den 13 oktober

Fråga

2010/11:4 EPA-avtalens framtid

av Hans Linde (V)

till statsrådet Gunilla Carlsson (M)

I mer än åtta år har EU förhandlat om EPA-avtal, ekonomiska partnerskapsavtal, med AVS-länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet. Trots att det snart gått tre år sedan förhandlingarna skulle ha varit avslutade har avtal endast kunnat tecknas med länderna i Västindien. Förklaringen är det massiva motstånd avtalen mött från både regeringar i syd och folkrörelser. Kritik har riktats både mot förhandlingarnas form och mot avtalens innehåll, där EU ställt krav som gått utöver vad Världshandelsorganisationen (WTO) kräver. Oron har varit stor över utvecklingskonsekvenserna av EPA-avtalen. EU har också velat inkludera de så kallade Singaporefrågorna som omfattar investeringar, upphandling med mera.

EU-kommissionen söker nu vägledning från medlemsstaterna för att höra hur man kan få fart på EPA-förhandlingarna igen eller om man kanske bör sänka ambitionsnivån. I september skrev EU:s biståndskommissionär Andris Piebalgs och handelskommissionär Karel de Gucht ett gemensamt brev till unionens handels- och biståndsministrar, där de bekräftar att förhandlingarna går trögt. Den 21–22 oktober träffas EU:s biståndsministrar och då ska bland annat EPA-förhandlingarna diskuteras. Detta är ett bra tillfälle att ompröva avtalens inriktning och ta till sig av utvecklingsländernas kritik. Ett alternativ är att använda det allmänna preferenssystemet GSP som finns inom WTO för att ge fattiga länder tull- och kvotafritt tillträde till EU:s inre marknad.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gunilla Carlsson:

Vilka initiativ avser statsrådet att ta inför de kommande diskussionerna i EU för att kommissionens mandat för förhandlingar ska förändras för att tillgodose utvecklingsländernas kritik mot EPA-avtalen?