den 14 februari

Interpellation

2010/11:204 Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och Sveriges agerande i fråga om asylprocessen

av Christina Höj Larsen (V)

till statsrådet Tobias Billström (M)

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna avkunnade i mars 2010 en principiellt mycket viktig dom i ett mål mellan en iransk asylsökande och Sverige. Sverige avstod från att överklaga domen och begära att målet skulle tas upp i så kallad stor sammansättning – Grande Chambre – och den vann därför laga kraft i juni. Domen innebar att Sverige omedelbart måste genomföra långtgående förändringar i asylprocessen.

Domstolen slog fast två nya principer i asylrätten. Den första principen gäller följande: Om en asylsökande framfört något som starkt tyder på att han/hon varit utsatt för tortyr, till exempel ett intyg från en allmänläkare, åligger det Migrationsverket – om man inte accepterar att tortyr ägt rum – att på eget initiativ skaffa ett expertutlåtande om den sannolika orsaken till skadorna. Domstolen tillbakavisade regeringens argument att den asylsökande måste skaffa ett sådant utlåtande. Domstolens ståndpunkt verkar mycket rimlig eftersom kostnaden för detta överstiger 10 000 kronor och inte omfattas av rättshjälpen. Det är därför i de flesta fall omöjligt för en asylsökande att skaffa ett sådant intyg.

Den andra nya principen gäller detta: Om en asylsökande lyckats fullgöra beviskravet att han/hon redan varit utsatt för tortyr är det Migrationsverket som måste bevisa att det inte föreligger någon risk för upprepad tortyr vid en utvisning till hemlandet. Detta går stick i stäv med hur bevisbördan är fördelad i dag. Det vanliga är att Migrationsverket summariskt förklarar att den asylsökande inte gjort troligt att tortyren kommer att upprepas om han/hon skickas till hemlandet.

Ännu i dag, mer en åtta månader efter att domen vann laga kraft, har Migrationsverket inte vidtagit några åtgärder för att rätta sig efter de krav som ställs i domen från Europadomstolen. Sverige har förbundit sig att respektera och följa Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och detta åtagande omfattar också de domar som Europadomstolen meddelar. I dagsläget trotsar således Sverige sina förpliktelser om skydd för grundläggande mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen.

Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Billström:

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att Sverige ska agera i enlighet med landets förpliktelser enligt Europakonventionen?