den 2 februari

Interpellation

2010/11:179 Kurdernas situation i Syrien

av Hans Linde (V)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Syrien är i dag en av världens mest auktoritära regimer. De mänskliga rättigheterna är kraftigt inskränkta och godtyckliga arresteringar, tortyr och förföljelser är vanligt förekommande för dem som vågar trotsa regimen. En av de grupper som drabbats synnerligen hårt av regimens förföljelser är landets kurdiska minoritet. I dag bor det cirka två miljoner kurder i Syrien, 9–12 procent av landets befolkning.

Så här beskriver Amnesty International situationen för kurderna i Syrien: ”Kurder i Syrien utsätts för allvarlig diskriminering på grund av sin etnicitet; många av dem förvägras syriskt medborgarskap och har därför inte samma tillgång till utbildning, arbetstillfällen, sjukvård och andra rättigheter som syriska medborgare. Kurdiska människorättsförsvarare och aktivister som tillhör det civila samhället samt dem som uppfattas ha kopplingar till kurdiska politiska partier eller grupper som uppmärksammar kurdernas situation i Syrien, löper stor risk för godtyckliga arresteringar och i många fall tortyr och andra former av övergrepp.” Gång på gång har Amnesty och andra människorättsorganisationer rapporterat hur enskilda kurder fängslats, torterats och förföljts.

Förtrycket av kurderna i Syrien riktas inte bara mot enskilda individer utan också mot kurderna som folk. År 1962 genomförde regimen en folkräkning vid vilken hundratusentals kurder förlorade sitt medborgarskap. Därigenom fråntogs dessa kurder sina mest grundläggande rättigheter, trots att FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna i artikel 15 slår fast att ”var och en har rätt till en nationalitet. Ingen får godtyckligt fråntas sin nationalitet eller nekas rätten att ändra nationalitet.”

Gruppen statslösa kurder i Syrien har därefter växt eftersom barn till statslösa också klassificeras som ”utlänningar” även om de fötts i Syrien. Human Rights Watch beskriver situationen för dessa statslösa kurder på följande sätt: ”De har inte rätt att äga land, bostäder eller näringsverksamhet. De kan inte anställas av myndigheter eller statliga företag och kan inte arbeta som läkare eller ingenjörer. De har inte rätt till matsubventioner eller offentlig sjukvård. De får inte gifta sig med syriska medborgare.” De har dessutom inte rätt att rösta i val eller få ett pass, vilket omöjliggör för dem att lämna Syrien.

Utöver dessa statslösa kurder lever ett stort antal kurder som papperslösa i Syrien, de förvägras identitetshandlingar och har inte ens inkluderats i folkräkningen. Trots att de i många fall har levt i Syrien i generationer behandlas de av regimen som icke-existerande människor, fråntagna alla rättigheter och utestängda från alla former av samhällelig service.

Tyvärr kan man i dag konstatera att situationen för kurderna i Syrien har försämrats. Efter de omfattande kurdiska protesterna 2004 har förtrycket hårdnat. Den 10 september 2008 undertecknade Syriens president Beshar al-Assad det så kallade presidentdekret 49, vilket i praktiken innebär att det är omöjligt för kurder att köpa, sälja eller hyra mark och bostäder i de kurdiska områdena.

År 1998 inledde EU förhandlingar med Syrien om ett associeringsavtal som omfattar handelsfrågor, men också politisk dialog och mänskliga rättigheter. Förhandlingarna avslutades 2004 och under det svenska ordförandeskapet fattades rådet för allmänna frågor och yttre förbindelser ett beslut om godkännande av undertecknandet av avtalet. Syrien har dock ännu inte undertecknat avtalet. Vänsterpartiet har tidigare krävt att associeringsavtalet ska kopplas till tydliga krav på förbättringar rörande de mänskliga rättigheterna och situationen för kurderna i Syrien.

Jag vill med anledning av ovanstående fråga utrikesministern:

1. Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Sverige som enskilt land, såväl som medlem i EU och FN, ska uppmärksamma förtrycket mot kurderna i Syrien?

2. Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Sverige ska uppmärksamma situationen för Syriens stats- och papperslösa kurder?

3. Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att Sverige ska verka för att presidentdekret 49 ska upphävas?

4. Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att EU:s associeringsavtal med Syrien kopplas till tydliga krav på förbättringar rörande de mänskliga rättigheterna och situationen för kurderna?