den 14 oktober

Fråga

2010/11:10 Minknäringen och djurskyddslagen

av Helena Leander (MP)

till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Redan 2003 kom den statliga pälsdjursnäringsutredningen fram till att minkfarmerna inte levde upp till djurskyddslagens krav på naturligt beteende. Om näringen inte löst problemen till 2010 menade utredningen att näringen helt eller delvis borde läggas ned.

Nu är det 2010, och minknäringen lever fortfarande inte upp till djurskyddslagens krav. Länsstyrelsens snabbgranskning av minkfarmerna efter Djurrättsalliansens avslöjanden om vanvård visar enligt kontrollrapporterna på en rad brister: 85 procent av farmerna saknade lagstadgad miljöberikning i burarna, 28 procent av farmerna saknade tillstånd för sin verksamhet, skadade och sjuka djur fanns på de flesta farmer och många gånger fick de ingen särskild vård eller behandling. Journaler över dödsfall saknades på minst 41 procent av farmerna. Andra vanliga anmärkningar gällde felaktiga avlivningsmetoder, trasiga och smutsiga burar, överbeläggning i burarna samt smutsiga och döda djur.

Branschen hänvisar till att man arbetar med ett djuromsorgsprogram, men då branschförbundets ansvarige för programmet själv fått allvarlig kritik från djurskyddsinspektörer – bland annat hölls åtminstone tusen minkar i ett mörkt stall med bristfällig ventilation, något han dessutom ljög om för inspektörerna – är det svårt att sätta någon tilltro till branschens eget djuromsorgsarbete. Det krävs med andra ord politisk handling, och det nu! Det finns ingen anledning att vänta in ännu en djurskyddsutredning medan minkarna lider. Pälsdjursnäringsutredningens slutsats att minknäringen borde läggas ned senast 2010 är tyvärr fortfarande aktuell.

Avser landsbygdsministern att vidta några åtgärder för att djurskyddslagen ska följas och minknäringen följaktligen läggas ned?