den 4 augusti

Interpellation

2010/11:439 Forskningsanslag till högskolor och nyare universitet

av Peter Persson (S)

till utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Högskolan i Jönköping övergick 1994 i stiftelseform med tre fackhögskolor: Högskolan för lärande och kommunikation (HLK), Ingenjörshögskolan (ING) och Internationella handelshögskolan (IHH). Högskolan har ca 9 000 helårsstudenter. Antalet anställda på årsbasis var 2010 768 varav 364 lärare. Av lärarna var 55 professorer.

Högskolan i Jönköping är en av de bästa i Sverige på internationellt studentutbyte. 31 procent av högskolans studenter studerade utomlands 2010, riksgenomsnittet var 17 procent. Vid Internationella handelshögskolan läser ca 90 procent av studenterna utomlands under sin studietid. Internationella handelshögskolan och den tekniska högskolan erbjuder master- och magisterprogram på engelska. Internationella handelshögskolan erbjuder även kandidatprogram helt på engelska.

Högskolan i Jönköping har unikt fokus på forskning, utbildning och verksamhet inom entreprenörskap. Högskolans forskning inom entreprenörskap är rankad som nummer nio i världen och tre i Europa baserat på internationell publicering 1995–2006.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har statens totala anslag till forskning och forskarutbildning ökat med ungefär 4,3 miljarder netto 2007–2010, för att därefter minska med 500 miljoner 2011. Ökningen 2007–2011 var alltså 3,8 miljarder netto. Universitet och högskolor, forskningsråd och Vinnova fick mer pengar samtidigt som framför allt Försvarsmakten men också civila myndigheter fick mindre.

Ökningen för universitet och högskolor samt forskningsråden var 5,1 miljarder 2007–2011. De 5 färska miljarderna har nästan uteslutande gått till de gamla universiteten. Ökningen i årligt anslag vid ett enda gammalt universitet är fem till tio gånger större än hela forskningsanslaget till Högskolan i Jönköping.

Statsrådets och regeringens fördelning av de ökade forskningsanslagen har främst gynnat redan etablerad forskning vid de gamla universiteten. Incitament och resurser för nysatsningar i form av kapacitetsuppbyggnad i samarbete med näringslivet har varit noll, och den regionalekonomiska dimensionen av kompetensförsörjningen för tillväxten har inte förståtts av ansvarigt statsråd. Därmed har näringslivet i vissa, begränsade regioner getts betydande konkurrensfördelar, medan landet i stort har fått motsvarande konkurrensnackdelar.

Jönköping är ett dynamiskt och viktigt regioncentrum där vägarna från landets andra (Öresundsregionen), tredje (Göteborg) och fjärde (Linköping–Norrköping) stortstadsregion möts. Högskolans satsningar på entreprenörskap och internationalisering visar en ambition långt utöver regional nivå. Motsvarande ambitioner finns också på många andra högskolor och unga universitet.

Mina frågor till statsrådet är:

Vad tänker statsrådet göra åt att högskolor med examensrätt i forskarutbildning enligt det anförda fått lägre forskningsanslag?

Vilka ambitioner har statsrådet i fråga om forskningsanslag till Högskolan i Jönköping mot bakgrund av den inriktning som högskolan har?