1 kap. Inledande bestämmelser
1 § I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till patientsäkerhetslagen (2010:659). I förordningen finns bestämmelser om
- anmälan av verksamhet m.m. (2 kap.),
- legitimation m.m. (3 kap.),
- specialistkompetens (4 kap.),
- yrkeskvalifikationer förvärvade i en stat inom EES eller i Schweiz, (5 kap.),
- utbildning från tredjeland (6 kap.),
- skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal (7 kap.), och
- avgifter och överklagande m.m. (8 kap.).
2 § De ord och benämningar som används i förordningen har samma betydelse som i patientsäkerhetslagen (2010:659).
2 kap. Anmälan av verksamhet m.m.
1 § En anmälan enligt 2 kap. 1 § patientsäkerhetslagen
(2010:659) ska innehålla uppgifter om
1. verksamhetens inriktning,
2. var verksamheten ska bedrivas,
3. vem som är verksamhetschef,
4. vem som ansvarar för anmälningsskyldigheten enligt 3 kap.
5-7 §§ patientsäkerhetslagen,
5. verksamhet enligt 7 kap. 2 § patientsäkerhetslagen som anlitas eller avses anlitas, och
6. den patientförsäkring som tecknats för verksamheten.
När det gäller sjukvårdsinrättningar och enheter som avses i 7 kap. 7 § patientsäkerhetslagen, ska anmälan även innehålla uppgifter om
1. chefsöverläkare och säkerhetsansvarig, samt
2. säkerhetsanpassning och säkerhetsklassificering.
2 § Inspektionen för vård och omsorg får meddela ytterligare föreskrifter om hur anmälningsskyldigheten enligt 2 kap. 1 och 2 §§ patientsäkerhetslagen (2010:659) ska fullgöras.
Förordning (2013:194).
3 § Register enligt 2 kap. 4 § patientsäkerhetslagen
(2010:659) får innehålla uppgifter om
1. namn eller företagsnamn och personnummer eller
organisationsnummer för den som bedriver verksamheten,
2. var verksamheten bedrivs,
3. verksamhetens inriktning,
4. verksamhetens omfattning,
5. antalet yrkesutövare och deras yrkestitlar,
6. verksamhetschefens namn, adress och telefonnummer,
7. den patientförsäkring som tecknats för verksamheten,
8. datum för inspektion av verksamheten,
9. datum för Inspektionen för vård och omsorgs beslut i fråga
om verksamheten, och
10. datum för anmälan enligt 3 kap. 5 eller 6 §
patientsäkerhetslagen.
Register enligt 2 kap. 4 § andra stycket
patientsäkerhetslagen får även innehålla uppgifter om
1. chefsöverläkarens och den säkerhetsansvariges namn, adress
och telefonnummer, samt
2. säkerhetsanpassning och säkerhetsklassificering.
Registren får inte innehålla uppgifter om enskilda
patienter. Förordning (2018:1838).
4 § Uppgifter enligt 3 § första stycket 8-10 ska gallras fem år efter det att uppgifterna har förts in i registret eller när anmälan görs om att verksamheten har lagts ned. Övriga uppgifter ska gallras när nya uppgifter förs in eller när anmälan görs om att verksamheten har lagts ned.
3 kap. Legitimation m.m.
1 § Vid ansökan om legitimation som audionom ska en examen från äldre audionom- eller hörselvårdsassistentutbildningar anses likvärdig med en audionomexamen.
Förordning (2013:618).
2 § Vid ansökan om legitimation som biomedicinsk analytiker ska en examen från äldre utbildningar till preparatris, laboratris, laborant- eller laboratorieassistent eller biomedicinsk analytiker anses likvärdig med en biomedicinsk analytikerexamen. Förordning (2013:618).
3 § Vid ansökan om legitimation som dietist ska en examen från äldre dietassistent-, dietetik- eller dietistutbildningar, tillsammans med verksamhet som dietist i minst fem år, anses likvärdig med en dietistexamen.
Förordning (2013:618).
4 § För legitimation som kiropraktor krävs fullgjord
utbildning som kiropraktor som avslutats efter utgången av år
1994 och som omfattar minst fyra års studier på heltid.
Studierna ska ge grundläggande teoretiska och kliniska
kunskaper i medicinska ämnen med särskild inriktning på
manuell medicin. Utbildningen ska avslutas med ett
examensarbete.
Praktisk tjänstgöring som kiropraktor enligt 4 kap. 1 §
patientsäkerhetslagen (2010:659) ska fullgöras under en tid
som motsvarar minst ett års heltidstjänstgöring efter
avslutad utbildning. Tjänstgöringen ska fullgöras under
handledning.
Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
utbildning och sådan praktisk tjänstgöring för kiropraktorer
som avses i denna paragraf. Förordning (2016:161).
5 § Praktisk tjänstgöring som läkare enligt 4 kap. 1 §
patientsäkerhetslagen (2010:659) (allmäntjänstgöring) ska
fullgöras under en tid som motsvarar minst ett år och sex
månaders heltidstjänstgöring efter avlagd läkarexamen,
fördelade enligt följande.
1. Nio månader inom dels invärtesmedicinska specialiteter och
barn- och ungdomsmedicin, dels kirurgiska specialiteter, med
en minimitid inom var och en av de båda grupperna om tre
månader,
2. tre månader inom psykiatri eller barn- och
ungdomspsykiatri, och
3. sex månader inom allmänmedicin.
Allmäntjänstgöring ska fullgöras under handledning genom
anställning som läkare för allmäntjänstgöring
(blockförordnande). Om det finns synnerliga skäl, får
Socialstyrelsen medge undantag från kravet på att
tjänstgöringen ska fullgöras genom ett blockförordnande. För
yrkespraktik som ska erkännas enligt 18 § lagen (2016:145) om
erkännande av yrkeskvalifikationer gäller särskilda
bestämmelser.
Allmäntjänstgöringen ska avslutas med ett kunskapsprov som
anordnas av de universitet som har tillstånd att utfärda
läkarexamen. Kunskapsprovet ska avse måluppfyllelsen för
allmäntjänstgöringen i dess helhet.
Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
allmäntjänstgöring enligt denna paragraf, dock inte om
kunskapsprov. Förordning (2016:161).
6 § Bestämmelserna om praktisk tjänstgöring som krav för
läkarlegitimation i 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen
(2010:659) (allmäntjänstgöring) i lydelsen före den 1 juli
2021 gäller fortfarande för den som har
1. avlagt läkarexamen enligt bilaga 2 till
högskoleförordningen (1993:100) i lydelsen före den 1 juli
2019, eller
2. fått beslut från Socialstyrelsen om att fullgöra
allmäntjänstgöring som krav för läkarlegitimation.
Förordning (2020:1098).
7 § För legitimation som naprapat krävs fullgjord utbildning
som naprapat som omfattar minst fyra års studier på heltid.
Studierna ska ge grundläggande teoretiska och kliniska
kunskaper i medicinska ämnen med särskild inriktning på
manuell medicin. Utbildningen ska avslutas med ett
examensarbete.
Praktisk tjänstgöring som naprapat enligt 4 kap. 1 §
patientsäkerhetslagen (2010:659) ska fullgöras under en tid
som motsvarar minst ett års heltidstjänstgöring efter
avslutad utbildning. Tjänstgöringen ska fullgöras under
handledning.
Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
utbildning och sådan praktisk tjänstgöring för naprapater som
avses i denna paragraf. Förordning (2016:161).
8 § Vid ansökan om legitimation som ortopedingenjör ska följande anses likvärdigt med en ortopedingenjörsexamen:
1. en examen från äldre högre ortopedteknisk utbildning eller ortopedingenjörsutbildning, eller
2. fullgjord utbildning vid Handikappinstitutet samt yrkesverksamhet i minst tio år med huvudsaklig inriktning på patientundersökningar i hälso- och sjukvården.
Förordning (2013:618).
9 § Praktisk tjänstgöring som psykolog enligt 4 kap. 1 §
patientsäkerhetslagen (2010:659) ska fullgöras under en tid
som motsvarar minst ett års heltidstjänstgöring efter avlagd
psykologexamen. Tjänstgöringen ska fördelas på
verksamhetsområden.
Tjänstgöringen ska fullgöras under handledning av en
legitimerad psykolog inom offentlig verksamhet eller i privat
verksamhet som har godkänts för sådan tjänstgöring av
Socialstyrelsen. För yrkespraktik som ska erkännas enligt 18 §
lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer gäller
särskilda bestämmelser.
Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om
verksamhetsområden enligt första stycket och ytterligare
föreskrifter om sådan praktisk tjänstgöring för psykologer
som avses i denna paragraf. Förordning (2016:161).
10 § Den som har meddelats legitimation som sjuksköterska med inriktning mot diagnostisk radiologi enligt äldre bestämmelser jämställs med legitimerad röntgensjuksköterska. Detsamma gäller legitimerad sjuksköterska som har fullgjort vidareutbildning i diagnostisk radiologi.
11 § Sådant särskilt förordnande att utöva yrke som avses i 4 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659) får inte meddelas om den som ansökan avser har fått sin legitimation återkallad eller har fått avslag på sin ansökan om legitimation enligt 4 kap. 1 § andra stycket samma lag.
12 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om att en region
eller en kommun som inte ingår i en region i vissa fall får
besluta om särskilt förordnande att utöva yrke inom hälso- och
sjukvården, dock inte i fall som avses i 11 §.
Socialstyrelsen prövar frågor om särskilt förordnande för
personal som har begått brott som avses i 16 c § förordningen
(1999:1134) om belastningsregister. Förordning (2020:41).
13 § Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
sådana särskilda förordnanden som avses i 4 kap. 4 §
patientsäkerhetslagen (2010:659). Förordning (2017:381).
14 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om
1. krav på godkända betyg i ämnen eller kurser i
a) en sådan utbildning med inriktning mot vård och omsorg från
gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning som avses i
4 kap. 5 a § andra stycket 1 patientsäkerhetslagen (2010:659),
och
b) en utbildning med inriktning mot vård och omsorg från
gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning enligt de
bestämmelser om utbildningsinnehåll som gäller eller har gällt
före den 1 juli 2023, och
2. vad som ska anses utgöra en sådan förvärvad motsvarande
kompetens som avses i 4 kap. 5 a § andra stycket 2
patientsäkerhetslagen. Förordning (2021:781).
4 kap. Specialistkompetens
1 § För att en legitimerad läkare ska uppnå
specialistkompetens ska han eller hon förvärva de kunskaper,
färdigheter och förhållningssätt som föreskrivs för
specialistkompetensen genom att genomgå specialiserings-
tjänstgöring under minst fem år och sex månader.
Specialiseringstjänstgöringen ska fullgöras genom tjänstgöring
som läkare under handledning och genom deltagande i
kompletterande utbildning. Specialiseringstjänstgöringen ska
inledas med bastjänstgöring under minst sex månader.
Bastjänstgöring ska endast behöva genomföras en gång och
behöver inte upprepas vid ytterligare specialisering.
I specialiseringstjänstgöringen får meriter från utbildning
som ligger till grund för en tidigare specialistkompetens
eller från utbildning på forskarnivå tillgodoräknas. I
bastjänstgöringen får även meriter från annan relevant
utbildning och andra relevanta kunskaper och färdigheter
tillgodoräknas. Förordning (2020:1098).
1 a § Socialstyrelsen utfärdar intyg om godkänd
bastjänstgöring.
Socialstyrelsen får ta ut avgift enligt denna förordning för
att utfärda intyg om godkänd bastjänstgöring.
Förordning (2021:449).
2 § För att en legitimerad tandläkare ska uppnå specialistkompetens ska han eller hon utöva allmän tandläkarpraktik under minst två år efter att ha fått legitimation som tandläkare. Den legitimerade ska därefter förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivs för specialistkompetensen genom att genomgå specialiseringstjänstgöring under minst tre år.
Specialiseringstjänstgöringen ska fullgöras genom tjänstgöring som tandläkare under handledning och genom deltagande i kompletterande utbildning. Meriter från utbildning på forskarnivå får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen. Förordning (2014:395).
3 § Om det finns särskilda skäl, får Socialstyrelsen meddela bevis om specialistkompetens till en legitimerad läkare eller en legitimerad tandläkare trots att hans eller hennes utbildning inte uppfyller kraven i 1 respektive 2 § eller i föreskrifter meddelade med stöd av 5 §.
4 § För att en legitimerad sjuksköterska ska ha rätt att kalla sig specialistsjuksköterska ska han eller hon vid ett universitet eller en högskola med statlig huvudman eller vid en enskild utbildningsanordnare som i enlighet med lagen
(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina eller motsvarande äldre bestämmelser har eller vid utfärdandet hade tillstånd att utfärda aktuell examen, ha
1. avlagt specialistsjuksköterskeexamen, eller
2. fullgjort en äldre vidareutbildning eller direktspecialisering som
a) avser motsvarande specialområde, och
b) i förekommande fall har motsvarande inriktning som avses i högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2013:618).
5 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om
1. indelning och benämning av de specialiteter där
specialistkompetens enligt 1 eller 2 § kan uppnås,
2. tillgodoräknande av meriter från utbildning enligt 1 och
2 §§,
3. vilka kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som ska
gälla för varje specialistkompetens enligt 1 och 2 §§
(målbeskrivningar),
4. vilka övriga krav som ska gälla för bevis om
specialistkompetens enligt 1 eller 2 §,
5. vilka övriga krav som ska gälla för vidareutbildning för
specialistkompetens enligt 1 och 2 §§, och
6. tillhandahållande och fördelning av platser till de
specialistkompetenskurser som ingår i läkares
vidareutbildning och som anordnas med statliga medel.
Förordning (2017:94).
5 kap. Yrkeskvalifikationer förvärvade i en stat inom EES eller i Schweiz
1 § Bestämmelser om tillfällig yrkesutövning och erkännande
av yrkeskvalifikationer som har förvärvats eller erkänts i en
annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
eller i Schweiz finns i lagen (2016:145) om erkännande av
yrkeskvalifikationer och i de föreskrifter som meddelas i
anslutning till den lagen.
Härutöver ska bestämmelserna i detta kapitel gälla i fråga om
de hälso- och sjukvårdsyrken för vilka Socialstyrelsen är
behörig myndighet enligt förordningen (2016:157) om
erkännande av yrkeskvalifikationer. Förordning (2016:161).
2 § En yrkesutövare som för första gången avser att
tillfälligt utöva ett yrke i Sverige, ska skriftligen
underrätta Socialstyrelsen om detta (förhandsunderrättelse).
Underrättelsen ska förnyas årligen, om yrkesutövaren avser att
fortsättningsvis tillfälligt utöva yrket i Sverige. Om de
faktiska omständigheter som avses i de handlingar som bifogats
en tidigare underrättelse ändras, ska yrkesutövaren ge in
kompletterande aktuella handlingar.
En underrättelse som gäller ett yrke enligt 4 kap. 1 §
patientsäkerhetslagen (2010:659) ska även anses innefatta en
ansökan om tidsbegränsad legitimation och, i förekommande
fall, tidsbegränsat bevis om specialistkompetens
(tidsbegränsade behörighetsbevis). Giltighetstiden för ett
sådant bevis får bestämmas till högst ett år.
Förordning (2023:193).
3 § Om yrkesutövarens yrkeskvalifikationer uppfyller kraven
för automatiskt erkännande, ska innehav av ett sådant
europeiskt yrkeskort som avses i 5 § 9 lagen (2016:145) om
erkännande av yrkeskvalifikationer och som gäller
yrkesutövning i Sverige i tillämpliga fall anses utgöra en
underrättelse enligt 2 §. Underrättelsen behöver inte förnyas
enligt vad som anges i 2 § andra stycket under de påföljande
18 månaderna. Giltighetstiden för behörighetsbeviset får i
dessa fall bestämmas till högst 18 månader.
Förordning (2016:161).
4 § En yrkesutövare vars yrkeskvalifikationer som apotekare,
barnmorska, läkare, specialistläkare, sjuksköterska med
ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare eller
specialisttandläkare uppfyller kraven för automatiskt
erkännande ska, efter att ha lämnat en fullständig
förhandsunderrättelse och utan ytterligare prövning, utan
dröjsmål få ett tidsbegränsat behörighetsbevis för yrket.
Förordning (2016:161).
5 § I andra fall än som avses i 4 § får Socialstyrelsen med
anledning av en förhandsunderrättelse kontrollera
yrkesutövarens yrkeskvalifikationer innan han eller hon första
gången börjar utöva yrket i Sverige. En sådan förhandskontroll
får göras endast om syftet med kontrollen är att undvika att
patienternas hälsa skadas allvarligt till följd av bristande
yrkeskvalifikationer hos yrkesutövaren och om kontrollen inte
går utöver vad som är nödvändigt för syftet.
Första stycket gäller inte om förhandsunderrättelsen avser
tillfällig yrkesutövning som undersköterska.
Förordning (2023:193).
6 § Socialstyrelsen ska i ärenden enligt 5 § första stycket
1. utan föregående kontroll av yrkeskvalifikationerna meddela
ett tidsbegränsat behörighetsbevis, eller
2. efter att ha kontrollerat yrkeskvalifikationerna
a) besluta att yrkesutövaren behöver genomgå ett
lämplighetsprov, eller
b) meddela ett tidsbegränsat behörighetsbevis.
Förordning (2023:193).
7 § Ett beslut enligt 6 § ska meddelas inom en månad från det
att Socialstyrelsen har tagit emot en fullständig
förhandsunderrättelse.
Om tidsfristen i första stycket inte kan hållas, ska
myndigheten inom samma tidsfrist informera yrkesutövaren om
orsaken till förseningen. Orsaken till förseningen ska
åtgärdas under påföljande månad. Ett beslut enligt 6 § ska
meddelas inom två månader från det att orsaken till
förseningen har åtgärdats. Förordning (2016:161).
8 § Socialstyrelsen ska besluta om huruvida ett tidsbegränsat
behörighetsbevis ska meddelas inom en månad från det att ett
beslut om lämplighetsprov har fattats. Förordning (2016:161).
9 § Om Socialstyrelsen inte fattar beslut inom de tidsfrister
som anges i 7 §, ska ansökan om tidsbegränsat
behörighetsbevis anses beviljad. Förordning (2016:161).
10 § En yrkesutövare med tidsbegränsat behörighetsbevis ska
använda en i 4 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659)
angiven yrkestitel och, i förekommande fall, en sådan
specialisttitel som avses i 8 § samma kapitel, om
1. yrkesutövaren utövar yrke som apotekare, barnmorska,
läkare, specialistläkare, sjuksköterska med ansvar för allmän
hälso- och sjukvård, tandläkare eller specialisttandläkare
och yrkeskvalifikationerna uppfyller kraven för automatiskt
erkännande, eller
2. yrkeskvalifikationerna har förhandskontrollerats enligt
5 §.
Yrkestiteln får kombineras med uppgift om att yrkesutövaren
har ett tidsbegränsat behörighetsbevis för yrket.
Bestämmelser om användning av yrkestitel vid tillfällig
yrkesutövning i övriga fall finns i 2 kap. 1 § förordningen
(2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer.
Förordning (2016:161).
11 § Vid förhandskontroll gäller även bestämmelserna om
partiellt tillträde i 3 kap. 8 och 9 §§ förordningen
(2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer.
Förordning (2016:161).
12 § Socialstyrelsen ska, efter ansökan av den som vill
etablera sig i Sverige, pröva yrkeskvalifikationerna och
övriga förutsättningar för att få
1. legitimation,
2. bevis om specialistkompetens,
3. bevis om rätt att kalla sig specialistsjuksköterska, eller
4. bevis om rätt att använda yrkestiteln undersköterska.
Förordning (2023:193).
13 § Bestämmelser om erkännande av yrkeskvalifikationer
enligt den generella ordningen finns i 9-11 §§ lagen
(2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer och i de
föreskrifter som meddelas i anslutning till den lagen.
Förordning (2016:161).
14 § Yrkeskvalifikationer som har förvärvats i en annan stat
inom EES eller i Schweiz och som ger rätt att i denna stat
utöva yrkesverksamhet som apotekare, barnmorska, läkare,
specialistläkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso-
och sjukvård, tandläkare eller specialisttandläkare, ska
erkännas automatiskt i de fall som anges i föreskrifter
meddelade av Socialstyrelsen. Förordning (2016:161).
15 § Om Socialstyrelsen har erkänt en yrkesutövares
yrkeskvalifikationer, får myndigheten besluta att kontrollera
yrkesutövarens språkkunskaper.
Legitimation eller bevis om rätt att använda yrkestiteln
undersköterska får inte meddelas om yrkesutövaren inte har för
yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska
språket. Förordning (2023:193).
16 § Legitimation får inte meddelas om förhållandena är
sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt
bestämmelserna i 8 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) om
yrkesutövaren hade varit legitimerad. Förordning (2016:161).
17 § För att få ett bevis om specialistkompetens krävs att
yrkesutövaren har en svensk legitimation som läkare eller
tandläkare. Legitimationen får inte vara tidsbegränsad. Bevis
om specialistkompetens får endast utfärdas för specialiteter
som anges i föreskrifter meddelade av Socialstyrelsen.
För att få kalla sig specialistsjuksköterska krävs att
yrkesutövaren har en svensk legitimation som sjuksköterska.
Legitimationen får inte vara tidsbegränsad. Bevis om rätt att
kalla sig specialistsjuksköterska får endast utfärdas för
inriktningar som avses i högskoleförordningen (1993:100).
Förordning (2016:161).
18 § Socialstyrelsen ska se till att sökande enligt 2 och 12 §§
får de upplysningar om svenska författningar som är
nödvändiga för att utöva yrket.
Socialstyrelsen ska även i övrigt på förfrågan från en
yrkesutövare i ett EES-land eller i Schweiz som har för
avsikt att utöva yrket i Sverige lämna upplysningar om vad
som gäller i fråga om självständig yrkesverksamhet inom
hälso- och sjukvården i Sverige. Förordning (2016:161).
19 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om
1. vilka handlingar som ska bifogas en underrättelse enligt
2 §,
2. förhandskontroll enligt 5 § och lämplighetsprov inom ramen
för en förhandskontroll enligt 6 §,
3. i vilka fall yrkeskvalifikationer ska erkännas
automatiskt,
4. krav på och kontroll av språkkunskaper enligt 15 §, och
5. förutsättningar för erkännande av yrkespraktik enligt 18 §
lagen (2016:145) om erkännande av yrkeskvalifikationer.
Förordning (2016:161).
20 § Har upphävts genom förordning (2016:161).
21 § Har upphävts genom förordning (2016:161).
22 § Har upphävts genom förordning (2016:161).
23 § Har upphävts genom förordning (2020:23).
6 kap. Utbildning från tredjeland
1 § Den som har genomgått någon annan utbildning utomlands än
som avses i 5 kap. ska efter ansökan få behörighetsbevis för
ett yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården, detaljhandeln
med läkemedel eller verksamhet enligt socialtjänstlagen
(2001:453) eller lagen (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade för vilket det finns bestämmelser om
legitimation eller annan behörighet i Sverige, om han eller
hon
1. har genomgått den kompletterande utbildning och fullgjort
den praktiska tjänstgöring som behövs för att kunskaperna och
färdigheterna ska motsvara de svenska kraven,
2. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska författningar,
och
3. har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller
norska språket.
Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att
legitimationen skulle ha återkallats enligt bestämmelserna i
8 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) om yrkesutövaren hade
varit legitimerad. Förordning (2023:193).
2 § För att den som har examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola eller motsvarande utbildning för kiropraktor ska uppfylla kraven i 1 § 1 för legitimation som kiropraktor i Sverige ska han eller hon fullgöra praktisk tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård motsvarande minst ett års heltidstjänstgöring.
3 § En sjuksköterska, som har genomgått vidareutbildning i
ett land som inte omfattas av EES-avtalet eller av avtalet
mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater å ena sidan
och Schweiz å andra sidan, ska efter ansökan få bevis om rätt
att kalla sig specialistsjuksköterska i Sverige, om
1. han eller hon har svensk legitimation som sjuksköterska,
och
2. utbildningen till sin längd, nivå och till sitt innehåll
motsvarar specialistsjuksköterskeexamen enligt
högskoleförordningen (1993:100). Förordning (2016:161).
3 a § Trots Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen
ska bestämmelserna om tillfällig yrkesutövning och erkännande
av yrkeskvalifikationer i 9-11 §§ lagen (2016:145) om
erkännande av yrkeskvalifikationer, 5 kap. 2-18 §§ denna
förordning och de föreskrifter som meddelas i anslutning till
de nämnda författningarna tillämpas på motsvarande sätt för
den som har förvärvat yrkeskvalifikationer eller fått dem
erkända i Förenade kungariket, förutsatt att ansökan om
behörighetsbevis har kommit in till Socialstyrelsen före
utträdet. Förordning (2019:113).
3 b § Bestämmelserna om tillfällig yrkesutövning och
erkännande av yrkeskvalifikationer i 9-11 §§ lagen (2016:145)
om erkännande av yrkeskvalifikationer, 5 kap. 2-18 §§ denna
förordning och de föreskrifter som meddelas i anslutning till
de nämnda författningarna ska tillämpas på motsvarande sätt
för den som har genomgått utbildning till sjuksköterska med
ansvar för allmän hälso- och sjukvård i Färöarna eller
Grönland. Förordning (2020:23).
4 § Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om kraven på utbildning, praktisk tjänstgöring, kunskaper i svenska författningar och språkkunskaper för dem som har genomgått sådan utländsk utbildning som avses i 1 §.
7 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal
1 § Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen ska på ett betryggande sätt förvara, hantera och i förekommande fall dela ut läkemedel som han eller hon har hand om.
2 § Har upphävts genom förordning (2017:94).
3 § Har upphävts genom förordning (2017:94).
4 § Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen som behövs till skydd för människors liv, personliga säkerhet eller hälsa.
8 kap. Avgifter och överklagande m.m.
1 § Avgift tas ut för prövning av ansökan enligt
patientsäkerhetslagen (2010:659) eller enligt denna förordning
i de fall som anges i tabellen.
För ansökningsavgiftens storlek m.m. gäller 10-14 §§
avgiftsförordningen (1992:191), varvid följande avgiftsklasser
ska tillämpas:
Ärendeslag Avgiftsklass
Legitimation (ej tidsbegränsad)
Kiropraktor, naprapat, psykolog
eller psykoterapeut 4
Apotekare, arbetsterapeut, audionom,
barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist,
fysioterapeut, hälso- och sjukvårdskurator,
logoped, läkare, optiker, ortopedingenjör,
receptarie, röntgensjuksköterska,
sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist
eller tandläkare 2
Intyg om godkänd bastjänstgöring 3
Bevis om specialistkompetens
(ej tidsbegränsad) 4
Bevis om rätt att kalla sig
specialistsjuksköterska 2
Bevis om rätt att använda yrkestiteln
undersköterska 1
Förordning (2023:193).
2 § Ett beslut av Socialstyrelsen att avslå en ansökan om behörighetsbevis ska innehålla uppgift om i vilka avseenden kompetensen har ansetts otillräcklig.
3 § I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Socialstyrelsens beslut enligt 3 kap. 5 § tredje stycket att
inte medge undantag från kravet att allmäntjänstgöring ska
fullgöras genom ett blockförordnande får dock inte
överklagas. Förordning (2018:1058).
4 § Beslut enligt denna förordning ska gälla omedelbart, om inte annat anges i beslutet.
5 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om
1. vilka moment som ska ingå i vårdgivarens systematiska
patientsäkerhetsarbete enligt 3 kap. patientsäkerhetslagen
(2010:659),
2. hur information ska ges till patienter och deras närstående
enligt 3 kap. 8 § patientsäkerhetslagen,
3. vilka uppgifter som ska ingå i en
patientsäkerhetsberättelse enligt 3 kap. 10 §
patientsäkerhetslagen,
4. vilka åtgärder eller villkor som får ingå i en
prövotidsplan enligt 8 kap. 2 § patientsäkerhetslagen,
5. kompetenskrav för behörighet som kontaktlinsoptiker och för
att optiker ska få rekvirera läkemedel,
6. kompetenskrav för sjuksköterskor för att de ska få
förskriva läkemedel,
7. kompetenskrav för barnmorskor för att de ska få förskriva
läkemedel,
8. behörighet att förskriva sådana förbrukningsartiklar som
avses i 8 kap. 9 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), och
9. den verksamhet som barnmorskor och apotekare ska få
tillträde till och rätt att utöva enligt artikel 42.2
respektive 45.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv
2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av
yrkeskvalifikationer, i lydelsen enligt Europaparlamentets och
rådets direktiv 2013/55/EU.
Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
verkställigheten av patientsäkerhetslagen och föreskrifter om
verkställigheten av denna förordning. När det gäller frågor
som avses i 5 kap. 1 § första stycket meddelar Socialstyrelsen
verkställighetsföreskrifter med stöd av bemyndigandet i
10 kap. 1 § första stycket 4 förordningen (2016:157) om
erkännande av yrkeskvalifikationer. Förordning (2020:868).
6 § Inspektionen för vård och omsorg får meddela föreskrifter om anmälningsförfarandet enligt 3 kap. 5-7 §§ och 6 kap. 11 §
första stycket patientsäkerhetslagen (2010:659).
Förordning (2013:194).
7 § Socialstyrelsen får ha direktåtkomst till uppgifterna i det register som förs enligt 2 kap. 4 § patientsäkerhetslagen
(2010:659) om uppgifterna behövs hos Socialstyrelsen för kunskapsutveckling, statistikframställning, uppföljning, utvärdering eller epidemiologiska studier.
Förordning (2013:194).
8 § Inspektionen för vård och omsorg ska på begäran av
Socialstyrelsen lämna ut uppgifter
1. ur de register som förs enligt 2 kap. 4 §
patientsäkerhetslagen (2010:659) om uppgifterna behövs hos
Socialstyrelsen för kunskapsutveckling,
statistikframställning, uppföljning, utvärdering eller
epidemiologiska studier,
2. som behövs i ett ärende om legitimation, särskilt
förordnande att utöva yrke eller bevis om specialistkompetens
enligt 4 kap. 10 § patientsäkerhetslagen, eller
3. som behövs för att utfärda intyg enligt 7 kap. 8 §
förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer.
Förordning (2016:161).
9 § Socialstyrelsen har rätt att ta del av uppgifterna i det register som förs enligt 2 kap. 4 § patientsäkerhetslagen
(2010:659) vid direktåtkomst enligt 7 §.
Förordning (2013:194).
10 § Socialstyrelsen ska på begäran av Inspektionen för vård och omsorg lämna ut uppgifter i ärenden enligt 4 kap. 10 §
patientsäkerhetslagen (2010:659) om uppgifterna behövs i ett tillsynsärende enligt samma lag. Förordning (2013:194).
2010:1369
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011, då förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska upphöra att gälla.
2. En läkare som har fått legitimation före den 1 juli 2006 har rätt att få bevis om specialistkompetens enligt äldre bestämmelser om ansökan om detta görs senast den 31 december 2013.
3. En läkare som har fått bevis om specialistkompetens före den 1 juli 1979 får tillkännage kompetensen enligt äldre bestämmelser samt använda en äldre beteckning på specialiteten.
4. Bevis om allmänläkar- eller specialistkompetens som utfärdats av Nämnden för läkares vidareutbildning gäller fortfarande.
5. Bevis om allmänläkarkompetens enligt äldre bestämmelser gäller som bevis om specialistkompetens i allmänmedicin.
6. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om ansökningar enligt 7 kap. 12 § i den upphävda förordningen som har kommit in till Socialstyrelsen före den 1 januari 2011.
7. Äldre bestämmelser om allmäntjänstgöring som tandläkare gäller fortfarande för tandläkare med examen enligt äldre bestämmelser i högskoleförordningen (1993:100).
Allmäntjänstgöringen får dock fullgöras även hos en privatpraktiserande tandläkare som Socialstyrelsen har godkänt för sådan tjänstgöring.
8. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om underrättelse till behörig hälso- och sjukvårdsmyndighet om att en yrkesutövare, som har svensk legitimation eller annan behörighet och motsvarande utbildnings-, examens- eller annat behörighetsbevis från ett annat EES-land än Sverige eller från Schweiz, har meddelats disciplinpåföljd med anledning av sin yrkesutövning.
2013:618
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2013.
2. Den som har rätt att kalla sig specialistsjuksköterska enligt 4 kap. 4 § i dess äldre lydelse har även i fortsättningen rätt att göra det.
2013:1154
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2014.
2. För sjukgymnaster gäller 7 kap. 3 § i sin äldre lydelse.
3. Vid ansökan om legitimation som fysioterapeut ska äldre utbildning och utländsk utbildning som tidigare av Socialstyrelsen ansetts uppfylla krav för legitimation som sjukgymnast anses likvärdig med fysioterapeutexamen.
2016:161
1. Denna förordning träder i kraft den 15 april 2016.
2. För ärenden om legitimation eller annat behörighetsbevis
som har inletts hos Socialstyrelsen före ikraftträdandet men
ännu inte har avgjorts gäller inte 5 kap. 15 §. För dessa
ärenden gäller 8 kap. 1 § i den äldre lydelsen.
2020:23
1. Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2020.
2. Den nya bestämmelsen i 6 kap. 3 b § ska dock tillämpas på
ansökningar som kommit in till Socialstyrelsen från och med
den 1 februari 2020.
2020:1098
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2021.
2. Den som har fullgjort praktisk tjänstgöring
(allmäntjänstgöring) i enlighet med de krav som anges i 3 kap.
5 § får även i fortsättningen uppnå specialistkompetens enligt
bestämmelserna i 4 kap. 1 § i den äldre lydelsen.
3. Den som före ikraftträdandet har påbörjat men inte slutfört
specialiseringstjänstgöring får även i fortsättningen uppnå
specialistkompetens enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 § i den
äldre lydelsen.
4. För den som har fullgjort praktisk tjänstgöring
(allmäntjänstgöring) för läkarlegitimation gäller
bestämmelserna om avgifter i 8 kap. 1 § i den äldre lydelsen.