den 16 november

Interpellation

2010/11:60 De rättsvårdande myndigheternas hantering av terroristhot

av Maria Ferm (MP)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

De senaste veckornas händelser i Göteborg har skapat en rad frågetecken kring hur vi egentligen hanterar övervakning, rättssäkerhet och polisens befogenheter i Sverige. På väldigt oklara grunder gick polisen ut med information om att det fanns ett terrorhot mot centrala Göteborg för att sedan gripa fem personer som nästan direkt släpptes. De misstankar som fanns visade sig vara felaktiga.

Insatsen i sig upplevdes av de drabbade som tämligen brutal. Polisens insatsstyrka genomförde aktionen utrustade med vapen och maskering och inför skräckslagna familjemedlemmar. I ett fall togs en tioårig son till en av de misstänkta in på förhör. Dessutom frihetsberövades samtidigt helt vanliga moskébesökare i åtta timmar i Gårdsten, oklart varför.

En 39-årig man, som också släpptes samma dag han greps, skulle endast ha tagits in som vittne. Polisens felaktiga gripande av mannen beskrivs så här i Expressen den 31 oktober 2010:

”Vid sextiden på morgonen vaknade egenföretagaren och hans familj av kraftiga dunsar mot ytterdörren till radhuset. Han sprang upp och fick se att hela trappan och hallen var full med mörkklädda män med vapen och lampor. De skrek att de var poliser. Han tvingades lägga sig ner på golvet, fick ett knä i ryggen och armarna bakåtböjda samtidigt som hans huvud trycktes ner. Hans fru och fyra små barn var vettskrämda.”

Göteborgs-Posten rapporterar om det brutala ingripandet mot en 33-åring, som senare samma dag kunde gå från arresten:

”Hans fru och sönerna, tio och sex år, föstes in i vardagsrummets ena hörn med de militärt rustade polisernas vapen pekande på sig. Kort därefter vaknade den treåriga dottern och började gråta. Mamman frågade om hon fick hämta dottern från sovrummet men fick nej. I stället gick en av poliserna, med hjälm, mask för ansiktet och skyddsglasögon, in i sovrummet och hämtade flickan.”

Det kan knappast vara en överdrift att säga att dessa gripanden inte genomfördes på ett bra sätt.

Detta kan vara resultatet av en brett upplagd signalspaning som med vissa sökbegrepp kan ge väldigt konstiga resultat eller felaktiga tips eller rykten. Oavsett vilket väcks frågor kring hur polisen ska genomföra gripanden när det gäller den här typen av misstankar. Det är ju av hög vikt att säkerställa att rättssäkerheten och grundläggande medborgerliga rättigheter inte åsidosätts vid polisingripanden.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga justitieministern:

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att säkerställa att rättssäkerheten inte åsidosätts vad gäller ingripande mot terroranklagade?

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att motverka felaktiga anklagelser om terrorism på oklara grunder?

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för göra terrorismdefinitionen tydligare?