den 16 december

Fråga

2010/11:185 Åtgärder mot fattigdom

av Billy Gustafsson (S)

till statsrådet Maria Larsson (KD)

I vårt land lever alldeles för många i ekonomisk utsatthet, vilket nedanstående statistik med förskräckande tydlighet visar. Det finns framför allt tre fattigdomsdefinitioner som frekvent förekommer i litteratur och statistik, en absolut, en relativ och en dual.

Även om det finns olika mått ger alla samma bild av vilken grupp som i störst utsträckning är ekonomiskt utsatt. Ensamstående föräldrar är den grupp som är mer utsatta än andra grupper.

Följande statistiska uppgifter har tagits fram av riksdagens utredningstjänst, vilka verifierar ovanstående. Andelen personer i hushåll med en disponibel inkomst under 60 procent av medelvärdet, har för ensamstående med barn stigit från 14,3 år 2002 till 23,1 år 2009. Ungefär vart tredje barn till en ensamstående kvinna lever i ett hushåll under den relativa gränsen för ekonomiskt utsatta.

Antal barn i hushåll som någon gång under året fått ekonomiskt bistånd har ökat från 136 000 år 2003 till 141 000 år 2010. Antal hushåll har ökat från 201 000 år 2003 till 217 000 år 2010.

Det finns en stor mängd statistik som ger samma bild och som visar på ett växande samhällsproblem, men av utrymmesskäl kan inte den statistiken redovisas här.

Mot denna bakgrund är min fråga:

Vilka åtgärder och insatser, på kort och lång sikt, avser statsrådet att vidta för att människor inte ska hamna i fattigdom?