den 24 februari

Interpellation

2010/11:230 Personal- eller närvaroliggare

av Peter Persson (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Alla företag inom restaurangbranschen och frisörbranschen, som har anställda, måste föra anteckningar över vilka som arbetar i verksamheten. Det gäller bland andra anställda och personer som arbetar utan ersättning, som praktikanter eller släktingar. Anteckningarna sker i en så kallad personalliggare som ska innehålla uppgifter om vilka som är verksamma, när de kom och när de gick.

Kopplat till kravet på personalliggare finns en möjlighet för Skatteverket att göra oannonserade besök hos restauranger och frisörer. Det görs för att kontrollera att personalliggaren är korrekt ifylld. Personalliggarna kan beskrivas som ett verktyg för att få fler företag att göra rätt för sig och för att motverka exploatering av svart arbetskraft. Kravet på personalliggare trädde i kraft den 1 januari 2007.

Beräkningar som Skatteverket gjorde i november 2007 visade att personalliggarna, under de första åtta månader som lagen var i kraft (januari till augusti 2007), ledde till en ökning av antalet ”vita” jobb med 4 000. En rad senare rapporter, reportage och artiklar har pekat på större skatteintäkter och på hur kriminella hålls borta från branschen.

Även andra branscher som plågats av illojal konkurrens, skattefusk och utnyttjande av svart arbetskraft vill givetvis följa efter. Byggbranschen har varit särskilt intresserad och har även tagit fram andra krav för att bli av med avarterna.

Personalliggarsystemet har för Finansdepartementets räkning utvärderats av Lars Korsell i departementspromemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43). Han har i enlighet med sitt uppdrag även lämnat förslag till utvidgning av systemet. Utredarens förslag är en utvidgning till branscherna bygg och tvätteri. Förslagen har remissbehandlats och beredning har nu pågått inom Regeringskansliet sedan promemorian framlades i september 2009.

Det momentum, den rörelsemängd, Socialdemokraterna skapade i arbetet mot skattefusk 2005/06 har inte fullföljts på det nationella området. Här har statsrådet nöjt sig med förvaltning av gamla åtgärder. Det har varken blivit mer eller snabbare processer. Arbetslinjen och vaktslåendet om välfärdsstatens finansiering kräver att regeringen agerar.

Mina frågor till finansministern är:

1. Varför bromsar och tvekar finansministern inför förslag som skapar vita jobb, förhindrar skattefusk och stöder seriösa företagare??

2. Varför har Korsells gedigna arbete bara blivit en hyllvärmare på Finansdepartementet, eller avser finansministern att ta något initiativ med anledning av denna utredning?

3. Vilka andra aktiva förslag mot skattefusk och svartarbete bereds för närvarande inom Regeringskansliet och avser finansministern att verka för att dessa blir till propositioner?