den 17 mars

Fråga

2010/11:390 Barnperspektivet i svensk asyl- och flyktingpolitik

av Eva-Lena Jansson (S)

till statsrådet Tobias Billström (M)

Barnens perspektiv måste stärkas i svensk asyl- och flyktingpolitik. I utlänningslagen finns under allmänna bestämmelser 10 §: ”I fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.” Till detta kan läggas begreppet synnerligen ömmande omständigheter som fått en alltför hård rättstillämpning. Bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter, som ersatte den tidigare bestämmelsen om humanitära skäl, har kommit att tolkas restriktivt och med en alltför hård praxis, som av många betraktas som inhuman.

I Örebro finns ett fall där synnerligen ömmande omständigheter borde ha varit tillämpliga. En dödssjuk flicka, som avled hösten 2010, skulle utvisas med sin familj. Familjen, bestående av mamma och två barn, som vistats i Sverige under fyra år har nu fått besked från Migrationsverket att man ska avvisas. Riksdagen anförde vid antagandet av gällande utlänningslag följande:

”Utskottet vill framhålla att någon skärpning i förhållande till nuvarande tillämpning inte är avsedd. Beträffande prövningen av ärenden som rör barn är syftet med förslaget tvärtom, vilket regeringen särskilt anger, att mildra nuvarande praxis så att portalparagrafen får det genomslag som avsågs redan när bestämmelsen infördes.”

Dessa uttalanden har inte fått avsedd effekt, varför en skyndsam förändring av lagstiftningen är nödvändig. Min fråga till statsrådet Billström är följande:

Är statsrådet beredd att vidta skyndsamma åtgärder i syfte att stärka barnperspektivet i svensk asyl- och flyktingpolitik genom att förändra begreppet synnerligen ömmande omständigheter?