den 19 maj

Fråga

2010/11:531 Grisbönderna och konkurrensen

av Mikael Oscarsson (KD)

till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Grisbönderna i Sverige förlorar i dag stora summor på grisarna de föder upp. Siffror från Sveriges Grisföretagare visar ett fortsatt underskott på 222 repektive 478 kronor per smågris respektive slaktgris (april 2011). Detta har lett till en omfattande nedläggning av lantbruk runt om i vårt land, inte minst söderut.

En avgörande orsak till situationen är prisdumpningen av tysk- och danskproducerat kött, sedan Ryssland och Kina stängt gränsen för griskött från EU efter den tyska dioxinskandalen. Dessa grisar har inte fötts upp efter de stränga regler som våra svenska bönder måste rätta sig efter, och sättet som lagen om offentlig upphandling används på premierar ofta pris men inte djurens välmående. Detta gör att inte minst svenska skolor, sjukhus och restauranger ofta lagar mat på billigare fläsk- och charkvaror från Tyskland och Danmark.

Enligt grisuppfödarna står bara det svenska djurskyddet för ett prispåslag på 2:70 kronor per kilo jämfört med det tyska och danska, och till detta kommer kraftigt stigande foderkostnader under året. Dess värre finns det i dag inte heller något krav på ursprungsmärkning, och det har till och med rapporterats att tyskt kött märks som svenskt innan det nått butikernas köttdiskar. Olika villkor försvårar för de svenska producenterna att konkurrera med annat än kvalitet. Samtidigt ser vi nu hur självförsörjningsgraden minskar när så många grisgårdar tvingas lägga ned, vilket i sin tur utarmar landsbygden.

Vilka åtgärder avser landsbygdsministern att vidta för att motverka den omfattande nedläggning som nu äger rum bland de svenska grisproducenterna till följd av att de inte konkurrerar på lika villkor med exempelvis tyska grisproducenter?