den
12 maj
Interpellation
2010/11:378
Regeringens skattesänkningar och miljön
av Jens Holm (V)
till finansminister Anders Borg (M)
Enligt rapporten An Analysis of Sweden’s Carbon Footprint från Stockholm
Environment Institute och publicerad av Världsnaturfonden 2008 står hushållen
för hela 76 procent av de konsumerade utsläppen i Sverige. Den offentliga
sektorn står för 14 procent.
När dessa uppgifter kombineras med data om
offentliga sektorns inkomster minus transfereringar tillbaka till hushållen och
hushållens disponibla inkomster kan närmevärden fastställas för sektorernas
”utsläppsintensitet”, utsläpp per krona. Då kan vi se att varje
miljon kronor som hushållen förfogar över orsakar utsläpp på omkring 70 ton
växthusgaser, medan 1 miljon kronor i offentliga
sektorn ”bara” orsakar utsläpp av 19 ton.
Detta tyder på att varje krona som skatten sänks
kommer att åstadkomma närmare fyra gånger större utsläpp än om den hade stannat
kvar i offentliga sektorn. Den borgerliga regeringen har sänkt skatter för drygt
100 miljarder kronor sedan 2006, vilket riskerar att leda till ökade utsläpp. I
samband med presentationen av regeringens vårbudget aviseras ytterligare
skattesänkningar.
En tydlig trend i svenska utsläpp är att
belastningen i andra länder som en följd av ökad import av konsumtionsvaror
ständigt ökar. Enligt rapporten Koldioxidutsläpp
till följd av Sveriges import och konsumtion: beräkningar med olika metoder
(Naturvårdsverket och KTH 2007) ligger de svenska utsläppen av växthusgaser i
själva verket på drygt 100 miljoner ton, om man även räknar in belastningen av
importen. Med detta sätt att räkna ligger de svenska utsläppen på 12 ton per
capita, dubbelt så hög nivå som regeringens officiella siffror. Med fortsatta
skattesänkningar kommer dessa utsläpp sannolikt fortsätta att öka.
Jag vill därför fråga finansministern:
1. Har
finansministern gjort några överväganden i frågan om den privata konsumtionen
riskerar att öka utsläppen av växthusgaser?
2. Avser
finansministern att ta fram modeller för beräkning av risker för ökade utsläpp
av växthusgaser med anledning av ekonomiska inriktningsbeslut i framtiden?