den 9 november

Interpellation

2010/11:44 Sveriges agerande för energieffektivisering i EU

av Kent Persson (V)

till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)

Tidningen Miljöaktuellt rapporterade den 28 oktober att nyhetsbyrån Euractiv har kommit över ett dokument i EU:s ännu opublicerade energisparplan. Här framgår att chansen att minska energiförbrukningen med 20 procent till år 2020 är så gott som obefintlig. ”Europa når bara halvägs”, ska det stå i materialet. EU-länderna behöver tredubbla sina ansträngningar för att nå målet, enligt en rapport från European Climate Foundation (ECF). De åtgärder som sjösatts efter 2006 beräknas spara in ca 115 miljoner ton per år, medan målet är att spara in en energimängd som motsvarar ca 400 miljoner ton koldioxid. Orsaken till den dåliga prognosen är enligt ECF att dagens direktiv saknar politisk uppbackning och inte är tillförlitliga. Författarna rekommenderar därför en skärpning av bland annat EU:s byggdirektiv.

Nu gäller det att intensifiera arbetet för att energieffektivisera och klimatanpassa Europa och Sverige. EU-kommissionens direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD2) är en viktig metod i detta arbete. Det innebär skärpta energikrav vid nyproduktion. Alla nya byggnader ska vara ”very low energy buildings”, det vill säga använda mycket lite energi för uppvärmning från och med den 31 december 2020. Vänsterpartiet har ställt sig väldigt positivt till EU:s direktiv. Vi har i flera års tid föreslagit här i riksdagen att Boverkets byggregler, BBR, ska skärpas så att klimatsmarta hus, motsvarande passivhus eller lågenergihus, ska införas som norm för nybyggande av flerbostadshus under kommande mandatperiod. I den rödgröna överenskommelsen om bostadspolitiken föreslår De rödgröna att Boverket ska få i uppdrag att skärpa energikraven med inriktningen att kraven vid nybyggnation senast 2011 ska vara 70 kilowattimmar per kvadratmeter respektive 90 kilowattimmar per kvadratmeter beroende på geografisk zon. Vi vill även rikta ROT-stöd för att skynda på energieffektiviseringen inom bostadssektorn.

Den borgerliga alliansen brukar tala om att EU ska användas för att förbättra miljön. Men den 15 oktober rapporterade TT att ”Sverige vill pruta på de skärpta EU-krav som säger att nya hus knappt ska behöva någon energi alls år 2021, så kallade nära noll energi-hus”. I tidningen Byggindustrin kan man läsa att när EU-direktivet om byggnaders energiprestanda skrivs in i Sveriges lagstiftning blir kraven sannolikt betydligt lägre. De två viktigaste myndigheterna, Boverket och Energimyndigheten, är nämligen överens om att det räcker med att endast halvera energikraven i dagens byggregler, BBR. Hur den svenska regeringen ser på detta framgår inte.

Om uppgifterna stämmer vore det väldigt anmärkningsvärt. Sverige bör inte vara en bromskloss när det kommer till energieffektivisering. De globala klimatförändringarna kräver att även bostadssektorn miljöanpassas. Bostads- och servicesektorn står för nästan 40 procent av Sveriges energianvändning. Det finns redan i dag teknik som möjliggör en lägre energiförbrukning vid nybyggnation.

Mina frågor till närings- och energiministern är:

1. Hur avser närings- och energiministern att agera för att skärpa de svenska byggreglerna så att alla nybyggda hus ska vara klimatsmarta senast 2020 i enlighet med EU:s direktiv för byggnaders energiprestanda?

2. Hur avser närings- och energiministern att agera i övrigt för att skärpa energieffektiviseringen inom bostadssektorn?