Fråga
2010/11:150
Whiplashskadades situation
av Carina Moberg
(S)
till statsrådet Ulf Kristersson (M)
Att ådra sig en skada som leder till kronisk
smärta, stora behov av rehabilitering och ofta också ifrågasättande av vad som
är orsak och verkan genom långdragna diskussioner med försäkringsbolag och
samhälle, är ingen situation som någon frivilligt sätter sig i. Nu
uppmärksammas återigen människor som fått sina liv förstörda och där
misstroendet emot deras situation är graverande och ovärdigt.
Whiplashkommissionen var verksam 2002–2006,
och kartlade och initierade forskning kring whiplashskador och de
whiplashskadades situation. Ett antal förslag lämnades för att förbättra och
förebygga åtgärder och behandling för de som drabbats.
Den övergripande slutsats man kom fram till var att
”en snabb och rättvis skadereglering underlättar för den enskilde att på
ett tidigt stadium ta ställning till sin ekonomiska situation. En lång och
utdragen skadereglering, med osäkert utfall, anses däremot inverka menligt på
återhämtningsprocessen. Att år efter år leva i ekonomisk ovisshet, och att
ständigt känna sig tvungen att bevisa sin skada, orsakar en fysisk och psykisk
press för den enskilde. De många vittnesmål från skadade som inkommit till
kommissionen understryker detta.”
Uppenbarligen är detta inte något som regeringen
tagit till sig.
Min fråga till socialförsäkringsministern är
därför:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att
förbättra situationen för whiplashskadade?