den 1 februari

Fråga

2010/11:273 Vård för alla

av Eva Olofsson (V)

till socialminister Göran Hägglund (KD)

Den svenska kriminalvården vilar på den så kallade normaliseringsprincipen. Den innebär att även personer som är föremål för kriminalvård ska omfattas av den allmänna vården. Detta är inte minst viktigt för personer som befinner sig på våra häkten. Dessa personer är ofta isolerade under långa tider och kan vara drabbade av såväl allvarliga ångestsymtom som sjukdomar. Inte sällan handlar det om personer som befinner sig i avgiftning vilket i sig kan handla om en livshotande situation.

I medierna kritiseras i dag den svenska sjukvården av kriminalvården för att rutinmässigt ge intagna i kriminalvård sämre vård än andra. Upprinnelsen till kritiken handlar om en kvinna som dog ensam i sin cell bara timmar efter att hon blivit tillbakaskickad från den akutmottagning som häktespersonalen tagit henne till. Att intagna i kriminalvård inte får adekvat vård är särskilt upprörande då Sverige under en följd av år kritiserats av såväl Europarådet som FN:s kommitté mot tortyr med mera för just bristen på rätt till sjukvård.

Min fråga till socialminister Göran Hägglund är därför:

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att se till att även intagna inom kriminalvården har tillgång till samma sjukvård som andra, som man behöver och har rätt till?