Fråga
2010/11:223
Småviltsjakt på renbetesfjäll
av Per Åsling (C)
till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)
Efter en analys av såväl Kommerskollegium som
Regeringskansliet ändrade regeringen 2007 rennäringsförordningen, så att det
inte längre är möjligt att utestänga jägare som inte är fast bosatta i Sverige
från småviltsjakten ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Enligt
regeringens samlade bedömning utgjorde kravet i rennäringsförordningen på fast
bosättning i Sverige ett indirekt diskriminerande hinder för rörelsen för
tjänster, vilket strider mot EG-fördraget.
Förändringen anses ha bidragit till att det på
senare år skett en ökning av antalet jägare från andra länder, främst Norge, i
den svenska fjällvärlden. Detta är positivt så till vida att de utländska
jaktturisterna skapar förutsättningar för nya jobb inom alltifrån hotell och
affärer till turistföretag i några av landets mest glesbefolkade delar.
Baksidan är att det ökade antalet jägare också
inneburit ett ökat jakttryck. Detta har bland annat visat sig genom att
tillgången på ripa har försämrats på många platser i fjällvärlden.
Länsstyrelsen i Jämtlands län bedömde till exempel 2009 att intresset för jakt
i förhållande till möjligheterna att stänga jakten tillräckligt snabbt,
omöjliggjorde ripjakt på all statlig mark i Jämtlands län förutom i en sameby.
Med anledning av de konsekvenser förändringen av
rennäringsförordningen verkar ha fått för jakttrycket ovan odlingsgränsen och
på renbetesfjällen vill jag fråga landsbygdsminister Eskil Erlandsson:
Vilka åtgärder avser landsbygdsministern att vidta
för att säkerställa en gynnsam utveckling för den svenska småviltsjakten?