
7. Trafikverket i fråga om de fibernät och kraftledningar som
Trafikverket förvaltar samt de telefoner som finns
tillgängliga i anslutning till statliga vägar och statliga
järnvägar. Förordning (2022:1616).
20 § För placering och användning av anläggningar och platser
för miljöövervakning som genomförs av offentliga myndigheter
eller för deras räkning ska informationsansvar fullgöras av
a) nationell miljöövervakning av sjöar, vattendrag, kust och
hav, och
b) miljöövervakning av badvatten som omfattas av
badvattenförordningen (2008:218),
2. länsstyrelsen i fråga om regional miljöövervakning av
luft, landmiljön, sjöar, vattendrag och den marina miljön,
a) nationell miljöövervakning av miljögifter,
b) nationell miljöövervakning av luft och landmiljön, och
c) nationell uppföljning av särskilda skyddade områden
förtecknade enligt 7 kap. 27 § första stycket 2
miljöbalken,
4. Strålsäkerhetsmyndigheten i fråga om
nationell miljöövervakning av strålning,
5. Sveriges geologiska undersökning i fråga om övervakning av
grundvatten, havssediment och sjösediment, och
6. Sveriges lantbruksuniversitet i fråga om nationell
övervakning av skogarnas tillstånd och förändring.
Förordning (2016:1192).
21 § För verksamheter som avses i 9, 11 eller 12 kap.
miljöbalken ska, om inte annat följer av 22 §,
informationsansvar fullgöras av
1. länsstyrelsen i fråga om verksamheter som omfattas av ett
sådant tillstånd eller sådan tillståndsplikt som avses i 9
eller 11 kap. miljöbalken,
2. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i fråga om
verksamheter enligt lagen (1999:381) om åtgärder för att
förebygga och begränsa följderna av allvarliga
kemikalieolyckor, och
3. Svenska kraftnät i fråga om dammsäkerhet avseende dammar i
dammsäkerhetsklass A, B eller C enligt 11 kap. miljöbalken.
Förordning (2016:1192).
22 § För vattenbruksanläggningar, jordbruksproduktionsanläggningar, bevattningssystem, växthus, djurstallar och annan jordbruksutrustning ska informationsansvar fullgöras av Statens jordbruksverk i fråga om vattenbruksföretag och produktionsplatser för djurhållning.
Förordning (2012:771).
23 § För geografisk fördelning av människor, med befolkningskaraktäristika och sysselsättningsgrader, i rutnät, regioner, administrativa enheter eller andra analysenheter ska informationsansvar fullgöras av Statistiska centralbyrån i fråga om befolkningsstatistik.
Områden med särskild förvaltning, reglering eller begränsning
och enheter för rapportering
24 § För områden och andra geografiska enheter som
används för rapportering, förvaltas eller regleras på
internationell, europeisk, nationell, regional eller lokal
nivå avseende vattenavrinning, kustförvaltning, farleder,
nitratkänslighet, dricksvattentäkt, avfallsdeponering,
avfallsdumpning, buller, gruvprospektering, gruvbrytning
eller annat som har relevans från miljöinformationssynpunkt
ska informationsansvar fullgöras av
a) gränser för områden med fredning av fisk eller förbud mot
fiske samt andra förvaltningsgränser till skydd för
fiskbestånden och miljön,
b) fiskvatten,
c) förvaltningsområden enligt havsmiljöförordningen
(2010:1341) samt till förvaltningsområdena hänförliga
bedömningsområden föreskrivna av Havs- och vattenmyndigheten
med stöd av 20 § havsmiljöförordningen, och
d) sammanställningar av nationellt särskilt värdefulla
limniska områden,
2. länsstyrelsen i fråga om miljöriskområden, musselvatten
och anläggningar för bortskaffande av avfall som omfattas av
ett sådant tillstånd eller sådan tillståndsplikt som avses i
9 kap. miljöbalken,
a) områden som omfattas av naturvårdsavtal där
Naturvårdsverket eller länsstyrelserna är avtalspart för
staten,
b) vattenskyddsområden som omfattas av föreskrifter enligt 7
kap. 22 § miljöbalken,
c) områden som omfattas av ordningsföreskrifter enligt 7 kap.
30 § miljöbalken,
d) områden med förbud mot markavvattning enligt 11 kap. 14 §
miljöbalken och 4 § förordningen (1998:1388) om
vattenverksamheter,
e) områden som är känsliga för övergödning enligt rådets
direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av
avloppsvatten från tätbebyggelse, och
f) zoner och tätbebyggelse för utvärdering och säkerställande
av luftkvalitet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv
2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft
i Europa,
4. Sjöfartsverket i fråga om reglerade farleder till havs och
i större inlandsvatten,
5. Skogsstyrelsen i fråga om naturvårdsavtalsområden där
Skogsstyrelsen är avtalspart,
a) känsliga områden enligt 5 § förordningen (1998:915) om
miljöhänsyn i jordbruket, och
b) restriktionszoner enligt 4, 4 a och 5 §§ epizootilagen
(1999:657), 4 § epizootiförordningen (1999:659), 5 §
zoonoslagen (1999:658), 3 § zoonosförordningen (1999:660), 7
§ lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. samt 6 § 3
förordningen (2006:815) om provtagning på djur, m.m.,
a) områden med tillstånd för prospektering och
gruvbrytning,
b) grundvattenförekomster inom
vattenförvaltningen, och
8. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga
om vattenförekomster och vattendistrikt.
Förordning (2018:2114).
25 § För sårbara områden klassificerade efter atmosfäriska,
hydrologiska, seismiska och vulkaniska fenomen, bränder samt
andra risker som uppstår genom naturens inverkan och som på
ett allvarligt sätt kan påverka samhället ska
informationsansvar fullgöras av
1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i fråga om
översiktlig stabilitetskartering, översvämningskartering och
brandriskvärden för vegetation, och
2. Statens geotekniska institut i fråga om skredrisker vid
vattendrag och områdens sårbarhet för stranderosion.
Förordning (2016:1192).
26 § För fysikaliska förhållanden i atmosfären ska informationsansvar fullgöras av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga om atmosfäriska modeller.
27 § För nederbörd, temperatur, vindhastighet, vindriktning
och andra meteorologiska förhållanden samt vattenföring och
andra hydrologiska förhållanden ska informationsansvar
fullgöras av
1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga
om meteorologiska och hydrologiska förhållanden, och
2. Statens energimyndighet i fråga om vindförhållanden.
Förordning (2016:1192).
27 a § I fråga om strömmar, salthalt, våghöjd och andra
fysikaliska egenskaper i havsvatten ska informationsansvar
fullgöras av
1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga
om strömmar, salthalt, vågor, havstemperatur och andra
fysikaliska egenskaper i havsvatten, och
2. Sjöfartsverket i fråga om fysikaliska egenskaper i
havsvatten som registreras av de väderstationer som ingår i
Sjöfartsverkets nät av mätstationer. Förordning (2016:1192).
28 § I fråga om områden och delområden i hav och saltsjöar
indelade utifrån områdenas fysikaliska eller kemiska
egenskaper ska informationsansvar fullgöras av
1. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i fråga
om havsisutbredning och algutbredning, och
2. Sveriges geologiska undersökning i fråga om
havsbottenyttäcke. Förordning (2016:1192).
29 § För områden som har relativt homogena ekologiska
förhållanden med likartade egenskaper (biogeografiska
regioner) ska informationsansvar fullgöras av
1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om limnisk
ekoregionindelning,
2. Naturvårdsverket i fråga om naturgeografiska regioner och
myrregionindelning, och
3. Skogsstyrelsen i fråga om skoglig regionindelning.
Förordning (2016:1192).
30 § För geografiska områden som kännetecknas av särskilda
ekologiska förhållanden, processer, strukturer och
livsstödjande funktioner och som är fysiska livsmiljöer för
organismer som lever där ska informationsansvar fullgöras
av
1. Naturvårdsverket i fråga om nationella inventeringar
av våtmarker, naturtyper i och utanför skyddade områden samt
naturtyper i särskilt utpekade skyddsvärda områden,
2. Skogsstyrelsen i fråga om nationella inventeringar av
skogsbiotoper med höga naturvärden, och
3. Statens jordbruksverk i fråga om den nationella
inventeringen av ängs- och betesmark. Förordning (2016:1192).
31 § För geografisk fördelning i rutnät, regioner, administrativa enheter eller andra analytiska enheter av djur-
och växtarters förekomst ska informationsansvar fullgöras av
1. Havs- och vattenmyndigheten i fråga om nationella sammanställningar av fiskförekomster, och
2. Naturvårdsverket i fråga om nationella sammanställningar av artförekomster. Förordning (2012:771).
32 § För energiresurser, med förekommande djup- eller
höjdinformation om resursens omfattning, ska
informationsansvar fullgöras av Sveriges geologiska
undersökning i fråga om fyndigheter av olja, naturgas, kol
och energitorv samt förutsättningar för geotermi.
Förordning (2016:1192).
33 § För malm, industrimineraler och andra mineralfyndigheter, med förekommande djup- eller höjdinformation om resursens omfattning, ska informationsansvar fullgöras av Sveriges geologiska undersökning i fråga om berggrundsgeologi, grus, krossberg, mineral och bergartsresurser.
4 kap. Informationsansvarets innebörd
1 § Den som har informationsansvar enligt denna förordning ska se till att den information, de informationshanteringstjänster och de metadata som omfattas av informationsansvaret finns tillgängliga och är användbara i det sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation. Informationsansvaret ska fullgöras enligt detta kapitel.
2 § Tillgängliggörandet ska ske elektroniskt via Internet genom
1. att anpassa den geografiska miljöinformationen till kraven i de genomförandebestämmelser som avses i 3 §, eller
2. de omvandlingstjänster som avses i 4 § 4.
3 § Ytterligare bestämmelser om den information enligt 3 kap.
som ska tillgängliggöras och om dess användbarhet i det sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation finns i kommissionens förordning (EU) nr 1089/2010 av den 23 november 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster. Förordning (2012:771).
4 § Det ska finnas informationshanteringstjänster som gör det
möjligt att
1. söka efter geografisk miljöinformation och att söka efter
andra informationshanteringstjänster med utgångspunkt i
innehållet i motsvarande metadata samt att visa innehållet i
metadata (söktjänster),
2. se geografisk miljöinformation och, i fråga om sådan
information som presenteras i form av kartor eller liknande,
navigera i den, zooma in och ut i den, panorera i den och att
se på den genom att lägga olika informationslager på varandra
och var för sig samt att hitta förklarande information och
det relevanta innehållet i de metadata som rör informationen
(visningstjänster),
3. ladda ned och, om det är lämpligt, få direkt åtkomst till
kopior av geografisk miljöinformation eller delar av den
(nedladdningstjänster),
4. omvandla geografisk miljöinformation så att den utan
regelbundet återkommande manuella åtgärder blir användbar i
det sammanhängande systemet (omvandlingstjänster), och
5. komma i kontakt med andra informationshanteringstjänster
och e-handelstjänster så att man kan använda dem
(förbindelsetjänster). Förordning (2016:1192).
5 § Söktjänster enligt 4 § 1 ska innebära att man kan söka geografisk miljöinformation med sökkriterier som avser
1. nyckelord,
2. klassificering av geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster,
3. informationens kvalitet och validitet,
4. uppgifter om hur den geografiska miljöinformationen uppfyller sådana bestämmelser som avses i 3 §,
5. geografiskt läge,
6. de villkor som gäller för att få tillgång till och använda geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster,
7. vem eller vilka som är informationsansvariga, och
8. vem eller vilka som upprättar, förvaltar, underhåller eller distribuerar geografisk miljöinformation eller informationshanteringstjänster.
6 § Omvandlingstjänster enligt 4 § 4 ska kunna kombineras med de övriga informationshanteringstjänsterna på ett sätt som är förenligt med sådana bestämmelser som avses i 3 §.
7 § Ytterligare bestämmelser om
informationshanteringstjänster finns i
1. kommissionens förordning (EG) nr 976/2009 av den 19
oktober 2009 om genomförande av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2007/2/EG med avseende på nättjänster, och
2. kommissionens förordning (EU) nr 1089/2010 av den 23
november 2010 om genomförande av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för
rumsliga datamängder och datatjänster.
För den information som anges i 3 kap. 14-33 §§ behöver
söktjänster, visningstjänster, nedladdningstjänster och
omvandlingstjänster inte finnas förrän metadata för
informationen har tagits fram. Förordning (2016:1192).
8 § Förbindelsetjänster behöver finnas tillgängliga enligt 1-6 §§ först vid den tidpunkt och på det sätt som följer av sådana bestämmelser om förbindelsetjänster som meddelas av Europeiska kommissionen enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG. Förordning (2012:771).
9 § Metadata för viss geografisk miljöinformation eller en viss informationshanteringstjänst ska innehålla uppgifter om
1. hur informationen uppfyller sådana bestämmelser som avses i 3 §,
2. de avgifter och andra villkor som gäller för att få tillgång till och använda informationen eller informationshanteringstjänsten,
3. informationens kvalitet och validitet,
4. vem eller vilka som är informationsansvariga,
5. vem eller vilka som upprättar, förvaltar, underhåller eller distribuerar informationen eller informationshanteringstjänsten,
6. begränsningar för allmänhetens möjligheter att via informationshanteringstjänster få tillgång till informationen eller informationshanteringstjänsten, i den mån sådana begränsningar finns, och
7. skälen för de begränsningar som avses i 6.
Metadata ska vara fullständiga och aktuella samt hålla en så hög kvalitet att de gör det möjligt att finna, inventera och utnyttja informationen eller informationshanteringstjänsten.
10 § Ytterligare bestämmelser om metadata finns i kommissionens förordning (EG) nr 1205/2008 av den 3 december 2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG om metadata.
11 § Söktjänsterna ska tillhandahållas utan avgift.
12 § Visningstjänster enligt 4 § 2 ska tillhandahållas utan avgift. En sådan visningstjänst får dock tillhandahållas mot en avgift, om tjänsten avser stora volymer av geografisk miljöinformation som uppdateras ofta och en avgift behövs för att täcka de kostnader som uppdatering och annat underhåll av informationen medför.
13 § En nedladdningstjänst eller förbindelsetjänst får tillhandahållas mot en avgift endast om kostnaden för tjänsten och den information som förmedlas genom tjänsten inte täcks på annat sätt.
14 § Om en myndighet får ta ut avgifter från myndigheter för
tjänster som avses i 4 § eller för geografisk
miljöinformation, får avgifterna inte överstiga kostnaderna
för att reproducera, tillhandahålla och sprida informationen
respektive kostnaderna för tjänsterna, om inte annat följer av
andra stycket.
Om en myndighet är skyldig att ta ut sådana avgifter som avses
i första stycket för att täcka en väsentlig del av kostnaderna
för en verksamhet, får de samlade intäkterna inte överstiga
kostnaderna för att samla in, framställa, reproducera och
sprida informationen respektive kostnaderna för tjänsterna
samt en rimlig avkastning på investeringar.
Första och andra styckena gäller inte i fråga om avgifter som
tas ut från en myndighet för information som den myndigheten
ska använda i en konkurrensutsatt verksamhet som avser
tillhandahållande av data. Bestämmelser om sådana avgifter och
om avgifter som tas ut från enskilda finns i 4 kap. lagen
(2022:818) om den offentliga sektorns tillgängliggörande av
data. Förordning (2022:822).
15 § Den som är informationsansvarig och tar ut en avgift för tillhandahållandet av en visningstjänst, nedladdningstjänst eller förbindelsetjänst ska se till att det finns en e-
handelstjänst.
16 § Trots 11-13 §§ får
1. geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster som görs tillgängliga genom en visningstjänst vara utformade på ett sätt som hindrar vidareutnyttjande för kommersiella ändamål, och
2. ett tillhandahållande av geografisk miljöinformation eller en informationshanteringstjänst förenas med villkor om friskrivning och licensavtal om hur informationen eller informationshanteringstjänsten får användas.
17 § Lantmäteriet får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av 1-6 och 9 §§ samt förordning (EG) nr 976/2009 och förordning (EG) nr 1205/2008.
5 kap. Samarbete
1 § De som är informationsansvariga enligt denna förordning ska samarbeta genom att ge varandra tillgång till geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster så att informationen och tjänsterna kan användas när offentliga uppgifter som kan påverka miljön utförs. Ett sådant samarbete ska också ske med
1. dem som är informationsansvariga enligt motsvarande bestämmelser i andra länder i Europeiska unionen,
2. Europeiska unionens institutioner samt organ som har inrättats genom internationella avtal där Europeiska gemenskapen och Europeiska unionens medlemsstater är parter, och
3. myndigheter, kommuner och enskilda organ inom Europeiska unionen som utan att vara informationsansvariga fullgör offentliga uppgifter som kan påverka miljön.
Om samarbetet inte kan ske i det sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation ska det ordnas genom avtal eller andra informationshanteringstjänster än de som ingår i det sammanhängande systemet.
2 § För samarbetet enligt 1 § får de som har informationsansvar enligt denna förordning ta ut avgifter och ställa upp andra villkor för tillgången till och användningen av geografisk miljöinformation och informationshanteringstjänster. Avgifterna och villkoren ska vara förenliga med 4 kap. 11, 12 och 16 §§.
3 § Avgifter som tas ut med stöd av 2 §
1. får endast avse kostnader som inte täcks på annat sätt,
2. ska vara förenliga med syftet att underlätta ordnandet och upprätthållandet av det sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation, och
3. får inte vara högre än vad som behövs för att det samlade avgiftsuttaget ska täcka kostnaderna för uppbyggnad, drift, uppdatering och utveckling av tjänsterna och den information som förmedlas genom tjänsterna samt för att fortlöpande kunna tillhandahålla informationen och tjänsterna.
4 § Avgifter enligt 2 § får inte tas ut för att fullgöra en skyldighet att rapportera till någon av Europeiska unionens institutioner.
5 § De som har informationsansvar enligt denna förordning får ingå avtal med dem som är samarbetsparter enligt 1 § om de närmare formerna och villkoren för samarbetet.
Lantmäteriet får ingå sådana samarbetsavtal även i frågor som avser någon annan informationsansvarigs samarbete, om Lantmäteriet och den informationsansvarige är överens om det.
6 § Bestämmelser om samarbetet med Europeiska unionens institutioner och med organ som har inrättats genom internationella avtal där Europeiska gemenskapen och Europeiska unionens medlemsstater är parter finns i kommissionens förordning (EU) nr 268/2010 av den 29 mars 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG vad avser tillgången för gemenskapens institutioner och organ till medlemsstaternas rumsliga datamängder och datatjänster på harmoniserade villkor.
6 kap. Frivillig medverkan
1 § Den som inte är informationsansvarig enligt denna förordning får efter ansökan frivilligt medverka i det sammanhängande systemet för geografisk miljöinformation genom att göra information och informationshanteringstjänster tillgängliga i systemet, om medverkan
1. avser geografisk miljöinformation,
2. innebär att metadata tillhandahålls som uppfyller kraven i 4 kap. 9 § och förordning (EG) nr 1205/2008,
3. informationen och informationshanteringstjänsterna är användbara i systemet, och
4. innebär att den medverkande uppfyller de skyldigheter i övrigt som gäller för informationsansvariga.
2 § Frågor om frivillig medverkan enligt 1 § prövas av Lantmäteriet.
2010:1770
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.
2. Rapportering enligt 2 kap. 5 § ska första gången göras senast den 15 maj 2013.
3. För den information som anges i 3 kap. 14-33 §§ och anslutande informationshanteringstjänster behöver metadata trots 4 kap. 1 § finnas först den 3 december 2013.
4. Information behöver göras tillgänglig enligt 4 kap. 1 och 2 §§ först vid den tidpunkt som inträffar
a) två år efter att de bestämmelser som avses i 4 kap. 3 § har antagits, om informationen har genomgått en omfattande omstrukturering eller nyinsamlats efter denna förordnings ikraftträdande, eller
b) sju år efter att de bestämmelser som avses i 4 kap. 3 § har antagits, om informationen inte omfattas av a.
2016:1192
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2017.
2. För den information som anges i denna förordning behöver
metadata trots 4 kap. 1 § finnas först 1 juni 2017.
3. För de informationshanteringstjänster som anges i denna
förordning behöver metadata trots 4 kap. 1 § finnas först 1
oktober 2017.
4. Det som sägs i 2 och 3 gäller dock endast om informationen
inte omfattades av förordningen (2010:1770) om geografisk
miljöinformation före ikraftträdandet av denna förordning.