den
31 mars
Interpellation
2010/11:298
Anskaffning av lätt torped
av Anna-Lena
Sörenson (S)
till försvarsminister Sten Tolgfors (M)
Riksdagen beslutade i december 2010 om att godkänna
anskaffning av en ny lätt torped. Torpeden som ska ersätta den äldre modellen
45 är en viktig förutsättning för att förmågan till ubåtsjakt ska
upprätthållas. Den utgör en väsentlig del av flera marina försvarssystem och
har därmed en stor betydelse för att försvarsmaktens mål för Insatsorganisation
2014 ska kunna uppnås.
Riksdagen har tidigare tagit ställning till en ny
matrielförsörjningsstrategi som bland annat förordar konkurrensupphandling på
en öppen marknad. Svensk försvarsindustri, i det här fallet Saab Underwater
System, kan säkert hävda sig väl i internationell konkurrens. Det är dessutom
mycket tveksamt om det över huvud taget finns en torped som passar för svenska
geografiska förhållanden eller för svenska marina försvarssystem utanför
Sveriges gränser.
Problemet är att upphandling av den här typen tar
mycket lång tid, så lång tid att Försvarsmaktens mål om full operativ förmåga
inte kan nås och därmed äventyras vår förmåga att upprätthålla säkra gränser i
Östersjön. Långa upphandlingstider leder dessutom för försvarsindustrins del
till att kompetens försvinner och förmågan att underhålla, vidmakthålla och
utveckla de torpedsystem som nu finns i marinen kan inte upprätthållas på sikt.
I slutänden kan alltså ett beslut om
konkurrensutsättning av den lätta torpeden innebära hot mot vår förmåga att
upprätthålla våra gränser och det kan också innebära kraftigt ökade kostnader
för Försvarsmakten och därmed för de svenska skattebetalarna.
Vid en frågestund i kammaren i november 2010
uttalade försvarsministern som sin mening att alla nödvändiga beslut i frågan
var fattade. Uppenbarligen har inte FMV uppfattat detsamma eftersom FMV
tidigare har lämnat en hemställan till regeringen om att få direktupphandla torped
45 D. Då svar uteblivit från regeringen har, i februari i år, ytterligare
en hemställan gjorts.
Med tanke på förmågan att upprätthålla
undervattensförsvar i Östersjön och för industrin att
bibehålla nödvändig kompetens – gör försvarsministern bedömningen att
ärendet inte brådskar eftersom försvarsministern och regeringen dröjer med att
agera?