den 1 juni

Fråga

2010/11:568 Sjöfartsstöd

av Anders Karlsson (S)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

För att möjliggöra och skapa rimliga konkurrensvillkor för svensk sjöfart utgår sjöfartsstöd enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd.

Genom en ändring i förordningen om sjöfartsstöd den 1 september 2009 har regeringen beslutat att begränsa stödet till att endast omfatta fartyg som huvudsakligen transporterar gods- och/eller passagerare.

Under det senaste årtiondet har det uppstått ett nytt och växande marknadssegment inom internationell sjöfart. Denna sjöfart bedriver undersökningar av havsbottnar och sysslar med olika infrastrukturprojekt i marina miljöer. Det kan handla om pipelinjeprojekt, kraftkablar eller kommunikationskablar. Ytterligare projekt handlar om havsbaserad vindkraft och vågkraft.

Denna nya sjöfart kombineras med en betydande landorganisation. Den går hand i hand med forskning och utveckling (FoU) och inrymmer högutbildade yrkesgrupper – geologer, oceanografer, marinbiologer med flera – utöver dem som arbetar med fartygens drift och som traditionellt räknas som sjömän.

Ur såväl näringspolitisk som sysselsättningspolitisk synvinkel bör Sverige utforma sitt sjöfartsstöd så att vi inte förlorar denna nya, växande sjöfart till konkurrentländer. Statsrådet måste slå vakt om svensk sjöfart och svenska arbetstillfällen, i synnerhet nya sådana.

Vilka initiativ avser statsrådet att ta i fråga om sjöfartsstödet för att behålla och utvidga svensk sjöfart samt skapa fler arbetstillfällen?