Fråga
2010/11:158
Pensioner för scenkonstens aktörer
av Agneta Gille (S)
till statsrådet Stefan Attefall (KD)
Ända sedan pensionsreformen 1998 har de
statsunderstödda musik‑, dans- och teaterinstitutionerna i Sverige haft
synnerligen stora problem med nuvarande pensionssystem. För arbetsgivarna
innebär det oförutsebara, oberäkneliga och ofta orättvisa kostnader. För
arbetstagarna innebär det att många helt enkelt går miste om sina rättmätiga
pensionspengar. Speciellt för yrkesgrupper som av naturnödvändighet har en låg
pensionsålder – till exempel dansare och sångare – är
pensionssystemet mer eller mindre en katastrof som i värsta fall kan medföra en
sorts yrkesförbud.
I maj 2009 föreslog en utredning (SOU 2009:50) ett
helt nytt pensionssystem som skulle lösa problemen för de statsunderstödda
scenkonstinstitutionerna. Förslaget har applåderats av såväl arbetstagar- som
arbetsgivarparterna. Det medför dessutom ingen ökad kostnad för staten.
Utredaren har i sitt betänkande poängterat att de
omfattande beräkningar som utgör en viktig del av förslaget måste göras om
ifall reformen skjuts upp och inte sjösätts per den 1 januari 2012 såsom
föreslagits. Det brådskar alltså.
På kulturutskottets utfrågning av statssekreterare
Perbo framgick att ett förslag kommer i vårpropositionen.
Avser statsrådet att verka för att det nya
pensionssystemet skyndsamt införs enligt utredarens förslag?