den 19 november

Interpellation

2010/11:71 Turkiet och det politiska Köpenhamnskriteriet

av Jacob Johnson (V)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Ansökarländer till EU måste uppfylla de så kallade Köpenhamnskriterierna. De består av politiska, ekonomiska och administrativa kriterier.

Det politiska kriteriet innebär att landet ska ha effektiva och fungerande myndigheter. Det måste finnas både lagstiftning och ett praktiskt fungerande skydd av yttrandefriheten, föreningsfriheten och en oberoende press. Landet måste ansluta sig till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna, protokollet för medborgarnas möjligheter att ta ett fall till Europadomstolen och Europarådets ramkonvention för skyddet av nationella minoriteter. Detta kriterium måste vara uppfyllt för att kandidatländer ska få börja förhandla om medlemskap i EU.

EU-kommissionen har nyligen rapporterat om hur den ser på utvidgningsprocessen och läget för de olika ansökarländerna. Enligt denna rapport ”fortsätter Turkiet att tillräckligt uppfylla det politiska kriteriet”. Men samtidigt skriver kommissionen att ”den demokratiska öppningen (om den kurdiska frågan) inte ännu lever upp till förväntningarna”, att författningsdomstolens stängning av Demokratiska samhällspartiet (DTP) underminerade den demokratiska öppningen, att ”högre medlemmar av de militära styrkorna har fortsatt att göra uttalanden utanför deras befogenheter, speciellt i juridiska frågor”, att ”mänskliga rättighetsinstitutioner måste utvecklas så att de helt är i linje med FN:s principer”, att ”turkisk lag inte tillräckligt garanterar yttrandefriheten”, att ”respekten för och skyddet av minoriteter och kulturella rättigheter fortsatt är restriktiv”, att ”antiterrorlagstiftningen behöver revideras” med mera.

Med tanke på att det politiska kriteriet ska vara uppfyllt innan förhandlingar påbörjas är dessa brister enligt EU-kommissionen ganska anmärkningsvärda. EU-kommissionens konstaterande som beskrivits här, alltså att Turkiet fortsätter att tillräckligt uppfylla det politiska kriteriet, är i sig en motsägelse. Antingen uppfyller man väl kriteriet eller så gör man det inte.

När det gäller den kurdiska frågan och respekten för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet finns mycket att tillägga. EU-kommissionen tar själv upp stängningen av DTP men nämner inte i sin sammanfattning de massrättegångar med tydliga politiska förtecken som nu pågår mot folkvalda politiker från DTP, människorättsföreträdare med flera eller personer som fängslats huvudsakligen strax efter kommunalvalet i mars 2009 då DTP hade stora framgångar i valen till borgmästare i den sydöstra kurdiska delen av landet.

Strax efter författningsdomstolens beslut att stänga DTP arresterades till exempel författaren, advokaten och ordföranden för människorättsorganisationen IHD i Diyarbakir Muharrem Erbey bland annat för att vid ett seminarium anordnat i riksdagens lokaler i september 2009 ha kritiserat bristen på mänskliga rättigheter i Turkiet. Han och övriga är fortfarande fängslade och de förvägras rätten att få försvara sig på kurdiska.

När det gäller antiterrorlagstiftningen som EU-kommissionen kritiserar har bland annat Amnesty lyft denna fråga. Amnesty beskriver i sin rapport All Children Have Rights. End unfair prosecutions of children under anti-terrorism legislation i juni 2010 att Turkiets antiterrorlagsartikel 1 definierar terrorism huvudsakligen efter dess syfte, inte dess taktik, liksom att ”varje handling” syftar att ”ändra Republikens karaktär som den specificeras i konstitutionen, dess politiska, legala, sociala, sekulära och ekonomiska system”. Det handlar alltså om en gummiparagraf som innebär att rättsväsendet kan klassificera i stort sett alla förslag som stör den officiella bilden av Turkiet som terrorism.

Mot bakgrund av ovanstående måste man fråga sig om Turkiet uppfyller det politiska kriteriet och jag vill fråga utrikesminister Carl Bildt:

1. Vad avser utrikesministern att vidta för åtgärder för att säkerställa att det politiska kriteriet är uppfyllt vad gäller Turkiets medlemsansökan till EU?

2. Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att främja en fredlig lösning på den kurdiska frågan?

3. Vad avser utrikesministern att vidta för åtgärder för att representanter för människorättsorganisationer i Turkiet fritt ska kunna uttrycka sin uppfattning?